1. No category

IT og eHelse i Karolinska
Universitetssykehuset
Overgripende målbilde for IKT på NKS
SLL:s mål för NKS är att bygga ett universitetssjukhus i världsklass som sätter
patienten först, vilket även omfattar IKT. Målsättningen med IKT är bl.a. att IKT ska:
•
se till att patientens integritet och säkerhet tillvaratas
•
bidra till att de anställda kan genomföra sitt arbete så effektivt som möjligt och att en så stor del
av vården som möjligt kan bedrivas där patienten befinner sig
•
vara modern och framtidsorienterad och kunna tillgodose behov av IKT-stöd såväl när NKS tas i
bruk, som att kunna anpassas och stödja ändrade arbetssätt och framtida behov
•
ha en öppen och standardiserad design som möjliggör en hög grad av integration och
samverkan mellan NKS och andra sjukhus och aktörer inom SLL. IKT ska således designas på
ett sådant sätt att den inte skapar en sluten miljö som avgränsar NKS från andra delar av SLL
•
bidra till bättre samverkan såväl inom sjukhuset som med andra landstingsinterna och externa
parter
•
vara robust, tillgänglig och tillförlitlig
IKT for NKS
Försörjningsområden IKT
Behovet inom ramen för IKT-försörjningen omfattar preliminärt följande
leveransområden:
• IKT-infrastruktur (fast nätverk, trådlöst nätverk, RTLS, datahallar, leveranssamordning)
• Audiovisuell kommunikation, ev. även för hela eller delar av landstingets övriga
verksamheter
• Patientkallelsesystem
• Klientplattform
• Drifts- och övervakningslösning
• Utskriftslösning
• Användarutrustning
• Patientnära skanning och spårning
• Samverkanstjänst
• System för meddelandeförmedling
• Digital mediadistribution
• Patientankomst (självincheck)
Fysisk vs. virtuell inflyttning
Fysisk
inflyttning
Virtuell
inflyttning
Vilket inventarier ska flyttas?
Vilka befintliga applikationer ska användas i NKS?
Vilken MT-utrustning ska flyttas?
Vilka nya applikationer och integrationer behövs?
Vilken IKT-utrustning ska flyttas?
Hur ska huset speglas i applikationerna och vilken
grunddata måste uppdateras?
Installation av upphandlad MT, IKT & inredning
Hur ska nya arbetssätt stöttas av applikationerna
och hur måste applikationerna anpassas?
Flytta inredning, MT och IKT
Planera datapopulering och ev. anpassningar av
applikationer och genomför anpassningar
Flytta personal och patientflöden
Genomför datapopulering och flytta virtuellt
Hva gjør et sykehus komplekst
• Spesielle behov og krav ift. bygget
• Strålebehandling, Sterilsentral, Operasjonssaler etc.
• Behovet for integrert teknikk og IKT er stort
• AGVer, rørpost, lysstyring, temperaturkontroll,
romsfunksjonsstyring, kraftforsyning etc.
• Sykehusets virksomhet stiller store krav på de tekniske
løsningene
• Alarmsystemer, kommunikasjonsløsninger, IT-system
• Sikkerhet, tilgjengelighet og robusthet
• Lover, forskrifter og myndighetenes øvrige krav
(Pasientdataloven, personvern, sporing/logging, rapportering)
Komplekse lokaler f.eks. Integrerad
operationssal
• Audiovisuell kommunikation / telemedicin
• Integration och visualisering av journalsystem och bilder
• Integration av MT-system
• Bild och funktion / C-båge
• Endoskopi
• Hybridsal
• Operationsrobot
• Angiosalar
• Integration / Just-In-Time steril
• Behov av kommunikation/Nät
Radioterapi
• Linjäracceleratorer, brachy och strålkniv
• Onkologiskt informationssystem
• Dosplaneringssystem
• Kvalitets/processsystem
Tidplan – Leveransfaser och Byggfaser
Q3
2016
Q4
2014
Byggfas 4
Byggfas 5 och Byggfas 5b
Byggfas 6
Q3
2017
Q2
2018
Løpende koordinering og tilpassing av
arbeid og tidsplaner
Er NKS-prosjektet spesielt komplekst?
•
Avtaleform (OPS)
•
Prosjektets størrelse i tid og omfang medfører at alle delprosjekter har aktiviteter
i alle faser (Initiering, design, implementering, transisjon og drift) samtidig.
•
Sykehuset kommer til å tas i bruk i flere steg, første innflytting er planlagt etter
sommeren 2016.
•
Tett integrasjon mellom sykehusets drift og FM-tjenester
•
Karolinska Universitetssykehusets mål om å endre og tilpasse
arbeidsprosessene som en integrert del i NKS-prosjektet.
•
Prosessen med å bygge og flytte inn i NKS pågår parallelt med løpende drift og
utvikling av dagens sykehus.
Hva er komplekst i forhold til IKT?
•
Hver enkelt IKT område er i seg selv ikke svært komplekst, kompleksiteten
skapes av de grensesnitt som må håndteres:
•
Fysiske grensesnitt med bygget, som f.eks.
•
•
Byggtekniske grensesnitt som f.eks.
•
•
Tilgang til applikasjoner, informasjonsstruktur, tilpassing til organisasjonsendringer, nye
applikasjonsintegrasjoner, nye logistikkprosesser/bestillingssystem.
Medisintekniske grensesnitt
•
•
Fysisk tilkopling av IT-utstyr i nettet, Nett-tjenester (Autentisering/802.1x/
sertifikathåndtering, DNS, DHCP etc), Lagring av data, driftskontroll, overvåkning.
IT-grensesnitt som f.eks.
•
•
Vann, kjøling, kraft/UPS, Spredenett, fiberinfrastruktur, Brandalarm, AGV-styring,
Heiser, driftsovervåkning, lysstyring, temperaturkontroll, rørpostsystem etc.
IKT-grensesnitt som f.eks.
•
•
struktur på tekniske rom, kabelforleggning, uttaksbokser, forsterkning i vegger/tak,
branntetting etc)
Integrasjoner (f.eks. integrert operasjonssal, RTLS, overvåkning / alarm fra MTovervåkning)
Organisatoriske grensesnitt
•
Universitetet, Facility Management, leietagere etc.
Hvordan håndtere kompleksiteten?
•
Tydelige avtaler som henger sammen og som i detalj beskriver bl.a. (i tillegg til
rene juridiske villkår)
•
•
•
•
•
•
Tidsplan/milepæler, leveranseomfang og forutsetninger
Ansvarsfordeling (Kunde/Leverandør/øvrige leverandører)
Samhandlingsmodell
Endringshåndtering
Grensesnittprosess og metode
Driftssetting
•
Avtalene bør (må) regulere fleksibilitet koplet til endringer i tidsplan
•
Etablere en fungerende prosjektorganisasjon per forsyningsområde med tydelig
forankring til programorganisasjonen og øvrige besluttende forum (f.eks.
Styringsgrupper)
•
Løpende forankring med linjeorganisasjonen(e) (sykehuset, drifts- og
forvaltningsorganisasjonen)
•
Kontinuitet/overføring kompetanse fra anskaffelsesfasen gjennom hele
prosjektperioden fram til overlevering og drift
Utfordringer
• Det er flere år mellom første og siste anskaffelse i prosjektet
• Det er forskjellige ressurser som jobber med ulike anskaffelser
• Det vil være en viss utskifting av nøkkelpersonell
• ca. 8 års prosjekttid for NKS
• Mange forutsetninger endres i løpet av prosjekttiden
• Sykehusets behov utvikles og endres
• Sykehuset/Landstinget gjennomfører andre anskaffelser parallelt
med prosjektet (f.eks. nye leverandører av telefoni, PCer, PACSsystem, skrivere, skjermer, lagring etc.)
• Byggene endres, tas bort eller nye kommer til
• Deler av eksisterende bygningsmasse tas in i prosjektet som
renoveringsprosjekt
Å tenke på
• Det er krevende for hver enkelt leverandør å gjennomføre sin
del av et stort byggeprosjekt
• Sikre at alle deler av leveranseapparatet er i
prosjektmodus – ha spesiell fokus på interne
leverandører
• Ha fokus på tiltak for å sikre nøkkelkompetanse og kontinuitet
• Sikre beslutningsstøtte og forankring i sykehusets
organisasjon
• Målsettinger om f.eks. generelle og fleksible løsninger vi alltid
utfordres av sykehusets spesielle behov. Sørg for
dokumentasjon av alle avvikende beslutninger/krav.
Oppsummering
Kompleksiteten i NKS-prosjektet oppleves stor i NKS-prosjektet
•
•
•
Avtaleformen (OPS)
Gjennom integrasjonen av IKT i byggeprosessen
• Øket behov for koordinering og samhandling i prosjekttiden
Tettere integrasjon mellom byggteknikk og virksomhetsdrift da prosjektet
inkluderer facility management tjenester
•
•
•
•
Skaper behov for integrasjon mellom byggtekniske systemer og sykehusets IT-systemer
(f.eks. bestilling av tekniske tjenester, vedlikehold, logistikktjenester, matleveranser,
håndtering av klær etc.)
Krever stor grad av samhandling i driftsettningsprosessen
Krever god samhandling for å beskrive og iverksette nye arbeidsprosesser
Målsettningene for Karolinska Universitetssykehuset er store
•
•
•
•
Endring av arbeidsprosesser
Ny krav til funksjonalitet
Ny krav til IT-system og infrastruktur
Mange teknikkområder fornyes på samme tid (Medisinsk teknikk, IT, IKT etc)
Spørsmål?
Frågor?
Questions?