På väg mot en europeisk energiunion
EUROPAPARLAMENTET 2014 - 2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2015/0000(INI) 29.4.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE På väg mot en europeisk energiunion (2015/0000(INI)) Utskottet för industrifrågor, forskning och energi Föredragande: Marek Józef Gróbarczyk PR\1059531SV.doc SV PE557.042v01-00 Förenade i mångfalden SV PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ............................................3 PE557.042v01-00 SV 2/13 PR\1059531SV.doc FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION På väg mot en europeisk energiunion (2015/0000(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 191, 192 och 194, – med beaktande av kommissionens meddelande En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015)0080) med bilagor, – med beaktande av kommissionens meddelande Europeisk strategi för energitrygghet och de tillhörande arbetsdokumenten (COM(2014)0330), – med beaktande av kommissionens meddelande om det europeiska gassystemets förmåga att klara försörjningsavbrott på kort sikt – Beredskap inför eventuella försörjningsavbrott under vintern 2014–2015 (COM(2014)0654), – med beaktande av kommissionens meddelande om trygg energiförsörjning och internationellt samarbete – EU:s energipolitik: Samarbete med partner utanför våra gränser (COM(2011)0539), – med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Genomförande av kommissionens meddelande om trygg energiförsörjning och internationellt samarbete och av rådets (energi) slutsatser från november 2011 (COM(2013)0638), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2008 Andra strategiska energiöversynen – En handlingsplan för energitrygghet och energisolidaritet (COM(2008)0781), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2012 För en välfungerande inre marknad för energi (COM(2012)0663) och sin resolution av den 10 september 2013 om en välfungerande inre marknad för energi1, – med beaktande av kommissionens meddelande Utvecklingen mot en inre marknad för energi (COM(2014)0634), 1 Antagna texter, P7_TA(2013)0344. PR\1059531SV.doc 3/13 PE557.042v01-00 SV – med beaktande av kommissionens meddelande Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk (COM(2010)0677), – med beaktande av kommissionens meddelande Långsiktig infrastrukturvision för och utanför Europa (COM(2013)0711), med dess förteckning över energiinfrastrukturprojekt av gemensamt intresse, – med beaktande av kommissionens meddelande Energipriser och energikostnader i Europa (COM(2014)0021/2), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014), – med beaktande av kommissionens meddelande För en välfungerande inre marknad för energi och de tillhörande arbetsdokumenten (COM(2012)0663), – med beaktande av kommissionens rapport av den 14 november 2012 Tillståndet för den europeiska koldioxidmarknaden 2012 (COM(2012)0652), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2011 Färdplan för ett resurseffektivt Europa (COM(2011)0571) och sin resolution av den 24 maj 2012 om ett resurseffektivt Europa1, – med beaktande av kommissionens meddelande om energieffektivitet, om hur energieffektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 2030-ramen för klimat- och energipolitiken (COM(2014)0520), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 december 2011 Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885) och sin resolution av den 14 mars 2013 om energifärdplanen för 2050, en framtid med energi2, – med beaktande av kommissionens arbetsdokument Exploiting the employment potential of green growth (SWD(2012)0092), – med beaktande av kommissionens meddelande En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 (COM(2014)0015), – med beaktande av kommissionens meddelande En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015)0080) med bilagor, – med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 oktober 2014, – med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 mars 2015, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande 1 2 Antagna texter, P7_TA(2012)0223. Antagna texter, P7_TA(2013)0088. PE557.042v01-00 SV 4/13 PR\1059531SV.doc av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009(5) och med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2013 Långsiktig infrastrukturvision för och utanför Europa (COM(2013)0711), där den första unionsförteckningen över energiinfrastrukturprojekt av gemensamt intresse upprättas, – med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (COM(2011)0665), – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 av den 20 oktober 2010 om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av rådets direktiv 2004/67/EG(4), – med beaktande av det tredje energipaketet, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG(2), – med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG(3), – med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda, – med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2012 om inledandet av ett energipolitiskt samarbete med partner utanför våra gränser: en strategisk metod för en trygg, hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning1, – med beaktande av sin resolution av den 21 november 2012 om industriella, energimässiga och andra aspekter på skiffergas och skifferolja2, – med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om Europa 2020-strategin3, – med beaktande av sin studie Mapping the Cost of Non-Europe 2014–2019 (Kartläggning av kostnaden för uteblivna EU-åtgärder), – med beaktande av energistadgefördraget, särskilt artiklarna 7 och 20, – med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för ... (A8–0000/2015), och av följande skäl: 1 Antagna texter, P7_TA(2012)0238. Antagna texter, P7_TA(2012)0444. 3 EUT C 188 E, 28.6.2012, s. 42. 2 PR\1059531SV.doc 5/13 PE557.042v01-00 SV A. Fastställandet av medlemsstaternas energimix är en exklusiv nationell behörighet, och därför är energimixerna fortfarande mycket varierande. B. Medlemsstaterna har exklusiv behörighet att fastställa sin energimix, och kommissionen får inte inkräkta på denna behörighet genom att införa EU-lagstiftning som diskriminerar vissa energiresurser till förmån för andra. C. Vid åtgärder för att utveckla energiunionen och uppnå klimatmålen för 2030 måste full hänsyn tas till effekterna på energipriserna, kostnaderna och konkurrenskraften inom EU:s ekonomi för att man ska få tillräckligt stöd från allmänheten och industrin. D. Målet med en motståndskraftig energiunion med en ambitiös klimatpolitik som kärna är att ge EU:s konsumenter – hushåll och företag – en trygg, hållbar, konkurrenskraftig energiförsörjning till ett överkomligt pris. E. Framtidsvisionen för energiunionen måste vara sådan att medlemsstaterna inser att de är beroende av varandra för att kunna ge sina medborgare en trygg energiförsörjning, i en verklig anda av solidaritet och förtroende, och där energiunionen uppträder enat i globala frågor. F. EU:s energipolitik och klimatpolitik måste komplettera varandra, och deras mål måste stärka snarare än undergräva varandra. Energiunionen bör därför komplettera målen för den europeiska återindustrialiseringen, främja övergången till en utsläppssnål ekonomi och stärka den globala konkurrenskraften inom EU:s ekonomi, samtidigt som man effektivt undviker alla risker för koldioxidläckage. G. EU importerar mer än hälften av all energi som det förbrukar, importberoendet är särskilt stort för råolja (mer än 90 procent) och naturgas (66 procent) och notan för den totala importen ligger på över en miljard euro per dag. H. Många länder är kraftigt beroende av en enda leverantör, inbegripet några som helt förlitar sig på Ryssland för sin naturgas och andra som är starkt beroende av Nordafrika, vilket gör dem sårbara för försörjningsavbrott, vare sig orsakade av politiska eller affärsmässiga konflikter, eller brister i infrastrukturen. I. Ingen medlemsstat bör vara föremål för ofördelaktiga kontraktsvillkor som utnyttjar dess svaga position på energimarknaden enbart på grund av geografiska och historiska faktorer. J. Gaskonflikten mellan Ryssland och transitlandet Ukraina 2006 och 2009 ledde till allvarliga försörjningsbrister i många EU-länder. K. Enbart fram till 2020 måste över 1 000 miljarder euro investeras i EU:s energisektor. L. EU-industrins gaspriser är nu tre till fyra gånger högre än i Förenta staterna, Indien eller Ryssland, 12 procent högre än i Kina, jämförbara med priserna i Brasilien och lägre än dem i Japan. PE557.042v01-00 SV 6/13 PR\1059531SV.doc M. EU-industrins elpriser är, utan att ta hänsyn till skatte- eller avgiftsbefrielser för energiintensiva industrier, mer än dubbelt så höga som i Förenta staterna och Ryssland, 20 procent högre än i Kina men 20 procent lägre än i Japan. N. Välfärdsförluster på grund av ineffektivitet i EU:s gasmarknad uppgår till över 11 miljarder euro årligen på grund av bland annat brist på infrastruktur och en låg nivå av marknadslikviditet och marknadstransparens. O. Efterhandsbedömning och verifikation av alla energirelaterade avtal i fråga om efterlevnad av EU:s lagstiftning är redan möjlig genom bland annat konkurrens- och energibestämmelser. Otillräckliga förhandskontroller av efterlevnaden på nationell nivå och EU-nivå leder till en kraftig snedvridning av marknaden. P. 30 miljoner europeiska arbetstillfällen riskerar att försvinna på grund av uppsvinget för skiffergas i Förenta staterna, eftersom energiintensiva industrier flyttar sin verksamhet till Förenta staterna där energikostnaderna är mycket lägre. Q. Prisskillnaden jämfört med andra ekonomier har en negativ inverkan på konkurrenskraften inom vår industri, särskilt våra energiintensiva industrier. R. EU:s företag har 40 procent av alla patent på förnybar teknik, vilket gör det till en global ledare när det gäller investeringar i förnybar energi. S. Trots denna globala dominans inom investeringar i förnybar energi förutspås enligt World Energy Outlook 2014 att den globala efterfrågan på energi kommer att öka med 37 procent och den globala efterfrågan på kol med 15 procent fram till 2040. T. En mer ekonomiskt och fysiskt integrerad inre energimarknad skulle kunna leda till effektivitetsvinster på cirka 50 miljarder euro. U. Bättre sammanlänkningsnivåer för el och gas kommer att förbättra energitryggheten och samtidigt skapa balans mellan tillgång och efterfrågan i medlemsstaterna. V. Den yttre dimensionen av EU:s energipolitik måste bli mera konsekvent och kan ännu inte fullt ut spela sin roll, vare sig för energiförsörjningstryggheten eller för unionens konkurrenskraft. W. Den europeiska strategin för energitrygghet har identifierat 33 infrastrukturprojekt som är viktiga för att förbättra försörjningstryggheten och bättre sammanlänka energimarknaderna. X. Internationella energiorganet beräknar att EU är ansvarigt för 11 procent av de globala växthusgasutsläppen och att denna andel kommer att minska i framtiden. EU:s insats för att minska de globala utsläppen måste ske parallellt med andra stora utsläppares insatser. Y. Energidiversifiering, fullbordandet av den inre marknaden för energi, effektivare energiförbrukning, utveckling av inhemska energiresurser och verksamhet inom forskning och utveckling är energiunionens huvuddrivkrafter. PR\1059531SV.doc 7/13 PE557.042v01-00 SV Z. EU:s strävan är att öka industrins bidrag till BNP till så mycket som 20 procent senast 2020, och energi till ett överkomligt pris kommer att vara oumbärligt för att uppnå detta mål. Dimensioner av energiunionen 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt arbeta för energidiversifiering (energikällor, leverantörer och vägar). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja byggandet av relevanta energiinfrastrukturellt prioriterade korridorer, vilket anges i bilaga I till förordningen om transeuropeiska energiinfrastrukturer och del II av bilaga I till förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa, såsom den södra gaskorridoren. 3. Europaparlamentet betonar att alla EU-infrastrukturprojekt som syftar till att diversifiera energikällor, leverantörer och vägar måste vara helt förenliga med EU:s lagstiftning och EU:s energitrygghetsprioriteringar. 4. Europaparlamentet understryker att energileverantörer från tredjeländer måste följa EU:s regelverk när de bedriver verksamhet på den inre marknaden, och uppmanar kommissionen att använda alla tillgängliga medel för att verkställa EU:s lagstiftning så att man möjliggör ett fritt energiflöde i EU och undviker snedvridning av den inre marknaden. 5. Europaparlamentet betonar att det är av yttersta vikt för EU att stoppa isoleringen av vissa medlemsstater på den inre energimarknaden, vilket framgått av de stresstest för gas som kommissionen utfört. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att utföra sådana test vartannat år. 6. Europaparlamentet noterar att energiförsörjningstryggheten är den mest brådskande frågan när det gäller den framtida energiunionen och att medlemsstaterna måste samordna sina insatser och samarbeta med sina grannar när de utarbetar sin energipolitik. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att undersöka hur den befintliga strukturen av nationella förebyggande åtgärder och nödinsatser skulle kunna effektiviseras på både regional nivå och EU-nivå. 7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja de medlemsstater som på frivillig basis vill förhandla om energiavtal genom att införa en gemensam förhandlingsmekanism, och betonar att en sådan mekanism måste fungera i enlighet med EU:s regelverk för den inre marknaden och med EU:s och WTO:s konkurrensbestämmelser. 8. Europaparlamentet betonar att större insyn i mellanstatliga avtal skulle kunna uppnås genom att stärka kommissionens roll i energirelaterade förhandlingar med en eller flera medlemsstater och tredjeländer, bland annat genom att kommissionen får delta i dessa förhandlingar om det finns risk för missbruk av en dominerande ställning av en leverantör. Parlamentet noterar även att kommissionen bör utföra förhands- och PE557.042v01-00 SV 8/13 PR\1059531SV.doc efterhandsbedömningar och ta fram både en positiv och en negativ förteckning över avtalsklausuler, såsom klausuler om exportförbud och destination. 9. Europaparlamentet betonar att alla kommande mellanstatliga energiavtal med parter utanför EU måste diskuteras med kommissionen före undertecknandet för att se till att de uppfyller EU:s lagstiftning, särskilt det tredje energipaketet. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka insynen i kommersiella gasavtal för att effektivt undanröja otillbörliga klausuler och säkerställa bättre förhandskontroller av efterlevnaden av EU:s lagstiftning och energitrygghetsbestämmelser. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag till avtalsmallar och riktlinjer, inbegripet en vägledande förteckning över otillbörliga klausuler som kan användas som referens av behöriga myndigheter och företag i deras avtalsverksamhet. 12. Europaparlamentet betonar att för att garantera lika konkurrensvillkor och stärka EU-företagens förhandlingsposition gentemot externa leverantörer bör nyckelinslag i avtalen sammanställas och regelbundet offentliggöras så att man kan fastställa ett transparent riktmärke som kan användas som referens av behöriga myndigheter och företag i deras framtida förhandlingar, samtidigt som man skyddar sekretess för känsliga uppgifter. 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sätta upp ett EU-övergripande mål om att minska beroendet av importerad energi och att offentliggöra regelbundna framstegsrapporter om detta. 14. Europaparlamentet anser att en diversifierad energimix i medlemsstaterna, utifrån deras respektive potential, erfarenhet, kunskaper och ekonomiska kostnader och behov, är en tillgång för EU som helhet eftersom det stärker dess motståndskraft mot försörjningsavbrott, möjliggör kostnadsoptimala energival och gör att olika typer av teknik kan utvecklas och konkurrera på marknaden, vilket sänker energikostnaderna. 15. Europaparlamentet anser att unionen kan minska sitt beroende av vissa leverantörer och bränslen genom att maximera sin användning av inhemska energikällor, däribland konventionella och okonventionella utsläppssnåla fossila bränslen och förnybara energikällor, och betonar därför att inget bränsle och ingen teknik som bidrar till energitrygghet och klimatmålen får diskrimineras. 16. Europaparlamentet anser att inhemska resurser, både konventionella och okonventionella, som har potential att ge EU en tryggare energiförsörjning bör utnyttjas fullt ut och att onödig regelbörda för enheter som vill investera i dessa områden måste undvikas. 17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta en effektivare användning av EU:s befintliga finansieringssystem, bland annat Europeiska fonden för strategiska investeringar, för att stödja investeringar i utvecklingen av Europas inhemska energiresurser, på grundval av ett teknikneutralt tillvägagångssätt. PR\1059531SV.doc 9/13 PE557.042v01-00 SV 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och i synnerhet GD Handel att fortsätta trycka på för ett särskilt energikapitel i det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, i syfte att avlägsna Förenta staternas exportrestriktioner på både råolja och flytande naturgas och avskaffa protektionistiska åtgärder. 19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka energigemenskapen genom bland annat ett bättre genomförande och verkställande av EU:s lagstiftning, genom att förbättra sina institutioner och genomföra viktiga infrastrukturprojekt för att en bättre integrering med EU:s energimarknad och mekanismer för försörjningstrygghet. Inre marknaden 20. Europaparlamentet anser att den framtida energiunionen måste skapa ett fritt energiflöde genom EU-länderna som den femte europeiska friheten vid sidan om fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster. 21. Europaparlamentet betonar att själva ryggraden i den framtida energiunionen måste vara en fullt fungerande inre energimarknad som levererar trygg, konkurrenskraftig och hållbar energi för att EU:s företag och konsumenter ska få tillgång till gas och el så effektivt och kostnadseffektivt som möjligt. 22. Europaparlamentet anser samtidigt att marknadsbaserade mekanismer måste kompletteras med konkreta och ambitiösa solidaritetsmekanismer, såsom effektivare EU-krishantering, bättre användning av flytande naturgas och gaslagring och mekanismer för en virtuell kapacitetsreserv som ska fastslås i EU:s lagstiftning, bland annat i förordningen om en tryggad naturgasförsörjning, som därför måste ses över så fort som möjligt. 23. Europaparlamentet betonar att EU:s befintliga energilagstiftning behöver genomföras och verkställas full ut och att ambitiösa europeiska nätföreskrifter och riktlinjer måste antas, i kombination med stärkta befogenheter för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (Ensto-E) och Europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för gas (Entso-G). 24. Europaparlamentet betonar att en väl utformad framtidsmodell för elmarknaden i EU måste sträva efter en mer marknadsbaserad och, från nätverkssäkerhetssynpunkt, optimal integration av förnybara energikällor. 25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att koncentrera sina insatser på att driva på projekt av gemensamt intresse, i syfte att uppnå ett Europaövergripande ”supernät” som har kapacitet att överföra el mellan EU-länder från flera olika källor och som därmed kan omdirigera energi från överskotts- till underskottsområden, vilket gör att marknaden omedelbart kan reagera på försörjningsavbrott oavsett var de inträffar. 26. Europaparlamentet stöder regionala tillvägagångssätt i samband med särskilda regionala utmaningar eller möjligheter eller i fall där regionala åtgärder skulle kunna påskynda PE557.042v01-00 SV 10/13 PR\1059531SV.doc marknadsintegration, inbegripet genom skapandet av regionala nav för att öka marknadslikviditeten. 27. Europaparlamentet påpekar att det för att uppnå en välavvägd inre marknad behövs investeringar inte bara i sammanlänkningar, utan även i bland annat lagringskapacitet, såsom terminaler för flytande naturgas och smarta nät, för att klara av en ökad förnybar och distribuerad produktion. 28. Europaparlamentet betonar behovet av en rättslig ram som ger konsumenterna ökat inflytande och gör dem till aktiva deltagare på marknaden som investerare och intressenter. Parlamentet noterar att konsumenternas delaktighet kan stärkas genom bland annat energikooperativ och småskalig energiproduktion samt ökad pristransparens och valfrihet för konsumenterna. Parlamentet påpekar att sådana initiativ skulle kunna bidra till att sänka energipriserna och hjälpa till att ta itu med allvarliga sociala problem såsom energifattigdom. Energieffektivitet bidrar till dämpad efterfrågan 29. Europaparlamentet noterar att EU:s energieffektivitetsmål för perioden efter 2020, enligt Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 oktober 2014, måste vara icke-bindande och att de inte ska gälla på nationell nivå. 30. Europaparlamentet noterar att kostnadseffektiva förbättringar av energieffektiviteten avsevärt kommer att bidra till energitryggheten, konkurrenskraften och uppnåendet av klimatmålen. Parlamentet betonar dock att energieffektivitetsvinster inte kan ersätta energidiversifieringen. 31. Europaparlamentet anser att det kommer att vara viktigt att undvika alltför sträng lagstiftning som kan begränsa inrikespolitiska val om hur man bäst främjar energieffektivitet på nationell nivå. 32. Europaparlamentet anser att energieffektivitetsmålen måste eftersträvas parallellt med energi- och klimatmålen och stärka EU-ekonomins konkurrenskraft gentemot dess stora handelspartner. 33. Europaparlamentet betonar att en försiktig översyn av den befintliga lagstiftningen om energieffektivitet, inbegripet direktivet om byggnaders energiprestanda och energieffektivitetsdirektivet, behövs för att inte undergräva den nationella politik som redan finns och drivs inom klimat- och energiramen för 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över EU:s energieffektivitetslagstiftning tidigast 2018. 34. Europaparlamentet inser att de lokala myndigheterna i de europeiska städerna utan tvekan gör ett viktigt bidrag till energioberoendet genom att öka energieffektiviteten genom kraftvärme, modernisera fjärrvärmesystemen, öka användningen av renare kollektivtrafik, uppmuntra mer aktiva modeller för resande och renovera byggnader. 35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samråd med lämpliga industrisektorer och nationella, regionala och lokala aktörer, identifiera bästa praxis för finansiering av PR\1059531SV.doc 11/13 PE557.042v01-00 SV energieffektivitet runtom i och utanför EU och därefter införliva finansiering och innovativa finansieringsmekanismer i EBRD, EIB och andra EU-instrument. Att skapa en utsläppssnål ekonomi och göra Europa till den globala ledaren inom förnybara energikällor och annan lågutsläppsteknik 36. Europaparlamentet understryker den viktiga roll som förnybara energikällor spelar i EU för uppnåendet av dess mål om minskade växthusgasutsläpp. Parlamentet understryker i detta hänseende att den nuvarande utformningen av marknaden bör förbättras genom att förnybara energikällor integreras fullt ut på marknaden och kostnadsbaserade balanspriser införs. 37. Europaparlamentet betonar dock att EU måste tillämpa ett teknikneutralt tillvägagångssätt för att fasa ut de fossila bränslena i våra energisystem, anta strategier för användning och främjande inte bara av förnybara energikällor utan även av andra energikällor med låga utsläpp. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att se över sina riktlinjer för statligt stöd inom energi och miljö på ett sätt som bidrar till lika behandling av energiproduktion från olika energikällor. 38. Europaparlamentet betonar att en utfasning av fossila bränslen som inte genomförs med hjälp av ett teknikneutralt tillvägagångssätt kan resultera i en drastisk ökning av energikostnaderna i vissa medlemsstater, vilket skulle leda till energifattigdom, avindustrialisering av den europeiska ekonomin och således ökad arbetslöshet. Parlamentet betonar att det därför måste vara upp till varje medlemsstat att suveränt besluta hur man vill gå till väga för att fasa ut de fossila bränslena i sin ekonomi. 39. Europaparlamentet inser att inhemska energikällor som bygger på kärnteknik, ren kolteknik och fossila bränslen med CCS-teknik (avskiljning och lagring av koldioxid) avsevärt skulle bidra till EU:s energitrygghet och minskning av koldioxidutsläppen, och skiffergas skulle underlätta övergången till en utsläppssnål ekonomi. Parlamentet anser i detta hänseende att energiunionen måste återspegla att EU behöver använda alla energikällor med låga och lägre utsläpp som medlemsstaterna har till sitt förfogande. 40. Europaparlamentet anser att det är upp till medlemsstaterna att avgöra vilka strategier och vilken teknik som bäst uppnår utfasningen av fossila bränslen och de nationella klimatmålen. Parlamentet inser att det på vissa områden, såsom produktstandarder, är mest effektivt med strategier på EU-nivå, medan medlemsstaterna kan välja att arbeta tillsammans på andra områden. 41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om upprättande av en moderniseringsfond, som bör ha strikta kriterier och vägledning för att se till att finansieringen inriktas på genuina energimoderniseringsprojekt, som skulle väljas ut med hjälp av ett teknikneutralt tillvägagångssätt och beroende på om de är tydligt förenliga med uppnåendet av EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp till 2030. 42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att det vid upprättandet av energiunionen tas tillbörlig hänsyn till kraven om miljöskydd, biologisk mångfald och den europeiska industrins konkurrenskraft. PE557.042v01-00 SV 12/13 PR\1059531SV.doc 43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra gemensamma insatser för att få ned grossist- och konsumentpriserna på gas och energi med 20 procent senast 2020. Forskning och utveckling 44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina insatser för forskning i bättre användning av Europas inhemska resurser, både konventionella och okonventionella. 45. Europaparlamentet betonar att EU kollektivt måste öka sina insatser när det gäller effektiv lågutsläppsteknik för att uppnå sina mål för 2030 och förbättra sin energitrygghet och underlätta ekonomisk återhämtning. 46. Europaparlamentet anser att ökade insatser inom utveckling av innovativ lågutsläppsteknik och tillhörande lösningar kan medföra avsevärda långsiktiga vinster, såsom minskade produktionskostnader och minskad efterfrågan på energi. 47. Europaparlamentet understryker att det bör vara en prioritering för medlemsstaterna att sänka kostnaderna för mindre mogen koldioxidsnål energiteknik, särskilt sådan som sannolikt är viktig för en global minskning av koldioxidutsläppen, såsom kraftverk med avskiljning och lagring av koldioxid, samt potentiell banbrytande teknik, såsom lagring av el. 48. Europaparlamentet inser att framsteg inom miljövänlig, kostnadseffektiv innovation och forskning och utveckling också är nyckeln till EU:s framtida konkurrenskraft, inbegripet Europas industri. 49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en tydlig översikt över de olika finansieringsinstrumenten, såsom programmet InvestEU, Ett sammanlänkat Europa (projekt av gemensamt intresse), forsknings- och utvecklingsmedel, strukturfonder, finansieringsinstrument för smarta nät (ERA-Net Plus), programmet Horisont 2020, Europeiska investeringsbanken (EIB), det europeiska energiprogrammet för återhämtning, Fonden för ett sammanlänkat Europa – energi (FSE-E), NER300-programmet och Eurogia+, och att klargöra reglerna för berättigande till vart och ett av dessa program, samtidigt som hänsyn tas till ett teknikneutralt tillvägagångssätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter en jämnare fördelning av stödet och investeringarna i EU för att undvika att det skapas en teknikklyfta mellan regioner. 50. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PR\1059531SV.doc 13/13 PE557.042v01-00 SV
© Copyright 2024