STADSBYGGNADSKONTORET januari 2015
Samrådshandling PBL 2010:900 Dnr Btn 2012/0010-214:S Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 § 118 Laga kraft, regeringsbeslut 2006-06-26 NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län Ungefärligt planområde Översiktskarta STADSBYGGNADSKONTORET januari 2015 000 Detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län Samrådshandling Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 § 118 Laga kraft, regeringsbeslut 2006-06-26 PLANBESKRIVNING TILL DETALJPLANEN HÖR FÖLJANDE HANDLINGAR Planhandlingar Plankarta med bestämmelser och grundkarta Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Programsamrådsredogörelse 2015-02-13 2015-02-19 2015-02-13 Övriga handlingar* Fastighetsförteckning Checklista för planprojekt Planprogram Trafikbullerutredning, ÅF Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar, Ekologigruppen Miljö- och gestaltningsprogram Norra Sigtuna stad dagvattenutredning, Bjerking Arkeologisk utredning NSS etapp 1 och 2 Norra Sigtuna stad - analys av gatustruktur samt trafikalstring, Sweco Norra Sigtuna Energistrategi, NCC THU Riskutredning farligt gods på väg 263, ÅF PM In- och utfarter Norra Sigtuna stad – Ragvaldsbovägen, Sweco Dnr Btn 2012/0010-214:S 1 2015-02-09 2015-02-06 2013-09-19 2015-02-03 2015-02-03 2015-01-19 2015-01-09 Januari 2015 2014-12-04 2014-11-14 2014-11-12 2014-10-29 Förstudie Geoteknik, NCC Construction Sverige AB Visionsrapport 1.1 Kulturhistoriska miljöer Norra Sigtuna stad 2012, Meddelanden och rapporter från Sigtuna Museum nr 53 Analys av potential för handel i Norra Sigtuna, Evidens Norra Sigtuna Trafikstudie, Ramböll NCC Norra Sigtuna Bedömning av natur- och upplevelsevärden, Ekologigruppen Vindkartering av Norra Sigtuna stad, SMHI Ekologistrategi, Ekologigruppen 2013-11-04 December 2012 Augusti 2012 2012-04-05 2012-03-21 2009-12-09 2014-11-28 2014-12-18 * Finns att tillgå på Stadsbyggnadskontoret I underliggande utredningar figurerar fiktiva namn på gator och torg. BAKGRUND NCC Boende AB inkom augusti 2011 med en begäran om planläggning av sin fastighet Venngarn 1:28, norr om Sigtuna stad. Sigtuna kommun valde att inkludera kommunägd mark i det område som nu är föremål för planläggning. Avsikten är att området ska utgöra en ny stadsdel som med avseende på kommunikationer och gestaltning är väl integrerad i Sigtuna stad. Bebyggelsen ska ges en småskalig stadskaraktär med en genomtänkt och attraktiv gestaltning som tar tillvara på platsens kvaliteter. Det sociala rummet ska stå i fokus med livfulla stadsstråk, torg och mötesplatser. Inriktningen är att stadsdelen ska inrymma upp till 900 bostäder, förskola, handel och verksamheter. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utvecklingen av Sigtuna stad. Den nya stadsdelen utvecklas med Sigtuna stads centrala delar som förebild. Bebyggelsen ska uppföras med en blandning av hustyper och upplåtelseformer. Detaljplanen som utgör första etappen inom stadsdelen möjliggör för cirka 630 nya bostäder och cirka 27 800 kvm bruttoarea (BTA) sammantaget för handel och centrumfunktion. Utöver detta inryms förskola, skola, kontor, kultur och vård. Inom detaljplanen säkerställs även natur och park för rekreation men även olika mötesplatser. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas parallellt med planförslaget. FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAPITLEN I MILJÖBALKEN Stadsbyggnadskontoret bedömer att bestämmelserna i 3 och 4 kapitlen i miljöbalken (MB) tillgodoses i planförslaget och att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap MB iakttas. Inom planområdet kommer jord- och skogsbruksmark tas i anspråk för byggnation och grönytor. Den föreslagna planen medför att all jordbruksmark, 12 ha, inom planområdet tas i anspråk. Av jordbruksmarken föreslås 6 ha bebyggas eller hårdgöras medan resterande är möjlig att återställa till jordbruk, vid framtida behov. Jordbruksmark som kommer att hårdgöras är åkermarker som idag är avskurna av trafikleder och är endast fragment av en tidigare sammanhållen jordbruksmark. Dnr Btn 2012/0010-214:S 2 Planens genomförande bedöms lokalt medföra negativa konsekvenser för jordbruket och en framtida matproduktion. Inom planområdet kompenseras detta genom att en större sammanhängande jordbruksmark föreslås inrymma parkytor för vistelse och ytlig dagvattenhantering. Denna del blir därmed möjlig att återföra som odlingsbar mark. Utöver detta kan det finnas möjlighet att utveckla närodling. I Sigtuna stad minskar andelen tillgänglig allemansrättslig tätortsnära mark på grund av bostadsutbyggnad. I den föreslagna planen prioriteras och planläggs angränsande naturmark som utgör ett värdefullt när- och strövområde. Naturmarken har höga värden, lång skoglig kontinuitet och skoglig nyckelbiotop. En fortsatt utveckling av Sigtuna stad med tät bebyggelse och med en handelsfunktion placerad i ett strategiskt bra läge, bidrar till god hushållning av markresurserna. Den sammanlagda nyttan bedöms överstiga värdet av att behålla jordbruksmarken. PLANDATA Planområdets läge och areal Planområdet omfattar cirka 28 hektar och ligger direkt väster om infartsrondellen till Sigtuna, norr om Sigtuna stads tätort. I söder och väster ansluter det till angränsande detaljplaners gränser. De närmast belägna bostadsområdena är Hällsbo, Övre Prästängen, Brännbo och Pilsbo. I övrigt finns ett fåtal bostäder norr om den tänkta stadsdelen. I direkt anslutning till området finns idag en brandstation utmed Ragvaldsbovägen. Markägoförhållanden Marken ägs till största delen av Sigtuna kommun, NCC Boende och AB Sigtunahem. En mindre del ägs av SveaSkog Förvaltnings AB och Brandkåren Attunda. NCC Boende och AB Sigtunahem avser bilda ett gemensamt exploateringsbolag för att arbeta med utvecklingen av den mark som ska exploateras inom planområdet Planförfarande Kommunstyrelsen beslöt den 19 december 2011, § 243, att ge bygg- och trafiknämnden uppdrag att genom planläggning med normalt planförfarande, som inleds med program, pröva förutsättningarna för en ny stadsdel. Samtidigt gavs stadsbyggnadskontoret uppdrag att utarbeta förslag till planprogram för den nya stadsdelen. Kommunstyrelsen beslöt den 17 juni 2013, § 112, att ge bygg- och trafiknämnden uppdrag att påbörja planprocessen för den nya stadsdelen. I det inledande beslutet från kommunstyrelsen ingick det i ärendebeskrivningen att de boende i Sigtuna stad skulle få påverka om stadsdelen skulle byggas samt hur visionen för stadsdelen skulle utformas. Ett förslag utarbetades genom en visionsstyrd planeringsprocess, där bland annat invånare har deltagit i medborgarforum för att beskriva behov och önskemål innan skisser tagits fram över området. Resultatet samlades i en visionsrapport och projektet gavs en egen hemsida: <www.norrasigtunastad.se>. Arbetet mynnade ut i en utställning som pågick inför och under rådslaget. Dnr Btn 2012/0010-214:S 3 Genom rådslaget fick invånarna i Sigtuna stad, de som var fyllda 16 år och äldre, ta ställning till JA, området ska planeras vidare utifrån det framtagna förslaget eller NEJ området ska behållas oförändrat. Rådslaget hölls under perioden 27/5-3/6 2013. Majoriteten av de som röstade, 58 %, röstade för en vidare planering av stadsdelen. Detaljplanen genomförs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen, PBL (2010:900) och har inletts med ett planprogram. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan 2014 Sigtuna stadsängar ingår som ett område för ”Bebyggelseutveckling i anslutning till tätort”. Bebyggelseutveckling i anslutning till tätort visar områden där det finns möjlighet för tätorterna att utvecklas framöver. Områdena anger nya markområden för tätorternas utveckling. Genom att bygga i anslutning till tätorterna kan befintlig infrastruktur och service utnyttjas på bästa sätt och det skapar underlag för mer och bättre service i tätorterna. Planområdet ligger inom Järvakilen som utgör ett stråk av sammanhängande natur från Solna till Sigtuna. Gröna kilar erbjuder tätortsnära möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Ekologiskt särskilt känsligt område Planområdet är delvis beläget inom ett Ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO). ESKO-områden skyddas enligt 3 kap. 4 § MB. Riksintressen Planområdet angränsar till riksintresset för väg 263 som utgör anslutning till Arlanda flygplats. På den östra sidan om väg 263 finns riksintresset för kulturmiljövård för Haga – Venngarn [AB 66]. Detta utgörs av ett herrgårdslandskap som speglar stormännens, kyrkans och kronans dominans sedan järnåldern i en slättbygd utmed de forntida vattenlederna från Mälaren in mot centrala Uppland. Planområdet ligger i den norra utkanten av Sigtuna stad vars centrala delar utgjorde Sveriges äldsta stad med ett rikligt utbud av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer av sådan klass att det är ett riksintresse. Detaljplaner I södra delen av området finns en gällande detaljplan för brandstation i Sigtuna. Detaljplanen vann laga kraft 2008-06-26. Genomförandetiden på fem år har gått ut och brandstationen är uppförd. Program för planområdet Ett planprogram för Norra Sigtuna stad har varit utsänt på programsamråd 2013-09-19 till 2013-10-19. En programsamrådsredogörelse har upprättats. Programsamrådsmöte hölls på Drakegården i Sigtuna stad den 10 oktober 2013. Under programsamrådsmötet framkom bland annat att skogen mellan planområdet och Dnr Btn 2012/0010-214:S 4 Prästängarna/Hällsbo bör skyddas och att den nya stadsdelen bör kopplas ihop med kringliggande områden via gång- och cykelvägar. Namnsättning Efter programsamrådet har stadsdelen blivit namnsatt till Sigtuna stadsängar. Namnsättning för gator och torg är inte fastlagda utan kommer att beredas i kommunens namnberedning och beslutas av Kultur- och fritidsnämnden. I planhandlingens underliggande utredningar figurerar fiktiva namn på torg och gator. Program för bostadsbyggande 2015-2019 I programmet som avser åren 2015-2019 ingår planområdet som en utvidgning av Sigtuna stad norrut. Närmast brandstationen och Pilsborondellen avses en viss del bli utbyggnadsområde för verksamheter och norrut avses ny bostadsbebyggelse ta vid inklusive en förskola. MILJÖBEDÖMNING Stadsbyggnadskontoret bedömer att den föreslagna exploateringen, enligt kriterier till bilaga 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) och enligt PBL, riskerar utgöra en betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, enligt 6 kap 11 § (1998:808) MB, kommer därför att upprättas. De konsekvenser som är kända ur miljösynpunkt och som kan påverka eller påverkas av denna exploatering är landskapsbild, värdefulla biotoper, ESKO-områden, naturvärden, gröna samband, kulturmiljövärden, rekreativa värden, miljökvalitetsnormer för vatten, areella näringar samt hälsa och säkerhet, vilket redovisas närmare i denna handling. Dessa områden behandlas närmare i miljökonsekvensbeskrivningen. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats för att bedöma konsekvenserna av detaljplanen. Kommunens behovsbedömning har tillsammans med programsamrådsredogörelsen legat till grund för avgränsningen av MKB. Geografiskt har MKB avgränsats till planområdet och närliggande områden som planen sannolikt påverkar. De viktigaste konsekvenserna som planförslaget medför och som behandlas i MKB är: • • • • • att tätortsnära jordbruksmark och en mindre del skogsbruksmark tas i anspråk landskapsbilden förändras då öppet odlingslandskap och skog omvandlas till stad kulturlandskapet förändras och kulturhistoriska lämningar, varav en fornlämningsklassad, påverkas höga naturvärden sparas områdets funktion för rekreation förändras då vissa värden försvinner och andra tillkommer Dnr Btn 2012/0010-214:S 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Illustration över planområdet Dnr Btn 2012/0010-214:S 6 Natur Mark och vegetation Marken består av sandig morän och delar med berg i dagen. Låglänta partier är överlagrade av glaciallera. Vegetationen i området består främst av 40-60 årig barrblandskog, mindre partier gammal hällmarkstallskog, bryn och ängsmarksfragment samt jordbruksmark. Värden för biologisk mångfald Naturvärden som är identifierade i planområdet utgörs av äldre tallskogsmiljöer och torrbackar med hävdgynnad flora. Den skogliga nyckelbiotopen är ett större sammanhängande område med högt naturvärde som består av gammal barrblandskog med stort inslag av död ved. Planområdet ligger inom ett ekologiskt särskilt känsligt område och inom helhetsområde för talldominerad barrskog. Skyddsvärda arter som noterats i är knutna till skogsmiljöer. Den mest värdefulla delen är den skogliga nyckelbiotopen. Ekologiska värden beaktas och kompenseras genom att nyckelbiotopen planläggs som natur och att två identifierade mindre hällmarksmiljöer med tall sparas i planen. Det aktuella området ligger inom den regionala grönstrukturen Järvakilen, vars norra del karaktäriseras av ett kulturlandskap kring Sigtuna och Håtuna som är knutet till Sveriges äldsta historia. De högsta rekreativa och ekologiska värdena planläggs som natur, därmed kan Järvakilens kvalitéer behållas. Planområdet ligger även mellan Garnsvikens värdekärna och Erikssunds kilområde. Rekrationsvärden Planområdet ligger inom 2 km från Sigtuna stads centrum och är en del i ett större sammanhängande närströvområde. Området används av närboende och som del i motions- och skidspårsområde som utgår från Hällsbo. Delar av planområdet har i översiktsplan 2014 identifierats som område med höga värden för friluftsliv. Den mest värdefulla delen för rekreation ingår som natur och utgör en viktig buffertzon mellan bostadsområden. Areella näringar Skydd av jordbruksmark regleras i de grundläggande hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Där anges att ”brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och att detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. I Sigtuna kommun bedöms all jordbruksmark vara brukningsvärd vilket innebär att en noggrann avvägning alltid måste göras när jordbruksmark blir aktuell för en förändrad markanvändning. I Sigtuna kommun är jordbruket arealmässigt en stor och betydande näring. Arlandas placering mitt i kommunen tillsammans med andra riksintressen, skyddad mark och natur samt vattenanknutna skydd innebär att endast 14 procent av kommunens yta är tillgänglig för utbyggnad av bostäder och verksamheter. Konsekvensen av flygplatsens läge och av bullerzoner är att tätortsnära jordbruks- och skogsmark i stor utsträckning måste tas i anspråk om tätorterna ska kunna utvecklas och växa. I Sigtuna stad har andelen tillgänglig allemansrättslig mark minskat på grund av bostadsutbyggnad. I den föreslagna planen prioriteras därför en kompensation genom att Dnr Btn 2012/0010-214:S 7 angränsande naturmark ingår i planen som värdefullt när- och strövområde med höga värden och med en lång skoglig kontinuitet och som skoglig nyckelbiotop. Den föreslagna planen medför att 12 ha jordbruksmark inom planområdet tas i anspråk. Hälften föreslås bebyggas eller hårdgöras medan resterande är möjlig att vid framtida behov återställa till jordbruk. Jordbruksmark som kommer att hårdgöras är åkermarker som idag är avskurna av trafikleder och är endast fragment av en tidigare sammanhållen jordbruksmark. Planens genomförande bedöms lokala medföra negativa konsekvenser för jordbruket och en framtida matproduktion. Detta kompenseras genom att en större sammanhängande jordbruksmark föreslås inrymma parkytor för vistelse och ytlig dagvattenhantering. Denna del blir därmed möjlig att återföra som odlingsbar mark. Utöver detta kan det finnas möjlighet att utveckla närodling. Planområdet ansluter i söder till Ragvaldsbo, där ny bostadsbebyggelse ska uppföras, och till det befintliga bostadsområdet Hällsbo i väster. Området ansluter därmed till Sigtuna stad som redan har god infrastruktur- genom vägar och VA. Jordbruksmarken inom området är starkt fragmentiserad och anses inte ha ett högt värde för framtida matproduktion. Genom utökad service med skola och förskola möjliggörs en förbättring för god kollektivtrafik. Genom att prioritera skydd av ekosystemtjänster i anslutande värdefull skog blir planen en del av en hållbar utveckling i Sigtuna stad. En fortsatt utveckling av Sigtuna stad med tät bebyggelse och med en handelsfunktion placerad i ett strategiskt bra läge, bidrar till god hushållning av markresurserna. Den sammanlagda nyttan bedöms överstiga värdet av att behålla jordbruksmarken. Biotopskydd Mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 i Förordning (1998:1252) om områdesskydd omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 § första stycket MB. Det gäller bland annat åkerholmar, vattensamlingar i jordbruksmark, och alléer. Enligt Förordning (1998:1252) definieras en åkerholme som en holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Enligt denna definition berör planen två åkerholmar. Dispens kommer att krävas då åkerholmarna inte längre kommer att omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Geotekniska förhållanden Området består av varierande terräng med fastmarkspartier som övergår till utbredda lerområden i söder och väster. Berget ligger ytligt och går ställvis i dagen på fastmarkspartierna, där terrängen i övrigt är blockig. Höjderna stäcker sig upp till nivåer om +40-50 meter över nollplanet (RH2000) medan lågområden generellt över området ligger på nivåer på cirka +30 meter över nollplanet. De lägsta nivåerna återfinns i den sydvästra delen av området på +22 över nollplanet. Större delen av området utgörs av skogsmark med dominerande barrskog. Mindre partier av sankmark förekommer i de västra delarna området. I söder och väster breder lågområden ut sig med äng- och åkermark. Enligt SGUs Jordartskarta är översta lagret sandig morän alternativt berg i dagen. Dessa överlagras dessa av glacial lera i lågområdena. Grundläggning inom fastmarkspartier (morän och berg) kan inriktas på metoden platta på mark. Inom områden med lera kan plattgrundläggning ske om det rör sig om begränsad belastningsökning (storleksordningen småhus 1-2 våningar och ingen uppfyllnad), husen grundläggs med väl lastspridande konstruktion och att inga ojämna Dnr Btn 2012/0010-214:S 8 lerlager förekommer under delar av byggnaden. Om ovanstående förutsättningar inte kan uppfyllas kan det bli aktuellt med utskiftning av lera (för att säkerställa att all jord under konstruktionen klarar att sprida lasten ordentligt), förbelastning (utförs med överlast för att ta ut sättningarna innan grundläggning av husen påbörjas), lastkompensation (för att minska belastningsökning från byggnader/uppfyllnad) och stödpålning (för att föra ner all last till fasta jordlager). Vid djupa schakter eller schakt i anslutning till upplag av massor eller annan markbelastning, ska separat utredning ske och arbetsberedning upprättas. Radon Risken för markradon är låg till normal. Miljökvalitetsnormer Planområdet avvattnas idag naturligt till den preliminära vattenförekomsten MälarenSkarven som har en bedömd måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Mälaren-Skarven ingår ännu som en del av vattenförekomsten Mälaren-Lårstaviken vilken har otillfredställande ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Risk bedöms föreligga för att Mälaren-Lårstaviken inte upprätthåller/uppnår miljökvalitetsnormer (MKN) för såväl ekologisk som kemisk status. Planens utformning och föreslagen dagvattenhantering innebär att exploateringen av området inte medför ökade mängder av föroreningar från området jämfört med idag. Ställs motsvarande krav i bygglov bedöms planen inte försvåra förutsättningarna för att MKN för Mälaren, delen Lårstaviken kan uppnås. MKN enligt förordningen för fisk- och musselvatten (2001:544) gäller för Mälaren. Detaljplanens genomförande bedöms inte försvåra uppfyllandet av MKN för fiskvatten. I dagsläget föreligger ingen risk att MKN för luft överskrids. Fornlämningar och byggnadsminnen Under 800-1000-talet kom de första etableringarna till Humparboda och Konterbacka, som ligger nordost om planområdet, då det nu var möjligt att med hjälp av järnplogen att bruka den tunga lerjorden. Den i särklass mest spektakulära händelsen i närheten av planområdet inträffar år 1789. En ung dalkarl hittar Mellansveriges största tidiga medeltida silverskatt på cirka 4 kg, då han utvidgade åkern på torpet Glädjen. Delar av silverskatten finns idag på Historiska muséet. Rester efter mänskliga aktiviteter hittas främst på eller vid uppodlade åkerarealer. I närområdet finns få tydliga lämningar och avtryck men det karaktäriseras starkt av sentida uppodling genom de tre torpen Nöden, Sorgen och Glädjen. Det finns också ett äldre dolt skikt genom den medeltida kvarndammen och den stora vikingatida silverskatten. Inom och i anslutning till planområdet finns registrerade fornlämningar. Gränsmärket 92:1 utgör en röd sandstenshäll som restes mellan Venngarns och Sigtuna stads ägor under 1660-talet. Stenen är sönderslagen och idag återstår endast halva stenen. Stenen avses vara kvar och intill den planeras ett gångstråk. Dnr Btn 2012/0010-214:S 9 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Stensättningen benämnd objekt 2 föreslås tas bort, då ett respektavstånd till denna kraftigt skulle påverka utformningen av flera bostadskvarter och potentiellt också vägar inom området. Den stensättningsliknande lämningen benämnd objekt 3 har i utredningen angetts som ett troligt röjningsröse. Detta bedöms inte vara angeläget att bevara och föreslås tas bort. Väglämningarna objekt 7 och 8 i detaljplanens västra del föreslås också tas bort. Röjningsröset objekt 1 är beläget utanför denna detaljplan. Bebyggelselämningarna RAÄ Sigtuna 217:1 strax utanför detaljplanens västra gräns utgör lämningar efter en liten lägenhet, som möjligen har haft namnet Gretas hål. Bebyggelsen finns inte belagd på äldre kartor, men utifrån kartorna och fynd vid provgrävning kan bebyggelsen sannolikt dateras till perioden 1878-1918. Lämningarna bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning. Ny bebyggelse anpassas till lämningen som ligger utanför denna detaljplan. Bebyggelselämningen RAÄ 216:1 utgör lämningar efter torpet Sorgen och har bedömts vara en fornlämning. Denna är belägen utanför planområdet i norr. Dnr Btn 2012/0010-214:S 10 Lämningen RAÄ Sigtuna 215:1 kommer att omregistreras som en sentida husgrund och bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning. Inte heller denna är belägen inom planområdet. I övrigt påverkas inga fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar av detaljplanen. Bebyggelseområden Inom planområdet finns idag ingen bebyggelse men området gränsar till en brandstation i söder mot Ragvaldsbovägen. I områdets närhet finns både upplevelsevärden och funktioner i form av utblickar, öppna landskap, variationsrikedom och kulturhistoria att ta tillvara på. Platsen ligger i entrén till Sigtuna stad, som är Sveriges äldsta stad och ett riksintresse. Detta bidrar till att det är viktigt att byggnaderna får ett arkitektoniskt uttryck som passar in i landskaps- och stadsbilden. Illustration av kvartersmarken Sigtuna stadsängar ska uppföras med en tät stadsmässig bebyggelse. I stadsdelen ska det finnas en blandning av olika upplåtelseformer och en varierad arkitektur med en utformning för människors skiftande behov och smak. Bostäder Här möjliggörs för cirka 630 bostäder, dessa kommer till största delen utgöras av flerfamiljshus. För att skapa en tätare bebyggelse kring de två torgen och huvudgatorna tillåts bebyggelse i fyra våningar. I de centrala kvarteren är det även möjligt att uppföra stadsradhus. Villabebyggelse planeras dels till en höjd centralt i bostadsområdet och dels i västra delen av bostadsområdet. Dnr Btn 2012/0010-214:S 11 I den fortsatta utvecklingen av stadsdelen kan fördelningen utjämnas och andelen äganderätter bli större. Målsättningen är att stadsdelen ska få en blandning av upplåtelseformer och ägandeformer. Förskola och skola Kommunen ser ett framtida behov av en ny skola med årskurser F-6 för cirka 350 elever i det planerade området. Behovet för 350 elever är beräknat på en stadsdel om 750 bostäder. En möjlig expansion av förskolan eller plats för fler förskolor behövs om stadsdelen få fler än 750 bostäder. En förskola föreslås i den södra delen, i ett kvarter där bostadsbebyggelse upp till fyra våningar också möjliggörs. Platsen angränsar i väster till ett grönområde. Behovet av en ny skola uppskattas idag finnas kring år 2020. I planförslaget finns två utrymmen för skola placerade på ömse sidor om en lokalgata. Planen medger en förbindelse mellan skolbyggnaderna i form av en gångbro. I anslutning till skolan finns möjlighet att inrymma en aktivitetspark som en del av skolområdet. Arbetsplatser I direkt anslutning till området finns Sigtuna brandstation. Inom planområdet möjliggörs för skola, handel, kontor, kultur, vård och centrumfunktion. Sammantaget kan detta ge nya arbetsplatser till Sigtuna stad. Ändamålet kultur och fritid omfattar verksamheter som vänder sig till besökare. Området norr om det västra torget kan exempelvis inrymma museum, hotell eller en religös byggnad. I nordöst närmast väg 263 är det tänkt uppföras en idrottshall till skolan men det är möjligt att en byggnad inrymmer verksamheter med kulturellt innehåll. Offentlig service Kommunstyrelsen beslutat att alla boende och företag i Sigtuna kommun senast år 2020 ska ha möjlighet att ansluta sin fastighet till bredband om minst 100 Mbit/s. I samband med utbyggnad av området finns möjlighet att ansluta till fiber. Offentlig service finns i Sigtuna stad och Märsta. Kommersiell service Befintlig kommersiell service finns i de centrala delarna av Sigtuna stad, dit är det drygt en kilometer. Utifrån handelsanalysen som togs fram så har dagligvaruhandeln haft en relativt sett blygsam utveckling i Sigtuna kommun och når inte upp till sin fulla potential. Invånarna i Sigtuna stad väljer i liten utsträckning att handla lokalt. Inom planområdet inryms ett området för handel om cirka 4 500 kvm BTA i anslutning till Pilsborondellen. Placeringen blir lätt att nå både för boende inom stadsdelen och för övriga som bor i eller passerar Sigtuna stad. Längs de huvudsakliga gångstråken genom stadsdelen, utmed lokalgatan och torgen möjliggörs för lokaler och butiker i bottenvåningarna till en yta om cirka 23 298 kvm BTA. Bruttoarean avser samtliga våningsplan begränsat av omslutande väggars utsida. För handelsområdet utlyste Sigtuna kommun en markanvisningstävling med avsikten att handelsområdet ska inrymma en livsmedelsbutik. Markanvisningstävlingen vanns av Dnr Btn 2012/0010-214:S 12 NCC Property Development AB. I deras markanvisningsansökan omfattades konceptet M.A.T. Genom konceptet vill de få till en saluhallskänsla med fokus på mat, upplevelse- och vistelsekvalitet. Vinnande förslag i markanvisningstävling för handel Tillgänglighet Byggnader måste följa gällande byggregler avseende tillgänglighet. Vägar och bebyggelse anpassas till terrängen. Gator ska utformas så att tillgänglighet för funktionsnedsatta, äldre och barnvagnar tillgodoses. Skyltning ska bidra till att det blir enkelt att orientera sig i stadsdelen. Parkeringsplatser för personer med nedsatt rörelseförmåga ska ordnas inom 25 meter från entrén till handel och bostad. För att få närhet till naturen skapas gränder inom stadsdelen och passager från stadsdelen till omgivande natur. Byggnadskultur och gestaltning Bebyggelsestrukturen ska inspireras av centrala staden i Sigtuna stad. Centrala staden har en tomt- och kvartersindelning med anor från medeltiden. Kvarterens bebyggelse utgör en sammanhållen fasad mot Stora gatan. Bebyggelsen är låg och gatorna smala. Bostadshusen har ofta kommersiella lokaler i bottenvåningen och entréerna är vända mot Stora gatan vilket bidrar till ett levande stadsliv. För att knyta an till det historiska arvet från centrala staden eftersträvas sammanhållna fasader. Byggnadsstrukturen ska skapa upplevelsen av smala fastigheter mot gatorna. Detta förstärkas av smala gränder som möter gatorna vinkelrätt. Bebyggelsen längs de smala gränder kan med fördel få en mer uppbruten karaktär. Bostadskomplement så som cykelförråd och trädgårdsskjul kan här placeras i gatuliv. Entréer till bostadshusen placeras i gatunivå och alltid mot gatan. Flerbostadshusens gårdar nås från trapphusen Dnr Btn 2012/0010-214:S 13 via genomgående trapphus. Kommersiella lokaler möjliggörs i bottenvåningen utmed huvudstråken för att skapa en levande stadsdel. Exempel på variation av byggnader Variation i bebyggelsen görs genom att ändring av fasaduttryck, färg och höjd minst var 12 meter. Arkitekturen ska vara småskalig och reflektera samtiden men gärna vara framåtblickande. Material som puts, tegel, natursten och trä kan gärna dominera. Materialval med låg miljöpåverkan utifrån en livscykelanalys är önskvärd. Balkonger, takfötter och fönster- och dörrpartier är detaljer i husets utformning vars gestaltning ska ges stor omsorg för att åstadkomma en attraktiv och varierad stadsbild. Dnr Btn 2012/0010-214:S 14 Belysning En genomtänkt placering och val av belysning kan verka trygghetsskapande och brottsförebyggande. För att undvika ljusföroreningar ska belysning uppåt och höga ljusmaster begränsas. Gång- och cykelstråk ska prioriteras framför bilvägar vid placering av belysningsarmaturer. Armaturer ska inte utföras i omålad zink eller i kopparmaterial. Brottsförebyggande åtgärder, trygghet Den nya stadsdelen ges många alternativa stråk och vägar att ta sig fram på. Målpunkter i form av exempelvis torg, skola och handelsområde kan genom ljussättning bidra till att området upplevs tryggt. Entréer mot gator och bostäder belägna längs alla stråk ger god överblick över gaturummet såväl dagtid som kvällstid. Parkeringsmiljöer bör ges extra omsorg och tanke för att inte upplevas varken ödsliga eller otrygga. Dess planteringar ska vara utformade på ett sätt som förskönar parkeringsplatsen utan att verka skymmande. Ett bra underhåll av offentliga rum, gator och parkeringsytor är av stor betydelse för att markera att platserna hålls efter och är skyddade. Fritytor Parker Norr om skolan planeras en aktivitetspark utmed väg 263 för bollsport, gatusport och spontanidrott. Platsen är bullerutsatt men det finns möjligheter att skapa tysta platser inne i parken genom omformning av landskapet. Avsikten är att parken ska kunna nyttjas för skolans behov under skoltid men i övrigt vara tillgänglig för allmänheten. En mindre park planeras utmed det centrala gångstråket. I områdets västra del planeras för en stadsdelspark som är tänkt fungera både för fria aktiviteter och evenemang. Stadsdelsparken avses bestå både av en anlagd parkmiljö och av ett öppet fält som även ska inrymma dagvattenhantering. Lek och rekreation Nordväst om området finns idag motionsspår och Hällsbo naturreservat. Motionsspåren kommer att få nya sträckningar i anslutning till och genom planområdet. Avsikten är att tillgängliggöra spåren för de boende i den nya stadsdelen och för allmänheten. Anläggandet av de nya spårsträckningarna bedöms ske tidigt i byggnationen av den nya stadsdelen. I anslutning till förskola föreslås en lekplats uppföras. Gator och trafik Torg och platsbildningar Utformning av gator och torg är en viktig del för att etablera sociala mötesplatser med liv och rörelse. Dnr Btn 2012/0010-214:S 15 Konceptillustration av det centralt belägna torget. Intill handelsplatsen vid Pilsborondellen planeras ett torg fritt från trafik och med möjlighet till uteserveringar, offentliga sittplatser, torghandel och evenemang. Kring torget möjliggörs för lokaler och handelsetableringar. Torget föreslås få en ambitiös utformning i markbeläggning och planteringar. Torget blir stadsdelens viktigaste mötesplats med det största utbudet av kommersiell service. Centralt i området föreslås ett mindre torg med tydligare fokus på rekreation och kulturaktiviteter. Kollektivtrafik Befintlig busstrafik mellan Uppsala och Sigtuna stad föreslås få en ny sträckning genom planområdet. Befintlig linje mellan Bålsta och Arlanda via Sigtuna stad, Til och Märsta föreslås också få ny sträckning genom planområdet. Det ska utredas om busslinjen mellan Sigtuna stad och Märsta över Garnsviksbron kan ges en kompletterande hållplats i anslutning till planområdet. Utöver detta kan även en helt ny sträckning med utgångspunkt i Sigtuna stadsängar bli aktuell i framtiden. Busshållplatsen ska placeras centralt i närheten till gångstråk och handel men också inom gångavstånd till parkeringsplats för att möjliggöra byte mellan bil och buss. Gång- och cykeltrafik Stadsdelen binds samman med övriga Sigtuna stad. Detta görs främst genom gång- och cykelnät, kollektivtrafikstråk och visuella kopplingar, men även i form av gator. Områdets gata för buss- och biltrafik ska till största delen av sin sträckning vara försedd med gångbana och cykelbana. I övrigt ska cykling ske i blandtrafik. För att prioritera gångtrafiken planeras ett gångstråk genom området där cykling kan ske på de gåendes villkor. För övriga gator planeras separata gångbanor. Det är viktigt att området får goda kopplingar med gång- och cykelvägar till Sigtuna stad och till Märsta. I cykelplanen för Sigtuna kommun som antogs år 2014 planeras för Dnr Btn 2012/0010-214:S 16 en cykelväg längs väg 263, över Garnsviksbron och som ansluter till huvudcykelnätet vid Svalängen. Cykelvägen över Garnsviksbron är mycket viktig för att cykeln som trafikslag ska kunna konkurrera som för resor till Märsta. Stadsdelen ska ges förutsättningar för att anslutas med gång- och cykelvägar mot Ragvaldsbo och Hällsbo. Gatunät Till planområdet finns idag en infart från Ragvaldsbovägen till brandstationen. I övrigt finns ett rikt förgrenat stigsystem i området. Trafikmatning till planområdet kommer att ske från en föreslagen ny korsningspunkt på väg 263 och från Ragvaldsbovägen. Stadsdelen föreslås få en huvudgata för buss- och biltrafik som ansluter till väg 263 norr om Pilsborondellen och till Ragvaldsbovägen direkt öster om brandstationen. Gatunätet i den nya stadsdelen utformas som ett rutnätssystem med inspiration från centrala stadens gatustruktur, där återvändsgränder undviks. Gatusträckningarna föreslås följa topografin så långt som möjligt för att skapa en rikare upplevelse av gaturummet och för att undvika stora schaktningsbehov. Inom området föreslås en generell hastighetsbegränsning om 30 km/h för att skapa en lugn trafikmiljö där oskyddade trafikanter prioriteras. Gatusektion, lokalgata även trafikerad av buss Dnr Btn 2012/0010-214:S 17 Gatusektion, gågata Gatusektion, smal gata Dnr Btn 2012/0010-214:S 18 Gatusektion, smal gångfartsgata Cykelparkering I anslutning till bostäder, vid busshållplatser, torg, handelsområde, skolor och förskolor skapas utrymmen för cykelparkering. Cykelparkeringar bör inte anläggas längre än 25 meter från de avsedda målpunkterna. Vid val av cykelställ är det viktigt att cykeln kan låsas fast i cykelstället. För cykelparkeringar vid bostäder och busshållplatser ska väderskydd anläggas. För flerbostadshus föreslås en cykelparkeringsnorm om 2,5 cykelplatser per lägenhet. För handel föreslås en cykelparkeringsnorm om 20 platser per 1 000 kvm handelsyta. Bilparkering Sektion – parkeringsgarage överbyggt med lätta bjälklag. Befintlig marknivå med gul, streckad linje. Dnr Btn 2012/0010-214:S 19 Mellan infarten från väg 263 och handelsplatsen ges utrymme för både pendlarparkering och parkering till handeln. Utmed gator, främst inom kvartersmark men också inom allmän platsmark, finns utrymme för att anlägga kantstensparkeringar. I övrigt kommer parkering ske inom den egna tomten och i markförlagda garagelösningar i vissa kvarter som är lämpliga. Störningar Ekvivalent ljudnivå för dygn, i dBA. Maximal ljudnivå i dBA. Dnr Btn 2012/0010-214:S 20 Byggnaderna utsätts för buller från vägtrafik främst på väg 263 och Ragvaldsbovägen. Planområdet ligger utanför flygbullerkurvan FBN 55 dB(A) från Arlanda flygplats men är beläget inom zon 90-95 dB(C) för kortvariga ljud från Kungsängens skjutfält. Detta kan motivera extra ljudisolering av fönster i utsatta lägen. Merparten av bostäderna innehåller riksdagens riktvärde högst 55 dBA vid alla fasader. Med tysta innergårdar och genomgående planlösning kan mål enligt Boverkets allmänna råd med minst ljuddämpad sida innehållas för resterande bostäder. Med lämpligt val av yttervägg, och fönster med hög ljudreduktion kan gällande riktvärden inomhus innehållas. Tillgång till uteplatser med högst 55 dBA ekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå finns på gårdarna. Skolan placeras väster om lokalgatan och en idrottshall öster om denna i höjd med korsningspunkten mot väg 263. Med en placering av skolan i öster innehålls målet om högst 55 dBA ekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå endast på en begränsad yta norr om skolbyggnaden. Skolans placering kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Beroende på skolgårdens storlek och placering kan bullerdämpande åtgärder behövas mot lokalgata, alternativt väg 263. Bullernivå utomhus för förskola får inte överskrida 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå för utifrån kommande bullerkällor. Brandstationen som ligger direkt utanför planområdet i söder genererar buller i samband med utryckning och i dess övriga verksamhet. Riskfrågor En riskutredning är genomförd i syfte att utreda och analysera risknivån för nyetableringen av planområdet. Utredningen avser att kvantifiera risknivån i form av måtten individrisk och samhällsrisk till följd av transporterna av farligt gods på angränsande väg 263 som utgör en sekundär transportled för farligt gods. Den beräknade risknivån i området är hög och befinner sig i delar inom en risknivå där rimliga åtgärder ska utföras för att minska risknivån. Beräkningarna är utförda med hänsyn till framtida prognos på väg 263. Prognosen innebär en kraftig ökning av trafikflödet på sträckan jämfört med idag. Beräkningarna är utförda för en högsta tillåten hastighet om 50 km/h förbi området. Utredningen gav följande riskreducerande åtgärdsförslag: • En sänkt högsta tillåten hastighet till 50 km/h genom ändrad skyltning samt väghinder eller planerad cirkulationsplats minskar sannolikheten för olyckor samt efterföljande konsekvenser. • En kraftig skyddsvall eller mur som påkörningsskydd mellan väg 263 och skolsamt handelsbyggnad skulle minska risken för direkta mekaniska skador på byggnaderna samt ge ett förbättrat skydd mot olyckor med brandfarlig vätska eller gas. Alternativt konstrueras skol- och handelsbyggnad på ett sådant sätt att den kan motstå skada i fasad utan att det riskerar leda till delvis eller total kollaps av byggnaden. • Fasad i skol- och handelsbyggnad bör utformas i obrännbart material och med brandklassade fönsterpartier för att minska risken för brandspridning från en pölbrand till byggnaden. Om fönsterpartier även utförs laminerade ökas explosionsmotståndet och därmed minskas konsekvenserna från gasmolnsexplosion. Dnr Btn 2012/0010-214:S 21 • En effektivt utformat vattenavrinningssystem i anslutning till skol- samt handelsbyggnaden minskar risken för stora pölbränder. • Entréer och utrymningsvägar bör placeras så att dessa inte mynnar mot väg 263. • Tilluftsintag till ventilation ska placeras så högt och långt ifrån väg 263 som möjligt för att minska sannolikheten för att höga koncentrationer av giftig gas samt brandgaser byggs upp inomhus vid ett utsläpp. • Ventilationssystem i skol- samt handelsbyggnad bör utrustas med miljöstopp, det vill säga med en manuell avstängning med brytare vilket minskar sannolikheten att höga koncentrationer av farlig gas samt brandgaser tar sig in i byggnaden vid utsläpp. Då bör också genomföringar för frånluft placeras bort från vägbanan då gas annars kan ta sig in bakvägen i systemet när det står still. Den föreslagna handelsbyggnaden är placerad drygt 5 meter från väg 263. Byggnad för skoländamål kan placeras cirka 20 meter från väg 263. Inom 25 meter från väg 263 ställer detaljplanen krav på att fasader ska utföras i obrännbart material. Fönsterpartier ska vara brandklassade. Till- och frånluftsintag, entréer och utrymningsvägar ska riktas bort från väg 263. Riskutredningen måste kompletteras framöver i processen när handelsbyggnadens och skolans placering är slutgiltigt fastslagna. Vindkomfort Vindstatistik från Arlanda flygplats visar att vindar från syd till väst samt nord är vanligast under året. Allra vanligast är västlig vind, totalt cirka 13 % av tiden. I samband med nederbörd dominerar dock vindar från nord till syd över ost. Vid de tillfällen då det blåser över 8 m/s dominerar vindar från syd (30 %) och nord (19 %). Beräkningarna visar att medianvindhastigheten i den planerade bebyggelsen i Sigtuna stadsängar mestadels ligger under 1,5 m/s som är gränsvärdet för tolerabla förhållanden vid långvarigt stillasittande. Områdets utkanter är utsatta för ostörd vind utifrån som tar sig över och mellan byggnaderna. Gågata i nord/sydlig riktning ligger väl inom komfortkriterierna för långvarigt stillasittande, förutom norra änden som vetter mot öppet landskap och därför är något vindutsatt. Det västra torget bedöms ha god vindmiljö. Gågata i öst/västlig riktning ligger mestadels inom komfortkriterierna för långvarigt stillasittande, men i den östra änden som övergår i torget finns vid dagligvaruhandeln ett område som kan upplevas som blåsigt. Södra delen av torget kan upplevas som blåsigt vid vissa vindriktningar. Skolan har en utformning som erbjuder vindskydd på skolgården vid vindar från nord till syd över ost, som är de vanligaste vindriktningarna vid nederbörd. Övrig bebyggelse skyddar vid vind från väst och sydväst, som är årets dominerande vindriktningar. I delar av området vid den planerade dammen överskrids vindkomfortkriterierna. Det är främst sydvästra delen som enligt beräkningarna är vindutsatt. Ytorna mellan husen som omger sjön i norr kan upplevas som blåsiga. Dnr Btn 2012/0010-214:S 22 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Den nya bebyggelsen ansluts till kommunens ledningsnät för vatten och avlopp i en förbindelsepunkt. Inom kvartersmark inrättas en gemensamhetsanläggning för VAsystemet. Dagvatten Utgångspunkten i dagvattenhanteringen och tillhörande dagvattenutredning för området är att varken dagvattenflödet eller mängden föroreningar från området ska öka efter exploateringen. Området ska klara kraftiga skyfall och planeras utifrån 100-års regn. Dagvattnet ska så långt det är möjligt avledas med öppna dagvattenlösningar. Utifrån dessa förutsättningar finns i planen ytor avsatta för dagvattenhantering, både på kvartersmark och allmän platsmark. Dagvattnet ska hanteras innan anslutning till kommunens ledningsnät. Dagvatten från den föreslagna stadsdelen i sin helhet leds efter olika reningsfunktioner till ett lågområde i sydväst. Där samlas vattnet delvis upp i en damm/anläggning med permanent vattenspegel som ska ha funktionen av en rekreativ och estetiskt tilltalande miljö i området. I anslutning till denna ska även finnas dagvattenrenande funktion. Ytor för dessa två anläggningar finns i planen. Dagvattnet leds därefter vidare ut från planområdet i krondike och ledningssystem vidare genom Aluddens dikningsföretag som mynnar ut i Mälaren. Inom det föreslagna planområdet finns inga dikesföretag. Det som begränsar utflödet är en befintlig utloppstrumma i betong, med maxkapacitet på 75 l/s. I utredningen har det utgåtts från att 300-ledningen behålls vilket innebär att dagvattenflödet ut från området efter exploatering inte ökar. Översvämningssimuleringar har utförts vid ett 50-års respektive 100-årsregn. Dämningsnivåerna för respektive regn och lägsta nivå på hus bör läggas cirka en meter ovan högsta dämningsnivå, för att undvika framtida översvämningar. Dagvatten från gator och parkeringar är det mest förorenade vattnet och förslås renas i makadammagasin som anläggs under samtliga gator/parkeringar. I botten av magasinen placeras dräneringsledningar som transporterar överskottsvatten ner till dammarna. Där det är möjligt sker även infiltration. För att uppnå tillräcklig rening föreslås att även dagvatten från kvarter och bostadsgårdar renas i underjordiska makadammagasin inom kvartersmark. I gågata föreslås att biofilter, så kallade Rain Gardens, anläggs med lämpliga mellanrum. Yta för dessa anläggningar finns avsatta i planen. Dessa anläggningar ska vara utformade med god funktion och vara estetiskt tilltalande. Hårdgjorda ytor inom och mellan tomtmark leds ut mot lågpunktslinje i gräsyta mellan tomtmark alternativt mot dike längs gator. Om dagvattnet leds mellan tomtmark ska det finnas en dräneringsledning för omhändertagande av överskottsvatten som inte infiltreras. Takvatten och hårdgjorda ytor inom kvartersmark leds genom stuprörsutkastare mot makadammagasin (stenkista) på innergårdar för fördröjning och rening. Då takvatten är förhållandevis rent tillåts det infiltreras i jorden där det finns möjlighet. Marken i området består av berg i dagen, morän och lera. I moränmarkerna finns goda möjligheter Genomförandet av de föreslagna anläggningarna beskrivs utförligare i genomförandebeskrivningen. Dnr Btn 2012/0010-214:S 23 Energiförsörjning En energiplan för området har utförts. Denna utreder fyra olika energiförsörjningssystem och beskriver systemens energianvändning, deras respektive CO2-utsläpp samt investeringskostnader och livscykelkostnader. De allmänna rekommendationerna för områdets energiförsörjning är att området bör förses med förnyelsebar el, den värme som tillförs området bör komma från hållbara biobränslen och att byggnaderna inom området bör ha så låg energianvändning som möjligt. Energiplanen rekommenderar två systemlösningar för Sigtuna stadsängar. Det första alternativet är att förnyelsebar energi produceras inom området till så stor utsträckning som möjligt via solceller och solfångare. Resterande behov av energi tillgodoses området genom ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Det andra alternativet är att förnyelsebar energi produceras inom området till så stor utsträckning som möjligt via solceller och solfångare. Området investerar i ny förnyelsebar energikälla för el, soleller vindkraft, som producerar lika mycket eller mer som områdets energibehov sett över året. Den slutliga energisystemlösningen för stadsdelen är inte känd och kommer att studeras vidare. Detaljplanen kan inte ange vilket system som ska väljas för området. Planens och stadsdelens utformning möjliggör för skilda energisystemlösningar såsom anslutning till fjärrvärme, bergvärme samt uppförande av solceller och solfångare. Fortum värme kan erbjuda fjärrvärme, dock kan en anslutningsavgift behöva tas ut. El Ett ledningsnät för eldistribution kommer att anläggas och anslutas mot befintligt huvudnät i närområdet. Planförslaget inrymmer ytor för kraftstationer. Inom planområdet finns luft- och markbunden teleanläggning längs med väg 263 och till brandstationen Avfall I Sigtuna kommun erbjuds alla hushåll att sortera matavfall. Det är viktigt att bostäder utformas för att främja avfallssortering. Hantering av matavfall och brännbart hushållsavfall föreslås ske via nedgrävda kärl inom respektive kvarter. Genom detta kommer det att finnas möjlighet till avfallssortering inom 50 meter från bostad. Kärlen ska placeras tillgängligt inom kvarteren för sopbilens åtkomst. Vägar inom stadsdelen ska dimensioneras för sopbilens framkomlighet. Även för villakvarteren planeras gemensamma nedgrävda avfallskärl. Närmaste återvinningsstation av förpackningsmaterial finns i dag inom planområdet utmed Ragvaldsbovägen. Denna återvinningsstation kommer att få en placering i närheten av handelsparkeringen, även dessa kärl kommer att vara nedgrävda. Inom planområdet ges förutsättningar för hantering av farligt avfall genom en obemannad miljöstation. BREEAM COMMUNITIES Styrgruppen för Sigtuna stadsängar har beslutat att projektet ska arbeta enligt metodiken i BREEAM Communities. I projektet finns höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. Dnr Btn 2012/0010-214:S 24 Genom att använda metodiken så får medverkande ett gemensamt verktyg för att arbeta strukturerat och målinriktat med hållbarhetsfrågorna. BREEAM Communities är ett brittiskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar, som omfattar medborgarinvolvering, ekonomi och socialt välbefinnande, naturtillgångar och energi, markanvändning och ekologi samt transport och resvanor. BARNKONSEKVENSER Föreslagen bebyggelse innebär nya bostadsmiljöer med närhet till natur. Naturmarken i väster mot Hällsbo är särskilt betydelsefull ur ett barnperspektiv och kan nyttjas för fritidsaktiviteter men även av skola och förskola. I anslutning till naturmarken planläggs även stora öppna ytor som park. Viktigt är att gång– och cykelvägar görs gena och med fri sikt för både barn och bilister vid passager över vägar. Gatorna i stadsdelen föreslås få låg hastighet. Gående och cyklister prioriteras i gaturummet. Genom medborgarforum har barnens deltagande i planprocessen möjliggjort, men denna grupp nåddes inte utan en aktivitetsdag arrangerades. Under aktivitetsdag fick barn och ungdomar tillfälle att lära sig mer om projektet och möjlighet att ge synpunkter. I samband med detta anordnades bland annat en Minecrafttävling för att involvera barn i planeringsprocessen och för att skapa intresse för planeringsfrågor. Passager över Ragvaldsbovägen och väg 263 behöver ses över för att möjliggöra trygga överfarter till och från planområdet, även om dessa ligger utanför planområdet. I närheten av skolan möjliggörs för en aktivitetspark för spontanidrott och bollsport. I dagsläget är det osäkert om denna kommer uppföras inom denna detaljplan eller nästkommande. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Inom de stora områdena för park och natur krävs marklov för trädfällning av träd med en stamdiameter som är större än 25 centimeter. Dnr Btn 2012/0010-214:S 25 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Organisatoriska frågor Tidplan Planprocessens skeden start programsamråd plansamråd plangranskning antagande laga kraft Här befinner vi oss nu Planprocessen – beräknade tider: - Beslut om samråd, Bygg- och trafiknämnden, januari 2015 - Samråd, februari 2015 - Beslut om granskning, Bygg- och trafiknämnden, maj 2015 - Granskning, juni 2015 - Antagande, september 2015 Planprocessen har föregåtts av ett omfattande visionsarbete där invånarna i Sigtuna stad har varit delaktiga i att forma den nya stadsdelen. Detta har lett fram till ett visionsdokument för Norra Sigtuna stad, numera Sigtuna stadsängar. Det är av stor vikt att byggherrar som ska förvärva mark inom exploateringsområdet tidigt får ta del av de riktlinjer som visionen och gestaltningsprogrammet anger för området. Ansvarsfördelning / Huvudmannaskap Sigtuna kommun är huvudman för allmän plats. Sigtuna Vatten och Renhållning AB, ett bolag helägt av Sigtuna kommun, blir huvudman för allmänna VA- och dagvattenanläggningar inom området. Exploatör utför och bekostar exploateringsförberedande arbeten och svarar för sanering av eventuella markföroreningar. Exploatör ansöker till Länsstyrelsen om förundersökning och slutundersökning av fornlämningar. Exploatör ansvarar för utförande av bebyggelse och anläggningar på kvartersmark. Kommunen ansvarar för utförande av anläggningar på allmän platsmark. Sigtuna kommuns anläggningsarbeten ska samordnas med exploatören. Sigtuna kommun för en dialog med SLL och Trafikverket angående anslutning till det statliga vägnätet och förutsättningar för det lokala och regionala busslinjenätets försörjning av området. Dnr Btn 2012/0010-214:S 26 Avtal Ett exploateringsavtal som reglerar Sigtuna kommun, VA-bolagets och markägarnas åtaganden ska träffas i anslutning till planens antagande. Exploateringsavtalet ska reglera markåtkomst för allmänna anläggningar och allmän plats, ansvars- och kostnadsfrågor för fastighetsbildningsåtgärder, anläggande och bekostande av allmänna anläggningar, ansvar för ombyggnationer av befintliga anläggningar samt övriga åtaganden som berör planens genomförande. Ett plankostnadsavtal som reglerar kostnaderna för kommunens planarbete ska tas fram och tecknas mellan Sigtuna kommun och exploatör. Avtal ska tecknas mellan Sigtuna kommun och Trafikverket om anslutning av den föreslagna trafikplatsen på väg 263 till det kommunala gatunätet. Fastighetsrättsliga frågor Markägoförhållanden Marken ägs till största delen av Sigtuna kommun, NCC Boende och AB Sigtunahem. En mindre del ägs av SveaSkog Förvaltnings AB och Brandkåren Attunda. NCC Boende och AB Sigtunahem avser bilda ett gemensamt exploateringsbolag för att arbeta med utvecklingen av den mark som ska exploateras. Brandkåren Attunda äger mark omfattande drygt 650 kvadratmeter i planområdets södra del som avses förvärvas av exploatör. Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm De fastighetsbildningsåtgärder som krävs för planens genomförande, exempelvis avstyckningar och inrättande av gemensamhetsanläggningar, bekostas och initieras av exploatör. Ansökan ska ställas till Lantmäteriet. Inom detaljplanelagt område kommer kvartersmarken att styckas av och bebyggas etappvis. Kvarteren kan byggas av nuvarande exploatörer eller säljas till andra byggherrar. Exploatör ansöker om erforderliga förrättningar hos Lantmäteriet. Den mark som är allmän platsmark enligt detaljplanen kommer genom fastighetsreglering att överlåtas till Sigtuna kommun som är huvudman för allmän plats. Alla berörda fastigheter ska ingå i de gemensamhetsanläggningar som krävs för exempelvis dagvattenhantering, gator, parkeringsytor och renhållning. Skötselansvar för dessa gemensamhetsanläggningar åvilar de samfällighetsföreningar som bildas. I gemensamhetsanläggningar för gator kan kommunens gatufastighet, om det befinns lämpligt, att vara delägare. Detta för att möjliggöra tillträde för allmänheten till motionsspår och till mindre lokalgator inom planområdet. Allmänna VA-ledningar inom kvartersmark ska säkerställas Sigtuna Vatten och Renhållning AB med ledningsrätt eller annan lämplig fastighetsbildningsåtgärd utförd av lantmäteriet. Ledningarna säkerställs i detaljplanen genom u-områden. Detta gäller också värme- och elledningar. Tillfartsväg till VA-bolagets dagvattenanläggningar ska säkerställas genom servitut. Omläggning av befintliga ledningar bekostas av den som initierar flytten. Dnr Btn 2012/0010-214:S 27 Ekonomiska frågor Planekonomi Exploatör ska stå för plankostnaden och kostnader för anläggningar till följd av exploatering. Sigtuna kommun kommer att bli huvudman för vissa gator och parker inom området. Detta kommer att påverka kommunens driftbudget. En driftkalkyl ska upprättas som närmare belyser kostnader för skötsel av parkområden och snöröjning. Ansvar för och bekostande av slututgrävningar av fornlämningar åligger exploatör i samråd med Länsstyrelsen. Kostnader för anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet enligt kommunens taxa kommer att behandlas i exploateringsavtalet. En exploateringskalkyl har tagits fram som underlag för att bedöma utgifter och intäkter för den föreslagna exploateringen. Denna kommer att uppdateras under planprocessen vartefter ändringar i områdets planerade utformning sker. Inlösen, ersättning Del av fastigheten Ragvaldsbo 1:184, omfattande drygt 650 kvadratmeter, ska exploatör förvärva av Brandkåren Attunda. Väg 263 är belägen på SveaSkogs fastighet Venngarn 1:1. Överenskommelse ska träffas med SveaSkog angående föreslagen korsningslösning på vägen. Mark för allmän plats kommer att överlåtas till Kommunen. Detta kommer närmare att regleras i exploateringsavtalet. Tekniska frågor Tekniska utredningar De tekniska utredningar som har genomförts under planprocessen är beskrivna inledningsvis i planbeskrivningen under övriga handlingar. Trafikutredningen kan komma att behöva kompletteras under processen när de slutgiltiga busshållplatslägena är kända. Riskutredningen måste kompletteras framöver i processen när handelsbyggnadens och skolans placering är slutgiltigt fastslagna. Dagvattenanläggningar Dagvattenanläggningar ska utföras enligt den dagvattenutredning som tagit fram för planområdet. Sigtuna Vatten och Renhållning AB ansvarar för dike med växtbädd för avledning och fördröjning av dagvatten som kommer att vara belägna på allmän platsmark, inklusive den/de dagvattenanläggningar som står för den slutliga reningen nedströms, i planområdets sydvästra del. Sigtuna Vatten och Renhållning AB blir också ansvarig för det dike med växtbädd för avledning och fördröjning av dagvatten som ska anläggas inom kvartersmark. Exploatör ansvarar för den damm/anläggning med rekreativt och estetiskt syfte som ska förläggas inom område för gemensamhetsanläggning för vatten – eller grönyta på kvartersmark i planområdets södra del. Dnr Btn 2012/0010-214:S 28 Exploatör ansvarar för samtliga dagvatten- och fördröjningsanläggningar som placeras i övrigt inom kvartersmark. Kostnadsfördelningen och ansvarsfrågor mellan Sigtuna Vatten och Renhållning AB och exploatör vad gäller utförandet av anläggningar ska regleras i exploateringsavtal. Bland annat ska följande utföras: • Magasin för fördröjning inom kvartersmark, på parkeringsytor och tomtmark samt på allmän platsmark för avvattning av gator. • Öppna dagvattenlösningar och kulverteringar i utpekade gaturum. • Dike med växtbädd för avledning och fördröjning av dagvatten, Rain garden eller motsvarande anläggning med samma funktion för rening och samma estetiska kvalitet. • Dagvattenanläggning i områdets sydvästra del. Belysning Armaturer ska inte utföras i omålad zink eller i kopparmaterial. Dokumentation och kontroll Dagvattenanläggningar är anmälningspliktiga och Miljö- och hälsoskyddskontoret svarar för tillsyn. Administrativa frågor Genomförandetiden slutar 5 år efter det att planen vunnit laga kraft. MEDVERKANDE I PROJEKTET Detaljplanen är upprättad av Stadsbyggnadskontoret i samverkan med NCC Boende AB, AB Sigtunahem och Strategisk Arkitektur AB. Märsta 2015-02-19 Åsa Nilsson Bjervner Christina Bolinder Stadsbyggnadschef Planarkitekt Claes Palm Mark- och exploateringsingenjör Dnr Btn 2012/0010-214:S 29
© Copyright 2024