Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg
Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg En utvärdering efter ändringen av huvudmannaskap Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 1 Förord Många patienter har behov av sjukvård i hemmet och det är betydelsefullt att verksamheten fungerar bra. I Gävleborgs län tog kommunerna över ansvaret för hemsjukvården från landstinget den första februari 2013. Detta är en påtaglig förändring som behöver utvärderas för att se om eftersträvade mål är uppnådda. Utgångspunkten för utvärderingen har varit de mål som sattes inför kommunaliseringen av hemsjukvården, dessa är: tydligare ansvarsgränser, bättre kontinuitet och helhetssyn för patienten, högre patientsäkerhet samt effektivare resursanvändning. Data för utvärderingen har samlats in kontinuerligt och delrapporterades 2014. Det samordnade uppdraget för utvärderingen har utredare Katarina Lundin haft, som tillsammans med forskningsledare Karin Tillberg Mattsson är huvudförfattare av rapporten. Utöver dessa personer har utredare Ingrid Nilsson, utredare Lena Söderlund, utredare Mats Larsson, utredare Johanna Alfredsson, utredare Jofen Kihlström och utredare Emma Mårtensson varit delaktiga i datainsamling och bearbetning av data. Layoutredigering av förvaltningschefssekreterare Annika Kandén. Gävle, 2015-06-24 Katarina Wijk Chef Samhällsmedicin, Region Gävleborg regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1.1 Politiska beslut 1.2 Projektet att kommunalisera hemsjukvård 1.3 Mål med kommunaliserad hemsjukvård 1.4 Förstudie i Gävleborg 2. Inledning och uppdrag 2.1 Definition hemsjukvård 2.2 Definition av hembesök 3. Metod 3.1 Patientintervjuerna 3.2 Chefsintervjuerna 3.3 Webbenkäterna 3.4 Verksamhetsstatistik 3.5 Frågor till gränsdragningsgruppen 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser 4.2 Bättre kontinuitet 4.3 Helhetssyn vård och omsorg 4.4 Högre patientsäkerhet 4.5 Effektivare resursanvändning 4.6 Trygghet inom hemsjukvården 4.7 Delaktighet inom hemsjukvården 4.8 Jämförelse mellan resultat 2013 och 2014 4.9 Jämförelse mellan kommunerna 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.1 Från Socialstyrelsen 4.10.2 Från kommunerna 4.10.3 Från Senior alert 4.11 Gränsdragningsgruppen 4.12 Bieffekter av kommunaliseringen av hemsjukvården 5 Sammanfattning 6. Slutsatser 7. Referenser 8. Bilagor regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 3 1. Bakgrund 1.1 Politiska beslut Under 1990-talet fick kommunerna ett ökat ansvar för vården och omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning, genom ett flertal reformer. Däribland Ädelreformen, som genomfördes 1992. Ädelreformen innebar att kommunerna övertog det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården i de särskilda boendeformerna och dagverksamheterna med undantag för läkarinsatserna. Befogenhet gavs även till kommunerna att bedriva hemsjukvård och att efter överenskommelse med landstinget och medgivande av regeringen överta ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. Befogenheterna omfattande dock inte läkarinsatser. (SOU 2004:68) Den 26 november 2010 beslöt Regionfullmäktige Gävleborg att rekommendera medlemmarna att inför verksamhetsåret 2012 fatta beslut om att huvudmannaskapet för hemsjukvården i Gävleborgs län överförs från landstinget till kommunerna. För att stödja kommuner och landsting i genomförandet av kommunaliseringen bildades en gemensam projektorganisation. (Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012) Den 3 april 2003 togs regeringsbeslut om att göra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt tio år efter Ädelreformens genomförande, utredningen fick namnet Äldrevårdsutredningen. Uppdraget redovisades i juni 2004 genom betänkandet Sammanhållen hemvård. Undersökningens fokus var samverkan mellan kommunernas vård och omsorg och landstingens hälso- och sjukvård. Målgruppen var främst äldre individer med sammansatta och/eller snabbt föränderliga behov. Ansvarsfördelning för vård och omsorg mellan kommuner och landsting, läkansvaret i hemsjukvård, samverkan om vård och omsorg samt forskning och utveckling var undersökningens fokusområden för förbättring. Det framkom att det var otydliga ansvarsgränser och brister i samverkan mellan olika verksamheter och yrkesgrupper. Vilket gör att det saknas en helhetssyn för vård- och omsorgsinsatserna som äldre och andra personer med sammansatta och/eller snabbt föränderliga vård- och omsorgsbehov får. (SOU 2004:68) regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 Sammanhållen hemvård SOU 2004:68 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012 4 1. Bakgrund 1.2 Projektet att kommunalisera hemsjukvård 1.3 Mål med kommunaliserad hemsjukvård Projektledningsorganisationen bemannades efter beslut av region-, landstings- och kommundirektörer/chefer. Arbetet i projektet fördelades på tre arbetsgrupper under en gemensam projektledning som i sin tur rapporterade till en projektledningsgrupp som under Regionstyrelsen ansvarade för arbetet. I direktiven för arbetet beskrevs motiven för förändring av hemsjukvårdens huvudmannaskap med nyckelbegreppen; sammanhållen, lokalt styrd och patientfokus. Sammanhållen gäller både på systemnivå och i den faktiska vården. Argumentationen bygger på att det måste vara fördelar med att hålla samman hemsjukvården gällande finansiering och styrning av utförande oavsett om driften sker i offentlig eller privat regi. Lokal styrning har lyfts fram som viktigt i samband med diskussionen som pågår om ny regionindelning av landet. Argumenten är då att det inte är rimligt att läkarinsatser, sjuksköterskeinsatser och omvårdnadsinsatser i hemsjukvård styrs och prioriteras på regional nivå. Istället bör den planeringen ske utifrån lokala förutsättningar och villkor på kommunnivå. (Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012) I verksamheten och närmast patienten förväntas en sammanhållen organisation för vård och omsorg i hemmet leda till ett mervärde för patienten i form av bättre kontinuitet med färre utförarkontakter och smidigare planering av vård- och omsorgsinsatser. Till följd av detta förväntas upplevelsen av god kvalitet öka. (Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012) I Gävleborgs län gick ansvaret för hemsjukvården den 1 januari 2013 över till respektive kommun i länet. Under januari hade landstinget kommunernas uppdrag att utföra hemsjukvården. Från och med den 1 februari 2013 utför kommunernas medarbetare hemsjukvården. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 Sammanhållen hemvård SOU 2004:68 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012 5 1. Bakgrund 1.4 Förstudie i Gävleborg I maj 2010, det vill säga innan beslut togs om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län genomfördes en förstudie. I förstudien till projektet Sammanhållen hemvård i Gävleborg gjordes en kartläggning över volymerna av utförd vård och resursåtgång beskriven i kronor och arbetstid/bemanning. Kartläggningen skulle vara grunden för en preliminär beräkning av underlaget för en skatteväxling samt av de ekonomiska konsekvenserna av en skatteväxling för varje kommun. Ytterligare ett syfte var att belysa effekterna av olika definitioner av begreppet hemsjukvård för att kunna lämna förslag och rekommendationer. I datainsamlingen framkom svårigheter då varken hemsjukvård eller distriktssköterskevård förutom för enstaka undantag hade egna organisatoriska enheter och därav saknades separat redovisning för hemsjukvård. Redovisningen av vårdproduktion visade enbart antalet vårdkontakter utan information om tidsåtgång eller annat tyngdmått. Redovisningen av antalet besök i patienters hem inkluderade både de som var kategoriserade som hemsjukvård och hembesök i öppenvård. Bemanningen uttrycks i begreppet årsarbeten vilket är antalet faktiskt arbetade timmar under ett år dividerat med 1 640 timmar. Med data från Hudiksvalls HC, Ljusdals HC och Söderhamns HC har andelen hembesök i sjuksköterskeverksamhet beräknats för hela Landstinget Gävleborgs primärvård. Resultatet blev ett approximativt mått där 40 procent av hälso- och sjukvård utförd av sjuksköterskor är att hänföra till hemsjukvård. Om detta kompletteras med effekten på bemanningen uttryckt som årsarbeten så skulle det innebära att cirka 160 årsarbeten sjuksköterska inom den landstingsdrivna hemsjukvården var aktuella för att överföras till kommunalt huvudmannaskap. I förstudien ifrågasattes även drivkrafterna bakom att föra samman huvudmannaskapet för hemsjukvård och hemtjänst då Lagen om valfrihetssystem infördes under tiden förstudien gjordes och landstinget infört obligatoriskt vårdval i primärvården. (Förstudie Sammanhållen hemvård i Gävleborg, 2010) Beräkningarna har gjorts på personalkategorin distriktssköterskor då de svarade för ca 80 procent av alla besök utanför mottagningar. Tre hälsocentraler, Hudiksvalls, Ljusdals och Söderhamns, redovisade sin distriktssköterskeverksamhet separat vilket gav en möjlighet att bättre separera hembesöksverksamheten från mottagningsverksamheten. Relationen mellan mottagningsbesök och hembesök hos dessa hälsocentraler har sedan använts för att göra de schabloniserade beräkningarna av hemsjukvårdsverksamhetens omfattning på länsnivå. Data samlades in under perioden oktober 2008 till och med september 2009. Förstudie sammanhållen hemvård i Gävleborg, 2010 regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 6 2. Inledning och uppdrag I december 2012 fick Samhällsmedicin i uppdrag av projektledningsgruppen för kommunaliseringen, som bland annat bestod av landstingsdirektör, regiondirektör och vissa kommunchefer, att tillsammans med FoU Välfärd utvärdera kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län. Samhällsmedicin fick det samordnande ansvaret och tillsammans med FoU Välfärd gjordes en utvärderingsplan. Utvärderingsplanen utformades utifrån det politiska beslut om från vilka perspektiv utvärderingen skulle ske; Utifrån målen har fem parametrar tagits fram, dessa visas i modellen nedan: ” Länets kommuner och landstinget rekommenderas att fatta följande beslut: att uppföljning och utvärdering sker utifrån två perspektiv; patientens och organisationernas upplevelser ” Samt utifrån målen med kommunaliseringen av hemsjukvården som är; 1. Ansvarsgränser blir enkla att beskriva, förstå och tillämpa både ur patient/brukarsynvinkel och ur organisatorisk synvinkel 2. Förutsättningarna för att åstadkomma bättre kontinuitet med färre utförare runt varje patient ökar 3. Förutsättningarna för smidigare planering av vård och omsorg utförd med helhetssyn ökar 4. Förutsättningarna för att kunna ge vård med högre patientsäkerhet ökar 5. På organisatorisk nivå ökar förutsättningarna för effektivare resursanvändning 6. På nationell nivå blir huvudmannaskapet för hemsjukvård i ordinärt boende mer enhetligt (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Parametrarna har använts som utgångspunkt vid skapande av enkät och intervjuguide. Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 7 2. Inledning och uppdrag 2.1 Definition hemsjukvård 2.2 Definition av hembesök Hemsjukvård definieras enligt Socialstyrelsen som ”… hälso-och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tid. Åtgärderna och insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som i särskilt boende samt daglig verksamhet och dagverksamhet. Hemsjukvård ska skiljas från öppenvård.” (Socialstyrelsens termbank) Landstinget ansvarar även fortsättningsvis för den medicinska bedömningen och läkarinsatser inom hemsjukvård. Landstinget ansvarar för all mottagningsverksamhet i primärvården och specialistsjukvården samt hembesök i öppenvård. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) I Gävleborgs län är förutsättningarna för att få tillgång till hemsjukvård att patienten själv eller med assistans inte kan ta sig till hälsocentralen och/eller att bedömningen vid vårdplanering är att hemsjukvårdsbesök ger ett mervärde för vårdens resultat. Kommunerna ansvarar för hemsjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå, vilka ges av distriktssköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster dygnet runt. Hemsjukvårdsbesöken kan vara både planerade och oplanerade. För att kommunen ska ta över ansvaret för hälso-och sjukvårdsinsatser ska följande kriterier vara uppfyllda : • • • • • Hembesök i öppenvård definieras av Socialstyrelsen som ”Med hembesök menas ett öppenvårdsbesök inom hälso- och sjukvården i patientens bostad eller motsvarande” (Socialstyrelsens termbank) Landstinget ansvarar för såväl planerade som oplanerade hembesök hos patient som inte är inskriven i hemsjukvård. (Avtal Hemsjukvård, 2013) Detta gäller när kriterierna för att vara hemsjukvårdspatient inte är uppfyllda. Insatserna ska räknas som hälso-och sjukvård Insatserna ska ges under minst två veckor Patienten kan inte ta sig till hälsocentralen Patienten är över 18 år Vård-och omsorgsplanering ska upprättas före insättande av insatser. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Socialstyrelsens termbank 8 3. Metod Som tidigare beskrivits har utvärderingsplanen utformats utifrån det politiska beslut om ur vilka två perspektiv utvärderingen ska göras, samt att ytterligare ett perspektiv lagts till. De tre perspektiven är; patientens, medarbetarnas och organisationens/ledningens. De olika datainsamlingsverktygen; enkäter och intervjuer avser att ge underlag för att analysera i vilken utsträckning målen som sattes med kommunaliseringen har uppnåtts, se inledningen. Följande organisationers/verksamheters datainsamlingarna: medarbetare och chefer deltar i Ur målen har följande parametrar tagits fram: regiongavleborg.se Inför datainsamlingarna har utredarna som genomfört utvärderingen haft träffar dels med kommunernas MAS:ar (medicinskt ansvariga sjuksköterskor) samt med den referensgrupp som sattes samman av socialcheferna i länet. Referensgruppen bestod av olika yrkeskategorier och både medarbetare och chefer (en hemsjukvårdschef, en hemtjänstchef, en MAS, en sjuksköterska och en arbetsterapeut). Sammanlagt deltog fem personer i referensgruppen. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 9 3. Metod 3.1 Patientintervjuerna Hösten 2013 genomfördes 14 intervjuer, och hösten 2014 ytterligare 30 intervjuer med patienter (se intervjuguide i Bilaga 6). Intervjuerna berörde patienternas upplevelse av hemsjukvården. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Tematiseringen av innehållet bygger på de mål, men även den viljeinriktning och värdegrund gällande trygghet och delaktighet som formulerats i avtalet för kommunaliseringen. Den första omgångens intervjuer omfattade sex män och åtta kvinnor i åldern 65-90 år, boende i fyra av länets kommuner: Ljusdal, Bollnäs, Hofors och Gävle. Informanterna valdes ut med hjälp av hemsjukvårdens personal i respektive kommun. Inklusionskriterierna för deltagande var att informanterna skulle vara klara och rediga för att kunna redogöra för sin situation samt att de hade varit inskrivna i hemsjukvården under 2012, det vill säga då landstinget fortfarande ansvarade för verksamheten. På så vis kunde informanterna reflektera över om bytet av huvudman inneburit några förändringar för den vård och omsorg de får. Under hösten 2014 genomfördes ytterligare en intervjustudie som omfattade 30 patienter, varav 16 män och 14 kvinnor. Patienternas åldersspann sträckte sig mellan 52 och 100 år. I 27 av fallen intervjuades patienten själv. I 3 fall, där patienten hade någon form av kognitiv svikt, skedde intervjun istället med anhörig (samtliga anhöriga var döttrar). Två intervjuer per kommun gjordes i Hofors, Nordanstig, Ockelbo och Ovanåker, tre i intervjuer i Bollnäs, Ljusdal och Söderhamn, fyra i Sandviken och Hudiksvall och fem intervjuer i Gävle. Bland de av hemsjukvården föreslagna informanter som uppfyllde inklusionskriterierna gjordes ett urval, där en jämn könsfördelning eftersträvades och där hänsyn togs till att få informanter med olika behov av sjuksköterskeoch/eller rehab insatser, samt om möjligt med hemtjänst. Efter att de utvalda informanterna tillfrågats av hemsjukvårdens personal om att delta i studien och därefter lämnat muntligt samtycke, kontaktades varje enskild deltagare per telefon då tid för intervju bestämdes. Informanterna fick både muntlig och skriftlig information om att all data behandlas konfidentiellt och att resultatet presenteras så att inga individer kan identifieras. Intervjun genomfördes med hjälp av bandspelare i informantens bostad. Till skillnad från intervjustudien 2013 fanns inga krav på att patienten skulle ha haft hemsjukvård före kommunaliseringen, för att komma ifråga för intervju. Inte heller var kognitiv svikt ett hinder, såvida det fanns en anhörig som kunde intervjuas i patientens ställe. En hemsjukvårdsmedarbetare i varje kommun gjorde ett slumpmässigt urval om 10 personer som var inskrivna i hemsjukvården. Bland dessa valde FoU Välfärd ut personer som hemsjukvårdens personal tillfrågade om att delta i studien. I övrigt var metoden densamma som 2013. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 10 3. Metod 3.2 Chefsintervjuerna Hösten 2013 genomfördes 22 telefonintervjuer med chefer, och hösten 2014 ytterligare 12 intervjuer. Syftet var att få kunskap om kommunaliseringen ur ett ledningsperspektiv. Den första omgångens chefsintervjuer omfattade chefer inom hemsjukvården, primärvården och hemtjänsten. Intervjuerna var semistrukturerade, där intervjuguider (se Bilaga 7) användes, men möjlighet gavs att växla mellan frågeområdena och ställa fördjupande följdfrågor. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Därefter har innehållet i intervjuerna tematiserats, med vägledning i de mål som formulerats för övertagandet av hemsjukvården i länet. 11 av de intervjuade var hemsjukvårdschefer, varav 2 i Gävle kommun och 1 i varje övrig kommun. För primärvården gjordes ett urval på 5 chefer, där strävan var en geografisk spridning och att få med såväl privata som landstingsdrivna hälsocentraler. Inom hemtjänsten intervjuades 6 chefer; även här var såväl offentligt som privat drivna verksamheter representerade i urvalet. Hösten 2014 genomfördes återigen telefonintervjuer, men nu enbart med chefer inom hemsjukvården, totalt 12 stycken. Intervjuguider med i stort sett samma innehåll som 2013 användes. Den semistrukturerade formen gav möjlighet att fånga spontana reflektioner kring hur hemsjukvården utvecklats sedan förra intervjutillfället. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 11 3. Metod 3.3 Webbenkäterna Hösten 2013 genomfördes en webbenkät i fyra olika utföranden där frågorna var anpassade efter vilken yrkesgrupp som skulle besvara den. Webbenkäten (se Bilaga 5) skickades som en länk till respektive respondents mailadress. Därav var en del av urvalet att respondenterna hade egen mailadress. Medarbetargrupper som deltog i webbenkäten 2013; Hösten 2014 genomfördes ytterligare en webbenkät. Samma enkät som 2013 återanvändes, men frågorna som handlade om förändring jämfört med innan kommunaliseringen av hemsjukvården togs bort. Medarbetargrupperna som deltog i enkätstudien utvidgades samt inkluderade även de tre chefsgrupperna som tidigare intervjuats. Medarbetargrupper som deltog i webbenkäten 2014; 1. alla hemsjukvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter) 2. alla medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna (MAS:arna besvarade samma enkät som hemsjukvårdsmedarbetarna) 3. ett slumpvis urval av hemtjänstmedarbetare i kommunalt driven hemtjänst med delegering för hemsjukvårdsuppgifter. 4. alla hälsocentralsläkare som har hemsjukvårdspatienter 5. alla sjuksköterskor/distriktssköterskor på hälsocentral. 1. alla hemsjukvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter) 2. alla hemsjukvårdschefer 3. alla medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna (MAS:arna besvarade samma enkät som hemsjukvårdsmedarbetarna) 4. ett slumpvis urval av hemtjänstmedarbetare i kommunalt driven hemtjänst med delegering för hemsjukvårdsuppgifter. 5. alla hemtjänstchefer i kommunalt driven hemtjänst 6. alla primärvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och läkare på hälsocentral) 7. Primärvårdschefer (hälsocentralschef) 8. Specialistvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister i division medicin psykiatri och division operation) 9. Specialistvårdschefer (i division medicin psykiatri och division operation) Den totala svarsfrekvensen för enkäten blev 44 procent. Uppdelat på de olika medarbetargrupperna blev svarsfrekvensen följande: • • • • Hemsjukvårdmedarbetare Hemtjänstmedarbetare Primärvårdsläkare Sjuksköterskor primärvården 66 % 16 % 53 % 68 % Totalt var det 61 % av respondenterna som arbetat med hemsjukvård även innan kommunaliseringen. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 12 3. Metod 3.3 Webbenkäterna 3.4 Verksamhetsstatistik Den totala svarsfrekvensen för enkäten blev 2014 51 procent. Uppdelat på de olika medarbetargrupperna blev svarsfrekvensen följande: Verksamhetsstatistiken från kommunerna har mätts den första varje månad under perioden 1 februari 2013 till och med 1 december 2014. Statistiken har samlats in med hjälp av en kontaktperson i varje kommun. Kontaktpersonen har antingen varje månad eller för flera månader skickat in statistik enligt en utskickad Excelmall (se Bilagorna 9 och 10). Vilken statistik som har samlats in har bestämts i samråd med MAS:arna och referensgruppen. Mellan 2013 och 2014 ändrades mallen delvis utifrån synpunkter från kontaktpersonerna i kommunerna. • • • • • • • • • Hemsjukvårdsmedarbetare Hemsjukvårdschefer Hemtjänstmedarbetare Hemtjänstchefer Primärvårdsmedarbetare Primärvårdsläkare Primärvårdschefer Specialistsjukvårdens medarbetare Specialistsjukvårdens chefer 69,2 % 86,7 % 20,5 % 44,2 % 61,1 % 55,9 % 88,9 % 43,9 % 69,2 % (198 av 286) (13 av 15) (59 av 288) (19 av 43) (151 av 247) (52 av 93) (32 av 36) (65 av 148) (9 av 13) För de grupper som deltog i datainsamlingen även 2013 ökade svarsfrekvensen 2014. Svarsfrekvenserna är beräknade på de respondenter som besvarat hela enkäten, det finns även enkäter med internt bortfall. Dessa räknas med i de totala frekvenserna men inte i svarsfrekvensen. I frekvenserna räknas bortfallet på frågan bort, det vill säga frekvenserna fördelar sig enbart på faktiska svar. Svarsalternativen har dikotomiserats så att de två positiva svarsalternativen slagits ihop och samma sak med de två negativa svarsalternativen. I tabellerna i Bilagan redovisas enbart positiva och negativa svar. I 2014 års enkät finns även ett vet ejalternativ, på grund av detta går frekvenserna för positiva och negativa svarsalternativ inte alltid upp till 100 procent. Verksamhetsstatistiken från Senior alert har skickats in av de fyra utvecklingsledarna i länet samt landstingets utvecklingsmotorer. 3.5 Frågor till gränsdragningsgruppen Gränsdragningsgruppen har till syfte att klargöra otydligheter i tolkning av avtalet och vägleda verksamheterna när det gäller ansvarsfördelning mellan kommunerna i länet och landstinget. Gruppen består av nio ledamöter. Till gränsdragningsgruppen ställdes i mars 2015 några frågor via e-post (se Bilaga 8). Syftet var att få kunskap om ledamöternas erfarenheter av organisationsförändringen. Fem av dessa: en socialchef, en primärvårdsläkare, två MAS:ar och en handläggare vid Region Gävleborg som är sammankallande i gruppen besvarade frågorna. Då enkäterna är anpassade efter den yrkesgrupp som skulle besvara den finns en variation i antal svar per fråga (se tabellerna i Bilaga 2, 3 och 4) regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 13 4. Resultat I följande avsnitt kommer resultaten från datainsamlingen 2014 presenteras utifrån de fem målområdena samt uppdelat på de fyra organisationer som samarbetar runt hemsjukvårdspatienten. För varje organisation har svaren från både chefer och medarbetare slagits ihop och analyserats tillsammans. Även data från intervjuerna med patienter/anhöriga presenteras utifrån målområdena , därtill tillkommer delar om upplevelse av trygghet och delaktighet. Mål 1. Tydligare ansvarsområden 2. Bättre kontinuitet 3. Helhetssyn, vård och omsorg 4. Högre patientsäkerhet 5. Effektivare resursanvändning En jämförelse görs med resultatet från datainsamlingen 2013. Jämförelsen görs då för de grupper som fanns med både i datainsamlingen 2013 och 2014, det vill säga; hemsjukvårdsmedarbetare, hemtjänstmedarbetare, läkare HC och sjuksköterskor HC. Sedan följer en kort jämförelse mellan de tio kommunerna i länet, vilken baserar sig på en sammanslagning av 2013 och 2014 års resultat. Slutligen kommer en presentation av verksamhetsstatistik, både den som är insamlad av kommunerna och ifrån Senior alert. Därefter finns en sammanställning av svaren från Gränsdragningsgruppen. Resultaten från den första datainsamlingen har presenterats tidigare (Delrapport av utvärderingen av kommunaliseringen av Hemsjukvården i Gävleborgs län, 2014). I tabellerna i Bilaga 2, 3 och 4 redovisas antal enkätsvar på varje fråga som presenteras i följande kapitel. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 14 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Hemsjukvård och specialistsjukvård Det första målet med kommunaliseringen av hemsjukvården var att ansvarsgränserna skulle bli tydligare genom att de skulle bli enkla att beskriva, förstå och tillämpa både ur patient/brukarsynvinkel och ur organisatorisk synvinkel. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och specialistsjukvården som anser att ansvarsgränserna dem emellan är tydliga eller mycket tydliga är 40 respektive 21 procent. När det gäller ansvarsgränserna mellan hemsjukvården och specialistsjukvården, framhåller båda organisationer i öppna enkätsvar och kommentarer framför allt två problemområden. Det första är att det finns oklarheter kring om det är hemsjukvården eller primärvården som ska ta över patienten efter utskrivning från sjukhus. Det andra handlar om oklarheter kring förskrivning- och betalningsansvar för hjälpmedel och förbrukningsartiklar. ”Fortfarande alldeles för otydliga ansvarsgränser. Stora kunskapsbrister hos berörda yrkeskategorier. Patienterna kommer i kläm då det ofta uppstår diskussion om vem som ska ansvara” (hemsjukvårdsmedarbetare) ”Ansvar för utskrivning av hjälpmedel i patientens bostad är otydligt och måste tydliggöras för att effektivisera utskrivningen från sjukhuset!!!!” (specialistsjukvårdsmedarbetare) Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 15 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Hemsjukvård och primärvård Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och primärvården som anser att ansvarsgränserna dem emellan är tydliga eller mycket tydliga är 38 respektive 36 procent. Även om hemsjukvården respektive primärvården värderar ansvarsgränsernas (o)tydlighet likartat, finns skillnader i vilka aspekter man framhåller som mest problematiska. Hemsjukvårdens chefer och medarbetare lyfter fram kriteriet ”att inte kunna ta sig till hälsocentralen” för att bli inskriven i hemsjukvården som särskilt svårtolkat. Även primärvårdens förväntan på att varje patient som behöver hjälp med att ta medicin automatiskt ska bli inskriven i hemsjukvården, tas upp som ett problem. Även några av hemsjukvårdscheferna tar upp möjligheten att ”tröskelprincipen” införs. Här finns dock delade meningar, där ett par anser att det skulle förenkla, medan andra menar att nya gränsdragningssvårigheter troligen skulle uppstå och att problemen med att snabbt få tillgång till information i journaler vore ännu svårare att hantera för den målgruppen. Från primärvårdens sida är det däremot framför allt ”14-dagars-regeln”, alltså att behovet av vård ska vara minst två veckor, som upplevs problematisk. Många framhåller att den leder till tolkningskonflikter, frustration, resursslöseri och även förvirring för patienter och anhöriga, och att en tröskelväxling vore en bättre lösning. Det skulle innebära att även hembesök där behovet bedöms understiga två veckor växlas över till kommunerna. Hälften av de intervjuade hemsjukvårdscheferna uttrycker att gränsdragningarna visserligen ännu är svåra, men att problemen har minskat. Kommunens och primärvårdens tolkningar har blivit mer enhetliga. Ett par chefer säger att man blivit säkrare på i vilka situationer man ska ta en diskussion med primärvården kring om patienten verkligen är en hemsjukvårdspatient. Man skriver även oftare ut patienter från hemsjukvården till primärvården numera. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 16 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Definition hemsjukvårdspatient Definitionen av en hemsjukvårdspatient är något som återkommit på sidorna innan som handlat om ansvarsgränser inom hemsjukvården. För att få en sammanfattande bild av hur de tre olika organisationerna hemsjukvård, primärvård och specialistsjukvård uppfattar definitionen av vem som är hemsjukvårdspatient visas här till höger andelen av de som arbetar inom dessa tre organisationer som anser att definitionen är tydlig eller mycket tydlig. Inom hemsjukvården är det 42 procent, inom primärvården 39 procent och inom specialistsjukvården 23 procent som anser att definitionen för när en patient ska bli hemsjukvårdspatient är tydlig eller mycket tydlig. Som beskrivits tidigare är det olika anledningar inom de olika organisationerna som lyfts fram som skäl till att det finns en otydlighet kring vem som ska definieras som hemsjukvårdspatient. Hemsjukvården anser att kriteriet ”att inte kunna ta sig till hälsocentral” är svårtolkat och primärvården anser att ”14-dagars-regeln” är problemet. Inom specialistvården uppfattas det mest problematiska vara vem som ska kallas till vårdplanering då patienten skrivs ut från sjukhuset. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 17 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Hemsjukvård och hemtjänst Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och hemtjänsten som anser att ansvarsgränserna dem emellan är tydliga eller mycket tydliga är 69 respektive 76 procent. Några av de intervjuade hemsjukvårdscheferna tar upp att utbildningar i delegering ytterligare bidragit till att tydliggöra vilka insatser som är hemtjänst, delegerade HSLinsatser respektive hemsjukvård utförd av legitimerad personal. Flera framhåller att ansvarsgränserna oftast är tydliga för personalen, men inte alltid kända bland patienter och anhöriga. Ur hemtjänstens perspektiv är bristen på kännedom om huruvida en viss brukare (för tillfället) är hemsjukvårds- eller primärvårdspatient ett problem. Man vet inte vilken organisation som ska kontaktas, ifall behov av att rådgöra med hälso- och sjukvårdspersonal uppstår. ”Vi i HSV vet vart gränserna går men patienter, anhöriga och slutenvården har väldigt svårt att skilja på vem som gör vad och vad som är skillnaden på hemsjukvård och hemtjänst. Vi har dessutom lika kläder och lika bilar som hemtjänst vilket gör det mera svårt för patienter och anhöriga” (hemsjukvårdsmedarbetare) ”Det som är svårt är att veta om brukaren tillhör hemsjukvården eller HC. Mycket svårt när brukare tillhör ibland och ibland inte. Svår gråzon” (hemtjänstmedarbetare) regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 18 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Patienternas upplevelse Ingen av de intervjuade patienterna uttrycker att det funnits oklarheter kring om det är hemsjukvården eller primärvården som har ansvaret för denne. Flera är väl medvetna om hur och när förändringen från att ha varit patient vid hälsocentralen till att bli hemsjukvårdspatient skedde, men ingen tar upp någon ovisshet kring detta, eller att ansvaret flyttat fram och tillbaka mellan verksamheterna. Vi kan inte utesluta att vissa av de intervjuade patienterna har skrivits in och ut mellan primärvården och hemsjukvården och upplevt ansvarsgränserna som otydliga, men det är i så fall inget som har en central betydelse för deras upplevelse av hemsjukvården. En av de anhöriga som intervjuats istället för patienten själv, då hen har kognitiv svikt, skildrar dock hur hennes närstående blev drabbad av gränsdragningsproblematiken mellan primärvården och hemsjukvården. Hennes närstående blev för en begränsad tid ordinerad en medicin som måste tas regelbundet. Primärvården sade sig inte kunna delegera medicingivningen till hemtjänstpersonalen, samtidigt som den närstående inte kunde bli hemsjukvårdspatient direkt. Den anhöriga upplevde att hon själv förväntades se till att hennes närstående tog medicinen på rätt tider, något hon som förvärvsarbetande inte hade möjlighet till. ”Det var så stelbent att man [primärvården] inte tillfälligt gick in och skrev en delegation till hemtjänstpersonalen..//..då behöver man inte plocka in så många i hemsjukvården som kanske inte har riktigt så stort behov” (anhörig) När det gäller ansvarsgränsen mellan hemsjukvården och hemtjänsten, är de flesta av de 26 informanter som även har hemtjänst medvetna om vilka insatser som utförs av legitimerad personal och vilka som görs av hemtjänsten. Men det finns också flera som inte gör någon skillnad på de båda verksamheterna, utan i sina svar på frågor om hemsjukvården relaterar till hemtjänstens insatser och vice versa. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 19 4. Resultat 4.2 Bättre kontinuitet - Hemsjukvården och hemtjänsten Det andra målet med kommunaliseringen av hemsjukvården var att förutsättningarna för att åstadkomma bättre kontinuitet med färre utförare runt varje patient skulle öka. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och hemtjänsten som anser att kontinuiteten för hemsjukvårdspatienten fungerar bra eller mycket bra är 77 respektive 93 procent. ”Färre utövare från ssk och rehab men hemtjänstens personal är fortfarande för många runt varje hemsjukvårdspatient” (hemsjukvårdsmedarbetare) Av de som arbetar inom hemsjukvården anser 66 procent att den egna enheten arbetar aktivt eller mycket aktivt för att hemsjukvårdspatienten ska få träffa samma personal och inom hemtjänsten är motsvarande andel 31 procent. Flera förtydligar i kommentarer till enkätsvaren att det framför allt gäller vardagar dagtid. På kvällar, helger och nätter är oftast betydligt fler personer från hemsjukvården inblandade, då resurserna samordnas med särskilt boende och/eller de geografiska områdena är större. En annan omständighet som motverkar kontinuitet är när såväl primärvårdens som hemsjukvårdens personal är involverade samtidigt runt en enskild patient, och när patienten skrivs in och ut mellan primärvård och hemsjukvård. I svaren på de öppna frågorna om vilka förändringar kommunaliseringen inneburit, framhåller flera från såväl hemsjukvården som hemtjänsten just att kontinuiteten för patienten ökat. Även flera medarbetare från primärvården gör det, trots att ingen specifik enkätfråga kring kontinuitet ställdes till dem. Många relaterar i sina kommentarer om kontinuiteten i hemsjukvården även till hemtjänsten, och påpekar att där är kontinuiteten betydligt sämre. Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 20 4. Resultat 4.2 Bättre kontinuitet - Patienternas upplevelse Det mest förekommande är att informanterna har besök av en eller ett fåtal personer från hemsjukvården. Många namnger den eller de två ordinarie sköterskorna. Några uppger dock att de möter väldigt många olika ansikten, särskilt på helgerna. Kontinuitet gällande personalen ger flertalet av informanterna en känsla av förutsägbarhet och bidrar till trygghet i att personalen känner till dem och deras behov. För några av informanterna är det inte bara viktigt att känna till utan även att ha en personlig relation till personalen och om möjligt redan i förväg veta vem och när de ska komma. Många av dem som i regel får besök av en eller ett fåtal sköterskor betonar det positiva i detta. Patienten och sköterskorna har lärt känna varandra och en tillit har vuxit fram. Någon uttrycker att vården fungerar smärtfritt med de ordinarie sköterskorna, som vet hur informanten vill ha det. Endast en informant framhåller det positiva i att det kommer flera olika från hemsjukvården, då det upplevs stimulerande med variation och nya kontakter. ”Det är framför allt två sköterskor som kommer hem. Och vi har lärt känna varandra väldigt väl. Så att det blir en ganska stark personlighet över det hela” (patient) ”Jag tycker inte att det är bra när det kommer en ny [från hemtjänsten] varje dag som inte vet någonting. Man ska tala om allting som de ska göra” (patient) Informanterna möter betydligt fler olika ansikten bland hemtjänstpersonalen. Någon nämner att det handlar om ett femtiotal personer hittills. För ett par kan det upplevas stimulerande att träffa olika personer och för vissa är det ingen nackdel att det är många olika som kommer – huvudsaken är att hemtjänstpersonalen gör det de ska. De flesta skulle dock föredra att det är färre personer från hemtjänsten som kommer. Det ger möjlighet att få en personlig relation och insatserna går smidigare. Informanten behöver inte berätta om och om igen hur hjälpen ska utföras. Flera betonar att det visserligen är många olika personer från hemtjänsten som kommer, men att alla har ett bra bemötande. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 21 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården och specialistsjukvården Det tredje målet med kommunaliseringen handlar om att öka förutsättningarna för smidigare planering av vård och omsorg utförd med helhetssyn. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) En aspekt av detta handlar om informationsöverföringen mellan hemsjukvården och specialistsjukvården. Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och specialistsjukvården som anser att informationsöverföringen dem emellan fungerar bra eller mycket bra är 35 respektive 45 procent. Många kommentarer från hemsjukvårdens medarbetare handlar om att de får alltför lite information om patienter som skrivs ut från sjukhuset. Felaktiga, icke uppdaterade läkemedelslistor framhålls som ett särskilt stort problem. Även från specialistsjukvårdens håll uttrycker några att de inte får tillräcklig information om patienten från hemsjukvården, när denna skrivs in i slutenvården. Flera tar även upp oklarheter kring vem inom primärvården respektive hemsjukvården som ska ha vilken information inför utskrivningen från sjukhuset, en problematik som hänger nära samman med att det ofta är oklart om patienten ska bli hemsjukvårds- eller primärvårdspatient. Från specialistsjukvårdens håll påpekar några att hemsjukvårdens sjuksköterskor sällan deltar i vårdplaneringar, vilket försvårar en smidig informationsöverföring. Flera av hemsjukvårdens sjuksköterskor tar i kommentarer upp att de upplever brist på tid för att åka till vårdplaneringar på sjukhus. ”Svårt att nå rätt person. Får rapportera till flera, både hemsjukvården och primärvården. Vill visa praktiskt, tex förflyttningar sedan kan det vara andra som går in och utför efter utskrivning” (specialistsjukvårdschef) Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 22 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården och primärvården När det gäller informationsöverföringen mellan primärvården och hemsjukvården, är bilden något mer positiv. Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och primärvården som anser att informationsöverföringen dem emellan är bra eller mycket bra är drygt hälften, 55 respektive 56 procent. Nackdelen med att inte ha samma journalsystem över huvudmannagränserna det problem som lyfts fram allra mest i hemsjukvårdens svar på de öppna enkätfrågorna. Detta upplevs hota patientsäkerheten och innebära att alltför mycket tid behöver läggas på administrativa uppgifter. Även från primärvårdens håll framhåller många, särskilt bland läkarna, avsaknaden av ett gemensamt journalsystem som ett stort problem. Den försämrade kontakten mellan läkare och hemsjukvårdens personal är en annan brist, som delvis hänger samman med de olika journalsystemen, men också med att mindre möjligheter ges till kontinuerliga, informella avstämningar när man inte längre delar arbetsplats. ”Idag vet vi som arbetar i hemsjukvården mycket mindre om patienterna än vad vi visste innan. Det stora bekymret är att allmänheten/patienterna tror att vi vet allt och att det är självklart att vi har tillgång till även dessa journaler” (hemsjukvårdsmedarbetare) När det gäller vårdplaneringar, uttrycker några av de intervjuade hemsjukvårdscheferna att de fungerar bättre nu än i början, särskilt när bara primärvård och hemsjukvård är involverade. Rutinerna har satt sig och fler vårdplaneringar görs i hemmet nu, vilket bedöms positivt inte minst för patienten. Primärvårdens chefer och medarbetare ger i sina kommentarer och öppna svar en mer negativ bild av vårdplaneringar. Alltför mycket av primärvårdssköterskans tid upplevs behöva läggas på vårdplaneringar och överrapporteringar, vilket går ut över tiden för patientkontakt. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 23 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården, hemtjänsten och primärvården En annan aspekt av samverkan handlar om primärvårdsläkarnas delaktighet i hemsjukvården. Diagrammet till höger visar att 36 procent inom hemsjukvården, 16 procent inom hemtjänsten och 39 procent inom primärvården anser att delaktigheten från läkarnas sida för hemsjukvårdspatienterna är bra eller mycket bra. Notera att en relativt stor andel inom primärvården och att majoriteten inom hemtjänsten svarat "Vet ej". Andelen som svarat att delaktigheten fungerar dåligt är högst inom hemsjukvården. De flesta intervjuade chefer inom hemsjukvården tar upp att läkarnas delaktighet varierar mycket mellan olika hälsocentraler och läkare. Hur intresserad och engagerad den enskilda läkaren är, upplevs få stor betydelse för om patienterna får hembesök. Även flera av medarbetarna i hemsjukvården ger uttryck för den åsikten i kommentarer och öppna enkätsvar. Särskilt utsedda hemsjukvårdsläkare framhålls som en fördel. Dels gynnar det läkarnas engagemang, dels är det lättare och effektivare för hemsjukvårdens sköterskor och rehabiliteringspersonal att samarbeta med en läkare vid en hälsocentral istället för kanske åtta-nio olika. Läkarna fick inte ovanstående fråga utan har istället svarat på om de anser sig ha tillräckligt med tid för sina hemsjukvårdspatienter. 41 procent av dem anser att de ofta eller alltid har tillräckligt med tid för sina hemsjukvårdspatienter. Vissa av läkarna beklagar i öppna enkätsvar att de har mindre tid för hemsjukvårdspatienterna än för övriga patienter. Detta kan tolkas som att ur läkarnas perspektiv bottnar bristen på delaktighet snarare i ett slags systemfel, där de inte har möjlighet att prioritera de mest sjuka patienterna så högt som de borde. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 24 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Patienternas upplevelse Knappt hälften (13) av intervjupersonerna uppger att de har fått hembesök av läkare. Några får regelbundna besök en gång per år, medan andra fått hembesök vid akuta behov eller när sjuksköterskan påkallat behovet av att exempelvis titta på ett bensår. Ett par har fått hembesök av läkare från palliativa teamet eller från slutenvården, men de flesta uppger att läkaren kommer från hälsocentralen. Hembesöken är i regel mycket uppskattade. Ett par informanter har dock mer negativa upplevelser av hemsjukvårdsläkaren. En säger sig vara nöjd med insatserna från sjuksköterskan, men tycker att kontakten med läkaren fungerar dåligt. Han var varit svår att nå och informanten har inte fått besked om resultat från undersökningar och prov som tagits. Hen har inte heller fått gehör för sin önskan om fler än ett hembesök. En annan informant uttrycker också stor uppskattning över distriktssköterskorna, men är besviken på läkaren. Hen hade förväntat sig att bli undersökt: ”Ja, det har ju varit en förmån att få honom [läkaren] hem i lägenheten. Sitta i lugn och ro och prata om dagsläget, förhoppningarna framåt...” (patient) ”Känner du dig trygg med den sjukvård du får i hemmet?” (intervjuare) ”Ja, alltså … Det är klart att det vore bra att ha en läkare som kommer hem nån gång och undersöker en. För det är väl kanske vissa saker som man måste prata om …” (patient) ”men hon stod vid sängkanten och bara sa att jag inte hade något fel.” (patient) 8 av informanterna har aldrig fått hembesök av läkare, men skulle vilja få det. För dem är läkarkontakten viktig för att känna sig helt trygg med hemsjukvården. En informant berättar t ex att sjuksköterskan brukar ta ett foto av hennes bensår och visa läkaren. Men hen skulle önska att doktorn någon gång kommer och tittar på såret personligen. Ungefär hälften av informanterna som inte har fått hembesök av läkare, har inte heller upplevt något behov av detta. De har kontakt med läkare i slutenvården och/eller kan ta sig till hälsocentralen för enstaka läkarbesök. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 25 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården och hemtjänsten Såväl hemsjukvården som hemtjänsten ger en positiv bild av hur samarbetet dem emellan fungerar. Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården, respektive hemtjänsten som anser samarbetet dem emellan fungerar bra eller mycket bra är 80 respektive 91 procent. I många av de öppna svaren från chefer och medarbetare i båda organisationer lyfts det närmare samarbetet fram som den stora vinsten med kommunaliseringen. De förbättrade kontaktvägarna möjliggör att patienten får snabbare hjälp, och innebär ett viktigt stöd i arbetet för hemtjänstpersonalen. För att undvika att det blir ”stickspår” mellan HSL och SoL, borde de olika planerna, som t ex rehabiliteringsplan och genomförandeplan ha gemensamma mål, påpekar ett par av cheferna. "Att ha sköterskor på arbetsplatsen som går att prata med om vårdtagarna fungerar jättebra, det känns tryggt för mej att veta att vårdtagarna får den hjälp dom behöver” (hemtjänstmedarbetare) ”Överlag upplever vi att det har gynnat patienten, i och med kommunaliseringen, då samarbetet mellan professioner fungerar betydligt bättre” (hemsjukvårdsmedarbetare) Delegeringarna av insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL-insatser) från legitimerad personal till hemtjänstpersonal har fortsatt att utvecklas i flera av kommunerna, berättar de intervjuade hemsjukvårdscheferna. I någon kommun har man infört möjligheten för såväl rehabiliteringspersonal som sköterskor att ”beställa” HSL-uppdrag genom att boka in exempelvis tio minuter extra för en viss träning i rehabiliteringssyfte direkt i hemtjänstens datasystem. Även om samarbetet mellan hemsjukvården och hemtjänsten har förbättrats, finns faktorer som ur de intervjuade hemsjukvårdschefernas perspektiv gör det svårt att nå en helt sammanhållen, ”sömlös” vård och omsorg. Flera av cheferna tar upp att perspektiven utifrån hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen (SoL) skiljer sig åt. Framför allt, upplever de, är det förebyggande och rehabiliterande perspektivet starkare enligt HSL än enligt SoL. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 26 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Teamarbete och delegeringar Det är 59 procent av de som arbetar inom hemsjukvården, 36 procent av de som arbetar inom hemtjänsten, 24 procent av de som arbetar inom primärvården och 25 procent av de som arbetar inom specialistsjukvården som anser att man ofta eller alltid arbetar i team kring hemsjukvårdspatienten. Diagrammet längst till vänster visar att 82 procent inom hemsjukvården, 88 procent inom hemtjänsten, 68 procent inom primärvården och 71 procent inom specialistsjukvården anser att teamarbetet kring hemsjukvårdspatienten fungerar bra eller mycket bra. Diagrammet i mitten visar att hälften av de som arbetar i hemsjukvården och 89 procent inom hemtjänsten anser att delegeringar generellt sett fungerar bra eller mycket bra. Notera att 20 procent inom hemsjukvården svarat "Vet ej". Diagrammet längst till höger visar att 44 procent inom hemsjukvården, 43 procent inom primärvården och 21 procent inom specialistsjukvården anser att arbetet med vårdplan fungerar bra eller mycket bra då hemsjukvårdspatienten skrivs in hemsjukvården. Notera att i både specialistsjukvården och i primärvården har en stor andel svarat "Vet ej", 53 respektive 27 procent. Flera av medarbetarna i hemsjukvården lyfter i sina öppna svar att samarbetet mellan de olika professionerna inom hemsjukvården, alltså mellan sköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter, förbättrats i och med kommunaliseringen. Man arbetar i högre grad i team nu än tidigare. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 27 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Patienternas upplevelse Av de informanter som har hemtjänst (26 av 30) uppger de flesta att samarbetet mellan hemtjänsten och sköterskorna i hemsjukvården fungerar bra. Det vanligaste exemplet på samarbete som informanterna tar upp är att de båda verksamheternas insatser samordnas tidsmässigt. När t ex hemtjänsten kommit och tagit av bandaget från ett sår och hjälpt till med dusch, kommer sjuksköterskan strax därefter och lägger om såret på nytt. Flera av intervjupersonerna nämner som exempel på hur de märker av samarbetet även att de brukar skicka meddelanden till hemsjukvårdens personal via hemtjänsten. Andra tar upp att genom att larma hemtjänsten får de också kontakt med sjuksköterska. Hemtjänstpersonalen vänder sig till sjuksköterskan när de behöver fråga om råd, t ex kring hudrodnader eller ett högt blodsockervärde, berättar några. Andra tar upp exempel på uppgifter som hemtjänsten utför på sjuksköterskans initiativ. Informanterna beskriver det då i termer av att hemtjänstpersonalen ”tvingats till” eller ”beordrats” att utföra vissa insatser av sköterskan. Informanterna använder dessa termer på ett neutralt sätt, varför vi tolkar det som beskrivningar av en slags delegationsordning, snarare än av en spänningsfylld relation där ett motstånd från hemtjänstens sida måste övervinnas. Även om hemtjänstens respektive hemsjukvårdens insatser i huvudsak verkar upplevas som sammanhållna ur informanternas perspektiv, i meningen att insatserna hänger ihop och bildar en helhet, finns en viss skillnad i hur insatserna beskrivs. När hemsjukvårdens insatser skildras, betonar flera av informanterna känslan av omtänksamhet och professionalitet. Sköterskan bedömer vad som bäst behövs, föreslår och genomför det, dvs initiativet uppfattas ligga hos sköterskan, snarare än hos informanten. Däremot hemtjänstens insatser beskrivs snarare i termer av att informanten fått ”säga till om” eller ”begära”. Några informanter tar även upp exempel på upplevd kompetensbrist hos hemtjänstpersonalen, vilket ingen nämner när det gäller hemsjukvården. ”Distriktssköterskorna har beordrat flickorna som kommer från hemtjänsten att de ska smörja mina armar och ben…” (patient) Endast ett par informanter tar upp bristande samordning mellan hemsjukvårdens och hemtjänstens insatser. De har upplevt att alltför många olika personer med olika uppdrag kommit hem samtidigt. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 28 4. Resultat 4.4 Högre patientsäkerhet - Hemsjukvård, primärvård och specialistsjukvård Det fjärde målet med kommunaliseringen av hemsjukvården handlar om att öka förutsättningarna för att kunna ge vård med högre patientsäkerhet. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Diagrammet till höger visar att 61 procent inom hemsjukvården, 40 procent inom primärvården och 35 procent inom specialistvården anser att patientsäkerheten för hemsjukvårdspatienten fungerar bra eller mycket bra. Andelen som svarat negativt skiljer sig dock inte så mycket åt mellan de tre organisationerna. En relativt stor andel inom både primärvården och specialistvården har svarat "Vet ej". De flesta intervjuade hemsjukvårdschefer uttrycker att patientsäkerheten är god. Kvalitén upplevs brista ibland, t ex händer det att patienter inte får så mycket träning som de skulle behöva, eller får vänta alltför länge på insatser, men läget bedöms inte så allvarligt att det hotar patientsäkerheten. Att man inte har samma journalsystem, lyfts samstämmigt fram från de tre organisationerna som det största hotet mot patientsäkerheten. Ett annat hot är när patienter skrivs ut från sjukhuset innan hjälpmedel är på plats. Bristande läkarmedverkan är en faktor som särskilt hemsjukvårdscheferna framhåller. Några tar upp att särskilt utsedda läkare som gör hembesök skulle gynna patientsäkerheten. ”Det är hela tiden beroende av att enskilda aktörer kommer ihåg att faxa/posta/ringa till HSV för att ge information om en patient, vilket är ett mycket skört system som ofta fallerar” (Läkare HC) Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 29 4. Resultat 4.4 Högre patientsäkerhet - Hemsjukvård, primärvård och specialistsjukvård Diagrammet längst ner till vänster visar att 51 procent av medarbetare och chefer inom hemsjukvården, 40 procent av medarbetare och chefer inom primärvården samt 29 procent av medarbetare och chefer inom specialistsjukvården anser att patientsäkerheten påverkas i stor eller mycket stor grad av att läkarna och hemsjukvårdsmedarbetarna nu tillhör olika organisationer/huvudmän. En stor andel inom primärvården och specialistsjukvården har svarat "Vet ej". Diagrammet längst till höger visar att 27 procent av de som arbetar inom hemsjukvården och 32 procent av de som arbetar inom primärvården anser att det fungerar bra eller mycket bra att läkemedelsgenomgång görs minst en gång om året för alla hemsjukvårdspatienter. En stor andel inom båda organisationerna har svarat "Vet ej". Diagrammet i mitten visar att av de som arbetar inom hemsjukvården anser 59 procent att rutinerna för att förhindra att fel inträffar beträffande hemsjukvårdspatienterna är bra eller mycket bra. Motsvarande siffror för primärvården är 38 procent och för specialistsjukvården 35 procent. Även här har många inom primärvården och specialistsjukvården svarat "Vet ej". regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 30 4. Resultat 4.5 Effektivare resursanvändning - Chefer inom alla fyra organisationer Det femte målet med kommunaliseringen av hemsjukvården var att på organisatorisk nivå ökar förutsättningarna för effektivare resursanvändning. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Resultatet från enkäten visar att både inom hemsjukvården och hemtjänsten anser majoriteten av cheferna att kommunaliseringen av hemsjukvården har ökat förutsättningarna för effektivare resursanvändning i stor grad. Inom primärvården anser majoriteten av cheferna och inom specialistsjukvården samtliga chefer däremot att kommunaliseringen av hemsjukvården har ökat förutsättningarna för effektivare resursanvändning i liten grad eller inte alls. De intervjuade hemsjukvårdscheferna uttrycker att det är svårt att bedöma huruvida kommunaliseringen lett till en mer effektiv resursanvändning totalt sett. En gynnande faktor som nämns är att hemtjänstpersonalen numera kan utföra fler HSLinsatser, dels samtidigt med hemtjänstinsatser, dels när en patient inte har hemtjänst, men hemtjänstpersonalen kanske ändå är i närheten hos andra brukare. Ett annat exempel är samordningsvinsten med att HSL-personalen arbetar både på särskilda boenden och i hemsjukvården. ”Samarbete HSV hemtjänst är en stor vinst” (hemsjukvårdschef) Ur såväl hemsjukvårdens som primär- och specialistsjukvårdens perspektiv är ökningen av administrativt arbete för den legitimerade personalen en faktor som talar emot en ökad resurseffektivisering. I de öppna enkätsvaren uttrycker många medarbetare inom hemsjukvården att de lägger mer tid på administrativa uppgifter nu jämfört med när de arbetade i primärvården före kommunaliseringen. Det handlar om informationsöverföring mellan organisationerna, men också om verksamhetssystem inom kommunen som inte upplevs anpassade till arbetsuppgifterna. Andra exempel som tas upp är att mer tid går till att registrera i olika register och att legitimerad personal utför arbetsuppgifter som att boka bilar och beställa förråd. Från primär- och specialistsjukvården understryker man att efter kommunaliseringen ägnas mer arbetstid åt informationsöverföring, möten och gränsdragningsdiskussioner. Flera i primärvården uttrycker att tiden för patientkontakter har krympt. ”I och med kommunaliseringen skapades arbete i form av administration och vårdplanering med dubbla personalstyrkor, ex 2 dsk vid en vårdplan, en från HSV och en från PV. Mycket resursslöseri” (primärvårdschef) Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 31 4. Resultat 4.6 Trygghet inom hemsjukvården - Patienternas upplevelse De flesta informanter upplever sig trygga med hemsjukvården. Känslan av trygghet och kontinuitet har ett samband. Många framhåller att de haft samma sköterska länge, vilket inneburit att man lärt känna varandra och en tillit byggts upp. Även vetskapen att personalen kommer på förutbestämda tider anger flera av intervjupersonerna som exempel på vad som inger känslan av trygghet. Känslan av omtänksamhet och av att hemsjukvårdspersonalen bryr sig om ens hälsotillstånd som helhet, uttrycks av några informanter. Personalen upplevs ha handlingsutrymmet att utifrån den aktuella situationen avgöra vilka insatser som behövs när. Sjuksköterskan kan t ex undersöka en fotled, när hon kommer hem till en patient för ett Waranprov. Gemensamt för de tre anhöriga som intervjuats istället för patienten själv, är att de betonar den trygghet det innebär även för dem själva att deras närstående är inskriven i hemsjukvården. De är förvissade om att de blir uppringda av personalen om det är något som behöver stämmas av. Framför allt är det tryggt att veta att hemsjukvården tar ansvar för helheten. Tidigare, när den närstående tillhörde primärvården, upplevde de anhöriga att det var deras ansvar att ta kontakt med olika aktörer för att trycka på angående olika insatser, dvs axla en form av koordinatorroll. Nu får man hela ”paketet” med hemsjukvård. Om den anhöriga ser ett behov av t ex hjälpmedel behöver hon inte leta efter en arbetsterapeut, utan kan meddela en sköterska i hemsjukvården som förmedlar kontakt. De anhöriga betonar att sedan inskrivningen i hemsjukvården tar personalen även ett ansvar för medicinerna, både för dem som är aktuella och för de gamla som behöver rensas ut. ”Känner du dig trygg med den sjukvård du får i hemmet?” (intervjuare) ”Mycket trygg. Dels har man det här att vårdgivaren kan bryta systemet med att man ska ha papper på att man ska träffas då och då. De kommer, när de har tid och när de känner att det är dags. Det sitter i fingerspetsarna…” (patient) ”De kommer när de säger att de skall komma. Ibland vet de att ´imorgon då kommer jag att kunna bli lite sen´ så då säger de det. Man behöver aldrig fundera på – oj oj har de glömt bort mig..” (patient) regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 32 4. Resultat 4.6 Trygghet inom hemsjukvården - Patienternas upplevelse Tillgängligheten är en annan viktig aspekt. Att när som helst kunna ringa hemsjukvårdens personal är viktigt för den upplevda tryggheten. Flera framhåller att det fungerar bra att få kontakt med hemsjukvården. Cirka hälften av informanterna berättar att de har direktnummer till en viss sjuksköterska och/eller arbetsterapeut eller sjukgymnast. Flera informanter, varav vissa har ett direktnummer till hemsjukvården, säger att om något händer använder de trygghetslarmet för att få kontakt med både hemtjänsten och hemsjukvården och att detta fungerar väl. Själva möjligheten att få hemsjukvård istället för att behöva ta sig till hälsocentralen innebär en stor förbättring i tillgänglighet. Några framhåller också att kvalitén i själva vården är större vid hembesök än vid besök på hälsocentralen. Framför allt upplevs hembesökens atmosfär präglas av ett större lugn. Att man fortare får hjälp vid akuta behov sedan inskrivningen i hemsjukvården, är något som ett par informanter lyfter fram. En berättar att hen fick hembesök inom en timme vid stopp i katetern, medan hen före inskrivning i hemsjukvården fick åka till akuten några gånger vid samma problem och då väntade i åtta-nio timmar. Ett fåtal informanter tar upp omständigheter som minskar upplevelsen av trygghet med hemsjukvården. Det handlar då främst om bristande tillgänglighet till läkare och/eller sköterska. Vissa har inte fått hembesök av läkare trots önskemål om detta. Någon har upplevt det som krångligt att behöva gå via trygghetslarmet och hemtjänsten för att komma i kontakt med hemsjukvårdens sköterska. En annan tar upp att nattetid finns endast en sköterska i tjänst i hela kommunen, vilket gör att väntetiden vid akuta behov kan bli lång. ”Och jag slipper åka. Det betyder ju väldigt mycket. Genom att hjärtat är lite dåligt så jag blir ju väldigt andfådd och slut ibland och vid stressmoment är det ju sämre om man ska hålla på och byta om kanske och åka iväg och man ska passa tider framförallt. Det blir ju mycket lugnare när jag får ha dom hemma” (patient) ”När man väl kom in i rullarna då var det som om en sten lyftes. Kan ju bara tänka dig att ringa till hälsocentralen - ´vi ringer upp dig då och då´ - det kan man inte när man sitter och jobbar…” (anhörig) De intervjuade anhöriga understryker att den stora skillnaden i tillgänglighet mellan hemsjukvården och primärvården innebär en stor trygghet även för dem själva. En av dem skildrar hur det tidigare gick åt många semesterdagar för att skjutsa sin närstående till hälsocentralen. Nu behöver hon inte vara med om hon inte önskar det själv. Det är också betydligt enklare att komma i kontakt med personalen på telefon. Om de inte svarar direkt, så ringer de snart upp. Det går även att ringa till hemsjukvården efter kontorstid, något som underlättar för en anhörig som förvärvsarbetar. Tidigare var de anhöriga hänvisade till hälsocentralens telefontider och mindre flexibla uppringningssystem. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 33 4. Resultat 4.7 Delaktighet inom hemsjukvården - Patienternas upplevelse De flesta informanter upplever delaktighet gällande de beslut som tas om hemsjukvården som de erhåller. Att vara delaktig genom att bli tillfrågad om egna uppfattningar och att personalen kartlägger informantens situation uppskattas. Upplevelsen av att vara informerad är också en viktig faktor som påverkar upplevelsen av delaktighet och inflytande. En informant berättar att hen tydliggjort att hen vill att en sköterska, inte hemtjänstpersonalen, ska sköta hennes sår, vilket också hörsammats. Några uttrycker att de inte önskar vara delaktiga i besluten som tas om sjukvården i hemmet. De förväntar sig att personalen utifrån sin professionalitet fattar rätt beslut, och litar på deras förmåga att göra rätt bedömningar. Ett fåtal informanter tar upp exempel på bristande delaktighet. En påpekar att det varierar kraftigt mellan olika personer från hemsjukvården, huruvida de inbjuder till delaktighet. Någon upplever sig inte ha deltagit i beslutet kring att överhuvudtaget bli hemsjukvårdspatient. Insatsen bestämdes inför hemgången från ett korttidsboende, men informanten fick inte klart för sig att denna var hemsjukvårdspatient förrän vid första hembesöket. En annan berättar om stora sömnproblem, och att informanten inte fått så starka sömnmedel som önskat. Hen upplever en brist på delaktighet i beslutet, och bristande information om varför professionen fattat detta beslut. Den individuella vårdplanen, där formell möjlighet till delaktighet är avsedd att ges, har få av intervjupersonerna hört talas om, än mindre varit delaktiga i upprättandet av. Efter att ha fått begreppet förklarat för sig tror sig några av informanterna eventuellt ha en vårdplan, men det är inget som de med säkerhet vet. Det stora flertalet säger sig dock med säkerhet inte känna till sin egen vårdplan. Några hänvisar till en pärm med information om hemsjukvården, där viktiga telefonnummer står och/eller information om läkemedel finns och där personalen fyller i vad som gjorts vid hembesöket. Några relaterar till genomförandeplanen, enligt SoL, snarare än till en vårdplan enligt HSL. Bland det fåtal informanter som har en tydlig bild av en vårdplan, berättar en att den upprättades på hälsocentralen inför inskrivningen i hemsjukvården. En annan hänvisar till specialistsjukvårdens vårdplan. En enda informant skildrar en vårdplanering i hemmet. ”Det finns en resonemangsbotten i allt. Man ska vara överens om behandlingar, sättet att tänka, mellan vårdgivare och vårdtagare” (patient) ”Har du känt dig delaktig i de beslut som tas kring den sjukvård du får?” ”Sjukvård är jag så okunnig om så det har jag fullständigt litat på dem vad de gör..//.. För proffs kallar jag dem för” (patient) regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 34 4. Resultat 4.8 Jämförelse mellan resultatet 2013 och 2014 För att kunna göra en jämförelse mellan 2013 och 2014 års enkätresultat har vissa åtgärder gjorts på grund av skillnader i datamaterialet från 2013 och 2014. Som tidigare nämnts utökades urvalet av respondenter som svarade på enkäten 2014 jämfört med 2013. I den här jämförelsen ingår de grupper som var med 2013 och motsvarande grupper 2014 det vill säga hemsjukvårdsmedarbetare, hemtjänstmedarbetare, läkare HC och sjuksköterskor HC. Resultaten vid årsjämförelsen presenteras som total per år, ej per grupp. I 2014 års enkät fanns svarsalternativet "Vet ej" med till skillnad från 2013 då det saknades. För att resultaten ska bli jämförbara har de som svarat "Vet ej" 2014 plockats bort och frekvenserna fördelas enbart på de kvarvarande svarsalternativen (se enkät Bilaga 5). Vid tolkning av de förändringar som skett mellan 2013 och 2014 bör dessa åtgärder beaktas. Precis som i tidigare resultatredovisning har svaren dikotomiserats så att de två positiva svarsalternativen slagits ihop och samma sak med de två negativa svarsalternativen. Det finns en skillnad i hur många som svarat på enkäten de båda åren som gör att tolkning av resultatet försvåras. Andelen som anser att informationsöverföringen mellan hemsjukvården och specialistsjukvården fungerar bra eller mycket bra är lägre 2014, 37 procent, än 2013, 46 procent. Andelen läkare som anser att de ofta eller alltid har tillräckligt med tid för sina hemsjukvårdspatienter är högre 2014, 44 procent, jämfört med 2013, 31 procent. Andelen som anser att patientsäkerheten påverkas i stor eller mycket stor grad av att läkarna och hemsjukvårdsmedarbetarna nu tillhör olika organisationer är högre 2014, 60 procent, än 2013, 50 procent. Som nämnts är inga av de ovan beskrivna skillnaderna är statistiskt säkerställda. Hälften av de intervjuade hemsjukvårdscheferna tar spontant upp exempel på förbättringar som skett sedan intervjutillfället ett år tidigare, hösten 2013. Otydligheter, inte minst kring gränsdragningen mellan primärvården och hemsjukvården, finns kvar men har tonats ned. Cheferna ger exempel på att vårdplaneringar och samarbetet mellan hemtjänst och hemsjukvård inklusive delegeringar utvecklats i positiv riktning. På de allra flesta frågor har det inte skett någon större förändring mellan 2013 och 2014. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader, men några skillnader är ändå värda att nämna. År 2014 är det en lägre andel, 42 procent, i jämförelse med 2013, 52 procent, som anser att ansvarsgränserna mellan hemsjukvård och specialistsjukvård är tydliga eller mycket tydliga. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 35 4. Resultat 4.9 Jämförelse mellan kommunerna Jämförelsen mellan kommunerna i länet baseras på 2013 och 2014 års resultat sammanslaget. I den här delen är hela urvalet 2013 och hela urvalet 2014 med. Yrkesgrupperna är hopslagna kommunvis. I 2014 års enkät fanns svarsalternativet "Vet ej" med till skillnad mot 2013 då det saknades. För att resultaten ska bli jämförbara har de som svarat "Vet ej" 2014 plockats bort och frekvenserna fördelas enbart på de kvarvarande alternativen (se enkät Bilaga 5). Precis som i tidigare resultatredovisning har svaren dikotomiserats så att de två positiva svarsalternativen slagits ihop och samma sak med de två negativa svarsalternativen. Det finns även en skillnad i hur många som svarat på enkäten i kommunerna beroende på deras storlek som gör att tolkning av resultatet försvåras. Andelar som baseras på färre än 20 svarande redovisas inte. Signifikansen räknas mot länet totalt. Enbart statistiskt säkerställda skillnader redovisas. I Ljusdals kommun är det högst andel, 81 procent, som anser att ansvarsgränserna mellan hemsjukvården och specialistsjukvården är tydliga eller mycket tydliga. Minst andel har Sandvikens kommun med 21 procent. I länet totalt är det 43 procent. Det är även i Ljusdals kommun som högst andel, 57 procent, anser att ansvarsgränserna mellan hemsjukvården och primärvården är tydliga eller mycket tydliga. I Gävle kommun är det lägst andel med 25 procent. I länet totalt är det 38 procent. I Hofors kommun är det högst andel, 91 procent, som anser att ansvarsgränserna mellan hemsjukvården och hemtjänsten är tydliga eller mycket tydliga. I Sandvikens kommun är det lägst andel, 53 procent. Totalt i länet är det 71 procent. I Ljusdals kommun är det högst andel, 66 procent, som anser att definitionen för när en patient ska bli hemsjukvårdspatient är tydliga eller mycket tydlig. Motsvarande andel i länet är 39 procent. regiongavleborg.se I Hofors kommun anser alla svarande att kontinuiteten för hemsjukvårspatienten fungerar bra eller mycket bra. I länet är andelen 81 procent. I Ockelbo kommun är det lägst andel i länet, 50 procent, som anser att ens enhet arbetar aktivt eller mycket aktivt för att hemsjukvårdspatienten ska få träffa samma personal. Motsvarande andel i länet är 78 procent. I Ovanåkers kommun är det högst andel i länet, 73 procent, som anser att informationsöverföringen mellan hemsjukvården och specialistsjukvården fungerar bra eller mycket bra. I länet totalt är det 43 procent. I Ockelbo kommun är det lägst andel i länet, 65 procent, som anser att samarbetet mellan hemsjukvården och hemtjänsten fungerar bra eller mycket bra. I länet totalt är det 85 procent. I Hofors kommun är det högst andel i länet, 76 procent, som anser att man ofta eller alltid arbetar i team kring hemsjukvårdspatienten. Lägst andel är det i Ockelbo kommun med 32 procent. Totalt i länet är det 54 procent. Det är även i Hofors kommun som högst andel, 97 procent, anser att teamarbetet fungerar bra eller mycket bra. Lägst andel är det i Ockelbo kommun med 58 procent. Totalt i länet är det 79 procent. I Hofors kommun är det även högst andel, 94 procent, som anser att delegeringar fungerar bra eller mycket bra. Motsvarande i länet är 72 procent. I Ljusdals kommun är det störst andel i länet, 81 procent, som anser att arbetet med vårdplan då patienten skrivs in i hemsjukvården fungerar bra eller mycket bra. Totalt i länet är det 55 procent. I Hudiksvalls kommun är det lägst andel i länet, 19 procent, som anser att man ofta eller alltid träffas i team vid vårdplanering. I länet är motsvarande siffra, 41 procent. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 36 4. Resultat 4.9 Jämförelse mellan kommunerna I Ovanåkers kommun är det högst andel, 82 procent, som anser att läkardelaktigheten för hemsjukvårdspatienten är bra eller mycket bra. Lägst andel är det i Söderhamns kommun med 25 procent. Totalt i länet är andelen 49 procent. I Ovanåkers kommun är det högst andel i länet, 83 procent, som anser att patientsäkerheten för hemsjukvårdspatienten fungerar bra eller mycket bra. Lägst andel är det i Sandvikens kommun med 43 procent. Motsvarande siffra för länet är 63 procent. I Sandvikens kommun är det även högst andel i länet, 81 procent, som anser att patientsäkerheten påverkas i stor eller mycket stor grad av att läkarna och hemsjukvårdsmedarbetarna nu hör till olika organisationer. Lägst andel är det i Ovanåkers kommun med 8 procent. I länet totalt är det 55 procent. I Ovanåkers kommun är det högst andel i länet, 86 procent, som anser att rutinerna för att förhindra att fel inträffar beträffande hemsjukvårdspatinterna är bra eller mycket bra. Lägst andel är det i Sandvikens kommuns med 48 procent. I länet totalt är det 64 procent. I Ovanåkers kommun anser alla svarande att det fungerar bra eller mycket bra att läkemedelsgenomgång genomförs minst en gång om året för alla patienter. I Hudiksvalls kommun är det lägst andel med 25 procent. Totalt i länet är det 51 procent. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 37 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.1 Från Socialstyrelsen Tabellen till höger visar antal personer som enligt uppgifter från respektive kommun någon gång under 2014 var mottagare av hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 § HSL. Det vill säga som under 2014 vid något tillfälle var hemsjukvårdspatient. Tabellen visar fördelning efter kön, kommun samt upp till 64 år och över 65 år. Det är samma fördelning som använts i den här rapporten för den data om hemsjukvård som kommunerna skickat in direkt till oss och som kommer på sidorna som följer. Skillnaden är att vi har samlat in punktprevalens för den första varje månad för att kunna följa utvecklingen över tid och här i tabellen till höger visas en total sammanräkning för 2014. Totalt sett under 2014 var det 9 552 personer i Gävleborgs län som hade hemsjukvård. Majoriteten, 8 218, var över 65 år. Av hemsjukvårdspatienterna över 65 år var det klart flest kvinnor. (Socialstyrelsen) Kommunkod Kommunnamn Totalt över alla åldrar Antal personer 0-64 år Totalt Gävleborgs län 2183 Bollnäs 2180 Gävle 2104 Hofors 2184 Hudiksvall 2161 Kvinnor Antal personer 65-w år Män Totalt Kvinnor Män 9 552 1 334 606 728 8 218 5 127 3 091 909 139 63 76 770 466 304 2 910 514 238 276 2 396 1 508 888 345 50 20 30 295 197 98 1 436 181 78 103 1 255 789 466 Ljusdal 787 100 45 55 687 433 254 2132 Nordanstig 365 26 12 14 339 209 130 2101 Ockelbo 210 16 9 7 194 125 69 2121 Ovanåker 402 47 21 26 355 216 139 2181 Sandviken 1 163 159 75 84 1 004 603 401 2182 Söderhamn 1 054 107 47 60 947 593 354 Källa. Socialstyrelsen regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 38 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.2 Från kommunerna Diagrammen nedan visar utvecklingen av antalet hemsjukvårdspatienter under perioden februari 2013 till och med december 2014. För att graferna ska bli tydligare är det uppdelat i tre bilder. Längst till vänster är det sjukvårdsområde Norra Hälsingland, i mitten Södra Hälsingland och längst till höger sjukvårdsområdena Gävle och Västra Gästrikland. I alla tre fall uppdelat på kommunerna i respektive sjukvårdsområde. Data saknas för vissa månader för vissa kommuner och för Nordanstig och Ockelbo kommun saknas data helt. Minskningen i Gävle kommun är 35 patienter eller 5 procent. För Gävle finns dock bara data för 2014. För alla kommuner utom Gävle har antalet hemsjukvårdspatienter ökat vid jämförelse mellan ingångsvärde och slutligt värde. Sett till de kommuner där data finns för hela perioden har högst ökning procentuellt sett av hemsjukvårdspatienter skett i Sandvikens kommun med 76 patienter, vilket är det samma som 50 procent. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 39 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.2 Från kommunerna Diagrammen nedan visar utvecklingen av antalet kvinnliga hemsjukvårdspatienter upp till 64 år under perioden februari 2013 till och med december 2014. För att graferna ska bli tydligare är det uppdelat i tre bilder. Längst till vänster är det sjukvårdsområde Norra Hälsingland, i mitten Södra Hälsingland och längst till höger sjukvårdsområdena Gävle och Västra Gästrikland. I alla tre fall uppdelat på kommunerna i respektive sjukvårdsområde. Data saknas för vissa månader för vissa kommuner och för Nordanstig och Ockelbo kommun saknas data helt. I Gävle och Hofors kommun har antalet kvinnliga hemsjukvårdspatienter upp till 64 år minskat med tio respektive två patienter, vilket är detsamma som 24 respektive 67 procent. För Gävle kommun finns bara data för 2014. För de flesta kommuner har antalet kvinnliga hemsjukvårdspatienter upp till 64 år ökat vid jämförelse mellan ingångsvärde och slutligt värde. Sett till de kommuner där data finns för hela perioden har högst ökning procentuellt sett av kvinnliga hemsjukvårdspatienter upp till 64 år skett i Ljusdals kommun med fem patienter, vilket är det samma som 83 procent. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 40 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.2 Från kommunerna Diagrammen nedan visar utvecklingen av antalet manliga hemsjukvårdspatienter upp till 64 år under perioden februari 2013 till och med december 2014. För att graferna ska bli tydligare är det uppdelat i tre bilder. Längst till vänster är det sjukvårdsområde Norra Hälsingland, i mitten Södra Hälsingland och längst till höger sjukvårdsområdena Gävle och Västra Gästrikland. I alla tre fall uppdelat på kommunerna i respektive sjukvårdsområde. Data saknas för vissa månader för vissa kommuner och för Nordanstig och Ockelbo kommun saknas data helt. I Bollnäs kommun har antalet manliga hemsjukvårdspatienter upp till 64 år minskat med två patienter, vilket är detsamma som 22 procent. För alla kommuner utom Bollnäs har antalet manliga hemsjukvårdspatienter upp till 64 år ökat vid jämförelse mellan ingångsvärde och slutligt värde. Sett till de kommuner där data finns för hela perioden har högst ökning i antal skett i Ovanåkers kommun med fem manliga hemsjukvårdspatienter upp till 64 år. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 41 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.2 Från kommunerna Diagrammen nedan visar utvecklingen av antalet kvinnliga hemsjukvårdspatienter över 65 år under perioden februari 2013 till och med december 2014. För att graferna ska bli tydligare är det uppdelat i tre bilder. Längst till vänster är det sjukvårdsområde Norra Hälsingland, i mitten Södra Hälsingland och längst till höger sjukvårdsområdena Gävle och Västra Gästrikland. I alla tre fall uppdelat på kommunerna i respektive sjukvårdsområde. Data saknas för vissa månader för vissa kommuner och för Nordanstig och Ockelbo kommun saknas data helt. I Gävle kommun har antalet kvinnliga hemsjukvårdspatienter över 65 år minskat med elva patienter, vilket är detsamma som 3 procent. För Gävle kommun finns bara data för 2014. För alla kommuner utom Gävle har antalet kvinnliga hemsjukvårdspatienter över 65 år ökat vid jämförelse mellan ingångsvärde och slutligt värde. Sett till de kommuner där data finns för hela perioden har högst ökning procentuellt sett av kvinnliga hemsjukvårdspatienter över 65 år skett i Sandvikens kommun med 41 patienter, vilket är detsamma som 56 procent. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 42 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.2 Från kommunerna Diagrammen nedan visar utvecklingen av antalet manliga hemsjukvårdspatienter över 65 år under perioden februari 2013 till och med december 2014. För att graferna ska bli tydligare är det uppdelat i tre bilder. Längst till vänster är det sjukvårdsområde Norra Hälsingland, i mitten Södra Hälsingland och längst till höger sjukvårdsområdena Gävle och Västra Gästrikland. I alla tre fall uppdelat på kommunerna i respektive sjukvårdsområde. Data saknas för vissa månader för vissa kommuner och för Nordanstig och Ockelbo kommun saknas data helt. I Gävle och Hofors kommun har antalet manliga hemsjukvårdspatienter över 65 år minskat med 14 respektive 5 patienter, vilket är detsamma som 6 respektive 26 procent. För Gävle kommun finns bara data för 2014. För de alla kommuner utom Gävle och Hofors har antalet manliga hemsjukvårdspatienter över 65 år ökat vid jämförelse mellan ingångsvärde och slutligt värde. Sett till de kommuner där data finns för hela perioden har högst ökning procentuellt sett av manliga hemsjukvårdspatienter över 65 år skett i Ovanåkers kommun med 17 patienter, vilket är detsamma som 81 procent. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 43 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.2 Från kommunerna Diagrammen till höger visar utvecklingen av antalet hemsjukvårdsmedarbetare under perioden februari 2013 till och med december 2014. För att graferna ska bli tydligare är det uppdelat i två bilder. Högst upp är det kommunerna i Hälsingland och längst ner kommunerna i Gästrikland. Data saknas för vissa månader för vissa kommuner och för Nordanstig och Ockelbo kommun saknas data helt. För tre av kommunerna (Hudiksvall, Söderhamn och Hofors) har det inte skett några förändringar i antalet hemsjukvårdsmedarbetare under perioden. I Bollnäs kommun har antalet medarbetare ökat med knappt två medarbetare eller 10 procent. Störst minskning i antal medarbetare har Gävle kommun där antalet minskat med 9 medarbetare eller 11 procent. För Gävle kommun finns dock bara data för 2014. Störst minskning procentuellt sett har Ovanåkers kommun där en minskning skett med två medarbetare eller 20 procent. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 44 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.2 Från kommunerna Diagrammen till höger visar utvecklingen av antalet sjuksköterskor inom hemsjukvården under perioden februari 2013 till och med december 2014. För att graferna ska bli tydligare är det uppdelat i två bilder. Högst upp är det kommunerna i Hälsingland och längst ner kommunerna i Gästrikland. Data saknas för vissa månader för vissa kommuner och för Nordanstig och Ockelbo kommun saknas data helt. Det saknas data från flertalet kommuner när det gäller sjukgymnaster och arbetsterapeuter därav är det enbart sjuksköterskor som redovisas separat. För två av kommunerna (Hudiksvall och Hofors) har det inte skett några förändringar i antalet sjuksköterskor under perioden. I Bollnäs kommun har det skett en ökning med knappt två sjuksköterskor eller 14 procent. Sandvikens kommun har den största minskningen av sjuksköterskor både sett till antal och procentuell andel med drygt fem sjuksköterskor eller 29 procent regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 45 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.3 Från Senior alert Senior alert är ett kvalitétsregister där risk för fall, trycksår, undernäring och risk för ohälsa i munnen registreras. På följande sidor visas för hemsjukvårdspatienterna i länet dels täckningsgraden, det vill säga hur stor andel som är registrerade, samt även antal registrerade uppdelat på orsak och slutligen om planerad förebyggande åtgärd finns. Två kommuner i länet som under perioden sänkt täckningsgraden är Nordanstig där täckningsgraden gått från 65 procent till 4 procent och Söderhamn där täckningsgraden gått från 100 procent till 83 procent. Diagrammen till höger visar utvecklingen av täckningsgrad inom tolv månader i Senior alert. Med täckningsgrad inom tolv månader menas hur stor andel av hemsjukvårdspatienterna som registrerats i Senior alert inom tolv månader. Data visas för perioden augusti 2013 till december 2014. För att graferna ska bli tydligare är det uppdelat i två bilder. Den översta bilden visar sjukvårdsområdena Gävle och Norra Hälsingland och den nedre visar Södra Hälsingland. I båda fall uppdelat på kommunerna i respektive sjukvårdsområde. För sjukvårdsområde Västra Gästrikland (Sandviken, Hofors och Ockelbo) saknas data. Data saknas även för vissa månader under perioden för kommunerna Hudiksvall, Gävle, Bollnäs, Söderhamn och Ovanåker. Därav är det ibland ofullständiga grafer dock redovisas alla mätpunkter som finns tillgängliga. Flertalet grafer går både upp och ner under perioden men om man tittar över hela perioden, det vill säga jämför ingångsvärde och slutligt värde, så har flertalet kommuner höjt sin täckningsgrad totalt sett. För Ljusdal, Gävle, Hudiksvall, Bollnäs och Ovanåker har täckningsgraden totalt sett ökat under perioden. Störst ökning är det för Bollnäs kommun där täckningsgraden ökat med 37 procent från 60 till 97 procent. Bollnäs är även den kommun som under sista halvåret 2014 hade den högsta täckningsgraden i länet. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 46 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.3 Från Senior alert Diagrammet till höger visar antalet registrerade riskbedömningar i Senior alert för hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 65 år och uppåt i Gävleborgs län. Registreringarna är under perioden januari 2012 till och med december 2014. Det går inte att urskilja något direkt mönster att någon förändring har skett efter kommunaliseringen av hemsjukvården. Antalet registreringar går upp och ner. Under 2012 gick antalet registreringar ner under sommarmånaderna. Sedan var det en nergång i februari 2013 det vill säga direkt efter kommunernas övertagande av hemsjukvården. Följt av en viss nedgång under sommarmånaderna 2013. Hösten 2013 ökade antalet registreringar för att sedan sjunka igen under december månad. Under 2014 gick antalet registreringar i senior alert ner först under sommarmånaderna och sedan igen under december. Under 2012 var medelvärdet för antal registreringar i Senior alert i länet 119,5 under 2013 var motsvarande siffra 107 och för 2014 173. Det tycks vara så att antalet registreringar gick ner 2013 för att sedan öka under 2014. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 47 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.3 Från Senior alert Diagrammet nedan visar antal registrerade riskbedömningar i Senior alert uppdelade på orsak. Det vill säga fall, trycksår, undernäring och risk för ohälsa i munnen. Data visas för Gävleborgs län och för perioden januari 2012 till december 2014. Även här går antalet registreringar för de olika orsakerna upp och ner under perioden, vilket gör det svårt att dra några slutsatser. Tittar man över hela perioden, det vill säga jämför ingångsvärde och slutligt värde så framkommer det att antalet riskbedömningar där risk för fall konstaterats har minskat från 99 till 81. För riskbedömning där risk för trycksår konstaterats har det under hela perioden skett en minskning från 14 till nio fall och riskbedömning där risk för undernäring konstaterats en minskning från 73 till 62 fall. Däremot har riskbedömning där risk för ohälsa i munnen ökat från tre till 20 fall under perioden. Tittar man istället på medelvärdet för antalet registrerade riskbedömningar per orsak för varje år blir utfallet annorlunda. För risk för fall var medelvärdet 2012 83,9, 2013 78,2 och för 2014 122,6. För risk för trycksår var medelvärdet 2012 12,8, 2013 11,2 och för 2014 16,7. Avseende risk för undernäring var medelvärdet 2012 61,7, 2013 59 och för 2014 87,2. Slutligen var medelvärdet för risk för ohälsa i munnen 2012 10,9, 2013 27,3 och för 2014 42,1. Antalet tycks öka relativt mycket för alla riskorsaker 2014, vilket hänger ihop med att medelvärdet för antalet riskbedömning även det ökat under 2014. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 48 4. Resultat 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.3 Från Senior alert Diagrammet nedan visar antal registrerade riskbedömningar i Senior alert uppdelat på orsak och med planerad förebyggande åtgärd. Data visas för Gävleborgs län och för perioden januari 2012 till december 2014. Även här går antalet registreringar för de olika orsakerna upp och ner under perioden vilket gör det svårt att dra några slutsatser. Ser man över hela perioden, det vill säga jämför ingångsvärde och slutligt värde så framkommer det att antalet riskbedömningar med risk för fall som har planerad förebyggande åtgärd har minskat från 82 till 69 fall. För riskbedömning med risk för trycksår som har planerad åtgärd har det under hela perioden skett en minskning från 14 till tio fall och riskbedömning med risk för undernäring som har en planerad åtgärd har minskat från 63 till 41 fall. Däremot har riskbedömning med risk för ohälsa i munnen som har planerad åtgärd ökat från två till 18 fall under perioden. Ser man istället på medelvärdet för de olika riskorsakerna med planerad förebyggande åtgärd för varje år blir utfallet annorlunda för risk för fall var medelvärdet 2012 66, 2013 60,6 och för 2014 102,2. För risk för trycksår var medelvärdet 2012 9,7, 2013 7,5 och för 2014 13,3. När det gäller risk för undernäring var medelvärdet 2012 49,9, 2013 45,8 och för 2014 74. Slutligen var medelvärdet för risk för ohälsa i munnen 2012 4,3, 2013 14,4 och för 2014 27,5. även här syns en tydlig ökning under 2014, vilket hänger ihop med att medelvärdet för antalet riskbedömning även det ökat under 2014. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 49 4. Resultat 4.11 Gränsdragningsgruppen - Kommunaliseringen av hemsjukvården i stort samt förändringar efteråt Som nämnts tidigare, har fem personer i gränsdragningsgruppen besvarat några frågor per e-post. Denna grupp har till syfte att klargöra otydligheter i tolkning av avtalet och vägleda verksamheterna när det gäller ansvarsfördelning mellan kommunerna i länet och landstinget. Frågorna till gränsdragningsgruppen handlade om hur kommunaliseringen fungerat i stort, vilka förändringar den inneburit och om förslag på förbättringsåtgärder. Sammankallande i gruppen och socialchefen lyfter fram det positiva i att det är en stor förändring som ändå i huvudsak avlöpt bra. Otydligheter kring gränssnittet mellan hälsocentralens uppdrag och kommunens hemsjukvård kvarstår dock. En mas påpekar att patienterna inte har upplevt så stor skillnad före och efter växlingen. I stort sett uppfattar hon att patienterna är nöjda och att tillgängligheten till hemsjukvården har ökat. Båda MAS:arna poängterar att den personal som var berörd av växlingen var väldigt oinformerad om vad som skulle ske, framförallt de som berördes från de privata vårdgivarna. Inom landstinget hade man en förväntan att kommunerna skulle ta över även enstaka hembesök (mot ersättning), vilket innebar att hälsocentralernas bemanning inte anpassades utifrån avtal och skatteväxling. Kommunerna kunde då märka en viss övervältring, eftersom hälsocentralerna inte hade resurser för sitt uppdrag. Det kan ha bidragit till de otydligheter som finns kring gränsdragningar och tolkningar av avtal. MAS:arna, båda med erfarenhet från Gävle kommun, har även uppfattningen att det råder okunskap kring avtalet, kriterier och rutiner både i primärvården och i slutenvården. regiongavleborg.se Primärvårdsläkaren uttrycker att mycket fungerar bra, till stor del på grund av att erfaren personal gick över från primärvården till kommunerna i samband med växlingen. Avtalets kriterier upplevs dock fortfarande otydliga och tvister uppstår med anledning av olika personliga tolkningar. Han menar att varken samordningsvinster eller målsättningen att minska antalet personer runt patienten i hemmet blivit vägledande, som avsett. Fast vårdkontakt inom hemsjukvården har inte blivit den självklara samordnare hen skulle kunna vara och ansvaret för helheten är ofta otydligt. Utskrivningen från slutenvården kan förbättras, inte minst genom ökat deltagande från primärvården och hemsjukvården och tidigare dialog med primärvården, för att skapa ett bättre kunskapsunderlag inför utskrivning. Informationsutbytet mellan landsting och kommuner har fortfarande stora brister, detta gäller i synnerhet information från slutenvården till kommunen, menar han. Enligt de båda MAS:arna har teamsamverkan inom hemsjukvården, liksom samverkan med läkare förbättrats avsevärt, vilket samverkansavtalen om läkarmedverkan starkt bidragit till. De anser också att samordningen för hemsjukvårdspatienterna blivit bättre och påpekar att arbetet nu i högre grad sker utifrån ett omvårdnadsansvar, vilket leder till bättre kontinuitet för patienterna. Den palliativa vården upplever de har fått högre kvalitet. Kommunerna har dessutom mer resurser för rehab, vilket är positivt. Socialchefen påpekar att den största förändringen är att det inneburit ett helt nytt område att arbeta med för kommunerna. Arbetsbelastningen har ökat, utifrån att antalet ärenden tilltagit men också komplexiteten. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 50 4. Resultat 4.11 Gränsdragningsgruppen - Goda exempel och förbättringsåtgärder Tre av respondenterna har angett goda exempel. Beslutet om att tillsätta särskilda koordinatorer för vårdplanering i den egna kommunen upplevs positivt av socialchefen. Den sammankallande har uppfattningen att samverkansklimatet är bättre i Hälsingland än i Gästrikland. Primärvårdsläkaren anser att man inom flera områden har nått ökad samsyn, genom att man tydligt baserar vårdplaneringen på kriterier för hemsjukvården. Att fokusera på hälso- och sjukvårdsansvar istället för utförande av insats har också varit framgångsrikt. Nästan alla respondenter framhåller att information, utbildning och implementering av avtalet och rutinerna behöver förbättras. Viktigt är också att fokusera på vad som skapar ett mervärde för patienten. Sammankallande förordar en tröskelväxling och menar att det skulle bli tydligare och förenkla gränsdragningen. Förbättrad information till verksamheterna om gränsdragningsgruppens tolkningar är viktigt, påpekar MAS:arna. Andra synpunkter som framförs är behovet av ökad kunskap om vårdplaneringar och vikten av att alla kallade kommer. Fast vårdkontakt inom hemsjukvården efterlyses också. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 51 4. Resultat 4.12 Bieffekter av kommunaliseringen av hemsjukvården Fokus för studien är hemsjukvårdspatienterna, och varken i intervjuerna eller enkäterna ställdes några frågor om patienter som tillhör primärvården. Men såväl i intervjuerna med hemsjukvårdscheferna, som i de öppna enkätsvaren från hemsjukvården, primärvården och hemtjänsten, lyfts problematiken kring de sköra, äldre primärvårdspatienterna fram. Flera framhåller att de som är i behov av hembesök i denna grupp får sämre vård än de som är inskrivna i hemsjukvården. Primärvården har otillräckliga resurser för att göra hembesök, särskilt på kvällar och helger. Man upplever också att tillgängligheten till primärvården är sämre än till hemsjukvården. Ett närliggande tema handlar om att samarbetet mellan hemtjänsten och primärvården försämrats efter kommunaliseringen, något flera tar upp från såväl hemtjänsten som hemsjukvården (dock ej från primärvården). Före kommunaliseringen hade hemtjänstpersonalen i regel direktnummer till hälsocentralens sköterskor, och många av dessa deltog i träffar med hemtjänsten. I och med kommunaliseringen av hemsjukvården upphörde detta. ”De svårast sjuka patienterna som inte hunnit bli inskrivna i hemsjukvård hamnar i kläm utan service jourtid” (primärvårdsmedarbetare) ”Jag tycker det är synd att glappet mellan "vara inskriven i hemsjukvården" och inte är så stort. Patienter som vi skriver ut får ju nästan panik. Från att kunna ringa ett nummer och alltid få direkt svar, oftast av någon som känner en, till att vara utelämnad till hälsocentralens inspelade röst och knapptryckningar” (hemsjukvårdsmedarbetare) ”Primärvården släppte kontakten med hemtjänsten i och med övergången... Hemtjänsten måste ringa TeleQ och vänta ibland timmar på att bli uppringda. Det fungerar inte för dom att stanna kvar hemma hos någon för att invänta telefonsamtal. Är en patientsäkerhetsrisk.” (hemsjukvårdschef) regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 52 5. Sammanfattning De flesta av de intervjuade patienterna upplever trygghet med hemsjukvården. Känslan av trygghet och kontinuitet har ett samband. Ur patientens perspektiv är det viktigt med både personkontinuitet och tidskontinuitet. Tillgängligheten är en annan central aspekt. Att när som helst kunna ringa hemsjukvårdens personal är viktigt för den upplevda tryggheten. Ett fåtal informanter tar upp omständigheter som minskar upplevelsen av trygghet med hemsjukvården. Det handlar då främst om bristande tillgänglighet till läkare och/eller sköterska. Vissa har inte fått hembesök av läkare trots önskemål om detta. Insamlingen av verksamhetsstatistik från kommunerna visar att i alla kommuner utom Gävle har antalet hemsjukvårdspatienter ökat vid jämförelse mellan ingångsvärdet februari 2013 och slutligt värde december 2014. Ansvarsgränserna mellan hemsjukvården och specialistsjukvården anses av de flesta inom båda verksamheterna/organisationerna vara otydliga. Detsamma gäller för ansvarsgränserna mellan hemsjukvården och primärvården. Ansvarsgränserna mellan hemsjukvård och hemtjänst däremot uppfattas som tydliga av båda verksamheterna/organisationerna. En tydlig majoritet av cheferna och medarbetarna både inom hemsjukvården och hemtjänsten anser att kontinuiteten för hemsjukvårdspatienten fungerar bra eller mycket bra. Informationsöverföringen mellan hemsjukvården och primärvården anses av de flesta medarbetare och chefer inom både hemsjukvården och primärvården fungera bra eller mycket bra. Informationsöverföringen mellan hemsjukvården och specialistvården tycks enligt respondenterna fungera något sämre. Samarbetet mellan hemsjukvården och hemtjänsten upplevs av en klar majoritet fungera bra eller mycket bra. En majoritet inom hemsjukvården anser att patientsäkerheten fungerar bra. Inom primärvården och specialistvården anser sig relativt många inte kunna bedöma detta. Både inom hemsjukvården och hemtjänsten anser majoriteten av cheferna att kommunaliseringen av hemsjukvården har ökat förutsättningarna för effektivare resursanvändning i stor grad. Inom primärvården anser majoriteten av cheferna och inom specialistsjukvården samtliga chefer däremot att kommunaliseringen av hemsjukvården har ökat förutsättningarna för effektivare resursanvändning i liten grad eller inte alls. Svaren på de öppna enkätfrågorna om hur kommunaliseringen fungerat i stort och vilka förändringar den inneburit, visar tydliga skillnader mellan de fyra verksamheterna/organisationernas helhetsupplevelse av kommunaliseringen. Samtidigt finns likheter mellan organisationerna när det gäller vilka problem respektive fördelar som lyfts fram. Något förenklat kan man säga att ju närmare patienten organisationen befinner sig, desto mer positivt skildrar chefer och medarbetare kommunaliseringen. Bland hemtjänstens chefer och medarbetare dominerar positiva helhetsomdömen om kommunaliseringen stort. Även från hemsjukvårdens sida ger man fler positiva än negativa helhetsomdömen. Primärvårdens chefer och medarbetare ger i sina svar på de öppna enkätfrågorna något fler positiva än negativa helhetsomdömen. De negativa omdömena är dock betydligt mer utförligt motiverade. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 53 6. Slutsatser Förbättringsområden Utifrån studiens resultat som helhet, utkristalliseras fyra förbättringsområden i respondenternas och informanternas svar: Upplevda fördelar När det gäller upplevda fördelar med kommunaliseringen, är det framför allt två områden som lyfts av såväl hemsjukvården som hemtjänsten och primärvården: Informationsöverföring mellan huvudmännen Förbättrade rutiner, för att öka patientsäkerheten och minska administrationen för medarbetarna. Samförstånd i bedömningen – hemsjukvårdspatient eller inte? Processen för att klargöra om en patient ska tillhöra hemsjukvården eller primärvården har blivit smidigare på många håll, men fortfarande återstår viss otydlighet. Det handlar bland annat om att tydliggöra och följa rutiner. Ökad trygghet, kontinuitet och tillgänglighet för patienten Närmare samarbete mellan hemsjukvård och hemtjänst Läkarmedverkan i hemsjukvården Trygghet och patientsäkerhet kan förbättras genom ökad läkarmedverkan. En del av undersökningens respondenter efterfrågar läkare med specifikt ansvar för hemsjukvårdspatienter. De sköra, äldre primärvårdspatienternas situation Tillgängligheten till god vård och omsorg, inklusive hembesök under jourtid, kan förbättras för denna målgrupp. I undersökningen lyfts vikten av fungerande kontaktvägar mellan hemtjänsten och primärvården fram. regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 54 7. Referenser Landstinget Gävleborg, Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Samhällsmedicin Lanstinget Gävleborg & FoU Välfärd Region Gävleborg Delrapport av utvärderingen av kommunaliseringen av Hemsjukvården i Gävleborgs län, 2014 Landstinget Gävleborg, Förstudie Sammanhållen hemvård i Gävleborg, 2010 Landstinget Gävleborg, Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012 Socialstyrelsen, Sammanhållen hemvård (SOU 2004:68) Socialstyrelsen Kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser till äldre personer med funktionsnedsättning år 2014 Socialstyrelsens termbank regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 55 8. Bilagor Bilaga 1 Kriterier hemsjukvårdspatient Bilaga 2 Enkäten – organisationstabell Bilaga 3 Enkäten – kommuntabell Bilaga 4 Enkäten – förändring över tid Bilaga 5 Enkätfrågor Bilaga 6 Intervjuguide patienter Bilaga 7 Intervjuguide chefer Bilaga 8 Frågor till gränsdragningsgruppen Bilaga 9 Mall insamling av verksamhetsstatistik 2013 Bilaga 10 Mall insamling av verksamhetsstatistik 2014 regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 56 Bilaga 1 Kriterier, hemsjukvårdspatient i Gävleborgs län • Insatser räknas som hälso- och sjukvård • Insatser ges under minst 2 veckor • Patienten kan inte ta sig till hälsocentralen • Patienten är över 18 år • Vård- och omsorgsplanering ska upprättas före insättande av insatser regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 57 Bilaga 2 Organisationstabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 58 Bilaga 2 Organisationstabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 59 Bilaga 2 Organisationstabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 60 Bilaga 2 Organisationstabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 61 Bilaga 2 Organisationstabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 62 Bilaga 2 Organisationstabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 63 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 64 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 65 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 66 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 67 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 68 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 69 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 70 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 71 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 72 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 73 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 74 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 75 Bilaga 3 Kommuntabell regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 76 Bilaga 4 Förändring över tid regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 77 Bilaga 4 Förändring över tid regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 78 Bilaga 4 Förändring över tid regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 * Andelen skiljer sig statistiskt säkerställt från den totala andelen svarande. Konfidensintervall användes för att mäta statistiskt säkerställd skillnad. 79 Bilaga 5 Enkätfrågor Inledning Arbetade du med hemsjukvård i ordinärt boende innan kommunaliseringen den 1 februari 2013? Ja Nej Ja, mycket tydlig Ansvarsgränser Anser du att ansvarsgränserna mellan Hemsjukvårdens och Slutenvårdens personal är tydliga, generellt sett? Ja, mycket tydlig Ja, tydlig Nej, inte särskilt tydlig Nej, mycket otydlig Vet ej Ja, blivit mycket tydligare mycket otydligare Ja, tydligare Ingen förändring Nej, inte särskilt tydlig Nej, blivit otydligare Nej, mycket otydlig Nej, blivit Vet ej Anser du att tydligheten för dessa ansvarsgränser har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, blivit mycket tydligare mycket otydligare Ja, tydligare Ingen förändring Nej, blivit otydligare Nej, inte särskilt tydlig Nej, mycket otydlig Vet ej Anser du att tydligheten för dessa ansvarsgränser har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, blivit mycket tydligare mycket otydligare Ja, mycket tydlig Anser du att ansvarsgränserna mellan Hemsjukvårdens och Hälsocentralens personal är tydliga, generellt sett? Ja, tydlig Ja, tydlig Ja, tydligare Ingen förändring Nej, blivit otydligare Nej, blivit Anser du att definitionen för när en patient ska bli en hemsjukvårdspatient är tydlig? Anser du att tydligheten för dessa ansvarsgränser har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, mycket tydlig Anser du att ansvarsgränserna mellan Hemsjukvårdens och Hemtjänstens personal är tydliga, generellt sett? Ja, tydlig Nej, inte särskilt tydlig Nej, mycket otydlig Vet ej Anser du att definitionen för när en patient är hemsjukvårdspatient är tydligare idag än den var innan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, blivit mycket tydligare mycket otydligare Ja, tydligare Ingen förändring Nej, blivit otydligare Nej, blivit Har du något att tillägga angående ansvarsgränser? Vänligen beskriv nedan _________________________ Nej, blivit Fotnot: Enkätfrågorna som är gråmarkerade är ställda enbart 2013, övriga är ställda både 2013 och 2014. Frågorna om resursanvändning är enbart ställda till chefer 2014. regiongavleborg.se Alla medarbetar/chefsgrupper har inte fått svara på alla frågor utan enkäterna har anpassats efter respektive grupp respondenter. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 80 Bilaga 5 Enkätfrågor Kontinuitet Hur tycker du att kontinuiteten för hemsjukvårdspatienten fungerar, generellt sett? Mycket bra Bra Inte särskilt bra Dåligt ”Vet ej Anser du att kontinuiteten har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, det har blivit betydligt bättre Ja, det har blivit bättre sämre Nej, det har blivit betydligt sämre Ingen förändring Nej, det har blivit Anser du att denna strävan har förändrats efter kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013 Ja, vi arbetar idag betydligt mer aktivt Ja, vi arbetar idag mer aktivt arbetar mindre aktivt Nej, vi arbetar betydligt mindre aktivt Ingen förändring Nej, vi Har du något att tillägga angående kontinuitet? Vänligen beskriv nedan _________________________ Hur många olika hemsjukvårdspatienter besöker du under en genomsnittsvecka? (Ange antal) Anser du att antalet har ändrats efter kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, antalet har ökat Nej, det är oförändrat Nej, det har ökat Hur många hemsjukvårdsbesök gör du under en genomsnittsvecka? (Ange antal) Anser du att antalet har ändrats efter kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, antalet har ökat Nej, det är oförändrat Nej, det har ökat Hur aktivt arbetar din enhet för att hemsjukvårdspatienterna i största möjliga mån får träffa samma personal? Mycket aktivt Aktivt Litegrann Inte alls regiongavleborg.se Vet ej Fotnot: Enkätfrågorna som är gråmarkerade är ställda enbart 2013, övriga är ställda både 2013 och 2014. Frågorna om resursanvändning är enbart ställda till chefer 2014. Alla medarbetar/chefsgrupper har inte fått svara på alla frågor utan enkäterna har anpassats efter respektive grupp respondenter. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 81 Bilaga 5 Enkätfrågor Vårdplanering och samarbete Hur tycker du att informationsöverföringen mellan Hemsjukvårdens och Slutenvårdens personal fungerar, generellt sett? Mycket bra Bra Inte särskilt bra Dåligt Vet ej Ingen förändring Nej, det har blivit Hur tycker du att informationsöverföringen mellan Hemsjukvårdens och Hälsocentralens personal fungerar, generellt sett? Mycket bra Bra Inte särskilt bra Dåligt Vet ej Bra Inte särskilt bra Dåligt Ingen förändring Nej, det har blivit Vet ej regiongavleborg.se Inte alls Vet ej Anser du att antalet teamträffar har förändrats efter kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Betydligt fler Fler Ingen förändring Färre Betydligt färre Ingen förändring Nej, det har blivit Bra Inte särskilt bra Dåligt Vet ej Anser du att teamarbetet har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, det har blivit betydligt bättre Ja, det har blivit bättre sämre Nej, det har blivit betydligt sämre Ingen förändring Nej, det har blivit Hur tycker du att delegeringar på din arbetsplats fungerar, generellt sett? Mycket bra Anser du att samarbetet har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, det har blivit betydligt bättre Ja, det har blivit bättre sämre Nej, det har blivit betydligt sämre Ibland Arbetsterapeut Biståndshandläggare Chef Dietist Läkare Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Sjukgymnast Sjukgymnast/distriktssköterska Undersköterska Vet ej Andra yrkesgrupper _________________________ Mycket bra Hur tycker du att samarbetet mellan Hemsjukvårdens och Hemtjänstens personal fungerar, generellt sett? Mycket bra Ofta Hur tycker du att teamarbetet fungerar? Anser du att kvalitén på informationsöverföring har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, det har blivit betydligt bättre Ja, det har blivit bättre sämre Nej, det har blivit betydligt sämre Alltid Vilka yrkesgrupper ingår i teamen som du ingår i? (Kryssa för alla som deltar) Anser du att kvalitén på informationsöverföring har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, det har blivit betydligt bättre Ja, det har blivit bättre sämre Nej, det har blivit betydligt sämre Arbetar ni i team kring hemsjukvårdspatienten? Bra Inte särskilt bra Dåligt Vet ej Fotnot: Enkätfrågorna som är gråmarkerade är ställda enbart 2013, övriga är ställda både 2013 och 2014. Frågorna om resursanvändning är enbart ställda till chefer 2014. Alla medarbetar/chefsgrupper har inte fått svara på alla frågor utan enkäterna har anpassats efter respektive grupp respondenter. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 82 Bilaga 5 Enkätfrågor Anser du att sättet de fungerar på har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Anser du att sättet att vårdplanera har förändrats efter kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, träffas betydligt oftare i team Ja, träffas oftare i team Ingen förändring Nej, träffas mindre i team Nej, träffas betydligt mindre i team Anser du att antalet uppgifter som delegeras har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Hur bedömer du delaktigheten från läkarnas sida för hemsjukvårdspatienterna? (Gör hembesök, deltar i vårdplanering, delaktiga på annat sätt) Ja, det har blivit betydligt bättre Ja, det har blivit bättre sämre Nej, det har blivit betydligt sämre Betydligt fler Fler Ingen förändring Färre Ingen förändring Nej, det har blivit Betydligt färre Mycket bra Anser du att typen av uppgifter som delegeras har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Helt förändrade I de flesta fall förändrade I vissa fall förändrade Ingen förändring Hur tycker du generellt att arbetet med vårdplan fungerar då patienten skrivs in i hemsjukvården? Mycket bra Bra Inte särskilt bra Dåligt Vet ej Bra Inte särskilt bra Dåligt Vet ej Anser du att läkarnas delaktighet har förändrats, efter kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, det har blivit betydligt bättre Ja, det har blivit bättre Ingen förändring Nej, det har blivit sämre Nej, det har blivit betydligt sämre Anser du att du som läkare har tillräckligt med tid för dina hemsjukvårdspatienter? Alltid Ofta Ibland Inte alls Vet ej Anser du att arbetet med vårdplan har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Anser du att detta har förändrats, efter kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Träffas ni i team när ni har vårdplanering? Har du något att tillägga angående Vårdplanering och samarbete? Vänligen beskriv nedan _________________________ Ja, det har blivit betydligt bättre Ja, det har blivit bättre sämre Nej, det har blivit betydligt sämre Alltid Ofta Ibland Inte alls Vet ej Ingen förändring Nej, det har blivit Fotnot: Enkätfrågorna som är gråmarkerade är ställda enbart 2013, övriga är ställda både 2013 och 2014. Frågorna om resursanvändning är enbart ställda till chefer 2014. regiongavleborg.se Alla medarbetar/chefsgrupper har inte fått svara på alla frågor utan enkäterna har anpassats efter respektive grupp respondenter. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 83 Bilaga 5 Enkätfrågor Patientsäkerhet Hur tycker du att patientsäkerheten fungerar för hemsjukvårdspatienterna, generellt sett? Mycket bra Bra Inte särskilt bra Dåligt Vet ej Mycket bra Anser du att patientsäkerheten för hemsjukvårdspatienterna har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, det har blivit betydligt bättre Ja, det har blivit bättre sämre Nej, det har blivit betydligt sämre Ingen förändring Nej, det har blivit I och med kommunaliseringen av Hemsjukvården tillhör läkarna och hemsjukvårdsmedarbetarna olika organisationer. Bedömer du att detta påverkar patientsäkerheten? I mycket stor grad I stor grad I liten grad Inte alls Läkemedelsgenomgång ska göras minst en gång om året för alla patienter, hur fungerar det generellt sett? Bra Inte särskilt bra Dåligt Vet ej Anser du att detta har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, det har blivit betydligt bättre Ja, det har blivit bättre sämre Nej, det har blivit betydligt sämre Ingen förändring Nej, det har blivit Har du något att tillägga angående patientsäkerhet? Vänligen beskriv nedan _________________________ Vet ej Hur väl anser du att era rutiner fungerar för att förhindra att fel inträffar beträffande hemsjukvårdspatienterna? Mycket bra Bra Inte särskilt bra Dåligt Vet ej Anser du att det är någon skillnad i hur rutinerna fungerar jämfört med de rutiner som användes innan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 februari 2013? Ja, det har blivit betydligt bättre Ja, det har blivit bättre sämre Nej, det har blivit betydligt sämre Ingen förändring Nej, det har blivit Fotnot: Enkätfrågorna som är gråmarkerade är ställda enbart 2013, övriga är ställda både 2013 och 2014. Frågorna om resursanvändning är enbart ställda till chefer 2014. regiongavleborg.se Alla medarbetar/chefsgrupper har inte fått svara på alla frågor utan enkäterna har anpassats efter respektive grupp respondenter. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 84 Bilaga 5 Enkätfrågor Resursanvändning Anser du att kommunaliseringen av hemsjukvården har ökat förutsättningarna för effektivare resursanvändning? I mycket stor grad I stor grad I liten grad Inte alls Vet ej Inför kommunaliseringen gjordes beräkningar på hur många tjänster som behövdes inom hemsjukvården. Hur väl bedömer du att beräkningarna stämde med det faktiska behovet? I mycket stor grad I stor grad I liten grad Inte alls Vet ej Har du något att tillägga angående resursanvändning? Vänligen beskriv nedan Bakgrund Vad har du för yrke? Arbetsterapeut Chef Dietist Läkare Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Sjukgymnast Sjukgymnast/distriktssköterska Undersköterska I vilken kommun arbetar du? Bollnäs Gävle Hofors Sandviken Söderhamn Var arbetar du? Specialistsjukvården Hudiksvall Primärvården Ljusdal Nordanstig Hemsjukvården Ockelbo Ovanåker Hemtjänsten Avslutningsvis Hur tycker du att kommunaliseringen av Hemsjukvården fungerar/har fungerat i stort? _________________________ Vad anser du är den största förändringen som skett i och med kommunaliseringen den 1 februari 2013? _________________________ Har dina arbetsuppgifter inom hemsjukvården förändrats efter kommunaliseringen 1 februari 2013? _________________________ Är det något du vill tillägga rörande kommunaliseringen av Hemsjukvården i Gävleborgs län? _________________________ regiongavleborg.se Fotnot: Enkätfrågorna som är gråmarkerade är ställda enbart 2013, övriga är ställda både 2013 och 2014. Frågorna om resursanvändning är enbart ställda till chefer 2014. Alla medarbetar/chefsgrupper har inte fått svara på alla frågor utan enkäterna har anpassats efter respektive grupp respondenter. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 85 Bilaga 6 Intervjuguide patienter Vilken sjukvård i hemmet har du? (besök av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast) Hur upplever du att samarbetet mellan dem som ger dig sjukvård i hemmet och hemtjänstens personal fungerar? Har du hjälp av hemtjänsten också? (t ex städning, tvätt, personlig omvårdnad) Hur upplever du att sjukvården som du får i hemmet fungerar? Är det många olika personer som ger dig sjukvård i hemmet? (Känner du igen de flesta av dem?) Känner du dig trygg med den sjukvård du får i hemmet? Om inte, hur ska den fungera för att du ska känna dig trygg med den? /Om ja: Vad är det som gör att du känner dig trygg? Är det många olika personer från hemtjänsten som ger dig hjälp? (Känner du igen de flesta av dem?) Föredrar du att det är samma personer som hjälper dig i så stor utsträckning som möjligt eller föredrar du variationen av att det kommer olika personer? Känner du att du är delaktig i de beslut som tas gällande din sjukvård i hemmet? Alla patienter i HSV ska ha en individuell vårdplan (beskrivning). Känner du till din vårdplan? Medverkade du då din vårdplan skrevs? Om du behöver komma i kontakt med dem som ger dig sjukvård i hemmet, vart ringer du då? Är det lätt eller svårt att komma i kontakt med dem (leg. personal)? (direktnummer; namngiven kontakt…) Hur ofta får du hembesök av läkare? Vad betyder det för dig att få sjukvård i hemmet (om du jämför med att besöka HC)? Är det något du vill tillägga, som du inte tycker kommit fram i intervjun? Känner du att du är delaktig i de beslut som tas gällande din hemtjänst? regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 86 Bilaga 7 Intervjuguide chefer Berätta kort om din bakgrund! (yrke; kommun, landsting….) När började du tjänsten som hemsjukvårdschef? Upplever du att det är tydliga gränser mellan kommunens och landstingets ansvarsområden när det gäller hemsjukvården? Hur tydlig är definitionen av vad som är en hemsjukvårdspatient? Hur fungerar informationsöverföringen mellan primärvården och hemsjukvården? Hur upplever du att rutinerna kring vårdplan fungerar, inför att patienten skrivs in i HSV? Hur bedömer du engagemanget från läkarnas sida för hemsjukvårdspatienterna? Är samverkan mellan personal från hemsjukvården och hemtjänsten formaliserad på något sätt? Hur fungerar samarbetet mellan personal från hemsjukvården och hemtjänsten? Finns det skillnader i synsätt, ”kultur” mellan hemsjukvårdspersonal och hemtjänstpersonal som kan ha betydelse för hur samarbetet fungerar? Hur ser du på möjligheterna till delegering av HSL-insatser från legitimerad personal till hemtjänstpersonal? Hur bedömer du patientsäkerheten i hemsjukvården? Ser du något behov av att utveckla patientsäkerheten? Om ja, hur? Ett av målen med kommunaliseringen var att resursanvändningen skulle effektiviseras. Hur ser du på möjligheten att det målet skall kunna förverkligas? Hur tycker du att kommunaliseringen av hemsjukvården har fungerat i stort 1½ år efter ikraftträdandet? Vilka reaktioner/synpunkter har du mött från brukare/patienter om hur hemsjukvården fungerar? Vilka möjligheter till utveckling av hemsjukvården ser du? Finns det oklarheter/problem som inte är lösta? I så fall vad/vilka? Är det något du vill tillägga, som du inte tycker kommit fram i intervjun? regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 87 Bilaga 8 Frågor till gränsdragningsgruppen 1. Hur tycker ni att kommunaliseringen av hemsjukvården fungerar/har fungerat i stort? 2. Vad anser ni är den största förändringen som skett i och med kommunaliseringen den 1 februari 2013? 3. Har ni goda exempel från någon kommun? 4. Förslag på förbättringsåtgärder? regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 88 Bilaga 9 Verksamhetsstatistikmall 2013 Mall insamling av verksamhetsstatistik 2013 Mallen är för perioden 2013-02-01 - 2013-12-01 1-feb 1-mar 1-apr 1-maj 1-jun 1-jul 1-aug 1-sep 1-okt 1-nov 1-dec Hemsjukvårdspatienter A) ange antal unika hemsjukvårdspatienter totalt varav män under 65 år varav män över 65 år varav kvinnor under 65 år varav kvinnor över 65 år varav enbart rehab* Kvalitetsindikatorer B) ange antal faktiska händelser felaktig läkemedelshantering (totalt) varav intern (inom den egna organisationen) varav extern (mellan vårdgivare) läkemedelsgenomgång ** Personal C) ange totalt antal årsarbetare inom hemsjukvården totalt antal ej administrativ personal sjukgymnaster arbetasterapeuter sjuksköterskor * rehab som första inskrivningsorsak ** enligt avtal 1ggr/år regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 89 Bilaga 10 Verksamhetsstatistikmall 2014 Mall insamling av verksamhetsstatistik 2014 Mallen är för perioden 2014-01-01 - 2014-12-01 Hemsjukvårdspatienter A) ange antal unika hemsjukvårdspatienter totalt varav män upp till 64 år varav män 65 år och över varav kvinnor upp till 64 år varav kvinnor 65 år och över varav enbart rehab* Personal B) ange totalt antal årsarbetare inom hemsjukvården ej administrativ personal 1-jan 1-feb 1-mar 1-apr 1-maj 1-jun 1-jul 1-aug 1-sep 1-okt 1-nov 1-dec totalt antal sjukgymnaster arbetasterapeuter sjuksköterskor * rehab som första inskrivningsorsak ** enligt avtal 1ggr/år regiongavleborg.se Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 90
© Copyright 2024