Miljokonsekvensbeskrivning 2015 103131
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga 3 till ansökan om nätkoncession för linje avseende ombyggnation av en delsträcka av befintlig 70 kV kraftledning ÄL82 s2, i Tyresö kommun, Stockholms län Vattenfall Eldistribution AB Juni 2015 Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................. 5 1.1. Bakgrund och syfte ..................................................................................... 5 1.2. Projektets omfattning .................................................................................. 5 1.3. Gällande lagstiftning ................................................................................... 6 1.4. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ....................................................... 6 1.5. 2 1.4.1. Tillämpning och bevisbörda ............................................................................................ 7 1.4.2. Kunskapskravet ............................................................................................................... 7 1.4.3. Försiktighetsprincipen ..................................................................................................... 7 1.4.4. Produktvalsprincipen ...................................................................................................... 7 1.4.5. Hushållnings- och kretsloppsprincipen ........................................................................... 7 1.4.6. Lokaliseringsprincipen .................................................................................................... 7 1.4.7. Skälighetsprincipen ......................................................................................................... 7 1.4.8. Skadeansvar..................................................................................................................... 7 Företagets miljöarbete ................................................................................ 8 Utredning av möjliga alternativ ......................................................................... 8 2.1 Arbetsmetodik ............................................................................................. 8 2.2 Nollalternativ ................................................................................................ 8 2.3 Teknisk utformning ..................................................................................... 8 2.4 Studerade sträckningsalternativ ................................................................ 9 3 2.4.1 Alternativ A.................................................................................................................... 10 2.4.2 Alternativ B.................................................................................................................... 11 Samråd .............................................................................................................. 12 3.1 Avgränsning av samrådskrets ................................................................. 12 3.2 Genomfört samråd .................................................................................... 13 3.3 Inkomna yttranden .................................................................................... 13 3.4 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan ............................. 14 4 4.1 Konsekvensbedömning ................................................................................... 14 Markanvändning och gällande planer ..................................................... 14 4.1.1 Alternativ A.................................................................................................................... 14 2(28) 4.1.2 4.2 Alternativ B.................................................................................................................... 16 Infrastruktur ............................................................................................... 17 4.2.1 Alternativ A.................................................................................................................... 17 4.2.2 Alternativ B.................................................................................................................... 17 4.3 Boendemiljö ............................................................................................... 18 4.3.1 Alternativ A.................................................................................................................... 18 4.3.2 Alternativ B.................................................................................................................... 18 4.4 Kulturmiljö ................................................................................................. 18 4.5 Landskapsbild ........................................................................................... 19 4.5.1 Alternativ A.................................................................................................................... 19 4.5.2 Alternativ B.................................................................................................................... 19 4.6 Naturmiljö, flora och fauna ....................................................................... 19 4.6.1 Alternativ A.................................................................................................................... 19 4.6.2 Alternativ B.................................................................................................................... 20 4.7 5 Friluftsliv .................................................................................................... 21 4.7.1 Alternativ A.................................................................................................................... 21 4.7.2 Alternativ B.................................................................................................................... 22 Elektriska och magnetiska fält ........................................................................ 22 5.1 6 Magnetfält från aktuell ledning ................................................................. 23 Byggnation, drift och underhåll ...................................................................... 24 6.1 Buller och vibrationer ............................................................................... 24 6.2 Utsläpp till luft............................................................................................ 25 6.3 Utsläpp till mark och vatten ...................................................................... 25 7 Samlad bedömning .......................................................................................... 25 7.1 Val av huvudalternativ .............................................................................. 26 Bilagor Bilaga 1 ........................................................................................ Karta, skala 1:5000 Bilaga 2 ..................................................................................... Samrådsredogörelse Bilaga 3 ................................. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 3(28) Sammanfattning Inledning och Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att bygga om en del av befintlig 70 kV luftledning till markförlagd kabel mellan transformatorstationerna Bollmora och Nacka. Den befintliga luftledningen följer längs med Tyresövägen och ombyggnationen görs på uppdrag av Tyresö kommun för att möjliggöra en nödvändig breddning av den hårt belastade Tyresövägen. Alternativ Vattenfall har för den nya ledningen studerat tre olika sträckningsalternativ, varav två ansetts genomförbara. Samtliga studerade alternativ har avsett markförlagd ledning. Alternativ A, följer huvudsakligen den befintliga luftledningen längs med Tyresövägen. Alternativet innebär i princip kortast möjliga sträckning och undviker intrång i tidigare orörd terräng. Alternativ B passerar huvudsakligen genom natur- och ängsmark och rundar Petterboda industriområde (se karta i bilaga 1) varför alternativet utgör en betydligt längre sträcka jämfört med alternativ A. Nollalternativet innebär att luftledningen får stå kvar och att breddningen av Tyresövägen inte kan komma till stånd. Samråd Samråd inför upprättande av föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som utgör bilaga till Vattenfalls ansökan om nätkoncession för linje, har genomförts i flera omgångar. Ett första samråd genomfördes under sommaren 2014, med direkt berörda fastighetsägare organisationer och myndigheter. I slutet av 2014 och början av 2015 valde Vattenfall att samråda på nytt och inkluderade då en mer omfattande krets av fastighetsägare, enskilda särskilt berörda (närboende och verksamhetsutövare i ledningens närhet) samt rättighetsinnehavare. Förutsättningarna för projektet har inte förändrats mellan samrådstillfällena, det är endast samrådskretsen som har reviderats i syfte att säkerställa att samtliga berörda har varit med i samrådet. Vattenfalls planer på ombyggnation av ledningen har också annonserats i lokaltidningen Mitt i Tyresö, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter samt Post- och Inrikes tidningar. Konsekvensbedömning En konsekvensbedömning har gjorts för de alternativ som varit föremål för samråd i syfte att uppskatta påverkan på markanvändning och gällande planer, infrastruktur, boendemiljö, kulturmiljö, naturmiljö samt friluftsliv och rekreation. Separata bedömningar har gjorts för de konsekvenser som ledningen bedöms medföra under driftskedet och för de konsekvenser som erforderliga anläggningsarbeten kommer att medföra. Samlad bedömning Påverkan till följd av en ny markkabel uppstår främst under anläggningsskedet i form av buller och visuell påverkan till följd av maskiner samt upplag av material och massor. När kraftledningen är i drift bedöms påverkan på bedömda aspekter bli närmast obefintlig. Alternativ A utgör den kortaste sträckningen och följer befintlig infrastruktur så långt det är möjligt. Alternativ B påverkar tidigare orörd natur- och ängsmark och alternativet är betydligt längre än alternativ B. Baserat på genomförda samråd samt information om planer, markanvändning och berörda intressen bedöms en ledning i enlighet med alternativ A vara mest lämplig och det är således för detta alternativ som Vattenfall ansöker om nätkoncession för linje. 4(28) 1 Inledning 1.1. Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att bygga om en del av befintlig 70 kV luftledning (ÄL82 S2) till markförlagd kabel mellan transformatorstation ÄT82 i Bollmora och transformatorstation RT91 i Nacka. Ombyggnationen avser en del av ledningen mellan transformatorstationen i Bollmora och stolpe 27, på södra sidan om vägen sett från Tyresö golfbana, se figur 1 nedan. Den del av luftledningen som ska byggas om är idag uppförd längs med Tyresövägen i Tyresö kommun, Stockholms län. Ombyggnationen görs på begäran av Tyresö kommun som planerar att bredda Tyresövägen. Vägen är idag underdimensionerad och måste breddas för att klara av den ökade trafiken i området. För att kunna bredda vägen måste den befintliga luftledningen på delsträckan flyttas alternativt markförläggas. Figur 1. Aktuell delsträcka av befintlig luftledning som behöver byggas om (mellan transformatorstation och stolpe 27). I samband med att befintlig luftledning raseras på aktuell delsträcka kommer de 20 kV lokalnätsledningar (ÄL 824 och ÄL 825) som är placerade i samma stolpar som 70 kV ledningen också att behöva markförläggas. Lokalnätsledningarna omfattas av Vattenfalls områdeskoncession och hanteras därför inte i denna ansökan. Vattenfall planerar dock att förlägga ledningarna i ett gemensamt schakt så långt det är möjligt. 1.2. Projektets omfattning Den planerade ledningen avser en markförlagd kabel, med dubbla kabelförband på en sträcka av ca 1,1 km, huvudsakligen längs Tyresövägen. Markförläggningen utförs för att möjliggöra rasering av en delsträcka av den befintliga luftledningen ÄL82 s2 (se figur 2 nedan). Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör beslutsunderlag för Energimarknadsinspektionens prövning av ärendet och beskriver de miljökonsekvenser som den planerade ledningen bedöms medföra under anläggnings- och driftskedet. 5(28) Figur 2. Befintlig 70 kV luftledning som planeras att raseras. 1.3. Gällande lagstiftning För att få uppföra och driva elektriska starkströmsledningar på angivna sträckor krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; så kallad nätkoncession för linje. Energimarknadsinspektionen (Ei) är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Till ansökan bifogas bland annat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), i detta fall denna skrift. Innan Ei fattar sitt beslut remitteras ansökan till berörda instanser och sakägare. Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap. § 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölagen (1988:950) – 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 1.4. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Som verksamhetsutövare är Vattenfall skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas för projektet. 6(28) 1.4.1. Tillämpning och bevisbörda Föreliggande MKB är det dokument där Vattenfall presenterar hur projektet kommer att genomföras och på vilket sätt företaget kommer att iaktta hänsynsreglerna. 1.4.2. Kunskapskravet Vattenfall är ett etablerat nätbolag med gedigen erfarenhet av att bygga och driva kraftledningar. Företaget har i genomförda samråd inhämtat information om det aktuella området och de konsekvenser som projektet kan komma att medföra. Vattenfall anser sig således ha den kunskap som krävs för att bedriva verksamheten på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljön mot skada och olägenheter. 1.4.3. Försiktighetsprincipen Inom Vattenfall arbetar man aktivt med att förebygga, hindra och motverka att företagets verksamheter medför skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. Vattenfall följer gängse normer och regler för skyddsåtgärder, skyddsavstånd och liknande. Avseende exponering för magnetiska fält bedöms den aktuella ledningens lokalisering vara förenlig med den försiktighetsprincip som formulerats av svenska myndigheter. 1.4.4. Produktvalsprincipen Inom Vattenfall strävar man efter att minska mängden kemikalier och tillämpar produktvalsprincipen vid val av kemiska produkter och varor. Vattenfall för också en dialog med entreprenörer och underhållsleverantörer att produktvalsprincipen gäller på eller intill bolagets befintliga anläggningar samt i projekt. 1.4.5. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Hushållning med råvaror och energi samt hantering av avfall för återanvändning och återvinning, ingår som ett fokusområde i Vattenfalls miljöarbete. Vattenfalls rutiner inom området kommer att gälla även för det aktuella projektet. 1.4.6. Lokaliseringsprincipen I arbetet med att ta fram föreliggande MKB och den ansökta sträckningen har studier genomförts för att hitta den mest lämpliga placeringen av ledningen. Vattenfall anser att ansökt sträckning är lokaliserad så att de allmänna hänsynsreglerna uppfylls. 1.4.7. Skälighetsprincipen Byggnation av den nya ledningen är en förutsättning för att Vattenfall ska kunna uppfylla de överföringskrav som ställs på företaget i egenskap av innehavare av områdeskoncession i regionen. Breddning av Tyresövägen innebär att befintlig luftledning måste raseras och ersättas på annan plats alternativt markförläggas. De konsekvenser som projektet förorsakar på människors hälsa och miljön bedöms som skäliga i förhållande till den nytta för allmänheten som ombyggnation av ledningen medför. Vattenfall anser att man har föreslagit tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna. 1.4.8. Skadeansvar I MKBn och koncessionsansökan redovisas förslag för att avhjälpa och förebygga att skada och olägenhet uppkommer. I det fall oförutsedd skada skulle uppkomma i samband med projektets genomförande kommer Vattenfall att vidta de åtgärder som erfordras i enlighet med gällande lagstiftning. 7(28) 1.5. Företagets miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall är att arbeta för ständiga förbättringar så att riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från bolagets anläggningar minskar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 2 Utredning av möjliga alternativ Miljöbalken ställer krav på att alternativa sträckningar och utföranden ska utredas om sådana är möjliga (6 kap. 7 § MB). Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, markanvändning, bebyggelse och planförhållanden samt infrastruktur. Därutöver ska även leveranssäkerheten vägas in. 2.1 Arbetsmetodik För att studera och ta fram alternativa sträckningar och utformningar för den planerade ledningen har Vattenfall studerat det aktuella området utifrån pågående och planerad markanvändning, motstående intressen samt befintlig infrastruktur. Som underlag för dessa studier har Vattenfall använt sig av Lantmäteriets fastighetskarta och terrängkarta, kommunens tillgängliga planer och program samt digitalt underlagsmaterial från länsstyrelsen (RUM), Skogsstyrelsen (Skogens källa) och Riksantikvarieämbetet (FMIS). Vidare har Vattenfall använt sig av ”Ledningskollen” för att identifiera andra underjordiska ledningar på sträckan. Fältbesök på plats har genomförts vid ett flertal tillfällen för att ytterligare studera framkomligheten. Sträckningsalternativ har sedan tagits fram tillsammans med representanter för Tyresö kommun. 2.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att luftledningen får stå kvar i befintlig sträckning och utformning. Det betyder att Tyresövägen inte kan breddas åt det håll där luftledningen finns vilket troligen skulle innebära att breddning av vägen inte kan genomföras. På motsatt sida finns det inte utrymme då området är bebyggt med bostäder. Nollalternativet innebär också att de konsekvenser som ombyggnation av ledningen skulle orsaka uteblir. 2.3 Teknisk utformning För kraftledningar finns de tekniska alternativen luftledning och markförlagd kabel. Normalt byggs regionnätsledningar av den aktuella typen med luftledning, dels på grund av driftsäkerhet men också av ekonomiska skäl, markförlagda ledningar är avsevärt dyrare än konstruktioner med luftledning. I områden där det är ont om plats, exempelvis inne i städer och tätorter, anläggs idag markförlagda ledningar i större utsträckning än vad som tidigare varit vanligt. I det aktuella fallet måste befintlig luftledning raseras för att det ska vara möjligt att bredda Tyresövägen. På grund av utrymmesbrist har Vattenfall därför endast utrett alternativ med markförlagd kabel för planerad ombyggnation. Den markförlagda 70 kV ledningen kommer att utföras med dubbla kabelförband med ca 0,5 m avstånd mellan förbanden. Varje kabelförband består av tre enledarkablar som buntas i triangelform. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och skärm av koppar. Parallellt med kabelförbandet förläggs en jordlina av koppar samt ett plaströr med optofiber för signalöverföring kopplat till driften av elnätet. I samma schakt, lite närmare markytan, förläggs också kablar för de dubbla 20 kV ledningarna som idag är placerade i befintlig luftledning. Kablarna kommer i första hand att förläggas genom schaktning. Kabelschaktet kommer att behöva vara ca 1,1 meter djupt, med en bottenbredd om ca 1,5 meter och en dagöppning om ca 3 meter (se figur 3 nedan). Vid berg i dagen eller tunt marktäcke kommer sprängning att bli nödvändigt. Längs begränsade sträckor kommer även schaktfri metod som styrd borrning eller tryckning att bli aktuellt. Precis ovanför kabelförbanden kommer det att finnas kabelskydd i form av plastskydd med texten 8(28) redan tidigt i processen är viktigt att inkludera samtliga myndigheter och organisationer som kan komma att beröras av ledningen. Vattenfall har därför valt att inkludera dessa i samrådet trots att det formellt endast krävs om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I tabell 1 nedan framgår vilka myndigheter och sektorsintressen som varit del i samrådet. Tabell 1. Förteckning över myndigheter och sektorsintressen med vilka samråd hållits. Länsstyrelsen i Stockholms län Tyresö kommun Trafikverket AB Storstockholms Lokaltrafik Svenska kraftnät Försvarsmakten HKV Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skogsstyrelsen Skanova Vattenfall Värme I samband med samrådet annonserades ombyggnationen i gratistidningen ”Mitt i Tyresö” för att nå ut till en bred allmänhet. För att säkerställa att samtliga berörda och allmänheten har fått kännedom om projektet har annonsering dessutom skett i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt i Post- och Inrikes Tidningar. I samrådet med Länsstyrelsen uppmärksammades att markavvattningsföretaget ”Bollmora-Gimmersta torrläggningsföretag” berörs av den planerade ledningen. Vattenfall har därför kompletterat samrådet genom ett brevutskick till samtliga ägare till fastigheter som ingår i torrläggningsföretaget. 3.2 Genomfört samråd Samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken har genomförts inför ansökan om tillstånd (nätkoncession för linje) avseende planerad ombyggnation av ledningen ÄL82 s2. Processen påbörjades vintern/våren 2014 då Vattenfall och Tyresö kommun träffades för att diskutera en eventuell ombyggnation av ledningen. Ett antal möten har hållits, varav ett möte i fält för att finna lämpliga lösningar. Utifrån detta studerades tre alternativa sträckningar (A, B och C enligt figur 3). Alternativ C bordlades redan i ett tidigt skede då det konstaterats att det inom industriområdet inte finns plats för en ledning på denna spänningsnivå. Samråd har således genomförts avseende alternativ A och B. Den 5 juni 2014 skickades samrådsunderlag ut till direkt berörda markägare, myndigheter och andra berörda parter (se sändlista i samrådsunderlag). Samtliga ombads inkomma med eventuella synpunkter på projektet. Projektet annonserades genom en kungörelseannons i lokaltidningen ”Mitt i Tyresö” den 17 juni 2014. Under hösten 2014 bestämde sig Vattenfall att utöka samrådskretsen på grund av nya riktlinjer från Energimarknadsinspektionen, som är prövande myndighet. Ett nytt samråd genomfördes med fastighetsägare, särskilt berörda (innefattande närboende och verksamhetsutövare) samt innehavare av särskild rätt på berörda fastigheter. Ett brev med en inbjudan till ett öppet samrådsmöte samt information om projektet skickades ut den 12 november 2014. I brevet hänvisades till det kompletta samrådsunderlaget som har funnits tillgängligt på Tyresö kommuns hemsida alternativt gått att beställa i pappersform från Sweco. Samtliga som tagit del av det första utskicket i juni inbjöds även till detta utökade samråd. Den 18 november 2014 kungjordes projektet på nytt i lokaltidningen ”Mitt i Tyresö” där även allmänheten bjöds in till det öppna samrådsmötet. Samrådsmötet hölls i form av ett öppet hus den 4 december 2014 i kommunhuset i Tyresö mellan klockan 16-19. Mötet syftade till att ge berörda och allmänhet möjlighet att få information om projektet och ställa frågor till Vattenfall och kommunen. Till mötet kom ett tiotal personer för att få information och lämna uppgifter. Då mötet hölls i form av ett öppet hus fördes inga mötesanteckningar. De parter som hade uppgifter och synpunkter att framföra har lämnat skriftliga yttranden med denna information. 3.3 Inkomna yttranden Av de parter som yttrat sig i samrådet har Stockholms läns landsting (Trafikförvaltningen) samt fastighetsägaren till Bussen 5 (tillika verksamhetutövare för leklandet Kataach AB) förordat alternativ B då detta alternativ inte riskerar att medföra någon påverkan på parternas verksamheter i området. Även en närboende familj har förordat alternativ B, då de bor nära Tyresövägen och vill undvika 13(28) störningar till följd av sprängningsarbeten och liknande. Fastighetsägaren till fastigheterna Strömfallet 3 och Strömfallet 5 har framfört en del synpunkter och frågor gällande hur alternativ A skulle komma att påverka dennes fastigheter. Kommunen, naturskyddsföreningen, Tyresö ryttarförening, bostadsrättsföreningen Laxtrappan och två närboende har i samrådet förordat alternativ A, främst för att sträckningen är kortare och för att man undviker intrång i grönområden. Möten med Tyresö kommun har hållits fortlöpande under hela projektperioden. En utförlig beskrivning av genomfört samråd samt inkomna yttranden återfinns i samrådsredogörelsen i bilaga 2 till denna MKB. 3.4 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Stockholms län har i enlighet med 6 kap. 5 § miljöbalken beslutat att den planerade ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 3. 4 Konsekvensbedömning I detta avsnitt beskrivs de miljö- och markanvändningsintressen som berörs av de olika alternativen, samt påverkan på dessa till följd av en ledning i enlighet med alternativen. Som en generell skadeförebyggande åtgärd kommer krav att ställas på entreprenörer som utför arbeten kopplade till förläggningen av markkablarna att de tar del av den information och de skadeförebyggande åtgärder som framgår av MKB:n. Nedan följer en konsekvensbedömning för markanvändning och gällande planer, infrastruktur, boendemiljö, kulturmiljö, landskapsbild, naturmiljö samt friluftsliv. Separata bedömningar har gjorts för de konsekvenser som ledningen medför under driftskedet och för de konsekvenser som erforderliga anläggningsarbeten kommer att medföra. I slutet av varje avsnitt presenteras förslag på skadeförebyggande åtgärder i de fall det anses relevant. Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan: obetydlig – liten – måttlig – stor. Stor påverkan – uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor, alternativt omöjliggör pågående verksamhet. Måttlig påverkan – uppstår när projektet innebär att enstaka värdefulla områden störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, alternativt att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Liten påverkan – innebär att enstaka värdefulla områden endast störs i liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, alternativt att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. Obetydlig påverkan – innebär att värdefulla områden inte störs och att områdenas samlade värden kvarstår, alternativt att pågående verksamhet kan pågå som tidigare. 4.1 Markanvändning och gällande planer 4.1.1 Alternativ A Alternativ A berör de gällande detaljplanerna 137, 192, 199 och 224, samt pågående detaljplan för fastigheten Bussen 5. Där sträckningen berör planerna 192, 199 och 224 avser markanvändningen park- och naturmark och ledningen bedöms därför inte påverka möjligheten att uppfylla syftet med planerna. Plan 137 är ett reserverat område för Vattenfalls befintliga transformatorstation i Bollmora. 14(28) Alternativet passerar utanför men nära den pågående detaljplanen för fastigheten Bussen 5 som planeras att användas som lekland. En markförläggning av ledningen innebär en förbättring för verksamheten genom att luftledningen raseras och magnetfältet minskar (se avsnitt 6.1) Alternativ A sträcker sig huvudsakligen genom naturmark som idag utgörs av hävdad ledningsgata och är belägen intill vägar, gångvägar och stigar. Annan markanvändning som berörs är en hästhage tillhörande Tyresö Ryttarförening. Hästhagen kommer att påverkas under anläggningsarbetet då delar av hagen kommer att behöva stängas av tillfälligt medan schakt för kabeln grävs. Efter det att kabeln är nedgrävd kan hästhagen nyttjas som innan. Ryttarföreningen/ridskolan använder dagligen en ridväg längs det dagvattendike som ledningen planeras att förläggas intill. Detta är en av få ridvägar i området och utgör en viktig del i ridverksamheten. Förläggningsarbeten intill ridvägen kommer att innebära att vägen blir tillfälligt oframkomlig för hästar. En dialog med Tyresö kommun pågår om huruvida ridskolan kan få tillåtelse att använda tillfälliga stigar/ridvägar för sin verksamhet, vilka sedan återställs när arbetet är klart. Vidare korsar alternativet en infart och parkeringen till ridskolan (se figur 15 nedan). För att minimera påverkan under anläggningsarbetet kommer körplåtar att placeras ut över öppna schakt så att både infart och parkering kan nyttjas. Vid sprängning i närheten av ridskolan kommer ”tyst/långsam dynamit” att användas i största möjliga mån, vilket innebär att berget spräcks utan påtagliga explosioner. Vattenfall kommer föra en dialog med ridskolan inför anläggningsarbetet, så att eventuella överenskommelser om tid och tillvägagångsätt kan träffas. Vattenfall kommer också informera om när eventuell sprängning planeras, så att ridskolan får möjlighet att vidta lämpliga åtgärder för sin verksamhet. Figur 15. Kartan visar hur de båda sträckningsalternativen påverkar ridskolan och dess verksamhet. Där sträckningen för alternativ A föreslås mellan småindustrier och Tyresövägen kommer ledningen att förläggas intill en planerad gång- och cykelväg, för lätt åtkomst till kablarna. Gång- och cykelvägen kommer att innebära att den ridå av buskar och annan vegetation som finns på platsen idag kommer att försvinna. När arbetena med vägen och ledningen är slutförda kommer Tyresö kommun att återställa kvarvarande delar till en gräsbevuxen slänt. 15(28) Längs föreslagen sträckning för alternativ A förekommer vibrationskänsliga verksamheter. Vid avisering om kommande arbeten kommer det att finnas möjlighet att anmäla intresse om man önskar information inför varje sprängningstillfälle. Detta gäller även för andra känsliga verksamheter i området, t.ex. ridskolan. Alternativ A passerar markavvattningsföretaget Bollmora-Gimmerstad, ett torrläggningsföretag från 1940-talet, se figur 16 nedan. Samråd har genomförts med de fastighetsägare som är delägare i markavvattningsföretaget. Den nya ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för företagets funktion och påverkan bedöms bli obetydlig. Figur 16. Markavvattningsföretag i anslutning till alternativ A och alternativ B. Förutsatt att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas och tillfälliga ridvägar ordnas för ridskolan bedöms alternativ A medföra små konsekvenser för markanvändning och planer i området, i annat fall bedöms konsekvenserna bli måttliga om inga alternativa ridvägar kommer kunna användas. 4.1.2 Alternativ B Alternativ B berör liksom alternativ A de gällande detaljplanerna 137, 192, 199 och 224. Utöver dessa berörs även de gällande detaljplanerna 95, 107, 124, och 154. Samtliga planer utom 137 avser markanvändningen park- och naturmark och ledningen bedöms därför inte påverka möjligheten att uppfylla syftet med planerna. Plan 137 är ett reserverat område för Vattenfalls befintliga transformatorstation i Bollmora. Alternativ B följer i huvudsak i områden med naturmark. Annan markanvändning som berörs är en hästhage tillhörande Tyresö Ryttarförening. Hästhagen kommer att påverkas under anläggningsarbetet då delar av hagen kommer att behöva stängas av tillfälligt medan schakt för kabeln grävs. Efter det att kabeln är nedgrävd kan hästhagen nyttjas som vanligt. Ryttarföreningen/ridskolan använder dagligen en ridväg längs det dagvattendike som ledningen planeras att förläggas intill. Detta är en av få ridvägar i området och en viktig del i ridverksamheten. Förläggningsarbeten intill ridvägen kommer att innebära att vägen blir tillfälligt oframkomlig för hästar. En dialog med Tyresö kommun pågår om huruvida ridskolan kan få tillåtelse att använda tillfälliga 16(28) stigar/ridvägar för sin verksamhet, vilka sedan återställs när arbetet är klart. Vidare korsar alternativet infart och parkeringen till ridskolan. För att minimera påverkan under anläggningsarbetet kommer körplåtar att placeras ut över öppna schakt så att både infart och parkering kan nyttjas. Vid sprängning i närheten av ridskolan kommer ”tyst/långsam” sprängning att användas i största möjliga mån, vilket innebär att berget spräcks utan påtagliga explosioner. Vattenfall kommer föra en dialog med ridskolan inför anläggningsarbetet, så att eventuella överenskommelser om tid och tillvägagångsätt kan träffas. Vattenfall kommer också informera om när eventuell sprängning planeras, så att ridskolan får möjlighet att vidta lämpliga åtgärder för sin verksamhet. Sträckningen passerar markavvattningsföretaget Bollmora-Gimmerstad, ett torrläggningsföretag från 1940-talet. Samråd har genomförts med de fastighetsägare som ingår i markavvattningsföretaget. Den nya ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för företagets funktion och påverkan bedöms bli obetydlig. Sammantaget skulle alternativ B medföra måttliga konsekvenser för markanvändning och planer i området. 4.2 Infrastruktur Båda alternativen berör en mängd infrastrukturella objekt och anläggningar, främst underjordiska ledningar där anpassningar behöver ske, men även vägar. Påverkan på infrastruktur och trafik bedöms utifrån framkomligheten under anläggningsskedet samt under driftfas. Längs med stora delar av både alternativ A och B planeras ledningen att uppföras intill samt korsa en mängd andra typer av markförlagda ledningar i form av lokalnätsledningar för el, teleledningar samt fjärrvärme. Vid anläggningsarbetena är det därför viktigt att ha kännedom om övriga ledningar för att kunna anpassa avståndet till dessa. Bedömning har gjorts att det är möjligt att anpassa sig efter de befintliga ledningarna och påverkan bedöms därför bli liten under anläggningsskedet och obetydlig när ledningen är i drift. 4.2.1 Alternativ A I nära anslutning till transformatorstationen i Bollmora kommer alternativ A att behöva korsa en stor dagvattenledning. Korsningen utförs genom tryckning under ledningen för att undvika påverkan. Alternativ A innebär förläggning parallellt med Tyresövägen och den planerade gång- och cykelvägen som kommer att uppföras intill vägen. Alternativet kommer att behöva korsa Energivägen, en korsning som endast är möjlig genom förläggning av ledningen under det yttersta körfältet i den planerade Petterbodarondellen (se karta i bilaga 1). Området kring rondellen är mycket hårt belastat av olika typer av underjordiska ledningar. Förprojekteringen har visat att det är möjligt att få plats med den planerade ledningen, en förutsättning för att åstadkomma en hållbar lösning är dock att förläggningen utförs i samarbete med Tyresö kommun. Tyresö bussgarage är beläget i Petterboda industriområde och enda utfarten till Tyresövägen är via Energivägen och Petterbodarondellen. För att undvika påverkan på busstrafiken planeras ledningen att förläggas med schaktfri metod under Petterbodarondellen. På så sätt påverkar inte ledningsbyggnationen trafiken in och ut från Petterboda industriområde. Under driftskedet påverkas trafik och övrig infrastruktur enbart vid eventuella reparationer och underhåll. Reparationer på delsträckan som planeras i Petterbodarondellen kommer att kunna utföras utan att trafiken behöver strängas av, något som är en förutsättning för att kabeln ska kunna placeras där. Påverkan på infrastruktur och trafik bedöms totalt sett som liten. 4.2.2 Alternativ B I nära anslutning till transformatorstationen i Bollmora kommer alternativ B att behöva korsa en stor dagvattenledning. Korsningen utförs genom tryckning under ledningen för att undvika påverkan. 17(28) Alternativ B medför korsning av Tyresövägen strax före anslutning till befintlig stolpe 26. Denna korsning skulle utföras genom schaktning i befintlig gång- och cykeltunnel under Tyresövägen, alternativt genom schaktfri metod som styrd borrning eller tryckning. Vid schaktarbeten i tunneln skulle gång- och cykeltrafiken tillfälligt behöva ledas om. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur och trafik som liten. 4.3 Boendemiljö När den planerade ledningen är i drift kommer den inte att medföra några konsekvenser för boendemiljön. Den kommer inte att utgöra något visuellt inslag i den omgivande miljön och inget av alternativen är beläget på ett sådant avstånd till bebyggelse att det föreligger risk för förhöjda magnetfält (se även avsnitt 6 Elektriska och magnetiska fält). Sträckningsalternativen är framtagna med hänsyn till boendemiljö och avståndet till bostadshus har anpassats utifrån försiktighetsprincipen. 4.3.1 Alternativ A Under anläggningsskedet kommer det att bli aktuellt med grävarbeten, transporter samt upplag av material och massor. Dessa arbeten ger upphov till tillfälliga störningar i form av buller, eventuell begränsad framkomlighet och ökade utsläpp. Bostadshus finns vid Bagarsvängen samt i Öringe, på motstående sida av Tyresövägen (se karta i bilaga 1). Avståndet mellan de planerade markkablarna och bostadshus längs alternativ A är ca 20 meter vid Bagarsvängen. För att minimera påverkan på boendemiljön under anläggningsskedet kan upplagsplatser och likande anpassas för att undvika närhet till bostadshus. Verksamheter som medför buller kommer att hänvisas till vissa tider på dygnet. Påverkan under anläggningsskedet bedöms bli liten och de bestående konsekvenserna för bostadsmiljön bedöms bli obetydliga. För boende i Öringe (norr om Tyresövägen) bedöms påverkan på boendemiljön under driftskedet bli positiv då magnetfältet för närmaste bostäder sänks i samband med att luftledningen raseras och ersätts av markkabel. Den visuella påverkan som luftledningen tidigare medfört försvinner också i samband med att ledningen markförläggs. 4.3.2 Alternativ B Under anläggningsskedet kommer det att bli aktuellt med grävarbeten, transporter samt upplag av material och massor. Dessa arbeten ger upphov till tillfälliga störningar i form av buller, eventuell begränsad framkomlighet och ökade utsläpp. Bostadshus finns vid Bagarsvängen, Klarbärsvägen, Slåttervägen samt Siklöjevägen (se karta i bilaga 1). Närmaste avstånd mellan markkabel och bostadshus längs alternativ B är ca 20 meter vid Bagarsvängen. För att minimera påverkan på boendemiljön kan upplagsplatser och likande anpassas för att undvika närhet till bostadshus. Verksamheter som medför buller kommer att hänvisas till vissa tider på dygnet. Alternativet bedöms innebära måttlig påverkan för boende under anläggningsskedet då åtgärderna utförs i en miljö som normalt är tyst. De bestående konsekvenserna för bostadsmiljön bedöms däremot bli obetydliga. För boende i Öringe längs Tyresövägen bedöms påverkan på boendemiljön under driftskedet bli positiv då luftledningen ersätts med markförlagd kabel. 4.4 Kulturmiljö Med kulturmiljö avses miljöer som speglar vår historia och som berättar om människans verksamhet i förfluten tid. Det är viktigt att de utvecklingsprocesser som format Sverige kan upplevas och följas. Kulturmiljövården syftar till att bevara, vårda och levandegöra vår kulturmiljö, där helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda fornlämningar. 18(28) Inom det aktuella området finns inga utpekade kulturlämningar eller andra särskilda kulturmiljövärden att ta hänsyn till, varken längs alternativ A eller B. Påverkan på kulturmiljön bedöms därför som obetydlig för båda alternativen. 4.5 Landskapsbild Då båda alternativen utgörs av markförlagda kablar kommer inget av alternativen att ha en visuell påverkan på den omgivande miljön när ledningen väl är i drift. Markförläggning av den befintliga ledningen innebär en positiv påverkan på landskasbilden då den visuella påverkan från luftledningen försvinner när denna raseras. 4.5.1 Alternativ A Området där ledningen planeras att markförläggas enligt alternativ A utgörs huvudsakligen av bebyggd mark med inslag av skogsområden och öppna marker. Bebyggelsen utgörs av en blandning av villor, flerfamiljshus samt industrier och verksamheter. Under anläggningsskedet påverkas landskapsbilden då ledningsschakt, maskiner/fordon samt upplag av material och massor kommer att finnas på platsen. Denna påverkan är av övergående karaktär och då en stor del av sträckningen går längs befintliga vägar och i anslutning till industrimark, som innebär att landskapsbilden redan är påverkad, bedöms påverkan vid anläggningsskedet som liten. 4.5.2 Alternativ B Den föreslagna sträckningen för alternativ B passerar genom naturmark där miljön och landskapsbilden är ostörd. Landskapsbilden påverkas där tillfälligt under byggnation då ledningsschakt, maskiner/fordon samt upplag av material och massor kommer att finnas på platsen. Denna påverkan är av övergående karaktär och bedöms som liten. 4.6 Naturmiljö, flora och fauna Den naturmark som markförläggning av ledningen kommer att beröra utgörs av tätortsnära miljöer. Området ingår i den så kallade Tyrestakilen och är en av tio utpekade gröna kilar i Stockholmregionen. Avgränsningen av de gröna kilarna bygger på den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2001). Kilen präglas främst av de stora, tysta och orörda skogarna i de södra delarna och den tätortsnära skogen i Nackareservatet. Kontakten mellan de två delarna är sedan 1960-talet i stort sett bruten genom uppförandet av stadsdelen Bollmora och senare även Rotvik och Öringe. Den passage som finns kvar mellan ovan nämnda områden är idag en svag länk som inte får försvagas ytterligare. 4.6.1 Alternativ A Alternativ A berör skogsmark där ledningen planeras att förläggas intill dagvattendike och stig/ridväg. Enstaka träd kan behöva tas ned på denna delsträcka även om arbetsområdet i första hand kommer planeras för att undvika detta. Delsträckan mellan körvägen till ridskolan och Tyresövägen, där den planerade ledningen delvis följer befintlig ledningsgata, föreslås alternativet att förläggas i naturmark. Denna mark är kontinuerligt hävdad sedan den befintliga luftledningen byggdes och bedöms därför inte påverkas av ytterligare röjning. Den förslagna sträckningen för alternativet avviker något från befintlig luftledningssträckning för att undvika sträckor med berg, på dessa platser kommer träd att behöva tas ned i större omfattning. Då det inte är möjligt att helt undvika passage av områden med berg kommer det att bli aktuellt att spränga schakt på kortare delsträckor. Alternativ A berör ett område med planterade buskar. Detta område kommer att behöva tas i anspråk av en planerad gång- och cykelväg som kabelschaktet förläggs i anslutning till. Efter anläggning av gång- och cykelvägen kommer återstående ytor att övergå i gräsytor. I anslutning till föreslagen sträckning för alternativ A finns Alby naturreservat (se figur 17). Syftet med reservatet är att bevara en vacker värdefull naturmiljö samt tillvarata de möjligheter området medger för friluftsliv, rekreation och utbildning. Delar av reservatet har mycket höga naturvärden, som t.ex. 19(28) alkärret vid Uddby, halvön Rävnäset och sjön Fatburen. En ledning enligt alternativ A kommer i sin helhet att förläggas utanför reservatet och inga åtgärder kommer att bli aktuella i vattenområden med koppling till reservatet. Ingen påverkan bedöms således uppkomma på reservatet. Strax norr om alternativets utgångspunkt vid transformatorstation Bollmora finns ett avrinningsområde till Öringesjön som är definierat som ”Ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO)”, definierat i Tyresö kommuns översiktsplan (se figur 17 nedan). Erforderliga schakt för alternativ A kommer inte att beröra området och ingen påverkan kommer att uppstå på området. Figur 17. Karta med känsliga naturmiljöer intill planerad kraftledning. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande belyst att det kan komma att behövas strandskyddsdispens för åtgärder nära Kolardammarna (se strandskyddat område i figur 17 ovan). Vattenfall kommer att ansöka om strandskyddsdispens i god tid före det att planerade åtgärder vidtas om så krävs. Vattenfall bedömer dock att dammarna inte kommer att påverkas av åtgärden, då närmaste schakt troligen kommer att finnas över hundra meter från detta område och då kabeln inte kommer att motverka syftet med strandskyddet. När ledningen är förlagd kommer vegetationen att kunna återetableras inom arbetsområdet. Närmast kabeln kommer det dock att kunna bli aktuellt med röjning för att säkerställa åtkomst till kablarna och för att skydda dem. Som skadeförebyggande åtgärd kommer dialog att föras med Naturskyddsföreningen för att inhämta synpunkter inför och i samband med byggnation. Syftet är att bevaka naturintressen kopplat till den svaga länken mellan norra och södra delen av Tyrestakilen. Under driftskedet bedöms markkabeln inte medföra någon påverkan på naturmiljön och totalt sett bedöms påverkan på naturmiljön bli liten. 4.6.2 Alternativ B Liksom alternativ A berör alternativ B skogsområden där alternativet föreslås förläggas intill dagvattendike och stig/ridväg. Enstaka träd kan komma att behöva tas ned på denna delsträcka även om arbetsområdet i första hand kommer planeras för att undvika detta. Alternativ B berör i huvudsak naturmark. Alternativet innebär att en hel del träd behöver tas ned för att ge plats för den planerade ledningen. Den föreslagna sträckningen för alternativet korsar över Petterboda ängar som är en stor öppen gräsyta med enstaka spridda träddungar. Sträckningen har 20(28) anpassats för att i möjligaste mån undvika träddungarna och därmed minimera behovet av att ta ned träd. I anslutning till föreslagen sträckning för alternativ A finns Alby naturreservat (se figur 17). Syftet med reservatet är att bevara en vacker värdefull naturmiljö samt tillvarata de möjligheter området medger för friluftsliv, rekreation och utbildning. Delar av reservatet har mycket höga naturvärden, som t.ex. alkärret vid Uddby, halvön Rävnäset och sjön Fatburen. En ledning enligt alternativ A kommer i sin helhet att förläggas utanför reservatet och inga åtgärder kommer att bli aktuella i vattenområden med koppling till reservatet. Ingen påverkan bedöms således uppkomma på reservatet. Strax norr om alternativets utgångspunkt vid transformatorstation Bollmora finns ett avrinningsområde till Öringesjön som är definierat som ”Ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO)”, definierat i Tyresö kommuns översiktsplan (se figur 17 nedan). Erforderliga schakt för alternativ A kommer inte att beröra området och ingen påverkan kommer att uppstå på området. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande belyst att det kan komma att behövas strandskyddsdispens för åtgärder nära Kolardammarna (se strandskyddat område i figur 17 ovan). Vattenfall kommer att ansöka om strandskyddsdispens i god tid före det att planerade åtgärder vidtas om så krävs. Vattenfall bedömer dock att dammarna inte kommer att påverkas av åtgärden, då närmaste schakt troligen kommer att finnas över hundra meter från detta område och då kabeln inte kommer att motverka syftet med strandskyddet. När ledningen är förlagd kommer vegetationen att kunna återetableras inom arbetsområdet. Närmast kabeln kommer det dock att kunna bli aktuellt med röjning för att säkerställa åtkomst till kablarna och för att skydda dem. Som skadeförebyggande åtgärd kommer dialog att föras med Naturskyddsföreningen för att inhämta synpunkter inför och i samband med byggnation. Syftet är att bevaka naturintressen kopplat till den svaga länken mellan norra och södra delen av Tyrestakilen. Under driftskedet bedöms markkabeln inte medföra någon påverkan på naturmiljön och totalt sett bedöms påverkan på naturmiljön bli liten. 4.7 Friluftsliv Rekreations- och friluftslivsintressen omfattar dels markområden som har en särskild betydelse för allmänheten på grund av sitt geografiska läge, naturmiljö, skönhet osv., dels de anläggningar som skapats för människor som vistas i naturen och som utövar olika fritidsaktiviteter. Då båda alternativen utgörs av markförlagda kablar kommer inget av alternativen att begränsa allmänhetens möjligheter till utövande av aktiviteter kopplade till friluftsliv och rekreation under driftskedet. 4.7.1 Alternativ A Området där alternativ A föreslås ingår i Tyrestakilen som utgör en av tio utpekade gröna kilar i Stockholmregionen, utpekade för att särskilt bevaras, se ytterligare beskrivning under avsnitt 5.6 naturmiljö. Alternativet följer dock huvudsakligen den hårt trafikerade Tyresövägen vilket medför att rekreationsvärdet är begränsat. Den delsträcka som nyttjas för friluftsliv är den stig/ridväg som är belägen längs det öppna dagvattendiket nära trasformatorstationen i Bollmora. Stigen/ridvägen används dagligen av den närbelägna ridskolans hästar och dess ryttare. Arbetet med förläggning av markkabeln i anslutning till ridskolas verksamhet kommer att ske i dialog med Tyresö Ryttarförening för att minimera påverkan för dem (se även avsnitt 5.1 Markanvändning). Naturområdet närmast flerbostadshusen vid Bagarsvängen används av boende, bland annat för lekaktiviteter. Påverkan för friluftslivet bedöms som måttligt under anläggningstiden och som obefintlig under driftstiden. 21(28) 4.7.2 Alternativ B Sträckningen för alternativ B är huvudsakligen belägen i tätortsnära naturmark. Alternativet berör en stig/ridväg som frekvent nyttjas av Tyresö Ryttarförening samt Petterboda ängar. Den stig/ridväg som är belägen längs det öppna dagvattendiket används dagligen av den närbelägna ridskolans hästar och dess ryttare. Arbetet med förläggning av markkabeln i anslutning till ridskolas verksamhet kommer att ske i dialog med Tyresö Ryttarförening för att minimera påverkan för dem (se även avsnitt 5.1 Markanvändning). Petterboda ängar används frekvent av närboende för promenader och lek och föreslås i ”Tyresö kommuns Grönplan” bli en kommundelspark. Området kommer att kunna användas även under anläggningstiden, även om vissa störningar i form av buller, upplag och trafik kan förekomma. När ledningen är förlagd kan området användas som tidigare. Skogområdet kring brf Laxtrappan används av barn för lek och kojbyggen. Områdets tillgänglighet eller rekreativa värde kommer endast att påverkas under byggnation. Påverkan på friluftslivet bedöms som måttlig under anläggningstiden och som obefintlig när ledningen är i drift. 5 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer tex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kV/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bla deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter; Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. 22(28) Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 5.1 Magnetfält från aktuell ledning För aktuell ledning har teoretiska magnetfältsvärden beräknats baserat på en driftspänning på 70 kV. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningen redovisas i figur 18 nedan. Som jämförelse har en magnetfältsberäkning tagits fram för befintlig 70 kV luftledning, se figur 19 nedan. Närmaste hus är enligt båda alternativen ca 20 meter från planerad markkabel. I dagsläget är befintlig luftledning belägen ca 55 m från samma bostäder. Detta innebär att magnetfältet fortsättningsvis kommer vara på en lika låg nivå som i dagsläget, alternativt något lägre. Figur 18. Magnetfältskurva för planerad ledning längs med Tyresövägen baserat på en driftspänning på 70 kV. 23(28) Figur 19. Magnetfältskurva för befintlig luftledning längs Tyresövägen baserat på en driftspänning på 70 kV. 6 Byggnation, drift och underhåll Vattenfall är certifierade enligt miljöledningssystem ISO 14001. Inom ramen för miljöledningssystemet anges de miljökrav som ska gälla för entreprenader på eller invid Vattenfall Eldistributions anläggningar. 6.1 Buller och vibrationer Vid anläggandet av den nya ledningen kommer en viss mängd buller och vibrationer att genereras. Normalschakt bedöms generera högst begränsade störningar medan schaktfri borrning och sprängning orsakar kortvariga störningar inom begränsade områden. För att minimera den negativa påverkan på omgivningen under anläggningsskedet planeras arbetena att genomföras på vardagar mellan klockan 07.00 och 19.00. De störningar som kommer att uppkomma bedöms inte överskrida de rekommenderade nivåer som framgår av Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). För att minimera olägenheter i anslutning till bebyggelse kommer arbetsmoment som kan leda till störande ljudnivåer, i detta fall eventuell sprängning, inte att utföras under tidiga morgnar. Inför sprängning ska anlitad entreprenör genomföra en riskanalys enligt svensk standard 4604866 för att kartlägga vibrationskänsliga byggnader. Skonsam sprängning kan nyttjas om bergschaktsarbeten måste utföras i närheten av bebyggelse, vid aktuell ridskola samt om bergschakten kommer att vara grunda. Vid avisering om kommande arbeten kommer det finnas möjlighet att anmäla att man önskar information inför varje sprängningstillfälle. Buller och vibrationer är begränsade till anläggningsskedet och bedöms medföra en liten påverkan på omgivningen. 24(28) 6.2 Utsläpp till luft Utsläpp av avgaser till luft kommer att förekomma från arbetsmaskiner och fordon som är kopplade till anläggningsarbetet. Vid denna typ av arbeten används normalt grävmaskiner, borrmaskiner, kompressorer samt transportfordon för material och schaktmassor. De avgaser som kommer att bli aktuella är huvudsakligen kolväten, kväveoxider och partiklar. Utsläppen är högst tillfälliga och punkten för utsläpp kommer att förflyttas under arbetets gång. Tillskottet av luftföroreningar från maskinparken kommer att utgöra en mycket liten del av de totala luftföroreningarna i området och påverkan bedöms bli obetydlig. Inom Vattenfall ställer man krav på sina entreprenörer enligt miljöledningssystemet och i detta dokument anges de miljökrav som ska gälla för entreprenader på eller invid Vattenfalls anläggningar. Under driftskedet kan det bli aktuellt med tillfälliga utsläpp från arbetsmaskiner och fordon kopplat till eventuella reparations- och underhållsarbeten. Dessa arbeten kommer att vara högst tillfälliga och utsläppen kommer att bli försumbara i förhållande till utsläpp från den normala trafiken i området. 6.3 Utsläpp till mark och vatten Vid anläggningsarbeten föreligger normalt inte någon risk för utsläpp till mark och vatten. Vid eventuellt maskinhaveri, oljespill eller annan olycka kan det dock finnas risk för oförutsedda utsläpp. Vid upphandling av entreprenör ställs krav på att arbetsmaskiner ska använda miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor samt propylenglykol. Lastbilar ska köras på miljöklass 1 diesel. Röjsågar, motorsågar etc. bör köras på alkylatbränsle. Uppställning av bränsletankar och dyl. skall ske på plats som valts med hänsyn till att begränsa de miljöskador som kan uppstå vid läckor/utsläpp. Hänsyn ska också tas till risk för påkörning, närhet till avlopp m.m. Entreprenören ska ha dokumenterade rutiner för hantering av miljöolyckor. Givet de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms påverkan bli obetydlig. Under driftskedet kan det bli aktuellt med reparations- och underhållsarbeten. I samband med dessa arbeten kan det, liksom under anläggningsskedet, finnas en risk för oförutsedda utsläpp vid maskinhaveri, oljespill eller liknande. De skyddsåtgärder som beskrivs under anläggningsskedet kommer att vara aktuella även vid arbeten under driftskedet och påverkan bedöms därför bli obetydlig. 7 Samlad bedömning För kraftledningar i regionnätet finns de tekniska konstruktionerna luftledning och markförlagd kabel. Dessa utföranden har principiella för- och nackdelar avseende miljökonsekvenser, ekonomi och leveranssäkerhet. I det aktuella fallet finns det inte utrymme för en luftledning och Vattenfall har därför endast utrett alternativ med markförlagda kablar. Vattenfalls huvuduppdrag är att garantera samhället och sina kunder en trygg elförsörjning. Detta innebär att Vattenfall som nätägare måste ta hänsyn till och värdera de risker som de utredda alternativen medför. Alternativ A är ca 1,1 km långt jämfört med alternativ B som är ca 1,6 km långt. Alternativ B innebär dessutom att de lokalnätsledningar som planeras att markförläggas i samma schakt som 70 kV ledningen (som idag är placerade i de luftledningsstolpar som ska raseras) kräver ett eget schakt på en delsträcka om ca 300 m. För alternativ A kan samförläggning med lokalnätet huvudsakligen ske på hela sträckan. De synpunkter som framkommit i samrådet är huvudsakligen till förmån för alternativ A och rör främst sträckningens längd, påverkan på grönområdet Petterboda ängar samt Tyrestakilen. En del synpunkter har inkommit avseende oro för själva byggnationen längs alternativ A. Vattenfall har bedömt att ledningen kan byggas utan att trafiken samt in- och utfarten till Petterboda bussdepå påverkas nämnvärt eller att sprängningsarbeten påverkar boende norr om Tyresövägen i någon märkbar omfattning. 25(28) Under anläggningsskedet bedöms alternativ A medföra en mindre påverkan jämfört med alternativ B på samtliga bedömda aspekter utom kulturmiljö, som inte bedöms påverkas av något av alternativen. När den planerade ledningen väl är i drift har de olika utredda alternativen en liten och relativt likvärdig påverkan på bedömda aspekter. Alternativ A innebär kortast möjliga sträckning i redan påverkade miljöer intill vägar och småindustrier, huvudsakligen i befintlig luftledningsgata. 7.1 Val av huvudalternativ Baserat på genomförda samråd samt information om planer, markanvändning och berörda intressen bedöms en ledning i enlighet med alternativ A vara mest lämplig och det är således för detta alternativ som Vattenfall ansöker om nätkoncession för linje. 26(28) Referenser Länsstyrelser Länsstyrelsen Stockholm Digitalt RUM-material, 2014/2015 Kommuner Tyresö kommun Gällande översiktsplan, 2008 Förslag till Översiktsplan för Tyresö kommun 2015 Grönplan, 2009 Gällande detaljplaner: Detaljplan 95 Detaljplan 107 Detaljplan 124 Detaljplan 137 Detaljplan 154 Detaljplan 192 Detaljplan 199 Detaljplan 224 Pågående detaljplan: Bussen 5 Övriga Riksantikvarieämbetet FMIS, digitalt underlagsmaterial, 2014/2015 Skogsstyrelsen Skogsdataportalen, 2014/2015 Svenska Kraftnät och Svensk Energi Elnät i fysisk planering, 2014 Stockholms läns landsting, Trafik- och regionplanekontoret Upplevelsevärden i Tyrestakilen, 2004:6 Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut Magnetfält och eventuella hälsorisker 2000. Informationsbroschyr, 2000 Elforsk EMF-forskningen 2000. Hälsoeffekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält – litteraturgenomgång för år 2000. Informationsskrift, 2001 Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare. Informationsskrift, 1996 När du bor eller vistas intill en större kraftledning. Informationsbroschyr, 1993 Socialstyrelsen, Enheten för hälsoskydd Meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från kraftledningar, juni 2005 Strålsäkerhetsmyndigheten SSI FS 2002:3. Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, 2002. Strålsäkerhetsmyndigheten SSI rapport 2006:02. Recent Research on EMF and Health Risks. Third annual report from SSI’s 27(28) Independent Expert Group on Electromagnetic Fields 2005 Strålsäkerhetsmyndigheten SSI:s ställningstagande utifrån 2006 års rapport från myndighetens vetenskapliga råd för EMF, 2007 Denna miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av SWECO Energuide AB Upprättad av Granskad av: Vattenfall Eldistribution , Sweo Energuide och Uppdragsnummer: 546 9024 000 Uppdragsgivare: Vattenfall Eldistribution AB Ort och datum: Stockholm, juni 2015 Kartmaterial: ©Lantmäteriet MS2013/04895 Intressen hämtade från Länsstyrelsen: @Länsstyrelsen Omslagsfoto: Befintlig kraftledning längs Tyresövägen Foton, illustrationer och kartor har om inte annat anges tagits fram av SWECO Energuide AB samt Vattenfall Eldistribution AB. SWECO Energuide AB Box 340 44 100 26 Stockholm 28(28) ,
© Copyright 2025