Jämställt företagande?
2014 Foto: Jörgen Boström Jämställt företagande? Analys av en regional utvecklingsstrategi Producerad av Kontigo AB Framsida: Helen Bäckman Omslagsfoto: Jörgen Boström Tryckeri: Tryckeri City Upplaga: 500 ex ISBN: 978-91-982256-0-0 INNEHÅLL OM UPPDRAGET 2 ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV – EN BAKGRUNDSANALYS 5 ANALYS AV RUS – REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIN 13 ANALYS AV RIS – REGIONALA INNOVATIONSSTRATEGIN 22 ERFARENHETER FRÅN ANDRA REGIONER 24 SLUTSATSER 26 BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER INTERVJUADE AKTÖRER 32 BILAGA: INTERVJUGUIDE 33 1 Om uppdraget Kontigo har haft i uppdrag från Region Västerbotten att, som en del av arbetet inom Främja kvinnors företagande, genomföra en jämställdhetsanalys av den Regionala utvecklinsstrate‐ gin (RUS). Fokus för uppdraget ligger på förutsättningar för kvinnors företagande. I uppdra‐ get ingår också att analysera skrivningarna i den regionala innovationsstrategin (RIS) som utarbetats parallellt med RUS. Syfte och frågeställningar Syftet med uppdraget är att analysera hur RUS/RIS påverkar förutsättningarna för kvinnors företagande samt hur innovationer främjas ur ett jämställdhetsperspektiv. Därtill har även en bakgrundsanalys genomförts, som syftar till att beskriva förutsättningarna för kvinnors företagande i Västerbotten liksom för det företagsfrämjande systemets möjligheter att ar‐ beta mer jämställdhetsintegrerat. De frågeställningar vi önskat besvara inom uppdraget är: Vilka effekter skrivningarna i RUS/RIS får för kvinnors företagande Vilka branscher främjas utifrån skrivningarna i RUS/RIS ur ett jämställdhetsperspek‐ tiv Vilka typer av innovationer som främjas utifrån RUS/RIS, ur ett jämställdhetsper‐ spektiv Ge exempel och åtgärder från andra regioner gällande jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjade systemet. Föreslå hur arbetet med att genomföra RUS/RIS skulle kunna förstärka möjligheter‐ na att integrera kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet, utifrån de möj‐ liga identifierade effekter som RUS/RIS‐skrivningarna har. Metod och genomförande Inledningsvis genomfördes en analys av förutsättningar för kvinnors företagande i Västerbot‐ ten där könsuppdelad statistik över arbetsmarknad och näringsliv i Västerbotten analysera‐ des. Statistiken hämtades från Statistiska Centralbyrån och Tillväxtanalys. De parametrar som ingick kartläggningen var sysselsättning i branscher och yrken, förändring av sysselsätt‐ ning i branscher samt arbetsställedynamik och nyföretagande. Kontigo genomförde också inledningsvis en översiktlig analys av RUS:en med syfte att identi‐ fiera de områden i RUS:en som dels hade en bäring på kvinnors företagande och innovation‐ er, dels innehöll uttryckliga mål och utpekade insatser för att främja en könsmässigt jämnare utveckling av länets företagsutvecklings‐ och innovationsinsatser. Detta resulterade dels i en lista över vilka delar i RUS:en som kunde ses som centrala ur detta perspektiv, dels en lista över vilka de huvudsakligen ansvariga aktörerna för att bidra till denna utveckling var. Nedan presenterar vi resultatet av denna översiktliga analys. 2 Tabell 1.1. En översiktlig jämställdhetsanalys av RUS och RIS med fokus på kvinnors företa‐ gande 3 Med utgångspunkt i tabell 1.1. ovan har Kontigo genomfört intervjuer med sammanlagt 11 av de utpekade aktörerna. Fokus för intervjuerna har varit hur aktörerna ser på sin roll och sitt ansvar vad gäller skrivningarna i RUS och RIS: Hur ser man på sitt eget hittillsvarande arbete? Hur ser man på utmaningarna framöver? Vad ser man som sitt egna ansvar och inom vilka områden ser man sig behöva stöd? En förteckning över intervjuade personer och aktörer finns i bilaga. I bilaga finns också de frågeguider som legat till grund för intervjuerna. Kontigo anser att det hade varit av stor vikt att även intervjua representant för rennäringen och kontaktade flera personer hos Svenska Samernas Riksförbund och Samteinget men fick inte någon att ställa upp på en intervju. 4 Arbetsmarknad och näringsliv – en bakgrundsanalys I detta kapitel analyserar vi förutsättningarna för kvinnors företagande och för det företags‐ främjande systemets möjligheter att arbeta jämställdhetsintegrerat utifrån en analys av de strukturella förhållandena i Västerbottens näringsliv. Näringslivets struktur kan sägas både påverka och påverkas av möjligheterna till ett mer jämställt näringsliv i allmänhet och till ett mer jämställt företagande i synnerhet. Strukturen sätter villkor och ramar för hur systemets aktörer kan agera, samtidigt som systemets aktörers agerande både kan befästa och bryta ned existerande strukturer. Analysen fokuserar både strukturer i branscher och yrken men också vad gäller företagande och dynamik. Kvinnor och män arbetar i olika branscher och yrken Kvinnor och män arbetar i stor utsträckning inom olika branscher. Tydligt kvinnodominerade branscher är framförallt vård och omsorg; sociala tjänster, utbildning och offentlig för‐ valtning. Det vill säga branscher som domineras av offentligt utförande av verksamheten1. Mansdominerade branscher är framförallt byggverksamhet, tillverkning och utvinning, transport, energi och miljö, jordbruk, skogsbruk, fiske samt information och kommunikation. Branscher med en jämnare könsfördelning är handel, företagstjänster, kulturella och person‐ liga tjänster, finans och försäkring samt hotell‐ och restaurang. 1 Drygt 60 procent av de sysselsatta kvinnorna i Västerbotten är verksamma inom offentlig sektor, medan motsvarande andel för män är ca 25 procent (dagbefolkning). 5 Figur 2.1 Andel kvinnor och män per bransch år 2012 i Västerbotten Figur 2.1 Andel kvinnor och män per bransch år 2012 i Västerbotten Kvinnor vård och omsorg; sociala tjänster Män Kvinnor Män utbildning vård och omsorg; sociala tjänster offentlig förvaltning och försvar utbildning hotell‐ och restaurangverksamhet offentlig förvaltning och försvar finans‐ och försäkringsverksamhet hotell‐ och restaurangverksamhet kulturella och personliga tjänster m.m. finans‐ och försäkringsverksamhet handel kulturella och personliga tjänster m.m. företagstjänster handel fastighetsverksamhet företagstjänster information och kommunikation fastighetsverksamhet jordbruk, skogsbruk och fiske information och kommunikation energiförsörjning; miljöverksamhet jordbruk, skogsbruk och fiske transport och magasinering energiförsörjning; miljöverksamhet tillverkning och utvinning transport och magasinering byggverksamhet tillverkning och utvinning okänd bransch byggverksamhet Samtliga okänd bransch Samtliga 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: SCB (RAMS) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: SCB (RAMS) Ser vi till olika branschers relativa betydelse så är vård‐ och omsorgssektorn av mycket stor betydelse för kvinnors sysselsättning; ca en tredjedel av alla sysselsatta kvinnor i Väster‐ Ser vi till olika branschers relativa betydelse så är vård‐ och omsorgssektorn av mycket stor botten är verksamma i denna bransch. Drygt 15 procent av kvinnorna är sysselsatta inom betydelse för kvinnors sysselsättning; ca en tredjedel av alla sysselsatta kvinnor i Väster‐ utbildning och ytterligare knappt var tionde kvinna är sysselsatt inom handel eller offentlig botten är verksamma i denna bransch. Drygt 15 procent av kvinnorna är sysselsatta inom förvaltning. De viktigaste branscherna för mäns sysselsättning är tillverkning, byggverk‐ utbildning och ytterligare knappt var tionde kvinna är sysselsatt inom handel eller offentlig samhet samt handel och företagstjänster. förvaltning. De viktigaste branscherna för mäns sysselsättning är tillverkning, byggverk‐ samhet samt handel och företagstjänster. 6 6 Figur 1.2 Andel av total sysselsättning för kvinnor och män per bransch år 2012 i Västerbotten Män Kvinnor vård och omsorg; sociala tjänster utbildning handel offentlig förvaltning och försvar företagstjänster kulturella och personliga tjänster m.m. tillverkning och utvinning hotell‐ och restaurangverksamhet finans‐ och försäkringsverksamhet transport och magasinering information och kommunikation jordbruk, skogsbruk och fiske okänt fastighetsverksamhet byggverksamhet energiförsörjning; miljöverksamhet 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Källa: SCB (RAMS) Ökad jämställdhet i växande branscher – försämrad jämställdhet i krympande Mellan åren 2007‐2012 har arbetsmarknaden i Västerbotten vuxit, både för kvinnor och för män, men i större utsträckning för kvinnorna. Ökningen för kvinnor är totalt 5 procent och för män 3 procent. De branscher som utvecklats bäst är stora branscher som företags‐ tjänster och byggverksamhet, men även mindre som fastighetsverksamhet, energiför‐ sörjning och miljöverksamhet, hotell‐ och restaurangverksamhet samt IKT. Tillverkning & utvinning har en kraftigt negativ utveckling under perioden, vilket drabbar både kvinnor och män, men i än högre grad kvinnor. Intressant är att kvinnorna har ökat sin sysselsättning i mansdominerade branscher som byggverksamhet, energi och miljö, IKT samt transport. Männen har å andra sidan kraftigt ökat sin sysselsättning inom vård och omsorg. 7 Figur 2.3 Sysselsättningsförändring (%) per bransch år 2007‐2012 för kvinnor och män i Väster‐ botten Män Kvinnor Samtliga samtliga branscher jordbruk, skogsbruk och fiske* företagstjänster byggverksamhet fastighetsverksamhet energiförsörjning; miljöverksamhet hotell‐ och restaurangverksamhet information och kommunikation offentlig förvaltning och försvar kulturella och personliga tjänster m.m. okänd bransch utbildning vård och omsorg; sociala tjänster transport och magasinering handel finans‐ och försäkringsverksamhet tillverkning och utvinning ‐30% ‐20% ‐10% 0% 10% 20% 30% Källa: SCB (RAMS) *Branschen jordbruk, skogsbruk och fiske har ökat kraftigt efter 2010, vilket främst beror på förändrade metoder att identifiera sysselsatta inom denna bransch. Därför redovisas detta inte här. Dock har det även utan denna ”registereffekt” skett en ökning inom branschen de senaste åren. Färre företag i mansdominerade branscher men fortfarande startar kvinnor färre företag Dynamiken på arbetsmarknaden undersöks nedan genom att studera nettotillskottet av nya arbetsställen (nya företag eller nya enheter inom existerande företag och verksamheter) i ekonomin. Ser vi till perioden 2009‐2012 så är nettotillskottet av nya arbetsställen drygt 1000 stycken, eller 8 procent i relativa tal. Bakom denna nettosiffra döljer sig dock en stor mängd nedlagda och nytillkomna arbetsställen under perioden. Nettotillskottet av nya arbetsställen är störst inom företagstjänster, jordbruk, skogsbruk, fiske samt IKT. Inom dessa har 19 procent, respektive 17 och 13 procent av antalet arbetsställen år 2012 tillkommit under de fyra senaste åren. Inom byggsektorn, vård‐ och omsorg samt kulturella och personliga tjänster har nära vart tionde arbetsställe år 2012 tillkommit under den sen‐ aste fyraårsperioden. En nettominskning av antal arbetsställen återfinns inom tillverkning samt transportsektorn, två mansdominerade branscher. 8 Tabell 2.1 Arbetsställedynamik i Västerbotten 2009‐2012 Bransch Antal arbets‐ ställen 2012 Nettotillskott antal arbets‐ ställen 2009‐ 2012 2 796 411 Jordbruk, skogsbruk och fiske Nettotillskott antal arbets‐ ställen 2009‐ 2012 (%) 17% Tillverkning och utvinning 843 ‐29 ‐3% Energiförsörjning; miljöverksamhet 104 2 2% Byggverksamhet 1 218 88 8% Handel 1 728 12 1% Transport och magasinering 602 ‐50 ‐8% Hotell‐ och restaurangverksamhet 415 24 6% Information och kommunikation 360 42 13% Finans‐ och försäkringsverksamhet 115 0 0% Fastighetsverksamhet 321 ‐1 0% 1 494 242 19% Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar 145 ‐2 ‐1% Utbildning 663 34 5% Vård och omsorg; sociala tjänster 824 68 9% Kulturella och personliga tjänster 1 275 107 9% 568 89 19% 13 471 1 037 8% Okänd bransch Samtliga Källa: SCB (Företagens och arbetställenas dynamik ‐ FAD) Dynamik skapas också genom att vissa företag och verksamheter växer, medan andra min‐ skar. Inom främst byggverksamhet, hotell och restaurang, utbildning, företagstjänster samt vård‐ och omsorg så är det fler arbetsställen som ökar antal sysselsatta jämfört med antalet som minskar. I andra har vi ett negativt förhållande, fler arbetsställen minskar jämfört med antalet som ökar antal sysselsatta, främst inom mansdominerade sektorer som tillverkning, transport och energi‐ och miljö. Inom handeln har vi en mycket hög grad av dynamik med många arbetsställen som både ökar och minskar antal sysselsatta, med en svagt negativ skillnad. I branschen jordbruk, skogsbruk och fiske där det finns många enskilda arbetsställen är det dock en låg grad av dynamik sett till antal arbetsställen med växande och minskande arbetsstyrka. Det är framförallt i mansdominerade branscher som fler arbetsställen har en minskande sysselsättning jämfört med antal arbetsställen med ökande sysselsättning. Flera kvinno‐ dominerade branscher har däremot en utveckling där det är fler arbetsställen med ökande sysselsättning jämfört med antal arbetsställen med minskande sysselsättning. 9 Tabell 2.2 Antal arbetsställen med ökande respektive minskande antal sysselsatta i Västerbotten, genomsnitt för åren 2009‐2012 Bransch Arbetsställen med ökande antal syssel‐ satta, genom‐ snitt 2009‐ 2012 112 Arbetsställen med mins‐ kande antal sysselsatta, genomsnitt 2009‐2012 106 198 215 ‐17 25 29 ‐4 Byggverksamhet 245 197 48 Handel 403 407 ‐5 Transport och magasinering 151 164 ‐12 Hotell‐ och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Skillnad antal ökande resp minskande arbetsställen 5 132 108 24 Information och kommunikation 69 57 12 Finans‐ och försäkringsverksamhet 29 34 ‐5 Fastighetsverksamhet 49 50 ‐1 227 208 19 57 49 9 Utbildning 239 213 26 Vård och omsorg; sociala tjänster 248 232 16 Kulturella och personliga tjänster 182 178 4 2 2 0 Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Okänd bransch Källa: SCB (RAMS) Avslutningsvis ska vi titta på nyföretagande för kvinnor och män i Västerbotten. Antalet nystartade företag har ökat i Västerbotten under 2000‐talet och ökningen gäller för både kvinnor och män. Kvinnors andel av nystartade företag har ökat något under 2000‐talet, från ca 25 procent till drygt 30 procent, men med ett trendbrott under 2012 då kvinnornas andel åter föll till ca 25 procent. En förändring i statistiken gör jämförelser för tiden före och efter 2010 vansklig. Det vi ser är dock att medan antalet företag startade av män ökar sedan 2010 så minskar antalet startade av både män och kvinnor eller av enbart kvinnor. 10 Figur 2.3 Antal nystartade företag i Västerbotten år 2000‐2012 efter ledningens könssamman‐ sättning 1000 800 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010* 2011* 2012* Kvinna eller endast kvinnor Man eller endast män Gemensam ledning Källa: Tillväxtanalys *Nytt aktivitetskriterium för nya företag. Leder till ökning i antal nystartade företag och är inte jämförbart med värden för 2009 eller tidigare. Slutsatser från bakgrundsananalysen Analysen visar att Västerbottens arbetsmarknad är starkt könsuppdelad. Detta är ett för‐ hållande som delas med många andra län, men som ändå starkt påverkar möjligheterna till ett jämställt företagande. De strukturella skillnaderna på arbetsmarknaden verkar också i huvudsak bestå över tid, även om det också finns vissa tecken på en mindre könsuppdelad arbetsmarknad. Den könsuppdelade arbetsmarknaden har förstås en direkt koppling till i vilken utsträckning män respektive kvinnor startar och driver företag. Vi vet att företag oftast startas av per‐ soner som redan har en erfarenhet från branschen ifråga, då ofta som ett resultat av tidigare anställning. Om då en bransch domineras av t.ex. män vad gäller de sysselsatta där, så är det förstås också sannolikt att de flesta företagen inom branschen ifråga startas av personer av detta kön. Det är dessutom så att flera branscher där kvinnor dominerar präglas av den offentliga sektorn som arbetsgivare, vilket minskar sannolikheten för att det startas företag i dessa branscher. Det finns också andra viktiga skillnader mellan de branscher som domineras av män respek‐ tive de som domineras av kvinnor. Branscher dominerade av män präglas också av ett högre förädlingsvärde och större möjligheter till skalbarhet i produktionen jämfört med branscher dominerade av kvinnor. Detta påverkar i sin tur möjligheterna till företagande, som vi ska se i den fortsatta analysen. Detta bekräftas delvis också av de data som visar på en sämre ut‐ veckling vad gäller företagsdynamiken för vissa mansdominerade branscher. De högre föräd‐ lingsvärdena beror på möjligheterna till skalbarhet. I en hårdnande internationell konkurrens är också dessa företag de mest utsatta. Ser vi till vilka som startar företag så har det över tid skett en viss utjämning, såtillvida att andelen företag som startas av en kvinna, eller där kvinnor är med och startar företagen, tenderade att öka fram till nyligen, då det ser ut som att denna trend bryts. Sedan 2010 11 förefaller det som att gapet mellan mäns och kvinnors benägenhet att starta företag åter växer. Sammantaget innebär det att sannolikheten för att få se kvinnor som företagare i branscher som kännetecknas av höga förädlingsvärden, skalbarhet, viss innovationshöjd, etc. är relativt låg. Samtidigt är dessa branscher de som det företagsfrämjande systemet ser som sin hu‐ vudsakliga målgrupp, vilket bygger in en strukturell svårighet för systemet att aktivt arbeta för att främja kvinnors företagande. I princip innebär detta att det finns två huvudsakliga strategier att följa för den som vill främja kvinnors företagande, dels att fortsatt söka fler kvinnor till dessa mansdominerade branscher och sektorer genom att stimulera och upp‐ muntra till otraditionella yrkesval etc., dels att försöka öka innovationshöjden och skalbar‐ heten i sådana branscher där kvinnor är verksamma och där kvinnor redan idag startar och driver företag, men som av olika skäl inte prioriteras av systemets aktörer. 12 Analys av RUS – Regionala utvecklingsstrategin I detta kapitel presenteras en analys av de delar i den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län 2014‐2010 som Kontigo bedömer är de mest relevanta för att främja kvin‐ nors företagande. Vi går även igenom hur främjandesystemets nyckelaktörer ser på de ut‐ maningar som lyfts fram i RUS och på sin egen roll i genomförandet av de preciserade åtgär‐ derna. Inledningsvis redogör vi kortfattat för hur de främsta nyckelaktörerna i systemet ser på RUS som styrande dokument och deras kännedom och uppfattning om de åtgärder som formule‐ rats i RUS med syfte att främja kvinnors företagande. RUS som styrande dokument Kontigo noterar att det finns åtminstone två huvudtyper av dokument i den regionala ut‐ vecklingspolitiken, dels de strategiska dokumenten (som t.ex. RUS och den regionala in‐ novationsstrategin (RIS)), dels dokument som styr finansieringen (främst ERUF och andra program inom den Europeiska sammanhållningspolitiken). Flernivåstyrning av strategi och finansiering I figuren nedan illustreras de regionala strategiska dokumentens relation till andra dokument i det regionala tillväxtpolitiska arbetet. På höger sida i figuren återfinns de strategiska doku‐ menten, för de olika geografiska nivåerna. På regional nivå är det i första hand RUS och RIS. Dessa motsvaras på nationell nivå av den nationella strategin för regional tillväxt och attrakt‐ ionskraft 2014 – 2020 och av den nationella innovationsstrategin och på den europeiska nivån av EU 2020. Förhållandet mellan nivåerna regleras i den s.k. partnerskapsöverens‐ kommelsen mellan Sverige och EU‐kommissionen. På vänster sida i figuren återfinns det finansierande systemet. På regional nivå sker finan‐ sieringen via kommunala och regionala skattemedel samt via det s.k. 1.1 anslaget (som egentligen är en statlig transferering som beslutas över regionalt). Möjligheten finns också till nationell finansiering, t.ex. via statsbudgetens anslag till myndigheter och aktörer som verkar i regionen (antingen permanent eller genom bidrag till projekt). En betydande del av finansieringen för det regionala tillväxtarbetet kommer också från EU:s program, såsom ERUF‐programmen eller program som Horizon 2020. 13 Figur 3.1 Strategier och finansiering i ett flernivåsystem för regional utveckling och tillväxt (Källa: Kontigo) Genomförandet av RUS:en kan ske på olika sätt: Genom aktörernas ordinarie verksamhet Genom projekt och särskilda insatser För att ta några konkreta exempel: Almi Företagspartner kan t.ex. på eget initiativ inleda en särskild rådgivningsinsats. Denna finansieras då genom Almis ordinarie resurser (som kommer från staten och regionen). In‐ satsen styrs genom Almis ägardirektiv som i sin tur skall vara i linje med den Nationella stra‐ tegin och med den Regionala utvecklingsstrategin. Om Almi Företagspartner vill göra en särskild utvecklingsinsats (som går utöver det ordinarie uppdraget) så kan Almi söka finansiering, t.ex. från ERUF programmet för Övre Norrland. En sådan ansökan medfinansieras då sannolikt av regionen, genom resurser från 1.1 anslaget. Denna ansökan skall således vara i linje med ERUF‐programmet, och i linje med RUS:en. Jämställdhetsintegreringen i flernivåstyrning I samband med en ansökan till regionala fonden kan bedömning av projektets förmåga att integrera jämställdhet komma att ske både mot de horisontella kriterierna i ERUF program‐ met och mot skrivningarna i RUS. RUS:en aktualiseras på två sätt, dels som styrande för bedömning av de regionala projektmedel som utgör den vanligaste medfinansieringskällan, dels genom strukturfondspartnerskapets bedömning av huruvida projektet är i linje med RUS:en. Den tydligaste påverkan från RUS:ens skrivningar går sannolikt via krav som ställs i samband med utlysningarna av s.k. regionala projektmedel. Men RUS:en kan också tydligt läggas till grund för att styra åtminstone de resurser som t.ex. Almi företagspartner eller Partnerinvest förfogar över genom att integrera RUS:ens skrivningar i ägardirektiven. När det gäller EU:s 14 strukturfonder finns det i sin tur två vägar att integrera RUS:ens skrivningar, dels genom att regionens partnerskapsaktörer har ett direkt inflytande över programmets utformning, dels genom att man via de regionala projektmedlen kontrollerar en betydande del av den nöd‐ vändiga medfinansieringen. För att de åtgärder som formuleras i RUS ska få genomslag krävs att de aktörer som ge‐ mensamt är ansvariga för implementeringen uppfattar RUS som ett relevant och styrande dokument. Detta sker exempelvis genom en förankringsprocess under framskrivandet av strategin. Flera av nyckelaktörerna nämner att de varit delaktiga i framskrivandet i RUS och känner sig därigenom bekanta med de övergripande prioriteringsområdena. De flesta saknar dock en mer detaljerad kunskap om enskilda åtgärder och åtaganden, vilket även gäller kännedomen om vilka åtgärder som pekas ut, kopplat till jämställdhet. Uppfattningen om RUS betydelse ser olika ut beroende på typ av organisation. De flesta intervjuade aktörer upplever inte RUS som ett direkt styrande instrument i någon större utsträckning. I praktiken menar de flesta ändå att RUS har en faktiskt styrande effekt. Den mest konkreta kopplingen till hur RUS fungerar som ett faktiskt styrande dokument handlar främst om de krav kopplade till RUS som ställs vid projektmedelsfördelning, utlysningar, formulering av ägardirektiv etc. De flesta aktörer upplever dock RUS skrivningarna som viktiga för att tydliggöra Region Väs‐ terbottens ståndpunkt i olika frågor och att ett ökat fokus på jämställdhet i RUS ger ökad tyngd åt frågan även hos enskilda aktörer. Kontigo noterar att RUS förmåga att fungera som ett styrande dokument i praktiken därför i hög grad beror på hur åtagandena omsätts i just utlysningar, ägardirektiv och bedömningar av projektfinansiering. Detta gör genomförandet beroende också av andra styrande doku‐ ment. I den följande analysen belyser vi hur de olika aktörerna ser på RUS:en, dess utpekade åtgär‐ der och det egna ansvaret för genomförandet av dessa. Åtgärderna inom RIS:en behandlas separat. Område 2.1: Samordnat regionalt innovationsstödsystem med starka aktörer Västerbottens delstrategi 2: Strukturer för innovation syftar till att bygga och stärka struk‐ turer som bidrar till förnyelseförmåga i hela samhället, världsledande innovationer med högt kunskapsinnehåll samt nya och växande tillväxtföretag. Under denna delstrategi beskrivs hur innovationer tidigare ofta har definierats som processer som främst hör till sektorer som domineras av män (både som anställda och som ägare), vilket också bidragit till att män idag är överrepresenterade som mottagare av innovationsstödjande insatser. Med detta som utgångspunkt fastslås att Västerbotten, för att långsiktigt möta och växa med framtida ut‐ maningar, måste vidareutveckla de strukturer som tillvaratar och omsätter idéer, från kvin‐ nor och män, till samhällsnytta. Under det prioriterade området 2.1: Ett samordnat regionalt innovationsstödssystem med starka aktörer preciseras ytterligare att en viktig aspekt är att förbättra möjligheterna för 15 kvinnor och män i hela länet att ta del av det innovationsstödjande systemet. Det lyfts fram som en utmaning att män med svensk bakgrund idag är överrepresenterade som mottagare av innovationsstöd och att särskild prioritet därför bör ges för att tillvarata idéer från under‐ representerade grupper. Åtgärder och ansvariga aktörer Under delstrategi 2.1 har två åtgärder särskild bäring på att främja kvinnors företagande. Den första åtgärden handlar om att öka delaktigheten från underrepresenterade grupper i innovationsstödsystemet. Det preciseras inte närmare hur delaktigheten för dessa grupper ska ökas. En andra åtgärd handlar om att skapa utbildningsinsatser inom jämställdhets och mångfaldsfrågor riktade till innovationsstödsystemets och det företagsfrämjande syste‐ mets aktörer. Av skrivningarna i RUS framgår inte vilka aktörer som är tänkta genomförare av ovan nämnda åtgärder. Kontigo uppfattar att tänka genomförare är samtliga av stöd‐ systemets nyckelaktörer gemensamt. Analys utifrån intervjuer Av intervjuerna med nyckelaktörerna framgår att det redan idag finns en ganska hög med‐ vetenhet kring behoven av att öka kvinnors delaktighet i stödsystemet. De flesta av de in‐ tervjuade aktörerna ser även att de själva har ett ansvar för att öka andelen kvinnor i sina respektive verksamheter i de fall de idag är underrepresenterade. Vi kan samtidigt konstatera att det är få aktörer som uttrycker att de har en tydligt form‐ ulerad strategi för hur detta ska gå till i praktiken. Flera av innovationssystemets aktörer genomför redan idag olika typer av riktade projekt/insatser för att locka fler kvinnor till sina verksamheter. Detta arbete sker dock ofta i projektform och det handlar till stor del om insatser som riktar sig till målgruppen kvinnor separat. Det är alltså få som arbetar med jämställdhetsaspekten som en tydligt integrerad del i sin generella verksamhet. Det finns även exempel på åtgärder som genomförts med ett tydligt syfte att öka andelen kvinnor men som fokuserar på bransch snarare än på kön. Umeå universitet har exempelvis tagit initiativ till att driva inkubatorn ”Uminova Expression (sliperiet)” ‐ en innovativ miljö som främst vänder sig till kulturella, konstnärliga och kreativa näringar. Inom dessa näringar finns det en relativt hög andel kvinnor. Även de insatser som görs inom ramen för Inno‐ vationsslussen har delvis en tydlig sådan inriktning. Umeå universitet arbetar även aktivt för att öka innovationskraften och företagandet hos kvinnor genom särskilda riktade insatser mot HUM/SAM fakulteten (som har en hög andel kvinnor). När det gäller de utbildningsinsatser inom jämställdhets och mångfaldsfrågor riktade till innovationsstödsystemets och det företagsfrämjande systemets aktörer som lyfts fram som en prioriterad åtgärd i RUS framkommer av intervjuerna att det inte är någon aktör som upplever att detta ligger inom deras direkta ansvarsområde. De anser snarare att detta är ett ansvar som vilar hos de finansierande aktörerna. Kontigo vill även poängtera att systemet i hög grad är uppbyggt just för att främja innovat‐ ioner inom industrin och vissa typer av tjänster. För andra typer av tjänster saknas helt en‐ kelt aktörer i systemet. För att främja utvecklingen t.ex. av innovationer med anknytning till samhällsutmaningar inom tjänstesektorn skulle kanske nya aktörer behöva engageras. 16 Sammanfattningsvis konstaterar Kontigo: Det finns en stor medvetenhet och samsyn kring behovet av att öka kvinnors delak‐ tighet i det innovationsfrämjande systemet Många har också genomfört riktade insatser i sådant syfte Få har en tydlig strategi för sitt eget ansvar och fortsatta arbete Få ser sitt eget ansvar för genomförande av utbildningsinsatser Område 2.4: God tillgång till riskkapital och riskvilligt kapital RUS slår under område 2.4 fast att tillgången till riskkapital och riskvilligt kapital i tidigare skeden idag är begränsad och därför många gånger utgör ett hinder i utvecklingen från idé till moget bolag. Kvinnor mottar mindre än tio procent av det kapital som investeras av risk‐ kapitalbolag i svenska företag, vilket främst beror på att kvinnor inte i lika hög utsträckning bedriver företag som bedöms som tillväxtföretag. Kvinnor är även underrepresenterade som affärsänglar och som beslutsfattare i riskkapitalbolag, och upplever i högre grad jämfört med män, att tillgången till riskkapital är ett tillväxthinder. Åtgärder och ansvariga aktörer Inom området 2.4 finns det tre åtgärder som på ett tydligt sätt syftar till att möta ovan nämnda utmaningar och till att främja av kvinnors företagande. De åtgärder som lyfts fram är åtgärder för att främja kvinnors tillgång till riskkapital, främja kvinnors deltagande i riskkapitalbolag och åtgärder för att öka andelen kvinnor bland investerare. Det preciseras inte i RUS på vilket sätt dessa åtgärder är tänkta att genomföras och det pe‐ kas heller inte ut några ansvariga aktörer för genomförandet av åtgärderna. Kontigo upp‐ fattar därigenom att de ansvariga för insatserna är samtliga aktörer i regionen som på olika sätt arbetar med kapitalförsörjning, aktörer som driver eller främjar investerarnätverk och liknande samt dessa aktörers finansiärer. Analys utifrån intervjuer Aktörerna uppvisar överlag en stor medvetenhet om de utmaningar som vad gäller kvinnors tillgång till riskkapital. I intervjuerna anger aktörerna ofta vad de ser som förklaringar till varför det är svårare för många kvinnor att få kapital till sitt företagande. De förklaringar som aktörerna anger är antingen av strukturell karaktär eller sådana som är grundade i attityder hos investerarna. De strukturella förklaringarna är kopplade till att kvinnor och män startar, driver och växer företag i olika branscher (jämför bakgrundsanalysen). I huvudsak menas att de strukturella förklaringarna beror på att kvinnors företagande ofta finns i branscher och är grundade i affärsidéer som i mindre utsträckning är skalbara. Detta gör att tillväxtmöjligheterna i sådana företag är mer begränsade. Även om kapitalbehovet är mindre i icke‐skalbara branscher är dessa företag ofta inte i fokus för de aktörer som tillhandahåller riskvilligt kapital. Nära kopplat till de strukturella förklaringarna är förklaringar som snarare handlar om aktö‐ rernas och investerarnas attityder till dessa företag. Det handlar om att inte hela förklar‐ ingen till investerarnas ointresse är grundat i faktiskta skillnader mellan mäns och kvinnors 17 företag utan åtminstone till en del i uppfattningen om företagande och kanske också om bristande kunskap. Det kan t.ex. vara så att kunskapsbrister hos aktörerna eller hos andra finansiärer gör att man inte ser skalbarheter eller andra tillväxtmöjligheter i företag i dessa branscher. Det kan i sin tur förklaras av att man inte förstår utvecklingsmöjligheterna i nya tjänstebranscher. En del i problematiken kan också handla om könssammansättningen hos dessa aktörer. Vissa av aktörerna lyfter fram det faktum att branscher med hög andel företag som leds av kvinnor ofta inte värderas lika högt som mäns, och att negativa attityder därför kan vara en bidragande orsak till den ojämna fördelningen. Bristande kunskap om tillväxtmöjligheter inom vissa kvinnodominerade branscher bland aktörer som arbetar med kapitalförsörjning anses kunna utgöra ett hinder för personer inom dessa branscher som önskar attrahera riskvilligt kapital. Det ses av vissa som problematiskt att en majoritet av investerarna är män med erfarenheter av främst mansdominerade branscher. I intervjuerna lyfts ett antal pågående åtgärder fram som antingen syftar till att öka till‐ gången till kapital för kvinnor eller till att öka andelen kvinnor som väljer att bli investerare. Partner Invest Norr driver, till exempel, flera olika nätverk ‐ bland annat för kvinnor i fin‐ ansiella branscher samt kvinnor som är företagsledare. Det finns dock fortfarande behov av ytterligare åtgärder, både för att tillgängliggöra utbudet och för att öka efterfrågan av risk‐ kapital och riskvilligt kapital för kvinnor. En aspekt som av en nyckelaktör lyfts fram som särskilt viktig är dock att det handlar om att företagen måste vara attraktiva för de privata investerarna och att de måste kunna uppvisa skalbarhet för dessa. Fokus bör därför ligga på att stärka företagen så att de bli attraktiva för investerarna. ”Vi investerar tillsammans med privata aktörer ‐ man kan därför inte prata om att ”få till‐ gång” utan att man måste vara tillräckligt attraktiv för att attrahera finansiering. Det är en skillnad” Samma aktör menar att det faktum att det inom många kvinnodominerade branscher idag är svårt att uppvisa den skalbarhet som gör ett företag attraktivt för privata investerare. Det finns därför behov av att kombinera riskkapital med andra typer av finansiering, särskilt i tidig fas. Sammanfattningsvis menar Kontigo att: Det finns en hög medvetenhet om behoven. Genomförandet av RUS:ens åtgärder innebär en betydande strukturell utmaning Det idag genomförs olika typer av riktade insatser Det hos aktörerna saknas en tydlig bild av hur åtgärderna bäst skall tacklas Område 5.1: Fler och växande företag Insatsområdet 5.1: Fler och växande företag är en del av delstrategin Platsbaserad närings‐ livsutveckling som syftar till att stärka näringar och verktyg för näringslivsutveckling som har särskilt goda förutsättningar att utvecklas i länet. Som utgångspunkt för insatsområde 5.1 fastslås att män som grupp är överrepresenterade vad gäller nystartade företag och som medlemmar i bolagsstyrelser. Män är också den grupp som tar emot den största andelen 18 stöd från det företagsstödjande systemet, vilket innebär att företagandet skulle kunna ut‐ vecklas genom att bättre tillvarata och stödja entreprenörskapet hos underrepresenterade grupper. Åtgärder och ansvariga aktörer Åtgärder som föreslås under område 5.1 för att säkra jämställdhetsaspekten är att rikta insatser till underrepresenterade grupper och att rikta utbildningsinsatser inom jämställd‐ hetsfrågor till innovationsstödsystemets och det företagsfrämjande systemets aktörer. En annan föreslagen åtgärd som kan anses vara betydelse för kvinnors företagande är att ut‐ veckla former och ekonomisk möjlighet för att kombinera arbete på hel‐ eller deltid med ut‐ vecklingsarbete av en företagsidé. Detta då tidigare statistik har påvisat att könsfördelningen är jämnare i gruppen kombinatörer än i gruppen företagare som helhet (Företagarna 2012). Vi kan konstatera att åtgärderna är generellt formulerade och att ingen specifik aktör pekas ut som ansvarig för genomförandet av de riktade insatserna. Åtgärderna inom detta område är mindre ambitiöst skrivna än inom de tidigare analyserade områdena. De åtgärder som lyfts fram handlar främst om att genomföra riktade insatser, medan de tidigare åtgärderna tydligt haft en jämlikare fördelning som mål för åtgärden. Samtidigt visar de tidigare ana‐ lyserna att det knappast räcker med ambitiösa åtgärder utan dessa behöver också följas upp genom ett stödjande arbete kring hur åtgärderna skall förverkligas. Likaså är det utifrån skrivningarna i RUS oklart vilka aktörer som är tänkta att ansvara för de planerade utbildningsinsatserna eller de åtgärder som syftar till att utveckla kombinations‐ möjligheter. Kontigo uppfattar därigenom att det företagsfrämjande systemet som helhet kan ses som ansvarigt för åtgärderna. Vi tänker oss även att Innovationssluss Västerbotten kan ses som en viktig aktör för arbetet med att utveckla kombinationsmöjligheter riktat mot vården. Analys utifrån intervjuer Av intervjuerna framgår att det finns en relativt hög medvetenhet i systemet om vikten av att få fler kvinnor att starta företag, bland annat för att de ska stanna i regionen. Detta kan exempelvis ske genom att arbeta för att påverka attityder eller genom att lyfta fram goda exempel på kvinnor som startat företag. Lika viktigt anses det vara att få de existerande företagen som drivs av kvinnor att växa genom olika typer av nätverkssatsningar, coachning eller internationaliseringsrådgivning. En mängd olika projekt har bedrivits, både kommunalt och regionalt och ofta inom ramen av programmet Främja kvinnors företagande, men det saknas fortfarande en samlad strategi för hur arbetet med att främja kvinnors företagande ska bedrivas på längre sikt både hos de enskilda aktörerna och på regional nivå. Vissa aktörer planerar att fortsätta med någon form av riktade insatser under nästa strukturfondsperiod. Andra ser insatser som specifikt riktar sig till kvinnor som kontraproduktiva och önskar istället se mer integrerade insatser och ett tydligare helhetsgrepp på regional nivå. Ett exempel på en riktad insats återfinns vid Storumans kommun där kommunen driver ett affärsutvecklingsprojekt riktat mot kvinnor med syftet att ändra attityder och öka självför‐ troendet hos målgruppen och (på sikt) skapa fler tillväxtföretag. 19 Ett exempel på jämställdhetsintegrering hittar vi inom Almi som har mål satta för hur organi‐ sationen ska nå ut till underrepresenterade grupper. Dessa mål följs sedan upp månadsvis. Almis övergripande mål är de utpekade grupperna ska vara överrepresenterade utifrån hur det ser ut i företagsstocken totalt. När det gäller insatser som specifikt syftar till att få redan existerande företag som drivs av kvinnor att växa kommer Almi framöver kommer att försöka bidra till detta genom att arbeta med styrelsematchning. Intervjuerna ger ingen tydlig bild av vilken aktör som skulle kunna ansvara för ett arbete med att utveckla kombinationsmöjligheter och inga pågående aktiviteter för främjande av detta nämns av de nyckelpersoner som intervjuats. Det finns heller inte några givna genomförare av utbildningsinsatser riktade mot det företagsfrämjande systemet. Åtgärder för kompe‐ tenshöjning sker idag bland annat genom deltagande i det jämställdhetsnätverk som Läns‐ styrelsen driver. Sammanfattningsvis konstaterar Kontigo att Det finns en stor medvetenhet om och samsyn kring behoven Det har bedrivits ett stort antal riktade projekt hos flertalet av aktörerna Aktörerna inte har en gemensam eller tydlig strategi för hur utmaningarna skall tacklas. Område 5.5 och 5.6: Vidareförädlade naturresurser samt företagande inom IKT Under RUS:ens delstrategi 5: Platsbaserad näringslivsutveckling återfinns även ett antal prioriterade områden som fokuserar på utveckling av specifika sektorer. Kontigo har identi‐ fierat åtgärder som på ett tydligt sätt syftar till främjande av kvinnors företagande inom två av dessa områden nämligen: område 5.5 – Vidareförädlade naturresurser och resurseffektiva tekniker och 5.7 ‐ Företagande inom informations‐ och kommunikationsteknologier. Utma‐ ningen kopplat till jämställdhet och kvinnors företagande ser liknande ut för båda områdena: att män är överrepresenterade inom dessa sektorer och att det därför behövs riktade insat‐ ser för att öka andelen kvinnor som arbetar inom sektorerna. Åtgärder och ansvariga aktörer De åtgärder som lyfts fram i RUS för att öka andelen kvinnor i IKT‐ respektive basnäringar är att minska den ojämna könsbalansen bl.a. genom utbildning och kunskapshöjande insat‐ ser. Av skrivningarna framgår inte vem som är målgrupp för de kunskapshöjande insatserna eller vilka aktörer som är tilltänkta som genomförare av åtgärderna. Kontigo ser dock att det finns ett allmänt ansvar för dessa frågor bland de företagsfrämjande aktörerna i regionen, men att ett särskilt ansvar kan ligga hos branschorganisationer, och andra företrädare för de respektive sektorerna. Analys utifrån intervjuer Det finns redan idag en god kännedom hos de företagsfrämjande aktörerna om de ut‐ maningar som en könssegregerad arbetsmarknad kan innebära för regionen och hur detta påverkar företagandet. I vissa fall används den rådande branschstrukturen som en ”ursäkt” av aktörerna för att inte arbeta mer proaktivt för att attrahera fler kvinnor. En stor del av 20 ansvaret läggs istället på utbildningsystemet och att det krävs insatser där för att minska könsstereotypa val av utbildningar – vilket i ett senare skede får konsekvenser på arbets‐ marknaden. ”Vi skulle gärna jobba för att man rekryterade fler kvinnor till industrin, men det finns ju inga. Och ansvaret för det ligger kanske också på utbildningssystemet, där man inte gjort tillräckligt för att locka kvinnor (tjejer) till utbildningarna” Ett exempel på en insats som genomförts för att få fler kvinnor till en mansdominerad bransch är de insatser som Storuman kommun genomför, för att öka andelen kvinnor som väljer att bli vindkraftstekniker. Andelen kvinnor uppges som ett resultat av insatserna ha ökat från noll till cirka 20 %. 21 Analys av RIS – Regionala innovationsstrategin Den regionala innovationsstrategin skall bidra till att konkretisera den regionala utvecklings‐ strategin vad gäller innovationer och förnyelse. Därför är syftet att bidra till att: Stärka regionens innovationsförmåga Skapa förutsättningar för stärkt regional konkurrenskraft Bidra till att adressera identifierade samhällsutmaningar Den regionala innovationsstrategin följer även den EU 2020 och knyter an till det flagg‐ skeppsinitiativ Innovationsunionen som beslutats om. I RIS:en preciserar man 7 fokusområ‐ den för smart specialisering, dvs områden dit man särskilt avser att prioritera resurserna inom forskning, utveckling och innovation. Fokusområdena är också utpekade inom området innovation i RUS:en. Dessa områden är: 1. Innovationer inom hälsa och sjukvård 2. Life science 3. Teknik och tjänsteutveckling i industrin 4. Testverksamhet 5. Hållbar energi‐ och miljöteknik 6. Upplevelser och kulturella och kreativa näringar 7. Digitala tjänster för en smart region I RIS:en identifieras ett antal åtgärder inom det som kallas horisontella kriterier. Dessa skall syfta till att säkerställa bl.a. ett starkare jämställdhetsperspektiv i det regionala innovations‐ systemet. De åtgärder som berör jämställdhet är: Insatser för att kvinnor och män ska bli lika delaktiga i regionens innovationsut‐ veckling Insatser för att företagsrådgivning och befintliga innovativa miljöer bedrivs på ett genusmedvetet sätt Insatser för att innovativa miljöer erbjuder stöd, tjänster och kompetenser som fyll‐ ler behoven hos både män och kvinnor oavsett etnicitet och kulturell bakgrund Aktiviteter som stärker metodutveckling och kunskapsspridning om genus‐ och mångfaldsfrågor i innovationsstödsystemet Utöver de s.k. horisontella kriterierna finns också exempel på där perspektivet har integre‐ rats i de tematiska åtgärderna. Inom förbättringsområde Innovationsslussar t.ex. återfinns en åtgärd som Kontigo menar har betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom bak‐ grundsanalysen visar att kvinnor främst återfinns i offentlig sektor. Stärka innovationsförmågan i företag, offentlig sektor och den sociala ekonomin med modeller liknande Innovationssluss Västerbotten. 22 I RIS:en kopplas inga aktörer till specifika åtgärder. Ett antal aktörer nämns däremot kopplat till genomförandet av hela innovationsstrategin och dessa är t.ex. Almi, Almi Invest, Business Sweden, Västerbotten Handelskammare, Innovationssluss Västerbotten, Coompanion, Umi‐ nova Innovation, Uminova Holding, IUC Västerbotten mfl. aktörer inom innovationssyste‐ met. Analys av jämställdhetsskrivningar i RIS Kontigo menar att åtgärderna kopplade till jämställdhet är mer generellt hållna i RIS än i RUS och att de inte ger någon tydlig vägledning för jämställdhetsintegrering av företags‐ främjande‐ och innovationssystem. Däremot menar inte Kontigo att det finns några mot‐ sättningar mellan RIS och RUS gällande åtgärder för att främja kvinnors företagande. Vidare saknas en jämställdhetsintegrerad analys när det gäller de 7 utpekade fokus‐ områdena. Här finns ingen analys av vilka roller kvinnor respektive män idag spelar inom dessa områden, vilka brister vad gäller jämställdhet som eventuellt finns etc. Fokusområdena är av olika karaktär och det är svårt att säga något närmare kring hur en satsning på dessa områden kan komma att påverka mäns och kvinnors möjligheter till inno‐ vationer utan en närmare analys. Vi kan konstatera att av de utpekade fokusområdena är de flesta avgränsade som branscher eller kluster av branscher, men några mer som metoder. En preliminär analys visar att det finns åtminstone några av de utpekade områdena som har en tydlig potential att i högre grad nå verksamheter där kvinnor är verksamma och t.o.m. dominerar. Detta gäller förstås i första hand det första området, Innovationer inom hälsa och sjukvård. Men även inom området Upplevelser, kulturella och kreativa näringar finns en sådan potential. Flera av fokusområdena präglas dock av en mer mansdominerad bild, åt‐ minstone vad gäller sysselsättningen. Få, eller inga, av de intervjuade aktörer refererar till RIS och de åtgärder som nämns där när jämställdhetskrivningar diskuteras. Intervjuerna tyder på att aktörerna inte känner till eller inte relaterar till de åtgärder och skrivningar rörande jämställdhet som återfinns i RIS. Även tydligt innovationsfrämjande aktörer hänvisar snarare till RUS än RIS. Detta gäller även om man inte enbart diskuterar frågan ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är Kontigos bedömning att detta beror på att man ser RUS:en som ett dokument med en närmare koppling till de olika finansieringskällor som finns. Sammanfattningsvis menar Kontigo att RIS:en i mindre grad än RUS förefaller bygga på en jämställdhetsintegrerad analys Aktörerna i mindre utsträckning refererar till RIS (än till RUS) eller till de åtgärder som föreslås 23 Erfarenheter från andra regioner Västerbotten ligger generellt sett långt framme vad gäller att integrera ett jämställd‐ hetsperspektiv i de regionala strategierna. Perspektivet är genomgående mer integrerat i Västerbotten än i de flesta andra regionala strategier. Även i en jämförelse med de regionala strukturfondsprogrammen är jämställdhetsperspektivet mer genomgående integrerat i RUS:en. I denna rapport ligger dock fokus på genomförandet. I anslutning till det vill vi lyfta fram några exempel från andra regioner på hur man på olika sätt arbetar jämställdhetsintegrerat i genomförandet av RUS. Vi har strukturerat dessa ex‐ empel utifrån de tre typer av åtgärder vi ser förekommer i Västerbottens RUS: Exempel på sammansatta åtgärder Exempel på riktade insatser Exempel på kunskapshöjande insatser Exempel på sammansatta åtgärder Generellt skall konstateras att det finns få exempel på systematiska och sammansätta arbe‐ ten med att integrera jämställdhetsperspektivet i genomförandet. Ett sådant exempel är dock det arbete som bedrivs i Uppsala. Enligt 2013 års uppdragsavtal ska de aktörer som erhåller verksamhetsstöd från Region‐ förbundet Uppsala län utarbeta planer för hur den egna verksamheten integrerar ett jäm‐ ställdhetsperspektiv. Enligt uppdragsavtalet ska resultat redovisas fördelat på kön och bransch. För att få tillgång till verksamhetsstödet förutsätts att efterfrågadeplaner present‐ eras. Organisationer som söker statliga projektmedel från regionförbundet ska i sin ansökan beskriva hur jämställdhetsperspektivet beaktas i de planerade insatserna. Regionförbundet och resurscentrum för jämställd tillväxt har inom ramen av handlings‐ planen för jämställd regional tillväxt erbjudit stöd vid utarbetande av planerna för aktörer‐ nas arbete med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheterna. Träffar har ge‐ nomförts med VD:ar för driftsbidragstagande organisationer (Almi, UIC, Coompanion, Driv‐ huset, STUNS) och i slutet av 2013 presenterade aktörerna sina egna planer för en jämställd‐ hetsintegrerad verksamhet. En genomgående slutsats från intervjuerna i Västerbotten är att det där, liksom i Uppsala, funnits ett stort engagemang hos aktörerna. Samtidigt har vi noterat att det i Västerbotten hos flertalet aktörer saknas en strategisk förankring av jämställdhetsarbetet. Ett annat sätt att arbeta strategiskt är att knyta arbetet till tydliga mål. Inom ramen av Främja kvinnors företagande har Connect i Uppsala arbetat med jämställdhetsintegrering av sin verksamhet, både för att öka andelen kvinnor som söker och attraherar riskkapital, samt för att öka andelen kvinnor i investerarnätverken. Åtgärder har bland annat utgjorts av att mer ambitiösa mål satts kopplat till andel kvinnor både bland företag och investerare. Con‐ nect har även genomfört en översyn av den externa kommunikationen och av de kontaktvä‐ gar som används. Connect har nu som mål att kvinnor och män ska finnas representerade i lika stor utsträckning i allt kommunikationsmaterial. För att öka andelen kvinnor bland inve‐ 24 sterarna har Connect Uppsala även valt att ställa något lägre krav för kvinnor vad gäller hur mycket pengar de måste vara villiga att investera. Exempel på riktade insatser Det finns relativt gott om exempel på riktade insatser för att främja kvinnors företagande eller kvinnors tillgång till riskvilligt kapital. De flesta av dem rår tyvärr inte omedelbart på de strukturer vi identifierat som hinder i delar av detta arbete, utan fokuserar istället på frågor som handlar om information, kommunikation och bemötande. Det exempel vi har valt att redovisa här är också ett som rör detta område. Regionförbundet i Södra Småland tog under 2014 i samråd med ett flertal av det föret‐ agsfrämjande systemets aktörer initiativ till en normkritisk granskning av regionala företags‐ främjande aktörers kommunikationsmaterial. Studien, som har både kvalitativa och kvantita‐ tiva inslag, syftade till att visa hur kvinnor, män, personer med svensk/utländsk bakgrund, olika åldrar med mera framställs i bild och text i det företagsfrämjande systemets externa kommunikationsmaterial. Studien visade bland annat att en neutral inställning till olika grupper och bakgrunder visser‐ ligen är bra eftersom det inte förstärker stereotyper och schabloner kring t ex kön, men det riskerar också att reproducera normer kring entreprenörskap och innovation vilket försvårar arbetet med att nå ut till en bredare målgrupp. Aktörer som belyser att kön, etnisk tillhör‐ ighet, funktionalitet, religion osv inte spelar någon roll för och som välkomnar alla oavsett bakgrund lyckas också bättre nå utanför de grupper som traditionellt sätt ingår i det för‐ etagsfrämjande systemet. Tanken är att aktörerna med utgångspunkt i vad som framkom i studien ska förbättra sin kommunikation ur jämställdhetssynpunkt. Exempel på kunskapshöjande insatser Inom ramen av programmet Främja kvinnors företagande har Västra Götalandsregionen organiserat så kallade Rundabordssamtal om kvinnors och mäns företagande. Samtalen har letts av skådespelare vilka också har deltagit i ett antal filmer som belyser rådgivnings‐ situationen ur olika perspektiv (både bra och mindre bra ur jämställdhetssynpunkt). Syftet med filmerna och Rundabordssamtalen har varit att skapa en medvetenhet om och en diskussion kring hur deltagarnas föreställningar och de normer som råder i samhället idag påverkar bemötandet av olika kunder och därigenom villkoren för kvinnor och män i rollen som företagare. Målgrupper för insatserna har varit företags‐ och innovationsfrämjande aktörer (rådgivare, vägledare, coacher och näringslivsutvecklare som i sitt arbete möter entreprenörer och företagare) samt näringslivsansvariga i länets kommuner. Sammanlagt har över 100 per‐ soner ur målgrupperna deltagit under genomförandeperioden. Rundabordssamtalen har varit uppskattade och Västra Götalandsregionen har därför låtit genomföra fler samtal än planerat. 25 Slutsatser I detta kapitel återknyter vi till de fyra frågeställningar som har varit vägledande för detta uppdrag: Analysera vilka effekter skrivningarna i RUS/RIS får för kvinnors företagande Vilka branscher främjas utifrån skrivningarna i RUS/RIS ur ett jämställdhets‐ perspektiv Analysera vilka typer av innovationer som främjas utifrån RUS/RIS, ur ett jämställd‐ hetsperspektiv Ge exempel och åtgärder från andra regioner gällande jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjade systemet. Föreslå hur arbetet med att genomföra RUS/RIS skulle kunna förstärka möjlig‐ heterna att integrera kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet, utifrån de möjliga identifierade effekter som RUS/RIS‐skrivningarna har. Effekter av RUS/RIS för kvinnors företagande Vilken påverkan kan då RUS/RIS och de åtaganden som beskrivs där sägas ha – eller komma att få ‐ på möjligheterna för kvinnors företagande. Vi kan konstatera att det finns tre typer av åtaganden med koppling till jämställdhet och kvinnors företagande i allmänhet och till kvinnors möjligheter att ta del av det företagsfrämjande systemet i synnerhet. Den första typen av skrivningar är de åtaganden som utgår från relativt ambitiösa målsätt‐ ningar, men som är mer vaga när det gäller hur dessa ska uppnås. Ett typexempel kan häm‐ tas från området kapitalförsörjning, där det står att man bör verka för att främja kvinnors tillgång till riskkapital, främja kvinnors deltagande i riskkapitalbolag och åtgärder för att öka andelen kvinnor bland investerare, samtidigt som det varken i RUS:en eller i RIS:en ges någon direkt vägledning för hur en sådan utveckling i praktiken bör gå till. Utmaningen för denna typ av skrivningar återspeglar sig också i intervjusvaren, där de inter‐ vjuade själva ofta har en mycket begränsad kunskap om hur projekt och processer kan skap‐ as för att dessa åtgärder skall kunna förverkligas. För att målen med denna typ av åtgärder skall kunna nås behövs sannolikt ett samlat strategiskt agerande men ännu mera en ökad kunskap om vilka metoder som fungerar i detta syfte. Den andra typen åtaganden handlar om att fortsätta arbeta med avgränsade men riktade insatser för att främja representation och deltagande från den underrepresenterade grup‐ pen. Denna del är på många sätt enklare för aktörerna att förstå och hantera, då åtagandet mera handlar om hur man skall agera och framför allt om att genomföra särskilda på för‐ hand relativt väl definierade insatser. Man har också i många fall tidigare erfarenhet av lik‐ nande insatser. Den tredje typen åtaganden handlar om en kunskapshöjning för att medvetandegöra aktö‐ rerna om och därmed också kunna motverka ojämlika strukturer. Dessa åtaganden är oftast 26 mer precisa vad gäller metoden men mindre precisa om vad det är som förväntas uppnås genom metoden. Även här ser aktörerna, givet finansieringen, detta som enklare. Figur 6.1 Åtgärderna i RUS av olika karaktär Kontigos slutsatser är att det är svårt för aktörerna att själva se vilka insatser de kan göra när det gäller de mer ambitiösa och strukturförändrande åtagandena i RUS:en. När det gäller andra mer riktade typer av insatser eller allmänt kunskapshöjande insatser har aktörerna lättare att se sin roll liksom att förstå hur de själva kan agera. I de delarna är dock ofta ett samordnat genomförande mer effektivt än insatser som genomförs av aktörerna var för sig. Det är därför Kontigos bedömning att RUS:en har bidragit till att aktörerna själva idag i hög grad är medvetna om de utmaningar som ett jämställt företagsfrämjande system innebär för regionen. RUS:en är tydlig när det gäller att peka ut vilka utmaningar som systemet står inför, men att RUS:en inte möter de frågor om hur som aktörerna har när det gäller de mer ambitiösa åtgärderna inom RUS:en. RUS:en ger heller inte i sig den struktur eller den sam‐ ordning som krävs för ett effektivt genomförande även i övriga delar RUS. Insatserna inom RIS:en liknar i hög grad insatserna inom RUS:en, dvs. några är mer ambitiöst formulerade andra mer allmänt. Generellt gäller dock att eftersom insatserna inom RIS:en inte är integrerade utan beskrivna som horisontella kriterier så förblir de också mer all‐ männa till sin karaktär än åtgärderna inom RUS:en. Sammantaget är det Kontigos bedöm‐ ning att skrivningarna i RUS/RIS är viktiga för att frågan fortsatt skall vara på agendan, men att de inte i sig innebär en garanti för att kvinnors företagande och möjligheter att ta del av det företagsfrämjande systemet stärks. För att det senare också ska bli verklighet krävs också ett gemensamt metodutvecklingsarbete i de strukturellt svåraste utmaningarna och ett mer samordnat agerande i övrigt. Vilka branscher främjas genom skrivningarna i RIS och RUS? RIS och RUS adresserar inte direkt enskilda branscher. Däremot finns flera skrivningar i båda dokumenten som indirekt har en tydlig koppling till olika branscher. I RIS:en är det främst genom de sju fokusområdena som den kopplingen finns. Inom RUS:en finns kopplingen till samma sju fokusområden men här pekas också insatser riktade t.ex. till vidareförädling av naturresurser och informations‐ och kommunikationstjänster ut. När det gäller dessa senare handlar det snarast om att de lyfts vid sidan av det övriga näringslivet och inte skall tolkas som att resurserna i första hand skall styras till dessa näringar. Den viktigaste inriktningen i båda dokumenten blir därmed de sju utpekade fokusområdena. När det gäller dessa fokusområden kan vi konstatera att några av dem åtminstone teoretiskt bör ha förutsättningar för att kunna innebära möjligheter att stimulera kvinnors företa‐ gande. Andra områden verkar dock vara mer dominerade av män. Det är sannolikt viktigt att ett område som hälso‐ och sjukvård ändå lyfts upp på den innovationsfrämjande agendan såsom det görs i RIS:en. Det är ett område som i hög grad domineras av kvinnor och det är 27 ett område med stor innovationspotential. Samtidigt vet vi av erfarenheten från arbetet inom de s.k. innovationsslussarna att detta inte per automatik innebär ett främjande av kvinnors företagande. Här behövs nya metoder och initiativ för att verkligen säkerställa att kvinnor också får möjlighet att ta del av de innovationsfrämjande insatserna. Kopplingarna mellan de strategiska dokumenten (RUS och RIS) och finansieringen för ge‐ nomförandet av strategierna (ERUF, regionala projektmedel, företagsstöd, mm.) är också avgörande för möjligheterna att rikta resurser och insatser till vissa branscher. Här finns åtminstone tre förändringar i perioden 2014 – 2020 jämfört med tidigare period: för det första ett ökat fokus på forskning och innovation; för det andra ett ökat fokus på energi och klimat; samt för det tredje ett minskat fokus på besöksnäringen. Sammantaget är det Kon‐ tigos bedömning att frågan om hur man inom det innovationsfrämjande systemet ser på innovationer i olika branscher blir allt viktigare för vilka branscher som kommer att gynnas av skrivningarna i RIS och RUS. Vilken typ av innovationer gynnas? Denna fråga är svår att besvara. Å ena sidan lyfts ett antal områden fram där nya typer av innovationsfrämjande insatser skulle kunna gynna kvinnors företagande. Även inom de ut‐ pekade fokusområdena finns sådana som skulle kunna gynna innovationer inom olika sek‐ torer av tjänstenäringarna eller med koppling till hälsa och sjukvård. Å andra sidan finns det strukturer i framför allt finansieringssystemet som är svåra att rå på utan ytterligare insatser och som hämmar utvecklingen av sådana innovationer. RUS:en har genom föreslagna åtgärder om att utveckla innovationsförmågan i den offentliga sektorn och den sociala ekonomin, grundat på modeller liknande innovationsslussarna eller genom att främja kombinationslösningar för innovatörer och entreprenörer, pekat ut viktiga insatser som innebär att nya typer av innovationer skulle kunna gynnas. Detta stöds också av innovationsstrategins fokus på samhällsutmaningar, liksom genom av flera av de utpekade fokusområdena, bl.a. hälsa och sjukvård och genom digitala tjänster. Samtidigt ser vi i våra intervjuer att det finns starka strukturella hinder för systemet att på allvar stödja den typ av innovationer som vi talar om här. Det handlar om frågor som knyter an till hur vi skall få fram mer riskvilligt kapital också till dessa typer av innovationer. Utan riskvilligt kapital och annat stöd från det företagsfrämjande systemet riskerar sådana inno‐ vationer systematiskt att missgynnas. Kontigos bedömning är således att RUS:en kan komma att främja utvecklingen av in‐ novationer inom tjänsteområdet, av innovationer kopplade till stora samhällsutmaningar, av innovationer inom hälso‐ och sjukvårdsområdet samt av innovationer inom områden där kombinationssysselsättningar kan främjas. Men flera hinder kommer sannolikt att kvarstå för företagen bakom sådana innovationer. Det handlar främst om finansieringssystemens begränsningar vad gäller tjänsteföretag vars innovationer och affärsidéer inte är skalbara. Häri finns en stor utmaning för genomförandet av RUS:en. Rekommendationer Genom bl.a. bakgrundsanalysen ser vi att det finns stora utmaningar vad gäller att främja utvecklingen av ett mer jämställt näringsliv och företagande i Västerbotten. Det handlar om att bryta strukturella förhållanden grundade i att män och kvinnor i hög grad återfinns inom 28 skilda sektorer och branscher och därtill i många fall arbetar med olika saker inom dessa. Mäns och kvinnors arbetsliv har inte tydligt blivit mer jämställt under senare tid. Mäns och kvinnors företagande har heller inte det förändrats påtagligt under senare tid. Utmaningarna handlar om att långsiktigt bryta denna uppdelning. RUS:en pekar ut både direkta strukturan‐ passade åtgärder och åtgärder som främst är indirekta och som avser att påverka strukturen indirekt genom särskilt riktade insatser eller genom utbildning. RUSen lägger en god grund för att utveckla arbetet med kvinnors företagande i Västerbot‐ ten. Samtidigt är det vår bedömning att skrivningarna i RUS:en i sig inte är tillräckliga för att åstadkomma en sådan utveckling. RUS:en skall genomföras av samtliga involverade aktörer och en grundläggande rollfördelning finns på plats genom skrivningarna i RUS:en. Kontigo har i den ovanstående analysen främst pekat på två vägar för att stärka genomförandet av RUS:en: För det första finns ett behov av gemensam metodutveckling och ett samordnat arbete för att klara de mer ambitiösa åtgärderna i RUS (se figur 5.1). Dessa är idag formulerade närmast som mål och anger i liten utsträckning hur åtgärderna skall genomföras. (Ett exempel är denna åtgärd: att främja kvinnors tillgång till riskkapital, främja kvinnors deltagande i riskka‐ pitalbolag och åtgärder för att öka andelen kvinnor bland investerare). För det andra finns ett fortsatt behov av att samordna genomförandet av RUS:en. Detta kan ske på många olika sätt, t.ex. genom att sätta tydliga mål och följa upp dem, genom att uppmuntra och samordna olika typer av mer generella insatser. Rekommendation 1: Initiera, stödja och stimulera ett metodutvecklingsarbete Inom ramen för kapitalförsörjning och innovationssystemutveckling finns många åtgärder som är svåra för aktörerna att lösa. Här behövs en sammanhållen process kring metod‐ utveckling. Hur ska vi öka tillgången till riskvilligt kapital för kvinnor, hur ska män och kvinnor bli lika delaktiga i det innovationsfrämjande systemet osv. Kontigo noterar att det finns en rad förslag till utvecklingsområden i syfte att konkretisera insatserna inom området företagsfinansiering. Det handlar här om initiativ som skulle kunna tas i syfte att nå de övergripande målen för detta område. En del av de förslag som finns här behöver sannolikt utredas ytterligare medan andra är enklare till sin karaktär och därför också mer redo att sjösättas. En viktig fråga är om de finansieringserbjudanden som idag finns är anpassade för de behov som kvinnor som vill starta och driva företag har. En fråga som lyfts här är just behovet av olika typer av små riskvilliga lån, (mikrokrediter eller annan mikrofinansiering). Kontigo me‐ nar att de involverade aktörerna gemensamt skulle kunna ta initiativ till att undersöka beho‐ vet av sådana instrument liksom till att utreda hur sådana instrument skulle kunna skapas och hur de skulle kunna anpassas till andra erbjudanden. Vidare menar Kontigo att det finns ett behov av att utveckla formerna för hur fler kvinnor kan delta i de finansierande systemen. Det kan handla om allt från Almis rekrytering till hur man kan stimulera framväxten av kvinnliga investerarnätverk i regionen. En viktig fråga även inom finansieringsområdet är just frågan om företagens skalbarhet. Få finansiärer vill investera i icke‐skalbara affärsidéer. Men det kan också finnas en kunskaps‐ lucka hos t.ex. finansiärerna omkring de nya möjligheter till skalbarhet som idag finns i 29 branscher som tidigare varit svåra att bygga skalfördelar i. Många tjänstebranscher är ut‐ märkta exempel på hur ny teknik eller organisatoriska affärsidéer har lagt grunden för en skalbarhet som inte alls står industrin efter. Här bör aktörerna kunna ta initiativ som skulle kunna visa på att begreppet skalbarhet har olika innebörd. Kontigo menar också att en del skulle kunna vara att främja en bredare innovationsbild som är kopplad till samhällsutmaningar/utmaningsdriven innovation. Kontigo menar att detta kräver att man systematiskt involverar flera aktörer i det innovationsfrämjande arbetet. Inte minst viktigt är det att få med kommunerna i detta arbete. Här krävs sannolikt initiativ till samverkan mellan å ena sidan kommunerna, som drivs av en önskan att finna innovativa lösningar för stora samhällsutmaningar, och å andra sidan aktörer som kan innovations‐ främjande. Ett sådant utvecklingsarbete skulle kunna stimuleras genom olika typer av utlysningar. Rekommendation 2: Förstärkt samordnat genomförandeansvar Den andra typen av insatser handlar om de ”enklare” typerna av åtgärder inom RUS och RIS. Här handlar det om att aktörerna fortsatt och kontinuerligt känner ett ansvar för frågorna, men också om att facilitera sådana delar där genomförandet blir mer effektivt om det sam‐ ordnas än om aktörerna var för sig genomför insatser. Sättambitiösa,mentydliga,realistiskaochutvärderingsbaramålochdelmål Jämfört med de nuvarande åtagandena och indikatorerna behövs mer precisa mål för hur företagsfrämjandet i länet bör utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta kräver t.ex. att aktörerna i systemet genomgående arbetar med en könsuppdelad statistik för sitt arbete. I praktiken betyder det att man bör bryta ned en del av de ambitiösa åtagandena i RUS:en till mer konkreta målformuleringar som t.ex. beskriver hur kvinnors tillgång till riskvilligt kapital kan se ut när vi nått en mer jämn fördelning? Detta bör göras i nära samverkan mellan de ansvariga aktörerna. Fortsättarbetamedmedvetandehöjanderiktadeinsatser,menarbetameraktivt medattfrämjakunskapsspridningenfråndessa Inom flera områden inom RUS:en anges att man skall fortsätta arbeta med riktade insatser. Kontigo delar synen att riktade insatser kan vara en viktig del i det fortsatta arbetet. Men risken är att själva genomförandet av de riktade insatserna gör oss nöjda och att vi inte ser till det fortsatta behovet av att faktiskt integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla insatser. Erfarenheterna från riktade insatser bör därför tas tillvara på ett systematiskt sätt och åter‐ föras in i de aktuella verksamheterna. Genom riktade insatser kan vi vinna kunskaper som bör påverka genomförandet av alla insatser, t.ex. så att fler kvinnor lockas att delta i före‐ tagsfrämjande eller företagsfinansierande insatser. Riktade insatser kan t.ex. fungera väl för att ge ökad kunskap om de metoder och den metodutveckling som vi menar är en viktig del i det fortsatta arbetet. Det finns anledning att se över hur sådana vunna erfarenheter tas tillvara och överförs till den ordinarie verksamheten. Kontigos erfarenhet är att metodutveckling är svårt och det 30 behövs en tydlighet kring vad som är syftet och kring hur man definierar en metod. Även denna fråga skulle kunna hanteras via särskilda utlysningar. Skapaåterkommandestrukturerochrutinerkringgenerellkompetenshöjning I våra intervjuer framstår det som att aktörerna i länet har en jämförelsevis hög kunskaps‐ nivå och hög grad av medvetenhet kring vilka villkor och förhållanden som påverkar mäns och kvinnors möjligheter att starta, driva och utveckla företag. RUS:en pekar på att det är viktigt att fortsätta att motverka en ojämn könsfördelning genom utbildning och ökade kunskapsnivåer. Kontigo delar denna syn och menar att även om kunskaperna idag ligger på en jämförelsevis hög nivå är en hög fortsatt kunskapsnivå inget som går att ta för givet. Det är därför viktigt att man etablerar mer varaktiga strukturer för att föra ut kunskap i jämställdhet, genus och jämställdhetsintegrering. Främjajämställdhetsintegreringavkommunikationochbemötande Fortsätt att arbeta med att främja kunskap kring hur information, kommunikation och bemö‐ tande kan förbättras ur jämställdhetssynpunkt. Ett inledande steg kan vara att genomföra en gemensam normkritisk granskning av de företagsfrämjande aktörernas kommunikation. Till del pågår ett sådant arbete inom bl.a. Region Västerbotten och Länsstyrelsen, men arbetet bör kunna göras mer systematiskt och omfatta även andra aktörer. Flernivåstyrningigenomförandet Analysen hittills pekar på att det finns en otydlighet i ansvaret för genomförandet av RUS:en och RIS:en. Aktörerna pekar i vissa fall på Regionen och Regionen pekar ofta tillbaka på aktö‐ rerna. Såväl RUS:en som RIS:en har tagits fram i breda partnerskap kännetecknade av ett flernivåperspektiv. Det är viktigt att behålla flernivåperspektivet även i genomförandet av RUS:en. Alla parter måste nu känna ett ansvar också för genomförandet. Kontigo har pekat på två tydliga åtgär‐ der, för det första ett gemensamt utvecklingsarbete som syftar till att utveckla metoderna för ett mer jämställt arbete vad gäller det innovations‐ och företagsfrämjande systemets förmåga att nå underrepresenterade grupper och för det andra en strategisk samordning av riktade insatser och kunskapshöjande utbildningsinsatser. Kontigo menar att de specialiserade aktörerna sannolikt bör kunna ta ett större ansvar för metodutvecklingsarbetet medan Region Västerbotten bör kunna ta en samordnande strate‐ gisk roll när det gäller styrning av riktade insatser och utbildning. 31 Bilaga: Förteckning över intervjuade aktörer Angela Ekman‐Nätt, Företagarna Eva Fridman, Uminova Holding AB Gabriel Högberg, Länsstyrelsen Jan Bergmark, Handelskammaren Johan Söderling, Vännäs kommun Linda Gustafsson, Umeå kommun Mats Falck, Umeå Universitet Niklas Jonsson, Almi Företagspartner Tina Sjöström, Innovationskontor SLU Tomas Mörtsell, Storuman kommun Ulla‐Maria Granåsen, Uminova Innovation 32 Bilaga: Intervjuguide 1. Vilka är de ledande/styrande (interna och externa) strategidokumenten för er verksamhet? 2. På vilket sätt arbetar ni idag utifrån den Regionala Utvecklingsstrategin i Väster‐ botten? a. Hur förhåller ni er till den Regionala Innovationsstrategin (RIS)? b. Vilka andra regionala strategidokument har ni att förhålla er till? 3. Hur har ni uppfattat uppdraget att genom RUSens genomförande främja jäm‐ ställdhet i regionen? (RUS tar sin utgångspunkt i det svenska målet för jäm‐ ställdhetspolitiken: Att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv). a. Tycker du att det känns tydligt vad uppdraget innebär och vad som ska göras? b. Känns det tydligt vad uppdraget i RIS:en innebär och hur det ska genom‐ föras? 4. Hur ser du på din organisations roll i att, i enlighet med RUS, arbeta för att främja jämställdhet? a. Hur ser ni på möjligheterna att omsätta uppdraget i praktiken? b. Vad har ni gjort hittills/hur har ni valt att hantera uppdraget? 5. Hur dockar RUS:en och RIS:en, och framförallt uppdraget att bidra till jämställd‐ het, in i ert eget arbete och era mål? 6. Vad anser du krävs för att ytterligare lyckas med att omsätta jämställdhetsupp‐ draget i RUSen till er verksamhet? a. Vad behöver ni själva göra/utveckla? i. Behövs det ökad kunskap/metoder ii. Behövs det tydligare förståelse för er roll i det arbetet? b. Vad behöver RF Västerbotten göra för att underlätta för er att omsätta jämställdhetsuppdraget i praktiken? 7. Är det något ytterligare kring jämställdhetsuppdraget i RUSen och RISen och er roll i det arbetet som du vill lägga till eller som du tycker vi bör känna till? 33
© Copyright 2024