1. No category

Byggnadsstyrelsen
Tekniska byråns information
Kylanläggningar
-vägledningför projektering
öl
ir
2
$8
1987-01
Dokumentets
utgivare
Dokumentnamn
och dokumentbeteckning
T-info
nr
Dokumentets
YI3BYGGNADSSTYRELSEN
1987
88
datum
Ärendebeteckning
- 01(ev förkortat)
5QO1 - 1O2/87_--
Projektnamn
Kylanläggningar
Projektledare
Göran
, upphovsman
( män),
konsult (er), etc
Uppdragsgivare
Byggnadsstyrelsen
Kölgren
Hartwig
Dokumentets
Tekniska
Göransson
byrån
titel
Kylanläggningar
-vägledning
för
projektering
Huvudinnehåll
Skriften
ger
anvisningar,
användas
vid
projekteringen
Här
behandlas
utrustning
råd
tips
till
projektören
av byggnadsstyrelsens
rördimensionering,
samt
och
kompressorer,
att
kylanläggningar.
kondensorer,
kylbehov.
Nyckelord"
Kylsystem,
komfortkyla,
kylmedierör,
köldbärarrör,
kondensorer,
kylkompressorer
Försäljningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen
Omfång
44 sidor
Sekretessuppgifter
Ref
Red
Ingrid
Q
Göran
Bäckström
Byggnadsstyrelsen
Kölgren
1987
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08 - 783 10 00
10446 Build S
Innehållsförteckning
sid
Förord
2
1
Optimering av kylsystem
3
2
Köldmedierör
4
3
Köldbärarrör
14
4
Tövattenrör
19
5
Utblåsningsledningar
6
Kylmedelrör
19
7
Köldmedier
20
8
Kompressorer och aggregat
20
9
Kondensorer
22
för säkerhetsventiler
19
10 Kyl- och frysrumskylare
28
11 Batterier för komfortkyla
29
12 Armatur
31
13 Givare
34
14 Mätare
35
15 Kylbehov för kyl- och frysrum
35
16 Kylsystern för frysrum
38
17 Kylsystem för kylrum
38
18 Komfortkyla
39
19 Maskinrum
42
20 Larmutrustning
43
21 Driftindikering
44
22 Apparatskåp
44
23 Kyl- och frysrum av förtillverkade isolerelement
44
2
Förord
Som byggherre och förvaltare av ett stort antal
varierande typer av kylanläggningar har byggnadsstyrelsen ett stort intresse av att kunskap
och erfarenhet sprids till projektörer,tillverkare
och entreprenörer så att ändamålsenliga och
prisvärda system och anläggningar kommer till
utförande.
Rapporten redovisar en sammanställning av de
erfarenheter som framkommit vid projektering
och besiktning av kylanläggningar för såväl
byggnadsstyrelsens fastigheter som för andra
hus.
I rapporten redovisas bl a diagram för dimensionering av köldmedierör och köldbärarrör
samt synpunkter på komponenter ingående i
kylsystem.
Lämpliga tillämpningsområden för olika typer
av kompressorer diskuteras. Val av kondensorer och deras dimensionering ägnas stort
utrymme. För kyl- och frysrum anges dimensioneringsregler för erforderlig kyleffekt samt
principlösningar med funktionsbeskrivningar.
De börvården, dimensioneringsregler och principlösningar som rekommenderas
i denna
handling skall ses som byggnadsstyrelsens
tekniska policy för kylanläggningar.
Motiv för denna nya utgåva är
Kraftiga prisändringar för energi och komponent har föranlett kontroll av rekommenderade ekonomiska dimensioneringsuppgifter
Utvecklingen har gått framåt speciellt på
styrsidan och även för komponenter, t ex
tillkomsten av s k kompaktaggregat
Kyl AMA har fått ny, radikalt ändrad utgåva, Kyl AMA 83
Som komplement till RA83 Kyl har Beskriv
ning Kyl utgivits av Svensk Byggtjänst
Väsentligare ändringar är
Rekommenderade temperaturdifferenser har
ändrats något
Diagram för köldbärarrör har tillkommit
Rekommenderade styrprinciper för kyl- och
frysrumssystem har ändrats
Mindre kompletteringar har gjorts, t ex med
driftindikering och kyl- och frysrum av förtillverkade isolerelement
Texter har kortats av med hänvisningar till
(1) Kyl AMA 83 (2) Beskrivning Kyl
Rapporten har, liksom första utgåvan, utarbetats av kylkonsult H Göransson i samarbete med Tekniska byråns vvs- och driftsektion.
Ref. G. Kölgren
3
1.
OPTIMERING
SYSTEM
1.1
Allmänt
AV KYL-
Den optimala dimensioneringen innebär att
summan av anläggnings - och driftskostnader
under anläggningens livslängd skall vara lägsta
möjliga.
Kostnaderna sammanfaller inte i tiden och vid
jämförelser har vi därför valt att omräkna anläggningskostnaden i en årlig annuitet.
Med hänsyn till ändrat ränteläge har annuiteten här valts till 0,20 motsvarande t ex teknisk livslängd 10 år och räntefot ca 14 %.
Som någorlunda realistiska årliga drifttider,
reducerade till fulleffekt och dimensionerande
betingelser, kan följande vården användas:
Anläggningstyp
Komfortkyla
Kylrum
Frysrum
Drifttid, i h/år 1)
1000
5 000
7 000
Elenergipriset är ganska svårt att få grepp om.
I allmänhet sammansätts det av en fast årskostnad + effektavgift + energipris + skatt.
Olika taxekombinationer med valmöjlighet
finns liksom taxor för uttag utöver abonnerad
effekt Sammanlagring med övriga elenergibehov, t ex belysning , leder till att komfortkyla
sannolikt aldrig belastas med full effektavgift.
Rätt taxeval bör leda till att komfortkyla även
vid mycket kort drifttid per år inte behöver få
högre medelkilowattimpris än hushållstaxans.
Den lokala eltaxan bör kontrolleras speciellt
vid stora anläggningar och sådana med korta
drifttider.
För byggnadsstyrelsens anläggningar skall
samråd ske med Tekniska byråns el- eller
VVS-sektion.
1)
För apparater vars fulla effekt ej utnyttjas
hela året, t ex luftkyld kondensor , måste driftkostnaden reduceras.
Följande uppgifter är baserade på värden från
eldistribut i en större stad och gäller år 1986
inkl skatt och avser summa elenergi- kostnad
per uttagen kWh.
Anläggningstyp
Administrationsbyggnader,
Mekanisk industri
öre/kWh
30
Byggnader med större
effektuttag av kort
varaktighet, t ex komfortkyla.
Hyresbostäder
35
De i det följande under resp apparat angivna
temperaturdifferenserna är baserade på 1986
års priser. Värdena har fortsatt att öka. På 10
år har elpriset ökat ca 2,3 ggr till 2,7 ggr men
apparatpriserna ännu mer, 3,5 till 4 ,1 ggr, för
olika typer.
Härtill kommer att räntenivån också höjts.
1.2
Standard - kontra
specialutförande
På marknaden befintliga standardapparater
skall utnyttjas så långt möjligt är. Specialutförande inkl högre projekteringskostnad
fördubblar ofta priset.
Aven när standard avses skall kraven formuleras försiktigt så att ej annars konkurrenskraftiga leverantörer uteslutes t ex genom att
deras automatiska maskiner ej kan klara lamelldelning större än 8 mm för frysrumskylare.
Föreskrifter om begränsning av tryckfallet i
direkt- förångningsbatteri saknar mening när
kyleffekter anslutits till förångningstemperaturen vid suganslutningen.
För fabrikssammansatt kylutrustning skall stor
restriktion iakttagas beträffande detaljspecifikation av armatur i kylkretsen och detaljer på
styr- och reglersidan . Ingrepp är kostsamma
och fabrikantens val av utrustning torde i de
flesta fall vara väl avvägt . Plus- och minusvärden vid anbudsgranskning bör i första hand
åsättas.
1.3
Avvikelser från
optimalvärden
Praktiska skäl ger anledning till avvikelser från
framräknade optimalvärden dels i specifikationen , dels för anbudsgivaren . För luftkylda
kondensorer bor teoretiskt beräknade optimala
temperaturdifferenser sänkas för frysrum och
komfortkyla eftersom nära dubbla temperaturdifferensen kan erhållas under nedkylning
efter avfrostning i frysrum och för komfortkyla beroende på att lufttemperaturen utöver
dimensionerande betingelser ger högre belastning på kylsidan och därmed även på kondensorsidan.
Lufttemperaturen på tak där kondensorn är
placerad kan också vara flera grader Celcius
högre än omgivningens. Detta leder till att
anläggningen stoppas av högtryckspressostat
när den som bäst behövs.
4
Man bör även beakta att energipriset kan få en
drastisk höjning redan under livslängden för
de anläggningar som nu (1987) projekteras.
Avvikelser i anbud kan för apparater bero på
skillnader i standardstorlek och för sammansatt utrustning av att bara en apparatkombination förekommer för varje aggregat . Sådana
avvikelser skall i allmänhet accepteras, men bli
föremål för värdering vid anbuds bedömningen. Då prisskillnaden för den "rätta" storleken
och den offererade kan vara svårbedömd användes metod enligt följande:
2.3
Köldmedierör
av koppar
Standarddimensioner enligt ( 1) tabell I 318
används . Utvändig förtenning föreskrivs för
kylda rum när rören ej är isolerade.
För stora stighöjder föreskrivs oljeficka för
sug- och tryckgasledningar på lägsta planet
och sedan vart annat våningsplan , d v s på ung
var 6:e m. Dock måste oljefickornas volym stå
i rimlig proportion till kompressorns normala
oljefyllning.
Kapacitet
I optimalpunkten och nära denna tar anläggnings - och driftkostnadsändringarna ut varandra. I hela förångningstemperaturområdet ger
1 °C högre kondensering ca 2,5 % högre elbehov per kyleffektenhet . För 1 °C ändring av
förångningen gäller motsvarande värde ca
3,0 % i hela förångningstemperaturområdet
och för normala kondenseringstemperaturer.
Dimensionering av sug- och tryckgasledningar
är i första hand en fråga om optimal avvägning
av anläggnings - och driftkostnad . För dessa
ledningar ger Fig 2.31 - 2.39 den övre ekonomiska gränsen för resp rör.
Diagrammen är samma som i rapportens första
utgåva och har tillfredsställande noggrannhet
enligt stickprovsberäkningar.
Med anbudets eleffektuppgift för kompressorer kan nu driftkostnadsskillnaden beräknas
enligt följande exempel:
Komfortkyla med kyleffekt 200 kW, eleffektbehov för kompressorer 50 kW. Luftkyld kondensor med föreskriven temperaturdifferens
12° och 14° enligt anbud.
Vätskeledningar kan i princip ges mycket stora
tryckfall då man ändå skall strypa ner till
förångningstrycket . Expansionsventilerna är
emellertid ej dimensionerade för de volymströmmar som uppstår om gas utvecklats i
ledningen före ventilen . Diagrammen för
vätskeledningar är baserade på tryckfall motsvarande ca 1 °C ändring av kondenseringstemperaturen enligt resp köldmediums ångtryckskurva. Vid mer än 1 °C underkylning av
vätskan uppstår då ingen gasutveckling.
Effektskillnad ( 14 -12) • 0,025.50 = 2,5 kW
Kondensoms fulla effekt utnyttjas 1000 h/år,
kWh-pris 0,35 kr.
Arskostnadsskillnad
0,35 . 1 000 . 2,5 = 875 kr
Kapitaliserat nuvärde
5.875
2.
KOLDMEDIEROR
2.1
Allmänt
4 500 kr.
Krav på utförande , montering , förläggning,
upphängning , genomgångar i väggar, golv och
tak etc anges enligt ( 1), kod I 3.2.
2.2
Materialval
Kopparrör är dyrare än motsvarande dimensioner av stålrör men upp till största standardstorleken för sk kylrör , 2 5/8", är de inklusive montage , standardarmatur och ytbehandling i allmänhet gynnsammast.
Vid anläggningar med kapacitetsreglerad kompressor väljs närmaste mindre rördimension
för sugstigare om kapaciteten vid dellast under
relativt lång tid understiger ca 40 % av aktuella rörets max kapacitet.
Följande riktvärden för min tillåten effekt i %
av max effekt enligt Fig 2.31- 2.39 är erforderlig för säkerställande av oljeåterföringen.
Anläggnings typ
Vertikala
rör
Horisontella
rör
Komfortkyla
Kylrum
Frysrum
30 - 35
35 - 40
50 - 55
20
20
25
Diameterberoendet för vertikala rör är sådant
att lägsta värdet motsvarar ca 7/8 " och det
högsta ca 2 5/8".
5
Sugledningar av koppar
Köldmedium R22
Max kyleffekt Q2 kW
Q2 kW
200
.::iT.
r
:._
_•: •.. _
::.:.:
• • +_. • _ •__•- -
90
80
70
:
Kondenseringstemperatur
+30 °C
_:
-+---
:. _
100
:-..:.,
Per °C högre kond.temp. ca 1 %
--
-
lägremax kapacetl
I
:
i±±1i
:
T-: __
60
50
40
: _
_
30
20
ördiml
I
_
2 5/8"
_
_
I
•
2 1/8"
-
.:
::;L
.te t..
:1
+.
_1
}-
:
;::i
::
10
.+.
'}j--'•
+---i..-
--}-
:S
•
.
I
I
9
8
1 3/8"
7
6
5
1 1/8"
4
3
-
; I IT-I 1
t
%
1
1
%
i
7/8"
H
H:
.
•,
,r
,
,
;
r
,Ilr
r
2
:•`.,
,
1
;
I
TTlI1
•
,
.
•
•
L' :tL1
:
•
.
J1}
•
.
•
3%4
'
,
I
`r,.
r}rl
fF}1
rrl
,
.
r
,
..
Il
•
•-.
.
,
1
•
+
1
1
.,
1
i
i_+Y
'+
t
f
•
1
•
t•'
}
1
5/8"
?ti
.
1/2"
1
Förångningstemp
4
-10
-20
Fig 2.31
-30
-40
C
6
Sugledningar av koppar
Köldmedium R505
Max kyleffekt Q2 kW
Q2 kW'
•------.
_..__.. _ . _ . __
100
90
80
Kondenseringstemperatur +30 c C
Per °C högre kondenstemp, ca
1,5 % lägre max kapacitet
_-_:___-.__
___
I
-
70
.
II
1
60
50
Rördim.
1
40
30
L
-
2 5/8"
::;
:
-
-
_ 1»
-
20
-
-
1
;
2
1/8"
1
3/8"
1
1'8"
-
10
9
': '
8
:
_
7
6
tE: : ffj
5
4
±s.;:
3
2
3/4"
,
J. ::ti:::L .:::
:.::
:: T:::t.::::
L
j
/8
..::
1
.
::
:
':
E:'1
LH
:ii:i::i
0,5
.
0
10
lily.. 1
+
.
Förångnings-
__________
____________
temp
-20
>0
Fig 2.32
-40 ° c
7
Sugledningar av koppar
Köldmedium R12
Max kyleffekt Q2 kW
Q2 kW
.
10
, .. • .
L
ii:'
9
-
Kondenseringstemperatur +30 ° C
Per °C högre kond.temp. ca 1 %
lägre max kapacitet
_
:
8
- ;
7
6
4;
'
-
tt
I
__
5
- f;
;
r
4
:iiii
1
_4
:i
:
___
30
i
-
,
Rördim.
-:-J
2 5/8"
!
t
I
I
1
20
-
I
T:
TT
-- 4
H±
t
H
T
I
I
_ ___
:
I
I
_
:•.•
I
,.'.
r-}.~•f
_.-
-
_
.._._-;__-tet
2 1/8"
__
1 5/8
.
:._I:
:"T H
_
1
a
-
-
-
-
-
-
j
:
5
4
3
-
-
f
-
-
-
1 3/8"
-
_
1•a•+4-a
-
:
:
i
-
1----
-
-
ii
...
r-
•+
•
..
..
_
.•
1 1/8"
_
. ; :::: :
4
ZEE
}
7/8"
3/4,,
2
H
•
a _-'r--..-
--
.ti
..:}.
.-•
•
.
•
,
/•4•
lil
_
••
x
T1
.}
_
=- T
T+_
y-.t,r+-.i -.•--T^II,...
_
5/8
1
I
1/2"
{ -
j
;
,
,,
r
0,5
+10
0
-10
-20
Fig 2.33
{
r
11111
j
f
Förångningstemp
-30°C
r
L
Tryckledningar av koppar
Köldmedium R22
Max kyleffekt Q2 kW
(Obs. Ej kond.effekt Q1)
An I.typ
Q2 max kW
Kylrum
1, Oxdiagramvärdet
Luftkond.
1, Ixdiagramvärdet
Frysrum
Välj en dim. större
än för kylrum
Rördim.
Q2 kW
150
-
z:
TT
.....
100
-
-
j
____
_.
;
..
!.
t
.
- L
..
. _
f
:.
-
-.
; .._
-.
. .
.
1 5/8
90
--4---
80
70
..
-L:--
60
,•
., .
. •..
j.
40
30
:-7_:
-
-
-
:. : : : : :
::::
_
1 3/8"
;..,
, .
H--
-
-
__i_
-
EE
1E
.
_:
•, .
50 -
--t-Jt
J- _4::
T 1:4 iI Ji
.1. .:
:1:
-
:
: ::
.
.
::;.
j;?
7/8"
.-.
:::::::t:::1:.:i::i:::::.
20
3/4"
t L i TTT
... , - - .
....
.._...
.......
::.J.:::
, __;
±1
10
9:
8
: ii
7
.. .. _
:ii 1 1iIii
:
ii
L
1/2"
:
.
6
.
5
::
4
----
i-
•.
i
_ -
-
-:-
•-
- : tL:ti_ 1
3
.
+30
+35
f
.
j1 H.:J:
•
+40
+45
Fig 2.34
Kond.temp.
+:)0
0
C
Tryckledningar av koppar
Köldmedium R502
Max kyleffekt Q2 kW
(Obs. Ej kond.efekt Q1)
An I.typ
Q2 max kW
Kylrum
Frysrum
1, axdiagramvärdet
Välj en dim. störreän
för kylrum
Q2 kW
Rördim.
2 1%8"
10
9
8
7
1 5/8"
6
:_
5
L 1 +
j
-1
:;....-._
_
4
_
_
1 3/8"
30
IiT
_
_
I
20
1
1
1
.,
I
I
.
1
I
I,
r.`
I
1
r
I
•
r
I
I
1
I
I
1
1
,,•'
r
..
1
,
I
I
1
1 1/8"
_
/
.
..1....
.
_
H
.
II
{
.
.
,
1
,
'
,
,
•
.
I.
1
.
.
_
.
i
l
r.
,(
,
i
,
1
r
(I
i
.
i
1
..
I
I
11
I
1
I
l/l
f/l
1 I
I
I
.I
..
.
,
I
I
I
1
I
I
I
1 1
I l
I
,1,
`
1
I
r
1 1
l i
I
r
I
I
11
1
11
1
I
r
I
I
I
I,
'
.#...
•il-•
I
;
.
I
.
I
,
I
I
I,
I
1,
,
I
1
.
r
1
(
,,,,,
'
I
/
r
1:
I
I
I
I
Il
.
,
l
I
1
r
1
,
#
1
1
7/8"
#1 -I
10
I
I
i JA
, I
9
5 /s"
8
7
6
5
:iiHii
±
3-
2
-
r
_
4-
_
+30
T
_ _
1
-
H
3/8"
iL
+35
1/2"
_
-
L
+40
Fig 2.35
4 : H
+45
___
+5ooc
Kond.temp.
10
Tryckledningar av koppar
Köldmedium R12
Max kyleffekt Q2 kW
(Obs. Ej kond.effekt Q1)
An I.typ
Q2 max kW
Kylrum
1, Oxdiagramvärdet
Luft.kond.
1, Ixdiagramvärdet
02k
100
90 :
Rördim.
2 1/8"
LfH
HEi tEIILi
80
70
1 5/8"
60
50
40
-
: :
•
...............
:
:
i
-
.
:
__ .t
...
:
.. ::.:..:::
..:
...:-
1:.
:
•
...
........
____
___
30
1 3/3"
1 1/8"
I
20
7/8"
3/4 "
10
9
8
5
/8
7
6
5
1/2
.:::::
:
:.:
--
!:
:i.:;.1
3
3/8"
2
1
+30
+35
+40
Fig 2.36
Kond.temp.
+45
+50°C
11
Vätskeledningar av koppar
Köldmedium R22
Max kyleffekt Q2 kW
Tryckfall i normalt antal ventiler och krökar
är medräknat. Tryckfallet motsvarar 1 °C
vid max kyleffekt.
Q2 kW
200
Rördim.
150
1
3/8"
.
-
,.
•
..
•
..•
.-
.-
{
-
.
._-.
,
...
_r-
.
-..-M+
r.-_
1
.-.
..
v-;
...
1
y
1^'
Y
Yes'.
+."._r_
-•-1_
-r-•1--}-
I
100
90
80
70
60
50
40
1 1/8"
1
--
--- 4
i u__
-
=
__
1 i J
--
::
:t
-
--
-
--
-
-
-
-
1
7/8"
::: :
-
3/4,,
30
I
.
1
.r
,
..
.
+
.
+ .-.r
.
.
r
•
_
•...-.
.-
..
,
..-
_
-
.
-.
.
r-+
.-.-.
.
.
_....
-.-
.
..
r
.
.
...-.
.-.{
.......
«.
I
!
-
...r-.
a
,
.--r-
.
-•..
T
Y1Y.
h+'}+
r1-t
.,.1-rom
-
-t--•Y-
1.-E_.
","y_I"1
i
' -1-
-F
1"i--1-
T -.+_- ••.''
20
15
-
1:i_i:_t
iiiET___
_
ii E E
,_ ,.
::::::::
f.,
rr .-,.-,
_,-_
t.
1/2"
10
}}
9
8
7
:
L
:: i:
1
b
5
3/8"
4
3
IT
:
T
Rak
rörlängd
2
10
20
30
Fig 2.37
40
53 m
12
Vätskeledningar av koppar
Köldmedium R502
Max kyleffekt Q2 kW
Tryckfalli normalt antal ventiler och krökar är medräknat. Tryckfalletmotsvarar 1 °C vid max kyleffekt.
Q2 kW
Rördim.
15
.
lo
9
- itii
8
:..
-L
j
f
___
1 3/8
1
1 1/8"
6
5
, .
i
1
I
f
{
r
i
4
3
_
-
1 T
?/8"
:
3/4"
2
. . .1
.
.•
._.
f ^
.
.__.
«-.-
,.
III
._.
_.
__
lo
9
8
:
::
1/2"
6
5
4
3
2
1
111
I
_
.
,
I
...1
..
3/8"
j
1
±HIT
: 1
lo
20
30
Fig 2.38
40
,
Rak
rörlängd
50 m
13
Vätskeledningar av koppar
Köldmedium R12
Max kyleffekt Q2 kW
Tryckfall i normalt antal ventiler och krökar
är medräknat.
Tryckfallet motsvarande 1 °C vid max
kyleffekt
Q2
•
•
.
,-Y
.
_
..
•...
•
.,y
.
.-.. .
11
...- t.-t
rt
,III
•
1
.
..
.
Krm
.r
.+T
s
.-,
-.
-•
Rördim.
.+t-+'-TET'.
-
1
..
.
i
.
,
,
.
.
j
.-t
-..
j
.
;
io
9
1 3/8"
8
7
6
:1•
5a
•„
11•
•.r
}!
•
1
,
'...
.....,.•
/
.
•11
•.•
I
.
r••
`
•.
..
....
•
.r
J
•
•
.
1,
1
:
I
i
.,
1i,,
1
}
11
i
J
1
i
I
1 1/8"
•!
1
•
j1.
1
•
4
.
,.,
,.,
„•
,
,...
I
,;
.,
,,
III
,; ,,,
,
1
r.,!
1
,
III;
I
;i
,
,
!
I
11'„
:i,
1-r
3
I
..
-
-
..
...
-
•
• .-•-
:
.: .:::::::j
:::::::::::i..::
::::
-..._.-.
..,_.•_...
...
_.++.+-ter
• L .. f . . _-
1:
iiiT::: :
i:::
2
..+.
f
L
-
:::: : • : :
tom ,
•+t....-
:::
±1
::::-:i::
iiI
:::
IE E
3/4 "
t
J '::i:i.iE
_
I
.5
/8„
1
i
}
5 uu
uuij
_j :; ;
.
•
.
Y
: :::
..
.
.
•
.
•
•
.
.
•
t.
.
1
1
fJ.
r
• '•
1
ii
1::
fl
+
ii:
•:.
.
:
}
.
• . .
:
. t
•-}
: '
::
YH
t
r -}I
f'
tf-
+
-•.-+t
•:
I
i
.: : •
. :t::
I
::
iITi.::
. LiTI_iT_
;:;
::
:;
I
11M
_
10
20
30
Fig 2.39
______
I
H
H--
3l8"
:j ff;i
1
1
1:. ;
• ;-
:: •
:
:::
1
1/2"
I
40
Rak
rörlängd
50 1i
14
2.4
Rör väljs enligt (1) kod I 3.21.
ISOLERING
AV.
KYLKOPPARROR
Sugledningar för frysanläggningar isoleras alltid från kylares anslutning innanför droppskålskant och fram till kompressor.
Sugledningar för komfortkyla och direkt förångning isoleras även med hänsyn till att dropp
ofta uppstår vid dellaster eftersom expansionsventilerna då är för stora och reglerar sämre.
Sugledningar
för kylrum isoleras också
normalt. Alternativt kan man använda värmeväxlare vid varje kylare, dock isoleras alltid
där tillfälligt obetydligt dropp inte kan tolereras
som t ex för rör som passerar över instrumentutrustning, ovan undertak i kontorsrum o dyl.
Tryckledningar kan bli föremål för isolering ur
ljudsynpunkt vid passage genom ljudkänsliga
rum eller i schakt i sådana rum.
Isolering utförs med slang av mjuk cellplast
enligt (1) kod K4.114 som vid klenare dimensioner är billigast och ger fördelen av att
kylentreprenören själv kan utföra den i samband med rörmontaget. Montering utförs enligt
fabrikanternas anvisning.
Isolering med slang av mjuk cellplast
Anläggningstyp
Sugledn isolering, m m
Komfortkyla
Kylrum
Frysrum
9
9
19
Täckning av limskarvar med s k korrosionstape föreskrivs. Isoleringen med cellgummi
målas eller täcks normalt inte. För synliga rör i
kontorsrum, korridorer o dyl kan av estetiska
skäl föreskrivas täckning med plastplåt.
..
2.5
KOLDMEDIEROR
..
0
AV STAL
För byggnadsstyrelsens anläggningar räcker i
allmänhet kopparrörsdimensionerna. Undantag
utgörs i första hand av sug- och tryckledningar
till större komfortkyla med direkt förångning
och då nästan alltid med köldmedium R22. I
tabellen nedan ges därför endast kapacitet för
några större dimensioner och R22.
För andra
kopparrör
kvadratiskt
ekonomiska
fall kan man utgå från grövre
och proportionera
kapaciteten
mot rörinnerdiametern
eftersom
gashastigheten skiljer mycket lite.
Beträffande oljefickor, tryckfall etc, se avsnitt
2.3 " Köldmedier av koppar".
Max kyleffekt, kW, för sug- och tryckledningar av stål och köldmedium R22.
Sugledningar:
Rördim
d i ' mm
t2= +10°
+5°
0°
-50
100
160
250
430
93
150
240
395
85
140
230
360
73
120
195
300
54,5
70,3
82,5
107,1
Tryckledning ar:
Rördim
t1= +20° +30°
di • mm
70
43,1
112
54,5
185
70,3
273
82,2
478
107,1
-10 °C
60
100
160
250
+40°
+50°C
82
130
217
308
505
95 106
152 170
253 284
349 391
588 659
Observera att effekten avser systemets kyleffekt även för tryckledningarna.
Isolering av sugledningar väljs med platsskummad cellplast enligt (1) kod K4.115.
Isolertjocklek väljs till 30 mm för komfortkyla.Vid ändavslut föreskrivs ytbehandling av
rören f o m fläns e d till minst 200 mm innanför isoleringen i utförande med stålborstning
till ST2 enligt SIS och strykning 2 ggr med
asfaltlack.
Erfarenheten från andra isolerutföranden av
kalla stålrör är nedslående, beroende på slarvigt utförande av diffusionsspärren.
3.
KÖLDBÄRARRÖR
3.1
Köldbärare
Vatten väljs för från kylaggregat utgående
temp normalt högre än ca +4 °C, därunder
väljs etylenglykollösning eller annan lämplig
köldbärare med fryspunkt ca 10 °C under utgående köldbärartemperatur.
Vid lägre köldbärrartemperatur än ca -20 °C är
etylenglykollösningens värmeöverföringsegenskaper dåliga och andra ämnen som kalciumklorid och spritlösning skall användas.
Propylenglykol,
dyrare och något sämre än
etylenglykol beträffande värmeövergång,används t ex vid risk för kontakt med livsmedel.
15
Frystemperatur - viktkoncentration för etylenglykol är följande:
°C
0 -5 -10 -15
%
0 15 25
-20 -25 -30 -35 -40
3.32
Köldbärarrör
av koppar
Rör väljs enligt VVS AMA 83 Kod I 1.32.Eventuellt erforderliga grövre rör väljs enligt
11.33 (SMS 1889).
32,5 39
44
48 52 55
Standarddimensioner
Ansl
3.2
Dy
Di
mm
tjocklek
mm
mm
Materialval
nr
Längdutvidgning på grund av teperaturskillnad
för anläggning i drift resp avställd har i en del
fall gett problem när plaströr valts.
För små system är vanligen kopparrör
fördelaktigt. För större system och p g a att
systemen är slutna och risken för invändig
korrosion därmed är liten, väljs normalt handelstuber av stål. Där köldbärarsystemet utgör
en betydande entreprenaddel bör båda alternativen tas med i anbudsfrågan. I flera fall där
stålrör plus isolering med platsskummad
cellplast föreskrivits med valfrihet att för de
klena dimensionerna upp till Dy = 70 m m i
stället välja kopparrör plus isolering med mjuk
cellgummislang har detta alternativ valts.
3.31
Köldbärarrör
av stål
Rör väljs enligt VVS AMA 83 Kod I 2.111.
Se även RA 83 Kyl, sida 50.
Standarddimensioner
Ansl
Dy
Di
Gods-
nr
mm
mm
tjocklek
mm
15
20
25
32
40
50
65
80
100a
100b
125
150
180
200
250
300
350
21,3
26,9
33,7
42,4
48,3
60,3
76,1
88,9
101,6
114,3
139,7
168,3
193,7
219,1
273,0
323,9
355,6
17,3
22,3
28,5
37,2
43,1
54,5
70,3
82,5
94,4
107,1
131,7
159,3
182,9
207,3
260,4
309,7
339,6
2,0
2,3
2,6
2,6
2,6
2,9
2,9
3,2
3,6
3,6
4,0
4,5
5,4
5,9
6,3
7,1
8,0
Av ansl.100, här betecknade a och b, lagerförs
normalt endast 100b.
15
18
22
28
35
42,
54
3.4
15
18
22
28
35
42
54
12,6
15,6
19,0
25,0
31,0
38,0
50,0
Strömningshastighet
temperaturändring
Gods-
1,2
1,2
1,5
1,5
2,0
2,0
2,0
och
För strömningshastighet
gäller här som för
köldmedierör optimala gränsvärden. Dylika
befintliga data har ej kunnat uppbringas.Tills
vidare används erfarenhetsvärden i Fig 3.4143 över hastighet som funktion av flöde.
Inte heller för temperaturändringen finns optimalvärden tillgängliga. Värdena är kopplade
till optimalvärden för kylbatterierna. Vattenkylaggregatens karakteristik är sådan att vid bestämd utgående köldbärartemp erhålls samma
kyleffekt för olika flöden eller temperaturändr i ngar.
Erfarenhetsvärden för temperaturändringen
lägst 5 °C och högst ca 8 °C.
är
0 ,2
0 ,3
0 ,4
0 ,5
0,6
0 ,7
0,9
0,8
1
3
,
1.1
•
1 1
,
r
•
r
I
r
r
•
,
1
•
•
r
1
1
1
.
•
.
'
.
•J
I
.
.
1
1
1
•
_•.
,
•
i
•
.
1
•
r,
r
.
•
.
1
r
.
,
1
1
1
•
_.
r
•
1
:
1,
H
..
,,
.
1
.
•
•
I
,
1
,
.
,
1
I
1
'
,
1
•
.
,
I
1
.
I
1
.
•
.l_.l..
.
1 • 1
,
'4
,
,
I
:T:i
1
,
,
.
,
1
•
1
,
I1
1
I
•
!
•
,
/
,
r
1
1
1
,
.
/
•I I
1
1
I
,
I
,
Ir
1
1
.
1
I
,
I
1
1
y.i
,
1
r
r
•
•
1
;,
y
•
t 1
1
.
p..;.
,
,
i
1
1
1
11
Ansl.nr 15
Max värden för hastigheten enligt streckad
linje användest.v.
('
1
I
111
')
..
•
'
TT
- -t- --
•
,
,,
1
•
'
:
m/s Strömningshastighet
`.
1
,
(
,
,
1
1
r
/
I
1
J
l
I
1
1
•
,
•
,
1
1
.
,1,.
(
,
1
11
,II•
{
1
1
.
1
1
I
,
1
•
1
j
1
I
I
1
,
r1
r
;
;
I/
1.,1
'••
1
,
1
;
1
1
1
:
4
•
I
I
1 1
,
II
..
1
1 /
,
I •
11'1
r
,
;
11
• • I
..,
•
1 ..
T
T•
20
..
•
.
5
•
•
.
'
•
r•
•
.
,,
•
.
...111
•
•
.
.
.
••.
-
,
'
I
.
•
Fig3.41
..
,.
.
'
.
1
..
'
.,/
.
T
2
..
1
•
.
1•
•
•1
•
r
1
1 /
1
,
1
.
8
,
•
I
.,
•
•
•
/
,
1
.
r
.
1
,
1
r
.
1
1
1
1
••I
1
,
.
r
.
I r 1•
t
,
1
1
t
,
,
.
•
.
r
1
,
,
,
1
;
1
,
(
I
1
•
1
,
,
,
r
,
r
1
1
•
'
11
1
1
•
1
,
1
I
.
1 1
.
•
•
.:
•
10
`.
I
1
•
.
•,
1'1•
,.:
•
,
•
;..
,
1
•
r
•
1
,
•,.•,•
1
1
•.1
I
1
1
r
1
1
1
t
,
1
,
1
I
1
,
1
1
'
1
;!
1
•
-,•
r'
1
1
,
r
1
,
1
.
z
'
1
,
t:
r
1
,
r
T.
:.?
50
:.H.
1 I
111
1
•I
::'/jH
0
rr
1
,
•
1
•
,
1
r
1
•
,
1
1
,
I
1
1
.
,
•
I
,
1
1
1
1
1
1 11
,
,r
1
•
I
•,•
,
•.
1
r
..
'
65
.
1
,
1
1
1
•,
11
:
1"
1
•.
• ,
,
1
•
r
•
•
1
,
r
r.
r
•
,
•
.
1
'
b
,
I
.
.
.
I
,.,
•
•
.
•
.
I
..
•I.
i
r
•
.
•
1
••
1
r.
r
..
D°?
liter/h
t
g?_ Q. n
Flöde
Oz
3C1
o,
•
00
3
o,
0,
:
6
1/
T
...
--
-
8
- - - -. - . .
_..__....
:
,
...
i
..
...
...
--
1
1
+
.
.
,
,
,
:
.
t
1
Ltt
h
::
.
.
•
r
1
1
(
.i
.
I
1
I
1
t +
i,_+.
;
;
1
-
1
T
!1
I
t
1
_.
,•
1
Maxvärden för hastigheten enligt streckad
linjeanvändest.v.
---
-iII
"•--
!
I
..__..
m/s Strömningshastighet
4
_i"
1
1
fJ
1
_,
.
,+
H
+
'
'
t4
•,
•
,.4
1.
1
,
..,
.111
..
_, ;
I
,
•
,
.
!-
•
:
_
/
•
_
-
r
1.
,
,
8
Fig3.42
•
/
,
•
-
'+y'r,.
1
1
1
.
'
I
•
z
9 1O
-..
-
-
..
Ansl.nr 100a100b
,
,
.
1
,
12
•-
1
,
i+
H
t
I
1
i
1
f
}
,
J-.-
i
1
1
-rr
1
y i
i
1
t
,
1
I
1
,
:
,
1
(
I
{
1
I -+ +
I
1
1
•
l
1
J
1-•
1
/
-i
.
i
1
1
•
1
1 1
1
1
1
,
150 180 200
.
1
1
1 _ .-
1 1
1
r
1,,
,
1
'
1
I
I
1
.
. .,
,1.1.;+,
1
a_
,
..
•
. .
,.
1
,
1
1
_
I
250
.
j
,
.
.
-
..
- --
7 8
.
,
,
06
Flöde
liter/h
50
0, 2
0, 3
0,4
0+5
0,6
0,7
fl , 8
0,9
1
2
3
i;
•
1
2
r
f-.
I
I
t
'-1
I.
,.
•
r--
.
,
100
;..
`
I}V
``
i
E1+
•,
i'
11
I,
•
,
'
r..
.
,
4
t
I
I
f
i
I
If
I
,
I
i
,_..
a
"f
l
-'
I
I
I
I
I
'a.
I
I
t
t
_
;
t
-r
_
t
I
- I
-1
T
-t
i
r
$ ..
#
I
_
-'t-
_
t
,
,
,
I
,
I
,
I
1
'
,
I
i
,
I
l
-
-!
I!
I
i
I
I-
r
I
,
I
I
L
_
-
1
i
+
'
I
!
I
' I
I
I
r
i
I
å
I
;
t
I
Y
1
r
{;
t
t
I
;
+
1
I
I
1
. ..
i
I
H
i
,
{
1
i
2
_r
,
Y.
1
1
1
-.
I
I(
j
e..y
i
'
r
,`y
I
.,
1
fT
,
1
I
fT
7.
4
j
I
I
1
I
-
H
I
I
.i
I
I
11
I
I
;
T-
1
I
I
1
V
±"
I
I
1
i
!
+
I
I
..
{
i
I
_
_
i
l
t
-
,
i _
_
;
I
-
'
j1il
I
I,;
I
I
1
I
H
..
I
}
I
1,
I
,
}
I
i
4
I
I
f
I
.
I
I
•
-t-Y
I
I
I
I
I
i
1
i
I
V
I
I
I
I
t 1
,
I I
,
..F
,
4
1 I
I
i 1
I
Ir
i..
, 1
1
I
I I
i
,I
I
j
i
,
l
tI!!
i
,.
FI
I
I
t ( I
I
I
1
1-,
{
I
I
,
t
I
1
-f
II
i
I
,
I{
1
I
_I
111
f I
1
f
i,
I
-1
1 I,
{ t
i
1.
'
I
T
I .
i
•
_ _..
3
i
'
!
I
t
II
I
I',
'I'-r!
r_1'
I
1
,
;
l
t
{
.-F-
_..
i
'
I
1
j
I
i
I
_i_
I
l
I
I
I
i
i'
I
!
}
t;,
t
1 ,
,
I-
III
1
f
-1
'II,I
I
I
I
.---...}_
1
,
.....
_
I
r j
1
i
l
i
1
I
i
I
..-+-
iI
I
f
I
I
i
1
I
t .
I
1
I
I
j
T
I
'i
j
I'
l
II
,,,
I
i!
1
1'
.y
,I
l
I
1
1
I
,
.
;
I
.
I
,
F
I
yI
iI
liI
l I
I
t
ii r
1
1.
i
I II
II,
'
I I I
I j
1
{
,
I,
!
1
'I I r
II
I I
i j
„
I
I
I) I
1
1
r
1
,
,
',
Y
1
F
1
1
I
r
I
f
_.•
,
i
-1..1
6
,
Y
1
1
I
F
i
1
1
Max värden för hastighetenenligtstreckad
linjeanvändest.v.
_i
.
{
m/s Strömningshastighet
.-
..I
I
1
'r
.}
I
i
I
;
i
I
1
i
...
I.1-
.,
,
I
i
i
.I
. t.
,
i
I
j,
I
fl
.
.1
1
t
1
I
»
'1
!
I
I
i
I
....
f
L
-
-+
l
.-
I
I;
i
I
I
i
l
I
'
1
1
I
i
I
t
1
I
I
r
'
,
i
,
I
D„ mm
..I
I
I
j,i
I
1
I
I
4
t
,
I
,
"',
I
j
I
I
>
,
I
I
i
,_
I
I•
f
'.
I
I
r
I
,
i,
l
I
,
r
,
1
1
i
I
I
''I
I
i
i
I
I
i
I
I
I
I
I
I
t
j
I'
T;"`t»"!-
I
I
,
r
I
I,
i
I
i
i
'
I
!
(
I
I
I
t
Fig3.43
I
,
II
1
t
I
I
1
r'
,
I
j
I
I
1
',
I
I I
15
T
I
I
.-
,
I
I
I
-•.
I
1
i
I
,,
i
I
I
,
.-
-r-
y
I
I
i--1
i
i
I
1
1
I
-- y
j
I
1
I
-.
I
•
'
L
I
I
I
i_.,-
I
I-;
I
I
I
I
F.Y
-t
,
I
r 1 i
i
1
M
I
1-
-
I
1
t
i!
I
r
I
r
,,
'I
i
I
•
I
I
,
t-
r
.}
1
t
i
I
1
,
-'
,
I
f
1
(
IIi
i
I
j
l
I
i
I
I
r
I
I
{`Y'
I
I
1
i
I,.
_
1
, 1 I
..
1
1-
i
1-{-
r'1
1
I
l
I
I
r`
r
i
1
rr!
f
i
I;
t
'
+-+
I•I
I
i
{
. 1i
--
f
I j t
I
+--
-
2
;
,
i
1
!
,
1
I
I
1
I
I
I
I
1R
r
t
I
i
I
`-
,
I
t
r
,
i
t
4--
I
1 f
'-
1
4
1
I
I
rit(
,
I
1. I
t
I
'
I
i'r
i
I
i1
1 }
I
I
, t-i
I
.i_r,
I
C
1
[
I,
.
i
,
I(
'
r
l
(
j
;
l
I
)'
I I
I
I
I
r
i
,
r+
{
'
,
,-1
1
!
r I Y
j
: I
1
i ,
I
I,,
.
I
I
i I'
I ,I
t I
i
f
,,I
'
{
I
,,
iI
j
,I)
i
i I
-
I,
1,
I
Ft
,
Iii
li
r}
,1,
T
-
•-
.
,
•
1
,
.
_
+--,.,
I
,
1
._.
-.-
'1
28
l
l
{
1
I
r
i
I,
I
•-;_'
1
,
i1
1 1
I
1
,
1-I
,
' .
-•
6
i
i
r
.
r
1
I
.
-
1
-
I
,
-f.•
,-1
I'
-}.,.
I,
1
.
.
.
I
I
,..
1
1
...-
I
r
I
'
t
I,
_
!
,
.-t.
i
,i
I
•
t
I
his
{
.t
-• 7 :
I
II
I
I
I I
,.-t
78
,
I
,
,
_r»-..,
I
I
,,
,
I
, 1.
I
,
04
--+
I
I
I
I
f
I
i
t
-I.-,
.+.r
_,....+.
'
I
•
,
»._
I
+
I
I
I
1
I
I
r
1
f
.t-
i
i
j
,
t
I
»_-i......
..-
.
r-
I
I
•--t
•
r
yi
i
-
1
-;-
r
1 1
I
'r
I
. I _w,,,,,
I{,
,...t
I;
i
I'
{
I,
;
I
• '
'
42
}
t
I
I
'r_
I
I
-r-
•
1
f
"}.
,
I
i,
-.
j,
I
i
1
I
t..
,
i
1
I.
}-'•'..^.i
I
I
I
l
l
II
1
t.
I
„
_
I
I
I
_r.
1
Y-
I
1
-Y
i
i
I I
1
i
} r '
i
{
--f
f1
'--
11 11
i
I
}
l i
,
7
!
IIi
.
r
1
l
I
r
i
i
j
I
i
I
r
I
;
';.
I
I
r
_
I
1
I
(
r
,r
,
,.
!'
I i
I
(
_
_
_
I
'
i
I
I,
j
I
I
f
r
,
I
I
I
l
i
I
I
4
F
I
I
- r
I
T
,
-_
I
I
I
-'T-
I
I
_. *...
J
_
;I,I
I
I
,
lip
h
i,
j
,
_
)
-
0
-<
0o
^h
C
Flöde
liter/h
(D
-
ro
0•
-
r^
cQ
r
p.
m_7
Q. Q.
O:
=o-)
_.
O'
-t
76,1
70
19
3.5
Isolering
av köldbärarrör
Köldbärarrör av koppar isoleras som kylkopparrör enligt punkt 2.4. Tjocklek 9 mm för
komfortkyla, 13 mm för kylrum.
Köldbärarrör
av stål isoleras som köldmedierör av stål enligt punkt 2.5. Tjocklek 30
mm for komfortkyla, 40 mm for kylrum. For
överisolering av fläns, koppling, ventil o dyl
väljs fast överisolering enligt (1) kod K4.22
med följande utförandekrav:
Overisoleringen
utförs i princip som om
objektet utgör del av röret, utan förtjockning
intill en minsta isolertjocklek av 15 mm vid
flänskant, ventilhus o dyl.
Ventil med svetsanslutning skall ha demonterbar plåt över spindel medgivande demontering
av ventilbröst . För ventil med flänsförband
skall hela plåten vara demonterbar på längd
som medger demontering av hela ventilen.
Normalt används kopparrör enligt VVS AMA
83 Kod I 1.32. För Dy större än 54 mm används handelstuber enligt kod I 2.111.
Kylprojektören anger på bygghandlingar
utblåsningsledning skall förläggas.
Ledningarna skall arrangeras med hänsyn tagen till kontroll av ventilers täthet och funktion
och undvikande av fukt i dem.
6.
Efter isolering kontrolleras plåtars demonterbarhet.
4.
2.
6.1
Normalt används kopparrör enligt VVS AMA
83 kod I 1.32.
För kylrum föreskrivs kopparrör dim 22. För
föreskrivs
dim 28, värmetråd
med
effekt ca 20 W per m rör, vattenlås före tratt
samt isolering med 19 mm tjock cellgummislang eller, av brandriskskäl, t ex 20 mm: s
cellglasskålar.
5.
Sluten återkylningkrets
rativ eller rent luftkyld
apparat.
med evapoåterkylnings-
Kylmedelrör
för kyltornskrets
På grund av syresättning
från kylluften
är kyl-
medlet (vatten) korrosivt.
Vad som sagts om plaströr för köldbärare gäller även här, dock i betydligt mindre grad.
Tills vidare väljs rör av rostfritt stål enligt SIS
2333.
TOVATTENROR
Av praktiska skäl rekommenderas att låta dessa
rör ingå i kylentreprenaden med dragning fram
till tratt, spygatt eller brunn ingående i VS.
frysrum
KYLMEDELRÖR
Med kylmedelrör avses här rör för
1.
Oppen kyltornkrets
Losstagbar plåt fästs med plåtskruv.
Före isolering stryks plåtar och ventilbröst
resp hela ventilen, inklusive motflänsar, med
Lagomat Acmosil.
var
0
UTBLASNINGSLEDNINGAR FÖR SÄKERHETSVENTILER
Dimensioneringen av dessa rör läggs på kylentreprenören eftersom t ex tryckkärls yta är en
ingående faktor, okänd för projektören även
om han föreskrivit kärlets volym. Leveransen
bör också ingå i kylentreprenaden speciellt då
utomhus luftkyld kondenser ingår, varvid
dragning till yttertak parallellt med kylrör görs.
Godstjocklek 1,6 mm t o m anslutning nr 150,
däröver 2 mm.
Kopparrör kan accepteras om anbudsgivare så
önskar.
Strömningshastigheter som för köldbärarrör.
Temperaturändringen samdimensioneras för
kylaggregat och kyltom . Normalt värde är ca
7 °C.
Kylmedelrören isoleras ej.
Beträffande fördelningsproblem,
se under rubrik "Kyltorn" 9.6.
6.2
frysrisk etc
Kylmedelrör för sluten
återkylningskrets
För mindre system, t ex glykolkrets för mindre
dataanläggningar, väljs rör av koppar som för
köldbärare enligt punkt 3.32.
För större anläggningar väljs handelsrör av stål
som för köldbärare, enligt punkt 3.31.
20
Stålrören rostskydds - och täckmålas.
4
Värmepumpar vid hög temperaturnivå.
Temperaturändring och strömningshastighet
normalt som för kyltornskrets.
R22
1
Komfortkyla.
Kylmedelrören isoleras ej.
2
Kylrum.
3
Frysrumsanläggning med öppna kompressorer och rumstemp helst ej lägre än
ca -23 °C.
7.
KÖLDMEDIER
Här är endast R12, R22 och R502 aktuella om
man bortser från speciella turbokompressorköldmedia såsom Rl 1 m fl. För turbomaskiner accepteras det köldmedium som anges i
anbudet.
R502
1
Frysrum med såväl öppna som semihermetiska kompressorer.
R12
= Difluordiklormetan
CF2C12
7.2
R22
= Difluormonoklormetan =
CHF2C 1
Aven vid fullständig beskrivning anges endast
"Erforderlig driftfyllning".
C2F5C 1
Erforderlig mängd är beroende av en mängd i
förväg ej fastlagda faktorer och skrivbordsberäkning leder lätt till halva erforderliga mängden.
=
R502 = 48,8% R22 +51,2% R115
R115 = Pentafluormonokloretan=
R502 är en azeotrop blandning vilket innebär
att den uppträder som ett enhetligt ämne och
inte är destillerbar.
Köldmediets kyleffekt per m3 suggas är grovt
sett lika för alla medier vid samma tryck och
eleffektbehovet per kyleffektenhet är också
ungefär lika . Kyleffekten är dessutom ungefär
proportionell mot absoluta trycket.
Exempel:
R22 har vid samma förångningstemperatur
ungefär 1,6 ggr högre absolut tryck än R12.
En given kompressor ger då ca 1,6 ggr större
kyleffekt med R22 än med R12, men behöver
också ca 1,6 ggr större motor.
7.1
R12
1
Användningsområde
Små hermetiska kompressorer för såväl
kyl som frys . R22 ger för höga tryckrörstemperaturer vid frys.
2
Turbomaskiner , oftast större sådana.
3
Vissa anläggningar med mycket höga
krav på driftsäkerhet. Haverifrekvensen
är mindre än med R22 och med luftkylda kondensorer klarar man högre kondenseringstemperaturer extrema sommardagar eftersom R 12:s tryck är lågt
och standardutrustning nästan alltid är
konstruerad även för R22.
Fyllningsmängd
i kylsystem
Skulle mängden vara föreskriven uppstår
problem med kontroll av påfylld mängd och
trassel med efterdebitering . Vidare kan entreprenören ha förlorat fyllning genom läckor,
vilket han själv bör stå för.
7.3
Köldmediers
ozonpåverkan
I dag är man överens om de fluorsubstituerade
fluorvätenas , CFC: s, nedbrytande effekt på
atmosfärens ozonskikt.
Ozonskiktet skyddar allt levande från för
kraftig exponering av solens ultravioletta
stråning som bl a ökar risken för hudcancer.
CFC får under inga omständigheter släppas ut
fritt utan skall samlas upp i härför avsedda
tuber.
Som komihåg gäller att ju lägre R-nr desto
aggressivare är gasen på ozonet.
8
KOMPRESSORER
AGGREGAT
OCH
8.1
Kompressorer.
Användningsområden.
a}
Helhermetiska kompressorer
Eldistributörernatillåter i regel enfasmotor bara
upp till nominell storlek 1l2 hk (0,37 kW).
Denna övre gräns motsvarar ungefärlig kyleffekt enligt följande:
21
Förångningstemp °C -30
Kyleffekt , W
350
-10
900
+5
1700
Användningsområdet är i förstå hand enstaka
skåp och rum samt enstaka rum långt från
övriga kylda rum. Motsvarande aggregat
placeras då ofta intill , på tak eller på väggkonsol på kylda utrymmet. Kan omgivningen
ta hand om kondensorvärmet väljs aggregat
med påbyggd luftkyld kondensor . Större helhermetiska kompressorer med 3-fas motorer
används företrädesvis i enhetsaggregat t ex
takaggregat.
b)
Halvhermetiska kompressorer
Denna typ har lägre ljudnivå än lika stora av
öppen typ och ventilationsbehovet för maskinrummet är mindre. Frånvaron av axeltätning
gör typen lämplig för anläggningar som står
stilla längre tid, t ex för komfortkyla.
Typen har på senare år blivit dominerande för
kyl- och frysrum i butiker , restauranger,
forskningsinstiutioner etc.
c)
Oppna kompressorer
För större industriell kyla är öppna kompressorer regel . I övrigt har typen ersatts med
halvhermetisk kompressor där inga speciella
skäl för annat val föreligger.
d)
Turbo- och skruvkompressorer
För byggnadsstyrelsens anläggningar är dessa
typer aktuella för komfortkyla med köldbärare
från ca 500 kW kyleffekt . Upp till ca 1000 kW
används även parallellkopplade vätskekylaggregat med semihermetiska kolvkompressorer av haverireservskäl . När kyltornsvatten
finns och speciellt när luftkanaldragning till
maskinrum blir lång, väljs slutet kylsystem för
motor till öppna turbo- och skruvkompressorer.
8.2
Kompressoraggregat
För kompletta aggregat specificeras aldrig
kompressorer för sig.
Utrustning utöver standard enligt AMA, som
bör sitta på aggregaten , specificeras under aggregatrubriken.
Ett väsentligt framsteg , som minimerar installationsarbetet , utgörs av kompaktaggregaten
enligt (1) kod R7 .1. Exempel på tilläggskrav
finns i (2) sida 40 (55/19).
Kompaktaggregat med vätskekyld kondensor
förekommer med kylmedel från köldbärarsystem . Härvid används AMA koden med
ytterligare en siffra t ex R7 .111 och rubriktexten utökas med ".....med vätskekyld kondensor" och kraven för kondensorn anges.
Glöm ej att beakta ljudproblem.
a)
Kapacitet
En kompressor har 4 å 5 % lägre kapacitet per
°C lägre förångningstemperatur . Tryckfallet i
sugledningen glöms oftast bort och kompressorn specificeras för samma förångningstemperatur som kylare . Normalt svarar tryckfallet
mot 1 å 2 °C ändring av förångningstemperaturen.
Här rekommenderas att ofta specificera aggregaten för 2°C lägre förångning än för kylare
och att genomräkning av tryckfallet görs för
rak rörlängd större än 50 m.
Leverantörerna gör ofta kapacitets - och elbehovdata attraktivare genom att förutsätta t ex
viss värmeväxling och stor underkylning, den
senare ger ca 1% högre kapacitet per °C vid
oförändrat elbehov . Eftersom katalogdata ej
utgör kontraktshandling måste entreprenören i
sin specifikation lämna uppgift om kapacitet
vid specificerade kondenserings - och förångningstemperaturer med de övriga betingelser
som gäller för anläggnigen.
b)
Motorstorlek och startsätt
Kyl AMA 83 har bestämda krav för motorers
överdimensionering som normalt är tillfyllest
utom för värmepumpar med hög drifttemperatur. I sistnämnda fall föreskrivs även av
andra skäl att aggregatkonstruktionen skall
tillåta inställning av högtryckspressostaten för
brytning vid viss kondenseringstemperatur.
Brytvärdet
väljs med marginal till högsta före-
kommande driftvärde.
Speciell startanordning t ex Y/D -start eller dellindningsstart väljs i samråd med elkonsulten.
Kompressorn måste då ha anordning för avlastad start.
Har projektet inte egen transformatorställer eldistributören krav på Y/D- start varvid gränsen
brukar ligga vid 5,5 kW.
c)
Val av kompressortyp
i aggregat
Se även under rubrik "Kompressorer. Användningsområde" 8.1.
22
Följande grova rekommendationer ges:
Ange endast hermetisk typ där fritt val mellan
hel- och halvhermetisk kompressor kan ges.
Undvik små helhermetiska kompressorer för
platsbyggda system då de flesta typer saknar
oljenivåvisning . För gränsfall beträffande storleken kan man genom val av köldmedium R12
i st f R22 och R502 finna en tillräckligt liten
halvhermetisk kompressor.
Välj alltid öppen kompressor för turbokompressor liksom för skruvkompressor om
aggregatet bara har en köldmediekrets eller om
systemet vid en kompressor per aggregat inte
har minst två aggregat . I övrigt väljs öppen
kompressor endast för industrikyla och där
speciella skäl finns.
d)
Oljevärmare på kompressor
Oljevärmare på kompressorer erhålls till relativt ringa merkostnad och finns numera mycket
ofta även om den inte är föreskriven. Den
bidrar till minskad haveririsk och minskat
slitage . Diskussioner med olika installatörer
har lett till följande rekommendation:
Föreskriv alltid oljevärmare utom för små
(enfas ) hermetiska kompressorer placerade i
varma utrymmen.
e)
Oljebyte
Oljebyte under garantitiden behöver inte ingå i
entreprenaden . Det är direkt olämpligt vid
enhetsaggregat . I andra fall är byte nästan alltid förorsakat av kompressorhaveri eller slarv
vid montaget och faller under garantin.
0
Specifikation av kompressoraggregat
Kyl AMA 83 har mer omfattande krav för
utrustningens omfattning och utförande än
AMA 72 hade.
Exempel på ofta erfoderliga tilläggskrav finns i
(2) sida 40 (55119) och sida 70 (55/13).
Storleksgränsen till andra systemlösningar
som t ex kyltom plus vattenkyld kondensor är
flytande . Som tumregel bör luftkyld kondensor alltid övervägas vid kyleffekt under ca 500
kW.
b}
Denna typ av kondensor är mycket billig men
vattenkostnaden skyhög . För större anläggningar ligger lönsamhetsgränsen vid ca 50
drifttimmar per år. Av detta dras slutsatsen att
det nästan aldrig är lönsamt att kapa kondenseringstoppar med stadsvattenkylda tillsatskondensorer.
Vid stora anläggningar måste man beräkna den
kapitaliserade driftkostnaden även om det
synes hart när omöjligt att välja annan typ,
eftersom åtskilliga tusentals kronor i kapitaliserad driftkostnadsskillnad kan stå till förfogande för genombrytning av befintliga bj" klag, anordnande av rörslitsar etc. För t ex en
komfortkylanläggning är summa driftkostnad/tim för kompressorer plus kondensor ca 3
ggr så hög vid tappvatten som vid luftkylning.
Av lokala skäl måste man ibland vid små
system (någon enstaka kW kyleffekt) välja
tappvattenkylning . Innan valet sker undersöks
om inte angränsande lokal har storlek eller
ventilation stor nog att svälja kondensorvärmet
från aggregat med påbyggd luftkyld kondensor.
c)
Sjövattenkyld kondensor
Denna typ väljs om pump och rörledningssystem finns eller måste finnas för annat ändamål annars blir enligt genomräknade fall anläggningskostnaden i allmänhet för hög. För
tveksamma fall måste kostnadskalkyl göras.
Otillfredsställande filtrering vid sjövattenintaget har i flera fall gett problem och kostsamma ändringar i efterhand.
d)
9
KONDENSORER
9.1
Olika typer.
Användningsöversikt
a)
Luftkylda kondensorer
Dessa kräver ringa tillsyn vid direktdrivna
fläktar och har låg driftkostnad.
Lokala betingelser , ljud från fläktar och
hetgasledningar etc, kan förhindra ett riktigt
val av denna typ. En nackdel är driftproblem
under extremt varma dagar då kylan dessutom
behövs som bäst.
Vattenkylda kondensorer med
tappvatten
Evaporativ kondensor
Denna typ är lönsam på stora industrikylsystem men inte aktuell på byggnadsstyrelsens
anläggningar.
e)
Vattenkyld kondensor plus kyltorn
Denna kombination är alltid aktuell för stora
anläggningar
med turbo- eller skruvkompres-
sorer.
För luftkyld kondensor har ovan angetts en
storleksgräns av ca 500 kW kyleffekt och
däröver är alternativet närmast med kyltorn.
För gränsfall bedöms risken stor för att en utredning om bästa alternativ kan kosta lika
mycket som den framräknade vinsten med bästa lösningen.
23
9.2
Luftkylda
a)
Materialval
kondensorer
Alla välkända fabrikat har tuber av koppar,
lameller av aluminium och hölje av aluminium.
Några har även tuber av aluminium.
Föreskrift om materialval görs ej. Kontroll
sker genom datablad som skall bifogas anbudet.
Korrosiv atmosfär kan kräva annat material
och/eller ytbehandling.
Allmänna utförandekrav i övrigt enligt Kyl
AMA kod R8.26.
Vid lika anbud ges större lamelldelning plusvärde med hänsyn till mindre känslighet för
smuts.
b)
Uppställning
Mindre kondensorer
bör om möjligt av
kostnadsskäl ställas upp direkt på horisontella
eller svagt lutande yttertak . Tryckfördelande
plattor under benen med gummimatta under
ger stomljudsisolering och skydd för papptak.
Innan föreskrift upprättas skall samråd med
byggnadskonstruktören ske.
När ovanstående ej kan eller får tillämpas sker
uppställning på balkar som via tubrör fästes till
bjälklaget . Balkkonstruktionen ingår normalt i
bygget och kan ej slutgiltigt fastläggas förrän
kondensorn bestämts till fabrikat och typ. I
kondensorleveransen skall ingå vibrationsisolatorer av standardtyp.
Då underliggande lokaler är mycket ljudkänsliga, t ex bostäder , fastläggs slutgiltigt utförande av isolatorer och balkar av fackman inom
ljudområdet och först sedan kondensorn upphandlats om man ej i detta fall låser den i förväg till fabrikat, typ och storlek . Om rördragningen och ljudkonsulten så tillåter bör bälgrör
i anslutningarna undvikas då utmattningsbrott
inte är ovanliga.
Vid val av uppställningsplats, höjd över tak
och placering , i förhållande till andra kondensorer beaktas risken för återcirkulation av
värmd luft.
Praktikfall:
I ett fall med fem stora kondensorer och i ett
annat med tre vattenkylaggregat var handlingarnas föreskrift "erforderliga vibrationsdämpare" resp "det åligger entreprenören att
stomijuds- och vibrationsisolera aggregaten". I
båda fallen gällde det upphandling på fullständig beskrivning . En ljudexpert som besiktningsförrättare tog ställning till nackdel för
beställaren när enligt handlingarna levererade
anordningar ej gav önskat resultat.
c)
Kapacitet
Med erforderlig kyleffekt uttages kondensoreffekten via Q1/Q2 - diagrammet fig 9.21.
d)
Ternperaturdfferens
Med temperaturdifferensen avses numera alltid
skillnaden mellan kondenseringstemperaturen,
mätt vid kondensoms tryckrörsanslutning, och
den till kondensoro inkommande luftens temperatur.
I tabellen nedan är värden inom parentes framräknade optimalvärden . Att lägre värde väljs
för komfortkyla betingas dels av erfarenhet av
driftstörningar vid för höga tryck vid uppstartningar, d v s nedkylning , eller vid mycket
hög utelufttemperatur , dels av osäkerheten
beträffande energiprisutvecklingen . Det förstnämnda skälet styrks av att entreprenören förr
valde 15 °C och t o m högre, men numera ofta
självmant väljer 10 °C, visa av erfarenheten.
En avvikelse av 2 °C från optimalvärdet motsvarar en kapitaliserad förlust av ca 4 - 8 % av
kondensorns pris om elpriset inte höjs.
Dimensionerande temperaturdifferens:
Anläggningstyp
Temp.
Biff, °C
Komfortkyla
Kylrum
Frysrum
12 (16)
10 (10,5)
10 (10)
Vid specifikation av kompressorkapacitet används kondenseringstemperatur svarande mot
utelufttemp + 25 °C, t ex för frys
t1=+25+10=35°C.
Vid korta avstånd, t ex 1 m från långsidas mitt,
kan erhållas högre ljud från en kondensor med
tre fläktar än från en med fyra eftersom man i
förstnämnda fall är mycket nåra en fläkt.
En del fabrikat har utföranden med två olika
varvtal.
Exempel på förekommande värden:
Ljudnivå dB(A) 10 m horisontellt från
kondensors långsida. Storleken i Q1 kW vid
10 °C temperaturdifferens.
Fläktvarvtal
Högt
Lågt
Högt
Lågt
Q1 kW
30
30
150
150
dB (A)
53
46
58
47
Observera att det ej är samma kondensor vid
hög- och lågvarv utan storlekar med samma
kapacitet.
24
Q1/Q2 = Kond.effektlkyleffekt
Köldmedium: R12, R22, R502
Diagrammen nedan endast avsedda för
specifikation av erforderlig kondensors kapacitet
Q1/Q2 Halvhermetiska kompressorer
Kond.temp. °C
2,0
1,9
+45
.
+40
+35
+30
1,8
1,7
1,6
1,5
1',
1
1,
Förångningstemp
--10
0
+10
-20
-30
Kond.temp. oC
Q11Q2 Öppna kolvkompressorer
1,7
1,
1,
1,
1
1
Förångningstemp
1,
+10
0
-10
-20
Fig 9.21
-30
0°G
25
Ytterligare ca 5 dB(A) sänkning kan erhållas
med ljuddämpande fläktstosar till en kostnad
av grovt räknat 10 % av kondensorpriset.
Åtgärder med fläktvarvtal och stosar är
billigare än kringbyggnader som dessutom ger
rundcirkulation av varm luft genom kondensor.
Utgående från ljudnivån på 10 m avstånd
ändras denna vid avståndet L m med ca
-20x10 log (L/ 10)
vilket t ex för L = 100 m blir -20 dB (A) enheter och för L =1 m + 20 dB (A) enheter.
Vid flera lika kondensorer och med ljudkällan
fortfarande betraktad som punktformig blir,
åtminstone för stora avstånd, ändringen enligt
följande:
Kondensorantal
Ändring, dB (A)
1
0
2
+3
3
+4,5
4
+b
b)
Utförande m m
Små helhermetiska aggregat har oftast endast
en spirallindad dubbelrörsslinga. Något större
aggregat kan ha rörslinga i hölje som samtidigt utgör köldmediebehållare. Det förekommer även raka multipeldubbelrör med avtagbara vändkammare för vattnet, samt små tubpannekondensorer med demonterbara vattenkammare.
Då kondensorn, med hänsyn till den låga utgående temperaturdifferensen, är relativt okänslig för försmutsning, bör krav om mekanisk
rengörbarhet endast ställas vid mycket hårt
vatten, särskilt som sådant utförande ändå erhålls för större aggregat. Erfarenheten visar att
vid normalt vatten kan en syrarengöring av
slinga erfordras med intervall av ca 10 år.
Föreskriv att krävda prestanda skall innehållas
vid försmutsningsmotstånd
0,0001 m2 °C/W
på vattensidan.
Föreskriv vattensparventil.
9.3
Tappvattenkylda
kondensorer
Enligt vad som tidigare sagts under "Användningsöversikt" skall denna typ undvikas men
kan av lokala skäl ändå bli aktuell för i första
hand enstaka små kylsystem.
a)
Temperaturer
Dimensionerande temperatur på inkommande
vatten +20 °C. Kondenseringstemperatur minus inkommande vattentemperatur = 25° = dt.
Vattnets temperaturstegring dt -1 °C = 25 -1
= 24°C.
Aven med ytterligare höjning av dagens vattenpris blir ekonomiskt
dt ungefär samma
eftersom 1 °C ytterligare höjning endast minskar vattenatgangen med ca 4% och elkostnaden
för kompressor samtidigt ökar. Vid oförändrade priser skulle en höjning av dt med 5 °C
minska summakostnaden för el och vatten med
ytterligare ca 3%. Denna vinst avstår man ifrån
med hänsyn till problem med hög kondenseringstemperatur.
Kondensorns egen årskostnadsdel är helt försvinnande i förhållande till årskostnaden för
vatten, vilket leder till att utgående temperaturdifferens endast skulle vara c a 0,2 °C. Standardkondensorer är emellertid inte dimensionerade på detta vis varför här avstås från de sista 0,8 °C vattentemperaturhöjning
och medges en differens på 1 °C.
Ange flöde eller kapacitet.
9.4
Sjövattenkylda
kondensorer
För bräckt och av annan orsak aggressivt vatten föreskrivs marinutförande.
Försmutsningsmotstånd:
Bräckt vatten, insjövatten,
älvvatten
0,0002 m2 °C/W
Slamhaltigt vatten
0,0004 m2 °C/W
Temperaturdifferens och temperaturändring på
vattnet som för kyltomsvatten enligt nedan.
Föreskriv monterad vattensparventil även om
pumpen ändå måste gå. Kondenseringstemperaturen blir annars för låg vintertid. Föreskriv
vattenhastighet i tuber minst 1,0 m/s för nominellt flöde med hänsyn till avlagringsrisk vintertid. Ange max tillgängligt tryck för kondensor plus vattensparventil.
Kräv motfläns på anslutning för utgående vatten.
Ange flöde eller kapacitet.
9.5
Kyltornsvattenkylda
kondensorer
Temperaturdifferens mellan kondenseringstemperaturoch ingående vatten. 10 ° till 13 °C.
Vattentemperaturändring
turdifferens in.
ca 0,50 av tempera-
26
Vattentemperatur in +25 °C (se under rubrik
Kyltorn 9.6).
Försmutsningsmotstånd , vattensida 0,00015
m2 °C/W.
För vattenkylaggregat:
Föreskriv gummikompensatorer i anslutningarna endast om det är erforderligt ur ljudsynpunkt och alltid om det krävs att aggregatet är
fjäderupphängt av ljudskäl. Sidokrafters inverkan på fjäderupphängningens funktion måste
beaktas.
Ange flöde eller kapacitet.
Föreskriv max tryckfall 6 m vp. Oftast kan det
större pumpflöde som erhålls om levererad
kondensor har lägre tryckfall accepteras.
För flera mindre kylsystem:
Ange flöde eller kapacitet för varje system.
Föreskriv
max tryckfall
6 m vp inklusive
vattensparventil.
Föreskriv vattensparventil , eftersom små manuella strypventiler är svåra att ställa in för rätt
flöde i samtliga system , lätt blir igensatta vid
små hålareor och inte ökar flödet vid högre belastningar t ex efter avfrostning.
9.6
a)
Kyltorn
Allmänt
Kyltorn har den stora fördelen framför luftkyld
kondensor att ge endast ca 3 °C högre vattenoch kondenseringstemperatur extremt varma
sommardagar jämfört med en dag med +25 °C
och RF 50% för uteluften . Här är den karakteristiska lufttemperaturen den som mäts med
våt termometer. För normalfallet enligt ovan är
denna temperatur + 18 °C och extremvärdet är
ca +21 °C. Synpunkter från tillverkare och
kylentreprenörer beträffande samordningsfrågor etc ger grunder för att rekommendera att
låta tornen inklusive
elutrustning
ingå i kyl-
entreprenaden. För odelat funktionsansvar och
för att få all el- och styrutrustning på ett ställe,
rekommenderas även att låta kontaktorer och
styrutrustning för kylmedel - och köldbärarpumpar ingå i kylentreprenaden . Preliminäruppgifter om motorstorlekar etc måste då ges.
Föreskriv att dessa uppgifter skall kontrolleras
före tillverkning av apparatskåp. Anordning
för spädvattenavtappning och vattenbehandling har ingen ren reglerfunktion och kan ingå i
rörentreprenaden.
b)
Rörs ystemfrågor
1. Fördelningsproblem.
Vid flera parallellt inkopplade kyltorn och kylmaskiner är snedfördelning mycket vanlig. För
god fördelning krävs att tryckfallsskillnader i
delar från stamavgrening till apparateroch från
apparater till stam skall vara små i förhållande
till tryckfallet i apparaterna.
Strypventiler före varje apparat är i princip en
komplettering av apparatens tryckfall och en
dålig sådan. Inställningen är besvärlig eftersom strypning i en av dem förskjuter flödena i
andra och principen att våldsamt öka hastigheten och sedan ta död på rörelseenergin ger
små areor, mycket känsliga för smuts, som
just i kyltomskretsar är ett problem.
Ett praktikfall : Tre lika vattenkylaggregat med
endast 1 å 2 m vp tryckfall i kondensorema var
försedda med var sitt likadant smutsfilter. Det
gick naturligtvis inte annars än när filtren var
rena, eftersom lika igensättning ej erhölls. Den
duktige konstruktören klarar problemet lättare
och billigare genom underdimensionering av
lika rörbitar och avstängningsventiler vid resp
apparat.
Vid utlopp från flera torn ger olika tryckfall i
grenrör före stam olika nivå i bassängerna.
Problem uppstår mycket ofta och justering
med strypningar visar sig ganska hopplös.
Medicinen utgörs av grova dimensioner till ringa tryckfall. Bäst vore gemensam bassäng eller
grov förbindelseledning mellan dem , det sistnämnda tillämpat som åtgärd med gott resultat
där fel förelegat . Vid korta avstånd och t ex
lika antal kyltorn och vätskekylaggregat bör
separata kylmedelrörsystem övervägas.
2. Frysrisk
Generellt borde rörsystemet utomhus vara sådant att vid stopp vintertid ingen risk för sönderfrysning finns.
Tilioppsledningen är inget problem om den ej
har säckar. Lutar den mot tornet dränerar den
vid pumpstopp mot tornet, lutar den åt andra
hållet dränerar den bakvägen till bassängen.
För komfortkyla , använd endast sommartid,
tömmes bassängen på hösten . Larm bör ges
första natten med 0 °C men efter återställning
krävs att det kopplas på igen före nästa höst.
Returledningen tömmes utomhus genom avtappning från kran på lägre nivå i systemet.
För komfortkyla använd året runt klaras
bassängen vid stillastående pump genom elvärme placerad i bassängen och fyllda rör bör
ha värmekabel under isolering . Säkrare men
dyrare är att såväl bassäng som rör vid pump-
27
stopp dränerar till inomhus placerad bassäng,
varvid tornets egen bassäng endast tjänstgör
som uppsamlingsskål.
Vid komfortkyla liksom för andra anläggningar använda vintertid, kan belastningen ibland
vara så liten att vattentemperaturen blir för låg
även när alla fläktar står stilla. Lösningen av
problemet blir då inomhusbassäng med en
pumpkrets för kyltornet och en för kylställena. Pumpen i kyltornskretsen får då stoppa
när temperaturen blir för låg, den andra pumpen måste alltid gå. Bassängen utförs med
mellanvägg med erforderlig kommunikationsöppning i avsikt att minska blandningsförlusten.
Spädvattenledning
till mekanisk flottör i
kyltomsbassäng utomhus är speciellt vådlig ur
frysrisksynpunkt eftersom den är inkopplad på
tappvattennätet. Nämnd typ av ventil ger erfarenhetsmässigt ofta driftstörningar. Flottörarmen kröker sig ibland och ibland låser sig ventilen i öppet eller stängt läge.
Oavsett tillverkarens standard föreskrivs nivågivare som sluter och bryter strömmen till
magnetventil i spädvattenledningen, som skall
vara ansluten till rörsystemet inomhus.
c)
Kalkavlagringar, vattenbehandling
Vatten i Sverige har normalt en totalhårdhet av
ca 4 °dH. Hårt vatten i kalkrika trakter har
hårdhet upp till 15 å 20 °dH. Påspäds ej mer
vatten än som ångar av, stannar kalk m m i
systemet och fälls i första hand ut på kondensorns varmare ytor.
Den enklaste åtgärden mot utfällning är "avblödning" från systemet. Tappar man bort lika
mycket vatten som ångar av får man dels dubbla vattenåtgången, dels en kalkkoncentration i
systemet som är dubbelt så hög som i spädvattnet. Ofta räcker det med halva nämnda
avbl" ningsmängd. Anordningen utgörs vanligen av manuell strypventil på systemets trycksida och med magnetventil som stänger när
kylmaskineriet stoppar. Svagheten i anordningen är att man vid dellaster hos kylmaskinen får oförändrad avblödningsmängd. Dock
bör driftpersonalen kunna ställa om ventilen ett
fåtal gånger under året om instruktion härom
finns. Avblödning proportionell mot avångad
mängd kan erhållas med erforderlig del av utrustning för kemisk vattenbehandling.
Vattenbehandling i kyltomskretsar sker genom
dosering med kemikaler som förhindrar utfällning. Mindre avblödning görs så att hårdheten
hålls vid ca 40 ä 60°dH, således 2 å 3 gånger
högre än i mycket hårt spädvatten.
Utrustningen består av en vattenmätare med elektrisk utsignal, reglercentral med timer, magnetventil för avblödning, kemikalietank och
doserpump.
Vanligt är att man tecknar kontrakt med leverantören om tillsyn med 6 å 8 veckors intervall,
varvid även kemikalier brukar ingå. Klausul
om kostnadsreglering för kemikalieåtgång per
m3 mer eller mindre vattenåtgång bör ingå.
Oberoende av om vattnet kemikaliebehandlas
eller ej förekommer det speciellt under sommarhalvåret att alger och slem växer i systemet. Bekämpningsmedel finns som tillsätts
en gång varje eller varannan vecka. Tillsats
görs oftast med ca 0,1 liter per m3 vatten i
systemet.
d)
Rekommendation för vattenbehandling
Rekommendationen nedan är obestämd i gränserna då tillräckliga erfarenheter saknas.
Välj enkel manuell avblödning vid max 500
kW kyleffekt vid spädvatten med max 5°dH
och håll ca 10°dH i kretsen. Vid samma hårdhet och upp till 1000 kW kyleffekt väljs vattenbehandlingsutrustning exklusive kemikaliedelen vilket ger proportionell avblödning vid dellaster.
Välj vattenbehandling vid spädvatten hårdare
än 5°dH. Komplettering med vattenbehandling
i efterhand är mycket enkel och den lär även ta
bort redan utfälld kalk.
Låt gärna leverantör av vattenbehandlingsutrustning med kalkyl visa hur mycket man kan
tjäna, men låt en fackman granska kalkylen.
e)
Ljudfrågor
1. Storoljud
Föreskriv alltid uppställning på minst gummiisolatorer, typ maskinsko . Kostnaden är obetydlig.
2. Vibrationer
Kyltorn är i regel mindre problematiska än
luftkylda kondensorer för motsvarande kapacitet eller kylmaskineri med kolvkompressorer. När ljudkänsliga lokaler finns i närheten
bör föreskrift om dämpare göras av ljudexpert.
Se under "luftkylda kondensorer" 9.2b.
3. Fläktljud
Se under "Luftkylda
kondensorer"
9.2g
"Fläkt- ljud".
Vad där sagts om fläktvarvtal och ljuddämpande stosar äger giltighet även här.
28
f)
Reglering
Pumpar startas och stoppas av kylmaskineriet.
Vid två pumpkretsar startas och stoppas kyltornspumpen dessutom av termostat med givare i vattnet och stopp sker vid för kylmaskineriet lägsta tillåtna temperaturpå vattnet.
Axialfläktar styrs i steg med givare i avgående
vatten . Vid endast ett torn med en fläkt föreskrivs tvåhastighetsmotor , vilket även rekommenderas om två sådana torn ingår, varvid
man får fyra steg i reglering.
Vid tornutförande med radialfläktar och möjlighet till proportionell reglering används denna annars gäller samma som för axialfläktar.
Fläktar förreglas över kyltornspumpen.
g)
Speci akation
Ar kylmaskineriet valt med uppdelning ur
haverisynpunkt skall kyltornsutrustningen
också vara det . Minimikrav
är då minst två
fläktar med vardera en motor, vilket kan leda
till t ex ett torn med radialfläktar på båda sidor
eller två torn med vardera en propellerfläkt.
Utförande beträffande nivågivning , ljud, uppställning etc specificeras med ledning av föregående texter.
Ingår vattenbehandling
i kylentreprenaden
specificeras den under kod 88 .83. Ange helst
även vattenanalysvärden . Föreskriv injustering, personalinstruktion , första fyllning med
kemikaler inklusive medel mot algtillväxt.
mindre temperaturjämnhet i rummet . I vissa
fall händer det att elementen ej får plats i mycket små rum eller att man vill utnyttja rumshöjd
högre än vad egenkonvektionselementen medger.
Egenkonvektionselement är fördelaktiga ur
ljudsynpunkt för kylrum där personal vistas
längre tid t ex i laboratorier . Kostnadsbilden
förskjuts i förmånlig riktning för fläktkylare
vid ökande storlek.
Rekommendation:
Välj i första hand egenkonvektionselement för
rum upp till några 10-tal m2 golvyta om inga
speciella skäl häremot finns som t ex att större
temperaturjämnheterfordras.
b)
Rumstemperatur
Rumstemperaturen anges med ett enda värde
t ex +4 °C och ej +31+5 °C. Vid två värden är
det oklart om man avser reglerorganets
frånslags - och tillslagsvärden eller någon annan ej definierad varationsbredd. Vid ett värde
skall detta tolkas som medelvärde vid normal
reglernoggrannhet som är ±1 °C vid givaren.
c)
Temperaturdifferens
Med kylarens temperaturdifferens avses temperaturskillnaden mellan rumsluft före kylaren
och förångningen vid kylarens suganslutning.
I tabellen nedan är framräknade ekonomiska
temperaturdifferenser angivna inom parentes.
Dimensionerande data:
Att lägre värden rekommenderas beror på osäkerhet beträffande energiprisutvecklingen.
Inkommande luft, våt termometer + 18 °C
vatten + 32 °C
Avgående
vatten + 25 °C
Ange kapacitet eller flöde , totalt eller per tom.
Värdena för kylrum gäller både fläktkylare och
egenkonvektionselement.
10
10.1
a)
KYL- OCH
FRYSRUMS KYLARE
Anläggning
typ
Temperatur
diff. °C
Kylrum
Frysrum
11-13(14)
8 - 10 (10,5)
Allmänt
Egenkonvektionselement
fläktkylare för kylrum
kontra
I allmänhet är fläktkylare något billigare i inköp, men tas hänsyn till elinstallation , kapitaliserade värdet av elenergi för fläktar, service
etc blir totalkostnaderna ofta lika. Prisutvecklingen syns dock gå i gynnsam riktning för
egenkonvektionselement vilket tillsammans
med energisituationen bör leda till ökad användning av denna kylartyp . Egenkonvektionselement ger mindre drag och erfarenhetsmässigt mindre urtorkning av opaketerade
livsmedel . Det mindre draget motsvaras av en
Vid flera rum med olika temperatur, inkopplade till samma maskin , väljs förångningstemperatur som i medeltal ger temp. diff. enligt
ovan och kylarna specificeras för aktuell temp.
Biff. i resp rum. Se även under rubrik "KYLSYSTEM FOR KYLRUM" 17.
10.2
Fläktkylare
a)
Motorer
De flesta fabrikat har enfas motorer upp till
kyleffekt ca 1500 W. Endast av speciella skäl
bör motortypen föreskrivas.
29
Samordning med sidoentreprenaden El är ett
dilemma eftersom man vid specifikation med
prestandakrav inte vet något om motorers typ,
storlek och antal. Särskilt när det gäller fullständig beskrivning bör kylaren förutom med
prestanda specificeras till fabrikat och typ med
utbytesrätt.
Om kapacitetsansvaret skall ligga hos entreprenören föreskrivs icke kylarens storleksbeteckning och uppgifter till projekör för El får
baseras på den storlek man tror att anbudsgivaren kommer att välja.
b)
Lamelldelning
Minsta tillåtna delning föreskrivs med hänsyn
till kapacitetsminskning
genom påfrostning.
Försämrad värmeövergång spelar härvid mindre roll än luftfl" esminskningen.
Följande värden väljs:
Anläggning
typ
Rumstemp
°C
Lamelldelning
mm
Kylrum
+40 ° o högre
+30 ° o lägre
minst 4
minst 8
minst 8
Frysrum
c)
Kapacitet
Katalogdata innefattar ibland stora kapacitetshöjande fuktbidrag etc ledande till att en kylare
specificeras som för det aktuella fallet presterar
ca 2/3 av vad man väntat sig. De fuktutfällningar som förutsätts är av samma storleksordning som dem man får på ett luftkonditoneringsbatteri under varma fuktiga sommardagar. Praktiken motsvarar närmare att fuktens positiva bidrag i de flesta fall är obetydligt
och detta läggs därför till grund för dimensionering och specifikation. Försämringen för
frysrumskylare, som medelvärde mellan avfrostningar ca 5 å 10%, får kompenseras av
anläggningens gångtidsmarginal.
d)
Speci rkation
Generellt anges att kapaciteten skall gälla för
frostfria kylare och utan kapacitetshöj ande
fuktbidrag.
1 Exempel för kylrumskylare. Rumstemp
+4°C och högre
Kyleffekt: 1000 W
Temp diff: 11 °C
Lamelldelning minst 4 mm
2 Exempel för kylrumskylare. Rumstemp
+ 3 °C och lägre
Kyleffekt: 1000 W
Temp diff: 11 °C
Lamelldelning minst 8 mm
Elektrisk avfrostning
3 Exempel för frysrumskylare
Kyleffekt: 1000 W
Temp diff: 8 °C
Lamelldelning minst 8 mm
Elektrisk avfrostning
10.3
a)
Egenkonvektionselement
Kapacitet
Egenkonvektionselements
kapacitet är beroende av en mångfald faktorer såsom lamellers
dimension och delning, temperaturdifferens,
upphängningsarrangemang
etc. Vid ungefär
lika lamellgeometri, främst då beträffande höjd
i luftströmmens riktning och delning, finns
ingen anledning förvänta sig större skillnad i
effektivitet för olika fabrikat.
Tillverkarna
undviker att garantera viss
kapacitet utan anger yta och kapaciteter i broschyrer för viss temperaturdifferens vid angivet k-värde och dessutom ges gränser för
k-värdet för opecificerade driftfall. Rena fantasivården som k
4 - 6,5 W/m2 °C förekommer. I installatörsledet har utbildats en
praxis att räkna med 3,0 - 4,0 W/m2 °C, i de
flesta fall användes värdet mitt i området.
b)
Lamelldelning
Automatiska maskiner som kragar lamellerna,
där kragen sedan bestämmer delningen, klarar
i allmänhet 8 mm delning, men inte mer. Då
man tidigare utan kragning använt 10 mm,
föreskrivs lamelldelning minst 8 mm.
c)
Speci ikation
För att i viss mån komma ifrån installatörernas
olika bedömning av k-värde föreskrivs utöver
prestanda minikrav beträffande kylytan baserat
påk = 3,5 W/m2 °C.
Exempel:
Kyleffekt:
Temp diff:
1000 W
11 °C
Yta minst: 26 m2 (1000/(11.3,5))
Lamelldelning minst 8 mm.
11
BATTERIER FÖR
KOMFORTKYLA
11.1
Allmänt
Dessa batterier ligger i skarven mellan VVS
och KYL och ingår ibland i den ena och ibland
i den andra entreprenaden. Detta förhållande är
en av förklaringarna till att man i litteratur och
leverantörsuppgifter ej får någon vägledning
beträffande optimal dimensionering. I komfortkylans barndom föreskrev VVS-konsulterna låg köldbäYartemperatur respektive låg
30
direktkylningstemperatur för att få billigare
batterier. Driftekonomin ägnades ingen tanke,
vilket i stort sätt gäller även idag , och gjorda
uppjuster- ingar är i första hand betingade av
tidigare driftstörningar . En optimering berör
såväl Vent som Rör och Kyla.
Det effektbehovshöjande fuktnedslaget är en
komplicerande faktor. Förutom av data för inkommande luft är fuktmängden beroende av
graden av nedkylning , luftberörda ytans temperatur som varierar i luftsttrömmens riktning , medförande att tillståndsändringen inlagd
i ett Mollier-diagram ej blir någon rak linje etc.
Med hjälp av värmeövergångstal för torr värmeöverföring sker en korrekt beräkning i steg,
rörrad för rörrad, med successiva approximationer till balans mellan fukt- och kännbart
värme . Manuell beräkning är ytterst tidskrävande och samtliga tillverkare torde idag använda datamaskin härför.
Då olika batterityper ger något olika relativ
fuktighet på kylda luften vid samma temperaturer och man dessutom normalt endast är intresserad av utgående luftens temperatur, bör
utgående tillståndet endast anges med detta
värde. Specifikationen av batteriernablir enkel
eftersom kyleffekten ej behöver anges. För
specifikation av kylmaskineriet måste dock
erfoderlig kyleffekt vara känd med tillräcklig
noggrannhet.
Efter uppskattning av utgående luftens relativa
fuktighet , t ex via efterföljande uppgifter, bestäms entalpiändringen via Mollier-diagram.
Uppskattning av utgående luftens relativa
fuktighet:
a) Luft in +25 °C, RF = 60%
Luft ut °C
17
15 13
9
RF ut %
85
90 95
100
11.2
Lufthastighet
Flera tillverkare sätter gränsen för frontlufthastigheten till 3,0 m/s med hänsyn till risken
för vaxtenmedryckning . Med hänsyn till plustolerans i luftflödet , erfarenhet av dropp från
kanaler och att det energikrävande tryckfallet
finns med året runt, bör gränsen flyttas ner till
max 2,7 m/s.
Normal dimensionering baseras på 2,5 m/s.
Speciellt vid små batterier i kanaler med låg
lufthastighet är det i allmänhet billigare med
batteri med frontarea som kanalens än att driva
upp hastigheten med övergångskonor. Vid
placering i kanal anges dennas fria bredd och
höjd i beskrivningen , vid placering i fläktfläktrumsvägg anges om möjligt bara maximal
bredd och höjd. Detta ger anbudsgivaren möjlighet att dels välja bästa möjliga rörkoppling
och dels , genom frontareajustering , kompensera bråkdel av antal rör i djup som annars blir
för stort eller för litet.
11.3
Lamelldelning
Liten delning gör batterierna känsliga för
igensättning av frontarean. De flesta leverantörer har 2,0 - 3,0 mm delning som standard
och 2 mm föreskrivs som minimum.
För fall där inga filter finns före batterierna
vore det önskvärt med minst 4 mm delning.
Batterierna blir dyrare men tillverkningstekniskt är det i första hand fråga om omställning av kragningsdjupet för lamellerna.
11.4
Tryckfall
Vid fullständig beskrivning där man för fläkt
och pumpdimensionering
b) Luft in +27 °C, RF = 50%
Luft ut °C
17
15
13
11
8
RF ut %
80
85
90
95
100
Värdena ovan är medelvärden för två olika
batterityper av visst fabrikat och är tillämpliga
för kylning både med direkt förångning och
med köldbärare.
och frontarea
antagit vissa tryck-
fallsvärden bör dessa eller obetydligt högre
värden anges som maxvärden för apparaterna.
För luftsidan finner man ur olika leverantörskataloger tryckfall inklusive ökningen för fuktnedslaget ca 100 Pa vid 6-djup och lufthastighet 2,5 m/s. För här aktuellt ändamål kan man
omräkna detta värde i direkt proportion till rör i
djup och i kvadratisk proportion till lufthastigheten.
För vattensidan rekommenderas att reservera
max 3 m vp.
31
1 1.5
Rekommenderade
temperaturer
Inkommande vattens temp väljs 5 å 7 °C lägre
än avgående luft, det lägre värdet vid låg avgående lufttemperatur.
Vattnets temperaturändring väljs till 5 å 7 °C,
det lägre värdet via liten ändring av lufttemperaturen.
Förångningstemperaturen vid batteriets suganslutnig väljs 5 å 7 °C lägre än avgående luftens
temperatur, den mindre differensen vid låg
avgående lufttemperatur.
11.6
Specifikation
Generellt föreskrivs:
• Rör av koppar, även samlingsrör , lameller
av aluminium
• Lamelldelning min 2,0 mm
• Max tryckfall på vatten- och luftsida enligt
"Tryckfall"
• Lufthastighet max 2,7 m/s
Önskad uppdelning på grupper vid direkt
kylning om valt reglersystem så kräver
• Köldmedietyp vid direkt kylning
• Köldbärartyp vid indirekt kylning
• Vätskefördelare och expansionsventiler vid
direkt kylning
Droppfat
• Vem som utför montering i luftkanal eller
till inmurningsram e d
För varje batteri dessutom:
• Placering i ventilationskanal e d
• Krav beträfande frontarea
• Luftflöde
• Lufttillstånd in medelst två storheter
• Lufttemp ut
• För batterier med köldbärare, temp inlut
• För direkt kylning , förångningstemp vid
suganslutningen
• Inom parentes (Kyleffekt ca .........kW)
• Eventuella materialkrav på droppfat,
ramverk och hölje
12.
ARMATUR
12.1
Allmänt
Ett visst minimum av armatur behövs för att
erhålla önskad funktion samt av driftsäkerhetsskäl. Dessutom kan driftekonomin motivera viss ytterligare armatur genom att ge sänkta
servicekostnader . När det gäller driftövervakningsutrustning som t ex manometrar, är en
god regel att de bara skall finnas om driftpersonalen är så kvalificerad att den kan dra
värdefulla slutsatser av vad den ser.
När viss utrustning , t ex hermetisk kompressor ej är föreskriven till fabrikat och typ, bör
det ingå i entreprenörens åtagande att leverera
av tillverkaren föreskriven kylfläkt för aktuellt
driftförhållande . Föreskrivs just denna kompressortyp skall även fläkten specificeras för
undvikande av tvist.
Entreprenörer har ofta olika uppfattning om
nyttan av viss armatur som t ex oljeavskiljare,
vilket även kan ha orsak i olika val av övriga
komponenter . De bör icke tvingas använda
armatur som deras erfarenhet finner onödig.
De är väl medvetna om att brister oftast ger
utslag inom garantitiden och att det är svårt att
under bevisbördans tyngd styrka egen ansvarsfrihet. Särskilt vid fullständig beskrivning rekommenderas att specificera tveksam
materiel men med tillägget "...... ingår om
erforderligt ", vilket med hänsyn till ovanstående ej kan tolkas som feghet hos beskrivaren.
12.2
Avstängningsventiler
Kompressorer har alltid avstängningsventiler
och föreskrift härom är i allmänhet onödig.
Skall manometrar ej ingå föreskrivs att kompressorventilernas serviceuttag skall ha nipplar
för anslutning av servicemanometrar.
Avstängningsventiler i kylda utrymmen är normalt inte räntabla ens vid många kylare och
rum på samma kylsystem . Enstaka specialfall
utgör inget skäl för generell användning.
Filter/torkare och synglas i vätskeledning
placeras tillsammans mellan avstängningsventiler.
Köldmediet skall kunna innestängas i köldmediebehållaren medelst avstängningsventiler och
en av dessa kan i allmänhet vara gemensam
med avstängningen för filter/torkare och synglas.
Avstängningsventil i tryckledning efter oljeavskiljare bedöms som oräntabel när vätskan
kan stängas in i köldmediebehållaren. Luftningsventil skall finnas vid kondensor när
köldmediebehållare inte finns i systemet.
12.3
Backventiler
Vid utomhusplacerad kondensor skall backventil alltid finnas mellan kondensor och köldmediebehållare så att tillräckligt tryck för expansionsventiler upprätthålls i uppstartningsskedet. Kravet gäller även vätskekylaggregat
med luftkyld kondensor trots användning enbart under sommarhalvåret.
32
Backventil kan även vara aktuell för tryckledning i speciella fall där risk finns att i ledningen under stillestånd kondenserande köldmedium kan rinna ner i oljeavkiljare eller kompressor. Detta gäller även vid parallellkopplade
kompressorer i samma kylsystem.
12.4
Termostatiska
strypventiler
Entreprenören bör få använda fabrikat, typ och
utförande som han normalt använder. Ofta
föreskrivs t ex yttre tryckutjämning när sådan
ej är erforderlig . Ibland ingår ventilerna i
kylarleveransen och föreskrift om andra
ventiler är då speciellt olämplig.
Utom för fall där anläggningen i övrigt är
beroende av speciellt ventilutförande skall ansvaret beträffande val av fabrikat, typ, utförande, storlek och funktion läggas på entreprenören.
12.5
Torkarefilter
Torkare/filter skall alltid finnas i kylsystemen.
De flesta fabrikat har ej utbytbar insats upp till
och med 3/4" å 1 1/8" anslutning . Över 1 118"
är insatsen nästan alltid utbytbar och man kan
få utbyrbarhet ner till ca 5/8". Vid samma
anslutningdimension är priset med utbytbar
insats mycket högre och arbetskostnaden för
insatsbytet är hög. De flesta byten sker under
entreprenörens igångkörning och ger ingen extra kostnad för beställaren.
Slutsats : Föreskriv inte något om fabrikat, typ,
utförande, adsorbent, fuktupptagningsförmåga
etc med mindre än att speciella skäl föreligger
och helst med någon uppfattning om hur
mycket brukaren av anläggningen kommer att
tjäna på föreskriften.
Föreskriv inte byte under garantitiden. De
flesta bytena sker under inkörningen och byten
faller under garantin.
Magnetventiler
Magnetventiler i vätskeledning har i första
hand styrfunktion för rumstemperatur, "pump
down " etc. De ger dessutom extra säkerhet om
expansionsventiler
under stillestånd skulle
släppa igenom vätska.
Enligt text under "KYLSYSTEM FÖR.......
skall magnetventil i vätskeledningen finnas i
varje kylt utrymme.
12.6
12.7
Säkerhetsventiler
Entreprenören får ej installera anläggning som
i säkerhetshänseende saknar normenlig utrustning. För undvikande av tvister bör ändå
utrustningen specificeras när det gäller fullständig beskrivning , minst med text "Erforderliga säkerhetsventiler
" annars som utrust-
ning på respektive apparat. För fabrikstillverkad sammansatt kylutrustning som t ex vattenkylaggregat erfordras ingen specifikation då
eventuell avsaknad innebär att enheten ej är
komplett . Vid sammansatt utrustning accepteras standardutförandet , t ex smältsäkring på
helhermetiska aggregat , sprängbleck på turbomaskiner, etc.
Dimensioneringsansvaret ligger hos entreprenören eftersom han kan välja utrustning för
högre tryck än normernas minimikrav och
ventilens storlek är beroende av ytan hos de
kärl han levererar. Se även text "Utblåsningsrör för säkerhetsventiler ", avsnitt 5.
12.8
Synglas
Synglas med fuktindikator skall alltid finnas
trots att indikationen ibland i praktiken visat
sig osäker . Förutom indikationen av fukt som
sådan , erhålls besked om att torkaxen behöver
bytas.
Merkostnaden för fuktindikeringen är obetydlig och några tillverkare har numera endast
detta utförande. Har indikatorn blivit utsatt för
stora fukthalter, kan den därefter ibland indikera fukt trots torrt medium. Oavsett felets orsak faller fuktvisningen under norrval garanti.
Synglas är meningslöst för system med
kapillärrörsstrypning och skall inte heller krävas för enhetsaggregat såsom kyl- och frysskåp som i standardutförande inte har sådant.
12.9
Oljeavskiljare
Oljeavskiljares vara eller icke vara i mindre
kylsystem är omtvistat . Någon entreprenör använder dem aldrig , men motiverar detta med att
kompressortypen kastar ut endast lite olja, en
annan använder sådan endast för frysanläggningar och konsulter plockar ofta in dem på
alla system.
Oljeavsklljare har av storleksordningen 40 till
60 % verkningsgrad och det bör innebära att
vid korrekt rörsystem så stannar oljejämvikten
i systemet vid lägre mängd utanför kompressorn när avskiljare finns . Mest kritiskt är
problemet på sugsidan och nyttan med avskil-
33
jare är svårbestämbar. Vid feldimensionering
av sugledningar med för låg gashastighet och
samtidig avsaknad av oljefickor vid stigare,
ger oljeavskiljaren bara en tidsförskjutning av
problemet med skuren kompressor eller utlöst oljevakt. Stora mängder olja kastas ut vid
uppstartning, varvid oljan jäser upp i vevhuset
och oljeavskiljaren ger snabbt tillbaka det
mesta. Detta problem är störst vid komfortkyla
och nästan obefintligt vid frys och klaras numera med vevhusvärme eftersom dålig smörjning under starten ger ökat kompressorslitage.
När kompressorn ej har oljetrycksvakt orsakar
oljeavkiljare ibland det haveri de avses förhindra genom att återföreningsventilen ej fungerar.
Vid frysanläggningar klibbar mera olja fast i
kylare och sugledningar. Avfrostingarna och
värmeväxlare har här en gynnsam inverkan.
Praktikfall:
Ett större kylrumssystem
med långa sugledningar har gått oklanderligt några år men
kompletterats med ytterligare belastningsobjekt. Kompressorn varvas upp motsvarande
effektbehovsökningen
och havererar genom
oljeslag utan att mer olja påfyllts.
På en forskningsinstitution fanns kylanläggning med ett 10-tal system. Oljeavskiljare var
föreskrivna, men saknades vid slutbesiktningen. Utlåtandet föreskrev ekonomisk uppgörelse om inga haverier inträffat under den
2-åriga garantitiden. Uppgörelsen kom till
stånd.
Baserat på ovanstående föreskrivs även vid
fullständig beskrivning endast:
Oljeavskiljare skall ingå om sådana bedöms
erforderliga.
12.10
Ljuddämpare
Ljuddämpare i tryckledningar är alltid aktuella
om ledningarna passerar i slitsar vid kontorslokaler e d. Problemen ökar kaftigt med kompressorstorleken. Vid betänksamhet inför problemet rekommenderas att hellre sätta dit dämpare än avstå eftersom man annars ganska ofta
får komplettera i efterhand. A andra sidan
bedöms t ex ljuddämpare till vattenkyld kondensor placerad i maskinrummet som ganska
meningslös. Vid stora anläggningar bör föreskrifter beträffande ljud och vibrationer från i
kylanläggningar ingående apparater i högre
grad än nu handläggas av fackman på området.
12.11
Vätskeavskil jare i sugledning
Vätskeavskiljare i sugledning avses förhindra
kompressorhaveri orsakat av periodvis kommande vätskemängder i lågtrycksgasen. Verkningarna mildras i huvudsak genom att vätskan
via avskiljaren portioneras in i kompressorn
under längre tid. Overkokningar förekommer
främst vid uppstartningar och i samband med
låga belastningar inom komfortkyla där effektreglering finns. Expansionsventilerna
blir
mycket för stora vid låg dellast. Vid frysanläggningar torde överkokning vid start främst
vara orsakad av köldmedium som kondenserat
i kall sugledning under avfrostning. Trots att
detta problem elimineras genom "pump down"
verkar praxis vara att använda avskiljare på
grund av risk för överkokning vid startuppfyllning.
Avskiljare föreskrivs för komfortkyla med
direkt förångning som har kapacitetsreglering
och oavsett om regleringen är inbyggd i kompressorn eller sker med strypning i sugledning
e d. Skälet är att denna anläggningstyp har
relativt hög frekvens av kompressorhaverier.
Avskiljare bör även föreskrivas för fryssystem
då entreprenörernas praxis sannolikt inte är
helt ogrundad.
12.2
Sugfilter
Sugfilter är främst ett uttryck för bristande tillit
till entreprenörens montagearbete och då i första hand beträffande lödning och hantering av
rör.
Sugfilter föreskrivs
som regel bara för
platsbyggda kylsystem med hermetisk kompressor.
12.13
Bälgrör
Bälgrörs främsta uppgift är att förhindra
rörbrott vid fjäderupphängda
kompressorer,
kompressoraggregat och kondensorer. Till förhindrande av stomljudsöverföring
är enkla
bälgrör ytterst tvivelaktiga, däremot kan två
stycken kopplade i vinkel, i kombination med
förankring
av rörledningen
enligt tillverkarens
anvisningar, ha en betydande effekt.
Rekommendation:
Föreskriv alltid bälgrör där rörelse hos apparater kan orsaka rörbrott. Små rörelser orsakade av t ex stomljudsisolatorer under fundament kan kompenseras med relativt långa, fria,
horisontella rörlängder.
34
Stomljudsisoleringsutförande enligt text ovan
rekommenderas för tryckledningar intill ljudkänsliga lokaler.
I andra fall iakttas sparsamhet.
12.14
Köldmediebehållare
Köldmediebehållare föreskrivs för alla platsbyggda kylsystem med termostatiska expansionsventiler med följande undantag:
1 Kompressoraggregat med vattenkyld
kondensor med tillräcklig buffertvolym för
köldmediemängdsvariationer.
2 Standard köldmediebehållare ingår i valt
kompressoraggregat.
3 Standard klimataggregat t ex så kallade
takaggregat där entreprenören normalt inte
använder behållare .Här föreskrivs " .....om
erforderligt".
Utförandekrav:
Med säkerhetsventil
Med luftningsventil
Volym tillräcklig för hela systemfyllningen
Rostskydds - och täckmålning
I kompaktaggregat enligt ( 1) kod R7 .1 ingår
köldmediebehållare som standard.
13.3
Termostater
Termostat i kylt rum är i regel alltid kombinerad med magnetventil i rummet. Kostnader i
elentreprenaden skall härvid beaktas. Där skall
föreskrivas endast en kabel , 3-ledare plus jord
samt kopplingsdosa i rummet när termostaten
styr både magnetventil och kompressor. När
bara magnetventilen styrs, blir det en ledare
mindre. Har termostaten två kabelgenomgångar och kontakt i utförande som sluter två
kretsar, utgår kopplingsdosan.
För utelufttermostat , t ex kondensortermostat,
föreskrivs "....... , för placering utomhus".
Kravet på kapsling blir beroende av om den
placeras regnskyddad i annan av entreprenörens utrustning eller utsatt för regn.
13.4
Ol jetrycksvakt
I aggregatspecifikationen föreskrivs "Oljetrycksvakt, vid trycksmord kompressor".
Mindre kompressorer har inte trycksmörjning
och något fabrikat har inte vakten som standard men väl anslutningar för den och får
kompletteras . Aggregatstorleksgränsen för
trycksmörjning är flytande och uppfattning
härom erhålls ur leverantörsuppgifter
. I tvek-
samma fall bör kabel för vakt ingå i elhandlingarna och eventuellt senare revideras bort.
13
GIVARE
13.1
Allmänt
Givare placerad i kyl- och frysrum skall ha
kapslingsgrad motsvarande IP54 med hänsyn
till fuktförhållandena.
13.2
Pressostater
För säkerhetsfunktioner väljs kombinerad
hög/lågtryckspressostat som specificeras som
utrustning på kompressoraggregat. När lågtryckspressostat används som styrorgan kan
det ibland vara erforderligt med separat sådan
t ex om man vill ha larm eller manuell återställning för högtrycksutlösningen.
För t ex kondensorpressostater kan dessa
väljas antingen som utrustning på aggregat
eller placeras på vägg nära tryckanslutning där.
Om de i båda fallen är skyltade är placeringen
närmast en fråga om elkabelkostnad.
För pressostater i maskinrum tillåts normalt
fabrikat, typ och utförande enligt entreprenörens egen standard.
Entreprenörens standard beträffande fabrikat
och typ accepteras normalt.
13.5
Flödesvakt
för köldbärare
Om inte alla så dock de flesta entreprenörer
kräver flödesvakt i köldbärarkretsen för vätskekylaggregat och vakt föreskrivs därför
alltid. Något fabrikat har inbyggd flödesvakt
baserad på t ex tryckfall över förångaren och
sådan godtages som likvärdig med yttre.
Yttre vakt monteras av rörentreprenören, som
skall ha anvisning om att exakta läget och inställningen skall bestämmas i samråd med kylentreprenören, eftersom tillverkaren oftast ställer krav om horisontell ledning och viss min
rak rörlängd före och efter vakten.
35
14
MATARE
14.3
14 . 1
Termometrar
Drifttidmätare används vanligen bara om flera
aggregat eller kompressorer har sekvensomkopplare samt vid i regel större aggregat där
skötselinstruktionen har drifttidsberoende tillsynsföreskrifter . Drifttidmätare borde användas i utökad omfattning.
Termometrar föreskrivs för alla kyl- och
frysrum samt maskinrum . Föreskriv kvalitetskrav som t ex metallhylsa eller, åtminstone
vid små antal, fabrikat och typ, varvid man
även har kontroll beträffande skalområdet.
Kyltornskrets och köldbärarkrets för vätskekylaggregat skall ha termometrar placerade
nära kylaggregatet. De flesta kylaggregat har
korta rörstudsar och ingen anslutningsmöjlighet, varför termometrarna skall ingå i Rör.
Kylbeskrivaren kräver av kollegan för Rör:
1 112 °C gradering och övre skalgräns +50°C
2 Instickslängd anpassad med hänsyn tagen
till isoleringstjocklek på rör så att bulben
alltid kommer in i röret.
3 Bulbfickor fyllda med glycerin e d.
14.4
Drifttidmätare
Amperemeter
Amperemeter används normalt endast vid
större kompressormotorer om minst 50 kW.
Den skall föreskrivas där utformningen är sådan att kyleffektuttaget begränsas av inställt
amperetal.
14.5
Kilowattimmätare
kWh-mätare har hittills mest använts i ringa
omfattning . Ibland kan skäl finnas , t ex att
man vid större byggnadsobjekt vill veta energiförbrukningens fördelning på olika delar.
Beträffande punkt 2 och 3 är i praktiken fel
mer regel än undantag. Skalområden och gradering är oftast + 100 till -10 °C resp 2 °C.
Detta är helt förkastligt när skillnaden mellan
ut- och intemperatur vid full effekt är 5 å 7 °C.
15
KYLBEHOV FÖR KYLOCH FRYSRUM
14.2
15.1
Allmänt
Manometrar
Som generell regel bör man ha manometrar
endast om driftpersonalen kan dra riktiga
slutsatser av värdenas förändring. Sammansatt
kylutrustning , som vätskekylaggregat har normalt manometrar som standard utom mycket
små enheter med några få kW kyleffekt.
Stora kompressoraggregat , sällan aktuella i
KBS:s anläggningar , har nästan alltid manometrar som standard.
För anläggningar typ restaurangkyla , forskningsanläggning med små kylsystem och
liknande , är det vanskligt att ge bestämd
rekommendation . För lönsamhet fordras att
man f n (1987) spar ca 50 kr/år per kylsystem i
tillsyns och servicekostnad . Utförs service
och tillsyn av kylfirma spar man i allmänhet
ingenting . Vid många små system kan man
tänka sig att föreskriva ett par servicemanometrar med anslutningsslangar. Det är också
möjligt att i efterhand göra komplettering till
obetydlig merkostnad eftersom man för anläggning utan manometrar föreskriver anslutningsnipplar på kompressorventilernas serviceuttag.
Kylbehovet orsakas i huvudsak av:
1 Värme genom väggar, golv och tak
2 Ventilationsförluster, dels genom installerad
ventilation i kylrum, dels genom dörröppnande
3 Värmeavgivning från inlastade varor
4 Fläk tmotorer
5 Belysning
6 Personvärme
7 Elenergi eller förbränningsvärme tillfört
luften från maskiner i rummet
8 Mogningsvärme från livsmedel
9 Avfrostningsvärme (den del som ej följer
med genom tövattenröret)
Fuktvärme ingår i ventilationsförluster, fukt
från t ex varor ger inget bidrag då ångbildningsvärmet tages från varan. Vissa andra
försumbara fuktvärmeförluster erhålls t ex om
vatten från vara blir is på elementet och isen
smälts med elvärme . Värme genom väggar, i
golv och tak är oftast lätt ber" ingsbart. Det
utgör grovt räkn at i regel ca halva kylbehovet.
Ventilation genom dörrar är en mycket osäker
faktor. Den momentana förlusten när dörren
står öppen är oftast flera gånger större än hela
installerade kyleffekten . För större industrianläggningar, t ex fryslager, brukar man med
kända formler räkna ut momentana förlusten,
36
uppskatta öppning antal tim/dygn och fördela
förlusten på hela anläggningens gångtid under
dygnet. Trots denna dygnsfördelning kan man
finna att förlusten uppgår till 20 å 50 % av
totalt kyleffektbehov.
Fig 15.21 efter detta avsnitt representerar
sådana värden tillämpade på 100-tals rum,
dock här minskade med ca 15 % eftersom den
gångtid de ursprungligen var baserade på, 18
timdygn, var onödigt kort.
När inlastade varor är nedkylda brukar man
ändå realistiskt räkna med 5 å 10 °C övertemperatur. Varuomsättningen är ofta svår att bedöma i förväg.
Fig 15.21 gäller erforderlig kömpressorkyleffekt och vederbörlig hänsyn till stillestånd
för avfrostning har tagits . Effekterna är tilllämpbara för relativt höga k-värden hos isolering och för oisolerade kylrumsgoly. När
kylda rum har gemensamma väggar korrigeras
för mindre förluster eller tillskott där förutsatt
att angränsande rum inte avses kunna vara avställda under längre tider.
Kylares fläktmotorvärme är, beroende på motorstorlekar, temperaturdifferens etc, ca 5 å 10
% av totalt kylbehov.
Normalt är belysningen en obetydlig post.
Uppgift erhålls från belysningsprojektören.
Personvärmet är i regel försumbart för kyloch frysrum. Vid kylrum där längre tids arbete
utförs av en eller flera personer, t ex i laboratorier, måste personvärmet beaktas.
För rum som kräver mer omfattande ventilation utvärderas möjligheterna att sänka kylbehovet genom värmeåtervinning . Då ventilationen beror på personbelastning anpassas
denna till behovet.
Kylbehov för maskiner o dyl skall den som
svarar för dessa maskiner lämna uppgift om. I
många fall binds motors axeleffekt i vara som
bearbetas och då utgör endast motorförlusten
kylbehov.
Uppgift om olika varors värmekapacitet, personers värme - och fuktavgivning etc är för
omfattande att här återges, de finns i fackhandböcker.
15.2
Riktvärden
för kylbehov
Att korrekt beräkna kylbehovet är inte särskilt
krävande om alla erforderliga data är givna,
vilket tyvärr aldrig är fallet. Man får göra
antaganden beträffande varuomsättning, varutemperaturer, dörröppningsfrekvens etc.
Den säkraste posten är värmetransporten
genom väggar, golv och tak. Övriga poster,
omkring halva behovet , är mycket osäkra. En
del entreprenörer och projektörer har med hjälp
av lång praktisk erfarenhet bildat sig en uppfattning om de osäkra faktorerna och framtagit
totala kylbehov som funktion av rummets storlek i volym eller golvyta.
Å rsandelen av anläggningspriset är av samma
storleksordning som driftkostnad/år och det är
därför betydelsefullt att inte överdimensionera i
onödan, å andra sidan är det mycket kostsamt
att utöka i efterhand. Den som tillämpar riktvärdena bör vid misstanke om att värdena är
för låga eller onödigt höga , göra en beräkning
av kylbehovet.
Att skillnaden i behov för kylrum och för
frysrum inte är större beror i första hand på
mindre varuhantering, mindre dörröppningsfrekvens och av att värmetransport genom
oisolerat kylrumsgolv är relativt stor.
37
Riktvärclesdiagranför kyleffektbehov
Kompressorkyl
effekt W
5000
::::
j:::llz
: bftiJ
..L.LLT
Rumstemp.C°
::::::: ::::
-
..2 5
ETT::.. ET!
:1T?:
4000
3000
......
.. .. ... .. ...
I
If
1500
800
700
.:... .. ..
..
......... ....
...
-
.
•
..
ii :
: :!4J
:
-
600
t6
I
•
.
1-1
:: :;I
+2
;: :Y
;: Ii
:I;;1:
: . j . l .,.
900
..
7: I '
2000
1000
-.20
:
..
.
.
::
: ..
.
.
:
::
:i
: ..
..
r ::::
..
..
...
. ...
:.:
' ::
::
-
LI
: • : : :::
:: .
,
..
.
..
,
.
.
.
1
..
-
1
.
.
. i .1.,.,.
ii
-
::
..
:
i '
,...,...
r _ _ ;74 : t ;,
: _, , ;
-
,
:
_
-
-
JIL ::•
Ii: :
•
--
L
;
.
500
400
300
.
H
3
4
:::L
Golvyta rr2
5
6 7 8910
Fig 15.21
15
20 25 30
38
16.
KYLSYSTEM
FRYSRUM
16.1
Allmänt
FOR
I första utgåvan av denna skrift uttrycktes
vissa farhågor beträffande styrsystem med s k
"pump-down ", som då hade börjat användas.
Farhågorna har dessbättre inte besannats och
systemet har blivit dominerande.
Frost på golvet, kommande huvudsakligen
från taket, är ett problem som är värst i små
låga rum med tak av korrugerad aluminiumplåt. För att minska problemet används fläk tfördröjning efter avfrostning samt tillses att
avfrostningen ej bryts onödigt sent.
I ett frysrum utan frost i taket eller på golvet
under hade kylaren det moderna utförandet
med fläkt framtill och taket hade isolering av
cellplast utan täckning , vilket bäst svarar mot
det orimliga önskemålet om noll värmekapacitet och noll värmeledningsförmåga hos ytskiktet . Utförande med cellplastskivor i taket
vid kylare lär ha tillämpats med förbättring
som följd.
Onödiga starter och stopp sliter på kompressorutrustningen och tidrelästyrda stopp vid
tryckknapp vid frysrumsdörren införs endast
på brukarens uttryckliga önskemål.
Fläktstopp vid kompressorstopp ger ringa
minskning av elenergiåtgången då anläggningarna dimensioneras för 20 - 22 tim gångtid per
dygn.
16.2
Funktionsbeskrivning
Här hänvisas till (2) sida 25 (5514) för
kompressor, sida 26(5515) för kondensor, sida
28(55 /7) för normal drift och avfrostning, sida
29(5518) för drift- och felindikering och sida
52 för motsvarande enlinjeschema för yttre
elförbindningar . Se även tillhörande planritningar och flödesschema.
Särskilt för större system bör bestämt krav
ställas för förhindrande av samtidig elbelastning av kompressor
ning, lämpligen
kontaktorema.
och elvärme för avfrost-
genom korsförregling
17.
KYLSYSTEM
KYLRUM
17.1
Allmänt
FÖR
Någon större skillnad i systemuppbyggnad i
förhållande till tidigare beskrivet kylsystem för
frysrum finns inte. Avvikelserna gäller i första
hand köldmedietyp , avfrostning samt styrfunktioner. Aven här har "pump-down"- system blivit mera regel än undantag.
Ett kylsystem per kylrum gör det enkelt för
projektören men dyrt för beställaren. I vissa
fall är det dock förmånligt , t ex för en stor
forskningsinstution i ett plan med långt mellan
rummen . Om dessa ar utförda flyttbara är
utomhus takaggregat omedelbart över rummen
en god lösning . Flera kylrum på samma kylsystem är billigt och vanligt men kan ge
driftstörningar om styrsystemet ej löses med
omsorg. Ibland hör man talas om haverireserv
som motiv för uppdelning på flera system. Det
enskilda rummet får emellertid ingen reserv,
varför det snarast är en fråga huruvida man
föredrar många små katastrofer i stället för en
stor sådan under samma tidrymd.
Ett enda system ger ingen möjlighet att flytta
varor till andra rum.
17.2
Isolering
Sugledningar för frysanläggningar isoleras
alltid från kylares anslutning innanför droppskålskant och fram till kompressor.
Sugledningar för komfortkyla och direkt förångning isoleras också med hänsyn till att
dropp ofta uppstår vid dellaster eftersom expansionsventilerna då är för stora och reglerar
sämre.
Sugledningar för kylrum isoleras också normalt. Alternativt kan man använda värmeväxlare vid varje kylare , dock isoleras alltid
där tillfälligt obetydligt dropp ej kan tolereras,
som t ex ör rör som passerar över instrumentutrustning, ovan undertak i kontorsrum o
dyl.
av
Ett ofta använt alternativ till funktionsbeskrivning i beskrivningens inledning är att man
som bilagor bifogar funktionsscheman för
varje system med funktionstexter och även
med angivande av vilka drift- och felindikeringar som krävs.
Tryckledningar kan bli föremål för isolering ur
ljudsynpunkt vid passage genom ljudkänsliga
rum eller i schakt i sådana rum.
Isolering utförs med slang av mjuk cellplast
enligt (1) kod K4.114 som vid klenare dimensioner är billigast och ger fördelen av att kylentreprenören själv kan utföra den i samband
med rörmontaget. Montering utförs enligt fabrikanternas anvisning.
39
Isolering med slang av mjuk cellplast
Anläggningstyp
Sugledn isolering, m m
Komfortkyla
Kylrum
Frysrum
9
9
19
Täckning av limskarvar med s k korrosionstape föreskrivs . Isolering med cellgummi målas eller täcks normalt inte . För synliga rör i
kontorsrum, korridorer o dyl kan av estetiska
skäl föreskrivas täckning med plastplåt.
17.3
Reglering
av rumstemperatur
a)
Allmänt
I första utgåvan av denna skrift gavs en
historisk översikt av utvecklingen från det
enklaste med endast lågtrycksstyrning
av
kompressorn fram till rekommendation med
termostat och magnetventil i varje rum och
med kompressorn styrd enbart av rum med
stor andel av systemets totala kyleffekt. Fall
har förekommit där sistnämnda system ej
heller varit bra, då de stora rummen haft lägre
kylbehov än ber äknat och kompressorn därigenom fått för kort gångtid för något annat rum.
"Pump-down " är i detta avseende överlägset.
Pressostaten inställs normalt för ca 10 °C lägre
förångning än den dimensionerande varvid
kompressorns effekt sjunker till ca 60 %
samtidigt som inkopplad kylare har nästan
dubbla effekten (om strypventilens dimension
så tillåter). Gångtiden blir härigenom lång även
med litet antal objekt inkopplade samtidigt
som objekt som fått vänta på återstart av kompressorn får återhämtning genom den låga
förångningstemperaturen.
Återstart efter stopp tidsfördröjs för att förhindra för ofta förekommande start/stopp når
endast något mindre objekt kräver kyla.
b)
Val av styrsystem
Välj normalt "pump-down "- system med tidsfördröjd återstart av kompressorn.
Kylmöbler i personalrestauranger ingår oftast i
annan entreprenaddel och är då levererade med
styrutrustningen . Elmatningen härför bör tas
via Kyls apparatskåp med fördelning till flera
objekt via kopplingsdosor vid objekten. Föreskriv gärna automatsäkr ing med larmkontakt.
c)
Styrning av kylarfläktar
Eftersom anläggningen skall dimensioneras för
lång gångtid och fläktarna skall gå även under
avfrostningsperioder sparas ringa energi genom att låta fl " tarva stoppa när termostaten
annars bryter. För t ex svalningsrum är dock
sådant utförande aktuellt och elkretsschemat
utförs då för tvångskörning av fläktar under
avfrostning.
d)
Avfrostning
Avfrostning sker med rumsluft ner till
rumstemperaturdär dennas medelvärde mellan
termostats till- och frånslag är lägst +3 °C. Vid
lägre rumstemperatur vä ljs kylare med elavfrostning. Om möjligt väljs då helst egenkonvektionselement där avfrostningstermostat
direkt sluter och bryter värmen. Det spelar
ingen roll om värmen råkar gå in mer än en
gång under den tid kompressorn står stilla
styrd av styruret. Vid fläktkylare utförs avfrostning med el i princip lika som för egenkonvektionselement , men styruret skall då
också stoppa kylarfl äk tarna. Väljer man rumstemperatur för t ex kött- och fiskkylrum på
sådan nivå att elavfrostning krävs, bör man ta
steget fullt ut och föreskriva låg temperatur,
0° å -2 °C.
17.4
Funktionsbeskrivning
Här hänvisas till (2), beskrivning för kv
Docenten, system 1 och 2, sida 25 (55/4) för
kompressorer , sida 26 (55/5) för luftkyld
kondensor , sidor 26 - 27 (55/5 - 55/6) för
normal drift och avfrostning samt sida 29
(55/8) för drift- och felindikering och larm.
Se även tillhörande planritningar och flödesscheman samt enlinjescheman för yttre elförbindningar sidor 50 och 51.
18
KOMFORTKYLA
18.1
Direkt eller indirekt
kylning
Med indirekt kylning avses att ett mellanmedium t ex vatten- eller glykollösning, används som köldbärare.
Jämförelse görs här genom att ange respektive
systems fördelar. Kylnormernas krav är
strängare när det gäller användning av direkt
kylning . Vid kanalsystem gemensamt för
grenar till flera rum i publika lokaler och där
alla grenarna är avstängningstara, är man
enligt normerna tvingad att räkna tillåten
köldmediefyllning på minsta rummets volym.
a)
Direkt kylning . Fördelar
1 Totala anläggningspriset , med hänsyn tagen
också till prisskillnader i sidobranscher, blir
lågt för anläggningar upp till några hundra
kW kyleffekt , speciellt om endast ett fåtal
batterier ingår. Flera system kan ingå i sådan anläggning.
40
2 Med i tidigare avsnitt rekommenderade temperaturdata blir elbehovet 10 - 15 % lägre
än för indirekt kylning beroende på högre
förångningstemperatur.
3 Kompressor med ca 20 % lägre slagvolym
klarar samma kylbehov vid den högre föro
angningen.
4 Kylmaskinrum bortfaller vid utomhus placerade aggregat, vilket dock även gäller
vätskekylaggregat konstruerade för sådan
placering.
b)
Rekommendation
system
för
val
av
Kräver VVS-projektören stor noggrannhet i inblåsningstemperaturen
och ej, vill avstå härifrån, välj indirekt kylning. Ar ventilationssystemet så uppbyggt att luftflödet varierar
avsevärt, välj indirekt kyla.
När inga speciella lokala eller tekniska hinder
föreligger är direkt kylning sorn regel mest
ekonomisk för system upp till 100 kW, speciellt om ett fåtal kylställen ingår.
Oavsett storleken bör alltid hållbara argument
för systemvalet kunna presteras.
18.3
Speciella skäl skall alltså till för föreskrift, som
normalt ej uppfylls i standardutförande (helst
hos minst två fabrikat).
Beskrivningen måste vara grundad på god
kännedom om vad marknaden har att erbjuda.
Indirekt kylning. Fördelar
1 Avsevärt bättre temperaturreglering. Direkt
kylning bör ej användas om ventilationen är
baserad på varierande luftflöde, vid indirekt
kylning går det bra.
2 Större driftsäkerhet och mindre kompressorhaveririsk åtminstone jämfört med direkt
kylning med flera batterier i samma system.
3 Inga Kylnormskrav beträffande ventilationssystemet.
4 Kompakt fabriksbyggd utrustning, inget
kylsystemarbete på platsen när vattenkyld
kondensor ingår.
5 Styr- och reglerorgan placerade i ett rum
(t ex inga expansionsventiler vid batterier).
6 Mindre risk för köldmedieläckage.
7 Erfarenhetsmässigt betydligt lägre servicekostnad.
18.2
Kräver man felsignallampor för alla säkerhetsorgan på vattenkylaggregat, som ej har sådana
som standard, kan det bli fråga om ombyggnad av automatikskåpet (signalkontakter saknas, utrymme för hj älpreläer finns inte etc.)
Komponenter
utrustning
i sammansatt
Komfortkyla kännetecknas i högsta grad av
fabriksbyggda enheter såsom vattenkylaggregat och utomhus placerade aggregat med kondensor, kompressor med armatur, start- och
reglerutrustning för direkt kylning.
Därför bör man ej för standardenhet föreskriva
armatur precis som för platsbyggt kylsystem
för kyl- och frysrum.
18.4
Vätskekylaggregat
a)
Allmänt
Vätskekylaggregat har kolvkompressorer upp
till ca 550 kW kyleffekt där sedan turbo- och
skruvkompressoraggregat tar vid. Vill man ha
haverireserv ovanför gränsen blir det fråga om
två parallellt
inkopplade
aggregat med
kolvkompressorer. I området 200 - 550 kW
rekommenderas att föreskriva aggregat med
två separata kretsar eftersom mer än ett fabrikat
har detta söm standard och man härigenom får
billig haverireserv. Något fabrikat går i detta
hänseende ner till ca 100 kW. Under denna
gräns kan man ändå föreskriva två separata
kretsar eftersom både grossister och entreprenörer numera bygger sådana aggregat av
standardkomponenter i egna verkstäder. Ett alternativ är att föreskriva två lika parallellkopplade aggregat.
Med haverireserv enligt ovan menas kvarvarande kapacitet när ett aggregat eller vital del
i aggregat, företrädesvis del med rörliga delar
såsom kompressorer, havererar.
Med 100 % reserv menas i allmänhet att
utrustningen är dubblerad men detta syfte kan
också anses vara nått om t ex två lika aggregat
kompletteras med ett tredje lika.
b)
Elutrustning
För aggregat med kolvkompressorer ingår
nästan alltid både manöverpanel och startutrustning i aggregatet.
För turbo- och skruvkompressoraggregat ingår
manöverpanel i aggregatet men startutrustningen, som alltid bör ingå i kylentreprenaden,
levereras för separat uppställning.
Med hänsyn till dels att odelat ansvar önskas,
dels att man inte med säkerhet vet exempelvis
kompressorantal, bör all elutrustning inklusive
huvudbrytare,
säkringsgrupper etc ingå i
KYL. I EL ingår således endast framdragning
av matning och utifrån kommande signaler,
yttre förbindningar mellan fristående elskåp
41
och aggregat samt yttre förbindningar från
aggregatet till t ex flöd esvakt. Finns inte denna
utrustning i skåp i samma rum bör startutrustningen för vattenpumpar och kyltornsfläktar
ingå i kylentreprenaden.
kylbehov används då standardaggregat med
helhermetisk kompressor och med armaturoch
styrorgan påbyggda som extra utrustning. För
något större system bör kompaktaggregat enligt (1) kod 87.11 väljas.
Eftersom yttre elförbindningar i maskinrummet
kan bli mycket olika beroende på entreprenörens aggregatval är det ofta lämpligt att låta
dem ingå i kylentreprenaden . Se (2) sida 78
18.6
(6/1).
För alla typer av aggregat föreskrivs:
"De delar av föreskriven elutrustnig som normalt inte ingår i aggregatet placeras i separat
skåp."
Härigenom täcks alla fabrikats alla varianter in.
c)
Speci ikation
Nya Kyl AMA ( 1) med tillhörande RA är
betydligt mera detaljerade än tidigare beträffande utrustningskrav respektive anvisning.
Till exempel hänvisas här till (2), sidor 70 - 71
(55/13 -55 /14) för aggregat och sida 81 (6/4)
för apparatskåp.
Exemplet skall inte betraktas som normerande.
d)
Funktionsbeskrivning
Exempel finns i (2) sida 60 (55/3).
e)
Aggregat med fristående luftkyld
kondensor
Aggregaten är samma som med vattenkyld
kondensor bortsett från denna.
Denna aggregattyp är endast aktuell med kolvoch skruvkompressorer . Vad tidigare sagts
generellt om vattenkylaggregat gäller även här.
Utrustningen utanför aggregatet såsom rör,
köldmediebehållare , luftkylda kondensorer etc
väljs enligt anvisningar under avsnitt för
respektive detalj och specificeras som för
platsbyggd anläggning.
Specifikationen av aggregat med vattenkyld
kondensor , i exemplet enligt (2), kan även här
tjäna som mönster men kylmedelsidan får
beträffande aggregat och elutrustning justeras
till överensstämmelse med avsnitt "Luftkylda
kondensorer" 9.2.
18.5
Platsbyggda system för
direkt kylning
Detta utförande förekommer företrädesvis och
ganska ofta där aggregaten kan placeras i
annars outnyttjad del av fläk trum där kylbatterierna sitter i luftkanaler . FQr mycket små
Takaggregat
Takaggregat utgör komplett kylsystem exklusive kylbatterier och rörsystem mellan dessa
och aggregatet. Start- och reglerutrustningen är
komplett.
Små takaggregat med helhermetisk kompressor har kyleffekt upp till ca 20 kW. Större
aggregat med horisontellt eller vinkelställt
kondensorpaket finns upp till ca 350 kW.
18.7
Systemuppbyggnad
och
reglering vid direkt kylning
De största driftproblemen har man vid flera
batterier på samma kylsystem. Ju fler batterier
och ju större storleksskillnaden är mellan dem
desto värre . Har man t ex ett aggregat med
kapacitetsreglering ner till 40 % inkopplat till
fyra lika batterier i olika kanaler och endast ett
kallar på kyla vid låg yttertemperatur, svarande
mot 25 % av batteriets fulla kapacitet , har man
trots full nedreglering , en kompressor som är
drygt 6 ggr större än erforderligt. En sådan
anläggning vågar man knappast utföra.
Rekommendationen blir att undvika mer än två
batterier per system och dessa bör dessutom
vara ungefär lika stora. Man går numera ofta
den omvända vägen och tar t ex tre små takaggregat för var sin tredjedel av ett batteri. Det
rör sig då om relativt små batterierupp till ca
3 x 20 = 60 kW kyleffekt.
a)
Reglering
Man måste tänka sig för noga innan man väljer
så fin och problematisk styrning som konstanthållning av temperaturen efter batteriet. Välj
som brukligt är konstanthållning av förångningstemperaturen inom kapacitetsregleringsområdet . Vid lägre last går kompressorerna
on - off på lågtryckspressostaten.
Sätt alltid in magnetventil i vätskeledningen
före batteriet även för små aggregat . -Expansionsventilens bulb kan bli varmare än lufttemperaturengenom batteriet under stillestånd och
då öppnar ventilen . Någon entreprenör tycker
nog att det är onödigt med hänsyn till att han
har liten fyllning och ingen köldmediebehållare
i systemet.
42
Styrningen i övrigt enligt följande:
1 Litet takaggregat, ett batteri.
Kompressorerna har ingen kapacitetsreglerling. Föreskriv konstanttryckventil
i sug-
ledningen . Förångningen hålls uppe i batteriet och viker vid kompressorn. Detta system är mindre energikrävande än hetgasöverblåsning. Styrsignal från VENT startar
kompressorn som öppnar magnetventilen.
2 Litet aggregat, två batterier.
En konstanttryckventil som ovan.
Styrsignal från VENT öppnar aktuell magnetventil och lågtryckspressostaten startar
kompressorn.
3 Flera små aggregat, ett batteri.
Batteriet uppdelat i grupper i höjdled.
VENT kopplar in aggregaten i sekvens.
När aggregat startaröppnas magnetventilen.
När maskinrum finns, men inte krävs enligt
normerna, får det betraktas som särskilt utrymme där kravet för närvarande endast är att
det skall vara väl ventilerat.
Aven när bara särskilt utrymme krävs, bör
man under A7.24 kräva dörrskylt med uppgifter motsvarande Kylnormers krav för maskinrum.
19.2
Ventilation
De luftflöden som krävs enligt Kylnormer är
ofta betydligt mindre än de som krävs för att
hålla maskinrumstemperaturenpå rimlig nivå.
4 Stort aggregat, ett batteri.
. Kompressorn har inbyggd förångningstemperaturstyrd effektreglering.
Styrsignal från VENT startar kompressorn
som öppnar magnetventilen.
Värmeutvecklingen
i maskinrum utgörs
huvudsakligen av motor- och kilrepsförluster
samt värmeavgivning från apparater från högtryckssidan såsom kompressorer , oljeavskiljare, tryckledningar, vätskeledningar, köldmediebehållare , hölje på vattenkyld kondensor
etc. Härtill kan komma förluster från andra
apparater i rummet som motorer för köldbärar- och kylmedelpumpar.
5 Stort aggregat, två batterier.
Inbyggd effektreglering som ovan.
Styrsignal från VENT startar kompressorn
och öppnar aktuell magnetventil.
Förluster för motorer till öppna kompressorer
kan tas ur följande tabell:
Motorstorlek
kW 0, 5 1 2
10 25 25
3
5
I samtliga fem fall ovan kan med fördel
"pump- down "- system användas men då krävs
köldmediebehållare som bör placeras i varmt
utrymme. VENT styr då magnetventilerna.
Motorförluster
b)
Speci lkarion
Som i övrigt gäller att entreprenörens standard
skall kunna användas och anbudets utrustning
kontrolleras före upphandling . Rörledningar,
batterier , magnetventiler etc specificeras som
för platsbyggd anläggning . Något fabrikat kan
kräva speciell anordning för vinterdrift, varför
anges antingen för åretruntdrift eller lägsta
utelufttemperatur för vilken aggregatet skall
användas.
Aggregaten specificeras under aktuell underkod till R7.2.
19.
MASKINRUM
19.1
Allmänt
Kylnormer 1965 har bestämda krav beträffande utförande av maskinrum och när sådant
skall finnas . Nya normer lär komma varför nu
gällande siffervärden för fyllningsmängder etc
inte återges här.
%
47
35
28
25
18
14
11
9
Motorstorleken avser dess märk(axel)effekt.
Förlustprocenten är praktiskt taget konstant ner
till något under halv last och för här aktuellt
ändamål kan den beräknas via kyleffekten,
Q1/Q2-diagrammet
och
för sommartid
aktuella
ti och t2.
Exempel:
Öppen kompressor med
Q2 = 10 kW,
t1 = +40 °C t2 = -10 °C
Fig 9.21 ger Q1/Q2 = 1,35
Axeleffekt = (1,35-1) • 10 = 3,5 kW
Motorn har viss effektmarginal av storleksordningen ca 20 % och har märkeffekt omkring
4 kW.
Ur tabell ovan uppskattas förlusten till ca
20 %.
Detta ger värmet totalt 0,2
= 0,7 kW.
För övriga förluster rekommenderas att räkna
med 8 % av motoreffekten
vid kilrepsdrift och
4 % vid direktkopplad motor.
43
För hermetiska kompressorer rekommenderas
att räkna med 2 % av motoreffekten
för
kompressorerna och för övriga förluster med
4 % i överensstämmelse med vad som sagts
beträffande öppna maskiner ovan.
För semihermetisk kompressor med yttre fläktkylning tilläggs ca 0,1 kW per kompressor.
För vätskekylaggregat med vätskekyld kondensor kan räknas så lågt som totalt 3 % av
motoreffekten. För turbo- och skruvkompressoraggregat begärs uppgifter från leverantören.
cesskyla igång bara under arbetstid och ställen
där central övervakning för alla branscher
finns. Eftersom meningen med central övervakning i hög grad är att minska behovet av
kontroll på platsen blir larmpunkterna relativt
0
många.
Mycket stora värden kan ibland stå på spel på
t ex forskningsinstitutioner
och då kan det
utöver larm bli fråga om dubblering av utrustningen, där reserven automatiskt går in, installation av reservkraftverk etc.
Luftflödet väljs att bortföra ca 2,0 W/m3/h
svarande mot en temperaturändring av b °C.
Snabb förstöring av stora värden vid bortfall
av kyla fordrar omgående åtgärd och då väljs
direkt larm med temperaturgivare.
För maskinrum med enbart den öppna kompressorn enligt exemplet ovan blir med direktkopplad motor förluster utöver motorns
Normalt är kylrum mindre viktiga och då kan
det ofta räcka med larm för manöverfel för
kylmaskineriet.
0,04
= 0,14 kW,
summa förluster
0,7+0,14=0,84 kW
och luftmängden
1000.0,8412 = 420 m3/h.
Vid lång kanaldragning kan det ibland vara
ekonomiskt att kyla med t ex köldbärare. Kylnormers krav beträffande väl ventilerat utrymme respektive minimalt luftflöde för maskinrum, där sådant fordras, måste dock alltid
beaktas.
19.3
Kylnormer
Där normerna kräver maskinrum finner man
vid besiktning ofta anledning till anmärkning.
Det händer även någon gång att rummet är
utfört som maskinrum enligt normerna när
maskinrum inte krävs. KYL-projektören bör
lämna sidoprojektören för BYGG, VVS, EL
och RÖR erforderliga uppgifter, dels ett uppmärksammande om att maskinrum krävs, dels
uppgifter beträffande ventilationsluftflöde etc.
Det bedöms rationellt att låta kylentreprenören
dels leverera utrustning för andnings- och
ögonskydd dels ombesörja och bekosta kylnormsbesiktning där besiktningen enligt normerna inte får utföras av honom sjäv.
20.
LARMUTRUSTNING
20.1
Allmänt
Behovet av larm bedöms utifrån riskerna för
värdeförstöring om snabb åtgärd ej vitages.
Sker ingen övervakning under veckoslut är
larm ofta meningslöst. Undantag är t ex pro-
Finns ingen central övervakning får man från
fall till fall avgöra vart viktiga larm skall föras.
Larm för utlösta motorskydd på kondensorfläktar o dyl läggs på samma summalarm som
manöverfel.
Finns ingen central övervakning och inga
viktiga larm bör det räcka med att rutinmässigt
titta på automatikskåpets felsignallampor.
Då larmen inte gäller kylanläggningens egen
säkerhet måste beställaren ge sina krav åt
projektören och om beställare och brukare inte
är samma person måste den sistnämnde även
ge sin syn.
Summalarm för temperatur i kyl- och frysrum
tidsfördröjs ca 1,5 tim för att förhindra larm
orsakat av avfrostning.
När larm indelas i grupper av olika vikt talar
man ofta om A-, B-, och C-larm etc där A t ex
erfordar omgående åtgärd.
20.2
Val av utrustning
Kompakta standard larmtablåer med maskinskrivna skyltar är numera helt dominerande.
För mindre anläggningar utan central övervakning kan beskrivningstexter enligt (2) sidor 29
(5518) och bl (55/4) vara tillräckligt.
För större objekt med central driftövervakning
kan en mera detaljerad specifikation vara motiverad. Med beskrivarens tillåtelse återges här
text gällande en kylanläggning i tillbyggnad av
ett regionssjukhus.
'
44
0
22.
"Felsignalapparater
Larmenhet
(Ingår i AS1-KYL)
Larmenhet uppbyggd på kretskortavsedd för normalt öppen felkontakt.
Larmenheten skall vara utrustad med blinkenhet,
minne, en utgång för summa A-larm och en utgång
för summa B-larm. Varje felkontakt skall individuellt kunna anslutas till A- eller B-larm. Inställbar
fördröjning 2 - 50 sekunder för varje felkontakt.
Då felkontakt sluts skall larmlampa (typ lysdiod)
blinka och summalarm ges via en potentialfri brytning över summalarmutgången.
Då felet kvitteras skall larmlampa lysa med fast
sken och summalarmkontakten
åter sluta.
Vid ytterligare slutande felkontakt skall endast det
icke kvitterade felet visa blinkande larmlampa och
summalarmkontakten åter bryta. De övriga kvarva-
rande kvitterade larmen skall visa fast sken på larmlampa.
Tryckknappar för kvittering och lampprov
vara gemensamma för samtliga felkontakter.
skall
Larmenheten skall vara försedd med nätaggregat för
220 V och tåla en spänningsvariation på ± 10%.
Summalarmkontakt skall vara potentialfri utförd för
48VIs och med brytandefunktion(växelkontakt).
Larmenhet monteras in i skåpfront.
Varje larmpunkt skall vara försedd med växlande
potentialfri parallellutgång för anslutning till övervakningscentral.
Antal larmpunkter
bilaga 1."
21
enligt
funktionsscheman,
DRIFTINDIKERING
Generellt bör såväl drift- som felindikering
finnas utom vid mycket enkel installation t ex
när ett kylaggregat med helhermetisk kompressor betjänar något enstaka rum.
För anläggningar typ restaurangkyla e d kan
det vara tillfyllest att välja en driftmodul motsvarande larmtablån, i övrigt placeras driftlampor efter funktionssamband, vanligtvis vid
m anö v er ström stäl larn a.
APPARATSKÅP
Numera upprättar ingen kostnadsmedveten
projektör fullständiga handlingar såsom kretsscheman och montageritningar för apparatskåp
i kylinstallation.
Kyl AMA 83 har det generella utrustningskravet att all erforderlig utrustning för uppfyllande av funktionskraven skall ingå. Detta
innebär att man i funktionsbeskrivning
eller
som extra utrustning tar med allt som inte
oundgängligen erfordras t ex manöverströmställare med lägen AUT- 0 -HAND.
Funktions- och utrustningskrav skall vara så
detaljerade att skåpleverantören med dessa och
kylentreprenörens uppgifter om motorstorlekar
kan upprätta elritningar och bygga skåpet . Det
underlättar också om kylbeskrivningen som bilaga innehåller enlinjescheman för de yttre elförbindningarna som ändå måste tas fram för
samordningen KYL - EL, STYR.
Huvudbrytare bör normalt krävas som extra utrustning så man slipper leta efter sådan i något
avlägset ställverksrum.
I (2) finns två tillämpningsexempel, för kökskyla med specifikation sida 47 (55126) med
enlinjescheman sidor 49 - 52, för komfortkyla
med specifikation sida 81(614).
I exemplet för komfortkyla finns inga enlinjescheman eftersom förbindningarna ingår i entreprenaden.
23.
KYL- OCH FRYSRUM
FORTILL VERKADE
ISOLERELEMENT
AV
Av tradition och i viss mån av samordningsskäl
beträffande kylarupphängning o dyl ingår denna typ av ruin ofta i kylentreprenaden
och
AMA-texterna återfinns i Kyl AMA 83, kod
K5.
Samordning berör samtliga branscher inklusive
BYGG och KOK.
I (2) finns ett exempel med tilläggsföreskrifter
utöver AMA-text motsvarande flertalet av normalt förekommande
problemställningar.
Aktuella avsnitt är sidor 23 - 24 (5512- 5513),
punkt 7.1- 7. 10, gällande gränsdragning samt
specifikation av rum och dörrar, sidor 36 - 39
(55115- 55118).
Se även tillhörande planritning.
1
cab
J.
BYGGNADSSTYRELSEN