Anmälningsärende
STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 42 (42) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-06-09 Kf § 79 KS/2015‐0069 Anmälningsärende Kommunfullmäktiges presidiums förslag till kommunfullmäktiges beslut att notera anmälningsärende till protokollet Ärendebeskrivning Västra Götalandsregionen - Beställarbokslut 2014 samt Mål och inriktning 20162018 Länstyrelsen - Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Parti: Centerpartiet Ny ersättare: Stig Carlsson, Avgången ersättare: Kari Holmvall Fyrbodal - Förbundsordning för Fyrbodals Kommunalförbund Fyrbodal – Förbundsdirektionen Protokoll Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen 452 80 STRÖMSTAD Telefon: 0526-191 24 Fax: 0526-191 10 E-postadress: [email protected] Kommunens hemsida: www.stromstad.se BESTÄLLARBOKSLUT 2014 MÅLUPPFYLLELSE AVTALSUPPFÖLJNING Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden 1 april 2015 -2- Beställarbokslut 2014 Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Beställarbokslut 2014 är en sammanfattning av arbete och resultat 2014 för de tidigare hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad. Del ett följer upp nämndernas mål och inriktning i form av måluppfyllelsegrad. Del två följer upp nämndernas avtalsparter och följsamheten till de avtal som nämnderna tecknat. Nämndernas avtal övergick vid årsskiftet 2014/2015 till den nya norra hälso- och sjukvårdsnämnden, i samband med införandet av en ny politisk organisation i regionen. Visionen (sid 6) är en sammanvägning av de tre tidigare nämndernas skrivningar. Beställarbokslutet finns även att läsa och laddas ner på norra hälso- och sjukvårdsnämndens webbplats: www.vgregion.se/norrahsn Kontaktperson för beställarbokslutet: Carina Hansson, Koncernkontoret VGR [email protected] Tel: 010-441 33 42 -3- Innehåll Beställarbokslut 2014 ................................................................................................. 3 Visionen ..................................................................................................................... 6 Måluppfyllelse ............................................................................................................ 7 Den demokratiska dialogen ..................................................................................... 7 Samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård ................................................... 8 Jämlik och jämställd hälsa ....................................................................................10 Befolkningens hälsa ..............................................................................................12 Barn och unga .......................................................................................................14 Behovsgrupper ......................................................................................................16 Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom .................................................16 Personer med riskbruksproblem ........................................................................18 Personer med missbruksproblem .......................................................................19 Personer med övervikt och fetma ......................................................................21 Personer med kroniska sjukdomar .....................................................................22 Personer med cancersjukdomar .........................................................................27 Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg .......30 Avtalsuppföljning .....................................................................................................35 NU-sjukvården ......................................................................................................35 Capio Psykiatri ......................................................................................................43 Tandvård ...............................................................................................................44 Allmän- och specialisttandvård .........................................................................44 Barn- och ungdomstandvård ..............................................................................45 Uppsökande verksamhet / munhälsobedömning ...............................................46 VG Primärvård ......................................................................................................47 Vårdval Rehab.......................................................................................................54 Habilitering & Hälsa .............................................................................................54 Rehabilitering ........................................................................................................60 Beställd primärvård jan-aug ..................................................................................60 Kuling rehab och hälsa • Capio rehab Orust .......................................................61 Arbetsterapi - Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad....................................63 Ungdomsmottagning .............................................................................................65 Barnmorskemottagning .........................................................................................67 Sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal ........................................................................69 Forskning och utveckling i primärvården .............................................................71 Centrala barnhälsovårdsteamet .............................................................................71 Barnhälsovårdspsykologer ....................................................................................72 Jourcentralsverksamhet natt ..................................................................................74 Vårdgivare på samverkansavtal ............................................................................75 Fysioterapeuter ..................................................................................................75 Allmänläkare .....................................................................................................77 Specialistläkare ..................................................................................................78 Vårdgivare på avtal ...............................................................................................79 Specialistläkare ..................................................................................................79 Avtal/projekt finansierade med statsbidrag...........................................................79 Statsbidrag för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin ...............79 -4- Övriga avtal ...........................................................................................................81 Avtal om samverkande sjukvård .......................................................................81 Hälsokällan ........................................................................................................82 Avtal om gemensamma folkhälsoinsatser .........................................................83 Avtal med Norge/Östfold ..................................................................................85 Avtal Värmland .................................................................................................87 Tabellbilaga VG Primärvård .................................................................................89 -5- Visionen för hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad gäller för samtliga invånare i området. Visionen är en bild av ett framtida önskvärt tillstånd och är den övergripande inriktningen för de verksamheter som nämnderna beställt. VISIONEN Alla medborgare i nämndsområdet ska genom hela livet ha en god hälsa genom goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. Barns och ungdomars behov är av särskilt stor betydelse och alla ska ges möjlighet till en god hälsostart i livet. Hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor, vara jämlik och jämställd, tillgänglig, och ges i rimlig tid och till rätt kvalitet. Ett bra bemötande, helhetssyn och valfrihet ska också känneteckna hälso- och sjukvården. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för den hälso- och sjukvård som erbjuds. Alla medborgare ska få merparten av sina vårdbehov tillgodosedda i sin närmiljö. Vården ska kännetecknas av god samordning av resurser och kompetens för att tillgodose patientens samlade behov av hälso- och sjukvård. De som drabbats av sjukdom eller skada ska ges möjlighet att snarast återfå bästa möjliga aktivitetsförmåga. Patienterna ska vara välinformerade och ges möjlighet att aktivt delta i den egna vården. Medborgarna ska ha ett inflytande på vad som erbjuds inom hälso- och sjukvården. -6- Måluppfyllelse Den demokratiska dialogen MÅL Medborgarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska stärkas. Hälso- och sjukvårdsnämndens kunskap om befolkningens behov av hälsooch sjukvård ska öka. Bedömd måluppfyllelse: BRA Olika former av medborgardialog är en viktig metod i hälso- och sjukvårdsnämndernas arbete med den demokratiska dialogen. Under 2014 var hälso- och sjukvårdsnämnden Norra Bohuslän representerad vid Äldremässan på Orust. I övrigt valde dock hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-3 att inte genomföra strukturerade medborgardialoger under valåret 2014. Fokus har istället lagts på att följa upp och dokumentera aktiviteterna från det mer dialogintensiva året 2013, för att kunna föra erfarenheter och kunskap vidare in i nästa mandatperiod. Genom utskick av handlingar och protokoll och med så kallad snabbinformation efter nämndsammanträdena har massmedia hållits informerad om nämndernas beslut och arbete. Pressmeddelande har skickats ut när frågor känts extra angelägna att kommunicera. Information i form av handlingar och protokoll har publicerats på nämndernas webbplatser liksom avtal, överenskommelser, behovsanalyser samt beställarbokslut och styrdokument. Dokumenten är på detta sätt tillgängliga för såväl invånare och vårdgivare som media. Webbplatserna har uppdaterats fortlöpande. Under hösten har fokus legat på att ta fram en gemensam struktur för de fem nya hälso- och sjukvårdsnämndernas webbplatser. Sociala medier ersätter i allt högre grad traditionella webbplatser som forum för dialog och kommunikation med olika målgrupper. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har följt och bevakat de erfarenheter som hälso- och sjukvårdsnämnden för Göteborg Hisingen gjort genom sin närvaro på Facebook. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-3 har varit representerade i de kommunala handikappråden. I dessa får nämndsledamöterna information från brukarorganisationerna samtidigt som de får ta del av synpunkter ur brukarnas perspektiv på de överenskommelser och avtal som nämnderna träffat. Fyra möten i nämndernas pensionärsråd har genomförts under året. -7- Samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård MÅL 2015 ska samverkan kring den nära vården vara utbyggd för att tillgodose medborgarnas behov av insatser från diagnostisering till färdigbehandling nära patienten. Bedömd måluppfyllelse: BRA Vårdsamverkan i Fyrbodal – i förändring Syftet med vårdsamverkan är att arbeta med regionens hälso- och sjukvård och kommunerna där samverkan krävs och ger ett mervärde. Målsättningen med vårdsamverkan är att öka förståelsen mellan parterna, lösa problem, hantera ”grus i maskineriet”, samordna resurserna för att undvika dubbelarbete och minska suboptimering och stödja lokal samverkan med gemensamma överenskommelser. Under 2014 har arbete inletts mot en utvidgad samverkan, som förutom de grupper som vårdsamverkan traditionellt arbetar med - äldre och psykiskt sjuka/funktionsnedsatta och personer med missbruk - till att också inkludera barn och unga samt våld i nära relationer. Vårdsamverkan barn och unga Nämnderna har under 2014 tillsammans med Fyrbodals kommunalförbund utrett möjligheterna att skapa samverkansformer kring barn och unga i Fyrbodal. Beslut har tagits i det delregionala politiska samrådsorganet, och ärendet har varit ute på remiss i samtliga kommuner. Syftet är en arena där kommun, primärvård och länssjukvård kan diskutera och driva gemensamma samverkansfrågor för att främja barn och ungas hälsa i Fyrbodal, exempelvis kring övervikt och fetma och sociala investeringar. Samverkansforumet ska också vara en arena för att sprida goda exempel och genomföra gemensamma insatser. Processledare kommer att anställas under våren 2015. Våld i nära relationer Våld i nära relationer kan vara den bakomliggande orsaken till många problem som kräver resurser från såväl kommunerna som hälso- och sjukvårdens verksamheter. Våld i nära relationer är i hög grad en folkhälsofråga. Sjukvården behöver rutinmässigt ställa frågor om våld och måste kunna fånga upp de som far illa. Det är anledningen till att hälso- och sjukvårdsnämnderna under 2014 fokuserat kring denna problematik. Inom ramen för vårdsamverkan pågår nu ett arbete med att väva ihop alla insatser som görs i kommuner och i regionen och ge förslag på hur arbetet kan utvecklas och organiseras tillsammans med andra, som polis och åklagarmyndigheten. Nytecknade avtal med kommuner avseende ungdomsmottagningar Nämnderna har från 2015 tecknat samverkansavtal med kommunerna i området om ungdomsmottagningar. Tidigare låg ansvaret för samverkansavtalen på Närhälsans respektive ungdomsmottagning. -8- Dialog med kommunerna påbörjades under hösten 2014 och de flesta avtal var klara för beslut i december. Avtalen tydliggör samarbetets omfattning, former och parternas ansvar och syftar även till att utveckla samverkansarbetet. Upphandling av öppen specialiserad vård på närsjukhusen i Bäckefors, Lysekil och Strömstad Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål är en väl utbyggd närsjukvård där man kan behandla tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen och ofta förekommande för individen. Närsjukhus ska innehålla ett antal specialistmottagningar som anpassas och dimensioneras utifrån lokala behov. För att säkra upp denna vård och i enighet med det beslut som togs i regionen att NUsjukvården inte längre skulle ansvara för vården på närsjukhusen i Bäckefors, Lysekil och Strömstad har denna vård upphandlats. Under 2014 pågick upphandlingen och i juni 2014 skrevs avtal med Praktikertjänst AB. Avtalet innehåller öppen specialistverksamhet inom områdena • Medicin område: diabetesvård och hjärtsjukvård • Ögon • Öron-näs-hals • Gynekologi • Barnmedicin • Logopedi • Ljusbehandlingar • Radiologi (röntgen) Under senare delen av 2014 har förberedelser inför driftstart pågått. Förberedelsearbetet har kantats av stora svårigheter inom område IS/IT. VGR:s beredskap avseende integrering av privata vårdgivare i hälso- och sjukvårdens system har inte varit förberedda på 2010-talets krav. Driftstarten har därför fått skjutas upp till april 2015. 48/72 För att öka tryggheten för den enskilde och minska återinskrivningar för målgruppen (äldre), och som ett led i arbetet ”med de mest sköra äldre” har ett nytt arbetssätt införts i Fyrbodal. Uttrycket 48/72 syftar på att målgruppen äldre med två oplanerade vårdtillfällen följs upp 48 – 72 timmar efter sjukhusvistelsen. Uppföljningen görs av aktuell vårdcentral eller kommunal hälso- och sjukvård. Från och med mars 2014 till och med december är 738 patienter överrapporterade från sjukhuset till 48/72. 442 patienter till hemsjukvården och 296 till vårdcentralen. Samverkan i Folkhälsoråden Beskrivs under Avtalsuppföljning - Avtal om gemensamma folkhälsoinsatser, sidan 83 -9- Jämlik och jämställd hälsa MÅL Skapa förutsättningar för en god jämlik hälsa. Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA Måluppfyllelsen bedöms som mindre bra. Det har gjorts mycket inom området under året men inte tillräckligt för att nå målet om en jämlik och jämställd hälsa samt vård på lika villkor. Var man föds har stor betydelse för hälsa och livslängd. I området med högst medelinkomst i Västra Götaland kan man förväntas leva nio år längre än i området med lägst medelinkomst. Enligt en beräkning dör varje år 1 600 personer i förtid till följd av ojämlika förutsättningar i Västra Götaland. Skillnader i hälsa beror inte på biologiska skillnader eller skillnader i individernas levnadsvanor. Snarare är det de systematiska skillnaderna i ekonomiska, materiella och kulturella förutsättningar som finns mellan olika grupper av individer, som har ett avgörande inflytande på hur människors hälsa utvecklas. Nämndens möjligheter att påverka ojämlikheter i hälsan ligger i första hand i samverkan med kommunerna. I folkhälsoråden är ett utvecklingsområde att förbättra analysen om vad dessa skillnader beror på, och vilka åtgärder som bäst svarar mot en jämlik hälsa. En utgångspunkt i alla avtal och överenskommelser är att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. De uppföljningar som gjorts inom området pekar på att vården i många fall inte är jämlik eller jämställd. Ett fortsatt fokus krävs för att uppnå vård på lika villkor och att skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Normkritiskt förhållningssätt Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla vann 2014 regionens jämställdhetspris, tillsammans med ungdomsmottagningarna i Fyrbodal, för utvecklingsarbetet kring jämställd ungdomsmottagning. Utvecklingsarbetet påbörjades 2010 med syfte att få kunskap i hur killar ser på sina egna behov och varför de inte besöker ungdomsmottagningarna i lika hög utsträckning som tjejer. I det arbetet identifierades ett antal utvecklingsområden, bland annat kompetensutveckling, journalföring och utåtriktad verksamhet. Nämnden satsade på en uppdragsutbildning för all personal på ungdomsmottagningarna i normkritiskt förhållningssätt som genomfördes 2012 på Högskolan Väst. Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv. Sedan några år tillbaka finns det möjlighet för verksamheter inom Västra Götalandsregionen att bli HBT-diplomerade.1 Alla ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar i Dalsland och Göta Älvdalen är numera HBT1 HBT: homosexuella, bisexuella och transpersoner - 10 - diplomerade. I norra Bohuslän och Uddevalla ungefär hälften, övriga planeras till hösten 2015. Inom NU-sjukvården har ingen verksamhet i dagsläget genomgått HBT-diplomering. Inga vårdcentraler är HBT-diplomerade. Behovsanalyser Kontoren inom hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli arbetar gemensamt med att årligen ta fram behovsanalyser för aktuella diagnosgrupper. Ett antal är nu under framtagande. Dessa ska belysas och innehålla förslag och prioriteringar ur ett jämställdhetsperspektiv och ett jämlikhetsperspektiv. Geografisk jämlikhet För att säkra tillgången till specialiserad somatisk öppenvård för befolkningen i norra Bohuslän och Dalsland har upphandling av verksamhet till närsjukhusen i Dalsland (Bäckefors), Strömstad och Lysekil genomförts under 2014. Verksamheten startar i april 2015. Samverkan för en jämlik hälsa Uppföljningar av folkhälsoavtalen visar att förskjutningen fortsätter mot mer insatser som syftar till att påverka befolkningens förutsättningar för hälsa. Alla folkhälsoråd uppger att de har ett ökat fokus på livsvillkor och att minska skillnaderna i hälsa. Ett exempel som många folkhälsoråd uppger att de stödjer är olika aktiviteter på lov för att alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund ska ha möjlighet till meningsfulla aktiviteter. Det skapar en gemenskap och minskar känslan av utanförskap för de barn som inte skulle haft möjlighet till aktiviteter på grund av exempelvis föräldrarnas ekonomiska eller sociala situation. Regionfullmäktige antog 2013 ”Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa” som är ett verktyg med ett antal åtgärdsförslag för att minska skillnader i hälsa. - 11 - Befolkningens hälsa MÅL Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor och förebygga ohälsa Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA Befolkningens hälsa är ett omfattande område. Många av de delmål som berörs återfinns i olika behovsgrupper. När det gäller tobak, alkohol och droger hänvisas läsaren till behovsgruppen ”Personer med riskbruksproblem” (sidan 18) och när det gäller övervikt och fetma till behovsgruppen ”Personer med övervikt och fetma” (sidan 21). För beskrivning av vad som gjorts för att skapa förutsättningar för jämlik hälsa, se avsnittet ”Jämställd och jämlik hälsa” (sidan 10). Den fysiska aktiviteten ska öka Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av träning. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en mängd olika sjukdomar. Det finns ingen aktuell statistik om huruvida den fysiska aktiviteten bland befolkningen har ökat. 2011 kom nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder gällande tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. De rekommenderade metoderna grundar sig på tre typer av samtalsnivåer; enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal. När det gäller otillräcklig fysisk aktivitet rekommenderas rådgivande samtal med tillägg, exempelvis fysisk aktivitet på recept, FaR. Det har skett en ökning totalt sett på vårdenheterna i Fyrbodal när det gäller förskrivning av FaR men inte när det gäller rådgivande samtal (enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal). Förskrivning av FaR har ökat från cirka 5 400 till 6 800. Rådgivande samtal har däremot minskat kraftigt från cirka 15 300 till 11 700. De flesta folkhälsoråd uppger att de beviljar olika insatser för att skapa förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet bland befolkningen. Det kan röra sig om insatser till skolor, exempelvis rastaktiviteter, riktade insatser till personer med funktionsnedsättningar eller hälsofrämjande insatser till arbetslösa ungdomar. Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar ska minska Från början av 2000-talet fram till 2008 ökade antalet klamydiainfektioner kraftigt, för att sedan minska något under 2009 och 2010. Däremot kunde vi se en svag ökning igen under 2011 och 2012 för att därefter minska igen 2013. Detta är en utveckling som har skett i Fyrbodal men också i övriga regionen samt nationellt. Ungdomsmottagningarna arbetar genom sitt utåtriktade arbete med att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar upp till 24 år. De genomför bland annat särskilda satsningar i samband med Klamydiadagen och World Aids Day. Ungdomsmottagningarna ansvarar också för smittspårning när det gäller sin åldersgrupp. I många kommuner ansvarar också ungdomsmottagningen för smittspårning för dem över 25 år. - 12 - Kariesförekomst ska minska Andelen kariesfria 6-åringar har ökat över tid mellan 2008 till 2014. De senaste åren har andelen varit ungefär densamma. Även för 12-åringar och 19-åringar finns en tendens med ökande andel kariesfria, där det har skett en betydlig förbättring de senaste åren. Stödet till personer som utsatts för våld eller bevittnat våld ska öka Personalen på barnmorskemottagningarna arbetar för att tidigt upptäcka våld i nära relationer i mötet med patienterna. Våldsscreening av gravida sker enligt gällande riktlinjer, drygt 90 procent av alla gravida i Fyrbodal blir våldsscreenade. Fem vårdcentraler och en rehabenhet i Fyrbodal deltar i projektet ”Fråga om våld på rutin” som drivs av regionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Projekttiden löper 2013-2015 och ska därefter utvärderas. I projektet ingår bland annat utbildning och handledningsmaterial till all personal som möter patienter samt informationsmaterial så som affischer och foldrar. De patienter som ingår är långtidssjukskrivna mer än fyra veckor, patienter med diffus smärtproblematik, patienter som söker för psykisk ohälsa samt de patienter som söker för skador. Inom rehabverksamheterna ingår de patienter som får utfall på olika smärtanalyser. Personalen använder ett skriftligt frågeformulär. Förekomst av stress ska minska ISM (Institutet för stressmedicin) har, tillsammans med Närhälsan i Fyrbodal haft i uppdrag att under 2014 att ta fram utbildningsmaterial för att utveckla en evidensbaserad ”stresskola”. Stresskolan ska utformas efter den modell för patientutbildningen som följer andra evidensbaserade patientskolor som Artrosskolan och smärtskolan ”Kunskap för livet”. Arbetet ska vara klart i april 2015. - 13 - Barn och unga MÅL Barn och unga ska må bra och ha en trygg uppväxt. Barnens bästa ska beaktas i alla beslut. Bedömd måluppfyllelse: GANSKA BRA Barn och ungas behov och rättigheter En utgångspunkt i avtalen gällande beställd primärvård, NU-sjukvården, Habilitering & hälsa, Hälsokällan, tandvård och centralt barnhälsovårdsteam är att FN:s konvention om barnets bästa ska implementeras och genomsyra verksamheten. Barn som anhöriga Sedan 2010 har hälso- och sjukvården haft skyldighet att särskilt beakta barn som anhöriga enligt hälso- och sjukvårdslagen. 2011 beviljades Västra Götalandsregionen medel av Socialstyrelsen för projektet ”Barn som anhöriga” som har genomförts 2012-2014. Syftet med projektet var att skapa förutsättningar för verksamheterna att bygga upp långsiktiga stödstrukturer för barn som anhöriga. Stor del i arbetet har varit att göra lagen känd för verksamheterna, samt ta fram stödmaterial och genomföra olika utbildningsinsatser. En webbutbildning finns nu tillgänglig genom Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Tidig upptäckt av barn som mår dåligt eller far illa Vid misstanke om barn som far illa ska anställda inom hälso- och sjukvården genast anmäla till socialtjänsten i den kommun som barnet bor. Inom barnhälsovården i Fyrbodal har det skett ett aktivt arbete med att öka antalet anmälningar för att uppmärksamma de fall där barn far illa. Under 2014 rapporterades drygt 100 anmälningsärenden, en ökning med cirka 40 procent jämfört med 2012. Antalet anmälningar på grund av ej avhörda barn (barn som uteblir från undersökningar) inom tandvården minskade under 2014. Detta beror sannolikt på att Folktandvården nu lägger större vikt vid att följa upp de barn som uteblir från undersökningar och motivera barn och vårdnadshavare till att komma på besök. Samarbete mellan aktörer Hälso- och sjukvårdsnämnderna har gett hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) i uppdrag att föra diskussion om kommunalt övertagande av huvudmannaskap för ungdomsmottagningarna i området. Under året har dialog pågått med Vänersborgs kommun om att ta över huvudmannaskap för ungdomsmottagningen i Vänersborg. Det pågår ett arbete med att stärka kunskapsunderlaget kring barn och ungas hälsa genom utvecklandet av en regional databas för hälsosamtal som genomförs inom elevhälsan. HSNK ingår i en arbetsgrupp med representanter från VGR och - 14 - Göteborgs stad. Under 2014 har bland annat en IT-förstudie påbörjats för att utreda förutsättningarna för skapandet av databasen. Familjecentraler, föräldrastöd Familjecentraler finns i de flesta kommuner i Fyrbodal. Mödra- och barnhälsovården ska erbjuda blivande och nyblivna föräldrar föräldrastöd i grupp. Uppföljning visar att det varierar i vilken utsträckning detta görs, men att det generellt fungerar bra. De senaste åren har det skett satsningar på föräldrastöd i Fyrbodal, bland annat genom Hälsokällan som erbjuder kompetensutveckling inom föräldrastöd. Alla folkhälsoråd uppger att de har barn och unga som ett prioriterat område och arbetar för goda och trygga uppväxtvillkor. Föräldrastöd finns i alla kommuner i varierande omfattning och kommunernas verksamhet riktar sig även till äldre barn och ungdomar. Insatserna kan vara generella såväl som riktade. Folkhälsorådet har oftast en roll när det gäller föräldrastöd, men det har i några kommuner helt förts in i ordinarie verksamhet. Sociala investeringsfonder Regionfullmäktige har avsatt medel för sociala investeringar och har gett uppdraget till regionutvecklingsnämnden. En arbetsgrupp är tillsatt för att ta fram former för hur regionen ska arbeta med sociala investeringar. Under 2014 har dialog påbörjats kring några möjliga sociala investeringar för genomförande under 2015. - 15 - Behovsgrupper Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom MÅL Den psykiska ohälsan ska minska. Personer som löper risk för att utveckla psykisk ohälsa/sjukdom ska upptäckas tidigt och ges snabb insats. Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA Psykisk ohälsa är fortsatt ett stort folkhälsoproblem Trots betydande insatser för att förbättra den psykiska hälsan både nationellt och regionalt är det osäkert om utvecklingen går åt rätt håll. I den nationella folkhälsoenkäten görs mätningar av självupplevd psykiskt välbefinnande som kan jämföras över tid. I den senaste enkäten från år 2011 uppgav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I synnerhet yngre kvinnor, åldern 16–29 år, rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa. Under våren 2015 genomförs nästa folkhälsoenkät och det är först när resultaten från denna kommer under hösten som det finns underlag för att bedöma utvecklingen av den psykiska hälsan hos befolkningen. Fortfarande är psykisk sjukdom den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder är långtidssjukrivna. Psykiska sjukdomar beräknas omfatta närmare 40 procent av de samlade sjukförsäkringskostnaderna (kostnader för sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning). En jämförelse mellan länen som gjorts av AFA Försäkring visar att risken att drabbas av psykisk sjukdom som leder till sjukskrivning i Västra Götaland är bland de högsta i landet. Att förebygga psykisk ohälsa omfattar insatser på många områden där flera ligger utanför det som hälso- och sjukvårdsnämnderna normalt kan påverka. Det finns ett tydligt samband mellan psykisk hälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg inkomst, utbildningsnivå och segregation. Genom att utveckla nämndernas samverkan med kommunerna kan det förbyggande arbetet stärkas. Ett exempel på detta under 2014 är det arbete som bedrivits tillsammans med kommunförbundet Fyrbodal för att få en bättre struktur för samverkan för hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade till barn och ungdomar. Nämnden har också deltagit i Psynk-projektet där Vänersborgs kommun varit modellområde för insatser för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. Här har ett fokus legat på att förbättra skolnärvaro och skolresultat. Arbetet i projektform avslutades under året men den samverkan kring förstärkta insatser som utvecklats kommer att fortsätta. - 16 - Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling förutsätter en väl fungerande vård i första linjen Tidig upptäckt av psykisk ohälsa/sjukdom är i stor utsträckning en uppgift för primärvården. Tecken på psykiska problem ska bedömas och i viss utsträckning utredas och behandlas i första linjens vård. Detta förutsätter att det finns tillräcklig kompetens och kapacitet på vårdcentralerna. Trots att detta under flera år har uppmärksammats av nämnden har inga avgörande förändringar skett under 2014. I den översyn av Krav- och kvalitetsboken för VGPV som gjordes under det gånga året hänsköts kravet på psykologkompetens på vårdcentralerna till en ny översyn inför revideringen 2016. Denna kommer att presenteras under våren 2015. För barn och ungdomar med psykiska problem är tillgången till första linjens vård på vårdcentralerna ännu sämre. I stor utsträckning hänvisas därför barn och ungdomar oavsett omfattningen av deras psykiska problem till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. NU-sjukvårdens BUP har under året inte klarat den garantitid på 30 dagar till ett första besök som är en förutsättning för att få del av statsbidragen inom psykiatriområdet. (Se avtalsuppföljning NU-sjukvården, sidan 40 Utveckling av specialistpsykiatrin Under 2014 antog regionfullmäktige en ny regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin. Utvecklingsplanen innehåller förslag på hur vården för olika sjukdomsdiagnoser ska kunna utvecklas och också förslag på mer generella utvecklingsinsatser. Utvecklingsinsatserna kommer realiseras stegvis genom beslut om nya medicinska riktlinjer och särskilda implementeringsbeslut. Ett av de generella områden som fokuseras på är hur man ska förbättra den somatiska vården för personer med psykiska sjukdomar. Ett annat uppmärksammat område är hur man ska minska behovet av tvångsåtgärder inom heldygnsvården. Här har NU-sjukvården deltagit i ett nationellt genombrottsprojekt som syftar till att minska behovet av tvång. Under året påbörjades också en satsning för att utveckla de psykosociala insatserna för personer med schizofreni i enlighet med nya nationella riktlinjer. NUsjukvården och regionens övriga sjukhus kommer under en treårsperiod få särskilt stöd för att införa nya behandlingsmetoder. Hälso- och sjukvårdsnämnderna finansierar satsningen med statliga så kallade PRIO-medel tillsammans med utvecklingsmedel från hälso- och sjukvårdsutskottet. För personer med behov av åtgärder både från kommun och landstingets hälso- och sjukvård är samordnad vård- och omsorgsplanering lagstadgad. Trots detta finns många patienter som saknar samordnad individuell vårdplan, SIP. Fokus på ökat brukarinflytande Under år 2014 har nämnderna satsat på att ge de statsbidrag inom psykiatriområdet som man förfogar över till brukarorganisationer. Nämnderna har bidragit till att NSPHiG 2fått möjlighet att bygga upp en struktur och lokal aktivitet för brukarinflytande och delaktighet i Fyrbodal. 2 Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg - 17 - Personer med riskbruksproblem MÅL Minska riskbruk av alkohol, bruk av tobak och andra beroendeframkallande medel. Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA Måluppfyllelsen bedöms som mindre bra och det krävs fortsatt intensiva insatser. Det som saknas är att arbetet i för liten utsträckning systematiserats i flertalet verksamheter. Inom mödrahälsovården finns ett väl inarbetat arbetssätt medan det hos vårdcentralerna finns stora möjligheter till förbättringar. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd negativa hälsoeffekter men också medföra en rad negativa sociala konsekvenser som påverkar hälsotillståndet och bidrar till övervikt och fetma. Våren 2015 genomförs den nationella folkhälsoenkäten i Västra Götaland med 95 000 enkäter vilket innebär att resultat för levnadsvanor som rökning och alkohol finns under hösten 2015. Insatser och medel Riskabla alkoholvanor är ett sammanslaget mått som bygger på frågeinstrumentet Audit som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO), i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa. På alla nivåer i hälso- och sjukvården finns personal med kompetens både för att identifiera problematiken och ge det stöd som krävs i form av motiverande samtal. Det som saknas är att arbetet i för liten utsträckning systematiserats i flertalet verksamheter. På barnmorskemottagningarna ser vi dock att över 90 procent av de gravida kvinnorna har svarat på frågor om Audit. Större delen av personalen är också utbildad i motiverande samtal. Uppföljningen av vårdcentralerna visar för både 2013 och 2014 att Audit används i liten omfattning. Det finns en stor skillnad mellan vårdcentralerna och få gör det strukturerat. Många anser att det är svårt att använda verktyget och känner sig obekväma med metoden. Detsamma gäller för motiverande samtal där en stor del av personalen fått utbildning i metoden men få åtgärder registreras. Bedömningen är också att vårdcentralerna inte på ett systematiskt sätt erbjuder personal som är utbildad i kognitiv beteendeterapi som kan behandla riskbruk. I NU-sjukvården pågår ett utvecklingsprojekt som bland annat syftar till att identifiera riskbruk bland patienter som skrivs in i länssjukvården. Under 2014 har 8 500 personer screenats helt eller delvis med Audit, en ökning med 30 procent från 2013. Cirka fyra procent visade sig ha ett riskbruk. Avsikten är att projektet ska bli en del av den ordinarie verksamheten. - 18 - Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är den rekommenderade åtgärden vid identifierat riskbruk av alkohol i första hand rådgivande samtal. Under 2014 har hälso- och sjukvårdsutskottet tagit fram en övergripande strategi för att stegvis implementera de sjukdomsförebyggande metoderna i vården. Riktlinjerna innebär att sjukvården ska stödja vuxna att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor inom fyra områden: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Projektledare har rekryterats som kommande år kommer att arbeta med mål, åtgärder, utbildning och uppföljning som en del av ordnat införande. För både unga vuxna och vuxna generellt som har riskbruk rekommenderas även webb- eller datorbaserad rådgivning. Ett annat viktigt område är att öka samverkan med och hänvisning till kommunernas alkohol- och drogrådgivning. Uppföljningen av folkhälsoavtalen visar att alla folkhälsoråd arbetar med alkoholoch drogförebyggande arbete. De flesta kommuner medverkar i länsstyrelsens kampanj för att minska langning ”Tänk-Om” som sker i samband med olika storhelger som valborg, skolavslutning, halloween, lucia och nyår. Många kommuner genomför också drogfria arrangemang vid skolavslutningen. Andra insatser är tobaksfria skolgårdar, föreläsningar, föräldrastödinsatser samt RENträning. REN-träning innebär samarbete med olika träningsanläggningar för en dopningsfri träningsmiljö. Personer med missbruksproblem MÅL Tidig upptäckt av missbruk Personer med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp, särskilt fokus ska riktas mot ungdomar. Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA I den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin som fastställdes under 2014 uppskattas att cirka 56 000 personer i Västra Götaland har ett uttalat missbruk eller beroende av alkohol. Av dessa är 75 procent män. Antalet narkotikaberoende beräknas till 5 000 – 8 000. Man uppskattar att en lika stor grupp har ett läkemedelsberoende. Samtidigt finns det stora mörkertal. Socialstyrelsen konstaterar i sin uppföljning av missbruks- och beroendevården att vården når endast 20 procent av de personer som är beroende av alkohol. I huvudsak nås personer med sociala problem. På våren 2014 presenterade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården i en preliminär version. I riktlinjerna ges rekommendationer för vilka behandlingsmetoder som ska användas av hälso- och sjukvården och - 19 - kommunernas beroendevård för alkohol- och narkotikaberoende. En central rekommendation är att personer med samtidigt missbruk och psykisk störning eller sjukdom erhåller integrerad behandling för båda tillstånden. Riktlinjerna ägnar särskild uppmärksamhet åt ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Inför de nya riktlinjerna gjordes i Västra Götaland en gapanalys av vilka konsekvenser riktlinjerna får för beroendevården både i kommunerna och i regionen. Analysen baserades på en inventering som omfattade kommunernas socialtjänst och regionens länssjukvård, däremot inte regionens primärvård. Eftersom en stor del av hälso- och sjukvårdsinsatserna för framförallt alkoholberoende förutsätts ske inom primärvården gör detta att värdet av konsekvensanalysen blir begränsad. Trots detta visar den att det krävs omfattande utveckling av kompetens och metodanvändning för att nå upp till riktlinjernas rekommendationer. Det är också uppenbart att det delade huvudmannaskapet för behandling och stöd av missbruk och beroende har lett till att det saknas en samsyn över vilket ansvar respektive huvudman har. Socialstyrelsen kommer att fastställa de nationella riktlinjerna på våren 2015 och det blir startpunkten för ett implementeringsarbete i Västra Götalandsregionen, bland annat genom att revidera de överenskommelser som finns mellan regionen och kommunerna om samverkan kring missbruk och beroende. En del av den samverkan som behöver utvecklas berör tillnyktringsverksamheten. Här har hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli under 2014 startat en förstudie för hur en tillnyktringsenhet skulle kunna byggas upp i Fyrbodal. Ett instrument för att förbättra samverkan på individnivå är samordnad individuell vårdplanering (SIP). Här har regionen och kommunerna tillsammans med brukarföreträdare under 2014 bedrivit ett utvecklingsarbete för att arbeta fram gemensamma rutiner för SIP. Fortfarande är det stora skillnader mellan olika delar av Västra Götaland och även inom Fyrbodal i vilket stöd och vilken behandling som kan erbjudas personer med missbruks- och beroendeproblem. Inte minst för ungdomar med missbruksproblem är det ofta boendeorten som avgör tillgången till vård. Det finns uppenbara skillnader i vårdcentralernas kompetens och ambitioner för att fullfölja sitt uppdrag. Insatser för att tidigt identifiera missbruk varierar i omfattning och bedrivs ofta inte på ett strukturerat sätt. Kompetens och kapacitet att erbjuda motiverande samtal eller KBT/DBT-terapi är begränsad. Det finns också skillnader i vad den kommunala beroendevården kan erbjuda. Insatser för att åstadkomma en mer likvärdig beroendevård är fortsatt angelägna. - 20 - Personer med övervikt och fetma MÅL Förekomsten av övervikt och fetma i befolkningen ska minska. Bedömd måluppfyllelse: GANSKA BRA Måluppfyllelsen bedöms som ganska bra då utvecklingen av övervikt och fetma bland barn (fyraåringar) går åt rätt håll. Det krävs dock fortsatta insatser då förekomsten fortfarande ligger på en hög nivå. Det finns ingen aktuell statistik för utvecklingen bland vuxna. Övervikt och fetma är ett växande problem och i Sverige har antalet överviktiga nästan fördubblats under de senaste 20 åren. Den senaste undersökningen av ”Hälsa på lika villkor”, som genomfördes 2011, visar att 15 procent i åldersgruppen 16-84 år i nämndsområdet hade fetma. Ingen direkt skillnad mellan kvinnor och män noterades. När det gäller barn följs utvecklingen av andel fyraåringar med övervikt och fetma med data från BVC. Sedan 2010 har det skett en minskning både när det gäller övervikt och fetma för både pojkar och flickor. För pojkar har andelen överviktiga minskat ytterligare mellan 2013 och 2014 medan det för flickor ligger på samma nivå som 2013. Fortsatt är det en hög andel barn med övervikt och fetma i Fyrbodal men utvecklingen går åt rätt håll. Hälsofrämjande insatser Det är viktigt med tidiga insatser för att motverka uppkomst av fetma. BVC har en viktig roll i detta arbete. De senaste åren har det primärpreventiva programmet mat, aktivitet och viktutveckling implementerats på alla BVC-mottagningar med stöd av de centrala barnhälsovårdsteamen. 97 procent av barnen får ett hälsobesök vid 18 månaders ålder, varav 96 procent av dessa är utifrån det primärpreventiva programmet. Det centrala barnhälsovårdsteamet genomför olika utbildningsinsatser och följer utvecklingen kontinuerligt. - 21 - De flesta folkhälsoråd stödjer olika satsningar för att minska övervikt och fetma bland barn och unga. Exempelvis är det ett antal kommuner som satsar på olika rastaktiviteter för att få eleverna att bli mer aktiva samt utvecklar utemiljöer i kommunen och några uppger mer riktade insatser, till exempel till arbetslösa ungdomar. Diagnos och registrering Det har skett en minskning i antal personer som har fått diagnos fetma i Fyrbodal mellan 2012 och 2014. Flest diagnoser sätts inom primärvården. Antal personer i Fyrbodal som fått obesitasoperation genomförda på sjukhus inom Västra Götalandsregionen har ökat från 125 operationer 2013 till 146 operationer 2014. Ökningen har framförallt skett från Trollhättan och Vänersborg. Sunda Tråden I Dalsland har nämnden genomfört en satsning för att minska förekomsten av övervikt och fetma bland barn 2012-2014. Satsningen kallas Sunda Tråden och har utgångspunkt i den handlingsplan mot övervikt och fetma bland barn och unga som nämnden tog fram 2010. Läs mer under avtalsuppföljning och Sunda tråden, sidan 84 Personer med kroniska sjukdomar MÅL Antalet personer som insjuknar i kroniska sjukdomar ska minska. Personer med kroniska sjukdomar ges förutsättningar för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. Individen och närstående har tillgång till bästa möjliga information om sjukdomen. Individen känner inte av ansvarsgränser mellan olika vårdgivare. Bedömd måluppfyllelse: BRA för vissa kroniska sjukdomar. För andra behöver vården i Fyrbodal förbättras, till exempel omhändertagandet vid det akuta strokeinsjuknandet. Nationella riktlinjer för olika sjukdomsgrupper tillsammans med nationella kvalitetsregister är verksamma verktyg för att styra vården i rätt riktning. Möjligheten ökar att göra jämförelser mellan landsting och mellan sjukhus. Fortsatt fokus bör ligga på att informera om livsstilsförändringar som kan innebära att man slipper insjukna i någon kronisk sjukdom, och ge rätt behandling vid insjuknande, vilket minskar risken för komplikationer. Stroke Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som drabbar hjärnans blodförsörjning. Orsaken är i cirka 90 procent av fallen en - 22 - blodpropp och i resten en blödning Varje år drabbas ungefär 30 000 personer av stroke, ungefär lika många män som kvinnor. Mer än tre fjärdedelar av patienterna är över 65 år. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtinfarkt och cancer. Vårdtillfällen nationellt där någon typ av stroke var huvuddiagnos står för närmare 400 000 vårddagar på sjukhus. För många patienter kvarstår ett betydande behov av rehabilitering och omsorg därefter. Antal personer som slutenvårdats med huvuddiagnos stroke, Fyrbodal Norra Bohuslän Dalsland Trestad Fyrbodal 2011 2012 2013 2014 Kvinna Man Summa Kvinna Man Summa Kvinna Man Summa Kvinna Man Summa 110 118 228 109 121 230 93 117 210 79 116 195 59 198 367 85 193 396 144 391 763 61 243 413 72 229 422 133 472 835 52 197 342 73 232 422 125 429 764 60 209 348 Den mest kostnadseffektiva metoden att primärt förebygga stroke är behandling av högt blodtryck. En annan betydande riskfaktor för att få stroke är förmaksflimmer och fler i den riskgruppen behöver diagnostiseras och behandlas med blodförtunnande medel. Vård på strokeenhet har hög prioritet då det i ett akut stadium minskar dödligheten och ger bättre förutsättningar för rehabilitering upp till en bra funktionsnivå. Det regionala målet är att 90 procent ska få vård på en strokeenhet. 2014 nådde NUsjukvården 88,4 procent (2013, 88 procent). Vid hjärninfarkt har trombolysbehandling gynnsam effekt då risken för funktionsnedsättningar minskar. Trombolysbehandling har en hög prioritet i de nationella riktlinjerna. NU-sjukvården har inte förmått nå det regionala målet som är 11 procent. NU-sjukvårdens resultat är 8,7 procent. För att minska risken för återinsjuknande är behandling av förmaksflimmer efter genomgången stroke en viktig åtgärd. Det regionala målet att nå är att 56 procent av gruppen får behandling mot förmaksflimmer. NU-sjukvårdens värde 2014 var 74 procent vilket är en ökning med 18 procent från 2013. Rehabilitering/habilitering är viktig vid stroke. De personer som skrivs ut från sjukhus efter en stroke och som inte behöver kommunala insatser har svårt att få rätt rehabilitering i primärvården. Det krävs att patienten själv förmår att ta sig till en rehabiliteringsenhet och det kan både vara svårt fysiskt och psykiskt i efterförloppet av en stroke. Mellan 50 och 70 procent av strokepatienterna får någon form av problem kopplat till språk och kommunikation på grund av stroke Allt fler personer med kommunikationssvårigheter efter stroke behöver få tillgång till logopedinsatser. I överenskommelsen med NU-sjukvården 2014 finns en ökad beställning av tillgång till logoped. - 23 - 59 176 351 119 385 699 En sammanfattning av resultat från en fokusgruppintervju med anhöriga och drabbade visar att de behöver ett mycket starkare stöd och mer kunskap över längre tid efter utskrivning från sjukhus. Det gäller både samtalsstöd av exempel kurator, avlastning och rehabilitering. Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en vanlig och allvarlig sjukdom hos äldre personer. Genomsnittsåldern vid konstaterad hjärtsvikt är 75 år. Sjukdomen kräver livslång behandling och drabbar kvinnor och män i ungefär lika stor utsträckning. Hjärtsvikt utvecklas för det mesta gradvis och man kan ha haft det ganska länge innan man får tydliga symtom. Det kan också utvecklas snabbt i samband med en hjärtinfarkt. Andra orsaker till hjärtsvikt kan förutom hjärtinfarkt och högt blodtryck vara rytmrubbningar i hjärtat, vissa lungsjukdomar, klaffel eller en sjukdom i själva hjärtmuskeln. Runt 200 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt och cirka 30 000 insjuknar varje år. Det finns gott vetenskapligt stöd för basbehandling med läkemedel, och en viktig förutsättning för att behandlingen ska få effekt är att patienten är välinformerad och följer behandlingen. Samverkan mellan vårdgivare för dessa patienter är viktig för att patienterna tryggt ska kunna vistas i hemmet och ha god kännedom om var de ska vända sig och vara trygga med att vårdcentralen fått nödvändig information. Antal besök på vårdcentral med diagnos hjärtsvikt (hjärtinsufficiens) är relativt oförändrat mellan 2013 och 2014 Slutenvårdstillfällen har minskat något från 2013 (1 039) till 2014 (949). Hjärtsvikt är den vanligaste diagnosen för oplanerad återinskrivning inom 1-30 dagar efter utskrivning från sjukhus. Orsaker till återinläggning för patienter med hjärtsvikt kan bland annat vara alltför tidig utskrivning, bristande läkemedelsbehandling eller för dålig information till patienterna om sjukdomen och målen med behandlingen. Ett annat förbättringsområde för dessa patienter är att informationsöverföring till nästa ansvariga vårdgivare fungerar. Reumatoid artrit För medicinska tillstånd i rörelseorganen används den sammanfattande benämningen reumatiska sjukdomar. Det finns omkring 80 olika reumatiska diagnoser. En vanlig indelning är inflammatoriska tillstånd (ledsjukdomar, eller artriter, och systemsjukdomar) och icke-inflammatoriska tillstånd (smärta och artros). Betydligt fler i befolkningen lider av icke-inflammatoriska besvär än inflammatoriska. I Sverige räknas inte den närliggande sjukdomen osteoporos till de reumatiska sjukdomarna. Vanliga symtom vid sjukdomar i rörelseorganen är ledsvullnad, ledömhet, rörelsesmärta, nedsatt muskelkraft och trötthet. Orsakerna till dessa sjukdomar är mångfacetterade och långt ifrån vetenskapligt klarlagda. I Sverige drabbar rörelseorganens sjukdomar oftare äldre personer än yngre, och ungefär hälften av alla kroniska besvär som personer över 65 år lider av är kopplade till skelett, leder och muskler. Sverige har i likhet med många andra länder en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Detta innebär att antalet personer med sjukdomar och besvär i rörelseorganen med tiden blir allt fler. Den stora ökningen av antalet personer med övervikt bidrar även den till en ökning av sjukdomar i rörelseorganen, särskilt artros. - 24 - I Sverige beräknas cirka 25 per 100 000 invånare nyinsjukna per år. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar, men vanligast är insjuknande mellan 45 och 65 år. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än män, men efter menopaus3 är insjuknandet likartat för bägge könen. I Fyrbodal har cirka 1 200 personer någon form av reumatisk diagnos, och förekomsten har i stort inte förändrats under de senaste tre åren. Sjukdomen är här precis som i övriga landet vanligast bland kvinnor - två av tre patienter är kvinnor. Vid de flesta besvär och sjukdomar i rörelseorganen är tidig diagnos, tidigt insatt behandling och rehabilitering samt noggrann uppföljning väsentligt för att lindra och bromsa sjukdomsförloppen. Förebyggande åtgärder är också av stor vikt för att påverka förloppen i många av rörelseorganens sjukdomar. Detta har också framförts vid dialogmöte med brukarförening. Nämndernas mål för patientgruppen är att den fysiska aktivitets- och träningsnivån ska bibehållas eller öka, andelen patienter med god ADL-förmåga4 ska öka, antal personer som får biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ska öka (mål 130 per 100 000 invånare), samt att minska smärta. Av vikt är att behandlingen ska ske i nära samverkan mellan olika personalkategorier för att nå målen. Under 2014 var antalet primärvårdsbesök cirka 300 hos läkare och 1 000 hos annan profession, till exempel sjuksköterska. Inom NU-sjukvården var motsvarande antal besök 2 000 hos läkare och 2 000 hos annan personalkategori. Andel patienter med reumatoid artrit med pågående behandling med biologiska läkemedel är för NU-sjukvården 24,4 procent och därmed uppnås det regionala målet som är minst 20 procent. Det stora antalet reumatiska sjukdomar upplever patientrepresentanter är en orsak till att diagnosticeringen av sjukdomen blir fördröjd. Det är inte ovanligt att patienten slussas mellan vårdgivare och därför får rätt behandling senare än vad som anses rimligt. Följden blir att patienten utsätts för onödigt lidande. Patientrepresentanter vill ändå påtala att när de väl träffat specialist har behandling och omhändertagande varit mycket nöjsamt. Önskvärt är fortlöpande kompetensutveckling, då främst inom primärvården, samt goda möjligheter till rehabilitering (fysioterapi). Diabetes Diabetes är en kronisk sjukdom som även medför ökad risk för andra sjukdomar, så kallade diabeteskomplikationer. Diabetes Mellitus kan definieras som en rubbning i ämnesomsättningen med kroniskt förhöjt blodsocker beroende på otillräcklig insulinproduktion och/eller hämmad insulineffekt, så kallad insulinresistens. Vid diabetes typ 1 har kroppen slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket socker i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag. Diabetes typ 1 brukar komma tidigt i livet, före 14 års ålder, och kallas därför också för barn- eller 3 Menopaus: tidpunkten för en kvinnas sista menstruation ADL (Aktiviteter i Dagliga Livet) är aktiviteter som återkommande rör personlig vård, boendeaktivitet och kommunikationsaktivitet, och delas upp i Personlig ADL; äta och dricka, förflyttning, toalettbesök, på- och avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation och tidsuppfattning, samt Instrumentell ADL; resor, matlagning, inköp, städning, tvättning 4 - 25 - ungdomsdiabetes. Men som vuxen kan man även få diabetes typ 1. Dock är det vanligare med diabetes typ 2 bland vuxna och denna variant kallas därför även åldersdiabetes. Diabetes typ 2 är vanligast och har ett nära samband med övervikt, fysisk inaktivitet samt ärftlig belastning. Vid diabetes typ 2 har man en hämmad insulineffekt; cellernas förmåga att ta upp och bearbeta insulin är nedsatt. I Sverige är förekomsten av diabetes mellan 2,5 och 4,5 procent av befolkningen. Enligt Nationella diabetesregistret har fyra procent av befolkningen diabetes vilket motsvarar knappt 390 000 personer. Registret är dock inte obligatoriskt och därför finns en statistisk osäkerhet. Det finns även ett mörkertal, bland annat för att många patienter får sin diagnos flera år efter att de insjuknat. Främst är detta patienter med diabetes typ 2. I Fyrbodal har cirka fem procent av befolkningen eller cirka 15 000 personer diagnosen diabetes typ 1 eller 2. Trenden visar att det blir cirka 200 fler per år sedan 2012, där diabetes typ 2 är den form som ökar medan diabetes typ 1 däremot minskar. Sjukdomen oavsett typ är vanligast bland män. Socialstyrelsen har nationella riktlinjer och rekommendationer som gäller screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes och graviditet. Kvinnor som haft graviditetsdiabetes (nedsatt glukostolerans som uppträder eller diagnostiseras under en graviditet) löper också kraftigt ökad risk för diabetes senare i livet. Risken att utveckla diabetes typ 2 kan minska med åtgärder som rör mat och motion, och som leder till viktminskning. Hälso- och sjukvården ska därför erbjuda strukturerade program för påverkan på levnadsvanor (kost och fysisk aktivitet). Viktreduktion har effekt på såväl högt blodglukos, högt blodtryck som höga blodfetter. För diabetesvården finns ett antal etablerade kvalitetsindikatorer som speglar riskfaktorer och behandlingsmål för dessa. Bland dem är patienternas långtidsblodsockervärde (HbA1c), blodtryck och kolesterol. Alla vårdcentraler i Fyrbodal har en diabetessjuksköterska som kontrollerar och följer patienternas värden och behandlingsmål. För medicinkliniken på NUsjukvården har en målrelaterad ersättning varit knuten till måluppfyllelse för mål relaterade till diabetesbehandling. Målen uppnåddes för alla fyra mål, en förbättring från 2013 då tre mål uppnåddes. Multidisciplinära fotteam har visat sig vara framgångsrika vid behandling av fotproblem och har lett till ett minskat antal amputationer, amputationer till följd av uttalad försämrad cirkulation i de yttre mindre blodkärlen, en allvarlig komplikation till följd av långvarig diabetessjukdom. NU-sjukvården har nu en etablerad grupp, ett så kallat multidisciplinärt fotteam med representanter från berörda kliniker Under 2014 var antalet primärvårdsbesök cirka 10 000 hos läkare och 16 000 hos annan profession, till exempel sjuksköterska. Inom NU-sjukvården var motsvarande antal besök 1 000 hos läkare och 3 000 hos annan profession. Diabetes typ 1 är den vanligaste besöksorsaken inom NU-sjukvården, då det är behandling som ges inom specialistsjukvården. Diabetes typ 2 är mest förkommande inom primärvården då den huvudsakliga behandlingsformen för - 26 - diabetes typ 2 är hjälp med livsstilsförändringar, med eller utan tillägg av läkemedelsbehandling i tablettform. Enligt nationella riktlinjer är målet att 30 procent av det totala antalet patienter med diabetes typ 1 borde ha insulinpump. Syftet är att åstadkomma en jämnare blodsockernivå, vilket på längre sikt ger färre komplikationer. NU-sjukvården förskrev 15 nya pumpar under 2014, vilket innebär att 285 patienter inom diabetesvården på NU-sjukvården har pumpbehandling för sin sjukdom. Det motsvarar cirka 15 procent av patientunderlaget. På Näl är majoriteten som har pump kvinnor, på Uddevalla sjukhus är fördelningen mellan könen lika. Vid dialog med verksamheterna och med patienter framkom att arbetet med prevention är ett stort förbättringsområde eftersom vikten av tidig prevention betonas i både forskning och riktlinjer. Ett annat förbättringsområde är samverkan mellan huvudmän. Gränserna mellan huvudmännen är tydliga, men uppfattningen inom verksamheterna är att många patienter hamnar emellan och ingen tycks ta ansvar för den patientgruppen. En grupp som nämndes var de patienter där de olika huvudmännen har olika uppfattning av patientens behov; specialistsjukvård eller primärvård. Konsekvensen blir att patienten i värsta fall inte får någon sammanhållen vård. Utförargruppen upplevde även att för stor vikt läggs på att införa nya riktlinjer utan att bevara de arbetssätt som är välfungerande. Nya och gamla riktlinjer är inte alltid kompatibla. Dessutom efterfrågas fler omvårdnadsinsatser i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Personer med cancersjukdomar MÅL Förekomsten av cancersjukdomar ska minska. Cancervårdens kvalitet och resultat ska säkras och förbättras. För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges. Bedömd måluppfyllelse: BRA Förekomsten av cancersjukdomar ska minska 85 procents täckningsgrad i screeningsverksamheten För screening mot bröstcancer (mammografi) ligger täckningsgraden i Fyrbodal på 85 procent år 2014. Mammografiundersökningar utförs av NU-sjukvården. För screening mot cancer i livmoderhalsen (cytologprov) som görs av mödrahälsovården var resultatet i Fyrbodal 2013 mellan 80 och 86 procent, (data för 2014 är inte färdiga). - 27 - Cancervårdens kvalitet och resultat ska säkras och förbättras Genomföra snabb utredning för en tidig diagnos Korta ledtiderna vid utredning samt snabb behandlingsstart efter diagnos Följa nationella och regionala riktlinjer Genomföra multidisciplinära terapikonferenser och fastställda vårdplaner Erbjuda kontaktsköterska Kvalitetsjämförelser Under 2014 har nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård publicerats. En särskild uppföljning har därför gjorts av vården för personer med prostatacancer samt personer med tjock- och ändtarmscancer. Tre viktiga områden lyfts fram i riktlinjerna för en framgångsrik behandling: multidisciplinära konferenser (alla specialister som den cancersjuka kan komma i kontakt med träffas och gör en samlad bedömning och vårdplanering), kontaktsjuksköterskor (en namngiven person som är patientens direkta kontakt med vården) och ledtider för utredning på sjukhus (remissbeslut-behandlingsstart) som enligt regionala mål inte bör överstiga sex veckor (42 dagar) för 90 procent av patienterna. Procent Tjock- och ändtarmscancer Vid jämförelse med riket finns det områden där Västra Götalandsregionen är sämre än landet i övrigt. När sjukhusen i regionen jämförs upptäcks inomregionala skillnader bland annat när det gäller förekomst av multidisciplinära konferenser. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 94 83 94 92 99 93 83 63 54 35 24 9 13* 6* Inför beh Efter op Tjocktarmscancer, andelen patienter som diskuteras på multidisciplinär konferens före och efter behandling, jämförelse mellan sjukhusen i VGR. Källa: Öppna jämförelser cancersjukvården 2014, sammanställning av HSA *NU-sjukvården uppger att man efter resultaten i öppna jämförelser 2014 mer systematiskt infört multidisciplinära konferenser före och efter operation. - 28 - Prostatacancer Antalet vårddagar och medelvårdtiden för patienter med prostatacancer uppvisar stora skillnader mellan regionens sjukhus. Invånarna i Fyrbodal har en högre konsumtion av vårddagar och specialistvårdsbesök än övriga regionen Femårsöverlevnaden för personer med prostatacancer (diagnostiserade 2006-2013) är hög i regionen. Femårsöverlevnaden i Fyrbodal (och i Skaraborg) är lägre (88 procent) i jämförelse med Göteborg och Södra Älvsborg (97 procent). Faktorer som skulle kunna förklara dessa skillnader kan vara närhet till vård, socioekonomi och åldersstruktur. Koncentration av cancerkirurgi För att säkerställa en god kvalitet inom cancerkirurgin har under 2014 operationer vid cancer i urinblåsan (cystectomier) och behandlingen av patienter med cancer i äggstockarna (ovarialcancer) koncentrerats till SU (Sahlgrenska universitetssjukhuset) samt operation av ändtarmscancer till NU, SKAS, SÄS och SU. För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges Följa handlingsplanen för palliativ vård och vara anslutna till och registrera i nationella kvalitetsregistret I livets slutskede ska vården hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge god symtomlindring, oavsett ålder och diagnos. Den palliativa enheten på NU-sjukvården består av två mobila enheter och en palliativ vårdavdelning med 17 vårdplatser. Remisserna till den palliativa enheten kommer från andra delar av NU-sjukvården och primärvården. Avdelningen är inte ett hospice utan hanterar vuxna patienter med svåra symtom. Medelvårdtiden varierar mellan 7-9 dygn. Mellan 500 och 600 nya remisser kommer till palliativa enheten varje år. 2014 hann cirka 50 patienter avlida innan de fick tillgång till palliativa enhetens resurser. Majoriteten av patienterna (60 procent), som får tillgång till den palliativa vården på NU-sjukvården ges möjlighet att få dö hemma. Resterande avlider antingen på den palliativa vårdavdelningen eller på en kommunal plats med stöd från den palliativa enheten. Sedan 2013 har NU-sjukvården med stöd av statsbidrag arbetar aktivt med att implementera registrering av alla dödsfall som sker i NU-sjukvården i Svenska palliativregistret. 2014 nådde NU-sjukvården målet att registrera 70 procent av alla dödsfall. En av indikatorerna i registret är brytpunktssamtal, det samtal som ska ske för att informera patienten att bot inte längre är möjlig. Det finns en betydande förbättringspotential inom detta område. Sammanfattningsvis är patienter med cancer en prioriterad grupp i sjukvården. I Fyrbodal finns det några områden/cancertyper där det finns ett snabbt och gott omhändertagande. Bröstcancervården är ett sådant område. Det finns andra områden där framför allt länssjukvården bör förbättra sina processer. För det finns - 29 - det nationella handlingsplaner och regionala uppdrag. Under 2014 har prostatacancervården och vården för personer med cancer i tjock- och ändtarms specialstuderats. Inom dessa områden har skillnader upptäckts som kommer att följas upp ytterligare. Den palliativa vården i Fyrbodal är i ett regionperspektiv god. Vad gäller prevention/tidig upptäckt används screening inom några cancerområden. För att hitta bröstcancer screenas alla kvinnor 40-74 år med mammografi. Här når Fyrbodal 85-procentsnivån i täckningsgrad. Även för livmoderhalsscreening ligger Fyrbodal över 80 procent. Att införa screening för tidig upptäckt av cancer i tjockoch ändtarm diskuteras också. Då måste tillgängligheten till utredning genom koloskopi5 förbättras väsentligt. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg MÅL Alla ska ha möjlighet att leva ett gott liv utifrån sina individuella förutsättningar. Alla personer ska ha rätt till självbestämmande, delaktighet och integritet. Trygghet och kontinuitet i vården och omvårdnaden av personer med sammansatta vård- och omvårdnadsbehov. Alla ska ha rätt läkemedelsbehandling. Bedömd måluppfyllelse: MINDRE BRA Skörhet är ett begrepp som brukar användas för att beskriva personer med hög biologisk ålder, minskade fysiologiska reserver och ökad sårbarhet i samband med akut sjukdom. Skörhet kan yttra sig som allmän svaghet, trötthet, nedsatt uthållighet, nedsatt funktionsförmåga, dålig balans, försämrade mentala funktioner och låg stresstolerans. I många rapporter beskrivs sköra äldre även som ”de mest sjuka äldre”, vilket är begreppet som använd fortsättningsvis i dokumentet. En av samhällets största utmaningar är att säkra vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Allt fler blir allt äldre, men de flesta mår dock bra och har varken behov av omfattande sjukvård eller omsorg. Cirka 82 procent av den totala befolkningen 65 år och äldre klarar sin vardag utan hjälp från kommunen. År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige vara 65 år eller äldre. Fram till år 2035 förväntas antalet personer 80 år och äldre att öka med 350 000 i Sverige, det vill säga med 70 procent. 5 Undersökning av änd- och tjocktarm med hjälp av böjlig slang - 30 - I Västra Götaland finns cirka 305 000 personer som är över 65 år och gruppen mest sjuka äldre är cirka 55 000. 70000 65-79 år 80 år och äldre 58166 60000 50000 47860 42985 41743 40000 31592 30000 20000 22768 16620 15807 12191 15699 10000 0 Norra nämnden Västra nämnden Södra nämnden Östra nämnden Göteborgsnämnden Antal invånare i åldersgrupperna 65-79 år och 80 år och äldre per nämndsområde (2013) Nationella satsningar genom överenskommelser kring sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre har årligen slutits sedan 2010 (upphör 2015) mellan regering och Sveriges kommuner- och landsting. Genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum har samverkan mellan kommuner och landsting uppmuntrats. För att åstadkomma en sammanhållen vård för de mest sjuka äldre måste samtliga berörda aktörer såsom sjukhusen, primärvården, hemtjänst, kommunal hemsjukvård, biståndsbedömare samt rehabiliteringspersonal ta ansvar och följa de rutiner som finns för samordnad vårdplanering. Sedan 2012 finns en regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” som reviderats och där nuvarande version gäller 2014-2015. Arbetet gjordes i samverkan med de fem vårdsamverkansgrupperna i Västra Götaland. Handlingsplanen har nu ett mer avgränsat innehåll med prioriterade mål och aktiviteter som kontinuerligt följs upp. Målet med handlingsplanen är att den enskilde ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan han eller hon befinner sig och oavsett vilka behov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen, vilket innebär att äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och sjukhus ska samverka runt de sjuka äldre. De fem samverkansgrupperna i Fyrbodal har utifrån handlingsplanen arbetat fram aktivitetsplaner för att se vilka områden som är viktigt att prioritera i förbättringsarbete just i deras område. Alla vårdsamverkansgrupper i Fyrbodal har startat förbättringsarbete för att stärka utskrivningsprocessen. - 31 - Indikatorer som bland annat följs och som har stor betydelse för trygghet och allmänt välbefinnande är läkemedelsgenomgångar, olämpliga läkemedel, andel hembesök till individer 75 år och äldre, andel undvikbar slutenvård och återinläggning inom 1-30 dagar. Olämpliga läkemedel och läkemedelsgenomgångar Läkemedelsanvändningen bland äldre är ett problematiskt område – förskrivning av för höga doser, olämpliga läkemedel och biverkningar av behandling är vanligt. Varje år blir cirka 35 000 äldre så sjuka av sina läkemedel att de måste få sjukhusvård. Äldre drabbas oftare av läkemedelsbiverkningar än yngre. Studier har visat en biverkningsförekomst på mellan 8 och 22 procent hos äldre i primärvård och 19 och 31 procent i slutenvård. Många läkemedelsbiverkningar är mindre allvarliga, såsom trötthet, muntorrhet och förstoppning. De kan pågå under lång tid utan att få svårare följder, men kan ha en stark påverkan på livskvalitet och funktion. Antalet personer med olämpliga läkemedel har successivt sjunkit sedan 2012. Andel patienter på vårdcentralerna (listade) med olämpliga läkemedel 75 år och äldre är cirka två procent i VGR. I Fyrbodal är det 22 vårdcentraler som ligger under VGR-snittet. När någon, framförallt äldre, tar många läkemedel kan en interaktion uppstå, vilket innebär att ett läkemedel kan påverka effekten av ett annat läkemedel. Det är inte ovanligt att man tar fler läkemedel mot ett och samma besvär. Vad som är ett symptom av en åkomma eller en biverkning av ett läkemedel är ofta svårt att veta utan en ordentlig genomgång. Av 38 vårdcentraler i Fyrbodal ligger 24 över VGR-snittet (24 procent), när det gäller andel listade patienter 75 år och äldre som fått fördjupad läkemedelsgenomgång. Högst ligger Närhälsan Skogslyckan med 88 procent, lägst har Närhälsan Mellerud med 15 procent. Arbetet med läkemedelsgenomgångar har en klar förbättringspotential. - 32 - - 33 - Närhälsan Fjällbacka vårdcentral Närhälsan Sylte vårdcentral Närhälsan Kungshamn vårdcentral Fyrbadal VGR Primapraktiken Vårdcentralen Nordstan Maria Alberts Vårdcentral % NH Bäckefors vårdcentral Lysekils Läkarhus NH Skogslyckan vårdcentral Fyrbadal VGR NH Mellerud vårdcentral Capio vårdcentral Orust Strömstad Läkarhus % Fördjupad läkemedelsgenomgång Andel listade patienter > 75 år som fått fördjupad läkemedelsgenomgång senaste tolv mån % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hembesök Andel listade patienter >75 år som fått hembesök senaste tolv mån % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Möjlighet till hembesök av läkare värdesätts av de äldre själva och av anhöriga. Bara vetskapen om att möjligheten finns ger trygghet. Andel listade patienter som fått hembesök i Fyrbodal ligger i nivå med VGRsnittet. Resultatet visar på en förbättringspotential. Högst ligger Närhälsan Kungshamn med cirka 29 procent, lägst har Primapraktiken Trollhättan med cirka 3,8 procent. Undvikbar slutenvård Indikatorn Undvikbar slutenvård är till delar utvecklad för att mäta primärvårdens och omsorgens förmåga att förebygga försämring eller uppkomst av ett antal utvalda diagnosområden där ett proaktivt arbetssätt kan minska behovet av att oplanerat skrivas in på sjukhus. Fyrbodal har högst antal undvikbara slutenvårdstillfällen, främst i Trestadsområdet, i VGR. Skillnader kan observeras mellan olika vårdcentralers återinläggningsfrekvens inom ett och samma område. Dessa kan inte förklaras av patientens ålder, socioekonomi, vårdtyngd eller avstånd till närmaste sjukhus. Slutsatsen är att arbetssätt, bemanning och andra faktorer är avgörande. Dessa skillnader behöver fortsättningsvis följas och analyseras. Återinläggning inom 1-30 dagar För området vård och omsorg om de mest sjuka äldre avser måttet att belysa alltför tidig utskrivning från den slutna vården, eller utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via den öppna vården inte är tillräckligt samordnad. För indikatorn ”Återinläggning inom 30 dagar” ses ingen egentlig förändring mellan 2013 och 2014 i VGR som helhet. I Fyrbodal ses dock en minskning kvartal 1-3 2014 jämfört med 2013. Slutsats Många bra projekt och andra förbättringsarbeten pågår för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Att fortsätta arbetet i vårdsamverkansgrupperna och utgå från den regionala handlingsplanen ” Det goda livet för sjuka äldre” är oerhört viktigt om vi ska nå målet en god och sammanhållen vård och skapa trygghet för de äldre. Uppföljning och analys av handlingsplanen och kvalitetsregister som Senior alert, Palliativ-registret och SweDem är en förutsättning för att nå ett bra resultat och upptäcka förbättringsområden. - 34 - Avtalsuppföljning NU-sjukvården SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Sammanfattningen avser hur väl NU-sjukvården har levt upp till vad som överenskommits i vårdöverenskommelsen 2013-2014, med kommentarer från hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. 2014 var år två i en tvåårig överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i regionen och NU-sjukvården. Skillnader och förändringar i NU-sjukvårdens uppfyllande av vårdöverenskommelsen mellan åren 2013 och 2014 är små. Tillgängligheten till förstabesök hos läkare för patienter som väntat 90 dagar (vårdgaranti) respektive 60 dagar försämrades ytterligare jämfört med föregående år. Produktionen av förstabesök och behandlingar ökade jämfört med 2013 och remissinflödet var i stort sett oförändrat. Ändå väntar fler i kön allt längre tid. Det finns anledning att fundera på varför det ser ut på det viset. Traditionella metoder som att köpa vård av andra, riktade kökortningsinsatser, verkar inte ha någon effekt. Hur kan man tänka nytt i denna fråga? Behovet att förändring från slutenvård till mer öppenvård, att öka mottagningsverksamheten, har inte gett några avtryck i redovisade volymer. Regionstyrelsen finansierade 24 vårdplatser på medicinkliniken 2014 liksom under 2013. Dessa vårdplatser har fullt ut inte kunnat öppnas. NU-sjukvården anger brist på kompetent personal som skäl till detta. NU-sjukvården ökade antalet nettoårsarbetare något jämfört med föregående år. Antalet sjuksköterskor/barnmorskor har minskat med tio till 1 801 medan antalet undersköterskor/skötare har ökat med drygt 80 till 1 300 och antal läkare är oförändrat. Det är alltså svårt att matcha rätt sorts yrkeskategori till rätt arbetsuppgift. Inflödet till akutmottagningen var 2014 något lägre än föregående år vilket är ett glädjande trendbrott. En teori är att ambulanspersonalens ökade möjlighet att hänvisa till annan vårdnivå är förklaringen. Antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter ökade under året med drygt 40 procent jämfört med föregående år vilket också påverkar slutenvården. NUsjukvården arbetar intensivt med utskrivningsprocessen tillsammans med kommuner och primärvård. Ansträngningarna har inte haft någon effekt. - 35 - Avtalsuppföljning Vården ska vara säker NU-sjukvårdens beläggningssituation har som för flertalet förvaltningar inom VGR varit bekymmersam med många överbeläggningar. Statistiken visar dock att NUsjukvården haft en bättre beläggningssituation än övriga sjukhus i regionen 2014. Som en följd av överbeläggningar har antalet utlokaliseringar av patienter till andra avdelningar/specialiteter varit hög, men håller sig på samma nivå som VGR i övrigt. En konsekvens av överbeläggningar och utlokaliseringar är förlängda vårdtider. I slutet av 2013 hade NU-sjukvården en beläggningsprocent på 95 procent. Medelvärdet för 2014 var 98 procent sett över alla verksamheter. NU-sjukvården har under året fått ökade resurser från regionstyrelsen för att utöka antalet vårdplatser, men har inte kunnat öppna vårdplatserna fullt ut på grund av att man inte lyckats hitta personal att bemanna platserna. Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada. En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakten med hälso- och sjukvården. Patienter som har många kontakter med vården löper högre risk att drabbas av skador. Dit hör till exempel multisjuka äldre, kroniskt sjuka och patienter inom psykiatrin. Exempel på vårdskada är fallskador, postoperativa sårinfektioner och trycksår. En patient kan drabbas av fler vårdskor under samma vårdepisod. Sjukhusen har en skyldighet att mäta, åtgärda och följa upp vårdskador. I VGR finns ett gemensamt avvikelserapporteringssystem för de offentliga vårdgivarna. Sveriges kommuner och landsting (SKL) följer upp antalet vårdskador under året. Den nationella punktprevalensmätningen av trycksår (vecka 10, 2014), visade att andelen patienter med trycksår har stigit jämfört med tidigare år. Vid mätningen deltog 463 patienter och av dessa hade 102 patienter trycksår grad 1-4. Merparten (63 procent) var av grad 1, vilket innebär hel hud med kvarstående rodnad. Målet för NU-sjukvården är att andelen patienter vid mätningen skall ligga under 15 procent för att få målrelaterad ersättning. Det målet uppnådde NU-sjukvården inte, då andelen var 22 procent. Andelen har dessutom ökat sedan 2013 då den var 18 procent. Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) mäts två gånger om året. Det sammanlagda värdet för NU-sjukvården 2014 var nio procent vilket överstiger det satta måltalet (≤ 8 procent). Uppföljning av vårdrelaterade infektioner sker i fortsättningen genom Infektionsverktyget som NU-sjukvården implementerade under 2014. Vården ska vara patientfokuserad Under våren 2014 genomfördes den tredje gemensamma mätningen med Nationell Patientenkät inom somatisk specialiserad sjukhusvård, både den slutna och öppna ingick. Enkäten behandlar åtta områden som redovisas i tabellen nedan - 36 - Nationell Patient Enkät mätning 2012 och 2014 Patientupplevd Kvalitet (puk) 100 95 90 85 80 75 70 65 88 84 96 92 88 87 85 77 73 72 77 74 72 NU slutenvård 2012 94 93 92 87 84 81 79 75 93 91 87 83 80 78 NU slutenvård 2014 NU öppenvård 2012 NU öppenvård 2014 Bemötande Delaktighet Infromation Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Rekomendera Helhetsintryck Regionfullmäktige har speciellt fokus på Bemötande och Delaktighet, där målet för bemötande för 2014 var ett PUK-värde på ≥ 92 eller att sjukhusen skulle förbättra sitt värde med minst en (1) enhet sedan förra mätningen. NU-sjukvården uppnådde sina mål inom område Bemötande inom både öppen och sluten vård. För dimension Delaktighet var regionfullmäktiges mål ≥ 76, alternativt en ökning med en (1) enhet från tidigare mätning, ett mål som NU-sjukvården uppnådde i öppenvården. Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig NU-sjukvårdens måluppfyllelse till de regionala kvalitetsindikatorerna 2014 var relativt god. För diabetes och hjärtsjukvården har alla mål uppfyllts. Det område som behöver förbättras är den akuta strokevården. Stroke 17. Täckningsgrad Riks-Stroke, patienter ≥ 18 år 18. Blodförtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer 19. Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet 20. Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling Målvärde 2014 NU SKAS SÄS SU ≥ 90 % 88,0% 100,0% 93 % 88,0% ≥ 56 % 74,0% 79,2% 49 % 92,0% ≥ 90 % 88,4% 99,0% 91 % 97,0% > 11 % 8,7 % 16,2% 9% 11,4% För den goda följsamhet infektionskliniken haft till att rapportera till Nationella kvalitetsregistret för infektionssjukdomar fick kliniken Svenska infektionsläkarföreningens kvalitetspris. Vården ska vara effektiv NU sjukvården arbetar med att korta väntetiderna på akutmottagningen. Under 2014 har akutmottagningen på NÄL genomgått en större om – och utbyggnation för - 37 - att förbättra patientflöden. Förändringen gjordes för att ha kapacitet för den omdirigering NU-sjukvården gör av akutortopedin under 2015. Ledtiderna för väntetid till första läkarbedömning, Tid Till Läkare (TTL), och Total VistelseTid (TVT) rapporteras fortlöpande och sammanställs regionalt. Målet för TTL är att 60 procent av patienterna som bedömts av sjuksköterska ska ha haft en första läkarkontakt inom 60 minuter. Resultatet för december var 39 procent. Målet för ledtiden TVT är att 90 procent av ska ha färdigbehandlats på akutmottagningen inom fyra timmar. Resultatet i december var 54 procent. Decemberresultaten, både TTL och TVT, för december speglar resultatet för hela året. Inom VGR skiljer det sig mellan sjukhusen , cirka 20 procent mellan bästa och sämsta sjukhus. Första september startade NU-sjukvården en gemensam vårdplaneringsenhet som servar de flesta avdelningarna inom NU-sjukvården. NU-sjukvården hoppas att kompetensen i utskrivningsförfarandet ska öka genom inrättandet av enheten, då man tidigare arbetade avdelnings- och klinikvis med utskrivningar. Utskrivningsförfarandet blir säkrare och antalet patienter som kommer tillbaka förhoppningsvis färre. För att ytterligare förhindra onödiga återinläggningar har en rutin tagits fram som handlar om uppföljning på hemmaplan efter en sjukhusvistelse. Rutinen innebär att kontakt tas med den utskrivna patienten inom tidsspannet 48-72 timmar efter hemgång för att kolla att allt fungerar. Andelen patienter som erbjuds och klarar av dialys i det egna hemmet ökar i regionen. Alla sjukhus klarar det regionala målet 30 procent. Njursjukvård 13. Dialys i hemmet Mål ≥ 30 % NU SKAS SÄS SU 33,0% 32,0% 33,0 % 31,0% Vården ska vara jämlik Två områden har undersökts närmare, tillgången till dietist och tillgången till logoped. Tillgången till dessa två yrkeskategorier är inte jämlik i regionen. I Fyrbodal finns ytterst få dietister utanför länssjukvården. NU-sjukvården tillåter inte primärvården att remittera patienter direkt till dietist. Bedöms patienten behöva en dietists särskilda kunskap får remittenten skicka till respektive klinik som gör en egen bedömning. Inte heller i Skaraborg eller Södra Älvsborg är det möjligt att remittera direkt till dietist. I Göteborg går det däremot bra. I Skaraborg har hälsooch sjukvårdsnämnden gjort särskilda överenskommelser med Styrelsen för beställd primärvård vad gäller dietister. Tillgången till dietister är inte jämlik i Fyrbodal heller. Bäst tillgång har invånarna i Trestad; dietister finns i stort sett bara på Uddevalla sjukhus och på Näl. Dietist är dock inte den enda yrkeskategori som kan behandla näringsproblem. - 38 - Antal besök per 10 000 inv. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 VG HSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9 HSN HSN HSN 10 11 12 Konsumtion av dietistbesök i Västra Götalandsregionen per kön, 2014 Kvinna Redan 2013 ökade hälso- och sjukvårdsnämnderna beställningen till NUsjukvården avseende logopedinsatser med 1 mnkr per år. Denna ökning har nu permanentats, men har inte gett ökad tillgänglighet i form av ökad konsumtion av logopedbesök. Ytterligare förstärkning kommer under 2015 då logopedi kommer att ingå i utbudet på närsjukhusen. Vården ska ges i rimlig tid Akut vård Under 2014 har för första gången sedan 2008 antalet sökande på akutmottagningen minskat. Antalet sökande givk ner med 2,6 procent jämfört med samma period föregående år. En orsak kan vara nya bedömningsriktlinjer för ambulanspersonalen som tillåter en ny bedömning och förslag på hantering. Det innebär att patienter i större utsträckning får vård på andra vårdnivåer, alternativt egenvårdas hemma, och besök på akuten blir inte nödvändigt. 7 600 ambulanstransporter som ursprungligen skulle ha kört till akutmottagningen har styrts bort på detta sätt under 2014. Det är tolv procent av alla ambulanstransporter. Några negativa effekter av de nya bedömningsriktlinjerna har inte kunnat påvisas. Planerad vård NU-sjukvården ska verka för att tillgången till planerad vård är god och att alla patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Under 2014 gjorde NU sjukvården 450 250 öppenvårdsbesök, varav 181 000 var planerade läkarbesök. Drygt 61 000 var förstabesök, vilket i huvudsak betyder ny patient som kommer på remiss. Antalet förstabesök har ökat sedan 2013 med 3 000 vilket är glädjande. Andelen förstabesök är därför i nivå med övriga sjukhus i regionen. Remissinflödet till och i NU-sjukvården var relativt konstant. NUsjukvården hanterade 94 000 remisser under 2014. Trots att antalet förstabesök ökar och trots att remissinflödet inte ökar väntar fler patienter på ett förstabesök. I januari 2014 väntade cirka 9 400 patienter på ett förstabesök och mot slutet av året väntade 9 900, en femprocentig ökning. Antalet ökade också från 2013, då antalet väntande i januari var knappt 8 000. Man kan - 39 - Man fråga sig varför. Patienterna får dessutom vänta lite längre. I december 2013 hade 86 procent av totalt antal väntande till förstabesök väntat < 90 dagar. I december 2014 var måluppfyllelsen 82 procent, en liten försämring Insatser för att effektivisera är bl.a. patientstyrd tidsbokning, en rutin som inte lyckats få fotfäste ännu. Rutinen bygger på att patienten kontaktar vården för att få tid istället för att vården kontaktar patienten med en fastställd tid. Detta för att minimera problematiken med uteblivna besök. Andelen uteblivna besök har ökat något under de tre senaste åren, trots insatser som sms-påminnelser, och uppgick 2014 till fyra procent av totala antalet planerade besök. Antalet väntande på behandling/åtgärd har också ökat, under året med cirka 30 procent. 84 procent av väntande till behandling väntade kortare tid än 90 dagar. Andel vuxna med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar på första besök, under respektive månad, redovisas i tabellen nedan Andel % genomförda första besök, vuxna vid välgrundad misstanke om cancer år 2014 100 95 90 85 80 75 70 9190 9393 96 93 9292 94 91 84 81 9088 8789 9393 94 91 9293 90 78 NU VGR tot Neuropsykiatriska utredningar För vuxna som väntar på neuropsykiatrisk utredning är väntetiden lång. Knappt 70 procent av de som väntade fick komma inom 90 dagar för en neuropsykiatrisk utredning. Motsvarande siffra för hela VGR är knappt 50 procent, så NUsjukvården har förhållandevis en bättre tillgänglighet. Samma konstaterande kan göras som förra året: NU-sjukvården utför i förhållande till befolkningsunderlaget flest NP-utredningar i hela regionen. Trots detta har man flest väntande. Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP NU-sjukvården karar inte den garantitid på 30 dagar till första besök för 100 procent av patienterna som statsbidraget avser, men klarar att träffa 80 procent av patienterna inom 30 dagar nio av tolv månader. Tillgängligheten är dock något sämre än 2013 då NU klarade 30-dagarsgränsen elva av tolv månader. Antal inkommande remisser/vårdbegäran till BUP minskade något under 2014 (från 1 560 till 1 528). BUP har fortfarande den största andelen egenremisser, cirka 50 procent. Tillgängligheten till BUP för behandling/fördjupad utredning är bristande i hela VGR och ett utvecklingsområde för hela regionens barn- och ungdomspsykiatri. (Se också behovsgruppen Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom, sid 17. - 40 - Fysisk tillgänglighet NU-sjukvården har under 2014 nått ett av målen avseende den fysiska tillgängligheten: 95 procent av lokalerna var registrerade i Tillgänglighetsdatabasen. Målet var 90 procents registrering. Vårdproduktion/ersättning NU-sjukvården 2011 Totalt Produktion 2012 2013 Totalt Totalt 2014 Totalt Beställning Avvikelse 2014 A1a DRG, slutenvård Antal DRG-poäng 38 709 38 256 37 365 Antal vårdtillfällen 38 093 41 424 40 904 B1 Öppenvård enl NordDRG länssjukvård Antal DRG-poäng 9 052 9 419 9 348 Antal besök 94 165 91 685 90 324 C1 Öppenvård länssjukvård exkl psykiatri Antal läkarbesök 141 276 137 352 138 115 Antal övriga besök 58 831 61 888 62 416 E1 Psykiatri Antal vårddagar 40 509 38 482 36 300 Antal vårdtillfällen 2 529 2 661 2 842 Antal läkarbesök 9 355 11 567 8 328 Antal övriga besök 77 681 78 564 83 674 F Barn- och ungdomspsykiatri Antal vårddagar 2 507 2 546 1 656 Antal läkarbesök 2 409 3 045 3 122 Antal övriga besök 19 100 19 214 19 468 NU-sjukvården Ersättning enl VÖK Nämndkostnaders utveckling i % Regionens index för kostnadsuppräkning Ersättning 2011 2012 3 425 540 000 0,80% 0,60% 3 513 000 000 2,55% 1,50% 38426 41 659 34 706 38 265 3 720 3 394 9 100 90 467 9 908 93 590 -808 -3 123 140 356 65 241 145 485 59 250 -5 129 5 991 36202 2 840 8 456 79 844 34 000 2 325 11 125 78 000 2 202 515 -2 669 1 844 1745 3 400 18 921 2 100 1 850 19 000 -355 1 550 -79 2013 NU-sjukvårdens totala ersättning 2014 uppgick till 3 637 miljoner kronor från hälso- och sjukvårdsnämnderna, varav nämnderna i Fyrbodals andel är 3 468 mnkr. NU-sjukvården producerade över ersättningstaket med tovl miljoner vilket är betydligt lägre än föregående år. Överenskomna volymer 2014 hade sin bas i de produktionsplaner som NU-sjukvården beslutat om för året. Genom åren har beräknade volymer visat sig ha dålig träffsäkerhet jämfört med utfallet. Vårdöverenskommelsen med NU-sjukvården tecknas för alla tolv nämnderna och tabellerna visar den totala beställningen i ersättning och produktionsvolymer. Slutenvård NU-sjukvården förändrade sitt sätt att registrera patienter på observationsplats under 2011 - 2012 från öppenvård till slutenvård och antalet vårdtillfällen steg därför kraftigt. Effekterna av denna förändrade registrering har avtagit. Antalet vårdtillfällen har legat kring 41 000 de tre senaste åren. Inom medicinområdet har - 41 - 2014 3 578 111 000 3 637 083 000 1,85% 1,65% 1,10% 1,80% NU-sjukvården återöppnat fler vårdplatser med hjälp av finansiering från regionstyrelsen för att klara belastningstoppar och minska problemet med överbeläggningar. Beläggningsgraden ligger fortfarande högt i NU-sjukvården vilket framgår av tidigare redovisning. Utskrivningsklara patienter är ett område som berör slutenvården. NU-sjukvården arbetar gemensamt med kommunerna för att minska antalet utskrivningsklara dagar på sjukhuset. Kommuner som infört så kallad ”Trygg hemgång” har lyckats sänka antalet dagar patienterna ligger kvar trots att de är färdigbehandlade. Bra exempel på det är Trollhättan som tidigare haft stora problem. Dalslandskommunerna, med undantag av Åmål, har i praktiken inga patienter kvarliggande, kommunerna i Norra Bohuslän några få. Uddevalla kommun har det högsta antalet betaldagar men i förhållande till sin folkmängd har Åmål flest. Antalet dagar som NU-sjukvården fakturerat för har ökat med 40 procent jämfört med 2013 och det är ett stort och ökande problem. Antal betaldagar per kommun UKP 2014 2 000 1 500 1 000 500 0 Uddevalla kommun Lilla Edets kommun Vänersborgs kommun Åmåls kommun Trollhättans kommun Övriga För DRG-poäng bryts den minskande trend som noterades under 2011-2013. Ökningen mellan 2013 och 2014 uppgår till drygt 1 000 poäng. En del av ökningen kan bero på det utökade antalet vårdplatser som NU-sjukvården öppnat under året. Det är en ökning av både vårdtillfälle och DRG-poäng. ”Case mix index” som används för att mäta vårdtyngd har ökat något jämfört med 2013. Det indikerar att vårdtyngden ökat och det är också en förklaring till ökningen av DRG-poäng. Den ekonomiska avvikelsen inom ersättningen för slutenvård uppgick till -46 miljoner kronor. Öppenvård enligt nord DRG Den DRG-ersatta vården minskar och ligger under volymer i beställningen. Den ekonomiska avvikelsen inom denna del ligger på 14 miljoner kronor. Öppenvård ej DRG-ersatt Inom öppenvård ej DRG-ersatt ökar antalet läkarbesök jämfört med 2013 och de tidigare årens trend med minskat antal besök är bruten. Volymen besök är dock klart under beställningen. Under perioden 2011-2014 har antal övriga besök ökat och ligger över beställd volym. - 42 - Den ekonomiska avvikelsen inom öppen vård ej DRG-ersatt ligger på 1 miljon kronor. Vuxenpsykiatri Antal vårddagar/vårdtillfälle inom område vuxenpsykiatri (VUP) är i stort sett oförändrat i förhållande till 2013. Läkarbesöken ökar jämfört med 2013 men ligger klart under beställningen. Övriga besök minskar jämfört med 2013 men ligger trots det över beställd volym. Den ekonomiska avvikelsen inom detta område ligger på 13 miljoner kronor. Barn- och ungdomspsykiatri NU-sjukvården ökar antalet vårddagar jämfört med 2013 omen ligger fortfarande under beställd volym. Läkarbesök ökar något och ligger över beställningen medan övriga besök minskar och ligger i nivå med beställd volym. Den ekonomiska avvikelsen inom detta område ligger på - 4,5 miljoner. Målrelaterad ersättning NU-sjukvårdens målrelaterade ersättning 2014 uppgick till 107 miljoner kronor. Utdelningen blev 105 miljoner då man inte klarade ett mål avseende patientsäkerhet. Capio Psykiatri Capio Psykiatri Väst AB svarar för den öppenpsykiatriska specialistvården för den vuxna befolkningen i kommunerna Lysekil, Sotenäs och Munkedal. Verksamheten bedrivs genom egna mottagningar i Lysekil och Munkedal och genom en begränsad mottagningsverksamhet i Hunnebostrand. Avtalet med företaget har förlängts i några omgångar och löper fram till mars 2016. En upphandling för fortsatt verksamhet kommer att ske under våren 2015. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Följsamheten till avtalet är bra. Samverkan Capio samverkar med främst kommunerna, vårdcentralerna, vuxenpsykiatriska kliniken och BUP inom NU-sjukvården, både på en mer övergripande nivå och i enskilda patientärenden. Vårdgivaren deltar i det vårdsamverkans- och folkhälsoarbete som finns i området. Representant från verksamheten ingår i både de delregionala och regionala beredningsgrupperna för psykiatri och missbruksfrågor. Under året har mottagningen deltagit i att utarbeta rutiner för samordnad individuell vårdplanering, SIP. Jämlik och jämställd vård Verksamheten deltar i kommunernas kvinnofridsverksamhet, folkhälsoarbete och FINSAM-arbete. Vård i rimlig tid Capio Psykiatri deltar i Västra Götalandsregionens rapportering av väntetider till SKL:s vårdgarantimätningar. Verksamheten har för de flesta månaderna under 2014 - 43 - uppfyllt vårdgarantins tidsgränser för första besök och för utredning och behandling. Under året har det skett en ökning av besök från det mobila teamet. God hälso- och sjukvård Capio deltar i den nationella satsningen för att förbättra registreringen i kvalitetsregistren inom psykiatriområdet. Företaget kommer också delta i den öppna redovisningen av utvalda resultat från registren, Psykiatrikompassen, som arbetats fram i Västra Götalandsregionen under 2014. När denna är i drift under 2015 kommer det bli möjligt att jämföra kvalitetsdata från Capio Psykiatri med motsvarande data från regionägda verksamheter. Vårdproduktion/ersättning Produktionen har sammantaget för de tre mottagningarna ökat med drygt 900 besök under år 2014 jämfört med året innan. Framförallt beror detta på ökade besök hos andra personalkategorier än psykiatrikerna. Antalet personer som får substitutionsbehandling för opiatmissbruk har ökat något under året. Verksamhet Besök 2012 5003 Capio psykiatri Lysekil Capio psykiatri M-dal/Sotenäs Capio psykiatri Lysekil Capio psykiatri Mdal/Sotenäs Fast ers enl avtal Läkemedelsers enl avtal Målrelaterad ers enl avtal 4403 Tak enl avtal 3 792 273 3 792 273 Utfall 2012 1 983 613 Produktion Besök Besök 2013 2014 4878 5837 4930 5485 Ersättning Utfall Utfall 2013 2014 1 897 414 2 425 099 1 948 255 2 151 442 2 489 457 10 460 529 10 490 529 10 959 690 4 488 322 6 184 490 6 169 221 1 387 621 1 428 972 1 453 836 Förändring Förändring st % 834 16,7% 1082 Förändring Förändring kr % 441 486 22,3% 541 202 499 161 1 680 899 66 215 Tandvård SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Avtalen rörande tandvård är uppdelade mellan tre olika avtalsområden, Allmänoch specialisttandvård, Barn- och ungdomstandvård samt avtal om Uppsökande verksamhet. Följsamheten till avtalen har varit god under 2014. Allmän- och specialisttandvård Överenskommelsen med tandvårdsstyrelsen innebär att Folktandvården har ett områdesansvar, bedriver preventionsinsatser för barn och ungdomar och bedriver specialisttandvård. Folktandvården ska som en del av sitt områdesansvar bedriva allmäntandvård vid minst en utbudspunkt i varje kommun. Där ska man erbjuda tandvård för barn och - 44 - 24,6% 27,8% 4,8% 37,5% 4,8% ungdomar, finansierat av regionen genom barntandvårdsavtalen, men också för vuxna som själva betalar för sin behandling med stöd från Försäkringskassan. Tillgängligheten för barn och ungdomar bedöms generellt vara bra medan kötiderna för vuxna patienter är längre vid några av klinikerna i Fyrbodal. Folktandvården arbetar förebyggande för barn och ungdomar genom programmet Fluor-Råd-Arena-Mat-Motivation, (FRAMM). FRAMM består bland annat av möten med småbarnsföräldrar på tandvårdsklinik eller BVC, tandhälsolektioner och fluorlackningar i skolan. Specifika insatser, anpassade efter målgruppen, utförs på träningsskolor. Extra insatser genom utökade fluorlackningar genomförs i socioekonomiskt tyngre områden. Generellt har Folktandvården fullgjort sitt arbete med förebyggande insatser på ett bra sätt. Mätningar av tandhälsoläget visar på en positiv utveckling. Skillnaderna i tandhälsa mellan olika socioekonomiska grupper har också minskat. Inom ramen för överenskommelsen 2013-2014 har Folktandvården och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli gjort en översyn av de förebyggande insatserna. Översynen har resulterat i en förskjutning av aktiviteter till tidiga åldrar som har inarbetats i överenskommelsen för år 2015. Specialisttandvården består av nio specialiteter varav de största är tandreglering, sjukhustandvård och specialisttandvård för barn och ungdomar (pedodonti). Samtliga specialiteter är representerade vid Specialistcentrum i Uddevalla men verksamhet finns också i Trollhättan och Vänersborg. Inom specialiteten tandreglering har också nämnderna gjort en tilläggsbeställning av två filialer i Åmål och Strömstad för att förbättra tillgängligheten och minska restiden för barn och ungdomar i dessa områden. Tillgängligheten till de olika specialiteterna varierar främst beroende på bemanningsläget. Tillgängligheten till de mindre specialiteterna bettfysiologi och oral protetik har inte nått upp till en acceptabel nivå under året. Inom pedodontin har nämnderna under 2014 haft en målrelaterad ersättning som betalas ut om kötiden i maj och november inte överstiger tre månader. Målet uppnåddes vid båda mättillfällena. Ett utvecklingsarbete har under året bedrivits av Folktandvården och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli för att se över tillgänglighet, utbud och ersättning för de olika delarna av specialisttandvården. I överenskommelsen för 2015 genomförs insatser för att utjämna omotiverade skillnader i tillgång och ersättning för specialisttandvård mellan regionens olika delar. Barn- och ungdomstandvård Västra Götalandsregionen har ett valfrihetssystem för barn- och ungdomstandvård där föräldrar eller ungdomar kan lista sig vid de regionägda eller privata kliniker som anslutit sig till barn- och ungdomstandvårdsavtal. Nämnderna ansvarar för avtalen gällande för barn och ungdomar mellan 3-19 år. Hälso- och sjukvårdsutskottet ansvarar för avtalen gällande unga vuxna mellan 20 och 24 år. I Norra Bohuslän är 13 procent av de i åldern 3-19 år listade hos privata tandläkare. Motsvarande andel i Trestad är tolv procent och i Dalsland tre procent. - 45 - Uppsökande verksamhet / munhälsobedömning Avtalet om uppsökande verksamhet började gälla från och med januari 2011 och löper fram till och med december 2015. Avtalet innebär att Folktandvården ska utföra munhälsobedömningar på de personer som tackat ja till detta, samt erbjuda och utföra utbildningar i munhälsovård gentemot kommunernas vård- och omsorgspersonal. Förutsättningar för att Folktandvården ska kunna utföra sitt uppdrag enligt avtal är att kommunerna har korrekta uppgifter om inom vilka boendeenheter ja-tackarna befinner sig, att kommunerna bistår med medföljande personal vid de flesta munhälsobedömningar samt att de avsätter tid för sin personal att genomgå utbildning i munhälsovård. Ersättningarna under året har varit 169 kronor per bedömning på äldreboende, 506 kronor per bedömning i LSS/eget boende, och 791 kronor per utbildningstimme. Andelen uppsökta personer som tackat ja till munhälsobedömning varierar något beroende på om det gäller personer som bor på äldreboenden eller om det gäller personer i eget boende (hemtjänst eller hemsjukvård, anhörigvård, LSS, psykiska funktionsnedsättningar, etc.), då det i regel är svårare att komma i kontakt med personer i eget boende. I snitt fick 87 procent av ja-tackarna på äldreboenden en munhälsobedömning under 2014. Inom LSS/eget boende var andelen 83 procent. Inom LSS/enskilt boende finns en målrelaterad ersättning om Folktandvården nått en täckningsgrad på över 80 procent. Det finns också ett ersättningsavdrag om de inte nått 60 procent. I Fyrbodal utgick en målrelaterad ersättning till folktandvården i tio kommuner, ingen folktandvårdsenhet fick ersättningsavdrag. Antal utförda munhälsobedömningar 2014 är relativt oförändrat sedan 2013. Ersättning Folktandvårdens ersättning för allmän- och specialisttandvård utgörs av tre delar: abonnemangsersättning, målrelaterad ersättning och prestationsersättning. Abonnemangsersättning utgör den stora delen och utbetalas månadsvis. De uppdrag som är prestationsersatta är handledning av nyutexaminerade tandläkare samt för den rörliga delen för ersättning av ortodonti (tandreglering). Både handlednings- och ortodontiuppdraget har utförts i enlighet med överenskommelsen. Den målrelaterade ersättningen utgör cirka tre procent av avtalad ersättning för tandvård i Fyrbodal under 2014. Samtliga mål har uppfyllts vid båda av de två mätperioderna och därmed utbetalades den målrelaterade ersättningen till fullo. Allmän- och specialisttadvård Avtalad ersättning 2012 Avtalad ersättning 2013 Avtalad ersättning 2014 Målrelaterad ersättning 59 428 835 2 552 000 1 800 000 57 668 249 2 552 000 1 800 000 Summa ersättning 63 780 835 62 020 249 Fast ersättning Prestationsersättning - 46 - 58 870 010 2 597 368 1 800 000 63 267 378 Barntandvårdspengen är uppdelad enligt en ”baspeng” och en ”socioekonomisk peng” där baspengen är samma för alla nämnder och där den socioekonomiska pengen skall spegla vårdtyngden inom nämnden. De privata tandläkarna erhåller ett högre årsbelopp för att kompensera dem för den moms som de betalar till skillnad från folktandvården. Barntandvårdspeng Antal barn 2014 Årsersättning/barn Folktandvården 45 843 1192-1198 kr Privata tandläkare 5 220 1263-1270 kr *Årsersättningen per barn varieriar något beroende på socioekonomisk faktor Inom området uppsökande verksamhet utgår ersättning utifrån prestation samt en målrelaterad ersättning kopplad till andel utförda munhälsobedömningar per kommun i enskilda boenden och i LSS-boenden. VG Primärvård SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTAL Vårdcentralerna i Fyrbodal varierar i storlek och i kvalitet men alla är godkända enligt Krav- och kvalitetsboken. Följsamheten bedöms som bra. Resultaten har generellt sett förbättrats under året även om det finns områden med fortsatt utvecklingspotential. Vårdcentralernas arbete med hälsofrämjande och förebyggande arbete och insatser har ökat under året men ligger fortfarande på en låg nivå i förhållande till det behov som finns. Antalet läkemedelsgenomgångar och hembesök för den äldre befolkningen har ökat något men även här finns en förbättringspotential. Besök hos personal med psykosocial kompetens har också ökat under 2014 men förskrivningen av psykofarmaka är fortfarande hög. Vårdcentralerna behöver ge alternativa behandlingar till psykofarmaka i högre utsträckning än vad som görs idag. Samverkan i närområdet fungerar i de flesta kommuner bra, men det är inte alltid som mötena kring samverkan får tillräcklig hög prioritet. Många gånger sätter vårdcentralerna sitt interna arbete framför samverkansgruppernas. Detta kan och bör förbättras. Tillgängligheten till vårdcentralerna är god, de allra flesta får sina besök inom sju dagar hos alla personalkategorier. Antalet telefonsamtal som besvaras samma dag är också bra, bara några få vårdcentraler har en svarsfrekvens under 80 procent. Effektiv vård De flesta verksamhetschefer1 uttrycker att närsjukvårdgrupperna är en central plats för samverkan och att deltagande prioriteras. Alla vårdcentraler har svarat att de medverkar, deltar man inte själv så samverkar man om deltagandet med andra - 47 - vårdcentraler. Deltagandet varierar mycket i olika områden och är ett klart förbättringsområde. Samverkansgrupperna som vårdcentralerna förväntas delta i är många och i närområdesplanerna regleras till viss del ansvarsfördelning i de olika samverkansgrupperna. Familjecentral I Fyrbodal finns familjecentraler i alla kommuner utom Orust, Lysekil, Bengtsfors och Mellerud. I Trollhättan har vårdcentralerna en egen lösning där man gemensamt finansierat en sjuksköterska på Familjecentrum. Familjecentrum är ingen komplett familjecentral då man inte samverkar med mödravården eller bedriver BVC i lokalerna. Deras uppdrag är att ge riktat och generellt stöd utifrån varje familjs enskilda behov. I Trollhättan erbjuder vårdcentralerna också föräldrastöd på respektive enhet. Säker vård Alla vårdcentraler har bemannat på det sätt som krävs enligt Krav- och kvalitetsboken. Det kan dock tillfälligt uppstå brister då man inte alltid ersätter personal som är ledig eller sjuk. Ibland kan det också ta tid för vårdcentralerna att rekrytera ny personal. På vissa vårdcentraler består läkarbemanningen till största delen av så kallade ”stafettläkare”. Exempel på sådana vårdcentraler är NH (Närhälsan) Åmål, NH Färgelanda, NH Sylte och NH Dalaberg. Kraven på utbildning till specialistsjuksköterska inom astma/kol och diabetes har förändrats över tid, och vissa vårdcentraler har därför behövt komplettera med ytterligare utbildning under året. På de flesta vårdcentraler i Fyrbodal ges den psykologiska behandlingen av kuratorer. Under 2014 har en ökning av psykologer skett även om det är i liten skala. I norra Bohuslän och i Dalsland är det fler vårdcentraler som har psykologkompetens än i Trestadsområdet. Antalet besök hos psykolog har ökat i alla tre områdena. Totalt antal besök på vårdcentralerna har minskat under året även om det varierar från vårdcentral till vårdcentral. Störst minskning ses på vårdcentralerna NH Färgelanda och NH Sylte. NH Bäckefors och Primapraktiken är de vårdcentraler där besöken ökat mest (se bilaga). Läkarbesök, sjuksköterskebesök och besök hos fotvårdsspecialist har minskat under året medan besöken hos psykolog, kurator eller psykoterapeut har ökat. Antal besök av invånare i Fyrbodal inom VGPV Läkare Sjuksköterska och undersköterska m fl Psykolog, kurator och leg. psykoterapeut Fotvårdsspecialist Källa: Vega 2010 2011 2012 2013 2014 406 459 412 883 415 701 405 516 398 613 345 558 333 460 343 055 339 688 336 908 26 624 24 154 25 137 25 969 28 405 17 253 18 055 17 304 15 747 15 475 - 48 - diagram 2010-2014 Vård i rätt tid Tillgänglighet Alla vårdcentraler uppger att man har öppet minst 45 timmar i veckan. Tillgängligheten är god, de allra flesta får sina besök inom sju dagar hos alla personalkategorier. Vårdcentralerna NH Åmål och Capio Orust har dock haft svårigheter med tillgängligheten till läkarbesök under året. Andelen av alla samtal som besvaras samma dag är hög. Bara vårdcentralerna Achima Care Trollhättan, NH Sylte, och NH Åmål ligger under en svarsfrekvens på 80 procent. % Telefontillgänglighet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvälls- och helgjour Jourmottagningar som har öppet mellan 17:00 och 22:00 under vardagar och helger mellan 10:00 och 16:00 finns i Åmål, Lysekil och Trollhättan. I Uddevalla och i Bäckefors har jourmottagningarna öppet 17.00- 22.00 vardagar och helger 08:0022:00. Fram till mitten av november drev Strömstad Läkarhus en jourmottagning i Strömstad. För att minska sina kostnader valde de istället att samverka med övriga privata vårdcentraler i norra Bohuslän kring jouren i Lysekil som drivs av Lysekils Läkarhus. Detta har resulterat i att det nu finns två jourmottagningar i Lysekil, en privat och en offentlig. Patientfokuserad vård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta eget ansvar för sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att ge råd om levnadsvanor. Vårdcentralerna ska följa nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – tobaksbruk, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor. De ska också följa Västra Götalandsregionens beslutstöd mot övervikt och fetma. - 49 - AUDIT är det verktyg som ska användas för att upptäcka riskbruk av alkohol. Det regionala målet är att andelen som fyller i en AUDIT ska öka. Sedan 2013 har andelen ökat med cirka 1 procent i området och snittet ligger dessutom över den regionala nivån. Dock finns en stor spridning mellan vårdcentralerna där vissa knappt använder sig av verktyget, medan andra gör det i relativt hög omfattning. Även vid förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är det regionala målet att andelen som får ett FaR ska öka. I området har förskrivningen ökat med 0,5 procent sedan 2013 till 2,5 procent. Resultatet är över det regionala snittet. Det råder en stor spridning bland vårdcentralerna med ett lägsta värde på 0,3 procent och ett högsta värde på 7,3 procent. Samtliga vårdcentraler använder sig av samtalsmetodiken Motiverande samtal för att åstadkomma en positiv förändring i hälsoläget bland sina patienter. Precis som vid övriga uppföljningsparametrar varierar resultatet mellan de olika vårdcentralerna. Totalt sett har antalet motiverande samtal minskat de senaste åren. Det är framförallt äldre och kroniskt sjuka som får hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och då utav sjuksköterskor som är utbildade inom området. Bland flertalet vårdcentraler går det också att urskilja en viss könsskillnad, där en högre andel män får insatser. Bedömning: Resultatet för vårdcentralerna i Fyrbodal står sig väl jämfört med regionala mål. - 50 - Befolkningens behov av dessa insatser är dock större än vad vårdcentralerna erbjudit under 2014. Eftersom behovsanalyser och rapporter visar på vikten av tidiga insatser är det viktigt att även den yngre delen av befolkningen får tillgång till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Fortsatt utveckling med höjda målnivåer är viktigt i arbetet med att förebygga ohälsa bland befolkningen. Äldre Läkemedelsgenomgångar används främst för att öka patientsäkerhet och kvalitet vid långvarig läkemedelsbehandling. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska listade patienter 75 år och äldre få en fördjupad läkemedelsavstämning årligen. Vårdcentralen ska också erbjuda hembesök om den enskilda patientens sjukdomstillstånd eller livssituation inte medger besök på vårdcentralen. Det regionala målet för 2014 var att 60 procent av de listade äldre än 75 år skulle få en fördjupad läkemedelsgenomgång minst en gång under året. Uppföljningen visar att endast ett fåtal vårdcentraler i Fyrbodal når upp till detta mål. Andelen har dessutom minskat med 3,5 procent jämfört med föregående år. Motsvarande mål för andel listade äldre som fått hembesök var 20 procent. I området har andelen ökat med 0,7 procent sedan 2013, till 14,7 procent. Resultatet är således lägre än målsättningen under 2014 och endast 6 av 38 vårdcentraler i Fyrbodal når 20 procent eller mer. Det råder en stor spridning bland vårdcentralerna med ett lägsta värde på 4 procent och ett högsta värde på 29 procent. - 51 - Uppföljningen visar på skillnad mellan könen, både vad gäller andel som fått läkemedelsavstämning och andel som fått hembesök. Vid de flesta vårdcentraler får en större andel av kvinnorna dessa insatser jämfört med männen. Bedömning: Totalt har antalet läkemedelsgenomgångar ökat under de senaste åren, men är fortfarande lågt och spridningsmåttet alltför stort i Fyrbodalsområdet. För att minska risken för interaktion mellan olika läkemedel som kan orsaka biverkningar behöver arbetet med läkemedelsgenomgångar förbättras. Möjlighet till hembesök av läkare är det som de äldre själva – och anhöriga värdesätter. Bara vetskapen om att den möjligheten finns ger trygghet. Resultatet i Fyrbodal visar på en klar förbättringspotential. Psykisk ohälsa Vårdcentralerna är första linjens vård för personer med psykisk ohälsa oavsett ålder. Psykoterapeutiska behandlingar av kortidskaraktär ska erbjudas i enlighet med nationella och regionala riktlinjer. Långt ifrån alla med diagnos depression erhåller någon psykoterapeutisk insats från vårdcentralerna. Det är istället vanligare att personer med psykisk ohälsa behandlas med psykofarmaka. Fyrbodal har en större andel som får insats än regionen totalt, men utvecklingen har stått still under året. Även här finns en spridning mellan vårdcentralerna. De vårdcentraler som har bäst resultat har en god bemanning med både kurator och psykolog. Andelen som får psykosocial insats avtar med stigande ålder. - 52 - Vårdcentralerna ska genomföra suicidriskbedömning till de patienter där suicidrisk förekommer. Det går i dagsläget inte att följa upp i vilken utsträckning så sker. Vårdcentralerna registrerar inte åtgärden utan dokumenterar det endast i löpande text i journalen. Bedömning: Antalet besök och psykologiska behandlingar behöver öka. En stor del av patienterna med diagnosen depression får enbart farmakologisk behandling, vilket inte är vad de nationella riktlinjerna förespråkar. Trots att det pågår regionala projekt för att minska förskrivningen av psykofarmaka i VGR är förskrivningen fortfarande hög. Under 2015 betalas en extra ersättning ut till de vårdcentraler som kan erbjuda psykologkontakt till sina patienter. Barn och unga BVC-verksamheterna fungerar generellt sett mycket bra och har dessutom förbättrats under 2014. Under året har det framförallt skett en förbättring i GötaÄlvdalen som legat sämre till relativt andra BVC i Fyrbodal. Under 2014 fick 86 procent ett första hembesök inom tio dagar efter födsel, en ökning med sex procent jämfört med 2013. Andel som deltagit vid föräldrastöd i grupp vid minst fem tillfällen minskade med sex procent jämfört med 2013 och ligger nu på 19 procent. Det är framförallt problematiskt att få till stånd ett fungerande föräldrastöd i socioekonomiskt svaga områden. Patientenkäten Ungefär hälften av vårdcentralerna har fått ett lägre betyg av patienterna när det gäller helhetsintryck av vården de fått av läkare eller sjuksköterska jämfört med föregående år. Majoriteten av vårdcentralerna ligger i nivå med eller över snittet för regionen, som är 72 poäng av 100. - 53 - Jämlik vård I uppföljningen 2014 fick vårdcentralerna svara på hur de arbetar för att leva upp till målet om en jämställd och jämlik vård. Bedömningen är att de flesta inte prioriterar arbetet med detta område utan hänvisar till generella riktlinjer i förvaltningen eller koncernen. Några enstaka vårdcentraler arbetar strukturerat med information till anställda, framtagande av lokala planer samt information och diskussion på APT. Ingen av vårdcentralerna är HBT-diplomerade. Vårdproduktion/ersättning Se tabellbilaga, sidan 89 Vårdval Rehab Den 1 september infördes Vårdval Rehab i Västra Götalandsregionen. Patienterna kan själva välja någon av de rehabenheter som blivit godkända i vårdvalet. Rehabenheterna ska erbjuda arbetsterapi och fysioterapi/sjukgymnastik. Inom vårdvalet finns möjlighet att ansöka om tilläggsuppdrag neuroteam där logoped ingår, men i Fyrbodal har ingen vårdgivare ansökt. Även hjälpmedelsförskrivning ingår i rehabenheternas uppdrag. Inför kontrakt och inför driftstart har hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli träffat alla vårdgivare för att gå igenom frågor kring uppdraget. Områden som följdes upp vid dessa samtal var till exempel bemanning, tillgänglighet, samverkan och hälsofrämjande insatser. En mer omfattande granskning av den fysiska tillgängligheten till lokalerna har utförts av Västfastigheter och har visat på en del brister som behöver åtgärdas. Vårdgivare har därefter fått inkomma med handlingsplan för hur bristerna ska åtgärdas. Under 2014 fanns vårdgivare inom Vårdval Rehab i alla kommuner utom Lysekil och Orust, där befintliga privata vårdgivare valde att fullfölja innevarande avtal och gå in i vårdvalet först 2015. I Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg finns utöver Närhälsan en privat vårdgivare i varje kommun. Habilitering & Hälsa Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal har haft en tvåårig överenskommelse avseende habiliterings-, hörsel-, syn- och tolkverksamhet med styrelsen för Habilitering & Hälsa (H&H) under 2013-2014. H&H har under 2014 omorganiserat sin verksamhet till två regionövergripande verksamhetsområden. Syftet är att skapa en mer jämlik vård och en mer effektiv organisation. De två verksamhetsområdena är Habiliteringen samt Hörsel-, syn- och tolkverksamheten. - 54 - SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET H&H har levt upp till avtalet (överenskommelsen) på ett bra sätt. De överenskomna målen har uppnåtts sånär som på att det inte har gjorts någon mätning av patientupplevelse inom habiliteringsverksamheten. Följsamheten bedöms som bra. Samverkan Majoriteten av verksamheterna inom H&H förutsätter samverkan med kommun, primärvård, ungdomsmottagning, sjukhus och Västbus. Samverkan sker huvudsakligen i komplicerande patientärenden, där ansvarsfördelning och samordning tydliggörs för såväl ingående verksamheter som för patienten och närstående. Socialstyrelsens författning SOSFS 2008:20 är vägledande för hur samverkan kring enskilda patienter ska organiseras. Habiliteringen menar dock att den tycks vara dåligt känd hos samverkansparterna. Den vanligaste formen av samverkan sker via samordningsmöten genom samordnad individuell plan (SIP) och Västbus. En majoritet av patienterna har problematik inom det neuropsykiatriska fältet och då är skolan ofta är en viktig samverkanspart. Därutöver har samordning skett avseende medicinska behov och för att få klarhet i vem som ger vilka insatser samt syftena bakom dessa. Samverkan med barnomsorg och skola avseende tidiga och intensiva insatser för barn med autism/autismstörning har både förbättrats och försämrats. Fler kommuner har nu anslutit sig till samverkan, men däremot har inga barn i Uddevalla fått intensivinlärning eftersom förskolorna inte har kunnat delta. H&H drar därmed slutsatsen att samverkan har fungerat bra. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli menar att även om H&H har fullföljt sitt uppdrag så fungerar inte samverkan tillfredsställande om barn inte får den hälso- och sjukvård som de har rätt till. Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) och ungdomsmottagningarna (UM) har tagit fram en modell för studiebesök samt anpassat det informationsmaterial som delas ut till alla ungdomar i högstadieåldern, för att UM lättare ska nå ungdomar och unga vuxna med kognitiva eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Samverkan mellan UM och vuxenhabiliteringen har skett via läger- och gruppverksamheten. Hörsel- och dövverksamheten samverkar i det dagliga arbetet med regionens öron-, näsa, halskliniker. Tolkverksamheten arbetar aktivt för god samverkan och finns representerad bland annat i Tolktjänstutredningens expert- och sakkunniggrupp, Utvecklingsgruppen för tolkbokningsprogrammet T9K och Tolkcentralernas arbetsledarförening. Verksamheterna har nära samverkan med brukarorganisationerna. Genom brukarråden framkommer synpunkter om bemötande och delaktighet som ligger till grund för förbättringsåtgärder. För att underlätta barns och ungas rätt till delaktighet och ta tillvara deras synpunkter har synverksamheten i Vänersborg bjudit in till ett nytt brukarråd, Synverksamhetens ungdomsråd (SUR). Rådet består av barn, ungdomar och unga vuxna samt personal som arbetar med barn och ungdom. - 55 - Jämlik och jämställd vård H&H levererar könsuppdelad statistik på verksamhetsnivå. Samtliga ordinationer av CCTV (förstoringshjälpmedel) inom VGR under 2014 har granskats och analyserats utifrån ett könsperspektiv. Frågeställningen var om begagnade apparater huvudsakligen ordinerades till kvinnor och ny teknik till män. Resultatet visar att det inte finns något belägg för ett sådant antagande. Habiliteringen har arbetat aktivt för lika vård och behandling vid förskrivning av hjälpmedel. Arbetet har underlättats i och med att habiliteringen numera lyder under ett och samma verksamhetsområde i hela VGR. Antal förskrivna hjälpmedel och antal patienter som har fått ett eller flera hjälpmedel förskrivna har ökat med 9 procent vardera jämfört med 2012. Däremot har kostnaderna minskat med tre procent. Ökningen av antal patienter som har hjälpmedel i Fyrbodal är inte i samma omfattning som i övriga VGR. På grund av låg efterfrågan har ingen gruppverksamhet för föräldrar och barn med bestående hörselnedsättningar och annat modersmål än svenska genomförts under 2014. Vård i rimlig tid Habilitering Den nationella vårdgarantin har uppnåtts till 95 procent inom BUH och 97 procent inom vuxenhabiliteringen. Måluppfyllelsen för fördjupad utredning var 27 procent i december, vilket är i nivå med totalen för samtliga enheter som rapporterar fördjupad utredning inom VGR6. Under 2014 har genomsnittet för H&H legat på 41 procent, med en topp på 56 procent i maj och en dal på 16 procent i juli. Väntetid till fördjupad utredning är således oacceptabelt lång. För den faktiska väntetiden är siffran 89 procent, vilket innebär att H&H har klarat nivån för de så kallade BUP-miljonerna.7 Hörsel-, syn- och tolkverksamheten Både hörsel- och synverksamheten inom VGR har klarat vårdgarantin. Tolkverksamheten och taltjänst har klarat sina måltal, det vill säga minst 92 procent av de beställda uppdragen. Väntetiden till ett första besök inom synverksamheten är fortsatt en månad, vilket är kortast inom VGR. Väntetiden till synanpassade datorhjälpmedel har ökat till en månad, vilket är en vecka längre än 2013. Säker vård Diskussioner om hur implementeringen ska ske av nya regionala medicinska riktlinjer angående ansvarsfördelningen för den neuropsykiatriska vården av barn och unga har pågått mellan BUH och BUP under andra halvåret. Parterna kom bland annat överens om att BUH inte skulle ta emot några nya patienter under 6 H&H och sjukhusen är de utförare inom VGR som ansvarar för fördjupad utredning för barn. BUP-miljonerna innebär att minst 80 procent av de barn som har påbörjat utredning/behandling inom BUP-verksamheten under en viss månad ska ha påbörjat insatsen inom 30 dagar, räknat från det datum då begäran om utredningen/behandlingen initierades. (BUP = barn- och ungdomspsykiatri) 7 - 56 - senare delen av året. Det har inneburit att de patienter som enligt tidigare riktlinjer skulle ha remitterats till habiliteringen för habiliterande insatser istället har varit kvar inom BUP. Detta kommer att följas upp under 2015. Läkarbemanningen har under 2014 varit fortsatt ansträngd. Ett beslutstöd för prioriteringar inom habiliteringen har arbetats fram, med målet att ge likartade möjligheter till habilitering oavsett var i Västra Götaland man bor. Överenskommelsen innehåller ett mål om att minst 90 procent av patienterna inom BUH ska vara diagnosregistrerade. För vuxna finns inget motsvarande mål. Andelen diagnosregistrerade barn och ungdomar uppgår till 98 procent och vuxna till 82 procent. Andelen registrerade inom BUH är densamma som för VGR totalt, däremot är andelen vuxna lägre i Fyrbodal jämfört med VGR som helhet. Patientfokuserad vård Patientupplevelse har inte mätts inom habiliteringen under det gångna året, eftersom verksamheten i stället har fokuserat på att planera införandet av den nationella patientenkäten 2015. Inom BUH finns en låda att lämna synpunkter i, för vuxna finns ingen motsvarande möjlighet. Hörselverksamheten har genomfört två patientenkäter, dels ett självskattningsinstrument och dels en enkät om bemötande – båda på VGR-nivå med resultat som är signifikant för Fyrbodal. Resultatet av självskattningsinstrumentet visar att kvinnor använder sin hörapparat fler timmar per dag än vad män gör samt att 86 procent av kvinnorna och 89 procent av männen upplever att deras hörapparat/hörapparater har förbättrat livsglädjen. Bemötandeenkäten visar att 94 procent av kvinnorna och 96 procent av männen är nöjda med bemötandet vid kontakt med verksamheten samt att 76 procent av kvinnorna och 79 procent av männen upplevde sig delaktiga i utprovningen av hörapparat i stor till mycket stor utsträckning. Samtliga patienter inom synverksamheten är nöjda med bemötandet, 100 procent. Fem av sex aspekter i den nöjdhetsenkät som synverksamheten har genomfört har ett förbättrat resultat jämfört med 2012. Service, informationen om insatserna och dess kvalitet har höga resultat, 96-98 procent. Möjligheten att komma i kontakt med verksamheten har minskat med fyra procentenheter, till 88 procent. Lägst resultat har tillgängligheten till lokalerna, där 87 procent av patienterna är nöjda. Det är en förbättring jämfört med 2012 men en försämring jämfört med 2013 (81 respektive 91 procent). Att 100 procent av patienterna är nöjda med bemötandet är ett mycket bra resultat. Samtidigt får verksamheten sitt sämsta resultat avseende tillgängligheten, vilket kan ses som något anmärkningsvärt med tanke på målgruppen. En orsak till detta är sammanslagningen av mottagningar 2010 som har resulterat i att en del patienter upplever sig ha fått sämre geografisk tillgänglighet. Tolkverksamhetens patientenkät visar att 86-93 procent är nöjda till mycket nöjda med bemötandet. Nöjdhet angående möjlighet att påverka hur tolkningen ska gå till är 86 procent. Strax under hälften av de tillfrågade har svarat på enkäten (46 procent). - 57 - Gruppverksamheten för patienter inom BUH har fortsatt. Habiliteringen beslutade under 2013 att enbart ha dagläger, eftersom det varit svårt att upprätthålla en patientsäker nivå och god arbetsmiljö för personalen. Under året har 62 gruppaktiviteter arrangerats, med ett sammanlagt deltagarantal på 400 barn och ungdomar. Aktiviteterna har löpt över olika antal tillfällen, allt ifrån en gång per termin till en gång under veckan i upp till sex tillfällen. Ett par av grupperna har varit i form av dagläger. Utvärderingen visar att 82 procent av målen är uppfyllda i hög grad (61 procent svarsfrekvens). Kunskapsbaserad vård Habiliteringen har under året planerat för införandet av systematisk läkemedelsgenomgång för ungdomar som ska gå över till vuxenhabiliteringen från 2015. Läkemedel mot ADHD, epilepsi och förstoppning är de tre största läkemedelsgrupperna inom habiliteringen. Vårdproduktion8 Habiliteringsverksamheten Habiliteringen har under året haft problem med rekrytering av personal. Barn och ungdomar Antal personer som har fått insatser inom BUH har ökat. Majoriteten av patienterna i Fyrbodal är 6-12 år (39 procent) med en övervikt av pojkar, vars andel ökar något jämfört med tidigare år. Information om antal nya remisser saknas, eftersom det inte går att få fram tillförlitliga uppgifter på grund av byte av journalprogram. De vanligaste diagnosgrupperna är ADHD/DCD, utvecklingsstörning och autistiskt syndrom. Oavsett diagnosgrupp är andelen pojkar som har fått insats större än andelen flickor. Barn- och ungdomshabilitering Fyrbodal Antal patienter 2012 Totalt 945 2013 Totalt 959 Totalt 950 2014 Flickor 35 % Pojkar 65 % Förändring 2012-2014 +1% Vuxna Antal personer som har fått insatser inom vuxenhabiliteringen fortsätter att öka. Orsaken kan vara att fler personer får neuropsykiatrisk diagnos och den ökade samverkan, enligt H&H. Merparten av patienterna är 18-29 år (63 procent) och majoriteten är män. I motsats till Fyrbodal minskar antal personer som har fått insats inom VGR som helhet. Information om antal nya remisser saknas, eftersom det inte går att få fram tillförlitliga uppgifter på grund av byte av journalprogram. De vanligaste diagnosgrupperna är utvecklingsstörning, rörelsehinder och Aspergers syndrom. Oavsett diagnosgrupp är andelen män som har fått insats större än andelen kvinnor. Vuxenhabilitering Fyrbodal Antal patienter 2012 Totalt 679 2013 Totalt 753 8 Totalt 761 2014 Kvinnor 45 % Män 55 % Förändring 2012-2014 + 12 % Produktionen bygger på rapportering från H&H och avser produktion inom Fyrbodal, det vill säga inte nödvändigtvis konsumtion gjord av invånare i Fyrbodal. - 58 - Hörsel- och dövverksamheten Antal besök har ökat, där en majoritet av besöken utgörs av personer i åldern 65-79 år. Antal patienter inom hörselverksamheten har ökat jämfört med 2012, och ligger på ungefär samma nivå som 2013. Andelen män är störst både avseende antal besök, personer och hörselrehabiliteringar. Antal hörselrehabiliteringar har ökat, vilket beror på att patienterna söker tidigare. Hörselteam/barn har ett ökat antal patienter och besök, jämfört med 2012-2013. Orsaken är inflyttning med bland annat fler barn till Vänerskolan, som är en tioårig grundskola för ungdomar med hörselnedsättning eller dövhet. 2012 Totalt 23 598 11 050 2 864 Hörselverksamhet Fyrbodal Antal besök Antal patienter Antal hörselrehabiliteringar 2013 Totalt 25 513 11 564 3 183 Totalt 25 706 11 893 3 397 2014 Kvinnor 47 % 45 % 46 % Män 53 % 55 % 54 % Förändring 2012-2014 +9% + 12 % + 19 % Synverksamheten Antal patienter har minskat och antal besök har ökat. Majoriteten av patienterna är kvinnor, med den största skillnaden i åldersgruppen 80 år och äldre. Synverksamhet Fyrbodal Antal besök Antal patienter 2012 Totalt 3 397 937 2013 Totalt 3 406 863 Totalt 3 503 921 2014 Kvinnor Män 58 % 42 % Förändring 2012-2014 +3% -2% Tolkverksamheten9 Antal registrerade tolkanvändare har ökat, medan antal aktiva tolkanvändare har minskat. Tolkanvändandet har ökat i gruppen barndomsdöva, men minskat bland vuxendöva. Majoriteten av de barndomsdöva respektive dövblinda användarna är 21-65 år. Majoriteten av de vuxendöva är 66 år och äldre. Verksamheten har få barn under sex år som är registrerade tolkanvändare. Totalt sett är det flest kvinnor som är registrerade och aktiva tolkanvändare. Den största skillnaden finns bland dövblinda och vuxendöva personer, med 67 procent kvinnor och 33 procent män. Bland barndomsdöva är könsfördelningen relativt lika, men med en liten övervikt för antal män i åldersgruppen 66 år och äldre. Beställda uppdrag, utförda uppdrag och antal uppdragstimmar har ökat något jämfört med 2012. Mellan 2011 och 2012 skedde en minskning från 4,8 till 4,3 timmar per uppdrag – en nivå som kvarstår sedan dess. Av de 4,3 timmarna utgörs 2,6 timmar av faktisk tolktid och 1,7 av restid. Tolkverksamhet Hela VGR Antal beställda uppdrag Antal utförda uppdrag Antal uppdragstimmar 9 2012 2013 2014 15 618 12 090 52 175 15 566 11 986 51 957 15 724 12 180 52 795 Uppgifterna avser tolkverksamheten i hela VGR. - 59 - Förändring 2012-2014 +1% +1% +1% Ersättning H&H har ersatts med en fast ersättning under 2014. Habilitering & Hälsa Fyrbodal Fast ersättning (kr) Avtalad ersättning 2012 Avtalad ersättning 2013 Avtalad ersättning 2014 133 367 000 138 166 000 140 730 000 3 600 000 0 0 136 967 000 138 166 000 140 730 000 Målrelaterad ersättning (kr) Summa ersättning (kr) Rehabilitering Avtalen avseende primärvårdsrehabilitering har sett olika ut i Fyrbodal under 2014. I majoriteten av kommunerna har Närhälsan haft ett samlat uppdrag för både arbetsterapi och sjukgymnastik fram till 2014-09-01, då Vårdval Rehab startade. I Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum har arbetsterapi erbjudits genom avtal med kommunerna under hela 2014 och sjukgymnastik har erbjudits via Närhälsan fram till vårdvalets start. I Lysekil och Orust har Kuling rehab och hälsa och Capio rehab Orust haft ett samlat uppdrag för både arbetsterapi och sjukgymnastik under hela 2014. Beställd primärvård jan-aug Närhälsans ansvar för rehabilitering fram till införandet av Vårdval rehab har sett olika ut i Fyrbodal, se stycket ovan. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALEN Följsamheten till avtalen bedöms som bra. Samverkan Närhälsans Rehabilitering har samverkat med kommunens verksamheter, vårdcentraler, NU-sjukvården, habiliteringen och andra vårdgrannar. Rehabiliteringen deltar aktivt i andra samarbetsorgan som till exempel samordningsförbunden. Inför införandet av Vårdval Rehab har Närhälsan haft åtskilliga kontakter och ett samarbete med kommunerna kring införande respektive avveckling av primärvårdsarbetsterapi. (Uddevalla). Jämlik och jämställd vård Genusutbildning av personalen har skett via webben under 2014. Vård i rimlig tid Väntetiden för första besök hos arbetsterapeut och sjukgymnast på kommunnivå har varit max tio dagar. Akuta patienter har fått tid samma dag eller dagen därpå. Patientfokuserad vård Enheterna arbetar ständigt med utveckling av verksamheten, som att använda de senaste behandlingsmetoderna enligt forskning och evidens. Ett exempel på detta - 60 - från avtalsuppföljningen är arbetet med att ta fram en ny regional riktlinje för långvarig smärta. Alla mottagningar är registrerade i Tillgänglighetsdatabasen. Samtliga mottagningar är idag anslutna till Mina vårdkontakter. Webbtidbokning finns. (Tider finns tillgängliga via webbtidbokning) En förbättring av alla kvalitetsvärden har skett i höstens mätning av den patientupplevda kvaliteten i jämförelse med tidigare enkätundersökningar. Kunskapsbaserad vård Över 90 procent av patienterna har dokumenterade mål i journalen som är kommunicerade med patienten. Antalet förskrivna FYSS/Far-recept är generellt mycket få. Kuling rehab och hälsa • Capio rehab Orust Hälso- och sjukvårdsnämnden norra Bohuslän hade under 2014 avtal med Kuling rehab och hälsa AB (Lysekil) samt Capio primärvård AB (Henån) avseende rehabilitering. Avtalen innebär ett något utökat åtagande med bland annat möjlighet till bedömning/behandling av personal med KBT-kompetens och tillgång till logoped. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALEN Som helhet bedöms följsamheten som bra. Kuling rehab och hälsa AB Säker vård I samarbetet kring patienten använder sig Kuling av Vårdsamverkan Fyrbodals rutin för avvikelserapportering. Avvikelser avseende hjälpmedel rapporteras till hjälpmedelscentralen. Patientfokuserad vård Arbetet att utveckla förskrivningen av Fysisk aktivitet på recept (FaR) sker i direkt dialog med förskrivarna på vårdcentralerna. Kulings insats som FaR-samordnare i Lysekil är ett motiverande samtal vid det första mötestillfället med patienten. I samband med detta tillfälle läggs en plan för fysisk aktivitet som sedan följs upp efter cirka en månad. Under 2014 mottogs 40 FaR, varav 55 procent för kvinnor och 45 procent för män. Mål och delmål ska sättas i dialog med patienten, som således är delaktig i all dokumenterad målsättning. Totalt 96 procent av patientjournalerna har dokumenterade mål och delmål. Effektiv vård Vårdgivaren deltar i närsjukvårdsgruppens möten och i den lokala ledningsgruppen där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Lysekils kommun, samt privata och - 61 - offentliga vårdenheter är representerade. Kuling uppger sig ha ett bra samarbete med Närhälsan, Lysekils läkarhus och med Lysekils kommuns rehabenhet. Vård i rätt tid Tillgängligheten till nybesök är god och samtliga patienter erbjuds en tid inom sju dagar. Nybesök och rehabträning hos fysioterapeut går att boka via Kulings hemsida. Bokning för nybesök hos arbetsterapeut sker efter telefonkontakt, för att avgöra om nybesöket ska ske på mottagningen eller i hemmet. Kunskapsbaserad vård Under 2014 har Kuling implementerat smärtskola som en ordinarie del av verksamheten. I denna deltar patienter som erhåller multimodal rehabilitering och andra patienter med svår smärtproblematik. Vid fyra tillfällen får patienter råd och stöd i hur de kan hantera sin smärta. Vårdproduktion Kuling Rehab och Hälsa AB Kvinnor Män Summa Antal besök 6 372 3 303 9 675 Varav individuella mottagningsbesök 5 062 2 926 7 988 Varav gruppbesök 892 214 1 106 Varav hembesök 284 114 398 1 074 594 1 668 5,9 5,6 5,8 Antal unika individer/patienter Genomsnittligt antal besök per patient Kvinnor står för cirka 66 procent av besöken vid Capio Rehab Orust. Kvinnor får dessutom något fler besök per person än männen. Under 2014 har cirka 340 personer fått bassängträning i grupp, varav 70 procent är kvinnor och 30 procent är män. Capio primärvård AB Säker vård Under 2014 har ett nytt avvikelse- och dokumenthanteringssystem införts. Personal som uppmärksammar en avvikelse rapporterar i systemet. Avvikelsen går sedan vidare till ansvarig chef för vidare handläggning och senare uppföljning. Patientfokuserad vård Personalen på Capio Rehab Orust förskriver FaR och ser det som ett verktyg för att stimulera till positiva livsstilsförändringar. Vid behov hjälper personalen även patienter som har fått ett recept från annan vårdpersonal. Under 2014 har 20 personer fått FaR, varav 55 procent är män och 45 procent är kvinnor. Personalen på Capio rehab Orust arbetar med uttalade mål och delmål tillsammans med patienterna. Detta återfinns i löpande text i journalanteckningar och går således inte att redovisa statistiskt. Effektiv vård Capio rehab Orust har ett löpande och nära samarbete med kommunen, framförallt kring patienter som skrivs in och ut ur hemsjukvård. Ibland genomförs - 62 - gemensamma hembesök och vårdplaneringar. Samverkansmöte sker en gång i månaden. Capio rehab Orust deltar även i ett hjälpmedelsråd tillsammans med Orust kommun. Vård i rätt tid Tillgängligheten till nybesök är god och samtliga patienter erbjuds en tid inom sju dagar. Under 2014 har det inte varit möjligt att boka tid för besök via internet. Kunskapsbaserad vård Capio rehab Orust har under 2014 deltagit i utbildning och tagit del av nya riktlinjer inom BOA (Bättre Omhändertagande för patienter med Artros). Hjälpmedelsutveckling samt forskning och utvecklingsarbete vad gäller hjälpmedel följs löpande via besök på hjälpmedelscentralen. Verksamheten deltar i nätverk mot våld i nära relationer för att öka medvetenheten och uppmärksamheten hos personalen. Under 2014 har även en aktivitetsgrupp för personer med psykisk ohälsa startats i samverkan med Göteborgs universitet och Henåns bibliotek. Syftet är att förbättra hälsa och livskvalitet och således öka förutsättningarna för arbetsåtergång. Vårdproduktion Capio Rehab Orust Kvinnor Män Summa Antal besök 5 931 2 925 8 856 Varav individuella mottagningsbesök 4 872 2 640 7 512 Varav gruppbesök 872 173 1 045 Varav hembesök 152 86 238 Antal unika individer/patienter 935 577 1 512 Genomsnittligt antal besök per patient 6,3 5,1 5,9 Kvinnor står för cirka 67 procent av besöken vid Capio Rehab Orust. Kvinnor får dessutom fler besök per person än männen. Under 2014 har cirka 39 personer fått bassängträning i grupp, varav 95 procent är kvinnor och 5 procent är män. Arbetsterapi - Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad Hälso- och sjukvårdsnämnden norra Bohuslän har under 2014 haft avtal om arbetsterapi och hjälpmedelshantering med följande parter: Munkedals kommun, Sotenäs kommun, Tanums kommun och Strömstads kommun. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalen bedöms som bra. Det finns dock brister i uppföljningen som gör det svårbedömt. Säker vård Kommunerna rapporterar avvikelser gällande hjälpmedel eller läkemedelstekniska produkter till hjälpmedelscentralen och Läkemedelsverket. Övriga avvikelser kring - 63 - patienten anmäls till och hanteras av kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Patientfokuserad vård Samtliga kommuner uppger att de dokumenterar behandlingsmål i journalen i samverkan med patienten. Ingen av kommunerna har möjlighet att söka ut dessa uppgifter ur journalsystemen och därför finns ingen statistik över detta. Jämlik vård Av de som besökt kommunernas arbetsterapiverksamhet under året är cirka 60 procent kvinnor. Denna könsfördelning stämmer väl överens med övriga arbetsterapiverksamheter. Det är få av kommunerna som kan fördela hjälpmedelskostnaderna per kön. I de kommuner där det är möjligt står män för en större andel av kostnaden. Män besöker alltså verksamheten i lägre utsträckning, men har en större kostnad för hjälpmedel. Detta kan delvis förklaras av att framförallt yngre män har funktionsnedsättningar som kräver särskilt kostsamma hjälpmedel. Effektiv vård Samverkan sker med såväl offentligt som privat drivna vårdcentraler, sjukhus och habilitering. I enstaka fall sker samverkan även med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Arbetsterapin medverkar i vissa fall vid vårdplaneringar. Under året har Vårdval Rehab startat samtidigt som kommunernas avtal med hälsooch sjukvårdsnämnden löpt parallellt. Kommunerna har behållit de patienter som de har haft en regelbunden kontakt med fram till årsskiftet och sedan rapporterat över dessa till verksamheter inom Vårdval Rehab. Nya patienter har hänvisats direkt till verksamheterna inom Vårdvalet. Parterna upplever denna samverkan som mycket positiv för patienterna. Vårdproduktion Några volymkrav finns inte i avtalen. Svårigheter finns för kommunerna att lämna besöksstatistik. All uppföljning som redovisas är manuellt rapporterad och är på så sätt inte jämförbar. I genomsnitt varierar besöken mellan 1,4 och 2,3 besök per patient. Ersättning Se sidan 73 - 64 - Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen (UM) utgör tillsammans med kommunens elevhälsa och socialtjänstens förebyggande arbete basnivån för åldersgruppen 13-24 år när det gäller hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser. Det finns en ungdomsmottagning i varje kommun i Fyrbodal. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamhet till avtalet bedöms som mindre bra. Långa väntetider redovisas till alla mottagningar men det finns möjlighet för ungdomar att komma på drop in-besök och akuttider. Samverkan En viktig förutsättning för att nå och möta målgruppen ungdomar är att kommun och region samverkar om ungdomsmottagningsverksamhet. Alla kommuner i nämndsområdet går in med finansiering eller personalresurser i ungdomsmottagningarna. Finansieringen varierar mellan cirka 30 kronor per ungdom till cirka 120 kronor per ungdom. Bland de kommuner som går in med personal är variationen från cirka 15 till 50 procents kuratorstjänst. Alla mottagningar deltar i olika samverkansgrupper som finns i kommunerna kring ungdomar. Andra samverkansparter är primärvården, kvinnokliniken, Forum för sexuell hälsa och BUP. Under året har diskussioner förts med Vänersborgs kommun om att under 2015 ta över huvudmannaskapet för ungdomsmottagningen. En viljeinriktning har också skrivits in i vårdöverenskommelsen för 2015. Under hösten har nämnden fört en dialog med kommunerna och tecknat nya samverkansavtal inför 2015 för ungdomsmottagningarna som tydliggör samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar. Jämlik och jämställd vård Västra Götalandsregionens jämställdhetspris tilldelades under hösten ungdomsmottagningarna i Fyrbodal och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla för arbetet med att utveckla sin kunskap och sina arbetssätt, för en jämställd ungdomsmottagning. En uppföljning av utvecklingsarbetet har genomförts. Ett resultat är att personalen ökat sin kunskap om egna attityder, värderingar och normer men vi kan ännu inte se att andelen killar har ökat på ungdomsmottagningarna. Flera mottagningar har under året jobbat aktivt med att fånga upp unga män genom att förbättra kondomsamtalen. Personalen på ungdomsmottagningarna i Göta älvdalen och Dalsland är HBT-diplomerade.10 I Uddevalla och norra Bohuslän är hälften av mottagningarna HBT-diplomerade, resten kommer att bli det under 2015. 10 HBT: homosexuella, bisexuella och transpersoner - 65 - Vård i rimlig tid På mottagningarna i Fyrbodal är väntetiden för bokat besök till barnmorska 1-3 veckor, läkare 1-2 veckor och kurator 1-2 veckor. Möjlighet till akuttider finns varje vecka såsom möjligheten att söka på öppen mottagning. Mottagningarna samarbetar och hänvisar till varandra vid sjukdom, väntetid och semester, men ungdomsmottagningarna i Åmål, Sotenäs och Lilla Edet har varit helt stängda två veckor under sommaren. Alla mottagningar är anslutna till Mina vårdkontakter där man kan avboka tider och få kontakt med mottagningen. Drop in-tider finns varje vecka. Det finns också en möjlighet att boka tider på internet, via UMO.se. Alla mottagningar är inlagda i regionens tillgänglighetsdatabas. God hälso- och sjukvård Det utåtriktade arbetet är en mycket viktig del i ungdomsmottagningens uppdrag ur ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Generellt gäller att mottagningarna regelbundet genomför klassbesök på flertalet ställen samt jobbar mot olika specialgrupper utifrån behov. Exempel på detta är ensamstående flyktingar och särskolan. Det utåtriktade arbetet har på mottagningarna i Göta Älvdalen under året motsvarat cirka fem procent av verksamheten under en arbetsvecka. I Dalsland och norra Bohuslän är motsvarande siffra cirka 20 procent. Exempel på aktiviteter är klassinformation både i skolan och på mottagning, i vissa områden riktade insatser tillsammans med andra aktörer, till exempel för ensamkommande flyktingar, särskolegymnasieelever och hemmasittare. På Orust finns ”Kärleken är fri”, ett samarbete med skolan under en vecka. UM Uddevalla har via skolan skickat SMS till alla manliga elever där man berättar om UM och vad man kan hjälpa till med. Några UM är på gymnasiet regelbundet. För hela Fyrbodal gäller att mottagningarna ser en ökad psykosocial problematik med ett riskbeteende kopplat till alkohol och droger. På ungdomsmottagningar har det under året påbörjats utbildningsinsatser för att utbilda personalen i ”Motiverande samtal”. Produktion Besöken på UM minskar över tid. En förklaring är att antalet ungdomar minskar men också att Närhälsan över tid minskar tjänstefaktorer för att leva upp till ställda effektiviseringskrav. - 66 - Barnmorskemottagning I Fyrbodal finns barnmorskemottagning i alla kommuner. Ansvaret omfattar mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, abortrådgivning och cytologprovtagning. Vården bedrivs enligt Verksamhetsbeskrivning för mödrahälsovård i VGR. Antal inskrivna totalt i HSN 1-3 var 3 413, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Placerade flyktingar i området är en del av förklaringen. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som bra men det utåtriktade arbetet på familjecentraler och tiden för föräldragrupper har minskat till förmån för den medicinska graviditetsövervakningen. Samverkan De flesta mottagningar beskriver olika typer av beredskap och samverkan kring till exempel personer med psykisk ohälsa eller missbruk av droger. Det finns en etablerad samverkan mellan BMM (barnmorskemottagning) och BVC. Barnmorskemottagningarna samverkar med en rad externa aktörer: vårdcentral, socialtjänst, sjukgymnastik, barnhälsovården, centrala mödrahälsovårdsteamet, mödra- och barnhälsovårdspsykologerna, med flera. I alla kommuner utom Mellerud, Bengtsfors, Lysekil och Orust finns etablerade familjecentraler. I Strömstad, Tanum, Lilla Edet och Åmål deltar BMM med hela sitt uppdrag. Övriga mottagningar deltar med delar av uppdraget, som till exempel. föräldragrupper. En familjecentral har under hösten startat i Färgelanda. I Trollhättan finns en familjecentralsliknande verksamhet där barnmorskan besöker öppna förskolan som en resurs en gång i månaden. Mottagningar som deltar i familjecentraler beskriver samverkan som en bra arena för att stötta personer med psykisk ohälsa, våld i nära relationer, med mera. Jämlik och jämställd vård Föräldrautbildning erbjuds alla förstagångsföräldrar. För att få fler partners att delta i föräldragrupperna har man främst gjort anpassningar i tiderna då grupperna förläggs samt varit noga med att inbjudan, skriftligt eller muntligt, gått ut till båda föräldrarna. Mottagningarna uppger själva att de i ökad omfattning möter många patienter med psykiska problem vilket ger en ökad vårdtyngd. Personalen på barnmorskemottagningarna i Göta älvdalen och Dalsland är HBTdiplomerade.11 I Uddevalla och norra Bohuslän är hälften av mottagningarna HBTdiplomerade resten kommer att bli det under 2015. Vård i rimlig tid Alla mottagningar är bemannade med barnmorskor som har öppet dagligen samt med angivna telefontider. Undantaget är Färgelanda, Dals-Ed och Sotenäs som har stängt för besök varannan fredag. Generellt är tillgängligheten till barnmorskemottagningarna i Trestad mindre sårbar på grund av att det är större 11 HBT: homosexuella, bisexuella och transpersoner - 67 - mottagningar. Väntetid är cirka 1-2 veckor för ett bokat besök. Möjlighet till akuttider finns varje vecka såsom möjligheten att söka på öppen mottagning. God hälso- och sjukvård Alla barnmorskemottagningar är registrerade i Tillgänglighetsdatabasen och mina vårdkontakter. För att öka antalet kvinnor som tar cytologprov är mottagningarna flexibla med tiderna och försöker erbjuda tider när patienterna har möjlighet att komma. Vid preventivmedelsrådgivning eller vid andra besök försöker man fånga upp personer som inte varit på kontroll på länge. Ny provtagningsteknik för cytologprover gör att provtagning kan ske under hela graviditeten vilket ökar antalet prover hos nyanlända kvinnor som ibland kommer sent i graviditeten. Underlag från Regionalt cancercentrum visar att täckningsgraden för cytologprover år 2013 varierar mellan 80 och 86 procent i Fyrbodal. Data för 2014 är inte färdiga. Andelen patienter som röker vid inskrivning är oförändrat sju procent 2014. Vid motsvarande uppföljning i graviditetsvecka 32 har andelen rökare minskat till fem procent vilket är en förbättring jämfört med 2013. Den högsta nivån rökare finns i Mellerud med 15 procent. Över 98 procent av de gravida kvinnorna har svarat på frågor om alkoholvanor med Audit. Majoriteten av patienterna har screenats för frågor om våld vilket är en förbättring sedan 2013. Alla mottagningar mäter BMI vid inskrivning av gravida och informerar om riskerna som övervikt och fetma kan medföra under graviditeten. Mottagningarna uppger att det är ett ökande problem. I genomsnitt har 20 procent av patienterna ett BMI > 30. Beslutstöd för handlingsprogram mot övervikt och fetma är styrande för arbetet. Barnmorskorna har även fått utbildning i FYSS och FaR (Fysisk aktivitet på recept) men antalet FaR ligger kvar på en låg nivå. Antal inskrivna på barnmorskemottagning Fyrbodal* 2012 2013 2014 3212 3252 3413 Förändring % 2012-2014 6% *inklusive Lilla Edet Antalet inskrivna har ökat med sex procent sedan 2012. För samma period har antalet födda barn i området ökat med tre procent. - 68 - Sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som mindre bra med bristande tillgänglighet. Samverkan De fyra utbudspunkterna för sjukvårdsrådgivningen (SVR) ingår i en gemensam organisation med ett gemensamt uppdrag under styrelsen för beställd primärvård. Utbudspunkterna för SVR samverkar i en gemensam telefonkö dygnet runt. Samverkande sjukvård I snitt har 1,6 uppdrag förmedlats per dag, varav flertalet är uppdrag till den kommunala hemsjukvården. Totalt har 577 uppdrag registrerats för 2014 vilket är en ökning med nio procent från 2013. Uppdragen fördelas på Norra Bohuslän 38 procent, Dalsland 35 procent och Trestad 27 procent. Antal förmedlade uppdrag från sjukvårdsrådgivningen inom samverkande sjukvård ligger under den överenskomna nivån och den målrelaterade ersättningen för lokala uppdrag uteblir. Målsättningen är att en samlad journalhantering i Nationella patientöversikten (NPÖ) på sikt kan bli en lösning för att vidarebefordra informationen till uppdragstagarna. Jämlik och jämställd vård Enligt uppföljning av de medicinska rådgivningssamtalen rör 58 procent av samtalen kvinnor och 42 procent män. 37 procent av den medicinska rådgivningen avsåg personer under 20 år, 53 procent rörde personer 20-69 år medan tio procent av den medicinska rådgivningen gavs till personer över 70 år. Cirka 40 procent av samtalen är råd, 37 procent hänvisas till primärvård, 16 procent till specialistsjukvård och fyra procent hänvisas till 112. Vård i rimlig tid Målet för tillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen är att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Tillgängligheten i december var 25 procent och har hela året legat under 50 procent. Antalet besvarade samtal under året uppgår till 985 000, en ökning med tre procent jämfört med 2013. 1177 har under året i samverkan med VGR-IT, systemleverantören nationellt och nationell projektledare genomfört teknisk utredning och analysarbete för att åtgärda teknikproblemen. Ett åtgärdsprogram är framtaget. Problemen är inte fullt ut åtgärdade utan arbetet fortsätter 2015. Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har även påbörjat ett gemensamt utvecklingsarbete för att se över uppdrag och ersättningsmodell för 1177 på telefon. - 69 - Medelvärdet för servicenivå 1 (svar inom tre minuter) var år 2014 40 procent, och 2013 49 procent. Den samlade bedömningen är att tillgängligheten fortfarande är långt från målet att 90 procent av samtalen ska ha besvarats inom tre minuter. Av den målrelaterade ersättningen för tillgänglighet som omfattar tre miljoner kronor har 40 procent betalats ut. Den målrelaterade ersättningen har inte bidragit till en bättre tillgänglighet. Data från Vårdbarometern visar att i Västra Götaland bedömer 75 procent telefonframkomligheten till SVR som bra/mycket bra, vilket är på samma nivå som 2013. Under hösten har en patientenkät genomförts. SVR:s egna mätningar visar att åtta av tio är nöjda med tjänsten, en något högre andel nöjda patienter än i riket. Produktion Cirka 50 procent av samtalen från befolkningen i Fyrbodal besvaras i Uddevalla. Hanterade samtal Sjukvårdsrådgivningen VGR 2012 2013 2014 972 079 958 096 985 945 Förändring i procent 2012-2014 1 procent - 70 - Forskning och utveckling i primärvården Hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad har en gemensam överenskommelse med primärvårdsstyrelsen som avser FoUverksamhet i Fyrbodal. FoU-enheten ska verka för att forskning och utvecklingsarbete bedrivs inom primärvårdens verksamhet. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som bra. Utöver FoU-chefen finns sex deltidsanställda forskningsledare och 11 doktorander knutna till FoU-enheten. Basfinansieringen från nämnderna är 2,3 miljoner kronor vilket är en minskning med 500 000 kronor från 2013. Finansieringen täcker kostnader för löner, lokaler, IT, kurser, med mera. Viss finansiering sker också genom anslag från Närhälsan, regionala FoU-medel, externa fonder och socialstyrelsen. Det lokala FoU-rådet har under 2014 fördelat 330 000 kronor inom områdena Taktil massage, utvärdering sömngrupp, screening av bukaortaneurysm, stabiliseringträning till gravida, pilotstudie av invandrares kontakt med tandvården, och muntorrhet. Projektledarnas fördelning: HSN 1: 2 st., HSN 2: 1 st. och HSN 3: 3 st. Under senare år har rådet särskilt prioriterat ansökningar inom områdena sköra äldre och psykisk ohälsa. Samverkan FoU-enheterna är en del av Närhälsan med en samordnande FoU-chef. Samverkan mellan enheterna har utvecklats under året. I Fyrbodal finns en samverkansgrupp med regelbundna möten mellan Närhälsans FoU-enhet, NU-sjukvårdens FoUenhet, Högskolan Väst och Fyrbodals kommunalförbund. Under 2014 har även samarbetet med Folktandvårdens FoU i Fyrbodal utvecklats. FoU-verksamheten har etablerade kontakter med alltfler av de privata verksamheterna. Fortfarande är kontakterna fler med de offentliga men en utjämning sker successivt. Produktion 2012-2014 har det varje år funnits cirka 50 pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Centrala barnhälsovårdsteamet Centrala barnhälsovårdsteamet (CBHV) ska arbeta konkurrensneutralt och är en så kallad fri nyttighet för samtliga barnhälsovårdscentraler inom VG Primärvård i Fyrbodal. Teamets uppdrag är bland annat att utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, erbjuda utbildningsinsatser, att stödja barnhälsovårdens arbete i FN:s konvention om barnets rättigheter, att samla in, bearbeta och analysera hälsodata samt att vägleda personal inom barnhälsovården. - 71 - SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som mycket bra. Enheten i Fyrbodal har under 2014 fungerat enligt avtal och förväntningar. CBHV består av barnhälsovårdsöverläkare, verksamhetsutvecklare, dietist, barnhälsovårdspsykolog och assistent. Teamet har under året deltagit i olika arbetsgrupper och nätverk lokalt, regionalt och nationellt. Några av de regiongemensamma grupper de deltar i är kring våld i nära relationer, föräldrastöd och nutrition. Teamet genomför fortbildningsinsatser riktat till BVC-personal. Under året har teamet bland annat genomfört utbildning i barnkonventionen och barnsäkerhet, deltagit i den nationella implementeringen av riskbruksarbete inom barnhälsovården samt haft amningsnätverk. Teamet anordnar grundutbildning för all BVC-personal två gånger per år samt regelbundna fortbildningstillfällen vad gäller, amning, språk och nutrition. Stort arbete har ägnats åt implementerande av Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovård, som publicerades april 2014. Många av medarbetarna har deltagit i utarbetandet av vägledningen. Fortsatt metodutveckling av föräldrastöd har pågått under året. Amningsnärverket har varit aktivt i att stärka BVC-sköterskornas kunskap och kompetens. Teamet har under året besökt alla BVC-enheter i Fyrbodal vid två tillfällen. Målgruppen vid träffarna är all personal på BVC, det vill säga läkare, sjuksköterskor och psykologer. Vid dessa träffar läggs aspekter på barnperspektivet in i diskussionerna utifrån FN:s barnkonvention. Uppföljning av det förebyggande arbetet för att motverka övervikt och fetma har presenterats för verksamheterna. Genomgång av hälsodata och kvalitetsparametrar visar att resultatet över tid har förbättrats påtagligt. Barnhälsovårdspsykologer Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna utgör en fri nyttighet för MHV och BHV oavsett driftsform. Verksamheten ska finnas i varje kommun och ska bedrivas som en enhetlig verksamhet i Fyrbodal. Deras uppdrag är att ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa hos blivande föräldrar och familjer med barn i förskoleåldrarna genom förebyggande, utredande och till viss del behandlande insatser. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamhet till avtalet bedöms som bra. Samverkan Samarbetet med MVC och BVC fungerar bra i samtliga kommuner. I de kommuner där familjecentraler finns är mödra- och barnhälsovårdspsykologerna delaktiga. Främst deltar psykologen i de föräldragrupper som anordnas. Den främsta kontaktvägen är remisser från MHV och BHV. - 72 - Jämlik och jämställd vård Av de patienter som psykologerna träffar är 71 procent flickor/kvinnor och 29 procent pojkar/män Vård i rimlig tid Väntetid för psykolog är från 0 till högst 10 dagar i hela Fyrbodal. För att hålla en hög tillgänglighet jobbar psykologerna med tidiga och kortare interventioner. God hälso- och sjukvård Enligt avtalet ska psykologerna erbjuda all personal inom mödrahälsovård och barnhälsovård tid för konsultation minst åtta gånger per år. Alla MVC- och BVCmottagningar har haft åtta eller fler konsultationer av psykolog under året. Psykologerna anordnar inga egna föräldragrupper utan deltar i de som anordnas av MVC och BVC. Andra delar av uppdraget är behandlingar, föräldrakonsultationer samt utvecklingsbedömningar. Det sker en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av de arbetssätt och metoder som används i barnhälsovården. Under året har mottagningen i Lysekil flyttat till nya lokaler. Rutiner för utvecklingsbedömningar har utarbetats under året. Barnrättigheter beaktas i mötet. Psykologenheten har erbjudit regelbunden konsultation med samtliga barnmorskor och sjuksköterskor verksamma inom mödra- och barnhälsovården oavsett driftsform. Produktion Totalt i Fyrbodal har psykologerna haft 2 625 besök och mött 922 patienter. Det är något färre besök och patienter än föregående år. Sjukskrivningar och vakanser är en del av förklaringen. Under 2014 har psykologverksamheten inom mödra- och barnhälsovården haft kontakt genom olika insatser med cirka fem procent av alla familjer i Fyrbodal under graviditet och/eller som har barn 0-6 år. Antalet utvecklingsbedömningar har ökat sedan förra året, vilket till viss del beror på ett ändrat arbetssätt. Fyrbodal Antal besök Antal konsultationer Antal utvecklingsbedömningar MHV BHV pojke flicka Produktion 2014 2625 121 219 138 51 Produktion 2013 2915 149 259 105 47 Produktion 2012 2585 131 212 41 31 - 73 - Ersättning Beställd primärvård 2014 Norra nämnden Sjukgymnastik* Arbetsterapi och hjälpmedel Närhälsan* Arbetsterapi och hjälpmedel Uddevalla kommun** Arbetsterapi och hjälpmedel kommuner i norra Bohuslän*** Barnmorskeverksamhet -Cytologprov, antal Ungdomsmottagning Mödra- och barnhälsovårdspsykologer Sjukvårdsrådgivning SVR FoU Totalt: Capio (Orust) Kuling (Lysekil) Totalt: 2012 55 555 241 2013 54 800 745 Förändring -1,36% 2014 38 761 175 Förändring -29,27% 44 387 171 46 241 245 4,18% 34 198 609 -26,04% 12 616 000 12 949 000 2,64% 6 375 115 -50,77% 11 736 416 34 060 435 15 245 20 549 871 13 392 543 33 669 567 15 252 20 529 807 14,11% -1,15% 0,05% -0,10% 13 103 648 34 643 839 13 983 21 007 941 -2,16% 2,89% -8,32% 2,33% 11 854 214 18 288 695 2 845 990 187 541 617 11 960 043 21 306 402 2 856 593 191 364 402 0,89% 16,50% 0,37% 2,04% 12 216 947 21 448 482 2 327 752 164 604 744 2,15% 0,67% -18,51% -13,98% 8 747 376 10 514 106 19 261 482 8 892 623 10 632 298 19 524 921 1,66% 1,12% 1,37% 9 331 529 10 919 254 20 250 783 4,94% 2,70% 3,72% Källa: Raindance Minskningen av antalet cytologprover under 2014 beror på att den nya metoden för vätskebaserad cytologi medfört arbetsmiljöproblem. Några barnmorskemottagningar har i början på året gjort ett uppehåll med provtagningar. Efter åtgärder för förbättrad ventilation och nya rutiner under våren är alla mottagningar igång med provtagningarna igen. * Vårdval Rehab från och med 140901 ** 2014 endast mellan 140101–140630 *** Sotenäs, Strömstad, Tanum och Munkedal Jourcentralsverksamhet natt Nattöppen jourmottagning finns i Bäckefors, Strömstad och Uddevalla. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet bedöms som bra. I Strömstad har hälso- och sjukvårdsnämnden Norra Bohuslän avtal med Jocema Vård AB om att bedriva jourverksamhet nattetid vid Strömstads sjukhus. På grund av att kvälls- och helgjourmottagningen i Strömstad stängdes i mitten av november befarade vårdgivaren en ökad tillströmning av patienter nattetid och begärde därför en högre ersättning för resterande avtalstid (2015-04-30). Jocema ersätts nu med 4 608 tkr per helår. Under december ökade antalet besök med cirka 55 procent jämfört med samma månad året innan. Det totala antalet besök under 2014 var 830, vilket motsvarar cirka 2-3 besök per natt. Jämfört med 2013 ökade det totala antalet besök med fyra procent. - 74 - I Dalsland har hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland avtal med Närhälsan om att bedriva jourverksamhet nattetid vid Bäckefors sjukhus. Ersättning till Närhälsan för 2014 var drygt 5 000 tkr. Det totala antalet besök under 2014 var 961 vilket motsvarar cirka 2-3 besök per natt. Jämfört med 2013 minskade det totala antalet besök med cirka tre procent. I Trestadsområdet finns en (1) nattöppen jourmottagning. Den är förlagd till Uddevalla sjukhus (Närakuten) och är ett riktat uppdrag i överenskommelsen med NU-sjukvården. Ersättningen till NU-sjukvården 2014 var 5 779 tkr. Under 2014 registrerades 3422 besök vilket är en minskning från 2013 med cirka elva procent. Vårdgivare på samverkansavtal Fysioterapeuter Produktion Kommun Helena Alexandersson Lysekil Mikael Stålnacke Orust Marie Stålnacke Orust Ylva Anding Skärgårdskliniken Karin J Ulf Lundqvist FysioFokus Gunlög J-Grendler Lars-Ove Larsson Kent Engström Sofia Augustsson Tobias Wadenbo Jesper Olsson Catarina Kartus Helena Westerlund Roy Danielsson Thomas Augustsson Birgitta Martinsson Lisa Åhrberg Orust Peter Wallen Ann Fager Maria Brodin Anna Borgmalm Uddevalla Vänersborg Vänersborg Vänersborg Lisa Jingfors Johan Cederlund Summa Vänersborg Vänersborg Tanum Bengtsfors Mellerud Åmål Trollhättan Trollhättan Trollhättan Trollhättan Trollhättan Trollhättan Trollhättan Uddevalla Uddevalla Uddevalla Uddevalla Besök 2012 2062 3219 3678 4192 3100 3232 1678 5187 5270 4836 5031 3420 3450 3032 1947 3529 2186 2180 1658 2049 1903 Besök 2013 1803 3360 3993 1645 2457 4149 784 3663 4115 3023 4547 1568 5042 4462 3945 4804 2836 2950 2781 2638 4184 2227 2066 4751 3144 3718 1169 5067 3871 3549 4671 2467 1855 2246 3348 2124 2615 201 2343 2506 2088 2035 2221 2355 2082 538 66 839 - 75 - Besök 2014 2803 678 68 603 68 884 Förändring Förändring st. % 2012-2014 2012-2014 -417 -20% -762 -24% 471 13% Startade sep 2013 559 44 486 -509 -120 -1399 -1287 -360 -953 -1595 -786 1401 -1405 429 -1979 Startade juli 2014 563 306 179 Startade nov 2013 Startade sep 2014 13% 1% 15% -30% -2% -27% -27% -7% -28% -46% -26% 72% -40% 20% -91% 34% 15% 9% Ersättning Kommun Helena Alexandersson Lysekil Mikael Stålnacke Orust Marie Stålnacke Orust 2012 916 243 1 130 814 1 094 766 2013 2014 950 054 1 247 012 1 206 194 922 408 1 009 710 1 255 385 253 109 1 167 121 Ylva Anding Skärgårdskliniken Karin J Ulf Lundqvist FysioFokus Gunlög J-Grendler Lars-Ove Larsson Kent Engström Sofia Augustsson Tobias Wadenbo Jesper Olsson Catarina Kartus Helena Westerlund Roy Danielsson Thomas Augustsson Birgitta Martinsson Lisa Åhrberg Orust Tanum Bengtsfors Mellerud Åmål Trollhättan Trollhättan Trollhättan Trollhättan Trollhättan Trollhättan Trollhättan Uddevalla Uddevalla Uddevalla Uddevalla 939 236 1 476 735 1 118 111 1 159 875 1 412 547 1 430 530 1 357 054 1 391 573 1 306 122 1 290 048 1 083 064 628 881 1 139 867 706 078 975 588 1 071 981 1 515 319 1 420 942 1 125 581 1 416 034 1 324 682 1 236 276 1 381 061 1 307 507 1 250 801 1 204 820 570 540 1 281 616 734 910 913 126 1 185 536 1 554 683 1 483 165 859 732 1 426 360 1 224 993 1 189 468 1 360 062 1 272 289 667 718 1 081 323 1 128 276 660 052 872 905 103 900 Peter Wallen Ann Fager Maria Brodin Anna Borgmalm Uddevalla Vänersborg Vänersborg Vänersborg 966 881 1 014 923 987 510 1 093 802 1 181 970 982 515 685 247 1 035 153 1 071 295 974 565 Lisa Jingfors Vänersborg 173 684 911 791 Johan Cederlund Summa Vänersborg 23 526 446 - 76 - 227 390 24 843 536 25 330 527 Förandring Förändring kr. % 2012-2014 2012-2014 6 165 1% -121 104 -11% 160 619 15% Startade sep 2013 77 948 365 054 -300 143 13 813 -205 537 -167 586 -31 511 -33 833 -622 330 -1 741 499 395 -479 815 166 827 -871 688 Startade juli 2014 68 272 56 372 -12 945 Startade nov 2013 Startade sep 2014 5% 33% -26% 1% -14% -12% -2% -3% -48% 0% 79% -42% 24% -89% 7% 6% -1% Allmänläkare Produktion Besök inkl tel Niels Fuglede Stefan Zetterberg Michael Sahlqvist Summa Kommun Orust Åmål Uddevalla Besök 2012 3295 2359 984 6638 Besök 2013 2728 2266 929 5923 Förändring st. Förändring % 2012-2014 2012-2014 1767 -1528 -46% 1906 -453 -19% 620 -364 -37% 4293 Besök 2014 Ersättning Niels Fuglede Stefan Zetterberg Michael Sahlqvist Summa Orust Åmål Uddevalla 2012 1 863 447 1 534 725 747 299 4 145 471 - 77 - 2013 1 552 025 1 533 313 715 017 3 800 355 2014 Förändring kr. 1 053 770 -809 677 1292722 -242 003 486798 -260 501 2 833 290 Förändring % -43% -16% -35% Specialistläkare Produktion Besök inkl tel Kommun Gun Marie Velinder Adam Ghoneim Ulf Kingstam Ali Reza Ebrahimi Saeid Pirouznia Liva Gynekologi Mats Eriksson Björn Hollertz Peter Jensen Margareta Nabrink Nils Englund Summa Tanum Åmål Trollhättan Trollhättan Trollhättan Trollhättan Uddevalla Uddevalla Uddevalla Uddevalla Vänersborg Besök 2012 Besök 2013 572 635 2530 767 1130 2585 1285 3950 877 2409 1069 531 12573 3193 753 2026 713 461 12913 Besök 2014 Förändring st. 2012-2014 566 -6 1483 848 2523 -7 2573 Startade 201308 2248 Startade 201401 2187 Startade 201403 2491 -1459 752 -125 615 -1794 107 -962 447 -84 15992 Förändring % 2012-2014 -1% 134% 0% -37% -14% -74% -90% -16% Ersättning Kommun Gun Marie Velinder Adam Ghoneim Ulf Kingstam Ali Reza Ebrahimi Saeid Pirouznia Liva Gynekologi Mats Eriksson Björn Hollertz Peter Jensen Margareta Nabrink Nils Englund Summa Tanum Åmål Trollhättan Trollhättan Trollhättan Trollhättan Uddevalla Uddevalla Uddevalla Uddevalla Vänersborg 2012 2013 491 894 675 860 2 747 892 657 287 1 303 668 2 843 553 1 264 232 2 298 756 682 519 1 751 997 755 465 279 396 9 683 779 1 822 811 604 542 1 486 090 519 330 274 806 10 776 319 - 78 - 2014 Förändring kr. 2012-2014 497 135 5 241 1 858 136 1 182 276 2 895 814 147 922 2 824 525 Startade 201308 2 681 971 Startade 201401 2 019 151 Startade 201403 1 575 508 -723 248 616 042 -66 477 448 865 -1 303 132 85 411 -670 054 264 710 -14 686 15 767 268 Förändring % 2012-2014 1% 175% 5% -31% -10% -74% -89% -5% Vårdgivare på avtal SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalen bedöms överlag som bra. Specialistläkare Produktion Gbg KK Orust Gbg KK Lysekil DocLand Invest AB Clas-Peter Lindhé Ekologus Peter Hall Solsidan Summa Kommun Orust Lysekil Strömstad Munkedal Bengtsfors Vänersborg Trollhättan Förändring st. 2012-2014 -13 1 Förändring % 2012-2014 -2,6% 0,2% 1056 1036 308 1015 3258 7677 -171 -196 -152 Sålde 201308 3133 -168 6243 -14,9% -17,0% -44,6% 2012 913 281 914 160 2013 918 400 928 256 2014 821 724 845 936 Förändring kr 2012-2014 -91 557 -68 224 Förändring % 2012-2014 -10,0% -7,5% 1 038 680 1 057 769 816 000 458 294 2 845 609 4 891 935 12 119 728 1 002 052 987 364 529 512 1 047 947 3 428 166 8 841 697 951 594 926 557 336 773 -87 086 -131 212 -121 521 Sålde 201308 3 217 005 3 217 005 7 099 589 -8% -12% -15% Tak Besök 2014 2012 500 508 500 493 1150 1150 5000 Besök 2013 503 501 Besök 2014 487 501 979 954 189 1129 1151 341 2835 3301 9758 -3,4% Ersättning Tak 2014 Gbg KK Orust Gbg KK Lysekil DocLand Invest AB Clas-Peter Lindhé Ekologus Peter Hall Solsidan Summa Orust Lysekil Strömstad Munkedal Bengtsfors Vänersborg Trollhättan Avtal/projekt finansierade med statsbidrag Statsbidrag för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin SAMMANFATTNING OCH FÖLJSAMHET TILL AVTALET/ UPPDRAGET Sedan 2006 har Sveriges kommuner och landsting träffat överenskommelser med staten för att ge sjukskrivningsprocessen ökad prioritet i hälso- och sjukvården. Sjukskrivning är en del av vård och behandling och ska användas med samma precision som förskrivning av läkemedel. Villkoren för de avtal som - 79 - träffas i Fyrbodal styrs av den nationella överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014-2015 samt Västra Götalandsregionens riktlinjer för detta område. Riktlinjerna är ettåriga. Ekonomi sjukskrivningsprocessen Medel för att finansiera insatser inom ramen för sjukskrivningsprocessen ligger som ett riktat uppdrag i nämndernas regionbidrag. Totalt 80 mnkr i regionen, vilket i Fyrbodal motsvarar drygt 13 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal har haft två överenskommelser som styrt arbetet med sjukskrivningsprocessen 2014. En överenskommelse med NUsjukvården och en med Närhälsan. Överenskommelserna innehåller ansvar för processledare, rehabiliteringskoordinatorer, driva och delta i Försäkringsmedicinskt forum, introducera ”Tidig samverkan” tillsammans med ”Guiden” och en enklare sjukskrivning. Överenskommelse med Närhälsan 7 600 tkr Överenskommelse med NU-sjukvården 4 100 tkr Totalt 11 800 tkr Utöver detta har NU-sjukvården getts möjlighet att fakturera avstämningsmöten. Kostnaden för detta ligger på cirka 150 tkr. Bakgrund och villkor rehabiliteringsgarantin 2008 infördes en nationell rehabiliteringsgaranti. Rehabiliteringsgarantin omfattar två tillstånd, icke specifik smärta i rygg, nacke, axlar och lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa (ångest, depression, stressyndrom). Målgruppen utgörs av patienter i arbetsför ålder, 16-67 år. För att insatserna ska omfattas av rehabiliteringsgarantin ska de bidra till återgång i arbete, alternativt förhindra och förebygga sjukskrivning. Insatserna inom ramen för rehabiliteringsgarantin är antingen multimodal rehabilitering (MMR) för smärtor i rygg och nacke eller kognitiv beteendeterapi (KBT) för psykisk ohälsa. Multimodal behandling finns på två nivåer, en ”enklare” i huvudsak i primärvård (MMR 1) och en nivå för mer komplicerade fall (MMR 2), som i huvudsak ges i länssjukvård. Prestationer inom ramen för rehabiliteringsgarantin NU-sjukvården har bedrivit MMR 2 enligt riktlinjer, och 35 patienter har avslutat sin behandling under året. Under året har 738 patienter erhållit KBT behandling för rehabiliteringsgarantins diagnoser (6 075 behandlingstillfällen) på NU-sjukvården. Närhälsan hade under 2014 fyra stycken MMR 2-team. Teamen lades ner när Vårdval Rehab infördes i september då Närhälsan bedömde att ersättningen (45 000 per behandlingsserie) inte täckte kostnaderna. Totalt under kvartal 1-3 avslutades 76 MMR 2 behandlingar. Vad gäller MMR 1-behandlingar finns 29 MMR1-team ackrediterade i Fyrbodal. Flera av dessa team har inte registrerat några eller endast få behandlingar. Totalt har 148 MMR 1-behandlingar avslutats under kvartal 1-3 i primärvården. - 80 - Under kvartal 1-3 har 1 945 patienter avslutat KBT-behandling i primärvård i Fyrbodal Prestationerna ligger ungefär på samma nivåer som år 2013. Ekonomi rehabiliteringsgarantin De regionala riktlinjerna avseende MMR 1 och MMR 2 i primärvård (både inom Vårdval Rehab och VGPV) anger ersättningsnivån för en avslutad behandling till 20 000 kr (MMR 1) och 40 000 kr (MMR 2). Dessa medel betalas ut via nämnderna av regionen efter godkännande av Försäkringskassan, och redovisas inte här. Utöver ren prestationsersättning utgår också utvecklingsmedel. Totalt har 5 800 tkr satsats på olika områden inom rehabiliteringsgarantin i Fyrbodal. Ett nytt utvecklingsområde har varit att via vårdsamverkan i Fyrbodal arbeta strategiskt med ”våld i nära relationer”. Utsatthet och våld har visat sig vara en bakomliggande faktor till ohälsa och sjukskrivningar framför allt när det gäller psykisk ohälsa och oklara smärttillstånd. Sammanfattningsvis är det inte tillfredställande att statsbidrag som funnits i sju år har så korta planeringsperioder. Sena beslut tas och förutsättningarna för nästa år är inte kända förrän en bra bit in i året. Detta borde regionen kunna hantera på ett bättre sätt. Försäkringskassan har gjort sin årliga sjukfallskartläggning i Fyrbodal som visar på samma mönster som tidigare. Drygt 35 procent av sjukskrivningarna avser diagnoser som innebär lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa som ingår i rehabiliteringsgarantin. Antalet sjukfall är också på väg upp. Övriga avtal Avtal om samverkande sjukvård SAMMANFATTNING OCH FÖLJSAMHET TILL AVTALET/ UPPDRAGET Syftet med samverkande sjukvård i Fyrbodal är att samordna de sjukvårdsresurser som finns i det aktuella närområdet när behov finns av akut omhändertagande. Avsikten är att med ordinarie personal, på ordinarie arbetstid men med ett annat arbetssätt, möjliggöra att personer i högre utsträckning får hjälp på hemmaplan. Samverkansavtal med kommunerna finns på två nivåer: Nivå 1 omfattar kommuner där den kommunala hälso- och sjukvården har tagit på sig att göra tillfälliga insatser genom hembesök hos kommuninvånare (> 65 år) som inte har kommunal hälso- och sjukvård genom hänvisning från sjukvårdsrådgivningen/1177, MÄVA eller jourcentral till kommunens sjuksköterskor. Åtagandet gällde kvällar, nätter samt helger under 2014. - 81 - Nivå 2 omfattar kommuner som deltar fullt ut i samverkande sjukvård. Innebörden för kommunen är att kommunens sjuksköterskor, förutom ovanstående hembesök, också larmas ut på uppdrag där det behövs en sjukvårdsinsats i väntan på ambulans. Ambulansen och den kommunala hemsjukvården tar också hjälp av varandra för bedömningar och åtgärder. På nivå två gäller åtagande hela dygnet och alla personer över 18 år. Prestationer Under 2014 gjorde kommunerna nästan 600 insatser på uppdrag från 1177, varav 70 procent (397) gjordes av de kommuner som har avtal på nivå 2 (full medverkan). På uppdrag från 112 (I väntan på ambulans) gjordes 77 uppdrag. Tanum och Melleruds kommuner ligger här i topp. Ersättning Ersättningen för uppdraget ser olika ut i Fyrbodal. Några kommuner har valt att endast ta uppdrag från 1177 och prestationsersätts därför med en ersättning på 4 000 kronor per uppdrag. Kommuner med full medverkan har både en fast ersättning och en prestationsersättning. Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg har enbart fast ersättning. Totalt kostade avtalen med kommunerna 6 000 tkr i fast ersättning och knappt 2 000 tkr ytterligare i prestationsersättning. Sammanfattningsvis finns det hos de kommuner som är med i samverkande sjukvård fullt ut en entusiasm och en vilja till att göra mer. Samarbetet mellan ambulansens och den kommunala hälso- och sjukvården ger positiva effekter för arbetsklimatet. Några kommuner verkar, trots flera års dialog, inte se samverkande sjukvård som en möjlighet. Ett utvecklingsarbete pågår i Uddevalla som förhoppningsvis kommer att innebära en modell för samverkan i stadsmiljö. Primärvården får där en större roll. Hälsokällan SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamhet till avtalet bedöms som mycket bra. Inför 2012 tecknade hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal ett fyraårigt avtal med tolv av kommunerna i området via Fyrbodals kommunalförbund, avseende hälsopedagogisk verksamhet. Hälsokällan arbetar med kvalificerat hälsofrämjande och förebyggande arbete för att främja barn och ungas hälsa i Fyrbodal. Målgruppen för verksamheten är viktiga vuxna (till exempel lärare och BVCsköterskor) främst inom kommun och region, som möter barn och unga. Hälsokällan arbetsområden är Normkritiskt förhållningssätt, Föräldrastöd samt Ledarskap och bemötande. Totalt under 2014 har Hälsokällan mött cirka 1 800 viktiga vuxna i knappt 70 olika aktiviteter. Störst andel deltog inom området Normkritiskt förhållningssätt. Sedan 2012 har antal viktiga vuxna som deltagit i Hälsokällans aktiviteter ökat med cirka 13 procent. Hälsokällans arbetssätt är kompetensutveckling, att leda nätverk och driva olika processer. Cirka 90 procent - 82 - av deltagarna möter Hälsokällan i kompetensutveckling genom föreläsningar, utbildningar och fortbildningar. Hälsokällan verkar för en god geografisk spridning med deltagare från alla kommuner i Fyrbodal. Eftersom kommunerna i området varierar i storlek är det främst intressant att analysera antal deltagare i relation till antal barn och unga (018). Munkedal, Uddevalla och Lysekil är då de kommuner som har haft flest deltagande under året. Lilla Edet, Trollhättan och Åmål har haft lägst antal deltagande. Kommunala aktörer i Lilla Edet och Trollhättan betalar en högre deltagaravgift, eftersom de inte medfinansierar verksamheten via avtal, vilket medför att de ibland väljer att avstå från att delta. Bland de olika verksamhetsområdena är det inom skola och förskola samt socialtjänst som vi finner det högsta antalet deltagare. Sett till antal anställda i de olika verksamheterna är dock de regionala verksamheterna (BVC, MVC, UM) relativt väl representerade i olika utbildningar. Ersättning Hälso- och sjukvårdsnämnderna ersätter Hälsokällan med en fast ersättning om 1 mnkr som fördelas utifrån antal barn och unga i nämndområdena. Avtal om gemensamma folkhälsoinsatser Nämnden har avtal med alla kommuner om gemensamma folkhälsoinsatser för perioden 2012-2015. Under 2014 har en särskild uppföljning gjorts av folkhälsorådets arbete inför kommande avtalsperiod. SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Följsamheten till avtalet är bra. Avtalen omfattar en heltid folkhälsotjänst, som arbetar på uppdrag av folkhälsorådet, samt verksamhetsmedel. Tjänsten ska bedrivas på en strategisk nivå och bör ha en central placering i kommunen. Det ska finnas politiskt tillsatta folkhälsoråd i varje kommun som årligen ska besluta om verksamhetsplan och budget. Avtalet samfinansieras mellan kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden. I nuvarande avtal finns några utvecklingsområden identifierade som ska ha ett särskilt fokus under avtalsperioden. De är: Att planeringsprocessen synkas med kommunens planeringsprocess Att insatser styrs för att förbättra befolkningens livsvillkor Förankring och användning av den lokala välfärdsredovisningen Integrering av ett folkhälsoperspektiv i ordinarie verksamheter Prioriterade målgruppers inflytande och delaktighet i insatser Sammantaget är alla dessa variabler viktiga förutsättningar för ett långsiktigt och framgångsrikt folkhälsoarbete på en strategisk nivå. - 83 - Alla folkhälsoråd uppger att de arbetar för att rådets planeringsprocesser ska synkroniseras med övrig kommunal verksamhet i syfte att skapa mer ändamålsenliga insatser. En viktig konsekvens av detta är mindre fokus på projekt och mer på utveckling av befintlig kommunal verksamhet. Alla är inte där ännu men utvecklingen går framåt. Många kommuner arbetar också med att få in folkhälsouppföljning i kommunens styr- och ledningssystem. Det innebär att alla förvaltningar måste svara upp mot målen och att folkhälsa inte enbart blir folkhälsorådets ansvar utan behöver integreras i ordinarie verksamhet. Alla folkhälsoråd redovisar att de har ett ökat fokus på livsvillkor och att skapa förutsättningar för en förbättrad hälsa bland befolkningen. I de större kommunerna pågår insatser riktade till specifika utsatta områden i kommunen för att förbättra de boendes situation. Nästan alla folkhälsoråd tar fram välfärdsredovisningar. Detta sker vanligtvis vartannat år men i några kommuner sker framtagandet av välfärdsredovisningar årligen eller vart fjärde år. Processen ser olika ut i kommunerna. Ett flertal folkhälsoråd arbetar för att få kommunens förvaltningar delaktiga i processen för en ökad förståelse och bättre förankring. Projekt Sunda tråden Hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland tog 2009 fram en handlingsplan för att motverka uppkomst och förekomst av övervikt och fetma bland barn och unga, som då var betydligt högre än regionsnittet. Med utgångspunkt i handlingsplanen initierade nämnden en satsning för kommunerna i Dalsland 2012-2014, Sunda Tråden, för arbetet mot övervikt och fetma bland barn och unga. Nämnden har sammanlagt finansierat tre miljoner kronor under projekttiden. En framgångsfaktor i projektet är att samtliga kommuner har genomfört insatser som får bestående effekt på barn och ungas förutsättningar för en aktiv fritid och spontan lek. Detta genom exempelvis motionsspår, utegym, översyn av lekplatser och anläggande av skolskogar. Andra insatser såsom inspirationsföreläsningar för barn och ungdomsledare i föreningslivet, diverse idrotts- och lekaktiviteter under skollov och framtagandet av en Bamsetidning med hälsofrämjande tema har också uppmuntrat till rörelse och aktivitet. Sunda tråden har bidragit till att skapa bra förutsättningar till hälsosam kost och fysisk aktivitet när barn och unga vistas i barnomsorg och skola. Bland annat har samtliga kommuner genomfört utbildningar i utomhuspedagogik till personal för att kunna använda utomhusmiljöer och skolskogar i undervisning. Det har även pågått ett intensivt arbete för att minska sockerintaget i skola och förskola, exempelvis genom att se över utbudet i skolkafeterior och erbjuda hälsosammare alternativ vid födelsedagsfirande i skolan. Kommunernas kostpolicys har också setts över och reviderats vid behov. Genomförda insatser har främst syftat till att förebygga förekomst av övervikt och fetma med fokus på det sunda och positiva. Därför har mycket få riktade insatser - 84 - skett till de barn och unga med övervikt eller fetma. Enstaka föreläsningar och matlagningskurser har dock fokuserat på riskgrupper. Samtliga kommuner har digitala journalsystem där förekomsten av övervikt och fetma bland 10-åringar följs. Detta område har inte utvecklats nämnvärt under projekttiden eftersom det pågår ett arbete med att skapa en regional databas för hälsosamtal i Västra Götalandsregionen. Det är svårt att se någon enhetlig trend för förekomsten av övervikt och fetma i kommunerna. Detta beror till stor del på att antalet barn är litet och enstaka individer får stor påverkan på resultatet, samt att inrapporteringen har skiljt något mellan kommunerna. Kommunerna beskriver att projektet hade en lång uppstartsperiod. Det tog tid att samla rätt kompetenser i arbetsgrupper och för Sunda trådens syfte att få genomslag i verksamheterna och bland befolkningen. Det är framförallt från mitten av 2013 som de flesta insatser har kunnat genomföras. En framgångsfaktor för att insatserna skulle ha större genomslagskraft var att fånga upp behov och engagemang bland de olika verksamheterna. Det är också viktigt att involvera engagerade förvaltningschefer som har mandat att fatta beslut och fördela resurser. Samverkan mellan kommuner och mellan förvaltningar inom kommunen lyfts också som en nyckelfaktor. Att projektet har varit Dalslandsövergripande har underlättat arbetet med insatser och förankringsprocessen. Samtliga kommuner upplever att de flesta av de genomförda insatserna har varit väl förankrade och samordnade med övrigt utvecklingsarbete inom området. Avtal med Norge/Östfold SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET I över 40 år har det funnits ett samarbete mellan regionen, dåvarande Bohuslandstinget, och Östfold fylke. Östfold fylke är en sammanslutning av 17 kommuner med ungefär samma invånarantal som i Fyrbodal. Nuvarande avtal, från 2009 gäller: Vård och behandling vid sjukhusen i Östfold av patienter som drabbats av olyckor eller akut sjukdom i gränsområdet Bohuslän/Dalsland och Norge där det är av medicinska skäl är viktigt att komma snabbt till vård. Förlossningsvård vid sjukhusen i Östfold (Fredrikstad). Det är främst kvinnor från närliggande kommuner som utnyttjar förlossningsverksamheten på sjukhuset i Fredrikstad. Transport av patienter med ambulans/ ambulanshelikopter samt bistånd vid större olyckor och akut sjukdom i gränsområdena. Det finns en god vilja och tradition att hjälpa varandra över gränsen. Vi har i stort samma medicinska indikationer för behandling och talar samma språk. Några problemområden där samverkan försvåras har definierats: IT-system, nationella regelverk och lagstiftning är några av dem. - 85 - Organisation Hälso- och sjukvård är organiserad på olika sätt i Sverige och Norge. I Norge är kommunerna basen för sjukvården. Sjukhusen och sjukhusvården är däremot staten ansvarig för. Kommunerna har betalningsansvar för färdigbehandlade patienter från första dagen och har, till skillnad från Sverige, rätt att anställa läkare. Det nya akutsjukhuset Östfold-Kalnes 2015-2016 kommer ett nytt sjukhus att invigas i Östfold som kommer att ligga i direkt anslutning till E6. Avståndet mellan Strömstad och det nya sjukhuset (Kalnes) är drygt 60 km och resan dit tar knappt 30 minuter vid blåljustransporter. Kalnes sjukhus kommer att bli akutsjukhuset i Östfold och innehålla cirka 540 sängplatser. Ersättning Idag betalas den förlossningsvård som främst invånare i Norra Bohuslän konsumerar enligt avtal direkt av HSN 1 enligt den DRG-ersättning som Östfold anger. Fakturabeloppet 2014 var 3 632 tkr (2013 4 168 tkr och år 2012 5 737 tkr). Vårdproduktion 2012-2014 Förlossningsvård/ gynekologisk/ obstetrisk vård i Östfold mellan 2012- 2014 2012 2013 2014 Strömstad förlossningar på NU 61 65 70 Strömstad förlossningar i Östfold 88 64 42 149 129 112 Tanum förlossningar på NU 71 93 107 Tanum förlossningar i Östfold 25 24 8 Totalt 96 117 115 Totalt Antalet/andelen förlossningar i Norge har minskat. Orsaken tros vara att man i Östfold börjat ta ut patientavgifter av gravida för den vård som ges. NU-sjukvårdens ambulanser gör cirka 120-130 ambulansuppdrag i Norge årligen. Det görs också några sjöuppdrag, där ambulans och sjöräddning samverkar och transporterar patienter till Norge. Det handlar då främst om norrmän (cirka 15 transporter årligen). - 86 - Avtal Värmland SAMMANFATTNING ÖVER FÖLJSAMHETEN TILL AVTALET Regionen har sedan många år en etablerad samverkan med landstinget i Värmland inom många hälso- och sjukvårdsområden. En total översyn av alla samverkansavtal gjordes 2012 vilket bland annat resulterade i nuvarande avtal 2013-2016. Avtalets utgångspunkt är att förenkla tillgängligheten till vård för invånarna, främst i det geografiska gränsområdet mellan Värmland och Västra Götaland. Bilaga 1: Sjukvård i Säffle Bilaga 2: Onkologisk vård Bilaga 3: Förlossningssjukvård Bilaga 4: Ambulanssjukvård Sjukvård i Säffle Säffle sjukhus har sedan länge endast en marginell betydelse för befolkningen i Dalsland och verksamheten på sjukhuset är liten. Onkologisk vård/strålbehandlingar Antal personer Antal personer från Åmål, Bengtsfors och Melleruds kommuner som strålbehandlats 2011 2012 2013 2014 Totalt 74 79 75 88 Karlstad 6 11 8 12 SU 52 45 35 71 SÄS 16 23 32 5 Antal personer som strålbehandlats har ökat i förhållande till 2013, antalet fluktuerar mellan åren. Utnyttjandegraden skulle kunna bli bättre. Förlossningssjukvård Totalt antal förlossningar i Värmland, kvinnor från Västra Götalandsregionen 2011 2012 2013 2014 28 31 41 26 Ambulanssjukvård Samverkansavtal mellan landstinget i Värmland och VGR avseende ambulanshelikopter i Värmland tecknades i juni 2014. Värmlands helikopter får rekvireras om VGR:s helikopter inte är tillgänglig. - 87 - Listning över landstingsgränsen Avtal om listning (vårdval primärvård) tecknades mellan landstinget i Värmland och VGR under 2014 och börjar gälla 1/1 2015. Avtalet förlorade sitt syfte i och med den nya patientlagstiftningen. Ersättning Kostnaden för all vård i Värmland för invånarna i Dalsland är cirka 9 mnkr varav de avtalade delarna utgör cirka 2 mnkr. - 88 - Tabellbilaga VG Primärvård Vårdproduktion Vårdcentral Bengtsfors 605100 - Närhälsan Bäckefors vårdcentral 605400 - Närhälsan Bengtsfors vårdcentral Dals-Ed 605500 - Närhälsan Dals-Ed vårdcentral Färgelanda 605200 - Närhälsan Färgelanda vårdcentral Typ Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 2012 2 244 6 194 3 134 51% 3 060 49% Utfall 2013 2 370 7 112 3 330 47% 3 782 53% 2014 2 441 7 386 3 332 45% 4 054 55% 180 177 122 7 988 7 928 7 881 24 416 23 790 23 388 11 832 11 442 10 862 48% 48% 46% 12 584 12 348 12 526 52% 52% 54% 54 48 4 626 4 695 4 720 14 484 14 838 14 898 6 934 6 726 6 327 48% 45% 42% 7 550 8 112 8 571 52% 55% 58% Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 6 381 6 187 6 021 18 943 16 934 15 715 9 477 7 457 6 273 50% 44% 40% 9 466 9 477 9 442 50% 56% 60% - 89 - 57 55 59 9% 19% 6% 32% -1% -4% -8% 0% 36 Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 43 Förändring 2012-2014 2% 3% -9% 14% 41 64 -6% -17% -34% 0% Vårdcentral Lysekil 600000 - Lysekils Läkarhus 601000 - Närhälsan Lysekil vårdcentral 601400 - Närhälsan Brastad vårdcentral från 2012-03-01 Mellerud 605300 - Närhälsan Mellerud vårdcentral Munkedal 600800 - Närhälsan Munkedal vårdcentral Typ 2012 Utfall 2013 2014 Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 6 039 6 224 6 326 17 606 17 734 17 847 9 838 9 241 8 858 56% 52% 50% 7 768 8 493 8 989 44% 48% 50% Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 8 493 8 400 8 358 28 117 28 885 27 961 12 233 12 115 10 831 44% 42% 39% 15 884 16 770 17 130 56% 58% 61% Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök 9 214 9 155 9 067 29 929 30 607 28 924 14 201 13 890 13 156 47% 45% 45% 15 728 16 717 15 768 53% 55% 55% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade - 90 - 59 52 41 6 344 5 958 5 772 19 122 17 132 17 430 9 520 8 082 8 556 50% 47% 49% 9 602 9 050 8 874 50% 53% 51% 147 2 148 7 083 3 103 44% 3 980 56% 103 2 305 8 346 3 382 41% 4 964 59% 87 2 407 8 604 3 788 44% 4 816 56% 209 239 205 55 46 50 50 Förändring 2012-2014 5% 1% -10% 16% -9% -9% -10% -8% 12% 21% 22% 21% -2% -1% -11% 8% 38 52 -2% -3% -7% 0% Vårdcentral Orust 600300 - Capio vårdcentral Orust 600300 - Carema Vårdcentral Henån Sotenäs 600600 - Sotenäs Vårdcentral 600900 - Närhälsan Kungshamn vårdcentral Strömstad 600700 - Vårdcentralen Bohuslinden Typ Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 2012 Utfall 2013 2014 9 809 9 312 30 296 28 174 15 548 15 384 51% 55% 14 748 12 790 49% 45% 61 -13% 10 623 33 129 17 044 51% 16 085 49% 74 4 516 4 761 5 047 16 514 17 548 17 720 9 315 9 855 10 004 56% 56% 56% 7 199 7 693 7 716 44% 44% 44% Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök 7 655 8 147 8 856 22 175 23 711 25 425 12 468 13 143 14 661 56% 55% 58% 9 707 10 568 10 764 44% 45% 42% - 91 - -5% -7% -1% 55 Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Förändring 2012-2014 85 81 87 5 509 5 234 5 087 21 382 20 753 20 411 9 461 9 107 8 880 44% 44% 44% 11 921 11 646 11 531 56% 56% 56% 45 39 65 44 12% 7% 7% 7% -8% -5% -6% -3% 55 43 16% 15% 18% 11% Vårdcentral 601300 - Närhälsan Strömstad vårdcentral Typ Antal listade Totalt antal besök 2014 jan-mars Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 601500 - Strömstad Antal listade Läkarhus Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Tanum 600400 - Kvarterskliniken Tanum 601100 - Närhälsan Fjällbacka vårdcentral 601200 - Närhälsan Tanumshede vårdcentral Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade - 92 - 2012 4 670 14 340 8 350 58% 5 990 42% Utfall 2013 4 370 13 186 7 351 56% 5 835 44% 102 103 Förändring 2014 2012-2014 4 121 -12% 1 848 -87% 957 -89% 52% 891 -85% 48% 26 3 802 10 430 6 629 64% 3 801 36% 83 5 062 4 961 4 822 14 277 13 261 12 930 8 356 7 554 7 137 59% 57% 55% 5 921 5 707 5 793 41% 43% 45% 97 102 80 3 188 3 226 3 259 13 850 14 336 13 832 6 069 5 896 5 827 44% 41% 42% 7 781 8 440 8 005 56% 59% 58% 255 230 209 3 441 3 524 3 689 16 299 15 191 15 284 6 831 7 274 7 742 42% 48% 51% 9 468 7 917 7 542 58% 52% 49% 137 131 147 -5% -9% -15% -2% 2% 0% -4% 3% 7% -6% 13% -20% Vårdcentral Trollhättan 610200 - Achima Care Trollhättans vårdcentral 610400 - Medpro Clinic Stavre vårdcentral 610500 - Maria Alberts Vårdcentral 610700 - Primapraktiken 611000 - Närhälsan Sylte vårdcentral Typ Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade - 93 - 2012 Utfall 2013 2014 7 118 7 362 7 302 20 158 19 517 21 111 10 016 9 136 9 885 50% 47% 47% 10 142 10 381 11 226 50% 53% 53% 161 12 181 38 542 16 732 43% 21 810 57% 141 12 134 31 922 16 301 51% 15 621 49% 108 12 092 31 021 16 057 52% 14 964 48% 68 10 845 33 867 18 956 56% 14 911 44% 62 11 134 34 309 18 928 55% 15 381 45% 58 11 337 33 013 17 974 54% 15 039 46% 101 80 63 7 803 8 960 9 986 18 497 21 749 24 347 9 401 10 467 12 406 51% 48% 51% 9 096 11 282 11 941 49% 52% 49% 138 91 75 10 026 9 125 8 473 29 989 26 887 21 874 13 453 13 682 10 509 45% 51% 48% 16 536 13 205 11 365 55% 49% 52% 110 101 104 Förändring 2012-2014 3% 5% -1% 11% -1% -20% -4% -31% 5% -3% -5% 1% 28% 32% 32% 31% -15% -27% -22% -31% Vårdcentral Typ 611600 - Närhälsan Källstorp Antal listade vårdcentral Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Uddevalla 610000 - Närhälsan Ljungskile vårdcentral 610300 - Achima Care Uddevalla vårdcentral 610600 - Silentzvägens Vårdcentral 611300 - Närhälsan Herrestad vårdcentral Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade - 94 - 2012 9 142 20 032 11 566 58% 8 466 42% 62 Utfall Förändring 2013 2014 2012-2014 9 255 9 289 2% 20 180 20 987 5% 11 760 11 803 2% 58% 56% 8 420 9 184 8% 42% 44% 57 60 7 407 7 446 7 441 22 363 21 414 22 885 9 538 8 541 8 412 43% 40% 37% 12 825 12 873 14 473 57% 60% 63% 53 63 65 4 529 4 767 4 917 12 428 12 467 13 716 6 859 5 670 6 988 55% 45% 51% 5 569 6 797 6 728 45% 55% 49% 122 125 134 8 802 8 855 9 074 28 141 25 790 27 399 13 267 12 793 13 474 47% 50% 49% 14 874 12 997 13 925 53% 50% 51% 126 109 105 9 213 9 218 9 173 20 187 20 210 20 151 11 208 10 153 8 839 56% 50% 44% 8 979 10 057 11 312 44% 50% 56% 59 66 52 0% 2% -12% 13% 9% 10% 2% 21% 3% -3% 2% -6% 0% 0% -21% 26% Vårdcentral Typ 611400 - Närhälsan Dalaberg Antal listade vårdcentral Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 611700 - Närhälsan Antal listade Skogslyckan vårdcentral Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade 611800 - Närhälsan Dagson Antal listade vårdcentral Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Vänersborg 610800 - Vårdcentralen Nordstan 610900 - Närhälsan Vänerparken vårdcentral Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade - 95 - 2012 5 582 16 229 6 759 42% 9 470 58% Utfall Förändring 2013 2014 2012-2014 5 781 5 738 3% 15 935 16 463 1% 6 686 7 234 7% 42% 44% 9 249 9 229 -3% 58% 56% 75 70 73 8 164 8 270 8 462 24 290 25 709 25 678 13 473 14 553 14 163 55% 57% 55% 10 817 11 156 11 515 45% 43% 45% 86 91 102 9 408 9 407 9 335 25 901 27 854 26 955 14 247 14 324 13 296 55% 51% 49% 11 654 13 530 13 659 45% 49% 51% 108 96 4% 6% 5% 6% -1% 4% -7% 17% 100 7 780 7 918 7 969 18 710 19 827 20 411 9 154 9 674 9 813 49% 49% 48% 9 556 10 153 10 598 51% 51% 52% 96 12 823 31 556 15 950 51% 15 606 49% 78 12 853 32 576 16 249 50% 16 327 50% 69 12 949 32 202 15 137 47% 17 065 53% 82 66 59 2% 9% 7% 11% 1% 2% -5% 9% Vårdcentral 611500 - Närhälsan Vargön vårdcentral 612000 - Medpro Clinic Brålanda Vårdcentral 612100 - Medpro Clinic Torpa Vårdcentral Åmål 605000 - Balderkliniken 605600 - Närhälsan Åmål vårdcentral Typ Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök Antal läkarbesök Andel läkarbesök Antal övriga besök Andel övriga besök Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade - 96 - 2012 6 460 18 650 8 480 45% 10 170 55% Utfall Förändring 2013 2014 2012-2014 6 461 6 479 0% 18 593 17 790 -5% 9 081 8 682 2% 49% 49% 9 512 9 108 -10% 51% 51% 59 61 3 973 3 858 11 927 10 405 5 417 4 932 45% 47% 6 510 5 473 55% 53% 54 3 864 9 980 4 543 46% 5 437 54% 87 59 84 5 983 6 166 6 589 21 579 17 186 18 084 8 871 7 862 7 796 41% 46% 43% 12 708 9 324 10 288 59% 54% 57% 99 98 122 82 57 6 653 6 494 6 305 24 109 22 790 20 409 10 236 9 295 8 327 42% 41% 41% 13 873 13 495 12 082 58% 59% 59% 114 -16% 10% -16% -12% -19% 199 5 520 5 692 6 003 14 159 15 771 15 516 6 807 6 621 6 939 48% 42% 45% 7 352 9 150 8 577 52% 58% 55% 101 -3% -16% -16% 71 9% 10% 2% 17% -5% -15% -19% -13% Ersättning 2012 Vårdcentral Bengtsfors Vårdcentralen Bäckefors Typ av ersättning Utbetald ersättning 3 514 274 3 383 929 4 867 600 4 770 803 3 250 750 0 652 446 771 937 704 391 Summa 12 301 593 5 191 11 850 720 11 070 530 Ersättning vårdtyngd 14 020 900 13 172 011 12 222 015 104 250 92 250 158 750 3 179 728 3 310 892 2 805 194 Summa 809 456 742 726 729 787 7 447 517 7 357 260 6 681 164 37 906 097 4 745 36 849 371 4 648 33 667 441 Ersättning ålder o kön 6 810 590 6 877 213 6 428 868 Ersättning vårdtyngd 7 254 814 7 498 108 7 078 702 21 000 96 500 102 250 1 656 678 1 906 271 1 928 122 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa 476 498 521 567 457 999 6 163 451 6 233 980 5 819 866 22 383 031 4 839 23 133 640 4 927 21 815 806 Ersättning ålder o kön 9 259 777 9 095 036 8 120 339 Ersättning vårdtyngd 10 812 988 9 976 523 8 787 158 75 750 88 000 80 750 2 054 754 1 900 353 1 588 949 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa 646 643 668 129 515 437 2 793 319 2 748 248 2 450 334 25 643 231 4 019 24 476 289 3 956 21 542 966 Ersättning ålder o kön 7 942 329 8 403 759 7 908 107 Ersättning vårdtyngd 9 706 548 9 945 294 9 191 463 40 000 34 000 14 750 2 005 392 2 178 170 1 917 111 Målrelaterad ersätt. kvalite 596 222 650 113 629 333 Ersättning geografi 798 652 846 243 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Summa 21 089 143 3 492 22 057 578 20 456 390 12 632 348 8 028 191 8 447 881 Ersättning vårdtyngd 15 131 404 10 213 678 11 020 648 294 500 251 000 262 500 2 241 460 681 630 1 115 597 1 862 633 471 051 963 432 1 818 588 524 628 849 720 Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa 32 096 940 5 059 21 789 986 3 657 22 923 965 Ersättning ålder o kön 2 817 614 3 902 367 3 663 630 Ersättning vårdtyngd 3 603 280 4 369 937 4 166 309 37 000 53 750 33 500 790 080 126 221 1 080 928 246 740 928 019 210 972 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi 566 773 786 069 7 940 967 Ersättning ålder o kön 13 136 472 12 966 202 11 730 080 Ersättning vårdtyngd 13 138 897 12 866 360 11 697 647 72 000 82 500 76 250 3 389 063 3 651 226 3 369 343 Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa 4 529 9 739 438 743 604 769 594 657 026 7 925 479 7 835 828 7 079 159 38 405 513 - 97 - 10 439 791 4 522 38 171 710 4 272 4 622 3 578 3 234 3 972 737 007 Summa Tolkersättning 3 697 4 855 795 627 3 544 Ersättning ålder o kön Tolkersättning Mellerud Vårdcentrum Mellerud 5 058 12 174 231 Ersättning geografi Från och med 2012-03-01 268 565 2 723 032 12 344 247 Målrelaterad ersätt. kvalite Vårdcentralen Brastad 315 479 2 831 553 11 350 878 Målrelaterad ersättn. t-grad Påverkas 2012 av att Brastad öppnade 1/3. 278 373 2 658 473 Ersättning ålder o kön Tolkersättning Vårdcentralen Lysekil Ersättning per listad 4 453 613 Ersättning geografi Lysekil Lysekils Läkarhus Utbetald ersättning 3 304 724 Målrelaterad ersätt. kvalite Färgelanda Vårdcentralen Färgelanda 2014 Ersättning per listad Ersättning vårdtyngd Målrelaterad ersättn. t-grad Dals-Ed Vårdcentralen Edsgärdet Utbetald ersättning Ersättning ålder o kön Tolkersättning Vårdcentralen Nygård 2013 Ersättning per listad 4 544 34 609 504 4 046 4 141 2012 Vårdcentral Munkedal Vårdcentralen Munkedal Typ av ersättning Utbetald ersättning 13 790 062 12 557 191 16 396 609 15 184 492 71 500 68 500 118 000 2 837 530 3 116 829 2 745 352 Målrelaterad ersätt. kvalite 869 925 864 232 791 008 Ersättning socioekonomi -60 220 60 220 0 4 136 885 4 161 418 3 789 193 37 477 190 35 185 237 16 010 201 13 722 259 17 634 437 16 899 109 15 030 597 44 250 22 750 22 000 3 518 427 3 693 055 3 655 001 Ersättning geografi Summa 792 032 739 722 723 480 5 076 343 4 836 695 4 141 841 43 893 730 4 132 42 201 532 4 302 37 295 177 Ersättning ålder o kön 6 598 213 6 874 949 6 769 893 Ersättning vårdtyngd 8 202 238 8 469 208 8 557 340 4 000 6 000 4 000 1 923 973 2 156 847 1 974 139 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa 451 578 497 304 438 929 3 317 421 3 461 304 3 405 502 20 497 422 4 539 21 465 611 4 509 21 149 803 Ersättning ålder o kön 9 588 554 7 585 563 7 404 352 Ersättning vårdtyngd 11 284 691 8 636 517 8 571 606 32 500 17 500 6 250 2 615 890 2 326 001 2 423 712 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa 612 288 497 994 469 156 4 369 668 4 272 110 3 723 772 28 503 592 5 174 23 335 684 4 458 22 598 848 Ersättning ålder o kön 10 475 816 11 070 360 11 467 197 Ersättning vårdtyngd 12 585 022 12 628 984 12 296 948 129 500 177 750 184 750 2 573 373 3 070 877 3 261 961 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa 815 033 788 770 677 862 3 160 277 3 344 194 3 461 058 29 739 022 3 885 31 080 934 3 815 31 349 776 Ersättning ålder o kön 7 542 576 7 271 409 1 569 189 Ersättning vårdtyngd 8 300 550 8 005 625 1 720 348 55 750 92 500 16 750 1 475 828 400 208 1 663 116 418 494 267 023 48 758 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Ersättning geografi Summa 66 136 103 763 33 365 2 275 250 2 197 259 474 028 20 116 297 4 308 19 752 166 4 520 4 129 461 Ersättning ålder o kön 3 864 024 Ersättning vårdtyngd 4 853 359 Tolkersättning Från och med 2014-04-01 4 201 16 828 241 Målrelaterad ersätt. kvalite Strömstad Läkarhus 38 457 871 Ersättning vårdtyngd Målrelaterad ersättn. t-grad Under 2014 endast jan-mars 4 067 Ersättning ålder o kön Tolkersättning Vårdcentralen Strömstad Ersättning per listad 15 925 828 Summa Strömstad Vårdcentralen Bohuslinden Utbetald ersättning 13 695 743 Ersättning geografi Vårdcentralen Kungshamn 2014 Ersättning per listad Ersättning vårdtyngd Målrelaterad ersättn. t-grad Sotenäs Vårdcentral Sotenäs Vårdcentral Utbetald ersättning Ersättning ålder o kön Tolkersättning Orust Capio Vårdcentral Orust 2013 Ersättning per listad 17 250 Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi 940 249 68 643 43 888 Ersättning geografi 1 165 417 Summa 10 952 832 - 98 - 3 881 4 005 4 191 4 442 3 540 2012 Vårdcentral Tanum Kvarterskliniken Tanum Typ av ersättning Utbetald ersättning 7 009 622 6 354 653 7 665 440 7 281 669 250 2 750 8 500 1 596 383 1 773 425 1 573 884 Summa 4 126 21 064 105 4 246 19 358 215 3 867 118 4 787 474 Ersättning vårdtyngd 6 859 355 4 557 196 5 754 344 234 750 -229 750 39 500 1 636 811 1 542 026 1 573 978 350 225 Målrelaterad ersätt. kvalite 369 396 315 377 Ersättning socioekonomi 431 317 -431 317 0 3 469 423 3 567 756 3 370 825 Summa 19 123 291 5 999 13 188 407 4 088 15 876 346 Ersättning ålder o kön 5 578 521 5 415 913 5 126 043 Ersättning vårdtyngd 6 488 652 6 342 294 6 075 263 29 500 13 750 35 500 1 459 979 1 615 157 1 373 766 Målrelaterad ersätt. kvalite 386 411 390 789 351 796 Ersättning socioekonomi 116 750 24 374 -5 643 3 365 626 3 273 029 3 093 568 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Ersättning geografi Summa 17 425 439 5 064 17 075 306 4 845 16 050 293 Ersättning ålder o kön 10 212 280 9 972 148 9 316 859 Ersättning vårdtyngd 10 460 046 9 597 450 8 769 746 405 500 471 750 1 063 750 1 183 676 1 301 217 1 631 285 493 457 430 210 387 118 1 558 832 2 170 589 2 428 065 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa 24 313 791 3 416 23 943 364 3 252 23 596 822 Ersättning ålder o kön 16 522 329 16 550 267 15 160 182 Ersättning vårdtyngd 15 912 731 15 960 924 15 370 134 42 500 89 000 58 500 3 781 607 3 214 246 2 773 570 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite 1 128 519 Summa 37 387 685 1 139 380 3 069 36 953 817 34 498 874 15 880 040 16 164 795 15 200 497 Ersättning vårdtyngd 16 173 093 16 085 404 14 729 521 197 000 233 750 281 000 2 568 691 2 412 608 2 272 374 Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite 628 996 713 770 520 702 Ersättning socioekonomi 592 950 1 057 351 1 142 054 Summa 36 040 769 3 323 36 667 677 3 293 34 146 147 Ersättning ålder o kön 9 898 810 11 881 126 12 681 923 Ersättning vårdtyngd 9 881 096 11 158 268 12 926 800 47 250 73 500 105 750 1 384 416 1 582 128 1 627 111 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite 542 640 Summa 21 754 212 656 068 2 788 25 351 089 28 068 682 14 856 090 13 830 635 11 462 586 Ersättning vårdtyngd 14 764 963 12 573 068 10 661 999 Tolkersättning 2 116 750 3 194 500 2 359 750 Målrelaterad ersättn. t-grad 2 235 828 2 389 447 2 124 351 554 993 570 257 600 266 4 355 206 5 853 850 4 563 420 Ersättning socioekonomi Summa 38 883 831 3 878 38 411 757 4 210 31 772 373 Ersättning ålder o kön 11 863 485 11 832 960 10 980 708 Ersättning vårdtyngd 12 745 912 12 270 992 11 208 604 52 000 -2 000 52 000 1 687 695 1 792 364 1 817 186 859 937 822 044 814 622 3 171 -3 171 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa 27 212 200 - 99 - 2 977 26 713 188 4 872 4 351 7 302 2 853 3 012 727 098 2 829 Ersättning ålder o kön Målrelaterad ersätt. kvalite 4 015 1 136 488 3 045 Ersättning ålder o kön Tolkersättning Vårdcentralen Källstorp 303 471 3 836 037 6 122 239 Ersättning geografi Vårdcentralen Granngården 377 749 4 235 118 20 884 336 Målrelaterad ersättn. t-grad Vårdcentralen Primapraktiken 327 244 4 184 804 Ersättning ålder o kön Tolkersättning Maria Alberts Vårdcentral Ersättning per listad 7 839 416 Ersättning geografi Stavre vårdcentral Utbetald ersättning 6 936 240 Målrelaterad ersätt. kvalite Trollhättan Hjortens vårdcentral 2014 Ersättning per listad Ersättning vårdtyngd Målrelaterad ersättn. t-grad Vårdcentralen Tanumshede Utbetald ersättning Ersättning ålder o kön Tolkersättning Vårdcentralen Fjällbacka 2013 Ersättning per listad 2 811 3 750 0 2 886 24 873 119 2 678 2012 Vårdcentral Uddevalla Vårdcentralen Ljungskile Typ av ersättning Utbetald ersättning 10 873 062 9 905 826 11 504 830 11 483 041 10 346 416 Summa 13 000 2 536 655 727 104 733 963 3 414 25 744 222 23 482 877 6 667 101 6 311 466 Ersättning vårdtyngd 7 151 424 7 153 931 7 109 515 38 000 44 500 80 250 1 006 443 1 206 194 1 221 675 Målrelaterad ersätt. kvalite 258 217 287 520 256 226 Ersättning socioekonomi 397 026 389 546 15 515 736 3 426 15 748 792 15 359 650 12 747 096 13 087 183 12 274 637 Ersättning vårdtyngd 16 682 643 17 127 642 14 988 381 59 500 33 500 88 250 2 477 866 2 513 241 2 341 544 Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa 831 008 32 798 113 820 013 3 726 33 581 579 30 420 402 12 715 289 13 079 942 11 844 481 Ersättning vårdtyngd 13 797 638 13 702 877 12 346 602 2 500 10 500 27 500 1 806 256 2 117 150 1 979 199 Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa 837 175 29 158 858 858 039 3 165 29 768 507 26 993 389 8 220 296 8 514 978 7 811 621 Ersättning vårdtyngd 7 560 392 8 087 850 7 414 595 Tolkersättning 1 065 250 916 250 1 102 000 Målrelaterad ersättn. t-grad 1 125 820 1 516 466 1 604 654 404 071 442 475 324 066 2 782 477 2 915 996 2 712 001 Ersättning socioekonomi Summa 21 158 306 3 790 22 394 016 3 874 20 968 938 Ersättning ålder o kön 10 793 220 12 830 110 11 073 521 Ersättning vårdtyngd 14 460 236 17 610 782 15 758 579 206 750 244 250 183 000 1 570 837 2 426 705 2 219 028 714 946 920 407 903 590 20 469 61 274 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning socioekonomi Summa 27 766 458 3 401 34 093 527 30 154 443 13 823 787 13 852 794 12 652 523 Ersättning vårdtyngd 14 511 907 15 559 527 14 409 003 53 500 94 750 95 250 1 609 663 2 047 667 1 983 285 Målrelaterad ersätt. kvalite 823 712 871 022 715 810 Ersättning socioekonomi 693 374 615 371 Målrelaterad ersättn. t-grad Summa 31 515 943 - 100 - 3 350 33 041 130 2 943 3 654 16 724 4 123 Ersättning ålder o kön Tolkersättning 3 352 795 606 3 229 Ersättning ålder o kön Målrelaterad ersätt. kvalite 3 124 727 591 3 792 Ersättning ålder o kön Tolkersättning 3 156 380 518 3 304 Ersättning ålder o kön Tolkersättning Ersättning per listad 680 980 3 457 6 664 626 Summa Vårdcentralen Dagson 1 500 2 652 655 Ersättning ålder o kön Målrelaterad ersättn. t-grad Vårdcentralen Skogslyckan 1 500 2 353 966 25 288 311 Tolkersättning Vårdcentralen Dalaberg Utbetald ersättning 10 700 910 Målrelaterad ersätt. kvalite Vårdcentralen Herrestad 2014 Ersättning per listad Ersättning vårdtyngd Målrelaterad ersättn. t-grad Silentzvägens Vårdcentral Utbetald ersättning Ersättning ålder o kön Tolkersättning Achima Care Uddevalla VC 2013 Ersättning per listad 3 564 382 733 3 512 30 238 604 3 239 2012 Vårdcentral Vänersborg Vårdcentralen Nordstan Typ av ersättning Utbetald ersättning 11 655 010 10 962 265 11 817 784 12 089 258 11 601 402 82 250 87 250 90 750 1 259 430 1 322 225 1 219 859 Summa 779 400 3 233 25 933 143 24 644 404 17 107 917 19 840 988 16 879 222 Ersättning vårdtyngd 18 794 480 21 792 457 19 279 796 141 500 202 750 233 750 1 139 318 1 651 613 1 542 113 Målrelaterad ersätt. kvalite Summa 909 730 38 092 944 1 013 397 2 971 44 501 204 38 947 940 8 475 605 10 176 729 8 649 867 Ersättning vårdtyngd 9 001 255 10 919 452 9 174 073 26 500 25 000 21 250 1 504 065 1 916 904 1 605 889 Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa 575 459 19 582 885 687 410 3 031 23 725 496 19 973 776 6 038 772 5 842 737 5 308 846 Ersättning vårdtyngd 5 660 600 5 736 402 5 337 231 6 750 2 250 12 750 1 368 557 1 238 298 1 037 460 Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Summa 281 190 13 355 868 Vårdcentralen Torpa (MedPro) Ersättning ålder o kön Ersättning vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad 272 585 3 362 13 092 273 11 953 018 8 714 368 8 857 639 8 544 419 8 727 044 8 658 060 8 046 853 549 750 686 500 873 500 2 026 787 1 682 935 1 494 411 286 689 328 088 403 203 Ersättning socioekonomi 984 003 1 468 541 1 445 222 21 288 641 3 558 21 681 763 3 516 20 807 607 Ersättning ålder o kön 6 649 738 7 342 471 7 162 817 Ersättning vårdtyngd 7 528 247 8 275 353 7 061 745 13 750 26 750 86 500 2 059 542 2 327 470 2 221 839 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa 321 441 301 364 255 098 1 337 430 1 478 772 1 441 271 17 910 148 3 245 19 752 180 3 470 18 229 270 Ersättning ålder o kön 11 503 898 10 760 791 9 612 704 Ersättning vårdtyngd 14 833 981 13 833 265 12 381 707 49 750 87 000 67 500 2 792 486 2 968 648 2 444 185 Tolkersättning Målrelaterad ersättn. t-grad Målrelaterad ersätt. kvalite Ersättning geografi Summa 499 337 478 967 442 034 2 313 395 2 167 669 1 933 786 31 992 847 - 101 - 4 809 30 296 339 3 083 256 731 3 394 Målrelaterad ersätt. kvalite Summa 3 008 522 697 3 672 Ersättning ålder o kön Tolkersättning 3 093 1 013 059 3 462 Ersättning ålder o kön Tolkersättning Ersättning per listad 770 128 3 275 Ersättning ålder o kön Målrelaterad ersättn. t-grad Vårdcentralen Åmål 698 961 25 152 099 Tolkersättning Åmål Balderkliniken Utbetald ersättning 11 293 673 Målrelaterad ersätt. kvalite Brålanda VC Medpro Clinic 2014 Ersättning per listad Ersättning vårdtyngd Målrelaterad ersättn. t-grad Vårdcentralen Vargön Utbetald ersättning Ersättning ålder o kön Tolkersättning Vårdcentralen Vänerparken 2013 Ersättning per listad 4 665 26 881 915 3 093 3 158 3 037 4 264 MÅL OCH INRIKTNING 2016-2018 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden 28 april 2015 Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden 23 april 2014 Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2 Innehåll Om Mål och Inriktning ............................................................................................................... 4 Inriktning för norra hälso- och sjukvårdsnämnden .................................................................... 4 Mål för befolkningen i nämndområdet ....................................................................................... 6 Den demokratiska dialogen .................................................................................................... 6 Skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa ..................................................... 7 Barnperspektivet ska vägas in inför alla beslut ...................................................................... 8 Vården som erbjuds är jämlik och jämställd .......................................................................... 9 Hälso- och sjukvårdens verksamheter är tillgängliga för alla regionens invånare ............... 10 Hälso- och sjukvården i Västra Götaland är kvalitetsdriven ................................................ 11 Invånarna erbjuds en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare ....................... 13 Mål för grupper i befolkningen ................................................................................................ 14 Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom ................................................................... 14 Personer med riskbruksproblem ........................................................................................... 16 Personer med missbruk ........................................................................................................ 17 Personer med kroniska sjukdomar ....................................................................................... 18 Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg .......................... 20 Barn och unga....................................................................................................................... 22 Personer med cancersjukdomar ............................................................................................ 23 Mål och Inriktning 2016-2018 finns även att läsa och laddas ner på norra hälso- och sjukvårdsnämndens webbplats: www.vgregion.se/norrahsn Kontaktperson: Carina Hansson, Koncernkontoret VGR [email protected] Tel: 010-441 33 42 Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 3 Om Mål och Inriktning Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämndens måloch inriktningsdokument tar sin utgångspunkt i visionen och regionfullmäktiges budget. Mål och Inriktning syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I dokumentet framgår nämndens prioriteringar. Dokumentet lyfter fram de viktigaste målen och vad som behövs för att nå en bättre hälsa hos befolkningen eller hos olika behovsgrupper i befolkningen. Vision Västra Götaland – Det goda livet Det finns fyra perspektiv i ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” vilka ska genomsyra alla insatser: den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Fokusområden i visionen som berör hälso- och sjukvårdsnämnderna: En god hälsa Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården Möta behoven hos barn och unga Regionfullmäktiges budget I regionfullmäktiges budget för 2015 lyfts sex värderingar och förhållningssätt fram: öppenhet, delaktighet och ansvar, helhetssyn och samverkan, hushållning med gemensamma resurser, jämställdhet, mångfald och frånvaro av diskriminering. Inriktning för norra hälso- och sjukvårdsnämnden Alla invånare ska genom hela livet ha en god hälsa genom goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. Barns och ungdomars behov är av särskilt stor betydelse och alla ska ges möjlighet till en god hälsostart i livet. Hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor, vara jämlik och jämställd, tillgänglig, och ges i rimlig tid och till rätt kvalitet. Ett bra bemötande, helhetssyn och valfrihet ska också känneteckna hälso- och sjukvården. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för den hälso- och sjukvård som erbjuds. Alla invånare ska få merparten av sina vårdbehov tillgodosedda i sin närmiljö. Vården ska kännetecknas av god samordning av resurser och kompetens för att tillgodose patientens samlade behov av hälso- och sjukvård. De som drabbats av sjukdom eller skada ska ges möjlighet att snarast återfå bästa möjliga aktivitetsförmåga. Patienterna ska vara välinformerade och ges möjlighet att aktivt delta i den egna vården. Invånarna ska ha ett inflytande på vad som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 4 Mål Med Mål och Inriktning formulerar nämnden ett antal övergripande mål som alla på olika sätt ska leda till att inriktningen uppnås. Målen gäller för hela befolkningen och är tillsammans med inriktningen en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Målen konkretiseras ytterligare genom att det finns framtagna resultatmål (befolkningsperspektiv) där så är möjligt. Därefter beskrivs de processmål (organisationsperspektiv) som nämnden utifrån sitt uppdrag bedömer har störst betydelse för att förbättra hälsan i befolkningen som helhet eller för olika grupper i befolkningen. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 5 Mål för befolkningen i nämndområdet Den demokratiska dialogen Mål: • Invånarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska öka. • Hälso- och sjukvårdsnämndens kunskap om befolkningens behov av hälso- och sjukvård ska öka. Fokusområden: • Den yngre befolkningen och personer som inte är aktiva i samhällsdebatten • Nyanlända och andra invandrargrupper • Befolkningen Resultatmål Processmål Återkoppla resultaten av medborgardialogen till invånarna, samt till andra intressenter vars beslut och verksamhet påverkar invånarna Utveckla former och prova nya mötesplatser för att i dialog möta invånarna Följa utvecklingen och ta in erfarenheter och kunskap gällande sociala medier, som en bas för interaktiv dialog. Systematisera arbetet med medborgardialog så att resultaten kan användas som ett underlag i beställningsprocessen (Behov – Uppdrag – Uppföljning) I nämndens renodlade roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att invånarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samtidigt som nämnden ökar sin kunskap om behovet av vård och om vilka prioriteringar som måste ske. Dialogen med invånarna sker på olika sätt, allt ifrån nämndledamöternas kontakter med enskilda invånare till samråd med pensionärsorganisationer, medborgardialog, dialog med brukar- och patientorganisationer och aktiviteter anordnade av folkhälsoråden. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 6 Skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Mål: • Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa genom goda livsvillkor och goda levnadsvanor Fokusområden: • Livsvillkor • Levnadsvanor Resultatmål Alla barn ska gå ur skolan med godkända betyg. Konsumtionen av tobak, alkohol och andra beroendeframkallande substanser ska minska. Debutåldern för alkohol ska senareläggas. Den fysiska aktiviteten ska öka. Förekomsten av övervikt och fetma ska minska. Förekomst av stress ska minska. Processmål Nämnden ska i folkhälsoråden arbeta för åtgärder som fokuserar på goda livsvillkor och goda levnadsvanor för att minska ojämlikheten och öka förutsättningarna för en god hälsa för alla. Nämnden ska arbeta för att ” Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland” används som verktyg för att underlätta samverkan och samling för social hållbarhet. Screening inom mödrahälsovården för att upptäcka kvinnor som utsatts för våld Vårdgivarna ska identifiera och ge stöd till våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld och särskilt uppmärksamma personer som utsatts för våld i nära relationer. Vårdgivarna ska följa nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i berörda verksamheter och ha kompetens inom hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vårdgivarna ska särskilt rikta förebyggande insatser till personer med högre risk för ohälsa. Uppföljning av beslutsstöd och handlingsplan mot övervikt och fetma Utveckla sprututbytesprogram i samverkan med kommunerna. Regionfullmäktige antog i september 2013 handlingsplanen ”Samling för social hållbarhet – Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland”. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen ”Det goda livet”. Planen är framtagen för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Den tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenser av den samhällsutveckling som skapar ojämlika förhållanden. Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste vara att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 7 Nedsatt hälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer så som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Barnperspektivet ska vägas in inför alla beslut Mål: • Barnens bästa ska beaktas i alla beslut Fokusområden: • Barn och unga Resultatmål Processmål Nämnden och vårdgivare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter. Nämnden ska också verka för att barnkonventionen implementeras samt sprida kunskap till barn och unga. Alla vårdgivare ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande, en ökad tydlighet i avtal och överenskommelser. Nämnden ska ha en god kunskap om barns levnadsvillkor och hälsa. Nämnden ska utveckla information och kommunikation till barn och ungdomar, tillgänglig i miljöer där barn och ungdomar vistas, till exempel i form av ungdomsråd i samarbete med kommun/kommunerna i området. Barn och ungdomars behov och rättigheter ska synliggöras i nämndens avtal/överenskommelser och uppföljningar, bemötandet ska särskilt beaktas. Vårdgivarna ska ge råd, stöd och information till barn som anhöriga. Att möta behoven hos barn och unga framhålls som ett centralt inslag för att nå det goda livet. Särskilt framhålls att alla barn i Västra Götaland ska kunna utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor utan begränsningar och få växa upp i en trygg och säker miljö. Detta innebär bland annat att konsekvenser för barn ska analyseras och vägas in inför alla beslut. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 8 Vården som erbjuds är jämlik och jämställd Mål: • En jämlik hälso- och sjukvård Fokusområden: • Vård på lika villkor • Normkritik Resultatmål Processmål Flickor/kvinnor och pojkar/män får vård utifrån sina specifika behov Tydliggöra krav, i överenskommelser och avtal, på ett normkritiskt förhållningssätt hos all personal inom hälso- och sjukvården. Nämnden ska genom uppföljning av behandlingsresultat öka kunskapen om jämlik såväl som jämställd vård. Nämnden ska arbeta för geografisk jämlikhet, det vill säga likvärdig vård oavsett var man bor. Nämnden ska ta fram behovsanalyser som innehåller prioriteringar utifrån såväl ett jämlikhets- som jämställdhetsperspektiv. Vårdgivarna ska tillgodose behoven hos personer med varaktiga funktionsnedsättningar såväl av somatisk som psykiatrisk vård, inklusive tandvård, enligt samma indikationer och regelverk som för andra. Vårdgivarna ska följa regionens riktlinjer för tillgänglighet och anpassad information. Nämnden ska i avtal och överenskommelser ställa krav på HBTQdiplomering. Krav i Krav- och kvalitetsboken för primärvård på förbättrat bemötande av och ökad kompetens kring personer med funktionsnedsättning samt uppföljning av detta. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är att alla människor är födda fria och lika i värde, värdigheter och rättigheter. För att stärka de mänskliga rättigheterna finns diskrimineringsgrunderna samt kända målgrupper. Forskningen visar att personer bemöts olika utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 9 sexuell läggning, ålder. Detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. Inom varje område bör en kartläggning göras utifrån diagnos och behandlingsprocess inklusive väntetider och resultat. Om skillnader kan påvisas ska detta resultera i en förändring. Hälso- och sjukvårdens verksamheter är tillgängliga för alla regionens invånare Mål: • Lokaler anpassade för alla • Lättillgänglig och lättförståelig information om vårdens innehåll tillgänglighet, och förutsättningar. Resultatmål Processmål Samtliga vårdgivare som nämnden tecknar överenskommelser/avtal med inventerar sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen (TD). Vårdgivarnas lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Kommunikationsplan tas fram där informationsluckor som identifierats kan omhändertas. Personer med funktionsnedsättning ska, utifrån sina förutsättningar, ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Nämnden ska säkerställa att lokaler, vårdinnehåll och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I diskrimineringslagen står det bland annat att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en person i arbetsliv och utbildning på grund av funktionsnedsättning. Bristande tillgänglighet räknas sedan 1 januari 2015 som diskriminering, vilket innebär att en person med funktionsnedsättning inte får missgynnas av åtgärder för tillgängligheten inte vidtas. Tillgänglighet innebär till exempel att kunna läsa webbsidor, besöka offentliga miljöer, nå de varor man vill köpa i affären eller komma in på restauranger och hotell. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 10 Hälso- och sjukvården i Västra Götaland är kvalitetsdriven Mål: • Invånarnas/patienternas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges. • Invånarna ska erbjudas en god hälso- och sjukvård. Fokusområden: • Vården ska vara säker. • Vården ska vara patientfokuserad. • Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig. • Vården ska vara effektiv. • Vården ska ges i rätt tid. • Vården ska vara jämlik. Resultatmål Se mål ”Vården som erbjuds är jämlik och jämställd”, sidan 9 Processmål Vårdgivarna ska samordna vårdplaneringar och avvikelserapportering. Vårdgivarna ska ha system och rutiner för avvikelsehantering och rapportering om vårdskador ska finnas. Vårdgivarna ska följa upp och redovisa patienternas upplevelse av hälso- och sjukvården. Vårdgivarna ska via internet och/eller Mina vårdkontakter på regionens vårdportal minst tillhandahålla följande tjänster: beställa tid, av- och omboka tid och förnya recept. Vårdgivarna ska tillämpa nationella och regional riktlinjer och följa antagna handlingsplaner och vårdprogram. Vårdgivarna ska: Ha kunskap om hur man bemöter personer med varaktig funktionsnedsättning. Ha kunskap om personers utsatthet. Vid varaktig funktionsnedsättning särskilt beakta kvinnors dubbla utsatthet. Vårdgivarna ska ge vård på rätt vårdnivå. Vårdgivarna ska leva upp till fastställda garantitider. Befolkningsanpassade öppettider på vårdcentralerna, ej enbart 8-17. Vårdgivarna ska när behov föreligger erbjuda besök till ungdomsmottagning och mödrahälsovård inom sju dagar. Utredningar och undersökningar inför behandling ska genomföras inom 90 dagar. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 11 Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 12 Invånarna erbjuds en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Mål: • Invånarna ska erbjudas en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare. Vården ska ges så nära invånarna som möjligt. Resultatmål Processmål Nämnden ska samverka med kommun, primärvård, länssjukvård genom Vårdsamverkan Fyrbodal och verka för att samarbetet utvecklas för äldre sjuka personer, personer med behov av samordnad vård och omsorg, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga. Tydliggöra krav på såväl samverkan och samarbete som samlokalisering i avtal och överenskommelser. Nämnden ska fortsatt utveckla ”Samverkande sjukvård” som koncept. Nämnden ska arbeta för att mobila team tillskapas/utvecklas i samverkan mellan region och kommun, särskilt för äldre personer och personer med psykisk sjukdom. Vårdgivarna ska följa regional tillämpning, om rutiner för samordnad vård- och omsorgsplanering. Vårdgivarna ska tillämpa samordnad individuell vårdplanering (SIP). Vårdgivarna ska delta i de samverkansforum som finns. Systematisk återkoppling av uppnådda resultat av samverkan. För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs en helt ny samverkanskultur. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas. Samverkan kommer att innehålla två delar. Samverkan kring den vård som ges mer sällan kan betyda att invånare får resa längre till sådan vård. Vården koncentreras till färre utbudspunkter för att bibehålla hög kvalitet och för att hushålla med resurserna. Samverkan kring den nära vården bygger på tanken att befolkningens huvudsakliga behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Den nära vårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med problem och sjukdomar som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt ekonomiskt och kvalitetsmässigt rimliga att tillhandahålla lokalt. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 13 Den kommunala vården, primärvården, ambulanssjukvården och öppenvård inom specialiserad sjukvård och sjukvårdsrådgivningen/1177:s tjänster är alla viktiga samverkanspartners i den nära vården. Mål för grupper i befolkningen Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom Mål: • Personer som löper risk för att utveckla psykisk ohälsa/sjukdom ska upptäckas tidigt och snabbt få rätt insats. • Den psykiska ohälsan ska minska. Resultatmål Förskrivning av psykofarmaka ska minska och nämndens ska ligga under snittet i VGR. Behovet av tvångsåtgärder ska minska. Suicid och suicidförsök ska minska. Processmål God tillgång till evidensbaserad psykologisk behandling på rätt vårdnivå Nämnden ska följa upp och säkerställa att VG Primärvård (vårdcentralerna) uppfyller sitt uppdrag när det gäller psykisk ohälsa, och är första linjens vård både vad gäller barn/unga och vuxna. Ökade/förändrade öppettider på ungdomsmottagningarna riktat mot kvällar och helger. Krav på vårdgivare inom VG Primärvård och ungdomsmottagningarna om ökade samverkansinsatser med den kommunala elevhälsovården. Inflytande och medverkan från brukare och närstående ska öka. Krav på samordnad individuell vårdplanering inom och mellan regionens och kommunernas verksamheter Tillämpa suicidpreventionsprogram och delta i framtagande av larmplaner Tydliggöra primärvårdens ansvar för uppföljning efter att insatser getts av specialist inom länssjukvården Vårdgivarna ska utveckla/använda arbetssätt som till exempel ACT (Assertive Community Treatment). Nämnden ska kartlägga utskrivningen av antidepressiva mediciner. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 14 Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. I den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2011, uppgav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I synnerhet yngre kvinnor, i åldern 16–29 år, rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa. Andelen som har självmordstankar är också högre i denna åldersgrupp. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Principen om stegvisa vårdinsatser är viktig. Det är också av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge evidensbaserad psykologisk behandling. Inom den specialiserade vården behöver detta också utvecklas. Här uppmärksammas även behovet av att förbättra behandlingsinnehåll och vårdmiljö inom heldygnsvården. En av de stora utmaningarna är att utveckla en första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska problem. I dagsläget är dessa hänvisade till specialistvård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det behöver göras en fördjupad analys av hur Västra Götalandsregionen ska kunna komma tillrätta med detta problem. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 15 Personer med riskbruksproblem Mål: • Minska riskbruk av alkohol och bruk av tobak samt andra beroendeframkallande medel. Resultatmål Senarelägga alkoholdebuten Processmål Tillämpa screening via Audit vid minst 50 procent av alla förstagångsbesök inom VG Primärvård (vårdcentralerna) Andel rökare ska minska. Minskad förskrivning av beroendeframkallande medel Vårdgivare som möter barn och föräldrar/blivande föräldrar ska strukturerat arbeta för att påverka attityder och normer genom information och utbildning om alkohol och tobak. Nämnden ska i folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol och tobak. Metoder för tobaksavvänjning och rådgivande samtal ska finnas tillgänglig för alla patienter. Uppföljning av förskrivning av beroendeframkallande läkemedel Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där ett beroende ännu inte föreligger. För att bedöma om en person har riskabla alkoholvanor väger man samman uppgifter om hur ofta man dricker alkohol, hur mycket man dricker vid varje tillfälle och hur ofta man är berusad. Måttet är utvecklat inom Världshälsoorganisationen, WHO. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter som till exempel ökad sjuklighet, skador och dödlighet i ett stort antal sjukdomar, men också stora sociala konsekvenser. Den högsta andelen riskkonsumenter bland båda könen finns i åldersgruppen 1834 år. Andra allvarliga konsekvenser är ökat användande av våld samt ökat antal olyckor och självmord. De flesta alkoholrelaterade skador orsakas av personer med riskfylld alkoholkonsumtion. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 16 Personer med missbruk Mål: • Tidig upptäckt av missbruk • Personer med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp, särskilt fokus ska riktas mot ungdomar. Fokusområden: • Missbrukande ungdomar • Samsjuka (missbrukare med samtidig psykisk sjukdom) • Läkemedelsberoende Resultatmål Kunskap om alkohol och andra drogers skadeverkningar ska öka hos ungdomar och deras föräldrar. Genomföra förebyggande åtgärder så att antalet personer som omhändertas enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare) och LVU (Lagen om vård av unga) minskar. Förskrivningen av bensodiazepiner och andra beroendeframkallande substanser ska minska. Processmål Krav på utvecklade stöd- och behandlingsinsatser på primärvårdsnivån Nämnden ska arbeta för en utvecklad och tydlig samverkan mellan region och kommunerna i beroendevården, till exempel genom gemensamma beroendemottagningar. Vårdgivarna ska genomföra samordnad individuell vårdplanering. Parallell behandling av missbruk och sjukdom ska erbjudas. Samsjuka ska få samordnad behandling och stödinsatser. I samverkan med kommuner och polis tillskapa en tillnyktringsenhet. Tillämpa nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Alkohol är det största beroendeproblemet räknat i antal missbrukare. Alkohol ingår också ofta i blandberoenden. Alkoholkonsumtionen i riket har minskat något sedan 2004 men är fortfarande på en historiskt sett hög nivå. Det är också oroande att de som har ett risk- eller missbruk har ökat sin konsumtion av alkohol. Vid sidan av missbruk av alkohol är missbruk och beroende av läkemedel ett stort problem som räknat i antalet personer sannolikt är större än narkotikamissbruket. Speciellt behöver beroende av bensodiazepiner uppmärksammas. Det finns i dagsläget inget som tyder på att det framtida vårdbehovet för personer med missbruk kommer att minska. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har ett delat ansvar för behandling och stöd till personer med missbruk. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Fyrbodals kommuner är av största vikt. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 17 Personer med kroniska sjukdomar Mål: • Antalet personer som insjuknar i kroniska sjukdomar ska minska. • Personer med kroniska sjukdomar ges förutsättningar för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. • Individen och närstående har tillgång till bästa möjliga information om sjukdomen. • Individen ska inte uppleva ansvarsgränser mellan olika vårdgivare. Fokusområde Resultatmål Alla grupper Processmål Patienten, och anhöriga där så är adekvat, ska ges kontinuerlig kunskap om sin diagnos och dess behandling. Nationella riktlinjer och regionala riktlinjer/vårdprogram ska följas. Patienten, och anhöriga där så är adekvat, ska ges psykosocialt stöd samt stödjas i att bedriva egenvård. Vårdcentralerna ska erbjuda hälsosamtal med livsstilsåtgärder. (Aktivt överväga livsstilsförändringar som alternativ till/ i kombination med läkemedelsbehandling). Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Tidig diagnostisering Lindra symtom och minska antalet försämringsskov Minska begränsning i det dagliga livet och motverka risk för benskörhet Hypertoni Tidig diagnostisering Ambulatorisk blodtrycksmätning ska öka. Vårdcentralerna ska erbjuda rökslutarhjälp. Vårdgivare ska arbeta för patienternas följsamhet till behandlingsrekommendationer om läkemedel, öka antalet vaccinationer. Vårdval rehab ska erbjuda individuellt anpassad fysisk aktivitet som kompletteras av andningsgymnastik med hjälp av sjukgymnast. Patienter ska erbjudas ambulatoriskt blodtryck innan behandling. Uppföljning av insatt hypertonibehandling efter 12, 24 och 36 månader Andel patienter som når målblodtryck ska öka. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 18 Fokusområde Stroke Resultatmål Andelen med god ADL-förmåga (förmåga att klara vardagens aktiviteter) ska öka. Processmål Vårdgivarna ska erbjuda: Att personer med förmaksflimmer i högre utsträckning måste få behandling med antikoagulantia. Att ge snabb tillgång till trombolys. Att ge träning vid kommunikationsproblem efter en stroke. Hjärtsvikt Andelen med ett förlängt liv och god livskvalitet ska öka. Vårdgivarna ska erbjuda: Uppföljning av behandling efter sjukhusvård Vårdplanering i samverkan med andra vårdaktörer Hjärtsviktsskola Reumatoid artrit Andelen med god ADL-förmåga ska öka. Antal personer som får biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ska öka. Vårdgivarna ska verka för att: Personens egna möjligheter att vara fysisk aktiv trots ledsjukdom och smärta ska stärkas. Behandling ska sättas in i tidigt skede av sjukdomen och ske i nära samverkan mellan olika personalkategorier. Minska smärta Bibehålla eller öka den fysiska aktivitetsoch träningsnivån Långvarig icke malign smärta Minskad smärta Vårdgivarna ska erbjuda multimodal rehabilitering Vårdgivarna ska verka för att personens egna möjligheter att vara fysisk och socialt aktiv trots smärta, ska stärkas. Vårdgivarna ska utveckla kompetensen kring de olika/separata behandlingsformerna för akut och icke malign smärta. En kronisk sjukdom är en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, endast lindras. Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade, ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt leverne är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 19 Konsekvenserna för individen av en kronisk sjukdom kan variera från stora inskränkningar i det dagliga livet till symtomfrihet, till exempel med hjälp av läkemedel. Möjligheten till att leva ett fullgott liv med så små funktionsbegränsningar som möjligt är också beroende av i vilken omfattning det finns tillgång till hjälpmedel, och hur miljön i övrigt ser ut. Flertalet behöver en långvarig eller fortlöpande kontakt med vården och kontinuitet är då särskilt viktig. För vissa sjukdomsgrupper är brist på personal med rätt kompetens ett hinder för att få optimal behandling och omvårdnad i närmiljön. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Mål: • Varje individ ska ha möjlighet att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. • Alla personer ska ha rätt till självbestämmande, delaktighet och integritet. • Alla personer ska känna trygghet och få kontinuitet i vården och omvårdnaden, och inte känna av organisations- och huvudmannagränser. Fokusområden: • Äldre med psykisk ohälsa Resultatmål Minskat lidande God livskvalitet Processmål Vårdgivarna ska arbeta förebyggande och utveckla markörer, som även inkluderar munhälsa för att i tidigt skede i vårdprocessen fånga upp personer i riskzonen för ett försämrat hälsotillstånd. Minskad oro – ökad trygghet Minskad återinläggning i slutenvård Sjuksköterska och/eller läkare inom VG Primärvård (vårdcentralerna) har ett 24-timmarsansvar att genomföra hembesök alla dagar. Kunskap om äldre personers hälsa och sjukdomar såväl inom somatisk som psykiatrisk vård Genomföra läkemedelsgenomgångar/läkemedelsavstämningar tillsammans med apotekare/farmaceut. Individ och närstående har tillgång till bästa möjliga information. Delta i samverkande hälso- och sjukvård mellan kommun, primärvård, ambulanssjukvård och sjukvårdsrådgivning. Följa upp handlingsplanen för mest sjuka äldre och verksamhetsplan för Vårdsamverkan Fyrbodal. Information vid utskrivning enligt överenskomna riktlinjer Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 20 I första hand är fokus på åldersgruppen 75 år och äldre, med flera olika sjukdomstillstånd samtidigt och med bestående behov av omvårdnad och medicinska insatser. Ofta krävs åtgärder från flera yrkeskategorier och olika sjukvårdshuvudmän samtidigt. Det är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst. När någon får ett ökat vårdbehov ska den vård som ges vara trygg, säker och värdig. Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser har oftast stor betydelse för möjligheten att bo kvar hemma. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 21 Barn och unga Mål: • Barn och unga ska må bra och ha en trygg uppväxt. Fokusområden: • Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Resultatmål Kariesförekomsten ska minska. Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar ska minska. En tobaks-, alkohol- och drogfri livsstart Andel normalviktiga barn ska öka. Den psykiska hälsan bland barn och unga ska öka. Processmål Samarbeta med skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa och samtidigt erbjuda generella hälsofrämjande insatser riktade till barn/ungdomar och deras vårdnadshavare. Vårdgivarna ska ha rutiner för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa. I möjligaste mån samlokalisera verksamheter som riktar sig till barn och unga, till exempel familjecentraler/ungdomscentraler. I samverkan med kommunerna ska data från hälsosamtal inom elevhälsan samlas i en regiongemensam databas. Stärkt föräldrastöd Nämnden ska arbeta för att familjecentraler etableras i varje kommun. Vårdgivarna ska verka för en fördjupad samverkan mellan kommunens elevhälsa och regionen. Nämnden ska verka för en snabb och säker transportkedja så att regionvårdens neonatalresurser blir tillgängliga för hela regionen. Implementera och använda framtagna riktlinjer som beslutsstöd för övervikt och fetma, lokal handlingsplan samt nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Barn och ungdomar med lättare och medelsvår psykisk ohälsa ska få vård och behandling inom VG Primärvård (vårdcentralerna). Information om vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa, till barn och unga och deras närstående Utveckla lokal samverkan kring personer med psykisk ohälsa där barn och unga är en särskilt prioriterad grupp. Tidiga och intensiva insatser till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 22 Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor, och trots att Sverige är ett relativt jämlikt samhälle finns det stora skillnader i samhälleliga förutsättningar för hälsa bland barn och unga. Familjens sociala levnadsvanor påverkar barns hälsa från allra första början genom den gravida kvinnans livsvillkor och levnadsvanor. Det finns stora skillnader i hälsa bland barn och unga inom nämndens område. Barns och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen. Personer med cancersjukdomar Mål: • Förekomsten av cancersjukdomar ska minska. • För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges. Resultatmål 85 procents täckningsgrad i screeningsverksamheten Processmål Genomföra snabb utredning för en tidig diagnos. Tidigt identifiera hälsorisker Skillnader i överlevnad, som inte är medicinskt motiverade, ska inte förekomma. I livets slutskede ska vården hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge god symtomlindring, oavsett ålder och diagnos. Korta ledtiderna vid utredning samt snabb behandlingsstart efter diagnos. Samverkan mellan sjukhusen för att öka tillgängligheten till exempel över sommaren. Följa nationella och regionala riktlinjer. Genomföra multidisciplinära terapikonferenser och fastställda vårdplaner. Erbjuda kontaktsköterska. Ta tillvara patienternas uppfattningar om vården. Följa handlingsplanen för palliativ vård och vara anslutna till och registrera i nationella kvalitetsregistret. Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnos ställs. Folkhälsoarbetet med livsstilsråd om kost, vikt, motion, rökning och solbadande är viktigt för att förebygga cancer. Möjligheten att förhindra cancer genom förebyggande vaccinering en annan faktor. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 23 Tatueringar ökar risken för cancer lokalt – svårt att se i mörka tatueringar - och internt på grund av gifter i vissa tatueringsvätskor. Screeningsverksamhet ger möjlighet till tidig upptäckt och tidig behandling. Cancerforskare är eniga om att en minskning av cancerdödligheten i första hand uppnås med preventiva insatser. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter men fortfarande finns skillnader som till exempel bygger på var man bor eller hur gammal man är. Cancervården är i huvudsak en integrerad del av hälso- och sjukvården i Fyrbodal. Det finns personer i behov av cancervård i kommuner, i primärvård, i NUsjukvården och inom regionsjukvården. Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 24 Mål och Inriktning 2016-2018, norra hälso- och sjukvårdsnämnden 25 STROM Sl ,\DS K01v1 MUN Kommunstyrelsen 2015 -05- 2 1 Dnr ,.h.~.~l0.l5.:'. ..Ö. J.b..l .. .. .. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Handl.nr ....... .. ..... ...... ........ . 1/1 PROTOKOLL 2015-05-20 Dnr: 201-16856-2015 Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Länsstyrelsen utser ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 20 maj 2015 till och med den 14 oktober 2018. Kommun: Strömstad Parti: Centerpartiet Ny ersättare: Stig Carlsson Avgången ersättare: Kari Holmvall Den som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Strömstad Ledamot Ersättare Peter Birgersson Dafteryd Åsa Torstensson Anna-Lena Carlsson Hans-Inge Sältenberg Sveza Daceva Filipova Morgan Gutke Elisabeth Johansson Tore Lomgård Peter Heie 1. Monica Larsen 2. Terese Lomgård 3. Tommy Midtsundsstad 4. Jane Forsberg Karlsson 5. Stig Carlsson* Bevis utfärdas för de som berörs av beslutet. Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos Valprövningsnämnden. Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen, Drottninggatan 2, 462 82 VÄNERSBORG inom tio dagar efter dagen för detta beslut. /\ () . ~·~>c~---=~ 05J-~ Roslund p /Anna Kopia till Kommun Ny ersättare Parti Länsstyrelsen i Västra Götalands län Bevis 2015-05-20 201-16856-2015 Stig Carlsson RELLEN 3 45294 STRÖMSTAD Du har utsetts till ersättare för ledamot/ledamöter av kommunfullmäktige från och med den 20 maj 2015 till och med den 14 oktober 2018. Parti: Centerpartiet Kommun: Strömstad Enligt länsstyrelsens beslut d~nna dag. ~~? ~c _l ~o\ ,,_ -----·Anna Roslund Bilaga: Kopia av länsstyrelsens beslut 2015-02-05 Förslag till förbundsordning för Fyrbodals Kommunalförbund Innehållande 23 paragrafer Namn och säte 1§ Kommunalförbundets namn är Fyrbodals Kommunalförbund. Förbundet har sitt säte i Uddevalla. Medlemmar 2§ Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Fyrbodals Kommunalförbund är tillsammans med Göteborgsregionens Kommunalförbund, Sjuhärads Kommunalförbundet och Kommunförbundet Skaraborg medlem i Västsvenska Kommunförbundens Samorganisation VästKom. Ändamål 3§ Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan. Syftet skall vara att stärka Fyrbodal och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Förbundet skall särskilt verka inom följande områden; Tillväxt- och utvecklingsfrågor. Verksamhetsstöd och intressebevakning. 1 Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd. Ägaransvar för gemensamt ägda bolag och verksamheter. Förbundet skall precisera sin verksamhet i en treårig verksamhetsplan som årligen revideras. Varaktighet 4§ Förbundet är bildat tills vidare. Organisation 5§ Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsdirektion. Direktionen skall bestå av sjutton ledamöter med sjutton personliga ersättare. Kommunerna Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg utser vardera två ordinarie ledamöter och två ersättare. De övriga medlemskommunerna utser vardera en ordinarie ledamot och en ersättare. Direktionen utser inom sig ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande. För att bredda den politiska representationen kan direktionen inför varje mandatperiod därutöver besluta att adjungera företrädare för parti som är representerat i någon av medlemskommunernas kommunstyrelser. En adjungerad företrädare har yttranderätt men ingen förslags- eller beslutanderätt. 6§ Förbundsdirektionen utser inom sig ett arbetsutskott för beredning av ärenden. Direktionen kan tillsätta egna beredningsgrupper för olika områden med representanter valda även utanför direktionen. 2 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer 7§ Förbundet kan ha intressen i bolag och organisationer i form av ägare, stiftare, medlemskap och andra former av samverkan med organ och aktörer. Förbundsdirektionen skall få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom intressebolags verksamhet. Revision 8§ Förbundet skall revideras av fem revisorer. Respektive fullmäktige i Munkedal, Vänersborg, Åmål, Tanum och Färgelanda utser vardera en revisor. Vänersborgs kommun skall vara sammankallande tillika ordförande. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsdirektionen. Revisorerna skall före maj månads utgång avge revisionsberättelse, jämte årsredovisning, till respektive medlemskommuns kommunfullmäktige. Initiativrätt 9§ Ärenden i förbundsdirektionen får väckas av ledamot och ersättare i förbundsdirektionen, förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse samt organ under förbundsdirektionen om direktionen har medgivit sådan rätt. Närvaro- och yttranderätt 10 § Förbundsdirektionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. 3 Förbundskansli 11 § Förbundet skall ha ett kansli med uppgift att under förbundsdirektionen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Förbundskansliet leds av en förbundsdirektör som inför direktionen svarar för förbundets löpande förvaltning. Kungörelser och tillkännagivanden 12 § Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden skall anslås på förbundets anslagstavla. Kungörelse om sammanträde vid vilket budgeten fastställs skall anslås på förbundets anslagstavla och på varje medlems anslagstavla. Finansiering av verksamheten 13 § Kostnader för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunerna. Kostnaderna skall därvid fördelas mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive medlemskommun. Härvid skall användas invånarantalet den 1 november året före verksamhetsåret. Andel i förbundets tillgångar och skulder 14 § Förbundets medlemmar har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till antalet invånare i respektive medlemskommun i relation till invånarantalet hos samtliga medlemskommuner per den 1 november föregående år. Motsvarande kostnadsfördelning gäller för täckande av brist för det fall förbundet skulle sakna medel att betala sin skulder för verksamheten samt vid skifte av förbundets samlade tillgångar vid likvidation. 4 Budgetprocess 15 § Förbundsdirektionen skall årligen fastställa en budget för förbundet. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt förbundsavgift. Budgeten skall dessutom innehålla en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Direktionens budget skall delges förbundsmedlemmarna senast under oktober månad året före verksamhetsåret. Årsredovisning, ansvarsfrihet och uppföljning 16 § Förbundsdirektionen skall senast den 1 april ha upprättat förslag till årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlemskommun för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. Vidare skall direktionen översända delårsrapporten till respektive medlemskommun för behandling i fullmäktige. Direktionen skall fastställa en arbetsordning som reglerar löpande uppföljning av verksamhet, projekt och genomförande av internkontroll. Lån, borgen mm 17 § Förbundet får inte ta upp lån, ingå borgen eller andra ansvarsförpliktelser utan samtliga medlemskommuners godkännande. Ersättning för förtroendeuppdrag 18 § Varje medlemskommun står för sina kostnader avseende arvoden och andra ersättningar för uppdrag i förbundsdirektionen. Arvoden och ersättningar till revisorerna skall dock utges av förbundet. Förbundsdirektionen kan i enskilda fall besluta om ersättning för vissa uppdrag. Riktlinjer för dessa ersättningar skall fastställas av direktionen. 5 Inträde av ny medlem 19 § Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet skall ansökan ske till förbundsdirektionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till medlemskommunernas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga medlemskommuner biträtt ansökan genom fullmäktigebeslut och en ny förbundsordning undertecknats av samtliga medlemskommuner. Utträde ur förbundet 20 § En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning skall ske senast den 1 juli och uppsägningstiden är två kalenderår räknat från årsskiftet efter uppsägningen. Vid utträde skall reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundets och den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur förbundet. Vid utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de kvarvarande medlemmarna. Likvidation av förbundet 21 § Om slutlig ekonomisk uppgörelse mellan förbundet och den utträdande medlemmen inte uppnåtts, när uppsägningstiden i 19 § första stycket är till ända, så skall förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet skall också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets samlade tillgångar skall den i 13 § angivna fördelningsgrunden gälla. 6 När förbundet trätt i likvidation skall dess egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får fortsätta den tid som behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall den avge slutlig förvaltningsredovisning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse, som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar samt eventuell fördelning av skulder. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. En medlem, som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av direktionen, får väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av ytterligare likvidationsåtgärder, skall likvidationen återupptas. När likvidationsuppdraget är fullgjort skall direktionen besluta om vilken av medlemmarna som skall ta över vården av de handlingar som tillhört förbundets arkiv. Tvister 22 § Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse skall tvisten lösas i allmän domstol. Bildandet av förbundet och ändringar av förbundsordningen 23 § Ändringar och tillägg till denna förbundsordning skall antas av förbundsdirektionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige. ------------------------------------------------- 7 Kommunerna i Fyrbodal Ändringar av Förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbunds direktion föreslår ändringar av förbundsordningen. Detta för att uppdatera dokumentet samt som en konsekvens av ambitioner som initierats av direktionen under 2014. ./. Förslaget till ny förbundsordning bifogas. Följande ändringar föreslås: §3 Tredje stycket stryks. Förbundet skall fram till och med våren 2007 för sina medlemmar utgöra den sammanslutning för kommuners gemensamma intressebevakning som åsyftas i 2 § i Svenska Kommunförbundet stadgar. Samverkan skall därefter ske med det nybildade förbundet Sveriges kommuner och landsting. §6 Stryk begränsningen av fem ledamöter i arbetsutskottet. Öppna upp för att ordförande i tillsatt beredning kan väljas utanför direktionen. §7 Ny paragraf kopplad till behovet av att tydliggöra kontrollkriteriet. §8 Ändring i sista stycket. Revisorerna ska före april månads utgång avge revisionsberättelse till kommunernas fullmäktige. Förslaget innebär att flytta fram detta till maj månads utgång. § 11 Föreslås ändring av titulaturen från förbundschef till förbundsdirektör. § 15 I andra stycket ändras tiden för verksamhetsplanens delgivande till medlemskommunerna från september till oktober. § 16 Förslaget om när direktionen senast ska ha upprättat förslag till årsredovisning flyttas fram från 1 mars till 1 april. § 23 Första stycket stryks. Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundet ansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från och med den 1 april 2005. -------------------Fyrbodals kommunalförbund föreslår medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna ovan redovisade ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund. Den nya förbundsordningen gäller när samtliga medlemskommuners fullmäktigeförsamlingar och förbundsdirektionen har antagit förslaget. Förslag till beslut: Att godkänna bifogat förslag till förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund. Fyrbodals kommunalförbund 2015-02-05 Martin Carling Ordförande Lars Lindén Förbundsdirektör
© Copyright 2025