Fordjupad-FoI-2013-2014
Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 Fördjupad Verksamhetsredovisning av Offentligt Finansierad FoI 2013 och 2014 Utmaningar, struktur, resultat och analys avseende uppbyggnad av FoI inom sjöfartsområdet med offentliga medel 1 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 © Sjöfartsverket Stab Forskning och Innovation Rapporten finns tillgänglig på Sjöfartsverkets webbplats www.sjofartsverket.se Dnr/Beteckning Författare Månad År 15-03437 Stab FoI Augusti, 2015 Eftertryck tillåts med angivande av källa. 2 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Sammanfattning och analys Föreliggande rapport är ett försök att redovisa utvecklingen vad gäller FoI inom sjöfartsområdet under åren 2013 och 2014. Under åren före 2013 har Sjöfartsverket verkat för offentliga anslag till FoI inom sjöfartsområdet. Bland annat togs initiativ tillsammans med sjöfartens intressenter till en sammanhållen framtida agenda för svensk sjöfartsforskning och innovation (SMRA) som bl a redovisade behov av ökade och samordnade offentliga anslag till sjöfartsforskning. Regeringen gjorde bedömningen i Infrastrukturpropositionen 2012 att ”behovet av resurser för närvarande är störst på sjöfartens område och i viss mån på luftfartens område”. För transportmyndigheter tillkom nya likalydande instruktioner om FoI från den 1 maj 2013 där varje myndighet ska svara för forskning och innovation som motiveras av myndighetens uppgifter. Därutöver fick Sjöfartsverket uppdrag i instruktionen att följa, dokumentera forskning och innovation inom sjöfartsområdet. Från och med 2013 fick sjöfartsområdet tillgång till offentlig finansiering via Trafikverket. I en överenskommelse med Trafikverket signerades den 5 maj 2013 om offentlig finansiering av FoI inom sjöfartsområdet. Den 5 juni 2013 redovisades regeringsuppdraget till Trafikverket där Luftartsverket och Sjöfartsverket bidrog med underlag. I Utredning och samlad redovisning av transportmyndigheternas forsknings- och innovationsverksamhet gavs för första gången en samlad beskrivning av respektive myndighets forsknings- och innovationsverksamhet och på vilket sätt som myndigheterna bör samarbeta om FoI-insatser för transportområdet. Rapportens behovsinventeringar användes även av Trafikverket som underlag för transportforskningsdelen i den Nationella åtgärdsplaneringen. I underlaget hade Sjöfartsverket, sett mot sjöfartens utmaningar och behov av förnyelse, angivit en nedre kritisk gräns för offentlig finansiering för FoI inom sjöfartsområdet om 100 miljoner per år för den eftersatta sjöfartens FoI. Sjöfartsverket har under 2013 och 2014 i nära samarbete sjöfartens intressenter byggt upp FoI inom sjöfartsområdet. Samtidigt har Sjöfartsverkets interna kapacitet och kompetens stärkts för att klara att administrera ett nationellt program för offentligt finansierad FoI och förvalta de EU-projekt där Sjöfartsverket är Lead. Sjöfartsverkets process kring offentligt finansierad FoI är ISO-certifierad. Genom ett sammanhållet program för FoI inom sjöfartsområdet ges bättre förutsättningar för att tydliggöra sjöfartens roll och stärka dess funktion i ett sammanhållet svensk transportsystem. Genom att redan 2013 inrätta ett Externt inriktningsråd med centrala aktörer och intressenter inom sjöfart och sjötransportområdet har Sjöfartsverket också säkerställt att inriktningen av offentligt finansierad FoI inom sjöfartsområdet är behovsmotiverad och tillämpad i syfte att effektivisera och förnya sjöfartssystemet. I och med den ökande FoI-verksamheten har kontakter och nätverk inom FoI vuxit snabbt. Också samfinansieringen av FoI-projekt har varit framgångsrik och utväxlingen under 2013 och 2014 redovisas i ett PM från Sjöfartsverket. Sjöfartsverkets FoI-verksamhet är designat för att bidra till sjöfartssektorns utveckling, förnyelse och konkurrenskraft. Offentligt finansierad forskning, utveckling, innovationer och demonstration skall vara transparent och resultaten skall publiceras. Genom samarbetet mellan transportmyndigheterna och finansiärer som VINNOVA och Energimyndigheten finns nu projektinformation och resultat samlat i transport databasen transguide. I föreliggande sammanställning ges en översiktlig bild av vår FoI-verksamhet och hur Sjöfartsverkets FoI-stab tacklat problem och nyttjat möjligheter som öppnats sig genom den offentliga finansieringen. Norrköping, augusti 2015 Peter Fyrby Direktör FoI 3 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 4 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Innehåll FÖRDJUPAD VERKSAMHETSREDOVISNING AV OFFENTLIGT FINANSIERAD FOI ............................................ 1 2013 OCH 2014 ........................................................................................................................................................... 1 UTMANINGAR, STRUKTUR, RESULTAT OCH ANALYS AVSEENDE UPPBYGGNAD AV FOI INOM SJÖFARTSOMRÅDET MED OFFENTLIGA MEDEL .......................................................................................... 1 SAMMANFATTNING OCH ANALYS .......................................................................................................................... 3 INNEHÅLL ................................................................................................................................................................... 5 1 BAKGRUND ........................................................................................................................................................ 6 2 SJÖFARTSVERKETS FOI FÖRE 2013 .............................................................................................................. 6 3 UTVECKLINGEN AV FOI VID SJÖFARTSVERKET 2013-2014......................................................................... 7 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 4 Ny Instruktion ............................................................................................................................................ 7 Resultat av regeringens uppdrag om FoI och samverkan till transportmyndigheterna avseende FoI2013 .......................................................................................................................................................... 8 Skapandet av ett Externt Inriktningsråd för offentligt finansierad FoI ........................................................ 9 Intern kraftsamling på FoI inom Sjöfartsverket ........................................................................................ 10 3.4.1 Från fragmenterad ansats till fokuserad FoI-Stab ............................................................... 10 3.4.2 Sjöfartsverkets interna FoI-råd ............................................................................................. 11 3.4.3 Sjöfartsverkets interna Teknikråd ......................................................................................... 13 En kvalitetssäkrad och certifierad process för FoI inom sjöfartsområdet ................................................ 13 PROGRAMOMRÅDE OCH PROJEKTPORTFÖLJER FÖR FOI INOM SJÖFARTSOMRÅDET ...................... 14 4.1.1 4.1.2 4.1.3 4.1.4 4.1.5 4.1.6 4.1.7 4.1.8 4.1.9 4.1.10 4.1.11 5 Transportpolitiska och forskningspolitiska målbilder ........................................................ 15 Utveckling av ett nationellt programområde för FoI inom sjöfartsområdet ...................... 16 Avgränsningar avseende programområdet för FoI inom sjöfartsområdet........................ 17 En strategisk struktur genom dynamiska FoI-portföljer ..................................................... 19 Transparent arbetssätt och öppen förslagslåda för alla ..................................................... 21 Samarbete mellan transportmyndigheterna ........................................................................ 21 Samarbetet med Trafikverket om finansiering för FoI-projekt inom sjöfartsområdet ...... 22 Bredare samarbeten om FoI mellan myndigheter ............................................................... 23 Samarbetet genom EU ........................................................................................................... 24 Exempel på tydliga beröringspunkter med EU avseende FoI............................................. 26 Initiativ att bevaka .................................................................................................................. 29 RESULTATREDOVISNING FOI INOM SJÖFARTSOMRÅDET 2013-2014 ...................................................... 29 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 Offentliga medel för FoI inom sjöfartsområdet ........................................................................................ 29 Utväxling av offentliga medel 2013 och 2014.......................................................................................... 31 Stärkta nätverk och ökad samverkan kring projekt och finansiering........................................................ 32 Projektkatalog 2013 - 2014 ..................................................................................................................... 34 Projekt finansierade med offentliga medel år 2013 ................................................................................. 36 Projekt finansierade med offentliga medel år 2014 ................................................................................. 37 5 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 1 Bakgrund Svensk sjöfartsforskning med har varit i ett uppbyggnadsskede sedan 2013 då offentliga medel ersatte Sjöartsverkets egen satsning på FoI med avgiftsmedel. Verket utvecklar sin roll i maritim FoI med målsättning att forskning och innovation inom sjöfartsområdet aktivt ska bidra till en hållbar, effektiv och konkurrenskraftig svensk sjöfart som står rustad att möta omedelbara och framtida utmaningar. Målet är att uppfylla transportpolitiska mål, bidra till förnyelsen av transportsystemet och till ökad effektivitet inom sjöfartsområdet samt att genom sjöfarten bidra till att skapa samhällsnytta. FoI inom sjöfartsområdet hade 2013 sedan årtionden varit kraftigt eftersatt. Regeringen konstaterade i Infrastrukturpropositionen 2012 att ”behovet av resurser för närvarande är störst på sjöfartens område och i viss mån på luftfartens område”. Regeringen har även betonat att sjöfartens FoI-verksamhet inte ska täckas av avgiftskollektivet och ställde därför 2013 för första gången offentlig finansiering om minst 35 miljoner till förfogande för FoI riktad till sjöfarten. Satsning på FoI inom sjöfartsområdet skedde genom regleringsbrev till Trafikverket 2013 och i år 2014. Sjöfartsverket har rollen som statlig problemägare inom sjöfartsområdet. Förutsättningarna för att bygga upp svensk FoI inom sjöfartsområdet har förbättrats genom att Sjöfartsverket tillsammans med de övriga transportmyndigheterna fått tydligt ansvars för FoI genom nya likalydande instruktioner (maj 2013). För sjöfartsverkets del preciserar regeringen ansvaret till att gälla ” svara för forskning och innovation som motiveras av myndighetens uppgifter” Sjöfartsverket har även också givits ansvar för att ”följa, dokumentera forskning och innovation inom sjöfartsområdet”. Regeringen har även i den fastställda nationella transportplanen för 2014–2025 angivit att Trafikverket totalt ska avsätta 6,4 miljarder för forskning och innovation. Av dessa medel ska minst 0,6 miljarder kronor avsättas till forskning och innovation inom sjöfartsområdet. För sjöfarten innebär detta en kraftfull ambitionshöjning och ett steg på vägen för att likställa trafikslagen. Forskning och innovation inom sjöfartsområdet (respektive luftfartsområdet) fick i och med regeringens beslut för första gången en långsiktig anslagsfinansiering. Sjöfartsverket beställer forskning, utveckling, innovation och demonstration (FoI) i syfte att tillgodose Sjöfartsverkets, sjöfartens och sjötransportsystemets behov. Verksamheten utgår från en tydlig behovsbild för att säkerställa kostnadseffektiva bidrag till sjöfartens utveckling. Denna rapport har som ambition att tydliggöra hur Sjöfartsverket har organiserat och anpassat sin FoIverksamhet internt liksom samt att ge information om kvalitetssäkring och den interna FoI-processen fungerar för att säkerställa transparens och uppföljningsbarhet i arbetet. Vidare ges en redovisning av enskilda projekt som slutförts under 2013/2014 och projekt som pågår. Rapporten som i huvudsak bygger på interna PM och ekonomi- och teknisk rapportering från FoI-projekt har kompletterats med analyser speciellt i de delar som kopplar kring samverkan med andra aktörer. 2 Sjöfartsverkets FoI före 2013 Regeringen konstaterade i infrastrukturpropositionen att sjöfartens FoI-verksamhet inte ska täckas av avgiftskollektivet och har efter 2013 ställt offentlig finansiering till förfogande för FoI inom sjöfartsområdet. FoI-medel för 2013 och år 2014 har kanaliserats genom Trafikverket. Sjöfartsverket har emellertid under en lång rad av år bedrivit FoI med egna avgiftsmedel. Inom ramen för Styrelsen för Vinternsjöfartsforskning har Sjöfartsverket sedan 1972 tillsammans med sin motsvarighet i Finland haft årliga utlysningar för forskningsprojekt. Samarbetet har under senare år vidgats och inkluderar även Transportstyrelsen och dess finska motsvarighet kring frågor om regelutveckling kring vintersjöfart. Estonia förliste1994 och i dess kölvatten fick Sjöfartsverket i uppdrag att förvalta de sk Estoniamedlen dvs de medel som frigjordes då man beslutat avstå från att täcka över vraket. Totalt betalades 100 Mkr till Sjöfartsverket. Medlen satsades på FoI främst inom sjösäkerhetsområdet i ett samarbete med 6 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 VINNOVA. Satsningen har bidragit till att kraftfullt stärka svensk sjösäkerhetsforskning och gjort Sverige och Sjöfartsverket till en efterfrågad partner inom ffa europeisk sjösäkerhetsforskning. Samarbetet kring Estoniamedlen gav upphov till ett fördjupat samarbete med VINNOVA som resulterade i en delad handläggartjänst inom sjöfartsforskningsområdet som hanterade och administrerade i den omfattande forskning som medlen möjliggjorde. Samarbetet resulterade bl a i att Sverige engagerade sig i det europeiska forskningssamarbetet ERA-NET MARTEC. Av de dryga100 Mkr gick 70 Mkr till samvekan med VINNOVA för utlysningar/projekt inom sjösäkerhet och drygt 8 Mkr för studier kring sjunkförlopp. Vidare gick nästan 20 Mkr till Styrelsen för Psykologiskt försvar (numera MSB) för informationsuppdrag och sist 3 Mkr till Statens Kriminaltekniska laboratorium. Resterande medel överfördes på uppdrag av regeringen till riksarkivet. År 2012 var ett bottenläge för Sjöfartsverkets satsning på FoI med egna medel med under 3 miljoner kronor satsade. Detta oräknat satsningar på verkets egen interna teknik-och processutveckling, utvecklingen av verkets simulatorkapacitet för forsknings- och utbildningsändamål samt pågående arbetet inom TEN-T Motorways of the Seas-projekten MONALISA 1.0 och isbrytarutvecklingen inom ramen för WINMOS-projektet. Figur: Sjöfartsverkets egensatsning (Kr) på FoI med avgiftsmedel från 2001 fram till 2013 - oaktat MONALISA 1.0 och WINMOS Analys: Sjöfartsverket hade vid ingången av 2013 goda interna förutsättningar att ta sig an arbetet med offentligt finansierad FoI inom sjöfartsområdet framför allt genom erfarenheterna från förvaltningen av de sk Estoniamedlen, forskning och utveckling inom ramen för det framgångsrika samarbetet med Finland genom styrelsen för Vintersjöfartsforskning, den höga interna kompetensen som gjort det möjligt att under svensk ledning sjösätta MoS MONALISA och inte mist Sjöfartsverkets roll i utvecklingen av banbrytande innovationer för sjöfartsområdet genom exv AIS. 3 Utvecklingen av FoI vid Sjöfartsverket 2013-2014 3.1 Ny Instruktion Diskussioner om ny instruktion påbörjades redan 2012. De nya likalydande instruktioner om FoI som transportmyndigheterna har idag gäller från 1 maj 2013. Instruktionen anger att Sjöfartsverket ”ska svara för forskning och innovation som motiveras av myndighetens uppgifter”. Därutöver skall Sjöfartsverket även ”följa, dokumentera forskning och innovation inom sjöfartsområdet”. Sjöartsverket har som ett resultat av den nya instruktionen under 2013/14 utvecklat sin roll för FoI inom sjöfartsområdet. Målet är att uppfylla transportpolitiska mål, bidra till förnyelsen av transportsystemet och till effektiv anpassning till förändrade regelverk. Grundläggande har varit att offentligt finansierad sjöfartsforskning aktivt ska bidra till en hållbar, effektiv, säker och konkurrenskraftig svensk sjöfart som står väl rustad att möta omedelbara och framtida utmaningar. Verksamheten skall även vara transparent och uppföljningsbar. 7 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Den nya instruktionen bekräftar att Sjöfartsverket har rollen som statlig problemägare inom sjöfartsområdet. Instruktionen betyder även att Sjöfartsverket nu axlar uppgiften att genom FoI bidra till förnyelse och skapa samhällsnytta och bättre förutsättningar för sjöfarten genom breda samarbeten kring prioritering och finansiering. Vidare att kvalitetssäkra verksamheten och tillse att de offentliga medlen förvaltas så att utväxlingen blir maximal inte minst genom samverkan internationellt med EU. Den nya instruktionen blev således ett startskott för Sjöfartsverket för att internt anpassa FoIverksamheten och externt knyta till svenska aktörer inom sjöfarts- och sjötransportområdena liksom finansiärer av FoI. Analys: Sjöfartsverket konstaterar mot bakgrund av sin instruktion att kompetensen inom trafikslaget sjöfart inkl. sjöfartens infrastruktur finns inom ramen för verkets verksamhet. Därutöver gäller att svensk sjöfarts utmaningar liksom dess behovsbild även är Sjöfartsverkets – speciellt sett mot bakgrund att verket har egen maritim operationell verksamhet, en omfattande rederiverksamhet. 3.2 Resultat av regeringens uppdrag om FoI och samverkan till transportmyndigheterna avseende FoI- 2013 I regeringsuppdraget (N2013/121/TE) Utredning och samlad redovisning av transportmyndigheternas forsknings− och innovationsverksamhet som redovisades i juni 2013 uppdrogs åt Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket samt Transportstyrelsen att med utgångspunkt i en samlad beskrivning av respektive myndighets forsknings– och innovationsverksamhet, gemensamt utreda på vilka områden och på vilket sätt som myndigheterna bör samarbeta om FoI-insatser för att på ett effektivare sätt bidra till förnyelsen av transportsystemet. Trafikverket svarade för samordning samt den samlade redovisningen av uppdraget. I uppdraget ingick att redovisa behov av, mål för och inriktning av pågående och planerad FoI inom respektive myndighets ansvarsområde. Speciell tonvikt lades i uppdraget på att belysa behov, mål och inriktning avseende gemensamma trafikslagsövergripande insatser och hur samarbetet mellan myndigheterna samt med andra berörda offentliga och privata aktörer borde utformas. Bland uppdragets resultat kan nämnas att transportmyndigheterna i en gemensam definition lade fast vad som menas med FoI det vill säga forskning, utveckling, innovation och demonstration. Transportmyndigheterna utgår från de följande översiktliga definitionerna av FoI inom transportområdet: Forskning är en systematisk verksamhet för att öka det samlade vetandet, att utnyttja detta vetande för nya användningsområden och för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, system eller metoder. Utvecklingsarbete utnyttjar systematiskt och metodiskt tidigare forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar. Det kan handla om utveckling av en teknisk lösning likaväl som administrativ, ekonomisk eller organisatorisk lösning. Demonstration kan erbjuda möjligheter att visa nya koncept, ny teknologi eller tjänster i ”drift”. Syftet med demonstrationen kan vara flerfaldigt; att verifiera en lösnings tekniska funktion, att verifiera utförarens förmåga att driftsätta lösningen eller att verifiera nyttan med lösningen, dvs. att lösningen möter ett behov och att någon vill betala för de En innovation innebär en ny produkt, tjänst eller process, ny organisation av verksamheter eller nya marknader, alternativt nya kundbehov. En innovation är kopplad till nyttiggörande, den innehåller något nytt eller bygger på gamla kunskaper som används på ett nytt och innovativt sätt. En innovation finns först när lösningen nått ut till marknaden eller skapar upplevd nytta i brukarledet. Man kan säga att en innovation är en utnyttjad kompetensbaserad konkurrensfördel. Övrigt: FoI kan för myndigheternas del också omfatta aktiviteter som stöd till kompetenscentra, omvärldsbevakning eller deltagande i nationella och internationella processer/fora med en stark koppling till trafikslagens och transportsystemets förutsättningar, utmaningar och behov. 8 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Det är en styrka för samarbete och samverkan mellan transportmyndigheterna att man gemensamt klarlagt vad som kan räknas till FoI. Uppdraget resulterade även i en identifiering av områden där transportmyndigheterna har behov av att samarbeta och inom vilka det finns gemensamma behov av och potential för samverkan kring FoI-insatser. Områdena som identifierades var: • • • • • • ett energieffektivare transportsystem med minskad negativ miljöpåverkan anpassning av transportsystemet till transportpolitiska mål genom styrmedel, policys och regelverk samhällsekonomisk effektivitet människans förutsättningar och begränsningar funktionell användning av trafikslagen i samverkan – sammodalitet, samt effektiv användning av transportsystemet genom trafikledning och styrning Myndigheterna lovade att återkomma med att utveckla, precisera och konkretisera frågeställningarna kring de trafikslagsövergripande gemensamma utmaningarna. Analys: Regeringsuppdraget (N2013/121/TE) gav viktig stadga för den fortsatta utvecklingen av transportmyndigheternas såväl trafikslagsspecifika som trafikslagsövergripande arbete bl a genom gemensamma definitioner av FoI. Trots rapportens sammanfattnings slagsida mot trafikslagsövergripande samarbete var detta första gången en gemensam analys gjordes av utmaningar och resursbehov hos de olika trafikslagen och områden som myndigheterna måste samarbeta kring. Uppdraget blottlade även stora skillnader mellan myndigheterna i synen på FoI och hur den effektivt kan bedrivas. 3.3 Skapandet av ett Externt Inriktningsråd för offentligt finansierad FoI I syfte att fördjupa samarbetet mellan Sjöfartsverket och externa sjöfartsintressenter och forskningsfinansiärer kring den övergripande inriktningen av offentligt finansierad insatser FoI inom sjöfartsområdet skapades 2013 av Sjöfartsverket ett Externt Inriktningsråd. Externa Inriktningsrådet har en rådgivande roll visavis Sjöfartsverket avseende övergripande inriktning och prioriteringar för framtida satsningar med de offentliga FoI-medel som tillställts sjöfarten. Genom en väl förankrad och behovsmotiverad inriktning av program och insatser skapas goda förutsättningar för att med begränsade resurser skapa mervärden för transportsystemet och dess intressenter och maximal samhällsnytta I Sjöfartsverkets Externa Inriktningsråd ingår representanter för såväl branschorganisationer nom sjöfartssektorn liksom transportköparna, finansiärer och transportmyndigheterna. Rådet består av för närvarande av: • • • • • • • Sveriges Redareförening, Skärgårdsredarna, Sveriges Hamnar, Sveriges Skeppsmäklareförening, Svenskt Marintekniskt Forum, Sjöfartsforum, Näringslivets Transportråd, • • • • • • Jernkontoret, Skogsindustrierna, VINNOVA, Energimyndigheten, Transportstyrelsen, Trafikverket. Sjöfartsverket har med det Externa inriktningsrådet sammansättning tillmötesgått regeringskansliets önskan i samband med TRANSAM att även representanter från lastägare som skogs- och järnmalmområdena nu fanns representerade rådet tillsammans med finansiärer som VINNOVA och Energimyndigheten. 9 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Analys: För Sjöfartverket är det viktigt att inriktningen av FoI inom sjöartsområdet i så stor utsträckning som möjligt svarar upp mot behov och utmaningarna inom sjöfarten och sjötrasportsystemet. Därför är externa synpunkter från centrala aktörer betydelsefulla för den strategiska inriktningen av hur de offentliga medel skall användas och spelar sålunda en viktig roll för bl a hur behovet av förnyelse inom sjöfartsområdet kan tas om hand. Genom att involvera det Externa inriktningsrådet i utformandet av ett sammanhållet nationellt program för FoI inom sjöfartsområdet säkerställer Sjöfartsverket samstämmighet kring programmets huvudinriktning och prioriterade sakområden och att dessa ligger i linje med en behovsbild som delas av centrala intressenter. Som komplement till verkets egenutvärdering av FoI i samband med projektens årliga rapportering av FoI är också en extern genomlysning av vad som åstadkommit inom programorådet av stor betydelse för verksamhetens utveckling. Sjöfartsverket har genom att tillsätta ett brett Externt Inriktningsråd 2013 fått stöd i sitt arbete att skapa en väl förankrad syn på inriktningen av FoI inom sjöfartsområdet. 3.4 Intern kraftsamling på FoI inom Sjöfartsverket FoI är ingen statisk verksamhet och får så heller inte vara. FoI-verksamheten kräver nytänkande, engagemang och anpassningsbarhet. Å andra sidan ger den tillbaka till såväl våra kunder som oss själva långt mycket mer än den kostar. 3.4.1 Från fragmenterad ansats till fokuserad FoI-Stab Traditionellt hade forsknings- och innovationsverksamheten varit uppdelad på två avdelningar i Sjöfartsverket. Forskningssamordningen låg organisatoriskt på Samhällsavdelningen medan innovationsverksamheten var knuten till Marknadsavdelningen. Efter att 2012 har sammanfört forsknings- och innovationsverksamheten till en enhet för FoI har Sjöfartsverket under 2013-2014 fortsatt sin kraftsamling inom FoI i syfte att bidra till sjöfartens förnyelse och till ökad effektivitet, sjösäkerhet samt miljömässigt mer hållbar sjöfart. I uppdragethar ingått att även bidra till att stärka sjöfartens roll och möjligheter i transportsystemet som helhet och på så vis verka för en ökad svensk konkurrenskraft. Sedan 2014 har FoI-enheten gjorts om till en Stab för FoI för att säkerställa en närmare koppling till Sjöfartsverkets ledningsfunktioner. Under 2013 har på FoI-enheten också byggts upp en funktion för uppföljning och redovisning av Sjöfartsverkets EU-projekt. Det är en utomordentligt viktig funktion och kan ses som en infrastruktur för FoI som möjliggör att Sjöfartsverket kan engagera sig i EU-projekt och använda EU som medfinansiär till angelägna satsningar. Under 2014 har de ursprungligen gruppen om fyra personer i den här funktionen ökat och specialiserats ytterligare och formar nu kompetent grupp som står nu rustade att hantera såväl offentliga medel och stötta hela Sjöfartsverket i de EU-projekt som verket deltar i. Det är viktigt att skilja användandet av offentliga medel för FoI från utvecklingsarbete som normalt hänför sig till myndighetens övriga interna uppgifter och uppdrag. Det har varit en självklarhet med en separat hantering av administrationen av de offentliga medlen för FoI inom sjöfartsområdet och att säkerställa att förslag på projekt, såväl externa som interna, behandlas lika. I den processen som tagits fram för att kvalitetssäkra hanteringen av de offentliga medlen är transparens, offentlighet kring resultaten och tydlighet kardinalsmärken. Den interna organisationen har sålunda anpassats för att kunna hantera offentlig finansiering och finansiering från EU. FoI-staben består av experter som arbetar i framför allt EU-projekt och administratörer med skilda erfarenhetsbakgrunder. Administrationen, liksom processerna kring hantering, av de offentliga medlen är separerad från Sjöfartsverkets egen projektadministration. Inom Staben arbetar handläggare och 10 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 ekonomer specifikt med de offentliga medlen och det samordningsarbete som föreskrivits ska ske med Trafikverket. Översiktligt såg den interna organisationen under 2013-2014 ut som följer: Stab FoI Analys: För att inom statlig administration kunna effektivit driva EU-projekt och hantera offentliga medel med transparens krävs ett stort mått av flexibilitet och nytänkande i organisatoriska frågor. Det är ett måste att vara snabbfotad för att kunna svara upp mot EU-projektens administrativa rapporteringskrav. Frågan är om det inte varit en fördel för Sjöfartsverket att den interna uppbyggnaden av FoI sammanfallit med verkets strategiska omorganisation under ny GD? 3.4.2 Sjöfartsverkets interna FoI-råd Syftet med Sjöfartsverkets forsknings- och innovationsverksamhet är att bidra till att stärka sjöfartens konkurrenskraft genom strategisk forskning, utveckling, innovationer och demonstration. Verksamheten syftar till att öka sjöfartens effektivitet och bidra till en säkrare sjöfart för alla. De övergripande målen för FoI-verksamheten är att uppnå de transportpolitiska målen, öka förutsättningarna för att sjöfarten på ett jämbördigt sätt ska kunna hävda sig visavis andra trafikslag i intermodal samverkan samt att säkerställa en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar sjöfart. Under 2012 skapades ett internt FoI-råd som ett strategiskt forum för Sjöfartsverkets arbete med Forskning och Innovationer och för att på ett effektivt sätt kunna koppla FoIverksamheten till Sjöfartsverkets olika expertområden. En uppgift är bl a att uppmuntra, supporta och skapa förutsättningar för medarbetare och externa att föra fram idéer och få dem omsatta till konkret verksamhetsutveckling. 11 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 FoI-rådet är ett verktyg för att säkerställa en effektiv och sammanhållen FoI-verksamhet inom Sjöfartsverket och utgör en horisontell plattform där Sjöfartsverkets olika nätverk och verksamhetsområden kan effektivt och samstämmigt samverkar inom FoI. Rådet skall säkerställa en effektiv och sammanhållen FoI-verksamhet inom Sjöfartsverket genom samverkan mellan verksamheter och avdelningar inom Sjöfartsverket och bidra till förbättrat innovationsklimat inom Sjöfartsverket. En annan viktig funktion är att fånga upp såväl interna som externa idéer, samarbeten och förslag, ta fram synergier i FoI-arbetet och koppla samman och paketera förslagen för vidare hantering inom organisationen. FoI-rådet kan också bidra till att stärka Sjöfartsverkets roll inom maritim FoI externt i sjöfartssektorn – nationellt och inom EU vid sidan av dess funktion att utgöra en horisontell plattform mellan Sjöfartsverkets olika verksamheter. Internt stimulerar FoI-rådet innovativa utvecklingsförslag, följer upp, analyserar samt återrapporterar till Sjöfartsverkets Ledningen. Rådets är rådgivande till Sjöfartsverkets Ledning. I arbetsuppgifterna ingår bland annat policystöd och strategisk FoI-rådgivning till Ledningen, strukturering och beredning av forsknings- och innovationsstrategiska frågor. Därutöver skall rådet stimulera FoI-arbete och arbeta för att nya idéer och innovationer genereras internt och i de FoI-nätverk som rådet engageras i. En annan central uppgift är utvärdering och beredning av inkomna interna förslag till FoI-insatser och FoI-samarbeten. FoI-rådet har goda förutsättningar att bidra till omvärldsbevakningen av svensk FoI inom sjöfartsområdet. Rådets ledamöter medverkar på basis av i första hand kompetens och erfarenheter från respektive sakområde och täcker in olika delar av Sjöfartsverkets verksamhet. Rådets ledamöter nomineras av FoI-rådet och beslutas av Ledningen. Utöver rådets ledamöter finns möjlighet att ad hoc vid behov adjungera verkets experter till enskilda möten. Rådet publicerar mötesanteckningar och annat relevant material på Sjöfartsverkets intranät. Analys: FoI kan svårligen bedrivas i en kunskapsmyndighet utan en tydlig intern förankring som når ut i verkets alla kompetensområden. Sjöfartsverkets interna FoI-råd blev tidigt en viktig resurs som kunskaps- och erfarenhetskälla i arbetet med att bygga upp FoI-organisationen internt. Viktiga synergier skapas mellan externt och internt finansierad FoI och spin-offs påverkar den interna verksamheten och bira till ökad intern utveckling och effektivisering. 12 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 3.4.3 Sjöfartsverkets interna Teknikråd Under 2014 tillkom även ett internt Teknikråd för att samla olika teknikgrupper inom Sjöfartsverket och för att koppla ihop verketes egen förvaltnings- och projektverksamhet. Som ett välkommet komplement till FoI-rådet kommer Sjöfartsverkets Teknikråd att underlätta även för den offentligt finansierade FoI-verksamheten bland annat genom att göra det lättare att hitta rätt intern specialistkompetens. Analys: Det är ännu för tidigt att dra några entydiga slutsatser av det nya Teknikrådets påverkan på FoI-arbetet. Det är dock en viktig inspirationskälla för den förnyelse som pågår internt i Sjöfartsverket där man nu strävar efter en större gemensam systemsyn i tekniklösningar för olika områden snarare än enskilda lösningar. 3.5 En kvalitetssäkrad och certifierad process för FoI inom sjöfartsområdet Den externa revisionsfirman SP har 2014 utfärdat kvalitetscertifikat enligt ISO 9001, och miljöcertifikat enligt ISO 14 001 för hela Sjöfartsverkets verksamhet. Sålunda har Sjöfartsverket har sedan 2014 en kvalitetssäkrad och ISO-certifierad för hela FoI-processen från administration, beslut, rapportering av ekonomi och teknisk rapportering till programinriktning till strategiska satsningar via SjöV:s behovsmotiverade FoI-portföljer. Processen skall bidra till • Ökat fokus på kvalitetssäkrad, effektiv och transparent förvaltning av offentliga medel • Tydlighet i planering för måluppfyllese • Tydlighet i prioritering av program och projekt • Transparent arbets- & beslutsrutiner som tål granskning • Tydlighet i interna besluts -och ansvarsfrågor • Tydlighet i uppföljning, utvärdering och rapportering via Transguide-databasen (VTI) 13 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Sjöfartsverket hanterar alla förslag lika i sin kvalitetssäkrade och ISO-certifierade process för FoI. Det innebär att förslag och intresseanmälningar behandlas lika oavsett om de genererats inom SjöV eller av externa aktörer. Genom att tidigt sjösätta en ISO-certifierad och kvalitetssäkrad process för offentligt finansierad FoI inom sjöfartsområdet har Sjöfartsverket skapat förutsättningar för att också kunna rapportera om utväxlingen av de offentliga medlen som ställts till förfogande för sjöfarten. Analys: Inget förbättringsarbete går av sig själv. All verksamhet, inklusive FoI, mår bra av att vara kvalitetssäkrad. Sjöfartsverket har lagt stor vikt vid att förvaltningen av de offentliga medlen för FoI ska vara transparent och uppföljningsbar. FoI-verksamheten vid Sjöfartsverket är designad för att klara granskande ögon och för att möjliggöra uppföljning och utvärdering. 4 Programområde och projektportföljer för FoI inom sjöfartsområdet Under 2013 och 2014 har inom Stab FoI pågått ett utvecklingsarbete att samla svensk FoI inom sjöfartsområdet under ett programområde för att kunna ta tillvara kostnadseffektiva synergier och öka samverkan inom forskning och innovation med svenska finansiärer. Genom att definiera ett antal dynamiska strategiska portföljområden underlättas uppföljningen av de satsningar som gjorts med offentlig finansiering. En annan viktig utgångspunkt för att skapa ett sammanhållet programområde har också varit att öka samverkan med internationella program inom sjöfarts- och sjötransportområdet och stimulera internationellt samarbete inom FoI. Utgångspunkten för att skapa ett programområde för de offentliga medlen som riktats till FoI inom sjöfartsområdet har varit att: • • • • • Sjöfartens problembild är till största delen global varför samverkan är naturlig kring gemensamma utmaningar, Sverige är ett alltför litet land för att vi ska klara sjöfartens utmaningar och hållbarhetsfrågor själva, FoI gynnas kvalitetsmässigt av bred samverkan och samarbete, De offentliga medel som ställts till förfogande för FoI inom sjöfartsområdet är alltför knappa varför en uppväxling behövs, Det finns gränsområden avseende ansvarfördelningen för FoI och transportforskningen mellan myndigheter och finansiärer som lättare adresseras genom ett definierat programområde. Sjöfartområdet är mångfacetterat och ett programområde kan bidra till att knyta ihop delar som ligger under olika myndigheters, organisationers och akademiska discipliners ansvarsoch intresseområden. Komplexiteten är hög och en sjötransport inbegriper en rad olika aktörer och regelsystem så som hamnar, skeppsredare, lastägare, speditörer, tull, bogserare, försäkringsbolag, hamnmyndigheter, flaggstatskontroll, hamnstatskontroll, skeppsoperatörer, klassningssällskap, skeppsmäklare och agenter, fackföreningar, slussoch broverksamhet, etc. (se figur nedan) 14 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Figuren visa MONALISA-projektets tankar kring sjöfartstransporternas interaktioner och informationsutbyte. Här används figuren dock bara för att visa komplexiteten kring sjöfartsfrågor. Utvecklingen av programområdet är ännu inte helt slutfört och för det avslutande arbetet har Sjöfartsverkets Externa inriktningsråd engagerats för att säkerställa att programmet för FoI inom sjöfartsområdet utformas så att det skapar maximal samhällsnytta inom sjöfartsoch sjötransportområdena som helhet. 4.1.1 Transportpolitiska och forskningspolitiska målbilder Mot bakgrund av diskussionen samordningsgruppen TRANSAM har Sjöfartsverket undersökt om man i sin offentligt finansierade FoI inom sjöfartsområdet kan möta också de forskningspolitiska målen. De transportpolitiska målen genomsyrar Sjöfartsverkets arbete med de offentliga medlen till FoI inom sjöfartsområdet. Sjöfartsverket har genom sjöfartskompetens, förtroende i sjöfartsklustret och kvalitetssäkring genom en utvecklad FoI-process bidragit till en uppbyggnad av svenska forsknings- och innovationsmiljöer i världsklass. Sjöfartsverket menar att det i FoI-verksamheten inte bör vara några problem att möta också det forskningspolitiska målet som presenterades i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30). 15 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Det finns en logik i att möta såväl transport- som forskningspolitiska mål i arbetet med FoI inom sjöfartsområdet där så är möjligt. Vidare ser Sjöfartsverket det som en styrka att genom sin problemägarroll, sin beställarroll och sitt ISO-certifierade process för FoI också kunna möta kraven också från forskningspolitiken där forskning och innovation ska bedrivas med hög kvalitet. Koppling till näringslivets konkurrenskraft är bedömningsvis en gynnsam faktor än ett hinder då relevans och samhällsnytta avseende FoI inom sjöfartsområdet säkras genom Sjöfartsverkets samverkan med sjöfartsklustret och inriktningen guidas av det av Sjöfartsverket etablerade Externa inriktningsrådet för FoI med representation från näringsliv och lastägare. Figuren ovan som är framtagen internt visar tänkta påverkanområden utefter innovationskedjan i ett scenario där finansiering av behovsmotiverad FoI ligger tyngre för Utbildningsdepartementet inom grundforskning och utveckling medan Näringsdepartementet har sin tyngdpunkt kring de senare stegen i innovationskedjan. Analys: Sjöfartsverket har under 2013 och 2014 visat att det går att kombinera transport- och forskningspolitiska målbilder. Det finns alltså ingen motsättning mellan de två utgångspunkterna. Däremot kan frågan ha implikationer för hur horisontell samverkan diskuteras i regeringskansliet inom överlappande/kompletterande ansvarsområden? 4.1.2 Utveckling av ett nationellt programområde för FoI inom sjöfartsområdet En mer tydlig strategi för Sjöfartsverkets FoI-verksamhet utvecklades som del av en sammanhållen framtida agenda för svensk sjöfartsforskning och innovation (SMRA) 2011 där utgångspunkten var utgick från Triple Helix-samverkan mellan myndigheter, sjöfartsklustret och övrig svensk industri och akademi för att gemensamt angripa sjöfartens utmaningar. Strategin gavs ett fokus på ett begränsat antal strategiska områden och med en tonvikt på resultat och konkreta handlingar i FoI-insatserna. En bärande idé var också att säkerställa att offentliga FoI-medel inom sjöfartsområdet kommer sjöfarten tillgodo och finansieringsmöjligheter via EU tillvaratas. Relevansen och behovsbilden i Sjökarteverkets ansats bekräftades av regeringen i infrastrukturpropositionen 2012. Sjöfartsverkets utvecklade sålunda ett FoI-program som var starkt utmaningsdrivet och inriktat mot konkreta resultat som bidrar till att de transportpolitiska målen uppfylls. 16 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Sjöfartens behov av förnyelse, miljöanpassning och transportsystemets effektivisering som helhet är en nationell politisk prioritet. För sjöfartens del är snabb utveckling och förnyelse speciellt viktig och nödvändig som ett resultat av nya regler för svavel och vad gäller kommande kväveregler, ballastvattenregler, svart och gråvatten, Black Carbon, undervattensbuller, etc. Ett fokuserat programområde med fokus på fartygssystemet, sjöfartssystemet och sjöfarten i transportsystemet har möjlighet att proaktivt bidra till förnyelse och anpassning inom sjöfartsområdet. Programmet verkar genom sju strategiska portföljområden områden definierade 2012 av Sjöfartsverket i samråd med sjöfartsintressenter för att tillse att inriktningen på programområdets satsningar är effektiv och relevant för sjöfarten. I sin beställning av FoI prioriterar Sjöfartsverket FoI som är tillämpad, behovsmotiverad och har en tydlig relevans för sjöfarten, sjöburna transporter, hamnar och samhället. Sjöfartsverket utgår från den rådande behovsbilden vid prioritering av satsningar inom FoI och tillämpar ett set av kriterier i arbetet med att prioritera insatser inom forskning, utveckling, innovation och demonstration som kopplar till: • • • • relevans, kvalitet, genomförbarhet, och påverkan/samhällsnytta. Analys: Sjöfartsverket lång erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete och har sedan 1972 tillämpat samma set av kriterier i arbetet med rakning och prioritering av FoI-projekt i de årliga utlysningarna inom ramen den svensk/finska Styrelse för Vintersjöfartsforskning. Vintersjöfartsstyrelsens verksamheten har varit framgångsrik och nästan 90 rapporter är hittills resultatet av dessa utlysningar som finns tillgängliga online i den nationella bibliotekskatalogen http://www.transportportal.se/Search/index_sv.html. 4.1.3 Avgränsningar avseende programområdet för FoI inom sjöfartsområdet Det är viktigt att skilja användandet av offentliga medel för FoI från det utvecklingsarbete som normalt hänför sig till myndighetens övriga uppgifter, administration och uppdrag. Sjöfartsverkets programområde utgår ifrån den definition av FoI som överenskommits mellan transportmyndigheterna 2013. Programmet omfattar sjöfartsområdet som är mer trafikslagsinriktat och det bredare sjötransportsystemet. Detta inkluderar sålunda fartygssystemet, sjöfartssystemet och sjöfarten i det sammanhållna transportsystemet för gods och människor: 17 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 FoI inom sjöfartsområdet krävs att Sjöfartsverket också har samverkan och samarbete i de områden där andra myndigheter som Trafikverket och Transportstyrelsen har ett tydligt ansvar enligt sina instruktioner. Det gäller exv i noder som hamnar eller i intermodala knutpunkter där trafikslagen möts och gods- och resenärsflöden länkas över till andra trafikslag som väg eller järnväg. Det gäller även i utvecklingsarbetet av trafikslagsövergripande trafikledning där initiativ nu drivs inom ramen för FORUM för transportinnovation eller i frågor som berör sjöfartens regel- och tillsynsfrågor. Avgränsningar behöver även utvecklas mot delar av det maritima området som där FoIargumentet inte kan härledas till transportområdet. Det maritima kompetencentrat Lighthouse tog 2014 fram en avgränsning för den maritima näringen genom att definiera sjöfartskompetensområdet i ett underlag för en SIO-ansökan till VINNOVA som kan underlätta en definition av vad som utgör sjöfartsområdet: Figuren ovan illustrerar främst att det finns överlappningar till andra myndigheters specifika ansvarsområden exv Energimyndigheten som har ett ansvar för energifrågor. Samverkan är kritiskt viktig med angränsande områden för att skapa FoI-synergier och mervärden samt att dela kunskap och erfarenheter. Avgränsningsproblematiken är inte unik för Sverige då den europeiska teknikplattformen WATERBORNE TP år 2014 inrättade en andra arbetsgrupp för Blå tillväxt (Blue Growth) vid sidan av arbetsgruppen för Transport. Det innebär att under alla omständigheter att programområdet med sitt fokus i transport och sjöfart har att förhålla sig till och verka för att tillvarata synergier med andra initiativ inom områden som blå tillväxt och initiativ som till exempel svenska västkustklustret Offshore West. För sjöfartsområdet är samarbete speciellt viktigt med Transportstyrelsen och Trafikverket avseende de delar av dessa myndigheters ansvarsområden som är relevanta för utvecklingen av sjöfarten och sjötransportsystemet: 18 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Analys: Sjöfartsverkets erfarenhet är att det är betydligt enklare att göra avgränsningar för och definiera överlappande områden inom FoI än att klarlägga transportmyndigheternas ansvarsområden och det finansieringsansvar för områden som trafikslagsmässigt hör ihop men där ansvaret ligger hos skilda transportmyndigheter. 4.1.4 En strategisk struktur genom dynamiska FoI-portföljer Sjöfartsverkets portföljer för FoI inom sjöfartsområdet är identifierade och framtagna i samverkan med näring och akademi. Utgångspunkten var sjöfartens behovsbild i möjligaste mån skulle speglas i en portföljstruktur som effektivt skulle kunna möta de transport- och miljöpolitiska målen. Portföljområdena är definierade så att de ska vara dynamiska med otydliga gränser. Det är ofta ingen självklarhet var ett projekt ska placeras och ofta adresserar projekten flera portföljområden samtidigt. Portföljerna kan komma att ändras i takt med att behoven ändras. Portföljområdena kuggar också översiktligt in i såväl EU:s sätt att tematiskt strukturera FoI inom den europeiska teknikplattformen WATERBORNE TP liksom de av EU identifierade utmaningar som adresseras i forsknings- och investeringsprogram. Sjöfartsverkets sju portföljer definierar områden av strategisk vikt för förnyelse och utveckling av sjöfarten. De är e-Maritime, Uthålliga maritima transporter/Miljö, Sjösäkerhet, Infrastruktur och teknik, Vintersjöfart och arktiska frågor, Sjöfartens externa förutsättningar, samt Kompetens- och kapacitetsfrågorsfrågor. En strukturering i portföljer underlättar såväl teknisk redovisning som uppföljning. 19 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Startegiska portföljer för FoI inom sjöfartsområdet 1. e-Maritime Definition - Digitala och elektroniska stöd för sjöfart och sjötransport av gods och information. Mål - E-maritim bidrar till sjöfartens positiva utveckling och konkurrenskraft genom användning av nya IT-baserade lösningar. 2. Uthålliga maritima transporter/Miljö Definition - Miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet för maritima transporter, såväl nationellt som internationellt. Mål - Nollutsläppssjöfart 3. Sjösäkerhet Definition - Förändringsarbete mot en nollvision vad gäller sjösäkerhet - där människan står i centrum. Mål - En vidare utveckling av sjösäkerhetsområdet speciellt inom human factorsområdet, med sikte på nollvisionen. 4. Infrastruktur och teknik Definition - Innovation och utveckling inom fartygsteknik och godshantering ombord, farleder, tekniska sjögeografiska utmaningar. Mål - Att satsa på sjöfartens trafikslagsegna utveckling som grund för trafikslagsövergripande utveckling där sjöfartens andel av gods- och persontransporterna ska öka. 5. Vintersjöfart och arktiska frågor Definition - Teknik, modeller och processer för effektivisering och säkring av sjöfart under vinterförhållanden. Mål - Att säkerställa en effektiv och säker sjöfart året runt i Östersjön. 6. Sjöfartens externa förutsättningar Definition - Aktiv bevakning av och förbättrad beredskap för förändringar i sjöfartens förutsättningar. Mål - Större förutsägbarhet av beslut som påverkar sjöfartssektorn samt förutsättningar för ökad sjötransport samt utveckling och tydliggörande av sjöfarten i samhällsekonomiska modeller. 7. Kompetens- och kapacitetsfrågor Definition - Nationell försörjning och utveckling av sjöfartssektorns kompetens. Mål - Att öka svensk FoI-kapacitet, marknadsmedvetenhet, kontaktnät och närvaro och därmed öka möjligheterna för en konkurrenskraftig svensk sjöfartssektor. 20 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 4.1.5 Transparent arbetssätt och öppen förslagslåda för alla Sjöfartsverket informerar på sin externa hemsida om verkets engagemang inom FoI, program och portföljer och länkar till var t ex information om projekt kan hittas. Sjöfartsverket välkomnar och har öppnat för förslag till FoI såväl från Sjöfartsverket som från andra intressenter. För Sjöfartsverket är det viktigt att få kännedom om hur behovsbilden inom sjöfartsområdet ser ut och intresseanmälningar utgör en viktig del av vår planering för FoI. Sjöfartsverket har på sin externa hemsida en portal för intresseanmälningar http://www.sjofartsverket.se/sv/Om-oss/Forskning-och- innovation/Sjofartens-nationellaFoI-medelx/. Intresse för att ta del av nationella FoI medel för sjöfartsområdet anmäls på en särskild blankett på hemsidan som sedan sänds till [email protected]. 4.1.6 Samarbete mellan transportmyndigheterna Sedan 2013 finns flera etablerade fora för att diskutera FoI med Sjöfartsverkets kollegor i Trafikverket, Trasportstyrelsen och Luftfartsverket bland andra: • • Beredningsgruppen (tjänstemannanivån) som leds av Trafikverket Samverkansgruppen (chefsnivån) som leds Trafikverket Det är främst inom dessa två grupper där gemensamma frågor om finansiering, samverkan och samarbete stöts och blöts. Här har exv regeringsuppdraget 2013 om FoI hanterats där myndigheterna från utgångspunkt i en samlad beskrivning av respektive myndighets forsknings- och innovationsverksamhet, gemensamt utredde på vilka områden och på vilket sätt som 21 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 myndigheterna bör samarbeta om FoI-insatser. Trafikverket svarade för samordning och den samlade redovisningen som gjordes den 5 juni 2013. Samverkansgruppen skulle sent 2014 även ta sig an avgränsningarna, kontaktytorna och överlappande områden mellan transportmyndigheternas FoI-verksamhet. Frågan restes bland annat som en förberedelse för 2015 års FoI-proposition. Någon kallelse till ett sådant möte har dock inte kommit från Trafikverket. 4.1.7 Samarbetet med Trafikverket om finansiering för FoI-projekt inom sjöfartsområdet Det ska noteras att transportmyndigheterna har likalydande instruktioner om FoI och att Transportstyrelsen sagt sig inte behöva offentliga FoI-medel utan valt att avsätta 5 miljoner/år för FoI under 2014 och 2015 av interna medel. Sjöfartsverket har som ett resultat av den nya instruktionen om FoI ägnat mycket kraft och lagt stora interna resurser på att bygga upp kompetens, kapacitet och processer för att på ett transparent och korrekt sätt förvalta den offentliga finansiering som avsatts för FoI inom sjöfartsområdet. Nuvarande ordning, där Trafikverket har ansvaret för finansiering, minskar Sjöfartsverkets handlingsfrihet vilket påverkar vår möjlighet till samarbete med andra aktörer. Dessutom ökar administrationen både för Sjöfartsverket och Trafikverket. Analys: Sjöfartsverket vill och kan samarbeta kring trafikslagsövergripande frågor. Verket ser också fördelarna i ett brett samarbete kring de trafikslagsövergripande frågorna för utvecklingen av ett sammanhållet transportsystem som helhet. Ett exempel på det senare är utvecklingen som pågår inom FORUM för transportinnovation av trafikslagsövergripande trafikledning ett arbete som sker parallellt trafikslagens egna utveckling av trafikledning. Sjöfartsverket bidrar med erfarenheterna från projekten MONALISA 2.0 och förberedelsearbetet för det kommande STM Validation. Sjöfartsverkets delar Statskontorets slutsats i rapporten (2015:14) På rätt väg? - uppföljning av Trafikverket och Transportstyrelsen: ” Statskontoret bedömer att de projekt som har beviljats finansiering från sjöfarts- respektive luftfartsportföljen i huvudsak är trafikslagsspecifika. Värdet i att Trafikverket, med uppgift att ha en helhetssyn på transportområdet, fattar finansieringsbeslut för enskilda trafikslag framstår som begränsat och bör ställas i relation till den effektivitetsförlust konstruktionen innebär. Statskontoret rekommenderar därför regeringen att se över möjligheten att ändra rådande anslagskonstruktion och utreda möjligheten att tilldela Luftfartsverket och Sjöfartsverket egna anslag för forskning och innovation. ” 22 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 4.1.8 Bredare samarbeten om FoI mellan myndigheter TRANSAM Sjöfartsverket deltar i samarbetet inom TRANSAM där FoI-frågor relaterade till transportområdet diskuteras bredare tillsammans med en rad myndigheter och finansiärer deltar. TRANSAM är ett samverkansforum för myndigheter och offentliga forskningsfinansiärer som direkt eller indirekt berörs av transportforskningen i Sverige. Huvudsyftet är att TRANSAM ska bidra till att uppnå de transportpolitiska målen samt de forsknings- och näringspolitiska målen inom transportområdet. Vidare ska TRANSAM bidra till att nå ett kostnadseffektivt nyttjande av FoI-resurser inom transportforskningen och därigenom ett väl fungerande transportsystem. TRANSAM ska även verka för en snabbare utveckling av transportområdet med syfte att nå ett långsiktigt hållbart transportsystem. Samverkan genom TRANSAM syftar till att ta fram och genomföra gemensamma prioriteringar och satsningar samt att undvika dubbelarbete. I sammanhanget är informationsspridning både mellan myndigheter och gentemot övriga relevanta aktörer viktigt. TRANSAM har sin egen hemsida där information förmedlas från de olika myndigheterna http://transam.transguide.org/index.php?lang=sv Efter att en diskussion om förnyelse av samarbetet genom TRANSAM initierats 2014 har ordförandeskapet övergått från att ha legat hos VINNOVA övergått till ett rullande ordförandeskap där varje myndighet ges tillfälle att bjuda in och ansvara för möten. Detta bidrar till att öka engagemanget och fördjupar även kunskapen om vad de olika myndigheterna gör inom transportområdet. Det nya rullande ordförandeskapet guidas varsamt av FORMAS och VINNOVA. 23 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 FORUM för transportinnovation Sjöfartsverket deltar i arbetet inom Forum för transportinnovation som samlar aktörer som vill vara med och skapa ett innovationsklimat som möjliggör gemensamma lösningar för transportsystemet. Forumet har identifierat tio punkter som kräver aktiva insatser om vi ska nå målet om ett hållbart transportsystem. Dessa är: • • • • • • • • • • Skapa en gemensam målbild för forskning och innovation inom transportområdet. Arbeta för att skapa tydliga roller och fokusering inom våra kompetensområden för att på så sätt stärka landets forsknings- och innovationsmiljöer. Verka för en ökas samverkan över sektorsgränser. Främja ett trafikslagsövergripande synsätt. Utveckla samarbeten mellan forskning- och innovationsystemets olika aktörer för att snabbare kunna nyttiggöra resultat. Verka för en stark internationell representation. Utveckla infrastruktur och organisation för demonstrations- och försöksområden. Främja innovation inom regelverk, lagstiftning, standarder och inom upphandling. Trygga kompetensförsörjning till transportsektorn. Arbeta för att skapa innovativa affärsmodeller Det praktiska arbetet i FORUM bedrivs framförallt i projektform. Ett exempel är att ta fram färdplaner inom ett avgränsade område. Öppna sammankomster, såsom workshops, anordnas flera gånger om året samt ett årsmöte De olika arbetsgrupperna som styrelsen initierar väljer själva hur och när de ska arbeta. Forum arbetar även aktivt med att påverka EUs forskningsagenda. FORUM för transportinnovation är ursprungligen ett initiativ mellan VINNOVA, Trafikverket och Energimyndigheten. Sjöfartsverket deltar aktivt i FORUMS arbete inom området Trafikledning alla trafikslag. Sjöfarten är representerad i FORUMS styrelse av Stena Line. Analys: Sjöfartsverkets är engagerat i FORUM:s färdplanearbete Trafikslagsövergripende trafikledning alla trafikslag som utgår från den trafikslagsegna utvecklingen inom respektive trafikslag För Sjöfartsverkets del innebär det en stark knytning till MONALISA 2.0 och STM Validation som är de EU-projekt som Sjöfartsverket är Lead för. FORUM har en viktig roll att knyta samman trafikslagen kring gemensamma utmaningar av stor betydelse för transportsystemet som helhet och behöver därför också verka som möjliggörare för den underväxt av projekt och initiativ med fokus på samhällsnytta som kommer att genereras som ett resultat av trafikslagens utveckling. 4.1.9 Samarbetet genom EU Sverige har stora möjligheter att ta vara på den kunskap och potential som EU erbjuder både vad gäller finansieringen av FoI och vad gäller den kunskap som genereras i olika fora. EU-samverkan är kritiskt viktig för utveckling av Sveriges konkurrenskraft. 24 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 En logisk struktur anpassad till EU Sjöfartsverket har tagit höjd för ett nära nyttjande av EU:s finansieringsmöjligheter och konstaterar att Sverige är ett litet land som är beroende av en nära forskningssamverkan och samarbete med framför allt Europa. Samarbetet gäller inte mist avseende finansiering av FoI. Vidare är det en fördel för all internationell FoI-samverkan att vi i Sverige organiserar oss på ett sätt som är mer universellt inom FoI i stället för att skapa nationella svenska strukturer och särlösningar. Sjöfartsverket har efter bästa förmåga organiserat sig för att vara kompatibelt med EU. FoI inom DG Transport och Mobilitet samt DG Forskning och Innovation tydliggör i sin huvudindelning trafikslagen: Sjöfartsverket anser att vid sidan om att bidra till synergier mellan trafiksalagen också det kan vara en framgångsfaktor och en fördel om transportforskningen i Sverige organiseras utifrån EU:s sätt att strukturera FoI inom DG Transport och Mobilitet samt DG Forskning och Innovation. För sjöfartsområdet är samarbete speciellt viktigt med Trasportstyrelsen och Trafikverket: 25 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Relation Trafikslag / Transport / Infrastruktur Intermodal Transportområdet Sjö Infrastruktur Väg Luft Järnväg Analys: Sjöfartsverkets delar Statskontorets slutsats i rapporten (2015:14) På rätt väg? - uppföljning av Trafikverket och Transportstyrelsen där Statskontoret anser att det är ändamålsenligt att forskningsansvaret är knutet till problemägare och sakkompetens. Nuvarande ordning, där samtliga fyra transportmyndigheter har ett utpekat forskningsansvar, bedömer Statskontoret därför ge bäst förutsättningar för att bidra till en relevant inriktning och prioritering samt till att nyttiggöra forskningsresultat. 4.1.10 Exempel på tydliga beröringspunkter med EU avseende FoI WATERBORNE TP Den europeiska teknikplattformen WATERBORNE TP, som framför allt samlar europeisk maritim industri, utgör en viktig kanal för att påverka kommissionen kring inritningen av EU framtida ramprogram exempelvis HORIZON 2020. För Sjöfartsverket har det varit viktigt att genom WATERBORNE påverka kommande utlysningar så att de i möjligaste mån sammanfaller med Sveriges FoI-intressen och mål inom transportpolitiken. Sjöfartsverket har deltagit i arbetet inom WB MIRROR Group under 2013 och 2014. Sedan 2014 har även regeringskansliet utnämnt två kompletterande medlemmar i gruppen nämligen Trafikverket och, på Sjöfartsverkets inrådan, inför bildandet av en arbetsgrupp för Blå tillväxt (Blue Growth) även Hav- och vattenmyndigheten som ju bland annat har ansvar för havsplanering. Hav- och vattenmyndighetens engageman i WATERBORNE kan även motiveras av dess aktiva engagemang i JPI-OCEAN ett programinitiativ med tonvikt på blå tillväxt och havsmiljöfrågor. 26 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 ERA-NET MARTEC ERA-NET MARTEC är ett nätverk för mellanstatligt samarbete mellan finansiärer och programansvariga inom maritim teknologi och FoI. Nätverket har stöd från EUkommissionen genom ramprogram 7 (FP 7). Sverige har först genom VINNOVA och sedan Sjöfartsverket deltagit i MARTEC II årliga utlysningar från 2011 till 2014 med undantag för 2012. I utlysningarna står varje land för kostnaderna för svenska deltagare i projekten medan Kommissionen står för ländernas administrativa kostnader. Inom MARTEC har viktiga uppstartsprojekt sett dagens ljus som idag är svenska styrkeområden. Sedan 2013 då Sjöfartsverket tog ensamt ansvar för Sveriges deltagande i MARTEC II har förutsättningarna för svensk finansiering fokuserats mot en mer tydlig inriktning på svenska små och medelstora företag snarare än akademi. Det innebär bl a önskemål om samfinansiering och innebär i praktiken att de offentliga FoI-medlen endast ska täcka max 50 % av svenska deltagares kostnader. I december 2014 beslutades att MARTEC II under 2015 gör en frivillig och självfinansierad utlysning. Sverige deltar inte i denna 2015 års utlysning eftersom Sjöfartsverket anser att kopplingen till Kommissionen är viktig för verksamhetens legitimitet. MARTEC har under 2014 också försökt få en förlängning av ERA-NET MARTEC och få till en koppling till det nya ramprogrammet HORIZON 2020. Diskussionerna med Kommissionen har lett till ett förslag till ERA-NET MARTEC COFUND. Samverkan planeras även med svenska intressenter inom Blå tillväxt i linje med teknikplattformen WATERBORNE TP tillskapande av en undergrupp för Blå tillväxt och ökande kontakter med JPI-OCEANS. 27 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 SjöV har inom området transport med offentliga medel (och tidigare med egna medel och i samvekan med VINNOVA) deltagit i ERA-NET MARTEC II som då haft en mer tydlig skepps- och sjöfartsteknisk inriktning. Om transformation till att ERA-NET MARTEC nu också kommer att inkludera de blå tillväxtfrågorna innebär det att Sjöfartsverket behöver se över hur Sverige också kan finansiera FoI som delvis ligger utanför transportområdet. Det är sannolikt att det nya COFUND-arrangemanget också kommer att generera projekt som bara gränsar till FoI inom sjöfartsområdet exv inom offshore, havsbaserad vind- och vågenergi etc. En arbetsfördelning mellan olika typer av finansiärer, beställare och myndigheter kring ett ERA-NET MARTEC COFUND skulle kunna täcka upp frågorna i WATERBORNE:s nya arbetsgrupp för blå tillväxt och bädda för att samfinansiera svensk medverkan i det nya ERA-NET-arrangemanget. Sjöfartsverket anser att det är viktigt att fortsatt delta i MARTEC-nätverket för att Sverige inte ska gå miste om viktiga kontakter, och delta i en förstärka europeisk samvekan kring havs- och sjöfartsfrågor, samt inte minst tillvarata finansieringsmöjligheter via EU. I en ERA-NET COFUND bidrar Kommissionen med forskningsmedel för en utlysning men därmed kan ett land inte längre avstå att finansiera projekt då prioriteringslistan kommer att sakna den flexibilitet i relation till nationella programprioriteringar som ERANET MARTEC II hade. Som Sjöfartverket ser det nu kan inte de offentliga medel som ställts till förfogande täcka kostnader för FoI inom hela det nya område som ett COFUND arrangemang skulle innebära och som riskerar att sakna direkt beröring med Sjöfartsverkets ansvarsområde sjöfart och sjötransport. Andra intressenter kan dock kanske tänkas ställa resurser till förfogande som Hav- och vattenmyndigheten, VINNOVA, FORMAS eller Energimyndigheten TEN-T Motorways of the Sea och Connecting Europe Facility (CEF) Inom ramen för TEN-T, och särskilt då Motorways of the Sea, finns goda möjligheter till finansiering av projekt inom utveckling, demonstration och innovation. Sverige har under senare år varit väldigt framgångsrikt i att nyttja TEN-T, vars finansieringsprogram från 2014 är döpt till Connecting Europé Facility (CEF). Såväl projekt inom Zero-Vision-Tool som inom isbrytning, sjömätning och Sea Traffic Management har beviljats EUfinansiering för angelägna utvecklings-, demonstrations- och innovationsinsatser. Genom TEN-T främjas också det internationella triple helix-samarbetet med andra EU-länder på ett positivt sätt, vilket skapar mervärden för svenska aktörer. Horizon 2020 1 Horizon 2020 är EU:s ramprogram för forskning och innovation för perioden 2014-2020. Programmet är världens största satsning på forskning och innovation och har en totalt budget på runt 80 miljarder euro. Horisont 2020 inkluderar en förstärkt satsning på excellent forskning, extra satsningar på små och medelstora företag, tvärvetenskapliga samarbeten, satsningar på industriella teknologier och samhällsutmaningar samt förenklade regler för deltagande. Horisont 2020 fokuserar på att förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster som kan leda till affärsmöjligheter och förändra människors liv till det bättre. Programmet erbjuder möjligheter för en många olika aktörer; universitet och högskolor, näringsliv, forskningsinstitut, offentlig sektor och civila samhället. 1 Källa: Vinnova 28 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 4.1.11 Initiativ att bevaka Maritime Europe Strategy Action (MESA) huvudsakliga strategiska mål är att i linje med WATERBORNE stärka effektiviteten av forsknings och innovationskapaciteten i den europeiska maritima industrin genom att: • • • Optimera de europeiska maritima forsknings-, utvecklings- och innovationsstrategierna, Förbättra intressentnätverken, dissemination, användning av forskningsresultat samt öka kunskapen kring forsknings- och innovationsresultat, Förvalta definitionen av den maritima forsknings- och innovations policyn inom transportområdet. MESA stödjer WATERBORNE TP:s arbete också genom att ha identifiera fyra huvudsakliga teman som implementeras genom tematiska tekniska grupper: Energy Efficiency, Safety, Production, E-Maritime. ESSF – European Sustainable Shipping Forum är en grupp av experter som tillsatts av kommissionen under 2011 och här arbetar man i olika grupper för sjöfart, bl.a. finns det en grupp för FoI. 5 Resultatredovisning FoI inom sjöfartsområdet 20132014 5.1 Offentliga medel för FoI inom sjöfartsområdet Investeringar i FoI inom sjöfartsområdet ger stora samhällsekonomiska vinster och är kostnadseffektiva eftersom behoven av rena infrastrukturinsatser är blygsamma i jämförelse med andra trafikslag. År 2013 tilldelades FoI inom sjöfartsområdet minst 35 miljoner kronor från offentliga medel via Trafikverkets regleringsbrev. Under 2014 avsattes på motsvarande sätt minst 50 miljoner kronor. Under 2013 har SjöV själv kunnat besluta om avtal med utförare om prioriterade projekt. I samband med regeringsuppdraget Utredning och samlad redovisning av transportmyndigheternas forsknings- och innovationsverksamhet (Trafikverket 2013:101) redovisades att samtliga transportmyndigheter är eniga i att det är att föredra att varje myndighet disponerar egna offentliga medel för FoI. Sjöfartsverket håller fast vid att detta är bäst för alla parter. Medel för FoI inom sjöfartsområdet kanaliseras för närvarande via Trafikverket eftersom det är i den Nationella planen där ”minst” 0,6 miljarder avsätts för FoI inom sjöfartsområdet till 2025. Under 2014 beslutade Regeringskansliet att TrV och SjöV gemensamt skall fatta beslut om prioriterade avtal. SjöV har under hela perioden sedan 2013 beställt FoI inom sjöfartsområdet av utförare samt planerat, rapporterat och administrerat de offentliga medlen för FoI inom sjöfartsområdet. 29 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Sjöfarteverket har sedan överenskommelse tecknades med Trafikverket om offentliga medel den 5 maj 2013 systematiskt arbetat med att i breda samarbeten växla upp de begränsade offentliga medlen för FoI inom sjöfartsområdet. Syfte har varit att öka svensk sjöfartsforskning och säkerställa att Sjöfartsverkets beställningar av behovsmotiverad och tillämpad FoI inom sjöfartsområdet är effektiv och bidrar till att skapa maximal samhällsnytta inom transportsystemet. Samverkan är en förutsättning för uppväxling. Med trippel helix menar Sjöfartverket samverkan mellan myndigheter, näring och akademin. Det bidrar till att säkerställa att projekten är behovsmotiverade, att studien håller en hög kvalitet och att resultatet kan tas om hand, antingen för vidare forskningsinsatser, investeringar eller för myndighetsbeslut och vidare användning. Med en utgångspunkt i trippel helix-samarbetet har Sjöfartsverket valt att proaktivt arbeta för att växla upp den offentliga finansieringen av FoI inom sjöfartsområdet något som också bidrar till en ökad svensk konkurrenskraft inom FoI och långsiktigt inom svensk industri. Offentliga medel för FoI inom sjöfartsområdet 2013 (35 miljoner) och 2014 (50 miljoner) fördelning per år på Sjöfartsverkets strategiska portföljer: Arbete har givit resultat både vad gäller den ekonomiska volymen på FoI-insatser som mervärde i ett avsevärt stärkt nätverk och förbättrad kontaktyta mot näringsliv och akademi inom sjöfartsområdet i Sverige och Europa. Följande korta redovisningar om utväxlingen av de offentliga medlen 2013 och 2014 och hur nätverken stärkts genom nya projektpartners, sam- och medfinansiärer och 30 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 internationella projektpartners har baserar på ett internt PM. För ytterligare information hänvisas sålunda till Sjöfartsverkets PM Utväxling av offentliga medel för FoI inom sjöfartsområdet åren 2013 och 2014. 5.2 Utväxling av offentliga medel 2013 och 2014 Sverige är ett litet land som behöver samarbeta och samverka kring sjöfartens utmaningar och behov av förnyelse. Sverige behöver kraftsamla kring finansiering nationell och ta vara på finansieringslösningar genom exv EU. Sjöfartsverkets FoI-program är tänkt att skapa bättre förutsättningar för att kunna samagera kring finansiering av FoI med andra finansiärer, men också för att Sverige inom sjöfartsområdet aktivt skall kunna delta i internationellt programsamarbete. I programarbetet ingår sålunda att skapa och utveckla gemensamma finansierings- och samverkanslösningar som stödjer svenskt forsknings- och innovationsarbetet till stöd för sjöfartsområdet. Att utveckla samverkan mellan relevanta aktörer, finansiärer och nätverk i Sverige och internationellt är ett viktigt led i arbetet. I diskussionerna om offentlig finansiering av transport-FoI i samordningsgruppen TRANSAM har också Näringsdepartementet 2012 och 2013 pekat på att offentliga riktade offentliga medel till transportmyndigheterna för FoI behöver kompletteras med finansiering från framför allt EU:s finansieringsmekanismer och ramprogram, därutöver spelar finansiärer av FoI som VINNOVA och Energimyndigheten en viktig roll inom sina respektive ansvarsområden. Samverkan kring finansiering med svensk industri och akademi är också en fördel i detta sammanhang. Sjöfartsverkets fokus vad gäller FoI på tillämpad och behovsmotiverad FoI är här en födel som underlättar samverkan. Sjöfarteverket har i ett internt PM valt att tydliggöra utväxlingen av de offentilga medlen 2013 och 2014 genom att belysa följande kategorier: • Satsade offentliga medel (via SjöV) • Kompletterande medel från Industrin/ näringsliv • Kompletterande medel från akademi och institut • Kompletterande medel från andra myndigheter inkl finansiärer • Kompletterande medel från EU:s program och finansieringsmekanismer • Kompletterande övrig internationell finansiering Finansiering Offentliga medel Industri/Näringsliv, Akademi/Institut, Myndigheter Total nationell utväxling Total internationell utväxling Total utväxling 31 (38) År 2013 och 2014 84 MSEK 16 MSEK 100 MSEK 104 MSEK 204 MSEK Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 5.3 Stärkta nätverk och ökad samverkan kring projekt och finansiering De första två åren med offentlig finansiering har inneburet en konsolidering av Sjöfartsverkets nätverks- och samverkansroll inom FoI. Antalet projektpartners har ökat starkt och inkluderar industri, myndigheter och akademi nationellt och internationellt. Antal projektpartners har också vuxit mellan åren 2013 och 2014 från 65 till 102. Projektpartners 2013 • • • • • • • • • • • • • • • • • • Aalto university Aboa Mare/Yrkeshögskolan Novia Aker Arctic Carmenta Carnival Corporation Chalmers tekniska högskola Chalmers/Lighthouse Cimne Corporation Maritima S.L Danish Maritime Autority Danish Meterological Institute Deutsches Zentrum für Luft- And Raumfart DHL DP-arbetsgrupp (Rederiernas Designated Persons) Estonian Maritime Administration Ferri Finnish Ministry of Transport & Communication Finska Sjöfartsverket och Transportstyrelsen i • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • styrelsen för Vintersjöfartsforskning FMI/Ilmarieteen laitos Fraunhofer Center for Maritime Logistics and Services CML Försvarsmakten Gatehouse Göteborgs Universitet Handelshögskolan/GU Hav- & vattenmyndigheten ILS Imagesoft IPSO Classification and Control AB Jeppesen Karolinska Institutet Kattegatt Design AB KTH KTH Marina system Kustbevakningen Linnéuniversitetet Marsec National Technical University of Athens Navicon Novia Research Electronics AB Rheinmetall • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sasemar Schenker DB Seaware Sjöfartsverket Sjöfartsverket -Simulator SMHI SSPA Statens väg- och transportforskningsinstitut Stora Enso Svensk Rederiservice AB (SRF) Technical University of Catalonia Technical University of Madrid Transas Transportstyrelsen Ullman Dynamics Umeå Universitet Valencia port Authority Valencia port Foundation Wallenius Vattenbussen AB Viktoria Swedich ICT Volvo logistik World Maritime University Under 2014 har antalet ökat ytterligare. Projektpartners 2014 • • • • • • • • • • • Aalto university AB Volvo AB Aboa Mare/Yrkeshögskolan Novia Aker Arctic Bureau Veritas (Frankrike) Ca 130 st företag/organisationer Carmenta Carnival Corporation Caterpillar Motoren (Tyskland) Centrum för Transportstudier Chalmers tekniska högskola • • • • • • • • • • • • • • Chalmers tekniska högskola, Inst. Sjöfart och Marin Teknik Chalmers/Lighthouse Cimne Clean Tech Conlogic Corporation Maritima S.L Danish Maritime Autority Danish Meterological Institute Danskemaritime DeepVision AB Deutsches Zentrum für Luft- And Raumfart DHL Freight Eckerö Line Energimynigheten 32 (38) • • • • • • • • • • • ERA-NET MARTEC II partnerländer Estoninan Maritime Administration Ferri Finnish Ministry of Transport Communication Finska myndigheter i styrelsen för Vintersjöfartsforskning FKG (Fordonskomponentgruppen) FMI/Ilmarieteen laitos Fraunhofer Center for Maritime Logistics and Services CML Furetank Rederi AB Gatehouse Göteborgs Universitet Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Handelshögskolan/GU Icelandic Energy Authority Icelandic Transport Authority ILS Imagesoft IPSO Classification and Control AB I-TECH IVL (Svenska Miljöinstitutet) Jeppesen Joh Sjö Industri AB Jur. Inst. vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet Kattegatt Design AB KTH KTH Marina system Kustbevakningen Linnéuniversitetet Lotréc Luftfartsverket MAN Diesel & Turbo SE Marsec National Technical University of Athens • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Navicon Novia NTM (The Network for Transport and Environment) Parker Hannifin Manufacturing AB Parker Hannifin Manufacturing Germany GmbH & Co. KG Referensgruppen ForeSea Rheinmetall S:t E Maritime & Shipping AB Saab Safe at Sea AB Sasemar Schenker Air and ocean Seaware Sirius Rederi Sjöfartshögskolan i Kalmar Sjöfartsverket SMHI SSPA Sweden AB SSRS (Sjöräddningssällskapet) Stena Line • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Stena Line Freight Stora Enso Svensk Rederiservice AB (SRF) Technical University of Catalonia Technical University of Madrid Tekes Tio mindre företag Trafikverket Transas Transportstyrelsen TU Dresden Valencia port Authority Valencia port Foundation Wallenius Line Wartsila Vattenbussen AB Viktoria Institutet ICT VINNOVA World Maritime University VTI ZVT Referensgrupp Åkeri Öresund DryDocks AB Vad gäller utvecklingen av nätverk och kontakter inom sjöfartsområdet kan man enkelt göra en jämförelse mellan den undersökning som Anna Ullström hos Trafikanalys (TRAFA) genomförde sent 2011 med hjälp av myndigheterna i TRANSAM och dagsläget efter 19 månader med offentlig finansiering. På sid 22 i inventeringen finns en figur som visar Forskningsprogram och deltagande aktörer. Då var sjöfartens programområde (då kallat SMRA) helt nytt och hade endast hade kontakt med Rederinäringen, Sjöfartsverket och VINNOVA . Nedan visas en motsvarande bild utgående från Sjöfartsverkets FoI-program hämtad från Sjöfartsverkets PM om utväxling av de offentliga medlen: 33 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 5.4 Projektkatalog 2013 - 2014 Under perioden 2013 och 2014 har med offentlig finansie ring drivits en rad projekt inom sjöfartsområdet. De enskilda projekten finns tillgängliggjorda i den för trasportmyndigheterna gemensamma transportforskningsdatabasen TRANSGUIDE. Sjöfartsverket kommer även att redovisa varje enskilt projekt i detalj i en separat projektkatalog som kommer att göras tillgängligt under hösten 2015. I redovisningen av projekten behandlas även projektens transportpolitiska målbild, bidrag till samhällsnytta och resultat. Här nedan ges ett exempel på hur det kan se ut: 34 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 35 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 5.5 Projekt finansierade med offentliga medel år 2013 Under år 2013 som omfattade perioden från 5 maj - 31 december drevs följande projekt med offentliga medel: Projekt Pnr Ballast Water 150540 Damage Stability 150620 Evaluation of marine gas prop 111470 Fartygs dynamik 111350 Forskningsdatabasen 110630 Ice Academy 150610 Incidentrapporteringssystem 150570 Industridokt. Chalmers Partikelmätning 150434 Industridokt. Kalmar Effektivitet 150432 Industridokt. Kalmar Isnavigation 150431 Industridokt. KTH Vibrationer 150433 Lighthouse 150420 MICE 150480, 150481 MONALISA 2.0 150260,150490,150491,150492 MONALISA 2.0 Chalmers 150553 MONALISA 2.0 LFV 150551 MONALISA 2.0 SMHI 150552 MONALISA 2.0 SSPA 150554 MONALISA 2.0 Viktoria 150555 Omvärldsbevakning 150510 Projektstyrning 150440 RadioMedical 150390 Slow Steaming 150560 Vattenvägen 360 150410 VDES Studie 150580 WINMOS 150090,780401,780402, 780404,780405, 774030 Vintersjöfartsforskning 111440 Zero Vision Tool 150460 36 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 Ögonrörelsedetektorkapacitet 5.6 150600 Projekt finansierade med offentliga medel år 2014 Under år 2014 som för första gången omfattade ett helt budgetår drevs följande projekt med offentliga medel: Projekt Pnr AIS Detektor 150680 Autonoma farkoster 150590 Damage Stability 150620 Evaluation of marine gas prop 111470 Fartygs dynamik 150650 Forum för Innovation 150340, 150341 Förstudie ansökan MLC 2006 150780 Ice Academy 150610 Incidentrapporteringssystem 150570 Industridokt. Chalmers Partikelmätning 150434 Industridokt. Kalmar Effektivitet 150432 Industridokt. Kalmar Isnavigation 150431 Industridokt. KTH Vibrationer 150433 Lighthouse 150420 MARTEC Enviswitch 150471 MARTEC SjöV 150470 MARTEC SmartPump 150472 MICE 150480, 150481 MONALISA 2.0 150490, 150491, 150492 MONALISA 2.0 Chalmers 150553 MONALISA 2.0 LFV 150551 MONALISA 2.0 SMHI 150552 MONALISA 2.0 SSPA 150554 MONALISA 2.0 Viktoria 150555 Nordiska rådet MARINA 150720 Omvärldsbevakning 150510 Projektstyrning 150640 Samhällsekonomiska kalkyler 150660 Scrubber test ODEN 773025 SloEuRo 150760 Slow Steaming 150560 SRF Energieffektivisering och UTB 150750 STEM SECA Study 150770 Strategisk delfinansiering adj. Professur 150700 Testing miljövänlig bottenfärg 150670 Vattenvägen 360 150410 VDES Saab 150581 VDES Studie 150580 37 (38) Sjöfartsverket, Stab FoI Dnr 15-03437 2013 och 2014 WINMOS 780401,780402,780404,780405,774030 Vintersjöfartsforskning 111440 Zero Vision Tool 150460 38 (38)
© Copyright 2024