Årsredovisning 2014
ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 286 80 Örkelljunga 0435-55000 www.orkelljunga.se Årsredovisning 2014 innehåller en översikt om kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska ställning och verksamhet 2014. Det är vår förhoppning att du finner den intressant och att den bidrar till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Redovisningen är godkänd av kommunfullmäktige och den har producerats av Ekonomienheten. Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande Organisation Kommunfakta Kommunens samlade resurser 3 4 4 5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 6 Finansiell analys 13 Ekonomisk analys 14 Kommunens klimat- och miljömålsarbete 26 Personalredovisning 27 Händelser av väsentlig betydelse för kommunen 31 Verksamhetsberättelse VISION 2020 Örkelljunga kommuns miljöoch hälsobringande profil stärks. Gröna Örkelljunga har en tydlig roll och är en viktig medspelare i det nordvästskånska samarbetet. Trygghet, småskalighet, entreprenörskap, delaktighet och närhet är grundläggande värden, som tillsammans erbjuder unik livskvalitet, vilket leder till att Örkelljunga kommun i alla lägen blir ett klockrent val. 2 Kommunstyrelsen 32 Samhällsbyggnadsnämnden 33 Socialnämnden 33 Utbildningsnämnden 34 Utbildningsnämndens kultur- och fritidsutskott 35 Räddningsnämnden 36 Kommunala bolag Örkelljungabostäder AB Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB NÅRAB Räkenskaper Sammanställd redovisning Noterhänvisningar Alternativ resultat- och balansräkning Resultat och balans VA Redovisningsprinciper 38 38 39 40 44 42 47 48 Revision Revisorernas verksamhetsberättelse Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 50 52 53 54 Årsredovisning 2014 Kommunstyrelsens ordförande Arbetsförmedlingen och representanter för bankerna. Örkelljunga kommun redovisade ett positivt resultat för 2014. Kommunfullmäktige i Örkelljunga kommun har beslutat att den s.k. fullfonderingsmodellen ska tillämpas. Skälet är att regeringen under hösten 2014 tillsatte en utredning med uppdrag att bland annat ta ställning till en eventuell förändring av redovisningen med innebörden att fullfonderingsmodellen kan komma att bli normgivande. Anledningen är att fullfonderingsmodellen anses ge en mer rättvisande bild av resultat och finansiell ställning. Fullfonderingsmodellen innebär att pensionsskulden redovisas som en skuld i balansräkningen, till skillnad från blandmodellen som innebär att pensionsskulden redovisas som en ansvarförbindelse utanför balansräkningen. Resultatet för det gångna året blev +17,6 miljoner enligt fullfonderingsmodellen och +11,0 miljoner enligt blandmodellen. Det främsta skälet till det positiva resultatet är utdelning på fondtillgångar och realisationsvinst på aktiefonder i samband med omplacering till räntefonder. Politiker måste våga ta beslut även om det vid beslutstillfället inte alltid går att förutse resultatet. Ett vågat och modigt beslut var det som togs 1999 om att köpa in gamla david-anderstomten och göra en ny detaljplan för området. Det var också modigt och framsynt att ge Örkelljungabostäder i uppdrag att bygga sexvåningshuset. Det var först ifjol som vi såg ett ökat intresse för området och nu byggs det både nya hyres- och bostadsrättslägenheter. Under året har vi därför kunnat anordna seminarier tillsammans med andra kommuner om möjligheterna att bygga i små kommuner och om varför Örkelljunga har lyckats. Våra nämnder har redovisat ett blandat resultat. Social- och utbildningsnämnden har ett negativt resultat och samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen ett positivt. I budgetarbetet för 2015 har kraftiga förstärkningar till framförallt socialnämnden på nästan 10 miljoner gjorts. Parallellt har det också arbetats med en fullständig genomgång av socialnämndens ekonomi. Det innebär att Örkelljunga kommun höjer kommunalskatten 2015 med 30 öre för att klara ekonomin. Ett positivt näringsliv Under året har jag träffat många företagare, och jag är imponerad över deras framåtanda och nytänkande. Inte minst har det visat sig när det avslöjades att vinnaren av utmärkelsen ”Skånes mest företagsamma människa 2014” var Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson med företaget Solklart Vård AB i Örkelljunga. När Svenskt Näringsliv bad allmänheten utse en vinnare av de fem finalisterna fick de flest röster, vilket resulterade i utmärkelsen. Vi fortsätter vårt arbete med att förbättra näringslivsklimatet och nyföretagandet. Under året anordnades en utbildning för potentiella nyföretagare. Det var en utbildning som anordnades tillsammans med Örkelljunga Näringsliv och där deltagarna fick information och utbildning av bl.a. Skatteverket, Utveckling Vi fortsätter under året med vårt allra största projekt, Allhallen. Byggstart beräknas ske under april månad 2015 och bygget ska vara klart senast i augusti 2016. Det är ett projekt som vi hoppas ska kunna bidra till att lyfta Örkelljunga kommun ytterligare. Vad resultatet blir är dock beroende av ett flertal faktorer, men ytterst handlar det om att föreningarna och vi medborgare måste utnyttja vår nya hall. En namntävling pågår där vi tagit hjälp av våra gymnasieungdomar. Vi har också fortsatt våra satsningar på underhåll av gator och fastigheter, fortsatta satsningar på nya industriområdet vid Skåneporten, nytt golv i Lillhallen, nya duschar i simhallen, renovering av reningsverket och renovering av Åsljunga skola. Jag vill passa på att tacka vår personal för deras insatser det gångna året. De uppskattas varmt av våra kommuninvånare. Det är ni som står för bl.a. städning, gräsklippning, förskola/skola och vård/ omsorg. Det är ni som gör Örkelljunga till en så god plats att bo och verka i. Tack! Carina Zachau (M) Kommunstyrelsens ordförande 3 Årsredovisning 2014 Organisation 2015 KOMMUNFULLMÄKTIGE M 8 S 11 Samhällsbyggnadsnämnd Kommunstyrelsen Arbetsutskott KD 4 C 3 FP 4 Socialnämnd Utbildningsnämnd Arbetsutskott Arbetsutskott SD 10 Revision LMO 1 MP 1 Kulturoch fritidsnämnd Överförmyndarnämnd Valnämnd Personalutskott Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB Örkelljunga kommun 100% Örkelljungabostäder AB Örkelljunga kommun 100% NÅRAB - Norra Åsbo Renhållning AB Örkelljunga kommun 26% Klippans kommun 50% Perstorps kommun 24% Kommunfakta FAKTA OM ÖRKELLJUNGA 2014 2013 2012 2011 2010 Folkmängd totalt 9733 9 653 9 655 9 663 9 631 Män 4938 4 888 4 890 4 883 4 869 Kvinnor 4795 4 765 4 765 4 780 4 762 Örkelljunga totalt 7252 7 194 7 169 7169 7 133 Män 3609 3 582 3 577 3 558 3 538 Kvinnor Församlingar 3643 3 612 3 592 3 611 3 595 Rya totalt 938 917 929 938 947 Män 501 487 488 494 505 Kvinnor 437 430 441 444 442 Skånes Fagerhult totalt 1543 1 542 1 557 1556 1551 Män 828 819 825 831 826 Kvinnor 715 723 732 725 725 4,0 4,8 3,6 3,8 Arbetsmarknad Arbetslöshet, % totalt 4 Män 4,6 Kvinnor 3,4 Årsredovisning 2014 FAKTA OM ÖRKELLJUNGA 2014 2013 2012 2011 2010 Kommunalskatt 19:06 18:76 18:76 18:76 18:76 Landstingsskatt 10:69 10:39 10:39 10:39 10:39 17,6 -16,2 1,6 -11,9 27,0 5,7 -5,3 -0,5 1,9 25,6 17,8 19,7 1,7 3,3 27,6 Låneskuld, mnkr 151,7 152,3 128 121 89* Låneskuld, exklusive lån till bolagen, mnkr 151,7 152,2 126 119 85 Årets resultat, mnkr Justerat resultat, enligt balanskravsavstämning, mnkr** Koncernresultat, mnkr Likviditet, mnkr 14 11 5 19 18 Soliditet, exlusive ansvarsförbindelse, % 67 66 69 69 71 Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse, % 39 37 41 41 44 Nettoinvesteringar, mnkr 23,3 36,7 32 50 35 Nämndernas budgetavvikelse, mnkr -8,1 -7,9 -5,4 -4,0 1,3 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 98,9 100 100 99 95 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto, % 96,1 100 100 100 93 mnkr= miljoner svenska kronor * Under 2010 har de helägda bolagen övertagit sina egna lån. ** Justerat resultat enligt balanskravsavstämningen är beräknat för 2013 enligt de principer som gäller för blandmodellen Kommunens samlade resurser Var kommer pengarna ifrån? Verksamheternas andel av nettokostnaderna Hur används pengarna? 5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Vid utgången av 2013 pekade ett flertal indikatorer mot att konjunkturen var på väg att ta ordentlig fart efter en långvarig konjunkturnedgång som inleddes med den internationella finanskrisen 2008. Efter en kvartalstillväxt av Sveriges BNP på 0,5 procent under årets första kvartal visade ekonomin dock återigen tecken på försvagning. Under 2:a och 3:e kvartalet 2014 växte ekonomin endast med 0,1 respektive 0,2 procent, påverkat av krisen i Ukraina och de handelssanktioner som därpå följde. En annan faktor som påverkade utvecklingen negativt var den svagare tillväxten i Kina och övriga tillväxtekonomier. SKL räknar med att ökningen av BNP stannar på 1,9 procent för 2014, vilket ska jämföras med 1,3 procent för 2013. För 2015 räknar SKL med att Sveriges BNP kommer att växa med 2,9 procent. Samtidigt som USA och Storbritannien ligger på tillväxtal runt 3 procent så är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. Den förväntade återhämtningen har till viss del kommit av sig, sannolikt har dock Euroområdet lämnat de negativa tillväxttalen bakom sig när det gäller BNP. Euroområdet förväntas gå från en negativ tillväxt på -0,4 procent för 2013 till 0,8 procent för 2014, när det gäller 2015 förväntas en tillväxt på 1,1 procent enligt SKL. Överlag är det en blandad utveckling för Sveriges viktigaste exportländer. Samtidigt som USA och Storbritannien visar styrka har utvecklingen i de nordiska grannländerna varit svag. Efter några svaga år för Finnland och Danmark, förväntar sig nu SKL en successiv förbättring framöver. Finnland hade en tillväxt på -1,5 procent 2013 och förväntas nu ha lämnat de negativa tillväxttalen bakom sig. Den norska ekonomin har klarat sig någorlunda bra med en tillväxt på runt 2 procent, mycket tack vare en hög investeringstakt inom oljeindustrin under en lång rad av år, dock förväntas investeringarna inom oljeindustrin falla med ca 10 procent under 2015. SKL:s bedömning är att Norges tillväxt kommer att försvagas under 2015 som en följd av ett lägre oljepris och lägre investeringstakt inom oljeindustrin. Låg inflation och bristande investeringsvilja Riksbankens uppgift är att sköta landets penningpolitik med målsättningen att uppnå en låg och 6 jämn inflation och en stabil ekonomisk utveckling över tiden. Enligt Riksbankens mål ska inflationen enligt KPI (konsumentprisindex) vara 2 procent, styrräntan är ett av de verktyg som Riksbanken använder för att uppnå målet. Det är bara den kortsiktiga dagslåneräntan som Riksbanken kan besluta om, när det gäller längre räntor så är det marknaden som sätter räntan, som egentligen är priset för att låna pengar. Indirekt påverkas dock även de längre marknadsräntorna av Riksbankens olika beslut, eftersom olika nivåer på styrräntan medför olika förväntningar av marknadsaktörernas framtidstro. De långa marknadsräntorna speglar marknadens/marknadsaktörernas förväntningar avseende det framtida konjunkturläget. En ökad efterfrågan på främmande kapital medför ett ökat pris på främmande kapital om inte utbudet samtidigt ökar, d.v.s. marknadsräntorna stiger när efterfrågan på lån ökar, givet utbudet. Förutom möjligheten att påverka ekonomin genom att bestämma dagslåneräntan har Riksbanken även möjlighet att trycka nya pengar och kan genom detta påverka likviditeten (utbudet på kapital) på marknaden. Därigenom har riksbanken indirekt även möjlighet att påverka räntenivåerna på längre löptider. Vid årsskiftet 2014-2015 låg räntan på den 10-åriga statsobligationen på strax under 1 procent. Enligt SKL:s senaste prognos kommer räntan på den 10-åriga statsobligationen att stiga betydligt långsammare än enligt föregående prognos, vilket ligger i linje med andra bedömare och även Riksbankens egen bedömning. Enligt SKL:s prognos kommer räntan på den 10-åriga statsobligationen att nå 2 procent i slutet av 2015 och 4 procent först i slutet av 2018. Låg inhemsk efterfrågan inom Euroområdet håller tillbaka konjunkturen, den offentliga konsumtionen förväntas enbart växa marginellt och för den privata konsumtionen förväntas en tillväxttakt på under 1 procent för det kommande året. Med stor tillgång på kapital och historiskt låga räntor som normalt sätt brukar fungera som motor för investeringarna kan den bristande investeringsviljan bara förklaras av den osäkerhet som råder om det ekonomiska läget runt om i världen. Återhållsamheten i såväl den offentliga som privata konsumtionen får till följd att företagen drar sig för att investera trots det stora utbudet på billigt kapital. Låg eller i många fall obefintlig inflation såväl inom Sverige som i många andra länder Förvaltningsberättelse ledde under 2014 till sjunkande marknadsräntor och till att Riksbanken sänkte styrräntan till 0 procent, för att i februari 2015 ta det historiska beslutet om en negativ inlåningsränta på -0,10 procent. Innebörden av detta beslut är att bankerna får betala för att förvara pengar hos Riksbanken. Signalen som Riksbanken sänder kan inte tolkas på annat sätt än att man vill att bankerna ska låna ut kapitalet istället för att förvara det hos Riksbanken. Trots att den svenska kronan försvagats rejält gentemot valutorna för de viktigaste handelspartnerna i takt med att Riksbanken har sänkt styrräntan, så har Riksbanken även sänkt de långsiktiga inflationsförväntningarna ytterligare. Det normala är att en depreciering (värdeminskning) av den svenska kronan är inflationsdrivande i och med att importen blir dyrare, men trots ett antal räntesänkningar som ledde till en styrränta på 0 procent i oktober 2014 och en successivt svagare krona så har inflationstrycket uteblivet. Detta ledde till att Riksbanken i februari 2015 beslutade om en reporänta på -0,10 procent. Ytterligare en faktor som bidragit till det låga inflationstrycket är en generellt sett negativ prisutveckling på råvarumarknaderna den senaste tiden. SKL menar dock att den låga inflationen inte bara kan förklaras av lågkonjunkturen, utan att det även har att göra med den globala avregleringen och införandet av ny teknik som har skapat nya handelsmönster med ökad priskonkurrens som följd. Sysselsättningen och skatteunderlag Trots en rejäl dämpning av tillväxten under andra halvåret 2014, har antalet arbetade timmar fortsatt att öka i Sverige. Detta betyder att produktivitetsutvecklingen har varit svag, samtidigt ligger arbetslösheten på nationell nivå kvar på runt 8 procent. Tack vare att antalet arbetade timmar ökar kraftigt räknar SKL trots allt med att skatteunderlaget kommer att öka med ca 2 procent under 2015 på riksbasis. Under början av 2014 var förhoppningarna stora om att utrikeshandeln skulle bidra till återhämtningen av svensk ekonomi. Vid årets slut konstaterades dock att tillväxten på de viktigaste europeiska exportmarknaderna inte infriat förväntningarna. Detta resulterade i att SKL reviderade ner den svenska tillväxten för 2015 med 0,4 procentenhet, trots att det finns en hel del positiva indikatorer som talar för en skaplig ut- veckling under året. Orderläget inom industrin är relativt gott, nettotalet är det högsta på drygt 3 år och industriföretagens barometersvar om produktion och exportorderingång ligger på en hygglig nivå och en bit över det historiska genomsnittet. SKL beskriver en splittrad utveckling av arbetsmarknaden med en sysselsättningsgrad som stått emot och utvecklats relativt bra och där antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa, trots en svag BNP-tillväxt. Med en arbetslöshet som endast marginellt understiget 8 procent sedan 2009 spår SKL att vi nu kan se fram mot en förbättrad tillväxt som resulterar i sysselsättningsökning och lägre arbetslöshet. På lite sikt bör dessutom kronförsvagningen resultera i ökad export eftersom svenska produkter relativt sett blivit billigare för våra viktigaste handelspartners. Från sommaren 2013 och fram till utgången av 2014 hade den svenska kronan deprecierats med 10 procent och under de två första månaderna 2015 har kronan försvagats ytterligare. Efter fyra år med stark real skatteunderlagstillväxt ser SKL fram mot ytterligare ett par år med ökningstal långt över genomsnittet när det gäller tillväxten i skatteunderlaget. Till grund för prognosen ligger att hushållens, företagens och den offentliga sektorns finansiella ställning i grunden är god, samtidigt som sysselsättningen kommer att ta fart. Sysselsättning och utbildningsnivå Utvecklingen av sysselsättningsgraden efter finanskrisen visar på att det finns ett klart och tydligt samband mellan utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. När det gäller personer med enbart förgymnasial utbildning så var arbetslösheten hög redan hög vid finanskrisens utbrott, därefter har den ökat för varje enskilt år bortsett från 2011. Arbetslösheten i denna grupp har ökat från 13,1 procent år 2007 till 20,6 procent år 2014. Arbetslöshet på nationell nivå efter utbildningsnivå, i % 7 Förvaltningsberättelse Arbetslöshet på nationell nivå efter utbildningsnivå, i % Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 2007 13,1 5,5 4,0 2008 14,2 5,5 3,9 2009 16,7 8,5 5,0 2010 18,2 8,5 5,2 2011 17,6 7,6 4,8 2012 18,9 7,5 5,0 2013 20,0 7,7 4,9 2014 20,6 7,5 5,0 Tabellen och diagrammet ovan visar en mycket tydlig trend med kraftigt stigande arbetslöshet för personer med enbart förgymnasial utbildning. För personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsbakgrund bröts den stigande trenden redan 2011 och därefter har arbetslösheten i dessa grupper stabiliserats på en nivå runt 7,5 procent för dem med gymnasial utbildning och runt 5 procent för personer med eftergymnasial utbildning. Tabellen visar att det finns ett mycket tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. Ser man på skillnaden i arbetslöshet mellan år 20072014, d.v.s. från året innan finanskrisens utbrott och fram till 2014, så har det skett en ökning i arbetslöshet på 7,5 procentenheter för gruppen med enbart förgymnasial utbildning. Även gruppen med gymnasial utbildning drabbades hårt, dock var arbetslösheten i denna grupp betydligt lägre 2007 än i den förstnämnda gruppen. För personer med gymnasial utbildning ökade arbetslösheten från en nivå på 5,5 procent år 2007 till som mest 7,7 procent 2013, observera dock att för denna grupp bröts den uppåtgående trenden redan 2011. För gruppen med enbart förgymnasial utbildning fanns det vid utgången av 2014 inget tecken på ett trendbrott. Snarare finns det en påfallande risk för att vi får se en fortsatt stigande arbetslöshet för denna grupp. Gruppen med eftergymnasial utbildning klarade perioden 2007-2014 bäst. Efter finanskrisens utbrott steg arbetslösheten som mest till en nivå på 5,2 procent. Det innebär att arbetslösheten för denna grupp som mest steg till en nivå som låg 1,3 procentenhet över periodens lägstanivå, för att landa på 5,0 procent 2014. Statistiken visar mycket tydligt på vikten av att satsa på utbildningsinsatser för att minska arbetslöshet och utanförskapet. 8 Konjunkturens påverkan på Örkelljunga kommun När det gäller arbetslösheten så har Örkelljunga Kommun drabbats betydligt hårdare än riksgenomsnittet under lågkonjunkturen som inleddes 2008. Arbetslösheten i Kommunen låg då på 3 procent, vilket ska jämföras med riksgenomsnittet på 5 procent. Diagrammet och tabellen nedan visar utvecklingen från finnanskrisens utbrott och fram till 2014 för Örkelljunga Kommun. Öppen arbetslöshet i procent (Arbetsförmedlingen). Sverigemedel Örkelljunga 2008 5,0 3,0 2009 7,7 6,6 2010 8,7 8,2 2011 8,3 8,3 2012 8,4 8,6 2013 8,5 9,0 2014 8,0 9,1 Vid utgången av 2014 hade kommunen en öppen arbetslöshet på 9,1procent medan riksgenomsnittet låg på 8,0 procent. Som diagramet och tabellen visar har Örkelljunga kommun gått från en öppen arbetslöshet betydligt under riksgenomsnitet vid inledningen av lågkonjunkturen till att vara en kommun med hög öppen arbetslöshet som ligger över riksgenomsnittet. Under 2011 korsade kurvorna varandra med en arbetslöshet på 8,3 procent såväl nationellt som i Örkelljunga kommun. På det nationella planet bröts trenden med stigande arbetslöshet under 2014 och vi fick se nedgång med 0,5 procentenhet. På det lokala planet har det ännu inte skett något trendbrott, dock ser vi en avtagande ökningstakt under 2014, då arbetslösheten i Örkelljunga kommun endast ökade med 0,1 procentenhet. En förklaring till den hastiga ökningstakten när det gäller arbetslöshetstalet, är att kommunen under lågkonjunkturen som inleddes 2008, har drabbats av ett stort antal företagsnerläggningar i den nedåtgående konjunkturcykeln. Förvaltningsberättelse En faktor som stöds av ovan redovisad statistik och som troligen bidragit till att Örkelljunga kommun drabbats hårdare än riket i genomsnitt är att utbildningsnivån för invånarna i kommunen ligger under riksgenomsnittet. Uppdaterad statistik för 2014 fanns inte tillgänglig vid tidpunkten då årsredovisningen sammanställdes, men i slutet av 2013 hade 20 procent av befolkningen i Örkelljunga kommun enbart förgymnasial utbildning, vilket ska jämföras med läns- och riksgenomsnittet på 13 procent. Vid motsvarande jämförelse gällande eftergymnasial utbildning framstår en liknande bild, 22 procent av invånarna i kommunen hade eftergymnasial utbildning, vilket ska jämföras med 40 respektive 39 procent på länsoch riksnivå. Enbart när det gäller invånare med högst gymnasieutbildning ligger Örkelljunga kommun över riksgenomsnittet, 56 procent av invånarna i kommunen har gymnasieutbildning jämfört med 44 procent i länet och 47 procent för riket. Den höga andelen invånare med gymnasieutbildning förklaras alltså av att Örkelljunga kommun har betydligt färre invånare som går vidare till eftergymnasiala studier än länet och riket i genomsnitt. En trolig förklaring till utbildningsstrukturen bland kommunens invånare är att kommunen tidigare haft en relativt stor andel företag med personalintensiv produktion och med relativt sett lägre kunskapsinnehåll än riksgenomsnittet. Det har med andra ord funnits ett stort utbud av jobb med låga utbildningskrav. Anledningen till att Örkelljunga kommun drabbats hårdare av arbetslöset än riket som helhet kan förklaras av att lågkonjunkturer sätter igång processer av strukturomvandling inom näringslivet med innebörden att enklare produktion flyttar ut till länder med lägre lönekostnader. Alternativt förädlas själva produktionsprocessen med resultatet att själva produktionen kräver allt mindre personalinsatser, samtidigt som kompetenskraven ökar på de jobb som blir kvar. I högkonjunkturer startar konsolideringsprocesser som bland annat innebär att företag växer genom uppköp. Inte sällan är det även här mindre och mellanstora företag som blir uppköpta och köparen ser givetvis möjligheter i att effektivisera verksamheten genom att skapa samordningsfördelar med redan befintlig verksamhet. Även detta slutar ofta med att produktionsenheter försvinner från mindre orter i och med att produktion koncentreras till större produktionsenheter. De stora förlorarna i de ständiga strukturomvandlingsprocesserna är personer med lägst utbildning, generellt sett är det jobb som kräver lägst utbildning som är enklast att rationalisera bort. I nästa steg är det dessutom denna grupp som är svårast att matcha mot nya jobb på arbetsmarknaden, vilket ofta resulterar i långtidsarbetslöshet med stora svårigheter att åter komma in på arbetsmarknaden. Trenden med ett växande gap i utbildningsnivå mellan befolkningen i Örkelljunga kommun och riket som genomsnitt måste brytas och för att möjliggöra detta måste kommunen kunna erbjuda ett näringslivsklimat av toppklass, som skapar förutsättningar för ett varierat och mångsidigt näringsliv. Om detta kan uppnås kommer även efterfrågan i kommunen på kvalificerad arbetskraft att öka, vilket i sin tur kommer att stimulera efterfrågan på bostäder, varor och tjänster i kommunen. Befolkningen efter utbildningsnivå den 31 dec 2013, i % Kommunen Utbildningsnivå M K Tot 20 Länet Riket M K 15 11 13 47 42 35 44 2 Förgymnasial 24 16 Gymnasial 57 54 56 Eftergymnasial 17 28 22 Uppgift saknas 3 2 2 3 Tot M K 15 11 Tot 44 49 44 47 40 34 44 39 2 2 2 2 13 Utbildningsnivån är viktig ur många aspekter och det som är särskilt allvarligt för Örkelljungas del är att gapet mot riksgenomsnittet stadigt har ökat såväl i låg- som högkonjunktur. Bilden nedan visar att det funnits en tydlig trend ända sedan 1985 med ett kontinuerligt ökande gap mellan andelen invånare i Örkelljunga kommun som har högskoleutbildning och andelen invånare i riket som har högskoleutbildning. Som högskoleutbildning räknas en eftergymnasial utbildning på minst tre år. Andel högskoleutbildade, i % 30 30 30 25 25 25 20 20 20 15 15 15 10 10 10 55 5 1985 19851988 1988 19881991 1991 1991 1994 1994 1994 1997 2009 2009 2012 2012 2012 År År 1985 19971997 2000 20002000 2003 20032003 2006 200620062009 Sverigemedel Örkelljunga Örkelljunga Sverigemedel Sverigemedel Örkelljunga År 9 Förvaltningsberättelse Näringslivsutveckling och kommunens utveckling Ett lokalt varierat och livkraftigt näringsliv är helt avgörande för att kommunen ska kunna växa och utvecklas. Därför gör kommunen nu en storsatsning på att ytterligare stärka förutsättningarna för utökad handel och förbättrat näringslivsklimatet. En näringslivs- och turistchef är rekryterad inför 2015, samtidigt blir det tidigare Kultur & Fritidsutskottet en egen förvaltning med en nyrekryterad förvaltningschef som har erfarenhet av evenemangsverksamhet och ett stort nätverk inom branschen. Näringsliv-, turism-, samt kultur- och fritidsverksamhet är verksamheter som sammantaget har många anknytningspunkter och det finns stora möjligheter att uppnå dynamiska effekter genom att tillämpa en helhetssyn på verksamheterna. Än tydligare kommer kopplingarna mellan dessa verksamheter bli när den nya allhallen i Örkelljunga blir klar under 2016. Kommunen har stora förhoppningar om att de ovan nämnda nyrekryteringarna med sin samlade kompetens ska kunna bidra till en stark utveckling inom besöksnäringen, vilket i sin tur ska skapa nya möjligheter för det lokala näringslivet. Kommunens uppgift är att skapa goda förutsättningar för det lokala näringslivet. Det är viktigt att kommunen har en tillförlitlig och snabb ärendehantering, men det handlar också om attityder till företagande hos kommunpolitiker, tjänstemän, medborgare och skola. Den nya näringslivs- och turistchefens uppgift är att fungera som en länk mellan kommunen och näringslivet, han ska vara en resurs som på ett enkelt och för företagen effektivt sätt kan förmedla och hantera frågeställningar som rör näringslivsfrågor och där kommunen har en roll för den framtida utvecklingen. Uppdraget omfattar såväl stöd till befintliga företag som att arbeta för nyetableringar inom kommunen. Kommunen har en stor markreserv och har gjort satsningar på att förbereda mark för framtida etableringar. Alla typer av företag är viktiga för kommunen, men för att uppnå ett livkraftigt och varierat näringsliv är det inte minst viktigt att kunna locka större aktörer till kommunen. Med fler stora företag på orten skulle även förutsättningarna för mindre företag förbättrats eftersom den lokala efterfrågan skulle stimulerats, inte minst gäller detta för efterfrågan inom den lokala tjänstenäringen. Den övervägande delen av små10 företagen inom tjänstenäringen är till stor del beroende av efterfrågan på den lokala marknaden. Örkelljunga kommun behöver befolkningstillväxt och en vital lokal arbetsmarknad är en av de viktigaste faktorerna för att få människor att bosätta sig i Örkelljunga kommun. Svenskt Näringsliv gör årligen en undersökning av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner, som grundar sig dels på enkätsvar och dels på statistik från SCB och UC. I 2014 års undersökning rankades Örkelljunga kommun på 109:e plats, vilket är en förbättring med 7 placeringsar sedan 2013. Samtidigt som resultatet är ett steg i rätt riktning visar det också att det finns en hel del kvar att göra för att förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Stark befolkningstillväxt under 2014 10000 9950 9900 9900 9850 9800 9800 9733 9700 9663 9655 9653 9600 9500 2011 2012 2013 2014 Utfall 2015 2016 2017 2018 Prognos Källa: utfallet hämtat från SCB. Prognosens källa, egen. Flyttningsnetto 2005-2014 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 50 -3 43 25 80 42 25 -16 8 92 Antal födda 2005-2014 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 110 75 104 109 91 75 112 92 90 86 Födelsenetto 2005-2014 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 -23 5 -7 -34 -51 6 9 -11 Efter en svag nedgång i invånarantalet mellan åren 2011-2013 var prognosen att kommunen skulle ha 9 650 invånare vid utgången av 2014. Under 2014 bröts den nedåtgående trenden med negativ befolkningstillväxt och antalet invånare i kommunen ökade med 80 personer, vilket resulterade i att Örkelljunga kommun hade 9 733 invånare den 31 december 2014. Det var ett positivt flyttningsnetto på 92 personer som stod för kommunens befolkningstillväxt. Framförallt var det -11 Förvaltningsberättelse flyttningsnettot till/från utlandet som gav ett tillskott till befolkningsökningen med ett nettotillskott på 135 invånare. Flyttningsnettot i länet gav ett utflöde på 47 personer, d.v.s. det var 47 personer fler som flyttade från Örkelljunga kommun till en annan ort i Skåne län, än som flyttade i motsatt riktning. Flyttningsnettot från övriga Sverige gav ett marginellt tillskott på 4 invånare. Under året som gick avled 97 personer, samtidigt som kommunen fick ett tillskott på 86 nyfödda barn, vilket sammanfattningsvis ger ett negativt födelsenetto på -11. Med detta som underlag och ett ökat bostadsbyggande har prognosen för de närmaste åren justerats upp och den starka befolkningstillväxten under 2014 gör att vi kan se fram mot en tillväxt i skatteunderlaget på ca 4,8 procent för 2015. Prognosen för 2016 visar på en tillväxt i skatteunderlaget på ca 4,5 procent, därefter förväntas en sjunkande årlig tillväxttakt fram till 2019, då tillväxten beräknas landa på 3,5 procent. Prognosen bygger på att invånarantalet ökar med 67 personer under 2015 och därefter en årlig ökningstakt på 50 invånare. För 2015 kommer tillväxten i skatteunderlaget enligt prognosen att innebära en årlig ökningstakt av skatteintäkterna och de generella statsbidragen på 3,5 procent. Året därpå, 2016 förväntas en ökning på hela 4,9 procent, därefter kommer ökningstakten av skatteintäkterna och de generella statsbidragen att sjunka till en årlig ökningstakt på runt 3,5 procent för åren 2017-2018, vilket även detta får anses vara goda tillväxttal. Generellt sett ser utsikterna goda ut för tillväxten i skatteunderlaget, skatteintäkterna och de generella statsbidragen de närmaste åren. Samtidigt finns det en ovanligt stor osäkerhet inbyggd i prognoserna på grund av den turbolens som för närvarande råder på det makroekonomiska planet med negativ inflation och negativ styrränta. Demografi Medelåldern i Örkelljunga kommun var 44,1 år den 31 december 2014, vilket innebär att bara fyra av Skånes 33 kommuner hade en högre medelålder bland sina invånare. Som jämförelse var länsgenomsnittet bland invånarna 40,9 år, medan riksgenomsnittet låg på 41,2 år. Andel av befolkningen Örkelljunga kommun 0-17 år 19,2% 18-64 år 56,6% 65- år 24,2% Skåne län 20,5% 60,1% 19,4% Hela riket 20,4% 60,0% 19,6% Av kommunens invånare var 24,2 procent 65 år eller äldre, vilket ska jämföras med ett länsgenomsnitt på 19,4 procent och ett riksgenomsnitt på 19,6 procent. När det gäller gruppen 0-17 år ligger kommunen något under läns- och riksgenomsnittet. Detta sammantaget ger bilden av en befolkningsstruktur med lägre andel kommuninvånare som befinner sig i arbetskraften än läns- och riksgenomsnittet. Enligt kommunens befolkningsprognos kommer barn i åldersgruppen 1-5 år att öka en aning under prognosperioden som sträcker sig fram till 2025, främst på grund av ökad inflyttning av unga familjer i åldersgruppen 25-39 år. Åldersgruppen 6-15 år förväntas öka med ca 200 personer fram till slutet av prognosperioden år 2025, samtidigt som åldersgruppen 19-24 år förväntas minska mycket kraftigt under motsvarande period. Den nuvarande demografin ligger till grund för prognosen där hänsyn även tagits till en betydande utflyttning av ungdomar till arbete och utbildning. En kraftig ökning förväntas av pensionärshushållen i åldersgruppen 65-69 år samtidigt som den äldre andelen av pensionärerna, 80 år och äldre kommer att minska med ca 10 procent. Den stora förväntade minskningen av ungdomar bosatta i kommunen är ett allvarligt problem, inte minst med tanke på att just denna grupp redan i utgångsläget utgör en mindre andel av kommunens invånare än läns- och riksgenomsnittet. Samtidigt finns det en logik i att ökade krav på utbildning leder till ökad rörlighet i dessa åldersgrupper. Som tidigare påpekats har gapet i utbildningsnivå ökat under lång tid mellan befolkningen i Örkelljunga kommun och riksgenomsittet. Ska detta gap täppas till så blir det naturligt att ungdomarna åtminstone tillfälligt flyttar ifrån kommunen. Tänkbara åtgärder för att trots allt rädda kvar ungdomarna i kommunen kan vara förbättrade pendlingsmöjligheter till närliggande arbets- och utbildningscentra. Inte minst är det viktigt att kunna attrahera yngre människor i arbetsför ålder att bosätta sig inom kommunen när utbildningen är avklarad. Här är det av största vikt att betona värdet av en lokal varierande arbetsmarknad för 11 Förvaltningsberättelse att kommunen ska kunna vara med och konkurrera om utflyttarna efter några års utbildning eller arbete på annan ort. Med andra ord handlar det generellt sett om att göra kommunen allmänt attraktiv som bostadsort med en hög grad av såväl offentlig som privat service och med tillgång till modern infrastruktur, såväl när det gäller IT som personliga transporter Örkelljunga kommun – en del av öresundsregionen I grunden är förutsättningarna för kommunen mycket goda, kommunen har en god ekonomi och är belägen i Öresundsregionen med E4:an som passerar genom kommunen. E4:an är en av Sveriges viktigaste kommunikationslänkar, varje dygn passerar ca 13 000 fordon vid Skåneporten. Dessutom har företag som väljer att etablera sig inom Örkelljunga kommun tillgång till en regional marknad med nära 3,8 miljoner invånare, en marknad som förväntas passera 4 miljonersstrecket redan år 2021. Det geografiska läget med låga markprisser och mycket goda möjligheter till snabba kostnadseffektiva transporter av varor såväl för den regionala marknaden som för exportmarknaden bör kunna attrahera nyetableringar. gjorde ett långsiktigt trendbrott och att kommunen nu kan se fram mot en stabil årlig befolkningstillväxt. Det är viktigt att kommunen arbetar aktivt och målinriktat med att stärka Örkelljunga som varumärke i kampen om framtida befolkningstillväxt och framtida företagsetableringar. En positiv befolkningsutveckling är absolut nödvändig för en ort av Örkelljungas storlek, om det ska vara möjligt att upprätthålla dagens nivå av samhällsservice och inte minst om det ska vara möjligt att utveckla samhällsservicen för att kunna möta morgondagens krav. Eftersom det inte finns något överutbud på bostäder i Örkelljunga kommun är en viktig faktor för befolkningsutvecklingen att byggandet kommer igång, vilket i sin tur kräver framförhållning i arbetet med detaljplanerna. Örkelljunga kommun arbetar aktivt med att arbeta fram detaljplaner för att kunna tillhandahålla mark såväl för bostäder som för företagsetableringar. Nybyggnation i kommunen Nybyggda bostäder Småhus Avstånd till Örkelljunga • Halmstad 60 km • Ängelholm 30 km • Helsingborg 50 km • Malmö 100 km • Hässleholm 40 km • Kristianstad 70 km • Stockholm 510 km Det är komplexa mekanismer som styr befolkningsutvecklingen och det är av största vikt att långsiktigt lyckas vända den nedåtgående trenden, en förhoppning är att trendbrottet under 2014 ut12 Flerfamiljshus Efter 2013 som blev ett mycket svagt år för nybyggnationen med endast tre färdigställda småhus och inga lägenheter i flerbostadshus, blev det betydligt bättre under 2014 då kommunen fick ett tillskott på två enfamiljshus och 13 lägenheter i flerfamiljhus. För 2015 ser det ännu ljusare ut, antalet beviljade bygglov tyder på att kommunen kommer att få ett ytterligare tillskott på 28 lägenheter i flerfamiljshus och 3-4 nya småhus. Kommunen kan erbjuda attraktiv mark för såväl småhus som flerbostadshus, men det är samtidigt viktigt att bostäder produceras utifrån en efterfrågan på marknadsmässiga villkor. Kommunens uppgift är att göra kommunen attraktiv genom att tillhandahålla en god offentlig service, som skapar goda förutsättningar för att bo och verka i kommunen. Kommunen ska vara attraktiv för såväl privatpersoner som företag. Förvaltningsberättelse Ett nytt äldreboende är planerat i Örkelljunga. Politiker, tjänstemän och kommunala pensionärsrådet har varit runt på studiebesök och sett på olika lösningar. Beslut om att påbörja byggnationen kommer förmodligen under 2015. Byggstart för kommunens nya allhall är planerad till april 2015 och den beräknas stå färdig under 2016. Infrastruktur Infrastrukturen är viktig för att få såväl företag som människor att vilja etablera sig inom kommunen. Det gäller såväl fysiska transporter som att kunna bidra med modern IT-infrastruktur med hög kapacitet. Örkelljunga kommun har utarbetat en bredbandsstrategi för åren 2014-2020, där det årligen satsas 900 tkr. Kommunens bredbandstrategi är en del av såväl den nationella som den regionala bredbandstrategin, där det nationella målet är att Sverige ska ha ett bredbandsnät av absolut högsta klass. Denna satsning görs för att Örkelljunga kommun ska vara en aktör som är med och konkurrerar om framtida befolknings- och företagsetableringar. När det gäller fysiska transporter är det viktigt att arbeta med förbättringar både i det korta och det långa perspektivet. Undersökningar visar på att det finns en kritisk gräns på mellan 45-60 minuter för vad som räknas som acceptabelt pendlingsavstånd. Vid mer än 45 minuters pendlingsavstånd avtar benägenheten att pendla mycket kraftigt och redan vid 60 minuters pendlingsavstånd är det mycket få personer som är villiga att pendla. Kortsiktigt arbetar kommunen aktivt för att få bättra bussförbindelserna till närliggande kommuner. Redan i nuläget har Örkelljunga goda bussförbindelser till Hässleholm, Ängelholm, Markaryd och Helsingborg med 30 minuters trafik under vissa tider på dygnet. Skånetrafikens införande av superbussar på linje 10 mellan Helsingborg Örkelljunga - Markaryd har försenats något och nu förväntas de sättas i trafik först någon gång under 2015. Linjen Hässleholm – Örkelljunga – Ängelholm har fått fler avgångar. Dessutom arbetas det intensivt på att få igång en busslinje Örkelljunga – Perstorp och vidare ner till Lund. SkåneExpressens linje 10 och regionbuss 511 har för närvarande anslutningar med tåg mot Lund – Malmö från Helsingborg respektive Hässleholm och har 30 minuters trafik under vissa tider på dygnet. För att möta framtiden handlar det i det långa perspektivet om att arbeta för att få spårbunden trafik till Kommunen. Ett nationellt beslut togs under 2014 om stora satsningar på infrastruktur, bland annat kommer det att byggas en ny stambana för höghastighetståg som binder samman Stockholm med Skåne och Göteborgsregionen. Det finns även ett uttalat behov av en andra fast förbindelse mellan Sverige och Danmark. Förutsättningarna för att sträckningen av en andra fast förbindelse kommer att gå mellan Helsingborg och Helsingör bör vara mycket goda och då förutsätter kommunen även att dragningen av den nya stambanan kommer att gå via Markaryd – Örkelljunga – Helsingborg och att det då även kommer att ingå satsningar på spårbunden regional trafik som passerar genom kommunen. Även före det nationella infrastrukturbeslutet togs 2014, arbetades det intensivt för att få spårbunden trafik till kommunen och detta arbete kommer att fortsätta oberoende av framtida beslut på det nationella planet. Finansiell analys I detta avsnitt presenteras kommunens samlade verksamhet som definitionsmässigt omfattar den verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och genom uppdragsföretag. Ett kommunalt koncernföretag jämnställs med juridiska personer i form av aktiebolag, stiftelser och kommunalförbund. Verksamhet som bedrivs genom uppdragsavtal avser verksamhet som bedrivs av annan producent, men där kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommuninvånarna och där tjänsterna i annat fall skulle ha utförts i egen regi. Kommunkoncernen Kommunkoncernen består av den verksamhet som kommunen bedriver i förvaltnings- och bolagsform. Vid årsskiftet 2014 ingick två verksamma helägda bolag i kommunkoncernen, Örkelljunga Bostäder AB och Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB. Likvidationen av Örkelljunga Kommunfastigheter AB är avslutad och bolaget avregistrerades 2014-10-02. Förutom de helägda bolagen är Örkelljunga kommun delägare i Norra Åsbo Renhållnings AB (NÅRAB) med en ägarandel som uppgår till 26 procent. Betydande inflytande uppnås vid ett röstinnehav som överstiger 20 procent, men inte över- 13 Förvaltningsberättelse stiger 50 procents röstinnehav i företagens beslutande organ. Bolagens resultat 2014 Örkelljunga Bostäder AB 2014 OFVAB 2014 NÅRAB 2014 Omsättning, mkr 8,9 19,1 57,8 Resultat efter finansnetto, mkr 0,3 0,1 -1,8 Balansomslutning, mkr Soliditet % 80,0 84,7 80,5 48,3% 10,0% 9,0% Örkelljungabostäder AB redovisade ett resultat på 0,3 mkr för räkenskapsåret 2014, vilket motsvarar en vinstmarginal på 3,3 procent. Soliditeten per bokslutsdatumet låg på 48,3 procent. Enligt ägardirektivet ska bolaget eftersträva en vinstmarginal på minst 3 procent, räknat på resultatet efter finansnetto. Dessutom ska bolagets soliditet långsiktigt uppgå till minst 20 procent. Örkelljungabostäder AB uppfyller såväl avkastningskravet som soliditetsmålet för verksamhetsåret 2014. Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB redovisar ett resultat efter finansnetto på 0,1 mkr och en soliditet på 10,0 procent per den 31 december 2014. OFVAB har enligt ägardirektiven ett avkastningskrav på 3 procent exklusive reavinster/reaförluster, på eget justerat kapital. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 10 procent. Avkastningen på eget justerat kapital blev 1 procent, vilket innebär att avkastningskravet inte uppnåddes för 2014, däremot är soliditetsmålet på 10 procent uppnått. Nårab redovisar ett resultat på -1,8 mkr efter finansnetto för verksamhetsåret 2014, vilket är 3,3 mkr sämre än budget. Budgetavvikelsen beror på att bolaget har gått över till redovisningsstandarden K2 och varit tvungen att nuvärdesberäkna avsättningarna. Eftersom marknadsräntorna sjunkit, har en lägre kalkylränta för avsättningarna påverkat resultatet på 5,4 mkr. Kommunerna i Nordvästra Skåne har beslutat att arbeta mot gemensamma avfallsmål genom projektet Skitlite 2020. Sex delmål i form av halveringsmål har ställts upp med visionen att det finns inget avfall, målen ska vara uppnådda år 2020. Årets resultat för kommunkoncernen blev 17,8 mkr, vilket är 1,9 mkr lägre än 2013. 14 Kommunalförbund Örkelljunga Kommun är medlem i Söderåsens Miljöförbund som är samägt av kommunerna Klippan, Svalöv, Perstorp, Bjuv och Örkelljunga. Kommunalförbundet Medelpunkten som ägs tillsammans av 10 kommuner i nordvästra Skåne, varav Örkelljunga kommun har en ägarandel på 9 procent, levererar hjälpmedel till kommunens verksamheter inom socialförvaltningen. Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga har bildat kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne Nordväst. Räddningstjänstförbundet kommer att bedriva räddningstjänst för de tre medlemskommunerna fr.o.m. januari 2015. Ekonomisk analys Förväntad utveckling avseende ekonomi och verksamhet Verksamhetens kostnader, intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bör ha en följsam utveckling. Enligt kommunallagens balanskrav ska intäkterna överstiga kostnaderna. Kommunen skall ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Dessutom anges det i kommunallagen att en kommun ska uppfylla det så kallade balanskravet, som innebär att kommunens intäkter varje år skall täcka kostnaderna. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat täckas senast under de tre kommande åren. En kommun får inte heller budgetera med underskott. Vad begreppet god ekonomisk hushållning exakt innebär behandlar varken kommunallagen eller förarbetena till kommunallagen. Klart är i alla fall att begreppet god ekonomisk hushållning ställer betydligt högre krav än att balanskravet ska uppfyllas. Klart är också att det till begreppet god ekonomisk hushållning måste knytas en syn på kommunens resursutnyttjande i ett längre perspektiv. I förarbetena förs en diskussion som kan tolkas som att man bör ta med generationsperspektivet i begreppet och att kommunen sett över en längre tidsperiod ska hålla balans mellan inkomster och utgifter. I förarbetena nämns att det normalt sett inte kan anses vara normalt att finansiera driftskostnader med lån och att en god ekonomisk hushållning bör innebära att de löpande intäkterna täcker Förvaltningsberättelse de löpande kostnaderna. Enligt förarbetena är det i de flesta fall förenligt med god ekonomisk hushållning att använda försäljningsmedel från anläggningstillgångar till att återbetala lån eller för att finansiera nya anläggningstillgångar. I vissa fall kan det även vara förenligt med god ekonomisk hushållning att använda försäljningsmedel för att finansiera löpande behov, utan att det behöver strida mot regeln om god ekonomisk hushållning. Så kan vara fallet t.ex. om kommunen har en negativ befolkningstillväxt och det innebär ett minskande behov av anläggningstillgångar. Kommunen ska också ange tydliga mål för kommunens utveckling utifrån vad som normalt sett brukar förknippas med god ekonomisk hushållning. En viktig del av detta kan vara att sätta upp resultatmål och mål för hur stor andel av investeringarna som ska självfinansieras, t.ex. genom att sätta upp soliditetsmål. Begreppet god ekonomisk hushållning sett ur ett verksamhetsperspektiv omfattar att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska alltså finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer och effekter för den genomförda verksamheten. Här handlar det om att göra såväl rätt saker som att göra saker på rätt sätt och grunden för detta är för det första att formulera ändamålsenliga mål för verksamheten och för det andra att det finns mätmetoder och mätinstrument för att utvärdera målen. Begreppet god ekonomisk hushållning kan sammanfattas med att det ska finnas en väl utvecklad modell för verksamhetsstyrning med processer som omfattar målformulering, budget, uppföljning, analys och åtgärdsplaner för att hantera avvikelser. Nya konkreta och mätbara mål som kommer att tillämpas för verksamhetsåret 2015 har utarbetats för hela organisationen. En omfattande översyn har dessutom gjorts under 2013-2014 av redovisningsmodellen, som omfattar uppdatering av kontoplanen till Kommunbas -13, samt reviderade verksamhetskoder och motparter. Under 2015 fortsätter arbetet med fokus på struktur, effektivitet, samt ordning och reda. Årets resultat Resultatet för 2014 uppgick till 17,6 mkr enligt fullfonderingsmodellen. Beräknat enligt blandmodellens grunder blev resultatet 11,0 mkr, skillnaden beror på att förändringen av värdet på ansvarsförbindelsen inte finns med i balansräkningen vid redovisning enligt blandmodellen. I och med detta redovisas inte heller värdeförändringen av ansvarsförbindelsen i resultaträkningen. Vid tillämpning av fullfonderingsmodellen redovisas ansvarsförbindelsen som skuld i balansräkningen, vilket medför att årets värdeförändring blir resultatpåverkande. När Pensionsskulden minskar så ökar resultatet med motsvarande belopp och motsatsvis blir det en resultatpåverkande kostnad om pensionsskulden ökar. Resultatutvecklingen över tiden Kommunen visar ett samlat resultat för den kommunala förvaltningen (bolagen exkluderade) på 17,6 mkr enligt fullfonderingsmodellen för 2014. Enligt blandmodellens beräkningsgrunder blev årets resultat 11,0 mkr, d.v.s. 6,6 mkr lägre. Mkr Bokslut Budget Budget- Bokslut 2014 2014 avvikelse 2013 Verksamhetens nettokostnader -432,8 -437,0 4,2 -409 Varav avskrivningar -24,7 -23,0 -1,7 -22,4 Skatteintäkter generella statsbidr. och utjämning 437,7 439 -1,3 408,4 Finansiella intäkter 16,8 7,0 9,8 4,5 Finansiella kostnader -4,1 -3,0 -1,1 -4,6 Årets resultat före extraordinära kostnader och jämförelsestörande poster 17,6 6,0 11,6 -0,7 Jämförelseförande poster 0 0,0 0 -15,5 17,6 6,0 11,6 -16,2 Årets resultat 15 Förvaltningsberättelse Årets resultat på 17,6 mkr blev 11,6 mkr bättre än budget. Av resultatet utgjordes 12,7 mkr av finansnettot, d.v.s. årets finansiella intäkter – årets finansiella kostnader. Realiserade fonder bidrog med 16,0 mkr till årets resultat. Verksamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen blev 4,2 mkr lägre än budget. I övrigt ligger de större aggregerade avvikelserna på minskningen av värdet på ansvarsförbindelsen och betydligt högre reavinster än beräknat. I resultatet ligger en minskning på 6,6 mkr för ansvarsförbindelsen som avser pensioner intjänade före 1998. De finansiella intäkterna hamnade på 16,8 mkr för 2014, vilket ska jämföras med budgeten på 7,0 mkr. Balanskravresultat Definitionen av Kommunallagens balanskrav innebär att en kommun inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med motsvarande överskott under de tre kommande åren. Vid ett negativt resultat ska en handlingsplan upprättas för hur resultatet ska återställas. Balanskravet som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år gäller enbart för kommunen och inte bolagen som ingår i kommunkoncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat vissa realisationsvinster och realisationsförluster, samt förändring av pensionsskulden som beror på förändrad RIPS-ränta räknas bort. Ett negativt balanskravsresultat ska återställas inom tre år efter att det har uppkommit. Det ingående negativa balanskravresultatet att återställa från 2013 var -5,3 mkr. I och med årets balanskravresultat på 5,7 mkr är 2013 års negativa balanskravsresultat återställt. Balanskravsavstämningen beräknas på samma grunder som om redovisning skett enligt blandmodellen. Från resultatet enligt fullfonderingsmodellen har därför justering gjorts för förändring av åtagandet enligt ansvarsförbindelsen, för att balanskravsresultatet ska bli jämförbart med resultatet enligt blandmodellen. Förvaltningsverksamheten Den samlade förvaltningsverksamheten visar en total avvikelse på -8,4 mkr för 2014, vilket ska jämföras med avvikelsen på -7,9 mkr för 2013. Budgetavvikelse per nämnd, mkr 201412-31 201312-31 Kommunstyrelse 1,5 Samhällsbyggnadsnämnd 0,3 2,3 1,9 Vatten och avlopp 0,1 -0,2 Räddningsnämnd -0,6 -0,3 Kultur- och fritidsutskott -0,2 0,4 Utbildningsnämnd -1,9 -2,5 Socialnämnd -7,6 -9,5 Totalt -8,4 -7,9 Balanskravsavstämning 201412-30 201312-31 201212-31 Ingående resultat att återställa -5,3 -0,5 0,0 Mkr Resultat enligt resultaträkning Bokslut 2014 Budget 2014 17,6 -16,2 1,6 - förändring av Ripsränta 0,0 15,5 0,0 Kommunstyrelse revision, Kf -19,6 -21,1 1,5 -17,7 - förändring av ansvarsförbindelse -6,6 -3,4 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd, exkl VA -20,6 -20,9 0,3 -18,6 - avgår nedskrivning av pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 - avgår realisationsvinst 0,0 -0,7 -2,1 Balanskravsresultat 5,7 -5,3 -0,5 Balanskravsresultatet för verksamhetsåret blev 5,7 mkr, en ökning med 11 mkr jämfört med 2013. Årets balanskravsresultat motsvarar 1,3 procent av skatteintäkterna, kommunal utjämning och de generella statsbidragen. Örkelljunga kommun tillämpar enligt beslut i fullmäktige fullfonderingsmodellen för redovisning av ansvarsförbindelsen, 16 d.v.s. den delen av pensionsåtagandet som avser pensioner intjänade före 1998. Som komplement redovisas en alternativ resultat- och balansräkning som redogör för resultatet och den ekonomiska ställningen om kommunen hade redovisat ansvarsförbindelsen enligt blandmodellen. Verksamhetens nettokostnader Budget Bokslut avvikelse 2013 2014 Vatten och avlopp 0,0 -0,1 0,1 0,0 Räddningsnämnd -8,8 -8,2 -0,6 -8,4 Kultur- och fritidsutskott -13,7 -13,5 -0,2 -13,0 -202,1 Utbildningsnämnd -208,5 -206,6 -1,9 Socialnämnd -174,2 -166,6 -7,6 -172,0 Totalt -445,4 -437,0 -8,4 -431,8 Ovan redovisas en sammanställning av förvaltningarnas nettokostnader jämfört med budget. Av kommunens nämnder är det fortfarande Socialnämnden och utbildningsnämnden som har Förvaltningsberättelse problem med att uppnå en budget i balans. Även Räddningsnämnden och Kultur- och Fritidsutskottet avslutade sin verksamhet med ett underskott. Räddningsnämndens underskott hade till stora delar sin grund i övergången av verksamheten till en ny huvudman. Socialnämndens nettokostnader slutade 7,6 miljoner över budget. Under 2013 togs beslut om ett besparingsprogram omfattande 6 mkr som skulle ge effekt under 2014 för att komma tillrätta med 2013 års negativa resultat som slutade med nettokostnader 9,5 mkr över 2013 års budget. Nämnden gick in i 2014 med en ny organisation, stora svårigheter att upprätthålla lagligheten avseende barnavårdsutredningar inom individ- och familjeomsorgen, ett kraftigt ökat behov av insatser inom hemtjänst och ett fortsatt förväntat ekonomiskt underskott. Verksamhetsåret 2014 har varit ett turbulent år som präglats av ekonomi och en hög personalomsättning i förvaltningsledningen. Först i juni fanns en internbudget på plats och fokus kunde då flyttas till uppföljning, struktur och ledning. Fokus har under året legat på att: • skapa en gemensam förståelse för den uppkomna ekonomiska situationen och verksamheternas behov • få ledning och ekonom på plats • komma igång med systematiska uppföljningar tillsammans med enhetscheferna • skapa en gemensam plattform för mål, ledningoch styrning inför 2015. Stora framtida utmaningar för Socialnämnden Socialnämnden står inför flera stora utmaningar för att möta nuvarande och framtida behov. Det blir allt svårare att rekrytera personal med rätt kompetens, vilket också gör att det blir allt viktigare att ha en strategi för hur man utvecklar och behåller kompetent personal. En kompetensutvecklingsplan för hela förvaltningen är under framtagande och skall vara klar under första halvåret 2015, liksom en plan för utbildning, interna karriärmöjligheter och en ökad lönespännvidd. Behovet av ökade insatser i hemmet, såväl hemvård som hemsjukvård, är en annan utmaning där nämnden kommer att jobba med utveckling av digitala hjälpmedel och flexibla mobila enheter för snabba omställningar. Nämnden kommer att arbeta vidare med ökad valfrihet genom att ta fram en ekonomiskt hållbar modell för konkurrensut- sättning av hemsjukvården, men också med att utreda andra områden som framöver kan omfattas av LOV (lagen om valfrihet). Ett annat utvecklingsområde är individ- och familjeomsorgen där nämnden kommer att påbörja en utveckling av en öppenvårds- och behandlingsenhet. Nämnden kommer även att tillsammans med andra aktörer fortsätta att utveckla metoder och stöd för att fler människor ska komma i arbete eller påbörja studier. Skolan ”Från bra till bäst!” Utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 1,9 mkr för verksamhetsåret 2014. Såväl bidragsintäkterna som kostnaderna blev högre än budgeterat. Underskottet berodde på högre interkommunala kostnader än beräknat, samtidigt som kostnaderna för löner, skolskjutsar och lokalvård blev högre än budgeterat. Med det övergripande syftet att nå en högre måluppfyllelse i samtliga verksamheter och under mottot ”Från bra till bäst!” upprättade utbildningsförvaltningen under våren 2014 sin gemensamma Utvecklingsplan 2014-2018. Syftet med planen är att stödja processen med utveckling av systemtänkande i verksamheterna. Utvecklingsplanen bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under hösten kom ett kvitto på att hög kvalitet råder i verksamheterna. Lärarförbundet rankade Örkelljunga kommun som landets sjunde bästa skolkommun. Därefter konstaterade tidningen Dagens samhälle att kommunen är bland de främsta i landet på att producera en hög kvalitet utifrån de resurser som tillsätts. Utöver detta konstaterade Sveriges kommuner och Landsting, att förskolorna i Örkelljunga Kommun som enda kommun i landet klarade sig utan kritik från Skolinspektionen under 2014. Arbetsmiljöverket noterade inte en enda anmärkning vid sin tillsyn av förskolornas verksamheter. Detta måste i det närmaste betraktas som en unik företeelse. Slutligen rankade föräldraalliansen Örkelljunga kommun som en av landets bästa skolkommuner och Skånes bästa under 2014. All denna positiva publicitet ger kraft och energi till verksamheterna inför det framtida utvecklingsarbetet som precis är påbörjat, samtidigt som skolan står inför stora framtida utmaningar. Grundskolans elevantal beräknas under de kommande fem åren öka med 35 elever. Andelen ny- 17 Förvaltningsberättelse anlända bidrar till ökade elevkullar. Resursfördelningen till grundskolans elever kommer att revideras för att säkerställa en skola på lika villkor för alla. När det gäller gymnasieskolan så ligger det en stor utmaning i att anpassa verksamheten till ett krympande elevantal och därmed också till en krympande ekonomi, samtidigt som det är viktigt att kunna erbjuda ett attraktivt programutbud. I ett nära samarbete mellan gymnasieskolan och grundskolans senare årskurser, kommer kreativa och effektiva lösningar att utvecklas som gynnar båda verksamheterna. Dessutom kommer behovet och nyttjandet av lokaler att ses över för samtliga verksamheter. Räddningstjänsten i nytt kommunalförbund fr.o.m. 2015 Verksamhetsåret 2014 var sista året för Räddningsnämnden. Fr.o.m. den 1 januari 2015 kommer räddningstjänsten att ha kommunalförbundet RÄDDNINGSTJÄNSTEN SKÅNE NORDVÄST som huvudman, bildat av Helsingborgs-, Ängelholms- och Örkelljunga kommun. Räddningsnämnden drog över budgeten med 0,6 mkr, drygt 0,4 mkr av underskottet berodde just på övergången till ny huvudman, vilket tvingade räddningsnämnden att periodisera lönekostnaden för deltidsbrandmännen. Detta fick till följd att nämnden var tvungen att ta lönekostnader för 13 månader på verksamhetsåret 2014. Fastigheten Ejdern Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 1,5 mkr. I resultat ingår en reservering på drygt 2 mkr för saneringen av fastigheten Ejdern, som vid försäljningen visade sig vara kontaminerad av den tidigare ägarens verksamhet på fastigheten. Kommunen har riktat ersättningsanspråk mot den tidigare ägaren och har goda förhoppningar om att den tidigare ägaren ska stå för saneringskostnaden. Enligt försiktighetsprincipen är kommunen dock tvungen att göra en avsättning för den uppskattade kostnaden för saneringen av fastigheten. VA-verksamheten Samhällsbyggnadsnämnden visar ett överskott på 0,3 mkr. VA-verksamheten är en självständig verksamhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen som särredovisas och som ska bära sina egna kostnader. VA-verksamheten redovisar ett budgetöverskott på 0,1 mkr efter en upplösning av investeringsfonden på 5,2 mkr. Omfattande 18 underhållsarbete har genomförts under året och arbetet med att upprusta anläggningarna kommer att fortsätta under 2015. Kommunens kultur- och fritidsverksamhet Kultur- och fritidsutskottet redovisar underskott på 0,2 mkr. En omarbetad bibliotekslag som ställer högre krav på medieförsörjningen till personer med annat modersmål och funktionshinder började gälla 2014-01-01. Biblioteken i Skåne Nordväst har påbörjat ett projekt för att gemensamt försöka förbättra servicen till dessa personer. Ett annat område där diskussioner om utveckling av olika lösningar pågår, är det digitala biblioteket, som omfattar digitala medier. Teknikutvecklingen skapar nya möjligheter till förbättrad service och kostnadseffektiva lösningar. Arbetet med att utveckla kultur- och fritidsverksamheten är en viktig del i det övergripande arbetet med att öka kommunens attraktionskraft som boendeort. Den nya Allhallen kommer ge möjlighet till ett utökat utbud av arrangemang inom kultur- och fritidsområdet. Centrumverksamheten och Sim och Motion och den nya Allhallen kommer dessutom att ge möjlighet till utökad verksamhet och nya aktiviteter när halltid frigörs i den gamla hallen. Investeringar Nettoinvesteringar är kommunens totala investeringsutgifter minus investeringsinkomsterna. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning. Totala nettoinvesteringar per år över tiden (mkr) Förvaltningsberättelse Investeringar med en budget på minst 500 tkr Utfall 2014 Budget 2014 Allhall 628 986 17 200 000 Ombyggnad vattenverk VA 144 984 5 464 000 Ind.etabl. Skåneporten Etapp2 2 553 839 4 500 000 Höjdfordon, räddningstjänsten 26 4000 3 000 000 Gator/Vägar asfaltering 2 509 827 2 500 000 Biogasanläggning 1 439 732 2 000 000 135 407 1 500 000 1 049 907 1 500 000 Åtg reningsverk ventilation Nytt drift- & övervakn.sys VA Åtgärder ledningsnät 264 173 1 500 000 Fordon 997 300 1 000 000 Simhallen duschrum 914 508 1 000 000 Täckning biobäddar 546 579 1 000 000 Lillhallen omläggning hallgolv 845 254 850 000 1 713 482 800 000 727 519 800 000 Abborraleden, nyanläggning Gång- och cykelvägar Åsljunga idrottshall, vent. 1 459 042 750 000 Slamhantering 429 360 750 000 Belysning motionsslinga 643 871 670 000 Elevdatorer 651 029 650 000 Åsljungaskolan ventilation 579 000 550 000 Invest. utrymme fastigheter 473 139 500 000 Lillhallen Omklädningsrum 319 238 500 000 Beslut & ledningsstödssystem 170 929 500 000 19 223 559 49 984 000 Summa Tabellen ovan visar de investeringar under 2014 som hade en budget på minst 500 tkr. Av det totala utfallet på 23,3 mkr, stod denna grupp för 19,2 mkr eller 82 procent av kommunens samlade investeringar under verksamhetsåret. Andra stora investeringsprojekt som kan nämnas är markexploateringen av Skåneporten etapp 2 som hade en investeringsbudget på 4,5 mkr. Här har industrimark färdigställts för att kommunen ska kunna vara med och konkurera om företagsetableringar i regionen och för att det ska finnas en markreserv när kommunens företag får expansionsbehov. Även när det gäller den lokala infrastrukturen görs det stora satsningar, 2,5 mkr är budgeterat per år för perioden 2014-2016 för investeringar i gator, cykelvägar och asfaltering. För räddningsnämnden fanns det budgeterat 3 mkr för ett nytt höjdfordon. Leveransen för höjdfordonet är försenad och därför har utfallet endast blivit 26 tkr för 2014. Nettoinvesteringar per nämnd Mkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Kommunstyrelse inkl kommunfastigheter 6,7 24,0 17,4 Samhällsbyggnadsnämnd, exkl VA 9,7 10,7 13,8 Vatten och avlopp 4,1 15,0 2,7 Räddningsnämnd 0,4 3,2 0,0 Kultur- och fritidsutskott 0,0 0,0 0,1 Utbildningsnämnd 2,0 2,2 2,3 Socialnämnd 0,4 0,6 0,5 Totalt 23,3 55,7 36,8 För 2014 har det tagits beslut om investeringar för totalt 55,7 mkr. I tilläggsbudget ett och tilläggsbudget två beslutades det om ytterligare 4,9 mkr, av detta avsåg 3,6 mkr investeringar som överförts från 2013. Projekteringen av allhallen är i full gång, kostnaden var ursprungligen budgeterad till 38 mkr. Den senaste prognosen visar dock på att totalkostnaden kommer att hamna på 45 mkr. För 2014 var det budgeterat 17,2 mkr, dock har projektet försenats något och budgeten för projektet har förts över till 2015, samtidigt som 2015 års budget förts över till 2016. Investeringarna i vattenverket är på gång, men har blivit något försenade. VA-verket är i stort behov av upprustning och det kommer att genomföras omfattande investeringar i anläggningen under 2015. Utöver detta är det budgeterat 2 mkr för ombyggnad av biogasanläggningen och 2 mkr för åtgärder i ventilationsanläggningen. Av detta blev endast 1,6 mkr genomfört under 2014 En stor del av investeringarna har inte kunnat genomföras som planerat under 2014 och därför kommer investeringsnivån att bli mycket hög under 2015. De stora avvikelserna jämfört med budget beror på att bygget av allhallen ligger något efter den ursprungliga tidplanen liksom investeringarna i Va-anläggningen. Lån Kommunens långfristiga upplåning uppgår till 151,7 mkr, en minskning med 0,6 mkr sedan 2013. 19 Förvaltningsberättelse Låneskuld 250 200 150 113 84 100 50 2 2 119 126 2011 2012 4 101 91 85 2009 2010 0 0 152,3 151,7 2013 2014 0 2008 Låneskuld, lån till bolag 59 Låneskuld, exkl lån till bolag Soliditet Soliditet är ett allmänt vedertaget mått som visar hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital och som visar förmågan att motstå sämre tider. För en kommunal förvaltning kan soliditeten enbart förbättras genom att kommunen genererar vinst och genom amortering. För andra typer av juridiska personer, t.ex. aktiebolag kan soliditeten även förbättras genom kapitaltillskott. Soliditetsutveckling över åren Kommunen har ett soliditetsmål på 40 procent beräknat enligt fullfonderingsmodellen och 60 procent beräknat enligt blandmodellen. Soliditeten beräknas som eget kapital/ totalt kapital och beskriver hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten per den 31 december 2014 var 39,1procent enligt fullfonderingsmodellen och 66,7 procent enligt blandmodellen. Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) ska omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip, det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. För Örkelljunga kommuns del är innebörden av detta att det vid utgången av 2014 fanns ett dolt värde i kommunens pensionsfonder som översteg det bokföringsmässiga värdet med 50,4 mkr. Skuldsättning ökar risken och ju högre skuldsätt- 20 ningsgraden är desto högre är den finansiella risken i en organisation. Det motsatta gäller för soliditeten, ju högre soliditeten är desto lägre är risken och hög soliditet är synonymt med finansiell styrka. Pensionsåtagande Det totala pensionsåtagandet enligt ansvarsförbindelsen per den 31 december 2014 uppgick till 200,7 mkr, vilket innebär en minskning med 6,6 mkr sedan den 31/12-2013. Kommunen beslutade år 2000 att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (intjänad fr.o.m. 1998) ska disponeras av den anställde för eget val av förvaltare. Kvarstående avsättning avser i huvudsak särskild ålderspension och efterlevandepension. Genom att utbetala hela den individuella delen av kommunens pensionsåtagande samt trygga ansvarsförbindelsen genom långsiktig kapitalförvaltning, reduceras kostnaderna för pensionsåtagandet och dessutom förhindras en övervältring av pensionskostnaderna på framtidens skattebetalare. Redovisning av pensionsmedelsförvaltning (mnkr) 2014 2013 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 3,6 3,6 Ansvarsförbildelse 200,7 207,3 Finansiella placeringar, bokfört värde 222,1 206,4 Finansiella placeringar, marknadsvärde 272,5 247,5 Återlånande medel -68,2 -36,6 På balansdagen hade fonderna ett värde som översteg det totala pensionsåtagandet med 68,2 mkr. I mars 1994 avsattes 67,5 mkr efter beslut i kommunfullmäktige för att täcka framtidens pensionsutbetalningar. Marknadsvärdet vid årsskiftet 2014 var 272,5 mkr vilket innebar en ökning med 25,1 mkr (10,1 procent) under 2014. Samtidigt har åtagandet enligt ansvarsförbindelsen minskat med 6,6 mkr till 200,7 mkr under 2014. Täckningsgraden för avsatta medel i förhållande till ansvarsförbindelsen uppgick därmed till 135,8 procent per den 31december, vilket innebär att fondtillgångarnas värde översteg åtagandet enligt ansvarsförbindelsen med 71,8 mkr. Fondernas marknadsvärde och bokförda värde över tiden Värde mkr 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Markn272,5 adsvärde 247,5 216,7 197,3 207,7 188,4 Bokfört värde 206,4 202,1 195,4 193,8 185,7 22,1 Förvaltningsberättelse Trots finanskrisen som inleddes under 2008 har fonderna över tiden haft en mycket god värdeutveckling. Tabellen ovan visar utvecklingen av marknadsvärdet i förhållande till det bokförda värdet. Fonderna är klassificerade som omsättningstillgångar och ska enligt RKR:s (Rådet För Kommunal Redovisning) rekommendation värderas i enlighet med försiktighetsprincipen. Det innebär att fonderna ska värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet i bokslutet. Eftersom värdet på balansdagen var 272,5 mkr, medan anskaffningsvärdet enbart var 222,1mkr innebär det att det per den 31/12-2014 fanns ett dolt övervärde på 50,4 mkr. Så länge marknadsvärdet är högre än anskaffningsvärdet är det först vid en eventuell försäljning som det verkliga värdet redovisas. Kommunens finanspolicy anger att fördelningen mellan räntebärande placeringar och aktiefonder ska ligga inom intervallet 40-60 procent, under våren 2014 medförde värdeökningen på aktiefonderna att aktiefondernas andel av det totala fondvärdet översteg 60 procent. I och med detta viktades pensionsportföljen om genom att aktiefonder till ett värde av 40 mkr såldes av och placerades i räntefonder. Per den 31 december hade fonderna en fördelning med 48,8 procent av kapitalet placerat i aktiefonder och 51,2 procent placerat i räntefonder, därmed uppfyller pensionsförvaltningen den av kommunfullmäktige antagna finanspolicyn. I och med omplaceringen av 40 mkr från aktiefonder till räntefonder har risknivån i pensionsförvaltningen sänkts något. Risk i finansiella instrument mäts i volatilitet, det vill säga hur mycket värdet på investeringarna svänger upp och ner. Aktiefonder har en betydligt högre volatilitet än räntefonder, samtidigt är den förväntade avkastningen generellt sett betydligt högre i en aktiefond än i en räntefond, d.v.s. det finns ett tydligt samband mellan riksnivån och den förväntade avkastningen. Bedömningen är att kommunen efter omviktningen har en väl avvägd fördelning mellan aktiefonder och räntebärande fonder med hänsyn tagen till marknadsläget och aktuell täckningsgrad för ansvarsförbindelsen. Prognosen för ansvarsförbindelsen pekar på att åtagandet successivt kommer att minska och en policy har därför utarbetas för att hantera eventuell överlikviditet och för att medel ska kunna tas i anspråk för det som ursprungligen var syftet med pensionsförvaltningen. Enligt långtidsprognosen kommer utbetalningarna för ansvarsförbindelsen att ligga i intervallet 8 mkr till drygt 10 mkr under lång tid framöver, först runt år 2039 ser vi att de årliga utbetalningarna går under 8 mkr. Därefter ser vi en brant fallande kurva gällande utbetalningarna från ansvarsförbindelsen, som förväntas vara nere på drygt 2 mkr vid prognosperiodens slut år 2053. Viktigt att poängtera är att med redovisning enligt fullfonderingsmodellen så innebär utbetalningarna i sig ingen kostnadsbelastning, utan det är enbart kassaflödet som påverkas Mål och Vision Fullmäktige har taget beslut om fyra fokusområden med tillhörande övergripande huvudmål som är centrala för att vision 2020 ska kunna uppnås. Med utgångspunkt från detta har sedan samtliga nämnder haft till uppgift att bryta ner dessa mål på ”nämndsnivå”, d.v.s. formulera konkreta, tidsatta och mätbara mål som mer specifikt beskriver vilka effekter som ska uppnås utifrån de övergripande målen. I nästa steg har det definierats ”mätetal” som beskriver vad som ska mätas och vilken måttenhet som ska användas för att mäta måluppfyllelsen. Målvärden har definierats för samtliga mål och anger vilken nivå som ska uppnås för respektive mål. Ett målvärde kan antingen definieras som att ständig förbättring ska ske utifrån ett värde vid en tidigare angiven tidpunkt, alternativt definieras det som att en viss förutbestämd nivå ska uppnås. I nästa steg har förvaltningarna haft till uppgift att operationalisera målen, d.v.s. skapa handlingsplaner som konkret beskriver vad som måste genomföras i termer av aktiviteter. Handlingsplanerna beskriver också vad som krävs i form av resursinsatser och vilka deadlines som gäller för genomförandet. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. De nya fokusområdena med tillhörande övergripande mål gällde redan för 2014, däremot gäller de nya verksamhetsmålen enligt ovan beskriven målstruktur inte förrän under verksamhetsåret 2015. Det innebär att uppföljningen av nuvarande mål kommer att göras för sista gången i den här årsredovisningen. Nedan finns en beskrivning av Vision 2020, samt gällande fokusområden med tillhörande övergripande mål. 21 Förvaltningsberättelse Vision 2020 Örkelljunga kommuns miljö- och hälsobringande profil stärks. Gröna Örkelljunga har en tydlig roll och är en viktig medspelare i det nordvästskånska samarbetet. Trygghet, småskalighet, entreprenörskap, delaktighet och närhet är grundläggande värden, som tillsammans erbjuder unik livskvalitet, vilket leder till att Örkelljunga kommun i alla lägen blir ett klockrent val. Huvudmål Medborgare Det ska vara attraktivt och tryggt att bo och verka i Örkelljunga. Verksamhet och service Den kommunala organisationen skall kännetecknas av helhetssyn där tydligt ledarskap och gott medarbetarskap genomsyrar verksamheten. Enkelhet, ordning och reda samt tydligt transparanta och hållbara arbetsprocesser. Utveckling och tillväxt Kommunen skall ha ett starkt utvecklingsfokus, där ökat engagemang mellan medborgare, 22 näringsliv och kommun, ger tillväxt. Kommunen ska vara en självklar aktör i det nordväst skånska samarbetet. Ekonomi God ekonomisk hushållning. Verksamhetsmål Återrapportering av verksamhetsmålen sker med varierande periodicitet, formella uppföljningstidpunkter är dock delårsrapporten och årsredovisningen. Beroende på typ av mål sker uppföljning antingen både i delårsrapporten och i årsredovisningen eller enbart i årsredovisningen. När det gäller nöjd medarbetarindex sker uppföljning vartannat år i årsredovisningen. I de fall som målen inte är definierade så att det klart och tydligt går att avgöra om målet är uppfyllt görs det en bedömning/uppskattning över utvecklingen som redovisas i matrisen här nedan. Fr.o.m. 2015 kommer uppföljning att ske utifrån helt nyutvecklade mål, med koppling till kommunens fyra fokusområden och övergripande mål. Förvaltningsberättelse Förvaltning Mål Kommentarer Finansiellt Kommunen ska årligen ha ett balanskravsresultat som minst uppgår till 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Balanskravsresultatet är 5,7 mkr, vilket motsvarar 1,3 procent av kommunens skatteintäkter och generella bidrag. Målet är uppnått. Soliditeten ska vara lägst 40 procent enligt fullfonderingsmodellen. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen är 39,1 procent. Målet är inte uppnått. Soliditeten ska vara lägst 60 procent enligt blandmodellen. Soliditeten enligt blandmodellen är 66,7 procent. Målet är uppnått. Ökning av användandet av e-tjänster i Kommunportal 24. Målet har ej kunnat mätas på grund av att programvara för mätning har saknats, dessutom har tjänsterna inte fungerat som de ska på grund av tekniskt fel. Ambitionen var att göra en satsning med marknadsföringsinsatser riktade mot e-tjänsterna under 2014. Detta har dock blivit uppskjutet p.g.a. tidigare nämnda brister i funktionen. När det gäller etjänsterna Synpunktsportalen och Felanmälan så visar manuell mätning på en minskning från 187 till 148 inlägg i Synpunktsportalen och en ökning från 64 till 143 felanmälningar i e-tjänsten Felanmälan. Målet är inte uppnått. Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka med 1 enhet till 77. I medarbetarenkäten 2012 var Nöjd Medarbetar Index (NMI) 77, vid denna mätning gjordes även en beräkning enligt ett nytt index utvecklat av SKL, Hållbart Medarbetar Index (HMI) som vid samma mättillfälle var 80. Vid mätningen hösten 2014 mättes endast HMI och eftersom kommunen har måttet formulerat som ett NMI index går det inte med säkerhet att avgöra om målet är uppfyllt. Vid mätningen 2012 då båda indexen mättes skiljde det 3 enheter mellan de olika indexen. Vid mätningen hösten 2014 hamnade medarbetarindex 3 enheter högre än det tidigare målet uttryckt som NMI index. Målet anses vara uppnått. Chef/arbetsledare i Örkelljunga kommun ska inte ha fler än 36 medarbetare. Vid utgången av verksamhetsåret 2014 hade 5 chefer personalansvar för fler än 36 medarbetare. Vid motsvarande tidpunkt 2013 hade 7 chefer fler än 36 medarbetare. Målet är inte uppnått. Ohälsotalet ska vara högst 3,5 procent Utfallet för 2014 blev 4,7 procent, en ökning med 0,7 procentenhet jämfört med 2013, då ohälsotalet var 4,0 procent. Målet är inte uppnått. Hushållens bredbandsanslutningar skall öka med 25 procent jämfört med 2013. Konkret mätmetod saknas, men uppgifter finns på att ca 1000 hushåll har anslutits under året, satt i relation till invånarantalet och antalet hushåll uppskattar vi det till att det är sannolikt att målet kommer att uppnås under 2014. Målet är uppnått. Kommunstyrelsen 23 Förvaltningsberättelse Förvaltning Samhällsbyggnadsnämnden Räddningsnämnden Kultur- och fritidsnämnd Utbildningsnämnden 24 Mål Kommentarer Minst 700 löpmeter nyanlagda gångoch cykelsvägar ska anläggas årligen. Ett väl utbyggt gång- och cykelvägsnät kommer att ge möjlighet till friare rörelse, positiva miljö- och hälsoeffekter, samhällsekonomiska fördelar. Målet är uppnått till 94 procent. Målet inte uppnått. Minst 600 stycken vattenmätare ska bytas ut årligen. Vid utgången av 2014 hade 380 st vattenmätare bytts ut. Målet är inte uppnått. En årlig energibesparing på minst 5 procent. Ett nytt program för uppföljning är anskaffat och avläsningar görs regelbundet. Den årliga besparingen för 2014 var 15 procent. Målet är uppnått. Genomföra medarbetarenkät vartannat år. Räddningstjänsten deltog ej med anledning av att räddningstjänsten var på väg in i räddningstjänstförbundet. Målet är ej längre aktuellt. Antalet arbetade timmar som riktas mot olycksförebyggande arbete skall vara minst 5 procent. Arbetet sker genom information, rådgivning, bostadstillsyn och deltagande vid julskyltning m.m. Bostadstillsyn och öppet hus på brandstationen i Örkelljunga har skett under våren. Målet är uppnått. Ingen brandspridning utanför den brandcell där branden startade eller omkomna utanför denna brandcell. Utvärdering sker genom kontroll av insatsrapporter och rapport från räddningsledaren på plats. Målet är uppnått. Antal utvecklade bränder i byggnad skall minska och på sikt nå medianvärdet för riket enligt SKL:s öppna jämförelser för utvecklade bränder i byggnader per 1000 invånare. Andelen brand i byggnad har minskat jämfört med föregående år men ligger över medianvärdet enligt öppna jämförelser. Och ligger på 0,86 (0,65 för riket). Målet är uppnått. Att öka antalet lån per barn under 14 år i förhållande till 2013 med två lån per barn. Som ett led i att försöka uppnå målet att barn under 14 år ska öka antalet lån med två böcker i förhållande till 2013, startades ytterligare en läseklubb för den aktuella åldern. Familjekassar med böcker delades ut till fritidshemmen, bokkassar till öppna förskolan i Skånes Fagerhult tillhandahölls. Beringskolans och Mårdenskolans elever bjöds in till extra biblioteksbesök. Statistik över antalet lån till barn under 14 år finns inte. Dock har den totala utlåningen minskat och bedömningen är att målet inte är uppnått. Målet är inte uppnått. Att under året starta upp ett seniorprojekt i samarbete med Skåneidrotten. Kontakter har tagit med Skåneidrotten för planering av genomförandet. Projekten som genomförts tidigare har erhållit bidrag från Region Skåne och skåneidrotten har kunna tillhandahålla ledare för alla delar. Dessa förutsättningar har nu ändrats och efter försök att hitta möjliga lösningar utan framgång inom den tidsram som fanns till förfogande, så har projektet ställts in. Målet är inte uppnått. 2014-12-31 upplever alla vårdnadshavare att möjligheten till information från och kommunikation med barnens skola blivit bättre. Det planerade införandet av InfoMentors hub som är ett verktyg för information och kommunikation med vårdnadshavare har försenats och har inte kunnat genomföras förrän januari 2015. Detta har under året till viss del kompenserats genom utökad användning av klassbloggar och veckobrev via mejl. Ett pilotprojekt med interaktiv hemsida har också genomförts i förskolan. Detta har dock inte varit tillräckligt för att uppnå målet. Resultatet av föräldraenkäten visar att nöjdhetsvärdet för området kommunikation mellan skola och hem har sjunkit från 4,18 till 4,13 från 2013 till 2014 på en femgradig skala. Målet är inte uppnått. Förvaltningsberättelse Förvaltning Socialnämnden Mål Kommentarer 2014-12-31 använder 70 procent av vårdnadshavarna utbildningsförvaltningens e-tjänster. De sedan tidigare planerade e-tjänsterna inom barnomsorgen har fördröjts p.g.a. tekniska problem med systemen. Problemen är nu lösta och tjänsterna skall inom en mycket snar framtid vara tillgängliga så att vårdnadshavarna skall få möjlighet att via nätet anmäla schemaändringar, inkomstförändringar och göra ansökan/uppsägning av förskole-/ fritidshemsplats. För grundskolan kommer InfoMentors kommunikationsplattform att möjliggöra sjukanmälan och ledighetsansökan via e-tjänster. Då våra e-tjänster inte kunnat göras tillgängliga under året som var planerat har målet inte kunna uppnås. Målet är inte uppnått. 2014-12-31 kan alla elever efter genomgången grundskola använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. En utbyggnad av IT-verktyg i skolan sker planmässigt. Hittills har förskolan och samtliga åk 6 elever utrustats med iPads. Under hösten har det köpts in PC och iPad för att användas under lektioner av de elever i 7-9 som inte kommer att omfattas av planen för iPad till elever i 4-9. Ett pilotprojekt med iPads i åk 9 har också genomförts. På skolorna finns också persondatorer för informationssökning. Infrastrukturen med trådlösa nätverk har också byggts ut på skolorna. Samtliga elever som lämnar grundskolan har genomgått en tvådagars utbildning i Digital Storytelling samt en heldagutbildning i digitalt filmskapande. En bedömning av grundskolans IT-samordnare är att eleverna har goda kunskaper för att kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Målet är uppnått. 2014-12-31 har en ökad användning av digitala läromedel och e-tjänster minskat skolornas pappersförbrukning med 50 procent. Reduceringen av pappersförbrukningen har begränsats p.g.a. att E-tjänsterna inte kunnat erbjudas som planerat. Årets IKT-satsning med utökning av digitala läromedel har dock reducerat pappersförbrukningen på våra skolor. Minskningen av pappersförbrukningen 2014 har uppskattats till 20 %, jämfört med förbrukningen 2013. Målet är inte uppnått. Medarbetare ska kunna erbjudas heltidstjänst. Under hösten 2014 genomfördes en enkät som visade att 16 procent (28 personer) var intresserade av att gå upp i arbetstid, 48 procent av dessa kan tänka sig att arbeta på en annan arbetsplats för att komma upp i sysselsättningsgrad. Målet är inte uppnått. Arbeta aktivt för jämställdhet, både internt och externt. Målet är vagt avgränsat och det går därför inte att avgöra huruvida målet är uppnått eller ej. Dock strävar förvaltningen efter att alltid väga in jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet. Enligt medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 2014 ansåg 60 procent av socialförvaltningens medarbetare att deras arbetsplats arbetar aktivt med jämställdhet. 25 Förvaltningsberättelse Sammanfattning måluppfyllselse Av ovanstående 3 övergripande finansiella mål och 20 verksamhetsmål är 2 finansiella mål och 7 verksamhetsmål uppnådda, medan 1 finansiellt mål och 11 verksamhetsmål ej är uppnådda. Ett av Räddningsnämndens mål var inaktuellt på grund av övergången till ny huvudman och ett av socialnämndens mål var så vagt formulerat att det inte gick att avgöra huruvida målet var uppnått eller ej. I den kommande delårsrapporten kommer de nya målen att gälla som har arbetats fram under 2014. Samtliga dessa mål är mätbara och tidsatta och kopplade till kommunens vision och övergripande mål. Kommunens klimat- och miljömålsarbete Örkelljunga kommun arbetar aktivt för minskad miljö- och klimatpåverkan. Kommunstyrelsen antog övergripande mål för arbetet med klimat- och miljömålsarbetet 2010, som sedan reviderades 2013 och är en del av kommunens miljöpolicy. Kommunens övergripande mål omfattar energifrågor kopplat till fastigheter, inköp av varor och tjänster, persontransporter och avfallshantering. Det finns även en strategi för energieffektivisering som innehåller mer konkreta mål för energianvändning kopplat till fastigheter och transporter. 2. Inköp av varor och tjänster Målet innebär att vid upphandling och löpande inköp eftersträva bra miljöval. I detta val ska även vägas in miljöpåverkan vid drift och service. Exponeringen för och utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen ska minskas genom att vid inköp tillämpa råd från miljöstyrningsrådet. Kommunens inköps- och upphandlingspolicy stärker möjligheterna till miljöanpassad upphandling där miljöstyrningsrådets råd tillämpas. Vid förnyelse av bil- och maskinpark eftersträvas miljöklassade och energieffektiva fordon. Målet för år 2014 är att 20 procent av kommunens bilar ska vara miljöklassade. Inom hemtjänsten är 82 procent av bilarna miljöklassade hybridbilar. Generellt sett har kommunen en modern bilpark som borgar för låga utsläppsnivåer. När det gäller inköpen rent generellt så innebär rutinerna en tillämpning av sambeställning av vissa varor för att minska transportbehovet, en minskning av antalet färgkopior genom införande av en ny rutin. Dessutom sparas viss litteratur och dokument som datafil istället för som tryckt exemplar. Förskolor med tillagningskök har kvar en vegetarisk dag varje vecka. 1. Energifrågor kopplat till fastigheter 3. Persontransporter Målet innebär att energiförbrukningen i de kommunala byggnaderna år 2014 ska vara 10 procent mindre än år 2011. Genom olika åtgärder för styrning och intrimning mot beslutad temperatur för aktuell lokal har kommunfastigheter lyckats minska förbrukningen med 20 procent, vilket motsvarar målsättningen för år 2020. För år 2014 finns även målet att ingen uppvärmning i första hand ska ske med fossilt bränsle, d.v.s. olja. Även detta mål är uppfyllt. Kommunen har kvar 2 lokaler som värms upp med direktverkande el och målet är att år 2020 inte ha kvar denna typ av uppvärmning. Målet innebär att det vid tilltänkta resor i tjänsten ska övervägas om det är ett möjligt alternativ att ersätta resorna med telefon- eller videokonferens. I andra hand övervägs kollektivtrafik eller samåkning för längre sträckor och cykel eller gående på korta sträckor. Tredjehandsalternativet är personbilskörning, som för en person kan motive¬ras av resmålets läge, avsevärt kortare restid, service åt kommunmedborgare eller transport av gods. Belysningen i två idrottshallar har ersatts av mer energisnål typ. Kommunfastigheter har stort fokus på optimering av anläggningar både vad gäller temperatur, drifttider och status. Anläggningar kan i stor utsträckning fjärrstyras och förbrukningar fjärravläsas, vilket ger god överblick beträf- 26 fande förbrukning och status. Rutiner finns för att släcka ned i lokaler utan aktiviteter och i vissa fall sker det automatiskt genom närvarosensorer. Förvaltningarna redovisar att de numera allt oftare begränsar resandet genom att använda webbkonferenser, webbutbildningar och rekryteringar via Skype. De flesta förvaltningar uppger att de samåker, cyklar och går samt åker kollektivt i största möjliga mån. Biståndsenheten uppger att personalen använder cykel eller går vid hembesök och möten inom centralorten. 4. Avfallshantering Målet innebär att varje förvaltning/enhet på varje Förvaltningsberättelse arbetsplats ska ha rutiner för utsortering och omhändertagande av de avfallstyper som renhållningsbolaget Nårab delar upp avfallet i. Mängden restavfall ska därigenom mini¬meras. Särskilda åtgärder ska vidtas så att farligt avfall inte hamnar i restavfallet. Samtliga verksamheter källsorterar och det finns inte något problem med att få detta att fungera. Även i största idrottshallen finns behållare för vissa förpackningar, vilket minskat mängden restavfall. Övrigt Samhällsbyggnadsenheten svarar för skötsel av kommunens gator, parker, skogar. Nedan presenteras goda exempel från enhetens olika verksamheter: • All grönyteskötsel bedrivs efter skötselplaner. Detta resulterar i att arbetet utförs i rätt tid och blir mer effektivt samt att transporterna mellan objekten minskar. • Kommunens skogsmark är dubbelcertifierad, enligt FCS och PEFC, för att trygga och säkra framtida skogsarealer, biotoper, flora och fauna. Skogsbruksplan finns och följs. • Kommunens asfaltentreprenör är certifierad enligt ISO 14001. • Grusmassor återanvänds i stor utsträckning. Kommunala bolag De kommunala bolagens miljöarbete omfattas inte direkt av de övergripande miljö- och klimatmålen för förvaltningarna i Örkelljunga kommun. Nårab Renhållningsbolaget Nårab redovisar att abonnenterna i kommunen fortfarande är bra på att sortera sitt avfall. För villor och fritidshus har mängden restavfall minskat från 288 kg/person år 2005, innan Beda-systemet infördes, till 94 kg/person år 2014. Det hänger dels samman med att totala mängden minskat till 227 kg/person och dels med att 61 kg avgår som matavfall och 72 kg som förpackningar och tidningar. Jämfört med medelkommunen i Sverige är detta ett mycket bra resultat. I dagsläget är 98 procent av villorna anslutna till källsortering; motsvarande siffror för fritidshus är 100 procent, flerfamiljshus 79 procent och verksamheter 49 procent. Villor och fritidshus kan välja ”LillBeda” vilket innebär att de själva får köra vissa förpackningar till återvinningscentralen. Av villorna har 89 procent Beda medan 11 procent har LillBeda. För fritidshusen är siffrorna 54 procent för Beda och 46 procent för LillBeda. En plockanalys av avfall från villor 2014 visade att 30 procent av avfallet som sorterats som restavfall skulle ha sorterats som förpackning (kartong, plast etc.) och att 16 procent skulle ha sorterats som matavfall. I matavfallspåsen var 96 procent matavfall och 4procent övrigt avfall. Jämförelser med tidigare analyser från 2010 och 2012 visar att sorteringen blivit bättre efter hand. Nårab har under året arbetat aktivt i nordvästskånska samarbetsprojektet Skitlite, som handlar om att till år 2020 minimera mängden avfall och dess farlighet. År 2014 startade projektet Länge leve prylen, som syftar till att minska prylsvinnet och låta prylar få längre liv. Återvinningscentralen i Skånes Fagerhult har under året blivit mer permanent genom uppställning av bod för elektronikavfall och farligt avfall samt personalbod inom inhägnat område. Örkelljunga fjärrvärme AB Örkelljunga fjärrvärme har genom optimerad drift av kulvertnätet fått en höjning av totala verkningsgraden med 1 procent. Bolaget fortsätter att testa grönsåpa som ersättning för fossila smörjmedel vid smörjning av vätskegående kedjedrifter. Under 2014 har antal abonnenter öka i mindre omfattning till följd av förtätningar och nyanslutningar utmed befintligt nät. Det medför att fjärrvärme ersatt en årlig oljeanvändning om 10 m3. Askan från förbränningen av träflis återförs till skogsmark. Övrigt avfall sorteras och återvinns via Nårab. En äldre hjullastare för interna bränsletransporter har ersatts av en modern lastare med betydligt mindre bränsleförbrukning och utsläpp av miljöskadliga ämnen. Personalredovisning Personalpolitik Det övergripande målet med kommunens personalpolitik är att den ska främja verksamheten och bidra till dess effektivisering och förnyelse. Grundläggande för personalpolitiken är utveckling, engagemang och delaktighet. Tydligt ledarskap är en viktig fråga för att skapa resultat och ta till vara potentialen hos varje medarbetare. Örkelljunga kommun har ambitionen att vara en bra och lyhörd arbetsgivare. För att kunna ge god 27 Förvaltningsberättelse service av hög kvalitet till kommuninvånarna behöver vi kompetent personal som trivs med sitt arbete och mår bra. Genom dialog i vardagen, i medarbetarsamtal, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper utvecklar vi vår verksamhet. Antal anställda Kommunen hade den 31 december 836 anställda med månadslön. Av dessa var 704 tillsvidareanställda och 132 tidsbegränsat anställda. Det innebär en minskning med 8 tillsvidareanställda och en ökning med 68 tidsbegränsat anställda jämfört med 2013. Av dessa 836 anställda är 143 män och 693 kvinnor. Ökningen av de tidsbegränsade anställningarna beror bland annat på skollagens skärpta bestämmelser angående anställning av lärare men också på en generell ökning när det gäller anställningsformen allmän visstidsanställning, utöver anställningsformen vikariat. Antalet anställda uttryckt i årsarbetare är 666,4 årsarbetare varav 591,3 är tillsvidareanställda och 75,0 är tidsbegränsat anställda. Detta är en minskning av de tillsvidareanställda med 2,5 årsarbetare och en ökning av tidsbegränsat anställda med 13,2 årsarbetare jämfört med 2013. Detta innebär en ökning med 10,7 årsarbetare totalt sett. cent. Ökningen som avser heltidsanställda och den ökade genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger i linje med Likabehandlingsplanen och det långsiktiga personalförsörjningsperspektivet. Personalomsättning Under året har 60 tillsvidareanställda medarbetare slutat sin anställning vilket motsvarar en personalomsättning på 8,6 procent. Det är en ökning med 0,6 procentenhet jämfört med 2013. Av dessa slutade 33 procent p.g.a. pension. 20 medarbetare rekryterades externt under 2014 vilket motsvarar 2,9 procent av de tillsvidaranställda. Drygt 30 procent rekryterades externt och resterande del internt. Den externa rekryteringen minskade med knappt hälften jämfört med 2013. Personalkostnader Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens kostnader, 68,8 procent eller 351,8 mnkr. Utav dessa kostnader utgör 91,8 mnkr arbetsgivaravgifter, 16,1mkr pensionskostnader och löneskatt 4,7 mkr. Det genomsnittliga utfallet i 2014 års löneförhandlingar blev 2,9 procent där bland annat fackförbundet Kommunal hamnade på 2,6 procent. Lärarförbundets och Lärarnas Antal årsarbetare med månadslön Förvaltning/enhet 2013-12-31 Kön Tillsvidareanställning Tidsbegr. anställning Kommunledningsförvaltning Kvinna 14,2 Man 11,5 Räddningstjänst Kvinna 0,4 Differens Summa Kön Tillsvidareanställning Tidsbegr. anställning Summa 20132014 3,5 17,7 Kvinna 15,4 3,8 19,2 1,5 1,0 12,5 Man 10,0 1,0 11,0 -1,5 0,0 0,4 Kvinna 0,4 0,0 0,4 0,0 Man 1,0 0,0 1,0 Man 1,0 0,0 1,0 0,0 Kultur- och fritids förvaltning Kvinna 7,6 0,3 7,9 Kvinna 6,3 1,8 8,1 0,2 Man 2,0 0,0 0,0 Man 2,0 0,0 2,0 2,0 Samhällsbyggnadsförvaltning Kvinna 4,7 1,0 5,7 Kvinna 23,0 1,6 24,6 18,9 Man 21,7 1,0 22,7 Man 22,8 1,0 23,8 1,1 Socialförvaltning Kvinna 238,5 21,0 259,5 Kvinna 220,3 24,9 245,2 -14,3 Man 24,7 3,1 27,7 Man 28,2 2,7 30,9 3,2 Utbildningsförvaltning Kvinna 224,3 23,9 248,3 Kvinna 222,0 23,9 246,0 -2,3 52,3 Man Man Totalt 43,2 593,8 9,1 63,9 Av medarbetarna arbetar 46,8 heltid vilket är en ökning med 3,1 procent jämfört med 2013. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 86 procent, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2013. Medelsysselsättningsgraden för kvinnor är 85 procent och för män är den 92 pro28 2014-12-31 655,7 40,0 591,3 14,3 75,0 54,3 666,4 2,0 10,7 Riksförbunds utfall blev 3,3 procent respektive 3,6 procent beroende på lärarsatsningen. Åldersfördelning Kommunen har en viss övervikt av anställda i de högre åldersgrupperna, 41 procent är 50 år eller äldre medan 11 Procent är 29 år eller yngre. Förvaltningsberättelse Andelen yngre har ökat medan andelen äldre minskat, jämfört med 2013. Åldersfördelning 2013 2014 250 200 150 100 50 0 19-29 30-39 40-49 50-59 > 60 Ålder Medelåldern bland tillsvidareanställd personal är 45,4 år vilket är 1,2 år lägre är 2013. Medelåldern för männen är 46,8 år och för kvinnor 45,1 år vilket är en minskning av medelåldern med 1,5 respektive 1,2 år. Arbetsmiljö Kommunen har under året samarbetat med Feelgood som kommunens företagshälsovård. Kommunen har köpt tjänster inom tre kategorier, efterhjälpande, förebyggande och främjande insatser. Förutom att vi följer kraven på de lagstadgade undersökningarna, har vi satsat resurser på främjande och förebyggande insatser. Förebyggande insatser innefattar t.ex. utbildningar, ergonomiska konsultationer, skyddsronder, samtalsbehandling, handledning såväl enskilt som i grupp. Företagshälsovården hade under året i uppdrag att vara ute i verksamheterna och utbilda inom belastningsergonomi. Utbildningar har genomförts bland annat inom lokalvård, gata och park samt kontorsergonomi. Tillsammans med företagshälsovården genomfördes också två föreläsningar med temat stresshantering med fokus på verktyg för att sänka sitt blodtryck. Inbjudan gick ut via epost, vårt intranät och via cheferna. Alla medarbetare hälsades välkomna att delta. Arbetsmiljöingenjören från Feelgood deltog vid ett frukostmöte för att informera om Arbetsmiljöverkets nya sanktionsavgifter som kan åläggas arbetsgivare som brister i sitt arbetsmiljöarbete. Den årligen återkommande arbetsmiljöutbildningen som genomfördes hösten 2014 delades in i tre delar och riktade sig till såväl chefer som skyddsombud/fackliga företrädare. Del ett ansvarade Feelgood för och innehållet var grundläggande arbetsmiljöfrågor, lagar, ansvar, rättigheter och skyldigheter. Del två i utbildningen omfattade hantering av vårt digitala arbetsmiljöverktyg SAM, denna del ansvarade personalenheten för. Del tre genomfördes med extern hjälp från ALNA Sverige AB som är expert på skadligt bruk i arbetslivet. I utbildningen fick chefer och skyddsombud veta mer om hur de ska hantera skadligt bruk och missbruk som de möter i det systematiska arbetsmiljöarbetet och i arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Under hösten arrangerades en större utbildning i vårt samverkansavtal, FAS 05. Chefer och fackliga företeträdare som kallas till samverkansmöten deltog i utbildningen med fokus på att öka förståelsen och möjligheterna att skapa bättre dialog på samverkansmötena. Interna utbildningar har genomförts under året i form av workshops, dessa genomförs ca en gång i månaden med olika teman, från hur man som chef ska jobba med systematiskt arbetsmiljöarbete till hur man som chef håller en bra kvalitet i både lönesamtal och medarbetarsamtal. Friskvård Feelgoods hälsopedagog och sjukgymnast/ergonom arrangerade en utbildning för kommunens hälsoinspiratörer. De fick möjlighet att utbyta erfarenheter och uppdatera sina tidigare kunskaper samt införliva nya kunskaper för att få inspiration att fortsätta sitt vardagliga arbete med chefer och kollegor. För att stödja personalen till friskvårdsaktiviteter också på sin fritid, har Örkelljunga kommun ett subventionerat friskvårdsbidrag på 800 kronor per anställd och år. Under året har 263 anställda utnyttjat erbjudandet av friskvårdssubventioner till en kostnad av 180 tkr, vilket är en minskning med 13 personer jämfört med 2013. Drygt 30 procent av kommunens månadsanställda har utnyttjat friskvårdsbidraget under 2014. Örkelljunga kommun tillämpar också rökfri arbetstid. Medarbetarenkät Under hösten 2014 genomfördes en medarbetarenkät som riktade sig till samtliga anställda. Syftet med enkäten var att ta temperaturen på arbetsmiljön i organisationen och att den skulle fungera som uppföljning av 2010 och 2012 års medarbetarenkäter. Resultatet av enkäten har återkopplats till de olika arbetsplatserna. Förvaltningarna arbetar med att utifrån enkätens resultat ta fram olika förbättringsområden som kommer att ligga till grund för 2015 års arbetsmiljöarbete. Årets enkät visade på ett HME (Hållbart 29 Förvaltningsberättelse medarbetar engagemang) på 79. Vid förra medarbetarenkäten fick Örkelljunga kommun ett HME på 80, detta betyder en minskning med en enhet jämfört med 2012. En trolig förklaring till minskningen är en förhållandevis stor omsättning av chefer och en del organisatoriska förändringar sedan förra mätningen vilket bland annat resulterat i en försämrad kontinuitet. Ny medarbetarenkät kommer att genomföras hösten 2016. Hur friska är kommunens anställda? Andelen medarbetare som inte har haft en enda sjukdag under 2014 var 42,3 procent vilket är 2,7 procentenheter bättre än 2013. Andelen medarbetare med 1 – 5 sjukdagar uppgick till 24,0 procent vilket är en försämring med 0,2 jämfört med 2013. Frisktalet som definieras som andelen anställda som varit sjukskrivna i högst 5 dagar var 66,3procent under 2014, vilket är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2013 vilket i sig är positivt. Frisktal 2012 2013 2014 Diff 2014 jmf 2013 Frisknärvaro 100% 0 sjukd 42,9 39,6 42,3 2,7 Frisknärvaro 99% 1-5 sjukd 20,1 24,2 24,0 -0,2 Summa frisknärvaro 0-5 dagar i % 63,0 63,8 66,3 2,5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid var under 2014 för kommunens samtliga anställda 4,7 procent. Det är en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med 2013. Sjukfrånvaron från och med dag 60 har ökat kraftigt under 2014 och det överensstämmer väl med den allmänna trenden i samhället i övrigt. Ett av kommunens tre personalpolitiska mål är att sjukfrånvaron inte ska överstiga 3,5 procent, vilket 2014 års resultat på 4,7 procent inte uppfyller. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 201212-31 30 201312-31 201412-31 Diff Sjukfrånvarotid totalt 3,4 4,0 4,7 0,7 Sjukfrv.tid kvinnor 3,7 4,2 5,2 1,0 Sjukfrv.tid män 2,4 3,0 2,7 -0,3 Sjukfrånv frdag 60 26,4 30,0 41,9 11,9 Sjukfrv.tid <=29 år 3,4 2,2 3,4 1,2 Sjukfrv.tid 30-49 år 3,4 3,5 3,9 0,4 Sjukfrv.tid >50 år 3,6 4,9 5,9 1,0 Pensionsavgångar En viktig framtida uppgift är att trygga kommunens personal- och kompetensbehov med anledning av den generationsväxling som hela arbetsmarknaden står inför när personer födda i slutet av 40-talet och under 50-talet går i pension de kommande åren. Under de närmaste fem åren kommer 102 anställda att gå i ålderspension och inom en tio års period kommer totalt 197 anställda ha uppnått pensionsåldern. Pensionsavgångarna inom den närmaste 10 årsperioden beräknas motsvara 28 procent av kommunens tillsvidareanställda personalstyrka per den 31 december 2014. Brist på utbildad personal och ökad konkurrens befaras kunna medföra rekryteringssvårigheter. Därför är det viktigt att Örkelljunga kommun framstår som en attraktiv arbetsgivare och kan erbjuda intressanta och utvecklande arbeten tillsammans med goda arbetsvillkor inklusive konkurrenskraftiga löner, samt en god arbetsmiljö. Örkelljunga kommun medverkar i traineeprogrammet för Skåne Nordväst. Detta för att marknadsföra våra kommunala arbeten till unga akademiker och för att visa att vi är en attraktiv arbetsgivare som vill vara deras framtida arbetsgivare. Pensioneringar 20152019 20202024 Totalt Ledning 3 5 8 Administratör/assistent 5 2 7 Handläggare 3 2 5 Psykolog & sjuksköterska 5 1 6 Vård- & omsorgspersonal 35 28 63 Socialt & kuraktivt arbete 2 1 3 Skol- & barnomsorgsarbete 25 37 62 Kultur, turism & fritidsarbete 4 4 8 Teknik IT 5 2 7 Hantverkanpassat arbete 3 1 4 Köks- & måltidsarbete 2 9 11 Städ & lokalvård 10 3 13 Totalt 102 95 197 Antal medarbetare per chef Den genomsnittlige chefen i Örkelljunga har personalansvar för 20 medarbetare vilket, är oförändrat jämfört med 2012. I ett av de övergripande personalpolitiska målen anges att det långsiktiga målet är högst 30 medarbetare per chef och delmålet för 2013 såväl som för 2014 är högst 36 medarbetare per chef. Det fanns vid årsskiftet 5 chefer med fler än 36 medarbetare, dessa finns inom utbildningsverksamheten samt inom vård Förvaltningsberättelse och omsorg. Jämfört med 2013 så har antalet chefer med fler än 36 medarbetare minskat från 7 till 5. Variationen är stor och det går allt mellan 2 och 45 medarbetare per chef. Utifrån ovanstående resultat kan konstateras att delmålet om högst 36 medarbetare per chef inte är uppnått. Ledarskapsutveckling Inom ramen för samarbetet i Skåne Nordväst erbjuds ledarskapsprogram innehållande flera olika nivåer. Nivå 1 Ledarorientering, nivå 2 för tilltänkt eller nytillträdd chef och ledare. Nivå 3 för chefer och ledare med operativt verksamhetsansvar och nivå 4 för chefer och ledare direkt underställda förvaltningschef. Kommunens chefer har också erbjudits kursen Gruppen & Ledaren där ett flertal chefer och nyckelpersoner har deltagit. I Ledarforum har man under året jobbat med cheferna som grupp för att skapa samsyn på mål och inriktning. Huvudteman för 2014 har varit ”Måloch verksamhetstyrning”, ledarskap och värdegrundsarbete. Örkelljunga kommun deltar också i mentorsprogrammet för chefer/arbetsledare inom ramen för samarbetet i Skåne Nordväst. Örkelljunga kommun har också deltagit i första omgången av Skåne Nordvästs nya program ”Framtidens ledare” som är ett internrekryteringsprogram vars syfte är att underlätta kommande rekryteringsbehov av chefer. Jämställdhet Örkelljunga kommun eftersträvar en jämnare könsfördelning inom de olika verksamheterna. Fördelningen mellan kvinnor och män fortsätter generellt sett att var ojämn inom kommunen och andelen kvinnor uppgick vid årets slut till 81 procent medan 19 procent var män. Andelen män har ökat med 2 procentenheter och andelen kvinnor har minskat i motsvarande grad jämfört med 2013, vilket är ett litet steg i rätt riktning mot en jämnare könsfördelning i överenskommelse med vår likabehandlingsplan. Heltid och deltid per kön Av kommunens 43 chefer och arbetsledare var 21 kvinnor (49 procent) medan 22 var män (51 procent), fördelningen var oförändrad jämfört med 2013. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kvinnor ökade från 84 procent till 85 procent jämfört med 2013. Männens genomsnittliga sysselsättningsgrad var oförändad och låg på 92 procent. Händelser av väsentlig betydelse för kommunen • SCB:s befolkningsprognos som publicerade den 19 februari 2015 visade att antalet invånare i Örkelljunga kommun har ökat med 80 personer under 2014 och uppgick till 9 733 invånare den 31 december 2014. Det är 83 invånare fler än kommunen har använt i budgeten för skatteintäkter och generella stadsbidrag. • Beslut om att bygga nytt äldreboende i kommunen kommer sannolikt att fattas under 2015. • Byggstarten för Allhallen är planerad till april 2015. • Tillsammans med Trafikverket pågår arbetet med att finna en ny vattentäkt åt kommunen, som ska bekostas av Trafikverket. En lösning förefaller nu vara nära förestående. • Kommunen har fört diskussioner med länsstyrelsen om migrationsfrågan och påpekat att informationsflödet mellan staten och kommunen måste förbättras markant. I nuläget dyker nyanlända upp i kommunen helt utan förvarning, vilket gör att det är näst intill omöjligt för kommunen att anordna ett bra mottagande. Kommunen har också anfört att administrationen som omgärdar migrationsfrågan måste bli smidigare. T.ex. är administrationen för återsökning av pengar från staten allt för krånglig och därmed mycket resurskrävande. • Aktiefonder till ett värde av 25,4 mkr har realiserats under februari månad 2015. Kommunstyrelsen kommer att fatta beslut om hur medlen ska disponeras. 80% 70% 60% 50% Deltid 40% Heltid 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män 31 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen Mkr Bokslut 2014 munledningsförvaltningen. Budget Avvikelse Bokslut 2014 2014 2013 Verksamhetens intäkter 50,5 50,1 0,4 49,3 Verksamhetens kostnader -70,1 -71,2 1,1 -67,0 Verksamhetens nettokostnader -19,6 -21,1 1,5 -17,7 Nettoinvesteringar 10,5 26,7 -16,2 14,3 Årets resultat Kommunstyrelsens nettokostnader för 2014 blev 1,5 mkr lägre än budgeterat inkluderat fastighetsförvaltningen som tidigare bedrevs i bolagsform och som införlivades i Kommunstyrelsens verksamhet under 2013. Exkluderat fastighetsförvaltningen blev nettokostnaderna för Kommunstyrelsen 0,1 mkr högre än budget, vilket sammanfattningsvis innebär att fastighetsförvaltningens nettokostnader blev 1,6 mkr lägre än budgeterat. I resultatet för fastighetsförvaltningen är det reserverat drygt 2 mkr för sanering av fastigheten Ejdern som visade sig vara kontaminerad vid en besiktning i samband med kommunens försäljning av fastigheten. Kommunen har riktat ersättningskrav mot den tidigare ägaren av fastigheten, men det går i nuläget inte att bedöma utfallet av skadeståndsanspråket. Under perioden 2010-2015 har kommunen erhållet bidrag från Energimyndigheten för åtgärder avseende energieffektivisering. Slutredovisning kommer att ske i mars 2015 och kommunen kommer inte att kunna utnyttja 0,5 mkr av utbetalt bidrag. Reservering för att denna del av bidraget inte kommer att utnyttjas har gjorts i bokslutet och belastar kom32 Framtiden Kommunallagen reglerar Kommunstyrelsens ansvar. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ett så kallat uppsiktsansvar över kommunens bolag och nämnder. Uppsiktsansvaret innebär att Kommunstyrelsen ska övervaka att de av kommunfullmäktige fastställda målen uppfylls. Kommunstyrelsen har även ett ansvar för att främja näringsliv och sysselsättning i kommunen. Från och med den 1 januari 2015 gäller en ny styrmodell för hela kommunen, där nämndernas mål är kopplade till kommunens vision och övergripande mål. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen kommer att genomföras fortlöpande. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår även inom förvaltningen med syfte att kansli-, personal-, IT- och ekonomienhet ska bli mer kostnadseffektiv och samtidigt kunna förbättra servicen såväl internt som till kommunens invånare. Viktiga händelser under perioden • Ny styrmodell med tydliga måttsatta och mätbara mål har utvecklats och implementerades den 1 januari 2015. • Ny näringslivs- och turistchef har rekryterats, tjänsten tillträddes i februari 2015. • Likvidationen av Örkelljunga Kommunfastigheter AB är avslutad och bolaget avregistrerades 2014-10-02. • Ny sammansättning i kommunstyrelsen och införande av ett oppositionsråd efter valet 2014. Verksamhetsberättelse Samhällsbyggnadsnämnd (exl vatten och avlopp) Mkr Bokslut 2014 Budget Avvikelse Bokslut 2014 2014 2013 Socialnämnden Mkr Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Bokslut 2013 Verksamhetens intäkter 69,1 60,8 8,3 78,3 Verksamhetens intäkter 18,3 16,2 2,1 9,8 Verksamhetens kostnader -243,3 -227,4 -15,9 -250,3 Verksamhetens kostnader -38,9 -37,1 -1,8 -28,4 Verksamhetens nettokostnader -174,2 -166,6 -7,6 -172,0 Verksamhetens nettokostnader -20,6 -20,9 0,3 -18,6 Nettoinvesteringar 0,6 0,6 0,0 0,5 9,8 11,5 -1,7 13,8 Nettoinvesteringar Årets resultat För verksamhetsåret 2014 redovisade Samhällsbyggnadsnämnden nettokostnader som var 0,3 mkr lägre än budget. Samhällsbyggnadsnämnd (Vatten och avlopp) Mkr Bokslut 2014 Budget Avvikelse Bokslut 2014 2014 2013 Verksamhetens intäkter 23,3 18,0 5,3 16,0 Verksamhetens kostnader -23,3 -18,1 -5,2 -16,0 Verksamhetens nettokostnader 0,0 -0,1 0,1 0,0 Nettoinvesteringar 4,1 14,7 -10,7 2,7 Årets resultat Va-enheten redovisar ett nollresultat efter det att 5,2 mkr tagits i anspråk av investeringsfonden. Framtiden Va-verksamheten är en lagstadgad och ekonomiskt sidorordnad verksamhet som ansvarar för vattenförsörjning och avlopp inom det kommunala verksamhetsområdet. Arbetet med att höja standarden på VA-anläggningarna fortgår, liksom utvecklingen av samarbetet med närliggande kommuner som kommer att leda till alternativa kostnadseffektiva gemensamma lösningar för avloppsrening, vattenförsörjning och kompetensförsörjning. Viktiga händelser under perioden • Kommunens lokalvårdsenhet är organiserad under samhällsbyggnadsförvaltningen fr.o.m. den 1 januari 2014. • En omfattande upprustning av VAverksamhetens anläggningar har påbörjats. Årets resultat Socialnämndens nettoskostnader översteg budget med 7,6 mkr för verksamhetsåret 2014, vilket ligger i linje med den internbudget som sammanställdes i samband med organisationsöversynen som genomfördes under våren 2014. Avvikelser förekommer bland annat inom försörjningsstödet, dessutom har kostnaderna för konsulter legat över budget på grund av svårigheterna med att rekrytera personal. Framtiden Socialnämnden står inför flera stora utmaningar när det gäller att möta nuvarande och framtida behov. Att lyckas med att rekrytera och behålla kompetent personal är en kritisk faktor för att kunna bedriva en verksamhet med god kvallitet i framtiden. En kompetensutvecklingsplan är under framtagande, liksom en plan för utbildning, interna karriärmöjligheter och ökad lönespännvidd. Nämnden ser också ett behov av ökade insatser i hemmet, vilket kommer att kräva utveckling inom området digitala hjälpmedel och flexibla mobila enheter som klarar snabba omställningar. Individoch familjeomsorgen är ett annat område där nämnden ser ett stort utvecklingsbehov och där det kommer att göras en satsning på en öppenvårds- och behandlingsenhet. Ett annat prioriterat område är att utveckla metoder för att kunna ge stöd som medför att fler människor kommer i arbete, alternativt påbörjar studier. Viktiga händelser under perioden • Att skapa en gemensam förståelse för den uppkomna situationen och verksamheternas behov. • Nämnden har skapat en gemensam plattform för mål, ledning och styrning inför 2015. • Ny ledning och ny ekonom. • Utveckling av styrningen och uppföljningen på enhetsnivå. 33 Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden Mkr Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Bokslut 2013 Verksamhetens intäkter 57,8 52,1 5,7 47,9 Verksamhetens kostnader -266,3 -258,7 -7,6 -250,0 Verksamhetens nettokostnader 208,5 -206,6 -1,9 -202,1 1,9 2,2 0,3 2,3 Nettoinvesteringar Årets resultat Utbildningsnämnden redovisar nettokostnader som översteg budget med 1,9 mkr för verksamhetsåret 2014. Nämndens intäkter blev 5,7 mkr högre än budgeterat, avvikelsen på intäktssidan förklaras av att obudgeterade statsbidrag och projektmedel på 3,3 mkr tillförts verksamheten. Samtidigt översteg kostnaderna budget med 7,6 mkr på grund av att de interkommunala kostnaderna översteg budget med 4,5 mkr, samtidigt som kostnaderna för löner, skolskjutsar och lokalvård blev 3,1 mkr högre än budgeterat. Digitalt lärande på Mårdenskolan Framtiden Grundskolans elevantal beräknas under de kommande fem åren öka med 35 elever, andelen nyanlända bidrar till ökade elevkullar. Resursfördelningen till grundskolan kommer att genomgå en översyn för att säkerställa en skola på 34 lika villkor för alla. Den stora utmaningen för gymnasieskolan i Örkelljunga ligger i att lyckas med att anpassa verksamheten till en krympande ekonomi och ett minskat elevantal, samtidigt som kommunen måste kunna erbjuda ett programutbud som gör skolan attraktiv och konkurrenskraftig med närliggande kommuner. I ett nära samarbete mellan gymnasieskolan och grundskolans högre klasser, kommer kreativa och effektiva lösningar att utvecklas som ska stärka konkurrenskraften för såväl gymnasieskolan som grundskolan. Dessutom kommer lokalanvändningen att ses över som ett steg i arbetet med att optimera utnyttjandet av lokalytor. Viktiga händelser under perioden • Under verksamhetsåret anställdes 12 Förstelärare. • En ökning av nyanlända barn och elever har under verksamhetsåret medfört ett behov av en översyn av organisationen och lokalutnyttjandet som genomförts under året, bland annat i Svenska som andra språk. • Satsningen på information, kommunikation och teknik inom ramen för det övergripande utvecklingsarbetet har tillfört nya undervisningsmetoder och nya möjligheter. Verksamhetsberättelse Utbildningsnämndens kultur- och fritidsutskott Mkr Bokslut 2014 Budget Avvikelse Bokslut 2014 2014 2013 Verksamhetens intäkter 4,0 4,0 0,0 4,2 Verksamhetens kostnader -17,7 -17,5 -0,2 -17,2 Verksamhetens nettokostnader -13,7 -13,5 -0,2 -13,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Nettoinvesteringar Årets resultat Kultur- och fritidsutskottets nettokostnader slutade 0,2 mkr över budget. Bland annat bidrog kostnaderna för rekrytering av ny förvaltningschef till underskottet. Framtiden Teknikutvecklingen inom Kultur- och fritidsutskottets verksamhetsområden går mycket snabbt. Detta ställer stora krav på förändringsbenägenhet i organisationen, samtidigt som det skapar stora möjligheter till högre tillgänglighet, generellt sett högre servicegrad och förbättrad kvalitet i tjänsterna. I Skåne Nordväst samarbetet bedrivs bland annat projekt i syfte att utveckla medieförsörjningen, metodutveckling och utveckling av tekniska lösningar är andra områden som har hög prioritet. Projekt kommer att startas upp med syfte att finna metoder att nå ut till nya målgrupper för biblioteksverksamheten. Biblioteken ska utvecklas som möteplatser och den nya allhallen kommer successivt att skapa nya möjligheter till utökat utbud av kultur- och fritidsverksamhet. Viktiga händelser under perioden • Ny omarbetad bibliotekslag med högre krav på service till personer med annat modersmål och funktionshinder. Den nya lagen poängterar tydligare att biblioteksservicen riktar sig till alla oavsett var man är bosatt. Lagen började gälla 2014-01-01. • Ett nätverk på chefsnivå har startats upp inom Skåne Nordväst tillsammans med skåneidrotten med syfte att lösa gemensmamma problem och utveckla verksamheterna. • Beslut om att Kultur & och Fritidsutskottet ska bli egen nämnd fr.o.m. 2015-01-01. • Förvaltningschef rekryterades. • Ny sammansättning i kommunstyrelsen och införande av ett oppositionsråd efter valet 2014. 35 Verksamhetsberättelse Räddningsnämnden Mkr Bokslut 2014 Budget Avvikelse Bokslut 2014 2014 2013 Verksamhetens intäkter 3,1 3,2 -0,1 4,1 Verksamhetens kostnader -11,9 -11,4 -0,5 -12,5 Verksamhetens nettokostnader -8,8 -8,2 -0,6 -8,4 Nettoinvesteringar 0,4 0,4 0,0 0,0 • För att stärka medborgarnas beredskapsförmåga i händelse av brand eller annan olycka har utbildning, rådgivning och tillsyn skett enligt Räddningsnämndens tillsynsplan. • Antalet trafikolyckor är fortfarande högt i kommunen och utgör en stor andel av räddningstjänstens utryckningar. Årets resultat Verksamhetens nettokostnader blev 0,6 mkr högre än budget för verksamhetsåret 2014. Avvikelsen beror främst på lägre intäkter än budgeterat på grund av färre automatiska brandlarm, färre genomförda externutbildningar och tillsyner. Personalkostnaderna blev betydligt högre än budgeterat. På grund av att Räddningstjänsten fick ny huvudman fr.o.m. januari 2015 blev Räddningsnämnden tvungen att betala ut 13 månadslöner för bandmännen i och med att lönerna för denna grupp betalas ut i efterskott. Samtliga planerade investeringar för året är genomförda. Framtiden Fr.o.m. 2015 är det räddningstjänstförbundet, Räddningstjänsten Skåne Nordväst som ansvarar för kommunens räddningstjänst. Detta kommer innebära att det olycksförebyggande arbetet ytterligare kan stärkas mot medborgarna och verksamhetsutövarna i kommunen. Det nya kommunalförbundet består i nuläget av medlemskommunerna Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga, ambitionen är räddningstjänstförbundet ska växa genom att fler kommuner ansluter sig. Ökad sårbarhet i kommunens verksamheter på grund av klimatförändringar, ökat teknikberoende och ett allt snabbare informationsflöde kommer fortsättningsvis att ställa allt högre krav på det olycksförebyggande arbetet och katastrofberedskapen. Genom att ingå i ett större nätverk sårbarheten för de enskilda kommunerna minskas. Viktiga händelser under perioden • Räddningstjänsterna i Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga har under 2014 arbetat intensivt med förberedelser inför uppstarten av det nya räddningstjänstförbundet som tog över räddningstjänstverksamheten från kommunerna den första januari 2015. 36 Kommunerna Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga har från och med 1 januari 2015 tillsammans bildat kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne Nordväst. Kommunala bolag Örkelljungabostäder AB Mkr Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse Bokslut 2014 2013 Omsättning 8,9 9,0 -0,1 12,6 Resultat efter finansnetto 0,3 0,3 0,0 34,1 Balansomslutning 80,0 Soliditet, % 48,3% 93,2 20,0% 28,3% 41,0% Årets resultat Resultatet för 2014 blev 0,3 mkr, vilket är i linje med budgeten. Enligt ägardirektiven ska bolaget eftersträva en vinstmarginal på 3 procent, beräknat på resultatet efter finansnetto. Årets resultat motsvarar en avkastning på 3,3 procent. Soliditeten var 48,3 procent. Enligt ägardirektivet ska bolagets soliditet långsiktigt uppgå till minst 20 procent. Bolaget hade tre lägenheter som var outhyrda vid årsskiftet. Framtiden Hyressituationen är god och bolagets lägenheter är eftertraktade på marknaden. Efterfrågan har sedan en tid tillbaka i huvudsak gällt marklägenheter samtidigt som hyresnivåerna på nya lägenheter gör att det finns vissa tveksamheter hos tilltänkta hyresgäster. Bolaget fortsätter ändå att planera och projektera för nya bostadsprojekt framöver. Bolaget deltar även i kommunens satsningar och ambitioner om ett nytt äldreboende. Det finns önskemål om att bolaget skall investera i lägenheter för trygghetsboende i anslutning till ett sådant nytt projekt. Viktiga händelser under perioden • Styrelsen har fattat ett beslut om att påbörja projektering av nya marklägenheter på ett nytt område gällande 8 lägenheter med blandade lägenhetsstorlekar. • Utbyte av hissdörrar har påbörjats i enlighet med ny lagstiftning. • Nya miljöhus på Triangeln 15 och Rapphönan. 38 Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB Mkr Bokslut 2014 Budget Avvikelse Bokslut 2014 2014 2013 Omsättning 19,1 21,2 -2,1 21,1 Resultat efter finansnetto 0,1 1,9 -1,8 2,0 Balansomslutning 84,7 Soliditet, % 10,0 87,3 10,0 0,0 9,0 Årets resultat Årets resultat blev 0,1 mkr, vilket är betydligt lägre än det budgeterade resultatet på 1,9 mkr. Anledningen är att den extremt milda väderleken fått till följd att den utlevererade energimängden blev 15 procent lägre än beräknat. Framtiden Bolaget kommer, efter färdigställande av Biopanna 5, att koncentrera sig till förtätningar inom existerande nät samt att i befintligt kundbestånd kartlägga möjligheterna för förbättrade driftförutsättningar genom bland annat returtemperatursänkande åtgärder. Fjärrvärme-kunderna ska erbjudas ett miljömässigt fördelaktigt uppvärmningsalternativ. Viktiga händelser under perioden • Under året har tekniska förbättringar genomförts som ska ge lägre emissioner. • Ny reservmatning har tagits i drift. • Det befintliga nätet har stärkts. Kommunala bolag NÅRAB Mkr Bokslut 2014 Budget Avvikelse Bokslut 2014 2014 2013 Omsättning 57,8 56,0 1,8 56,0 Resultat efter finansnetto -1,8 1,5 -3,3 1,2 Balansomslutning 80,5 70,8 9,7 76,9 Soliditet, % 9,0 14,3 -5,3 11,2 Årets resultat Årets resultat uppgår till 32 tkr. Resultatet efter finansiella poster uppgår till -1,8 mkr, vilket ska jämföras med ett budgeterat resultat på 1,5 mkr. Orsaken till resultattappet är att Nårab tillämpar redovisningsstandarden K2 från och med 2014. Reglerna för nuvärdesberäkning av avsättningar fastställs i detta regelverk och utfallet beror bland annat på hur statslåneräntan ser ut på balansdagen. Statslåneräntan sänktes med 2 procent under 2014 och det innebär att resultatet därmed belastats med 5,4 mkr på grund av detta. Framtiden Sluttäckningsarbetet med den gamla deponin är påbörjat. Etapp 1 omfattar 1 ha och slutförs under 2015. Resterande 9,5 ha sluttäcks succesivt och beräknas klart tidigast år 2018. Medel om 47 mkr har reserverats för denna täckning och efterbehandling. Kommunerna i Nordvästra Skåne har beslutat att arbeta mot gemensamma avfallsmål för de ca 330 000 invånarna. Projektet, Skitlite 2020, genomsyrar därmed det framtidsinriktade arbetet som har ställt upp sex delmål ”halveringsmål” med visionen att det finns inget avfall, ska nås 2020. Produktionen av grön el minskar efterhand som tillgången till metangas förändras. Viktiga händelser under perioden • En ny mottagningsanläggning för slammer har byggts under året. Tillståndsmängden ökar därmed till 15 000 ton. Driftstarten kommer att ske under 2015. • En ny renvattendamm har färdigställts under året med en lagringskapacitet på 20 000 m³ renat lakvatten, vilket medför att allt lakvatten kan omhändertas på den egna anläggningen. • Det har under året varit mycket problem med att locken till Beda-kärlen gått sönder. Beslut fattades om att byta samtliga 20 000 lock som finns ute hos abonnenterna. 39 Räkenskaper Sammanställd redovisning Resultaträkning 2014 Miljoner kronor Not Kommun Kommun Koncern Koncern 2014 2013 2014 2013 Verksamhetens intäkter 1 103,1 112,3 140,4 153,6 Verksamhetens kostnader 2 -511,3 -499,0 -539,5 -528,7 Avskrivningar 3 -24,7 -22,4 -31,4 -29,0 -432,8 -409,0 -430,5 -404,0 4 288,7 283,6 288,7 283,6 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 5 149,0 124,8 149,0 124,8 Finansiella intäkter 6 16,8 4,5 18,1 39,6 Finansiella kostnader 7 -4,1 -4,6 -7,8 -8,2 Jämförelsestörande finansiella kostnader 8 0,0 -15,5 0,0 -15,5 17,6 -16,2 17,5 20,2 0,0 0,0 0,2 -0,5 17,6 -16,2 17,8 19,7 Resultat före extra ordinära poster Skatt Årets resultat Kassaflödesanalys 2014 Den löpande verksamheten Not Kommun Kommun Koncern Koncern 2014 2013 2014 2013 Årets resultat 17,6 -16,2 17,8 19,7 Justering för av- och nedskrivningar 24,7 22,4 31,4 29,0 Justering förgjorda avsättningar -6,7 11,8 -5,9 11,5 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -0,4 0,0 1,6 0,5 0,0 -1,3 0,0 -36,0 Reavinst/förlust Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 20 35,2 16,7 44,9 24,7 -13,2 0,9 -13,3 2,9 Ökning (-)/minskning av förråd och lager 0,0 0,5 -0,1 0,7 Ökning (+)/minskning kortfristiga skulder 3,0 -3,2 2,1 -0,3 25,0 14,9 33,6 28,0 Ökning (-)/minskning kortfristiga fordringar Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -23,3 -36,9 -33,1 -41,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,3 1,8 1,3 36,5 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,5 1,8 0,5 14,9 -21,4 -33,3 -31,2 10,3 0,0 25,8 0,0 25,8 -0,7 -0,7 -3,6 -4,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,1 0,3 -13,8 -1,8 -0,5 25,4 -17,3 20,0 3,0 7,1 -14,9 58,4 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde 40 Likvida medel vid årets början 11,0 3,9 72,3 15,8 Likvida medel vid årets slut 14,0 11,0 57,4 74,1 Räkenskaper Balansräkning 2014 Miljoner kronor Not Kommun Kommun Koncern Koncern 2014 2013 2014 2013 488,6 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 9 427,4 426,7 490,0 Pågående nyanläggningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 3,6 4,8 5,9 5,8 Maskiner och inventarier 11 13,2 14,5 82,2 83,2 Fordon 12 5,9 6,5 5,9 6,5 Finansiella anläggningstillgångar 13 5,7 6,3 1,9 1,5 455,7 458,7 586,0 585,6 14 1,8 1,9 1,8 1,8 0,0 0,0 0,6 0,6 Fordringar 15 36,7 39,5 42,2 45,6 Kortfristiga placeringar 16 222,1 206,1 223,5 207,6 14,0 11,0 56,6 72,6 Summa omsättningstillgångar 272,8 256,5 322,9 326,4 Summa tillgångar 730,3 717,1 910,6 913,8 285,8 268,3 330,5 312,4 17,6 -16,1 17,7 19,7 204,3 211,0 220,2 225,9 0,0 0,0 1,8 2,0 Summa materiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kassa och bank Eget kapital Eget kapital Varav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 17 Uppskjuten skatt Skulder Långfristiga skulder 18 155,5 156,1 262,2 279,6 Kortfristiga skulder 19 84,7 81,7 95,9 93,8 730,3 717,1 910,6 913,8 130,4 138,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser och panter Borgenförbindelser 21 41 Räkenskaper Alternativ resultat- och balansräkning Kommentarer Örkelljunga Kommun har valt att redovisa pensionsskulden enligt fullfonderingsmodellen, vilket innebär att kommunen redovisar hela pensionsskulden i balansräkningen. Därför visas här hur kommunens resultaträkning respektive balansräkning skulle sett ut om pensionsskulden skulle redovisats enligt blandmodellen, d.v.s. om inte pensionsskulden som är hänförbar till tiden före 1998 skulle redovisats i balansräkningen, utan som en ansvarsförbindelse. Justeringen har gjorts på så sätt att redovisad pensionsskuld för tiden före 1998 har redovisas som eget kapital i denna alternativa balansräkning. Observera dock att det är balansräkningen enligt fullfonderingsmodellen, som är kommunens officiella balansräkning. Enligt den alternativa resultaträkningen skulle kommunens resultat för verksamhetsåret 2014 varit 11,0 mkr. Samtidigt skulle det egna kapitalet i balansräkningen per 2014-12-31 varit 486,5 mkr istället för 285,8 mkr. Detta gör en skillnad på 200,7 mkr i eget kapital mellan de två olika modellerna. Alternativ balansräkning 2014 Miljoner kronor Kommun Kommun Koncern Koncern 2014 2013 2014 2013 427,4 426,7 490,0 488,6 3,6 4,8 5,9 5,8 13,2 14,5 82,2 83,2 5,9 6,5 5,9 6,5 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Pågående nyanläggningar Maskiner och inventarier Fordon Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 5,7 6,3 1,9 1,5 455,7 458,7 586,0 585,6 1,8 1,9 1,8 1,8 Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar Omsättningstillgångar Förråd m.m 0,0 0,0 0,6 0,6 Fordringar 36,7 39,5 42,2 45,6 222,1 206,1 223,5 207,6 14,0 11,0 56,6 72,6 Summa omsättningstillgångar 272,8 256,5 322,9 326,4 Summa tillgångar 730,3 717,1 910,6 913,8 486,5 475,6 531,2 519,7 11,0 -4,1 11,2 31,8 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 3,6 3,7 19,5 18,6 Uppskjuten skatt 0,0 0,0 1,8 2,0 Långfristiga skulder 155,5 156,1 262,2 279,6 Kortfristiga skulder 84,7 81,7 95,9 93,8 730,3 717,1 910,6 913,8 Borgensförbindelser 130,4 138,4 Ansvarsförbindelser för pensioner 200,7 207,3 Kortfristiga placeringar Kassa och bank Eget kapital Eget kapital Varav årets resultat Avsättningar Skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Förbindelser 42 Räkenskaper Alternativ resultaträkning 2013 Kommun Kommun Koncern Koncern Miljoner kronor 2014 2013 2014 2013 Verksamhetens intäkter 103,1 112,3 140,4 153,6 Verksamhetens kostnader -517,9 -502,4 -546,1 -532,1 Avskrivningar -24,7 -22,4 -31,4 -29,0 -439,4 -412,4 -437,1 -407,4 Skatteintäkter 288,7 283,6 288,7 283,6 Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens nettokostnader 149,0 124,8 149,0 124,8 Finansiella intäkter 16,8 4,5 18,1 39,6 Finansiella kostnader -4,1 -4,6 -7,8 -8,2 Resultat före extra ordinära poster 11,0 -4,1 10,9 32,3 0,0 0,0 0,2 -0,5 11,0 -4,1 11,2 31,8 Skatt Årets resultat 43 Räkenskaper Noterhänvisningar Kommun Kommun Kommun Koncern Kommun Kommun Koncern Koncern Miljoner kronor 2014 Not 1: Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enl. 226,6 driftsredovisn. Återbetalning premie avgiftsbefrielseför0,0 säkring FORA Interna poster enligt driftredovisningen -124,9 samt VA-avsättning Ingångsersättning 0,0 markavtal Moms 6% 1,4 Försäljning 0,0 fastigheter Övriga intäkter 0,0 Enligt total koncern 103,1 sammanställning Koncernintern 0,0 eliminering Summa verksamhe103,1 tens intäkter Not 2: Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostn. -674,9 enligt driftsredovisn. Markexploatering 0,0 Kapitalkostnader 15,8 Övriga interna poster 124,9 Kalkylerad KP 15,8 Utgående pensioner -16,3 Ökning pensionsskuld -11,1 Förändring 4,1 personalomkostnader Ks förfogande 0,0 Upplupen lön -1,0 Avskrivningar 24,7 Förändring 6,6 ansvarsförbindelse Enligt total koncern -511,3 sammanställning Koncernintern 0,0 eliminering Summa -511,3 Not 3: Avskrivningar Avskrivningar, bygg-19,6 nader, tekniska anl Avskrivningar ma-5,1 skiner och inventarier Summa -24,7 Not 4: Skatteintäkter Preliminär 287,8 kommunalskatt Preliminär slutavräk-0,1 ning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående 1,1 år Summa 288,7 44 2013 210,3 2014 269,6 2013 256,1 7,9 0,0 7,9 -109,5 -124,9 -109,5 0,0 0,0 0,0 2,4 1,4 2,4 1,2 0,0 1,2 0,1 0,0 2,2 112,3 146,1 160,3 -5,8 -6,7 140,4 153,6 112,3 -644,0 -715,6 -687,0 0,0 15,1 109,5 15,5 -14,3 -10,4 0,0 15,8 124,9 15,8 -16,3 -11,1 0,0 15,1 109,5 15,5 -14,3 -10,4 4,2 4,1 4,2 0,0 -0,3 22,4 0,0 -1,0 31,4 0,0 -0,3 29,0 3,4 6,6 3,4 -499,0 -545,3 -535,4 5,8 6,7 -499,0 -539,5 -528,7 -18,2 -26,3 -22,9 -4,1 -5,1 -6,0 -22,4 -31,4 -29,0 285,7 287,8 285,7 -2,4 -0,1 -2,4 0,2 1,1 0,2 283,6 288,7 283,6 Miljoner kronor 2014 2013 2014 Not 5: Generella statsbidrag och utjämningsbidrag Inkomstutjämnings125,3 123,2 125,3 bidrag Kommunal 18,3 18,5 18,3 fastighetsavgift Bidrag för -8,7 -11,6 -8,7 LSS-utjämning Kostnadsutjämnings10,9 -9,7 10,9 bidrag Regeringsbidrag 3,2 4,4 3,2 149,0 124,8 149,0 Summa Not 6: Finansiella intäkter Utdelningar på aktier 0,0 0,0 0,0 och andelar Ränteintäkter 0,1 0,5 0,1 Avkastning 16,0 4,0 16,0 pensionsförvaltning Övriga finansiella 0,7 0,0 2,0 intäkter Summa 16,8 4,5 18,1 Not 7: Finansiella kostnader Räntekostnader -3,9 -4,4 -3,9 Ränta på 0,0 0,0 -1,5 pensionsförvaltning Avkastning 0,0 -0,1 0,0 pensionsförvaltning Övrika finansiella -0,2 0,0 -2,4 intäckter Summa -4,1 -4,6 -7,8 Not 8: Jämförelsestörande poster Förändring RIPS ränta 0,0 -15,5 0,0 Not 9: Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Ingående 61,7 59,1 91,1 anskaffningsvärde Årets investering 0,1 3,1 3,2 Årets avyttring 0,0 -0,5 0,0 IB ackumulerade -2,6 -2,6 -16,2 avskrivningar Årets avskrivningar 0,0 0,0 -1,0 UB anskaffningsvärde 61,8 61,7 94,3 UB ackumulerade -2,6 -2,6 -17,2 avskrivningar Bokfört värde 59,2 59,1 77,1 Verksamhetsfastigheter Ingående 377,2 367,2 434,1 anskaffningsvärde Årets investering 7,9 10,2 7,9 Årets avyttring 0,0 -0,2 0,0 IB ackumulerade -160,5 -149,0 -174,1 avskrivningar Årets avskrivningar -12,0 -11,6 -13,1 Ack avskrivning av0,0 0,1 0,0 yttrade fastigheter UB anskaffningsvärde 385,1 377,2 442,0 UB ackumulerade -172,4 -160,5 -187,2 avskrivningar Ack upp- och 0,0 0,0 0,0 nedskrivningar Bokfört värde 212,6 216,7 254,8 2013 123,2 18,5 -11,6 -9,7 4,4 124,8 0,0 1,0 4,0 34,5 39,6 -8,0 0,0 -0,1 0,0 -8,2 -15,5 88,2 3,1 -0,5 -15,1 -0,9 90,9 -16,0 74,9 449,5 10,2 -25,1 -172,9 -12,8 25,2 434,6 -185,6 11,1 260,1 Räkenskaper Kommun Kommun Kommun Koncern Kommun Kommun Kommun Koncern Miljoner kronor Fastighet för affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Årets investering Årets avyttring IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar UB anskaffningsvärde UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Publika fastigheter Ingående anskaffningsvärde Årets investering Korrigering anskaffningsvärde Årets avyttring IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar 2014 2013 2014 2013 114,9 109,6 119,2 113,8 2,2 0,0 5,2 0,0 2,2 0,0 5,4 0,0 -61,6 -58,5 -63,1 -59,9 -3,2 117,1 -3,1 114,9 -3,4 121,4 -3,3 119,2 -64,8 -61,6 -66,5 -63,1 52,3 53,3 54,9 56,0 139,5 122,8 139,5 122,8 11,1 16,7 11,1 16,7 -1,0 0,0 -1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Miljoner kronor 2014 2013 2014 2013 Avskrivningar på omklassificeringar 0,0 0,0 -11,1 0,0 UB anskaffningsvärde 6,3 6,3 108,7 70,4 -3,8 -3,6 -42,3 -30,2 2,5 2,7 66,4 40,2 62,1 59,7 130,7 128,9 UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets investering 2,0 2,4 4,9 2,8 Årets avyttring 0,0 0,0 -7,9 -0,8 Omklassificeringar 0,2 0,0 -38,4 0,0 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets strykning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -50,3 -47,4 -87,7 -82,5 -3,3 -2,9 -4,6 -4,8 0,0 0,0 7,8 0,0 0,0 0,0 11,1 0,0 64,3 62,1 89,3 130,9 -53,6 -50,3 -73,4 -88,1 0,0 0,0 0,0 0,2 Ombokning anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Avskrivningar på avyttringar o utrangeringar Avskrivningar på omklassificeringar -42,3 -38,8 -42,3 -38,8 -4,4 -3,5 -4,4 -3,5 UB anskaffningsvärde 149,5 139,5 149,5 139,5 UB ackumulerade avskrivningar -46,7 -42,3 -46,7 -42,3 Bokfört värde 102,9 97,2 102,9 97,2 2,2 2,2 2,2 2,2 Bokfört värde 10,7 11,8 15,8 43,0 Årets investering 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 13,2 14,5 82,2 83,2 Årets avyttring 0,0 0,0 0,0 0,0 Not 12: Fordon -1,7 -1,7 -1,7 -1,7 17,9 16,1 17,9 16,1 Fastigheter för annan verksamhet Ingående anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar UB anskaffningsvärde UB ackumulerade avskrivningar Ack upp- och nedskrivningar Ingående anskaffningsvärde Årets avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets investering 1,0 2,5 1,0 2,5 UB anskaffningsvärde 2,2 2,2 2,2 2,2 Årets avyttring 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,8 -1,7 -1,8 -1,7 Årets utrangering 0,0 -0,7 0,0 -0,7 0,4 0,5 0,4 0,5 -11,5 -11,1 -11,5 -11,1 427,4 426,7 490,1 488,6 UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde SUMMA Mark, byggnader och tekn. Anl Not 10: Pågående nyanläggningar Pågående nyanläggningar 3,6 4,8 5,9 5,8 Not 11: Maskiner och Inventarier IB ackumulerade avskrivningar -1,5 -1,0 -1,5 -1,0 Ack avskrivningar på utrangerade fordon Årets avskrivningar 0,0 0,7 0,0 0,7 UB anskaffningsvärde 18,9 17,9 18,9 17,9 -13,0 -11,5 -13,0 -11,5 5,9 6,5 5,9 6,5 0,8 0,8 UB ackumulerade avskrivningar Maskiner Bokfört värde Ingående anskaffningsvärde 6,3 5,8 70,6 67,3 Not 13: Finansiella anläggningstillgångar Årets investering 0,3 0,4 2,3 3,1 Årets avyttring 0,0 0,0 -2,7 0,0 -0,2 0,0 38,4 Omklassificeringar Ingående anskaffningsvärde 0,8 0,8 0,0 Årets investering 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets avyttringar 0,0 0,0 0,0 0,0 IB ackumulerade avskrivningar -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 IB ackumulerade avskrivningar -3,6 -3,3 -30,5 -28,9 Årets avskrivningar -0,3 -0,2 -3,4 -1,3 0,0 0,0 2,7 0,0 Avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Finansiell leasing Årets avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 UB anskaffningsvärde 0,8 0,8 0,8 0,8 45 Räkenskaper Kommun Kommun Kommun Koncern Miljoner kronor UB ackumulerade avskrivningar 2014 -0,8 2014 -0,8 -0,8 2013 -0,8 Bokfört värde 0,0 0,0 0,0 0,0 Aktier och andelar 5,7 6,3 5,7 6,3 Koncerinintern eliminering 0,0 0,0 -3,8 -4,8 Summa 5,7 6,3 1,9 1,5 1,9 1,8 1,9 0,0 0,0 -0,1 1,9 1,8 1,8 10,4 13,0 15,1 23,1 14,6 23,8 -1,6 6,7 0,9 0,0 12,8 3,2 -1,6 6,7 2,5 0,0 -1,5 -0,8 39,5 42,2 45,6 206,1 222,1 206,1 0,0 1,4 1,5 206,1 223,5 207,6 1,7 17,5 16,6 166,8 161,5 166,8 40,5 39,2 40,5 1,9 1,9 1,9 0,0 0,0 0,0 211,0 220,2 225,9 152,3 219,4 222,9 3,8 42,8 56,8 0,0 0,0 -0,1 156,1 262,2 279,6 26,3 33,5 28,0 18,7 23,6 22,4 10,4 10,9 10,4 2,6 2,7 2,6 18,5 20,1 19,0 5,4 6,8 12,3 -1,5 -0,8 95,9 93,8 Not 14: Långfristiga fordringar Långfristiga 1,8 fordringar Koncernintern 0,0 eliminering Summa 1,8 Not 15: Kortfristiga fordringar Fakturafordringar 7,7 Utgiftsförskott och 14,2 inkomstrester Koncernfordran 0,0 Momsfordran 12,3 Övrigt 2,4 Koncernintern eliminering Summa 36,7 Not 16: Kortfristiga placeringar Pensionförvaltning 222,1 Övrig kortfristiga 0,0 placeringar Summa 222,1 Not 17: Avsättningar Pensionsskuld inklu1,7 sive löneskatt Ansvarsförbindelse 161,5 Ansvarsförbindelse 39,2 löneskatt Förändring pension 1,9 ÖKSAP Avsättning för fram0,0 tida kostnader Summa 204,3 Not 18: Långfristiga skulder Anläggningslån 151,7 Övrig långfristig 3,8 skuld Koncernintern 0,0 eliminering Summa 155,5 Not 19: Kortfristiga skulder Inkomstförskott och 31,3 utgiftsrester Leverantörsskulder 19,5 Upplupna 10,9 pensionskostnader Löneskatt 2,7 pensionskostnader Semesterlöneskuld 19,4 Övriga kortfristiga 0,9 skulder Koncernintern 0,0 Eliminering Summa 84,7 46 2013 81,7 Kommun Kommun Kommun Koncern Miljoner kronor 2014 2013 2014 2013 Not 20: Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgång Bokfört värde 1,3 0,5 1,3 0,5 Försäljningspris -1,3 -1,8 -1,3 -36,5 Reavinst/förlust 0,0 -1,3 0,0 -36,0 Not 21: Borgensförbindelser Nårab 14,8 14,8 Örkelljungabostäder 39,2 53,0 AB Ärkelljunga 76,4 70,6 Fjärrvärme AB Totala 130,4 138,4 borgensförbindelser Räkenskaper Resultat och balans VA Resultaträkning VA 2014 (mkr) Kommun Kommun 2014 2013 23,0 15,3 Verksamhetens intäkter Brukningsavgift Anslutningsavgift varav periodisering tidigare års anslutningsavgifter periodisering tidigare års anläggningsavgift Interna intäkter inom koncernen Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,0 1,0 0,2 0,6 22,3 16,0 -18,4 -10,6 1,0 -0,6 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Interna kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat -3,1 -3,0 -20,5 -14,2 0,1 0,0 -1,9 -1,8 0,0 0,0 Balansräkning VA 2014 (mkr) Kommun Kommun 2014 2013 Anläggningstillgångar 117,1 109,4 Avskrivningar -64,8 -55,6 52,3 53,8 Kundfordringar 3,0 4,9 Summa 3,0 4,9 55,3 58,7 Eget kapital 0,8 0,8 Årets resultat 0,0 0,0 Summa eget kapital 0,8 0,8 Anläggningstillgångar Summa Omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Långfristig skuld Anslutningsavgifter 3,8 3,8 Skuld till skattekollektivet 49,8 47,7 Summa långfristig skuld 53,6 51,5 Kortfristig skuld Leverantörsskulder 0,8 0,7 Upplupen skuld 0,0 0,4 Investeringsfond 0,1 5,2 Summa kortfristig skuld 0,9 6,4 55,3 58,7 Summa skulder och eget kapital 47 Räkenskaper Redovisningsprinciper Kommunens redovisning är anpassad till bestämmelserna i Lagen om kommunal redovisning och följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. I de fall redovisningen avviker från dessa rekommendationer anges det särskilt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kundfordringar som förfallit före den 31 december 2013 har värderats som osäkra. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av skatteintäkter Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter RKR rekommendation nr 4.2 om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen innebär att skatteintäkter ska beräknas efter bokföringsmässiga grunder baserat på prognos som SKL publicerar i december räkenskapsåret. Som en följd av det har kommunen i bokslutet för 2014 bokfört den definitiva slutavräkningen för 2013 samt en preliminär slutavräkning för 2014. Periodisering Periodisering innebär att inkomster och utgifter hänförs till det verksamhetsår de avser. Redovisningen har varit öppen till och med den 9 januari 2015. Därefter har enbart utgifter och inkomster av väsentlig betydelse hänförts till redovisningsåret. Timlöner och andra ersättningar som betalats ut i januari men som avser 2014 har periodiserats. I enlighet med RKR rekommendation nr 17 har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. Pensionsförpliktelser Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Enligt den kommunala redovisningslagen ska pensionsförpliktelser som intjänats före år 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning i balansräkningen. Kommunen har beslutat att hela pensionsåtagandet fr.o.m. 2005 ska redovisas i balansräkningen som avsättning samt att hela förändringen av pensionsåtagandena ska 48 redovi¬sas över resultaträkningen. Från och med 2014 omfattar avsättningen även förpliktelser gentemot förtroendevalda. Beräkningen av kommunens pensionsåtagande bygger på de förutsättningar som anges i RIPS07. Från 2013 har avsättningen för att täcka pensionsförpliktelsen klassificerats om från långfristiga till kortfristiga placeringar. Finansiella omsättningstillgångar Finansiella omsättningstillgångar som ingår i en värdepappersportfölj och som handlas på en aktiv marknad får enligt RKR 20 värderas kollektivt. Kommunen tillämpar denna möjlighet. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semester¬dagar. Tillsammans med ej kompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas detta som en kortfristig skuld. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, har ett värde över ett basbelopp och som anses ha en ekonomisk livslängd på mer än tre år är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningarna sker linjärt och på¬börjas när anläggningarna tas i bruk. Avskrivningstiden för anläggningstillgångar fastställs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod där vägledning finns i Rådet för Kommunal Redovisnings idéskrift om Avskrivningar. Normalt tillämpas följande avskrivningstider i kommunen: Typ av tillgång Allmän markreserv och detaljplaner Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Pågående projekt Fastighetsinstallationer Maskiner Inventarier Bilar och transportmedel Konst Avskrivningsperiod Ingen avskrivning 5-50 år 20-50 år 20-33 år alt ingen vskrivning Ingen avskrivning 5-20 år 5-33 år 3-20 år 5-15 år Ingen avskrivning Räkenskaper Under 2014 har kommunen påbörjat en övergång till komponentavskrivningar vid nyproducerade anläggningar i de fall tillgången har betydande eller fysiskt klart avgränsade delar. Under 2015 kommer riktlinjer tas fram för hur övergången till komponentavskrivningar ska ske. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 och utformas enligt god redovisningssed. I den sammanställda redovisningen ingår Örkelljunga kommun och de bolag i vilka kommunen har ett betydande inflytande vilket antas ligga vid en röstandel om minst 20 %. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konso¬lidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommu¬nala bolag eliminerats, varefter intjänat kapital har räknats in i koncernens eget kapital. Den proportionella konsolideringen betyder att om de kommunala bolagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i den sammanställda redovisningen. 49 Revision 50 Revision 51 Bilaga 1 52 Bilagor Bilaga 2 53 Bilagor Bilaga 3 54 24 Kommunportal24 En modern mötesplats för alla medborgare. Vi förväntar oss att förvaltningen ska svara mot det övriga samhällets tillgänglighet, interaktion och samverkan. För att erbjuda dig en bättre kommunal service har vi öppnat Kommunportal24. Nu har du möjlighet att kommunicera med oss på tider som passar dig bäst. Vi har öppet dygnet runt. www.orkelljunga24.se
© Copyright 2024