klicka här - Strängnäs kommun
STYRDOKUMENT Riktlinje 1/30 Beslutad: Socialnämnden, 2014-12-16 § 159 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Socialnämnden Diarienummer: SN/2014:677-003 Ersätter: Riktlinjer avseende insatser inom ordinärt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning i Strängnäs kommun beslutad av socialnämnden 2013-12-17 § 172 Myndighet och bistånd, socialkontoret Ansvarig: Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen för äldreomsorgen i Strängnäs Kommun STYRDOKUMENT Riktlinje 2/30 Innehåll Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen för äldreomsorgen i . 1 Strängnäs Kommun ................................................................................................. 1 INLEDNING ............................................................................................................4 Bistånd enligt Socialtjänstlagen, SOL......................................................................4 Behoven tillgodosedda på annat sätt ................................................................... 5 Vägledande principer............................................................................................... 5 Samverkan ...............................................................................................................6 Genomförandeplan ..................................................................................................6 Avgifter .................................................................................................................... 7 Inkomster ............................................................................................................. 7 Minimibelopp ....................................................................................................... 7 Avgiftsutrymme....................................................................................................8 Högsta avgift ........................................................................................................8 Anhörigstöd .............................................................................................................8 Anhörigcentrum och resursteam .........................................................................8 Rutin: ”Rutin för uppdrag till socialkontorets Resursteam” ...................................9 Demens ................................................................................................................9 Kommunens minnesteam ....................................................................................9 Demensutredning ................................................................................................9 Egenvård ............................................................................................................ 10 Lagen om valfrihet, Lov och kundval SoL.......................................................... 10 Hemtjänst ...............................................................................................................11 Den enskildes möjligheter att påverka .............................................................. 12 Kundens hem ..................................................................................................... 12 Innehållet i hemtjänst............................................................................................ 13 Personlig omvårdnad ......................................................................................... 13 Personlig hygien ............................................................................................ 13 Toalettbestyr .................................................................................................. 13 På- och avklädning ........................................................................................ 13 Förflyttningar ................................................................................................ 13 Dubbelbemanning .......................................................................................... 14 Dusch .............................................................................................................. 14 Nattinsatser ................................................................................................... 14 Måltidsstöd..................................................................................................... 14 Telefonservice................................................................................................. 15 Trygghetsbesök .............................................................................................. 15 Aktivitet .......................................................................................................... 15 Ledsagning ..................................................................................................... 15 Serviceinsatser ................................................................................................... 16 Inköp och serviceärenden .............................................................................. 16 Städning ......................................................................................................... 17 Övriga insatser ................................................................................................... 18 STYRDOKUMENT Riktlinje 3/30 Avlösning........................................................................................................ 18 Egenvård ........................................................................................................ 19 Husdjur .......................................................................................................... 19 Matdistribution .............................................................................................. 19 Personligt utformat stöd ............................................................................... 20 Trygghetslarm ............................................................................................... 21 Nattpatrull .............................................................................................................22 Larmgruppen .........................................................................................................22 Anhöriganställning ................................................................................................22 Uppföljning av närståendeanställning .........................................................22 Vistelse i annan kommun ......................................................................................23 Dagverksamhet ..................................................................................................23 Korttidsvistelse...................................................................................................24 Korttidskriterier .............................................................................................24 Korttidsvistelse som växelvård .......................................................................... 25 Särskilt boende ......................................................................................................25 Särskilt boende i Strängnäs kommun ................................................................26 Bedömningskriterier för boendekategorier .......................................................26 Äldreboende ...................................................................................................26 Gruppboende .................................................................................................. 27 Särskilt gruppboende för personer med demenssjukdom med specifika behov ............................................................................................................................ 27 Platsfördelning och utflyttning, särskilt boende................................................ 27 Parboendegaranti .............................................................................................. 28 Vårdplanering ................................................................................................... 28 Samordnad vårdplanering, somatik.............................................................29 Vårdplanering/uppföljning på korttidsplats................................................29 Betalningsansvarslagen ................................................................................29 STYRDOKUMENT Riktlinje 4/30 INLEDNING Riktlinjens syfte är att vara stöd och vägledning för biståndshandläggarna vid bedömning och beslut avseende insatser enligt Socialtjänstlagen inom äldreomsorgen i Strängnäs kommun. Riktlinjen ska underlätta vid handläggningen, främja ett tydligt och enhetligt synsätt för biståndshandläggningen samt bidra till att beslut fattas likartat efter samma bedömningsgrunder. Riktlinjen beskriver vad som i normalfallet kan anses tillförsäkra bistånd upp till skälig levnadsnivå i Strängnäs kommun. Riktlinjen är vägledande och gäller aldrig utan undantag. En helhetsbedömning av personens totala behov av stöd måste alltid göras i det enskilda fallet. Till insatserna i riktlinjen finns tidsschabloner framtagna för att vara ett hjälpmedel vid bedömning av tidsåtgång för utförande av insatser. Tiden är en viktig faktor eftersom kundens avgift och den ekonomiska ersättningen till utföraren baseras på den bedömda och utförda tiden. Schablonerna anger vad som i normalfallet kan anses vara skälig tidsåtgång för de flesta individer. En individuell bedömning måste alltid göras vilket kan innebära att tiderna hos olika individer kan variera uppåt eller nedåt från schablonen. Bistånd enligt Socialtjänstlagen, SOL Syftet med bestämmelserna i 4 kap 1§ Socialtjänstlagen (SoL) är att enskilda människor ska tillförsäkras bistånd upp till skälig levnadsnivå och därmed få det stöd i sin livsföring som de är i behov av, i de fall behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Socialtjänstlagen är en ramlag, vilket innebär att lagen endast anger yttersta ramar för biståndsbesluten. Kommunerna har viss frihet att utforma och anpassa besluten olika, så länge medborgare som har behov av stöd tillförsäkras bistånd upp till skälig levnadsnivå. Med livsföring avses en rad olika behov av stöd och hjälp, service, behandling, vård och omsorg. Rätten till bistånd är inte knuten till några särskilt i lagen angivna insatser och heller inte av någon specifik anledning till biståndsbehovet såsom ålder eller viss sjukdom. ”Skälig levnadsnivå” anger vilken nivå av levnadsstandard som lagen garanterar och beskrivs som en miniminivå av standard och kvalitet avseende försörjning och livsföring i övrigt. Begreppet skälig levnadsnivå definieras dock inte närmare i lagen. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. De insatser som ges ska vara anpassade efter behov. De ska främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Var och ens självbestämmande och integritet ska respekteras. Insatserna bygger på samtycke med den enskilde eller med laglig företrädare såsom god man/förvaltare, i de fall då den enskilde inte har förmåga att företräda sig själv. STYRDOKUMENT Riktlinje 5/30 Bistånd enligt SoL ska präglas av en helhetssyn som beaktar individens totala situation, omgivning och aktuella behov. Vid en bedömning av vilken insats som kan komma ifråga i det enskilda fallet ska en sammanvägning göras av bland annat insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser av likvärdig karaktär samt den enskildes önskemål. Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande vid handläggning av ett enskilt ärende. Det innebär att det är den enskilde själv som bestämmer om han eller hon ska ta emot behovsbedömda insatser. Till socialtjänstens uppgifter hör dock att på olika sätt försöka motivera den enskilde att ta emot stöd och hjälp. Insatserna ska anpassas till den enskildes aktuella förutsättningar och behov. Behoven tillgodosedda på annat sätt Biståndshandläggaren ska utreda om behov föreligger och om behoven kan tillgodoses på annat sätt. Saken ska diskuteras med den enskilde. Om den enskilde själv kan tillgodose sina behov med vägledning och stöd eller kan behoven tillgodoses med hjälp av insatser från andra huvudmän eller närstående, är frågor som ska prövas i samförstånd med den enskilde. Biståndshandläggaren ska till exempel informera om de frivilligorganisationer som erbjuder aktiviteter. Makar har ett gemensamt ansvar för praktiska bestyr i hemmet enligt 1 kap, 2 och 4 § äktenskapsbalken. Hemtjänsten ska i princip inte ta över den icke biståndsbehövande makens/makans ansvar för det gemensamma hushållet. Mer omfattande omsorgsbehov anses däremot inte ligga inom detta ansvar. Därför kan direkta vård- och omsorgsinsatser bedömas vara av sådan karaktär att man inte kan begära att maken/makan tar ansvar för dessa insatser. Samma principer som för makar ska tillämpas för: • Sammanboende par • Par som ingått partnerskap • Personer som delar hushåll • Personer med hemmavarande barn över 18 år. Vägledande principer Socialtjänstlagen vilar på nedanstående vägledande principer som handläggarna ska ha i åtanke under handläggning av ansökan: • Helhetssynens tillämpning innebär en strävan efter att förstå sammanhang och den helhet som den enskilde är en del av. Utifrån den enskildes perspektiv ska helhetssynen beakta hela människan, både de starka och svaga sidorna och att de olika behoven vägs samman. Den enskildes nätverk ses som en resurs som ska tas tillvara. STYRDOKUMENT Riktlinje 6/30 • Frivillighet, självbestämmande och integritet. Alla verksamheter inom socialtjänsten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Socialtjänsten ska präglas av lyhördhet för den enskildes egen vilja. Biståndshandläggarna ska informera och erbjuda hjälp som behövs. Den enskilde kan både avvisa erbjudandet och neka till att få sin sociala situation utredd. Biståndshandläggaren har fortsatt kontakt och försöker motivera den enskilde till att ta emot hjälp om personen lever under skälig levnadsnivå. Undantaget för principen är när förhållandena är av sådan art att tvångsvård kan bli nödvändig med stöd av LVU, LVM och LPT. • Normaliseringsprincipen lyfter vikten av att socialtjänstens insatser ska inriktas på att underlätta för den enskilde att leva i sin invanda miljö och att leva och bo som andra så länge som behovet kan tillgodoses i hemmet. Den eventuella flyttningen till särskilt boende ska ske på ett tryggt sätt, då både den enskildes egna och anhöriges resurser och vanor tas till vara. • Flexibiliteten innebär att socialtjänstens insatser inte får utformas utifrån färdiggjorda mallar. Hänsyn ska tas till en individuell anpassning efter den enskildes egna behov och önskemål. • Närhetsprincipen är nära förknippad med helhetsprincipen och innebär att den enskildes sociala eller psykosociala problem inte kan lösas isolerat från närstående personer eller avskilt från det egna sociala miljön och sammanhang. Samverkan Vid behov ska biståndshandläggaren samverka med andra, till exempel utförare av insatser. Syftet med samverkan är att skapa en helhetsbild av kundens aktuella behov genom att samla in aktuell information för utredning och bedömning inför ett eventuellt nytt beslut. Samtycke från den det berör krävs när tystnadsplikt råder, t ex i kontakt med externa utförare. Rutin: ” Samverkan/månadsmöte, Biståndshandläggare och utförare för hemtjänst” Genomförandeplan En genomförandeplan ska skrivas av utförare och kund tillsammans. Genomförandeplanen ska vara upprättad senast två veckor efter det att uppdraget har startat hos kunden. Vid behov kan ställföreträdare eller anhörig delta. Planen ska uppdateras och hållas aktuell. Det ska finnas en röd tråd från uppdraget till genomförandeplanen. Det är därför viktigt med tydliga uppdrag från biståndshandläggare, med tydliga mål med insatserna. STYRDOKUMENT Riktlinje 7/30 Av genomförandeplanen ska framgå hur en beslutad insats praktiskt ska utföras och hur målen ska uppnås. Utföraren ska samarbeta med kunden, förmågor ska bevaras och utvecklas. Genomförande planen är ett stöd vid uppföljning av insatser. Avgifter För tjänster som kommuner är skyldiga att tillhandahålla, får avgifter tas ut om det är särskilt föreskrivet. Kommunens avgift får aldrig vara högre än vad det kostar kommunen att utföra tjänsten. Det kallas för självkostnadsprincipen. Avgifter regleras i 8 kap Socialtjänstlagen. Beslut om avgift fattas av kommunens avgiftshandläggare. Biståndshandläggaren ska informera personer om avgifter och överlämna blankett för inkomstuppgifter. Inkomster Inkomstberäkning baseras på den enskildes egna uppgifter. Som inkomst räknas samtliga beskattningsbara inkomster enligt gällande skattelagstiftning samt vissa skattefria ersättningar. Makars och registrerade partners samlade inkomster läggs samman. Därefter fördelas de med hälften på vardera personen. Om paret lever i skilda hushåll, till exempel när den ena flyttat till särskilt boende, betraktas de som ensamstående. Om de anser det fördelaktigt kan de dock välja att betraktas som sammanboende när den ena flyttat till särskilt boende. Den enskilde ska lämna uppgift om faktisk eller uppskattad inkomst för de närmast följande 12 månaderna när insatserna börjar och sedan en gång per år eller om något ändras under året. Avgiftshandläggaren kontrollerar den enskildes uppgifter mot aktuella uppgifter från försäkringskassan. Uppgift om bostadstillägg hämtas från försäkringskassan. Den enskilde får inkomstunderlag tillsammans med beslutet om avgift. För enskild som inte lämnar uppgift om aktuell inkomst debiteras den faktiska avgiften eller avgift enligt maxtaxa. Minimibelopp För den enskildes kostnader för personliga behov och övriga normala levnadskostnader är ett minimibelopp fastställt i lagen. Beloppet bygger på Konsumentverkets beräkningar av levnadskostnader för normal levnadsstandard för individer i olika åldrar. Beloppen justeras årligen. STYRDOKUMENT Riktlinje 8/30 Avgiftsutrymme Mellanskillnaden mellan beräknad nettoinkomst och förbehållsbelopp (minimibelopp) och boendekostnad) utgör avgiftsutrymmet. Om mellanskillnaden blir noll eller minus blir avgiften noll kronor. Högsta avgift En högsta avgift, maxtaxa, är fastställd enligt lag. Beloppet justeras årligen. Anhörigstöd Av 5 kap. 10 § SoL framgår att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har en funktionsnedsättning. Det handlar om att fånga upp anhörigas behov av vila eller att få tid över för personliga angelägenheter. Anhörigstödet kan ges på olika sätt, som: • indirekt stöd (stöd eller bistånd till den enskilde som vårdas av anhörig) • direkt stöd till den anhörige (delta i anhöriggrupper, kontakt med kommunens anhörigcentrum, föreläsningar för anhöriga, särskilda utbildningar, stödgrupper, träffpunkter och samtal) Indirekt anhörigstöd förutsätter att den närstående ansöker om insatsen och att kommunen, efter en biståndsbedömning enligt 4 kap. 1 § SoL, bifaller ansökan om exempelvis dagverksamhet, växelvård eller avlösarservice. Anhörigcentrum och resursteam Anhörigcentrum i Strängnäs kommun är en mötesplats för människor som ger omsorg och stöd till någon närstående eller vän med sjukdom. Anhörigcentrum informerar närstående om bland annat olika insatser som samhället kan erbjuda samt erbjuder föreläsningar och anhöriggrupper till närstående samt handleder vårdpersonal inom demens. Till anhörigcentrums verksamhet finns även ett resursteam knutet. Resursteamet består av kommunens demenssjuksköterska och en Silviasyster. Resursteamet arbetar konsultativt på uppdrag från Socialkontorets alla enheter. Uppdraget ska innefatta att, i samverkan med berörda, ge stöd och utforma ett personcentrerat förhållningsätt gentemot brukaren samt ge den som har demenssjukdom eller dess närstående råd och stöd. STYRDOKUMENT Riktlinje 9/30 Rutin: ”Rutin för uppdrag till socialkontorets Resursteam” Demens Demens är ett samlingsnamn för många olika demenssjukdomar som orsakar skador på hjärnans nervceller. De intellektuella, känslomässiga och praktiska funktionerna försämras, vilket medför problem i det dagliga livet. Tidiga symtom är • • • • • • • minnesförlust förvirring dålig koncentrationsförmåga svårt att hitta kommunikationsproblem bristande motivation personlighetsförändringar Det finns mediciner som kan lindra symtomen i sjukdomsförloppet. Medicinerna fungerar dock inte för alla personer med demenssjukdom. För en person med demenssjukdom är det extra viktigt med stimulans, trygghet och god kosthållning. Stimulans kan ges genom bland annat dagverksamhet, promenader eller sociala insatser i hemmet. Många personer med demenssjukdom har dålig insikt i sin situation och kan vara svårmotiverade att ta emot den hjälp som de är i behov av. Kommunens minnesteam Strängnäs kommun har ett minnesteam med kunskap om demenssjukdomar. De arbetar med att rapportera mellan landstinget och kommunen om pågående och färdiga minnesutredningar då kunden har gett sitt samtycke. Minnesteamet träffas kontinuerligt för genomgång av aktuella ärenden. Minnesteamet informerar handläggaren även om behov för nya/utökade insatser framkommer under minnesutredning. Utöver detta kan minnesteamets sjuksköterska även vara behjälplig med till exempel att vara ett stöd för handläggare genom information om demenssjukdom och dess symptom samt informera om vilket stöd som finns att tillgå och att vägleda till olika instanser. Demensutredning Vid minnesproblem är det viktigt att personen får genomgå en demensutredning. De flesta demensutredningar kan göras på vårdcentralen och diagnos kan ställas av husläkaren. STYRDOKUMENT Riktlinje 10/30 När patienten är under 75 år, har svårvärderade symtom eller har beteendestörningar och psykiska symtom remitteras patienten till specialistklinik på geriatriska mottagningen på Mälarsjukhuset. En demensutredning syftar till att: • Utesluta behandlingsbara tillstånd som kan ge demensliknande symtom • Ställa diagnos • Ge information och underlag för behandlingsplan • Ge optimal symtomlindrande behandling och förmedla socialt stöd. En viktig del i demensutredningen är en anamnes, bedömning av medicinsk, neurologisk och psykiatrisk status samt bedömning av kognitiva funktioner. De kognitiva funktionerna brukar testas med ett Minimal Mental test (MMT) samt ett klocktest. Ett MMT är inte något absolut mätinstrument utan en del av en utredning. Resultatet på ett MMT kan variera beroende på vilken form patienten befinner sig i. Resultatet av ett MMT visar bland annat hur förmågorna är vad gäller minne, logik, koncentration, uppmärksamhet, motorik, kognitiv (intellektuell; tanke-) förmåga och spatial (rumslig) uppfattning. Egenvård Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan ansvara för. Stöd för utförandet kan ges av anhörig eller/och omsorgspersonal. När det gäller läkemedel och läkemedelshantering är det bara i de fall där den enskilde helt själv kan ansvara för sina läkemedel som det kan bedömas som egenvård. Det är alltid läkarbedömning vid läkemedelshantering. Om den enskilde bedöms ha förmåga att ansvara för sina läkemedel och/eller annan egenvård är det i första hand patienten själv eller dess anhöriga som gör detta. Om den enskilde behöver praktisk hjälp med egenvården har den enskilde rätten att ansöka om bistånd enligt Socialtjänstlagen och i samband med detta lämna ett egenvårdsintyg. Egenvård kan jämföras med handräckning, den enskilde är fortfarande ansvarig för insatsen på samma sätt som om han/hon själv utförde den. Den enskilde får betala avgift för hemtjänst där kommunal personal är behjälplig. Avgiften ingår i maxtaxan. Innan läkaren eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal gjort bedömning om egenvård och beslut om bistånd tagits är utförandet av egenvården ett hälso- och sjukvårdsansvar. Lagen om valfrihet, Lov och kundval SoL Kundvalet utgår från Lagen om valfrihetssystem, Lov. Kundval är ett frivilligt val. För kunden innebär det en större valfrihet och ett ökat inflytande över hur och av vem insatserna ska utföras. STYRDOKUMENT Riktlinje 11/30 Den enskilde som har beviljats hemtjänst kan välja om kommunen eller en privat utförare ska utföra de beviljade insatserna. Vid ickeval, när kund inte vill välja utförare, blir ärendet fördelat till någon av utförarna efter turordning för ickevals-alternativet. Kundval omfattar alla biståndsbedömda insatser inom hemtjänst i form av personlig omvårdnad och service. Trygghetslarm och nattpatrull utförs endast av den kommunala utföraren. Alla utförare är godkända av Strängnäs kommun och ska uppfylla de kvalitetsmål som kommunen har fastställt enligt Lov-underlaget. Lov-samordnaren i kommunen följer upp och utvärderar verksamheten. Samma krav ställs på kommunala och privata utförare. De privata utförare som kommunen valt att godkänna och skriva kontrakt med har möjlighet att sälja tilläggstjänster såsom gräsklippning, snöskottning och storstädning. Kostnaden för tilläggstjänster ingår inte i maxtaxan och har ingenting med kommunens ansvar att tillhandahålla stöd eller tillgodose behov upp till skälig levnadsnivå. Den kommunala utföraren får inte erbjuda tilläggstjänster, däremot finns vissa servicetjänster som tillhandahålls av IFO:s verksamhet, A S S. Biståndshandläggare ska informera den enskilde om valfrihetssystemet. Den enskilde kan därefter själv ta kontakt med olika utförare och skaffa sig information. Samtliga utförare finns presenterade i ett informationsmaterial på kommunens externa webb. Materialet delas ut av biståndshandläggaren i samband med hembesök/vårdplaneringsmöte. Kunden ska alltid meddela sitt val av utförare till biståndshandläggaren, som därefter ger utföraren ett uppdrag. Är kunden inte nöjd med valet av utförare är kunden alltid välkommen att byta. För att byta utförare ska önskemålet framföras till biståndshandläggare. Rutiner: ”Val, omval och beställning av uppdrag” ”LOV och kundval SoL” Hemtjänst Hemtjänst är ett individuellt behovsprövat bistånd enligt 4 kap 1 § SoL. Hemtjänstinsatser kan beviljas personer som till följd av sjukdom, fysiska, psykiska och/eller sociala funktionsnedsättningar behöver stöd och hjälp i den dagliga livsföringen i hemmet. STYRDOKUMENT Riktlinje 12/30 Hemtjänst innebär bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad. Den enskilde med behov av vård- och omsorgsinsatser som bor kvar i det ordinära boendet, ska erbjudas hemtjänst på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av stöd och hjälp. Insatser från hemtjänsten ges för att underlätta den dagliga livsföringen och ska ges i den omfattning som krävs för att möjliggöra kvarboende. Insatserna ska präglas av helhetssyn, kontinuitet samt att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Efter biståndshandläggarens bedömning av det aktuella hjälpbehovet görs en beställning till utföraren i form av ett uppdrag som innehåller de beviljade insatser som ska utföras samt vilken tid som bedömts behövas för att utföra uppdraget. Den enskilde ska erbjudas en individuell planering av utförare genom bland annat en genomförandeplan. I genomförandeplanen ska beslut överföras till plan för konkret utförande av insatser för den enskilde. Biståndshandläggaren följer upp insatserna kontinuerligt och dokumenterar detta i verksamhetssystemet. Riktlinjen ska ses som ett stöd för vad som i normalfallet kan ingå i beviljade hemtjänstinsatser. Alla bedömningar/beslut ska göras/fattas utifrån det individuella behovet. Hänsyn ska tas till den enskildes tidigare livsföring, vanor och traditioner. Riktlinjen är därför vägledande och gäller aldrig utan undantag. Riktlinjen ska tillämpas både utifrån ett allmänt perspektiv och individuellt. Det innebär att riktlinjen beskriver det normala utbudet av insatser i Strängnäs kommun, samtidigt är varje persons situation unik, vilket hänsyn ska tas till. I uppdrag till utföraren ska därför den enskildes behov och målen med insatserna tydligt gå att utläsa. Vad som är skälig levnadsnivå för en person är inte alltid samma för en annan. Skälig levnadsnivå utgör en yttersta garanti för var och en, för att göra det möjligt att bo kvar i sitt hem och klara den dagliga livsföringen. Riktlinjen söker beskriva socialnämndens ambitionsnivå. Beviljade insatser som överstiger vad som i normalfallet beviljas och som därmed anges i riktlinjen, ska vara särskilt tydligt motiverade. Den enskildes möjligheter att påverka I samråd med kunden kan mindre förändringar i insatsen ske utan nytt biståndsbeslut. Riktlinjerna avser inte att täcka in varje tänkbart önskemål som kunden kan ha utan den ger en vägledning om vad som kan innefattas och ligga till grund för hur kunden vill att insatsen ska utföras. Den som verkställer insatsen får tillsammans med den enskilde göra en tolkning inom ramen för de beviljade insatserna. Överenskommelsen ska dokumenteras i en genomförandeplan. Det är utförarens ansvar att den beställda tiden inte överskrids. Kundens hem Omvårdnadspersonalen bör inte gå in i kundens hem när denne inte är hemma. Insatser utförs normalt endast med personen närvarande. STYRDOKUMENT Riktlinje 13/30 Innehållet i hemtjänst Nedan beskrivs det huvudsakliga innehållet för hjälpen/stödet som hemtjänst utför. Personlig omvårdnad Med personlig omvårdnad avses stöd för att klara sina fysiska, psykiska och sociala behov. Insatserna kan omfatta stöd med måltiden, såsom till exempel äta och dricka, förflytta sig, individnära insatser som exempelvis på- och avklädning, toalettbesök, att sköta hygien och munvård samt dusch. Det kan också omfatta insatser såsom promenad, aktivitet, ledsagning och trygghetsbesök. Personlig hygien I personlig hygien ingår den dagliga hygienen, rakning, kamning, stöd att borsta tänderna, smörjning, nagelklippning, rengöring av glasögon och stöd med att sätta i och på hörapparat. Här ingår även rengörning av protes eller hjälpmedel. Insatsens omfattning beror på vad den enskilde själv klarar av. Vid fotvård hänvisas till särskild kompetens. Toalettbestyr Insatsen innebär stöd med att genomföra toalettbesök, att tömma och rengöra toaletthink eller urinflaska samt byte av inkontinenshjälpmedel eller kateterpåse. Stödet innefattar de moment som den enskilde har svårt att på egen hand klara av och i den omfattning som är nödvändig. På- och avklädning Insatsen innebär att den enskilde kan få stöd med att ta på och av kläder varje morgon och kväll. Det innefattar även hjälp med stödstumpor som inte är ordinerade, att sköta proteser samt ta på och av glasögon och hörselhjälpmedel. Förflyttningar Stöd med förflyttningar ingår i personlig omvårdnad utifrån den enskildes behov och ska beskrivas tydligt i bedömningen och uppdraget. Förflyttningar kan exempelvis gälla stöd i samband med uppstigning och läggning, vändning i sängen, förflyttningar med rollator, rullstol eller till fots i bostaden. Hjälpmedlen skrivs ut av arbetsterapeut eller sjukgymnast och den enskilde ansvarar för att det finns funktionella förflyttningshjälpmedel. STYRDOKUMENT Riktlinje 14/30 Dubbelbemanning Dubbelbemanning beviljas av biståndshandläggaren utifrån den enskildes behov för att skapa trygghet för denne, undvika risk för fall vid förflyttning och dylikt. I dessa situationer ska uppdraget utföras av två personal. Uppskattad tid för dubbelbemanning kan avse del av tid för insats. Dubbelbemanning kan även ske av arbetsmiljöskäl och beslutas då av hemtjänstutförarens enhetschef. Dusch Stöd med dusch beviljas utifrån den enskildes behov och kan innefatta hårtvätt samt hjälp med att rulla håret. I normalfallet beviljas dusch en till två gånger i veckan. Undantag från riktlinjerna kan göras för personer med till exempel inkontinensbesvär. Vid dagligt stöd med personlig hygien kan utföraren planera in dusch oftare i samråd med den enskilde inom ramen för beslutet om personlig omvårdnad. Nattinsatser Nattinsats kan beviljas utifrån den enskildes behov av stöd med till exempel vändning i sängen, toalettbesök och hjälp med byte av inkontinenshjälpmedel eller kateterpåse under nattetid. Stödet innefattar de moment som den enskilde har svårt att klara av på egen hand. Nattinsats beviljas i normalfallet högst två besök per natt. Undantag från riktlinjerna kan till exempel göras om den enskilde upplever stor oro, saknar tidsuppfattning eller riskerar att gå ut på natten till följd av bristande insikt om sin egen situation. Måltidsstöd Måltidsstöd kan beviljas till den enskilde som med anledning av en funktionsnedsättning eller sjukdom har svårt att på egen hand iordningställa måltider. Insatsen beviljas förutsatt att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, exempelvis genom hushållsgemenskap. Måltidsstödet innefattar stöd med iordningsställande av frukost, lunch, kvällsmåltider samt dygnets samtliga mellanmål. Detta innebär att hemtjänstpersonalen stödjer den enskilde med att plocka fram, värma och servera måltiden samt i vissa fall vara ett stöd under måltiden samt slutligen plocka undan efter måltiden. I första hand tillgodoses behovet av mat via färdiglagade måltider som kan ha inhandlats i butik, på annat sätt tillhandahållits den enskilde eller levererats via matdistribution. Hemtjänsten kan vid behov vara kunden behjälplig med att fylla i beställning av matdistributionsbeställningen. I undantagsfall kan hemtjänsten vara behjälplig med att tillreda enklare huvudmål, exempelvis om den enskilde inte äter. Att tillreda enklare huvudmål kan innebära till exempel att steka ägg, eller halvfabrikat eller att stötta den enskilde med att skala potatis eller öppna konservburkar som den enskilde sedan kan tillaga själv. STYRDOKUMENT Riktlinje 15/30 Stöd vid måltiden beviljas för personer som har uppenbara svårigheter att få måltidssituationer att fungera på egen hand. Stöd vid måltid, kan beroende på den enskildes egen förmåga, vara nödvändig för att personen ska äta eller dricka. Detta kan innebära sällskap i början av måltiden alternativt under hela måltiden för att stimulera ökad aptit, uppmuntran att äta eller för att få hjälp med att matas. Undantag från riktlinjen ska vara väl motiverade och det ska vara visat att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Telefonservice Telefonservice är en trygghetsskapande insats som innebär att personal från hemtjänsten ringer till den enskilde och hör efter hur denne mår. Telefonservice kan bidra till att minska oro eller ge struktur för dagen för den som är i behov av tidsrutiner alternativt behöver påminnas om till exempel måltider. Trygghetsbesök Trygghet ska i första hand tillgodoses genom trygghetslarm och/eller telefonservice. Insatsen trygghetsbesök kan ges i avvaktan på att trygghetslarm installeras, för personer som inte kan hantera ett trygghetslarm eller prata i telefon alternativt för personer med stor förvirring (demens- eller demensliknande symptom) och som inte tar emot andra insatser. Insatsen innebär att personal från hemtjänsten går in hos den enskilde och ser hur denne mår och ifall denne behöver få hjälp vid det specifika tillfället. Trygghetsbesök ska inte beviljas istället för eller om behov av andra omvårdnadsinsatser föreligger. Beslut om insatsen ska vara väl motiverat. Aktivitet Aktiviteten kan användas till promenad, social samvaro eller ärenden då den enskilde behöver följa med. Promenad innebär kortare utevistelse i närområdet och kan användas för ärenden, till exempel inköp eller ta ut pengar då den enskilde behöver följa med eller för att ta sig till en social aktivitet. Social samvaro kan innebära att dricka kaffe tillsammans, lösa korsord, högläsning eller utveckla det sociala nätverket. I normalfallet beviljas aktivitet en till två gånger per vecka. Ledsagning Ledsagning till bokade besök beviljas för personer med omfattande omsorgsbehov eller för personer som har kognitiva svårigheter. STYRDOKUMENT Riktlinje 16/30 Insatsen beviljas då den enskilde är i behov av stöd med att ta sig till och från bostaden, och till och från olika bokade aktiviteter såsom tandläkare, hårfrisör, fotvård etcetera. Behovet av stöd med att ta sig till vårdinrättningar ska tillgodoses genom sjukresa alternativt sjukresa med extra service, vilket ligger inom ramen för landstingets ansvarsområde. Eventuell transport vid ledsagning ingår inte, utan ska ordnas av den enskilde. Utföraren kan vid behov vara behjälplig med att beställa färdtjänst eller sjukresa. Insatsen ledsagning beviljas i normalfallet en till tre tillfällen per månad. Om det föreligger behov av ytterligare ledsagning ska personen, själv eller genom utföraren, ansöka om insatsen hos biståndshandläggaren innan insatsen utförs. Biståndshandläggaren ska göra en bedömning om behov finns. Beslutet ska i dessa fall journalföras. Rutin: ”Ledsagning SoL” Serviceinsatser Med serviceinsatser avses bland annat praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städ och tvätt, stöd med inköp eller ärenden på post och bank. Serviceinsatser beviljas i normalfallet endast om den sökande inte sammanbor med någon som kan sköta de aktuella sysslorna i hemmet, det vill säga om behovet kan tillgodoses inom hushållsgemenskapen. Makar har ett gemensamt ansvar för praktiska bestyr i hemmet. Hemtjänsten ska i princip inte ta över den icke biståndsbehövande makans/makes/sammanboendes ansvar för det gemensamma hushållet. Den enskilde ska ges information om de skatteregler som gäller för hushållsnära tjänsterna (RUT-avdrag), vilka kan vara ett alternativ till de biståndsbedömda serviceinsatserna. Inköp och serviceärenden Insatsen inköp syftar till att tillgodose veckobehovet av livsmedel för personen. Behovet ska inte kunna tillgodoses på annat sätt, exempelvis genom hushållsgemenskap eller beställning och hemkörning av varor från matbutik. Inköp gäller för regelbundet återkommande inköp av dagligvaror och ska göras i närmaste livsmedelsbutik. Insatsen kan även vid behov innefatta att planera och skriva inköpslista samt att plocka upp matvaror. STYRDOKUMENT Riktlinje 17/30 I beslut och uppdrag ska framkomma om den enskilde ska följa med vid inköpen och ska då beviljas aktivitet. I normalfallet beviljas inköp en gång i veckan. För makar och sammanboende delas tiden dem emellan. Övriga serviceärenden såsom stöd med post-, bank- och apoteksärende och stöd med inköp av sällanvaror beviljas i undantagsfall och motiveras tydligt i bedömningen och uppdraget. Insatsen beviljas endast om anhörig eller annan närstående inte kan hjälpa till. Apoteksärenden sker på närmaste apotek och, om möjligt i samband med annat inköp. Den som inte klarar av att sköta sin ekonomi och inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt, till exempel med hjälp av anhörig eller god man, bör i första hand använda betalservice och autogiro. I de fall den enskilde inte på annat sätt har möjlighet att få stöd med uttag av kontanter kan denne beviljas bank- och postärenden alternativt aktivitet i form av promenadstöd till butik som erbjuder kassaservice, bank eller bankomat för att själv göra uttag. Om det inte är möjligt för den enskilde att själv eller tillsammans med personal klara av sina ekonomiska göromål bör en ställföreträdare med fullmakt eller god man vara den enskilde behjälplig. Rutiner för hantering av privata medel inom vård- och omsorg finns i nämndens antagna rutiner. Städning Städ utförs av två rum och kök för ensamstående och tre rum och kök för sammanboende, under förutsättning att bägge har biståndsbeslut. Som regel innefattar städning damning av fria ytor, dammsugning, vädring av mindre mattor, dammsugning av större mattor, våttorkning av golv, våttorkning av köksoch diskbänk, spis, rengöring av fönsterbänkar, badrum och toalett. Skafferi, kyl och frys rengörs och personliga hjälpmedel rengörs vid behov. Insatsen ska i den mån det är möjligt, ske tillsammans med den enskilde, och det ska i uppdraget tydligt framgå vad den enskilde självständigt klarar av. I normalfallet beviljas städ var tredje vecka. Efter särskild prövning kan städ ske oftare än varannan vecka, exempelvis vid allergi och astma. Vid allergi och astma kan detta behöva styrkas med ett läkarintyg. Kunden ska tillhandahålla ändamålsenliga städredskap och rengöringsmedel. Om kundens hem utgör en sanitär olägenhet, ska städbolag anlitas innan hemtjänsten påbörjar sitt uppdrag. Kunden ansvarar själv för att anlita ett städbolag. STYRDOKUMENT Riktlinje 18/30 Biståndshandläggaren i samråd med enhetschef för utförare ansvarar för bedömningen om städbolag ska användas innan insatsen verkställs av hemtjänsten . Storstädning, flyttstädning samt städning av källare och vindsutrymmen avses inte i insatsen städning. Hemmaboende barn ska, i takt med stigande ålder och mognad, ta ett ökat ansvar för hemmet. (Jmf reglerna i Föräldrabalken) Tvätt och klädvård Insatsen beviljas om den enskilde behöver stöd med att tvätta kläder, sänglinne, vardagstextilier och handdukar och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt genom till exempel hushållsgemenskap. Renbäddning kan ingå i samband med tvättillfället eller som del av personlig omvårdnad till följd av sjukdomstillstånd, till exempel inkontinensbesvär. Insatsen omfattar inte mattor eller tunga överkast som får tvättas på annat sätt. Stöd med tvätt kan ges om det finns tillgång till tvättmaskin i bostaden eller tvättstuga i anslutning till fastigheten. I annat fall ska personalen vara behjälplig med att skicka tvätten till tvättinrättning. Den enskilde står för denna kostnad. Hemtjänsten kan lämna och hämta tvätt på närliggande kemtvätt. I normalfallet beviljas tvätt varannan vecka. Behovet av hjälp med tvätt kan dock variera beroende på den enskildes personliga förhållanden. Till följd av sjukdomstillstånd eller vid inkontinensbesvär kan tvätt och renbäddning vara en del av personlig omvårdnad och behöva utföras med tätare intervaller, vilket ska tydligt beskrivas i uppdraget. Den enskilde kan, om behov föreligger, få hjälp med att vika och lägga in kläderna i garderob, och ta fram och ta undan vinter/sommarkläder. Enklare klädvård utförs, exempelvis sy i knappar. Övriga insatser Stöd vid diskning, sophantering, vattning av blommor samt rengöring av hjälpmedel och eventuellt beställa service av hjälpmedel, ryms i andra beviljade hemtjänstinsatser utifrån kundens behov. Avlösning Avlösning i hemmet beviljas till de personer som har ett varaktigt och omfattande omsorgsbehov dygnet runt och vårdas eller får stöd av en närstående i hemmet. Den sökande skall varaktigt sammanbo med den som vårdar. Insatsen syftar till att den närstående som vårdar ska ges möjlighet till regelbunden avlastning och vila från omvårdnaden, ska kunna utföra personliga ärenden samt underlätta för närstående att få tid för att upprätthålla sociala relationer, i eller utanför hemmet, samtidigt som vårdtagaren får sina behov av omsorg tillgodosedda. STYRDOKUMENT Riktlinje 19/30 Avlösning i hemmet kan i normalfallet ges alla dagar i veckan mellan kl. 06.3022.30. Under avlösningen utför personal insatser av personlig och social karaktär istället för den enskildes ordinarie vårdare. Hushållsinsatser, såsom städning och tvätt, utförs inte. Vid behov av avlösning nattetid ska korttidsvistelse i första hand övervägas. Behovet ska aviseras i god tid. Den enskilde kan få avlösning vid enstaka tillfällen, vid flera planerade tillfällen eller vid samma tidpunkt varje vecka. De timmar som inte utnyttjas under månaden kan inte sparas till nästkommande månad Insatsen beviljas inte om den anhörige som vårdar har en anställning som anhörigvårdare eller är anställd som personal hos hemtjänsten och utför insatser hos den enskilde kunden. Avlösning beviljas i normalfallet 1 till 20 timmar per månad. Rutin: ”Avlösning SoL” Egenvård Insatser som bedömts som egenvård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kan ingå i beslut om biståndsinsatser. Vilka åtgärder som utgör egenvård beror på om den enskilde har förutsättningar att själv klara av att utföra egenvården på ett säkert sätt eller instruera någon att hjälpa till. Bistånd kan beviljas att utföra insatser som ryms inom begreppet egenvård. Biståndshandläggaren beslutar om det föreligger rätt till bistånd för att få hjälp med insatsen egenvård. Se även separat kapitel om egenvård. Rutin: ”Egenvård” Husdjur Insatser för skötsel av husdjur beviljas i normalfallet inte. För personer i ordinärt boende har ägaren det fullständiga ansvaret för sitt husdjur. Undantag kan göras en kortare period när akuta situationer uppstår i väntan på annan lösning. Vid tillfälligt behov, till exempel vid ett benbrott, kan rastning av hund, tömma kattlåda med mera beviljas högst tre gånger om dagen under en kort, begränsad period. Matdistribution STYRDOKUMENT Riktlinje 20/30 Matdistribution innebär att kunden får färdiglagat, kylt huvudmål från kommunens kök. För att få biståndsbeslut på matdistribution krävs att den sökande har ett behov som inte kan tillgodoses på annat sätt. Den som själv kan förbereda måltider, på egen hand, genom hushållsgemenskapen eller med hjälp av personal värma färdigköpt mat eller gå och äta på restaurang bör inte beviljas bistånd med matdistribution. Matdistribution beviljas i normalfallet antingen fem (vardagar) eller sju dagar i veckan. Insats kan beviljas mindre antal dagar per vecka i undantagsfall då behovet är så kortvarigt att abonnemang är olämpligt eller då den enskilde får sitt behov av mat tillgodosett på annat sätt övriga dagar i veckan, till exempel. vistelse/arbete på daglig verksamhet måndag-fredag och behov av mat under helgen. Matdistribution i Strängnäs kommun utförs av Samhall som levererar maten till bostaden tisdagar, onsdagar, torsdagar, fredagar och lördagar. Om kunden har mat även söndag och måndag, levereras dessa portioner på lördagar. Leverantören Samhall hanterar beställningar mellan kök och kunden genom en veckomatsedel där kunden får välja mellan två måltidsalternativ per dag. I särskilda fall är personalen från hemtjänsten behjälplig med att fylla i matsedeln och lämna beställningen till leverantören. Kunden betalar per portion. Reduktion av priset vid frånvaro i samband med akut händelse, till exempel sjukhusvistelse, görs från nästkommande dag under förutsättning att kontakt med Samhalls kundtjänst har tagits före kl. 11.00. Rutin: ”Matdistribution” Personligt utformat stöd För personer som bor i ordinärt boende ska hemtjänstens insatser prövas i första hand. För vissa personer är hemtjänstens insatser inte tillämpliga på grund av funktionsnedsättningens karaktär som inte beror på normalt åldrande. Personligt utformat stöd kan beviljas under förutsättningar att den enskilde exempelvis har behov av omfattande omsorg/omvårdnad och stöd i hemmet vid komplexa behov, multisjuka eller vård i livets slutskede. STYRDOKUMENT Riktlinje 21/30 Trygghetslarm Trygghetslarm avser ett larm med bärbar larmklocka vilket installeras i den enskildes hem. Larmgruppen i kommunen svarar för larminsatser till personer i ordinärt boende. Vid ansökan om endast trygghetslarm kan det beviljas utan att biståndshandläggaren gör ett hembesök för personer som har fyllt 65 år. När yngre personer ansöker om ett larm, ska hembesök göras av biståndshandläggare. Syftet med ett trygghetslarm är att den enskilde ska kunna känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden under dygnets alla timmar. Insatsen medför en trygghet för den enskilde genom att hjälp och stöd kan ges under tider och vid situationer som inte kan förutses eller schemaläggas. En förutsättning för insatsen är att den enskilde har förmåga att hantera larmet och kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen. Trygghetslarmet är inte ett servicelarm för att till exempel be om enklare tjänster utan ska endast utnyttjas vid akuta situationer. Om den enskilde larmar av samma orsak återkommande ska behovet om planerade insatser utredas för att behoven ska tillgodoses. Utredningen för enbart trygghetslarm behöver inte vara lika omfattande som utredningen för mer omfattande insatser. Rutin: ”Trygghetslarm” ”Trygghetslarm till personer med LSS-insatser” STYRDOKUMENT Riktlinje 22/30 Nattpatrull Kommunens nattpatrull svarar för nattinsatser till personer i ordinärt boende under nattetid inom hela kommunen, även landsbygd. Nattpatrullen ska ha en egen beställning i verksamhetssystemet. Inga beslut kan verkställas förrän nattpatrullen fått nycklar från kunden. Larmgruppen Larmgruppen svarar för larminsatser i ordinärt boende i Strängnäs kommun. Larmet går till Trygghetsjouren som vidarebefordrar larmet till larmgruppen. Förutsättning för installation av larmet är att den enskilde lämnar nyckar till larmpatrullen. Vid avregistrering återfås nyckeln i samband med att larmet återlämnas till larmgruppen. Larmgruppen sköter installation. Rutin ”Trygghetslarm” Anhöriganställning Anhöriganställd i hemtjänsten är en person som ger hemtjänstinsatser till någon som är närstående eller där det finns en annan personlig anknytning dem emellan. Den anställde har inga andra hemtjänstuppdrag än hos den närstående. Beviljade insatser ska normalt utföras av hemtjänstpersonal. Vid ansökan om närståendestöd utreder biståndshandläggaren behovet av insatser och fattar beslut om hemtjänst på sedvanligt sätt. I de fall den enskilde önskar att få beslutet verkställt på annat sätt, genom att en anhörig eller närstående anställs, ska biståndshandläggaren avvisa ansökan om vem som ska utföra de beviljade insatserna då det är att betrakta som en verkställighetsfråga. Biståndshandläggaren fattar inte beslut om vem som utför insatserna, detta görs av utföraren. Stöd till närstående och anhöriga erbjuds i första hand genom avlastning i hemmet eller genom stöd från anhörigcentrum. Vid nya anhöriganställningar ska serviceinsatser ges av utförarens ordinarie personal, inte av den anhöriganställde. Vid dubbelbemanning samt vid sjukdom hos den anhöriganställde ska utföraren bemanna med ordinarie personal. Nattinsatser ska ges av kommunens nattpatrull om kunden och den anhöriganställde inte delar bostad. Uppföljning av närståendeanställning Uppföljning av anhöriganställning och insatsens kvalitet görs av biståndshandläggare och enhetschef för anhöriganställda/ansvarig hos privat utförare, vid ett gemensamt tillfälle. Uppföljningen görs för att säkerställa att insatsen ges enligt biståndshandläggarens uppdrag, samt att insatsen utförs med godkänd kvalitet. Vid behov av tolk anlitas ordinarie tolkförmedling. STYRDOKUMENT Riktlinje 23/30 Vistelse i annan kommun Bosättningskommunen ansvarar för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver även om han eller hon tillfälligt vistas i en annan kommun (SoL 2 a kap) Äldre personer, personer med funktionsnedsättning eller personer med allvarlig sjukdom har rätt till stöd och hjälpinsatser om han eller hon vistas under en kortare tid – högst sex månader – i en annan kommun. Det kan exempelvis gälla när man vistas i sin sommarstuga under olika perioder av året eller besöker sina närstående i andra kommuner. Bosättningskommunens ansvar gäller även då behovet av bistånd enbart föreligger i vistelsekommunen. Bosättningskommunen ska ansvara för stöd och hjälp till den enskilde så länge han eller hon inte bosätter sig i den andra kommunen. Eventuella synpunkter på uppdraget ska därmed kommuniceras med bosättningskommunen. Skulle det under en tillfällig vistelse uppkomma helt nya behov, till exempel på grund av att den enskildes hälsa försämras kraftigt eller någonting akut händer, är det vistelsekommunens ansvar att besluta om nödvändiga insatser i den akuta situationen samt informera bosättningskommunen av förändrade insatser. Rutin ”Vistelse i annan kommun” med bilaga ”begäran om verksställighet” Dagverksamhet I Strängnäs kommun finns dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Det övergripande målet med dagverksamhet är att ge ökade möjligheter till kvarboende i det ordinära boendet genom meningsfull sysselsättning och gemenskap. Syftet med dagverksamhet är att ge förutsättning att bevara funktioner, bryta ensamhet och isolering samt upprätthålla en normal dygnsrytm. Den enskilde ska känna trygghet och delaktighet samt ha inflytande över sin person och vardag. Den enskilde ska ha utbyte av att vara på dagverksamheten och ha utbyte av att vara tillsammans med andra för att få ett beslut om dagverksamhet. I målgruppen demens finns brukare: • med diagnostiserad demenssjukdom eller • som har en påbörjad demensutredning eller • som bedömts ha kognitiva svårigheter som misstänks bero på demenssjukdom Rutiner: ”Dagverksamhet med demensinriktning” STYRDOKUMENT Riktlinje 24/30 Korttidsvistelse Korttidsplats definieras som en bäddplats utanför det egna boendet, avsedd för tillfällig service och omvårdnad dygnet runt för person med omfattande funktionsnedsättningar och som bor i ordinärt boende. Insatsen från hemtjänsten kan göra det möjligt att bo kvar i ordinärt boende. Korttidsplats beviljas för en begränsad tid. Korttidsplats kan användas både vid akuta lägen och planerade tillfällen när insatser i hemmet inte tillgodoser hjälp/trygghetsbehov och behovet inte är av sjukvårdande karaktär. När den enskilde vistas inom akutsjukvården ska en planering för återgång till ordinärt boende göras. Det kan då bli aktuellt att bevilja omfattande hemtjänst i bostaden. I undantagsfall kan en ansökan om korttidsplats beviljas direkt efter en vistelse i akutsjukvården. Målen för vistelsen ska vara inriktade på vad den enskilde behöver för att kunna komma hem. Korttidskriterier För att bli beviljad korttidsplats efter sjukhusvistelse eller vid tillfälligt behov krävs att den enskilde eller dess företrädare gör en ansökan. Den sökande ska ha behov av omfattande insatser av omvårdnad under stor del av dygnet och behoven kan inte tillgodoses i hemmet. Ett eller flera av följande kriterier ska vara uppfyllt: 1. Svårigheter att säkerställa trygghet i det egna hemmet, exempelvis beroende på demenssjukdom som kan innebära att personen inte hittar hem eller har bristande insikt om egen problematik och därför inte ber om nödvändig hjälp. 2. Det inte finns utrymme i bostaden att utföra förflyttningar, exempelvis att den enskilde bor i 1 rum och kokvrå, förflyttar sig i rullstol med ett ben rakt och inte får belasta det, förflyttar sig med gåbord eller har behov av förflyttningshjälp till andra våningsplan där det finns behov av och avsaknad av tekniska hjälpmedel. Däremot beviljas korttidsplats inte om det går att möblera om, använda fristående toalettstol, lift eller gåbord och när övriga hjälpmedel får plats i bostaden. 3. Om den enskilde är beviljad särskilt boende och omvårdnadsbehovet är av sådan omfattande karaktär att behovet, trygghet och säkerhet inte kan säkerställas i ordinarie bostaden i väntan på anvisning av plats. Huvudregeln är dock att person som beviljats insats särskilt boende vistas i ordinärt boende tills plats på SÄBO anvisas. STYRDOKUMENT Riktlinje 25/30 4. När trygghet och säkerhet för den enskilde inte kan säkerställas i hemmet. Ett syfte med korttidsvistelse är att undvika permanent särskilt boende. 5. Den sökandes anhörig som vårdar drabbas av tillfällig händelse av akut karaktär till exempel på grund av hälsoskäl och den enskildes omvårdnadsbehov och säkerhet kan inte tillgodoses i det ordinära boendet ens med hemtjänstinsatser. 6. Korttidsvistelse kan också beviljas som tillfällig avlastning för en enskild som är sammanboende och helt eller delvis vårdas av anhörig i ordinärt boende. Insatsen kan beviljas maximalt fyra tillfällen per år. En individuell bedömning ska göras och i den ska även vägas in hem- och familjeförhållanden. I utredningen ska tydligt framgå varför behovet inte kan tillgodoses med hemtjänstinsatser samt vad målsättningen med insatsen är. Om läkare bedömt att den enskilde befinner sig i livet slut och den enskilde då önskar vara kvar på korttidsplats tidsbegränsas inte beslutet. Vid flytt direkt till särskilt boende avslutas insatsen i samband med kontraktsdatumet eller det datum som inflyttning sker, dock senast 2 dygn efter kontraktsdatum. Rutin: ”Korttidsvistelse, SoL” Korttidsvistelse som växelvård Korttidsvistelse kan beviljas i form av växelvård. Växelvård innebär att den enskilde med regelbundenhet är i behov av korttidsvistelse ofta som en form av avlösning för en make/maka/sammanboende som vårdar. I första hand prövas hemtjänst för den enskilde och avlösning i hemmet. Om dessa insatser inte är tillräckliga kan avlösning/växelvård genom korttidsboende erbjudas. Växelvård 12 veckor i korttidsboende omväxlande med hemmavistelse 2-3 veckor är rimligt i normalfallet. Växelvård som innebär att tidsperioden i korttidsboende är längre än tidsperioderna för hemmavistelse kan endast beviljas av särskilda skäl och för en begränsad period. Motivering till dessa beslut ska tydligt framkomma i utredningen och uppdraget. Om den enskilde ansöker om växelvård där behovet är mer än 14 dagars vistelse utanför hemmet, ska handläggaren i första hand diskutera utökning av hemtjänstinsatser, avlösning i hemmet eller ansökan om särskilt boende. Särskilt boende I SoL 5 kap 5 och 7 § regleras socialnämndens skyldigheter att tillhandahålla särskilda boendeformer för äldre människor och för människor med funktionsnedsättning. Ett särskilt boende är en insats enligt SoL 4 kap 1 §. STYRDOKUMENT Riktlinje 26/30 Utgångspunkten och den grundläggande inriktningen för socialtjänsten är kvarboendeprincipen, det vill säga att den enskilde skall bo kvar i sitt eget hem även om behoven av tillsyn, vård och omsorg är omfattande. Även om huvudinriktningen är att stärka den enskildes möjligheter att bo kvar hemma, finns det förhållanden när en skälig levnadsnivå bättre kan nås i särskilt boende. Rätten till insatsen särskilt boende enligt socialtjänstlagen gäller när behovet av tillsyn, omsorg eller krav på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i ordinärt boende. Särskilt boende kan bli aktuellt när den enskilde har betydande svårigheter att klara sitt vardagliga liv i det ordinära boendet. Betydande svårigheter innebär att behovet av vård och omsorgsinsatser är mycket omfattande och insatser behöver ges flera gånger per dygn, både dag- och nattetid. Insatser såsom dagverksamhet, avlösning av anhörig, växelboende bör ha prövats. När det gäller särskilt boende avser en ansökan alla boenden i kommunen. Möjligheten att ansöka om plats/stå i kö till plats på ett visst särskilt boende saknas. Önskemål om detta kan finnas men rätten att få behovet tillgodosett i just ett speciellt boende saknas. Den enskilde har dock möjlighet att efter anvisning ställa sig på en väntelista för flyttning till ett specifikt önskeboende. Om den enskilde tackar nej till anvisad plats upprepade gånger kan beslutet behöva omprövas. Den som bor i en särskild boendeform omfattas av den kommunala hälso- och sjukvården. Särskilt boende i Strängnäs kommun I Strängnäs kommun benämns de särskilda boendeformerna som äldreboende och gruppboende för personer med demenssjukdom. Det finns även ett antal platser på specifikt boende för personer med demenssjukdom eller specifika behov. Bedömningskriterier för boendekategorier Äldreboende • • • • Omfattande omvårdnadsbehov och/eller medicinsk omvårdnad som inte kan tillgodoses på annat sätt i det ordinära boendet Uttalat behov av trygghet och/eller säkerhet som inte kan tillgodoses på annat sätt i det ordinära boendet Behov av närhet till personal och täta insatser Personer som har en konstaterad demenssjukdom (inte vanlig åldersglömska) bör inte flytta till kategorin äldreboende STYRDOKUMENT Riktlinje 27/30 Gruppboende • • • Omfattande behov av hjälp med personlig omvårdnad och/ eller medicinsk omvårdnad och/eller uttalat behov av trygghet som inte kan tillgodoses på annat sätt Diagnostiserad demenssjukdom eller ett uttalat demensliknande beteende Kan tillgodogöra sig innehållet i ett gruppboende vilket är en trygg, hemlik boendemiljö som stimulerar till gemenskap i en liten grupp och uppmuntrar till deltagande i dagliga aktiviteter Särskilt gruppboende för personer med demenssjukdom med specifika behov Den som har behov att flytta till boendet har ett avvikande socialt beteende på grund av sjukdom. Som exempel på förekommande symtom är vanföreställningar, irritabilitet, motorisk eller psykisk oro, agitation eller aggressivitet. • Kognitiv nedsättning som ger ett utåtagerande, störande eller avvikande socialt beteende • Demenssjukdom som ger ett utåtagerande, störande eller avvikande socialt beteende. • Beteendestörningar och psykiska symtom som ger ett utåtagerande, störande eller avvikande socialt beteende. Rutin: ”Kriterier för inflyttning på särskilt gruppboende på Sictoniagården” ”Rutin för uppdrag till socialkontorets Resursteam” En individuell bedömning av den enskildes behov ska alltid göras. Vid denna bedömning kan det framkomma andra skäl än omvårdnadsbehov, exempelvis fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, t ex depression, som medför att särskilt boende kan bli aktuellt för den enskilde. Biståndshandläggaren skall, då den enskildes behov av ett särskilt boende föreligger, utan att de normala bedömningskriterierna uppfylls, klart ange detta i sin utredning samt fokusera på vad det är som gör att den enskilde behöver ett särskilt boende. Platsfördelning och utflyttning, särskilt boende Det är av stor vikt att Socialkontoret använder platserna på särskilt boende på ett resurseffektivt sätt. Utflyttningsprocessen och platsfördelning involverar olika yrkesgrupper och kräver ett gott samarbete mellan platssamordnare på Myndighet och Bistånd och utförare. Fördelningen på boendeplatser ska ske på ett effektivt och rättsäkert sätt och utflyttningsprocessen ska vara tydlig och enhetlig. Informationsöverföringen ska ske i verksamhetssystemet. Vid anvisning av lägenhet är längsta betänketid för den enskilde en kalenderdag från att de fått anvisning och vid utflyttning ska lägenheten vara tömd inom två dygn. Antalet tomdygn för lägenheter för särskilt boende ska inte överstiga 5 dygn. Utföraren får ersättning högst 5 dagar vid tomplats enligt nivå för den tidigare boenden. STYRDOKUMENT Riktlinje 28/30 Rutin: ” Rutin för platsfördelning särskilt boende inom äldreomsorg enligt SoL” ” Rutin utflyttning säbo SoL” Parboendegaranti För den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 §, ingår det i begreppet skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. Under vissa förutsättningar har alltså äldre makar och sambos som har levt tillsammans rätt att fortsätta att bo tillsammans, även i de fall när endast den ene har behov av insatsen särskilt boende. Ansökan om parboende inkommer av den biståndsberättigade och rätten till insatsen prövas i enlighet med SoL. Avgörande för prövningen är den biståndsberättigades behov av särskilt boende och att båda parter önskar sammanbo. Det spelar således inte någon roll om den som ska ”medbo” är i behov av insatsen särskilt boende. Rätten till medboende ska således inte prövas mot resterande villkor i 4 kap. 1 § SoL, det vill säga om behoven kan tillgodoses av den enskilde själv eller på något annat sätt. Vid bifallsbeslut avseende parboende ska detta noteras i väntelistan av biståndshandläggaren. När endast den ena har beslut om särskilt boende kan denne ansöka om att medboende ska flytta med. Parboendet blir då med som en del i biståndsbeslutet. Den medboende kan ha behov av hemtjänstinsatser och rätten till dessa prövas på sedvanligt sätt och boendet ska jämföras med ett ordinärt boende. Hemtjänstinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser för medboende i ett särskilt boende utförs av boendets personal. Vårdplanering Samordnad vårdplanering avser en process som syftar till att tillsammans med den enskilde samordna planeringen av dennes fortsatta vård och omsorg vid överföring från en vårdform till en annan. Landstingets slutenvård ska via informationssystemet Prator kalla kommun och primärvård/öppenvård till samordnad vårdplanering om det föreligger utskrivningshinder för en patient. Strängnäs kommun har särskilda handläggare som ingår i kommunens vårdplaneringsteam tillsammans med sjuksköterska och arbetsterapeut. Teamet sköter alla vårdplaneringar på Mälarsjukhuset samt vårdplaneringar på korttidsenhet. STYRDOKUMENT Riktlinje 29/30 Samordnad vårdplanering, somatik Efter kallelse till vårdplaneringen har kommunen fem vardagar på sig att utreda, fatta beslut och verkställa insatser i ärendet. Efter det blir kommunen betalningsansvarig för platsen på Mälarsjukhuset. Om kallelse till vårdplanering inkommer till kommunen före klockan 16.00 räknas första planeringsdagen från och med nästkommande dag. Inkommer kallelsen efter klockan 16.00 räknas kallelsen ha inkommit nästkommande dag. Dagen efter det blir då den första planeringsdagen. Rutin: ”Samordnad vårdplanering” Checklista: ”Checklista/hjälpreda vårdplanering” Bilaga: ”Riktlinjer för samverkan för in- och utskrivning av patienter i slutenvård i Sörmland. Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan.” Vårdplanering/uppföljning på korttidsplats Biståndshandläggaren ansvarar för uppföljning av beviljad insats på korttidsplats. Vårdplanering/uppföljning för planering av hjälpinsatser i ordinära boendet inför hemgång från korttidsvistelse görs cirka en vecka innan beslutet löper ut tillsammans med den enskilde samt med andra berörda parter till exempel distriktssköterska, paramedicinare och anhöriga. I första hand ska målet vid uppföljning vara att den enskilde ska återgå till sitt ordinära boende. Vid eventuell förlängning av korttidsvistelse ska biståndshandläggaren följa upp beslutet och detta ska ske inom en i beslutet angiven tid, då även förlängning av beslutet kan ske. Vid förlängning av korttidsvistelse ska biståndshandläggaren fatta ett nytt beslut, vid behov i samråd med kommunens sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller verksamhetschef för Myndighet och bistånd. Rutin: ”Korttidsvistelse, SoL” Betalningsansvarslagen Enligt Lagen om kommunernas betalningsansvar (1990:1 404) kan landstinget fakturera kommunerna för patienter som ligger kvar på sjukhuset när de inte längre behöver slutenvård. Kommunen har betalningsansvar för personer som inte kan skrivas ut, trots att de är utskrivningsklara, på grund av att kommunen inte kan erbjuda de insatser som behövs efter utskrivning. Kommunens betalningsansvar inträder 5 vardagar efter (lördagar, midsommar-, jul- och nyårsafton oräknade) att kallelse till samordnad vårdplanering mottagits av kommunen. Betalningsansvar inträder aldrig förrän patienten är utkvitterad av läkare inom landstingets primärvård/öppenvård, det vill säga att läkaren är villig att ta över patientansvaret, men dagarna räknas alltid från kallelsedatum. STYRDOKUMENT Riktlinje 30/30 • • • Betalningsansvar inträder även om kommunen inte undertecknat vårdplanen Betalningsansvar inträder även om kommunen inte medverkat i vårdplaneringen Det är den kommun där patienten är folkbokförd som har betalningsansvar Rutin: ”Kommunens betalningsansvar” ”Riktlinjer för samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvården i Sörmland” Uppföljningar av biståndsbeslut Samtliga biståndsbeslut ska regelbundet följas upp och besluten ska tidsbegränsas. Att biståndsbeslut följs upp ska granskas i socialnämndens internkontroll. Rutin: ”Handläggningsprocess Myndighet och bistånd” Uppföljning av riktlinje Riktlinjen ska följas upp och vid behov revideras en gång varje år, i samband med revidering av LOV-underlaget.
© Copyright 2024