Flens kommun Årsredovisning 2014
Flens kommun Årsredovisning 2014 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-06-11 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Innehåll KS-ORDFÖRANDE HAR ORDET...................................................................................... 3 2014 I KORTHET ................................................................................................................. 5 ORGANISATION ................................................................................................................. 6 OM KOMMUNEN ................................................................................................................ 7 FRAMTIDEN ...................................................................................................................... 10 OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI ........................................................... 11 VIKTIGA BESLUT ............................................................................................................ 12 UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN .......................................................... 13 INTERN KONTROLL ........................................................................................................ 24 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING .............................................................................. 24 VERKSAMHETERNA I KORTHET ................................................................................. 27 Pedagogisk verksamhet ................................................................................................... 27 Social verksamhet ............................................................................................................ 28 Kultur och fritid ............................................................................................................... 29 Teknisk verksamhet ......................................................................................................... 30 Kommunstyrelsen ............................................................................................................ 30 Bygg- miljö och räddning ................................................................................................ 31 Arbetsmarknad, integration och vuxenutbildning ........................................................... 32 Personalnämnd ................................................................................................................ 32 Överförmyndare............................................................................................................... 32 Valnämnd ........................................................................................................................ 33 Revision ........................................................................................................................... 33 ÅRETS RESULTAT, FINANSIELL BESKRIVNING ...................................................... 33 Skattenettots utveckling................................................................................................... 35 Investeringar .................................................................................................................... 37 Finansnetto ...................................................................................................................... 38 Pensioner ......................................................................................................................... 38 Soliditeten ........................................................................................................................ 39 Likviditet ......................................................................................................................... 39 Låneskulden ..................................................................................................................... 40 Bra prognoser .................................................................................................................. 40 KOMMUNKONCERNEN .................................................................................................. 40 RISK OCH KONTROLL .................................................................................................... 44 PERSONALREDOVISNING ............................................................................................. 45 MILJÖREDOVISNING ...................................................................................................... 50 1 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 EKONOMISK REDOVISNING ......................................................................................... 53 Resultaträkning ................................................................................................................ 53 Balansräkning .................................................................................................................. 54 Kassaflödesanalys ............................................................................................................ 55 Noter ................................................................................................................................ 56 Intäkter och kostnader ..................................................................................................... 69 Driftredovisning .............................................................................................................. 70 Investeringsredovisning ................................................................................................... 71 REDOVISNINGSPRINCIPER ........................................................................................... 73 ORD OCH BEGREPP ......................................................................................................... 76 BILAGA 1: ÖVRIGA INDIKATORER ............................................................................. 78 BILAGA 2: REVISIONSBERÄTTELSE ........................................................................... 82 2 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 KS-ORDFÖRANDE HAR ORDET ”Nu börjar effekterna av vår långsiktighet synas” Kommunen gjorde ett ekonomiskt bra resultat 2014 som vi kan vara nöjda med. Det känns som att vi fått en betydligt bättre struktur på ekonomin och att vi börjat täppa till olika typer av läckage. Det beror på en kombination av effektiviseringar och ökad kostnadsmedvetenhet. Nämnderna har totalt sett hållit sig inom sin budgetram. Det totala resultatet för kommunen blev + 5,1 miljoner kr vilket vi kan vara mycket nöjda med om vi jämför med många andra år. Försörjningsstödet fortsätter att minska trots att arbetslösheten ökar. Det beror bland annat på att kommunen åtagit sig att inrätta praktikplatser inom kommunorganisationen och arbeta med praktiksamordning. Syftet är att få ut praktikanter i kommunala verksamheter och underlätta deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Nämnderna gör kort sagt ett bra jobb med att hålla sin budget utifrån den planerade verksamheten. Det är en nödvändighet för att vi ska klara de kommande utmaningarna, våra åtaganden och de framtida investeringar vi står inför. Större satsningar i budget 2014 var Skolprojektet, en långsiktig satsning på cirka 25 miljoner kr till 2019, resurstillskott till personlig assistans, utökning av ytterligare en miljöinspektör på miljösidan, en långsiktig resursökning till fritidsgårdarna samt en satsning på nystartsjobb och praktikplatser. 2014 var ett händelserikt år. Vi fattade beslut om en ny politisk organisation med färre nämnder som infördes vid årsskiftet 2014/2015. Förvaltningsorganisationen har organiserats för att anpassas till den nya politiska organisationen. Det kommer att betyda ytterligare besparingar och ökad effektivitet som vi sannolikt ser resultat av i nästa årsredovisning. Vi följer de fattade besluten i den fastlagda strategiska planen viket oftast är ett mycket långsiktigt arbete. Antalet äldre i kommunen kommer att öka på sikt vilket innebär större behov och ökade kostnader. Ett planeringsunderlag med år 2030 som perspektiv är framtaget. Effekterna av den åldrande befolkningen kommer att synas redan efter 2020. Vår satsning på ekologiska livsmedel börjar också synas. Efter upphandlingen som gjordes 2014 beräknas andelen ekologiska livsmedel som Flens kommun köper in så småningom uppgå till över 30 procent per år. I början av året kunde vi också inviga Järnvägshotellet som nu är ett uppskattat besöksmål där också turistbyrån i Flen inryms. Nästa fastighet att omvandlas var Skjortan. Med Skjortans ombyggnad till allaktivitetshus i Flen har vi förlängt utbildningsstråket från Bildningscenter ned mot Hammarvallen. Huset är nu anpassat för modern vuxenundervisning, föreningsliv, sammankomster för större sällskap och för fritidsgården på nedervåningen. Vi tror den kommer att fylla ett stort behov och bli mycket uppskattad. Det känns bra att långbänken Skjortan fått den här lösningen och blir det välbesökta hus vi önskat. Slutligen har vi övertagit Bruksområdet i Hälleforsnäs där det ingår stora planer på att utveckla hela områdets verksamheter. Ett arbete som tillhör våra utmaningar. Det viktigaste är ändå att vi håller i med det arbete vi påbörjat. Att vi följer våra beslut och håller ut och inte avviker från den strategiska planen. Vi lade grunden till en långsiktigt hållbar ekonomi i kommunen under 2014. En långtidsutredning togs fram om kommunens ekonomiska förutsättningar med perspektivet 2025. Vi vet mycket mer om våra framtida utmaningar inom ekonomin och hur vi kan hantera dem långsiktigt. Våra satsningar behöver kombineras med ett ansvar för kostnaderna så att vi klarar våra utmaningar framöver. Till dem hör framför allt skolan. Utan bättre resultat i skolan kommer kommunen inte att bli något inflyttaralternativ. 3 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Vi har fördelen av att vara storstadsnära, men det är bara en fördel om vi också har kommunikationer som innebär goda pendlingsmöjligheter. Vi behöver säkerställa arbets- och skolpendlingsmöjligheterna och titta mer på anropsstyrd trafik och mindre fordon framöver. Vi måste kunna lita på fastlagda tidtabeller. I grunden har vi en bra tidtabell för tågtrafiken i jämförelse med kommuner av samma storlek. Vi har också behov att säkerställa vår landsbygdstrafik till och mellan orterna. Det blir en av våra kommande utmaningar. Jan-Erik Larsson Kommunstyrelsens ordförande 4 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 2014 I KORTHET Årets resultat är plus 5,1 mnkr, avvikelsen är 4,5 mnkr mot uppsatt budget. Balanskravsresultatet uppgår till plus 6,5mnkr. De största avvikelserna i förhållande till fastställd budget har socialnämnden med budgetöverskridanden om 5,5 mnkr (1,7% av nämndens budget) respektive kommunstyrelsen med 1,9 mnkr (2,4% av budgeten). De nämnder som visar de största positiva avvikelserna är kultur- och fritidsnämnden 1,7 mnkr (5,0% av budget) och barn- och utbildningsnämnden 2,7 mnkr (0,8% av budget). Totalt uppgår nämndernas avvikelse till -2,8 mnkr (0,3% av budgeten). Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och övrig finansiering uppvisar en positiv avvikelse med 7,3 mnkr (0,9% av budget). Den främsta orsaken är lägre pensionskostnader än budgeterat. Årets nettoinvesteringar uppgår till 35,6 mnkr varav ombyggnationen av Landsvägstatan etapp 2 utgör 10,9 mnkr. Den budgeterade nettokostnaden för investeringar uppgick till 89,7 mnkr. Investeringstakten är därmed lägre än vad som budgeterats då endast 40 procent har förbrukats. Årets skatteintäkter och utjämning uppgår till 858,1 mnkr vilket är en ökning med ca 32,6 mnkr från 2013. Den procentuella ökningen mellan 2013 och 2014 är 4,0 procent. Antal tillsvidareanställda i kommunen var 1 162 personer 2014. 1 118 årsarbetare återfanns inom verksamhetsområdena utbildning och social omsorg. Personalkostnaderna var 610 mnkr, vilket motsvarar 58 procent av kommunens kostnader. Befolkning Befolkningen har under året ökat med 86 personer. Vid utgången av 2014 var antalet invånare 16 242. Antal invånare 31/12 Skattesats kommunen, kr Skattesats kommunen och landstinget, kr Årets resultat, mnkr Nämndernas budgetavvikelse, mnkr Nettokostnadernas andel av skatteint, procent Nettokostnad per invånare, tkr Nettoinvestering, mnkr Låneskuld, mnkr Soliditet, procent Borgen- och ansvarsförbindelser, mnkr (exkl. pensionsskuld) 2010 16028 21:58 31:75 2011 16063 21:58 31:75 2012 16019 22:33 32:50 2013 16156 22:33 33:10 2014 16242 22:33 33:10 +14,5 -20,2 -4,6 -17,8 +11,1 -20,7 -14,1 -7,3 +5,1 -2,8 98,9 101,3 99,5 101,7 100,0 47,0 39 0 68 340 48,9 67 39 64 362 50,3 38 59 60 377 52,0 34 48 58 385 52,9 36 46 57 408 5 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 ORGANISATION Kommunen är en demokratiskt styrd organisation, vilket innebär att de förtroendevalda politikerna har huvudansvaret för kommunens verksamhet. Medborgarna avgör med sina röster i de allmänna valen vilka partier som ska finnas representerade i kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, och hur många mandat (platser) varje parti får. Varje parti får mandat i förhållande till det antal röster partiet fått eftersom vi i Sverige har proportionella val. Kommunens arbete är så omfattande att kommunfullmäktige inte ensam kan klara det. Därför utser kommunfullmäktige kommunstyrelse och ett antal nämnder som tilldelas olika ansvarsområden. Kommunfullmäktige bestämmer vilka nämnder som ska finnas och hur många ledamöter varje nämnd ska ha. Fördelningen av platser i nämnderna motsvarar majoritetsförhållandena i fullmäktige. Nämnderna beslutar i frågor inom sitt ansvarsområde. I många lagar anges också att en viss nämnd ska fatta beslut i en viss typ av frågor. Ovan redovisas den kommunala organisationen för 2014. Under varje nämnd finns en kommunal förvaltning med kommunanställda som ska genomföra allt det arbete som krävs för att kommunen ska fungera. Förenklat kan man säga att kommunen har en politisk nivå där politikerna fattar beslut, och en förvaltande nivå där kommunens anställda arbetar för att göra verklighet av besluten. Varje förvaltning leds av en förvaltningschef. Den personen är tjänsteman och inte folkvald politiker. Till sin hjälp har förvaltningschefen ofta en grupp medarbetare. Politikerna får inte detaljstyra arbetsuppgifter inom förvaltningen. Den svenska förvaltningsmodellen – både på riksplanet och i kommunen – bygger på en långtgående självständighet för tjänstemännen. Från och med 2015 har den kommunala organisationen förändrats och antalet nämnder har blivit färre. Arbetsmarknads- & utbildningsnämnd, Personalnämnd, Kultur & fritidsnämnd, Bygg-, miljö- och räddningsnämnd samt Teknisk nämnd upphör. En Samhällsbyggnadsnämnd och ett Personalutskott skapas och Valnämnden förändras till att även vara jävsnämnd. Ett bolag, benämnt Framtidsbruket AB har skapats. 6 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 OM KOMMUNEN Befolkningsutveckling i Flen Folkmängden i kommunen ökade i början av 1990-talet. År 1994 uppgick antalet invånare till nästan 17 500 personer. Sedan dess har folkmängden minskat, men har under de senaste åren haft en viss uppgång. Antalet invånare uppgår nu till 16 242 personer, en ökning med 86 personer jämfört med året innan (2013). Samtliga av länets kommuner ökade sin folkmängd under 2014, däribland passerade Eskilstuna 100 000 innevånare. Befolkningsutveckling i kommun sedan 1986 Anledning till den, över tid minskade folkmängden är kombinationen av födelseunderskott och inrikes flyttunderskott. I diagrammet nedan kan man se att antalet nyfödda barn genomgående ligger under antalet döda sedan mitten av 1990-talet. År 2014 föddes 166 barn i kommunen samtidigt som 190 personer avled. Födda och döda i kommunen sedan 1975 Inrikes flyttnettot (= antalet inflyttare från någon annan kommun i landet minus antalet utflyttare till någon annan kommun i landet) uppgick nu senast 2014 till - 334 personer. Invandringen från utlandet var nästan lika stor 2014 som under 2013 (+438 personer) och utgör största anledningen till ökningen av den totala folkmängden. Församlingar och tätorter I kommunen finns fyra församlingar: Bettna, Dunker-Lilla Malma, Mellösa samt Flen, Helgesta-Hyltinge. Dessutom finns 8 tätorter. Flens kommun är en flerkärnig kommun där bara drygt en tredjedel av kommunens befolkning bor i centralorten Flen. Ytterligare en tredjedel av befolkningen bor i andra tätorter. Övrig befolkning, drygt 4 000 personer, bor utanför tätorterna. Framför allt södra delarna av kommunen och den nordligaste delen är glest befolkade. 7 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Flens kommun Flen Malmköping Hälleforsnäs Sparreholm Mellösa Bettna Skebokvarn Vadsbro Landsbygd Summa Folkmängd 2014-12-31 6 463 1 917 1 628 727 522 372 189 105 4 319 16 242 Åldersfördelning Åldersfördelningen bland invånarna i Flens kommun skiljer sig från fördelningen i hela riket, se befolkningspyramiden nedan. Jämfört med rikets genomsnitt har kommunen en högre andel personer i åldrarna mellan 10 och 20 år samt 55 och 90 år. Andelen personer mellan 20 och 40 år är däremot klart lägre än i riket. 97 89 81 73 65 57 49 41 33 25 17 9 1 3 2 1 Flens kommun 2014-12-31 (trendlinje= riket) KVINNOR MÄN 0 1 2 Kommunens befolkningspyramid den 31 dec 2014 (Källa: SCB). Svarta linjen = Riket Pendling År 2012 hade 2 347 av de boende i Flens kommun sin arbetsplats i en annan kommun. I huvudsak var det till Eskilstuna, Katrineholm, Stockholm och Nyköping som de pendlade. Drygt 1 500 personer pendlade till en ort i Sörmlands län. Cirka 800 personer pendlade till ett annat län. Av dessa var det 600 personer som pendlade till Stockholms län. Knappt 1 500 personer pendlade från en annan kommun till Flens kommun. Dessa kom i huvudsak från Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping. Flens kommun arbetar aktivt för att förbättra möjligheterna för pendlare. Sedan augusti 2003 rullar regionaltåget Sörmlandspilen mellan Stockholm och Hallsberg. Tåget bygger på ett samarbete mellan Vingåkers, 8 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Katrineholms, Gnestas och Flens kommun, där kommunerna tillsammans med Landstinget betalar för ett bibehållande och i framtiden en förbättring av tågtrafiken längs Västra Stambanan. Flen och Hälleforsnäs har även tågförbindelser mot Eskilstuna/Västerås och Norrköping/Linköping. Antalet turer på denna linje uppgår till 15 per vardag och riktning. Tidtabellsskiftet i december 2012 medförde en del förbättringar i busstrafiken i samband med den stora översynen i hela länet. Framför allt busstrafiken mot Katrineholm och Nyköping utökades. Även i tågtrafiken skedde en positiv förändring i och med att Flen fick bytesfria förbindelser till ytterligare en större stad, nämligen Linköping. Möjligheter till rik fritid Slott, herrgårdar, utpräglade landsbygdssamhällen, bruksmiljö eller pittoresk köping – i Flens kommun är kontrasterna stora. Här finns ett rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett stort utbud av vattenleder. Paddla, fiska, rida, vandra - möjligheterna är många. För den idrottsintresserade finns ishall, golfbana, fotbollsplaner, badhus, skidbacke och mycket mer. Konst och kultur har alltid spelat en viktig roll i kommunen. På olika håll ordnas det bland annat litterära caféer, musikcaféer, konstutställningar och föreläsningar. Visionen - Flens kommun 2019 I mars 2012 beslutade kommunfullmäktige i Flen om den vision som ska ligga till grund för Flens kommuns utveckling till 2019. Den har växt fram i tät dialog med näringsliv, föreningsliv, kommuninvånare och ungdomar och bryts ned i strategiska mål, strategier och handlingsplaner. Kommunfullmäktige antog under 2012 en ny styrmodell för att styra mot tydligare politiska mål, ökad långsiktighet, planering och ökad dialog. Näringsliv och arbetsmarknad Flens kommun har en företagskultur som är mångfacetterad och som betecknas av framförallt små företag i olika branscher. De branscher som företräder kommunen är dels inom traditionella sektorer och dels specialistföretag, särskilt inom tillverkning. Tillverkning, vård- och omsorg, handel, byggverksamhet samt utbildning är de dominerande branscherna i vår kommun. Läget på arbetsmarknaden är fortfarande ansträngt och kommunen utmärker sig genom hög arbetslöshet och ett förhållandevis stort antal personer i arbetsmarknadspolitiska program, se också siffrorna i tabellen. Arbetsmarknadsdata januari 2015 Andel arbetslösa Flen Andel arbetslösa Riket 5,7% 3,5% Andel personer i program Flen Andel personer i program Riket Avser personer mellan 16 och 64 år, Källa: AMS 5,2% 3,0% Den kommunala organisationen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det finns 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande är Stefan Zunko (S). Kommunfullmäktige ger styrelser och nämnder i uppdrag att sköta verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har elva ledamöter och ordförande är Jan-Erik Larsson (S), Lars Falk (A2) är 1:e vice ordförande och Thomas Norander (M) är 2:e vice ordförande. 9 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunfullmäktiges mandatfördelning efter valet 2014 2014 Partier 2018 Socialdemokraterna 14 Sverigedemokraterna 9 Centerpartiet 8 Moderaterna 6 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna Miljöpartiet de gröna Kristdemokraterna Summa 2 2 1 45 Kommunen har utöver kommunstyrelsen åtta nämnder: • Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden • Barn- och utbildningsnämnden • Bygg-, miljö och räddningsnämnden • Kultur- och fritidsnämnden • Socialnämnden • Tekniska nämnden • Personalnämnden • Valnämnden Dessutom finns en Överförmyndare och Revision. Från och med 2015 har den kommunala organisationen förändrats och antalet nämnder har blivit fem stycken. FRAMTIDEN De prognoser som gjorts inför de närmaste årens ekonomiska utveckling pekar på en mycket långsam ekonomisk återhämtning i världsekonomin vilket innebär att ekonomin även inom kommunsektorn kommer att vara ansträngd i närmaste framtiden. På längre sikt kommer förändringar i demografin påverka kommunernas ekonomi ännu kraftigare. Andel äldre personer i befolkning ökar och effekterna av den utvecklingen kommer efter 2020. Demografiska trycket påverkar kommunernas ekonomi även på kortare sikt. Sveriges Kommuner och Landstingen (SKL) prognostiserade i sin senaste ekonomirapport skatteökningstrycket till 69 öre för perioden 2016-18 som följd av flera barn och ungdomar. På längre sikt ökar trycket för höjda skatter än mer. Flen har relativt bra förutsättningar att bemöta framtida utmaningar som på sikt kommer att påverka kommunens ekonomi. Kommunen har påbörjat olika typ av strukturella åtgärder för att effektivisera kommunala verksamheter och därmed skapa bättre beredskap att bemöta de försämrade ekonomiska förutsättningarna framåt. Ett exempel av den typen av strukturella åtgärder är beslutade och planerade förändringar i skolstrukturen. Översyn av skolstrukturen i kommunen har genomförts i syfte att skapa en kostnadseffektiv skola i kommunen med förutsättningar till bra kvalité och likvärdighet. Annat exempel på strukturella åtgärder är förändringar i den politiska och förvaltningsorganisationen som trädde i kraft 1/1 2015. Syftet med organisationsförändringen är att åstadkomma en demokratisk och effektiv organisation som på ett bättre sätt klarar de sämre ekonomiska förutsättningarna och att möta de ökade krav som ställs för en bra kommunal service. Kommunen planerar sina verksamheter med allt längre perspektiv. Det är nödvändigt för att skapa en bild av framtidens behov inom de kommunala verksamheterna och hur de ökade behoven påverkar kommunens ekonomiska förutsättningar. Ett exempel av ökad långsiktighet i kommunens planering är en långtidsutredning om kommunens ekonomi för perioden 2015-25 som togs fram under 2014. Utredning visar konkret hur 10 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 demografiska och andra förändringar påverkar kommunens ekonomi under den perioden. Utredning ger även en entydig bild av behoven att kontinuerligt effektivisera verksamheter och att varje år åstadkomma överskott i kommunens finanser. Syftet är förstås att skapa finansiering för kommande kostnadsökningar på grund av åldrande befolkning samt att finansiera andra reformer. Ett annat exempel på långsiktig planering är en utredning om behoven inom äldreomsorgen med perspektivet 2030. Utredningen ger en tydlig bild av kommande behoven och ger olika alternativ för att lösa de ökade behoven. Flera viktiga beslut utifrån utredningens förslag behövs tas redan under pågående mandatperioden. Till exempel måste kommunen ha flera platser inom särskilda boenden 2022/23. Beslutet av ett nytt boende måste dock tas flera år innan behovet har uppstått. Under mandatperioden ska en ny översiktplan tas fram. Översiktsplanen är det viktigaste långsiktigt plandokument för kommunen. Den beskriver möjligheter och utmaningar i hela kommunen och ger en inriktning för ortens utveckling för lång tid framåt. Lånsiktighet är en nödvändig aspekt även i planering av framtidens kollektivtrafik. Flen har tillsammans med länets andra kommuner beslutat att starta regionaltågtrafik i egen regi 2017 och principbesluten om tågköpet och trafikstarten är redan tagna i fullmäktige såväl i Flen och andra kommuner. Långsiktigheten gäller även kommunens andra stora infrastruktursatsning nämligen byggandet av bredbandet som startar på allvar 2015 och kommer att pågå flera år framåt. Syftet är förstås att skapa en helt ny digital infrastruktur och säkra att även i framtiden kommer det att vara ”enkelt att bo, verka och leva” i Flens kommun. OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI Internationell ekonomi Fortsatt svag tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen. Tillväxten i Euroländerna är fortsatt mycket svag samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent. I länder som USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer medan arbetslösheten i flera andra länder verkar ha fastnat på höga nivåer. Det ekonomiska läget i Europa har försvagats och både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Ekonomisk utveckling i Sverige Svensk ekonomi har utvecklats förhållandevis svagt vilket beror på den fotsatta svaga internationella utvecklingen. Detta påverkar den svenska exporten negativt vilket gör att den har en fortsatt svag utveckling. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen utvecklats förvånansvärt bra. Den ökade tillväxten i ekonomin som förutspås kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Dock finns det gott om ledig personell kapacitet i många företag vilket kan göra att det tar tid att minska arbetslösheten. Under senare delen av året kan man se att hushållens konsumtion och företagens investeringar, tillsammans med ökade försvarsutgifter bidragit till en snabbare tillväxttakt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att fortsatta förbättringar av hushållens ekonomi och mindre åtstramande finanspolitik kan innebära något högre tillväxt det närmaste året. Flens kommun tillhör en av vinnarna i det nya systemet för kommunalekonomisk utjämning som började gälla från första januari 2014. Utöver det har effekterna på intäktssidan av de ökande kostnaderna för försörjningsstöd blivit tydligare under 2014. Utjämningssystemet har en inneboende fördröjning då beräkningar bygger på historiska data. Med en svag tillväxt av skatteunderlaget ökar kommunens beroende av inkomstutjämningen år för år, dvs. en större andel av intäkterna kommer från inkomstutjämningen i relation till det reella skatteunderlaget. Förändringarna beräknas dock få full effekt först år 2016. Budget 2014 i Flen Strategisk plan 2014-2017 med budget 2014 fastställdes av kommunfullmäktige i september 2013. Budgeten innebar ekonomiska förstärkningar för socialnämnden för bland annat personlig assistans och utökade platser inom korttidsvård med 4,3 mnkr. Även kommunstyrelsens budget för skolprojektet förstärktes med 2,3 mnkr. 11 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Samtidigt lades ett effektiviseringskrav på verksamheterna på 0,5% (för kommunstyrelsen 1%) vilket motsvarar cirka 4 mnkr kronor. Budgetansvaret för utbetalningar av försörjningsstöd överfördes från kommunstyrelsen till socialnämnden vilket innebar en överföring av budgetanslag om 18,7 mnkr. Investeringsbudgeten uppgick till drygt 30 miljoner kronor. God ekonomisk hushållning Enligt god ekonomisk hushållning ska uppkomna underskott i bokslutet täckas inom 3 år. Exempelvis ska underskottet i bokslut 2013 täckas senast i 2016 års budget. Med årets resultat kan detta underskott täckas redan nu. Revisorerna ska också skriftligt bedöma om resultaten i delårsrapport och årsbokslut är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat i budgeten. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har de senaste åren varit negativ i kommunen, med en avvikelse under 2011 då en ökning av befolkningen skedde med 35 personer. Under 2014 och 2013 har dock befolkningen återigen ökat med 86 personer 2014 (137 personer 2013). Vid utgången av året uppgår befolkningen till 16 242 invånare. Kommunens invånarantal är av väsentlig betydelse för storleken på erhållna medel från skatteintäkter och utjämning. Under 2014 har varje mantalsskriven invånare den 1/11 inbringat i genomsnitt 51 500 kr (49 700 kr 2013), exklusive intäkt från fastighetsavgiften. I nedanstående diagram visas den procentuella förändringen av befolkningen för de senaste tio åren. Ändringar i befolkning i procent jämfört med året innan 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 VIKTIGA BESLUT Nedan redovisas beslut och händelser som påverkat kommunens verksamhet under 2014: • Kommunfullmäktige beslutade i januari att Flens kommun tecknar överenskommelse om kollektivtrafik med Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. • Kommunfullmäktige beslutade i mars att godkänna projektplanen för fas 3 i skolprojektet. Syftet med fas 3 är att kontinuerligt genomföra, följa upp, utvärdera och analysera pågående och föreslagna insatser som ska förbättra måluppfyllelsen. • Kommunfullmäktige beslutade i maj att bygga ut bredband i egen regi och att tilldela projektet 5 mnkr för att påbörja arbetet under 2014. • Kommunfullmäktige beslutade i maj om en VA-policy för Flens kommun. • Kommunfullmäktige beslutade i maj att anta Ledningsplan vid extra ordinär händelse i fredstid och vid höjd beredskap. • Kommunfullmäktige beslutade i juni om en förändrad förvaltningsorganisation i Flens kommun, att gälla från och med 2015-01-01. • Kommunfullmäktige beslutade i juni att verksamheten vid gymnasieskolan Prins Wilhelm inför höstterminen 2015 flyttas till förhyrda lokaler i kvarteret Lästen. • Kommunfullmäktige beslutade i juni att godkänna att kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tecknar samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige. 12 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 • Kommunfullmäktige beslutade i juni att anta detaljplan för del av Skiringe 1:12 med flera (Norra Talja, etapp 2) i Flen. • Kommunfullmäktige beslutade i augusti att revidera och komplettera Flens kommuns grafiska profil. • Kommunfullmäktige beslutade i september att ge bolaget Framtidsbruket AB i uppdrag att förvärva fastigheten Hällefors Bruk 1:117 från stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter. • Kommunfullmäktige beslutade i november att anta framtagna rutiner för systematiskt kvalitetsarbete för förskola, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. • Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens kommunfastigheter AB och Flen vatten AB att omvandla bolagens koncerninterna lån till koncernexternt lån samt att utöka borgensramen för dessa bolag. • Kommunfullmäktige beslutade i november att anta förslag till projektdirektiv för utbyggnad av bredband i kommunen. • Kommunfullmäktige beslutade i november att införa en volymjusteringsmodell som tar hänsyn till demografiska förändringar i verksamhetens framtida volymer. Från 2015 och framåt används modellen som ett underlag för att justera barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens ekonomiska ramar mellan åren. • Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens kommunfastigheter AB att snarast projektera för en icke uppvärmd konstgräsplan på Hammarvallen. • Kommunfullmäktige beslutade i december om en skolstruktur för framtiden som bland annat innebär en 7-9 skola i Flens tätort för hela kommunen, att införa F-6 skolor i Flens kommun samt att färre förskolor och skolor bör skapas genom sammanslagning där så är möjligt. • Kommunfullmäktige beslutade i december att anta vision och handlingsplan ortsutveckling Bettna. Viktiga beslut i början av 2015: • Kommunfullmäktige beslutade i januari att anta Flens kommuns värdegrund och värdeord. Värdegrunden är baserad på jämställdhet och på följande centrala värdeord: stolthet, öppenhet, omtanke, respekt, kvalitet samt ansvar. UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN De strategiska målen har formulerats med utgångspunkt från den beslutade visionen ”Flens kommun 2019”. För varje strategiskt mål har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Framgångsfaktorerna visar vilka områden som behöver utvecklas för att de strategiska målen på sikt ska uppnås. För att bedöma om kommunen är på rätt väg, dvs. på väg att uppnå de strategiska målen och i sin förlängning visionen, har ett antal indikatorer tagits fram. Indikatorerna ska mäta utvecklingen mot de strategiska målen. I anslutning till respektive strategiskt mål redovisas även strategiska områden kopplade till det aktuella målet. Strategiska områden är viktiga områden där kommunen ska arbeta fram projekt eller handlingsprogram med syfte att nå de övergripande målen och i förlängningen den antagna visionen. De sex strategiska målen för planeringsperioden är: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv. Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar. Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer. Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden. Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen. Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande. Mål - Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Framgångsfaktorer: 1. 2. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Flens kommun. Företagen skall i sina kontakter med kommunen ha en väg in med tydliga och snabba beslut och bra stöd/rådgivning. 13 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Goda kommunikationer för pendling till och från arbete och studier. Rätt utbildad arbetskraft. Låg ungdomsarbetslöshet. Kontinuerlig dialog och samverkan med näringslivet och andra aktörer såsom AF. En utvecklad besöksnäring där målet är att bli det vänligaste besöksmålet i Sörmland. Byggklar mark och ändamålsenliga lokaler. God tillgång till bredband med hög kapacitet i kommunens alla delar. Halvering av kommunens kostnader för försörjningsstöd. Indikatorer: • • • • • • • • • Företagsklimat (SBA), företagarnas faktiska uppfattning. Svenskt näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen). Öppet arbetslösa 18-24 år. Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning. Landsbygdens tillgång på bredband med minst 10 Mbit/s hastighet. Andel av befolkningen med tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund. Turistomsättningen. Byggklar mark för industrier och andra verksamheter. Kommunens kostnader för försörjningsstöd. Indikator Företagsklimat (SBA), företagarnas faktiska uppfattning. Mäts i SBA (Stockholm Business Alliance nöjd kundindex). (NKI), jmf riket, mäts vartannat år Värdet har försämrats från 71 år 2011 Svenskt näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen) Förbättrat placering med 11 platser 2014. Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning. (Nöjd region index, NRI), Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt 62 (2013) 2 (2013) 67 264 146 48) 61 100 (2013) 100 98 (2013) 97 Mål 2017 Landsbygdens tillgång på bredband med minst 10Mbit/s hastighet. Redovisas årligen av PTS (procent), jmf riket Befolkning Arbetsställen Öka Öka Samtliga i befolkningen och arbetsställena har, enligt PTS, tillgång till 10 mbits/s. Andel av befolkning med tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund, i procent. Källa PTS, 31 (2013) 54 (2013) jmf riket. En ökning från 22 2012. Bredbandsprojektet har inletts med start i Sparreholm. Ingen siffra för 2014 Byggklar mark för industrier och andra verksamheter, (antal tomter) egen mätning, Småindustri och handel samt större industri 163 300 m2 Öppet arbetslösa 18-24 år. Mäts genom statistik från Arbetsförmedlingen (procent), jmf riket 6,7 Öka 3,5 Minska Minskat från 8 % föregående år. Nyföretagarcentrum har varit och föreläst för personalen för att öka kunskapen om eget företagande och för att lättare kunna fånga upp deltagare. En kurs på 30 timmar för kvinnor är på gång. En lokal överenskommelse har tagits fram med enheten för försörjningsstöd och Arbetsförmedlingen rörande flöde och ansvar. Praktiksamordningen går framåt och efter årsskiftet kommer 14 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 en heltidsanställd att samordna kommunala praktikplatser, subventionerade anställningar och feriearbetare. Ett antal personer har gått handledarutbildning vid olika förvaltningar för att ta emot praktikanter på bästa sätt. På Sfi finns både somalisk- och arabisktalande personal bland anställda. Medel från Skolverket har beviljats för yrkesutbildningar. Turistomsättningen. Statistik från Resurs AB (kr/inv), jmf länet 9 269 Öka Den 17 juni öppnade www.visitsormland.se för den svenska marknaden. Under hösten har sidan blivit tillgänglig för den utländska marknaden med satsning på Tyskland och England. Företag inom kommunens besöksnäring, tillsammans med kommunen, har under året gjort en gemensam satsning på annonsering på Skavsta. Även besöksguiden finns tillgänglig på flygplatsen. Kommunens kostnader för försörjningsstöd total kostnad tkr 24 223 tkr utbetalt försörjningsstöd Olika satsningar på olika subventionerade anställningar (Nystartsjobb) med prioritering på personer som uppbär försörjningsstöd. Praktik, arbetsträning, coachning i grupp och individuellt, samt studie- och yrkesvägledning och samverkan med olika parter. Strategiska områden Åtgärder att minska kommunens kostnader för försörjningsstöd Kostnaden för försörjningsstödet per invånare minskade med 10 % 2014 jämfört med året innan. Liknade minskning skedde även mellan åren 2012 och 2013. Under 2000-talet har kostnaden annars ökat ständigt och ökningstakten har varit drygt 20 % årligen. Trendbrottet har en stor betydelse för kommunens ekonomi. Om kostnaderna hade ökat i samma takt som åren innan hade kommunens kostnad för försörjningsstödet varit nästan 20 miljoner högre än det var i bokslutet 2014! Kostnadsminskningen sker trots att arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, fortfarande ligger på en hög nivå i kommunen. I december 2014 var arbetslösheten till exempel högst i länet. Orsakerna till kostnadsminskningen är svåra att analysera fullt ut, men en rad kommunala och statliga åtgärder ligger förmodligen bakom trendbrottet. Nedan redovisas de viktigaste beslut och åtgärder som vidtagits för att minska kostnaderna för försörjningsstödet: • Subventionerade tjänster för försörjningsstödstagare inom den kommunala organisationen. • Kommunfullmäktige beslutade 2013 om att kommunala verksamheter ska ta emot 70 praktikanter. Praktiksatsningen börjar under hösten 2013 och ska ha en positiv effekt för kommunens kostnader för ekonomiskt bidrag främst 2014 och framåt. • En fördjupad bild av gruppen försörjningsstödstagare har gjort det lättare att planera och rikta åtgärder för målgruppen. Socialförvaltningen har även inrättat en mottagningsfunktion i försörjningsstödshandläggningen, vilket har lett till effektivare hantering av försörjningsstödsärenden. • Utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen i form av till exempel informationsutbyte, gemensam planering av åtgärder och uppföljning. Ansvaret för försörjningsstödskostnaderna flyttades enligt beslut i kommunfullmäktige från kommunstyrelsen till socialnämnden under första kvartalet 2014. Socialnämnden har en gång per kvartal rapporterat till kommunstyrelsen om utvecklingen av försörjningsstödskostnaderna och vilka åtgärder nämnden har vidtagit för att ytterligare minska kostnaderna. Socialnämnden har tagit fram handlingsplaner för åtgärder inom socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten för att ytterligare förstärka den positiva trenden inom området. Målet är att halvera kostnaden för försörjningsstödet till år 2017 jämfört med år 2012. För att nå målet måste kostnaden minska med 38 % för perioden 2015-2017 vilket inte är helt orealistiskt med nuvarande trend. Mål - Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar Framgångsfaktorer: 1. 2. 3. 4. 5. En skola av hög kvalitet – en skola att vara stolt över. Ett bra utbud av fritids och kulturaktiviteter. Ta tillvara engagemang hos vuxna, näringsliv och föreningsliv för barn och ungdomars uppväxt och skola – det ska finnas vuxna där barn och ungdomar finns – på skolan, orten, gården och på nätet. En aktiv dialog med barn och ungdomar och föräldrar om skola, boende, kultur och fritid och om livsstil och kostens betydelse för hälsan. En drog- och rökfri miljö. Indikatorer: • • Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet. Resultat i åk 6 och 3 på nationella prov. 15 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 • • • • Elevers och föräldrars omdöme om grundskolans verksamhet. Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor. Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan, åk 7. Deltagartillfällen i alla föreningar 7-20 år. Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan i åk 7, år 2011. Mäts i undersökningen Liv och hälsa ung vart tredje år. Jmf länet (procent) Pojkar 86 84 Öka Flickor 80 78 Öka Totalt resultat i Flen var 81 %. Vårdnadshavares omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. Trygghet Undervisningens innehåll Mycket låg svarsfrekvens, <20 % Elevers omdöme om grundskolans verksamhet, andel (pro88 cent). Egen mätning. Trygghet Undervisningens innehåll Mätningen avser totalt för åk 5. För lågt underlag åk 8 för att kunna mäta Resultat i åk 3 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska och matematik, jmf riket 60 68 2014 års underlag på nationella prov visar på en positiv utveckling. Resultat i åk 6 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska, engelska och matematik, jmf riket 90 92 Synligt lärande, förstelärare och ämnesgrupper anges som prioriterade insatser. Egen mätning. Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, (procent), hämtas från KOLADA, jmf riket 65 76 Förbättrat värde jämfört med föregående mätning. Synligt lärande, förstelärare och ämnesgrupper anges som prioriterade insatser. Egen mätning. Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverkFör litet samhet, trygghet (procent). Egen mätning. underlag vid senaste mätning Mycket låg svarsfrekvens, <20 % Deltagartillfällen i alla föreningar 7-20 år. Egen mätning 15 (våren (antal/inv 7-20 år) 2014) Varav deltagartillfällen i idrottsföreningar 7-20 år. Hämtas från KOLADA (antal/inv 7-20 år), jmf riket För att skapa långsiktigt livskraftiga föreningar och organisationer ska förvaltningen ha en ökad dialog med föreningslivet samt arbeta för en utökad samverkan. Tre rundabordssamtal genomfördes under våren. Totalt deltog 42 föreningar och 65 unika deltagare. Strategiska områden Skolprojektet Som ett led i utvecklingen av kommunen och i enlighet med målen för Färdplan Flen initierade kommunfullmäktige i maj 2011 Flens kommuns skolprojekt. Under 2012 genomfördes fas 1 av projektet som innehåller en analys och utvärdering av orsakerna bakom de sjunkande skolresultaten. Under 2013 var fokus i arbetet varit att ta fram genomarbetade och prioriterade åtgärdsförslag i syfte att förbättra måluppfyllelsen i sko- 16 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 lan. Förbättringsåtgärder som startade under 2013 baseras på fyra huvudstrategier som kom fram i nulägesanalysen över skolan i Flen: • En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald. • En lärande organisation med fokus på mål och resultat. • En tydlig styrning och ett utmanande pedagogiskt ledarskap. • Samverkan och öppenhet. Kommunfullmäktige har beslutat om Strategidokumentet som är en grund för alla planerade åtgärder fram till 2019 i syfte att öka skolans måluppfyllelse. Kostnadskalkylen för de beslutade åtgärderna är drygt 22 miljoner kronor. Fullmäktige har även beslutat om ett kvalitetsledningssystem för kommunens skolväsende vilket var ett delprojekt i skolprojektet. Under 2014 har man även fortsatt arbeta med ett annat delprojekt nämligen skol- och ledningsstruktur. Fullmäktige har fattat vissa beslut angående skolstrukturen t ex att lägga kommunens alla högstadier till en skolenhet. Arbetet med skolstrukturen fortsätter även 2015 men då är det nämnden som äger processen. Utvärdering av projektet tillsammans med Mälardalens högskola påbörjades under 2014 och kommer att slutföras under våren 2015. Projektet avslutas mars 2015 men åtgärder fortsätter enligt planering i Strategidokumentet. Mål - Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer Framgångsfaktorer: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Ett brett utbud av boende i olika former och på olika platser för livets alla åldrar och behov. En äldre- och handikappomsorg med god kvalitet och hög delaktighet. Trygga trafik- och boendemiljöer. En god integration där mångfalden tas tillvara, alla ska ha goda livs och utvecklingsmöjligheter i vår kommun. En aktiv dialog och delaktighet mellan kommunen och invånarna för utveckling av boende och livsmiljöer i kommunens olika orter och på landsbygden. Bra kommunikationer med tåg och buss, bra trafiksäkra trafikmiljöer och vägar. Bra tillgänglighet för alla till natur och sjöar för rekreation och fritid. Omtanke om alla och stöd för dem som behöver. En levande och utvecklande kulturverksamhet. Indikatorer: • • • • • • Möjlighet till bra boende. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – helhetssyn. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn. Antal anmälda våldsbrott. Nöjd medborgarindex, totalt. Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen, (index) SCB:s medborgarundersökning 52 61 Dessa frågor prioriteras i planarbete. Räddningstjänsten arbetar med projektet Trygg vuxen samt klottersanering. En offensiv enhet har köpts in till Malmköping. Tekniska nämnden anger att de satt upp belysning i Sparreholm vid gångvägen NyköpingsvägenDambrovägen. Belysning GC-väg under riksväg 221 i Bettna har satts upp. Belysningsstolpar vid Celsings allé har bytts ut till LED vilket genererar att området blir mer belyst än med den gamla belysningen. Ytterligare 100 stycken LED-belysningsarmaturer har köpts in för att sättas upp under hösten. Häckar och träd har beskurits för att öppna upp ytor så att de blir ljusare. Fritidsgården i Flen har juni - augusti varit öppen under minst två kvällar per vecka. I Malmköping var den öppen vid skolavslutning och skolstart. I Flen och Malmköping var fritidsgårdarna även öppna hela jullovet. Personal från ungdomsenheten arbetade, tillsammans med Räddningstjänsten, under sommarlovet med uppsökande verksamhet. Möjlighet till bra boende Mäts genom fråga i SCB:s med- 17 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 borgarundersökning (NMI index) 50 56 Antal anmälda våldsbrott. Hämtas från KOLADA, (våldsbrott per 1000 invånare), jmf riket 17 (2013) 9 (2013) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Ingår i KKiK. En försämring skedde mellan 2013 och 2014, från 95 till 89. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Ingår i KKiK. 89 84 92 91 Nöjd medborgarindex, totalt. Mäts genom SCBs medborgarundersökning Värdet har sjunkit från 43 år 2013 41 55 Strategiska områden Översyn av bostadsförsörjningen Kommunstyrelsen fick i uppdrag att utifrån demografiska och marknadsmässiga faktorer analysera och göra en översyn av kommunens strategiska satsningar inom bostadsförsörjning för att tydliggöra kommunens insatser på boendeområdet i syfte att uppnå visionen. Kommunstyrelsen beslutade tidigare att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att ta fram ett förslag till bostadsförsörjningsprogram för kommunen som bör vara en viktig del av det nya uppdraget. Arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet påbörjades under 2014 och är indelat i tre etapper. Den första, en analys av nuläget, är framtagen. Utifrån det ska de bostadspolitiska målen formuleras och i sista etappen ska konkreta åtgärder för den strategiska bostadsförsörjningen tas fram. Arbetet beräknas vara klart under 2015 och det ska utgöra ett viktigt underlag för en ny översiktsplan som ska tas fram 2015/16. Framtida strukturen inom äldreomsorgen Att skapa en ekonomiskt och kvalitetsmässigt hållbar struktur för framtidens äldreomsorg är en av de viktigaste långsiktiga frågorna för kommunen. Flens kommun står inför ett ökat plats- och resursbehov inom äldreomsorgen, därför behövdes en boendestrategi för äldre formuleras under 2014. Att åstadkomma fler platser inom särskilt boende är en tidskrävande process. Vägvalen inför kommande års volymökning behöver därför ske under nuvarande mandatperiod. Socialnämnden har genom projekt Case 2030 utarbetat ett långsiktigt planeringsunderlag för kommunens äldreomsorg. Underlaget byggde bland annat på uppgifter om kostnader, brukarantal och befolkningsutveckling. Slutsatserna sammanställdes i en rapport i början av 2013. Delar av materialet har uppdaterats under 2014 utifrån en nygjord befolkningsprognos. Socialnämnden hade i uppdrag att under 2014 ta fram en boendestrategi för den äldre befolkningen. Denna tar sin utgångspunkt i dessa underlag samt ett seminarium som genomfördes i augusti 2014 i syfte att diskutera framtagna uppgifter och effekterna av möjliga vägval. Vid seminariet deltog ett antal tjänstemän och nyckelpersoner från socialförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, Flens Bostads AB och Flens Kommunfastigheter AB. Socialförvaltningens bedömning är att när Hemgården öppnas med 10 platser 2015 i enlighet med socialnämndens och kommunfullmäktiges beslut räcker denna utökning av platsantalet för några år. Därefter behövs fler nya platser omkring 2022. Från denna tidpunkt behöver sannolikt ca 50-60 nya platser i särskilt boende tillskapas under en dryg tioårsperiod. År 2033 beräknas platsbehovet uppgå till drygt 190 platser. Behovet av demensplatser är redan idag större än tillgången och kommer att fortsätta öka. Redan vid 2030 beräknas drygt 100 personer vara i behov av en sådan plats. Även andra typer av boendeformer såsom trygghetsboenden ska ingå i boendestrategin. Mål - Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden Framgångsfaktorer: 1. En aktiv ortsutveckling som i samverkan med boende skapar attraktiva orter och levande landsbygd 18 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 2. 3. 4. 5. Samverkan och dialog med näringsliv och boende för att ta ett gemensamt ansvar för en hållbar utveckling. En koldioxidneutral kommunal verksamhet. Sjöar med vattenkvalitet som uppfyller EU:s vattendirektiv. Utveckling av en hållbar besöks/turistnäring. Indikatorer: • • • • • Nöjd medborgarindex, totalt. Nöjd medborgarindex, miljö. Andel ekologiska livsmedel i kommunen. Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen. Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar. Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar, (procent) egen mätning, jmf KKiK 42 44 Tekniska nämnden anger att vid inköp av ny lastbil har stor vikt lagts på miljöaspekter. Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen. - Värmeförbrukning inkl. varmvatten 136 - Elförbrukning fastighetsel 35 Mål 2017 Minska Minska Uppvärmning kwh/kvm atemp per år (normalårsjusterad), mäts i årsredovisningen. Avser energiåtgången för att värma upp en lokalyta över 10 grader C, egen mätning. Elförbrukningen har ökat från föregående år med 7 kwh/kvm. Nöjd medborgarindex, miljö. Mäts i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 39 55 Index har sjunkit från 44 år 2013 Andel (%) ekologiska livsmedel i kommunen. Mäts i KKiK (procent). 10 20 Denna procentsats beräknas öka till ca 30 % efter en avslutad upphandling i slutet av 2014 Strategiska områden Ekologiska och miljövänliga livsmedel Målet inom strategiska området var att öka andelen ekologiska livsmedel i den kommunala verksamheten till 15 % 2014 och 30 % 2016. Under 2014 genomfördes en ny upphandling av livsmedel vilket har gett goda förutsättningar att nå målet. Under helåret 2014 når vi 10 % ekologiska och miljövänliga livsmedel. Efter upphandling ligger andelen dock över 30 % av alla livsmedelinköp vilket innebär att målet för 2016 förmodligen kommer att nås. Bygg-, miljö- och räddningsnämnden fick i uppdrag att ta fram nya lokala miljömål. Arbetet är genomfört under 2014 och kommunfullmäktige har beslutat långsiktiga miljömål för kommunal verksamhet. Övertagandet och utveckling av Bruksområdet i Hälleforsnäs Kommunen har tagit över bruksområdet i Hälleforsnäs av Stiftelsen Hälleforsnäs bruksfastigheter från årsskiftet 2014/15. Ett nytt kommunalt bolag, Framtidsbruket AB, bildades med syfte att driva och utveckla området runt Hälleforsnäs bruk. Målsättning för bolaget är att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av Hälleforsnäs bruksområde och därmed hela Hälleforsnäs genom att förvärva, utveckla och förvalta lokaler på området med inriktning på handel, småindustri och kulturaktiviteter med målet att finna en långsiktig ägare till området. Plan för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar Kommunen har ett ansvar över en mängd olika typer av idrotts- och fritidsanläggningar såsom badbryggor, badplatser, elljusspår, idrottshallar och gymnastiksalar. Kommunfullmäktige gav kultur- och fritidsnämnden ett uppdrag att ta fram en plan för framtida resursbehov gällande alla idrotts- och fritidsanläggningar som 19 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 kommunen ansvarar för. Det gällde även anläggningar som sköts av föreningar med ett kommunalt bidrag. Under året har en kartläggning av alla kommunala anläggningar genomförts i dialog med föreningar och kultur- och fritidsnämnden beslutade om planen för framtida insatser december 2014. Kartläggningen ska ligga som grund för framtida arbetet att ta fram en långsiktig underhålls- och investeringsplan för olika idrotts- och fritidsanläggningar. Övriga beslut/särskilda uppdrag Bygg-, miljö- och räddningsnämnden får i uppdrag att revidera Flens kommuns nuvarande energiplan (2007-2010) Arbete med att revidera Flens kommuns nuvarande energiplan har ännu inte påbörjats. Arbetet beräknas pågå under planperioden. Mål - Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen Framgångsfaktorer: 1. 2. 3. Ett aktivt ledarskap som utifrån våra utgångspunkter skapar förutsättningar samt vidtar åtgärder för en positiv utveckling. Vi deltar i regionala och nationella sammanhang och arbetar för vår kommun och dess invånare men också för regionens utveckling. Vi har en aktiv och systematisk omvärldsbevakning och lär av andras erfarenheter och delar med oss av våra. Indikatorer: • • Valdeltagande i kommunvalet. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet. Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Valdeltagande i kommunvalet. Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket 82 83 Valdeltagandet, i valet 14 september, ökade jämfört med föregående kommunval. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet. Mäts i KKiK (index), jmf KKiK 29 41 Mål 2017 Öka Strategiska områden Kollektivtrafik och infrastruktursatsningar Flens kommun startade under 2013 med andra kommuner i närområdet, Sörmlands Landsting och Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland en rad aktiviteter i syfte att påverka framtida trafikplanering. Samverkan med andra aktörer fortsatte och intensifierades under 2014 i olika kollektivtrafikfrågor rörande bland annat färdtjänst, skolskjuts, tågtrafik och regional trafikplanering m.m. Samarbetet är väl förankrat genom nätverksträffar, enskilda möten och överläggningar mellan kommunen och Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland. Uppdragen har också utvecklats under åren. Några aktuella exempel på projekt är nytt biljettsystem, egen regional beställningscentral för färdtjänst, tillgänglighetsfrågor och samordning med den särskilda kollektivtrafiken. Med gemensamma insatser kunde även Trafikverkets tågplan påverkas. I tågplanen prioriterades stora delar av den regionala tågtrafiken i Sörmland bort till förmån för den snabbtågstrafik som går igenom Sörmland. I ett gemensamt arbete lett av Kollektivtrafikmyndigheten kunde kommunerna vinna gehör för de pendlingsregionala perspektiven och trafikverket valde att dra tillbaka sitt förslag. I samband med detta inleddes även en diskussion och senare togs beslut i alla länets kommuner och landstinget om inköp av egen regionaltågstrafik. Denna trafik är planerad att starta fjärde kvartalet 2017. Regeringen har en vision om att 90 % av befolkningen bör ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/sek 2020 och har därför satsat statliga medel för detta ändamål. Kommuner behöver komplettera med egna medel och medel för kommunal finansiering finns reserverad i investeringsbudgeten för de kommande åren. Rikssnittet på fibertillgång har nu passerat 50 % och Flen ligger på 24 %. I maj 2014 fattade fullmäktige beslut om en bredbandssatsning och kommunens egna mål är att ligga på topp tre i Sörmland med en täckning på minst 75 % under 2018. 20 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunens satsning innebär en utbyggnad av stamnät fram till noder där bildade byalag sedan ansvarar för att bygga vidare till hushållen i området. Det är viktigt att poängtera att det är en helt ny digital infrastruktur som byggs för framtiden. Hela bredbandsutbyggnaden bygger på vilja, engagemang och en gemensam sak för att så många som möjligt ska ansluta sig. Anslutningsgraden måste vara minst 50 % annars kommer målen vara svåra att nå. Ett projektdirektiv, dokumentation samt rutiner har arbetats fram. En bredbandsstrategi är under utformning och beräknas vara färdigställd under våren 2015. Flens kommun inväntar den länsstrategi gällande bredband som Regionförbundet i Sörmland arbetar fram då Flen är en del av denna. Även en projektplan beräknas vara klar under 2015. Samverkan Det kommunala uppdraget ska utföras så att medborgarna får en så bra service som möjligt. Genom samverkan kan rutiner förbättras ytterligare och därigenom ge medborgaren/brukaren en bra och kostnadseffektiv verksamhet. Genom detta uppdrag initierades ett arbete för att förbättra både intern och extern samverkan. Med intern samverkan menas bättre samverkan mellan nämnder/förvaltningar vad avser frågor av övergripande karaktär eller arbetsprocesser/medborgarärenden som berör flera nämnder/förvaltningar. Samarbetsgrupper mellan förvaltningar har startat med fokus på ekonomi och verksamhetsutveckling och arbetet fortsätter. Med extern samverkan menas samverkan med externa organisationer som exempelvis statliga myndigheter och andra kommuner. Aktuella områden för extern samverkan är telefonväxel, inköp och upphandling samt överförmyndarverksamheten. Arbetet inom området inleddes med en inventering av pågående och tänkbara samverkansprocesser som förväntas ge ett mervärde. Kartläggning har genomförts och rapporterats till fullmäktige under året. Mål - Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande Framgångsfaktorer: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Fokus på resultat, uppföljningar, analys och åtgärder – tydlig styrning. Ett ekonomiskt resultat som skapar förutsättningar för att hantera omvärldsförändringar och oförutsedda händelser. Tillgång till kompetent arbetskraft, vi ska kunna rekrytera, behålla och utveckla vår personal inom våra verksamhetsområden för att kunna ge god kvalitet och service till brukare och invånare. Vi ska välkomna och ta tillvara synpunkter och förslag för att utveckla kommunen. Samverkan internt och externt för att alltid kunna tillhandahålla rätt kompetens och effektivt arbete. Långsiktighet och strategisk planering. System för ständiga förbättringar. Dialog och samverkan med brukare, kommunens invånare och näringsliv om kommunens verksamheter, prioriteringar och utveckling. Bra webbinformation med e-tjänster. Indikatorer: • • • • • • • • • Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning. Möjlighet till kontakt med en handläggare via telefon. Kommunens webbinformation. Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (procent). Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar). Nettokostnad ekonomiskt bistånd (kr/inv). Nettokostnad per invånare. Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (ex Lean). 21 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Mål 2017 Möjlighet till kontakt med en handläggare via telefon, (procent) jmf KKiK 50 49 Mätningen visar på en ökning från 41% år 2013. BMR-nämnden och Tekniska nämnden anger att de arbetar aktivt med att förbättra tillgängligheten. Diskussioner har förts på möten där även växelpersonal har deltagit. Administrativ personal i kommunhuset går igenom den information som finns under varje person i telefonkatalogen för att växeln ska kunna hänvisa personer rätt. Inom BMR har räddningstjänsten ständig jour och innehar även TIB-funktionen i kommunen. Med andra ord bedöms tillgängligheten som god. Sotningsverksamheten har programvara med tillhörande läsplatta som gör att de har ständig åtkomst till kontrollbok och kan därmed ge snabba besked vid inkommande samtal. AU-nämnden anger att alla anställda ansvarar för att koppla sin telefon när de inte är nåbara. De har en ny rutin som gör att assistenter och chefer kan gå in och ändra på övriga personers kalender t.ex. vid sjukdom. Detta underlättar och ger de som kontaktar verksamheten en mer korrekt information. Kommunens webbinformation (procent), jmf KKiK 78 78 Arbete pågår med att uppdatera den information som rör samhällsbyggnadsförvaltningens ansvarsområden. En ny arbetsgrupp har under våren bildats för att se över innehåll och funktioner gällande bibliotekens webinformation. Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning (NMI Index) 48 57 Samhällsbyggnadsförvaltningen jobbar aktivt och utvecklar arbetet med NKI och En väg in. AU-nämnden anger utökad tillgänglighet med längre öppettider i receptionen på Vuxenutbildningen samt personalförstärkning med ytterligare språkkompetens på arabiska som prioriterade insatser. Det förvaltningsövergripande arbetet inom kultur- och fritidsförvaltningen med bemötande/värdskapsfrågor har fortsatt under våren med två träffar, vilket resulterat i en gemensam värdegrund. Ytterligare två träffar har genomförts under hösten. Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga, (procent) jämf KKiK 80 86 Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (t.ex. Lean), egen mätning iu iu Öka Inom samhällsbyggnadsförvaltningen har projektprocesser och rutinbeskrivningar setts över. Arbete med att utarbeta dokumenthanteringsplan pågår. Ett aktivt arbete har pågått under året med att rensa och stänga gamla öppna ärenden. AU-nämnden anger att många processer är igång. Avdelningsmöten, utbildningsmöten, Sfimöten och SYV- och Assistentmöten. Dessutom finns det beredningsmöten, AME-möten, arbetsledarmöten och samverkan med försörjningsstöd. LEAN är nu frivilligt inom socialförvaltningen och där har Vuxenutbildningen aldrig påbörjat någon process. Nettokostnad per invånare. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket 50 585 49 136 Mätningarna avser 2013 Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/invånare 2 050 1 062 Mätningarna avser 2013. Det finns anledning att tro att värdet kommer förbättras 2014, med anledning av de åtgärder som pågått under året. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (procent), mäts i KKiK 68 78 Värdet har försämrats från 63 (2013) Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar), mäts i KKiK 21 16 Antalet dagar har minskat från 24 2013 till 21 år 2014. Bemanning i ekonomiskt bistånd-gruppen har inneburit snabbare bedömningar och bättre insatser. 22 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Strategiska områden Översyn av politisk organisation och förvaltningsorganisationen Arbetet med att ta fram en ny politisk organisation påbörjades 2013 och ett principförslag till ny organisation beslutades i kommunfullmäktige i oktober 2013. Förslaget innehöll en översiktlig utvecklingsplan för frågor om roller, ledarskap, utveckling av samverkan mm. Därefter följde arbetet med att konkretisera förslaget vilket i huvudsak skedde under 2014. Kommunfullmäktige fattade beslut om en ny politisk organisation och förvaltningsorganisation i juni 2014 och nya organisationen trädde i kraft vid årsskiftet 2014/15. Arbetsmodell för framtagande av strategier och handlingsplaner Kommunstyrelsen hade i uppdrag att ta fram en arbetsmodell för framtagande av strategier och handlingsplaner. Syftet med en sådan modell är en effektiv och kvalitetssäkrad utredningsmetodik och när så är lämpligt kombinera modellen med metoder för dialog och delaktighet i framtagande av strategier och handlingsplaner för kommunen viktiga framtidsfrågor. Arbetet genomfördes 2013/14 och modellen beslutades av fullmäktige i början av 2014. Kompetensutveckling HR-avdelningen fick i uppdrag 2013 att ta fram en kompetensinventering/kompetensplan som ska leda till konkreta utbildnings-/kompetensinsatser i syfte att säkerställa kommunens kompetensutveckling/kompetenstillgång. En miljon kronor avsattes för att arbeta med kompetensutvecklingsprojektet. Projektet för strategisk kompetensförsörjning har fortlöpt under året. Upphandling av verktyget för kompetensregistrering är genomförd under året. Parallellt med införande av verktyget har projektledare och projektgrupp tagit fram en modell för strategisk kompetensförsörjning i Flens kommun. Projektet fortgår och kommer att avslutas i maj 2015. Pensionsavgångar kopplat till kostnadsminskningar och effektivare organisation Uppdragets syfte var att ta fram ett förslag på hur kommande pensionsavgångar kan användas för att sänka kommunens kostnader och i övrigt uppnå en effektivare organisation. HR-chefen fick delegation att ta beslut om åtgärder i samband med olika pensionslösningar. HR- chefen har dock inte haft ekonomiska medel att genomföra uppdraget som det var tänkt och därmed avslutas uppdraget i den här formen. Kommunens pensionspolicy ger dock möjligheter att genomföra liknande åtgärder även i fortsättningen. IT-organisationen En översyn av IT-organisationen påbörjades under hösten 2013. Ansvarig för översynen var kommunens ITchef som fick stöd av en upphandlad konsult avseende expertkunskaper och som resursförstärkning. Översynen handlade först och främst om organisationens struktur, ansvar och roller. En viktig fråga var samspelet mellan de olika verksamheterna och IT-avdelningen och hur IT-avdelningen ska kunna utvecklas i sin roll som stöd för verksamheternas arbete och verksamhetsutveckling. Parallellt med detta genomfördes i ett andra skede en genomlysning av de tekniska och driftsmässiga förutsättningarna inom IT och förslag till förändringar. Arbetet slutfördes under 2014 och ledde till en rad förändringar inom IT verksamheten. Efter översynen är avsikten att utforma hela IT-funktionen i kommunen så att den blir ett stöd för att utveckla verksamheten mot ett mer öppet och tillgängligt samhälle. I vår omvärld pågår flera nationella och regionala initiativ för att stimulera digitaliseringen i kommunerna. I Flen ser vi det som en självklarhet att vi måste utnyttja digitaliseringens fördelar så att vi får en bättre service mot kommunens innevånare. I Flens kommun vill vi vara med och driva utvecklingen av e-samhället framåt på ett sätt som gör det enklare att bo och leva i kommunen. Utveckling av processen med strategisk lokalresursplanering Kommunchefen är numera processägare för strategisk lokaresursplanering. En grupp bestående av representanter från både kommunala verksamheter och kommunala bolag har bildats och haft regelbundna träffar under året. Gruppen arbetar med att ta fram lokalbehovet för de kommunala verksamheterna både på kort och långt sikt. Fokus i arbetet under året har varit att på ett bättre sätt koppla ihop lokalresursplanering till den övergripande planerings- och uppföljningsprocessen. Eventuella budgetkonsekvenser på grund av förändringar i lokalbeståndet bereds också i gruppen och besluten tas i samband med beslutet om Strategisk plan och budget av kommunstyrelse och fullmäktige. 23 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Hållbar ekonomi med långsiktiga effektiviseringar Skatteintäkterna, rensat från inflation, beräknas bara att öka marginellt för de närmast kommande åren. Det innebär att utrymmet för att genomföra reformer och nysatsningar kommer att vara ytterst begränsat en tid framåt. Samtidigt står Flens kommun, som alla andra kommuner i Sverige, inför stora utmaningar på längre sikt, först och främst beroende på en åldrande befolkning. Sveriges Kommuner och Landsting har i sin senaste långtidsprognos pekat på att de kommande 25 åren är trycket att öka kommunalskatten väldigt stort. I sin senaste ekonomirapport från december 2014 prognostiserar Sveriges Kommuner och Landsting ”skatteökningstrycket” till 69 öre för perioden 2016-18 och ännu högre längre fram. Förändringar i demografi är den största orsaken. Mot den bakgrunden gavs uppdraget att effektivisera verksamheten till samtliga nämnder i Strategisk plan 2014-17 enligt följande; 0,5 procent 2014 (en procent för kommunstyrelsen) samt en procent för 2015 och 2016. Effektiviseringskravet på en procent ger årligen drygt 8 miljoner kronor som ekonomiskt utrymme för att finansiera reformer, nysatsningar och anpassningar till ökade volymer. Nämnderna har totalt sett lyckats bra med sitt effektiviseringsarbete under 2014. Nämndernas totala resultat är trots genomförda effektiviseringar betydligt bättre än åren innan. I kommunen har det även påbörjats utredningar om större strukturella åtgärder, vilka på sikt kan skapa ekonomiskt utrymme. Exempel på sådana utredningar är skol- och ledningsstrukturen, framtida strukturen inom äldreomsorgen och den nu genomförda översynen av den politiska och tjänstemannaorganisationen. Viktiga beslut angående dessa utredningar fattades 2014 och t ex trädde organisationsförändringar i kraft vid årsskiftet 2014/15. Under 2014 genomfördes även en långtidsutredning om kommunens ekonomiska förutsättningar med perspektivet 2025. Utredningen ger kommunen en fördjupad bild av framtida utmaningar och särskilt om hur det föråldrande befolkningen påverkar kommunens ekonomi på längre sikt. Utredningen pekar tydligt på att effektiviseringar av kommunala verksamheter är nödvändiga även under perioden 2015-2025. I utredningen prognostiseras det årliga effektiviseringskravet till 0,56 % förutsatt att kommunen når sitt överskottsmål (en % av skatter och utjämningsbidrag) och att nämnderna håller sin verksamhet inom de beslutade budgetramarna. INTERN KONTROLL Kommunens nämnder ska upprätta internkontrollplaner som följs upp minst en gång per år. Gjorda iakttagelser i samband med kontrollerna ska rapporteras till respektive nämnd och vidare till kommunstyrelsen. I dagsläget kan det konstateras att arbetet med intern kontroll inte fungerat på det sätt som beslutats inom kommunen, vilket bland annat uppmärksammats i en granskning som revisionsbolaget KPMG har genomfört på uppdrag av kommunens revisorer. Kommunstyrelsen har därför inlett ett arbete med att dels säkerställa att de beslutade rutinerna för interkontrollarbetet följs och dels att se över rutinerna och arbeta fram ett förslag till utvecklade rutiner. Det senare arbetet syftar till att stärka den interna kontrollen genom att dels se till att riskanalyser genomförs tillsammans med kommunens politiker och tjänstemän, dels att den interna kontrollen på ett bättre sätt än i dag inbegriper kontroll av verksamheten, där det i dagsläget är ett stort fokus på kontroll av ekonomiska händelser. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Av kommunallagen framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En grov ”tumregel” är att resultatet ska uppgå till minst 1-2 procent av kommunens skatteintäkter och utjämning. De skäl som motiverar en God ekonomisk hushållning är: • • • • • Trygga servicen till kommuninvånarna. Stå emot omvärldsförändringar. Skapa utrymme för investeringar. Ha beredskap för oförutsedda händelser. Rätt generation ska betala. 24 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Ett av kommunens sex strategiska mål definierar framgångsfaktorer för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Målet är: Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande. De framgångsfaktorer som har identifierats för det strategiska målet är: 1. Fokus på resultat, uppföljningar, analys och åtgärder – tydlig styrning. 2. Ett ekonomiskt resultat som skapar förutsättningar för att hantera omvärldsförändringar och oförutsedda händelser. 3. Tillgång till kompetent arbetskraft, vi ska kunna rekrytera, behålla och utveckla vår personal inom våra verksamhetsområden för att kunna ge god kvalitet och service till brukare och invånare. 4. Vi ska välkomna och ta tillvara synpunkter och förslag för att utveckla kommunen. 5. Samverkan internt och externt för att alltid kunna tillhandahålla rätt kompetens och effektivt arbete. 6. Långsiktighet och strategisk planering. 7. System för ständiga förbättringar. 8. Dialog och samverkan med brukare, kommunens invånare och näringsliv om kommunens verksamheter, prioriteringar och utveckling. 9. Bra webbinformation med e-tjänster. För att se om kommunens verksamheter rör sig i rätt riktning, mot det strategiska målet, har ett antal indikatorer valts ut. Indikatorerna är: • • • • • • • • • Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning. Möjlighet till kontakt med en handläggare. Kommunens webbinformation. Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (procent). Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar). Nettokostnad ekonomiskt bistånd (kr/inv). Nettokostnad per invånare. Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (ex Lean). Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik mellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen arbetar kontinuerligt för att förbättra styrning, ledning och uppföljning. Ett förslag till förändrad planerings- och uppföljningsprocess är under arbete inom kommunledningsförvaltningen. Utvärdering av God ekonomisk hushållning I strategisk plan 2014-2017 med budget 2014 har nedanstående finansiella mål satts upp för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter och utjämning. Årets resultat visar att målet inte uppnåtts under 2014. Investeringarna avseende exploateringsverksamhet får lånefinansieras, övriga investeringar ska finansieras med egna medel. Inga nya lån har tagits upp under året. Målet har uppnåtts. Att öronmärka hälften av årets redovisade balanskravsresultat till framtida pensionsåtaganden. Beslut har ännu inte fattats gällande detta mål. 25 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Verksamhetsmål När det gäller målet för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv redovisas de senast kända resultaten för indikatorerna under avsnittet ”Strategiska mål, framgångsfaktorer, indikatorer och strategiska områden”. Indikatorerna för målet ”Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande” visar att en förbättring har skett inom ett flertal områden mellan 2013 och 2014. De indikatorer som sticker ut, där utvecklingen går åt fel håll eller där kommunen jämfört med andra kommuner har ett sämre utfall, är Bemötande och tillgänglighet utifrån SCB:s medborgarundersökning, Andel invånare som upplever att de blivit bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga samt kostnadsmåttet Total nettokostnad per invånare. När det gäller den totala nettokostnaden per invånare går utvecklingen åt rätt håll även om värdet fortfarande ligger kvar på rött jämfört med andra kommuner. Nettokostnadsutvecklingen är negativ samtidigt som antalet invånare i kommunen ökar. Som en insats för att möta nettokostnadens utveckling fastställde kommunfullmäktige i strategisk plan 2014-2017 med budget 2014 ett långsiktigt effektiviseringskrav som sträcker sig fram till 2016. Annat som kan komma att bidra till en fortsatt förbättring är de processer som pågår rörande politisk organisation och förvaltningsorganisation, skol- och ledningsstrukturen samt strukturen för kommunens äldreomsorg. När det gäller nettokostnad ekonomiskt bistånd så har den minskat med 10 procent för andra gången i rad jämfört med föregående år. Både 2014 och 2013 har kostnader för försörjningsstöd minskat och befolkningen ökat. De insatser som kommunen satt igång för att minska försörjningsstödet har, tillsammans med beslut ifrån riksdagen, fått effekt under de senaste två åren. Nettokostnaden per invånare har de facto minskat jämfört med föregående år. Ändring i försörjningsstöd per invånare jämfört med året innan 25,0% 15,0% 20,2% 23,0% 21,1% 5,0% -5,0% -15,0% 2010 2011 2012 -10,0% -10,0% 2013 2014 Försörjningsstöd per invånare 2 000 kr 1 841 kr 1 520 kr 1 500 kr 1 657 kr 1 491 kr 1 236 kr 1 000 kr 500 kr 0 kr 2010 2011 2012 2013 2014 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd är även det ett mått där det skett förbättringar under 2014. Väntetiden har minskat från 24 dagar 2013 till 21 dagar 2014. Socialnämnden har förändrat sitt arbetssätt för handläggning av försörjningsstödet på ett sätt som innebär att fler ärenden får ett snabbt avgörande, utan att rättssäkerheten blir lidande. Att det senare stämmer visar det faktum att ett antal ärenden har prövats rättsligt, där kommunen fått rätt i alla sina beslut. 26 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Medborgarnas bedömning av bemötande och tillgänglighet från kommunens personal är väldigt viktig. Det är därför inte bra att medborgarna som svarat på SCB:s undersökning under 2013 ger en bild av att bemötandet och tillgängligheten inte är tillräckligt bra. Mycket arbete med bl.a. ortsutveckling, kollektivtrafik, medborgardialog, kommunikation och ständig verksamhetsutveckling/förbättring i verksamheterna pågår för att förbättra värden i medborgarundersökningen. Förhoppningsvis leder de många insatserna och angreppssätten till att resultaten vid nästa mätning har förbättrats. Sammanvägd bedömning av målen för God ekonomisk hushållning Finansiella mål Bedömingen är att ett av de finansiella målen har uppnåtts. Det mål som inte har uppnåtts är ett resultat motsvarande 1 % av skatteintäkter och utjämning. I ett av målen har det inte fattats något beslut ännu. Verksamhetsmål När det gäller god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv visar några indikatorer på att kommunens mål skulle komma att uppnås under planperioden. Det finns dock ett antal mått där de senaste mätningarna visar på en negativ utveckling eller att kommunen trots en positiv utveckling har en bit kvar för att uppnå de uppsatta målen. Där utvecklingen tyder på en negativ trend behövs fler åtgärder och insatser för att kunna vända dessa utfall. I de fall där indikatorerna visar på värden som uppnått de uppsatta målvärdena för 2017 behövs ett fortsatt arbete för att bibehålla eller förbättra dessa för att vid planperiodens slut uppnå målen. VERKSAMHETERNA I KORTHET Här redovisas en sammanfattning av nämndernas verksamhet under året. Pedagogisk verksamhet Under året har ett nytt resursfördelningssystem införts vilket innebär ett nytt sätt att hantera budget men även ett nytt sätt att tänka för både nämnd och tjänstemän. Med detta system volymjusteras verksamheterna under läsårets gång beroende på barn- och elevströmmar. Elevpengen blir ett incitament för ansvariga chefer att optimera resursanvändandet. Systemet kvalitetssäkrades externt och rapporten visade att det håller en hög kvalitet och fyller de krav som finns för ”Bidrag-på-lika-villkor” enligt skollagen. Nettokostnaden för nämndens verksamheter har varit 330 mnkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget med 2,7 mnkr. Effektiviseringar har genomförts under året utifrån barn- och elevunderlag. De verksamheter som visar underskott är förskola, fritidshem och gymnasiet. Grundskola och förskoleklass visar på en positiv avvikelse mot budget. Antalet elever i kommunal grundskola har minskat med 34 elever medan antalet elever i externa grundskolor har ökat med 68 elever sedan hösten 2013. Detta innebär att andelen grundskoleelever hos extern aktör har ökat från 11,3% till 14,7%. Antal barn i kommunala förskolor har däremot ökat med 37 barn medan det minskat med 3 barn hos extern aktör. Kostnader för elever som valt extern utförare av grundkola ger en negativ avvikelse från budget med cirka 6 mnkr. Inom förskolan har insatser kring arbete med Synligt lärande (barns inflytande samt utveckling och lärande) börjat ge effekt i form av större barninflytande, lärmiljöer och samtal om lärandet. En utvecklingsledare har anställts för att stödja arbetet med förskolornas utveckling. Inom grundskola, fritidshem och gymnasium pågår de beslutade insatserna inom Skolprojektet. Aktiviteterna är till för att skapa en skola av hög kvalitet med hög måluppfyllelse. En stor del av satsningen innebär kompetensutveckling för medarbetare i verksamheterna. En utvärdering kommer att genomföras under början av 2015 för att utröna verksamheternas och målgruppernas upplevelse och tillvaratagande av projektets hittillsvarande arbete. En ny skolstruktur påverkar skolorna på olika sätt och en planering för flytt av elever och sammanförande av skolor har påbörjats. Gymnasiet har arbetat aktivt med marknadsföring av olika program som erbjuds. Detta 27 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 är en viktig insats då det är ett lågt söktryck på vissa program. Dock fortsätter lärlingsprogrammet att attrahera många elever. En ny upphandling av livsmedel har genomförts inom måltidsservice vilket ger möjlighet till bättre utbud och större andel miljömärkt livsmedel. Under året har enheten arbetat med uppföljning av matsvinn vilket har visat på att det har minskat och ligger nu på 25 gram/portion. Målet är dock 5 gram/portion. Framtiden Från och med 1 januari 2015 upphörde Kultur- och fritidsnämnden och de verksamheter som fördes över till Barn- och utbildningsnämnden var folkbiblioteken, allmänkultur, fritidsklubbar och fritidsgårdar. För att åtgärda de brister som påtalades vid Skolinspektionens tillsyn har ett kvalitetsledningssystem och en elevhälsoplan arbetats fram under 2014 och kommer att implementeras under 2015. Det systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till förutsättningar för en likvärdig undervisning/verksamhet med hög kvalitet där alla elever har möjlighet att nå målen. Elevhälsoplanen ska bidra till ett helhetsgrepp kring det förebyggande arbetet för att minska ohälsa bland eleverna och elevfrånvaro. En ny skolstruktur beslutades i december 2013. Skolstrukturen är till för att komma till rätta med de strukturella svårigheter som hindrar hög måluppfyllelse. En viktig del i det är att mer resurser ska gå till eleverna. Denna skolstruktur har reviderats under 2014 och är ett pågående arbete som fortlöper under 2015. Social verksamhet Socialnämndens resultat visar på en negativ avvikelse mot budget med 5,5 mnkr. En förklaring till underskottet är ett ökat behov av insatser i form av klientplaceringar. Individ- och familjeomsorgen har under 2014 upplevt ett kraftigt ökat inflöde av klienter i behov av institutionsvård vilket inneburit att kostnader för HVBplaceringar har ökat kraftigt. Missbruksvård Antalet vårddygn i HVB-hem för vuxna har från 2013 ökat med 912 vårddygn. Den genomsnittliga vårddygnskostnaden ökar från 1 722 kr till 1 743 kr. Kostnaden för vuxenplaceringar uppgår 2014 till 4 667 tkr att jämföra med 3 042 tkr år 2013. Hemmaplanslösningar för barn Individ- och familjeomsorgen ska enligt socialnämndens antagna mål fortsätta arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar. Arbetet innebär i praktiken att placeringar i första hand ska ske i egna familjehem och att stöd till familjer och barn ska ske via kommunens öppenvård. Under 2014 ökar antalet vårddygn med 1 424 stycken jämfört med 2013 och vid årets slut uppgår antalet till 4 000. Kostnaderna ökar från 3 536 tkr 2013 till 11 576 tkr 2014. Antalet vårddygn i förstärkta familjehem har även de ökat från 417 till 970. Kostnaderna ökar från 509 tkr 2013 till 1 427 tkr 2014. Även antalet vårddygn i egna familjehem ökar. Dock har kostnaden per vårddygn minskat varpå den totala kostnaden har minskat jämfört med 2013. Jämförelser med andra kommuner visar att det finns skillnader vad gäller socioekonomiska särdrag i Flen som till del kan förklara det höga kostnadsläget för IFO. Det gäller till exempel befolkningsutveckling, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet. Det är förhållanden som är en angelägenhet för kommunen som helhet och där snabba effekter inte kan förväntas. Om inte dessa förutsättningar förändras kommer kostnaderna för IFO med all sannolikhet att vara fortsatt höga. Äldreomsorg och socialpsykiatri uppvisar ett underskott med ca 1 mnkr vilket beror på ökade kostnader inom hemtjänsten. 28 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Flens kommun står inför ett ökat plats- och resursbehov inom äldreomsorgen. Socialnämnden har genom projekt Case 2030 utarbetat ett långsiktigt planeringsunderlag för kommunens äldreomsorg. Underlaget byggde bland annat på uppgifter om kostnader, brukarantal och befolkningsutveckling. Under 2014 har arbete pågått med att ta fram en boendestrategi. Socialförvaltningens bedömning är att om Hemgården öppnas med 10 platser 2015 i enlighet med socialnämndens beslut räcker denna utökning av platsantalet för några år. Därefter behövs fler nya platser omkring 2022. Från denna tidpunkt behöver sannolikt ca 50-60 nya platser i särskilt boende tillskapas under en dryg tioårsperiod. År 2033 beräknas platsbehovet uppgå till drygt 190 platser. Behovet av demensplatser är redan idag större än tillgången och kommer att fortsätta öka. Redan vid 2030 beräknas drygt 100 personer vara i behov av en sådan plats. Kostnader för försörjningsstöd har varit fortsatt höga även om de har minskat under 2014. Socialnämnden har målet att halvera kostnaderna för försörjningsstöd fram till 2017. Det skulle innebära att kostnaden då skulle vara ungefär 14 mnkr. Framtiden Tidigare beslutade flytt av lokaler för stöd- och behandlingsenheten är framflyttade till 2016. Landstingets öppenvårdspsykiatri kommer att samlokaliseras vid dessa nya lokaler. Kommunens egna HVB hem för ensamkommande barn kommer att utöka antal platser under 2015 för att möta upp det behov som finns så att kommunen inte behöver köpa platser. Införandet av Socialstyrelsens tvingande föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden är åter framflyttat. Föreskriften innebär att säkra upp att personer med demenssjukdom eller med demensliknande agerande ska få det stöd de behöver. De nya föreskrifterna ska även gälla för personer som inte har demenssjukdom, dvs. alla som flyttar in på ett särskilt boende. Från och med januari 2015 ingår Arbetsmarknads- och utbildningsnämndens verksamheter i Socialnämndens ansvarsområde. En organisationsöversyn har skett under 2014 med syfte att socialförvaltningen ska vara en effektiv och ändamålsenlig förvaltning. Från och med januari 2015 har en omorganisation trätt i kraft vilket innebär att en ny avdelning har tillskapats för myndighetsutövning. Under 2015 förväntas Sverige ta emot fler flyktingar än tidigare som en följd av fortsatta internationella konflikter. Detta påverkar nämndens område direkt genom ansvar för mottagande och integration och ensamkommande flyktingbarn och kommer att vara ett utvecklingsområde under 2015. Inom nämndens verksamheter finns ett kvalitetsledningssystem och under 2015 kommer ett arbete ske för att ge alla medarbetare god kännedom om systemet. Utifrån detta system kommer ett uppföljnings- och utvärderingssystem att införas under 2015 för att kvalitetssäkra och vidareutveckla verksamheten. Socialnämnden har fått i uppdrag under 2015 att utreda LOV i Flens kommuns äldreomsorg samt att utreda om en familjecentral i samverkan med landstinget. Kultur och fritid Kultur- och fritidsnämnden visar på ett överskott mot budget med 1,7 mnkr. Överskottet beror på flera faktorer. Bland annat har driftkostnaderna för sim- och sporthallen samt ishallen varit lägre än beräknat. Även personalkostnader har varit lägre på grund av pensionsavgångar som ej har återbesatts då nämnden kommer att upphöra till årsskiftet. Intäkter har varit högre tack vare många uthyrningstillfällen för hockeyläger. Biblioteksverksamheten visar på ett underskott om ca 230 tkr vilket beror på ökade personalkostnader för utökade öppettider samt att kunna möta ett utökat behov av att kunna ge service på andra språk. Bidragsformen Fria Kulturpengar har lanserats under året. Av de avsatta 1 miljon kronor har cirka 25% beviljats i stöd till olika kulturaktiviteter. Konstgalleriet i Hälleforsnäs haft en utställning med verk av Hans Gedda under sommaren och 3 065 personer besökte denna utställning vilket är en ökning av besök med 37% mot 2013. Med destination Sparreholm och Flen körde ett resebolag bussresor under hösten. Turismverksamheten fick möjlighet att berätta om vad som finns att 29 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 uppleva i Sörmlands hjärta för drygt 1 300 besökare. Fritidsgårdarna har utökat sitt öppethållande 2014 vilket har resulterat i att besöken fortsätter att öka (+11% mot 2013), framför allt på Malmagården i Malmköping. Framtiden Från 1 januari 2015 upphör kultur- och fritidsnämnden. Även förvaltningsstrukturen förändras då vissa delar har förts över till samhällsbyggnadsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. Teknisk verksamhet Årets utfall för tekniska nämnden visar på ett negativt resultat om cirka 700 tkr mot budget. Om hänsyn tas till ianspråktagande av balanskravsmedel justeras resultatet och visar -600 tkr mot budget. Verksamheterna har under året arbetat intensivt med att hitta kostnadseffektiva lösningar utan att kvalitén inkräktar på det som utförs. Den största förklaringen till underskottet är en vattenskada som uppstod på en av kommunens fastigheter där kommunens kostnader uppgick till 500 tkr. Det renoveringsarbete som startades på Hedens äldreboende 2013 har slutförts under 2014. Arbetet har blivit mer omfattande än vad som beräknats från början varpå kostnaderna har överskridit budgeterade medel. Under året har fastigheten, kallad Hälsogården sålts. Ett aktivt arbete har pågått under året för att marknadsföra kommunens tomter och under januari 2015 har en tomt sålts. Verksamheterna inom gator och vägar visar på ett överskott om cirka 500 tkr mot budget. Enheten har arbetat med effektiviseringar under året. Bland annat har en ny lastbil med en högre kapacitet köpts in vilket innebär att enheten kan göra mer arbete själva och därmed minska kostnaderna. Ersättningar till vägsamfälligheter och enskilda vägar har dock ökat markant vilket är kostnader som enheten inte kan påverka. Investeringstakten gällande energisnåla belysningspunkter har ökat under året och kommer att öka ytterligare under 2015 för att på så sätt minska energiförbrukningen men även underhållskostnaderna. Framtiden Från 2015 går organisationen in i ett nytt skede med en nämnd istället för tidigare två och där delar av kulturoch fritidsnämnden ingår i samhällsbyggnadsnämnden. Flera andra funktioner har också överförts från andra förvaltningar. En utredning pågår gällande en eventuell försäljning av kommunens omsorgsfastigheter till Flens kommunfastigheter AB. Beslut beräknas att fattas i frågan under 2015. Flera större projekt väntar i framtiden, såsom etapp 3 på Landsvägsgatan, nybyggnation av en gata i Skebokvarn samt en skateboardpark i Flen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppvisar en negativt avvikelse gentemot budgeten om -1,9 mnkr. Efter justering för balanskravsmedel uppgår årets resultat till +1,2 mnkr. Resultatet mellan olika enheter varierar dock. Avdelningen Utredning och strategi uppvisar en positiv avvikelse mot budget med 783 tkr. Avdelningen har under året haft personalvakanser och anslaget för externa tjänster har inte använts fullt ut. Anslaget för kollektivtrafik har överskridits med 100 tkr exklusive indexuppräkning av Citybanan. Underskottet kan härledas till något lägre intäktsvolym än beräknat samt en omräkning av omräkningsfaktorn under året som inneburit högre kostnader för Flen 2014. Verksamheten geografiskt informationssystem (GIS) har under året endast marginellt överskridit budget. Dock kvarstår ett långsiktigt behov av ytterligare resurser till verksamheten för att kunna upprätthålla standarden i primärkartan. Under året har verksamheten ansvarat för och medverkat i utvecklingen av flera viktiga strategiska områden och uppdrag. Som exempel kan nämndas: nya lokala miljömål, ny grafisk profil och varumärkeshandbok, processer och utveckling av kommunikationer med buss, tåg och vägnät. Verksamheten har även arbetat med 30 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 utveckling av målkedjan i den Strategiska planen och en arbetsmodell för framtagande av strategier och handlingsplaner. IT-enhetens utfall visar på ett underskott om närmare 900 tkr. Inom Service- och IT-enheten har investeringar gjorts under året i form av nya skrivare, datorer, nätverk och servrar för att möta verksamheternas behov. Utlösen av leasingavtal har genererat i ökade kostnader vilket på sikt beräknas ge besparingar. Även ett ökat antal användare av mobiltelefoner har resulterat i att verksamheten visar på ett underskott. Ett förändringsarbete har påbörjats under året och under 2015 beräknas verksamheten att genomgå en omfattande förnyelseprocess. HR-avdelningen visar på ett underskott om ca 1,6 mnkr mot uppsatt budget. Vid en justering för kostnader som ska belasta balanskravsmedel uppgår underskottet till -1 mnkr vilket till stor del kan förklaras med en obudgeterad personalkostnad men även med högre kostnader för fackliga förtroendevalda än beräknat. Ekonomiavdelningens utfall visar på ett mindre överkott mot budget vilket beror på lägre kostnader för bland annat lokaler än beräknat. Avdelningen arbetar tillsammans med Utredning och strategi med olika processer för att åstadkomma en bättre helhetssyn gällande planering och uppföljning. Framtiden Under 2015 pågår arbete med att utveckla kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Möjligheter till en ökad samordning av trafikfrågorna inom kommunen kommer att ses över. Vidare kommer ett planprogram för kommande översiktsplan att tas fram. Kommunens webbplats kommer att vidareutvecklas och förnyas. I planen finns även en målsättning att etablera en plattform för e-förvaltning och e-tjänster. Ett omfattande arbete pågår med att förbättra kommunens rutiner för inlöp och förvalting av IT-utrustning. HR-avdelningen står rustad för att kunna arbeta mer strategiskt och proaktivt inom sitt område. Med verksamheten i fokus, stödsystem inom rekrytering och kompentensregistrering som verktyg och utbildning som medel, kommer möjligheterna att möta verksamhetens behov och krav att utvecklas inom planperioden 20152018. Bygg- miljö och räddning Årets resultat för BMR-nämnden visar på - 475 tkr mot uppsatt budget. Räddningstjänstens verksamheter inklusive sotningen visar ett underskott om 467 tkr vilket till största delen beror på högre personalkostnader än beräknat. Under året har antal larm varit 336 stycken vilket är många fler än normalt. De senaste fem åren har antal larm i snitt varit 270 stycken. I det kommande handlingsprogrammet kommer antalet ökade larm att utredas närmare. Verksamheten har även haft ökade kostnader för utbildningar av styrkeledare vilket har varit nödvändigt på grund av personella förändringar. I den operativa verksamheten krävs en 100 % personalstyrka vilket innebär att ytterligare resurser måste tillföras vid exempelvis sjukdomar. Räddningstjänsten har dock arbetat hårt med effektiviseringar och besparingar under året för att minska underskottet. Även miljöverksamheten visar på ett underskott vilket beror på lägre intäkter då beräknade insatser inte har hunnits med. Inom plan- och byggverksamheterna visas ett positivt resultat med 117 tkr mot budget. Inom bygglovsverksamheten har fler ärenden handlagts vilket har genererat mer intäkter än budgeterat. Inom verksamheten plan och bygg har personalkostnader varit lägre än budgeterat. Framtiden Från 2015 upphör bygg-, miljö- och räddningsnämnden och blir en del i samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med tidigare tekniska nämnden och delar av kultur- och fritidsnämnden. Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla processer och rutiner. 31 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Arbetsmarknad, integration och vuxenutbildning Nämndens resultat visar ett överskott om 216 tkr mot budget. Verksamheten har arbetat med olika effektiviseringar och besparingar under året vilket bidrar till det goda resultatet. Kostnader för försörjningsstöd har minskat även under 2014. De riktade insatserna för arbetslösa försörjningsstödstagare är en bidragande del till kostnadsminskningen. Det pågående samarbetet mellan AUcentrum och Arbetsförmedlingen fortsätter. Under året har cirka 20 försörjningsstödtagare fått anställning med nystarsjobb inom olika kommunala verksamheter. Efter avslutad anställning var samtliga kvalificerade för A-kasseersättning där några fick tillsvidareutbildning medan andra övergick till reguljär utbildning. Flera andra personer har även erbjudits praktik inom olika verksamheter. AUC avslutade två EU-projekt under 2014. Det var projektet Knut som var riktat till deltagare som haft en lång tid i utanförskap och projektet Alf som var ett projekt med kompentenshöjande insatser för småföretag i KFV-regionen. Båda projekten var lyckade resultatmässigt. Antalet inskrivna på Sfi samt Komvux ökade markant under året vilket medförde behov av utökade utbildningsverksamheter, både med personal och lokaler. Antal elever som läser yrkesutbildning har ökat. Skolverket har beviljat mer medel vilket gör att alla behöriga sökande kan erbjudas en utbildningsplats. Framtiden AUC-förvaltningen ingår efter årsskiftet i avdelningen för utbildning, stöd och integration inom socialförvaltningen. Uppdraget för både AME, Kompassen, Komvux, Lärvux och SFI kvarstår. Kompassen som har ett fokus på mottagning och integration kommer att behöva utvecklas ännu mer och omfatta annan medborgarservice. AME står inför ett vägskäl där verksamheten behöver anpassa sina insatser och skräddarsy sina arbetsmarknadskruser till de personer som har försörjningsstöd. Detta arbete kräver mer flexibilitet och ett utökat samarbete med andra aktörer. Antal som söker hjälp inom konsumentvägledning är cirka 160 personer per år. De målgrupper som har svårt att utnyttja tjänsten på distans är pensionärer och nyanlända invandrare som har svårt med språket. En bredare satsning behövs därmed för att effektivare nå dessa målgrupper. Inom området för budget- och skuldrådgivning ökar antalet överskuldsatta varje år. Det är en stor utmaning för de kommande åren då förebyggande arbete för att nå alla i riskzonen är begränsat. Personalnämnd Personalnämnden ansvarar för kommunens strategiska frågor relaterade till HR-området. Nämnden har under året bland annat följt och varit rådgivande i ställningstaganden i projektet strategisk kompetensförsörjning där nämndens presidium ingått i projektets styrgrupp. Framtiden Personalnämnden upphörde från och med november 2014 och ersätts med ett personalutskott under kommunstyrelsen. Överförmyndare Det ekonomiska utfallet för 2014 visar på ett överskott om 237 tkr mot budget. Vid en manuell justering för kostnader som har belastat ett annat kostnadsställe felaktigt visas ett underskott om cirka 400 tkr. Arbetet har under året inriktats på att hantera ett ökat inflöde av ärenden samt att utveckla rutiner för en säker tillsyn och kontroll av ställföreträdarna. Antal ensamkommande flyktingbarn ökar konstant vilket också är en generell trend i hela landet. Dessa ärenden är av sådan art att de kräver mycket handläggning. Överförmyndaren strävar ständigt efter att effektivisera handläggningen och har förbättrat blanketter samt ombesörjt att de finns tillgängliga på hemsidan. Utbildningsinsatser för ställföreträdare har genomförts under året. Framtiden Arbetet med att revidera och bygga processer fortsätter för att på så sätt säkra verksamhetens kvalitet, minska handläggningstider och nå en högre effektivitet. Utredning av ett gemensamt handledarkontor i länet fortskrider. Syftet är att höja kompetensen, bredda erfarenhet och minska sårbarheten. Detta är en utveckling som kan ses i flera delar av landet. 32 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Valnämnd Valnämndens ekonomiska utfall visar på ett överskott om 575 tkr mot uppsatt budget. Under året har allmänna val samt val till Europaparlamentet genomförts. Överskottet beror på högre statsbidrag än förväntat samt lägre kostnader. Revision Revisionen uppvisar ett överskott om 127 tkr mot budget. ÅRETS RESULTAT, FINANSIELL BESKRIVNING Årets resultat Årets resultat för Flens kommun uppgår till +5,1, mnkr. Justeras resultatet med jämförelsestörande poster är resultatet +8,3 mnkr, 3,3 mnkr i kostnader avseende pensioner för förtroendevalda och 0,1 mnkr avser reavinster. Årets resultat (mkr) 25 15 5 -5 -15 -25 2010 2011 Årets resultat 2012 2013 2014 Justerade exkl jämföreslestörande poster Balanskravet Det lagstadgade balanskravet innebär att årets intäkter ska täcka årets kostnader. Vid avstämning ska realisationsvinster vid försäljning av tillgångar räknas ifrån årets resultat. Uppstår underskott ska det täckas inom 3 år. År 2013 hade kommunen ett negativt balanskravsresultat. Detta underskott kan nu täckas med hjälp av 2014 års överskott. Även tidigare års underskott är täckta av överskott under de efterföljande åren, så kommunen har inget underskott kvar att täcka sedan tidigare års bokslut. I april 2014 beslutade kommunfullmäktige att omfördela de kvarstående 19,4 mnkr som fanns öronmärkta efter 2013 års bokslut. Den nya öronmärkningen ser ut enligt nedan: Omvandling av bostadsområden Åtgärder för att öka befolkningen Kompetensutveckling Näringslivssatsning Effektivisering av den kommunala IT-organisationen Effektivisering- & socialfond Framtida pensioner Fria kulturaktiviteter Utveckling av bruksområdet i Hälleforsnäs Totalt 1,5 mnkr 1,6 mnkr 1,0 mnkr 2,1 mnkr 0,5 mnkr 4,5 mnkr 5,2 mnkr 1,0 mnkr 2,0 mnkr 19,4 mnkr I åtgärder för att öka befolkningen finns finansieringen av projekten Färdplan Flen och Skolprojektet. Av de 19,4 mnkr har 4,0 mnkr tagits i anspråk under året. 33 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Balanskravsutredning Årets resultat enligt Resultaträkning Avgår reavinster Balanskravsresultat före öronmärkning och återföring 5 120 -144 4 976 Justeringar Tillägg Resultatpåverkande insatser: 1. Omvandling av bostadsområden 2. Åtgärder för att öka befolkningen Färdplan Flen Skolprojektet 3. Kompetensutveckling 4. Näringslivssatsning 5. Effektivisering av den kommunala IT-organisationen 6. Social- och effektiviseringsfond Handläggare inom försörjningsstöd Projekt Framtidskultur Marknadsföring av tomter 7. Fria kulturaktiviteter 8. Utveckling av bruksområdet i Hälleforsnäs Summa tillägg Återställande av 2013 års resultat 0 150 741 573 963 487 450 270 114 120 108 3 976 -2 460 Årets balanskravsresultat 6 492 Återstående öronmärkningar 1. Omvandling av bostadsområden 2. Åtgärder för att öka befolkningen Färdplan Flen 3. Kompetensutveckling 4. Näringslivssatsning 6. Social- och effektiviseringsfond 7. Framtida pensioner 8. Fria kulturaktiviteter 9. Utveckling av bruksområdet i Hälleforsnäs 1 531 673 427 1 121 3 666 5 200 880 1 893 Nämndernas budgetavvikelse Den totala budgetavvikelsen för nämnderna 2014 uppgår till -2,8 mnkr (0,3% av nämndernas totala budget för året) vilket är en förbättring med 4,5 mnkr jämfört med 2013 (-7,3 mnkr, -0,9% av budget). Av alla nämnderna finns den största negativa avvikelsen hos socialnämnden med -5,5 mnkr (1,7% av socialnämndens budget) som beror på ett kraftigt ökat behov av insatser i form av klientplaceringar. Åtta av de tolv nämnderna visar överskott jämfört med deras budget. Barn- och utbildningsnämnden har en plus avvikelse med 2,7 mnkr (1% av deras budget) och kultur- och fritidsnämnden visar ett överskott på 1,7 mnkr (5% av budget) Ytterligare detaljer beträffande nämndernas årsresultat finns i avsnittet Verksamheterna i korthet och i tabellen Driftredovisning. 34 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Finansförvaltningen redovisar en positiv avvikelse på 7,3 mnkr (1% av finansförvaltningens budget för 2014) vilket delvis kan förklaras med lägre pensionskostnader är beräknat. Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Revision Överförmyndare Personalnämnd Valnämnd Socialnämnd Arbetsmarknads och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Bygg-, miljö och räddningsnämnd Summa nämnder Finansförvaltning Summa Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse 2014 mnkr % av budget mnkr % av budget 0,3 13,4 0,1 6,8 -11,5 -12,3 -1,9 -2,4 0,1 11,4 0,1 18,0 -0,6 -35,5 0,2 13,0 0,1 40,3 0,1 38,9 0,0 90,7 0,6 65,2 11,5 3,8 -5,5 -1,7 -2,5 -22,4 0,2 1,6 -5,4 -1,7 2,7 0,8 1,0 3,0 1,7 5,0 -0,2 -0,6 -0,7 -2,6 -0,1 -0,7 -0,5 -2,4 -7,3 -0,9 -2,8 -0,3 -10,5 -1,3 7,3 0,9 -17,8 4,5 Skattenettots utveckling De senaste fem åren har kommunens skatteintäkter, generella bidrag och utjämning ökat med 12,7% till 858 mnkr 2014. Skatteintäkter, generella bidrag och utjämning (mnkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt 550 562 594 601 606 LSS-utjämning Generella statsbidrag och utjämning/ kommunalek utjämning Skattenetto 6 7 8 3 4 206 205 208 222 248 762 773 810 826 858 Skatteintäkterna ökade med 32 mnkr mellan 2013 och 2014 vilket motsvarar en ökning med 4,0%. I kommunalskatteintäkterna ingår slutavräkning för 2014 med -5,7 mnkr enligt SKLs decemberprognos. Tabellen nedan visar den procentuella ökningstakten av skatteintäkterna, generella bidrag och utjämning under perioden 2010-2014 Förändring 2010 2011 2012 2013 2014 5,3% 1,7% 4,5% 1,9% 4,0% I februari 2015 presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en prognos över kommande års skatteintäkter. Prognosen visar endast en marginell ökning 2015 men därefter förutspås ökningstakten bli något högre 2016-2019. Nettokostnadernas och skatteintäkternas utveckling Nedanstående diagram visar nettokostnadernas samt skatteintäkternas och utjämningens procentuella utveckling. Diagrammet exkluderar jämförelsestörande poster. 35 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Procentuell förändring av skatteintäkter och utjämningen 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2010 2011 2012 Skatteintäkter och utjämning 2013 2014 Nettokostnader Diagrammet ovan ger positiva signaler då procentuella utvecklingen för nettokostnader har minskat med 4,2% 2011, 3,9% 2012, 3,7% 2013 och 1,1% 2014. Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och utjämningen ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin löpande verksamhet. Om nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och utjämningen överstiger 100 procent behöver kommunen låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande driften. Om nyckeltalet uppgår till nära 100 procent eller däröver har kommunen en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation, inget ekonomiskt utrymme kvarstår för investeringar, framtida åtaganden och oförutsedda händelser. Diagrammet visar nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning. Diagrammet exkluderar jämförelsestörande poster. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 105,0% 100,0% 101,3% 99,0% 100,7% 102,5% 99,6% 95,0% 2010 2011 2012 2013 2014 Tre av de senaste fem åren har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning varit över 100 procent, genomsnittet för de senaste fem åren är 100,6%. Ett av kommunens mål för god ekonomisk hushållning är att senast 2014 ska kommunens årsresultat uppgå till 1 procent av skatteintäkterna och utjämningen. Enligt SKLs riktvärde bör nivån på resultatet ligga kring 2 procent av skatteintäkter och utjämning. Vid en nivå på 2 procent skapas en grund för en långsiktigt hållbar situation och utrymme finns för angelägna satsningar. 2014 var kommunens årsresultat +0,6 procent av skatteintäkterna och utjämningen (-2,5 procent 2013). 36 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Årsresultat som procent av skatteintäkter och utjämning 2,5% 1,5% 0,5% -0,5% -1,5% -2,5% 2010 2011 2012 2013 2014 Procent exkl jämförelsestörande poster 1,8% -0,6% 0,1% -2,5% 0,6% Procent inkl jämförelsestörande poster 1,9% -0,6% 1,4% -1,7% 0,6% Investeringar Under 2014 uppgår nettokostnaden för investeringar till 35,6 mnkr varav ombyggnationen av Landsvägsgatan uppgick till 10,9 mnkr. Den budgeterade nettokostnaden för investeringar uppgick till 89,6 mnkr. Investeringstakten är därmed lägre än vad som budgeterats då endast 40 procent har förbrukats. Skillnaden mellan budgeterade och redovisade investeringsutgifter avser i vissa fall investeringsprojekt som inte hunnit färdigställas under det år projektet budgeterats. Överföring av kvarvarande anslag sker då till nästkommande år enligt den så kallade 2- årsregeln. Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och generella bidrag och utjämning 2010 2011 2012 2013 2014 5,2% 8,3% 4,7% 4,0% 4,1% Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och utjämning har mellan 2013 och 2014 ökat med 0,1 procentenheter till 4,1 procent. Den budgeterade investeringsnivån för 2014 var betydligt högre, 10,4 procent av skatteintäkter och utjämning. Kommunens årliga nettoinvesteringar jämfört med de årliga avskrivningarna framgår av nedanstående diagram. Nettoinvesteringar och avskrivningar 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 Nettoinvesteringar (Mnkr) 2013 2014 Avskrivningar (Mnkr) Nettoinvesteringarnas nivå 2014 är något högre än föregående år. Avskrivningarna är högre än 2013 vilket kan förklaras med att ett flertal projekt har färdigställts vilket har genererat i nya avskrivningar. Bland större investeringar under året kan nämnas: • Ombyggnation Landsvägsgatan 10,9 mnkr. • Bredband 2,5 mnkr. • Centrala IT-investeringar 2,5 mnkr. • Brounderhåll 1,4 mnkr. Av investeringsredovisningen framgår en mera detaljerad redovisning av årets investeringar på nämndnivå. 37 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Prognosen inför 2015 är att investeringsmängden kommer att öka något jämfört med 2014. Inför 2015 budgeteras 38,6 mnkr till investeringar. Några av de större investeringsprojekten avser ombyggnationen av Landsvägsgatan etapp 3, skateboardpark samt ortsutveckling. Finansnetto Finansnettot uppgick vid utgången av 2014 till 5,4 mnkr (2013 var det 0,2 mnkr inklusive en diskonteringsränta på 6,4 mnkr). Ränteintäkterna på de lån som kommunen har från de kommunala bolagen var något lägre 2014 än 2013 till följd av lägre räntor. Förutom ränteintäkter får kommunen även borgensavgifter från de kommunala bolagen i de fall kommunen gått i borgen vid lån av pengar hos externa parter. Från och med 2013 har det införts nya ränteavdragsbegränsningar som gäller för kommunala bolag. Det är för närvarande lite oklart hur Skatteverket kommer att tolka de nya bestämmelserna men för att minimera riskerna och skapa stabilitet för de kommunala bolagen ska de koncerninterna lånen omvandlas till externa lån. Detta innebär att de berörda bolagen, Flen Vatten och Avfall AB (101,7 mnkr) och Flens kommunfastigheter AB (223,1 mnkr), i fortsättningen måste finansiera sina lånebehov med enbart kommunexterna lån. Samtidigt måste kommunen höja borgensramen för bolagen med motsvarande belopp. Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån till koncernexternt lån. FVAAB återbetalade koncerninterna lån (101,7 mnkr) till Flens kommun i december 2014. Ränteintäkter och räntekostnader (mnkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Ränteintäkter 6,6 10,4 10,9 8,4 7,3 Räntekostnader -0,5 -4,8 -4,0 -8,2 -1,9 Finansnetto 6,1 5,6 6,9 0,2 5,4 Pensioner Enligt lag ska kommunerna tillämpa den så kallade blandmodellen för redovisning av pensionsskulden. Det innebär att pensionsförpliktelser, intjänade före 1998 inte ingår i balansräkningen utan redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse (se Ord- och begreppsförklaringar). I praktiken innebär blandmodellen att de faktiska kostnaderna för ansvarsförbindelsens förpliktelser skjuts på framtiden trots att intjänandet av pensionsrätterna skett fram till 1998. I augusti 2013 avgick två ledande politiker. Det ökade pensionskostnaderna för kommunen under 2013. Kommunen har beslutat att hela pensionsavgiften enligt pensions och försäkringsavtalet PFA98, ska avsättas som individuell del. För lönebelopp över 7,5 basbelopp samt för garanti- och visstidspensioner, kompletterande ålderspensioner, efterlevandepensioner etc. förvaltas denna enligt pensionsavtalet av arbetsgivaren. Skulden försvinner således inte helt trots att alla individuella delar är utbetalda. PFA98 gäller för pensionsrätter intjänade fr.o.m. 1998. Pensionsavtalet KAP-KL som började gälla 2006 är uppsagt men gäller tills nytt avtal är tecknat. Pensionskostnader inkl löneskatt, mnkr Avgiftsbestämd del Pensionsutbetalningar Avsättning på intjänat fr o m 1998 2010 21,1 16,3 3,9 2011 21,5 19,4 7,0 2012 22,7 20,7 10,4 2013 24,5 22,5 18,2 2014 24,0 22,4 5,0 Effekt diskonteringsränta Summa 0,0 4,1 0,0 6,4 0,0 41,3 51,9 53,8 71,6 51,4 Kommunen har KPA som pensionsadministratör t o m 31 mars 2015. Kommunen har påbörjat en upphandling i slutet av 2014. 38 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Upplysning om pensionsförpliktelser och pensionsmedel Pensionsåtaganden, utom den avgiftsbestämda delen, har som framgår av sammanställningen förvaltats genom s.k. återlån och används därmed i den löpande verksamheten. Kommunens samlade pensionsförpliktelser Pensionsmedelsförvaltning (mnkr) ./. = minus Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser Ansvarsförbindelser, pensioner som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar (bokfört värde) Totala förpliktelser ./. finansiella placeringar (bokfört värde) Finansiella placeringar (marknadsvärde) Finansiella placeringar (marknadsvärde) ./. Finansiella placeringar (bokfört värde) Summa realisationsvinster / realisationsförluster under året Realiserad och orealiserad avkastning / vinst / förlust på finansiella placeringar i relation till genomsnittlig finansiell placering (marknadsvärde) Totalt 2010 34,5 2011 45,6 2012 55,3 2013 80,5 2014 85,3 368,1 0,0 397,8 0,0 402,5 0,0 427,0 0,0 407,8 0,0 368,1 0,0 397,8 0,0 402,5 0,0 427,0 0,0 407,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 402,6 443,4 457,8 507,5 493,1 Soliditeten Soliditeten beskriver kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten bör långsiktigt öka eller vara oförändrad. Soliditet är beräknad genom att dividera eget kapital med balansomslutning (summan av tillgångarna). Soliditetens utveckling 100,0% 50,0% 0,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Exkl ansvarsförbindelser Inkl ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningar Soliditeten uppgår till 57,4 procent vid utgången av 2014, en minskning med 0,5 procent jämfört med året innan (57,9 procent). Det är viktigt att notera att den dominerande delen av kommunens pensionsåtagande redovisas som ansvarsförbindelse och finns inte med bland skulder eller avsättningar enligt rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning. Eftersom åtagandet är en realitet som kommer att kräva framtida utbetalningar är det motiverat att beräkna soliditeten även med denna ansvarsförbindelse inräknad. Räknas ansvarsförbindelsen in är soliditeten 6,3 procent vid utgången av 2014, en förbättring med 3,0 procent jämfört med 2013 och den första förbättringen sen 2010. Likviditet Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid (betalningsförmågan på kort sikt). Kommunens likviditet utgörs av medel på bankkonto och av kortfristiga placeringar. 39 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Vid slutet av 2014 var likviditeten 151,6 mnkr (39,8 mnkr 2013). Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån till koncernexterna lån. FVAAB återbetalade koncerninterna lån (101,7 mnkr) till Flens kommun i december vilket förklarar den höga likviditeten vid slutet av 2014. Likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder har ökat jämfört med föregående år med 61,3 procentheter till 85,1 procent. För att säkerställa betalningsberedskapen har kommunen en checkräkningskredit på 30 mnkr. Nedanstående diagram visar likviditeten per den sista december de senast tio åren. Likvida medel (tkr) 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Låneskulden Beslut om nyupplåning togs 2010 och omfattar totalt 80 mnkr och är kopplat till investeringen avseende det nya äldreboendet Slottsängen. Under åren 2011 och 2012 lånade kommunen upp 60 mnkr. Amortering av låneskulden påbörjades 2012 och låneskulden uppgår till 46,7 mnkr vid årsskiftet 2014. Bra prognoser Prognoser är viktiga i den ekonomiska styrningen. En bra tillförlitlig prognos ger möjligheter att korrigera verksamheten efter tilldelade resurser. Under året har två större uppföljningar gjorts, budgetuppföljning för perioden 1 januari -30 april (BUP1), och delårsrapporten per den sista augusti. Nedanstående tabell jämför prognos av avvikelse mellan BUP1, Delår och Bokslut Budgeterat resultat (mnkr) Totala nämnder Finansförvaltning Prognostiserad resultat avvikelse mot budgeterat resultat Prognos av avvikelse vid BUP 1 (mnkr) Prognos av avvikelse vid Delår (mnkr) Bokslut (mnkr) -841,9 -11,2 0,5 -2,8 842,6 9,2 11,5 7,3 0,7 -0,2 12,0 4,5 Nämnderna totalt, visar en stor avvikelse mellan prognos vid BUP1, Delårsrapport och utfall vid bokslut. Se nämndernas analys av utfallet under avsnittet Verksamheterna i korthet. Finansförvaltningen visar också en avvikelse mellan prognos vid BUP1 (9,2 mnkr, 1,1% av budgeterat resultat), Delårsrapport (11,5 mnkr, 1,4%) och utfall vid bokslut (7,3 mnkr, 0,9%). KOMMUNKONCERNEN Från och med 2015-01-01 tar Flens kommun via ett nybildat dotterbolag över ägandet av de flesta fastigheterna som tidigare ägdes av Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter. Målsättningen för bolaget är att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av Hälleforsnäs bruksområde och därmed hela Hälleforsnäs genom att 40 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 förvärva, utveckla och förvalta lokaler på området med inriktning på handel, småindustri och kulturaktiviteter med målet att finna en långsiktig ägare till området. Flens kommunkoncern består av fem helägda dotterbolag förutom kommunen: Flens Bostads AB (FBAB), Flens Industrihus AB (INDAB), Flens Kommunfastigheter AB (FKAB), Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) samt Unikabruket AB. Utöver de helägda bolagen har kommunen ett fåtal aktier i ett antal organisationer, se vidare under avsnittet, Verksamhet i annan juridisk person. Dessa ingår inte i den sammanställda redovisningen beroende på att kommunen inte har något väsentligt inflytande i dem. I den sammanställda resultat- och balansräkningen ingår förutom kommunen: Flens Bostads AB (FBAB), Flens Industrihus AB (INDAB), Flens Kommunfastigheter AB (FKAB), Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) samt Unikabruket AB. Interna mellanhavanden inom koncernen, t ex interna fordringar och aktieinnehav, har eliminerats så långt som möjligt. Vid upprättande av koncernredovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. För verksamhetsåret 2014 redovisar kommunkoncernen ett resultat på 9,2 mnkr (-9,3 mnkr för år 2013) efter eliminering av interna mellanhavanden. Flens Bostads AB Medelantal anställda 2014 (2013) Balansomslutning 2014-12-31 (2012-12-31) Resultat 2014 (2013) Soliditet 2014-12-31 (2013-12-31) 22 (22) 374,7 mnkr (362,6 mnkr) 4,6 mnkr (4,2 mnkr) 20,1 procent (15,3 procent) Visionen för bolaget är, ”Flens Bostads AB, som ägare och förvaltare med en självständig ekonomi, ska vara ett flexibelt och framtidsinriktat företag som kan rekommenderas till andra av såväl hyresgäster, brukare, anställda och ägaren”. Flens Bostads AB fick vid bolagsstämman i juni 2011 ett nytt ägardirektiv. Som en del av direktivet fick bolaget samtidigt ett avkastningskrav som innebär att bolaget ska generera ett resultat som är minst 2% av marknadsvärdet på bolagets fastigheter uttryckt som vinst efter korrigering för räntekostnader och jämförelsestörande poster. Extern värdering har under 2014 schablonmässigt uppdaterats till ett marknadsvärde av ca 554 000 tkr. Värderingen och gällande avkastningskrav innebär att Flens Bostads AB 2014 genererar ett resultat som faller inom ramen för ägardirektivets krav. Under början av 2014 skickades det ut en lägenhetsdeklaration till samtliga hyresgäster där bostadens olika hyrespåverkande faktorer listas upp och där korrigeringar av olika slag påpekats och åtgärdats. Under början av 2015 ska de sista korrgeringarna göras och ny hyra fastsällas och kommuniceras till hyresgästerna. Vakansgraden när det gäller lägenheter och lokaler har under 2014 förbättrats till 4,3% totalt jämfört med 7,0% 2013. 2014 har bolagets redovisning förändrats till de nya redovisningsprinciperna, K3-reglerna. Vid en övergång till K3 ska en förstagångstillämpare upprätta en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. Flens Bostads AB projekterar för nyproduktion av 16 hyreslägenheter i centrala Flen. Preliminär tidplan tyder på byggstart sen höst 2015 med inflyttning våren 2016. Flens Industrihus AB Medelantal anställda 2014 (2013) Balansomslutning 2014-12-31 (2013-12-31) Resultat 2014 (2013) Soliditet 2014-12-31 (2013-12-31) 0 (0) 16,3 mnkr (15,5 mnkr) -0,2 mnkr (0,8 mnkr) 41,6 procent (44,8 procent) 41 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Flens Industrihus AB har till föremål för sin verksamhet att hyra ut fastigheten Skiringe 1:52 på Talja industriområde till näringsliv. Bolaget förvärvade fastigheten 2005. Lokalytan var under 2014 uthyrd till 2/3 till och med 2014-03-31. Under resten av året har ca 1/3 av ytan varit uthyrd. Detta förklarar att omsättningen i bolaget minskat med mer än 30% jämfört med 2013. Från och med 2015-01-01 är hela fastigheten uthyrd till en enda hyresgäst. Det pågår därför vid årsskiftet byggnadsarbeten i fastigheten i syfte att anpassa lokalerna åt denna hyresgäst. Flens Kommunfastigheter AB Medelantal anställda 2014 (2013) Balansomslutning 2014-12-31 (2013-12-31) Resultat 2014 (2013) Soliditet 2014-12-31 (2013-12-31) 29 (23) 303,1 mnkr (284,9 mnkr) 0,2 mnkr (0,5 mnkr) 1,8 procent (1,9 procent) Bolaget bildades under slutet av 2010 och förvärvade i slutet av 2010 en betydande del av kommunens verksamhetsfastigheter, 26 förskole- och skolfastigheter samt 11 övriga fastigheter. Den totala arean för fastigheterna uppgår till ca 82 000 kvm. Bolagets huvudsakliga uppgift är att tillgodose Flens kommuns verksamheter med effektivt utformade och ändamålsenliga lokaler i egna fastigheter eller genom inhyrda lokaler. Bolaget ska anpassa fastighetsbeståendet till kommunens långsiktiga lokalbehov. Bolaget erbjuder dessutom fastighetsrelaterade tilläggstjänster såsom lokalvård, vaktmästeri etc. samt har på uppdrag av kommunen att förvalta och administrera de kommunala verksamhetslokalerna. Bolaget ska minimera fastigheternas miljöpåverkan genom energisparåtgärder och använda miljövänliga material. Under hösten har en mindre service enhet startat med två anställda som har som huvudsaklig uppgift att sköta tillsyn och mindre reparationer i fastigheterna samt vaktmästeri i Flens stadshus och posthantering i kommunen. FKAB äger alla förskolor och skolbyggnader, övriga fastigheter som Flens stadshus, Flens stationshus, f.d. Järnvägshotellet, Malmköpings f.d. Stadshus, sport- och idrottsanläggningar mm. Under året har fastigheten Fredriksberg i Hällforsnäs sålts. Fastighetsbeståndets totala yta uppgick vid årsskiftet till 77 271 m2, vakansgrad var 5,3%. Före detta Järnvägshotellet i centralortern Flen är färdigställd. Bolaget har på uppdrag åt kommunen genomfört en större upprustning och ombyggnad av fatigheten "Heden" i Malmköping där socialförvaltningen bedriver verksamheter för avlastningsboende, dagverksamhet och hemtjänst. I Hammarvallens sport- och simhall har arbetet påbörjats med att byta ut och förnya ventilationsanläggningen med tillhörande värmesystem. Del av Bettna skolas lokaler har byggts om för att även inrymma förskoleverksamheten. Under året har ombyggnad och upprustning av f.d. Skjortfabriken genomförts med inflyttning i slutet av januari 2015. Bolaget genomför i samverkan med fastighetsägaren till kv. Lästen i centrum projektering för att inrymma Flens gymnasieskola i byggnaden. Målsättningen är att lokalerna ska kunna tas i bruk senast till årsskiftet 2015/2016. Flen Vatten och Avfall AB Medelantal anställda 2014 (2013) Balansomslutning 2014-12-31 (2013-12-31) Resultat 2014 (2013) Soliditet 2014-12-31 (2013-12-31) 0 (0) 187,1 mnkr (184,2 mnkr) -0,2 mnkr (0,0 mnkr) 0,4 procent (0,5 procent) Bolaget äger de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna och är huvudman för VA-anläggningarna i Flens kommun. 42 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Syftet är att genom bolaget driva och utveckla kommunens dricksvattenförsörjning och avloppshantering samt renhållning så att användarnas behov tillgodoses. Driften ska ske på sådant sätt att bolaget bidrar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Avgifterna baseras på självkostnadsprincipen. Enligt föreskrifterna om avfall har bolaget fått uppdraget som renhållare i Flens kommun. Att Flens kommun kommer att köpa dricksvatten från Katrineholms kommun är sedan tidigare beslutat. Under hösten 2014 har det genomförts en förstudie hur ledningssträckan ska läggas. Parallellt kommer projektering och upprättande av förfrågningsunderlag att påbörjas. Komplett upphandling gällande byggnationen annonseras ut och den nya vattenledningen beräknas vara i drift under hösten 2017. En förstudie har inletts för att belysa framtida behov och investeringar för Flens och Malmköpings reningsverk för att möta kommande krav. En projektgrupp har under året bildats för att projektera en ny återvinningscentral i Flen. En ny renhållningstaxa beslutades i kommunfullmäktige och tillämpades från 1 juni 2014. Unikabruket AB Medelantal anställda 2014 (2013) Balansomslutning 2014-12-31 (2013-12-31) Resultat 2014 (2013) Soliditet 2014-12-31 (2013-12-31) 0 (0) 33,6 mnkr (34,2 mnkr) -0,4 mnkr (-0,7 mnkr) 7,9 procent (8,9 procent) Unikabruket AB:s verksamhet består i att förvalta lokalen Hällefors Bruk1:117 med helt eller delvis kommunalt engagemang avseende uthyrning till näringsliv och därmed förenlig verksamhet. Från och med 2014-08-01 till och med 2015-07-31 har parterna (Unikabruket AB och Lager157) fortsatt enats om en reducering av hyran i utbyte mot att Lager157 minskar sina ytor i motsvarande mån. Vilka ytor det handlar om fastställs i samråd mellan parterna när nya hyresgäster ska kontrakteras. I övrigt har verksamheten i bolaget fungerat enligt plan men påverkats av de diskussioner om likvidation av Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter som inleddes under 2013 och som avslutades 2014. Från och med 2015-01-01 tar Flens kommun via ett nybildat dotterbolag över ägandet av de flesta fastigheterna som tidigare ägdes av Stiftelsen. Kommunala verksamheter som bedrivs av annan juridisk person än kommunen SKL Kommentus AB Kommunen äger 30 aktier a 100 kr i SKL Kommentus AB. Aktierna införskaffades i mitten av förra seklet i samband med att kommuner gick in som delägare i Kommunaktiebolaget. Antalet aktier i bolaget uppgår till 216 000 st. SKL Kommentus AB ägs till 98 procent av Förenade Kommunföretag AB. Resterande aktier är spridda till de flesta av Sveriges kommuner. Huvuduppgiften är att bistå i första hand Sveriges kommunala och landstingskommunala verksamheter med upphandlingstjänster samt bedriva förlagsverksamhet. Verksamheten inriktas på områden som har stor ekonomisk betydelse för kommunerna, är kommunspecifika eller har annan strategisk betydelse. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatt för konkurrens och bedrivs på rent affärsmässiga grunder. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Är ett kommunalförbund där de nio Sörmlands kommuner och landstinget Sörmland är medlemmar. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland som har i uppdrag att samordna upphandling och genomförande av trafik. Kommunalförbundet bildades 2012. 43 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Sörmlandsturism AB Sörmlandsturism AB är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland, ett aktiebolag som samägs av Landstinget Sörmland, länets nio kommuner samt drygt 100 företag. Sörmlands turismutveckling AB ägs av privata företag, personer, personal i bolaget (65%) samt länets kommuner och landsting (35%). Sörmlandsturisms uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för en ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Flens kommuns aktiekapital i bolaget uppgår till 5 aktier a 1000 kr, dvs 5000 kr. I enlighet med aktieägaravtalet betalar kommuner som är delägare i bolaget en årlig serviceavgift till bolaget. Serviceavgiften är 45 tkr årligen till dess annat beslutats. Energikontoret i Mälardalen AB. Flens kommun äger sedan 2004 160 aktier á 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Vid sidan av aktieägandet förutsätts intressenterna bidra till energikontorets årliga basfinansiering, i första hand i förhållande till kommunens folkmängd. Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland. har till uppgift att inom kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Trosa geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Kommuninvest Ekonomisk förening Kommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Kommuninvest är en frivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Flens kommun har i april 1996 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförpliktelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har det ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiskförening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Flens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 520 506 977 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 506 284 167 kronor. RISK OCH KONTROLL Kommunens ekonomi är utsatt för olika typer av risker. Vanliga risker är ränterisker, placeringsrisker, valutarisker, borgensrisker, företagsrisker, risker för kostnads- och intäktsförändringar samt interna risker. Ränterisk Kommunens totala låneskuld vid utgången av 2014 uppgick till 46,7 mnkr (47,9 mnkr år 2013). Räntekostnaden för 2014 uppgick till 1,3 mnkr (1,3 mnkr år 2013). Alla lån är bundna till en fast ränta mellan 1,98 procent och 3,23 procent. De återstående löptiderna är för närvarande mellan 8 månader och 4 år. För att minska ränteriskerna, risken att räntenivån är högre när lånebehov uppstår, har kommunen valt att ha olika löptider på lånen. 44 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Placeringsrisk Kommunen har inga placeringar 2014-12-31. Borgensrisk Det totala borgensåtagandet för kommunen uppgår till 408,0 mnkr (384,6 mnkr år 2013), vilket motsvarar ca 25 100 kr per invånare (23 800 kr år 2013). Borgensåtagandet har ökat därför att från och med 2013 har det införts nya ränteavdragsbegränsningar som gäller för kommunala bolag. Det är för närvarande lite oklart hur Skatteverket kommer att tolka de nya bestämmelserna men för att minimera riskerna och skapa stabilitet för de kommunala bolagen ska de koncerninterna lånen omvandlas till externa lån. Detta innebär att de berörda bolagen, Flen Vatten och Avfall AB (101,7 mnkr) och Flens kommunfastigheter AB (223,1 mnkr), i fortsättningen måste finansiera sina lånebehov med enbart kommunexterna lån. Samtidigt måste kommunen höja borgensramen för bolagen med motsvarande belopp. Bolagens möjligheter att få bra extern inlåning utan kommunal borgen är ytterst begränsade. Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån till koncernexternt lån. FVAAB betalde den koncerninterna lån (101,7 mnkr) till Flens kommun i december 2014. Kommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Medlemskapet innebär också att kommunen tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för samtliga åtaganden som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå i. I början av 2013 har Stiftelsen Hälleforsnäs bruksfastigheter begärt likvidation. Kommunen har ett borgensåtagande om 7 mnkr för stiftelsen vid slutet av 2014. Företagsrisker (se även Borgensrisk) Två av de fem helägda bolagen redovisar ett positivt resultat för året (fyra av fem år 2013). Flen Vatten och Avfall AB bedriver en taxefinansierad verksamhet varför någon risk för ägartillskott inte finns. Intern kontroll Kommunens arbete med intern kontroll består dels i att skapa rutiner och regler för att säkerställa att verksamheterna bedrivs utifrån fastställda mål och fattade beslut samt att kommunens tillgångar skyddas från missbruk och oegentligheter. Utifrån perspektiven väsentlighet och risk utformas en internkontroll plan. Enligt planen ska internkontrollplanerna följas upp minst en gång per år. Hösten 2014 inledde kommunstyrelsen ett arbete med att dels säkerställa att de beslutade rutinerna för interkontrollarbetet följs och dels att se över rutinerna och arbeta fram ett förslag till utvecklade rutiner. Det senare arbetet syftar till att stärka den interna kontrollen genom att dels se till att riskanalyser genomförs tillsammans med kommunens politiker och tjänstemän, dels att den interna kontrollen på ett bättre sätt än i dag inbegriper kontroll av verksamheten, där det i dagsläget är ett väldigt stort fokus på kontroll av ekonomiska händelser. Känslighetsanalys Förutom av kommunens egna beslut så påverkas kommunens ekonomi av förändringar i vår omvärld. PERSONALREDOVISNING Det personalpolitiska arbetet ska präglas av tydlighet och transparens, det betyder att i Flens kommun vet varje medarbetare vad som förväntas och hur man når dit. De styrdokument som finns för det personalpolitiska området ska ses över och i förekommande fall revideras så att de fungerar som ett stöd för att nå uppsatta mål. Arbetet med att förverkliga de politiska ambitionerna pågår. I första hand ska 45 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 kommunens policydokument omarbetas och kompletteras för att ligga i linje med den personalpolitik kommunen vill bedriva. Arbetet kommer att följas upp med olika utbildningsinsatser mm. Personalkostnaden 2014 motsvarar 58 procent av kommunens totala externa driftkostnader (58% 2013) och är därmed den enskilt största kommunala utgiftsposten. Personalkostnader (mkr) Total personalkostnad inkl PO Sjuklönekostnaderna 2010 2011 559,9 574,7 6,7 7,8 2012 590,7 8,3 2013 605,6 9,8 2014 610,1 10,1 Antal anställda Antal månadsanställda Därav tillsvidareanställda. Tillsvidareanställda kvinnor Tillsvidareanställda män Tidsbegränsat anställda Tidsbegränsat anställda kvinnor Tidsbegränsat anställda män Antal årsarbetare(avrundat) Årsarbetare kvinnor Årsarbetare män 2010 1356 1203 988 228 600 468 132 1214 964 250 2011 1330 1192 979 213 617 492 125 1188 943 245 2012 1323 1145 930 215 683 538 145 1213 967 246 2013 1304 1112 906 206 501 403 98 1180 947 233 2014 1292 1162 961 201 557 425 132 1248 1013 235 2011 45 71 29 443 536 64 2012 53 65 25 505 516 49 2013 56 27 461 590 46 2014 54 26 485 633 50 NOT: De övre uppgifterna är från ett mättillfälle 2014-12-31. Antal årsarbetare per förvaltning Kommunledningsförvaltningen AUC förvaltningen Kultur och fritids förvaltningen BU förvaltningen Socialförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen 2010 45 65 28 442 536 98 NOT: fr o m 2014 Arbetsmarknad och Utbildningscentrum ,AUC, ingår i Socialförvaltningen. Åldersfördelning Nedanstående tabell visar bland annat snittåldern i kommunen de senaste fem åren. En stor del av personalen kommer att gå i ålderspension inom den närmaste 10- årsperioden vilket förmodligen kommer att ge sänkt snittålder. Den totala genomsnittliga sysselsättningsgraden är relativt oförändrad sedan 2011. Genomsnittlig ålder och sysselsättningsgrad 2010 2011 2012 Snittålder Snittålder kvinnor Snittålder män Genomsnittlig sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad kvinnor Genomsnittlig sysselsättningsgrad män 48,1 47,8 49,7 88,5% 87,6% 48,3 47,8 50,5 90,3% 89,2% 47,4 48,6 49,6 47,3 48,4 49,5 48,2 49,4 50,1 90,6% 90,5% 91,4% 89,7% 89,9% 90,4% 91,8% 95,2% 94,5% 93,2% 95,5% Not: Uppgifter om snittålder baseras på månadsanställda. 46 2013 2014 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Pensionsavgångar Tabellen visar ett teoretiskt värde över förväntade pensionsavgångar. Redovisningen bygger på ett antagande om att anställda väljer att gå i ålderspension vid 65 års ålder även om den faktiska pensionsåldern oftast inträder någon gång mellan 61 och 67 års ålder. Siffrorna visar den generationsväxling kommunen står inför. Antalet personer som förväntas gå i pension inom en 5 respektive 10-års period. Antal förväntade pensionsav- Inom 5 Inom 10 gångar år % av antal år % av antal årsarbetare årsarbetare Kommunledningsförvaltningen 5 9,3% 15 27,8% Kultur och fritidsförvaltningen 4 15,4% 7 26,9% Barn och utbildningsförvaltningen 82 16,9% 153 31,5% Socialförvaltningen 91 14,4% 193 30,5% Samhällsbyggnadsförvaltningen 7 14,0% 13 46,0% Totalt 189 381 Ledarskapsutbildningar Som ett led i kommunens arbete med att bli attraktivare som arbetsgivare har arbetet med att höja chefs- och ledarskapskompetens fortsatt. Flens ledarutvecklingsprogram, FLU, genomförs för andra gången i kommunen och avslutades i februari. Flens kommun har tillgång till platser i programmet Framtidens ledare och två deltagare genomgår programmet för närvarande. Det drivs av Eskilstuna kommun. Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet i kommunen har bestått av en grundutbildning för chefer och skyddsombud. Arbetsmiljöverket har gjort inspektioner på flera enheter i organisationen. Totalt anmälda arbetsskador och tillbud 2012-2014 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 189 125 121 85 92 85 Totalt anmälda arbetsskador Utan sjukfrånvaro Med sjukfrånvaro 14 17 26 2012 2013 2014 Rapporterade tillbud Totalt rapporterades 215 arbetsskador och 92 stycken tillbud till HR- avdelningen. Tillbuden är företrädesvis från socialförvaltningens äldreomsorg och tunga lyft. Förvaltningarna har även anmält tillbud i högre grad än tidigare. 47 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Hot och våld 2014 300 250 200 Totalt Hot o Våld 150 Socialförvaltningen 100 BU förvaltningen 50 Övriga förvaltningar 0 2012 2013 2014 Under 2014 inkom 261 rapporter angående hot och våld, varav 85 stycken är anmälda som arbetsskador. För att kunna förebygga och stödja vid Hot och Våld behöver problematiken analyseras och diskuteras närmare med ansvariga för berörda verksamheter. Sjukfrånvaro Sjukfrånvarons utveckling redovisas i tabellen nedan. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, 2010 tal i procent Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 4,8 Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid, kvin5,2 nor Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid, män 3,4 Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 4,3 –29 år Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 4,9 30 - 49 år Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 50- år 4,8 Andel sjukfrånvaro över 59 dagar 41,6 Andel sjukfrånvaro över 59 dagar kvinnor 41,4 Andel sjukfrånvaro över 59 dagar män 42,4 2011 2012 2013 2014 4,7 5,1 4,7 5,1 5,6 6,0 6,2 6,7 3,2 4,6 2,8 4,6 3,9 3,6 4,2 3,6 4,6 4,1 5,2 6,0 4,7 34,4 32,4 45,9 5,1 29,9 29,5 32,4 6,2 33,7 32,9 38,9 6,9 38,6 36,6 50,9 *Not: På grund av införande av nytt lönesystem. 2012 omfattar redovisningen av sjukfrånvaron perioden 1 april tom. 31 december. Den totala sjukfrånvaron har ökat. Det finns en trend både i Sörmland och även i riket med ökad sjukfrånvaro. Under 2014 var den 6,2% och har därmed ökat med 0,65 procentenheter jämfört med förra året. Sjukfrånvaron har ökat för både män och kvinnor, mest för gruppen kvinnor. Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid för åldersgruppen upp till 29 år har minskat medan åldersgruppen 30-49 år samt gruppen 50 år och uppåt har ökat från föregående år. Andel sjukfrånvaro över 59 dagar dvs. långtidssjukfrånvaron har ökat från 34% till 39% jämfört med föregående år. Fortfarande har männen lägre sjukfrånvaro än kvinnorna förutom andel sjukfrånvaro män över 50 dagar d.v.s. långtidssjukfrånvaro. 48 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Nedanstående diagram visar sjukfrånvaron på förvaltningsnivå. Tillsvidareanställda Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 8,0% Kommunledningsförvalt ning Socialförvaltning 7,0% 6,0% 5,0% Barn- och utbildningsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Samhällsbyggnadsförvalt ning 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunens förvaltningar uppvisar lite olika tendenser. Inom socialförvaltningen har sjukfrånvaro ökat. Storleken på förvaltningen spelar en stor roll i en sådan här mätning eftersom en liten förvaltning påverkas mycket av enstaka sjukfall. Frisknärvaron redovisar andelen personer som inte har någon registrerad sjukfrånvaro under beräkningsperioden. Sammantaget kan konstateras att den totala frisknärvaron har ökat jämfört med föregående år. Männen har högre frisknärvaro än kvinnorna. Företagshälsovård Flens kommun har haft Feelgood som leverantör av företagshälsovård till och med 2014. Målsättningen har varit att hälften av de köpta tjänsterna skall avse förebyggande och främjande insatser. Vid årets analys kan konstateras att målet med att hälften av insatserna från kommunens företagshälsovård skall avse förebyggande aktiviteter har nåtts. 70 procent av insatserna avser antingen organisatoriska eller individuellt förebyggande insatser, se nedan. Friskvård Under hela året har kommunens anställda getts möjlighet till fria bad i simhallen på Hammarvallen. I stadshusets källare finns ett gym med redskap för styrketräning som är tillgängligt för alla anställda. Jämställdhet/Mångfald Kommunen har idag totalt 51 chefer. Av de 51 cheferna är 18 män. Våra manliga chefer återfinns framförallt inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Våra kvinnliga chefer finns inom äldreomsorg och skola/barnomsorg. Det fanns totalt 1162 tillsvidareanställda anställda inom Flens kommun, (2014-12-31). Av dessa var det 961 (82,7%) kvinnor samt 201 män (17,3 %). Jämställdhet (i procent) Andel kvinnliga chefer i förhållande till anställda kvinnor Andel manliga chefer i förhållande till anställda män Andel månadsanställda kvinnor med heltidsanställning Andel män med heltidsanställning 2010 3,5 2011 3,6 2012 3,5 2013 4,0 2014 3,4 11,5 11,7 9,0 7,8 10,0 58,3 59,7 63,7 64,5 59,8 82,2 82,4 85,5 86,8 83,1 Av kommunens fem förvaltningschefer (2014) var fyra kvinnor och en man. 49 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖREDOVISNING Hållbar utveckling FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid”, den så kallade Brundtlandrapporten, beskriver hållbar utveckling som ”en utveckling som .. tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov”. Miljöpolicy I Miljöpolicy, antagen 2001, anger kommunen hur arbetet ska bedrivas; ”Vi förtroendevalda och anställda i Flens kommun ska i våra olika roller (utbildare, vårdare, byggherre, förvaltare, myndighet mm) målmedvetet arbeta för ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vårt ansvar för att skydda människors hälsa samt att förvalta vårt biologiska arv tar inte slut vid kommungränsen. Vi ska hushålla med naturresurser och åstadkomma fungerande kretslopp. Vårt arbete ska bidra till en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden och ett ur miljö- och hälsosynpunkt gott samhälle. Vi gör detta för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livsmiljö.” Lokala miljömål Kommunfullmäktige har i december 2014 antagit lokala miljömål. Målen omfattar områdena: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Biologisk mångfald och Ekologiska och närproducerade livsmedel. Samlad bedömning av kommunens miljöarbete Med utarbetande och antagande av lokala miljömål har det strategiska och systematiska miljöarbetet i kommunen tagit ny fart. De övergripande målen har brutits ned i specifika mål för 2018. Det är vid utgången av 2014 svårt att avgöra om målen kan uppnås helt till 2018. Arbete har inletts med att ta fram ett rapporteringssystem som ska underlätta uppföljning av miljöarbetet. Begränsad klimatpåverkan Målet om fossilfri uppvärmning av byggnader bör, med ytterligare några åtgärder, kunna uppfyllas till 2018 liksom utfasning av direktverkande el för uppvärmning. Målet om minskad elförbrukning i gatu- och vägbelysning bedöms kunna nås 2018. Målen för egen produktion av solvärme och solel bör kunna nås 2018 om ytterligare installationer görs. Det är tveksamt om målen för minskad el- och värmeförbrukning i byggnader kan uppnås 2018 liksom målet för minskade resor i tjänsten. Giftfri miljö Arbete planeras, har inletts och pågår med en rad olika åtgärder som bör kunna leda till att kommunens mål för Giftfri miljö bör kunna uppnås 2018. Vatten Att uppnå miljökvalitetsnormerna för ytvatten (sjöar och vattendrag) kräver insatser utöver sådana som kommunen råder över. Däremot har arbete inletts och pågår med sådana åtgärder som kommunen kan genomföra. Det är vid utgången av 2014 svårt att avgöra om kommunens mål för 2018 kan uppnås. God bebyggd miljö Arbete planeras, har inletts och pågår med en rad olika åtgärder som bör kunna leda till att kommunens mål för God bebyggd miljö bör kunna uppnås 2018. Biologisk mångfald Inga särskilda aktiviteter inom målområdet har genomförts under året. Det är vid utgången av 2014 svårt att avgöra om kommunens mål för 2018 kan uppnås. Ekologiska och närproducerade livsmedel En väsentlig ökning av ekologiska livsmedel har skett från 2013 till 2014. Målet för 2014 (15%) är uppfyllt. Målet för 2016 (30%) bedöms vara uppfyllt under 2015 och målet för 2018 (40%) bör kunna uppfyllas. 50 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Verksamhet 2014 Begränsad klimatpåverkan Det energieffektiviseringsprojekt som bedrivits med stöd av bidrag från Energimyndigheten, avslutas 2014. Slutrapport ska lämnas till Energimyndigheten i mars 2015. Arbetet för att begränsa klimatpåverkan inriktas i huvudsak på tre områden • Minskade utsläpp av klimatpåverkande ämnen (koldioxid mfl). • Minskad energiförbrukning och effektivare energianvändning. • Förnyelsebar energi. Utfasning av fossila bränslen för uppvärmning är en viktig faktor för minskade koldioxidutsläpp. Ersättning av eldningsolja med förnyelsebara bränslen har skett fortlöpande. Under 2014 har Flens Bostads AB fasat ut sk spetslastolja (oljeeldning vid extra hög värmeförbrukning) i en byggnad och avser att fasa ut resterande (en byggnad) 2015. Flens Kommunfastigheter har sk spetslastolja i två byggnader. Ökad andel miljöbilar och minskat resande är en annan viktig faktor för minskad klimatpåverkan. Konvertering av direktverkande el för uppvärmning till vattenburna system med förnyelsebara bränslen är en viktig åtgärd för minskad elförbrukning. Flens Bostads AB har under året slutfört konvertering av direktverkande el för uppvärmning i sina byggnader, vilket innebär att man inte längre har direktverkande el. Flens kommunfastigheter AB har en mindre del direktverkande el kvar. Jämfört med 2009, har 92% av den direktverkande elen för uppvärmning ersatts med fjärrvärme eller biobränsleanläggningar. Minskad energiförbrukning och effektivare energianvändning innebär både miljömässiga och ekonomiska vinster. Bostads- och fastighetsbolagen bedriver fortlöpande energibesparande och effektiviserande åtgärder. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedriver ett intensifierat arbete med att byta ut konventionella belysningsarmaturer till armaturer med LED-lampor. Tekniska nämnden har 2014 anvisat medel från investeringsreserven för att öka utbytestakten. Förutom en väsentligt lägre energiförbrukning, medför bytet lägre underhållskostnader bland annat därför att LED-lamporna har en betydligt längre brinntid och armaturerna längre livslängd än konventionella lampor och armaturer. All el som kommunen handlat upp är förnyelsebar. Flens Bostads AB har under året installerat solceller på en av sina fastigheter, för elproduktion. Den producerade mängden el uppgick 2014 till 9,3 MWh. Dessutom finns solfångare för värmeproduktion på äldreboendet Slottsängen och Bettna skola. Slottsängens värmeproduktion uppgick 2014 till 10,2 MWh. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedriver energi- och klimatrådgivning till privatpersoner och företag med hjälp av Energikontoret Mälardalen. Giftfri miljö 2014 har 10 av totalt 17 nedlagda kommunala deponier (”soptippar”) inventerats. För att uppnå målet för 2018 behöver resterande deponier inventeras, samtliga riskklassas, och behovet av sanering eller andra åtgärder vara utrett. Målet bör kunna nås till 2018 om arbetet kan fortsätta att bedrivas i samma utsträckning som 2014. Tack vare personalförstärkning under 2014 har Miljökontoret kunnat inleda arbete med inventering och riskklassning av förorenade områden. Arbetet har i huvudsak bestått av insamling av underlag och planering av fortsatt arbete. Inventering och riskklassning påbörjas under 2015. I övrigt har fem ärenden aktualiserats på grund av planarbeten eller bygg- och anläggningsarbeten. Vatten Vattenmyndigheten har bedömt att övergödning och vandringshinder i sjöar och vattendrag, samt behov av skydd för grundvattentillgångar, är de viktigaste vattenrelaterade miljöfrågorna i vattendistriktet. Bedömningen är giltig även för Flens kommun. Under året har arbete pågått med att ta fram en VA-plan. Planen ska bland annat ligga till grund för beslut om utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Arbetet beräknas vara klart under 2015. Sörmland Vatten och Avlopp AB har fortsatt sitt arbete med projektering av en vattenledning från Katrineholm till Flen liksom planeringen för kommunalt vatten och avlopp till Fornbo, Fållökna och Malmsjöberg. 51 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kontrollen av badvattnet vid de kommunala badplatserna visar att badvattnet håller utmärkt badvattenkvalitet. Miljökontoret ansvarar för kommunens program för kalkning av försurade sjöar. Under året har en sjö kalkats (Ösjön). Kontoret utför uppföljande provtagning av kalkningens effekt på uppdrag av länsstyrelsen. God bebyggd miljö Under året har arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Flens stad slutförts och planen har antagits av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har beställt revidering av översiktsplanen hos bygg-, miljö- och räddningsnämnden (from 2015 samhällsbyggnadsnämnden). Länsstyrelsen har lämnat sin sammanfattande redogörelse inför revideringen (bedömning av särskilt behov av uppdatering, riksintressen, övrigt planeringsunderlag). Planarbetet kommer att inledas under 2015. Arbetet med andra etappen av ombyggnaden av Landsvägsgatan i Malmköping blev klar under året. I arbetet har det ingått att göra iordning busscentral samt gång- och cykelbana utmed Landsvägsgatan. Under året har också stationsområdet i Hälleforsnäs iordningställts med väderskydd, hållplats för bussar, cykelparkering och bilparkering. Kommunfullmäktige har under året beslutat om utbyggnad av bredband. Kommunfullmäktige har under året antagit ändrade avfallsföreskrifter som ett led i införandet av separat insamling av matavfall från hushållen. Matavfallet ska behandlas för att utvinna biogas. Insamlingen ska påbörjas under 2016. Biologisk mångfald Inga särskilda aktiviteter har bedrivits under året. Ekologiska och närproducerade livsmedel Andelen ekologiska livsmedel i verksamheterna (Kostenheten) har ökat från 4% 2013 till 31% vid senaste mätningen 2014. Uppgiften avser inte helåret men visar en kraftig ökning från 2013. Ökningen har kunnat genomföras bland annat tack vare ny upphandling och ändrade sätt att tillaga maten. 52 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning (mnkr) Not Kommunen 2014 2013 Kommunkoncernen 2014 2013 Not Verksamhetens intäkter 1,8 187,7 194,1 22 329,9 321,7 Verksamhetens kostnader 2,8 -1 027,4 -1 017,1 23 -1 119,9 -1 095,3 -18,7 -16,8 24 -45,4 -42,3 -858,4 -839,8 -835,4 -815,9 Avskrivningar 3 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter 4 605,8 600,9 4 605,8 600,9 Generella bidrag och utjämning 5 252,3 224,6 5 252,3 224,6 Finansiella intäkter 6 7,3 8,4 25 0,4 1,0 Finansiella kostnader 7 -1,9 -8,2 26 -13,9 -19,9 Resultat före extraordinära poster 5,1 -14,1 9,2 -9,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 5,1 -14,1 9,2 -9,3 I verksamhetens intäkter ingår jämförelsestörande poster på 0,1 mnkr för 2014 och 16, mnkr för 2013 , se not 8 I verksamhetens kostnader ingår jämförelsestörande poster på 3,3 mnkr för 2014 och 3,6 mnkr för 2013, se not 8 I finansiella kostnader ingår jämförelsestörande poster på 6,4 mnkr för 2013, se not 8 53 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Balansräkning (mnkr) Kommunen Not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 272,5 255,9 203,8 12,1 55,2 1,4 176,9 26,7 50,9 1,4 253,8 526,3 356,7 612,6 0,0 9,0 72,8 190,3 272,1 0,0 8,5 83,9 77,3 169,7 SUMMA TILLGÅNGAR 798,4 782,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital 14 458,0 452,9 5,1 -14,1 85,3 27,1 112,4 80,5 30,2 110,7 49,9 178,1 228,0 51,2 167,5 218,7 798,4 19 20 21 9 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Pågående arbeten Maskiner, fordon, inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m. Exploateringsmark Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 10 11 12 13 därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder 15 16 17 18 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Borgens- och övriga ansvarsförbindelser Leasing och hyresåtagande Kommunkoncernen Not 2014-12-31 2013-12-31 1 126,4 1 074,0 850,3 34,3 240,4 1,4 788,1 64,4 220,1 1,4 5,3 1 131,7 5,2 1 079,2 0,9 9,0 70,9 191,5 272,3 1,0 8,5 81,6 78,0 169,1 1 404,0 1 248,3 544,7 518,1 9,2 -9,3 85,3 29,8 115,1 80,5 35,1 115,6 552,7 191,5 744,2 431,4 183,3 614,7 782,3 1 404,0 1 248,3 407,8 427,0 407,8 427,0 408,0 384,6 10,5 8,6 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 I avsättningar för pensioner ingår jämförelsestörande poster på 6,4 mnkr för 2013, se not 15 54 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kassaflödesanalys (mnkr) Not Kommunen 2014-12-31 2013-12-31 Kommunkoncernen 2014-12-31 Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster 5,1 20,4 -14,1 40,0 9,2 71,9 Del summa medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 25,5 25,9 81,1 12 11,1 30 11 18 -0,5 10,6 46,7 4,2 0,0 0,0 -2,2 27,9 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Förändring pågående arbeten Kassaflöde från investeringsverksamheten 9 9 10 9 -50,2 0,3 0,0 14,6 -35,3 -48,0 0,3 0,0 10,4 -37,3 27 27 28 27 -110,8 1,0 -0,1 30,1 -79,8 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Återbetalning av lån Amortering av skuld Ökning / minskning långfristiga skulder Ökning / minskning långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 17 17 17 17 10 0,0 0,0 -1,2 -0,1 102,9 101,6 9,8 -19,6 -1,1 4,5 1,5 -4,9 34 34 34 34 28 0,0 0,0 -11,2 121,3 0,0 110,1 113,0 -14,3 77,3 190,3 113,0 91,6 77,3 -14,3 Ökning / minskning kortfristiga fordringar Ökning / minskning förråd och varulager Ökning / minskning övriga omsättningstillgångar Ökning / minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel 13 13 55 29 35 10,7 0,1 -0,5 -8,2 83,2 113,5 31 31 78,0 191,5 113,5 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Avgifter för social omsorg Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Försäljning av anläggningstillgångar Övriga och interna intäkter Summa verksamhetens intäkter inkl interna intäkter Interna intäkter Summa verksamhetens exkl interna intäkter 2014-12-31 2013-12-31 4,7 22,0 10,3 137,4 4,9 8,3 0,1 44,1 231,8 44,1 187,7 3,2 22,2 9,4 128,2 5,6 7,9 2,6 55,3 234,4 40,3 194,1 I verksamhetens intäkter ingår jämförelsestörande poster på 0,1 mnkr för 2014 och 16, mnkr för 2013, se not 8 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Pensionskostnader Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial Entreprenader och köp av verksamhet Lokal- och markhyror, fastighetsservice mm Lämnade bidrag Materialkostnader Övriga kostnader och interna kostnader Summa verksamhetens kostnader inkl interna kostnader Interna kostnader Avslut PO-pålägg Kapitalkostnader Internfördelade PO-pålägg Övriga interna kostnader Summa verksamhetens kostnader exkl interna kostnader 610,1 50,7 4,4 161,5 91,7 61,5 23,1 125,5 605,6 66,5 4,6 170,4 91,7 61,3 21,2 89,8 1 128,5 1 111,1 3,7 24,6 28,7 44,1 1 027,4 2,2 23,0 28,5 40,3 1 017,1 I verksamhetens kostnader ingår jämförelsestörande poster på 3,3 mnkr för 2014 och 3,6 mnkr för 2013, se not 8 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar byggnader och anläggningar Avskrivningar maskiner och inventarier Summa avskrivningar 8,2 10,5 18,7 56 8,1 8,7 16,8 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen 2014-12-31 2013-12-31 Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa kommunalskatteintäkter 607,4 0,1 -1,7 605,8 604,4 -3,9 0,4 600,9 Not 5 Generella statsbidrag o utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Strukturbidrag Summa generella bidrag och utjämning 182,7 29,5 30,4 3,7 4,3 1,7 252,3 171,6 29,6 12,4 7,3 3,1 0,6 224,6 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter på utlåning till kommunalt koncernföretag Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter 7,1 0,2 7,3 7,9 0,5 8,4 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnad pensioner Övriga räntekostnader Summa finansiella kostnader 0,6 1,3 1,9 6,9 1,3 8,2 I finansiella kostnader ingår jämförelsestörande poster på 6,4 mnkr för 2013, se not 8 Not 8 Jämförelsestörande poster Realisationsvinst försäljning anläggnings- och omsättningstillgångar Återbetalning AFA Sänkning av diskonteringsränta Pensioner förtroendevalda från innan 2012 Summa jämförelsestörande poster 0,1 0,0 0,0 -3,3 -3,2 2,6 13,6 -6,4 -3,6 6,2 Not 9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Allmän markreserv Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Omklassificering Redovisat värde vid årets slut 21,8 0,0 0,0 0,0 0,0 21,8 21,8 0,0 0,0 0,0 0,0 21,8 57 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen 2014-12-31 Verksamhetsfastigheter Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Redovisat värde vid årets slut 2013-12-31 80,4 14,9 -2,3 0,0 93,0 80,4 2,3 -2,1 -0,2 80,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,4 Publika fastigheter (gator, vägar, parker) Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Redovisat värde vid årets slut 68,5 20,3 -5,7 0,0 83,1 59,1 15,2 -5,8 0,0 68,5 Fastigheter för annan verksamhet Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Omklassificering Redovisat värde vid årets slut 5,8 0,0 -0,1 -0,3 0,1 5,5 5,5 0,6 -0,2 -0,1 0,0 5,8 203,8 176,9 Fastigheter för affärsverksamhet Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Redovisat värde vid årets slut Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar Pågående ny- till- och ombyggnad Redovisat värde vid årets början Pågående arbete Under året aktiverat Redovisat värde vid årets slut Summa pågående arbeten Maskiner, fordon och inventarier Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Årets avskrivning Extra nedskrivning Redovisat värde vid årets slut Summa maskiner, fordon och inventarier 58 26,7 2,4 -17,0 12,1 37,1 15,7 -26,1 26,7 12,1 26,7 50,9 14,8 0,0 -10,5 0,0 55,2 29,8 29,7 0,0 -8,6 0,0 50,9 55,2 50,9 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen 2014-12-31 2013-12-31 Övriga materiella anläggningstillgångar - konst Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut 1,4 0,0 0,0 0,0 1,4 1,4 0,0 0,0 0,0 1,4 Summa övriga materiella anläggningstillgångar 1,4 1,4 272,5 255,9 6,0 3,0 3,0 2,5 1,3 1,0 1,0 0,5 0,1 18,4 6,0 3,0 3,0 2,5 1,3 1,0 1,0 0,5 0,1 18,4 Långfristiga fordringar Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Flens Industrihus AB Summa långfristiga fordringar 227,3 0,0 8,1 235,4 228,5 101,7 8,1 338,3 Redovisat värde vid årets slut 253,8 356,7 Not 11 Exploateringsmark Flen Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut 3,3 0,4 0,0 3,7 3,3 0,0 0,0 3,3 Sparreholm Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut 0,8 0,0 0,0 0,8 0,8 0,0 0,0 0,8 Se avsnittet redovisningsprinciper Summa materiella anläggningstillgångar Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Flens Bostads AB Flens Kommunfastigheter AB Unikabruket AB Förlagslån Kommuninvest Kommunförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Flens Industrihus AB Flen Vatten och Avfall AB Kommuninvest ekonomisk förening Bostadsrätter, andelar och övriga aktier Summa aktier och andelar 59 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen 2014-12-31 2013-12-31 Hälleforsnäs (F.d Mellösa) Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut 2,7 0,0 0,0 2,7 2,7 0,0 0,0 2,7 Malmköping Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut 0,7 0,0 0,0 0,7 0,7 0,0 0,0 0,7 Vadsbro Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Mellösa Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut 1,0 0,0 0,0 1,0 1,0 0,0 0,0 1,0 Summa exploateringsmark 9,0 8,5 15,3 36,6 20,4 0,5 72,8 15,1 43,6 21,8 3,4 83,9 0,1 190,2 151,6 190,3 0,1 77,2 39,8 77,3 Not 12 Fordringar Kundfordringar Fordran stat och övriga kommuner Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Övriga fordringar Redovisat värde vid årets slut Not 13 Kassa och bank Handkassa Bank varav kommunens del Redovisat värde vid årets slut Kommunen har en checkkredit på 30 miljoner kronor som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället. 60 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen 2014-12-31 Not 14 Eget kapital IB eget kapital Årets resultat UB eget kapital 2013-12-31 452,9 5,1 458,0 467,0 -14,1 452,9 Not 15 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation - Avsatt till Pensioner Särskilt avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension PA-KL pensioner Pension till efterlevande Visstidspensioner Förtroendevalda Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner 5,6 44,4 8,4 1,0 5,7 3,5 68,6 16,7 85,3 5,7 40,0 8,7 1,3 6,2 2,9 64,8 15,7 80,5 Avsatt till Pensioner Ingående avsättning Förtroendevalda Nyintjänad pension Arbetstagare som pensionerats Ränte-och basbeloppsuppräkningar Sänkning av diskonteringsräntan Pension till efterlevande Årets utbetalningar Övrig post Summa avsatt till pensioner 64,8 0,8 4,8 0,6 0,8 0,0 0,0 -2,4 -0,8 68,6 44,5 -3,1 11,5 6,6 1,3 5,1 0,8 -2,2 0,3 64,8 Avsatt till löneskatt Ingående avsättning Förändring löneskatt Utgående avsättning löneskatt 15,7 1,0 16,7 10,8 4,9 15,7 Summa avsatt till pensioner inkl löneskatt 85,3 80,5 Jämförelsestörande avsättningar Sänkning av diskonteringsräntan inkl löneskatt Summa justerade pensionsavsättning inkl löneskatt 0,0 85,3 -6,4 74,1 Aktualiseringsgrad 87% 84% Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper 61 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen 2014-12-31 Not 16 Övriga avsättningar Avsatt för Citybanan Ingående avsättning Indexuppräkning Medfinansiering utbetalning Utgående avsättning 19,8 0,2 -3,3 16,7 2013-12-31 21,6 0,3 -2,1 19,8 Citybanan är en planerad ca 6 km lång pendeltågstunnel genom centrala Stockholm. Syftet är att frigöra kapacitet på befintliga spår söder om Stockholms central. Detta är en förutsättning för ökad tågtrafik till och från Stockholm då spåren idag är maximalt belastade. Avsatta medel index uppräknas med SCBs entreprenadindex E84 enligt avtalet om medfinansiering 18 december 2007. Första utbetalningsdatum var 1 januari 2013 därefter med lika stora belopp under en 5-års period (förutsatt att citybanan öppnar för trafik 2017) Avsatt för återställande av deponi Ingående avsättning Ianspråktagna avsättningar Utgående avsättning 10,4 0,0 10,4 10,6 -0,2 10,4 Avsättningen avser återställande av deponi vid Frutorpstippen. Arbetet med att återställa är i dagsläget i en inledningsfas och beräknas pågå tom 2024. Enligt beslut från Länsstyrelsen krävs en ekonomisk säkerhet om 19 mnkr för att säkerställa att arbetet kommer att fullföljas, Flens kommun har beviljats en sådan säkerhet från Sörmlands Sparbank. Summa övriga avsättningar 27,1 30,2 Not 17 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Investeringsbidrag från Boverket Summa långfristiga skulder 45,5 4,4 49,9 46,7 4,5 51,2 1,2 24,3 38,7 9,4 10,9 0,0 0,6 93,0 178,1 1,3 20,4 36,3 9,1 8,4 1,0 0,5 90,5 167,5 Not 18 Kortfristiga skulder Kortfristig-del av långfristig skuld Leverantörsskulder Koncernkonto bolagens andel Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Skuldförda statsbidrag Flen Vatten och Avfall AB Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 62 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen 2014-12-31 2013-12-31 Not 19 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Pensionsåtagande Ingående balans Förtroendevalda pensioner intjänade före 2012 Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Gamla utbetalningar Aktualisering Sänkning av diskonteringsränta Bromsen Övrig post Summa pensionsåtagande intjänat tom 1997-12-31 Löneskatt Utgående balans Summa pensionsåtagande intjänat tom 1997-12-31 Löneskatt Utgående balans 427,0 0,3 3,2 0,3 -14,8 -1,1 0,0 -1,7 -1,7 411,5 -3,7 407,8 411,5 -3,7 407,8 409,6 -4,3 3,8 6,2 -15,2 -1,0 25,5 0,0 -1,0 423,6 3,4 427,0 423,6 3,4 427,0 Not 20 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser Borgensåtagande Kommunägda bolag Flens Bostads AB Flen Vatten och Avfall AB Flens Kommunfastigheter AB Unikabruket AB Summa kommunägda bolag 268,4 60,0 39,3 30,0 397,7 278,4 48,0 19,8 30,0 376,2 0,2 0,1 0,0 0,3 0,2 0,1 0,0 0,3 7,0 3,0 0,0 10,0 5,0 3,0 0,1 8,1 408,0 384,6 Egna hem och småhus SBAB AB Balken Finans Sweden Boverket Summa egna hem och småhus Föreningar, stiftelser Stiftelsen Häleforsnäs bruksfastigheter Flens Golfklubb Övriga föreningar, stiftelser Summa föreningar, stiftelser Summa ansvarsförbindelser 63 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen 2014-12-31 Not 21 Leasing och hyresåtagande Operationella leasingavtal Inventarier och utrustning Minimileaseavgifter därav förfall inom 1 år förfall inom 1-5 år förfall senare än 5 år Fordon Minimileaseavgifter därav förfall inom 1 år förfall inom 1-5 år förfall senare än 5 år 2013-12-31 7,7 10,5 5,1 8,3 2,9 2,2 0,0 3,7 4,6 0,0 2,6 2,2 1,5 1,1 0,0 1,4 0,8 0,0 Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år Totala minimileaseavgifter Framtida finansiella kostnader Nuvärdet av minimileaseavgifterna 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Hyresåtagande Minimihyror därav förfall inom 1 år senare än 1 år men inom 1-5 år förfall senare än 5 år 172,7 76,4 72,7 23,6 64 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunkoncernen 2014-12-31 Not 22 Verksamhetens intäkter Flens kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa 2013-12-31 187,7 109,6 1,0 77,5 55,5 2,4 -103,7 329,9 194,1 106,0 2,0 77,2 53,1 3,0 -113,8 321,7 1 027,4 84,9 0,7 67,0 42,3 1,2 -103,7 1 119,9 1 017,1 81,3 0,7 67,2 40,8 2,0 -113,8 1 095,3 Not 24 Avskrivningar Flens kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa 18,7 11,3 0,3 5,6 8,7 0,7 0,0 45,4 16,8 11,3 0,4 4,8 8,1 0,8 0,0 42,3 Not 25 Finansiella intäkter Flens kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa 7,3 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 -7,1 0,4 8,4 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 -7,7 1,0 Not 23 Verksamhetens kostnader Flens kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa 65 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunkoncernen 2014-12-31 Not 26 Finansiella kostnader Flens kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa 2013-12-31 1,9 8,9 0,1 4,7 4,6 0,8 -7,1 13,9 8,2 9,4 0,1 4,8 4,2 0,9 -7,7 19,9 Flens kommun 272,5 255,9 Flens Bostads AB 351,6 338,6 8,9 8,3 Flens Kommunfastigheter AB 281,6 263,6 Flen Vatten och Avfall AB 182,7 177,7 29,2 29,9 0,0 0,0 1 126,4 1 074,0 253,8 356,7 0,3 0,3 Flens Industrihus AB 0,0 0,0 Flens Kommunfastigheter AB 0,0 0,0 Flen Vatten och Avfall AB 0,5 0,5 Unikabruket AB 0,0 0,0 -249,4 -352,3 5,3 5,2 9,0 8,5 Flens Bostads AB 0,0 0,0 Flens Industrihus AB 0,0 0,0 Flens Kommunfastigheter AB 0,0 0,0 Flen Vatten och Avfall AB 0,0 0,0 Unikabruket AB 0,0 0,0 Eliminering interna poster 0,0 0,0 Summa 9,0 8,5 Not 27 Materiella anläggningstillgångar Flens Industrihus AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa Not 28 Finansiella anläggningstillgångar Flens kommun Flens Bostads AB Eliminering interna poster Summa Not 29 Övriga omsättningstillgångar Flens kommun 66 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunkoncernen 2014-12-31 2013-12-31 Not 30 Fordringar Flens kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa 72,8 2,0 0,3 13,2 3,9 0,3 -21,6 70,9 83,9 2,9 0,5 15,1 5,7 0,3 -26,8 81,6 Not 31 Kassa och bank Flens kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa 190,3 19,9 7,2 8,3 0,0 4,0 -38,2 191,5 77,3 19,9 6,7 6,2 0,3 4,0 -36,5 78,0 Not 32 Eget kapital IB eget kapital Justering av reserver Årets resultat UB eget kapital 518,1 17,4 9,2 544,7 527,4 Not 33 Avsättningar Flens kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Justering av avsättningar Summa 112,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,7 115,1 110,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,9 115,6 67 -9,3 518,1 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunkoncernen 2014-12-31 2013-12-31 Not 34 Långfristiga skulder Flens kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa 49,9 268,4 8,1 265,5 166,2 30,0 -235,4 552,7 51,2 278,5 8,1 247,7 154,2 30,0 -338,3 431,4 Not 35 Kortfristiga skulder Flens kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa 178,1 30,8 1,4 31,9 8,2 0,9 -59,8 191,5 167,5 28,6 0,5 31,7 17,1 1,1 -63,1 183,3 408,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 -397,7 10,5 384,6 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 -376,2 8,6 Not 36 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser Borgensåtagande Flens kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa 68 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Intäkter och kostnader Hur kommunens olika typer av driftintäkter och driftkostnader fördelar sig framgår av diagrammen nedan. Kommunens intäkter Skatteintäkter 16% 2% Generella statsbidrag och utjämning 58% 24% Taxor och avgifter Övriga intäkter Den klart dominerade intäkten är skatter 58% (58% 2013). Den näst största är den kommunalekonomiska utjämningen 24% (22% 2013). Tillsammans motsvarar dessa 82% procent av kommunens totala intäkter (80% 2013). Kommunens kostnader 6% 7% Personalkostnader Pensionskostnader 9% Köp av huvudverksamhet 15% 58% Lokal- och markhyror Lämnade bidrag 5% Övriga kostnader Den överlägset största kostnaden är personalkostnaden som motsvarar 58% av de totala externa driftkostnaderna (58% 2013). 69 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Driftredovisning (mnkr) Redovisning 2014 Nämnd Intäkter Kostnader Budget 2014 Netto Avvikelse 2014* Netto Utfall 2013 Netto Kommunfullmäktige 0,0 1,8 -1,8 -2,0 0,1 -1,7 Kommunstyrelse 5,0 83,8 -78,8 -76,9 -1,9 -105,0 Revision 0,0 0,6 -0,6 -0,7 0,1 -0,6 Överförmyndare 0,6 2,2 -1,6 -1,8 0,2 -2,3 Personalnämnd 0,0 0,1 -0,1 -0,2 0,1 -0,1 Valnämnd 0,5 0,9 -0,3 -0,9 0,6 0,0 Socialnämnd 110,0 446,6 -336,6 -331,1 -5,5 -288,9 Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd 21,0 34,8 -13,7 -13,9 0,2 -13,6 Barn- och utbildningsnämnd 65,7 395,7 -329,9 -332,7 2,7 -331,4 5,6 37,9 -32,3 -34,0 1,7 -32,0 Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd 15,6 44,5 -28,9 -28,2 -0,7 -27,5 Bygg-, miljö och räddningsnämnd 7,7 27,6 -19,9 -19,5 -0,5 -19,9 Summa nämnder 232 1 076,4 -844,7 -841,9 -2,8 -823,0 922,9 73,1 849,8 842,5 7,3 808,9 1 154,6 1 149,5 5,1 0,7 4,5 -14,1 Finansiering Summa *Siffrorna i kolumnen avvikelse visar nämndernas budgetavvikelse utan hänsyn till ianspråktagna balanskravsmedel. 70 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Investeringsredovisning (tkr) Bokslut 2014 Kostnader Intäkter Nämnd Kommunstyrelse / Kommunledningsförvaltning IT-utrustning Fiber företag Utbyggnad bredband Inventarier, maskiner och fordon Ärendehanteringssystem Ortsutveckling Malmköping Landsvägsgatan Ortsutveckling Hälleforsnäs Ortsutveckling Sparreholm Medfinansiering cykelbana YxtaholmMalmköping Sökmotor till hemsidan Informationstavlor 6 436 2 500 2 517 872 505 42 0 0 0 0 Netto 892 16 826 50 0 0 0 Arbetsmarknad, integration och vuxenutbildning Undervisningsdatorer Teknisk nämnd Landsvägsgatan Malmköping etapp 2 Fordon och maskiner Offentlig belysning Beläggningar Brounderhåll Tågstopp Hälleforsnäs Ombyggnad Heden Gruppbostäder nya Park och utemiljö Fastighetsförbättringar Landsvägsgatan Malmköping etapp 3 Informationstavlor Ortsutveckling Malmköping Gång- och cykelväg Mark och fastighetsförvärv Tillgänglighet gata Skateboardpark Exploatering Investeringsreserv Fastighetsbildningar Energibesparande åtgärder Tillgänglighet i lokaler Gata/park Lugna gatan, trafiksäkerhet 71 Budget 2014 5 544 2 484 1 691 822 505 42 0 0 0 0 24 750 3 000 0 5 000 500 50 3 324 400 4 000 4 000 0 0 0 3 000 16 1 460 247 247 0 247 247 418 418 26 982 15 013 3 848 1 699 1 655 1 409 1 099 909 684 425 143 50 45 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 156 4 156 22 826 10 857 3 848 1 699 1 655 1 409 1 099 909 684 425 143 50 45 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 46 362 12 956 4 541 3 752 1 874 3 547 1 000 581 1 089 572 1 000 1 000 0 0 3 000 2 257 2 002 1 792 1 581 1 425 758 637 468 300 230 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Investeringsredovisning (tkr) Bokslut 2014 Kostnader Intäkter Nämnd Kultur- och fritidsnämnd Investeringsåtgärder Nytt maskineri bowlingen Badbryggor Utbyte vattenrening simhall Möbler bibliotek Teknikutveckling bibliotek Digital biografverksamhet Renovering konst Idrottsmaterial 2014 Budget 2014 987 326 301 175 132 29 24 0 0 0 0 987 326 301 175 132 29 24 0 0 0 5 735 550 2 000 200 2 000 30 24 451 380 100 Socialnämnd Inventarier äldreboende Åtgärd för att minska smittspridning Inventarier Individ- och familjeomsorg (IFO) Sängar Inventarier Vårlöken Trygghetslarm Inventarier nytt äldreboende Ny server Procapita 1 642 994 465 86 80 17 0 0 0 0 1 642 994 465 86 80 17 0 0 0 4 157 1 377 932 0 266 557 700 200 125 Bygg- miljö och räddningsnämnd Detaljplaner BMR FIP Malmköping Ackumulerat investeringsutrusting Sotningsverksamhet investeringar Räddningsmaterial Komplettering andningsskydd Exploatering Talja Norra Exploatering 6-hjuling med kärra 1 228 464 278 252 154 34 25 21 0 0 0 1 228 464 278 252 154 34 25 21 0 0 3 879 334 0 2 353 0 0 0 0 1 092 100 Barn- och utbildningsnämnd Undervisningsdatorer Inventarier och undervisningsmaterial Lokalanpassningar Inventarier mm kost, städ 3 154 2 104 563 414 73 0 3 154 2 104 563 414 73 4 349 2 287 693 415 954 40 676 5 048 35 628 89 650 Summa investeringar 72 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. 2014 har Flens Bostadsaktiebolags redovisning förändrats till de nya redovisningsprinciperna, K3-reglerna. Vid en övergång till K3 ska en förstagångstillämpare upprätta en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. När bolagets ingångsbalansräkning enligt K3 upprättades justerades belopp som i tidigare årsredovisningar rapporterats i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd. Nedan lämnas kommentarer till de redovisningsprinciper kommunen använt samt avvikelser jämfört med lagstiftning och rekommendationer. Avvikelser Kommunen redovisar Kassaflödesrapport för den sammanställda redovisningen för första gången i Årsredovisning 2014 varpå inga jämförande siffror för tidigare år finns.(RKR 8.2) Enligt RKR 12 ska ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar för varje tillgångsslag redovisas i not, p.g.a. brister i nuvarande system kan det inte redovisas på ett tillförlitligt sätt. Förändrade redovisningsprinciper Från och med 2013 tillämpas RKR 18 Redovisning av intäkter. Rekommendationen innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. Sammanställd redovisning (RKR 8.2) I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund i vilka Flens kommun har minst 20 procent inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår i avsnittet Ekonomisk översikt. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och med hänsyn till specificering enligt proportionell konsolideringsmetod. Kommunens bokförda värden på aktier i de kommunala bolagen har eliminerats mot bolagens eget kapital. I koncernens eget kapital ingår efter eliminering, förutom kommunens eget kapital, endast den del av de kommunala bolagens eget kapital som motsvarar ägd andel. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har interna mellanhavanden eliminerats med ägd andel. Jämförelsestörande poster (RKR 3.1) Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mnkr. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar samt kostnader och intäkter för tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. Intäkter Skatteintäkter (RKR 4.2) Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges kommuner och landsting (SKL):s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. 73 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Övriga intäkter Investeringsbidrag har tagits upp som en långfristig skuld och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Kostnader Avskrivningar (RKR 11.4) Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivning påbörjas månaden efter att investeringen tagits i bruk. Nedskrivning av anläggningstillgångens värde sker vid bestående värdenedgång. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Avskrivningstider Verksamhetsfastigheter 10-50 år Hyresfastigheter 10-33 år Gator och vägar 20-33 år Maskiner och inventarier 5-10 år Fordon 3-20 år Datorer 3 år Mark skrivs ej av Konst skrivs ej av Huvudregeln för vad som betraktas som investering i Flens kommun är att inköpet har en nyttjandeperiod på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 25 tkr exklusive moms. Korttidsinventarier, d v s inventarier som antas ha en livslängd om högst tre år eller har ett värde som understiger 25 tkr har kostnadsförts direkt vid anskaffning. Nedlagda kostnader vid pågående projekt redovisas som pågående arbeten till dess att de tas i bruk. Exploateringsmark klassificeras som omsättningstillgång i balansräkningen. Komponentavskrivning, kommande redovisningsprincipsförändringar Det har skett en förändring i det regelverk för redovisning som Sveriges kommuner följer. Ett krav på komponentavskrivning har införts och gäller från och med 2014. Flens kommun har påbörjat arbetet med hur komponentavskrivning ska tillämpas i den kommunala redovisningen. Övergången till komponentavskrivning beräknas vara klart fullt ut under 2015. Anläggningstillgångar (RKR 11.4) Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet reducerat med eventuella investeringsbidrag och faktiska av- och nedskrivningar. Kassa och bank Hela behållningen på koncernkontot i kommunens balansräkning redovisas i Kassa och bank. Ställningen på respektive bolags konto redovisas som kortfristig skuld eller fordran. Pensioner (RKR 2.1, 7.1, 17) Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknande enligt RIPS07. Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner inklusive löneskatt intjänade till och med 31 december 1997 behandlas som ansvarsförbindelse. Pensionsåtaganden avseende det individuella valet, och som intjänats under perioden, har kostnadsförts och redovisats som kortfristig skuld. Det gäller även den särskilda löneskatten för individuella delen. Åtagan- 74 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 den för visstids- eller särskild ålderspension samt intjänad pension på löneandelar över 7,5 basbelopp har kostnadsförts under perioden samt redovisats som avsättning i balansräkningen. Fr o m 1 januari 2014 gäller A-KAP-KL för födda 1986 och senare. Även pensionsåtaganden för förtroendevalda politiker redovisas i resultat och balansräkningen. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar vid årets slut. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas de som en kortfristig skuld och belastar resultatet på det år de intjänas. Leasing- och hyresavtal (RKR 13.2) Flens kommun har för närvarande bara operationella leasingavtal och dessa bokförs ej som tillgång utan som kostnad på resultatet. Kommunen rapporterade Leasing första gången i Årsredovisning 2013 och rapporterade hyresåtagande första gången i Delårsrapport 2014. 75 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 ORD OCH BEGREPP Anläggningstillgång Tillgångar för stadigvarande bruk som fastigheter, maskiner, inventarier m.m. Avskrivning Planmässig värdeminskning av en anläggningstillgång på grund av ålder och förslitning. Balanskravsresultat Är årets resultat när hänsyn tagits till reavinster, täckning av tidigare års underskott, eventuell öronmärkning för framtida ändamål eller disposition av tidigare öronmärkta pengar. Detta resultat ska vara minst noll för att kommunen ska leva upp till ekonomi i balans. Balansräkning Redovisar den ekonomiska ställningen, tillgångar och skulder samt eget kapital vid räkenskapsårets slut. Budget Plan över framtida planerade ekonomiska och verksamhetsmässiga händelser under en bestämd tidsperiod. Eget kapital Ingående eget kapital från föregående år och årets resultat eller skillnaden mellan tillgångar och skulder. Extraordinära poster Kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från verksamheter som klart saknar samband med ordinarie verksamhet och som inträffar oregelbundet. Finansieringsanalys Visar hur investeringarna finansierats samt hur rörelsekapitalet (omsättningstillgångarna minus korta skulder) förändrats. Finansiella kostnader och intäkter Bl.a. kostnadsräntor på lån och ränteintäkter på gjorda placeringar. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter. God ekonomisk hushållning Att verksamheten bedrivs så effektivt och ändamålsenligt som möjligt med insatta resurser och att varje generation gör rätt för sig d v s att man inte övervältrar kostnader till kommande generationer. God redovisningssed När det är vanligt att en redovisningsfråga hanteras på samma sätt av flertalet redovisningsskyldiga blir redovisningssättet god sed. Internränta Kalkylmässig ränta för det kapital som nyttjas av en viss verksamhet. Kapitalkostnad Internränta och avskrivningar som en verksamhet belastas med för de investeringsmedel de tagit i anspråk. Kommunalekonomisk utjämning Den kommunalekonomiska utjämningen indelas i fem olika delar, inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, regleringsbidrag/avgift. Syftet är att samtliga kommuner i landet ska kunna bedriva verksamhet med så lika förutsättningar som möjligt oberoende av struktur och skatteunderlag. Kortfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning inom ett år från balansdagen (31/12). Kortfristiga skulder Skulder som ska betalas inom ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Långfristiga fordringar Fordringar som ska betalas senare än ett år från balansdagen (31/12). 76 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Långfristiga skulder Den del av skulderna som inte ska betalas inom ett år. Maxtaxa Avgiftstak för utförd kommunal verksamhet till kommuninvånaren. Omsättningstillgång Kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortfristiga fordringar och förråd dvs. tillgångar man kan omsätta inom 1 år. Ramar Beviljade nettokostnader (kostnader minus intäkter) för respektive nämnd att utföra verksamheten i enlighet med målen och uppdragen i budgeten. Resultaträkning Visar kommunens totala kostnader och totala intäkter samt årets resultat. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Skatteintäkter Kommunalskatten inkl. slutavräkningarna. Soliditet Andelen eget kapital av det totala kapitalet, visar graden av egenfinansiering av tillgångarna. Standardkostnad Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Taxefinansiering Verksamheter som finansieras med avgifter från brukarna. Utdebitering Visar hur mycket av varje intjänad hundralapp en kommuninvånare betalar i kommunalskatt. Utjämning Kommunalekonomisk utjämning och LSS-utjämning. Årets resultat Årets intäkter minus kostnader. 77 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 1: ÖVRIGA INDIKATORER Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Sjukfrånvaron. Mäts i årsredovisningen (procent) 2011 4,67% 6,2 Minska Den totala sjukfrånvaron har ökat. Frisknärvaron Mäts i årsredovisningen. (procent) 2011 35,40% 44,7 Öka Sammantaget kan konstateras att den totala frisknärvaron har ökat jämfört med föregående år. Andel medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom 2 dagar, (procent), jmf riket 85 73 Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen. Mäts i KKiK (antal/1000 inv), jmf riket -2 0,3 40 23 iu iu 8,3 4,1 36,3 26,0 Andel återvunnet hushållsavfall, (procent), mäts i KKiK 27 (2013) 36 Nöjd medborgarindex för Vatten och avlopp. Mäts i SCB: s medborgar- undersökning (NMI index) 61 78 Nöjd medborgarindex för renhållning, sophämtning. Mäts i SCB: s medborgar- undersökning (NMI index) 62 66 Årets resultat (mnkr), mäts i årsredovisningen 5,1 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, (antal/1000 inv), 2013, jmf riket Värdet avser mätning 2013. Andel nyanlända personer som efter 2 år och avslutad etablering går över på försörjningsstöd (procent) Egen mätning Andel (procent) invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd inkl. introduktionsersättning 2013, jmf riket Värdet avser mätning 2013. Andel (procent) hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning som erhållit bistånd i 10-12 mån under året 2013, jmf riket 1% av skatteintäkter o utjämning (ca 8 mkr) Målet med 1% av skatteintäkter och utjämning har inte uppnåtts Egenfinansierade investeringar (procent), mäts i årsredovisningen (exkl. exploatering och särskilda beslut) 100 Nettokostnad näringslivsbefrämjande åtgärder, (kr/inv), hämtas från KOLDA Kostnad Komvux (kr/heltidsstuderande), hämtas från KOLADA) 317 (2013) 100 247 25 073 siffran avser 51 570 2013 Flen ligger på hälften jämfört med alla andra. Det har varit så under många år. Vuxenutbildningen försöker att möta upp elevernas behov av kurser på bästa. Behovet varierar från läsår till läsår och grupper 78 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 bildas på så sätt att man får maximal kostnadseffektivitet. Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, (kr/inv), jmf riket 393 393 Värdet avser mätning 2013. Kostnaderna totalt ligger bland de lägsta i länet. En stor del av kostnaderna kommer att finansieras av statsbidraget från Migrationsverket. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (procent) 2013. Mäts i KKiK, jmf riket 71,7 78,5 Mätning avser 2013. AU-nämnden anger att förutom en lokal överenskommelse mellan Af och IFO och samarbete med nyföretagarcentrum har även en arbetsmarknadskurs för nystartsjobbare, orienteringskurs och ungdomskurser startats. En praktiksamordnare och statsbidragssamordnare i en tjänst är några av förstärkningar som är tänkta. Andel öppet arbetslösa utrikesfödda 16-64 år. Mäts genom arbetsförmedlingen (procent), jmf riket 19,4 8,3 Minska Har ökat från 18,3% i augusti. Språkpraktik ger möjlighet att på ett praktiskt sätt lära sig svenska, som är en viktig del för att komma ut i arbetslivet. Orienteringskursen ska ytterligare stärka deltagare i sitt jobbsökande och ger dem ökade kunskaper inom arbetsmarknad. Antalet byggklara tomter. Mäts genom att räkna antalet byggklara tomter i kommunens utbud (antal), egen mätning 64 Nöjd medborgarindex, gator och vägar. Mäts genom SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 49 54 Belysning har satts upp i Sparreholm vid gångvägen Nyköpingsvägen-Dambrovägen. Belysning GC-väg under riksväg 221 i Bettna har satts upp. Belysningsstolpar vid Celsings allé har bytts ut till LED vilket genererar att området blir mer belyst än med den gamla belysningen. Nöjd medborgarindex, gång och cykelvägar. Mäts genom SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 46 55 Delsträckor har öppnats för trafik på GC-vägen på R55. GC-väg har byggts och förbättrats utmed Landsvägsgatan i Malmköping. Nettokostnad gator, vägar, parkering och parker. Hämtas från KOLADA (kr/invånare), jmf riket 1 492 1 452 Medborgarnas nöjdhet med idrotts- och motionsanläggningar. Mäts i SCB:s medborgarundersökning. (NMI index) Nöjd medborgarindex – kultur. Mäts i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 47 60 47 62 Simhallens öppethållande på kvällar och helger, (timmar/vecka). Mäts i KKiK 30 26 Simhallen har från hösten utökad öppettiden på lördag och söndag med 1,5 timme per dag (från 14.30 till 16.00) samt måndagar från kl 12.00 (tidigare 14.00). Huvudbibliotekets öppethållande på kvällar och helger (timmar/vecka). Mäts i KKiK 12 13 Biblioteket fick förändrade och delvis utökade öppettider från mars. Kvällstid måndag - torsdag utökades från 18.00 till 19.00. Nettokostnad turistverksamheten (kr/inv), jmf riket 114 110 Värdet avser mätning 2013. Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde. Mäts i KKiK. (medelvärde) 64 52 Mål nivå uppnådd. Svårt att förbättra resultat med nuvarande äldreboendestruktur. Serviceutbud i särskilt boende, andel (%) av maxpoäng. Mäts i KKiK. 85 66 Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad 79 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 av kommunen. Mäts i KKiK (andel av maxpoängen) Antal olika personal som möter en hemtjänsttagare under en 14 dagarsperiod (medelvärde). Mäts i KKiK. (antal/14 dagar) Mål nivå uppnådd. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? Mäts i KKiK (andel av maxpoängen) Pågående arbete. Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSSinsats (alla insatser), 2014. Hämtas från KOLADA (medelvärde antal dagar), jmf KKiK Saknas – måttet var tillfälligt Kostnad särskilt boende äldreomsorg (kr/brukare), hämtas från KOLADA, jmf riket Värdet avser mätning 2013. Kostnad hemtjänst äldreomsorg (kr/brukare). Hämtas från KOLADA, jmf riket Värdet avser mätning 2013. Kostnad boende enligt LSS (kr/brukare), hämtas från KOLADA, jmf riket Värdet avser mätning 2013. Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år. Hämtas från KOLADA medelvärde (antal dagar), jmf KKiK 64 66 13 15 90 82 8 42 808 820 689 671 261 448 248 127 919 322 811 057 132 111 12,5 37,3 Utredningstiden har minskat från 177 till 132 dagar. Vårddygn i institutionsvård av totalt antal vårddygn för barn och unga 0-20 år, andel (procent), jmf riket Nettokostnad individ och familjeomsorg. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket 4 354 3 121 Värdet avser mätning 2013. Pågående arbete men hänsyn behöver tas till Flens demografi och problematik. Minskat till 4354 från 4696. Nettokostnad för insatser enl LSS. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket 4 985 4 189 Värdet avser mätning 2013.Ökat till 4985 från 4684. Planlagd attraktiv mark ska finnas avsatt för fler-bostadshus och gruppbebyggelse. Mäts genom att sammanställa antal möjliga bostadslägenheter, (antal), egen mätning Öka Ständig process som pågår fortlöpande. Nöjd medborgarindex räddningstjänsten. Mäts i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 71 74 Nettokostnad för miljö, hälsoskydd och myndighetsutövning. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket Värdet avser mätning 2013. Nettokostnad räddningstjänsten. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket Värdet avser mätning 2013. Andelen barn placerade på förskoleplats på önskat datum, (procent) jmf i KKiK Väntetid för den som inte fått plats på förskola på önskat datum, (antal dagar) jmf i KKiK 80 91 143 1002 858 52 67 54 21 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen kommunala förskolan, andel. Hämtat från Skolverket (procent), jmf riket 49 58 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal. Hämtas från KOLADA, (antal barn/årsarbetare), jmf riket 5,2 5,4 Värdet avser mätning 2013. Meritvärde årskurs 9, kommunala skolor, genomsnitt (poäng), hämtas från KOLADA (poäng), jmf riket 203 208 Förbättrat värde jämfört med föregående mätning. Synligt lärande, förstelärare och ämnesgrupper anges som prioriterade insatser. Egen mätning. Elever i åk 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogrammet, andel (%) 73,5 83,5 Gäller elever skrivna i Flens kommun. Elever i åk 9 som är behöriga till estetiska programmet, andel (%) 77,3 85,3 Gäller elever skrivna i Flens kommun. Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%) 80,1 86,4 Gäller elever skrivna i Flens kommun. Elever i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, andel (%) 68,5 82,1 Gäller elever skrivna i Flens kommun. Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg, studieförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen Hämtas från KOLADA (procent), 77,8 78,3 jmf riket Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg, yrkesförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen. Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket Kostnad förskola, kr/inskrivet barn. Hämtas från KOLADA, jmf riket Siffrorna avser 2013, som är senast kända värde. Kostnad för kommunal grundskola. Hämtas från KOLADA (kr/elev), jmf riket Siffrorna avser 2013, som är senast kända värde. Effektivitet i kommunens grundskolor. Hämtas från KOLADA (kr/betygspoäng), jmf riket Siffrorna avser 2013, som är senast kända värde. Kostnad kommunal gymnasieskola. Hämtas från KOLADA, (kronor/elev), jmf riket Siffrorna avser 2013, som är senast kända värde. 81 87,5 82,1 129 541 125 593 90 029 93 868 378 368 117 372 131 145
© Copyright 2024