Underlag och fördjUpning program för Utveckling av
Underlag och fördjupning program för utveckling av nordöstra högsbo Samrådshandling juni 2015 diarienummer: 0600/13 Medverkande Daniela Kragulj-Berggren, stadsbyggnadskontoret Inger Bergström, stadsbyggnadskontoret Sonja Pettersson, stadsbyggnadskontoret Maja Petersson (tom jan 2015), stadsbyggnadskontoret Monica Kovacs (tom aug 2014), stadsbyggnadskontoret Lukas Memborn, fastighetskontoret Henrik Andersson, fastighetskontoret Ulf Täng, fastighetskontoret Per Bratthammar, trafikkontoret Arbetsgrupper Representanter från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, stadsdelsförvaltningarna Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné, Park och Naturförvaltningen, Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, Kretslopp och vatten, Lokalförvaltningen, Göteborg energi, Lantmäteriet Foton och kartor Göteborgs stad om inget annat anges. Kontaktpersoner Daniela Kragulj-Berggren, planhandläggare, stadsbyggnadskontoret E-post: [email protected] Tel: 031-368 15 57 Inger Bergström, projektledare, stadsbyggnadskontoret E-post: inger.bergströ[email protected] Tel: 031-368 19 48 Innehåll Inledning4 Uppdraget5 Metod5 Syfte 5 Programområdet i Staden6 Området idag7 Utvecklingsintressen7 Detaljplaner och övrig planering 8 Markägoförhållanden8 Del 1 + bilaga Tidigare ställningstagande Tematiska beskrivningar10 Kulturvärden10 Naturvärden16 Landskapet18 Trafik/mobilitet22 Hälsa och säkerhet27 Teknik28 Socialt32 Del 2 Förutsättningar Analys och Förslag36 Det övergripande37 Värde- och Förslagskarta38 Programförslag 40-41 Konsekvensbeskrivning46 Sociala konsekvenser46 Miljökonsekvenser47 Ekonomiska konsekvenser51 Nollalternativ51 Genomförande52 Fortsatt planarbete53 Bilaga tidigare ställningstagande Bilaga Social konsekvensanalys Del 3 Analys och Förslag Inledning Slottsskogen Sahlgrenska Västra kyrkogården Änggårdsbergen Högsbohöjd H n ede ol ögsb Hpl Marklandsgatan Högsbotorp Ruddalen Flatås Frölunda Torg Väs ter l Dag Hamma rskjöldslede n Programområde Högsbo ed en Söderleden Sisjön 4 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Uppdraget Uppdraget innefattar även, och ersätter, det ärende som legat i produktionsplanen under namnet Högsbo skjutbanalokaliseringsstudie då det är lämpligt att få ett helhetsperspektiv på området. Uppdraget är att studera lämplig markanvändning samt utreda hur nordöstra Högsbo industriområde kan omvandlas till blandstad. I programmet skall även utredas/läggas grund för en koppling till Marklandsgatans hållplats. Programmet kommer ligga till grund för kommande detaljplaner. Programarbetet ansluter till arbetet med Dag Hammarskjölds boulevard såväl geografiskt som tidsmässigt. I arbetet har Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Trafikkontoret samverkat. Program för Frölunda som angränsar till aktuellt programområde pågår parallellt, och samverkan har skett mellan projektgrupperna. Syfte Programmets syfte är att ta fram övergripande förutsättningar, värden och strategier för hur nordöstra Högsbo industriområde kan utvecklas till blandstad och kopplas till angränsande målpunkter. Mål Programmet ska ligga till grund för att kunna uppnå målen för nordöstra Högsbos utveckling. Vilka är att området: Metod • har en egen unik karaktär i staden. Projektledningsgrupp • har ett blandat innehåll. Projektledningsgruppen har bestått av representanter från stadens förvaltningar (stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret) Projektledningsgruppen har haft som mål att hitta en gemensam plattform för utvecklingen av programområdet. Arbetsgrupper Projektgrupper har bestått av representanter från stadens förvaltningar (stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, stadsdelsförvaltningen Centrum och Majorna-Linné) samt verksamhetsföreträdarna och fastighetsägarna. Projektgruppen har haft som mål att hitta en gemensam plattform för utvecklingen av programområdet. • har en variation av mötesplatser stråk och målpunkter. • har goda kopplingar och kommunikationer. • är tryggt och trivsamt. Värdebaserad stadsutveckling Arbetet med att ta fram programmet har inledningsvis inneburit att ett flertal utredningar har tagits fram för att lyfta fram de värden som finns i området. De olika värdena och intressena har lagts samman på en värde- och intressekarta, som då visar var motstående intressen finns och var avvägningar måste göras. Programförslaget baseras på befintliga värden och värden som ska skapas. Programförslaget anger en generell struktur för befintliga samt tillkommande stråk, platser och bebyggelse, vilket möjliggör ett flexibelt innehåll som kan variera över tid efterhand som behov och förutsättningar förändras. STYRGRUPP INFRASTRUKTUR PLG PROJEKTLEDNINGS -GRUPP GESTALTNING SOCIALA FRÅGOR NATUR & VATTEN Läsanvisning Programmet är uppdelat i tre avsnitt. Den inledande delen av rapporten beskriver området idag och arbetets förutsättningar (se även bilaga tidigare ställningstagande). Den andra delen redovisar en sammanfattning av genomförda utredningar med stadsbyggnadskontorets kommentarer. KOMMUNIKATION EKONOMI & GENOMFÖRANDE Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 5 Utredningarna lägger en grund för förståelsen av området på olika nivåer genom att beskriva karaktär och identitet inom programområdet och samband till omkringliggande stad. Varje avsnitt motsvarar ett lager på kartan med värden. Dessa lager finns med som miniatyrer vid sammanfattningen av varje utredning. I tredje delen summeras områdets kvaliteter och utmaningar. Med analysen som utgångspunkt har riktlinjer för utvecklingen av området tagits fram, dessa beskrivs i och tydliggörs på en programförslagskarta. Utredningar: • Kulturmiljöunderlag med arkeologisk översyn (Göteborgs Stadsmuseum) • Trafikutredning (Ramböll) • Naturvärdesinventering inkl inventering särskilt skyddsvärda arter (Naturcentrum) • Landskapsanalys (ÅF- Infrastructure AB) • Översiktlig dagvattenutredning del 1 och 2 (Kretslopp och vatten) • Översiktlig bullerutredning (Stadsbyggnadskontoret • Översiktliga stabilitetsutredning (SWECO) • Miljöstörande verksamheter (Miljöförvaltningen) • Social konsekvensanalys (SBK) • Verksamhetsanalys (Strategiska avdelningen, SBK) • Verksamhetsutveckling utefter Dag Hammarskjöldsleden (WSP) Utredningar relaterade till Programmet • Utredning av lämpliga platser för ny skjutbana. Fastighetskontoret. • Planeringsförutsättningar för Dag Hammarskjölds boulevard Programområdet i Staden Programområdet ligger ca 6 km söder om Göteborgs centrum och är en del av Högsbo - Sisjöns industriområde. Sedan den första stadsplanen antogs 1956 har det varit ett av de viktigaste industriområden i Göteborg och tillsammans med Sisjöns industriområde ett av Europas största. Dess centrala läge och närhet Frölunda torg och Mölndals centrum, samt till stora trafikleder har på senare år gjort det attraktivt som handelsplats. Högsbo-Sisjön var tidigare ett blandat industri/handelsområde med inriktning på yrkeskunder. Kommunfullmäktige antog 2012-12-12 Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad översiktsplan för Fässbergsdalen med inriktning att möjliggöra blandad bebyggelse i Högsbo-Sisjön. Änggårdsbergen är ett naturreservat och ett populärt rekreationsområde i Göteborg. 6 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo I norr omfattar programmet skjutbanorna som idag delvis ligger inom Änggårdsbergens naturreservat. I öst avgränsas programområdet av Änggårdsbergen och kommungränsen till Mölndal. I väster utgör Dag Hammarsköldsleden både transportväg, förbindelselänk till och från området i stort men också en tydlig infrastrukturbarriär västerut. Området gränsar mot A. Odhners gata och omfattar även kommunalägd mark söder om gatan. Området idag Utsikt mot söder Nordöstra Högsbo Nordöstra Högsbo karaktäriseras av industribebyggelse på slätten i dalgången med Änggårdsbergens grönskade höjder som fond. Området domineras av små och stora industrifastigheter, lager och kontor. Inom programområdet verkar idagsläget ca 350 näringsidkare. Avseende avsaknaden av närservice och andra urbana kvaliteter innebär idag låg attraktivitet för kontorsmarknadens hyresgäster. Utformningen och karaktären i de östra delarna av Högsbo är mer av ett industri/verksamhetsområde med delvis störande verksamheter och uppfyller därmed relativt väl industrihyresgästernas preferenser samt företag som inte söker renodlade kontorslägen. Änggårdsbergen, fond och gräns i öster Naturreservat och riksintresse Änggårdsbergens naturreservat går till viss del in i programområdet. Även riksintresse för friluftsliv och naturvård ingår delvis i programområdet. Det finns ett antal fornlämningar inom och i anslutning till programområdet. Utvecklingsintressen Kontorsverksamhet i området Bostadsbebyggelse Nordöstra Högsbo ligger i mellanstaden, nära kollektivtrafik och lämpar sig väl för bostadsbebyggelse. Lediga lokaler Fastighetsägarna i området har svårt att hyra ut lokaler vilka är dåligt anpassade för dagens efterfrågan. Ett flertal förfrågningar har under senare år inkommit för att ändra användningen i detaljplan. Skjutbanorna Det ligger i kommunens intresse att skjutbanorna runt om i staden samlas på ett lämpligare ställe pga buller från skottlossningen. Fastighetskontoret har utrett lämpliga lokaliseringar för en ny gemensam skjutbana för flera i dagsläget centralt belägna skjutbanor, vilket resulterat i ett förslag för en ny anläggning i Kallebäck. En dispens för intrång i Änggårdbergens naturreservat är inlämnad till länsstyrelsen. Pegmatitbrottet, attraktivt besöksmål. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 7 Antagandehandling maj 2012 — Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g o c h M ö l n d a l, f ö r d j u p a d f ö r — Fässbergsdalen Översiktsplan för Göteborg och Mölndal fördjupad för Fässbergsdalen Potentialen i området Närheten till stadens naturen, centrum och bostadsbebyggelsen i Frölunda, gör området till ett attraktivt utbyggnadsområde för blandstad. Om Dag Hammarskjöldsleden omvandlas till boulevard ökar områdets attraktivitet och omvandlingsmöjlighet. Park och naturförvaltningen arbetar parallellt med att förbättra tillgängligheten till Änggårdbergens naturreservat. Detaljplaner och övrig planering Gällande planer Programområdet utgörs till övervägande del av små och stora industrifastigheter med planer från 1954 och fram till 1970-talet där genomförandetiden har gått ut. Ett fåtal ändringar av detaljplaner finns från 2000, 2014 och 2015 där genomförandetiden gäller fortfarande. Planering i närområdet Följande planer, från översiktliga strategier till mindre detaljplaner påverkar programområdet på olika sätt: Pågående: • Dag Hammarskjöldsleden, planeringsförutsättningar för omvandling till stadsboulevard • Stadsdelsprogram för Frölunda • Trafikkontorets utredning av Vägtrafiksystem • Trafikkontorets utredning av Stadsbana • Trafikverkets åtgärdsvalsplan för Säröstråket • Detaljplaner vid Distansgatan • Länsstyrelsens kommande beslut angående naturreservat Änggårdbergen och Delsjön. Färdiga: • Förstudie till program för stadsutveckling i Högsbo industriområde • Detaljplan för utveckling av bostäder och handel vid Frölunda Torg • Översiktsplan för Göteborg och Mölndal - fördjupad för Fässbergsdalen • Program för Distansgatan Marconigatan - delar av Flatås Markägoförhållanden De största delarna av Nordöstra Högsbo ägs av privata fastighetsägare. Platzer äger upp mot en tredjedel av de privata fastigheterna inom området. Naturområdet Änggårdsbergen, pistolskyttebanan och delar av skyttebanan ägs av kommunen. Huvudgatunätet är allmän plats. 8 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Gällande planer Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 9 Tematiska beskrivningar Kulturvärden Göteborgs stadsmuseum har utarbetat ett kulturmiljöunderlag till programarbetet för Nordöstra Högsbo. Det kulturhistoriska underlaget skall ge en samlad bild/karaktärisering av undersökningsområdets kulturhistoriska, arkitektoniska och upplevelsemässiga värden. Det skall även ge en översyn av befintliga arkeologiska förundersökningar för bedömning av vilka förundersökningar som kommer krävas i detaljplaneskedet. Nedan följer en sammanfattning av kultutmiljöunderlaget, för övrig information hänvisas man till utredningen i sin helhet. Områdets framväxt Värdekarta: Fornlämningar och värdefull kulturmiljö Bua Sörgård Högsbo by Frölunda mellangård Utsnitt ur Frölunda sockenkarta från 1847. Källa: Stadsmuséet 10 Under stenåldern låg havsnivån högre än i dag. Programområdets lägre delar låg under vatten eller i strandnivå och de högre partierna låg tydligt synliga från havet. De äldsta spåren av mänsklig aktivitet i det aktuella området utgörs av stenåldersboplatser. Stadsdelen Högsbo ingick i Västra Frölunda socken innan den 1945 inkorporerades i Göteborg. Området var en jordbruksbygd och inom nuvarande Högsbo och Järnbrott fanns flera byar och gårdar vars namn fortfarande lever kvar i stadsmiljön. Området tillhörde tidigare Högsbo gård. Läget för Högsbo by är ännu skönjbar i dagens landskap där ett parti med en bevuxen bergknalle och två äldre bostadshus finns bevarad i dagens landskap. I den norra delen av nuvarande Högsbo industriområde anlades en bana för pistolskytte under 1910-talet. En skyttepaviljong byggdes 1916. Denna revs 1966-67 och ersattes med den byggnad som ännu finns kvar. Landskapet började vid 1900-talets början långsamt att förändras från landsbygd till att i högre grad bebyggas och så småningom bli en del av stadsmiljön. Inom det nuvarande industriområdet, i anslutning till Högsbo bymiljö grundades 1911 Lilleboås handelsträdgård. Idag är rörelsen norskägd och går under namnet Plantagen. Handelsträdgården var i bruk i Högsbo från 1910-talet ända in på 1970-talet. Det första företaget etablerades i området redan 1935. I mitten av 1950-talet började området planläggas som industriområde. Den industriella utvecklingen i Högsbo industriområde är koncentrerad till främst 1950-1980-tal med tonvikt på framför allt 1960-talet när vägsystemet byggdes ut och flera verksamheter etableras. Gruvan i Högsbo var aktiv under en kort period mellan ca 1945-50 då man bröt pegmatit (kvarts, fältspat och glimmer) som främst användes i porslinsindustrin. På grund av gruvans höga vetenskapliga värde med många sällsynta mineraler för Sverige, förklarades gruvan som naturreservat 1973. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Industriområdets utbyggnadsfaser med skraffering efter byggnadtid. Göteborgs stadsmuseum Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 11 Fornlämningar Högsbo industriområde har inte undergått arkeologiska undersökningar innan det exploaterats. Enbart en liten del i den sydöstra delen av området har arkeologiskt utretts. I anslutning till programområdets norra del, norr om pistolskyttebanan, ligger platsen för en bortgrävd hällkista i en skalgrusbank med fornlämningsnummer Göteborg 181. Fornborgen Göteborg 189 i nordvästra området ligger kringskuren i västra delen av trafikleden men har annars ett läge med god utsikt Underlagets gräns skär rakt igenom fornborgen. Det ligger även en fornborg, Västra Frölunda 190, i östra delen inom naturreservatet. Skålgropsstenen Göteborg 84 är flyttad från skjutbanan och ligger inte på ursprungsplats. Fyndplatsen Västra Frölunda 288 är förmodligen helt förstörd i samband med Marklandsgatans anläggande. Det ligger en fyndplats, Göteborg 198, som indikerar boplats vid kanten av och strax väster om naturreservatet. På höjderna i de östra delarna och i anslutning till programområdet ligger rösen samt stensättningar med fornlämningsnummer Göteborg 195, 196, 197, Västra Frölunda 167, 90 och Mölndal 9. Detta är gravar från bronsålder eller möjligen från tidig järnålder. Pegmatitbrott inom programområdet som är skyddat genom naturreservatsbildning och som fornlämning Västra Frölunda 368. Stadsmuséets värdering inför fortsatt arbete Fornlämningar Kontakt med Länsstyrelsen ska ske för att klargöra förutsättningarna för att bevara fornlämningarna respektive utreda vilken typ av exploatering som kan bli aktuell utan att skada fornlämningarna och kulturmiljön. • Inför en planering av området är det av vikt att fånga upp och utveckla kulturmiljöerna genom att tillgängliggöra dem. Det är även viktigt att röja runt fornlämningar så att de pedagogiskt förklaras. • Genom att fornlämningarna ligger kvar och vårdas möjliggörs framtida forskning. Landskapsstrukturer Det är viktigt att olika epoker i industriområdets utveckling är skönjbara i landskapet även i framtiden. Det gäller både strukturer i landskapet och olika tidsskikt i bebyggelsen. • Lämningar från stenbrottet med kvarvarande fundament. • Skjutbanans läge i norr med kontinuitet sedan 1910-talet • Området karakteriseras generellt av långa siktlinjer som viktiga att värna. Änggårdsbergen är värdefulla både som grön fond och som värdefullt rekreationsområde. 12 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Fornlämningar med riksantikvarieämbetets fornlämningsnummer. Göteborgs stadsmuseum. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 13 Fabriksbyggnader fungerar som landmärken från 1960-talet, Pågens fabrik, Högsbo 5:17 Foto Maja Lindman • Delar av Olof Asklunds gata motsvarar en äldre vägsträckning som är värdefull att värna. • Obebyggda impediment i landskapet är generellt värdefulla både historiskt och för att ur ett upplevelseperspektiv värna de gröna/naturpartierna i området. • Läget för Högsbo byplats, den gröna kullen och de äldre bostadshusen är värdefulla förindustriella spår och är viktiga att värna som grön miljö i upplevelsen av området. • Olika tidsskikt av industrimiljöer och verksamhetslokaler bör bevaras, se kulturmiljöunderlag. Kontorets kommentarer I kommande arbete med detaljplaner och bygglov inom programområdet bör hänsyn tas till de utpekade värdena för fornlämningar och kulturmiljö. I de fall där avvägning görs att värdefulla/intressanta byggnader inte kan bevaras utan måste lämna plats för en vidareutveckling av området, bör en dokumentation av de kulturhistoriska värdena göras innan rivning. Fig 33-35: Läget för Högsbo by är ännu skönjbar i dagens landskap i mellersta delen av området. Här finns ett parti med en bevuxen bergknalle och två bevarade äldre bostadshus i funkisstil. Bostadshusen är uppförda under 1930- och 40-talen. 14 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Värdefulla landskapsstrukturer i området. Göteborgs stadsmuseum Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 15 Naturvärden Naturcentrum har 2014 tagit fram en övergripande naturvärdesinventering som ett underlag i programmet. Inventeringen är övergripande, men redovisar ändå i grova drag områdets vegetationstyper, flora och fauna samt en kartläggning av områden med känslighet för byggnation. Nedan följer en sammanfattning av kultutmiljöunderlaget, för övrig information hänvisas man till utredningen i sin helhet. Naturreservat Värdekarta: Höga naturvärden, Mycket känsligt för byggnation Två naturreservat finns inom programområdet (se karta i utredning). I öster gränsar området till, och överlappar delvis, naturreservatet Änggårdsbergen. Detta reservat åtnjuter skydd för sina såväl biologiska som rekreationsmässiga värden.Vidare finns ett litet naturreservat inom undersökningsområdet, Högsbo pegmatitbrott, vilket geografiskt är uppdelat i två områden (norra brottet och södra brottet). Reservatet är från början skyddat som naturminne, men är sedan 2011 omvandlat till naturreservat. De nedlagda pegmatitbrotten är skyddade på grund av sina geologiska kvaliteter. Inventering Biotopkartering och naturvärdesbedömning genomfördes vid tre fältbesök i november 2014. Totalt avgränsades 37 objekt med naturvärden (se karta i utredningen). Av dessa bedömdes 20 tillhöra naturvärdesklass 4 (visst naturvärde), 15 bedömdes tillhöra naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och 2 bedömdes tillhöra naturvärdesklass 2 (högt naturvärde). Känslighet för byggnation Undersökningsområdet har bedömts utifrån känslighet för byggnation av de olika miljöerna som karterats. Hela området har bedömts, men fokus har lagts vid de områden som ännu inte är bebyggda/exploaterade men som kan påverkas vid ett eventuellt genomförande av programmet, det vill säga i synnerhet ett stråk i nord-sydlig riktning mellan Änggårdsbergens naturreservat i öster och Högsbo industriområde i väster, samt skjutbanorna och koloniområdet i norr. Känsligheten har bedömts som en sammanvägning av miljöns bedömda naturvärden i naturvärdesinventeringen, dess ovanlighet i regionen, risk för habitatfragmentering, förekommande skyddsvärda arter samt hur starkt dessa faktorer skulle påverkas av bebyggelse. Resultatet presenteras enligt en tregradig skala (Röd = mycket känsligt, Orange = delvis känsligt, Gul = föga känsligt), se karta på nästa sida. Kontorets kommentarer Naturvärdena ska ses i ett större sammanhang. Kontoret behöver göra avvägningar mellan starka intressen som står i konflikt med varandra inom vissa delar av programområdet. Värdefull natur och ny stadsbebyggelse är exempel på sådana intressen. Exploateringar ska avvägas mot naturvär16 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Känslighet för byggnation. Naturcentrum AB den och där exploatering beslutas ska denna ske med hänsyn till de värden som finns så att så mycket som möjligt av naturen bevaras. I fortsatt planering där naturvärden berörs bör det även kompensationsåtgärder genomföras. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 17 Landskapet ÅF-Infrastructure har tagit fram en landskapsanalys för programområdet i syfte att utreda befintliga landskapsvärden samt att studera vilka möjliga rekreationsvärden som finns i området. Nedan följer en sammanfattning av utredningen, för övrig information hänvisas man till utredningen i sin helhet. Landskapsvärden och potential Landskapet Värdekarta: viktiga bryn och bevarandevärda siktlinjer mot Änggårdsbergen, nya kopplingar och bebyggelsenära grönytor. Änggårdsbergens varierande karaktär med branta bergväggar och vegetationsbeklädda sluttningar ger en rik och varierande miljö. Även de områden som inte är fysiskt möjliga att nyttja har ett visuellt högt värde värt att bevara. Som landmärke för det omkringliggande landskapet är bergen av stor betydelse. Utblickarna från Änggårdsbergen är många och högt belägna. De påverkas därför inte nämnvärt av en eventuell utbyggnad av det bebyggda området nedanför. Änggårdsbergen som landmärke ger en orienterbarhet i området vilket innebär att siktlinjerna från väster mot bergen är betydelsefulla. Inom programområdet har flera siktlinjer identifierats som blir viktiga att förhålla sig till vid nybyggnation. Rekreativa värden Utblick från Änggårdsbergen, Foto, ÅF-Infrastructure I programområdet kommer det att finnas tillgång till kvalitativ natur och rekreationsområden. Änggårdsbergen är dock svårtillgängliga och från den västra sidan av berget finns egentligen bara en huvudentré. Vid omvandling av området är det av större vikt att förbättra kopplingar och utöka antal entréer till Änggårdsbergen. Grönområdena inom området har bättre tillgänglighet än Änggårdsbergen och har potential som bostadsnära rekreationsområden. Även brynen längs med bergsfoten ger möjlighet att uppleva den gröna miljön på nära håll. Brynen ligger i sluttningen och är inte alltid tillgängliga att besöka men bidrar till den gröna närmiljön och förstärker förståelsen för det naturreservat som bergen utgör. Stråket längs bergsfoten har stor potential att utvecklas till ett grönt parkstråk. Genom att tillföra parkkvaliteter såsom planteringar, sittplatser, motionsmöjligheter och effektbelysning förstärks områdets karaktär och rekreativa värden. Det ger även möjlighet att skapa ett samband mellan de möjliga entréer som finns i området. Målpunkt Änggårdsbergen som landmärke Foto ÅF-Infrastructure 18 I området finns ett pegmatitbrott som var i drift från 1945 till slutet av 1950-talet. Numera utnyttjas pegmatitbrottet för geologiska studier och exkursioner, bland annat av studenter från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Sedan 2011 är området naturreservat. Det är tillå- Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Landskapskaraktärer och rum, ÅF-Infrastructure AB Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 19 tet att besöka platsen men inhägnader gör det svårt komma till och tillstånd krävs av Park- och naturförvaltningen som förvaltar brottet. Området kring stenbrottet kan förhöjas så att det görs mer tillgänglig för visning. Konsultens värdering inför fortsatt arbete Huvudentré till Änggårdsbergen, Foto ÅF-Infrastructure Sammanfattningsvis föreslår ÅF-Infrastructure i fortsatt planarbete: • bevara siktlinjer mot Änggårdsbergen, som skänker karaktär till området, god orienterbarhet och läsbarhet av landskapet. • bevara och förhöja de grönområden som finns inom industriområdet i dag, som fungerar som förlängda armar från Änggårdsbergen. De kommer erbjuda en annan typ av rekreation och social mötesplats än det mer otillgängliga Änggårdsbergen. • Pegmatitbrottet ger identitet till platsen och erbjuder en unik upplevelse. Stenbrottet är otillgänglig men kan utvecklas så att det kan betraktas. • bevara och utveckla ett tillgänglig stråk längs med bergets/brynets kant, som kan ge kvaliteter och upplevelsen av att vara nära naturen för de som av olika skäl inte kan ta sig till Änggårdsberget. • huvudentrén till Änggårdsbergen är undanskymd i dag och behöver lyftas fram mer. Möjliggöra för fler entréer. KONTORETS KOMMENTAR Viktiga värden att bevara I det fortsatta arbetet med enskilda detaljplaner bör en helhetsbild över området vara vägledande för att stärka identiteten, ökar orienterbarheten och ökar områdets attraktivitet för besökare, boende och arbetande. Exploatering av nya områden bör göras med hänsyn till utpekade landmärken, strukturer och entréplatser. och utveckla: • Utblickarna mot bergen • Det bebyggelsenära grönområdena • Brynen längs med bergsfoten • Änggårdsbergen som rekreationsområde och landmärke. • Förbättrad koppling till Marklandsgatan • Nytt parkstråk längs bergsfoten • De bebyggelsenära grönområdena • Förstärkta entréer till Änggårdsbergen 20 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Utvecklingsmöjligheter, ÅF-Infrastructure AB Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 21 Trafik/mobilitet Ramböll har tagit fram en trafikutredning. Trafikutredningen utgår från att trafikstrukturen ska fungera oavsett Dag Hammarskjöldsledens omvandling till stadsboulevard. Nedan följer en sammanfattning av utredningen, för övrig information hänvisas man till utredningen i sin helhet. Gång- och cykeltrafik Cykelbanan längs Dag Hammarskjöldsleden. Det finns flera cykelbanor i området. En av dessa ingår i Göteborgs Stads pendlingscykelnät och löper i nord-sydlig riktning inom området, längs Dag Hammarskjöldsledens östra sida. Det finns också gångbanor längs med samtliga gator i planområdet. Alla gångbanor är dock inte genomgående, utan löper på kortare avsnitt mellan fastigheternas in- och utfarter. Flera gång- och cykelkopplingar under/över Dag Hammarskjöldsleden finns också, på båda sidor om Marconimotet. De enda kopplingarna över leden utgörs av Flatåsmotet och gång- och cykelbron i höjd med Gruvgatan. Den enda gångoch cykeltunneln under leden från området ligger strax norr vid Marconimotet. Kollektivtrafik De kollektivtrafiklinjer som trafikerar området idag är busslinjerna 758 och 82. Inom området finns tre hållplatslägen som alla ligger utmed huvudstråket på J A Wettergrens gata/ Olof Asklunds gata (se figur 5, nästa sida). I nära anslutning till planområdet ligger också knutpunkten Marklandsgatan, som trafikeras av ett flertal buss- och spårvagnslinjer. Parkering Gång- och cykelbron över Dag Hammarskjöldsleden. Det finns flera stora hårdgjorda parkeringsytor inom området, alla på kvartersmark. Inga av parkeringarna är avgiftsreglerade och ägda av Göteborg stad. De flesta av parkeringarna är förhyrda och nyttjas av verksamheternas anställda och sköts av privata Parkeringstjänst Väst. Konsultens trafikförslag Gång- och cykeltunneln under Dag Hammarskjöldsleden. 22 Nedan presenteras rapportens förslag till utformning av allmän platsmark i området, bestående av den framtida gatuoch grönstrukturen. Systemen för alla trafikslagen illustreras, där utgångspunkten är följande prioriteringsordning: 1. Gångtrafik 2. Cykeltrafik 3. Kollektivtrafik 4. Biltrafik Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Nulägeskarta över utredningsområdet. Karta Ramböll Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 23 Funktionsstruktur Då gatunätsstrukturen föreslås följa den befintliga i stor utsträckning skulle korsningen mellan JA Wettergrens gata, Olof Asklunds gata och Gruvgatan kunna bli en naturlig lokalisering för en framtida centrumpunkt med serviceutbud. Gatunätsstruktur Den framtida gatunätsstrukturen föreslås följa den befintliga i stor utsträckning. Huvudnätsstrukturen föreslås dock kompletteras med ytterligare en anslutning i nord-sydlig riktning, från korsningen mellan JA Wettergrens gata, Olof Asklunds gata och Gruvgatan, till A Odhners gata. Det är viktigt att i möjligaste mån anlägga bebyggelse på båda sidor, då det i annat fall finns en överhängande risk att vägen blir obefolkad och otrygg kvällstid. Huvudgatorna genom området uppgraderas i takt med området omvandling med nya gång- och cykelbanor, antingen enkel- eller dubbelriktade, på den ena eller på båda sidorna om vägen. Vid ett eventuellt val av dubbelriktade cykelbanor bör dessa i första hand placeras på båda sidorna om vägen och i andra hand (om utrymme saknas) på den sida där flest målpunkter är belägna. Då man väljer att ge plats för cykeltrafik i blandtrafik krävs trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Gång- och cykelstråk Förslag typsektion huvudgata med eller utan cykelväg på ena sidan/cykel i blandtrafik, gatubredd minst 17,2-19,5 meter, Bild: Ramböll En djupare analys rekommenderas i fortsatt planering av den föreslagna framtida gång- och cykelnätstrukturen inom området och hur väl denna fungerar med angränsande gångoch cykelnät. Detta för att säkerställa att nätstrukturen ger upphov till gena stråk samt medger en god orienterbarhet, vilket främjar upplevelsen av attraktiva gång- och cykelstråk. Kopplingen till Marklandsgatan bör förbättras, företrädesvis genom att öka standarden på gång- och cykelbanan. Olika alternativa kopplingar för gång- och cykeltrafik till Gruvgatans högplatå har studerats, med resultatet att både en anslutning från väster och en från söder förordas. Kollektivtrafik Fem hållplatslägen för kollektivtrafiken föreslås inom utredningsområdet. Lokaliseringen av hållplatslägen utgår från att avståndet från bostad/verksamhet till närmaste hållplats i möjligaste mån ska understiga 300 meter. Parkeringsanläggningar För områdets framtida parkeringsanläggningar är det önskvärt att avståndet till närmaste gemensamma parkeringsanläggning i princip är detsamma som för avstånden till busshållplatserna. Förslag typsektion lokalgata med eller utan trädrad, gatubredd 10,5-13,5 meter, med cykel i blandtrafik. Bild: Ramböll 24 Grön resplan En förutsättning för omvandling av programområdet är att det sammanlagda resandet med bil till området inte ökar Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Trafikförslagskarta, Karta Ramböll. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 25 jämfört med dagens nivå. Grön resplan bör tillämpas. KONTORETS KOMMENTAR Omvandlingen av Dag Hammarskjöldsleden till en stadsboulevard finns upptagen i budgeten och i Mål och inriktningsdokumentet. En översiktlig genomförandestudie är gjord som visar att ombyggnaden av leden kan finansieras av exploatering. En omvandling av leden till stadsboulevard skulle innebära att tillgången till kollektivtrafik skulle öka, möjliggöra bebyggelse längs hela leden och minska barriäreffekterna över leden. En stadsboulevard innebär även sänkta hastigheterna vilket medför en förbättrad bullermiljö. Omvandlingen innebär att programområdet nordöstra Högsbo kommer bli ett prioriterat utbyggnadsområde i inre mellanstaden istället för en del i den yttre mellanstaden om omvandling av leden inte sker. Området kommer att byggas ut successivt därför behövs ett trafiksystem som kan utvecklas under en längre period. Genomförbarhet för olika lösningar kommer studeras ytterligare i kommande detaljplanearbete. Ur Översiktsplan för Göteborg 2009 Mellanstaden kan delas in i två delar - inre och yttre - med delvis olika förutsättningar. Både den yttre och den inre delen av mellanstaden lämpar sig väl för komplettering. Den inre delen av mellanstaden omfattar stadsdelar som ligger inom spårvagnsnätets upptagningsområde och oftast även på cykelsavstånd från centrala stan. De yttre delarna av mellanstaden har något sämre förutsättningar vad beträffar kollektivtrafik. Nordöstra Högsbo kan bli en del av den inre mellanstaden om Dag Hammarskjöldsleden omvandlas till stadsboulevard då tillgången till kollektivtrafik skulle öka, möjliggöra bebyggelse längs hela leden och minska barriäreffekterna över leden. 26 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Hälsa och säkerhet Luft Enligt Miljöförvaltningens luftkvalitetskarta för kvävedioxid (mätning 2011,2012 och 2013) visar att miljökvalitetsnormens årsmedelvärde inte överskrids och att dygnsmedelvärdet klaras i större delar av programområdet. Nivåerna av kvävedioxider är att betrakta som höga och MKN riskerar att överskridas. Högre halter av partiklar och kväveoxid kommer främst idag från Dag Hammarskjöldsleden. I dagsläget finns det en risk att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids i området närmast Dag Hammarskjöldsleden. Om trafiksituationen förändras på Dag Hammarskjöldsleden i och med en ombyggnad kan luftföroreningssituationen förbättras. Luftföroreningarna kommer att studeras vidare i detaljplaneskedet. Buller Riksdagen har antagit nya riktvärden för trafikbuller som gäller från januari 2015. Göteborg stad har en bullerpolicy, Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller från 2006 som för tillfället är under omarbetning. Beräknade kvävedioxidhalter i Göteborg 2011, 2012 och 2013 inom Ren stadsluft. Röd; över miljökvalitetsnormen, orange: över övre utvärderingströskeln, gul; över nedre utvärderingströskeln, grön; klarar miljökvalitetsnormen. Karta Miljöförvaltningen Programområdet Staden har tagit ett inriktningsbeslut om att förtäta staden längs med kollektivtrafikstråken. Det innebär på många platser en konflikt mellan förtätning och höga bullervärden. Lämpligheten att bygga i bullerutsatta lägen behöver värderas från plats till plats och vägas mot vad en bebyggelse skapar för värden i övrigt och vilka andra kvaliteter bostäder i det bullerutsatta läget får. Områdets ljudmiljö som helhet behöver också vägas in i bedömningen. Dag Hammarskjöldsleden som avgränsar programområdet i väster har idag hastighetsbegränsningen 90 km/h och är den största bidragande bullerkällan. En översiktlig bullerkarta från 2013 finns över programområdet. Utefter Dag Hammarskjöldsleden och Söderleden ligger uppmätt vägbuller mellan 62-74 dB(dygnsmedelvärde ljudnivå). I samband med en ombyggnad av Dag Hammarskjöldsleden till stadsboulevard kommer hastigheterna sänkas vilket kommer minska bullerpåverkan. Uppmätt vägbuller 2013, dygnsmedelvärde ljudnivå Uppmätt vägbuller 2013, maximal ljudnivå Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 27 Miljöstörande verksamheter 1 2 Generellt kan man säga att många verksamheter i Högsbo industriområde har tung trafik, som även kan förekomma nattetid och tidiga mornar. Många verksamheter har också fläktar som låter och som blir mest framträdande på natten. Inom programområdet ligger Pågens bageri och Kahls Kafferosteri, som sprider lukter över området som kan upplevas störande. Andra verksamheter som vid en omvandling sprider störande lukt är Renovas anläggning i söder. Vid en omvandling kommer vissa störande verksamheter att flytta eller att teknisk utrustning kan minimera störningarna. Inga nya störande verksamheter får tillkomma 1 2 Markmiljö 3 4 5 6 8 7 10 11 9 Miljöfarliga och störande verksamheter i Högsbo industriområde (2011) Störande (lukt/buller) Gul 1. Högsbo Skjutbana 2. Pågens bageri 3. Kahls Kafferosteri Renova Högsbo sortering gränsar till södra delen av programområdet. De har även upplag inom programområdet på östra sidan av A Odhners gata. Stora delar av programområdet utgörs av gammal industrimark därmed finns risk för mark- och grundvattenföroreningar. Skjutbanan kommer sannolikt behöva saneras, samverkan behöver då göras med arkeologin. I det fortsatta arbetet ska markmiljön undersökas separat i respektive detaljplan. Teknik Geoteknik och radon 8. Renova Högsbo sortering Enligt SGU:s jordartskarta består marken inom planområdet till stora delar av lera och berg i dagen, inslag av svallsediment och morän förekommer i angränsning till bergslänter. Vissa områden inom planområdet utgörs av fyllnadsmaterial på lera eller på berg. Enligt SBK:s geologiska karta lermäktigheten bedöms variera upp till 30 meter. Enligt den översiktliga stabilitetsutredningen (SWECO) bedöms stabilitetsförhållandena som relativt goda. Vattenförande friktionslager kan förekomma under leran enligt SGU:s bedömning av grundvattenförekomst. Ungefärlig mäktighet på friktionslagret är <2m, grundvattennivån (trycknivån) i det undre magasinet förväntas ligga på omkring + 15 möh, ca 1-2 m under markytan. I samband med vidare detaljplanearbeten behöver de geotekniska förutsättningarna för respektive delområde utredas mer i detalj med avseenden på jordlagerföljd, mäktighet och stabilitet samt med avseende på bergstabilitet och bergras. 9. Specialkemi Väst AB Pegmatitbrottet 10. Scandinavian Coating Högsbo pegmatitbrott är sedan 2011 ett naturreservat. Pegmatitbrottet är av särskilt geologiskt intresse och en viktigt referenslokal för tolkning av sydvästra Sveriges berggrundsgeologi och pegmatiternas uppkomst. 4 Betongsilon Miljöfarliga (länsstyrelsen) Rosa 1. Bohusläns elektriska 2. Majonnäsfabriken Skåne-Finkost 3. Prefeta AB 4. Fogspecialisten 5. Bodycote Ytbehandling AB 6. Renova Högsbo 757:210 7. DCG Nordic AB 11. Högsbo kraftvärmeverk 28 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Radon stabilitetskarta Göteborg Enligt SGU:s översiktliga radonriskkartaÖversiktlig klassas marken som normalriskområde och lågriskområde. Programområdet gränsar mot områden som klassas som högriskområde, förhöjda radonhalter i berggrunden. Radonklassningen bör verifieras i samband med kommande detaljplaner. Stabilitetszon 1 Förutsättningar finns för initialskred. Lermark lutning >1:10 Stabilitetszon 2 Förutsättningar saknas för initialskred, sekundärskred kan uppkomma. Lermark lutning <1:10 Stabilitetszon 3 Fastmark Vibrationer Vibrationer kan skapas av vägtrafik och spårbunden kollektivtrafik. Risken för vibrationers påverkan på framtida bebyggelse får studeras i kommande detaljplaner. Teknisk försörjning Programområdet ligger inom bebyggt område med möjligheter för anslutning till utbyggt va-nät. Det finns utbyggt ledningar i området idag. Kapacitet för områdets ska vanätet utredas vidare i samband med omvandlingen. Elnätet är delvis väl utbyggt i området men att det kommer att krävas kapacitetshöjande åtgärder i samband med programmets förverkligande. I kommande planarbeten ska hänsyn tas till behov av utrymme för elledningsstråk och nätstationer. Översiktlig stabilitetskarta Göteborg Stabilitetszon 1 Förutsättningar finns för initialskred. Lermark lutning >1:10 Stabilitetszon 2 Förutsättningar saknas för initialskred, sekundärskred kan uppkomma. Lermark lutning <1:10 Stabilitetszon 3 Fastmark Dagvatten En översiktlig dagvattenutredning(2015-04-10) har tagits fram av Kretslopp och Vatten för att klarlägga förutsättningarna för byggnation inom programområdet. Stabilitetskarta; grönt - fastmark, gult - sekundärskred kan uppkomma orange - förutsättningar för initialskred. Sammanfattning Dagvattnet från större delen av programområdet avleds via dagvattenledningar utmed Dag Hammarskjöldsleden till Järnbrottsdammen för rening innan det mynnar i Stora ån, vilken slutligen har sitt utlopp i Välen. Dagvattensystemet i Dag Hammarskjöldsleden är redan idag hårt belastat. De befintliga ledningarna i Dag Hammarskjöldsleden bedöms enbart vara dimensionerade för att klara ett så kallat 5-årsregn. Recipienten Välen är ett skyddvärt havsområde som klassificeras som klass 1, den högsta klassen med avseende på känslighet för föroreningar. Även Stora ån faller under klass 1 beroende på dess höga föroreningshalt samt höga ekologiska- och rekreationsvärden. Hela utredningsområdet klassas som klass 1 vad det gäller föroreningsbelastning, tungt trafikerad led. Denna klassificering bedöms kräva ”omfattande behandling” innan vattnet når Välen. Då dagvattensystemet i den södra delen av Dag Hammarskjöldsleden redan idag bedöms vara underdimensionerat för att klara av framtida klimatförändringar och exploateringar krävs fördröjning både på kvartersmark och allmän platsmark. Det kommer även erfordras en uppdimensionering av det befintliga systemet i Dag Hammarskjöldsleden. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 29 I kommande detaljplaner är det även viktigt att beakta extrem nederbörd vid utformningen. Då idag inte finns mycket grönska i verksamhetsområdet är det viktigt att bevara de få grönytor som finns inom området, så att inte hårdgöringsgraden ökar. Klimatförändringar Avrinningsområden markerat i blått Av Göteborgs stads skyfallsmodellering kan man utläsa hur området förväntas påverkas av klimatförändringar. Vid 100- och 500-års regn blir flera områden påverkade. Skyttebanornas södra del utgörs av en lågpunkt där det råder begränsad avledningskapacitet och där mycket vatten samlas. Eftersom Dag Hammarskjöldsleden ligger i landskapets lågpunkt bör dagvattnet tas om hand högre upp för att minska behovet av åtgärder i gatusektionen vid en omvandling till boulevard. Översvämning Preliminära resultat av Göteborgs stads skyfallsmodellering. Modellen visar på ytlig avrinning (vattendjup i meter) med bedömd effekt av avledning via ledningssystemen inkluderat vid 100-års återkomsttid. De blåa områdena utgör lågpunkter, instängda områden och områden med begränsad avledningskapacitet. Målet är att minimera översvämningar för att säkerställa tillgänglighet, minimera skador och upprätthålla funktion för samhällsviktiga verksamheter. 30 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Riktlinjer inför fortsatt arbete Om dagvattnet ifrån den nya exploateringen anordnas på rätt sätt borde det gå att anordna dagvattenhanteringen på ett tillfredställande sätt. Då området idag utgörs av hårdgjord industrimark, förbättras situationen i och med ett större bostadsinnehåll med grönska. Kvarstående frågor att utreda i nästa skede: • Förslag till dagvattensystem • Instängda områden identifieras • Samtliga ledningar, diken och magasin dimensioneras i nästa skede då en hydraulisk modell och planförslag för Nordöstra Högsbo finns framtaget • Översvämningsrisk: Framtagen skyfallsmodell gällande höga flöden bör ligga till grund för det vidare arbetet avseende att minska konsekvenser av dagens och framtida skyfall • Då vägsektioner i området eventuellt förändras kan behov av nya vägdiken eller ledningssystem erfordras, vilket studeras närmare när eventuell ny sektion är framtagen Kontorets kommentar Luftföroreningssituationen, detaljerade geotekniska förhållanden och markmiljön och radonförekomst studeras vidare i planskedet. Detaljerad bullerutredning ska tas fram i detaljplaneskede. Miljöstörande verksamheter ska beaktas och minimering av störningar genomföras. Inga nya störande verksamheter får tillkomma. Detaljerade dagvattenutredningar krävs i kommande planskeden. Dagvattnet ska i första hand tas om hand inom kvartersmark och nödvändiga anläggningar för dagvatten utanför kvartersmark, t ex dammar, bekostas av exploateringsbidrag. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 31 Socialt Det Lokala Bostadsfördelning i Flatås 2013 Inom programområdet bor det endast fem personer idag, området omfattas inte av sociotopkartan. Fokus för programarbetet har varit möjligheten att lägga bra förutsättningar för en blandad stadsdel i framtiden. Därför är en stegvis utveckling av området önskvärd, så att en hög andel verksamheter lever kvar i området. Det saknas idag kommunal service inom programområdet och det finns ingen heltäckande kartläggning av service i programområdet. KORT OM NÄRLIGGANDE OMRÅDEN Åldersstruktur i Flatås 2013 32 Tvärs över Dag Hammarskjöldsleden från nordöstra Högsbo, det vill säga väster om leden, ligger primärområdet Flatås. Om leden omvandlas till en stadsboulevard kommer områdena att bli mer sammankopplade och då kan service i nordöstra Högsbo även nyttjas av boende i Flatås och tvärtom. För att sätta in nordöstra Högsbo i ett sammanhang kan det också vara intressant att kortfattat beskriva bostadsområdet Flatås närmast på andra sidan av leden . Där är det vanligaste boendet en lägenhet om 3rok. I området finns det 47 % bostadsrätter och 53 % hyresrätter, i bostadshus om 3-4 våningar. I dagsläget saknar alla hus hiss. Inga av hyresrätterna ägs av allmännyttan, utan samtliga är privata hyresvärdar. Det finns inga småhus i Flatås. Jämfört med genomsnittet för Göteborg har Flatås en högre andel invånare i pensionsåldern . Väster om Dag Hammarskjöldsleden finns de närmaste förskolorna vid Marklandsgatan, Spannlandsgatan och Tunnlandsgatan i Högsbotorp, vid Nymilsgatan i Flatås, samt vid Transistorgatan och Bildradiogatan i Järnbrott. Det är bara förskolorna vid Marklandsgatan och Spannlandsgatan som ligger inom ett avstånd på 400 m från programområdets yttre gräns. Närmaste grundskolor finns vid Skytteskolan (F-3) i Högsbotorp, Flatåsskolan (F-6) i Flatås och Björkhöjdsskolan (F-6) i Järnbrott. I dagsläget är det redan ett högt tryck på förskolor och skolor i Högsbo. Väster om leden finns även annan kommunal service som äldreboenden, bostäder med särskild service, dagliga verksamheter mm. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Spannlandsg.fsk Skyttesk. Marklandsg.fsk Tunnlandsg.fsk Flatåssk. Nymilsg.fsk Transistorg.fsk Bilradiog.fsk Björkåssk. Förskolor(gul prick) och skolor (röd prick) utanför programområdet. NULÄGESBESKRIVNING AV PROGRAMOMRÅDET I arbetet med programmet har Stadsbyggnadskontoret gjort en social konsekvensanalys (SKA ). Fokus för Nordöstra Högsbo har legat på att skapa bra förutsättningar för en socialt hållbar blandstad. Det har inte gjorts en separat barnkonsekvensanalys, men ett barnperspektiv har inkluderats i arbetet med SKA. Den sociala konsekvensanalysen omfattar tre faser: inventering, målformulering och åtgärder, samt konsekvenser. I det här avsnittet återges en sammanfattning av inventeringsfasen. Övriga faser beskrivs längre fram i programförslaget, och analysarbetet i sin helhet finns i bilagan Social konsekvensanalys. Kunskapsinhämtningen i arbetet med SKA kan ske på många sätt, där en del kan vara att involvera de boende i området i en medborgardialog. Eftersom det inte är ett bostadsområde idag och det finns väldigt få boende i programområdet, så har kontoret inte genomfört någon dialog med allmänheten i det här skedet. Arbetet har istället byggt på stadens strategier som inkluderar social hållbarhet, samt de kunskaper om området som finns inom olika förvaltningar. Sammanhållen stad – överbrygga barriärer Programområdet är relativt otillgängligt för andra trafikslag än bil i dagsläget. Dag Hammarskjöldsleden utgör en barriär för fotgängare och cyklister, som bara kan ta sig direkt in till programområdet vid tre passager över eller under Dag Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 33 Gångtunnel med låg tillgänglighet i höjd med Marklandsgatans hållplats. Hammarskjöldsleden. Särskilt gång- och cykeltunneln vid Marconimotet kan upplevas som otrygg, då den är lång och svängd med skymd sikt . Norr om programområdet finns även en gångtunnel med låg tillgänglighet vid Marklandsgatans hållplats och sedan en stig, Tulebergsstigen , som leder upp mot skjutbaneområdet. Stigen kan lätt upplevas som privat, otrygg och otillgänglig. Det faktum att flera av kopplingarna kan upplevas som otrygga eller privata, och är fysiskt otillgängliga för vissa, förstärker barriäreffekten in till området. Det märks tydligt att kollektivtrafiken är anpassad för en dagbefolkning, då det finns mycket begränsad kollektivtrafik till och från området på kvällar och helger, vilket skapar starkare barriärer under vissa tider på dygnet. En annan aspekt av sammanhållen stad är möjligheterna för både svaga och starka grupper i samhället att bosätta sig där? I nuläget går det inte att göra någon sådan utvärdering av området, eftersom det inte är ett bostadsområde idag. Samspel och möten Tulebergsstigen som leder till skjutbanan Sikvallen Entré till Änggårdsbergen bakom en parkering 34 Inom programområdet finns en det en fotbollsplan, Sikvallen, och ett klubbhus som används av klubben Slottsskogen/Godhem IF (SG97). I dagsläget finns det även två skytteklubbar som kommer att flytta sin verksamhet när skjutbanan flyttas. Utöver det finns inga idrotts- eller kulturföreningar i området, men åtminstone en MC-klubb har en lokal där. Området består inte av gaturum med folkliv där förbipasserande stannar upp och möts, utan de som rör sig i området verkar vara på väg till eller från en målpunkt. Änggårdens naturområde är en målpunkt för aktivitet och rekreation för göteborgare från hela staden. Det kan upplevas som svårt att hitta till Änggårdsbergen då det finns få skyltar och det är svårt att orientera sig i området . I övrigt saknas offentliga platser och parker i området. Det finns flera gröna mötesplatser och aktivitetsytor på andra sidan Dag Hammarskjöldsleden, som ligger inom det avstånd från bostaden som grönstrategin pekar ut för stadsdelsparker, men idag utgör trafikleden en barriär. Vardagsliv Hur vardagslivet fungerar i dagsläget handlar mycket om hur det fungerar att ta sig till och från jobbet, eftersom det är dagbefolkningen som dominerar området idag, och vad det finns för service. Det finns en del information om resvanor i Högsbo-Sisjöns industriområde som helhet. Drygt åtta av tio som arbetar i industriområdet åker bil, enligt en studie över området (se bilaga Social konsekvensanalys för referens). I programområdet finns det en del service som kan användas i vardagen. Det finns några restauranger som serverar lunch och frukost. Vid Marconimotet finns en bensinstation som även säljer närlivs. Vid Gruvgatans högplatå finns det ett gym , och det finns åtminstone två hunddagis i pro- Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo gramområdet. Strax utanför programområdet finns det en livsmedelsaffär på andra sidan leden vid Marconimotet. För programområdets norra del finns istället den närmaste livsmedelsaffären vid Marklandsgatan. En annan aspekt av vardagslivet är möjligheten att uträtta korta ärenden till fots och med cykel. Området upplevs lätt som främst anpassat för bilister idag, både hastighetsmässigt och att det förekommer tung trafik i området. Verksamhetsföreträdare i området lyfter upp olika uppfattningar om hur enkelt det är för de anställda och kunder att ta sig till och från platsen. Det finns de som menar att god kollektivtrafik är viktigt och att utbudet är begränsat idag, men också de som menar att det finns ett gott utbud. Det finns också de som menar att kollektivtrafik inte är relevant eftersom de anställda ändå använder bil i tjänsten. På samma sätt finns det ingen enhetlig uppfattning om möjligheterna att uträtta privata ärenden i området och hur bra utbudet svarar mot behoven. Gym vid Gruvgatans högplatå Identitet Programområdet är ett utpräglat verksamhetsområde idag, där kontor blandas med mindre industriverksamheter. Idag är det väldigt skräpigt i området, vilket syns tydligt på plats. Det skulle kunna bero på att de som rör sig i området inte känner ägandeskap och ansvar, då det inte är deras eller så många andras boendemiljö. Ett par verksamhetsföreträdare har också lyft upp skräpet som en negativ aspekt. Barriärer inom området påverkar också upplevelsen av områdets identitet. Idag finns det flera inhägnade verksamhetsytor och taggtråd , vilket kan medföra att området inte uppfattas som välkomnande. Det finns också tomma lokaler, vilket påverkar trygghetsaspekten negativt då färre rör sig kring de byggnaderna. Änggårdsbergen ligger delvis inom programområdet och sida vid sida med verksamhetsområdet, men närheten till naturen verkar inte vara en aspekt som syns i det övriga områdets utformning. Tung trafik i området gör att det upplevs som anpassat för biltrafik KONTORETS KOMMENTARER Så som området ser ut idag utgör det inte en god boendemiljö, men det är också ett utpräglat verksamhetsområde i dagsläget. Arbetet med de sociala aspekterna har haft fokus på framtiden och att skapa bra förutsättningar för en socialt hållbar blandstad. Därför har arbetsgruppen för sociala frågor fokuserat på en målbildsformulering. Intentionen är att målen ska arbetas vidare med i detaljplaneskedet, och att relevanta åtgärder vidareutvecklas i dialog med fastighetsägare och med allmänheten. Barnperspektivet behöver belysas i fortsatt arbete med detaljplaner i området. Det är skräpigt i området idag Taggtråd skapar en känsla av otrygghet Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 35 Analys och Förslag 36 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Det övergripande Vad i beskrivningen av området kan skapa värden för en långsiktig planering av programområdet? Vad finns det för potentialer, vilka kvaliteter bör tas tillvara och vilka är de stora utmaningarna och risker? Kvaliteter och potentialer Inom programområdet finns stora kontraster mellan orörd natur och industri. Änggårdsbergen i öster är ett attraktivt rekreationsområde för hela staden och kan göras mer lätttillgängligt. Gröna ytor som ännu inte bebyggts bidrar till gröna inslag inne i bebyggelseområdet. Om Dag Hammarskjölds boulevard byggs kommer Nordöstra Högsbo i ett helt annat stadsmässigt sammanhang. Den planerade kollektivtrafiken kommer öka rörelsen av människor i området och ge underlag för närservice och andra stadsmässiga kvaliteter. Området blir även då en attraktiv plats för etablering av mer tjänste- och kunskapsintensiva företag. Dag Hammarskjöldsleden Utmaningar och risker Idag har nordöstra Högsbo karaktären av en industri/verksamhetsområde och en utmaning blir att kunna behålla många verksamheter och samtidigt tillföra bostäder. En utmaning är även hur man skapar en trygg och trivsam miljö för de boende som flyttar in först i det som idag består av ett industri/verksamhetsområde med delvis störande verksamheter. Området avgränsas i väster av Dag Hammarskjöldsleden som är en barriär mot resten av stadsdelen. Nordöstra Högsbo behöver kopplas till närliggande områden genom attraktiva trygga stråk så att det blir en del av stadsväven istället för den avgränsade ö som det är nu. I planering av bostäder på de befintliga skjutbanorna, som blir det första området att omvandlas, är kopplingen till Marklandsgatan en viktig förutsättning. Hållplats Marklandsgatan kommer att vara en viktig knutpunkt för de boende i programområdet. Att lätt kunna ta sig till och från Marklandsgatan är en viktig förutsättning för att skapa en god boendemiljö och uppmuntra hållbart resande. Om Dag Hammarskjöldsleden inte omvandlas till stadsboulevard kommer skjutbarnorna utvecklas till en samlad grupp av bebyggelse på ca 600 bostäder (typ trädgårdsstad). Skjutbanorna får en karaktär av en mer urban bebyggelse med ca 1500 bostäder om leden omvandlas. Föreslagna bostäder i söder förutsätter att Renova flyttar sin verksamhet. Om Renova flyttar finns det även möjlighet att utveckla Renovas läge idag. Bild föregående sida, Programområdet Utsikt mot söder Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 37 Värde- och Förslagskarta Resultaten/utpekade värden från utredningarna som har tagits fram i programarbetet har lagts samman på en karta tillsammans med programförslag för omvandlingsområde. Det synliggör var avvägningar har gjorts för programförslaget. Kontorets förslag till avvägningar framgår på programförslagskartan på sidan 41. 38 Fornlämningar och värdefull kulturmiljö Höga naturvärden - Mycket känsligt för byggnation Värdefulla landskapsvärden och siktlinjer, nya kopplingar Område i programförslag för byggnation / omvandling Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Värdefull kulturmiljö Fornlämningar Värdefullt kulturhistoriskt stråk Värdefullt landskapsvärden Värdefulla siktlinjer förbättrad koppling/stråk Område mycket känsligt för byggnation Område programförslag för byggnation/omvandling Värde- och intressekarta Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 39 Programförslag Utvecklingsområden Skjutbanorna (blå zon) är ett naturligt avgränsat område för en första etapp i utbyggnaden inom området. Det är dock viktigt att kopplingar till befintlig kollektivtrafik och service fungerar väl även under en längre utvecklingsfas innan en eventuell stadsboulevard tillkommer. Upplagsytorna vid Renovas anläggning i söder (blå zon) ligger också i ett avgränsat läge inom området som bör studeras för undersöka om en god boendemiljö kan tillskapas. Området kan inte bebyggas om Renova är kvar. Omvandlingsområdet (gul zon) som ägs av privata fastighetsägare består av små och stora industrifastigheter, lager och kontor, där en stegvis omvandling kommer att ske. Området närmast leden (röd zon), bör invänta eventuell omvandling av Dag Hammarskjöldsleden till stadsboulevard. Ny bebyggelse inom området kommer då förhålla sig till leden som den stadsmässiga boulevard den kommer att bli. Utbyggnadsordning och omvandling Utvecklingen bör pågå stegvis under en längre period samtidigt är det viktigt att ny bebyggelse planeras så att de boende upplever trygghet och trivsel, varför en större satsning är av betydelse när bostäder byggs ut inom området. En första etapp bör vara så stor att det finns underlag för kollektivtrafik annars finns risk att man bygger in ett bilberoende. I första hand planeras nya bostäder i norr på skjutbanan. Därifrån kan sedan bostadskomplettering spridas söderut. I den största delen av programområdet är det viktigt att beTeckenförklaring programillustration(nästa sida) programområde natur nybyggnadsområde omvandlingsområde omvandling beroende av ledens omvandling befintlig gata som anpassas ny gata ny gata beroende av ledens omvandling cykelbana GC-väg/Parkväg kollektivtrafik hållplats med 300m upptagningsmråde entré till Änggårdsbergen befintlig stig ny grön koppling/stig grön mötesplats mötesplats 40 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Befintlig stig norrut uppgraderas till belyst parkväg Entrén till området och kopplingen till Marklandsgatan förbättras Området närmast leden inväntar beslut om Dag Hammarskjöldsleden omgestaltning. Genomfartstrafik kan öppnas för innan dess. Behålla siktlinjer från DHL till Änggårdsbergen. Koppla grönstrukturen genom området med grönytor och planteringar Huvudgata med cykelbanor, trottoarer, busslinjer Huvudentré Änggårdsbergen Lokalgator som ökar genomfartstrafik i området. Lätta att röra sig på till fots och på cykel. Tillgängliggöra pegmatitbrottet som besöksmål Möjligt centrumläge vid fd Högsbo byplats, bevara hus Förtätning och omvandling inom befintlig bebyggelse längs med huvudgatorna. Mötesplatser skapas vid stråk och grönytor. Gröna kilar sparas och delar in bebyggelsen och biltrafik i olika områden Ny eventuell huvudgata Nya naturstigar som kopplas till bebyggt område Nya belysta GC-väg/parkvägar mellan naturområde och bebyggelse. Ett tillgängligt stråk som drar gränsen mellan den allmänna naturen och de privata kvarteren Programillustration Förstärka entréer till Änggårdsbergen Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 41 vaka programområdets omvandling för att få en god bostadsmiljö under den tid då området stegvis omvandlas. Inledningsvis kommer nya bostäder med aktiva bottenvåningar byggas utmed huvudgatorna för att förbättra gatumiljön och ge trygga boendemiljöer. De olika delarna kommer planläggas i den ordningen positiva planbesked ges av Byggnadsnämnden. Befintlig bebyggelse Byggnader från olika epoker ger en historisk förankring och en identitet i området. Bevarande föreslås av de två bostadshus i funkisstil som ligger i samma läge där gamla Högsbo by tidigare låg. Befintliga byggnader i gott skick kan ge utrymme till nya verksamheter och service om inte befintlig verksamhet kan fortgå på grund av t ex störningar. Grönstruktur Befintlig grönstruktur bevaras och förbättras. Grönstrukturen kopplas från Änggårdsbergen genom området med hjälp av sparade grönkilar in i området som binds samman genom gröna tillägg såsom platsbildningar med planteringar, ordnade parker och trädrader längs stråk och gator. Sparade grönytor inom området kan bli fina mötesplatser. Tillgängligheten och den visuella kopplingen till Änggårdsbergen förbättras med ett gångstråk mellan bebyggelsen på slätten och naturen på berget (se konceptbild). Fler entréer till Änggårdsbergen i lämpliga lägen förbättras och tydliggörs. Pegmatitbrottet, som idag är en intressant besöksmål för t ex geologistuderande, ger identitet till platsen och erbjuder en unik upplevelse. Stenbrottet är kan utvecklas och göras mer tillgängligt för visning. liten park Service Möjlig förskola Programförslaget anger att 5000-7000 bostäder kan tillkomma i området vilket kräver behovet av nya förskolor och skola. Förskolor kan med fördel placeras längs det tillgängliga grönstråket längs Änggårdsberget eller på andra lämpliga platser inom området där det finns möjlighet till ytor för utomhuslek. lek utelek Trafikstruktur hundlek Konceptbild, gångstråk utefter bergskanten med lek- och uteaktiviteter 42 Trafikstrukturen ska följa områdets omvandling. Det innebär att en struktur ska vara av sådan karaktär att den går att förändras över tid. Sträckningen JA Wettergrensgata/Olof Asklundsgata/A. Odhnersgata är även fortsättningsvis huvudgatan i nordöstra Högsbo. Huvudgatan kommer omvandlas till en stadsgata med blandad användning med prioritering av buss och cykel/gående. Hastigheten kommer att ligga på ca 40-50km/h. Vid en omvandling av Dag Hammarskjöldsleden föreslås ytterligare en huvudgata anläggas längre in i områdets söd- Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo ra del för att möjliggöra försörjning av de östra delarna med busslinjer, gång- och cykelbanor. Parkering ska ligga på lämpliga strategiska platser och inom kvartersmark. Kopplingar och entréer En förbättrad förbindelse till Marklandsgatans hållplatsläge bör ske i tidigt skede. Detta är extra viktigt vid planeringen av skjutbanorna för att få en god tillgänglighet till kollektivtrafik och service. Det kan bland annat åstadkommas genom förbättrad standard på gång- och cykelbanan. Norr om programområdet finns en stig, Tulebergsstigen, som förbinder den norra delen av skjutbanorna genom kolonilotterna till den norra gång- och cykelundergången vid Marklandsgatans hållplats. Denna koppling föreslås att förbättras genom att anlägga en parkväg med belysning. MÅLBILD FÖR SOCIAL HÅLLBARHET I arbetet med social konsekvensanalys (SKA) ingår det målbildsformulering som ska ligga till grund för åtgärdsförslag. Målen för social hållbarhet i Nordöstra Högsbo grundar sig delvis på förbättringsbehov som identifierats i nulägesbeskrivningen, men eftersom programområdet står inför en stor omvandling så grundar målbilden sig även till stor del på de större strategiska målen som finns för stadens utveckling. I programskedet har fokus legat på en målbildsformulering. Intentionen är att målen ska arbetas vidare med i detaljplaneskedet och att relevanta åtgärder bör vidareutvecklas i dialog med fastighetsägare och med allmänheten. I det här avsnittet följs varje mål av en kommentar som beskriver åtgärder i programmet och vad som behöver arbetas vidare med i detaljplaneskedet. I bilagan Social konsekvensanalys finns en fördjupning av målbildsarbetet, med en redogörelse av delmål och möjliga åtgärder som diskuterats i arbetet med social konsekvensanalys. Målen för social hållbarhet har också bidragit till de övergripande målen för programförslaget, men SKA-arbetet har identifierat fler mål utöver det. (se nästa sida) Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 43 Mål för social hållbarhet Sammanhållen stad – överbrygga barriärer Vardagsliv Mål 1: Det finns bra förbindelser mellan nordöstra Högsbo och resten av Göteborg • Programförslaget ligger delvis i linje med målet och lägger goda förutsättningar för att det ska uppnås. Dag Hammarskjöldsleden är dock en barriär idag. Mål 5: Det går att klara vardagslivet till fots, med cykel eller med kollektivtrafik Mål 2: I nordöstra Högsbo finns ett varierat utbud av bostäder • Programförslaget ligger i linje med målet, men behöver arbetas med i kommande detaljplaner för att säkerställa ett resultat. Mål 6: Nordöstra Högsbo är barnvänligt • Barnperspektivet och lämpliga åtgärder behöver arbetas vidare med i kommande detaljplaner. Samspel och möten Identitet Mål 3: Det finns offentliga rum som fyller olika funktioner och skapar möten Mål 7: Nordöstra Högsbo är en levande blandstad • Programförslaget visar på ett behov av offentliga rum och pekar ut mötesplatser och knutpunkter som bör utvecklas. Åtgärder behöver utvecklas i kommande detaljplaner. • Programförslaget ligger i linje med målet, men det finns utmaningar som beskrivs närmare i avsnittet om konsekvenser. Mål 4: I nordöstra Högsbo finns det lokaler även för icke-kommersiella verksamheter • Åtgärder och strategier behöver utvecklas i detaljplanearbetet och i samarbete med fastighetsägare i området. 44 • Programförslaget ligger i linje med målet och lägger goda förutsättningar för att det ska uppnås. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Mål 8: Närheten till Änggården höjer kvaliteten i området • Programförslaget ligger i linje med målet, men åtgärder behöver utvecklas i kommande detaljplanearbete. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 45 Konsekvensbeskrivning Sociala konsekvenser Här återges en sammanfattning av konsekvenser som identifierats i SKA-arbetet. Den omfattar både positiva och negativa konsekvenser i förslaget, samt risker som kan uppnås om vissa identifierade målbilder inte arbetas vidare med. Den fullständiga beskrivningen av de sociala konsekvenserna går att läsa i bilaga Social konsekvensanalys. Sammanhållen stad • Kopplingarna till resten av staden förstärks, men en omvandling av Dag Hammarskjöldsleden till en stadsboulevard är viktig ur ett socialt perspektiv för att bostadsbebyggelse i programområdet inte ska bli isolerade från resten av staden. • Förslaget innebär en förbättring av vägnätet inom området, som bidrar till bättre struktur och tillgänglighet för gång och cykel. • Med bostäder i området ökar underlaget för kollektivtrafiken. • Det fortsatta arbetet behöver ta ställning till fördelning av upplåtelseformer på marken som staden rår över, för att skapa en balans i området som helhet. Samspel • Programförslaget pekar ut ett behov av att utveckla mötesplatser, grönytor och offentliga rum i programområdet, vilket medför en förbättring jämfört med idag. Konkreta åtgärder behöver utvecklas i kommande arbete. • Kopplingar till resten av staden är viktiga även för att skapa synliga mötesplatser och genomströmning av folk. • Eftersom stora delar av området utgörs av privat mark är ett samarbete med fastighetsägare viktigt för att skapa strategier för levande mötesplatser och möjlighet för icke-kommersiella verksamheter som föreningar och kulturliv att vara en del av blandstaden. Vardagsliv • Blandstadens täthet gör det lätt att uträtta ärenden nära bostaden, eftersom det finns underlag för en god service. Programmet innebär en förbättring för gång-, cykel- och kollektivtrafik. • Tillräcklig täthet och kommunal service behöver säkerställas i kommande detaljplanearbete och förfrågningar om planbesked, för att undvika negativa konsekvenser. • Det fortsatta arbetet behöver hantera frågan om vardagsliv under områdets utbyggnad. • I programförslaget har det gjorts justeringar som skiljer sig från trafikutredningen, för att undvika att hållplatserna hamnar för långt från bostadsbebyggelsen. • Det fortsatta arbetet behöver hantera barnperspektivet för att det ska bli ett barnvänligt område. 46 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Identitet • En omvandling av området kommer att innebära en stor förändring av områdets identitet och vilka som känner en tillhörighet till platsen. För att uppnå en blandstad är det viktigt att såväl boende med olika förutsättningar och olika verksamheter känner en tillhörighet till området och delaktighet. • Mer bostäder, liv i området och ändamålsenliga verksamhetslokaler är en förbättring jämfört med dagens tomma verksamhetslokaler som skapar känsla av otrygghet. • Målet om att området ska kännas tryggt för de som flyttar in först står delvis i motsatsförhållande till att omvandla området långsamt för att bevara verksamheter och minska undanträngande effekter. Den här knäckfrågan är viktig att arbeta vidare med. • Programförslaget innebär att närheten till Änggårdsbergen ska bidra till utvecklingen av områdets karaktär, men det är viktigt att arbeta vidare med frågan. Miljökonsekvenser EU-direktivet om miljöbedömningar och program har införts i svensk lagstiftning och föranlett ändringar i plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). En behövsbedömning ska göras för att utvisa om programmet antas medföra betydande miljöpåverkan. Om programmet antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Trafik Vid en omvandling av programområdet kan ökat underlag i form av tillkommande bostäder ge förutsättningarna för att turtätheten ökar för befintlig kollektivtrafik inom området, vilket minskar bilberoendet. En förutsättning för utvecklingen av området är att det sammanlagda resandet med bil till området inte ökar jämfört med dagens nivå. Verksamheterna kommer att gå från transportintensiva till personalintensiva vilket innebär en förändring av trafikslag. Programförslaget ska skapa blandstad vilket även innebär en trafikstruktur som ska gynna gående och cyklister. Natur och kulturmiljö Naturmiljö Det finns två naturreservat inom programområdet, Änggårdsbergen och Högsbo pegmatitbrott, vilket geografiskt är uppdelat i två områden (norra brottet och södra brottet). En sammanvägning har gjorts av miljöns bedömda naturvärden i en naturvärdesinventeringen (Naturcentrum 2015). De områden som i naturvärdesinventeringen har bedömts Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 47 som mycket känsliga för byggnation föreslås ingen ny bebyggelse. I öster gränsar programområdet till, och överlappar delvis, naturreservatet Änggårdsbergen. Delar som ligger inom Änggårdsbergens naturreservat som föreslås att bebyggas bedöms ha låga naturvärden och vara föga/delvis känsliga för byggnation. Samråd med länsstyrelsen pågår angående upphävning av del av naturreservatet som berörs av programförslaget. Övrig naturmiljön kommer i största möjligaste mån att bevaras som gröninslag i bebyggelsen. Tillgängligheten till Änggårdsbergen och pegmatitbrottet föreslås förbättras. Kulturmiljö Programmet tar hänsyn till fornlämningsområden men i vidare planarbete kommer det krävas arkeologisk förundersökning. Rapporten Kulturmiljöunderlag Norra Högsbo industriområde utgör ett bra underlag för fortsatt planering när omvandling och förtätning ska ske inom området. Rapporten ger en övergripande bild av kulturvärdena inom programområdet. Fördjupningar i specifika värden får göras i kommande plan- och bygglovsskeden för att påverkan på kulturvärdena ska bli så små som möjligt. Om kulturmiljöerna tillgängliggörs med stigar och vägar för att få dem mer åtkomliga och synliga för fler människor ses som en positiv påverkan på kulturvärdet. Miljö och hälsa Milöstörande verksamheter Störningarna från verksamheter kommer att upphöra i och med att miljöstörande verksamhet flyttar ut och ersätts av ny bebyggelse. Under omvandlingstiden kommer det krävas restriktioner för miljöstörande verksamheter och inga nya störande verksamheter tillkomma. Luft Högre halter av partiklar och kväveoxid kommer främst idag från Dag Hammarskjöldsleden och i dagsläget finns det en risk att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids i området närmast leden. Luftföroreningssituationen kan förbättras om trafiksituationen förändras på Dag Hammarskjöldsleden om leden omvandlas till stadsboulevard. Det finns en risk att miljökvalitetsnormerna överskrids på huvudvägnätet inom området om trafiken ökar. Programmet föreslår är att cykeltrafiken och kollektivtrafiken prioriteras högt i området. Buller Inom området finns höga värden av trafikbuller främst från Dag Hammarskjöldsleden och A Odhners gata. Dag Ham- 48 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo marskjöldsleden har idag hastighetsbegränsningen 90 km/h. Vid en eventuell ombyggnad till stadsboulevard kommer hastigheten sänkas som i sin tur bidrar till lägre bullerstörning. För området närmast leden föreslås en omvandling på lång sikt tills ledens omvandling till stadsboulevard är aktuell. Om Dag Hammarskjöldsleden inte skulle omvandlas till stadsboulevard bör man så långt som möjligt arbeta med att skapa tysta sidor och bullerdämpande åtgärder för de förslagna bostäder som kan påverkas av buller från t ex. Dag Hammarskjöldsleden. I annat fall föreslås lämpliga verksamheter eller kontor närmast leden som klarar bullerriktvärden. Vid en omvandling av nordöstra Högsbo kommer hastighetsgränsen ligga på 40-50 km/h på huvudgatorna. Framtida bostäder längs med huvudgatorna kommer eventuellt behöva utformas med en tyst sida för sovrum och uteplatser för att på så sätt säkra kvaliteten på boendemiljön. Dagvatten Det går att anordna dagvattenhanteringen på ett tillfredställande sätt om dagvattnet ifrån den nya exploateringen anordnas på rätt sätt. Bevarande föreslås av grönytor inom verksamhetsområdet så inte hårdgjorda ytor ökar. Viss förbättring kan uppnås genom tillkommande bostäder, grönska och mindre förorenade verksamheter. Markföroreningar Stora delar av området utgörs av gammal industrimark därmed finns risk för mark- och grundvattenföroreningar. En markföroreningsutredning kommer att behövas göra i samband med detaljplan. Sanering krävs för ny användning. Landskap Programmet föreslår en omvandling från ett verksamhetsområde till blandstad vilket innebär en förändring av områdets innehåll och av landskapsbilden. Programmet föreslår ny bebyggelse inom programområdet. Enskilda befintliga byggnader ska i möjligaste mån bevaras vid en exploatering för att förstärka det historiska värdet och de landskapselement de utgör. Vid en exploatering ska även värdefulla siktlinjer från Dag Hammarskjöldsleden mot Änggårdsbergen beaktas och så långt möjligt tas tillvara. Kontorets kommentar En omvandling till blandstad innebär att lokala miljömål kommer att uppnås. Programmet bidrar till att uppnå målen begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, levande skogar, ett rikt växt- och naturliv samt god bebyggd miljö. Övriga miljökvalitetsmål påverkas ej. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 49 I arbetet med programmet har en behovsbedömning tagits fram enligt kriterier i MKB-förordningen bilaga 4 och stämts av med Länsstyrelsen på ett tidigt samråd. Projektet bedöms inte föranleda betydande miljöpåverkan. Ekonomiska konsekvenser Programmet innebär en utveckling av området med nya bostäder och övrig komplettring i befintligt industriområde för att få ett blandat innehåll. En värdestegring förväntas på fastigheterna genom att området får bättre service och kollektivtrafik. Komplettering av bostäder och verksamheter inom ett befintligt område innebär ett nyttjande av befintlig infrastruktur och service på ett bättre sätt, vilket är positivt ur alla hållbarhetsaspekter. Nollalternativ Nordöstra Högbo har idag blandade verksamheter inom kontor, bygg och lättare industri med tyngdpunkt mot elektronik. Området har utmaningar i den fysiska strukturen och i marknadsläget vilket försvårar lönsam kontorsproduktion. Ifall boulevarden inte blir av så riskerar området stagnerar och att verksamheter läggs ner eller flyttar. 50 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 51 Genomförande SBK - Fastighetskarta 147805 6395348 Allmänt Göteborgs kommun äger delar av skjutbanan samt Renovas upplagsplats inom programområdet men till största del ägs marken av privata aktörer. Programmet omfattar ett stort område som förväntas förnyas successivt under en relativt lång tidsperiod. Kommunen har en viktig del i detta genom att ta initiativ för planläggning av skjutbanans område i norr vilket bör utgöra den första etappen i kommande detaljplaner. En etappvis utbyggnad inom ett industriområde innebär att funktioner och kvaliteter som stärker bostadsändamålet tillkommer efter hand. Varje detaljplan bör ha en tillräcklig storlek som gör att helheten efterhand stärks. För att säkerställa en fungerande vardag ska tillgängligheten till kollektivtrafik och kommersiell service fungera bra redan för de som först flyttar in i området. Upprustning av gatunätet och utbyggd kollektivtrafik, gång- och cykelnät och grönstruktur är medel att skapa god boendemiljö. Utefter huvudgator ska trottoarerna vara aktiva dvs bottenvåningar ska innehålla lokaler av intresse för befolkningen. Trafik För att förbättra gatumiljön det krävas att vissa fastighetsgränser justeras i anslutning till förändringar i gatunätet. Ekonomi för kommunala anläggningar Kommunägd mark: Rött: kommunal mark, Rött skrafferat: kommunal tomträtt, Övrigt: privata fastighetsägare. 145672 600 600 m m 6392122 © Göteborgs Stad (Sweref 99 12 00, RH 2000) Grundprincipen vid utbyggnader och förändringar i programområdet är att de fastigheter som får ny eller förändrad markanvändning ska vara med och finansiera den upprustning som krävs av gator och allmän plats för att området ska utgöra en god bostadsmiljö. Kostnader ska i första hand fördelas efter tillkommande byggrätt som blir följden av den nya användningen inom respektive detaljplan. Även när ny markanvändning kräver andra infrastrukturåtgärder, såsom utbyggnad för kollektivtrafik och anläggningar för dagvattenhantering, ska dessa finansieras på samma sätt. Skala 1:12545 Skapad med InfoVisaren 2015-05-26 Upplåtelseformer Kommunens mark kommer att markanvisas till flera exploatörer i samband med planarbetet. Kommunens ambition är att möjliggöra hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. 52 Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo Fortsatt planarbete Efter att programsamrådet är avslutat samlas inkomna synpunkter in i en programsamrådsredogörelse. Avvägningar kommer att göras hur inkomna synpunkter kan tillgodoses. Sedan Byggnadsnämnden godkänt programmet ligger det till grund för de detaljplaner som ska upprättas inom området. Program FÖR utveckling av nordöstra högsbo 53 Stadsbyggnadskontoret, Köpmangatan 20, Box 2554, 403 17 Göteborg Tel 031-368 00 00 E-post:[email protected] www.stadsbyggnad.goteborg.se
© Copyright 2024