Hela ärendet med aktuella yrkanden samt tjänsteutlåtandet från
Yrkande 2015-03-27 Diarienummer RS 2071-2012 Till Regionstyrelsen Ärende 1, Inriktning för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige besluta ― Regionfullmäktige ställer sig bakom inriktningen att utveckla och förstärka närsjukvården i Göteborgsområdet genom ett funktionellt sammanhållet närsjukvårdssystem utanför akutsjukhusen med specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiskt centrum ― Regionstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda styrelser och nämnder påbörja arbetet med att lokalisera och etablera specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiskt centrum i enlighet med den inriktning som föreslås i tjänsteutlåtandet. Regionstyrelsen beslutar för egen del under förutsättning av regionfullmäktiges beslut ― Regiondirektören får i uppdrag att ta fram ett förslag för att utveckla Angereds närsjukhus till ett fullvärdigt dagkirurgiskt centrum för att möta den pågående befolkningsökningen i Göteborg ― Regiondirektören får i uppdrag att genomföra en förstudie avseende etablering av specialistsjukvårdscentrum vid Frölunda Torg, och i Frihamnen på Hisingen i enlighet med den etappindelning som redovisas i tjänsteutlåtandet och efter fortsatt beredning återkomma med förslag till regionstyrelsen. ― Regiondirektören får i uppdrag att etablera dagkirurgiskt centrum i Frihamnen på Hisingen som är samlokaliserad med specialistsjukvårdscentrum och efter fortsatt beredning återkomma med beslutsförslag till regionstyrelsen. ― Regiondirektören får i uppdrag att rapportera hur arbetet med ett närsjukvårdssystem i övriga delar av Västra Götalandsregionen fortlöper. ― Regiondirektören får i uppdrag att koordinera det samlade arbetet med utveckling av närsjukvården i Göteborgsområdet. ― Som svar på skrivelse från hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, Hisingen respektive styrelsen för Västra Frölunda sjukhus översända tjänsteutlåtandet. ― Ur anslaget för oförutsett finansiera utvecklings- och projekteringsarbetet. Yrkande 2015-03-27 Beskrivning Vi anser att det föreliggande förslaget är ett bra underlag för beslut. Vi står bakom principerna i förslaget med indelningen i specialistsjukvårdscentrum (SSC) och dagkirurgiskt centrum (DKC). Vi delar också bilden helt och fullt vad gäller förslagen till lokalisering av SSC (Frölunda Torg och Frihamnen). Vår bedömning är att förslaget inte i tillräcklig omfattning tar hänsyn till befolkningsökningen, nuvarande kösituation, latent behovssituation och tidsaspekten runt etablerandet av DKC verksamheter. Vi menar att det bör planeras för två fullvärdiga DKC. Av tjänsteförslaget kan man utläsa att en etablering vid frihamnen kan som tidigast stå färdig 2021, vilket vi menar är en väldigt optimistisk bedömning. Vi ser att fastigheten vid Angereds Närsjukhus redan är förberedd för påbyggnad, kostnaden som lagts ner för att förbereda fastigheten bör tas tillvara. Tidsplanen enligt kansliet är att en utbyggnad skulle kunna vara klar 2017. Det innebär en skillnad i tid för etableringen på fyra år. En av grunderna för hela utredningen är ju den stora befolkningsökningen som redan nu äger rum. Att då bygga ut när stora delar av befolkningsökningen skett är att riskera att komma på efterkälken redan innan. En etablering av DKC över tid gör också att rekryteringsfrågan kan underlättas eftersom behovet av personal på så sätt blir spridd över längre tid. I tjänsteutlåtandet pekas på att med ett sammanhållet närsjukvårdsystem i Göteborgsområdet med ett antal specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum finns det möjlighet att samordna personalförsörjning och därmed minska sårbarheten och dela på viss specialistkompetens. Vi delar den uppfattningen och ser just ett sammanhållet system i egen regi som ett självklart alternativ för att ge medborgarna i Göteborg vård av hög kvalitet. Nya och ändamålsenliga vårdlokaler som vid den tänkta Frihamnens SSC och DKC skapar också förutsättningar för en bra arbetsmiljö vilket vi menar i första hand ska komma våra egna medarbetare till del. Vi anser vidare att benämningen specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum även i fortsättningen ska användas. För den socialdemokratiska gruppen Helén Eliasson(S) Vice ordförande regionstyrelsen Yrkande 2015-03-17 1 (2) Yrkande i Regionstyrelsen Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Diarienummer 2071-2012 Ärende nr: 3 Inriktning för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta följande: 1) Regionfullmäktige ställer sig bakom inriktningen att utveckla och förstärka närsjukvården i Göteborgsområdet genom ett funktionellt sammanhållet närsjukvårdssystem utanför akutsjukhusen med specialistsjukhus och dagkirurgiska centrum. 2) Regionstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda styrelser och nämnder påbörja arbetet med att lokalisera och etablera specialistsjukhus och dagkirurgiska centrum i enlighet med den inriktning som föreslås i detta yrkande från GrönBlå samverkan och i övrigt utifrån förslag i tjänsteutlåtandet. 3) Regionfullmäktige upphäver den tidigare beslutade inriktningen (RF 2007-04-17 § 67, Dnr RSK 4272006) om att verksamheten vid Angereds Närsjukhus skall upphandlas i konkurrens senast ett verksamhetsår efter att närsjukhuset har öppnats. Regionstyrelsen beslutar följande för egen del och under förutsättning av regionfullmäktiges beslut enligt ovan: 1) Regiondirektören får i uppdrag att genomföra en förstudie avseende etablering av specialistsjukhus med dagkirurgiskt centrum i Frihamnen på Hisingen i enlighet med den etappindelning som redovisas i tjänsteutlåtandet och efter fortsatt beredning återkomma med beslutsförslag till regionstyrelsen. 2) Regiondirektören får i uppdrag att parallellt genomföra en förstudie avseende alternativen, etablering av ett specialistsjukhus vid Frölunda Torg och etablering av specialistsjukhus med dagkirurgiskt centrum vid Högsbo Sjukhus i enlighet med den etappindelning som redovisas i tjänsteutlåtandet, och efter fortsatt beredning återkomma med beslutsförslag till regionstyrelsen. 3) Regiondirektören får i uppdrag att genomföra en förstudie för att också beskriva för- och nackdelarna och möjligheterna med att etablera vårdplatser vid specialistsjukhuset i Frihamnen på Hisingen och efter fortsatt beredning återkomma med beslutsförslag till regionstyrelsen. 4) Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag till närsjukvårdssystem i övriga delar av Västra Götaland. 5) Regiondirektören får i uppdrag att koordinera det samlade arbetet med utveckling av närsjukvården i Göteborgsområdet. 6) Som svar på skrivelser från hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg respektive styrelsen för Frölunda Specialistsjukhus översända tjänsteutlåtandet. 7) Ur anslaget för oförutsett 2015 avsätta 10 mnkr för att finansiera utvecklings- och projekteringsarbetet. Ärendet Den politiska ledningen i GrönBlå Samverkan välkomnar förslaget om inriktning för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet och delar i allt väsentligt förslagen i tjänsteutlåtandet. I förslaget till beslut skisseras ett mer sammanhållet närsjukvårdssystem för framtiden med tydligare roller och uppdrag för primärvården, specialistsjukvårdscentrumen och de dagkirurgiska centrumen för sig och i förhållande till länssjukvården som bedrivs vid akutsjukhusen. I ärendet behandlas närsjukvården i Göteborgsområdet med utgångspunkten i att Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus idag bedriver verksamhet i lokaler som på 5-6 års sikt inte längre bedöms vara ändamålsenliga. Från den politiska ledningen önskar vi särskilt betona vikten av att också fortsatt utveckla närsjukvården i övriga delregioner av GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna moderat.se/vg Miljöpartiet mp.se/vg Folkpartiet folkpartiet.se/vgregion Centerpartiet centerpartiet.se/vastragotaland Kristdemokraterna kdvg.se 2 (2) Västra Götaland med syftet att skapa ett mer sammanhållet närsjukvårdssystem för framtiden. Vi tror det är möjligt att utföra en ökad andel specialistsjukvård till minst lika hög kvalitet och till en lägre kostnad utanför de traditionella akutsjukhusen. Från den politiska ledningen delar vi uppfattningen att regionen bör söka etablera ett specialistsjukvårdscentrum och ett dagkirurgiskt centrum i Frihamnen på Hisingen och genomföra en förstudie för detta. Vad gäller förslaget om etablering av ett specialistsjukvårdscentrum vid Frölunda Torg önskar vi parallellt gå vidare i processen med att göra en förstudie kring såväl det förslaget som för att som alternativ etablera både ett specialistsjukvårdscentrum och ett dagkirurgiskt centrum på Högsbo Sjukhus, då vi ser behovet av att redan nu planera för att etablera ett andra dagkirurgiskt centrum i Göteborgs Stad. Vidare så önskar vi få frågan om möjligheten att etablera vårdplatser för operationsverksamheten i Frihamnen belyst, och vilka för- och nackdelar som följer med det. Vi kan se en utveckling där operationslokalerna vid det dagkirurgiska centrumet också kan nyttjas för tyngre operationer som kräver slutenvård i några dygn efter operationen, och vill i detta utredningsläge säkerställa att vi gör rätt vägval om vi avstår att etablera en ny verksamhet utan möjlighet till inläggning av patienter. Idag bedrivs verksamheten vid Frölunda Specialistsjukhus i egen regi medan verksamheten vid Lundby Närsjukhus sedan många år är upphandlad i alternativ regi och drivs av Capio. Från den politiska ledningen i GrönBlå Samverkan önskar vi framhålla att, även om driftsfrågan inte behandlas i detta ärende, vi även framgent önskar se en mångfald av vårdgivare vid de olika specialistsjukvårdscentrum som planeras. Ett av de två först etablerade specialistsjukvårdscentrumen ska därför planeras för att upphandlas i konkurrens. I det sammanhanget önskar vi också upphäva det tidigare beslutet om att upphandla verksamheten vid Angereds Närsjukhus i konkurrens senast ett verksamhetsår efter att närsjukhuset har öppnats. Vår bedömning är att det finns större möjligheter att långsiktigt utveckla verksamheten utifrån invånarnas behov, med just det speciella uppdrag som Angereds Närsjukhus har, om det förblir som en verksamhet i egen regi. I höst samlas verksamheten vid Angereds Närsjukhus i nya lokaler och sjukhuset kan mer ändamålsenligt fortsätta sin verksamhet med nya logistiska fördelar. Utvecklingen av Angereds Närsjukhus ska fortsätta, men vi sätter stora frågetecken för om det är till fördel för verksamheten att nästan omedelbart påbörja en större tillbyggnad av sjukhuset. Vi ser det som en positiv möjlighet att regionen har en befintlig byggrätt på Angereds Närsjukhus, men det är en option som vi i nuläget bör spara för eventuellt framtida bruk. Däremot ser vi det som viktigt att snarast möjligt börja planera för de fortsatta etapperna i den beskrivna etappindelningen. Under arbetet med att ta fram en inriktning för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet har begreppen under tid skiftat. Det som i ärendet kallas specialistsjukvårdscentrum har tidigare benämnts närsjukvårdscentrum. Benämningar på olika institutioner och instanser i hälso- och sjukvården är inte alltid självklara. Så inte heller inte i detta fall. Vi tror att benämningarna med tyngdpunkt på centrum kommer att vara oklara och föreslår därför i fortsättningen benämningen ”specialistsjukhus” på det som i ärendet benämns ”specialistsjukvårdscentrum”. Ett specialistsjukhus kan därtill ha kopplat en operationsverksamhet som dagkirurgiskt centrum, eller inte. Vänersborg, 2015-03-17 Johnny Magnusson Ordförande Regionstyrelsen (M) Birgitta Losman Regionråd (MP) Jonas Andersson Regionråd (FP) Kristina Jonäng Regionråd (C) Monica Selin Regionråd (KD) Regionstyrelsen 2015-03-17 Ärende 3 Inriktning för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att Regiondirektören får i uppdrag att genomföra en förstudie avseende etablering av specialistsjukvårdscentrum vid Högsbo sjukhus, och dagkirurgisk centrum i Frihamnen på Hisingen i enlighet med den etappindelning som redovisas i tjänsteutlåtandet och efter fortsatt beredning återkomma med beslutsförslag till regionstyrelsen. I övrigt gör vi samma bedömningar som förs fram i förslag till beslut. Vi vill däremot fokusera förstudien på specialistsjukvårdscentrum i Högsbo. Det enda bärande argumentet som talar för en specialistetablering i Frölunda är egentligen knutpunkten och de redan nu goda förbindelserna dit. Men vi tror att Högsbo kan bli en bättre knutpunkt i framtiden. Redan nu finns det goda förbindelser till sjukhuset. Och skulle det bli en framtida nyetablering där ter det sig naturligt att nya förbindelser letar sig dit. Vi bejakar också vad som sades i MBL-gruppen 150309 och som finns med som protokollsanteckning i handlingarna. Särskilt anser vi att det är viktigt att i framtida planering ha med synpunkten att kunna erbjuda övernattning i dagkirurgiska verksamheten, som idag t.ex. sker i Frölunda specialistsjukhus. Regionråd Regionråds ersättare Heikki Klaavuniemi Matz Dovstrand Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen Yrkande Regionstyrelsen 2015-03-17 Ärende 3 Dnr: 2071-2012 Inriktning för den specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet Förslag till beslut: Regionstyrelsen beslutar 1. Regiondirektören får i uppdrag att utreda hur Angereds närsjukhus kan byggas till med ytterligare operationsavdelningar till ett fullvärdigt dagkirurgiskt centrum för att snabbare kunna möta behoven av dagkirurgi i Göteborgsområdet. 2. Regiondirektören får i uppdrag att utreda för- och nackdelar med Högsbo som ett alternativ till Frölunda för specialistsjukvårdscentrum som ett alternativ till Frihamnen som bästa läge för ett dagkirurgiskt centrum. 3. Regiondirektören får i uppdrag att genomföra en förstudie för att beskriva för- och nackdelarna och möjligheterna med att etablera vårdplatser vid specialistsjukvårdscentrum med dagkirurgi och att 4. Alla specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum som planeras enligt beslutsunderlaget ska drivas i egen regi, både Angereds närsjukhus, Frihamnen och Frölunda eller Högsbo. 5. Efter utredning av alla dessa frågor ska Regiondirektören återkomma med beslutsförslag till regionstyrelsen. 6. I övrigt bifall till Regionkansliets förslag. Det förslag som arbetats fram om närsjukvård i Göteborg är genomarbetat i sina planer för att klara göteborgarnas behov av närsjukvård på sikt. Men vi har några invändningar. Vi tycker att det inte går tillräckligt snabbt. Köerna i Göteborg finns redan nu och befolkningen växer hela tiden. Vi behöver satsningar är tillräckligt omfattande för att klara behoven och om de sker tillräckligt snabbt. När det gäller behovet av dagkirurgisk verksamhet finns det en lösning som garanterar en utökad satsning snabbare än Frihamnen eller Högsbo. Därför tycker vi att den extra tillbyggnation som görs på Angereds närsjukhus ska utökas med fler operationsavdelningar och bli ett fullvärdigt dagkirurgiskt centrum enligt tankarna i utredningen. Vi är övertygade om att även dessa operationsavdelningar behövs för att klara göteborgarnas vårdbehov inom dagkirurgi, och dessutom betydligt snabbare. Det måste också tas på allvar att de fackliga organisationerna i enighet pekar ut att specialistsjukvårdcentrum med dagkirurgi bör byggas med vårdplatser. Därför anser vi att frågan om vårdplatser vid ett nytt dagkirurgiskt centrum ska utredas vidare. Vid stora satsningar handlar det dessutom om att känna trygghet i att de byggen som planeras och beslutas är de rätta. Vi bygger för 40-50 år in i framtiden och det gäller att det blir rätt. Sett i den tidshorisonten tycker vi att Högsbotomten inte riktigt utretts fullt ut som ett alternativ till Frölunda. Vi tycker också att Högsbo har mycket som talar för det som ett bättre alternativ än Frihamnen för dagkirurgiskt centrum. Att bygga på en egen tomt i Högsbo skulle ge oss en större handlingsfrihet att bygga till ytterligare om den framtida utvecklingen gör att behoven ökar. Detta borde också utredas vidare. Vi känner också viss oro inför stigande vattennivåer i världens oceaner. Det är av största vikt att bygget i Frihamnen sker med breda säkerhetsmarginaler mot de risker framtida vattenhöjningar skapar, vilket måste utredas vidare i det fortsatta arbetet. Det är också viktigt att ta in alla aspekter av konsekvenser ett kommande brobygge kan medföra. För oss är det självklart att både specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska sjukhus ska drivas i egen regi. Det pekas ut av tjänstemännen i deras PM att detta är viktigt för att på ett enkelt sätt ska kunna använda personal som kan arbeta på både ett akutsjukhus och ett av de nya närsjukhusen. Att driva verksamheten i egen regi gäller självklart för både Angereds närsjukhus och kommande specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum när dessa står klara. Tyvärr verkar den politiska ledningen ha låst sig ideologiskt i att redan nu ha bestämt sig för upphandling. Eva Olofsson (v), oppositionsråd Jan Alexandersson (v), ersättare Regionstyrelsen Regionstyrelsens MBL-grupp 150309 § 11 Inriktning för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet Protokollsanteckning Personalorganisationerna ställer sig positiva till ett närsjukvårdssystem med specialistsjukvård och dagkirurgi, men av nedanstående angivna skäl är vi oeniga med arbetsgivaren till det presenterade förslaget. Icke opererande verksamheter behöver dock inte omfattas av nedan önskade samlokalisering med dagkirurgi. • • • • • samlokalisering av specialistsjukvård och dagkirurgi saknas som grundförutsättning * samlokalisering är en av de viktigaste förutsättningarna för ett effektivt teamarbete med patienten i fokus * gemensamt uppdrag med nära kontakt mellan operation och mottagningar och tvärdisciplinärt arbete gör förbättringsarbete enkelt och framgångsrikt, vilket resultaten från FSS och LS visat: hög effektivitet, låga kostnader, hög patient- och medarbetarnöjdhet * lägre kvalitet för patienten, exempelvis kan inte längre att alla förberedelser inför operation göras vid ett och samma tillfälle (provtagning, ekg, narkosläkarbedömning, fysioterapibesök, information mm) *minskad effektivitet då kirurgerna inte kan finnas till hands för mottagningarna under operationsdagarna övernattningsplatser saknas *drabbar de svagaste patienterna hårdast, till exempel personer med lång resväg (skärgården), ensamboende äldre och multisjuka, som har behov av hjälp/tillsyn dygnet efter operationen * flera ingrepp, som idag genomförs i dagkirurgi utan övernattning, kommer att behöva utföras på sjukhus ”för säkerhets skull”, då behovet av övernattning inte kan uteslutas i förväg *vårdplatser på akutsjukhusen kommer att upptas av patienter som endast har omvårdnadsbehov *oplanerade övernattningsbehov, till exempel svår smärta eller svårigheter att tömma urinblåsan, kommer att belasta SU:s vårdplatser och akutmottagning. Detta medför låg kvalitet och försämrad kontinuitet för patienten och ökad belastning för SU * ett smalare spektrum av kirurgi ökar svårigheten att rekrytera och behålla personal, framför allt på operation och narkos färre dagkirurgiska operationer kan göras utanför akutsjukhusen *minskad effektivitet *högre kostnader * konkurrens med akutflödet för de operationer som måste utföras på akutsjukhus * längre resväg för patienten (Alingsås alternativt Kungälv) akuta konsultationer föreslås kunna göras på specialistsjukvårdscentrumen * är kontraproduktivt i planerad verksamhet och medför minskad effektivitet förslaget har inte beaktat tillgång till fysioterapi (sjukgymnastik) och arbetsterapi * dessa ingår i teamet kring patienten, och har en stor roll både i specialistsjukvården och i dagkirurgin • beskrivning av hur utbildnings- och forskningsperspektiven ska tillgodoses saknas Yrkande För att åstadkomma en närsjukvård med en effektiv organisation som är smidig och begriplig för patienten och attraktiv att arbeta i yrkar personalorganisationerna på att • • • förslaget omarbetas så att specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum samlokaliseras och ingår i en gemensam organisation övernattningsplatser kopplas till de dagkirurgiska centrumen fysioterapi och arbetsterapi inkluderas i förslaget 1 (15) Jan Carlström Boris Ståhl [email protected] [email protected] Tjänsteutlåtande Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 Till regionstyrelsen Inriktning för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar föreslå regionfullmäktige besluta 1. Regionfullmäktige ställer sig bakom inriktningen att utveckla och förstärka närsjukvården i Göteborgsområdet genom ett funktionellt sammanhållet närsjukvårdssystem utanför akutsjukhusen med specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda styrelser och nämnder påbörja arbetet med att lokalisera och etablera specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum i enlighet med den inriktning som föreslås i tjänsteutlåtandet Regionstyrelsen beslutar för egen del under förutsättning av regionfullmäktiges beslut 3. Regiondirektören får i uppdrag att genomföra en förstudie avseende etablering av specialistsjukvårdscentrum vid Frölunda Torg, och i Frihamnen på Hisingen i enlighet med den etappindelning som redovisas i tjänsteutlåtandet och efter fortsatt beredning återkomma med beslutsförslag till regionstyrelsen. 4. Regiondirektören får i uppdrag att genomföra en förstudie för att etablera dagkirurgiskt centrum i Frihamnen på Hisingen som är samlokaliserad med specialistsjukvårdscentrum och efter fortsatt beredning återkomma med beslutsförslag till regionstyrelsen. 5. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag till närsjukvårdssystem i övriga delar av Västra Götaland. 6. Regiondirektören får i uppdrag att koordinera det samlade arbetet med utveckling av närsjukvården Göteborgsområdet. 7. Som svar på skrivelser från hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, Hisingen respektive styrelsen för Frölunda Specialistsjukhus översända tjänsteutlåtandet. 8. Ur anslaget för oförutsett finansiera utvecklings- och projekteringsarbetet. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: 070-695 90 02 Webbplats: www.vgregion.se E-post: [email protected] Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 2 (15) Sammanfattning av ärendet Närsjukvård i Göteborgsområdet Fler invånare i Göteborgsområdet skapar ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Framförallt gäller det öppenvård inom såväl primärvård som övrig öppen specialistsjukvård. Det ökade behovet av öppenvård beror också på att sjukvård som tidigare gavs i sluten vård numera kan ges i öppna vårdformer. Detta är en önskvärd inriktning som bidrar till ökad kvalitet för patienterna och en effektivare sjukvård. Idag finns ett stort utbud av hälso- och sjukvård i Göteborgsområdet men det kan vara svårt för invånarna att hitta rätt och ibland hamnar patienten mellan stolarna. Detta kan leda till långa väntetider och oklarheter om vem som har ansvaret. Stor del av den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet bedrivs idag vid Frölunda Specialistsjukhus och vid Capio Lundby Närsjukhus. Lokalerna som verksamheten vid dessa två sjukhus bedrivs i är emellertid i dåligt skick och måste ersättas inom fyra till fem år. Besked om den framtida inriktningen behöver ges som underlag för den fortsatta planeringen så att lokalfrågan kan lösas. I ett närsjukvårdssystem där primärvården är basen, samverkar primärvården, specialistsjukvårdscentrum, dagkirurgiska centrum, akutsjukhus och den kommunala hälso- och sjukvården för patienternas bästa. Ett specialistsjukvårdscentrum ska erbjuda specialistmottagningar och öppenvård för de vanligast förekommande sjukdomarna. Syftet är att ge en effektiv vård med hög tillgänglighet och kontinuitet, snabbt omhändertagande, större delaktighet och en ökad trygghet där patienterna så lite som möjligt ska märka av de organisatoriska gränserna. Här får patienter med kroniska sjukdomar sin vård. Ett specialistsjukvårdscentrum ska också vara ett stöd till vårdcentralerna i närområdet med möjlighet till akuta konsultationer. Primärvården får tillgång till specialistkompetens och hjälp med snabb diagnostik, bedömning och behandling. Vården vid ett specialistsjukvårdscentrum kan se olika ut beroende på vilka behov som finns i närområdet. Den patient som behöver opereras, och där ingreppet tillåter att man åker hem samma dag, får normalt sett sin operation utförd på ett dagkirurgiskt centrum. Operationen är tänkt att utföras av den läkare som patienten träffar på sitt specialistsjukvårdscentrum. Dagkirurgiskt centrum kan med fördel vara samlokaliserat med ett specialistsjukvårdscentrum. Sambandet mellan volym och kvalitet är en viktig anledning till att koncentrera dagkirurgiska operationer. Ju mer som görs av ett visst ingrepp, desto högre blir kvaliteten. I detta tjänsteutlåtande framläggs förslag för att etablera och utveckla ett funktionellt sammanhållet närsjukvårdssystem med specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum i Göteborgsområdet. Syftet med förslaget är att omhänderta behovet av ökade volymer öppen specialiserad länssjukvård, samt den vård som idag sker vid Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus. Förslaget berör inte närsjukvården utanför Göteborgsområdet, inte heller den dagkirurgi som behöver sjukhusens resurser. Förslaget innebär inte i sig att vård som idag utförs vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset eller andra akutsjukhus flyttas till närsjukvården men skapar en möjlighet till avlastning. Förslaget innebär att en konkret inriktning till det fortsatta arbetet läggs fast. Verksamhetsinnehåll och dimensionering behöver närmare preciseras i det fortsatta arbetet. Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 3 (15) En förutsättning för en väl fungerande närsjukvård är ett utvecklat samarbete mellan primärvården och den specialiserade vården vid specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum. Med specialiserad närsjukvård menas andra medicinska specialiteter än allmänmedicin. Patienternas valfrihet och vårdvalsmodellerna inom primärvården berörs inte av förslaget. Förslaget till beslut innebär: • • • • Använd Angereds närsjukhus som en del av den samlade närsjukvården i Göteborgsområdet i enlighet med tidigare beslut. Starta arbetet med att etablera specialistsjukvårdscentrum vid Frölunda Torg och i Frihamnen på Hisingen Starta arbetet med att etablera dagkirurgiskt centrum i Frihamnen på Hisingen. Pröva behov/möjlighet att etablera specialistsjukvårdscentrum i övriga Göteborgsområdet. Arbetet i Göteborgsområdet behöver kompletteras med förslag om utveckling av närsjukvårdssystem i övriga Västra Götaland. I det fortsatta arbetet med att etablera specialistsjukvårdscentrum ska särskilt beaktas behovet av/möjligheten att förstärka jourmottagning med ortopedisk mottagning utanför dagtid. För att säkerställa en bra utveckling och kompetensförsörjningen av närsjukvårdssystemet är det nödvändigt att Sahlgrenska Universitetssjukhuset, övriga akutsjukhus och primärvården medverkar i, och får möjlighet att påverka inriktningen på fortsatta arbetet. I arbetet med att utforma detaljerna i närsjukvårdssystemet måste invånarperspektivet och patientmedverkan tillgodoses. Detta ska ske i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnderna och patientorganisationerna. Ärendet Regionstyrelsen beslutade 10 december 2013 i samband med ärendet om ”regiongemensam produktionsstyrning” om ett antal uppdrag för att tydliggöra utvecklingen av närsjukvården i Göteborgsområdet. Regiondirektören skulle a. återkomma med precisering av innehåll samt en genomförandeplan för etablerandet av fem dagkirurgiska centrum b. återkomma med förslag om lokalisering av två föreslagna dagkirurgiska centrum i Göteborgsområdet samt återkomma med förslag till inriktning för verksamheterna vid Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus c. återkomma med preciserat innehåll, omfattning och lokalisering av närsjukvårdscentrum i Göteborgsområdet d. återkomma med en analys av förutsättningarna för att handla upp delar av det beskriva uppdraget Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 4 (15) Bakgrund och utmaningar för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet Sjukvården i Göteborgsområdet står inför en rad utmaningar som har direkt koppling till behovet av att utveckla närsjukvården i Göteborgsområdet. Syftet med förslaget är att omhänderta behovet av ökade volymer öppen specialiserad länssjukvård på grund av befolkningstillväxt, samt den vård som idag sker vid Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus. Förslaget berör inte närsjukvården utanför Göteborgsområdet, inte heller den dagkirurgi som behöver sjukhusens resurser. Förslaget innebär inte i sig att vård som idag utförs vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset eller andra akutsjukhus flyttas till närsjukvården. Vi blir fler och behöver mer vård Fler invånare i Göteborgsområdet skapar ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Framförallt gäller det öppenvård inom såväl primärvård som övrig öppen specialistsjukvård. Det ökade behovet av öppenvård beror också på att sjukvård som tidigare gavs i sluten vård numera kan ges i öppna vårdformer. Detta är en önskvärd inriktning som bidrar till ökad kvalitet för patienterna och en effektivare sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) har utifrån prognoser över befolkningsförändringarna beskrivit det ökade behovet av hälso- och sjukvård. Uppgifter och prognoser utgår från den geografiska indelning med 12 hälso- och sjukvårdsnämnder som fanns till och med 2014. Antalet invånare i Göteborgsområdet ökar med 72 000 mellan 2012 och 2020. Det innebär att cirka 100 000 fler läkarbesök kommer att göras i den specialiserade sjukvården vid sjukhus, privata specialistmottagningar med mera. Behovet av fler läkarbesök i primärvården beräknas i samma prognos till drygt 200 000. 5 (15) Invånarna måste erbjudas attraktiva alternativ till akutsjukhusen För att möta ett ökat vårdbehov och för att avlasta akutsjukhusen behöver andelen vård som invånarna får inom den specialiserade närsjukvården öka. Mer av den öppna specialistvården behöver ske utanför akutsjukhusen. Invånarna i Göteborgsområdet söker och får idag sin specialistvård på olika sätt. Invånarna i HSN 11 fick 2013 27 procent av sina läkarbesök vid närsjukhus, medan invånarna i HSN 5 fick 21 procent. För HSN 12, 4 och 7 är motsvarande andelar idag 22, 6 och 8 procent. Med närsjukhus menas här Frölunda Specialistsjukhus, Capio Lundby Närsjukhus och Angereds Närsjukhus. Invånarna i HSN 4 och 7 får specialiserad närsjukvård i högre grad vid akutsjukhusen än invånarna i övriga nämndområden. Ett måltal för den fortsatta planeringen är att andelen läkarbesök vid den specialiserade närsjukvården år 2020 skulle kunna uppgå 30 procent av samtliga läkarbesök. En ökning till 30 procent av läkarbesöken vid ”närsjukhus” 2020 är en ökning från nuvarande 116 000 besök till 214 000 besök. Det betyder att antalet besök vid akutsjukhusen i stort sett kommer att vara oförändrat trots befolkningsökningen och överföring till mer öppna vårdformer. För att klara detta måste den specialiserade närsjukvården byggas ut. Tillgänglighetsproblem Under flera år har det både nationellt och regionalt gjorts stora satsningar för att förbättra tillgängligheten till första besök och behandlingsstart. Trots det har Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: 070-695 90 02 Webbplats: www.vgregion.se E-post: [email protected] Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 6 (15) fortfarande problem med långa köer. Problemet är störst i Göteborgsområdet. På sikt måste stabila system etableras för att ta hand om de som väntar på första besök och behandlingsstart i denna del av regionen. Kvalitet och kontinuitet I linje med det påvisade sambandet mellan kvalitet och volym som låg till grund för regionstyrelsens beslut 10 december 2013 behöver man se över volymerna för dagkirurgi vid respektive sjukhus. En annan viktig del i ett kvalitetsarbete är att förbättra kontinuiteten i övergångar mellan primärvården och den specialiserade vården. Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus Idag sker merparten av den specialiserade närsjukvården utanför akutsjukhusen vid Frölunda Specialistsjukhus och vid Capio Lundby Närsjukhus. Verksamheten håller god kvalitet och bedöms allmänt som effektiv och attraktiv för patienterna. Medarbetartrivseln är också hög enligt den senast genomförda medarbetarundersökningen. Lokalerna som verksamheten vid dessa två sjukhus bedrivs i är emellertid i dåligt skick och måste ersättas inom en snar framtid. Närsjukvården som bedrivs vid Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus kan till del stå som modell för uppbyggnad av specialistsjukvårdscentrum. Regionkansliets förslag: utveckla ett sammanhållet närsjukvårdssystem för framtiden För att möta invånarnas ökade vårdbehov och öka tillgängligheten föreslås att närsjukvården i Göteborgsområdet byggs ut och utvecklas utifrån ovanstående utgångspunkter. Tidigare har inriktningen varit att ”flytta ut verksamhet från SU”. Nu måste vi vända på perspektivet. Inriktningen behöver vara att minska inflödet till akutsjukhusen. Det måste finnas möjlighet att få öppen planerad specialistsjukvård utan att behöva åka till sjukhus. Närsjukvård är inget enhetligt begrepp. I Västra Götalandsregionen har begreppet definierats som omhändertagande och vård av sjukdomar/ohälsa som är • Vanligt förekommande i befolkningen • Ofta förekommande för individen • Samhällsekonomiskt gynnsamt att driva lokalt • Kompetensmässigt möjligt att driva lokalt I detta tjänsteutlåtande avses den del av närsjukvården som omhändertas vid sidan av primärvården – inom den specialiserade öppenvården. Basen för närsjukvården är primärvården med vårdcentraler, barn- och mödravård, rehabilitering och andra verksamheter. Primärvården är en egen vårdnivå. Et närsjukvårdssystem med hög kvalitet och tillgänglighet förutsätter ett väl utvecklat samarbete mellan primärvården och den öppna specialistsjukvården. Ett närsjukvårdssystem består av: • Primärvården som är första linjens sjukvård • Ett antal specialistsjukvårdscentrum som i första hand är en lokal resurs för befolkningen och stöd till vårdcentraler Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 7 (15) - • Hit remitteras patienter från vårdcentralerna för specialistbedömning och diagnostik. Här sköts en stor del av den öppna specialistsjukvården för patienter med kroniska sjukdomar där sjukhusens resurser inte behövs. Här kan det finnas möjligheter till akuta konsultationer och/eller besök på jourcentral. Vid sidan av specialistsjukvårdscentrum finns ett eller flera dagkirurgiska centrum som är resurs för specialistsjukvårdscentrum Här utförs dagkirurgiska ingrepp från opererande specialiteter på specialistsjukvårdscentrum och där sjukhusens resurser inte behövs. Beroende på lokala förutsättningar kan det bedömas att cirka 15 vårdcentraler (beroende på hur många listade varje vårdcentral har) och ett specialistsjukvårdscentrum har ett nära och väl etablerat samarbete. Två till tre specialistsjukvårdscentrum krävs för att uppnå tillräckliga volymer vid ett dagkirurgiskt centrum. Specialistsjukvårdscentrum i Göteborgsområdet För patienten betyder en fungerande närsjukvård ökad trygghet med en sammanhållen vård där primärvården är ”huvudingången”. Ett brett utbud av öppen specialiserad vård med bra samarbete med primärvården ger förutsättningar för snabbare tillgång till diagnostik, Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 8 (15) medicinskt omhändertagande och förbättrad kontinuitet än om man får remiss till akutsjukhuset. Detta ger patienten större möjlighet till delaktighet och därmed ökat handlingsutrymme att påverka sin hälsa och egenvård. Med ett sammanhållet närsjukvårdssystem i Göteborgsområdet med ett antal specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum finns det möjligheter att samordna personalförsörjning och härigenom minska sårbarheten och dela på viss specialistkompetens. För vårdcentralerna och övrig primärvård i närområdet är specialistsjukvårdscentrum en resurs. Med ett bra samarbete kan läkaren på vårdcentralen få stöd av specialister på specialistsjukvårdscentrum. Detta ökar kontinuiteten i vårdkontakten för patienten och bidrar till en god kvalitet. Möjligheten till snabbare diagnostik underlättar för allmänspecialisten och påskyndar behandlingsstart. Genom ”akutkonsultationer” minskar behovet av remisser till akutsjukhusen. I större utsträckning än idag kommer vården att ges på rätt vårdnivå. För akutsjukhusen innebär en utbyggnad av specialistsjukvårdscentrum ett minskat inflöde av remisser för både behandling och diagnostik. Om specialistsjukvårdscentrum har samlokaliserad jourcentral och möjlighet till akutkonsultationer för primärvården kommer akutsjukhusens akutmottagningar dessutom att kunna avlastas. I det fortsatta arbetet med att etablera specialistsjukvårdscentrum i centrala Göteborg ska särskilt beaktas behovet av/möjligheten att förstärka jourmottagningen med ortopedisk mottagning utanför dagtid. Patienter med kroniska sjukdomar har vårdkontakter med både primärvården och specialistsjukvården. Det är vanligt att en patient har flera kroniska sjukdomar och många patienter behöver möta fler än en specialist. Vid ett specialistsjukvårdscentrum ska det därför finnas ett brett vårdutbud för att möta befolkningens behov. Samordning mellan vårdnivåerna och mellan specialistområdena är viktig. Vid ett specialistsjukvårdscentrum har specialistläkare och andra personalkategorier mottagningsverksamhet. Det utförs polikliniska operationer på mottagningarna men inga dagkirurgiska operationer. Dessa utförs på dagkirurgiska centrum. Följande medicinska verksamheter kan finnas: • Internmedicin med kardiologi, diabetesvård och lungmedicin, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser • Allmänkirurgi, gynekologi, hud, ortopedi, smärtmottagning, urologi, öron-näsa-hals och ögon • Barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, neuropsykiatri inklusive diagnostik, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser • Vuxenpsykiatri • Eventuellt barn- och ungdomshabilitering • Diagnostik i form av klinisk kemi, bilddiagnostik och endoskopisk verksamhet • Jourmottagning Vilka specialistområden som ska finnas vid olika specialistsjukvårdscentrum ska i det fortsatta arbetet anpassas till lokala förutsättningar och hänsyn ska tas till möjligheten till kompetensförsörjning och kvalitet. Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 9 (15) Dagkirurgiska centrum i Göteborgsområdet Dagkirurgiska centrum är en del av närsjukvårdssystemet. Den läkare som möter patienten vid mottagningen på ett specialistsjukvårdscentrum kan operera patienten på det dagkirurgiska centrumet. För att möta behovet av fler operationer ska patienterna i större utsträckning få sina dagkirurgiska operationer utförda vid dagkirurgiska centrum vilket innebär en avlastning av sjukhusen. Den dagkirurgi som behöver sjukhusens särskilda resurser berörs inte av detta förslag. Det kommer även i fortsättningen av finnas stor omfattning av dagkirurgi vid akutsjukhusen. Socialstyrelsen har tagit fram en definition av dagkirurgi. Med dagkirurgi menas att patienten vanligtvis ska kunna resa hem samma dag och att den kirurgiska åtgärden normalt kräver att patienten får anestesi och postoperativ övervakning. Med mottagningsoperationer, som utförs vid specialistsjukvårdscentrum, menas operationer där opererande kirurg själv hanterar bedövning och smärtlindring. Nivågruppering av dagkirurgin 1. Dagkirurgi utan särskilda behov hos patienten – kan utföras på dagkirurgisk enhet skild från akutsjukhus eller på enhet som ligger i nära anslutning till akutsjukhus. 2. Patienter som i samband med ingrepp enligt 1 bedöms ha särskilda behov och därmed är i behov av akutsjukhusets resurser, skall få sin dagkirurgiska operation på ett akutsjukhus. 3. Högspecialiserad dagkirurgisk vård t ex inom thoraxkirurgi, plastikkirurgi med mera. Den dagkirurgi som ska bedrivas vid dagkirurgiska centrum kopplade till specialistsjukvårdscentrum i Göteborgsområdet är nivå 1. Sambandet mellan högre volym och kvalitet gäller inom alla verksamheter inom sjukvården. Den dagkirurgiska verksamheten inom ett sammanhållet närsjukvårdssystem i Göteborgsområdet ger möjligheter att skapa stora volymer och därmed goda möjligheter till både verksamhets- och kvalitetsutveckling. Ett målinriktat arbetssätt krävs för att ta tillvara på de möjligheter detta ger. Därför är det viktigt att dagkirurgiska centrum deltar i aktuella kvalitetsregister, FoU-arbete och undervisning. Med ett sammanhållet närsjukvårdssystem i Göteborgsområdet med ett antal specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum finns det möjligheter att samordna personalförsörjning och härigenom minska sårbarheten och dela på viss specialistkompetens. Samma kirurger som arbetar på specialistsjukvårdscentrum ska operera patienter på dagkirurgiska centrum. Verksamheten kan inte vara alltför diversifierad och alla ingrepp/behandlingar kan inte utföras på alla dagkirurgiska centrum, vilket innebär en viss arbetsfördelning mellan dagkirurgiska centrum. Riktigt stora enheter är sällan effektiva. I det fortsatta arbetet är det därför viktigt att tillvarata erfarenheter från nuvarande mindre enheter. Det har i beredningen framförts att det kan vara lämpligt att dagkirurgiska centrum är samlokaliserade med något specialistsjukvårdscentrum. Huvudinriktningen är att det sammanhållna närsjukvårdssystemet inte innehåller vårdplatser, varken på specialistsjukvårdscentrum eller dagkirurgiska centrum. Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 10 (15) Enligt rapport om dagkirurgiska centrum är en noggrann selektering av patienterna en förutsättning för att den dagkirurgiska verksamheten ska vara framgångsrik. Framför allt är det patienter i ASA-klass 1 och 2 som kan opereras vid dagkirurgiska centrum. De patienter som bedöms behöva sjukhusets resurser ska däremot inte opereras på ett dagkirurgiskt centrum. Huvudinriktningen är att det sammanhållna närsjukvårdssystemet inte innehåller vårdplatser, varken på specialistsjukvårdscentrum eller dagkirurgiska centrum. I den fortsatta beredningen behöver dock behovet av utökad postoperativ övervakning beaktas i de fall som det bedöms nödvändigt. Lokalisering av specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum Västfastigheter har inventerat och utrett olika möjligheter till lokalisering av specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum. Utgångspunkten vad gäller behovet av ytorhar varit de erfarenheter man fick då Angereds Närsjukhus byggdes. Tänkbara lägen är en sammanvägning av tillgång till tomtmark, tillgänglighet och geografisk spridning. De alternativ som har utretts är Frölunda Torg, Högsbo sjukhus, Hisingen, Centrum och Angered. I samtliga dessa lägen, förutom Centrum, finns idag någon form av samlad specialistsjukvård. Utifrån antalet läkarbesök idag och förväntat behov 2020 samt i vilket skick lokalerna är idag, har Västfastigheter uppskattat hur stora ytor som behövs i framtiden i de respektive lägena. I utredningen har studerats om det går att finna lokaler i närheten av befintlig verksamhet, samt tillgången till bra kollektivtrafik. I samtliga fall innebär det uppförande av nya byggnader på mark som har bedömts möjlig att bygga på. Det krävs dock en fördjupad utredning för att säkerställa möjlig byggbarhet, tider, kostnad etcetera. Nedan följer en kort beskrivning av de olika lägena. Frölunda Torg Behov 2020 70 000 läkarbesök (45 000 idag) På Frölunda Torg finns möjlighet att bygga ett specialistsjukvårdscentrum men inte ett dagkirurgiskt centrum. Detta alternativ innebär en nybyggnad om cirka 13 500 kvadratmeter på pelare ovanpå befintlig bussterminalyta. Begränsningar finns i området på grund av säkerhetsavstånd till motortrafikled. Ytterligare studier kring infrastruktur och kollektivtrafik krävs för att säkerställa byggbarhet etcetera. Högsbo sjukhus Vid Högsbo sjukhus finns möjlighet att bygga såväl ett specialistsjukvårdscentrum som ett dagkirurgiskt centrum. Detta alternativ innebär en nybyggnad motsvarande Frölunda Specialistsjukhus om cirka 13 500 kvadratmeter för ett specialistsjukvårdscentrum men även specialistsjukvårdscentrum + dagkirurgiskt centrum om cirka 16 000 kvadratmeter. Båda alternativen ryms inom sjukhusområdet. Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 11 (15) Hisingen Behov 2020: 70 000 läkarbesök (50 000 idag) Två alternativa placeringar på Wieselgrensplatsen har studerats. Inget av alternativen rymmer dock både ett dagkirurgiskt centrum och ett specialistsjukvårdscentrum och båda alternativen bedöms som gränsfall för det ytbehov som ett specialistsjukvårdscentrum har. Ett av alternativen innebär nybyggnad om 5000-6000 kvadratmeter intill Capio Lundby Närsjukhus ovanpå framtida parkeringshus samt att använda 6000-7000 kvadratmeter av sjukhusets nuvarande lokaler. Det andra alternativet innebär nybyggnad om cirka 12 000 kvadratmeter på Wieselgrensplatsen. Centrum Det är svårt att finna möjlig byggbar mark för ett specialistsjukvårdscentrum i centrum till en rimlig kostnad, med rådande marknadsvärden på fastigheter i centrala Göteborg. Som alternativ har därför Frihamnen utretts för de centrala delarna av Göteborg men också som ett alternativ för Hisingen-Lundby. Frihamnen I Frihamnen finns utrymme för ett specialistsjukvårdcentrum och ett dagkirurgiskt centrum vid en planerad knutpunkt för kollektivtrafiken. En etablering i Frihamnen välkomnas av Göteborgs stad i deras strävan att förena fastlandet och Hisingen. I ett scenario är Frihamnen ett alternativ till Capio Lundby Närsjukhus och innebär en nybyggnad om cirka 16 000 kvadratmeter med ett specialistsjukvårdscentrum och ett dagkirurgiskt centrum. I det andra scenariot är Frihamnen ett alternativ till Capio Lundby Närsjukhus samt för delar av centrala Göteborg, vilken innebär en nybyggnad om cirka 19 000 kvadratmeter med både specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiskt centrum. Angered Möjlighet finns att nyttja befintlig byggrätt och bygga på Angered Närsjukhus med en eller två våningar för ett dagkirurgiskt centrum. Angereds Närsjukhus fungerar redan idag som ett specialistsjukvårdscentrum. Lokalisering i Frihamnen - kommentar kring klimatpåverkan och översvämningsrisk I Göteborgs stads planprogram för Frihamnen och del av Ringön från 2014, nämns klimatpåverkan och översvämningsrisk som en punkt som behöver utredas ytterligare. Anledningen är att Frihamnsområdet, likt stora delar av Göteborgs innerstad, är lågt beläget och att det finns en risk för översvämning. Som förslag till åtgärder nämns både val av markhöjder, lokala skydd i området och på sikt åtgärder för att skydda Göteborgs stad som helhet. Vilka lösningar som är lämpliga för Frihamnen kommer att utredas vidare under den påbörjade detaljplaneprocessen. Göteborgs stad arbetar på medellång sikt (cirka 50 år framåt) enligt principen att planområden eller projektområden som ligger i anslutning till översvämningsdrabbade zoner ska arbeta med lokala skydd, antingen i form av tillräckliga markhöjder eller med någon annan form av tekniskt skydd. I zonen där Frihamnen ligger är en lägsta golvnivå på +2,8 meter över medelvattenståndet gällande riktlinje för att klara stigande vatten. För samhällsviktiga funktioner, där exempelvis ett specialistsjukvårdscentrum och ett dagkirurgiskt centrum kan Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 12 (15) anses ingå, är nivåerna en meter högre, alltså +3,8 meter. Större delen av marken i Frihamnen ligger idag på +2,0 - 2,5 meter. Vissa delar är lägre och andra delar är högre. Det läge som föreslås för ett specialistsjukvårdscentrum och ett dagkirurgiskt centrum är på de högre marknivåerna inom Frihamnsområdet, längst ifrån kustlinjen och nära nya Hisingsbron som är en annan samhällsviktig funktion. Inriktning för fortsatt arbete med specialistsjukvårdscentrum Ett specialistsjukvårdscentrum behöver en viss storlek för att kunna erbjuda ett brett utbud med hög kvalitet. I Göteborgsområdet bedöms att ungefär 120 000 till 150 000 invånare är ett lämpligt underlag för ett specialistsjukvårdscentrum. Det planerade utvecklingen av Angereds Närsjukhus fortsätter. Därutöver föreslås arbetet bedrivas etappvis. Etapp 1: Etapp 2: Etapp 3: Etablera ett specialistsjukvårdscentrum vid Frölunda Torg som i första hand samarbetar med vårdcentraler i de västra delarna av Göteborg och ett vid Frihamnsområdet på Hisingen som i första hand samarbetar med vårdcentraler på Hisingen och centrala delar i Göteborg samt fortsätta utvecklingen av Angereds Närsjukhus. Påbörja arbetet med att etablera specialistsjukvårdscentrum som samarbetar med vårdcentraler i Partille, Örgryte-Härlanda och delar av centrala Göteborg Bereda frågan om specialistsjukvårdscentrum i övriga kranskommuner. Detta förslag innebär att specialistsjukvårdscentrum i Frihamnen blir något större än de övriga. Inriktning för fortsatt arbete med dagkirurgiskt centrum Huvudinriktningen är att ett dagkirurgiskt centrum ska byggas vid specialistsjukvårdscentrum i Frihamnen i första hand för patienter från specialistsjukvårdscentrum på Hisingen, i väster och i centrum. Frihamnen ligger väl till geografiskt och har god tillgänglighet. Detta är en del av Göteborg med stor planerad nybyggnation och befolkningstillväxt. Utgångspunkten för det fortsatta arbetet är: • Cirka 300 000-400 000 invånare per dagkirurgiskt centrum. • Vid dagkirurgiskt centrum utförs främst dagkirurgiska operationer inom följande specialiteter: - Gynekologi, öron-näsa-hals, ortopedi, urologi, allmänkirurgi • Vid dagkirurgiskt centrum i Frihamnen opererar läkare från specialistsjukvårdscentrum. Vid dagkirurgiskt centrum utförs cirka 7000 operationer per år. • Det behövs cirka sju operationssalar per dagkirurgiskt centrum för en effektiv verksamhet. Angereds Närsjukhus är färdigbyggt 2015 och har då tre operationssalar, opererar i första hand patienter från den egna mottagningen, men är även en resurs för övriga specialistsjukvårdscentrum. Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 13 (15) Alingsås lasarett kan genom ombyggnad öka sin kapacitet med cirka 3000 operationer. Sjukhuset kan då vara en del i en den utökade kapacitet som behövs för att möta behovet av den dagkirurgi som kan kräva sjukhusets resurser. Kungälvs sjukhus har moderna operationslokaler. Dessa är primärt inte avsedda att vara del av ett dagkirurgiskt centrum där läkare från specialistsjukvårdscentrum opererar, men kan vid behov stötta ett ökat behov av dagkirurgi som kan kräva sjukhuset resurser. I ett särskilt ärende till regionstyrelsen behandlas den fortsatta utvecklingen av Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus Dagkirurgiska centrum i övriga delar av Västra Götaland En särskild arbetsgrupp har haft i uppdrag att beskriva principer för fortsatt utveckling av dagkirurgi. I uppdraget har bland annat ingått att beskriva nuvarande produktion, behovet av dagkirurgi 2020, kriterier för dagkirurgi samt åtgärder som är lämpliga att utföra vid dagkirurgiska centrum. Gruppen har även beskrivit för- och nackdelar med närhet till sluten vård samt den dagkirurgiska processen. Rapporten ska utgöra en av utgångspunkterna för respektive sjukhus genomförande av regionstyrelsens beslut om etablering av dagkirurgiska centrum i Skene, Falköping och Uddevalla. Utveckling av närsjukvård i övriga delar av Västra Götaland I en tidigare rapport om Framtidens hälso- och sjukvård (RS oktober 2013) finns förslag till utveckling av närsjukvård i Västra Götalandsregionen. Detta arbete behöver kompletteras för att, utifrån behovet av jämlik vård, beskriva närsjukvårdssystem i övriga regionen. Detta arbete pågår och återrapportering sker före sommaren 2015. Analys av förutsättningarna att upphandla delar av det beskrivna uppdraget Regiondirektören fick enligt regionstyrelsens beslut 10 december 2013 i uppdrag att återkomma med en analys av förutsättningarna att upphandla delar av det beskrivna uppdraget. Frågan om val av driftformer och upphandling av verksamhet är en i grunden politisk fråga. Regionkansliet lämnar därför inget förslag avseende upphandling av någon enskild verksamhet. Regionkansliet kan konstatera att delar av ett specialistsjukvårdscentrum kan upphandlas och samtidigt vara en del i ett sammanhållet närsjukvårdssystem. Exempel på detta är att Capio Lundby Närsjukhus sedan tidigare är upphandlat och är en integrerad och välfungerande del av sjukvården i Göteborg. Regionkansliet bedömer det som mer tveksamt om det är lämpligt att handla upp dagkirurgiska centrum då dessa ska vara en gemensam resurs för flera specialistsjukvårdscentrum oavsett driftsform. Fortsatt beredning av ärendet Efter beslut i regionstyrelsen, enligt förslag i detta tjänsteutlåtande, behöver ett preciserat underlag och förslag vad gäller innehåll, volymer med mera utarbetas. Dessutom behöver ett programarbete påbörjas för att klargöra behov av nybyggnation och övriga investeringar. Frågan om eventuell upphandling behöver beredas. Regiondirektören ska vidare återkomma med förslag om hur närsjukvården i övriga delar av regionen ska utvecklas. Det är viktigt att den fortsatta utvecklingen av såväl den öppna specialiserade närsjukvården som övrig utveckling av sjukvården i Göteborgsområdet bedrivs sammanhållet. Regiondirektören föreslås Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 14 (15) få i uppdrag att koordinera det fortsatta arbetet med utveckling av den specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet och andra arbeten som har bäring på detta. Det fortsatta arbetet måste även inbegripa frågan om kompetensförsörjning för såväl specialistsjukvårdscentrum som akutsjukhusen. En strategi behövs för hur vi kommunicerar med invånare och patienter på ett sådant sätt att de ges möjlighet att vara delaktiga i det fortsatta arbetet. Utgångspunkten är att utnyttja de möjligheter som modern informationsteknologi och inte minst nya kommunikationskanaler erbjuder. Det fortsatta arbetet behöver bedrivas i nära samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnderna för att säkra en god dialog med invånarna. Beredning Utifrån regionstyrelsens beslut har två särskilda arbetsgrupper tagit fram underlag. En arbetsgrupp har närmare beskrivit innehåll i närsjukvårdscentrum. Den andra arbetsgruppen har preciserat och förtydligat innehållet i dagkirurgiska centrum. Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvård (KL HoS) har genomfört tre workshops för att utarbeta förslaget till närsjukvårdssystem i Göteborgsområdet. KL HoS har vid dessa tillfällen kompletterats för att ge en allsidig belysning. Vid möte sitt i oktober 2014 behandlade KL HoS förslaget och ställde sig bakom utvecklingen av närsjukvården i enlighet med förslaget. Regionstyrelsen fick vid sitt informationsmöte den 6 maj 2014 en omfattande och detaljerad redovisning av arbetsgruppernas rapporter och det preliminära förslaget till utveckling av närsjukvården i Göteborgsområdet. Regionstyrelsen fick vid sitt informationsmöte den 13 januari 2015 ytterligare information. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet har vid två tillfällen fått information och getts möjligheter att ställa frågor om det pågående arbetet vid gemensamma möten. Detta har även kommunicerats vid berörda nämnders sammanträden. En särskild facklig referensgrupp har träffats tre gånger och fått information. Även regionstyrelsens fackliga MBL-grupp har blivit informerad. Information har lämnats till ledningsgrupperna för Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus. Information har lämnats vid möten med medicinska sektorsråd och vid deras ordförandekonferens. Regionkansliet Ann Sofi Lodin Regiondirektör Eva Arrdal Direktör ägarstyrning Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 2071-2012 Bilagor Rapport från arbetsgrupp ”Närsjukvårdscentrum” Rapport från arbetsgrupp ”Utveckling av dagkirurgisk vård i Västra Götalandsregionen” 15 (15) 1 RAPPORT Datum: 2014-06-12 Handläggare: Madeleine Andersson Telefon: 031-342 50 02 [email protected] Utveckling av dagkirurgisk vård i Västra Götalandsregionen 2 RAPPORT Datum 2014-06-12 Diarienummer RS 2071-2012 Utveckling av dagkirurgisk vård i Västra Götalandsregionen Bakgrund Vid sitt möte den 10 december 2013 fattade Regionstyrelsen beslut om Regiongemensam produktionsstyrning (RS 2071-2012). Beslutet är ett led i att öka kvaliteten, förbättra tillgängligheten och ge invånarna i Västra Götaland en likvärdig och jämlik vård, i enlighet med målbilden i ”Framtidens hälso- och sjukvård”. Beslutet innebar bland annat att koncentrera delar av den planerade vården och att etablera fem dagkirurgiska centrum i Västra Götalandsregionen; SÄS Skene, Uddevalla sjukhus, Skaraborgs Sjukhus Falköping samt minst två i Göteborgsområdet. Regionstyrelsen beslutade också att se över sjukvårdsstrukturen i Göteborgsområdet. Sambandet mellan volym och kvalitet är en viktig anledning till att koncentrera vissa operationer inom dagkirurgin. En koncentration stödjer även utbildning och forskning. Ytterligare koncentration är inte lämplig eftersom det behövs ett dagkirurgiskt centrum i varje delregion för att patienterna i möjligaste mån ska kunna resa fram och tillbaka till bostaden på samma dag. Uppdraget En arbetsgrupp har haft i uppdrag att Beskriva nuvarande produktion av dagkirurgi inklusive köpt vård Beskriva kriterier för dagkirurgi Bedöma behovet av dagkirurgi 2020 Beskriva vilka åtgärder som är lämpliga att utföra i dagkirurgi och hur stor del av dessa som kan utföras på ett dagkirurgiskt centrum Beskriva för- och nackdelar med närheten till slutenvård Beskriva för- och nackdelar med att samordna personalförsörjningen med ett specialistsjukvårdscentrum Beskriva organisation, arbetssätt och den dagkirurgiska processen 3 Förutsättningar Följande förutsättningar ska gälla för dagkirurgi i Västra Götalandsregionen: • Det ska finnas ett dagkirurgiskt centrum i varje delregion. • Patienterna ska vanligtvis kunna resa hem samma dag. • Befintliga resurser såsom kompetens och lokaler ska tas tillvara. • Utbildning ska bedrivas även fortsättningsvis. • Stödfunktioner ser olika ut vilket ställer krav på nivågruppering utifrån patientens status och ingreppets komplexitet. • Lokala förutsättningar skiljer sig åt vad gäller möjligheten till pre- och postoperativt omhändertagande. • Kvalitet och kompetensutveckling ska säkras. • På vissa dagkirurgiska centrum kommer det att finnas övernattningsmöjligheter. Beredning Arbetsgruppen, som är utsedd av koncernledningen för hälso- och sjukvård, har haft en bred representation från de flesta av hälso- och sjukvårdens förvaltningar. Arbetsgruppen har bestått av Madeleine Andersson, ordförande (Frölunda Specialistsjukhus), Jan Carlström (regionkansliet), Bengt Ekelund (NU-sjukvården), Åsa Elofsson (regionkansliet), Hans Holmberg (Alingsås Lasarett), Jón Karlsson (Sahlgrenska Akademin), Annika Larsson (Skaraborgs Sjukhus), Karin Rignér (Närhälsan), Håkan Sundberg (hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli) och Lars Wiklund (Sahlgrenska Universitetssjukhuset). Metha Brattvall (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) och Kaarina Sundelin (Södra Älvsborgs Sjukhus) har varit adjungerade till arbetsgruppen. Förslaget har redovisats för och diskuterats löpande i koncernledningen för hälso- och sjukvård, som också har varit styrgrupp för arbetet. Information har också getts till den särskilda fackliga referensgrupp, som bildats för arbetet med den framtida sjukvårdsstrukturen i Göteborgsområdet. Kriterier och förutsättningar för dagkirurgi Dagkirurgi kan definieras som att patienten kommer till sjukhuset/det dagkirurgiska centrumet, opereras och går hem samma dag. Ingreppet är av sådan art att det krävs en operationssal samt personal med särskild operations- och anestesikompetens. Dagkirurgi kan utföras på såväl ett akutsjukhus som på ett dagkirurgiskt centrum utanför sjukhuset beroende på vilka stödinsatser som krävs. Socialstyrelsen definierar dagkirurgi enligt följande: ”Dagsjukvård där den kirurgiska åtgärden normalt kräver att patienten får anestesi och en period av postoperativ övervakning. Med kirurgisk åtgärd avses åtgärd enligt gällande operationsklassifikation. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga preciseringar ska tillämpas.” För mer komplexa dagkirurgiska ingrepp, till exempel gallvägskirurgi, ärrbråckskirurgi samt operationer på skuldror/axlar, bör det finnas möjlighet till övervakning nattetid efter ingreppet för de fall som opereras sent på dagen eller då man bedömer att patienten inte kan åka hem av andra skäl. 4 Nuläge volymer 2013 Att få fram data för dagkirurgisk verksamhet har varit svårare än förväntat. Korrekt data förutsätter att alla sjukhus kategoriserar och redovisar data på samma sätt vilket inte sker idag. Det kan dels finnas avgränsningar mot operationer som görs i sluten vård men också i ännu större utsträckning mot kirurgiska ingrepp som görs på mottagningar. Data i denna rapport är hämtade ur den regionala databasen Vega. De volymer man får fram på detta sätt kan skilja sig från utsökning från nationella väntetidsdatabasen som bygger på data från sjukhusens operationsplaneringssystem. Alla sjukhus rapporterar inte dagkirurgi på samma sätt till den nationella vätetidsdatabasen. I Vega finns all vårdproduktion registrerad. Här finns också med ett antal operationer som sannolikt utförs på mottagningar och alltså egentligen inte hör till den verksamhet som kallas dagkirurgi. Utsökning från databasen VEGA har skett enligt följande: • • • • • Planerad vård Öppen vård Läkarbesök Utfört 2013 Besökstyp dagkirurgi, första besök, efterföljande besök – det är osäkert om dagkirurgiska besök kodas på samma sätt i Elvis på de olika förvaltningarna 2013 utfördes 67 000 dagkirurgiska operationer i Västra Götalandsregionen enligt databasen Vega. Av dessa var 24 000 ögonoperationer. Ögonkirurgi, utförs i princip enbart i öppenvård men kraven på lokaler och kringutrustning för dessa ingrepp skiljer sig från den övriga dagkirurgin. Dessa ingrepp ingår därför inte i denna rapport. Från Vega rapporteras alltså cirka 43 000 dagkirurgiska ingrepp. Ingrepp utförda på Capio Lundby Närsjukhus och operationer köpta hos andra externa leverantörer tillkommer med cirka 4 000 + 1 500 ingrepp. Totalt utfördes 2013 cirka 50 000 ingrepp i dagkirurgi i Västra Götaland. Den nationella väntetidsdatabasen visar på något andra siffror men i det stora hela bedömer arbetsgruppen att det ändå råder samstämmighet. 5 Dagkirurgiska åtgärder per sjukhus/sjukhusgrupp 2013 (planerad vård) Dagkirurgisk verksamhet finns inom alla sjukhus i Västra Götalandsregionen. I nedanstående bild redovisas dagkirurgiska åtgärder per sjukhus. Antal dagkirurgiska operationer (KKÅ) 2013 50071 Frölunda Specialistsjukhus 51001 51013 – Sahlgrenska NU-sjukvården Universitetssjukhuset 100 448 326 A - Operationer på nervsystemet C - Operationer och speciella undersökningar i ögonregionen D - Operationer på öron, näsa, hals och struphuvud E - Operationer på läppar, tänder, käkar, mun och svalg F - Operationer på hjärtat och de stora intratorakala kärlen H - Operationer på bröstkörtlar J - Operationer på gastrointestinalkanalen och därtill hörande organ K - Operationer på urinvägar, manliga könsorgan och retroperitoneal vävnad L - Operationer på kvinnliga könsorgan M - Obstetriska ingrepp 51014 – Södra Älvsborgs Sjukhus 53014 Skaraborgs Sjukhus 257 449 836 7419 6793 4531 4617 172 1096 477 152 258 102 588 266 67 148 400 N - Operationer på rörelseapparaten P - Operationer på perifera kärl och lymfsystemet Q - Operationer på hud och subkutan vävnad T - Mindre kirurgiska ingrepp Total 51012 Kungälvs sjukhus 52012 Alingsås lasarett 161 152 1 205 61 185 9 1 45 171 197 82 1 3 480 675 778 229 1025 512 488 34 653 344 110 831 83 163 492 2031 1019 678 698 701 243 40 7 50 5 960 3131 1753 292 1942 1008 909 95 64 383 244 378 107 62 852 1237 1687 161 1559 391 280 287 2158 1278 254 857 1009 878 4411 20188 15315 7179 13079 3282 3907 Tabell 1. Antal dagkirurgiska åtgärder utförda per sjukhus 2013, KKÅ – Klassifikation av kirurgiska åtgärder Barn Av det totala antalet operationer (både öppen och sluten vård) utgjordes en del av operationer på barn. Andelen skiljer sig åt mellan sjukhusen. I nedanstående bild redovisas andelen operationer på barn per sjukhus/sjukhusområde 2013. Andel 0-18 år, alla operationer Öppen Sluten Alingsås Lasarett 6,2% 1,2% NUsjukvården 9% 8,6% Sahlgrenska Universitetssjukhuset Frölunda SpecialistSjukhus Kungälvs sjukhus Capio Lundby Närsjukhus Skaraborgs Sjukhus 18% 12,4% 3% 14% 5% 2% 10% 21% 13% 7,4% Tabell 2. Andelen operationer på barn per sjukhus/sjukhusområde Södra Älvsborgs Sjukhus 11% 7,8% 6 Behov av dagkirurgi 2020 Befolkningen i Västra Götalandsregionen kommer att öka med 100 000 invånare fram till 2020. En stor del av den prognostiserade befolkningsökningen, cirka 80 procent, kommer att ske i Göteborgsområdet. Utöver den volym dagkirurgi som finns idag kan man räkna med ökade behov fram till 2020. Detta på grund av befolkningsutveckling, metodutveckling, och önskan att utföra fler ingrepp i dagkirurgi. Analyser som arbetsgruppen gjort talar för att upp emot 60 procent av alla kirurgiska ingrepp skulle kunna utföras i dagkirurgi (cirka 40 procent vid ett universitetssjukhus). Sjukhusen i Västra Götalandsregionen utför idag cirka 40 procent av alla operationer i dagkirurgi enligt data från den nationella väntetidsdatabasen. Målsättningen fram till 2020 är att öka andelen dagkirurgi till i snitt 50 procent (40 procent vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och till 60 procent vid övriga sjukhus). Detta innebär att 65 000 ingrepp skulle utföras i dagkirurgi 2020. Alla operationer, inklusive oplanerade Alingsås Lasarett NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus VGR totalt Andel operationer i öppen vård 2013 57% 56% Totalt antal operationer 4030 19 295 28% 58% 57% 39% 86 337 15 577 14 457 139 696 Tabell 3. Andelen operationer som utförs i dagkirurgi. Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus saknas i denna redovisning. Tillgängliga operationssalar Arbetsgruppen konstaterar att det idag finns tillräckligt med operationssalar inom Västra Götalandsregionen. Dock är ett antal av dessa salar i så dåligt skick att de behöver ersättas med nya moderna salar eller renoveras. Behovet av operationssalar kommer dessutom på sikt att öka eftersom operationssalarna vid Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus måste ersättas. Arbetsgruppen ser att det finns två huvudsakliga strategier för att ersätta dessa operationssalar; antingen att öka nyttjandegraden på befintliga operationssalar eller att bygga fler operationssalar. Logistiken kan också behöva ses över. En enkel inventering är gjord avseende bemannade öppettider. Inventeringen visar att: • Ett begränsat antal operationssalar används för akutoperationer dygnet runt på akutsjukhusen. • Flertalet operationssalar är öppna cirka nio timmar måndag – torsdag. Dessa salar är öppna kortare tid på fredagar, i princip endast på förmiddagen. • Det är alltså möjligt att öka nyttjandegraden men det kräver: - Väl utvecklade processer - Högre bemanning 7 - Effektivare schemaläggning för alla personalkategorier Förbättrad logistik Utvecklad produktionsplanering Stödjande faciliteter Vilka åtgärder är lämpliga att utföra i dagkirurgi och hur stor del av dessa kan utföras på ett dagkirurgiskt centrum? Antalet dagkirurgiska operationer har ökat de senaste åren, vilket kan förklaras av bättre teknik och bättre kunskap och förståelse om anestesi (både full anestesi, med snabbverkande läkemedel och lokal anestesi/blockader). Åtgärder som är lämpliga att utföra i dagkirurgi Arbetsgruppen bedömer att följande åtgärder/diagnoser är lämpliga att utföra i dagkirurgi på ett dagkirurgiskt centrum. Exemplen nedan kan förändras över tid på grund av den medicinska utvecklingen. Allmänkirurgi: Ljumskbråck, åderbråck, ärrbråck, varicer, gallvägskirurgi, ändtarmsoperationer (till exempel hemorrojder), bröstkirurgi (cancer och återuppbyggande kirurgi till exempel efter det att bröstet tagits bort) Urologi: Förhudsförträngning, sterilisering, tur-B, uretärsten, vattenbråck Ortopedi: Artroskopier – titthålsoperationer på axlar (smärttillstånd, instabilitet), fotleder och armbågar, artroskopier – titthålsoperationer på knän (menisker, brosk, korsband), fotkirurgi (ligament, senor, hälsenor), höfter (titthålsoperationer), handkirurgi – kirurgi på hand (nervinklämning, karpaltunnel med mera), borttagning av tidigare inopererade skruvar och spikar/plattor. Öron-näsa-hals: Trumhinneingrepp MIUS (rörinsättning), tonsillectomi (halsmandeloperationer), operation av polyper i näsan, nässeptumplastik (nässkiljeväggsplastik), FESS (Endoskopisk bihålekirurgi). Barnkirurgi: Artroskopier – titthålsoperationer av alla slag, speciellt knän, borttagning av tidigare inopererade skruvar och spikar/plattor, smärre missbildningar, till exempel på händer/fötter, borttagning av extraben och liknande, bråck, förträngning av förhuden Gynekologi: Exeres, konisation, laparaskopi, sterilisering, fraktionerad abrasio, framfall, inkontinens, kolporafi, hysteroskopi Tre nivåer Dagkirurgi kan struktureras i tre nivåer: A) Dagkirurgi utan särskilda behov för själva operationen eller hos patienten – kan utföras på ett dagkirurgiskt centrum skilt från akutsjukhuset eller på en dagkirurgisk enhet som ligger i nära anslutning till ett akutsjukhus. B) Patienter som i samband med ingrepp enligt A) bedöms ha särskilda behov och därmed är i behov av akutsjukhusets resurser - ska opereras i anslutning till ett akutsjukhus. C) Högspecialiserad dagkirurgisk vård till exempel inom thoraxkirurgi, ortopedi, plastikkirurgi, ortopedi med mera. En noggrann selektion av patienterna är en förutsättning för att den dagkirurgiska verksamheten ska vara framgångsrik. Framför allt är det patienter i ASA klass 1 och 2 som kan opereras i dagkirurgi. För att säkerställa att huvuddelen av de dagkirurgiska patienterna kan opereras vid ett dagkirurgiskt centrum utanför sjukhusen om man skulle vilja det, måste 8 det finnas möjlighet för patienterna att vid behov observeras längre tid efter operation. Då behövs övervakningsplatser som också är nattöppna. Arbetsgruppens bedömning är att det utanför Göteborgsområdet är upp till varje sjukhusförvaltning att besluta om vilken verksamhet som ska finnas på de dagkirurgiska centrumen och vilken dagkirurgisk verksamhet som ska utföras på akutsjukhusen. Detta kan variera beroende på öppethållande, geografisk lokalisering, kompetensförsörjning och logistik. Även vid akutsjukhusen måste dagkirurgin utvecklas. Samband mellan volym och kvalitet Sambandet mellan hög volym och god kvalitet gäller inom de flesta av hälso- och sjukvårdens verksamheter. I rapporten ”Regiongemensam produktionsstyrning” redovisas sambanden mellan volym och vårdkvalitet för vissa diagnoser/åtgärder. För dessa diagnoser uppvisas ett samband mellan hög volym per sjukhus och/eller kirurg och bättre kliniska resultat. Materialet är baserat på en analys av internationella vetenskapliga studier, svensk kvalitetsregisterdata samt expertintervjuer. Inom dagkirurgisk verksamhet finns möjligheter att skapa stora volymer och därmed ges möjligheter till verksamhets- och kvalitetsutveckling. Arbetsgruppen vill framföra följande exempel: Över 50 procent av de kirurger som opererar ljumskbråck utför fem eller färre bråckoperationer per år (enligt Svenska Bråckregistret). Risken för reoperation är signifikant högre i denna grupp jämfört med de kirurgier som opererar flera ingrepp av denna typ per år. Ljumskbråck opereras idag vid 13 av regionens sjukhus. 80-90 procent sker i dagkirurgi. Registerdata visar att risken för reoperation efter ljumskbråcksoperation är högre inom Västra Götalandsregionen jämfört med övriga riket. Ett dagkirurgiskt centrum skapar möjlighet för högre volymer/enhet och kirurg. Ett målinriktat arbetssätt krävs för att ta tillvara de möjligheter detta ger. Det innebär bland annat att delta i aktuella kvalitetsregister, att bedriva FoU-arbete och undervisning. Ansvaret för kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbetet för den dagkirurgiska vården måste vara tydligt. För- och nackdelar med närhet till akutsjukhus All dagkirurgisk verksamhet måste planeras och harmoniseras, med syfte att kunna göra så många liknande operationer som möjligt på kort tid. Då ges förutsättningar för att utveckla processen för varje enskild åtgärd/operation. Genom att utföra flera liknande operationer samma dag av samma kirurg och av samma team/ kringpersonal kan man höja effektiviteten, förbättra kvaliteten och öka patientsäkerheten. 9 Placeringen av ett dagkirurgiskt centrum vid eller utanför ett akutsjukhus spelar mindre roll men organisationen bör vara skild från akutsjukvårdens verksamhet så att den skyddas från ”akuta störningar”. Fördelar med att placera den dagkirurgiska verksamheten vid ett akutsjukhus Närhet till alla medicinska stödfunktioner dygnet runt Hög effektivitet genom samutnyttjande av servicefunktioner till exempel sterilcentral Utökad möjlighet till utbildning i dagkirurgiska ingrepp Nackdelar med att placera den dagkirurgiska verksamheten vid ett akutsjukhus Svårt att skydda verksamheten vid anhopning av akuta fall inom akutsjukvården Minskar attraktiviteten för att arbeta med dagkirurgi Kräver väl utvecklad samverkan mellan dagkirurgiska enheter och specialistmottagningar på specialistsjukvårdscentrum och akutsjukhus Fördelar med att placera den dagkirurgiska verksamheten utanför ett akutsjukhus i ett dagkirurgiskt centrum Tydligt uppdrag skilt från akut verksamhet Teamarbetet bibehålls genom stora delar av processen Dagkirurgiska processer kan fortsätta att utvecklas Bättre kompetensförsörjning Utbildning av alla personalkategorier kan ingå på ett tydligt sätt. Nackdelar med att placera den dagkirurgiska verksamheten utanför ett akutsjukhus i ett dagkirurgiskt centrum Ej tillgång till medicinska samband Längre till olika servicefunktioner till exempel sterilcentral Många olika kirurger opererar på enheten Kompetensförsörjning I Göteborgsområdet ska personalen på de dagkirurgiska centrum ha sin anställning inom ett tänkt närsjukvårdssystem, vilket också gäller den personal som arbetar på specialistsjukvårdscentrum. De opererande kirurgerna har mottagning på specialistsjukvårdscentrum och opererar på dagkirurgiskt centrum. Samordning mellan dagkirurgiska centrum och specialistsjukvårdscentrum bör ske processinriktat utifrån varje enskild diagnostisk process. Fördelar med att samordna kompetensförsörjningen mellan dagkirurgiskt centrum och specialistsjukvårdscentrum Tydligt uppdrag Ökade möjligheter till teambildning Ökade möjligheter till utbildning av alla personalkategorier Utbildning vid dagkirurgiska centrum Utbildning av framtidens sjukvårdspersonal är en av de viktigaste uppgifterna för den offentligt drivna sjukvården. Utbildningsuppdraget är också en viktig drivkraft för verksamhetsutveckling och för fortlöpande kvalitetsförbättring. 10 Arbetsgruppen förutsätter att regionens dagkirurgiska centrum får i uppdrag att bedriva en väl strukturerad och högkvalitativ utbildning av lämpliga yrkeskategorier inom den opererande verksamheten med inriktning på praktisk tillämpning av teoretisk kunskap. Arbetsgruppen bedömer att de dagkirurgiska centrumen får en mycket viktig roll som plattformar för utbildning av blivande specialister inom opererande specialiteter inklusive anestesi och för blivande operations- och anestesisjuksköterskor. Genom att koncentrera lämpliga ingrepp till dagkirurgiska centrum skapas stora volymer. Detta gynnar en utbildningssituation där den blivande specialisten snabbt kan få operativ mängdträning och därigenom snabbt erhålla en god färdighet att utföra de aktuella ingreppen. Det dagkirurgiska centrumets produktivitet mätt i antal operationer kan i viss mån påverkas av utbildningsuppdraget. Genom en god planering av utbildningen kan dessa effekter reduceras. Ett dagkirurgiskt centrum ger en unik möjlighet till utbildning. Samarbetet med Sahlgrenska Akademin bör prioriteras och utvecklas. Likaså är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionens dagkirurgiska centrum en förutsättning för att lyckas fullt ut med utbildnings- och forskningsuppdraget. Stora, homogena patientgrupper lämpar sig väl för klinisk forskning, till exempel när det gäller operationstekniker. Patienten bör ses utifrån ett helhetsperspektiv. Därmed kan forskning om alla delar av vårdprocessen ingå, alltifrån diagnostisk evaluering till utfall av olika kirurgiska ingrepp. Dagkirurgiska centrum lämpar sig dessutom mycket väl för studier av logistik och teambildning. Möjligheten till att skapa bra forskningsprojekt, som bygger på det ”dagkirurgiska konceptet” bör prioriteras. Arbetsgruppen rekommenderar att det tillsätts en forsknings-/utvecklingskoordinator på varje dagkirurgiskt centrum. Organisation och arbetssätt för bästa dagkirurgiska vård Den dagkirurgiska processen består av flera olika steg där varje del är nödvändig för en patientsäker och effektiv process. 1. Preoperativ bedömning: görs av operatör tillsammans med anestesiolog och kardiolog vid behov. 2. Operationsplanering: operationsprogram, lämplig bemanning och teknikutrustning för ingreppet, rätt material, information till patient och övriga berörda 3. Anestesibedömning: ordination av lämplig anestesi, möjlighet till preoperativt besök. 4. Preoperativ vård: förberedelse av patient, information om dusch och fasta. Information om tider och information om efterförlopp och början på rehabilitering 5. Anestesi/blockad, förberedning och utförande. 6. Operation, sterilgodshantering 7. Uppvakning med postoperativ övervakning och eventuella övernattningsmöjligheter 8. Postoperativ vård, hemgång: förberedelse för hemgång, utskrivningskriterier, recept, sjukintyg, träff med sjukgymnast vid behov 9. Information, ordination av smärtstillande medel, eventuellt återbesök Kompetens och resursbehov för den dagkirurgiska verksamheten Koordinatorer, receptionspersonal, personal på enhet som vårdar patienten före och efter operationen, operationsteam (operatör, operationssköterska, undersköterska, 11 anestesisköterska, narkosläkare), sterilcentral (diagnosspecifika färdiga set), ledning, instruktörer, IT-stöd, anpassade lokaler (samtalsrum, mobila vårdplatser inklusive skåp). Lokalbehov för den dagkirurgiska verksamheten Lokaler för väntrum, korttidsvård (vårdrum med britsar, toaletter och duschrum, samma lokaler kan användas för postoperativ vård), förberedelserum, operationssal, avveckling /diskrum, postoperativ vård (uppvakning, eftervårdsplats, vilrum med sköna stolar), övernattning Dagkirurgisk verksamhet utanför Göteborgsområdet För att i framtiden kunna svara upp mot de krav som en patientsäker dagkirurgi kräver måste befintliga resurser utnyttjas och verksamheten göras attraktiv för framtidens medarbetare. Det innebär att ta tillvara de lokala förutsättningar som finns i olika delar av Västra Götaland. Arbetsgruppens förslag delas därför upp i en del som rör sjukhusen utanför Göteborgsområdet och en del som rör Göteborgsområdet. I de tre delregionerna Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad finns olika förutsättningar att bedriva dagkirurgi. Förutsättningarna skiljer sig från Göteborgsområdet och det är därför viktigt att kunna utnyttja och utveckla dagkirurgin delregionalt. Nedan följer ett antal förutsättningar som gör att en viss variation mellan sjukhusförvaltningarnas sätt att bedriva dagkirurgi är nödvändig. Det ställer samtidigt stora krav på förvaltningarna att samverka kring den dagkirurgiska processen. Bärande principer för att utnyttja de lokala förutsättningarna Det ska finnas ett dagkirurgiskt centrum i varje del av regionen. Det är av stor vikt för patienterna att den dagkirurgiska verksamheten bedrivs på ett avstånd som möjliggör för patienten att resa till och från det dagkirurgiska centrumet under samma dygn. De befintliga resurserna ska tas tillvara, både fysiska investeringar och kompetens. Arbetsgruppen förutsätter att utbildning bedrivs och därför är de lokala förutsättningarna avgörande för hur detta kan organiseras och vilken kapacitet som det dagkirurgiska centrumet kan uppnå. Resurserna i form av stödfunktioner ser olika ut och det ställer krav på nivågruppering utifrån patientens status och ingreppets komplexitet. De lokala förutsättningarna skiljer sig också åt vad gäller möjligheten till preoperativt omhändertagande. För att säkra kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning ska volymer säkerställas för olika ingrepp. Koncentrera liknande ingrepp för att skapa goda förutsättningar för teamens kompetensutveckling och därmed en god kvalitet för de ingrepp som utförs. Dagkirurgi i Göteborgsområdet Denna rapport är en del av ett större arbete om den specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet. I detta arbete föreslås en utveckling av ett funktionellt sammanhållet närsjukvårdssystem utanför akutsjukhusen med specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska 12 centrum. Den läkare som möter patienten vid mottagningen på ett specialistsjukvårdscentrum opererar patienten på ett dagkirurgiskt centrum. Arbetsgruppen föreslår följande scenario Ett dagkirurgiskt centrum med stora volymer tillskapas utanför nuvarande akutsjukhus, någonstans i Göteborgsområdet. Centrumet ska vara helt skilt från akutsjukhusens verksamhet men skulle kunna lokaliseras i närheten av ett specialistsjukvårdscentrum. Denna högvolymsenhet föreslås ha inriktning mot olika dagkirurgiska specialiteter såsom ortopedi, handkirurgi (på hand), öron-näsa-hals-kirurgi, allmänkirurgi, urologi samt viss hudkirurgi. Vid Angereds Närsjukhus kommer dagkirurgiskt centrum att finnas som föreslås ha en inriktning mot barnkirurgi och gynekologi. Härutöver även övriga specialiteter såsom kirurgi och ortopedi. Alingsås Lasarett och Kungälvs sjukhus förutsätts utföra minst samma volymer inom de dagkirurgiska diagnoserna som i nuläget. SU föreslås också fortsätta med nuvarande dagkirurgiska volymer inom länssjukvårdskirurgi. Förutsättningar Det dagkirurgiska centrumet förutsätts vara skild organisatoriskt från akutsjukvården. Arbetssättet ska möjliggöra hög effektivitet med snabba flöden. Detta skulle till exempel innebära en anpassad schemaläggning. Centrumet föreslås innehålla 6-8 operationssalar. Hela processen förutsätter ändamålsenliga lokaler med förberedelserum, uppdukningsrum, operationssal, avvecklingsrum samt uppvakningsenhet med möjligheter till övernattning. Effektiva och patientsäkra processer kräver en väl utvecklad samverkan mellan dagkirurgiska centrum och specialistmottagningar på samtliga specialistsjukvårdscentrum men också med berörda akutsjukhus. Slutsatser • • • • • • • Arbetsgruppens bedömning är att 60 procent av all kirurgi kommer att kunna bedrivas i dagkirurgi 2020 med en lägre nivå för universitetssjukhus/SU (40 procent). Ovanstående bedömning förutsätter att fler patienter opereras i dagkirurgi med bättre logistik, väl utvecklade processer, bättre teambildning och en förbättrad kompetensutveckling. Verksamheten kan inte vara alltför diversifierad och ”alla” dagkirurgiska ingrepp/behandlingar kan inte utföras på alla dagkirurgiska centrum. Det är viktigt att ta hänsyn till sambandet mellan volym och kvalitet samt tillgången till stödfunktioner och kompetensförsörjning. Processer för så många åtgärder/diagnoser som möjligt bör identifieras och utvecklas. Utveckling av logistik i hela vårdkedjan bör prioriteras. Möjligheterna till forsknings- och utvecklingsprojekt som avser förbättrat flöde och logistik bör prioriteras i syfte att öka effektiviteten. Tre dagkirurgiska nivåer har identifierats under arbetet beroende på diagnos och patientens eventuella övriga sjuklighet. 13 • • • • • • • • Placeringen av ett dagkirurgiskt centrum vid eller utanför ett akutsjukhus spelar mindre roll men organisationen bör vara skild från akut verksamhet så att den dagkirurgiska verksamheten skyddas från ”akuta störningar”. Detta välfungerande arbetssätt finns sedan länge på Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby Närsjukhus. I ett tänkt närsjukvårdssystem i Göteborgsområdet med specialistsjukvårdscentrum och dagkirurgiska centrum finns det möjligheter att samordna kompetensförsörjning och på så sätt minska sårbarheten och dela på viss specialistkompetens. Möjligheterna till bra teambildning ökar likaså. Specialister som arbetar på specialistsjukvårdscentrum (öppenvårdsmottagning, preoperativ evaluering och post-operativa kontroller) ska operera patienter på dagkirurgiska centrum. De dagkirurgiska centrum som nu föreslås kommer att få en viktig roll i utbildning av blivande specialister inom opererande specialiteter inklusive anestesi och för blivande operations- och anestesisjuksköterskor. I samarbete med specialistsjukvårdscentrum sker också utbildning av andra personalkategorier. Genom en koncentration av lämpliga ingrepp till dagkirurgiska centrum kommer större volymer av operationer att kunna utföras och därmed kommer kvaliteten och resultaten att förbättras. Produktiviteten på det dagkirurgiska centrumet, mätt i antal operationer, kan i viss mån påverkas av utbildningsuppdraget men genom en god planering av utbildningen kan detta kompenseras. Arbetsgruppen föreslår att ett dagkirurgiskt centrum med höga volymer tillskapas utanför nuvarande akutsjukhus, någonstans i Göteborgsområdet. Centrumet ska vara helt skilt från akutsjukhusens verksamheter men skulle kunna lokaliseras i närheten av ett specialistsjukvårdscentrum. Dagkirurgi kommer även att bedrivas även vid Angereds Närsjukhus, Alingsås Lasarett och Kungälvs sjukhus samt vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Närsjukvårdscentrum 2014-05-06 Utgångspunkter i uppdragsbeskrivning ”Preciserat innehåll, omfattning och lokalisering” • Behandla tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen och ofta förekommande för individen. • Specialistmottagningar som anpassas och dimensioneras utifrån lokala behov. • En resurs för alla vårdcentraler i närområdet. • Inte innehålla operationssalar eller vårdplatser. • Kan finnas jourmottagning för allmänmedicin kväll/helg. • Överväga möjligheten av akut specialistmottagning dagtid/kväll. • Anpassad laboratorie- och radiologisk verksamhet. Arbetsgruppen • Marina Olsson, uppdragstagare • Madeleine Andersson, FSS • Barbro Hedin, HSNK • Mats Johansson, Regionkansliet • Jörgen Thorn, Närhälsan • Ida Wernered, ANS Utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården 121022 Framtidens hälso- och sjukvård Målbild: Utgår från ett invånar- och patientperspektiv • utveckla den nära vården • erbjuda goda möten • samverka gränsöverskridande • ta tillvara och implementera nya metoder • satsa på hälsofrämjande aktiviteter Framtidens hälso- och sjukvård En definition av närsjukvård: • Vanligt förekommande i befolkningen • Ofta förekommande för individen • Samhällsekonomiskt gynnsamt att driva lokalt • Kompetensmässigt möjligt att driva lokalt Närsjukvårdens uppdrag: • Hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserande, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande Framtidens hälso- och sjukvård Patient-processer: • förebyggande insatser och tidig upptäckt • patientfokuserad vård och tillgänglighet • effektiva och säkra vårdprocesser • arbetsfördelning och kompetensförsörjning Sjukvården ska finnas där människorna finns Närsjukvårdscentrum Göteborgsområdet • Hälsofrämjande och förebyggande insatser. • Behandla tillstånd vanligt förekommande i befolkningen och ofta återkommande för individen. • Förbättrad vård för individer med sammansatta behov. • Invånarnas/patientens behov av vård är styrande. • Resurs för vårdcentralerna i området. • Pat har tillgång till en sammanhållen vård (primärvården huvudingång) • Flödeseffektivitet genom systematik, nya arbetssätt och enhetlig vård. ”Vi har ingen färdig modell – vi modellerar” Vi vill • att huvuddelen av invånarnas vårdbehov ska tillgodoses av egenvård och primärvård med stöd av definierad samverkan med närsjukhuscentrum och/eller slutenvårdssjukhus. • ha ett ökat inflytande i vården från patienter och invånare. • att invånarna ska få hjälp utifrån sitt behov. • öka tillgängligheten (både i ledtid och omloppstid) i närområdet. • öka möjligheterna att förebygga kostsam vård primärt och sekundärt. • diagnostisera och inleda behandling snabbare. Vi vill uppnå det genom att • patienter/invånare är medaktörer i utvecklingen av en säker vård med hög kvalitet. • arbeta patient/kundinvolverat med gemensamma processer med definierade värden kopplat till kund, medicin och flödeseffektivitet. • arbeta med akutkonsultation till primärvården i samverkan med diagnostisk verksamhet i närsjukvårdscentrum. • stärkt närsjukvård med operationsmöjligheter på dagkirurgisk enhet. • arbeta med öppna data, som ökar dynamiken mellan invånare (att ta eget ansvar) och vårdgivare (att förbättra). • strukturerat och effektivt marknadsföra ett tydligt vårdutbud och hänvisningsbudskap gentemot invånare. • utveckla e-hälsotjänster ex självregistrering och bokningstjänster. • utveckla arbetssätt med hjälp telemedicin och ”ON Demand-tjänster”. För patienten kan det betyda • ökad trygghet • en sammanhållen vård med primärvården som huvudingång • bättre kunskap – möjlighet att påverka • snabbt omhändertagande • högre tillgänglighet – kortare väntetid än kraven idag • ökad känsla av kontroll • ökat handlingsutrymme att påverka sin hälsa och egenvård För generalisten/allmänspecialisten kan det betyda • snabb diagnostik med bedömning och behandling. • ökat handlingsutrymme. • få stöd av specialister med deras kompetens dag och kvällstid. • patienten kan få snabbare tid till specialist på ett NSC. För slutenvården kan det betyda • att uppföljningar kan göras av Närsjukvårdscentrum. • att slutenvården får färre ”primärvårdsfall”. • att läkarna i slutenvården får bättre stöd i den fortsatta vårdprocessen. ”Bra med närsjukvårdsuppdrag på flera ställen så vi vet vad vi kan remittera vart” Patienter med kroniska sjukdomar Från Vårdanalys kartläggning 2014, VIP i vården: • Stor andel personer med kronisk sjukdom har vårdkontakter i både primär- och specialistvård under ett år. Samordning mellan vårdnivåer är därför viktig. • Vanligt med flera kroniska sjukdomar och många patienter behöver specialistvård vid fler än en specialitet. Samordning mellan områden är därför viktig. Närsjukvårdscentrum kan bli en viktig pusselbit i att tillgodose vårdbehovet. Här finns kompetens kring flera olika, av det mest förekommande, sjukdomarna på samma mottagning. Med väl etablerat samarbete med både primärvård och slutenvård. Verksamhet för vuxna invånare Specialistområden på Närsjukvårdscentrum: Internmedicinsk bas med kardiologi, diabetesvård och lungmedicin inklusive diagnostik, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser. Allmän kirurgi, gynekologi, hud, neurologi, njurmedicin, ortopedi, psykiatri, smärtmottagning, urologi, ÖNH och ögon. Dessutom aktuell diagnostik och rehabilitering. Stämmer väl överens med konsumtionen av öppen specialistvård som finns tillgänglig. Undantag neurologi som har låga volymer och njurmedicin som ej särredovisats. Specialistområden anpassas till lokala förutsättningar. Verksamhet för barn och unga invånare Specialistområden på Närsjukvårdscentrum: Barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, neuropsykiatri inklusive diagnostik, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser. Eventuellt barn- o ungdomshabilitering Inriktning på områden som har stor betydelse för att stärka primärvårdens insatser. En sammanhållen struktur när det gäller fysisk och psykisk hälsa. Diagnostik Önskvärd diagnostik för komplett NSC: • Klinisk kemi • Bilddiagnostik med konventionell röntgen, klinisk kemi, ultraljud (buk), MR, CT • Behovet av endoskopier är viktigt Bilddiagnostik behöver utredas djupare avseende; behov och förutsättningar när det gäller utrustning, bemanning och bedömningar Akutbesök • Specialistteam på NSC har uppdrag att göra akutbedömningar under dagtid för primärvården. • Närakut kan lokaliseras till ett eller två NSC, med allmänmedicinskoch specialistkompetens, diagnostik med röntgen samt klinisk kemi. Främst dagtid. • Kan kombineras med Närakut/jourmottagning kvällar och helger. • Särskilt beakta behov av avlastning av ortopedin vid akutmottagningen SU/Mölndal. Då krävs tillgång till röntgen. Samband dagkirurgi • Stärkt närsjukvård, genom operationsmöjligheter. • Dagkirurgisk enhet utgör en resurs för NSC. • Dagkirurgisk enhet vara resurs för flera NSC. Exempelvis kan två NSC kopplas till en dagkirurgisk enhet. • Läkaren som möter patienten på NSC är också den som opererar patienten, även om det inte sker på samma NSC. Opererande läkaren följer patienten istället för tvärtom. • Diagnostik som kräver endoskopier hanteras på ett bra sätt. Förslag till lokalisering • Hisingen, nordöstra Göteborg och västra Göteborg • Centrala Göteborg, beakta att det finns många taxeläkare. • Ev 1-2 i Göteborgs kranskommuner. • Successiv uppbyggnad. • Utvecklingen behöver anpassas till det befintliga utbudet. • Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett har idag visst närsjukvårdsuppdrag. Närsjukvårdscentrum Förutsättningar inom HSN 5 • Frölunda specialistsjukhus lokaler ”döms ut” efter 2017 • Specialistbesöken sker främst vid: - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Frölunda specialistsjukhus - Hos privata specialister inom nämndområdet Ett NSC etableras i Västra och ett i Centrala Göteborg Närsjukvårdscentrum Förutsättningar inom HSN 11 • Capio Lundby sjukhus lokaler ”döms ut” efter 2017 • Specialistbesöken sker främst vid: - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Capio Lundby sjukhus - Hos privata specialister inom HSN 5 Ett NSC etableras på Hisingen Närsjukvårdscentrum Förutsättningar inom HSN 12 • Angereds närsjukhus är under uppbyggnad • Specialistbesöken sker främst vid: - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Angereds närsjukhus - Hos privata specialister inom HSN 5 Angereds närsjukhus får uppdraget att vara NSC i nordöstra Göteborg Närsjukvårdscentrum Förutsättningar inom HSN 4 • Väl utvecklad samverkan inom SIMBA. • Specialistbesöken sker till stor del på regionens sjukhus: - Kungälvs sjukhus - Sahlgrenska Universitetssjukhuset ev etableras ett NSC någonstans i kranskommunerna Närsjukvårdscentrum Förutsättningar inom HSN 7 • Samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun har utvecklats under lång tid • Specialistbesöken sker främst vid: - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Hos privata specialister inom HSN 5 Ev etableras ett NSC någonstans i kranskommunerna Viktigt att beakta • Forskning, utveckling och utbildning • Kommunikation med patient och invånare • Kommunikation mellan vårdgivare • Kompetensförsörjning • Taxe-läkarna • Ökad tillämpning av teknik
© Copyright 2024