Minnesanteckningar
1 (7)
Framtidsberedningen
Sekretariatet
Handläggare
Datum
Diarienummer
Marina Tilderlindt
2015-08-19
LK/150041
Plats
Galaxen, landstingshuset, Karlstad (kl. 09:00-15:00)
Närvarande
Margareta Ivarsson (C), ordförande
Kenneth Johannesson (S), vice ordförande
Göran Eriksson (S)
Asso Zand (MP) (t.o.m. kl. 9.20)
Ann-Marie Larsson (S)
Myrna Labusan Jönsson (S)
Lena Lindefelt (M)
Jessica Hildén (S)
Frånvarande
Helena Granvik (SIV)
Stellan Jansson (M)
Dan-Aria Sucuri (FP)
Mathias Andersson (S)
Bodil Murås (V)
Anina Laroma (SD)
Fereshteh Jalayer (M)
Thomas Ohlsson (C)
Kent Hallesson (V)
Bengt Sjöberg (KD)
Särskilt inbjudna
Birgitta Sjökvist, friskvårdschef, Friskvården i Värmland
Ulrika Sälgeback, leg. sjukgymnast, Friskvården i Värmland
Christina Gillå, verksamhetsutvecklare, barnhälsovårdsenheten (LiV)
Staffan Skogar, överläkare, barnhälsovårdsenheten (LiV)
Jannette Grahn Vera, dietist, utvecklingsenheten för mödra- och
barnhälsovård (LiV)
Lisbet Eng Kraft, länssamordnare, medicinska elevhälsan Värmland, Karlstad
kommun
Eva Åkesdotter Goedicke, folkhälsostrateg, Enheten för folkhälsa och
samhällsmedicin (LiV)
1
Mötet öppnas
Ordförande Margareta Ivarsson öppnade dagens sammanträde.
2
Fastställande av föredragningslistan
Föredragningslistan fastställdes.
3
Minnesanteckningar från föregående sammanträde
Minnesanteckningarna från föregående sammanträde godkändes.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-08-19
LK/150041
2 (7)
4
Friskvården i Värmland
Birgitta Sjökvist (enhetschef) och Ulrika Sälgeback (leg. sjukgymnast)
berättade om Friskvården i Värmlands arbete.
Om Friskvården i Värmland
Friskvården i Värmland är en ideell organisation som har funnits sedan
1970-talet. Organisationen får bidrag från Landstinget i Värmland och från
länets kommuner för sin verksamhet.
Friskvården i Värmland har verksamhet i Värmlands sexton kommuner och
samtliga av länets invånare har tillgång till en friskvårdscentral i sin
kommun. All personal arbetar med hälsosamtal och hälsokurser och har
regelbunden handledning och fortbildning inom Motiverande samtalsteknik
(MI). Friskvården i Värmland är en även samverkanspart i kommunernas
lokala folkhälsoarbete.
Friskvården i Värmlands vision är: ”Vi möter dig där du är!”.
Friskvården i Värmlands arbete är unikt i Sverige. I dagsläget har inget
annat län motsvarande organisering.
Fysisk aktivitet på recept (FaR)
Sedan 2005 har Friskvården i Värmland i uppdrag från Landstinget i
Värmland att vara mottagare av Fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR
används för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd och fungerar
som ett komplement eller en ersättning för läkemedel.
Det finns evidens för att hälso- och sjukvården spelar en viktig roll för ökad
fysisk aktivitet bland befolkningen. Rådgivning som kompletteras med
exempelvis recept på fysisk aktivitet (FaR), dagbok, stegräknare eller
information, leder till en ökning av den fysiska aktivitetsnivån på
individnivå med 15-50 procent (evidensstyrka 3).
Mer information om fysisk aktivitet på recept (FaR), finns på:
http://www.liv.se/For-vardgivare-och-samarbeten/Folkhalsa-ochsamhallsmedicin/Levnadsvanor/
På hänvisad sida kan man även göra levnadsvaneprofiler avseende alkohol-,
tobaks- och matvanor samt om fysisk aktivitet, stressnivå och mental hälsa.
Resultat efter hälsosamtal hos friskvårdskonsulent
Efter sex till åtta månader efter det att en patient haft sitt första hälsosamtal
hos Friskvården i Värmland har:
-
49 procent ökat sin vardagsmotion,
53 procent har minskat sin stillasittande tid och
71 procent upplever att hälsan blivit bättre.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-08-19
LK/150041
3 (7)
Utmaningar och viktiga framtidsfaktorer för Värmland
Länet har en rad utmaningar som bl.a. handlar om att värmlänningarna är
sjukare än genomsnittet i Sverige, har kortare medellivslängd och
ohälsosamma levnadsvanor. Demografin är en ytterligare utmaning, vissa
kommuner i länet har en befolkning där en tredjedel är 60 år eller äldre.
Trots alla utmaningar, finns ett antal framtidsfaktorer som spelar stor roll i
det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, däribland:







Friskvården i Värmlands arbete
Arbetet med att växla om så att fler läkare ordinerar fysisk aktivitet på
recept (FaR)
Arbetet med motiverande samtal (MI)
Tobaksavvänjningsarbetet
Det förebyggande arbetet som bedrivs på MVC och BVC (bl.a. med
hälsosamtal)
Division psykiatri och deras arbete för att ta fram en ny
samverkansmodell
Samverkansarenan Nya perspektiv
På nationell nivå spelar Socialstyrelsens riktlinjer på levnadsvaneområdet en
viktig roll för att stödja landets kommuner och landsting med
evidensbaserad kunskap om åtgärder som leder till bättre folkhälsa.
5
Barnhälsovårdsarbetet i länet
Christina Gillå (verksamhetsutvecklare) och Staffan Skogar (överläkare)
från barnhälsovårdsenheten samt Jannette Grahn Vera (dietist) från
utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovården, berättade om
barnhälsoarbetet i länet.
Barnhälsovårdens uppdrag
Barnhälsovårdens uppdrag är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska
och sociala hälsa för barn.
Detta genom att:
-
Främja barns hälsa och utveckling
Förebygga ohälsa hos barn
Tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa,
utveckling och uppväxtmiljö
Barnhälsovårdens aktiviteter för att efterleva uppdraget är bl.a. att erbjuda
blivande föräldrar samtal, föräldrastöd och hembesök (görs till alla nyblivna
föräldrar, inte enbart förstagångsföräldrar). Barnhälsovården tillhandahåller
också föräldrastöd i grupp, hälsokontroller och vaccinationer. Därutöver
ingår att samverka mellan organisatoriska enheter och med externa aktörer
för att främja barns tillgång till god hälsa och goda uppväxtvillkor.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-08-19
LK/150041
4 (7)
Vikten av tidiga insatser
I varje årskull riskerar 10-13 procent av barnen att hamna i utanförskap.
Varje barn som hamnar i utanförskap kostar samhället ca 10-15 miljoner
kronor per år. Viktiga insatser är tidigt föräldrastöd och samverkan runt
barnet.
Barnhälsovården möter alla barn och har därmed en unik möjlighet att ge
förutsättningar för god hälsa och goda uppväxtvillkor. Barnhälsovårdens
arbete grundas på FN:s konvention om barnets rättigheter. På nationell nivå
är de främsta styrdokumenten patientlagen och Socialstyrelsen vägledning
för barnhälsovården och på lokal nivå: landstingsplanen 2015,
folkhälsostrategin samt krav- och kvalitetsboken för hälsoval Värmland.
I ett folkhälsoperspektiv är det viktigare med de generella insatserna, som
når alla barn, än med de riktade insatserna. Goda exempel på generella
insatser som har fått stor betydelse för barns hälsa och uppväxtvillkor är
barnbidraget och kostnadsfri tandvård upp till 20 års ålder.
Även om hälso- och sjukvården kan göra mycket för folkhälsan, så är trots
allt hälso- och sjukvården bara en liten del av totalen. Därför viktigt att ta
hänsyn till hela bilden med ”hälsans bestämningsfaktorer” samt att
samverka med alla de aktörer som har betydelse för att ge barn goda
uppväxtvillkor.
Levnadsvanor – vår livsstil påverkar sjukdomsutvecklingen
Våra levnadsvanor har mycket stor betydelse för prognosticerad hälsa i
länet. Med ohälsosamma levnadsvanor menas framförallt högt BMI,
riskbruk av alkohol, dåliga motionsvanor och rökning. En försämring av
våra levnadsvanor med 2 % -enheter var femte år prognosticeras leda till
1 500 fler insjuknade patienter i länet. På motsvarande sätt skulle en
förbättring av levnadsvanorna med 2 % -enheter var femte år leda till färre
sjukdomsfall med knappt 1 500 personer.
Det gäller diagnoser som diabetes, KOL, alkoholrelaterade sjukdomar,
ischemisk hjärtsjukdom, lungcancer och stroke.
Vad kan vi göra – vilka åtgärder lönar sig?
Vi kan bli ännu bättre på det positiva hälsofrämjande och förebyggande
arbetet och vi kan bli ännu bättre på att samverka aktörer emellan. Goda
exempel, där vi i Sverige och i Värmland, har lyckats bra är minskning av
spädbarnsdödligheten, ökning av barnsäkerheten och förbättrad tandhälsa
bland barn. Där har vi satsat på generella, breda insatser som riktar sig till
alla barn.
Vi behöver satsa mer på att arbeta med ett salutogent förhållningssätt.
Målsättningen måste vara att människor ska kunna ta hand om sig själva så
att de inte blir sjuka. Ett sätt är att sprida kunskap om barns rättigheter och
göra barn och föräldrar samt professionella medvetna om barnkonventionen.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-08-19
LK/150041
5 (7)
Det finns skillnader i hälsa som visar sig bland barn redan i förskoleåldern.
Här är det viktigt att satsa på BVC och MVC för att utjämna skillnaderna, ju
tidigare insatser, desto mindre medel.
Föredragshållarna tryckte på vikten av att i landstinget implementera
Socialstyrelsens nya barnhälsovårdsprogram. Om detta blir framgångsrikt
implementerat i länet har vi kommit en bra bit på vägen för god hälsa och
goda uppväxtvillkor för Värmlands barn och unga.
6
Länsövergripande uppdrag för elevhälsovården
Lisbet Eng Kraft (länssamordnare för den medicinska elevhälsan), berättade
om sitt samordnande uppdrag för elevhälsovården i Värmland.
Elevhälsovårdens uppdrag är att arbeta med hälsoförebyggande åtgärder.
Uppdraget är indelat i tre preventiva nivåer: primär prevention (förebygga
ohälsa), sekundär prevention (tidigt upptäcka ohälsa) och tertiär prevention
(lindra redan uppkommen ohälsa).
Skolan som arena – viktig pusselbit i folkhälsoarbetet
Utbildning har stor betydelse för folkhälsan och skolan är landets största
arbetsplats. I de nationella folkhälsomålens målområde 3, ”Barns och ungas
uppväxtvillkor”, betonas vikten av att främja barns långsiktiga hälsa på flera
olika arenor, bland annat i förskolan och i skolan. Inom skolans
verksamheter utvecklar barn olika kompetenser och förmågor, exempelvis
problemlösningsförmåga och social och emotionell förmåga som kan
fungera som skyddsfaktorer mot ohälsa. Skolan kan vara en resurs och en
positiv utvecklingsfaktor, men kan också fungera som en riskfaktor för
många barn.
Alla barns rätt till likvärdig elevhälsa
Alla barn i Sverige har, enligt skollagen, rätt till en elevhälsa som omfattar
medicinska, psykologiska och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan
består av skolsköterska, skolläkare och psykolog.
Det handlar om generella insatser som riktar sig till alla barn men det
handlar också om riktade insatser till barn i utsatta situationer. Särskilt
utsatta barn kan vara barn med funktionsnedsättningar, barn med svaga
skolprestationer, barn som är involverade i mobbning, barn som far illa
hemma eller barn som skadar sig själva.
Generella insatser – hälsokontroller erbjuds alla barn
I det generella arbetet erbjuds samtliga elever i årskurs 2, 4 och 7 i
grundskolan samt elever som går första året på gymnasiet, hälsobesök som
innehåller hälsokontroller. Innan hälsobesöket fyller eleverna i hälsoenkäter.
Hälsosamtalet syftar till att stärka elevernas hälsofrämjande förmågor.
Elevhälsoteam ska finnas på varje skola som ska stödja utveckling mot
utbildningens mål, detta genom undanröjande av hinder och genom att
skapa miljöer som främjar hälsa, lärande och utveckling.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-08-19
LK/150041
6 (7)
Skol- och elevutredning
En skol- och elevutredning ska genomföras om en elev befaras ha
svårigheter att nå kunskapskraven eller om barnet visar svårigheter i andra
skolsituationer. En sådan situation ska anmälas till rektorn och rektorn ska
då skyndsamt se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Detta arbete
ska ske i samråd med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om skol- och elevutredningen visar att eleven har behov av särskilt stöd,
ska rektorn fatta beslut om detta och åtgärdsprogram ska upprättas. Ett
negativt beslut kan överklagas. Åtgärdsprogrammet ska upprättas i samråd
med vårdnadshavare.
Skol- och elevutredningen kan i vissa fall bli underlag för remiss till barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) för neuropsykiatrisk utredning (NPutredning).
Samverkan för elevhälsan
Elevhälsan samverkar med många aktörer, såväl internt som externt.
Elevhälsan samverkar med skolpersonal och andra elevhälsoteam. Extern
samverkan sker med socialtjänst, länsstyrelsen och hälso- och sjukvården
(bl.a. BVC, ungdomsmottagningarna, BUP, ortopedi, hörselvård, ögon,
tandvården, enheten för folkhälsa och samhällsmedicin).
Länsövergripande uppdrag för elevhälsoarbetet
Syftet med det länsövergripande arbetet är att höja kvalitén och
likvärdigheten inom den medicinska elevhälsan med fokus på barns hälsa
och livsvillkor.
Det länsövergripande arbetet handlar framförallt om att förmedla
information och ny kunskap, om utvecklingsarbete och om att implementera
gemensamma riktlinjer och rutiner.
Exempel på aktiviteter:











Gemensam handbok
ELSA – databas i samarbete med landstinget (data för ca 45 000 barn i
Värmland)
Vaccinationsregister – SVEVAC
Rutiner för överföringen mellan BVC och elevhälsan
STI-arbete (sexuellt överförbara sjukdomar)
Förebyggande arbete övervikt/fetma
Smittskydd
Drogförebyggande arbete
Våld i nära relationer
Familjehemsplacerade barn
Flickor med könsstympning/som riskerar att drabbas av könsstympning
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-08-19
LK/150041
7 (7)
Det är inte så många andra län i landet som har en länsövergripande
funktion för elevhälsan. Andra kommuner och landsting har hört av sig för
att ta del av Värmlands arbete, bl.a. när det gäller elevdatabasen ELSA.
Utvärdering av samordningsfunktionen
Utvärderingsresultat har visat en rad positiva effekter med
samordningsfunktionen. Bl.a. har funktionen visat sig:





Underlätta i arbetet för skolsköterskorna
Ge fart åt utvecklingsarbetet
Vara en viktig källa till information och stöd
Bidra till likvärdighet i länet
Underlätta för konstruktiv och resultatrik samverkan.
Kritik som framkommit är att uppdragets omfattning samt organisatoriska
placering bör ses över.
7
Diskussion framtidsberedningens roll i folkhälsoarbetet barn
och unga
Eva Åkesdotter Goedicke, folkhälsostrateg med särskilt fokus på
barnrättsfrågor, deltog i diskussion med beredningen angående prioriterade
uppdrag för 2016.
Framtidsberedningen diskuterade olika förslag på prioriteringsområden att
lägga fram för landstingsfullmäktige i november 2015.
Förslag som bl.a. diskuterades var att utifrån Folkhälsomyndighetens elva
prioriterade områden, särskilt belysa varje område i ett barnperspektiv. I
övrigt presenterades tankar om att bygga strukturer, inbjuda olika aktörer för
samverkan, vikten av att tänka annorlunda, göra nedslag ute i verkligheten
och att komma ut från sammanträdessalarna.
Efter diskussionen landande beredningen i att ge beredningssekreteraren och
folkhälsostrategen i uppdrag att försöka konkretisera framtidsberedningens
tankar om prioriterade uppdrag 2016.
8
Övrigt
Inget övrigt.
9
Mötet avslutas
Ordförande Margareta Ivarsson avslutade dagens möte.