Strategi för Krishantering i Dalarnas län
Krishantering i Dalarnas län - strategi för samverkan och ledning Författare och kontaktperson: Kajsa Sjösvärd, Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen Dalarna. Tel: 010-225 00 00. Omslagsbild och illustrationer: Magnus Sjöberg Layout: Helikopter Brand Design Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri Inledning I Dalarnas län har vi har varit förskonade från sådana händelser som i vårt samhälle kännetecknas som allvarliga händelser, eller kriser. Översvämningar, olyckor, stora bränder eller social oro uppstår i vår omvärld hela tiden och ibland nära oss. Frågan är inte om utan när vi i Dalarna kommer att ställas inför svåra prövningar. Den dag vårt län drabbas av en allvarlig händelse gäller det att vara beredd på att kunna hantera den, så att konsekvenserna av krisen blir så små som möjligt. Arbetet med denna strategi har som syfte att förtydliga att vi är många samhällsaktörer som har olika ansvarsområden i en kris, men att vi måste hjälpas åt. Strategin tar upp krishantering före, under och efter det att en kris har inträffat. Den är ett uttryck för och resultat av vår gemensamma vilja att hantera en kris på bästa sätt, vilket i sig självt är en styrka. God samverkan kräver att delaktiga parter känner till varandras roller, ansvar och befogenheter samt att vi är överens om målen vi ska sträva mot. Till strategin hör en bilaga som ska användas under krisen, Krishantering i Dalarnas län – samverkan och ledning i praktiken. När en allvarlig händelse inträffar måste samhällets krishantering fungera utan dröjsmål. Det är många olika aktörer som behöver bidra inom sina respektive ansvarsområden. Hur bra vi är på att samverka blir avgörande. Därför träffas länets krishanteringsorganisation kontinuerligt och vi övar också krishantering på olika sätt flera gånger per år. Likaså är det viktigt att man under en allvarlig händelse ser på krisen ur ett helhetsperspektiv för att åstadkomma det bästa för samhället. Strategin har undertecknats av både privata och offentliga aktörer med olika uppgifter i det svenska krishanteringssystemet. I Dalarna samverkar vi. För den enskildes och Dalarnas bästa. Falun, Januari 2015 Kraven på samverkan och krishantering skiljer sig också från olika organisationer, inte minst internt. Det krävs att alla parter diskuterar, jobbar med och implementerar vad samverkan innebär inom den egna organisationen. Krishantering i Dalarnas län • 3 Grundläggande nationella principer Det svenska krishanteringssystemet baseras på tre grundprinciper. Ansvarsprincipen Det ansvar som en verksamhet har vid normala förhållanden gäller även vid kris. Ingen tar över ansvaret från någon annan. Likhetsprincipen En organisation som ansvarar för en verksamhet vid normala förhållanden ska hantera den på ett liknande sätt även under en kris. Närhetsprincipen En kris ska i första hand hanteras där den inträffar och av dem som är närmast ansvariga och berörda. Utöver dessa principer bygger krishanteringssystemet på två uttalade typer av ansvar, sektorsansvar och geografiskt områdesansvar. 4 • Krishantering i Dalarnas län Sektorsansvar Alla myndigheter och organisationer inom en samhällssektor som har ett ansvar i vardagen har ett ansvar inom sitt område även vid en kris. Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret ligger hos kommunerna på lokal nivå, hos länsstyrelserna på regional nivå och hos regeringen på nationell nivå. Varje områdesansvarig aktör ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella insatser före, under och efter en kris i sitt geografiska område. Det kan till exempel handla om att samordna olika samhällsintressen och att samordna information till berörda målgrupper och media. Dalarnas län består av 15 kommuner och 11 räddningstjänster (varav tre räddningstjänstförbund). För detaljerad information och karta över länet hänvisas till tillhörande bilaga, Krishantering i Dalarnas län – ledning och samverkan i praktiken. Det här vill vi uppnå i Dalarna Vi utgår från de nationella målen men har också satt upp övergripande mål för Dalarnas län. Nationella mål för samhällets krisberedskap: Nationella mål för vår säkerhet: • Minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor. • Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män. • Hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö. • Värna befolkningens liv och hälsa • Värna samhällets funktionalitet • Värna vår förmåga att upprätthålla grundläggande värden, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Mål för Dalarnas län: 1. Vi samverkar för en väl fungerande krishantering vid allvarliga störningar, stora olyckor och kriser. 2. Vi använder samhällets resurser på ett effektivt sätt för människors bästa. Vår strategi för arbetet Vi samarbetar i de nätverk som beskrivs i det här dokumentet. Nätverken har regelbundna möten och övar kontinuerligt. Medlemmarna i nätverken känner till sin roll och sitt uppdrag och varje deltagare har mandat att företräda sin organisation. Alla aktörer beskrivna i denna strategi kan påkalla behov av samverkan inför eller vid en kris. Under en kris arbetar vi på ett sätt som alla inblandade organisationer har kännedom om. Vid samverkan utgår vi ifrån denna strategi med tillhörande bilaga. Vi kommunicerar med samordnade budskap i olika kanaler. Krishantering i Dalarnas län • 5 Det är vi som arbetar med krishantering i Dalarnas län Regionala krishanteringsrådet Krishanteringsrådet i Dalarna ska verka för att uppnå bästa möjliga hantering av krisen genom att regionalt samordna offentliga aktörers krisledning på ett effektivt sätt. Rådet styr inte över de deltagande organisationerna. Inriktning och samordning uppnås genom samverkan och koordinerat beslutsfattande. 6 • Krishantering i Dalarnas län Mötesfrekvens Två gånger per år samt övar kontinuerligt. Sammankallande Länsstyrelsen Dalarna. Alla aktörer i rådet kan väcka behov av samverkan. Medverkande aktörer Kommunerna (via en representant utsedd av nätverket för kommunernas beredskapssamordnare). Kommunerna har det geografiska områdesansvaret på lokal nivå, samt den geografiska kunskapen vid en kris. Kommunerna står oftast närmast dem som drabbas och får hantera både akuta kriser och långvariga efterarbeten. I den kommunala organisationen finns en bred kompetens för hantering av kriser och dess följder. Kommunen kan tillsätta en krisledningsnämnd vid extraordinära händelser. Denna nämnd blir då tillfälligt högsta styrande organ i kommunen. Räddningstjänsterna (via en representant utsedd av räddningschefernas nätverk). Räddningstjänsterna i länet ansvarar för akuta insatser vid bränder och olyckor. Man arbetar också förebyggande med planeringsfrågor, tillsyn och utbildning. I länet finns både heltids- och deltidsräddningstjänster samt tre räddningstjänstförbund. Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna ansvarar för att hälso- och sjukvården fungerar i Dalarna både under normala förhållanden och i en krissituation. Landstinget ansvarar också för ambulansverksamheten i länet. Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen har det geografiska områdesansvaret på regional nivå. Länsstyrelsen sammankallar olika nätverk som kan förebygga eller avhjälpa en kris och kan också i särskilda fall överta räddningstjänstansvaret från länets kommuner. I händelse av kris kan Länsstyrelsen, efter regeringsbeslut, prioritera och fördela statliga och internationella resurser. I händelse av kärnteknisk olycka med påverkan på Dalarna har Länsstyrelsen ett räddningstjänst- och saneringsansvar. Polismyndigheten Ett av polisens stora arbetsområden är just krisberedskap. Att kunna hantera övergång från vardag till särskild händelse och sedan ytterligare ett steg till kris i samhället är en viktig uppgift för polisen. Polisen ansvarar också för statligt räddningstjänst vid efterforskning av försvunna personer och vid fjällräddning. Försvarsmakten Försvarsmakten är organiserad för att hävda Sveriges territorium och genom väpnad strid kunna försvara landet. Vid angrepp ska detta ske genom en samlad insats från hela samhället. Försvarsmakten ska även stödja det civila samhället vid olyckor och svåra påfrestningar. Försvarsmakten ska också genom internationella insatser, skapa fred och säkerhet i övriga delar av världen. Trafikverket Trafikverket ansvarar för det statliga väg- och järnvägsnätet. Kriser av olika slag kan allvarligt störa transporter på väg eller järnväg. Därmed påverkas även samhällsviktiga funktioner som är beroende av transporter och även tillgängligheten till samhällsviktiga anläggningar. Det kan vara el- och teleanläggningar, sjukhus med mera. SOS Alarm SOS Alarms huvuduppgift är att svara för nödnumret 112. Andra viktiga samhällstjänster är utalarmering av räddningstjänst och ambulans, prioritering och informationsnumret 113 13. Civilförsvarsförbundet Civilförsvarsförbundet har i uppdrag att utbilda frivilliga resursgrupper (FRG) i de kommuner som ser ett behov av frivilliga förstärkningsresurser. FRG finns för närvarande i tio av Dalarnas kommuner och omfattar ca 500 personer. Svenska Kyrkan Svenska kyrkan är rikstäckande men verkar lokalt via den lokala församlingen. Svenska kyrkan har varit och är fortfarande en naturlig del av det svenska samhällets krisberedskap. Kyrkorna fungerar bland annat som samlingsplatser för olika krisstödsgrupper eller minnesceremonier. Sveriges Radio, P4 Dalarna Sveriges Radio, P4 Dalarna är en oberoende lokal radiokanal. Lokalradion har en nära kontakt med sina lyssnare i länet och i händelse av kris kan Sveriges Radio sända VMA, (viktigt meddelande till allmänheten). Krishantering i Dalarnas län • 7 Regionala näringslivsrådet Näringslivsrådet ska underlätta ledning och samverkan vid en kris i Dalarnas län genom att bidra med ett näringslivsperspektiv på krisen. Medverkande i näringslivsrådet representerar både större och mindre företag inom olika branscher och sektorer. Tillsammans kan de ge en bra bild över hur en kris påverkar olika delar av samhället. Rådet stöttar också länsstyrelsen i förebyggande krisberedskapsarbete, exempelvis vid inventering av så kallad samhällsviktig verksamhet. Närings- livsrådet är inte styrande, inriktning och samordning i rådet uppnås genom samverkan. Medverkande aktörer ICA Med cirka 1300 butiker och en marknadsandel på 36 procent är ICA den ledande dagligvaruaktören i Sverige. Verksamheten drivs tillsammans med fria ICA-handlare, som var och en äger och driver sin egen butik. ICA Sverige ingår i ICA Gruppen där även ICA Fastigheter, som äger och förvaltar fastigheter samt ICA Banken, som erbjuder finansiella tjänster till de svenska kunderna, ingår. I Sverige har ICA sex distributionslager, ett av dessa ligger i Borlänge. ABB ABB är världsledande inom kraft-och automationsteknik. Med säte i Zürich, Schweiz, sysselsätter företaget 145 000 personer och verkar i cirka 100 länder. Svenska ABB är en ledande leverantör av produkter och system för kraftöverföring samt process- och industriautomation. En av de två största verksamhetsorterna i Sverige är Ludvika (cirka 2 800 medarbetare). På ABB i Ludvika finns insatsstyrka för bland annat brand och kommunikationsresurser. Clas Ohlson Clas Ohlson är ett svenskt detaljhandelsföretag med huvudkontor i Insjön i Dalarna. Visionen är att utveckla en stark internationell detaljhandelskedja med hög lönsamhet och god värdetillväxt för aktieägarna. Clas Ohlsons affärsidé är att göra det smidigt för människor att lösa vardagens små praktiska problem. Försäljning sker via ca 200 butiker i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien och Dubai samt via e-handel. Produktsortimentet består av 15 000 artiklar inom el, fritid, bygg, multimedia och hem. Dalarnas Försäkringsbolag Dalarnas Försäkringsbolag är ett kundägt bolag med 260 anställda och lokalkontor i Falun, Borlänge, Avesta, Leksand, Ludvika, Mora och Malung. Dalarnas Försäkringsbolag erbjuder befolkning och näringsliv ett brett utbud av försäkrings- och banktjänster, och intar en dominerande ställning inom sakförsäkring på Dalamarknaden för såväl privatpersoner som företag och lantbruk. 65% av alla hushåll i Dalarna är kunder i Dalarnas Försäkringsbolag, som också är ett av de största länsförsäkringsbolagen i Sverige. Gävle-Dala elsamverkan Gävleborgs och Dalarnas län ingår i en gemensam elsamverkan, totalt ett av sju elsamverkansområden i Sverige. Vid stora störningar i eldistributionen rapporterar varje elnätföretag sitt störningsläge och resursbehov, alternativt resurstillgång, via ett särskilt stödsystem. Utifrån detta system kan elsamverkansledningen fördela tillgängliga resurser på ett effektivt sätt. 8 • Krishantering i Dalarnas län Mötesfrekvens Två gånger per år. Sammankallande Länsstyrelsen Dalarna. Alla aktörer i rådet kan väcka behov av samverkan. Loomis Loomis vision är att vara den obestridde specialisten på kontanthantering. Missionen är att på ett tryggt, säkert, pålitligt och effektivt sätt hantera kontanter och värdeföremål som finns i samhället. Loomis har marknadsledande ställning både nationellt, regionalt och lokalt, vilket betyder att samhällets kontantförsörjning till största delen är avhängig Loomis möjligheter att leverera. Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen har det geografiska områdesansvaret på regional nivå. Länsstyrelsen sammankallar olika nätverk som kan förebygga eller avhjälpa en kris och kan också i särskilda fall överta räddningstjänstansvaret från länets kommuner. I händelse av kris kan Länsstyrelsen, efter regeringsbeslut, prioritera och fördela statliga och internationella resurser. I händelse av kärnteknisk olycka med påverkan på Dalarna har Länsstyrelsen ett räddningstjänst- och saneringsansvar. SSAB SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag och en ledande global producent av bland annat avancerade höghållfasta stål, standardiserad tunnplåt samt konstruktionslösningar inom byggsektorn. I Borlänge ligger ett av Sveriges största produktionscentrum för tunnplåt. TeliaSonera TeliaSonera är en av landets större aktörer på telemarknaden och tillhandahåller nätanslutning och telekommunikationstjänster till både företag och privatpersoner. Kris kräver kommunikation I händelse av kris ansvarar varje enskild aktör för att kommunicera med berörda målgrupper och media. Kommunerna och Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar på lokal respektive regional nivå. I detta ansvar ingår att samordna information inom länet och verka för att vi kan enas om gemensamt viktiga budskap. som kan tänkas behöva känna till budskapet. Det är viktigt att de aktörer som samverkar vid kris informerar varandra direkt, samt är öppna för att dela med sig av relevant information. Mer om Dalarnas kriskommunikation finns att läsa i den regionala kriskommunikationsplanen. När beslut tas inom den egna organisationen om att kommunicera med anledning av en kris, bör samverkan alltid ske med de övriga aktörer i länet Kanaler för samverkan Telefon Länsstyrelsen kan kalla till telefonmöte via e-post eller sms. Aktuellt telefonnummer och kod meddelas i kallelsen. Dagordningen skickas ut i samband med möteskallelsen. WIS E-post kan användas för att kalla till möten som inte är av akut karaktär eller för att sprida information. (Skyddat Webbaserat InformationsSystem) WIS används av alla offentliga och några privata krishanteringsaktörer i Sverige. Det är den kanal som kommuner och övriga aktörer ska använda vid rapportering av sina vidtagna och planerade åtgärder i händelse av kris. Länsstyrelsens TiB (tjänsteman i beredskap) rapporterar läget i länet dagligen via WIS. Näringslivsrådet har inte tillgång till WIS i dagsläget. Rakel Fysiska möten E-post (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) är ett mobilsystem för säkerhetsorganisationerna och Räddningstjänsten i Sverige. Länsstyrelsen kan anordna samverkansmöten via Rakel. De flesta av aktörerna i regionala krishanteringsrådet har tillgång till Rakel. Näringslivsrådets aktörer har inte tillgång till Rakel. Samverkan i form av fysiskt möte ska i första hand ske på Länsstyrelsen Dalarna. Länsstyrelsen kallar till fysiskt möte via e-post eller sms. Krishantering i Dalarnas län • 9 Kanaler för information till allmänhet och media VMA Viktigt meddelande till allmänheten. Används för att varna allmänhet för omedelbara risker via radio, TV och telefoner. Det finns också en möjlighet att sprida informationsmeddelanden för att förebygga eller begränsa skador. Räddningsledare, polis, smittskyddsläkare och TiB på Landstinget, Länsstyrelsen samt vissa industrier är exempel på aktörer som har möjlighet att begära VMA-varningsmeddelande. 113 13 Till 113 13 kan allmänheten ringa för att få information vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Både offentliga aktörer och allmänhet kan via tjänsten lämna och få information om allvarliga störningar, olyckor och kriser. SOS Alarm ansvarar för driften och bemannar 113 13 dygnet runt. Krisinformation.se En nationell webbportal som samordnar offentliga aktörers krisinformation. Endast bekräftad information läggs ut på webbplatsen, som drivs av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och som upprätthåller beredskap dygnet runt. 10 • Krishantering i Dalarnas län Webbplatser Respektive organisations webbplats ska användas för att kommunicera med berörda målgrupper och media, i de fall händelsen direkt berör ens ansvarsområde. Sociala medier Facebook och twitter är effektiva kanaler för att snabbt kommunicera med allmänheten. Kontinuerlig omvärldsbevakning av vad andra organisationer och medier förmedlar på sociala medier är av stor vikt för att få en bredare lägesbild och visshet om vilken kompletterande information som behövs. Om man som aktör kommunicerar via sociala medier i vardagen är det viktigt att fortsätta använda kanalerna under en kris. Media Media är en effektiv kanal för att sprida information brett till allmänheten under en kris. Regionala och nationella media såsom radio och TV är därför viktiga budskapsförmedlare att samverka med. Fysiska möten Om all kommunikation och teknik är bruten är det viktigt att ändå kunna sprida information och samverka genom fysiska möten. Vid behov kan särskilda informationsplatser som är kända av allmänheten upprättas i kommunerna. Före en kris Risk- och sårbarhetsanalys De aktörer som enligt krisberedskapsförordningen (2006:942) ska upprätta och revidera en risk- och sårbarhetsanalys gör detta för att identifiera och analysera risker och dess potentiella konsekvenser. Kommunerna gör risk- och sårbarhetsanalyser över sina geografiska områden, länsstyrelserna gör det på länsnivå. Det görs även analyser på sektorsnivå, till exempel hos Landstinget och Trafikverket. Både det regionala krishanteringsrådet och näringslivs-rådet följer upp och stämmer av den regionala analysen och ger inspel till kommande års arbete. Veckovisa samverkanskonferenser Varje vecka hålls samverkanskonferenser både på regional och nationell nivå via telefon eller RAKEL. På nationell nivå samordnar MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och deltagare är centrala myndigheter och länsstyrelserna. På regional nivå samordnar Länsstyrelsen konferenserna och deltagare är beredskapssamordnare, räddningstjänster i kommunerna, SOS Alarm, Landstinget, Trafikverket och Polismyndigheten. Vid behov kan länsstyrelsen kalla in ytterligare aktörer. Syftet med de veckovisa samverkanskonferenserna är att inför kommande helg och vecka lämna rapporteringar och skapa en samlad lägesbild. Det kan handla om olyckor, större bränder, översvämningar, smitta med mera. Länsstyrelsen rapporterar från den nationella samverkanskonferensen och ansvarar för att föra in mötesanteckningar i WIS. Vid behov deltar det regionala kriskommunikationsnätverket vid dessa samverkanskonferenser. Övningar Regelbundet arrangeras större och mindre krisövningar. De hålls på nationell, regional eller lokal nivå och syftar till att stärka samverkan samt förtydliga ansvar och rollfördelning med mera. Fokus för övningarna och typ av händelse varierar och bygger ofta på den risk- och sårbarhetsanalys som genomförts. Övningarna kan vara av diskussionseller spelkaraktär. Nätverk som till exempel det regionala krishanteringsrådet eller näringslivsrådet blir inbjudna att delta i de regionala samverkansövningarna. Utbildningar MSB och Länsstyrelsen arrangerar utbildningar och föreläsningar för respektive nätverk. Utbildningarna kan gälla specifika sakområden eller vara av mer allmän karaktär beroende på vem som deltar och varför. Samverkansforum I Dalarnas län finns samverkansforum eller nätverk med olika inriktningar, som genom sitt arbete stärker länets krisberedskap. En förteckning över dessa forum och nätverk finns längst bak i denna skrift. Krishantering i Dalarnas län • 11 Under en kris TiB –Tjänsteman i Beredskap En tjänsteman i beredskap har som funktion att vara kanal in till organisationen 24 timmar om dygnet. Räddningstjänsterna har ofta en räddningschef i beredskap, Polisen har en VB (vakthavande befäl), Länsstyrelsen, Trafikverket, Landstinget och ett antal kommuner i länet har en TiB. För näringslivet är beredskapstjänstgöringen strukturerad på olika sätt. Länsstyrelsen upprätthåller en förteckning över journummer till kris-beredskapsaktörer i länet. När det händer i Dalarna Vid kännedom om en nära förestående eller inträffad händelse larmas aktörerna ofta av SOS Alarm, via sin TiB eller motsvarande. Länsstyrelsen förmedlar information vidare till regionala krishanteringsrådet och regionala näringslivsrådet med flera inför eller vid en kris. Det sker via e-post och/eller sms. Det är Länsstyrelsen som avgör vilken information som ska förmedlas och till vilket nätverk, men alla i samtliga nätverk kan signalera om kommunikationsbehov. Som avsändare när Länsstyrelsen skickar sms står KrisDalarna. I Dalarna finns fyra, i förväg utsedda presumtiva regionala räddningsledare. De är övade för sin roll att vara regionala räddningsledare, det vill säga att leda flera räddningstjänster under stora insatser om behov skulle uppstå. De har också kompetens inom området kärntekniska olyckor. Det är Länsstyrelsen som fattar beslut om övertagande av kommunal räddningstjänst. påkalla behov av samverkan. Samverkan kan ske via telefon, Rakel och/eller fysiskt möte. Länsstyrelsen ska kalla till samverkansmöte enligt principen hellre en gång för mycket än för lite. Dagordning för samverkansmöte finns i tillhörande bilaga. Anledningar att sammankalla regionalt krishanteringsråd och regionalt näringslivsråd Nära förestående eller inträffad händelse i Sverige eller utomlands som kräver regional samverkan. Det kan till exempel gälla: • Allvarlig störning i samhällsviktig verksamhet, så som långvarigt elavbrott eller störningar i telekommunikationen. • Vädervarning klass 2 eller 3, enligt SMHIs skala. • Social oro. • Resursbrist som kan lösas genom samverkan. Rapportering av lägesbild Inför en samverkanskonferens under en pågående allvarlig händelse rapporterar respektive aktör in sin lägesbild enligt struktur i WIS, alternativt per e-post till Länsstyrelsen. Se tillhörande bilaga för kontaktuppgifter och mall för lägesrapportering. När det finns behov av samverkan Alla deltagare i regionala krishanteringsrådet, näringslivsrådet eller övriga samverkansforum kan Efter en kris Utvärdering När en kris kan anses vara över är upp till varje organisation att bestämma. För regionala krishanteringsrådet och näringslivsrådet fattas beslut om att avsluta gemensamma insatser genom samverkan. Efter en kris är det viktigt att lära av erfarenheterna. I länet bör respektive aktör genomföra en utvärdering av den egna insatsen och hur samverkan med övriga aktörer har fungerat. Uppföljningsmöte Länsstyrelsen kallar deltagande aktörer i regionalt krishanteringsråd och näringslivsråd till ett uppföljande möte när en större kris eller extraordinär 12 • Krishantering i Dalarnas län händelse ägt rum. Här diskuteras hur samverkan har sett ut och vad som bör utvecklas. Uppföljningsmötet dokumenteras av Länsstyrelsen. Uppdatering av checklistor I samband med utvärdering och uppföljning bör organisationerna se över sina krisplaner, checklistor och övriga dokument. Respektive aktör bör kritiskt granska sina rutiner för att förbättra hanteringen av framtida kriser. Krishantering i Dalarnas län • 13 Samverkansforum som är viktiga för Dalarnas krisberedskap Regionalt krishanteringsråd Syfte Krishanteringsrådet i Dalarna ska verka för att uppnå bästa möjliga hantering av krisen genom att regionalt samordna offentliga aktörers krisledning på ett effektivt sätt. Rådet styr inte över de deltagande organisationerna. Inriktning och samordning uppnås genom samverkan och koordinerat beslutsfattande. Mötesfrekvens Deltagare Civilförsvarsförbundet, Försvarsmakten, Kommuner, Landstinget, Polisen, Räddningstjänst, SOS Alarm, Svenska kyrkan, Sveriges radio P4, Trafikverket. Sammankallande Länsstyrelsen, men alla aktörer i rådet kan väcka behov av samverkan. 2 gånger per år. Regionalt näringslivsråd Syfte Näringslivsrådet ska underlätta ledning och samverkan vid en kris i Dalarnas län genom att bidra med ett näringslivsperspektiv på krisen. Medverkande i näringslivsrådet representerar både större och mindre företag inom olika branscher och sektorer. Tillsammans kan de ge en bra bild över hur en kris påverkar olika delar av samhället. Rådet stöttar också länsstyrelsen i förebyggande krisberedskapsarbete, exempelvis vid inventering av så kallad samhällsviktig verksamhet. Näringslivsrådet är inte styrande, inriktning och samordning i rådet uppnås genom samverkan. Mötesfrekvens 2 gånger per år. Deltagare ABB, Clas Ohlson, Dalarnas Försäkringsbolag, Gävle-Dala Elsamverkan, ICA, Loomis, SSAB, Telia. Sammankallande Länsstyrelsen, men alla aktörer i rådet kan väcka behov av samverkan. Beredskapssamordnarnätverk Syfte Stärka krisberedskapen genom regional-lokal samverkan. Samverkan mellan aktörer med geografiskt områdesansvar. Dialog kring uppföljning av kommunala uppgifter i krishanteringssystemet. Mötesfrekvens 2 gånger per år. 14 • Krishantering i Dalarnas län Deltagare Kommunernas- och Landstingets beredskapssamordnare. Sammankallande Länsstyrelsen. Gränsräddningsråd Syfte Genom planerad samverkan erhålla bästa resursutnyttjande vid olika typer av gränsnära händelser där liv, egendom och miljö hotas. Mötesfrekvens 2 gånger per år. Deltagare Polisen i Dalarna och Värmland, Hedmarks fylke, Länsstyrelsen Värmland och Dalarna, Landstinget Värmland och Dalarna, Sykehus Innlandet, Räddningstjänsterna från gränskommunerna. Sammankallande Roterande mellan länsstyrelserna och Hedmarks fylke. Kriskommunikationsnätverk Syfte Att koordinera informationsinsatser och samordna information till allmänhet och medier. Nätverket ska hjälpa varandra med omvärldsbevakning av bilden av krisen och stödja varandra i kommunikationsarbetet vid en kris. Mötesfrekvens Deltagare Kommunikatörer i kommuner, landsting, polis, VA-bolag. Sammankallande Länsstyrelsen, men alla aktörer i nätverket kan väcka behov av samverkan. 2–3 gånger per år. Länssamband Syfte Att uppnå samordning och samsyn gällande sambandsfrågor i länet. Stort fokus på Rakel och att enas kring riktlinjer och rekommendationer för Rakel i länet. Mötesfrekvens 4 gånger per år. Deltagare Räddningstjänster, Landsting, Försvarsmakten, Polis, SOS Alarm, kommuner, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Sammankallande Länsstyrelsen. Nordsam Syfte Länsstyrelserna i Nordsam ska vid kriser och stora olyckor kunna stödja varandra. Samverkan sker inom flera områden avseende förberedande och förebyggande krisberedskap på regional nivå. Mötesfrekvens 1 gång per år, fysiskt möte. Telefon/videomöte 1 gång per månad. Deltagare Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg och Dalarnas län. Sammankallande Roterande ordförandeskap. Krishantering i Dalarnas län • 15 Resurssamordnande funktion för räddningstjänst i Dalarna Syfte Funktionen fördelar resurser som tillförs länet nationellt, internationellt, eller från en kommunal räddningstjänst eller aktör som anmäler att man kan bidra med resurser. Funktionen ska kunna utgöra stabsstöd till räddningstjänstsakkunnig i regionalt krishanteringsråd och utgöra ledningsstöd till en regional räddningsledare om denna utsetts. Deltagare Räddningstjänsterna i länet. Sammankallande Länsstyrelsen är sammankallande för styrgruppen. Räddningstjänsten Dala Mitt upprätthåller beredskapen. Presumtiva regionala räddningsledare aktiverar funktionen vid en händelse. Mötesfrekvens Styrgruppen har möten vid ett par tillfällen per år. Funktionen övas/utbildas minst en gång per år. Regional samverkansfunktion farliga ämnen (RSF – CBRNE) Syfte RSF CBRNE Dalarna ska verka för ett tryggt och säkert samhälle där konsekvenser av en händelse eller olycka med farligt ämne ska minimeras. Mötesfrekvens 4 gånger per år. Deltagare Landsting, Polis, Räddningstjänstens kemkoordinator. Sammankallande Länsstyrelsen. Räddningschefsnätverk Syfte Utbyta erfarenheter och stärka samverkan mellan räddningstjänsterna i länet. Med i detta nätverk finns de presumtiva regionala räddningsledarna i länet. Deltagare Länets räddningschefer. Sammankallande Roterande ordförandeskap, Länsstyrelsen. Mötesfrekvens 4 gånger per år. Älvgrupp Syfte Sprida kunskap om vattendragen bland deltagande organisationer. Skapa nätverk för att underlätta samarbete inför och vid situationer med höga flöden. Verka för att förebyggande åtgärder vidtas och att dessa samordnas. Mötesfrekvens Ordinarie möte 2 gånger per år samt vid höga flöden. 16 • Krishantering i Dalarnas län Deltagare Dalälvens vattenregleringsföretag, Fortum, Vattenfall, Envikens Elkraft, SMHI, kommuner och länsstyrelser längs Dalälven, Trafikverket, Försvarsmakten, SOS Alarm. Sammankallande Länsstyrelsen. Undertecknande Strategin har undertecknats av högsta beslutsfattare som har koppling till regionalt krishanteringsråd eller näringslivsråd. Kommunerna företräds av en representant utsedd av nätverket för kommunernas beredskapssamordnare (Borlänge kommun). Räddningstjänsterna företräds av en representant utsedd av räddningschefernas nätverk (Räddningstjänsten DalaMitt). Carl-Johan Linér Platschef Ludvika Åsa Granat Kommundirektör Roger Sverker Verksamhetsledare Sven-Åke Carlsson Koncernsäkerhetschef Anders Grånäs VD Peter Ydersten Ordförande Överste Christer Tistam Chef Militärregion Mitt Torbjörn Olofsson Chef DE Borlänge Elsamverkan Gävle/Dala Lars-Olof Björkqvist Bitr. landstingsdirektör Patrik Högberg Regionchef Nordics Maria Norrfalk Landshövding Hans-Olov Sundin Tf kanalchef Lars Lindahl Polisområdeschef Leif Andersson Förbundsdirektör Mats Hedlund Sakkunnig räddningstjänst i regionala krishanteringsrådet Hans Danielsson Chef SOS Alarm Falun Anders Brunnstedt Thorhallur Heimisson Ordförande Falu pastorat Kyrkoherde, Falun Rickard Eriksson Platschef Borlänge Per Åkerstrand Försäljningschef Catherine Kotake Regionchef Krishantering i Dalarnas län • 17
© Copyright 2024