1. No category

VÄGEN
TILL ETT
BIOLOGISKT
RIKARE
SKÅNE
En naturvårdsstrategi för Skåne
STORA UTMANINGAR. Läget är allvarligt…
VÅRT ARBETE GER RESULTAT. … men inte hopplöst.
Naturvårdsinsatser är effektiva och ger bestående resultat.
LOKALA OCH REGIONALA AKTÖRER. Strategin vänder sig till
naturvårdare och planerare, organisationer inom lantbruk och
skogsnäring, intresseföreningar, politiker och intresserade brukare
och markägare.
STRATEGIN BERÄTTAR VAD vi
behöver göra. Handlingsprogrammet berättar HUR.
Värdetrakter en utgångspunkt
I artpools- och traktanalys utpekades värdetrakter. Det är ett arbete vi
kommer fortsätta med och som behöver utvecklas.
Två huvudspår och fyra delar
Illustration: Marit Hedlund
Huvudspår
Bevara och förstärka det skånska
vardagslandskapets biologiska
mångfald
VARDAGSLANDSKAPET. Landskapet utanför de särskilt värdefulla
eller skyddsvärda områdena.
INSATSOMRÅDE 1
Ett vardagslandskap att leva och verka i,
med plats för och hänsyn till biologisk
mångfald.
INSATSOMRÅDE 2
Länkar för arters spridning
Huvudspår
Utöka och koppla samman
värdetrakter
VÄRDEKÄRNOR OCH VÄRDETRAKTER. Områden med en stor
mängd hotade arter, ”hotspot” för biologisk mångfald. Värdekärnor
kan bindas samman till värdetrakter.
INSATSOMRÅDE 3
Värdekärnor av särskilt värdefull natur
bevaras med skydd och skötsel.
INSATSOMRÅDE 4
Utöka värdetrakterna.
Vision 2050
Illustration:
Nils Forshed
Från ord till handling
1. Ta fram ett handlingsprogram för den närmaste
femårsperioden.
2. Åtgärderna ska vara konkreta, genomförbara under
programperioden och möta de mest akuta frågorna.
3. Lösa finansieringen.
4. Samverka mellan olika aktörer.
Åtgärder till handlingsprogrammet
• Hittills bland annat: handlingsprogrammet för miljömålsåtgärder,
förslag från dialogmöten.
• I början av nästa år ordnas dialogmöten specifikt för att diskutera
handlingsprogrammet.
Exempel: Åtgärd i vardagslandskapet
Strategi för småbiotoper på slätten.
Huvudaktörer
Länsstyrelsen
Medaktörer
Lunds universitet, SLU Alnarp (Lill-Nils), LRF, Kommuner,
Markägare
Exempel: Åtgärd för länkar i landskapet
Naturvårdsanpassad skötsel av vägrenar,
banvallar och kraftledningsgator.
Huvudaktörer
Trafikverket, Kraftbolag, Kommuner Markägare
Medaktörer
Länsstyrelsen, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Region
Skånes stiftelser, Vägsamfälligheter
Exempel: Åtgärd i värdetrakter
Restaurera särskilt värdefulla natur- och
kulturmiljöer.
Huvudaktörer
Länsstyrelsen, Kommuner
Medaktörer
Trafikverket, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Region Skånes
stiftelser, Markägare, Skogsstyrelsen,
Frivillig/Intresseorganisationer
Exempel: Åtgärd i värdekärnor
Kartlägga och kvantifiera behovet av
reservatsbildning för de skånska naturtyperna
(vatten och land)
Huvudaktörer
Länsstyrelsen
Workshop om åtgärder till
handlingsprogrammet
1. Vilka åtgärder är viktigast att börja med? Den närmaste
femårsperioden.
a. i värdetrakterna
b. i vardagslandskapet
2. Vilka ska genomföra dem?
3. Övrigt viktigt i genomförandet av naturvårdsstrategin?
- Indelning i grupper om 5
- Diskutera och skriva ner förslagen, 20 minuter
- Sammanfattning och diskussion, 20 minuter
Förslag från dialogmöten
Kunskapsspridning till allmänheten om betydelsen av biologisk
mångfald:
•
Informationsarbete kommer fortsatt behövas för att öka förståelsen för biologisk mångfald hos
allmänheten.
•
En viktig del i handlingsprogrammet blir hur man formulerar budskapen och åtgärderna.
•
Information måste komma ut kring de åtgärder som genomförs, t.ex. i samband med restaurering av
sandmarker.
•
Goda exempel kommer behövas och bör användas mycket.
•
Satsa på skolor, ända från förskola upp till lärarutbildningen. Elever måste komma ut. Lyft till
Naturvårdsverket att ta fram ett utbildningsprogram. Ex: Skogsstyrelsen, Skogen i Skolan
•
Visa upp skånsk natur för nysvenskar och erhålla erfarenhetsutbyte.
Förslag från dialogmöten
Kommunikation/information specifikt om strategin (förankring):
•
Nå ut, det som görs måste bli känt! Kommunicera strategin i alla sammanhang. Ansvarsarter för kommuner
och lyfta fram värdetrakter som något mycket positivt. Synergieffekter med branscher som verkar i
värdetrakter, både ekonomiska fördelar och ekosystemtjänster.
•
Många goda exempel på projekt och naturvårdsåtgärder pågår. Samla ihop och presentera dessa t.ex i en
gemensam databas med goda exempel, där man kan se hur många åtgärder för biologisk mångfald som
gjorts och i hur många hektar.
•
Tillgång till kartor från artpoolsanalysen digitalt.
•
Projekt att bygga naturdatabas.
Förslag från dialogmöten
Fylla igen kunskapsluckor för själva strategin:
•
Utöka kunskapsunderlaget till naturvårdsstrategin. Nuvarande underlag är en början. Artpoolsanalysen
uppdateras med nya rödlistan. Vid praktiskt arbete i nästa steg får man zooma in på landskapsavsnitt. Vi
måste även lägga på fler lager i kartorna, t.ex. skyddade områden, nyckelbiotoper m.m.
•
Kunskapsuppbyggnad kring marina miljöer.
•
Tillsammans med SGU samt länsstyrelsens planenhet titta på vilka områden som är geologiskt värdefulla.
•
Hämta material som ligger i byrålådor och aldrig rapporteras in. Istället för att satsa en massa resurser på
nya insatser lägga dem på att föra in dessa data.
•
Mer forskning och bättre samordning av den data som finns.
Förslag från dialogmöten
Dialog mellan aktörer, samverkan :
•
Länsstyrelsen bör mer aktivt dra nytta av ideella föreningar, t.ex. för inventeringar, som samarbetspartners
och sprida information till medlemmar. De kan även bidra med att hålla studiecirklar, utbildningar osv.
Länsstyrelsen borde ta fram kunskapsmaterial till sådan undervisning. Ideella föreningar tar sällan kontakt
själva med markägare, skulle behöva Länsstyrelsens hjälp med att kanalisera sådant samarbete.
•
Involvera markägare direkt innan åtgärder görs.
•
Positivt med företag som hyr ut betesdjur i ett större område.
•
Nätverksträffar runt strategin och handlingsplanen: Jämför med HUT Skåne som har nätverk, bland annat
för lantbruk och vatten.
•
Fler mötespunkter med fler aktörer behövs, t.ex. föra samman trafikverket, ideella föreningar och
Länsstyrelsen. Konferenserna i Falsterbo har varit mycket viktiga.
•
Universitetet kan samhandleda exjobbare.
•
Vägverket borde kunna bidra med en hel del.
Förslag från dialogmöten
Påverkansarbete (t.ex. Jordbruksverket, Naturvårdsverket):
•
Hur ska vi utöka ogödslade betesmarker? Kostar pengar att sköta, djur och arbetsinsatser krävs.
Stödsystem måste till och stödet till den svårast skötta marken måste vara så högt att det inte lönar sig att
plantera skog. Bråttom att passa på med dessa förändringar medan det finns folk kvar som kan jobba med
detta.
•
Jordbruksverkets regelsättning har ansvar för en stor del av de försvunna arterna. Måste inom
strategiarbetet lyfta att regelverket behöver förändras.
•
Lyfta till Naturvårdsverket att ta fram ett utbildningsprogram: kunskapsspridning mycket viktigt, satsa på
skolor.
•
Påpeka att man behöver bryta ned Nagoya-målen till länsnivå. Genom strategin påpeka att dessa mål är
nationella och inte länsvisa. Finns flera olika tolkningar av hur långt vi nått mot målet.
Förslag från dialogmöten
Ekosystemtjänster, värdering:
•
Genom strategin föra ut vad det skulle kosta att inte göra åtgärder. Göra konsekvensanalys både ur
ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.
•
Samhällsekonomisk analys, koppla till ekosystemtjänster. Ofta ställs olika typer av ekosystemtjänster emot
varandra. Bör rekreation underordnas den biologiska mångfalden? Göra en sådan värdering.
Förslag från dialogmöten
Övrigt/generella kommentarer om åtgärder och handlingsprogrammet:
•
Tydliggöra vilka skogar som ska skötas och vilka som inte behöver skötsel. Kontinuerlig utvärdering av skötseln
behövs för att se att den ger rätt effekt. Skötsel i naturbetesmark är ännu viktigare än skötsel i skog.
•
Spridningskorridorer måste problematiseras, osäkert om de ger önskad effekt. Men t.ex. sandupprivning längs
vägkanter är en åtgärd som ger vackra och blomstrande vägar, som dessutom behöver inte kosta mycket eftersom
vägverket kan göra detta vid regelbunden skötsel. Väcker positiv uppmärksamhet, korridorer är bra för rekreation
och landskapsbilden.
•
Ekonomiskt bättre att satsa på värdetrakternas yta än på långa korridorer, dvs. satsa på större habitatsområden.
Handlar om valuta för pengarna, var man ska satsa.
•
De stora insatserna bör göras i vardagslandskapet.
•
De som t.ex. jobbar med markförvaltning håller på med biotoper snarare än arter och måste genom strategin få
prioriteringar att arbeta efter.
•
Strategin bör vara ett kontinuerligt arbete och bättre samarbeten behövs överallt.
•
Handlingsplanen måste följas upp.