Budget 2015 och ekonomisk plan 2016-2017
Budget 2015 och ekonomisk plan 2016-2017 Kommunfullmäktiges beslut 2014-11-24, §131 ulricehamn.se 1 Bild framsida Den nya motorvägen mellan Ulricehamn och Borås beräknas öppnas för trafik hösten 2015. Bilden är från tunneln vid Gäla, för sträckan mellan Hede och Vist. Tunneln utförs som två separata tunnelrör och blir cirka 400 meter lång Foto: Niklas Ternstedt 2 INNEHÅLL Kommunens organisation 4 Kommunfullmäktiges beslut 5 Tillsammans bygger vi Ulricehamns framtid 7 Mål för god ekonomisk hushållning 19 Finansiella mål 19 Mål för verksamheten 19 Driftbudget 23 Investeringsbudget 28 Resultatbudget 32 Finansieringsbudget 32 Balansbudget 33 Ekonomistyrprinciper 34 Koncernbudget 36 Avkastningskrav på bolagen mm 36 Finansieringsramar 38 Budget 2015 Ulricehamns Stadshus AB och dotterbolagen 39 Bilagor Omvärldsanalys 56 Taxor 73 3 KOMMUNENS ORGANISATION 4 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Ekonomiska förutsättningar Analys av kommunens ekonomi 2013 Kommunforskning i Västsverige (KFi) gör varje år så kallade finansiella profiler på kommunerna i bland annat Västra Götalands län. I årets rapport, baserad på 2013 års bokslut, konstaterar KFi att Ulricehamns kommun under de senaste två senaste åren har redovisat ett ekonomiskt resultat som med mycket god marginal överstiger de 2 % som betraktas som den generella lägstanivån för god ekonomisk hushållning. I kombination med investeringsvolymer som ligger något lägre än snittet har detta inneburit att kommunen lyckats finansiera sina investeringar med skattemedel. De höga resultatnivåerna och den höga skattefinansieringsgraden av investeringar avspeglas också i den positiva utvecklingen avseende soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet som samtliga placerar Ulricehamn bland fjärdedelen av kommunerna med högst värden i länen. KFi:s rekommendation inför framtiden är att Ulricehamn bör fortsätta den positiva utvecklingen och bibehålla resultatnivåer på minst 2 % av kommunens bruttokostnader. Man konstaterar att de närmaste åren förväntas bli tuffa då Sveriges kommuner står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Ekonomisk prognos 2014 Kommunens ekonomiska resultat för 2014 prognostiseras uppgå till +23,9 mkr. Verksamheternas samlade ekonomiska prognos är att utfallet blir sämre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till -4,1 mkr. Nettobudgeten för verksamheterna uppgår till cirka 1 127 mkr. De största negativa prognostiserade avvikelserna återfinns inom välfärdsverksamheterna. Individ- och familjeomsorgen och verksamheten funktionsnedsättning prognostiserar efter fyra månader tillsammans ett underskott på sammantaget 10,5 mkr. Inom verksamheten funktionsnedsättning beror det prognostiserade underskottet på -4,5 mkr på volymökningar inom daglig verksamhet, ledsagning/kontaktpersoner och inom korttidsverksamheten. Det krävs även mer personal vid ett boende i Blidsberg än vad som var budgeterat för. Den negativa prognosen för välfärdsverksamheterna i övrigt avser beställning av äldreomsorg (-3,0 mkr), medicinskt färdigbehandlade (-1,0 mkr) och färdtjänst (-1,5 mkr). Skolområde Syd och Nord prognostiserar med underskott mot budget med -4,0 mkr. För skolområde Syd förväntas ett underskott på cirka -1,5 mkr avseende elever i behov av särskilt stöd. Det är främst Stenbocksskolan och Ulrikaskolan som har tillsatt elevassistenter utöver budget. De prognostiserade underskotten inom välfärdsverksamheterna och förskola/grundskola balanseras delvis av centralt reserverade medel (”budget i balans”) där hela reserven på 7,5 mkr behöver tas i anspråk för att delvis täcka de prognostiserade underskotten inom övriga verksamheter. Avsatta medel för ökade lönekostnader beräknas inte behöva utnyttjas fullt ut. Överskottet beräknas bli 2,2 mkr. Nettoinvesteringarna under årets första åtta månader uppgår till 26,6 mkr (2013: 24,5 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2014 uppgår till 133,1 mkr. Investeringarna under 2014 kommer inte att nå upp till den budgeterade nivån – prognosen för 2014 är att utfallet uppgår till 61,6 mkr. Det beräknade utfallet innebär att investeringarna 2014 kan finansieras helt och hållet med egna medel. 5 Ekonomiska förutsättningar inför 2015 Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Utvecklingen hittills under 2014 har varit svagare än beräknat. En allt starkare tillväxt i omvärlden och försvagningen av den svenska kronan innebär att det är troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Ökad privat konsumtion beräknas ge draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Det finns dock stora, och svårbedömda, orosmoln i form av geopolitiska risker, Europa nära recession, risk för ett inbromsande Kina samt oron för global spridning av Ebola. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med begränsad efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. Bland annat Sveriges Kommuner och Landsting räknar dock i nuläget med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, beräknas skatteunderlagets tillväxt vara fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Kommunfullmäktiges beslut – budget 2015 Kommunfullmäktiges beslut innebär ett budgeterat resultat 2015 på 25 mkr vilket motsvarar 2,1 % av intäkterna från skatter och utjämning. Denna resultatnivå innebär att det tillförs ca 71 mkr från den löpande verksamheten som kan användas för att finansiera investeringar. Den beslutade investeringsbudgeten för 2015 summerar till 131,8 mkr. Beslutet om budget innebär följaktligen att ca 60 mkr av investeringarna inte kan finansieras med egna tillförda medel. Kommunfullmäktiges besluttill budget 2015 bygger på bedömningar avseende de ekonomiska förutsättningarna – skatteunderlag, befolkningsutveckling mm. Kommunfullmäktiges beslut bygger också på prognoser och bedömningar om behoven i kommunens verksamhet. Det finns så klart viss osäkerhet om hur behoven utvecklas även om mycket görs för att få så stor säkerhet som möjligt i underlaget – budgetförslaget bygger till exempel på en aktuell befolkningsprognos som har tagits fram under hösten 2014. Kommunfullmäktiges beslut till justeringar av de ekonomiska ramarna bygger också på de underlag avseende behov och åtgärder som har kommunicerats i budgetberedningen under budgetarbetets gång. 6 Tillsammans bygger vi Ulricehamns framtid 7 Budget 2015 – Tillsammans bygger vi Ulricehamns framtid Ulricehamns kommun växer. Kommunen står i flera delar inför historiska möjligheter av expansion med företagsetableringar, nybyggnationer och befolkningstillväxt. Viktiga investeringar som tryggar en fortsatt utveckling av kommunen väntar på politiska beslut. Vi är övertygade om att genom ansvarstagande och pragmatism kan kommunen inte bara möta de möjligheter som kommunen står inför utan också förstärka dem. Hållbar tillväxt i hela kommunen Under 2015 ska den nya motorvägen stå klar och invigas. Med en motorväg direkt till Göteborgs hamn, som tar emot och skeppar ut 70 procent av alla containrar som kommer till eller lämnar landet har Ulricehamn ett bra logistiskt läge. Motorvägen kommer att få en stor betydelse för Ulricehamns kommun både som etablerings- och boendeort. En viktig uppgift för Ulricehamns kommun är att få fler företag att vilja etablera sig i kommunen. Det råder viss osäkerhet kring Business Region Borås, BRB:s framtid. Därför, för att inte tappa fart, får förvaltningen i uppdrag att arbeta aktivt för fler företagsetableringar i Ulricehamns kommun. De medel som finns avsatta för BRB ska användas till detta, något bredare uppdrag. Det ska vara attraktivt att bo, leva och verka i hela kommunen. I dagsläget har cirka 30 procent av de hushåll som finns i kommunen anslutit sig till fibernät. Arbetet ska fortsätta. Ambitionen ska vara att regeringens mål att 90 procent av invånarna ska ha möjlighet att ansluta sig till fibernät år 2020. Det avsätts medel för en särskild satsning för att stärka centrummiljöer i mindre orter. Föreningsbidraget föreslås få en ytterligare utökning. Satsningen ska ta särskild hänsyn till föreningar som tar hand om badplatser som finns i kommunen. Intresset för att investera i Ulricehamns tätort har vuxit under senare år. Samtidigt finns ett ökat behov av byggnation. Stubo får i uppdrag att agera i området kring Grodparken i syfte att ta fram fler hyresrätter. Fler trygghetsboenden är av speciellt intresse. Regeringen aviserar stimulanser till kultur i miljonprogramsområden. Medlen ska användas både till kulturverksamhet och till konstnärlig utsmyckning i områdena. Förslag ska arbetas fram för Ulricehamns kommun. Demokratin förutsätter att dess invånare kan ta del av och själva vara en aktiv del av samhällsutvecklingen. En grundläggande förutsättning är att alla kan läsa. Läsförståelsen bland unga och framför allt pojkar har sjunkit i landet. Projektmedel avsätts för att stimulera ökat läsande och läsförståelse. Medel avsätts också för att kompensera för ökade kostnader för e-böcker. Avgiften till musikskolan sänks med motsvarande en åttondel. Ulricehamns kommun ska utvecklas till att bli ett hållbart samhälle. För att intensifiera arbetet anslås medel i budget för miljösamordning. I och med denna budget slås även ett nytt mål fast för Ulricehamns kommun vad gäller inköpen av ekologisk mat. Minst 35 procent ska vara ekologiska 2020 och andelen halvfabrikat på tallrikarna ska minska. Till detta anslås medel i budgeten. UEAB har tagit fram en ny gestaltningsplan för Övreskog med en förändrad återvinningscentral. Förvaltningen ges i uppdrag att arbeta vidare med förslaget med syfte att skapa en 8 återvinningscentral som förenklar och stimulerar återanvändning och återvinning och samtidigt är en mötesplats som inspirera till miljövänligt beteende och hållbar konsumtion. Stärk välfärden och förbättra lärandet Det finns utmaningar inom både skola och omsorg . Det krävs prioritering för att hantera och komma till rätta med dessa utmaningar. Regeringen prioriterar mer resurser till utbildning och välfärd. Det ger Ulricehamn möjligheter att ge fler elever bra resultat, att förbättra kvalitet och arbetsvillkoren inom omsorgen. Men det räcker inte. En handlingsplan för ökad måluppfyllelse i grundskolan som kommunen arbetat efter under mandatperioden 2011-2014 ska revideras och tydliggöras så att målen för perioden i realiteten kan förverkligas. För att tydliggöra och skapa dialog om politikernas förväntningar på och ambitioner för att målen ska uppnås behöver arbetsformer och kontaktytor mellan politik och förvaltning förstärkas. Rektor har ett klart uppdrag enligt skollagen. Därför ska det skapas tydligare och fler dialogträffar mellan politiker och rektorer. Regeringen har aviserat ett antal satsningar inom lärandet med riktade bidrag. Ulricehamns kommun ska arbeta på ett sådant sätt inom de områdena att vi får del av dessa statsbidrag. Det handlar främst om följande områden. Inom förskola och skola ska barngrupper minskas och personaltätheten öka. Särskilt fokus ska ligga på gruppstorlekar för de yngre barnen. Kommunen ska erbjuda barnomsorg på ”obekväm arbetstid”. Elever ska få stöd direkt vid behov och läxhjälp ska erbjudas på samtliga kommunens skolor. Elever i årskurs 6-9 samt på gymnasiet ska erbjudas lovskola. I och med regeringens budget förstärks resurserna till äldreomsorgen med närmare 2,7 miljoner kronor. Det lägger grunden för en ökad personaltäthet. Det är positivt. Dessutom ges ett uppdrag till förvaltningen att göra ett uppsökande besök per år hos alla över 80 år. Då kan kommunen dessutom informera om aktiviteter som den äldre kan besöka och delta i. Under första året ska det provas inom verksamhetsområdet Ekero. Medel avsätts också för förebyggande arbete mot droger. Användningen av droger ökar oroväckande bland unga. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag till aktiviteter som syftar till att bromsa och minska bruket av droger. Ett exempel kan vara att öka antalet fältassistenter. Volontärer fyller en viktig funktion inom framförallt aktiviteter för äldre. För att stärka samordningen av denna del ytterligare och möjliggöra en utökning till fler verksamheter avsätts medel även till detta. Kommunen som arbetsgivare Sverige och Ulricehamn tjänar på en ökad jämställdhet. Från regeringen har man aviserat ytterligare en öronmärkt månad i föräldraförsäkringen. I Ulricehamn föreslår vi att det tillsätts en partsgemensam arbetsgrupp som får i uppgift att ta fram konkreta förslag för hur kommunen som arbetsgivare kan stimulera ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen. Dessutom föreslår vi en partsgemensam arbetsgrupp som får i uppdrag att arbeta med rätten till heltid. Det är intressant att Borås Stad erbjudit alla anställda i kommunen heltid utan att detta har medfört några ytterligare kostnader. 9 För att rusta inför den generationsväxling som kommunen står inför och ge människor förutsättningar för ett arbete efter avslutade gymnasiestudier/vuxenstudier ska de som genomgått gymnasieskolans omvårdnadsprogram ha möjlighet att få en tillsvidareanställning efter fullföljd utbildning. Kommunen ska vara ett föredöme i att ta tillvara personers kompetens. Arbete, egen försörjning och svenskkunskaper är nyckeln till integration. Till löneökningar avsätts 2,75 procent. Till Kompensation för prisökningar avsätts 6,8 miljoner kronor. Medel avsätts också till ökade politiska kostnader i samband med att fler partier valts in i fullmäktige och att nyvalda politiker erbjuds utbildning för sina uppdrag. 10 Budget 2015 Nedan redovisas förslag till justeringar i kommunstyrelsens förslag till budget 2015 samt hur dessa fördelas Budgetpost Vuxenutbildning Prisökningar Löneökningar Resultat Summa Budgeterad utgift 0,6 7,4 23,8 27,1 Justeras till Reformutrymme 0 6,8 22,1 25 0,6 0,6 1,7 2,1 5 Utöver kommunstyrelsens förslag fördelas ytterligare medel enligt följande: Lärande Ökad bemanning Lärarlöner Läxhjälp Ökad måluppfyllelse Lässtödsprojekt Miljö Ekomat Miljöarbetet Omsorg och välfärd Hembesök +80 Förebyggande arb droger Volontärverksamhet Kultur Mobila utställningar e-böcker Musikskoleavgifter Föreningsbidrag Badplaster Landsbygd Centrummiljöer MSB Centrummiljöer pers först Utbildning politiker Summa 2,1 0,8 0,5 0,1 0,6 0,1 0,5 0,2 0,3 0,6 0,1 0,4 0,1 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 1 5,0 . 11 Verksamhetsmål I budget 2015 finns numer tydliga och mätbara mål inom flera verksamhetsområden. Det är bra och ska ses som ett steg i en utveckling av kommunens styrmodell. I och med denna budgets antagande slås målvärden för 2015 fast. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en modell för hur kommunens långsiktiga mål ska arbetas fram. Detta arbete bör ske i samarbete med Samlat presidium och budgetutskottet. Beredningar kan vara ett verktyg för att knyta samman långsiktighet med operativ nivå. I verksamhetsmålen för 2015 föreslås följande justeringar i förhållande till kommunstyrelsens förslag: Funktionsnedsättning Målvärde för 2015: 200 dagar Individ- och familjeomsorg Hur stor andel av befolkningen som får försörjningsstöd. Målvärde för 2015: 3,2 procent Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta, andel. Målvärde för 2015: 32 procent. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av socialtjänst, andel. Målvärde för 2015: 30 procent. Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat studera. Målvärde för 2015: 12 procent. Förskola – årskurs 6 Andelen elever i årskurs 6 i kommunen som når godkänt resultat i de nationella proven. Målvärde för 2015: 97 procent. Årskurs 7 – Tingsholm Andel behöriga elever till något program på gymnasiet. Målvärde för 2015: 90 procent 12 Taxor Taxan Musikskoleavgift sänks genom en ramökning på 100 tkr. Avgiften blir 725 kronor per termin för fullbetalande och 375 kronor för andra och tredje barnet. Taxan kan komma att justeras ytterligare under året då regeringen aviserat ett stimulansbidrag för musikskoleavgifter. 13 Investeringsplan 2014-2017 I investeringsplan 2014-2017 görs följande justering i kommunstyrelsens förslag: Samhällsutveckling Posten ”Belysning banvallen Skottek” tillförs samt investeringsmedel på 1 100 tkr år 2015. Övrigt Posten ”Ej kända projekt” justeras till 3 900 tkr år 2015. 14 Uppdrag: Utöver de förändringar som redovisas under avsnittet Budget 2015 ges följande uppdrag: Aktivt arbete för fler företag En viktig uppgift för Ulricehamns kommun är att få fler företag att vilja etablera sig i kommunen. Det råder viss osäkerhet kring Business Region Borås, BRB:s framtid. Därför, för att inte tappa fart, får förvaltningen i uppdrag att arbeta aktivt för fler företagsetableringar i Ulricehamns kommun. De medel som finns avsatta för BRB ska användas till detta, något bredare uppdrag. Ett steg mot ny återvinningscentral Ulricehamns Energi har presenterat en gestaltningsplan på en ny framtida återvinningscentral som kan byggas ut i etapper. Bolaget ansvarar för att åstadkomma en ökad mottagningskapacitet och ett säkrare trafikflöde på återvinningscentralen. Planen möjliggör också ett framtida Återbruk på platsen. Ulricehamns kommun ska se över delen om ett ”Återbruk” och ta fram kostnader, ambitioner och tidplan i syfte att ha ett förslag som kan samordnas med kommunens investeringsplan. Detta arbete kan med fördel göras tillsammans med Ulricehamns Energi. Fortsätta arbetet med energieffektivisering Ulricehamns kommun ska fortsättningsvis erbjuda kommuninvånarna energi- och klimatrådgivning. Energieffektiviseringsarbetet i kommunala bolag och förvaltningar ska fortsätta. Om statliga medel för samordning av energiarbetet finns ska kommunen ta del av dessa medel. Fortsatt utbyggnad av fibernät Cirka 30 procent av kommunens hushåll har anslutit sig till fibernät. Arbetet ska fortsätta. Ambitionen ska vara att regeringens mål att 90 procent av invånarna ska ha möjlighet att ansluta sig till fibernät år 2020 uppfylls. Skapa förutsättning för fler hyresrätter och trygghetsboende Under 2015 avvecklar Ulricehamns Energi sin verksamhet i det gamla Elverket vid Grodparken. Detta möjliggör om- och nybyggnation av kvarteret, som även inkluderar Stubos nuvarande kontorsfastighet. Stubo får i uppdrag att undersöka intresset bland fastighetsförvaltare i syfte att avyttra hela eller delar av kvarteret i syfte att bygga fler hyresrätter. Aktörer som visar intresse för att bygga trygghetsboende i området är särskilt intressanta. Regeringen föreslår ett statligt stöd för renovering av miljonprogrammen. Stubo får i uppgift att skyndsamt återkomma till moderbolaget med ett förslag på hur bolaget ska hantera dessa nya förutsättningar och vad det får för ekonomiska och planmässiga konsekvenser för bolaget. Regeringen riktar samtidigt medel till kultur i miljonprogramsområden. Medlen ska användas både till kulturverksamhet och till konstnärlig utsmyckning i områdena. Stubo får i uppdrag att tillsammans med verksamheten Kultur se över vad det skulle kunna innebära för Ulricehamns kommun. 15 Planera inför framtid och stärk handel Avtalet om lagerfastigheten med NWG löper ut 2018. Nuab ska under 2015 redovisa övergripande scenarier/alternativ och konsekvenser till moderbolaget för att Nuab och Ulricehamns kommun i god tid kan förbereda sig inför att avtalet löper ut. I den ramförstärkning som Nuab erhåller ingår 300 tkr till handelsutveckling. Medlen ska användas till att i samarbete med Cityföreningen anställa en handelsutvecklare. Om så inte sker får medlen inte användas till något annat utan att en dialog har förts med moderbolaget. Utred cykelväg till Jönköping Jönköpings kommun har påbörjat utbyggnad av gång och cykelväg till kommungränsen mot Ulricehamn. Med en utbyggnad på vår sida kommungränsen möjliggörs cykelturism som ansluts till Sjuhäradsleden. I och med sträckningen i Jönköpings kommun i närhet till Jönköpings flygplats kan en utbyggnad i Ulricehamns kommun möjliggöra en utökning av långväga turister. Kommunen har tidigare utrett förutsättningarna för en cykelled till kommungränsen mot Jönköping. Kommunen ska ånyo utreda dessa villkor efter delvis nya förutsättningar då Jönköping byggt ut delar av sträckan och regering samt region lyft fram gc-satsningar i kommande infrastrukturplaner som särskilt viktiga. Utred skolidrottsplats för friidrott Ulricehamn har en fin idrotts- och friskvårdsanläggning vid Lassalyckan. Många, både unga och gamla, utövar där dagligen fysisk aktivitet och har social samvaro som främjar folkhälsan. Det som saknas från skolor som ligger i Lassalyckans närhet och friidrottsföreningen är en bra plats för att utöva friidrott. För att få en klar bild över vad som behöver tillföras för att de behov som skolan och friidrottsföreningen har bättre ska uppfyllas föreslås att en behovsutredning får i uppdrag att kartlägga detta. Ny handlingsplan för ökad måluppfyllelse Förvaltningen har under mandatperioden arbetat med att förbättra måluppfyllelsen i skolan enligt en av kommunstyrelsen antagen handlingsplan. Resultaten i skolan är långt ifrån tillfredsställande. Elever ges inte reella möjligheter för att nå målet att få minst betyget godkänt i alla ämnen. Andelen elever från grundskolan som är behöriga till gymnasiet är lågt. När vi nu går in i en ny mandatperiod med delvis förändrade förutsättningar då regeringen tillför riktade medel till skolan i syfte att öka måluppfyllelsen och att nuvarande plan tidsmässigt löper mot sitt slut, ges förvaltningen i uppdrag att ta fram en ny reviderad handlingsplan för ökad måluppfyllelse inom skolan. I samband med att den presenteras i kommunstyrelsen senast vid halvårsskiftet 2015 ska också övergripande utvärdering av nuvarande handlingsplan redovisas. Ny resursfördelningsmodell för skolan Nuvarande resursfördelningsmodell för skolan tar i stort sin utgångspunkt i antalet elever vid skolan och deras ålderssammansättning. Beslut finns redan att resursfördelningsmodellen ska omarbetas så att större hänsyn tas till skolans förutsättningar och elevernas behov. 16 Arbetet med att ta fram en ny resursfördelningsmodell för skolan behöver ske snarast. Ett förslag ska presenteras i så god tid under 2015 att det kan tillämpas från och med läsåret 2015/2016. Konkreta förslag för ökad jämställdhet I genomsnitt tjänar en kvinna i Sverige cirka 3,6 miljoner kronor mindre i livsinkomst än en man. Det är inte acceptabelt. Orsakerna är flera. En som pekas ut som särskilt viktig är uttaget av föräldraförsäkringen, som idag är kraftigt snedvriden. På riksnivå har man under de senaste mandatperioderna provat jämställdhetsbonus för att stimulera ett ökat uttag av föräldradagar av pappan. Nu finns förslag om att vika en månad ytterligare till pappan för att på så sätt jämna ut uttaget. Utvecklingen går åt rätt håll. Men det går på tok för långsamt. Idag tar männen ut cirka 25 procent av föräldradagarna. Ulricehamns kommun är kommunens överlägset största arbetsgivare. Ulricehamns kommun har både en skyldighet och möjlighet att stimulera ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen. En partsgemensam arbetsgrupp, där samtliga fackliga organisationer inbjuds att delta, ska analysera, inventera och konkretisera förslag som kommunen som arbetsgivare kan göra för att skynda på utvecklingen av ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen. Förslagen ska presenteras senast den 1 februari 2016. Attraktiv arbetsgivare och goda arbetsvillkor Inom några år kommer Ulricehamn att stå inför stora rekryteringsbehov till vård-och omsorgsyrkena. Samtidigt väljer allt färre ungdomar att utbilda sig inom dessa yrken. Många kommuner och regioner kommer att vara i samma situation. Konkurrensen om arbetskraften kommer att bli stor. De som kommer att gå vinnande ur den kampen är de som insett behovet av att ha trygga och säkra jobb att erbjuda med bra arbetsvillkor. Det är framförallt kvinnor som jobbar inom vård- och omsorgsyrkena. Många arbetar ofrivilligt deltid, har en visstidsanställning och har så kallade delade turer på arbetsschemat. Att fortsätta med de anställningsvillkoren gör inte Ulricehamns kommun till en attraktiv arbetsgivare. En partsgemensam arbetsgrupp ska följa goda exempel och ta fram konkreta förslag för att förändra alla tjänster i kommunen till heltidstjänster med rätt till att arbeta deltid för den som så önskar, att minimera timanställningar till max 5 procent av den totala arbetstiden samt att ta bort de delade turerna. Förslagen ska presenteras till kommunstyrelsen senast vid halvårsskiftet. Erbjud introduktionsanställning till elever från omvårdnadsprogram Utifrån ett långsiktigt perspektiv är det viktigt att ge elever förutsättningar för arbete efter avslutade gymnasiestudier och rusta inför den generationsväxling som kommunen står inför. Därför ska de som genomgått gymnasieskolans/vuxenutbildningens omvårdnadsprogram, och i övrigt är lämpliga, ges möjlighet att få en tillsvidareanställning efter fullföljd utbildning. Ambitionen är att kunna erbjuda de som går ut vårterminen 2015 denna möjlighet. 17 Den som får en utbildnings- och introduktionsanställning kan vikariera för någon eller gå på en vakant tjänst. Personen ska ha genomgått relevant inriktning på omvårdnadsprogrammet. Anställningen innebär 75 procent arbete och 25 procent introduktion och utbildning i genomsnitt under hela introduktionsåret. Detta ska samordnas med stimulansmedel som finns att söka. En förutsättning för att detta ska vara genomförbart är att möjligheten till introduktionsanställning förhandlas med fackliga organisationer och samordnas med arbetet om att erbjuda heltidstjänster. Ökad mångfald i kommunkoncernen Kommunen ska vara ett föredöme i att ta tillvara personers kompetens. Arbete, egen försörjning och svenskkunskaper är nyckeln till integration. Att underlätta för etableringen i samhället bidrar både till att stärka den enskilda individen och till en positiv utveckling för vår kommun. Målet är att sammansättningen av personalen i kommunkoncernen ska spegla samhället i stort bättre än vad det gör idag vad gäller kön, etnicitet och sexuell läggning. 18 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING FINANSIELLA MÅL Utgångspunkter Ekonomin ska ge handlingsfrihet Om reduceringar och omställningar i verksamheten måste genomföras hastigt får detta negativa effekter för kommuninvånarna. Snabba neddragningar kan även innebära negativa effekter för organisationen som helhet och för den enskilda medarbetaren. Det är därför av stor vikt att det i kommunens ekonomiska planering finns marginaler som ger möjlighet att klara anpassningar av verksamheten utan att det krävs drastiska åtgärder. Ekonomin ska inte belasta kommande generationer En annan utgångspunkt för de finansiella målen är att varje generation finansierar den egna konsumtionen. Kostnaderna för dagens verksamhet ska inte belasta kommande generationer. För att nästa generation kommuninvånare ska ha samma förutsättningar som den nuvarande generationen krävs bland annat att det sker reinvesteringar i de anläggningstillgångar (till exempel förskolor, skolor, äldreboende etc.) som används till verksamheten. Det ekonomiska resultatet ska vara positivt så att investeringarna kan finansieras med egna medel. FINANSIELLA MÅL 2015-2017 Egen finansiering av investeringar Över tid ska alla kommunens investeringar finansieras med egna medel Resultatnivå Det ekonomiska resultatet exklusive jämförelsestörande poster ska uppgå till minst 2 procent av intäkterna från skatteintäkter och kommunal utjämning Budgetföljsamhet och helhetssyn Kommunens verksamheter ska sammantaget uppnå ett ekonomiskt resultat minst i nivå med budget VERKSAMHETSMÅL En utgångspunkt för all verksamhet är fastställda mål för god ekonomisk hushållning och även sådana mål och uppdrag som anges i andra styrande dokument. Målen för god ekonomisk hushållning, och de målvärden som har satts upp, har utformats i dialog med verksamheterna utifrån givna ekonomiska förutsättningar. Att uppnå målen anses realistiskt utifrån tillgängliga resurser. 19 Förvaltningsledning Mål Mått/mätetal Ulricehamns kommun ska ha 25 000 invånare 2020. Antal invånare i Ulricehamns kommun Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen ska bli bättre Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Index) Den totala sjukfrånvaron för kommunalt anställda ska minska Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) Sjukfrånvaro mer än 59 dagar som andel av total sjukfrånvaro (%) för kommunalt anställda ska minska Sjukfrånvaro kommunalt anställda mer än 59 dagar som andel av total sjukfrånvaro, (%) Målvärde 2015 Resultat 2013 Ulricehamn Resultat Riket 2013 23 400 inv 23 211 inv - 60 - 67 5,6% 5,3% (Prognos 2014, 6%) 5,8% 42% 39,8% (Prognos 2014, 44%) 44,2% Målvärde 2015 Resultat 2013 Ulricehamn Resultat Riket 2013 20 st 6 st (73 st utanför centralorten) - 500 000 kvm 563 400 kvm (507 000 i corten) Målvärde 2015 Resultat 2013 Ulricehamn Resultat Riket 2013 65% 65% 75,6% (2012) Miljö- och samhällsbygg Mål Mått/mätetal Antal småhustomter i centralorten färdiga för försäljning ska öka. Antal småhustomter färdiga för försäljning Industrimark färdig för försäljning ska ligga på 400 000 kvadratmeter. Antal kvadratmeter industrimark färdig för försäljning - Fastighet Mål Mått/mätetal Mängden energi från förnybara energikällor samt restvärme i fjärrvärmen i förhållande till total mängd energi i lokaler och bostäder ägda av kommunen och majoritetsägda bolag ska öka Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enligt EES (%) (Mängd energi från förnybara energikällor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi, i lokaler och bostäder ägda av kommunen och majoritetsägda bolag.) 20 Funktionsnedsättning Mål Mått/mätetal Målvärde 2015 Resultat 2013 Ulricehamn Resultat Riket 2013 Verkställighetstid i antal dagar från beslut till insats avseende boende enligt LSS § 9.9 ska minska Verkställighetstid i antal dagar från beslut till insats avseende boende enl. LSS § 9.9, medelvärde 400 dagar 489 dagar 76 dagar Mål Mått/mätetal Målvärde 2015 Resultat 2013 Ulricehamn Resultat Riket 2013 Antal personer som en hemtjänsttagare möter ska bibehållas. Personer som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar (medelvärde) 12 personer 12 personer (2014) 14 personer Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska bibehållas Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 91% 91% 84% Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska bibehållas Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 93% 93% 91% Målvärde 2015 Resultat 2013 Ulricehamn Resultat Riket 2013 3,4% 3,4% 4,1% Äldreomsorgen Individ- och familjeomsorg Mål Mått/mätetal Andelen av befolkningen i Ulricehamns kommun som får försörjningsstöd ska upprätthållas Hur stor andel av befolkningen som får försörjningsstöd (%) Andelen deltagare vid kommunens arbetsmarknadsverksamhet som vid avslut börjat arbeta ska öka Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta, andel (%) 30% 28% 26% Andelen anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av socialtjänst ska öka Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av socialtjänst, andel (%) 25% 21% 39% Andelen deltagare vid kommunens arbetsmarknadsverksamhet som vid avslut börjat studera ska öka Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat studera (%) 10% 6% 11% 21 Förskola – årskurs 6 Målvärde 2015 Resultat 2013 Ulricehamn Resultat Riket 2013 Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 95% 57% 70% Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (%) 95% 97% 93% Målvärde 2015 Resultat 2013 Ulricehamn Resultat Riket 2013 Mål Mått/mätetal Andelen barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum ska öka Resultatet för elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven ska bibehållas Årskurs 7 - Tingsholm Mål Mått/mätetal Andel gymnasieelever från Tingsholmsgymnasiet med grundläggande behörighet till universitet och högskola, ska öka Gymnasieelever från Tingsholmsgymnasiet med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%), 70% 68,9% 86,6% Andel gymnasieelever folkbokförda i Ulricehamns kommun med grundläggande behörighet till universitet och högskola, ska öka Gymnasieelever folkbokförda i Ulricehamns kommun med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) 82% 79,6% 86,6% Andel gymnasieelever folkbokförda i Ulricehamns kommun som fullföljer sin utbildning inom 3 år, ska öka Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 83% 82,7% 80,4% 83% 80,4% 87,5% Målvärde 2015 Resultat 2013 Ulricehamn Resultat Riket 2013 Andel behöriga elever till något program på gymnasiet ska öka Andel behöriga elever till något program på gymnasiet (%) Kultur Mål Mått/mätetal Totalt antal media som lånas på biblioteket per kommuninvånare och år ska öka Totalt antal lån i kommunen (inkl all media och barnlitteratur) dividerat med antal invånare den 31/12. 8,1 lån 8,0 lån 7,3 lån Antal kulturaktiviteter per dag ska öka Antal kulturaktiviteter delat med 365 1,8 st 1,5 st - 22 DRIFTBUDGET Driftbudgeten för åren 2015-2017 har lagts med utgångspunkt från de ekonomiska ramar som är beslutade för verksamheten 2014. I 2014 års ekonomiska ramar ingår vissa anslag som är tillfälliga och inte ramhöjande, framförallt gäller detta för fastighetsverksamheten där det finns tillfälliga utökningar av ramen för rivning och underhåll av fastigheter. Tillfälliga anslag i budget 2014 har räknats ifrån i 2015 års ekonomiska ramar. I de ekonomiska ramarna 2015 har skett en uppräkning för beräknade kostnadsökningar där en utgångspunkt har varit Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) antaganden om löneoch kostnadsutvecklingen 2015. Kompensationen till verksamheterna för löneökningar blir 22,1 mkr och för prisökningar 6,8 mkr. I de ekonomiska ramarna har även beaktats sådana volymförändringar inom vissa verksamheter som kan beräknas med utgångspunkt från förändringar i befolkningens ålderssammansättning. Justering engångsanslag 2014 (mkr) Bredbandssatsning 2014 Återföring anslag ur KS oförutsett, rivning -1,0 0,8 Guldkant äldreomsorgen -0,5 Läromedelssatsning grundskola -1,0 Demokratiarbete Tingsholm -0,1 Sanering av Växthustomten -5,0 Övrig rivning -0,8 Underhåll Stenbocksskolan -4,0 Val 2014 Summa -1,3 -12,9 Beräknade kostnadsökningar mm (mkr) Lönekostnadsökningar Prisökningar och indexeringar 22,1 6,8 Justeringar enligt beslut under 2014 Barnhus S Älvsborg, KS § 202 0,2 Business Region Borås, KS § 201 0,5 Bidrag enskilda utfartsvägar, KS § 121 0,2 Ulricehamns Ridklubb, Slyröjning, KS § 158 (20 tkr) 0,0 Ulricehamns Ridklubb, bidrag, KS § 158 0,1 UIF Boulehall, bidrag, KS § 114 0,1 Justeringar enligt tidigare beslut Bredbandssatsning 2015 Summa 1,0 31,0 23 Demografi Förändringar i befolkningens ålderssammansättning får genomslag i de ekonomiska ramarna till verksamheterna, med utgångspunkt från en modell för resursfördelning mellan verksamheter där förändringar i den demografiska strukturen beaktas. Fördelningsmodellen baseras på systemet för kostnadsutjämning mellan landets kommuner. De verksamheter där volymerna ökar får ekonomisk kompensation, medan de verksamheter där det demografiska underlaget för verksamheten minskar får minskade ekonomiska resurser. I 2015 års budget innebär de demografiska förändringarna omfördelning av resurser i de ekonomiska ramarna. Nettoeffekten är att ramarna utökas med 0,6 mkr: Förskola, grundskola, skolbarnomsorg 0,6 Gymnasium Äldreomsorg -1,9 1,9 Summa 0,6 Övriga justeringar av de ekonomiska ramarna 2015 Mot bakgrund av verksamheternas ekonomiska prognos för 2014 och de förändrade behov som kan förutses inför 2015, och de åtgärder som kan genomföras inför 2015, justeras de ekonomiska ramarna (belopp i mkr): Åtgärder Kommentar Handelsutveckling/Cityutveckling finansierat inom Näringsliv Ulricehamn AB Flytta hem en boende placerad i Borås -0,5 Kostar idag 640 tkr/år Bogesundsteamet flyttar till andra lokaler Ta hem en boende placerad på Trehörna Effekt 2015/ helår -0,4 -0,1 Mål att halvera kostnaden. -1,0 Ta bort en handläggare på enheten Barn och Unga -0,5 Fylla två tomma platser på gruppbostäder -0,6 Tre veckor sommarstängning av dagverksamheten SoL Summa Negativt för vissa brukare. Till viss del ökad belastning på boendestöd. -0,1 -3,2 24 Utökningar av de ekonomiska ramarna Kommentar Effekt 2015 Effekt helår Personalförstärkningar grundskolan Förstärkning kurator och skolsköterska. 0,6 0,6 Undervisning modersmål och svenska som andraspråk Kostnaderna för modersmålsundervisning är högre än budgeterat 2014. Medel behövs för att kunna följa skollagens krav. 1,9 1,9 Förskola och grundskola kompensation för kostnader för barn/elever hos annan utförare och annan ort Förskolans kostnader ökar och detta är svårt att åtgärda. Ett arbete för grundskolan har inletts men resultatet är svårt att prognostisera. 2,0 2,0 Barn och elever med behov av särskilt stöd Kostnaderna är högre än budgeterat 2014. Medel behövs för att kunna följa skollagens krav. 1,0 1,0 Lärande Regeringen har aviserat ett antal satsningar inom lärandet med riktade bidrag. Ulricehamns kommun ska arbeta för att ta del av dessa. Inom förskola och skola ska barngrupperna bli mindre och personaltätheten öka. Utöver ökade riktade bidrag anslås medel för ökad bemanning (0,8 mkr), ökade lärarlöner (0,5 mkr), läxhjälp (0,1 mkr), ökad måluppfyllelse (0,6 mkr) och lässtödsprojekt (0,1 mkr) 2,1 2,1 Musikskolan Sänkning av musikskoleavgifterna 0,1 0,1 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) Tillskott för att täcka hela den beräknade kostnadsökningen 2015. 0,1 0,1 Individ- och familjeomsorg Aktiviteter ska tas fram som syftar till att bromsa och minska bruket av droger 0,4 0,4 Färdtjänst Den nya upphandlingen av färdtjänst beräknas innebära en kostnadsökning med 2,0 mkr på helår jämfört med tidigare avtal. 2,0 2,0 Volymökning av LSS-beslut Volymökning av gynnande beslut inom LSS 2,3 2,3 Boende funktionsnedsättning Verkställande av ej verkställda boendebeslut, nya Liljekonvaljen beräknas vara i drift 2016. 1,8 7,8 Förstärkt ledningsfunktion inom äldreomsorgen Stärkt ledningsfunktion bidrar till ökad måluppfyllelse. 1,2 1,2 25 Utökningar av de ekonomiska ramarna Kommentar Effekt 2015 Effekt helår Äldreomsorg Medel för att möjliggöra ett uppsökande besök hos alla kommuninvånare över 80 år. Under 2015 ska det prövas inom verksamhetsområdet Ekero. 0,1 0,1 0,1 0,1 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 Miljö- och byggenheten Utökning med en medarbetare inom miljö- och byggenheten. Den totala kostnaden för utökningen beräknas till 0,6 mkr varav 0,2 mkr fördelas till Tranemo kommun. 0,4 0,4 Kultur Satsning på mobila utställningar, utökat anslag för e-böcker 0,2 0,2 Fritid Utökade föreningsbidrag – höjd ersättning till de föreningar som sköter badplatser 0,1 0,1 Kostverksamheten Kostnaderna för livsmedel högre än budgeterat 2014. 0,5 0,5 Kostverksamheten Medel anslås för att öka inköpen av ekologisk mat. Minst 35 procent ska vara ekologiska 2020 och andelen halvfabrikat ska minska. 0,2 0,2 Fastighetsunderhåll Medel för fastighetsunderhåll utökas med 4,0 mkr. 4,0 4,0 Utbildning av politiker Utbildning av nyvalda politiker, ökade politiska kostnader på grund av fler partier i kommunfullmäktige 1,0 0,1 23,3 28,4 Omsorg Miljö och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad Miljö- och samhällsbyggnad SUMMA Medel för att stärka samordningen av volontärverksamheten för äldre och möjliggöra en utökning till fler verksamheter. Utredningar om buller mm Medel för utveckling av centrummiljöerna i kommunens mindre tätorter (inklusive personalresurser – 0,2 mkr) Ulricehamn ska vara ett hållbart samhälle. För att intensifiera arbetet avsätts medel för miljösamordning. 26 Driftbudget 2015 per anslagsbindningsområde Belopp i mkr Kommunstyrelsen -1 164,5 Revision -1,2 Gemensam IT nämnd med Tranemo kommun -0,6 Gemensam samverkansnämnd med Tranemo och Svenljunga kommuner 0,0 Finansförvaltning/övrigt (intäkt) Årets resultat 1 191,3 25,0 Ekonomisk plan 2016-2017 Beräknade kostnadsökningar 2016-2017 I den ekonomiska planen för åren 2016 och 2017 har skett en uppräkning för beräknade kostnadsökningar med utgångspunkt från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) antaganden om löne- och kostnadsutvecklingen de aktuella åren. I den ekonomiska planeringen ingår också kostnader för förväntad helårseffekt av utbyggnad av boende inom verksamheten funktionsnedsättning. Kostnadsökningarna beräknas uppgå till ca 39-40 mkr per år under 2016 och 2017 (belopp i mkr): Lönekostnadsökningar Prisökningar och indexeringar Helårseffekt boende funktionsnedsättning Utbildning nyvalda politiker engångsanslag 2015 Summa 2016 26,1 2017 29,5 8,3 6,0 9,5 - -1,0 39,4 39,0 Finansförvaltningen 2016-2017 Den ekonomiska planen för åren 2016 och 2017 bygger på en beräkning av skatter och utjämning baserad på SKL:s senaste skatteunderlagsprognos (SKL cirkulär 14:38, 2014-1002). Beräkningarna är baserade på antagandet att kommunens invånarantal ökar med ca 100 invånare per år. Finansnettot beräknas bli försämrat de kommande åren som en följd av en hög förväntad investeringstakt. Hög investeringstakt innebär också att avskrivningskostnaderna beräknas öka. Totalt sett förväntas utfallet för finansförvaltningen i stort sett balansera mot förväntade kostnadsökningar. Nettointäkterna inom finansförvaltningen ökar med ca 39-40 mkr per år under 2016 och 2017 (belopp i mkr): Ökade nettointäkter, finansförvaltning 2016 38,9 2017 40,1 27 INVESTERINGSBUDGET/INVESTERINGSPLAN 2014-2017 Belopp i tkr 2014 2015 2016 2017 Kommentar SAMHÄLLSUTVECKLING Industriområden och markförvärv Trafiklösning utmed väg 46, Vist, Ubbarp Div.gator o projekt relaterat till Rv 40 7 000 7 000 8 200 7 000 7 000 6 500 Gator,vägar,parker,lekplatser,trafikåtg 4 300 3 000 5 000 5 000 Bostadsområde Stadsskogen Bro över Ätran, Boråsvägen Belysning banvallen Skottek 2 600 1 800 15 000 1 100 3 500 2 000 VÄLFÄRD Ombyggnation av äldreboenden (Ekero etapp1) Projekt Liljekonvaljen, gruppboende funktionshindrade 7 000 Digitala Larm inom äldreomsorgen Pågår 40 000 Boende funktionsnedsättning Anslaget 2015 föreslås sänkas med 2 mkr. Beräknas bli aktuellt att ombudgetera medel från 2014 års budget som är relativt omfattande när det gäller gator och GC-vägar. 35 000 Boendeutredning pågår Lokalbehovsutredning ska uppdateras med utgångspunkt bland annat från åtgärdsplan för verksamheten. 9 000 1 000 LÄRANDE Lokalbehovsutredning ska uppdateras med utgångspunkt från bland annat ny befolkningsprognos. Tillbyggnad Ulrikaskolan/Bogesundsskolan Hökerums skola 15 000 Lokalbehovsutredning ska uppdateras med utgångspunkt från bland annat ny befolkningsprognos. Annexen behöver ersättas på några års sikt. Tillbyggnad av Stenbocksskolan Ersättningsfritids vid Bogesundsskolan Tingsholm F-huset Elevregistersystem KULTUR- OCH FRITID Lassalyckans arena etapp 2 (/friidrottsanläggning) Nytt stadsbibliotek 5 000 5 500 2 300 Kostnadsbedömt till 20 mkr 10 000 65 000 28 INVESTERINGSBUDGET/INVESTERINGSPLAN 2014-2017 Belopp i tkr 2014 2015 2016 2017 0 5 000 4 000 5 000 4 000 5 000 4 000 1 000 1 000 1 000 1 000 FASTIGHET Energieffektiviseringar Reinvesteringar fastigheter - utbyte av komponenter KOST Diverse investeringar inom köksverksamheten ADMINISTRATIVT PROCESSSTÖD Utveckling av extern webb 2 500 Pågår Utredning/kostnadsbedömning pågår. Åtgärden aktuell 2016. Centralarkiv ÖVRIGT Diverse projekteringar Diverse inventarier inom verksamheterna IT-utveckling inom verksamheterna Ej kända projekt Banvallen till Jönköping Summa 1 3 2 9 000 435 000 450 1 3 2 3 000 000 000 900 1 000 3 000 1 000 3 000 5 000 5 000 Ej kostnadsbedömt. 44 985 92 100 TILL 2014 TILL 2015 90 000 131 000 OMBUDGETERINGAR FRÅN 2013 SAMHÄLLSUTVECKLING GC-väg utmed 1829,Tolkabro-Hökerum GC-väg utmed rv 46,från Ubbarp Rv46-Karlsnäsv,förbindelslänk Ny infart avloppsverk U-hamn Fiskaregatan,gångfartsgata Upprustn parker/lekpl. U-hamn Upprustning offentl.lekplatser Gata Vistabergsområdet 2 694 3 081 1 042 217 499 304 107 1 015 VÄLFÄRD URC-lokalanpassning URC-ombyggn till förvaltnlokal Verksamhetssystem vård&omsorg Inventarier ÄO Inventarier IFO Liljekonvaljen, gruppboende funktionshindrade 258 455 118 91 579 4 500 29 INVESTERINGSBUDGET/INVESTERINGSPLAN 2014-2017 Belopp i tkr LÄRANDE Bogesundsskolan,ombyggn kök mm Ny förskola vid Tingsholm Utredn/förproj. skolor Ulriceh Inventarier Lärande Nord Inventarier Centrala Elevhälsa Inventarier ny fsk Tingsholm Inventarier område Syd 2014 2015 30 000 10 994 1 036 167 150 0 187 18 657 20 000 FASTIGHET Ätradalsskolan energieffektivisering Hökerumsgården energieffektivisering URC-passerkontroll/information Brygga, hamnen Ulricehamn Åtgärder hissar p.g.a. nya krav 345 1 885 297 -76 729 KULTUR- OCH FRITID Lassalyckans idrottsområde Nytt Stadsbibliotek Skateboard utomhus 1 729 1 000 1 500 KOST Installationer kök 1 137 ADMINISTRATIVT PROCESSTÖD Nytt ärendesystem 2 375 2016 2017 1 000 Investeringar i investeringsplan 2013 som ej tilldelats projekt TOTALT OMBUDGETERAT FRÅN 2013 68 415 39 657 30 INVESTERINGSBUDGET/INVESTERINGSPLAN 2014-2017 Belopp i tkr 2014 2015 2016 2017 131 757 90 000 131 000 BESLUTADE INVESTERINGSPROJEKT 2014 SAMHÄLLSUTVECKLING Upprustning offentl.lekplatser Stadsskogen exploateringsområde Lekplats järnvägsområdet Ulricehamn Lassalyckan, milspår ny sträckning LÄRANDE Tingsholm ombyggnad slöjdsal FASTIGHET Energieffektivisering Gällstad skola Energieffektivisering Tingsholm Ytterbelysning skolgårdar Energieffektivisering Ishall Energieffektivisering sim- och sporthall Brygga hamnen Ulricehamn ADMINISTRATIVT PROCESSTÖD Ny extern webb TOTALT BESLUTADE PROJEKT 2014 TOTAL INVESTERINGSBUDGET/INVESTERINGSPLAN 2014-2017 700 5 000 4 000 250 300 1 000 500 250 2 500 750 4 000 500 19 750 133 150 31 RESULTATBUDGET Belopp i mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 186,0 165,5 168,0 170,3 173,0 -1 214,0 -1 269,9 -1 305,0 -1 346,6 -1 388,3 -44,9 -42,4 -46,0 -47,0 -49,0 -1 072,9 -1 146,8 -1 183,0 -1 223,3 -1 264,3 Skatteintäkter 853,5 885,8 926,5 971,8 1 018,4 Generella statsbidrag och utjämning 270,7 274,8 278,2 274,7 271,2 17,4 19,1 15,4 13,4 12,4 Finansiella kostnader -10,5 -9,0 -12,1 -12,1 -12,1 ÅRETS RESULTAT 58,2 23,9 25,0 24,5 25,6 Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 58,2 23,9 25,0 24,5 25,6 74,8 133,0 45,0 68,9 46,0 71,0 47,0 71,5 49,0 74,6 Nettoinvesteringar mm -67,4 -61,6 -90,0 -90,0 -90,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -67,4 -61,6 -90,0 -90,0 -90,0 Övrigt kassaflöde -4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE 61,1 7,3 -19,0 -18,5 -15,4 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter FINANSIERINGSBUDGET Belopp i mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Ej rörelsekapitalpåverkande poster mm Summa tillförda medel INVESTERINGSVERKSAMHETEN 32 BALANSBUDGET Belopp i mkr Utfall 131231 Prognos 141231 Budget 151231 Plan 161231 Plan 171231 716,9 736,1 780,1 823,1 864,1 817,8 818,0 818,0 818,0 818,0 1 534,7 1 554,1 1 598,1 1 641,1 1 682,1 2,8 2,7 2,7 2,7 2,7 12,5 72,0 12,5 72,0 12,5 72,0 12,5 72,0 12,5 72,0 Kortfristiga placeringar, kassa och bank 181,0 188,3 169,3 150,8 135,4 Summa omsättningstillgångar 265,5 272,8 253,8 235,3 219,9 1 803,0 1 826,9 1 851,9 1 876,4 1 902,0 1 032,0 1 055,9 1 080,9 1 105,4 1 131,0 därav årets resultat 58,2 23,9 25,0 24,5 25,6 Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar 9,1 53,5 9,1 53,5 9,1 53,5 9,1 53,5 9,1 53,5 Summa 62,6 62,6 62,6 62,6 62,6 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 530,8 177,6 530,8 177,6 530,8 177,6 530,8 177,6 530,8 177,6 Summa skulder 708,4 708,4 708,4 708,4 708,4 1 803,0 1 826,9 1 851,9 1 876,4 1 902,0 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Förråd Fordringar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, Summa eget kapital, avsättningar och skulder 33 EKONOMISTYRPRINCIPER 2015 Gäller från 2015-01-01 och tillsvidare. Allmänt Driftbudgeten upprättas för en period om tre år för kommunens verksamhet. I budgeten styrs ekonomi och verksamhet. Alla styrdokument och mål för verksamheten som kräver resurser skall vara integrerade i den planering som sker i budgetprocessen. Budgeten är överordnad andra styrdokument. Budgetprocessen för kommunen sker enligt särskilt antaget dokument. Omfördelningar inom internbudgeten är möjliga att utföra årsvis eller löpande. Anslagsbindningsnivåer inom driftbudgeten samt internbudgeten för den kommunala organisationen Kommunfullmäktige tilldelar nettoramar till följande anslagsbindningsområden: - Kommunstyrelsen - Revision - Gemensam IT-nämnd med Tranemo kommun - Finansförvaltningen/övrigt Nettoramen för den kommunala organisationen är fast och får inte överskridas utan kommunfullmäktiges godkännande. Lönekostnadsökningar för den kommunala organisationen hanteras inom kommunstyrelsens internbudgetarbete. Investeringsbudget De kommunala investeringarna objektsbestäms/beslutas efter särskild begäran hos kommunstyrelsen. (Objekt som finns upptagna på investeringsbilaga i budgeten.) Objekt som inte finns upptagna i investeringsplanen beslutas av kommunstyrelsen, upp till 5 mkr, för belopp därutöver skall ärendet behandlas av kommunfullmäktige. Mindre objekt (upp till 500 tkr) kan beslutas av beredande utskottet. Samtliga investeringar inom den kommunala organisationen överstigande 500 tkr skall beredas genom åtföljande investeringskalkyl, projektbeskrivning samt yttrande ifrån ekonomichefen. Investeringar som beräknas omfatta flera år objektsbestäms/beslutas för hela perioden vid det första beslutstillfället. Överföring av eventuella ej förbrukade investeringsanslag över årsskiftet sker genom begäran om ombudgetering per projekt i samband med att bokslutet behandlas. 34 Åtgärder vid avvikelse i driftbudget samt omdisponeringar Så snart negativ avvikelse befaras inom kommunstyrelsens budget eller har konstaterats, är kommunstyrelsen skyldig att vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter, så att nettoramen kan hållas. Vid betydande negativ avvikelse skall särskilda uppföljningsåtgärder vidtas. Omdisponeringar i den kommunala internbudgeten som innebär en väsentlig förändring av inriktningen, områden i budgeten, beslutas av kommunstyrelsen. Omdisponeringar mellan enskilda anslag och inom respektive chefs ansvarsområde beslutas av chefen för området. Omdisponeringar som motverkar de av fullmäktige fastställda prioriteringarna skall godkännas av kommunstyrelsen. Omdisponeringar inom finansförvaltningen beslutas av ekonomichefen. Resultatöverföringar inom den kommunala verksamheten i driftsredovisningen görs inte. Inriktningen skall vara att budget endast förändras undantagsvis. Åtgärder vid avvikelse i investeringsbudget Kommunstyrelsen skall fortlöpande följa de enskilda kommunala projektens ekonomiska utveckling. Om ett enskilt kommunalt objekt avviker negativt eller befaras avvika med mer än 10 %, dock lägst 500 tkr skall ärendet behandlas av kommunstyrelsen. Resultatuppföljningar Den kommunala organisationen och samtliga bolag inom kommunkoncernen skall lämna en ekonomisk uppföljning samt uppföljning av verksamhet, för april, augusti och december. Augusti månads uppföljning utgör delårsbokslut och december månads uppföljning utgör årsbokslut. Dessa tre uppföljningar redovisas till kommunfullmäktige. Översiktliga ekonomiska uppföljningar, utan uppföljning av verksamhet, för hela den kommunala organisationen utarbetas av ekonomifunktionen per februari samt oktober. Dessa uppföljningar redovisas till kommunstyrelsen. Redovisning av/beredning av resultatuppföljningar sker direkt till kommunstyrelsen. Bolagen All ekonomisk planering relaterat till den kommunala organisationen styrs och samordnas via Ulricehamns Stadshus AB. 35 KONCERNBUDGET Avkastningskrav på bolagen mm I ägardirektiven för bolagen stipuleras att avkastning, utdelning, justeringar för marknadsmässig ränta mm ska fastställas i samband med budget. För budgetåret 2015 fastställs dessa enligt följande: STUBO AB Avkastning Bolagets ekonomiska resultat före bokslutsdispositioner och skatt ska vara positivt under år 2015. Bolaget ska över tid generera god totalavkastning dels genom att stärka det årliga ekonomiska resultatet, och dels genom att förvalta bolagets fastigheter så att det sker en tillväxt av marknadsvärdet på fastighetsbeståndet. Resultatet utdelas ej till ägaren. Utdelning / alternativt koncernbidrag Fastställs till 0 tkr. Avkastning enligt punkten ovan balanseras i bolaget. Avgift för marknadsmässig ränta samt borgensavgift Fastställs till 0,6% av lån som upptagits av bolaget genom kommunens internbank eller genom annan part. Kreditbeloppet per den 1/1 respektive år ligger till grund för det årets avgift. Övrigt Övriga centrala kostnader debiteras efter faktiskt nedlagd tid. ULRICEHAMNS ENERGI AB Avkastning Marknadsmässigt avkastningskrav fastställs baserat på 5 % av totalt eget kapital enligt 2013 års bokslut. Omräknat för latent skatteskuld innebär detta att bolagets totala egna kapital uppgick till ca 245 000 tkr. Detta innebär att bolagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt skall år 2015 uppgå till lägst 12 250 tkr. Utdelning / alternativt koncernbidrag Fastställs till att koncernbidrag lämnas med 9 500 tkr. (9 500 tkr år 2014). Resterande avkastning enligt punkten ovan balanseras i bolaget. Avgift för marknadsmässig ränta samt borgensavgift Fastställs till 0,2% av lån som upptagits av bolaget genom kommunens internbank eller genom annan part. Kreditbeloppet per den 1/1 respektive år ligger till grund för det årets avgift. Övrigt Övriga centrala kostnader debiteras efter faktiskt nedlagd tid. 36 NÄRINGSLIV ULRICEHAMN AB Avkastning Inget avkastningskrav ställs på bolaget. Eget kapital uppgår i bokslut 2013 till ca 21 800 tkr. Utdelning / alternativt koncernbidrag Inget utdelningskrav ställs på bolaget. Avgift för marknadsmässig ränta samt borgensavgift Fastställs till 0,2% av lån som upptagits av bolaget genom kommunens internbank eller genom annan part. Kreditbeloppet per den 1/1 respektive år ligger till grund för det årets avgift. Övrigt Övriga centrala kostnader debiteras efter faktiskt nedlagd tid. Bolagets verksamhet finansieras i huvudsak med koncernbidrag som erhålls ifrån Ulricehamns Stadshus AB. ULRICEHAMNS STADSHUS AB Avkastning Inget avkastningskrav ställs på bolaget. Utdelning / alternativt koncernbidrag Inget utdelningskrav ställs på bolaget. Avgift för marknadsmässig ränta samt borgensavgift Fastställs till 0,2% av lån som upptagits av bolaget genom kommunens internbank eller genom annan part. Kreditbeloppet per den 1/1 respektive år ligger till grund för det årets avgift. Övrigt Övriga centrala kostnader debiteras efter faktiskt nedlagd tid. Bolagets verksamhet finansieras med koncernbidrag som erhålls ifrån Ulricehamns Energi AB. 37 Finansieringsramar I kommunens finanspolicy fastslås att kommunfullmäktige årligen i samband med budget ska fastställa en årlig limit för kommunkoncernens totala upplåning. Limiten fördelas till Ulricehamns kommun och kommunens bolag via kommunens internbank. Kommunfullmäktige har tidigare i samband med budget fattat beslut enligt nedan gällande finansieringsramar för 2014: Ulricehamns Energi AB 200 STUBO AB NUAB 520 10 Ulricehamns kommun* Vists Fastighets AB 0 63 Ulricehamns Stadshus AB Brf Parkgården 100 47 Summa 940 Ramar för nyupplåning 2015 Ulricehamns Energi AB STUBO AB 20 0 NUAB Ulricehamns kommun* 3 0 Vists Fastighets AB Ulricehamns Stadshus AB 0 0 Brf Parkgården Summa Total lånelimit, kommunkoncernen 2015 ** * ** 0 23 987 Avser kommunens långfristiga lån netto. Exklusive beviljad, ej utnyttjad kontokredit om 50 mkr. Nyupplåning och omsättning av lån år 2015 Kommunfullmäktiges beslut om finansieringsramar innebär att det under 2015 ges möjlighet att nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder, med totalt 23 mkr. Under 2015 förfaller inlånade medel om 97 mkr till betalning. Kommunfullmäktiges beslut om finansieringsramar innebär att det ges möjlighet att omsätta lån, dvs. låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2015, med totalt 97 mkr. 38 BUDGET 2015 ULRICEHAMNS STADSHUS AB OCH DOTTERBOLAGEN Ulricehamns Stadshus AB Ulricehamns Stadshus AB är ett av Ulricehamns kommun helägt aktiebolag. Ulricehamns Energi AB, STUBO AB samt Näringsliv Ulricehamn AB är helägda dotterbolag till Ulricehamns Stadshus AB. Koncernens bolag skall i samverkan med kommunen arbeta för att realisera av kommunfullmäktige antagit kommunalpolitiskt handlingsprogram. Bolagen ska aktivt medverka i arbetet för att befolkningsmålet 25 000 invånare 2020 ska kunna uppnås. Konjunkturen bedöms som fortsatt stark i kommunen. Utvecklingen av Rönnåsen, pågående och planerade nya bostadsområden samt den nya motorvägen som beräknas vara färdigställd hösten 2015 är viktiga tillväxtfaktorer. Den kommunala verksamheten såväl i förvaltningsform som i bolagsform ska präglas av helhetssyn och princip avseende koncernnytta. Kommunen och bolagen ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse. Koncernbidrag från UEAB beräknas för 2015 kunna erhållas med 9,5 mkr varav drygt 6,9 mkr kommer att överföras till Näringsliv Ulricehamn AB. Beloppet beräknas finansiera NUAB:s basorganisation och bolagets del i dess planerade marknadsföringsinsatser. Bolagets lån om 100 mkr är upptaget hos Kommuninvest i Sverige AB till bunden ränta om 1,97 % till och med juli 2015. Årskostnaden för 2015 beräknas uppgå till ca 1,9 mkr. Därutöver utgår borgensavgift till Ulricehamns kommun med 0,2 % motsvarande 0,2 mkr. Rörelsekostnaderna i övrigt uppgår till 0,8 mkr och försäljningsintäkter och ränteintäkter till 0,4 mkr. Budgeterat resultat 2015 uppgår till knappt 0,2 mkr. Dotterbolagens verksamhet Ulricehamns Energi AB I budgeten 2015 – 2017 ligger resultatnivån på ca 30 mkr per år. Det höga resultatet beror till stor del på förväntade anslutningsintäkter till Fibernätet. Investeringarna på grund av tillväxt och reinvesteringsbehov men även genom en offensiv satsning på Fibernätet medför en investeringsvolym under 3-årsperioden om drygt 220 mkr. Budget för 2015 bygger vidare från 2014 års prognostiserade resultat om drygt 25 mkr före bokslutsdispositioner, koncernbidrag och skatt. Motsvarande resultat för 2015 bedöms bli drygt 32 mkr, varav 9,5 mkr utgör koncernbidrag. Investeringarna ligger på rekordnivån 78 mkr och lånebehovet bedöms till 15 mkr. Omsättningen ökar till 230 mkr och balansomslutningen till 620 mkr. Soliditeten beräknas jämfört med 2014 vara på oförändrad nivå om 45 % och därefter under perioden minska till 44 %. Den allmänna kostnadsutvecklingen bedöms bli 2 % och löneutvecklingen beräknas uppgå till 3 %. Den genomsnittliga räntan inklusive kommunens borgensavgift bedöms för perioden avrundat uppgå till 2,6, 2,7 respektive 2,8 %. 39 Omdaningen av bredbandsinriktningen till ett så kallat Öppet Nät blev klart under 2014. Det innebär att UEAB främst är fiberuthyrare till olika kunder. Telia är den största kunden och genom det hyrda nätet erbjuder de hushållen en öppen plattform med flera olika tjänsteleverantörer att välja mellan. UEAB kommer med denna strategi att koncentrera sig på själva fiberutbyggnaden. Den omfattande moderniseringen av stadsnätet går nu in i sin avslutningsfas med därefter en fallande investeringstrend. Projektet medför utöver en ökad kapacitet för tillväxten även ökad leveranssäkerhet. Tillsammans med satsningarna att ersätta luftledningar på landsbygden med nedgrävd kabel har förlusterna minskat med bortåt 3 miljoner kWh per år. Förutsatt att sökt bygglov för en ny elstation erhålls i början av 2015 kommer det ”gamla” elverket på Sturegatan att kopplas bort och demonteras till sommaren 2015. Elleveranserna bedöms bli 178 GWh med en årlig ökning om 1 GW. Priset till kund bedöms i genomsnitt öka med 1 öre/kWh och år. På grund av utbyggnaden på Rönnåsen samt annan bebyggelse och förtätningar bedöms fjärrvärmen öka i volym. Budgeten anger 56,2 GWh med en ökning om 0,5 GWh per år. Priset till kund har inte ändrats vare sig 2013 eller 2014 och i budgeten för 2015 föreslås inte heller någon höjning. De två sista åren i perioden föreslås en höjning med 1 öre/kWh och år. Under 2014 har en ringledning för fjärrvärme byggts till Rönnåsen för att bland annat öka kapaciteten. De närmaste två åren bedöms endast mindre investeringar bli genomförda för fjärrvärmen däremot planeras under 2017 för en förnyelse och utbyggnad av produktionsanläggningen vid Simhallen. Ett intressant projekt är det spillvärmeavtal som tecknats med LK Pex på Rönnåsen, om att framför allt köpa deras överskott av värme. Försäljningen av vatten har ökat något i samband med motorvägsbygget men antas sedan återgå till samma volym som tidigare. Vattenförbrukningen tycks effektiviseras bort hos våra kunder i samma takt som nybyggnation sker. För att klara kostnadsökningar på kemikalier, förbättrad rening mm föreslås en prishöjning med 0,16 öre/liter och år. Anslutningen till nya vattentäkten i Källeberg har blivit klar under 2014. Ombyggnader pågår på Reningsverket för att uppnå en bättre rening samt minska risken för luktproblem. Kommande projekt inom budgeten är att minska konsekvenserna av så kallad bräddning vid verket på grund av skyfall. I slutet av perioden finns en planering för en inkapsling av försedimenteringen för att ytterligare minska risken för lukt. Huvuddelen av investeringarna om nästan 50 mkr går till sedvanligt utbyte av ledningar och till nybyggnadsområden med ca 16 mkr vardera. För reinvesteringar har UEAB sedan ett antal år ökat de årliga insatserna med 0,5 mkr. Under 2015 skall en ny upphandling för insamling av hushållsavfall göras. Den kommer att bli mer komplicerad än idag med separat insamling av matavfall och andra fraktioner. Erfarenheten från andra som infört detta insamlingssystem är att det är kostnadsdrivande. I avvaktan på kommande upphandling budgeteras för en prishöjning om 50 % 2016 vilket för en normalvilla innebär ca 75 kr/månad. För att åstadkomma en ökad mottagningskapacitet och fler fraktioner samt ett säkrare trafikflöde på Återvinningscentralen har UEAB tagit fram en ny gestaltningsplan för Övre Skog. Gestaltningsplanen möjliggör också ett framtida Återbruk på platsen och innehåller 40 även en vision om hur själva deponiområdet kan användas efter 2023. Investeringar i nivån totalt 18,5 mkr berör 2015 och 2016. STUBO AB Hyreshöjning genomfördes den 1 april 2014 med 1,95 %. STUBO har ännu inte påkallat hyresförhandling för 2015. För att möta de allmänna kostnadsökningarna samt det ökade underhållsbehovet har bolaget ett behov av hyreshöjning på 2 % från och med den 1 april 2015. Den ekonomiska vakansgraden för bostäder har beräknats till 3 %. Vakansen för lokaler beräknas till 1,3 mkr då flera servicelokaler sagts upp. Resultatet för 2015 är budgeterat till 250 tkr samt omsättningen till 73 mkr. Soliditeten beräknas uppgå till 18 % att jämföra med bostadsbolag i samma företagsstorlek med ett snitt 2013 om 24,5 %. Belåningsgraden är 79 %. STUBO har ett eget kapital som i prognos för 2015 beräknas uppgå till 91 mkr. Räntekostnaderna för 2015 är beräknade efter en medelränta om 3 % varav kreditkostnaderna uppgår till 0,6 % för kommunens borgensåtagande och administrativa avgifter. Den totala lånestocken inklusive utnyttjad koncernkredit beräknas per 2015-12-31 till 390 mkr. Pågående och kommande investeringar för 2015 ryms inom beviljad finansieringsram antagen i kommunfullmäktiges budgetbeslut 2013. Driftkostnaderna beräknas öka med 3 % för taxebundna avgifter, fastighetsskötsel administration och övriga driftkostnader samt 1 % för fjärrvärmen. Bedömningen om vad som avser underhåll har förändrats under 2014 i samband med K 3 och komponentavskrivningen. Beräknat underhåll för 2015 är 10, 5 mkr. Bolaget påbörjar nybyggnation av 32 hyreslägenheter i Stadsskogen under hösten 2014. Byggnationen beräknas vara färdigställd under fjärde kvartalet 2015. Projekteringsarbetet för ombyggnation av bostadsområdet Stockrosen fortgår under 2015. Pågående om- och nybyggnation redovisas som pågående arbete och ingår ej i budgeterat resultat. 41 Näringsliv Ulricehamn AB Näringsliv Ulricehamn AB har under 2014 fortsatt sin effektivisering av organisationen som medfört minskade driftkostnader. Den näringslivsstrategi som togs fram föregående år har fördjupats och styrelsen har utifrån ägardirektiven enats om att prioritera följande fem affärsområden: • Näringslivsutveckling (inkl Rönnåsen, stöd till befintliga företag etc) • Den attraktiva boendekommunen (marknadsföring och företagskontakter) • Handelsutveckling (cityutvecklare, etableringar och marknadsföring) • Turism och destinationsutveckling • Projekt Inom samtliga affärsområden planeras under 2015 för ett stort antal aktiviteter som stärker måluppfyllelsen och bilden av Ulricehamn som en attraktiv kommun. Utifrån befolkningsmålet 25000 invånare 2020 är det viktigt med en ökad satsning på den attraktiva boendeorten genom att bland annat utveckla de satsningar som genomförts under 2014. Koncernbidraget till NUAB beräknas öka från 2014 till 2015 med 590 tkr till 6,95 mkr. Främsta orsakerna till ökningen är ökade insatser för marknadsföring inom affärsområde boende, kostnader för cityutvecklare samt kostnader för skyltning vid nya motorvägen. Marknadsbudgeten för 2015 är på totalt 3,6 mkr varav Näringsliv Ulricehamn AB står för 3,0 mkr och näringslivet med resterande belopp. Från och med 2015 ingår i marknadsbudgeten kostnaden för skyltning vid nya motorvägen med 150 tkr. Helårseffekten från och med 2016 beräknas med en avskrivningstid om 10 år uppgå till 0,5 mkr årligen. Avsatta medel för handelsutveckling om 500 tkr har inte använts under 2013 och 2014. Anställningen av en cityutvecklare har inte kunnat slutföras men detta är en prioriterad fråga som ska fullföljas under början av 2015. Handelsutveckling finansieras inom NUAB:s budget 2015 genom bidrag från Cityföreningen och Fastighetsägarna med 0,3 mkr samt genom koncernbidrag med 0,3 mkr. NUAB har två fastigheter kvar från det övertagna fastighetsbeståndet i samband med fusionen med Ulricehamns Fastighet och Service AB. I planeringen för 2015 ingår att avyttra fastigheten i Blidsberg. Fastigheten på Vist Industriområde fungerar väl och ger ett mindre överskott. I Vist Fastighets AB återstår efter försäljningen av fastigheten i Röshult endast lagerfastigheten på Vist industriområde. Kontraktet med New Wave Group löper ut 2018 och dessförinnan behövs i god tid en tydlig strategi för fortsättningen. Driftsbudgeten för 2014 redovisar i prognos ett nollresultat. Även det budgeterade resultatet för NUAB 2015 är ett nollresultat. Vist Fastighets AB har ett resultat i prognos 2014 som uppgår till 755 tkr och för 2015 beräknas ett positivt resultat i nivån 360 tkr. 42 RESULTATBUDGET FÖR KONCERNEN 2015 Belopp i tkr Stadshus AB UEAB Stubo NUAB Vist fast. AB KONCERNEN Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader 420 230 350 72 600 1 271 3 394 308 035 -800 -192 425 -61 400 -8 258 -2 034 -264 917 Rörelseresultat -380 37 925 11 200 -6 987 1 360 43 118 20 70 50 21 0 161 Räntekostnader koncernföretag -1 974 -5 400 -11 000 -1 -1 000 -19 375 Resultat efter finansiella poster -2 334 32 595 250 -6 967 360 23 904 9 500 0 0 6 950 0 16 450 -6 950 -9 500 0 0 0 -16 450 0 -22 995 0 0 0 -22 995 216 100 250 -17 360 909 Finansiella poster Ränteintäkter Bokslutsdispositioner Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Avsättning obeskattade reserver Resultat före skatt 43 ULRICEHAMNS STADSHUS AB Resultatbudget Bokslut Budget Bokslut Prognos Budget 2013 2014 201408 2014 2015 Management fee Summa försäljning 420 420 420 420 280 280 420 420 420 420 SUMMA INTÄKTER 420 420 280 420 420 Övriga kostnader Övriga rörelsekostnader -627 -800 -366 -620 -800 Summa Övriga kostnader -627 -800 -366 -620 -800 Summa Rörelsekostnader -627 -800 -366 -620 -800 RESULTAT FÖRE FINANSIELLA POSTER -207 -380 -86 -200 -380 14 5 51 60 20 Räntekostnader Summa finansiella poster -2 182 -2 168 -2 200 -2 195 -1 436 -1 385 -2 150 -2 090 -1 974 -1 954 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER -2 375 -2 575 -1 471 -2 290 -2 334 Erhållet koncernbidrag Lämnat koncernbidrag 9 000 -5 300 9 500 -6 360 6 400 -4 800 9 500 -6 360 9 500 -6 950 Summa koncernbidrag 3 700 3 140 1 600 3 140 2 550 RESULTAT FÖRE SKATT 1 325 565 129 850 216 -187 -47 Belopp i tkr INTÄKTER Försäljning KOSTNADER Finansiella poster Ränteintäkter Koncernbidrag Skatt 44 ULRICEHAMNS STADSHUS AB Balansbudget Belopp i tkr Årsbokslut Bokslut 2013-12-31 2014-08-31 Budget 2014 Budget 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella tillgångar Summa Anläggningstillgångar 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 Fordringar Kassa och bank 287 3 034 255 2 860 0 3 792 0 4 055 Summa omsättningstillgångar 3 321 3 115 3 792 4 055 303 621 303 415 304 092 304 355 10 000 190 100 10 000 190 100 10 000 190 100 10 000 190 100 4 389 -1 665 2 724 129 2 727 565 3 387 168 Summa eget kapital 202 824 202 953 203 392 203 655 Långfristiga skulder 100 000 100 000 100 000 100 000 Kortfristiga skulder 797 462 700 700 303 621 303 415 304 092 304 355 Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Villkorat aktieägartillskott Fritt eget kapital Årets resultat SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 45 ULRICEHAMNS ENERGI AB Resultatbudget Belopp i tkr Indikativ Indikativ Årsbokslut Prognos Budget nivå nivå 2013 2014 2015 2016 2017 El 50 801 50 100 52 700 54 750 56 900 Fjärrvärme 37 067 36 500 39 500 40 100 41 000 Bredband 10 347 9 650 9 650 9 100 10 000 VA 35 853 38 400 39 500 41 100 42 750 134 068 134 650 141 350 145 050 150 650 Anslutningsavgifter el 1 467 1 000 1 000 1 000 1 000 Anslutningsavgifter fjärrvärme 3 435 2 703 2 700 2 300 2 300 851 1 500 12 000 10 000 10 000 Anslutningsavgifter VA 3 041 2 600 5 000 5 350 6 000 Avgår periodiseringar -2 830 -2 400 -4 600 -4 750 -5 000 UK Samarbetsavtal 27 128 30 300 23 800 24 300 24 675 5 362 5 500 5 600 5 700 5 650 12 967 16 000 22 900 26 050 27 950 180 122 10 036 9 000 9 000 9 200 9 350 8 372 10 000 11 600 11 500 11 250 70 010 76 325 89 000 90 650 93 175 204 078 210 975 230 350 235 700 243 825 El -20 590 -20 700 -21 750 -22 250 -22 325 Fjärrvärme -24 020 -23 050 -26 300 -26 650 -27 150 Gatubelysning -3 487 -3 700 -3 400 -3 500 -3 425 Bredbandsomkostnader -3 234 -2 850 -2 100 -525 -550 VA-omkostnader -10 475 -10 400 -11 200 -11 300 -11 500 UK-omkostnader -14 369 -16 650 -12 350 -12 550 -12 725 -6 377 -9 500 -15 850 -17 950 -19 450 -82 551 -86 850 -92 950 -94 725 -97 125 INTÄKTER Försäljning Summa försäljning Övriga intäkter Anslutningsavgifter bredband Gatubelysning Miljö Engångsintäkter Övriga intäkter Aktiverat Summa Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Råvaror motsv Miljö Summa Råvaruinköp 46 ULRICEHAMNS ENERGI AB Resultatbudget Belopp i tkr Indikativ Indikativ Årsbokslut Prognos Budget nivå nivå 2013 2014 2015 2016 2017 -3 517 -3 800 -3 950 -4 100 -4 250 -188 -135 Övriga rörelsekostnader -23 229 -21 000 -21 700 -22 700 -23 300 Personalkostnader -38 155 -42 600 -45 150 -47 500 -47 600 Summa Övriga kostnader -65 089 -67 535 -70 800 -74 300 -75 150 Summa Rörelsekostnader -147 640 -154 385 -163 750 -169 025 -172 275 56 438 56 590 66 600 66 675 71 550 -426 -450 -475 -500 -510 Elanläggningar övrigt -6 641 -7 700 -8 675 -9 125 -9 550 Fjärrvärmeanläggningar -4 507 -4 600 -4 850 -4 800 -5 000 -850 -700 -1 050 -1 550 -2 025 VA -5 854 -6 300 -7 100 -7 650 -8 200 Entreprenad -3 604 -4 050 -4 650 -5 175 -5 500 -180 -194 -275 -800 -1175 -1 857 -1 606 -1 600 -1 650 -1 750 -23 920 -25 600 -28 675 -31 250 -33 710 32 518 30 990 37 925 35 425 37 840 234 100 70 70 70 Räntekostnader -5 578 -5 600 -5 400 -6 100 -6 725 Summa finansiella poster -5 344 -5 500 -5 330 -6 030 -6 655 RES. FÖRE BOKSLUTSDISP. & SKATT 27 175 25 490 32 595 29 396 31 185 Bokslutsdispositioner -18 075 -15 890 -22 995 -19 796 -21 585 -9 000 -9 500 -9 500 -9 500 -9 500 100 100 100 100 100 Skatt -38 -35 -40 -40 -40 ÅRETS RESULTAT 62 65 60 60 60 Övriga kostnader Fordon Engångskostnader RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR Avskrivningar Gatubelysning Bredband Miljö Övriga Summa Avskrivningar RÖRELSERESULTAT Finansiella poster Ränteintäkter Koncernbidrag RESULTAT FÖRE SKATT 47 ULRICEHAMNS ENERGI AB Balansbudget Belopp i tkr Indikativ Indikativ Bokslut Prognos Budget nivå nivå 2013 2014 2015 2016 2017 461 774 498 724 548 049 583 799 627 339 19 419 819 1 219 1 619 461 793 499 143 548 868 585 018 628 958 Varulager 3 462 3 750 3 800 3 900 4 000 Fordringar 50 174 55 000 66 800 68 350 70 700 8 981 4 664 0 1 448 0 62 617 63 414 70 600 73 698 74 700 524 410 562 557 619 468 658 716 703 658 126 325 126 325 126 325 126 325 126 325 10 508 10 573 10 633 10 693 10 753 Summa eget kapital 136 833 136 898 136 958 137 018 137 078 Obeskattade reserver 139 818 155 708 178 703 198 498 220 082 Långfristiga skulder 187 551 209 951 229 550 249 300 269 300 0 0 1 757 0 1 448 60 208 60 000 72 500 73 900 75 750 524 410 562 557 619 468 658 716 703 658 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella tillgångar Finansiella och immateriella tillgångar Summa Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Checkkredit (limit 20 000) Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 48 STUBO AB Resultatbudget Belopp i tkr Bokslut Budget Bokslut Prognos Budget Budget 2013 2014 201408 2014 2015 2015 kr/m2 Intäkter Hyresintäkter 73 262 74 630 49 353 74 060 74 994 902 Outhyrt (budget 3 %) -3 593 -3 800 -2 404 -3 600 -3 194 -38 -212 -200 -174 -260 -200 -2 1 343 1 000 948 1 400 1 000 12 70 800 71 630 47 723 71 600 72 600 873 Driftskostnader -37 020 -37 500 -24 063 -37 000 -38 400 -462 Underhållskostnader -11 691 -10 500 -7 963 -11 500 -10 500 -126 Rabatter Övriga förvaltningsintäkter Summa intäkter Fastighetskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar enligt plan Summa fastighetskostnader Bruttoresultat Central administration Rörelseresultat Resultat från finansiella anläggningstillgångar Ränteintäkter Räntekostnader (ränta, swap samt borgensavg.) Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Resultat -907 -1 300 -785 -1 200 -1 200 -14 -8 461 -9 000 -6 000 -9 000 -9 300 -112 -58 079 -58 300 -38 811 -58 700 -59 400 -714 12 721 13 330 8 912 12 900 13 200 159 -1 640 -2 000 -1 198 -2 000 -2 000 -24 11 081 11 330 7 715 10 900 11 200 135 42 10 12 20 20 0 31 30 33 40 30 0 -9 947 -11 000 -6 896 -10 000 -11 000 -132 1 207 370 864 960 250 3 -222 0 0 0 0 0 985 370 864 960 250 3 49 STUBO AB Balansbudget Belopp i tkr Bokslut Budget Tertial Prognos Budget 2013 2014 201408 2014 2015 424 886 430 000 419 209 435 000 437 000 575 500 396 500 500 7 550 12 000 19 768 12 000 57 000 336 300 336 336 350 433 347 442 800 439 709 447 836 494 850 555 400 657 500 500 719 200 551 500 100 605 900 1 600 600 8 10 5 10 79 Summa kortfristiga fordringar 1 887 1 510 1 214 1 610 1 279 Summa omsättningstillgångar 1 887 1 510 1 214 1 610 1 279 435 234 444 310 440 923 449 446 496 129 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Pågående om- och nybyggnationer Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Hyres- och kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR 50 STUBO AB Balansbudget Belopp i tkr Bokslut Budget Tertial Prognos Budget 2013 2014 201408 2014 2015 Aktiekapital 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Reservfond 50 029 50 029 50 029 50 029 50 029 36 258 36 300 37 214 37 214 38 150 985 370 864 960 250 89 772 89 199 90 607 90 703 90 929 1 524 1 302 1 524 1 500 1 500 281 200 281 200 281 200 281 200 333 000 48 750 49 000 48 250 47 750 47 000 329 950 330 200 329 450 328 950 380 000 72 10 000 4 566 14 000 10 000 4 742 2 709 2 651 3 593 3 000 690 900 128 700 700 8 484 10 000 11 997 10 000 10 000 13 988 23 609 19 342 28 293 23 700 SUMMA SKULDER 343 938 355 111 348 792 357 243 403 700 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 435 234 444 310 440 923 449 446 496 129 EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Periodens resultat SUMMA EGET KAPITAL UPPSKJUTEN SKATTESKULD SKULDER Långfristiga skulder Skulder till Ulricehamns kommun Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till Ulricehamns kommun Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 51 NÄRINGSLIV ULRICEHAMN AB Resultatbudget Belopp i tkr Bokslut 2013 Tertial 201408 Prognos 2014 Budget 2015 265 28 55 30 39 400 600 197 1359 428 400 601 Marknadsstöd Ulricehamns Kommun 760 0 0 0 Hyresintäkter 923 500 660 443 3 346 1 356 1 715 1 271 Material och förnödenheter -54 -45 -50 -50 Summa Råvaror -54 -45 -50 -50 INTÄKTER Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Marknadsföringsintäkter externa SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Råvaror motsv. Övriga kostnader -192 -71 -80 -80 Övriga externa kostnader Fastighetskostnader -1 132 -596 -981 -894 Marknadsföring -3 136 -1 530 -2 984 -3 594 Personalkostnader -3 441 -2 415 -3 700 -3 372 Summa Övriga kostnader -7 901 -4 612 -7 745 -7 940 RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR -4 609 -3 301 -6 080 -6 719 -357 -193 -300 -268 Avskrivningar Byggnader mm Nedskivning av byggnad -1 679 Summa Avskrivningar -2 036 -193 -300 -268 RÖRELSERESULTAT -6 645 -3 494 -6 380 -6 987 30 12 20 21 0 -1 -1 -1 30 11 19 20 5 300 4 800 6 360 6 950 -1 315 1 317 -1 -17 Finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader Summa finansiella poster Bokslutsdispositioner Koncernbidrag ÅRETS RESULTAT 52 NÄRINGSLIV ULRICEHAMN AB Balansbudget Belopp i tkr Bokslut Tertial Prognos Budget 2013 201408 2014 2015 Materiella tillgångar 4 734 4 541 4 453 4 185 Finansiella tillgångar 14 025 14 025 14 025 14 025 18 759 18 566 18 478 18 210 391 802 560 582 Kassa och bank 3 979 5 256 4 750 4 979 Summa omsättningstillgångar 4 370 6 058 5 310 5 561 23 129 24 624 23 788 23 771 300 300 300 300 Fritt eget kapital 22 805 26 289 21 489 21 488 Årets resultat -1 315 -3 483 -1 -17 Summa eget kapital 21 790 23 106 21 788 21 771 Långfristiga skulder 0 0 0 0 Kortfristiga skulder 1 339 1 518 2 000 2 000 23 129 24 624 23 788 23 771 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Summa Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 53 VIST FASTIGHETS AB Resultatbudget Belopp i tkr Bokslut Budget Tertial Prognos Budget 2013 2014 201408 2014 2015 5 019 3 386 2 456 3 456 3 394 737 737 INTÄKTER Försäljning Hyresintäkter Vinst vid avyttring av byggnad SUMMA INTÄKTER 5 019 3 386 3 193 4 193 3 394 -1 757 -337 -533 -600 -297 -205 -200 -267 -250 -186 -1 962 -537 -800 -850 -483 3 057 2 849 2 393 3 343 2 911 Byggnader mm -1 791 -1 551 -1 071 -1 588 -1 551 Nedskrivning fastigheter -4 640 Summa Avskrivningar -6 431 -1 551 -1 071 -1 588 -1 551 RÖRELSERESULTAT -3 374 1 298 1 322 1 755 1 360 10 0 9 0 0 Räntekostnader -1 276 -1 298 -694 -1 000 -1 000 Summa finansiella poster -1 266 -1 298 -685 -1 000 -1 000 RESULTAT FÖRE SKATT -4 640 0 637 755 360 KOSTNADER Övriga kostnader Fastighetskostnader Övriga rörelsekostnader Summa Övriga kostnader RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR Avskrivningar Finansiella poster Ränteintäkter 54 VIST FASTIGHETS AB Balansbudget Belopp i tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Tertial 201408 Prognos 2014 Budget 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella tillgångar 72 037 70 675 70 003 69 517 68 017 72 037 70 675 70 003 69 517 68 017 Fordringar 2 707 2 000 2 207 2 000 2 000 Kassa och bank 7 845 14 525 2 521 3 000 4 660 Summa omsättningstillgångar 10 552 16 525 4 728 5 000 6 660 SUMMA TILLGÅNGAR 82 589 87 200 74 731 74 517 74 677 27 500 27 500 27 500 27 500 27 500 2 0 -4 638 -4 638 -3 883 -4 640 0 637 755 360 22 862 27 500 23 499 23 617 23 977 0 0 0 0 0 Långfristiga skulder 59 000 59 000 50 000 50 000 50 000 Kortfristiga skulder 727 700 1 232 900 700 82 589 87 200 74 731 74 517 74 677 Summa Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 55 Omvärldsanalys budget 2015 ”För att veta vilken väg man ska välja, bör man veta vart man ska.” Omvärldsanalys är ett redskap för att försöka blicka in i framtiden och hur trender och tendenser kan påverka den kommunala servicen. Framtiden är både nära och långt borta. Ju närmre den är, ju säkrare kan vi vara på valen och prognoserna. I omvärldsanalysen för budget 2015 återfinns både trender och kortare perspektiv. Kommunens större verksamhetsområden har i omvärldsanalysen lyft fram sina specifika utmaningar och möjligheter i de omgivande samhällsförändringar som ständigt pågår. 56 Urbanisering/Ekonomi Omvärld Urbanisering – globalt, nationell, regionalt och lokalt Allt fler flyttar till ett fåtal växande regioner. Storstäderna växer och i kommunerna växer tätorten på bekostnad av landsbygden. Man kan se tydliga flyttmönster från inland till kust, från kust till storstad, och från storstad till utländsk storstad. Storstäderna växer och blir knutpunkter i det lokala nätverket. Stadsregioner som klarar att lägga förhållandena tillrätta för kunskapsarbetarna – genom bland annat social stabilitet, hög nivå på kulturutbudet och hög kompetens på forsknings- och utbildningsinstitutionerna – är attraktiva och drar till sig kreativa människor. Det är inte längre tillgången till arbete som primärt styr var vi väljer att bosätta oss. Människor söker sig i större utsträckning till attraktiva boendemiljöer. Och dit folk flyttar, där föds också fler barn och underlaget för en bred arbetsmarknad säkerställs. Utmaningen för regioner och kommuner handlar om att undvika att hamna vid sidan av utvecklingen, vid sidan av de gravitationsfält där morgondagen skapas. För att lyckas handlar det om att vara en del av ett geografiskt område där ett tydligt centrum med människor och kunskap skapar gynnsamma förutsättningar för kreativitet och utveckling, där nätverk och ”uppkoppling” mot omvärlden hela tiden förser området med nya impulser, nya människor mm som stärker attraktiviteten. Sverige är det EU-land som urbaniseras snabbast visar färsk statistik från EU:s statistikbyrå Eurostat. Den accelererande urbaniseringen i samhället skapar ett starkt förändringstryck som medför att befintliga strukturer i samhället och i kommunens verksamhet sätts på prov. Svensk ekonomi Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Utvecklingen hittills under 2014 har varit svagare än beräknat. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. En allt starkare tillväxt i omvärlden och försvagningen av den svenska kronan innebär att det är troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare 2015 jämfört med 2014. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret 2014 kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Ökad privat konsumtion beräknas ge draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med begränsad efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 57 procent. Bland annat Sveriges Kommuner och Landsting räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, beräknas skatteunderlagets tillväxt vara fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Ulricehamn Ulricehamns kommun har ett geografiskt läge med närhet till två av Sveriges större städer, Borås och Jönköping. Det innebär att det finns många arbetstillfällen inom relativt bekvämt pendlingsavstånd från Ulricehamns kommun. Enligt SCB pendlade 3.802 personer från Ulricehamns kommun till arbete i andra kommuner (2012), samtidigt pendlade 1.543 personer in i Ulricehamns kommun. Siffrorna visar att många väljer att bosätta sig i Ulricehamns kommun, trots att de har sin arbetsplats någon annanstans. Den stora arbetspendlingen innebär att infrastrukturen i form av bland annat vägar och järnvägar är oerhört betydelsefull för kommunen. Utvecklingen av stråket Göteborg-BoråsUlricehamn-Jönköping är mest aktuellt för närvarande. Utbyggnad av RV40 och, på några års sikt Götalandsbanan, innebär stora utvecklingsmöjligheter för Ulricehamns tätort. Att tätorten utvecklas positivt stärker utvecklingsmöjligheterna för övriga orter i kommunen. Kommunens ekonomiska utveckling är i hög grad kopplad till den demografiska utvecklingen och till den lokala tillväxten. Utmaningar Ulricehamns kommun Hög investeringstakt Fysisk planering Möjligheter Ulricehamns kommun Utvecklad infrastruktur, framförallt RV 40 och Götalandsbanan Attraktiv boendekommun God ekonomi 58 Demografi Omvärld Sveriges befolkning ökar för varje år och år 2017 förväntas Sveriges folkmängd passera 10miljonersgränsen. Den största ökningen är att vänta i de äldre åldrarna. Trenden med minskad dödlighet resulterar i en ökad medellivslängd. Men även de stora kullarna födda under 1040-talet, 1960-talet och 1990-talet påverkar befolkningsutvecklingen. Den yngre pensionärsgruppen, 65–79-åringar, kommer framöver att öka då de stora kullarna födda på 40-talet kommer in i dessa åldrar. Nittiotalisterna har nu lämnat gymnasieåldrarna för att ta plats i nästa åldersgrupp. Detta innebär att antalet i de mest de mest förvärvsaktiva åldrarna kommer att öka framöver samt en ökning av barnafödandet. SCB prognostiserar utifrån uppgifter från Migrationsverket att invandringen kommer att öka fram till 2060-talet, de närmsta åren mycket relaterat till asyloch anhöriginvandring från Syrien. Efter prognosperioden förmodas en skiftning där invandringen antas minska samtidigt som antalet utvandrare tros öka. Befolkningen ökar också i regionen. 2013 inträffade största ökningen på 20 år. Länsstyrelsen uppger att det behövs ett bra utbud av bostäder som möter efterfrågan och behov i och med att befolkningen växer. De två senaste åren har antalet färdigställda bostäder dock ökat påtagligt i länet. Länsstyrelsen berättar att för få bostäder drabbar hela bostadsmarknaden, men framförallt underprivilegierade grupper och hushåll som är nya på bostadsmarknaden. Det finns en efterfrågan på att aktörer som verkar på olika delar av länets bostadsmarknad behöver öka sin samverkan och fatta strategiska beslut för att byggnation ska bli av. Grupper som nämns som har det särskilt svårt på bostadsmarknaden är nyanlända, ungdomar samt personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Länsstyrelsen identifierar också tillgång till ett välfungerande samhälle som viktigt för ett gott liv där människors behov av bland annat standard, trygghet och kulturutbud bör tillgodoses. Ulricehamn Under de närmsta tio åren kommer Ulricehamns kommun att fortsätta växa. Kommunen prognostiserar en ökning med ca 1 500 personer under nämnd tidsperiod. Prognosens genomsnittliga årliga ökning (2014-2024) på 150 personer kan jämföras med den genomsnittliga årliga ökningen under de senaste tio åren (2003-2013) som var 91 personer. År 2013 ökade kommunen med 196 personer och det är främst inflyttning till kommunen från andra kommuner i Sverige som står för den ökningen. 2013 färdigställdes också många bostäder i Ulricehamns kommun. Utifrån uppgifter från tidigare år följer kommunens folkökning antalet färdigställda bostäder ganska väl. Under 2013 färdigställdes 102 lägenheter, vilket ligger över snittet som under den senaste femårsperioden varit 51,6. Under den kommande tioårsperioden ligger genomsnittet på 105 lägenheter per år enligt uppskattning från förvaltningen. Till följd av att de stora årskullarna födda under 1990-talet kommer upp i barnafödande åldrar inom några år väntas en ökning av barn i förskole- och grundskoleåldrarna samt i åldrarna 25-44, samtidigt som antalet mellan 19-24 minskar. Den äldre generationen ökar, 59 särskilt mellan 75-84, framförallt på grund av en förbättrad allmänhälsa samt att de stora årskullarna födda under 1940-talet kommer upp i de åldrarna. Utvecklingen liknar den som även förutspås i rikets prognos. Urbaniseringen är en trend som även syns i Ulricehamn där flera flyttar från mindre orter in till tätorten Ulricehamn. Utmaningar Ulricehamns kommun Möjligheter Ulricehamns kommun ¤ Fortsatt fler äldre och friskare äldre ställer krav på äldreomsorgen och att det finns alternativ som matchar olika behov. ¤ Fler barn i förskole- och grundskoleåldrarna ställer krav på skolverksamheten. Ökad andel i förvärvsaktiv ålder förutsätter att det finns jobb. ¤ Befolkningsunderlaget fortsätter att minska i mindre tätorter, vilket undergräver underlaget för skola och barnomsorg, boende, kulturutbud och affärer. Det är en svårighet att upprätthålla hög kvalitet trots minskat befolkningsunderlag. ¤ När kommunen växer blir det möjligt att satsa mer. ¤ Utbyggnaden av riksväg 40 och en framtida Götalandsbana bidrar till bättre pendlingsmöjligheter och jobb. ¤ Genom att fråga de äldre var de vill bo och på vilket sätt samt andra utredningar kan olika behov tillgodoses. Kommunen kan då möta olika behov och vara än mer förberedd på framtiden. ¤ Genom att studera flyttmönster kan kommunen lättare tillgodose det framtida boendebehovet. 60 Sysselsättning / Arbetsmarknad Omvärld Enligt Arbetsförmedlingens prognoser för 2014 framgår att jobben växer fram inom de flesta yrkesområden och sysselsättningen ökar. Sysselsättningen beräknas öka under 2014 med 41 000 personer, i åldern 16 – 64 år. Ökningen 2014 och 2015 väntas totalt bli 95 000 personer, framförallt inom tjänstesektorn och mest i storstadsregionerna. Arbetslösheten sjunker dock inte i samma takt, 8,1 procent 2013 till 8,0 procent 2014 och 7,6 procent 2015, eftersom fler och fler nya arbetssökande tillkommer. Personer med erfarenhet och utbildning kommer att möta en god arbetsmarknad. För den grupp som saknar gymnasiekompetens kommer konkurrensen om jobbenfortsatt att vara hård. Tillströmningen av nyanlända är stor för tillfället. Under första halvåret 2014 ökade antalet asylsökande med 70 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Detta gör naturligtvis att fler får uppehållstillstånd och skall inom en snar framtid ut på arbetsmarknaden. Prognosen framåt är enligt Migrationsverket osäker på grund av ett flertal oroshärdar runt om i världen. Framförallt förhållandena i Syrien gör att tillströmningen syns vara fortsatt stor. Vid slutet av 2014 beräknas 16 500 personer med uppehållstillstånd finnas kvar på migrationsverkets anläggningsboende då det är stor brist på platser för kommunplacering. Ulricehamn Arbetslösheten har minskat i Ulricehamn i större omfattning än i riket i övrigt. Från juli 2013 till juli 2014 har antalet öppet arbetslösa och i åtgärd minskat. I åldrarna 16-64 år, har minskningen för Ulricehamn varit 9,8 procent (7,8 i riket) I åldrarna 18-24 år har Ulricehamn minskat med 17,1 procent (13,7 i riket). Fler av de som kommer till Arbetscenter idag, står längre ifrån arbetsmarknaden än tidigare och behöver annan typ av insatser. Fler asylsökande som får uppehållstillstånd och mottagande av ensamkommande barn ger med största sannolikhet en ytterligare tillströmning av anhöriginvandring. Detta i sin tur gör att det är än viktigare att fler nyanlända på sikt behöver komma i självförsörjning. Utmaningar Ulricehamns kommun Möjligheter Ulricehamns kommun ¤ Möta ungdomar som har hoppat av, eller har för avsikt att hoppa av skolan. ¤ Fortsatt arbete för att minska arbetslösheten, och då framför allt hos ungdomarna. ¤ Nyanlända till självförsörjning. ¤ För att möta ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden behövs en annan inriktning på Arbetscenter och annan kompetens i personalgruppen. ¤ God och tidig kontakt mellan vuxenutbildningen och Arbetscenter. ¤ IFO – Arbetscenter får ett gemensamt uppdrag ¤ Tidig kontakt med SFI, och gemensamma projekt för studier kombinerat med insatser mot egen försörjning. ¤ Samordning med näringslivets kompetensbehov och jobbsökande personer. 61 Personal Omvärld Arbetslivet och synen på arbete förändras sakta men säkert, liksom synen på lön och arbetsvillkor. Tillsammans med en teknisk utveckling och ökad konkurrens om viss arbetskraft kommer omvärlden att successivt förändras. Det svenska samhället ställs mer om till att bli ett kunskapsintensivt samhälle där innovation och utveckling blir en konkurrensfördel på en global marknad. I det offentliga blir efterfrågan och trycket på välfärdstjänster såsom skola och äldreomsorg mer tydliga i landets kommuner, där glesbygden kommer att ha ett annat behov än vad storstäderna har. Då urbaniseringen fortsätter i Sverige kommer storstadsregionerna ha tryck på förskola/skola. Ulricehamn Ökad efterfrågan och ökat krav på välfärdstjänster såsom skola och äldreomsorg. Kommunen blir en allt större arbetsgivare med flera komplexa uppdrag av fullmäktige och styrelse där balansen mellan förvaltning och tillväxt är en viktig aspekt. Behovet av mer välutbildad personal kommer att öka successivt såväl som att kommande utmaningar kommer att behöva förstärkt kompetensutveckling av våra medarbetare. Utmaningar Ulricehamns kommun Möjligheter Ulricehamns kommun ¤ Pensionsavgångar – för vissa verksamheter blir ålderspensioner en utmaning. ¤ Arbetslivet - försent in- för tidigt ut – få yngre in till oss samtidigt som de äldre behöver i flera fall vara kvar. ¤ Kompetens generellt – Det finns hundratals olika yrken i kommuner, i många fall måste man ha en högskoleutbildning. Jämför man med andra sektorer (38 %) är det vanligt att de som arbetar i kommuner har en högskoleutbildning (47 %). ¤ Kompetens specifikt – Vissa kompetenser blir svårare att få tag i och rekrytera, konkurrens med andra. ¤ Vårt arbetsgivarvarumärke – ”…jag jobbar för en bra vardag för kommuninvånaren…”- hur ser vi egentligen på vår identitet, vår image och vår profil? ¤ En nämnd – en förvaltning – bra förutsättningar rätt hanterat ger möjligheter till en effektiv verksamhet som är till nytta för medborgaren. ¤ Medarbetarna trivs och känner arbetsglädje trots utmaningarna i våra verksamheter. Vi har bra arbetstillfällen med goda villkor att erbjuda. Genom ledarutveckling skapas mer möjligheter. ¤ Bättre kommunikationsmöjligheter – R40 kan skapa förutsättningar för att få ta i specifik kompetens. ¤ Pensionsavgångar skapar rörlighet och ger möjligheter för flera verksamheter. ¤ Vidareutveckla medarbetare – från barnskötare till förskolelärare, från vårdbiträde till undersköterska, från måltidspersonal till kock, från medarbetare till chef. Från chef till högre chef. 62 Äldreomsorg Omvärld I den framtida svenska befolkningen blir alltfler äldre. 2060 kommer mer än hälften att bli över 90 år, idag är det var fjärde. Antalet vårdkrävande 80 år och äldre kommer att börja öka efter 2020. Ökad livslängd beror på en förbättrad allmänhälsa där sjukligt tillstånd kommer allt senare i livet. Man tenderar att leva längre med kroniska sjukdomar då dessa medicinskt allt bättre går att kontrollera. Sammantaget ger detta en ökning av antalet mycket gamla personer med flera kroniska tillstånd samtidigt. Detta genererar resurskrävande och avancerade sjukvårdande insatser i hemmet men sannolikt under mer begränsad tid. Samtidigt är det troligt att färre än idag kommer ha behov av hemtjänst och särskilt boende under sin yngre äldre-tid. I den så kallade ”tredje åldern” lever seniorer ett aktivt liv med resor och upplevelser. En ökad livslängd och trenden att bo kvar i hemmet allt längre gör också att anhörigvårdare blir allt fler. Det allt mer individualiserade samhället ger ökade krav på individuella lösningar vad gäller exempelvis tjänster och boendeformer. Denna trend märks också i lagstiftningen. Teknisk och digital utveckling sker inom äldrevårdsområdet, vilket rätt använt både kan vara resurseffektivt och öka kvaliteten i servicen. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden påverkar i hög utsträckning äldreomsorgen med stora pensionsavgångar de närmaste åren. Efterfrågan på utbildad personal kommer att öka. En ny lag kring bemanning av demensboenden träder ikraft 31 mars 2015. Ulricehamn Befolkningsprognos för Ulricehamn pekar på en ökning om 745 personer i åldersgruppen 75-84 de kommande tio åren (2014-2024). För gruppen 85 år eller äldre prognostiseras ökningen under samma period till 70 personer. Statistik för pensionsavgångar (65 år) inom Ulricehamns kommuns äldreomsorg de närmaste tio åren ser ut som följer: 25 20 15 10 5 0 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Nattbemanningen inom demensboenden måste utökas för att uppnå nya lagkrav. 63 Utmaningar Ulricehamns kommun Möjligheter Ulricehamns kommun ¤ Allt mer avancerad vård kräver ökad medicinsk kompetens bland personalen. Löpande kompetensutveckling behövs. ¤ Stora pensionsavgångar, risk för kompetenstapp. ¤ Rekrytering av kompetent personal. ¤ Utveckla äldrevård i hemmet i samverkan med såväl andra aktörer som inom den kommunala verksamheten. ¤ Utnyttja teknik och digital utveckling. ¤ Utveckla stöd till anhörigvårdare. ¤ Statliga stimulansmedel för utveckling 64 Funktionsnedsättning Omvärld Den så kallade normaliseringsprincipen inom Socialtjänstlagen påverkar området stöd till personer med funktionsnedsättning. Principen innebär att en nedsättning, fysisk, psykisk eller social, i möjligaste mån inte ska innebära ett hinder för den enskilde att leva så som man vill. Detta innebär att stödjande tjänster framförallt ska ges i ett ordinärt boende utifrån individens önskemål och förutsättningar. Privat regi ökar, framförallt inom personlig assistansområdet. Det sker en generell ökning av LSS-kostnader i landet om 4-5 procent per år. Fler diagnoser som berättigar till insatser i kombination med fler som blir diagnosticerade är huvudsakliga förklaringar till detta. En ökad allmänhälsa och ökad livslängd påverkar området då många brukare behöver stöd och service hela livet. Ulricehamn Boendestöd till psykiskt funktionsnedsatta brukare samt brukare med neuropsykiatrisk diagnos har ökat. Nya krav på dokumentation ökar administrationen. 25 procent av all personlig assistans i Ulricehamn utförs av kommunen, resten utförs av privata utförare. Efterfrågan på boendestöd och särskilda boendeformer ökar. Individualiseringen och normaliseringsprincipen bidrar till att allt fler unga personer med funktionsnedsättningar önskar eget boende. Daglig verksamhet utvecklas allt mer i kommunal regi. En privat aktör har hittills utnyttjat möjligheten att driva daglig verksamhet enligt Lagen om valfrihet (LOV). Utmaningar Ulricehamns kommun Möjligheter Ulricehamns kommun ¤ Att förvärva och upprätthålla en kompetens bland personalen. Området innefattar många olika diagnoser och behov. ¤ Kunna upprätthålla en kvalitativ personlig assistans inom ett konkurrensutsatt område. ¤ Att fortsätta utveckla boendestödet. Här finns en möjlighet att såväl inom förvaltningen som med externa aktörer utveckla samverkansformer i exempelvis mobila team. ¤ Att fortsätta att utveckla den dagliga verksamheten till stöd för individen. ¤ Ta till vara dokumentation för uppföljning och ständiga förbättringar av verksamheten. 65 Individ- och familjeomsorg Omvärld Svårigheterna för särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden ökar behovet av försörjningsstöd. Konflikter och instabil omvärld ger mycket stora flyktingströmmar, där en del når Europa och Sverige. Migrationsverket skriver upp prognosen för antalet ensamkommande barn som kan väntas till Sverige. Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten träder i kraft 1 januari 2015 (rör lagarna SoL, LVU, LVM och LSS). All mer stöd och vård sker i egna hemmet. Individualiseringstrenden ökar kraven på ett invidanpassat stöd. Ulricehamn Andel av befolkning med försörjningsstöd ligger lägre än såväl rikets genomsnitt som andra kommuner i tätbefolkad region. 2013 Riket: 4,1 procent Kommuner i tätbefolkad region: 4,6 procent Ulricehamn: 3,4 procent Utmaningar Ulricehamns kommun Möjligheter Ulricehamns kommun ¤ Skärpta dokumentationskrav ger en ökad administration. ¤ Försörjningsstödets nivå avgörs i mångt och mycket av arbetsmarknadsläget. Det är därför svårt för IFO att styra över detta. ¤ Samordning och stöd för ensamkommande barn behöver utvecklas. Brist på boende föreligger. ¤ Utveckla bedömningsverktyg för vilka insatser individen behöver. ¤ Utveckla samverkan mellan olika aktörer – externa och interna inom hela området. ¤ Den ökade dokumentationen ger bra underlag för uppföljning av insatser. 66 Förskola-grundskola Omvärld Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att göra det till verklighet i skolans vardag behöver lärare och rektor ha en levande diskussion om vad begreppen konkret innebär och hur forskningen kan bidra till att utveckla undervisningen. Skolans arbete med att bidra till och använda sig av beprövad erfarenhet är väsentligt för den egna utvecklingen. Kravet på legitimation för lärare och förskollärare gäller fullt ut från och med den 1 juli 2015. Innan dess finns ett antal övergångsbestämmelser för anställning och behörighet att undervisa och sätta betyg. Skolverket kommer erbjuda fortbildningen ”Läslyftet” under perioden 2015– 2018. Fortbildningen vänder sig till lärare i alla skolformerna från förskoleklass till gymnasieskolan. Det kommer även framöver att tas fram stödmaterial för förskolan och för personal i skolbibliotek. I likhet med Matematiklyftet kommer allt material att finnas på en speciellt framtagen webbplats. Inom Läslyftet kommer även finnas utbildningar för handledare och stöd för rektorer. Handledarna utses av huvudmännen och utbildas för att stödja och utmana i det kollegiala lärandet. Skolverket planerar dessutom att ytterligare stödja huvudmannens systematiska kvalitetsarbete exempelvis genom att även erbjuda utbildning för processledare på huvudmannanivå. Nya allmänna råd om fritidshem (2014) ska ge stöd och vägledning i arbetet med att planera en målstyrd fritidshemsverksamhet som utgår ifrån styrdokumenten och bidrar till en ökad måluppfyllelse. Antalet nyanlända elever ökar. Kommunen och skolan måste bygga upp en ökad beredskap och kunskap för att ta emot nyanlända elever och erbjuda bra utbildning. Omvärldens digitala utveckling påverkar också skolans område med krav på ökad kompetens inom digitala lärmiljöer. Förslag från Digitaliseringskommittén kommer sannolikt att påverka läroplanen. Ulricehamn En positiv utveckling har skett sedan läsåret 2013-2014 vad gäller antal inskrivna barn per årsanställd. Denna nivå ska upprätthållas. En viss ökning av antalet elever på fritidshemmen kan konstateras. Andel elever i behov av särskilt stöd ökar. Det pågår ett utvecklingsarbete inom elevhälsan tillsammans med Specialpedagogiska myndigheten. En ambition finns att kunna omvandla delar av elevassistentresursen till en pedagogresurs. Andelen eleverna i Ulricehamns kommun som är behöriga till det naturvetenskapliga och tekniska programmet behöver öka. Flyktingsituationen i världen ger många nyanlända elever i skolorna. 67 Utmaningar Ulricehamns kommun Möjligheter Ulricehamns kommun ¤ Öka måluppfyllelsen i samtliga årskurser. ¤ Öka måluppfyllelsen med hjälp av det entreprenöriella lärandet. ¤ Öka behörigheten till gymnasiet. ¤ Barngruppernas storlek i förskolan och på fritidshemmen. ¤ Ge barn i behov av särskilt stöd det stöd de har rätt till enligt Skollagen. ¤ En förbättrad mottagningsprocess för nyanlända. Vilka kompetenser behövs och hur genomförs en kvalificerad kartläggning och bedömning av den nyanlända elevens kunskaper? Hur kan undervisningen stödja språk- och kunskapsutvecklingen hos elever med annat modersmål än svenska? Vilken information behövs som grund för de val de nyanlända eleverna och deras föräldrar ställs inför under skolgången? ¤ Öka måluppfyllelsen genom uppdraget för fritidshemmen. ¤ Inlett utvecklingsprojekt tillsammans med en stadsdel i Borås, Navet, näringsliv och högskolan i Borås under rubriken: Mötas för att vara, lära och dela. ”I både fysiska rummet och den digitala världen”. Projektet ska stärka området naturvetenskap och teknik. ¤ IT-utveckling. ¤ Öka andelen godkända elever i biologi, fysik, kemi och matematik. 68 Gymnasieskolan Omvärld I och med genomförandet av ny skollag och en ny gymnasiereform så bedöms att enbart vissa justeringar kan påverka verksamheten från statligt håll. Trenden att söka kommunal gymnasieskola håller i sig. Den kommunala gymnasieskolan skall kunna bereda elever från friskolor plats i den kommunala gymnasieskolan om elevens skola går i konkurs, vilket ställer krav på skolans inre organisation och beredskap. Ulricehamn 2014 ökade antalet elever i år 1 med 34 elever trots att elevkullen är 14 procent mindre än föregående år. Ett starkt marknadsföringsarbete är en av förklaringarna till ökningen. Framöver bedöms elevunderlaget för år 1 att ligga ganska stadigt kring 280-300. Samverkansavtalet mellan gymnasier i Boråsregionen bedöms dock under närmaste tiden fortsatt påverka negativt vad gäller interkommunala ersättningar. Utmaningar Ulricehamns kommun Möjligheter Ulricehamns kommun ¤ Att fortsatt hålla en god kvalitet samtidigt som interkommunala kostnaderna påverkar resursunderlaget negativt. ¤ Öka intresset från föräldrar och elever för studier i Ulricehamn. ¤ Att bibehålla det goda samarbetet mellan skolan och det lokala näringslivet. ¤ Utveckla det pedagogiska ledarskapet på skolan och framför allt i klassrummet. ¤ Bygga arbetsformer kring ett entreprenöriellt lärande. ¤ Utveckla former för formativ bedömning. ¤ Ett gott marknadsföringsarbete inte bara på gymnasiet utan redan i grundskolan. ¤ Se över programstrukturen i syfte att öka antalet program utifrån elevernas intresse av utbildningsalternativ. ¤ En gemensam satsning på måluppfyllelsen för att öka andelen elever som är behöriga till gymnasiet. ¤ Kompetensutveckling så att den tekniska utrustningen används så effektivt som möjligt. ¤ Hög grad av trivsel för såväl elever som personal skapar en gynnsam arbets- och studiemiljö på gymnasiet. 69 Miljö- och samhällsbyggnad Omvärld Fyra stora globala förändringar påverkar särskilt samhällsutveckling och planering: Åldrande och hälsa - ökad livslängd ställer nya krav på boendeformer och kommunal service. Teknologiutveckling - kommuninvånaren ställer högre krav på kommunen att skapa digitala verktyg för att förenkla och ge service. Miljö - ökande tillväxten och konsumtionen ställer krav på socialt ansvarstagande och effektiva miljöåtgärder. Urbanisering - nästan hälften av världens befolkning lever idag i städer, en trend som förväntas hålla i sig och förstärkas. Ulricehamn Ulricehamns kommun har flera utpekade målsättningar i sin vision som särskilt påverkar miljö- och samhällsbyggnad: Trygg uppväxtmiljö, vård av natur- och kulturvärden, attraktiva boenden, tillväxt i näringslivet och goda kommunikationer. För att kunna skapa förutsättningar för kommunen att vara en attraktiv kommun med fortsatt tillväxt måste miljö- och samhällsutvecklingen prioriteras. Ett väl fungerade planeringsarbete kopplat till en effektiv och rättsäker myndighetsutövning skapar förutsättningar för kommunen att växa och tillvarata de resurser som finns i kommunen. Ur ett näringslivsperspektiv är det helt avgörande med en samhällsutveckling och myndighetsutövning i framkant för nyetableringar, men också för befintliga företag att verka och utvecklas. För att fler ska vilja bosätta sig i kommunen krävs dels att det skapas fler arbetstillfällen men även attraktiva boenden för alla åldrar. Ulricehamns kommun behöver göra konkreta långsiktiga satsningar inom samhällsutvecklingen för att möta den positiva ökande efterfrågan som finns hos kommuninvånare och företagare. Utmaningar Ulricehamns kommun Möjligheter Ulricehamns kommun ¤ Upprätthålla och öka illväxten i kommunen. ¤ Forma en organisation för att uppnå kommunens tillväxtmål. ¤ Effektivisera och rättsäkra myndighetsutövningen. ¤ Götalandsbanans prioritet. ¤ Kontinuerligt skapa attraktiva exploateringsområden. ¤ Rekrytering av specialistkompetens. ¤ Satsningar på tillväxtfaktorer. ¤ Efterfrågan på attraktiva boenden. ¤ Utbyggnaden av Rv 40 till motorväg. ¤ Strategiskt bra läge mellan Borås och Jönköping. ¤ Attraktiv arbetsgivare. 70 Näringsliv/Boende Omvärld Globaliseringen påverkar företag och lokala tillväxtmöjligheter allt mer. Basindustrin och den traditionella tillverkningsindustrin har länge verkat på världsmarknaden i stark internationell konkurrens, då den svenska marknaden varit för liten. På senare år märks det allt tydligare att internationaliseringsprocessen även påverkar de mindre företagen då konkurrens på hemmamarknaden ökat på grund av ökad internationell konkurrens. Globalisering, urbanisering, en åldrande befolkning och förändringar i attityder påverkar företagens möjligheter. Därtill påverkas många företag av svårigheterna att hitta personal med rätt kompetens. För att en kommun skall växa behövs bostäder och utifrån rådande situation i Ulricehamn och relativt stark politisk enighet om att bostadsbyggandet måste öka i Sverige kan vi förvänta oss att ökad bostadsbyggnation de kommande åren vilket kommer bidra till en ökad inflyttning. Ulricehamn Ulricehamns kommun har idag ungefär 3000 företag där över 96% har färre än 50 anställda. Näringslivet är differentierat även om det finns flera företag inom tillverkning och utvinning (ca 22% 2011) och inom handel (16,5% 2011). Två tredjedelar av alla jobb skapas idag i befintliga företag. Därför är det viktigt att företagen känner att Ulricehamn är en bra företagarkommun. Att ärenden går snabbt och hanteras korrekt, att det finns tillgänglig kompetens, bra infrastruktur och bostäder till anställda är faktorer som påverkar denna uppfattning. Idag är efterfrågan på bostäder högre än utbudet, vilket gör att kommunen tappar potentiella inflyttare. Utmaningar Ulricehamns kommun Möjligheter Ulricehamns kommun ¤ Attrahera de investerare och exploatörer som krävs för god tillväxt. ¤ Stärka samverkan mellan skola, företagen och högskolan för att säkerställa framtida kompetens. ¤ Kontinuerligt skapa attraktiva exploateringsområden och bostadsområden. ¤ God kollektivtrafik. ¤ Intresset för Ulricehamn såväl som företagsort som boendeort blir allt större. ¤ Efterfrågan på attraktiva boenden håller på att realiseras. ¤ Infrastrukturen förbättras och minskar pendelavstånden. ¤ Attraktiva fritidsmöjligheter och relativt låga huspriser bidrar till tillväxt. Samtidigt har huspriserna ökat kraftigt de senaste åren vilket ökar investeringsintresset hos exploatörer. ¤ Attraktiva arbetsgivare och många olika branscher. ¤ Verka för en utbyggd arbetsmarknadsregion och samverkan mellan företag. 71 72 TAXOR Moms tillkommer för vissa taxor En del av den kommunala verksamheten är undantagen från skatteplikt enligt Mervärdesskattelagen. Detta gäller exempelvis korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrottsutövning. Även social omsorg (offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg) är undantagen från skatteplikt.” Alla belopp i taxebilagan redovisas exklusive moms. Där det uttryckligen anges att taxan är exklusive moms tillkommer moms vid debitering. 73 Miljö- & samhällsbyggnad Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Livsmedel (normalkontroll) 1 150 kr/tim 1 180 kr/tim Livsmedel (extra offentlig kontroll) 1 000 kr/tim 1 025 kr/tim 830 kr/tim 850 kr/tim Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) TAXOR FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN LIVSMEDEL ETC Tobak Folköl Tillsyn receptfria läkemedel 850 kr/tim 830 kr/tim 850 kr/tim TAXOR FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN INOM MILJÖOMRÅDET ETC Kemikalier 830 kr/tim 850 kr/tim Miljöfarlig verksamhet 830 kr/tim 850 kr/tim Hälsoskydd 830 kr/tim 850 kr/tim Solarier 830 kr/tim 850 kr/tim Foder eller animaliska biprodukter 830 kr/tim 850 kr/tim 830 kr/tim 850 kr/tim TAXOR FÖR BYGGLOV Bygg/plan/mät, timavgift Anmälan 25 m2 komplementbostad 7,5 h Anmälan 25 m2 komplementbyggnad 3,5 h Anmälan 15 m2 tillbyggnad 4h Anmälan inreda ny lägenhet 5h Anmälan takkupor i bärandekonstruktion 1,5 h SKL´s plan- och bygglovstaxa tillämpas. Taxorna justeras efter förändringen av prisbasbeloppet. Milliprisbasbelopp=1 tusendels prisbasbelopp (mPBB) OF=objektsfaktor HF=handläggningsfaktor KF=kartfaktor MF=mätningsfaktor PF=planfaktor Prövning för bygglov, justeringsfaktor N =1,0 Kart och mät, justeringsfaktor N = 1,0 Planavgift för bygglov mPBB*OF*HF*N1,0 mPBB*OF*HF*N1,0 mPBB*KF*N0,7 mPBB*KF*N1,0 mBBB*PF*OF*N0,3 mBBB*PF*OF*N0,3 TAXOR VID DETALJPLANER Plan avgift vid planavtal mPBB*PF*OF*N Planbesked-enkel åtgärd 200 *mPBB Planbesked-medelstor åtgärd 300 *mPBB Planbesked-stor åtgärd 400 *mPBB PRÖVNING OCH TILLSYN AV SERVERINGSTILLSTÅND 74 Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Serveringstillstånd, stadigvarande till allmänhet eller slutna sällskap 16,9 % av bb 16,9 % av prisbasbeloppet (bb) Serveringstillstånd, stadigvarande till slutna sällskap, catering 16,9 % av bb 16,9 % av bb Serveringstillstånd, stadigvarande tillverkningsställe 16,9 % av bb 16,9 % av bb 9 % av bb 9 % av bb Utvidgat tillstånd 5,4 % av bb 5,4 % av bb Utvidgat tillstånd, serveringstid 3,6 % av bb 3,6 % sv bb Ändrade förutsättningar i bolag. Prövning av nya ägare i HB och AB 6,8 % av bb 6,8 % av bb Servering i gemensamt serveringsutrymme 5,4 % av bb 5,4 % av bb Tillfälligt serveringstillstånd till allmänhet (upp till 3 dagar) 7,4 % av bb 7,4 % av bb Tillfälligt serveringstillstånd till slutna sällskap 1,4 % av bb 1,4 % av bb 800 kr/tillfälle 800 kr/tillfälle Fast tillsynsavgift renodlade matserveringar 1 000 kr 1 000 kr Fast tillsynsavgift övriga serveringsställen, fast avgift 1 500 kr 1 500 kr Tillstånd för provsmakning vid arrangemang Avgift för kunskapsprov Rörlig tillsynsavgift för alkoholservering beroende på omsättning Alkoholomsättning 0- 100 000 kr Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) 1 000 kr - 8 000 kr 700 kr 800 kr Alkoholomsättning 100 001 kr - 250 000 kr 1 200 kr 1 600 kr Alkoholomsättning 250 001 kr - kr 500 000 kr 1 700 kr 2 400 kr Alkoholomsättning 500 001 kr - kr 1 000 000 kr 2 200 kr 3 200 kr Alkoholomsättning 1 000 001 kr - kr 2 000 000 kr 3 500 kr 4 000 kr Alkoholomsättning 2 000 001 kr - kr 4 000 000 kr 4 500 kr 4 800 kr Alkoholomsättning 4 000 001 kr - kr 6 000 000 kr 5 000 kr 5 600 kr Alkoholomsättning 6 000 001 kr - kr 8 000 000 kr 5 500 kr 6 400 kr Alkoholomsättning 8 000 001 kr - kr 12 000 000 kr 6 000 kr 7 200 kr Alkoholomsättning 12 000 001 kr - uppåt 6 500 kr 8 000 kr Rörlig tillsynsavgift för tillfälliga tillstånd 850 kr/tim Påminnelse 1 försenad restaurangrapport 500 kr 500 kr Påminnelse 2 försenad restaurangrapport 500 kr 500 kr TAXOR JAKT- OCH NYTTJANDERRÄTTER, EJ ALLMÄN PLATSMARK 75 Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Arrende jordbruksmark 620 kr ha/år exkl. moms 640 kr/ha/år exkl. moms Arrende Jaktzon 4 101 kr ha/år exkl. moms 101 kr/ha/år exkl. moms Arrende Jaktzon 3 86 kr ha/år exkl. moms 86 kr/ha/år exkl. moms Arrende Jaktzon 2 43 kr ha/år exkl. moms 43 kr/ha/år exkl. moms Arrende Jaktzon 1 17 kr ha/år exkl. moms 17 kr/ha/år exkl. moms 600 kr 600 kr 105 kr/kvm/mån Min 415/mån 60 kr/m²/mån, minst 600 kr TAXOR UPPLÅTELSE ALLMÄN PLATSMARK, FÖR VARJE UPPLÅTELSE TAS DET UT EN ADMINISTRATIV AVGIFT BYGGETABLERINGAR: Byggställningar, bodar, upplag, containrar, byggkranar Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) EVENEMANG Cirkus 1 500 kr/påbörjat dygn Stora evenemang, över 500m² 1 500 kr/påbörjat dygn Mindre evenemang, max 500m² 500 kr/påbörjat dygn FÖRSÄLJNING Uteservering 60 kr/m²/mån, mins 400 kr Försäljning, korttid, max 10m² 200 kr/dygn Försäljning, korttid, över 10m² 500 kr/dygn 4 000 kr/påbörjad 30dagarsperiod Försäljning, säsong ÖVRIGT Uppställning av fordon, max 500 m² 500 kr/påbörjat dygn Uppställning av fordon, över 500m² 1 500 kr/påbörjat dygn reklamskyltar, trottoatpratare, en bygglovpliktiga, ej Storgatan 800 kr/säsong april-oktober Tidningsställ/varuställ 1 500 kr/st/år Ideella aktiviteter, avgränsat markområde för tex. start- och målfålla, vätskekontroll, max 200 m², max 1 dygn endast administrationskostnad Ideella aktiviteter, över 200m²=mindre evenemang Bergvärme 500 kr/påbörjat dygn 1 000 kr/hål+100kr/100m påbörjat borrdjup 1 000 kr/hål+100kr/100m påbörjat borrdjup TRAFIK, GATA, PARKERING Nyttoparkeringstillstånd 1 år 2 500 kr/år Nyttoparkeringstillstånd 1 månad 350 kr/mån Parkeringsavgift tas ut enligt separat KF-beslut Trafikö Extra trafikö 1 400 kr/april-okt 400 kr/april-okt TOMTAVGIFTER, BOSTÄDER (fastighetsbildning ingår ej i taxan 76 Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Byggrätt enligt gällande detaljplan med total möjlig byggrätt, kr/m² BTA för Parhus/radhus/flerbostadshus, inkl gata, fastighetsbildning 510 -700 kr/kvm 250 -350kr/m²BTA Villatomter Ulricehamn - Ulricehamn 100 -270 kr/kvm 100 -270kr/m² tomtyta Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) om annat ej anges), vid fler intressenter på samma tomt blir det budgivning Villatomter Övre Villastaden, inkl gata, fastighetsbildning 80 kr/m² tomtyta Villatomter Stadsskogen, inkl gata, fastighetsbildning 180 kr/m² tomtyta Villatomter Dalum, Blidsberg, Timmele, Hökerum, Gällstad 50 kr/kvm 50 kr/m² tomtyta Villatomter, övriga orter 25 kr/kvm 25 kr/m² tomtyta Vist 60 kr/kvm 60 kr/m² tomtyta Hester 60 kr/kvm 80 kr/m² tomtyta Rönnåsen, Rönnebacken 2-4 -, inkl grovterassering,gatukostnadsersättn och fastighetsbildning 315 kr/kvm 315 kr/m² tomtyta Rönnåsen, Rönneberg 10 (inkl. grovterassering, gatukostnadsaersättn och fastighetsbildning) 255 kr/kvm 255 kr/m² tomtyta Rönnåsen, söder om huvudgata inkl. fastighetsbildning/gatukostnadsers 110 kr/kvm 110 kr/m² tomtyta Rönnåsen, norr om Rönnåsgatan inkl. fastighetsbildn/gatukostnadsers 160 kr/kvm 160 kr/m² tomtyta 50 kr/kvm 50 kr/m² tomtyta 5 kr/kvm 5 kr/m² tomtyta Tillfällig försäljning 2-5 kvm 100 kr/tillfälle 100 kr/tillfälle Tillfällig försäljning 5,1-30 kvm 250 kr/tillfälle 250 kr/tillfälle Fast försäljning 2-5 kvm 300 kr/månad 300 kr/månad Fast försäljning 5,1-30 kvm 600 kr/månad 600 kr/månad INDUSTRI OCH SERVICETOMTER Blidsberg, Dalum, Gällstad, Hökerum, Timmele Övriga orter TORGHANDELSTAXA Taxorna ska ses ihop med bilagda taxor och beräkningsgrunder. Kommentar De taxor som avser samverkan miljö och bygg ska även beslutas i Tranemo kommun. SÄRF:s (Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) taxor hanteras separat (även kommunalförbunds taxor ska antas i kommunfullmäktige) 77 Kultur Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Första påminnelsekort 10 kr 10 kr Räkning (efter 31 dagar) 20 kr 20 kr Försenad film/dygn 10 kr 10 kr Avgiftstak DVD-filmer och 7 dagars lån 50 kr 50 kr Reservationsavgift, fjärrlån. 5 kr 5 kr 8 kr exkl. moms 8 kr exkl. moms Utskrift från PC/sida, kopiering A4 1,60 kr exkl. moms 1,60 kr exkl. moms Kopiering A3 3,20 kr exkl. moms 3,20 kr exkl. moms Fax inrikes 4 kr exkl. moms 4 kr exkl. moms Fax utrikes/sida 4 kr exkl. moms 4 kr exkl. moms Schablonbelopp bok vux , ljudbok 200 kr 200 kr Schablonbelopp barn, bok, ljudbok 150 kr 150 kr Schablonbelopp CD musik 150 kr 150 kr Schablonbelopp DVD 350 kr 350 kr 50 kr 50 kr Förlorat lånekort Schablonbelopp tidskrifter Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) Provision om 20 % av sammanlagda försäljningen av de verk som sålts på utställningar när Kultur måste ansvara för bemanning. Kommentar Inga taxehöjningar 2015. 78 Arbete & fritid Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret 56 kr/tim 56 kr/tim 144 kr/tim 144 kr/tim 42 kr/tim 42 kr/tim 106 kr/tim 106 kr/tim 56 kr/tim 56 kr/tim Avgift Simhallen Motionskort Månadskort 164 kr/tim 164 kr/tim Simhall per bassäng Övriga 350 kr/tim 350 kr/tim Simhall alla bassänger 480 kr/tim 480 kr/tim Badmintonbana, bordtennisbord kategori 1 42 kr/tim 42 kr/tim Badmintonbana, bordtennisbord Övriga 69 kr/tim 69 kr/tim Ishall kategori 1/tim 69 kr/tim 69 kr/tim Ishall kategori 2/tim 227 kr/tim 227 kr/tim Ishall övriga 700 kr/tim 700 kr/tim Endast omklädningsrum Kategori 1 6 kr/tillfälle och person 6 kr/tillfälle och person Endast omklädningsrum kategori 2 11 kr/tillfälle och person 11 kr/tillfälle och person Ishall korpen Ulricehamn 343 kr/tim 343 kr/tim Skolor utanför kommunen 426 kr/tim 426 kr/tim 15 kr/tillfälle Gratis Gratis Gratis 10 kr/tillfälle Gratis Ishall säsongskort vuxen 195 kr 0 kr Ishall säsongskort barn 118 kr 0 kr Lassalyckan Fotboll 7-manna Kategori 1 41 kr/tim 41 kr/tim Lassalyckan Fotboll 7-manna Kategori 2 103 kr/tim 103 kr/tim Lassalyckan Fotboll 7-manna övriga 156 kr/tim 156 kr/tim Lassalyckan Fotboll 11manna Kategori 1 67 kr/tim 67 kr/tim Lassalyckan Fotboll 11manna Kategori 2 221 kr/tim 221 kr/tim Lassalyckan Fotboll 11manna Övriga 520 kr/tim 520 kr/tim Lassalyckan B-plan Fotboll 11-manna Kategori 1, Vinterplan 100 kr/tim 100 kr/tim Lassalyckan B-plan Fotboll 11-manna Kategori 2, Vinterplan 331 kr/tim 331 kr/tim Lassalyckan B-plan Fotboll 11-manna Övriga, Vinterplan 650 kr/tim 650 kr/tim Idrottshallar kategori 1 Idrottshallar Övriga Gymnastikhallar kategori 1 Gymnastikhallar Övriga Simhall träning (2 banor) Kategori 1 Avgift ishall vuxen Avgift ishall barn under 7 år Avgift Ishall Barn 7-16 år Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) 79 Taxans namn Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Lassalyckan matcharena Uppvärmd plan 11-manna Kategori 1 133 kr/tim 133 kr/tim Lassalyckan matcharena Uppvärmd plan 11-manna Kategori 2 441 kr/tim 441 kr/tim Lassalyckan matcharena Uppvärmd plan 11-manna Övriga 780 kr/tim 780 kr/tim 62 kr/tim 62 kr/tim 130 kr/tim 130 kr/tim 52 kr 52 kr Avgift Simhallen Barn under 3 år i vuxens sällskap 5 kr 5 kr Avgift Simhallen Barn 3-6 år 10 kr 10 kr Avgift Simhallen Barn/ungdom 7-17 år 25 kr 26 kr Avgift Simhallen familjeavgift (2 vuxna + barn t.o.m. 17 år) 135 kr 135 kr Avgift Simhallen Årskort familj 1 850 kr 1 850 kr Avgift Simhallen Årskort vuxen 980 kr 1 080 kr 10 Avgift Simhallen Årskort pensionär 730 kr 810 kr 10 Avgift Simhallen Årskort barn o ungdom 7-17 år 530 kr 530 kr Avgift Simhallen Rabattkort vuxen 460 kr 460 kr Avgift Simhallen Rabattkort barn o ungdom 7-17 år 210 kr 210 kr 2 350 kr 2 350 kr Kvartersidrottsplatser Ungdom Kvartersidrottsplatser Senior Avgift Simhallen Vuxna Avgift Simhallen Motionspass Årskort inklusive bad Avgift Simhall Motionspass inkl. bad, pensionär 1 762 kr Avgift Simhallen Motionspass halvårskort inklusive bad 1 460 kr 1 460 kr Avgift Simhallen Motionspass kvartalskort inklusive bad 890 kr 890 kr Avgift Simhallen Motionspass 10-kort inklusive bad 540 kr 540 kr Motionspass Månadskort 295 kr 295 kr 60 kr 60 kr Simundervisning barn 1 230 kr 230 kr Simundervisning barn 2 eller fler (syskon) 175 kr 175 kr Småbåtshamn Administrationsavgift köhantering 165 kr 165 kr Båtplats 15/5-15/10 2,352,70 m 1 320 kr exkl. moms 1 320 kr exkl. moms Båtplats 15/5-15/10 2,713,10 m 1 515 kr exkl. moms 1 515 kr exkl. moms Avgift Simhallen Motionspass engångskort inklusive bad -10 80 Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Båtplats 15/5-15/10 3,113,50 1 715 kr exkl. moms 1 715 kr exkl. moms Båtplats 15/5-15/10 2,352,70 (utan grind) 1 275 kr exkl. moms 1 275 kr exkl. moms Båtplats 15/5-15/10 2,713,10 (utan grind) 1 430 kr exkl. moms 1 430 kr exkl. moms Båtplats 15/5-15/10 3,113,50 (utan grind) 1 540 kr exkl. moms 1 540 kr exkl. moms 685 kr exkl. moms 685 kr exkl. moms Scenmoduler 1-10st (1-10m2) 358 kr/arr.dag 358 kr/arr.dag Scenmoduler 11-20st (1120m2)(halv scen) 583 kr/arr.dag 583 kr/arr.dag Scenmoduler 21-40st (2140m2)(hel scen) 715 kr/arr.dag 715 kr/arr.dag 358 kr exkl. moms 358 kr exkl. moms 72 kr exkl. moms 72 kr exkl. moms Lokalhyra skolor Samlingslokal 1 140-460 platser Kategori 1 108 kr/tim 108 kr/tim Lokalhyra skolor Samlingslokal 1 140-460 platser övriga 208 kr/tim 208 kr/tim Lokalhyra skolor Samlingslokal 2 25-120 platser Kategori 1 52 kr/tim 52 kr/tim Lokalhyra skolor Samlingslokal 2 25-120 platser övriga 104 kr/tim 104 kr/tim Båtplats 15/5-15/10 Åmynningen 1/5-31/10 IP Skogen Mål och Expeditionsvagn / arrangemangsdag IP Skogen Mål och Expeditionsvagn / övrig dag Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) Summa 10 Kommentar När vi idag gör jämförelser med övriga kommuner i Sjuhärad, och även andra kommuner av vår storlek, så ser vi att Ulricehamn ligger väl över medel på de flesta poster när det gäller uttag av avgifter. Detta gäller fritidstaxor över lag såsom idrottshallar, båtplatser, simhall, ishall o.s.v. Det som ligger klart under är dock våra avgifter för årskorten i simhallen för vuxen och pensionär. Dessa höjs därför med 10% inför 2015. När det gäller simhallens övriga avgifter så ligger de många gånger över medel i jämförelsen. Eftersom det dessutom varit en vikande besöksfrekvens både på motionsoch simhallsdelen senaste åren, kan en ytterligare höjning få denna tendens att accelerera. Dessa avgifter höjs därför inte. En avgiftsnivå finns sedan tidigare för pensionärer vid köp av årskort. Avgiften är 75% av ordinarie avgift. Samma bedömning när det gäller motionsdelen har efterfrågats varför förslaget innehåller en ny post med samma beräkningssystem som för badavgiften. Förslaget är därför att genomföra höjning med 10% på årskort i simhallen för vuxna resp. pensionärer, samt att införa en avgift för pensionärer till motionsdelen med samma beräkningsgrund som för simhallen. Beräknad ekonomisk effekt +20 tkr, Pensionärsrabatt motion: -10 tkr Totaleffekt + 10 tkr 81 Individ & familjeomsorg Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Grundavgift särskilt boende 597 kr/mån 603 kr/mån grundavgift ordinärt boende 179 kr/mån 181 kr/mån Omvårdnadsnivå låg 240 kr/mån 243 kr/mån Omvårdnadsnivå medel 476 kr/mån 479 kr/mån Omvårdnadsnivå hög 717 kr/mån 725 kr/mån Tillfälliga omvårdnadsinsatser 269 kr/mån 272 kr/mån Serviceinsatser 269 kr/mån 272 kr/mån 61 kr/dygn 62 kr/dygn Särskilda näringsprodukter inom kommunal hemsjukvård 1 730 kr/mån 1 749 kr/mån Förenklad biståndshandläggning /FBH)*1 217 kr/timme 219 kr/timme Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) Avgifter inom högkostnadsskyddet/maxtaxan Dygnspriskostnad för korttidsvistelse exkl. kost Avgifter utanför högkostnadsskyddet/maxtaxan: *1 Vid trygghetslarm och matdistribution tillkommer grundavgift för ordinärt boende Kommentar Taxor kommer att justeras i enlighet med prisbeloppets förändring. Uppskattad förändring är + 1,8 %. Brukarens avgiftsutrymme styr möjligheten att betala. Socialstyrelsen fastställer årligen en maxtaxa som begränsar möjligheten att ta ut avgifter för kommunerna. Därutöver kommer en genomlysning göras av taxan och avgifterna kommer generellt att höjas, men också bli mer logiska och rättvisa. Förhoppningen är att kunna öka intäkterna med ca 200 tkr till 2015. 82 Funktionsnedsättning Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret 2 040 kr 2 060 kr *Frukost 13 kr 13 kr *Lunch 25 kr 25 kr *Mellanmål 8 kr 8 kr *Kvällsmål 22 kr 22 kr 45 kr exkl. moms 45 kr exkl. moms Korttidsplats socialpsykiatri 60 kr 60 kr Resor (personer över 18 år) 16 kr/mil 16 kr/mil Resor (personer under 18 år) 12 kr/mil 12 kr/mil *Måltider per mån, gruppbostad *Lunch daglig verksamhet Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) *Alla beslut enligt LSS Kommentar Ingen förändring sedan hearingrapporten 2015. Dock pågår utredning om förändrade bestämmelser när det gäller resor till och från daglig verksamhet. Samordning av taxor som spänner över verksamhetsgränser behöver göras. Äldreomsorg Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Förbrukningsartiklar 130 kr 130 kr Influensavaccin 102 kr 102 kr Grundavgift hemsjukvård* 209 kr 209 kr Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) Kommentar Äldreomsorgen arbetar med att se över taxa/avgift för larmabonnemang då det blir en fördyrning för kommunen from 2015 då alla larm kommer att digitaliseras och kräver betydande arbete med driftsfrågor men även ut i kvalitet mot kund. Ny teknik (IP telefoni) och krav på ökad kompetens ställer höga krav på den hemtjänstpersonal, undersköterskor, som idag installerar trygghetslarm. Men det är även en kvalitetsfråga ut mot kund att snabbt och säkert kunna leverera tjänst. Fördyrningen består i inköp av larm alternativt leasing av larm samt personalkostnader för att driva en driftsorganisation. Avgiftsanalys är under utredning. Idag kostar det inget för den enskilde i Ulricehamns kommun med larm då det ingår i grundavgiften men generar stora negativa kostnader för kommunen. Idag finansierar äldreomsorgen i Ulricehamn inköp av larm. Varje larm kostar ca 2000 kr (engångssumma)och på det driftskostnader per månad. Vi har ca 600 larm ute i ordinärt boende varav 100 i nuläget är utbytta till digitala men även övriga 500 analoga larm skall under 2015 bytas ut till digitala vilket är ett måste då Telia släcker det analoga nätet 2015-12-31. Endast en procent av kommunerna i landet tillhandahåller larmet helt avgiftsfritt. Resten av 83 kommunerna tar ut en månadsavgift. Vissa tar ut ytterligare avgifter för installation och anslutning eller larmutryckningar. Några kommuner angav att månadsavgiften för larm inte ingick i maxtaxan. Detta innebär att den äldre måste betala larmavgiften utöver avgiften för de övriga insatser han eller hon får från kommunen. (Avgifter inom Äldreomsorgen, Kartläggning och analys av kommunernas avgiftssystem. Socialstyrelsen maj 2014.) När detta arbete är klart kommer att nytt taxebeslut att fattas som ersätter det gamla beslutet och underlaget. Lärande Syd Maxtaxa gäller för förskola och fritidsverksamhet. Lärande Tingsholm Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Första barnet 825 kr 725 kr Från och med andra barnet 425 kr 375 kr Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret 80 kr exkl moms 80 kr exkl. moms Kopiering föreningar svartvitt 0,30 kr/st 0,30 kr/st exkl. moms Kopiering föreningar färg 0,60 kr/st 0,60 kr/st exkl. moms 1 kr/st 5 kr/st exkl. moms Kopiering A0 svartvit - 40 kr/st exkl. moms Kopiering A1 - 25 kr/st exkl. moms Kopiering A2 - 20 kr/st exkl. moms Kopiering A3 - 10 kr/st exkl. moms Kopiering allm handling färg A0 -A2 - 75 kr/st exkl. moms Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) Musikskoleavgift Den ekonomiska ramen har utökats med 100 tkr Administrativt Processtöd Taxans namn Föreningskopiering minideb Kop/fax allmänna handlingar Kopiering färg A3 Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) 20 kr/st exkl. moms Notarius publ intyg 160 kr exkl. moms 160 kr exkl. moms Notarius publicus apostille 192 kr exkl. moms 192 kr exkl. moms Notarius publicus växelprotest 220 kr exkl. moms 220 kr exkl. moms Notarius publicus fullständiga adoptionshandlingar 900 kr exkl. moms 900 kr exkl. moms Notarius publicus timarvode 700 kr exkl. moms 700 kr exkl. moms 84 Kommentar Taxor för notarius publicus ingår formellt inte i taxebilagan - fastställs av notarius publicus själv. Ingår dock som en intäkt i budget för administrativt processtöd (AP). Inga förändringar i taxorna har skett för AP i år 2014, dock har det tillkommit taxor rörande miljöoch samhällsbyggnad (MSB), för att göra det tydligt för kommuninvånarna bör alla kopieringstaxor ligga under samma rubrik och fakturahantering bör ske på samma enhet. Taxor som rör formaten A0 -A3 har tillkommit, priserna är exklusive moms. Kansliet kommer att sköta fakturahanteringen även för MSB:s del. Kost Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Personallunch 44,57 kr exkl. moms 46,42 kr exkl. moms Personallunch studerande 44,57 kr exkl. moms 46,42 kr exkl. moms Externa gäster 67,12 kr exkl. moms 67,12 kr exkl. moms 3 743 kr 3 818 kr 44 kr 50 kr 128 kr 128 kr Dygnsabonnemang av mat matdistribution matportioner Korttidsboende dygn Ekonomisk effekt budgetåret (tkr) Kommentar Det blir inga positiva ekonomiska effekter av de höjningar som föreslås och detta är på grund av att livsmedelspriserna regleras 4 gånger per år mot verksamheten. En större prishöjning har lagts på matportionerna för matdistribution och detta är på grund av att alla kostnader hör till dessa portioner inte ryms i det pris som är idag. Kostnader som bland annat hör till dessa portioner är livsmedel, form, livsmedelsgas, transport och personal. Exempel på andra kommuner prissättning av liknande portioner är; Bollebygd 51 kr/ portion exkl. transport, Borås Stad 45 kr/ portion + 240 kr för transporten/ brukare. . 85 VA-TAXA 2015 för Ulricehamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Ulricehamns Energi AB. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Ulricehamns Energi AB. §1 För att täcka nödvändiga kostnader för Ulricehamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 §§ lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dagvatten gata (Dg) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. §2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. §3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål, där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på Kontor Butiker Hotell Hantverk Utbildning sådana byggnader är: Förvaltning Utställningslokaler Restauranger Småindustri Sjukvård Stormarknader Sporthallar Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, där begreppet lägenhet inte är tillämplig för viss typ av byggnad, räknas varje påbörjat 120tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 02 10 53 som en lägenhet. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats (exv. huvudgator, parker och torg), eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. 86 §4 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt (FP) för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 4.6 Inkoppling av vatten, avlopp och dagvatten till fastigheten. Så snart anläggningsavgiften är erlagd och när fastighetsägaren begär att inkoppling ska ske monteras vattenmätare och servisventilen öppnas. OBS! Detta ska alltid göras av huvudmannens personal eller av den som huvudmannen anlitar. Detta gäller även avstängning av servisventil. Anläggningsavgifter (§§ 5–13) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. §5 5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) b) Utan moms Med moms en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df Om 31 680 kr om 39 600 kr en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df om 29 200 kr om 36 500 kr om 29,80 kr om 37,25 kr om 12 480 kr om 15 600 kr om 5 840 kr om 7 300 kr c) en avgift per m2 tomtyta d) en avgift per lägenhet e)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. 87 * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt § 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. 5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3. 5.7 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. Vid tillbyggnad av fastighet som används för enligt § 3 bostadsfastighet eller därmed jämställda ändamål räknas tillkommande lägenhet för varje påbörjat 120- tal m2 endast om tillkommande yta överstiger 80 m2. 5.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e). §6 6.1 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) b) c) d)* Utan moms Med moms en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df om 36 760 kr om 45 950 kr en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df om 33 880 kr om 44 000 kr om 26,20 kr om 32,75 kr om 7 040 kr om 8 800 kr en avgift per m2 tomtyta en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. * Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt § 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 88 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Tomtytan för större fastigheter reduceras enligt nedanstående tabell. Tomtyta Delen 10001 – 20000 m2 Delen 20001 m2 Reduktion 25 % 40 % 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 § räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av tilläggsavgift för tillkommande tomtyta skall iakttas reduktionsregler enligt tabell i 6.3. 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 d). §7 7.1 För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Servisavgift 5.1 a) 100 % 6.1 a) 100 % Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 100 % 6.1 b) 100 % Tomtyteavgift 5.1 c) 100 % 6.1 c) 70 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e) 100 % 6.1 d) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och e), jfr 5.3 andra stycket. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Tomtyteavgift 5.1 c) *) 6.1 c) Lägenhetsavgift 5.1 d) 100 % - 30 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. * Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. 89 §8 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30 % 50 % 20 % - Tomtyteavgift 5.1 c) 30 % 50 % - 20 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift Df utan FP 5.1 e) - - 100 % - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30 % 50 % 20 % - Tomtyteavgift 6.1 c) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift Df utan FP 6.1 d) - - 100 % - För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e), eller 6.1 b) respektive 6.1 d). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 % av avgiften enligt 5.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 60 % av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. §9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Avgift utgår med: en avgift per m2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning Utan moms Med moms om 17,80 kr om 22,25 kr § 10 Denna paragraf enligt Svenskt Vattens publikation P 96 reserveras för eventuell automatisk indexering av anläggningsavgifterna. 90 § 11 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 5–9 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. § 12 12.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. 12.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 12.3 Enligt 36 § lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 § räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 12.2. 12.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande – t ex ökning av tomtyta – inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. § 13 13.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför. 13.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 13.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. 91 Brukningsavgifter (§§ 14–22) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. § 14 14.1 För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms a) b) c) d) Med moms en fast avgift per år då vattenförbrukningen kontrolleras genom vattenmätare (vm), per mätare och mätaranslutning (qn 2,5) 20 mm (qn 6) 25 mm (qn 10) 40 mm (qn 15) 50 mm (qn 40) 80 mm större om 2 945 kr om 6 840 kr om 15 000 kr om 32 000 kr om 70 600 kr enligt avtal om om om om om en avgift per m3 levererat vatten om 8,00 kr om 10,00 kr en avgift per m3 utsläppt spillvatten mätt som levererad dricksvattenmängd om 13,40 kr om 16,75 kr för både vatten och spillvatten är avgiften per m3 om 21,40 kr om 26,75 kr en avgift per år och lägenhet för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet om 250 kr om 312,5 kr en avgift per år och varje påbörjat 100 m2 tomtyta för annan fastighet, dock högst 20000 m2 tomtyta om 60,80 kr om 76,00 kr 3 681 kr 8 550 kr 18 750 kr 40 000 kr 88 250 kr 14.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 40 % 45 % 7,5 % 7,5 % Avgift per lägenhet 14.1 c) 40 % 40 % 10 % 10 % Avgift efter tomtyta 14.1 d) 50 % 50 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 14.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 14.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 200 m3 för enbostadshus och för lägenhet en antagen förbrukning om 150 m3. Beträffande definition av lägenhet hänvisas till § 3. I fråga om annan fastighet räknas även varje påbörjat 80 tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt Svensk standard SS 02 10 53 som en lägenhet. 92 14.4 För s.k. byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 b). Minimiavgift 520 kronor exkl. moms. (inkl moms 650 kronor). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 50 m3 per lägenhet. För enstaka bostadshus krävs ingen mätare. 14.5 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) eller för parallellkopplade mätare skall erläggas fasta avgifter per mätare enligt 14.1 a. 14.6 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens vanämnd. 14.7 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av § 18. 14.8 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 10 % av spillvattenavgiften enligt 14.1 b). 14.9 För spillvattenavlopp innehållande extra föroreningsmängd av SS, sedimenterbar suspenderad substans, BOD, organiskt material mätt som biokemisk syreförbrukning, P-tot, totalfosfor och Ntot, totalkväve skall erläggas brukningsavgift per kg: Avgift för extra förorenat spillvattenavlopp, per kg (exkl. moms) för SSsed 3,00 kr BOD 4,00 kr P-tot 50,00 kr N-tot 50,00 kr Som extra föroreningsmängd räknas mängd SS, BOD och P-tot utöver vad som motsvaras av följande gränsvärden för föroreningshalter: SS 0,260 kg/m3 BOD 0,300 kg/m3 P-tot 0,014 kg/m3 N-tot 0,030 kg/ m3 Extra föroreningsmängd är således för SS Q x (U BOD Q x (U P-tot Q x (U N-tot Q x (U -0,260) -0,300) -0,014) -0,030) kg kg kg kg SS BOD P-tot P-tot Där Q = mängd spillvatten med föroreningshalt överskridande angivet gränsvärde, m3 U = uppmätta eller på annat sätt bestämda SS, BOD, P-tot, N-tot föroreningshalter i spillvattnet, kg/m3 Q, U, SS, BOD, P-tot, N-tot bestäms på sätt, varom antal eller annan överenskommelse träffas mellan huvudmannen och fastighetsägaren, eller eljest efter huvudmannens uppskattning. Spillvatten från bostadsfastighet anses normalt inte innehålla extra föroreningsmängd. Avledande av spillvatten med extra föroreningsmängd förutsätter att avtal eller annan överenskommelse träffas mellan huvudmannen och fastighetsägaren, eller eljest att huvudmannens medgivande föreligger. 93 14.10 Har för fastigheten anlagts extra servisledning skall för detta erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande den fasta avgiften enligt 14.2. 14.11 För fastighetsägare som erhåller brukningsavgifter för VA och man konstaterar en avsevärt högre vattenförbrukning för fastigheten än normalförbrukningen sker en avgiftsnedsättning efter nedanstående grunder: Som normalförbrukning, N, räknas en fastighets medelårsförbrukning under föregående treårsperiod. Som överförbrukning, Ö, betraktas all förbrukning utöver normalförbrukning, N. För att avgiftsnedsättning skall medges måste överförbrukningen vara större än dubbla normalförbrukningen dock minst 100 m3/år. Vid Ö nedsättes avgiften med: 0 % för Ö < eller = 2 x N 50 % för 2 x N < Ö < eller = 4 x N (dock minst 100 m3). 75 % för Ö > 4 x N ( < = mindre än och > = större än) Exempel Avgiftsutfallet framgår av följande tabell där N antas vara 200 m3/år och Vaavgiften 21,40 kr/m3 N (m3) 200 200 Ö (m3) 200 kronor 4 280 8 560 200 200 200 400 600 800 10 700 12 840 14 980 200 200 1000 2000 16 050 21 400 § 15 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift. Avgift utgår med: en avgift per m2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten Utan moms Med moms om 3,60 kr om 4,50 kr § 16 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 94 § 17 För obebyggd fastighet inom detaljplan skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 a). Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta avgiften. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: Fast avgift 14.1 a) V S 40 % 45 % Df 7,5 % Dg 7,5 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. § 18 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Utan moms Med moms 500 kr 500 kr 625 kr 625 kr 2 500 kr 3 125 kr Avstängning av vattentillförsel 500 kr 625 kr Påsläpp av vattentillförsel 500 kr 625 kr Ersättning avbruten plombering utan övr. påverkan 400 kr 500 kr 500 kr verklig kostnad + 350 kr 625 kr 250 kr + verklig kostnad för urpumpning 313 kr Nedtagning av vattenmätare Uppsättning av vattenmätare Olovlig inkoppling på t.ex. brandpost Provning av vattenmätare med mätnoggrannhet inom tillåtna värden: - mätarstorlek 20 – 40 mm - 50 mm eller större Läsning av vattenmätarbrunn Självavläsning Förgäves besök Hyra av brandpostmätare: - engångsavgift (0 – 3 mån) - per påbörjad mån utöver 3. Brukningsavgift enligt § 14 Hyra av brandpostmätare för ideell verksamhet t.ex. idrotts- eller villaförening - engångsavgift (0 – 4 mån) - per påbörjad mån utöver 4. Brukningsavgift enligt § 14 Ingen kostnad 480 kr 600 kr 625 kr 200 kr 781 kr 250 kr 300 kr 50 kr 375 kr 63 kr Max utelämningstid för brandpostmätare är 12 månader, efter detta skall mätaren lämnas in till Ulricehamns Energi för avläsning. Skadad eller sönderfrusen mätare. Inköpspris + arbetskostnad Varierar med mätarstorl. dock minst 700 kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 100 % av ovan angivna belopp. 95 § 19 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 14–17 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. § 20 Avgift enligt 14.1 a), c) och d) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i §§ 14, 15, 16 och 17. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning genom självavläsning eller på annat sätt och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. § 21 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. TAXANS INFÖRANDE *** Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Statens va-nämnd jämlikt 53 § lagen om allmänna vattentjänster. 96 RENHÅLLNINGSTAXA 2015 för Ulricehamns kommun. Taxan avser de avgifter som enligt 27 kap, 4 – 6 § Miljöbalken kan utgå för bortforsling och slutligt omhändertagande av orenlighet och avfall. Hanteringen omfattar kommunens hela område. För hantering av avfall inom kommunen skall avgifter erläggas enligt nedan. Fastighetsägaren, eller den som istället för fastighetsägaren är skattskyldig för fastigheten vid faktureringstillfället, skall erlägga angivna avgifter till respektive entreprenör. Den som är avgiftsskyldig skall omgående anmäla ändrade hämtningsförhållanden till respektive entreprenör. Av ändringen förorsakad ökning eller minskning av renhållningsavgifterna regleras omgående eller vid påföljande debiteringstillfälle. Taxan innehåller följande delar som omfattas av det kommunala ansvaret: 1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 Fast avgift Fast avgift för kärlhämtning samt rörlig avgift/kg avfall Fast avgift för kärlhämtning av utsorterat komposterat avfall, samt rörlig avgift/kg avfall Grovavfall Latrin Slam från enskilda brunnar 97 1.1 FAST AVGIFT PER HUSHÅLL I VILLA/LÄGENHET ELLER FRITIDSHUS. Avgiften avser täckning av kostnader för bl a till avfallsplanering, kundservice, Övreskogs återvinningscentral, omhändertagande av farligt avfall, batterier, elektronikavfall, grovavfallshämtning m m: Pris: Kr/år exkl. moms Pris: Kr/år inkl. moms Året runt boende 160 200 Fritidshus med sommarhämtning 80 100 1.2 KÄRLHÄMTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGT AVFALL FRÅN HANDEL, KONTOR OCH INDUSTRIER ETC. Avser den restfraktion som uppstår efter utsortering av t ex förpackningar och eventuellt utsorterat komposterbart avfall. Fast avgift för kärlhämtning Året runt boende Gäller innanför samt utanför kommunalt VA-område. Pris: Kr/år inkl. moms (exkl. moms) Gäller enbart utanför kommunalt VAområde. (Kräver dispens från miljökontoret) Pris: Kr/år inkl. moms (exkl. moms) 1ggr/vecka 1ggr/2veckor 1ggr/4veckor 2ggr/år 4ggr/år Kärl om < 240 liter 1 206 575 394 138 275 (965) (460) (315) (110) (220) Kärl om 370 liter 1 438 (1 150) 688 (550) Kärl om > 660 liter 2 238 1 063 (1 790) (850) Fritidshus med sommarhämtning Hämtningsfrekvens: 10 ggr/år (1 maj-15 sept) Pris: Kr/år inkl. moms (exkl. moms) Kärl om < 240 liter 340 (272) Rörlig avgift inkl. behandlingsavgift Pris: Kr/kg inkl. moms Året runt boende/ sommarhämtning (exkl. moms) 3,00 (2,40) Ovanstående avgifter avser maskinell tömning med kärl uppställt vid tomtgräns eller motsvarande angöringspunkt. För hämtning av kärl på annan plats inom fastighet får överenskommelse träffas mellan abonnent och entreprenör. I den fasta avgiften/kärl om 240 liter ingår kostnaden för av kommunen tillhandahållna kärl. Kärl mellan 370 och 660 liter får abonnenten själv införskaffa (förslagsvis genom avfallsentreprenören) och bekosta. Vid insamling utan vägning, pga. fordonshaveri el.dyl. debiteras abonnent medeltalet av föregående fem hämtningars avfallsmängd. 98 1.3 KÄRLHÄMTNING AV UTSORTERAT KOMPOSTERBART HUSHÅLLS- AVFALL FRÅN FLERFAMILJSHUS, LIVSMEDELS-BUTIKER, RESTAURANGER, SKOLOR, SERVICEHUS MM INOM ULRICEHAMNS CENTRALORT Tömning av kärl inklusive behandlingsavgift. Åretrunthämtning av komposterbart hushållsavfall varannan vecka: Fast avgift per kärl om 140 liter: 575 kr/år (inkl. moms) Rörlig avgift inkl behandlingsavgift: 2,75 kr/kg (inkl. moms) Tillägg för komposterbar innersäck som tillhandahålls och anbringas av renhållaren: 8,50 kr/kärl och tömning (inkl. moms). Ovanstående priser avser maskinell tömning av kärl uppställt vid tomtgräns eller motsvarande angöringspunkt. För flerfamiljshus, servicehus, affärer mm ingår hämtning av kärl i soprum. För hämtning av kärl på annan plats inom fastighet får överenskommelse träffas mellan abonnent och entreprenör. Vid insamling utan vägning, pga. fordonshaveri el.dyl. debiteras abonnent medeltalet av föregående fem hämtningars avfallsmängd. 2.1 GROVAVFALL FRÅN HUSHÅLL Avlämnande av grovavfall från enskilda hushåll i kransorterna får ske kostnadsfritt enligt särskilt hämtningsschema och på angivet hämtningsställe. Hämtningsstället är vid dessa tillfällen bemannat. Med grovavfall avses skrymmande avfall som uppkommer tillfälligtvis, t ex uttjänta möbler. Utöver grovavfall får vid dessa tillfällen lämnas skrot, brännbart och icke brännbart avfall samt farligt avfall. Dock ej emballerat avfall av annat slag, t ex hushållsavfall. Avfall från enskilda hushåll för förbränning eller annan behandling får avlämnas vid kommunens återvinningscentral vid avfallsanläggningen. 2.2 LATRIN Hämtningsställe för latrinbehållare är i anslutning till kärl. Avgifterna nedan inkluderar behållare, hämtning (av max. 15 kg/behållare) och behandling. Behållartyp: engångsbehållare 45 l. Pris: Kr/år inkl. moms Sommarhämtning Fritidshus/badplatser (exkl. moms) 7 000 (5 600) 10 ggr/år (1 maj – 15 september) Budning 2 000 kr/gång (1 600) 99 2.3 SLAM FRÅN ENSKILDA BRUNNAR Avser slamsugning av slamavskiljare och tömning av slutna tankar samt transport till behandlingsanläggning. Avgift per tömning och anläggning inkl. behandlingsavgift för slamsugning av slamavskiljare. Priserna avser max 15 m slanglängd och upp till 2 brunnar per anläggning. Volym 0 1,6 3,1 4,6 - 1,5 3,0 4,5 6,0 m³ m³ m³ m³ För anläggningar <6m3 uttages en grundavgift + ett volympris för volym över 6m3 om Vid regelbunden hämtning Vid hämtning efter budning Pris: kr/st Pris: kr/st inkl moms (exkl moms) inkl moms (exkl moms) 625 kr (500 kr) 875 kr (700 kr) 804 kr (643 kr) 1 155 kr (924 kr) 1 119 kr (895 kr) 1 500 kr (1 200 kr) 1 410 kr (1 125 kr) 1 750 kr (1 400 kr) 1 594 kr (1 275 kr) 3 (300 kr) 375 kr/m 1 938 kr (1 550 kr) 3 (300 kr) 375 kr/m Avgift per tömning och anläggning inkl. behandlingsavgift för tömning av slutna tankar. Priserna avser max 15 m slanglängd och upp till 2 brunnar per anläggning. Volym 0 1,6 3,1 4,6 - 1,5 3,0 4,5 6,0 m³ m³ m³ m³ För anläggningar <6m3 uttages en grundavgift + ett volympris för volym över 6m3 om Vid regelbunden hämtning Vid hämtning efter budning Pris: kr/st Pris: kr/st inkl moms (exkl moms) inkl moms (exkl moms) 623 kr (498 kr) 1 063 kr (850 kr) 873 kr (698 kr) 1 344 kr (1 075 kr) 1 188 kr (950 kr) 1 750 kr (1 400 kr) 1 559 kr (1 247 kr) 2 000 kr (1 600 kr) 1 781 kr (1 424 kr) 2 188 kr (1 750 kr) 375 kr/m3 (300 kr) 375 kr/m3 (300 kr) Tillägg för slanglängd >15 meter med 15kr (inkl moms) per påbörjad 10 meters längd. Tillägg för ytterligare brunn inom samma anläggning och inom slanglängden 35 m från fordonets uppställningsplats: 280 kr/st (inkl moms) Behandlingsavgift för våtslam till avvattning i avloppsverk och därefter vidare behandling: 150 kr/ton (exkl. moms) 100
© Copyright 2024