Regionförbundsstämma
Regionförbundsstämma LRF Värmland Säffle 26 mars 2015 Arbetsordning vid regionstämman 2015-03-26 • Begära ordet. Ordet begärs genom uppvisande av nummerlapp. • Förslags- och rösträtt. Förslags- och rösträtt har fullmäktige. Dessutom har styrelsens ledamöter förslagsrätt i alla frågor utom sådana som avser den gångna tidens förvaltning, verksamhet eller val av revisorer. • Yttranderätt. Närvarande medlemmar har yttranderätt. Omedelbar yttranderätt under debatt tillkommer ledamöter av regionstyrelsen. Valberedningen har yttranderätt i valberedningsfrågor. • Votering. Votering skall begäras innan klubban fallit. Först görs en försöksvotering, dvs fullmäktige visar med sina nummerlappar vilket förslag som bifalls. Om ett eller flera fullmäktige inte delar ordförandes uppfattning, kan rösträkning begäras. Detta skall ske innan klubban faller. Vid rösträkning skall justerarna, med ev bistånd av speciella rösträknare, träda in och räkna rösterna. • Sluten omröstning. Används då votering begärts i personval. • Huvudförslag/motförslag. Regionstyrelsens förslag utgör alltid huvudförslag i av ordförande ställd beslutsproposition. Då regionstyrelsens föredragande eller regionordföranden tillstyrkt tilläggs- eller ändringsförslag framfört av ett fullmäktige betraktas förslaget som regionstyrelsens. Regionstyrelsens ursprungliga icke förändrade förslag kvarstår till följd därav ej som förslag. I de fall det finns flera motförslag i en votering, skall en omröstning först ske mellan motförslagen för att få fram ett motförslag att ställa mot regionstyrelsens huvudförslag. • Ändringsförslag. Fullmäktige kan bara lägga förslag till ändringar i besluts-att-satser, ej i yttrandetext. Förslag till ändrade att-satser och tilläggsatt-satser skall lämnas in skriftligt till presidiet. • Motionsbehandling. Liksom ovanstående är det fullmäktige som kan lämna ändringsförslag till ändringar i besluts-att-satser. Dessa lämnas skriftligt i motionsmontern och detta skrivs sedan in och visas upp på storbild efterhand som förslagen inkommer. Debatt kring motionerna sker i påverkanstorgen. Beslut och debatt om motionerna tas när fullmäktige återsamlas efter Påverkanstorget. • Reservation. Reservation skall inlämnas skriftligt direkt efter beslut. • Röstning. När ordförande har ställt proposition och röstning skall ske på densamma, skall fullmäktige ropa endast ja på det förslag man bifaller, på det som inte bifalls skall fullmäktige vara tyst. Inga nej-röster! Detta underlättar för presidiet att avgöra vilket förslag som vunnit. • Tidsbegränsning. Om presidiet anser det nödvändigt kan man införa tidsbegränsning av inläggen. • Tidsdisposition. Stämmans presidium äger rätt att fritt tidsdisponera inom dagordningen. Till Samtliga fullmäktige Inbjudan till LRF Värmlands stämma Härmed inbjuds Du som fullmäktige för din avdelning till regionförbundsstämman i Värmland Tosdag 26 mars 2015, kl 09.30-15.00, Medborgarhuset, Magasingatan 2 i Säffle 08.30 - 09.20 Fullmäktigeanmälan, kaffe och macka. 09.30 Stämman öppnas av regionförbundets ordförande Patrik Ohlsson Utdelningar av utmärkelser och belöningar Gäst Sara Helgstrand vice ordförande i LRF Ungdomen och ledamot av LRFs riksförbundsstyrelse Du som är fullmäktige och är förhindrad att närvara, kalla din ersättare eller kontakta din lokalavdelningsordförande. Bifogas föredragningslista, verksamhetsberättelse, motioner och styrelsens yttranden över dessa, samt reseräkningsblankett. VARMT VÄLKOMMEN Lantbrukarnas regionförbund i Värmland //Styrelsen Anteckningar 5 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Dagordning vid ordinarie årsstämma den 26 mars 2015 1. Stämman öppnas av regionförbundets ordförande Patrik Ohlsson kl.09.30. Utdelning av utmärkelser och belöningar: Bernhard Ekström: Agneta Bäckström, Säffle Norra Silvernål: Birger Hedberg, Kristinehamn Tore Lennartsson, Ullerud-Ransäter Sven Ringdahl, Södra Näset Staffan Myrenberg, Grums Göte Jakobsson, Säffle Norra Lena Svanström, Säffle Norra Ingrid och Gustaf Linders minnesfond: Håkan Lundquist, Aspsäter Årets lokalavdelning: Östmark Säffle Norra uppmärksammar Långseruds friskolas insats för Bonde i skolan Gäst: Sara Helgstrand vice ordförande i LRF Ungdomen och ledamot av LRFs riksförbundsstyrelse 2. Val av presidium vid stämman. a) ordförande, valberedningen föreslår Dag Rogne, Säffle b) vice ordförande, valberedningen föreslår Stina Höök, Säffle c) styrelsen anmäler stämmo- och protokollsekreterare Birgit Jönsson, LRF. d) förslag till två protokolljusterare tillika rösträknare…………..... ……………... 3. Fastställande av röstlängd. Fullmäktige skall anmäla sig innan stämman börjar och stämman tar ställning till om denna anmälningslängd kan utgöra röstlängd. 4. Godkännande av föredragningslista. 5. Fråga om stämman utlysts i behörig ordning. Stämman är utlyst genom kallelse till lokalavdelningarna 2014-12-16 och annons i Land Lantbruk, föreningsinformation vecka 9, 2015-02-27. Samtliga inrapporterade fullmäktige har erhållit personlig kallelse i samband med utskick av stämmomaterialet 2015-03-10. 6. Styrelsens verksamhetsberättelse för år 2014 (bilaga, anses föredragen i och med utskickad). 7. Revisorernas berättelse, Christina Bondesson och Torbjörn Andersson. 8. Fastställande av resultat- och balansräkning för 2014. 9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för verksamhetsåret 2014. 10. Beslut om arvoden Valberedningen föreslår stämman besluta om arvoden enligt LRF:s riksförbundsstyrelses PM angående arvoden till regionordförande och regionstyrelserna innebärande att ett fast årsarvode till regionordförande utgår med 1,5 basbelopp samt 3,50 kronor per medlem baserat på medlemsantalet vid verksamhetsårets slut samt att ett fast årsarvode till regionstyrelsen utgår med ett belopp motsvarande regionordförandes att disponera för ersättningar efter beslutad arbetsfördelning samt att följa riksförbundsstämmans beslut för dagarvoden och reseersättningar. 6 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland 11. Beslut om antal ledamöter i regionstyrelsen. Valberedningen föreslår stämman besluta att 12. styrelsen skall bestå av 7 (sju) ledamöter (idag 9). Val av styrelseledamöter - mandattid 1 år. Valberedningen föreslår stämman besluta att till styrelse för LRF Värmland till och med ordinarie stämma 2016 välja: Britt-Marie Nordqvist, Ekshärad, omval Catarina Nilsson, Säffle, omval Erik Forsberg, Kil, omval Karl-Axel Ström, Borgvik, omval Kikki Ahlstedt Karlsson, Kil, omval Ola Axelsson, Värmland Nysäter, omval Patrik Ohlsson, Kil, omval 13. Val av regionförbundets ordförande bland styrelseledamöterna – mandattid 1 år. Valberedningen föreslår stämman besluta att 14. Val av förtroendevalda revisorer jämte suppleanter – mandattid 1 år. Valberedningen föreslår stämman besluta 15. att till ordförande för LRF Värmland till och med stämman 2016 omvälja Patrik Ohlsson, Kil. utse revisorer till och med stämman 2016 enligt följande: Ordinarie Suppleanter Torbjörn Andersson, Årjäng, omval Henrik Lander, Molkom, omval Agneta Bäckström, Säffle, nyval Marie Larsson, Ölme, nyval Val av 4 fullmäktige jämte ersättare till riksförbundets stämmor. Valberedningen föreslår stämman besluta att som ordinarie fullmäktige till LRF:s riksförbundsstämma 26 – 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens och fram till och regionstämman 2016 utse Patrik Ohlsson, Kil Britt- Marie Nordqvist, Ekshärad Erik Forsberg, Kil Ola Axelsson, Värmland Nysäter samt att som suppleanter i turordning utse Catarina Nilsson, Säffle Erik Gustafsson, Kil Petra Abrahamsson, Molkom Henrik Nisser, Alster 16. Val av valberedning inför ordinarie regionstämma 2015 jämte val av sammankallande i valberedningen. 7 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Nuvarande valberedning har haft följande sammansättning: Linda Haraldsson, Väse Kajsa Forsberg, Molkom Lisbeth Svensson, Ekshärad Andreas Larsson, Ölme Nils-Erik Nilson, Värmlands Nysäter Kjell Olsson, Årjäng Anders Axelsson, Långserud Val av sammankallande i valberedningen. Nuvarande: Linda Haraldsson, Väse. 17. Behandling av de inkomna motionerna (enligt bilaga) kommer att genomföras med metoden Påverkanstorg. 18. Övriga frågor. 19. Stämman avslutas. 8 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland ÅRSREDOVISNING Lantbrukarnas Regionförbund i Värmland 2014 9 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Bondeledaren har förordet Det så kallade supervalåret satte stor prägel på mycket även för LRF under 2014. Politiker flyttade runt på olika stolar vilket gjorde att LRF Värmland plötsligt behövde en ny ordförande efter många goda år med Dag Rogne i täten. Patrik Ohlsson, Kil blev regionsstämmans val. Året som följde har mycket präglats av fyra V. Valet, vädret, vattnet och vargen. Redan i början på april tog vi många av partiernas toppkandidater i länet på en oförglömlig resa. Vi ville lära känna dem och låta dem lära känna oss inför de kommande fyra årens samarbete med att inför valkampanjen berätta om våra utmaningar och möjligheter. Vi besökte tre gårdar och med deras vardag som inramning beskrev vi effekterna av strandskydd, handelsgödselskatt, rovdjuren, nyttan för samhället med svensk djuromsorg och lågt behov av medicin osv. Det resulterade i goda kontakter för det fortsatta påverkansarbetet och att flera av deltagarna använde det de lärt sig under vår dag i sin valkampanj i bl a sociala medier med stor spridning av våra budskap. Valet innebar att vi fick nya riksdagsledamöter från Värmland och nya personer att lära känna i såväl region som kommuner. Vi är experter på landsbygdens och de gröna näringarnas möjligheter och utmaningar och våra politiker behöver oss för att hela tiden lära sig om detta. Att vara en resurs för dem är lika viktigt som att driva konkret påverkansarbete. Samma attityd till viktiga beslutsfattare och funktionärer försöker vi ha gentemot länsstyrelsen. Vi är inte överens om allt hela tiden men vi pratar ofta med varandra och under 2014 har vi ändå nått framgångar i de för den värmländska landsbygden så viktiga frågorna kring rovdjuren och vattnet. Inte så att vi är nöjda med de vargförvaltningsrutiner som kommit till stånd och besluten kring det utökade strandskyddet och effekterna kring olika vattenverksamheter, men flera steg i rätt riktning togs under 2014. Det utökade strandskyddet har minskat rejält jämfört med tidigare. Många tamdjur och hundar har tyvärr dödats av främst varg under året, men rutinerna för skyddsjaktsbeslut och licensjakt har fungerat, låt oss tro att det trots olika juridiska turer som återstår kan komma till en ordnad förvaltning då ju vargen nu inte längre kan anses hotad. Vädret är viktigt för i stort sett allt vi företar oss i våra företag. Vintern, våren och sommaren var fina ur de flesta aspekter. Goda odlings- och skördeförhållanden ända till slutet på juli. Sen följde en räcka väderhändelser som påverkade bygder, regionen och landet. Vi fick lära oss ett nytt begrepp. Fallvindar. I två stråk från Hammarö via Forshaga och Frykerud och vidare norrut mot Ekshärad och värst drabbade Gräsmark studsade stormen fram med fläckvis stor förödelse. Bara i Gräsmark föll närmare 400 000 m3sk. Någon vecka senare ville det liksom aldrig sluta regna med stora översvämningar i främst Ölme och Väse men även runt Karlstad. Bara några kilometer längre in från Vänern kom nästan ingenting. Broar och vägar rasade och stora arealer stod under vatten. Lika osannolikt var det när sedan i stort sett allt som varit dränkt gick att skörda. Våra kollegor i Västmanland drabbades ännu hårdare med den stora skogsbranden. En viktig påminnelse om naturens krafter men också om kraften i många människors gemensamma ansträngningar där LRF och bönder starkt bidrog till släckningen men också i det viktiga omsorgsarbetet efteråt. I höstas reste man i Halland en minnessten över stormen Gudrun. Väder sätter spår inte bara i naturen utan också i människorna. 2015 bär både nya och gamla utmaningar och möjligheter. Att lägga utmaningarna i knät på andra och själva ta tag i möjligheterna kan vara en strategi. Patrik Ohlsson ordförande LRF Värmland [email protected] 10 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Ett sammandrag ur LRF Värmlands verksamhet 2014 Medlemsavgifter från direktmedlemmarna till LRF inom LRF Värmlands område Ca 7 miljoner kronor (exkl moms) Medlemsantal6 755 (-28 personer) Ansluten åker 64 203 ha (-561 ha) av totalt potentialen 107 421 ha åkermark ägd av fysisk person i Värmland Ansluten skog 219 198 hektar (-3 069 ha) av potentialen 689 387 ha privat enskild skogsmark i Värmland Medlemsförmåner (4 % av medlemmarna i landet) Bilar, efterhandsbonus: 450 000 kronor Övrigt ca 250 000 kronor (ej mätt) Utbetalt på basliv- och basolycksfallsförsäkringar 1,7 miljoner kronor Basliv- och olycksfallsförsäkringens marknadsvärde Ca 2 miljoner kronor Löpande medlemsservice, samtalsstöd Ca 20 ärenden per dag, ca 3 800 totalt under 2014 Förtroendemannadagar och kvällar (styrelsen) 470 dagar och 112 kvällar Land lantbruks prenumerationsvärde Ca 7,8 miljoner kronor (exkl. moms) Genomförda Köksbordssamtal 25 företagare med familj, uppsökta 200 Arrenderådgivning fri, 30 minuter för ca 300 medlemmar a´ 800 kronor/tim 120 000 kronor/år Juridisk hjälp i intrångsärenden som lett till förbättrade avtal Svårbedömt men ändå positivt värde Medverkan i lokal/regional media 443 inslag, Retrievermätning (469 år 2013) 11 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Förvaltningsberättelse Årsstämma LRF Värmlands regionförbundsstämma 2014 hölls på Dömle herrgård i Deje den 20 mars. Huvudtalare var nye länsrådet Robert Andrén och LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson. Motioner 11 motioner hade inkommit från lokalavdelningarna. 4 motioner gick vidare till riksförbundsstämman på Sånga-Säby 27-28 maj och dess resultat följer här: Strandskydd som begränsar landsbygdsutveckling. Riksförbundsstämman beslutade att bifalla yrkandet och uppdra åt riksförbundsstyrelsen att uppvakta berörda departement för att nå en förbättrad tillämpning av strandskyddsreglerna. Uppdatering: LRF har i olika sammanhang arbetat med frågan under året och bland annat uppvaktat Miljödepartementet liksom relevanta riksdagsmän i frågan. Vi har även skrivit debattartiklar. Vi har haft viss framgång såtillvida att strandskyddsbestämmelserna ändrades hösten 2014 så att det blir lättare att upphäva skyddet vid de minsta sjöarna och vattendragen. Samtidigt gavs Naturvårdsverket ett uppdrag att föreslå förändringar så att strandskyddet inte alls ska omfatta de minsta vattnen. Denna har dock inte den nya regeringen gått vidare med. Vi ser ett stort behov att arbeta vidare för ytterligare lättnader i strandskyddslagstiftningen. Behåll LRFs basförsäkringar i medlemskapet. Motionen vill att LRF ser till att LRF:s basliv- och basolycksfallsförsäkring bibehålls. Riksförbundsstämman beslutade att motionen anses besvarad med vad riksförbundsstyrelsen anfört. Beslutet föranledde ingen ytterligare åtgärd. LRF skall arbeta för att starta Svensk mats egen butikskedja. Riksförbundsstämman beslutade att avslå motionens yrkande om en utredning kring en bondeägd butikskedja med svensk mat. Beslutet föranledde ingen åtgärd. Utmärkelser utdelade vid regionstämman Årets lokalavdelning: Säffle Norra. Motivering: LRF Säffle Norra har under lång tid varit en av Värmlands flitigaste avdelningar. De har byggt upp ett stort utbud med målsättningen att ha något som passar för alla. Det är också en engagerad avdelning som tar tillvara den kompetens som finns bland både gamla och unga medlemmar. Denna drivkraft gör avdelningen till ett föredöme, både i de bygder de verkar, och för LRFs varumärke som helhet. Bernhard Ekströmstipendiet tilldelades: Marie Larsson, Ölme. Motivering: Har varit förtroendevald i Ölmes lokalavdelning och är väldigt engagerad i nötköttsproduktionen, både i det egna företaget och i branschorganisationen. Silvernålar; LRF:s högsta regionala utmärkelse för oegennyttigt arbete i bondenyttans tjänst tilldelades: Tore Ohlsson. Motivering: Han har varit engagerad som förtroendevald i slakten från Scan Väst via Farmek. Styrelseuppdrag i Sveriges nötköttsproducenter. Suttit på slaktens mandat i valberedningen till LRF s regionförbundsstyrelse, även gjort många år i valberedningen till Värmlands Lantmän. Bengt Nyström Motivering: Han kom in i RLF i Stockholm i slutet på 50-talet och när han kom till Värmland var det för att starta fastighetsmäklaren Värmlandsgårdar. Han var verksam med dessa frågor i en tid när staten drev storleksrationaliseringen väldigt hårt och då jordbruket var kraftigt reglerat. Förändringsarbetet gick i motvind och i Georg Sandbus historiebok berättar han bland annat: ”Tidningarna var inte nådiga vad gällde jordbrukets framtid. Jag hade ett pressklipp där ett länsråd talade om att ingen skulle bo norr om Ekshärad efter 1984 och Årjäng skulle inte finnas på kartan. 5 % av arealen skulle 3 kvarstå, resten skulle vara skog.” Bengt har under de senaste åren varit en drivande kraft i LRF-seniorerna. 12 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Lena W Johansson Motivering: Hon har varit en engagerad styrelseledamot i LRFs avdelning GlavaStavnäs-Högerud. Har också ett stort intresse för häst (kallblod) främst fjordhäst där hon har varit engagerad i föreningen sedan 1999. Lisbeth Svensson Motivering: Hon har varit ordförande i lokalavdelningen i Älvdal och i kommungruppen i Hagfors. Har också varit sammankallande i regionens valberedning. Har haft ett stort engagemang för skogs- och mellanbygdernas jord- och skogsbruk. Har kämpat för och engagerat sig i allt från slakteridebatten i Värmland på 90-talet, till rovdjurs-politik och äganderätt. Hon visade också stort engagemang för medlemmarnas situation i samband med de stora skyfallen i Hagfors för ett tiotal år sedan. Stiftelsen Ingrid och Gustaf Linders minnesfond: Karin Granström, Fagerås Graverad tenntallrik och ett stipendium i form av en aktieportfölj. Motivering: Karin Granström tilldelas stipendiet för sina mångåriga insatser som rådgivare för Värmländska lantbruksföretagare. Hennes arbete har präglats av en bred kunskap och ett stort engagemang och hon har varit en eldsjäl både i sin yrkesutövning, och i det ideella arbetet för utvecklingen av framförallt nötköttsproduktionen. Regionstyrelsen Styrelsen för LRF Värmland, som sedan stämman den 20 mars utgörs av nio stämmovalda ledamöter, har under det gångna verksamhetsåret sammanträtt åtta gånger. Styrelsen har utgjorts av: Patrik Ohlsson, Kil, ordförande Karl-Axel Ström, Borgvik, vice ordförande Kristina Ahlstedt Karlsson, Kil Ola Axelsson, Värmlands-Nysäter Erik Forsberg, Kil Elsa Lund Magnussen, Karlstad Catarina Nilsson, Säffle Britt-Marie Nordquist, Ekshärad Johan Rydberg, Väse Revisorer Ordinarie revisorer har varit Christina Bondesson, Vålberg och Torbjörn Andersson, Årjäng. Revisorssuppleanter har varit Henrik Lander, Molkom och Stig Carlsson, Väse. Medlemsantal Antalet medlemmar 2014-12-31 var 6 755, 28 färre än vid förra årsskiftet. LRF Värmland minskade därmed för första gången på 18 år. LRF Värmland står dock fortsatt starkt i vår roll som företrädare för jord- och skogsbruket och landsbygden i länet. Fortsatt hög lokal aktivitetsnivå Under 2014 kan vi räkna in 65 avdelningsaktiviteter som LRF främst stött med kallelsehjälp, jämfört med 82 aktiviteter 2013. I kommungruppen finns en stor källa till medlemsnytta i framtiden. Lokal påverkan för den gröna näringens förutsättningar, oavsett tillsynsavgifter, biobränslen i kommunens pannor, vattenskyddsområden, vattendirektivet eller logisk mat i skolan, är centrala uppgifter för LRF. I frågor om fördjupade översiktsplaner, fiberförutsättningar, kommunal miljötillsyn, att kommunens resurser ska nå utanför 50-skyltarna och i många ämnen har 15 kommungrupper varit sina respektive medlemmars röst i kommunhusen. LRF Värmlands verksamhet tar fasta på det läge där våra medlemmar finns i dag. Vi arbetar med mål13 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland sättningen att uppmuntra och skapa goda möjligheter att i Värmland utveckla livskraftiga och lönsamma företag med bas i jord, skog och vatten. Det handlar om såväl traditionell produktion som nyföretagande. Det är medlemmen/företagaren som är vår utgångspunkt och det är resultatet av de många beslut våra medlemmar och deras familjer fortlöpande fattar som kommer att forma framtiden för vår näring. LRF Värmland fokuserar på den lokala nivån i LRF, på det kommunala arbetet där många av våra medlemmars vardagsnära frågor avgörs och där vårt inflytande i beslutsprocesser är av största vikt. Under 2014 inleddes arbetet med det så kallade LRF 2015 på allvar. Ett arbete som innebär att vi ska anpassa vår ekonomi med 100 miljoner i LRF:s kärnverksamhet till 2016. 20 miljoner ska sparas genom att baslivförsäkringen upphör, 40 miljoner ska sparas i verksamheten (15 % i LRF Värmland) och 40 miljoner ska medlemsavgifterna höjas (idag är de 200 miljoner kronor). Medlemsavgifterna började höjas i slutet av året. Det är tuffa förändringar i ett steg men görs för att säkra LRF:s verksamhet långsiktigt, inte minst mot bakgrund av att de sju dotterbolagen samlat inte levererat något nämnvärt koncernbidrag tillbaka sedan 2011. Medarbetare Sedan 2008 är personalen gemensam för LRF i Västra Sverige; Värmland och Västra Götaland enligt en överenskommelse mellan regionstyrelserna. Personalen har under året i ett första steg, i linje med nödvändiga besparingar i LRF 2015 minskats med fyra tjänster och består nu av: Oscar Abrahamsson, företagsutvecklare, utlånad på 100 % till riksförbundet för att bygga och driftsätta ett nytt medlemsregister Yvonne Andersén, kommunikatör, hemsidor, medlemsrekrytering Håkan Bergehall, företagarcoach, köksbordssamtal Mats Bergling, företagarcoach, köksbordssamtal, förtroendevaldas utveckling Lotta Bäckberg, kommunikatör, opinions- och konsumtionspåverkande kommunikation, bondeomsorg VG Sigrid ”Sissi” Fredberger, verksamhetsutvecklare, vattenfrågor, ekonomi och LRF Ungdomen Erik Evestam, verksamhetsutvecklare, Gröna sidan Värmland, infrastruktur, vindkraft, politiska spelregler Anna-Lena Holm, samordnare, support till de två LRF-regionstyrelserna, regionstyrelsernas sekreterare, nyhetsbrev Clara Hyltbäck, verksamhetsutvecklare, näringarnas politiska spelregler, Gröna sidan VG Christer Jansson, verksamhetsutvecklare, vattenfrågor Birgit Jönsson, verksamhetsutvecklare, äganderätt, elledningsfrågor, nationella och regionala villkor för företagandet Anette Karlsson, företagarcoach, köksbordssamtal Janne Landström, stf regionchef, jordbrukspolitik landsbygdsprogrammet, nationella och regionala villkor för företagandet och företagsutveckling, bondeomsorg Värmland Robert Larsson, regionchef, samordning, personal, förtroendevalda, ekonomi Eleonore Marcusson, verksamhetsutvecklare, naturvård, vatten och viltfrågor Petra Wirtberg, företagarcoach, köksbordssamtal Företagarutveckling För LRF Värmland är det avgörande att den enskilde medlemmen upplever att LRF:s serviceutbud är 14 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland personligt anpassat och stödjer dennes lönsamhet och utveckling. Vi hoppas och tror att LRF Värmland upplevs av många fler som en organisation som vill lyssna och vara en bra samtalspartner för dina tankar om din och ditt lantbruksföretags utveckling. Den uppsökande verksamheten riktad mot företagande har fortgått under 2014. Syftet med samtalen har varit att få företagaren att stanna upp och titta på de strategier och mål som ofta drunknar i vardagens alla göranden. Då uppsökandet av företagare har skett nästan uteslutande per telefon är det många fler än de som coachas som har fått frågan och ofta har även de samtalen behandlat strategier och mål även om det inte har lett till fler samtal. Vi har genom två utvärderingar frågat 250 företagare i Värmland och Västra Götaland hur de upplevt samtalen och vilka effekter samtalen har gett. De intervjuade uppger att samtalen ger både motivation och att de i samband med samtalen kommit till beslut att göra det de länge har gått och funderat på att göra. Av de 250 företagare som intervjuats efter genomförd process säger sig 70% ha fått en förändrad inställning, ny gnista och motivation, och 60 % har identifierat utvecklingsmöjligheter eller förändringar. Beakta att målgruppen till 80% säger sig aldrig tidigare ha pratat med företagarcoach, rådgivare eller liknande. LRF Värmland har medverkat i ett utvecklingsprojekt för mera mjölk i tankarna i Värmland som projektägts av HS men där även Växa Sverige, länsstyrelsen och LRF Konsult varit medaktörer. Bondeomsorg Bondeomsorgsgruppen har tyvärr fortsatt haft att göra under 2014. LRF vill ha goda relationer med länsstyrelsen i detta arbete, samtidigt som rollfördelningen oss emellan måste vara tydlig och klar. Kontakt med omsorgsgruppen fås genom Janne Landström på LRF, 0522-64 25 43. Äganderätt och näringspolitik För konkurrenskraftiga villkor för hållbar tillväxt i de gröna näringarna har vi haft beredskap i näringspolitiska frågor, såväl regionalt som nationellt. LRF Värmland har vid ett flertal tillfällen träffat riksdagsledamöter för att tydliggöra de gröna näringarnas frågor. LRF Värmlands målsättning är att alla livsmedel respektive kommun upphandlar till sina kök ska vara producerade i enlighet med svensk djurskydds- och miljölagstiftning. Melleruds kommungrupp tog under 2006 ett initiativ som kom att bli rikskänt som ett gott föredöme som många tog efter. Under 2014 blev Kristinehamn fjärde kommun i Värmland att besluta om att maten i deras offentliga storkök ska vara producerad i enlighet med reglerna i svensk miljö- och djurskyddslagstiftning. Vi har aktivt medverkat i LRF:s remissarbete till den EU-gemensamma jordbrukspolitiken CAP 2015. Genom detta arbete förstärktes det kommande landsbygdsprogrammet med ca 500 miljoner per år. Det syns tydligt att olika regioner ser olika på nyttan av olika delar i Landsbygdsprogrammet. LRF Värmlands linje om att företagsstöd ska nå ut till bonden i så oförvanskad form som möjligt har vunnit mark inom LRF. Det hittillsvarande läget där kompetensutvecklingspengar finansierat verksamhet inom statliga verk och myndigheter i stället för att satsas på till exempel investeringsstöd är inte bra. Förhoppningsvis kan vi baxa det en bit åt det hållet ytterligare i ett nytt landsbygdsprogram. Arbetet med en översyn av LFA-områdena har pågått under året och fortsätter in i 2015. En grundläggande aspekt är att vi måste ha enkla och väl genomtänkta regler för de olika stödformer som finns så att dessa blir enkla både att söka och gärna även att kontrollera. För att uppnå det krävs givetvis politisk vilja men dessutom måste LRF som organisation hela tiden göra en avvägning mellan enkelhet och exakthet i sina jordbrukspolitiska ställningstaganden. I ett mer företagsnära perspektiv är det sen väldigt viktigt att relationen mellan den kontrollerande myndigheten, länsstyrelsen, och lantbrukarna fungerar väl och i detta sammanhang spelar allt från den enskildes attityd till kontrollverksamhetens praktiska upplägg in för att i en vid mening skapa en klok kontrollverksamhet som i förlängningen även påverkar utbetalningstidpunkten för stöden. LRF ska därför 15 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland fortsätta att arbeta både nationellt och regionalt med inriktningen att länsstyrelserna och Jordbruksverket ska förbättra sina attityder och rutiner så att handläggningen kontinuerligt kan effektiviseras. LRF har haft betydande framgångar vad avser att få ändringar till stånd som medför tidigast möjliga utbetalning av stöden till lantbruket. Vi kan nu därför också konstatera att Sverige uppfyller de krav EU ställer på medlemsstaterna med mycket god marginal och att Sverige dessutom hävdar sig väl i detta hänseende vid en jämförelse med övriga medlemsstater. För konkurrenskraftiga villkor för hållbar tillväxt i de gröna näringarna har vi haft beredskap i näringspolitiska frågor, såväl regionalt som nationellt. Dispens från biotopskyddet för åtgärder inom jordbruket. Beslut klubbades i riksdagen och lagen gäller sedan den 1 september 2014. Nu kan man få dispens från biotopskyddet för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark. Tidigare sågs inte rationalisering av jordbruk som skäl för dispens. Det är en stor framgång för LRF:s påverkansarbete. Det innebär att åtgärden, att t ex ta bort ett dike eller en bit stenmur, skall beviljas dispens om den krävs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark. Bestämmelsen är tillämplig vid prövning av dispensansökningar i de generellt skyddade biotopskyddsområden som anges i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. LRF har varit mycket aktivt i debatten om det utvidgade strandskyddet i länet. I reportage, debattartiklar och nyhetsinslag har markägare och förtroendevalda beskrivit de brister som finns i det förslag som Länsstyrelsen arbetade fram. Vi har också gjort gemensam sak med många kommuner och andra organisationer som också de tyckt att det måste finnas en stark lokal förankring i hur strandskyddet tillämpas. Flera riksdagsdebatter har också hållits i detta ämne. Tillsammans har LRF lokalt och regionalt gjort ett stort avtryck i denna fråga och när beslutet fattades så har en lång rad markägare och kommuner överklagat. Arbetet fortsätter därför för att få denna utvecklingsfaktor ytterligare prövad. Vi kommer också fortsatt bevaka hur det utvidgade strandskyddet kommer hanteras i praktiken. LRF Värmland har säkerhetställt att jord- och skogsbrukets intressen beaktas i ärenden och beslut som rör viltets påverkan på lantbrukets produktion, exempelvis hjortdjurens bete på skog och gröda eller rovdjurens predation på tamdjur. Arbetet har skett genom mandatet ägare och brukare av jordbruksmark i Viltförvaltningsdelegationen, i det regionala viltolycksrådet och i samtal med tjänstemän vid myndigheter och med tjänstemän och förtroendevalda i olika organisationer. Genom stöttning till medlemmarna i form av kunskap om till exempel rättigheter i viltförvaltningen och tillhandahållande av verktyg som exempelvis avtal för upplåtelse av jakt eller förslag till stadgar för älgskötselområden medverkar regionförbundet till att öka markägarnas möjlighet till inflytande i viltförvaltningen. Att avsättning av mark för naturvårdsändamål bygger på frivillighet är viktigt för LRF. LRF Västra Sverige har därför fortsatt att stötta arbetet inom Komet i Dalsland där markägaren tar initiativet till avsättning av skog för naturvårdsändamål. Det är många samtal om intrång. Många handlar om markförläggning av elledningar och grävning för bredband. Framförallt de stora nätbolagens förslag till ersättning vållar upprörda känslor. Inte minst med tanke på att det är en engångsersättning. Det har kommit till LRF:s kännedom att bland annat flera stift, Sweaskog, Statens Fastighetsverk med flera kräver betydligt högre ersättningar än vad nätbolagen erbjuder vid intrång. LRF arbetar aktivt för att ledningsnätet skall kablifieras, helst tillsammans med övrig infrastruktur. Att få säker energiförsörjning eftersträvas av dem som verkar på landsbygden men att det ska ske genom breddning av ledningsgator och dålig ersättning är inte uppskattat. Glädjande nog kan vi konstatera att nästan alla, 96 %, lantbrukare i Värmland för fjärde året i rad fick sina utbetalningar i en tid som LRF drivit, d v s i början av december för gårdsstödet. 16 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland 2014 kommer att gå till historien som en ovanligt händelserik skogspolitisk tid. LRF och skogsägarföreningarna arbetar ständigt aktivt på flera sätt med detta. Den svenska skogsbruksmodellen är satt under lupp i och med att miljömålsberedningen under året har lämnat förslag på hur miljömålen kan nås. Beredningen ska utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder. Den för skogsbruket viktigaste delen är strategin för långsiktigt hållbar markanvändning. LRF Värmland har haft kontakter med såväl politiker i miljömålsberedningen som riksdagsledamöter för att lyfta framgångarna med den svenska modellen för skogsbruk med frihet under ansvar i skogspolitiken. I vattenverksamhetsutredningen har vi särskilt arbetat mot det orimliga i att småskaliga vattenkraftverk skall tvingas förnya sina miljötillstånd för hundratusentals kronor. LRF Värmland har under året deltagit i den bärighetsgrupp som jobbar med utveckling och uppgradering av det finmaskiga vägnätet. I den mån vi får in synpunkter från medlemmar som kan passa in i dessa program, har vi fört dem vidare till de på Trafikverket som sitter på detta ansvar. Den långsiktiga uppgiften blir att försvara bärighetsmedlens existensberättigande då de gör stor nytta för de gröna näringarna. I enskilda ärenden som handlat om intrång vid vägbyggnation har vi fört vidare dessa till LRF Konsults intrångsexperter som kan ta på sig dessa uppdrag såsom ombud för markägare. LRF har också avstämningar med Trafikverkets ledning för att diskutera hur dialogen i samband med intrång kan förbättras. Utbyggnaden av bredband går allt snabbare och LRFs roll är huvudsakligen att ge råd och stöd i markägarrelationen. Här kan vi konstatera att det finns stora brister på flera håll – vilket leder till onödiga och tidsödande konflikter. För att öka kunskapen och insikten deltar LRF i såväl lokala fiberföreningars markägarmöten, som i regionala forum där bredbandsutbyggnaden diskuteras. I fråga om markägaravtal, förespråkar LRF det avtal som LRF Konsults intrångsgrupp tagit fram. Det återfinns på www.fibertillbyn.nu. Vattenförvaltning Det nya åtgärdsprogrammet för implementering av vattendirektivet som skickades på remiss i slutet av året innebar starten på vår största näringspolitiska fråga 2015. Vi avsätter betydande resurser för att mobilisera i denna fråga med målet att få så många som möjligt att se hur galet detta förslag är enligt följande argumentation. Enligt LRF:s uppfattning avviker det svenska genomförandet från tanken bakom EU-direktivet. Sverige har inte uppfattat direktivets regelverk som en arbetsmetod och ett prioriteringsunderlag för medlemsstaternas vattenförvaltning utan har istället genomfört det som ett juridiskt normsystem. Vad vi känner till har den svenska modellen inte någon motsvarighet i övriga Europa. När systemet nu börjar framträda i sin helhet framstår det som oerhört komplext och svåröverskådligt samtidigt som det inte innehåller några tydliga funktioner för politiska avvägningar och prioriteringar. Den svenska modellen innehåller inga tydliga fördelar utan framstår som direkt olämplig. Det måste finnas en rimlig bördefördelning i vattendirektivet och inte, som nu är föreslaget, att fakturan i stor utsträckning ska betalas av landsbygdens befolkning. Minskning av fosfor som är den stora kostnadsposten(ca 50 miljarder kr) i åtgärdsprogrammet, har en historisk härkomst genom politiska beslut, behov av mat och historiska utsläpp från ett stort antal aktörer. Det är då inte rimligt att dagens markägare ska ta hela kostnadsansvaret. Om förslagets åtgärdsprogram skulle genomföras fullt ut kommer det att få långtgående konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion. Idag är den svenska självförsörjningsgraden nere på 50 %, vilket är lägst i hela EU. På en konkurrensutsatt marknad kan detta leda till att vår matkonsumtion i ännu högre utsträckning belastar andra länders vattendrag trots att vi har EU:s mesta och bästa vatten, rena jordar och friska djur. Sverige har valt en egen modell där direktivets alla olika mål och krav har fått status som miljökvalitetsnormer. Regleringen är oklar och risken är stor att de svenska kraven kommer att medföra långtgående rättsliga konsekvenser för enskilda och försämra företagens konkurrenskraft. Det svenska genomförandet avviker här från tankarna bakom direktivet. Vi kan redan se hur den småskaliga vattenkraften 17 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland slås ut av enorma administrativa kostnader. I stället hade det naturligtvis varit bättre att hitta praktiska lösningar i de enskilda fallen. Miljömålet god status enligt ramdirektivet får en betydligt större tyngd rent samhällspolitiskt än exempelvis de miljökvalitetsmål som riksdagen antar, eftersom Sverige har förbundit sig att anta åtgärdsprogram som syftar till att nå god status på våra vatten. Detta blir bindande för Sverige som medlemsstat. Kostnaden och möjligheterna att nå målen, och inom vilken tid det måste ske måste utvärderas mycket noga vid bestämmande av miljökvalitetsnormerna. Annars riskerar vi på sikt dra på oss mycket stora kostnader och begränsad utveckling av framförallt landbygden Det är därför mycket allvarligt att de samhällsekonomiska konsekvensanalyserna inte på något sätt uppfyller kraven i miljöbalken 5kap §6. Analysen ger inte ett tillräckligt underlag för att vattendelegationerna skall kunna fatta väl avvägda och rimliga beslut eftersom dessa analyser ska ligga till grund för eventuella undantag. Det finns inga förutsättningar att tillstyrka ett så omfattande beslut eftersom konsekvenserna och kostnaderna inte kan bedömas av de som berörs av beslutet. Vattendelegationerna är inte lämpade att göra de politiska avvägningar och prioriteringar som krävs. De har inte fått någon politisk vägledning och kan alltså inte göra några avvägningar. Här läggs omfattande förslag i mångmiljardklassen utan avvägningar mot andra samhällsintressen och myndigheten har heller inte ansvar för finansieringen. Finansiering hänskjuts till ansvariga myndigheter och kommuner. Nuvarande beslutsprocess utestänger i praktiken möjligheten för nödvändiga lokala och regionala samhällspolitiska avvägningar. Besluten om fastställande av åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer bör ytterst fattas av regeringen. Vattenmyndigheterna har begränsat direktivets viktigaste funktion för ett rimligt genomförande och den främsta möjligheten för att anpassa direktivets krav i förhållande till andra intressen. Vi kan se att inom enskilda kommuner kan verksamhetsutövare belastas med kostnader i miljardklassen vilket naturligtvis är helt orimligt. Vattenmyndigheterna måste sätta mindre stränga kvalitetskrav på vissa vattenförekomster med övergödningsproblem. Det svenska genomförandet har i alltför stor grad lämnat beslutanderätten till vattenmyndigheterna. Det saknas politiskt inflytande i beslutsprocessen och det är inte heller möjligt att överklaga besluten. Samtidigt är delegationernas tid och resurser begränsade. Detta innebär att många principiellt viktiga beslut i praktiken avgörs av enskilda tjänstemän utan möjlighet till insyn eller påverkan. Tillgängligheten av underlagsmaterial, Viss mm för allmänheten och berörda verksamhetsutövare är gravt undermålig. Det är nu som möjlighet finns att föra en diskussion om rimligheten av vattenförekomst miljökvalitetsnorm. När beslut är fattat finns ingen möjlighet till avvägningar. Att då göra underlagsmaterialet så svårtillgängligt är ur demokratisk synpunkt mycket alvarligt då konsekvenserna av beslutade MKN i enskilda fall kan få mycket långtgående konsekvenser. Det måste till en genomgripande förändring av arbetssätt där den lokala dialogen och beslutanderätten sätts i första rummet. Detta krävs för att bättre överensstämma med ramdirektivets krav på delaktighet. Direktivet uttrycker en vision om att medborgare och organisationer ska ”… spela en avgörande roll i arbetet med att få våra vatten rena och för att komma fram till beslut om de lämpligaste åtgärderna … måste olika intressen vägas mot varandra […] Ju mer öppenhet man har när mål sätts upp, åtgärder bestäms och rapportering skall göras, desto mer kommer man att genomföra direktivet med god vilja och desto större möjligheter får medborgarna att påverka inriktningen på skyddet”. Det svenska regelverket bör ändras så att ramdirektivets mål för ekologisk status formuleras som miljömål medan miljökvalitetsnormer reserveras för gränsvärden för lägsta godtagbara miljökvalitet. Detta för att också nå en samstämmighet med de nordiska länderna. Förtroendevaldas utbildning Vi har höjt kompetensen i Värmland. För att LRF ska ha framgångsrika förtroendevalda som leder och 18 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland utvecklar organisationen har vi startat arbetet med att kommungruppernas roll ska stärkas. Vi har utbildat nya förtroendevalda i avdelningar och kommungrupper. Vi har som organisation fantastiska möjligheter att stötta de medlemmar som vill växa i förtroendeuppdrag, och kan glädjas åt en relativt sett stark organisation på alla nivåer. I syfte att våra kommungruppsordförande ska uppleva sig ha ett tydligt uppdrag och vara trygg i sitt ledarskap har på försök 3 kommungruppsordföranden i Värmland erbjudits ledarskapscoaching. En positiv effekt är den uppskattningen alla visat över att få reflektera över sin ledarroll och engagemanget i kommungruppen. Detta oavsett om samtalen handlat om att utveckla sitt ledarskap och gruppen, att prioritera, eller att hitta någon som på sikt kan ta över. LRF Ungdomen Värmland Vi hade vid årets ingång 815 medlemmar och vårt mål var att bibehålla dessa. Vid årsmötet hade vi dock ökat till 847 medlemmar vilket är glädjande! Vi har haft träffar med ungdomspartierna, haft en VIP kväll på Maskin Väst, haft en föreläsning av Minna Gillberg och deltagit på Vårvisningen med egen monter. Vi har även varit med på regionala konferensen, regionstämman, ungdomens riksförbundsstämma, utbildning i avancerade dialogen, kooperativ konferens samt ordförandekonferens. Under hösten anordnade vi även en företagarkurs. Under året har vi haft 8 styrelsemöten och styrelsen består av 9 styrelseledamöter. Till ny ordförande efter Linda Haraldsson valdes Erik Gustavsson. Medlemsdialogen En av de viktigaste uppgifterna för den regionala LRF-organisationen är löpande medlemsservice i form av hantering av de frågor och problemställningar som hamnar på expeditionens bord. I detta arbete har vi en god hjälp av våra dotterbolag inom juridik, ekonomi och försäkringsservice. Expeditionerna i Karlstad, Borås, Skara och Uddevalla får i genomsnitt 80 samtal per dag vilket innebär att vi hanterar ca 15 000 olika frågeställningar per år. LRF Medlemsservice i Karlstad får in runt 200 samtal per dag och utöver alla mejl. Runt 40 000 mejl skickade personalen under 2014. Vad är det ett mått på, mer än aktivitet framför datorn? Jo att LRF är en organisation av människor som kommunicerar och att e-post är en väldigt bra kanal utöver det levande mötet, telefon, Facebook, Twitter och annat. LRF Värmlands gröna sida i Land Lantbruk har kommit ut i tio nummer under 2014. Målsättningen har varit att göra läsvärda artiklar och matnyttiga notiser från hela vårt område, lyfta fram kreativitet och framgångsrika företag på olika nivåer mm. Bland krönikörerna har vi lyckats få med människor med olika bakgrund, som bjudit på sina tankar kring landsbygden och dess verksamheter. Vi har agerat bollplank åt lokalt förtroendevalda vid framväxandet av ett antal andra debattartiklar, insändare och öppna brev. Vi har förstås också aktivt deltagit i debatten genom egna inlägg och repliker i lokala och regionala tidningar och etermedier. Under året har förtroendevalda på alla nivåer bjudits in att tipsa om ämnen både för gröna sidan och för debatt/insändare. Hemsidan har gjorts helt om under året och bidrar till ökad medlemsnytta vilket visar sig i att allt fler medlemmar använder vår sida. De regionala sidorna ökar antalet webbplatsbesökare. Och webbnärvaron ökar även genom våra aktiviteter på LRF Västra Sveriges Facebooksida som nu har fler än 3000 följare. Vi skickar ut nyhetsbrevet med aktuell information om vår verksamhet till 2 692 medlemmar i Värmland med till oss angiven e-postadress en gång i veckan. Marknadsdialogen Vårvisningen Alster 28-29 mars 2014. Vårvisningen är ett samarrangemang mellan LRF, LRF Konsult och Länsförsäkringar med gemensam monter i Lantmännens lokaler. LRF deltog med Bonde på köpet – ta reda på var maten kommer ifrån(mobil-appen) samt Vad gör LRF Värmland? 19 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Lillerudsdagarna 40 år! Jubileum! 30-31augusti 2014. Tema: uppleva, lära och kunskap. Årets tema i LRFs monter under Lillerudsdagarna 2014 var att få uppleva, lära och få med sig kunskap genom att aktivt svara på tre frågor i vår monter t ex 4 länders antibiotikaanvändning, x antal sprutor som var fördelade på 4 tallrikar och besökarna skulle placera rätt land vid rätt tallrik. En annan fråga var att genom att mäta storleken på en svensk grisbox med en EU-grisbox och på så sätt uppleva skillnaden. Ca 300 deltog i frågetävlingen. Ca 80 - 90 utställare medverkade under dagarna med bland annat aktiviteter som hundutställning, kaninhoppning och hunduppvisning samt tävlingslydnad, köruppvisning med häst, ponnyridning, riduppvisning Western vs Dressyr, polishundsuppvisning samt fårvallning, veterantraktorer och LRF:s KulTur med traktor och kärra. Vid Smaka på Värmland 27-28 september 2014 använde vi samma koncept som på Lillerudsdagarna. 655 personer deltog i frågetävlingen. Gårdsvärdsverksamheten i LRF Värmland har rullat vidare under året med 10 gårdsvärdar som tagit emot ett 60-tal grupper. 20 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Ekonomiskt utfall RESULTATRÄKNING 2014 2013 Medlemsavgifter 343 682 408 660 S:a intäkter 343 682 408 660 -343 682 -408 660 0 0 2014-12-31 2013-12-31 Andel LRF, förening u.p.a Kortfristiga fordringar 300 439 300 439 S:a tillgångar 739 739 300 439 739 300 439 739 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader REDOVISAT ÅRSRESULTAT BALANSRÄKNING Tillgångar Skulder och eget kapital Balanserat kapital Interna mellanhavanden LEAB S:a skulder och eget kapital Karlstad den 20 februari 2015 21 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Motioner och yttranden Regionförbundsstämma LRF Värmland Säffle 26 mars 2015 Motionsordning 1. Säffle Norra Vattendirektivet 2. Östra Ämtervik EU:s ramdirektiv för vatten 3. Kristinehamnsorten Kvarlämnade bilar 4. Fryksdalen Ökad försörjningsgrad 5. NyedRovdjursfrågan 6. Säffle Norra Varg 7. Östmark Varg - lokal förankring 8. Filipstadsbygden Licensjakt på varg 9. Östra Ämtervik Strandskydd och äganderätt 10. Älvdal Produktion och miljö 22 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Motion 1/2015 från Säffle Norra LRF-avdelning Orimliga vattenkrav stänger landsbygden Knappt har debatten om det utvidgade strandskyddet i länet tystnat, innan nästa våta filt skickas ut över landsbygden: Vattendirektivets åtgärdsprogram 2015-2021. För Säffles del omfattar det en lista på långt över hundra åtgärder till en kostnad på uppemot 400 miljoner kronor.Kostnader som helt och hållet drabbar landsbygdens markägare, verksamhetsutövare och invånare. De samrådsmöten som hållits har gett fler frågor, än svar. Å ena sidan sägs att de långa åtgärdslistorna bara ska ses som ungefärliga förslag som man inte ska ta så allvarligt på. Å andra sidan är Vattenmyndigheten tydlig med att det krävs rejäla tag för att nå målen. Vattenmyndigheten tycker att LRFs sammanställningar av kostnaderna är felaktiga. Men myndigheten kan ändå inte presentera några andra, mer korrekta siffror. LRFs stora engagemang i frågan leder också till viss irritation då samrådet ”främst är till för kommuner och andra myndigheter”. Det finns en lång rad invändningar mot alla de förslag som läggs. Varför ska det läggas miljarder i åtgärder mot övergödning i Värmland - när det knappt finns några problem med detta? Vilken blir den kulturella och biologiska effekten av att alla de vattendrag som påverkats av människan på kort tid ska ”återställas” till hur de såg ut för över 500 år sedan? Vem ska betala för detta mångmiljardprogram, och vilken nytta gör det för miljön när hela vår livsmedelsproduktion får lägga ner och maten istället får importeras från länder med långt lägre krav på miljö- och djurskydd? Vi vill se effektiva åtgärder där de gör som störst nytta. Därför vill vi jobba vidare med rådgivning och lokala samarbeten - precis som idag. Det är en metod som fungerat bra hittills och som kommer fungera även i framtiden. Vi kräver: att LRF arbetar för att Vattendirektivets åtgärdsprogram förkastas i sin helhet att arbetet med bra vatten startar om och återgår till den form den har idag med lokala samarbeten att motionen går vidare till riksförbundsstämman. Motionen antagen vid Säffle norra LRF-avdelnings årsmöte 9/2 2015. Styrelsen för Säffle Norra gm Ola Axelsson, Ordf. 23 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Motion 2/2015 från Östra Ämterviks LRF-avdelning EU:s ramdirektiv för vatten Vi har tagit del av Vattenmyndighetens förslag vad gäller åtgärder för att uppnå det som i Vattendirektivet kallas för ett bra vatten. Vi ställer oss frågande till om detta verkligen är rätt väg att gå, och om det är det bästa sättet att använda pengar på. Det är absolut viktigt att vi är rädda om vårt vatten. Vi har antagligen ett av de bästa vattnen i hela Europa – alla som varit utanför Norden vet att det inte alls är självklart att dricka vatten direkt ur kranen i andra länder till exempel. Självklart är det viktigt att bibehålla denna goda status – men är det väl spenderade pengar att jobba för att förbättra det ytterligare? I synnerhet då många av åtgärderna bygger på gissningar och antaganden. Gissningarna handlar dels om vilka utgångsvärden man räknar med – många av de data som finns är uppskattningar. Dels föreslås åtgärder som man inte studerat nyttan av, och dessutom är den miljökvalitetsnorm som vill uppnås i många fall helt tagen ur luften. De åtgärder som är föreslagna är inte finansierade utan vår tolkning är att det blir markägaren som tvingas investera i t ex kalkfilterdiken och våtmarker. Det är orealistiskt att en myndighet kan lägga fram ett så pass digert program, med konkreta förslag på åtgärder, utan att ha finansieringen klar! Hela paketet verkar mycket dåligt underbyggd och förberett, och dessutom har det presenterats på ett undermåligt sätt. Östra Ämterviks LRF-avdelning yrkar därför att LRF verkar för att Vattenmyndighetens förslag helt och hållet omarbetas till en hanterbar lista av underbyggda åtgärder, där resultaten går att värdera utifrån både finansiering och verklig effekt på vattenkvaliteten. Vi önskar också att motionen tas vidare till Riksförbundsstämman Styrelsen på uppdrag av årsmötet genom Jenny Nilsson, sekreterare 24 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Styrelsens yttrande nr 1 Motion nr 1 från Säffle norra lokalavdelning Motion nr 2 från Östra Ämterviks lokalavdelning Vattendirektivets åtgärdsprogram Motion nr 1/2015 från Säffle norra LRF-avdelning angående Vattendirektivets åtgärdsprogram Motion nr 2/2015 från Östra Ämterviks LRF-avdelning angående Vattendirektivets åtgärdsprogram Från Säffle Norra LRF-avdelning har det inkommit en motion som kräver att vattendirektivets åtgärdsprogram förkastas i sin helhet, att arbetet med bra vatten startar om med lokala samarbeten och att motionen går vidare till riksförbundsstämman. Östra Ämterviks LRF-avdelning yrkar att åtgärdsprogrammet omarbetas till en lista av underbyggda åtgärder. Styrelsen delar motionärernas oro om de åtgärdsprogram för bättre vattenkvalité som nu håller på att samrådas. Styrelsen anser att det finns många brister i processen, dialogen med berörda, brist på konsekvensanalyser, brister i finansering och en beslutsprocess som saknar viktiga politiska avvägningar mot andra intressen som att producera mat och förnybar energi. Sverige har som nation förbundit sig att arbeta för att god status ska uppnås i våra vattendrag genom antagandet av EU:s ramdirektiv för vatten. God status är en mycket hög målsättning då det innebär en liten avvikelse från ett opåverkat vatten. Sverige är förpliktat att ta fram ett åtgärdsprogram som syftar till att nå god status på våra vatten. Beslut tas sedan i dec av vattendelegationen. Åtgärdsprogrammet riktar sig till andra myndigheter som sedan kan välja styrmedel för att åtgärder vidtas för att nå god status. De styrmedel som kan komma ifråga är lagstiftning, ekonomiska stöd och rådgivning. Hur det slutliga utfallet blir är också då beroende av vilka val exempelvis jordbruksverket gör när de ska verkställa åtgärdsprogrammet. Avgörande för att besluten ska bli väl avvägda när vattendelegationen ska ta beslut om åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer är att bra analyser av förslagens konsekvenser är gjorda. Dessa analyser är avgörande för ställningstagande om undantag eller sänkta krav när det gäller att nå god status. Det som är oroväckande att vi inte sett några sådana analyser ännu av någon kvalité. Motionärerna lyfter fram att flera av föreslagna åtgärder saknar tillräcklig vetenskaplig grund. Åtgärder måste naturligtvis vila på vetenskaplig säker grund om myndigheterna överväger lagstiftningsåtgärder. Det måste vara grundläggande i en rättstat. Till sist vill styrelsen påminna om en av ramdirektivets grundartiklar: Ju mer öppenhet man har när mål sätts upp, åtgärder bestäms och rapportering skall göras, desto mer kommer man att genomföra direktivet med god vilja och desto större möjligheter får medborgarna att påverka inriktningen på skyddet. Styrelsen anser att det är ytterst angeläget vattendirektivet blir det samverkansprojekt som det är avsett att vara och inte nu som nu ett myndighetsprojekt där mindre och mindre insyn medges till allmänheten. Styrelsen föreslår stämman besluta att att 25 tillsända en riksstämmomotion med en uppmaning om att LRF verkar för att politiska avvägningar sker av folkvalda och att åtgärdsprogrammet blir till en hanterbar lista med väl underbyggda åtgärder där resultaten går att värdera utifrån finansiering och verklig effekt på vattenkvalitén samt tillsända en skrivelse till länsstyrelsen och vattenmyndigheten utifrån motionärernas synpunkter och stämmans diskussioner. Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Motion 3/2015 från Kristinehamnsortens LRF-avdelning Kvarlämnade bilar När en bil blir stående kvar efter en olycka eller haveri händer det alldeles för ofta att den blir kvarlämnad och det blir markägarens ansvar att få bort bilen. På laglig väg kan man inte få den borttransporterad, utan man får vädja till fordonsägaren att ta hand om den, vilket han/hon oftast inte vill eller kan. Det brukar sluta med att fordonet blir plundrat, sönderslaget och olja, batterisyra och glassplitter överallt och när det är en skrothög så får vi ta bort resterna. De senaste åren har det funnits möjlighet att ringa kommunen och de har ansvar för att ta bort bilen, men enligt lagen ska markägaren betala enligt kommunen. Detta är helt orimligt, att markägaren ska betala för andras brottsliga handlingar. Med anledningen av ovanstående föreslår vi regionförbundsstämman besluta att LRF både på läns- och riksplanet verkar för att ta fram regler, som gör det enklare att bli av med fordon, innan det blir en skrothög. att motionen skickas vidare till riksförbundsstyrelsen, eftersom detta är ett problem i hela landet. Motionen antagen av årsmöte i Kristinehamnsortens LRF den 20150209 Ordförande sekreterare Anders Wiklert Birger Hedberg 26 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Styrelsens yttrande nr 2 Motion nr 3 från Kristinehamns LRF-avdelning Rättsosäkerhet runt skrotbilar på landsbygden Motion nr 3/2015 från Kristinehamns LRF-avdelning angående dumpning av skrotfordon. Motionärerna vill att LRF arbetar för att det blir enklare att bli av med kvarlämnade fordon i markerna. Skrotningspremien avskaffades 2007 och sedan dess har antalet övergivna skrotbilar ökat. Det saknas idag ett incitament för en bilägare att skrota sin bil och detta har noterats hos såväl bilskrotarna, som hos organisationen Håll Sverige rent. Enligt en prejudicerande dom i miljööverdomstolen; MÖD § 2006:63, har man fastställt att en markägare inte är ansvarig för avfall som han inte själv har dumpat, eller gett någon annan tillstånd till att dumpa. Fastighetsägaren är inte heller ansvarig om han inte haft möjlighet att förhindra eller försvåra nedskräpningen. I praktiken har dock ansvaret ofta hamnat hos markägaren och rättsläget förefaller ännu osäkert. Frågan har varit föremål för flera utredningar och i augusti 2014 beslutade regeringen om att uppdra Naturvårdsverket att ånyo utreda ”hur kommuner och staten kan ersättas för sitt omhändertagande av övergivna uttjänta fordon där ägare inte går att finna” Av detta framgår att det huvudsakliga ansvaret faktiskt ligger på kommunerna och i andra hand Trafikverket och Polisen. Detta uppdrag ska vara redovisat i november 2015. Här behöver markägarperspektivet komma in och tidsperspektivet är viktigt. Det är ju inte acceptabelt att markägaren får stå för miljökonsekvenserna i väntan på att det utreds ”om ägaren inte går att finna” LRF behöver därför fästa än större intresse på Naturvårdsverkets utredning. Styrelsen föreslår stämman besluta att göra en skrivelse i detta ämne till riksförbundsstyrelsen samt att motionen därmed anses besvarad. 27 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Motion 4/2015 från LRF Fryksdalen Ökad självförsörjningsgrad av livsmedel i svenskt jordbruk I den oroliga värld vi lever i idag aktualiseras Sveriges låga självförsörjningsgrad. Den måste höjas, för att trygga vår tillgång på livsmedel. Självförsörjningen minskar. Fram till 1990 var Sverige i stort sett självförsörjande med såväl nöt- som griskött. Sedan 1990 har konsumtionen av nötkött ökat med över 50 %. Denna konsumtionsökning tillgodoses med en ökad import Idag är ungefär en tredjedel av grisköttet som äts i Sverige importerat, varav 40 % kommer från Danmark LRF Fryksdalen vill: att LRF centralt driver frågan om högre självförsäljningsgrad av svenska livsmedel. LRF Fryksdalen, Sunne den 11/2 2015 28 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Styrelsens yttrande nr 3 Motion nr 4/2015 från Fryksdalens lokalavdelning Självförsörjningsgrad av svenska livsmedel Motion nr 4/2015 från Fryksdalens lokalavdelning angående ökad självförsörjningsgrad av livsmedel i svenskt jordbruk I en motion till regionförbundsstämman framför Fryksdalens lokalavdelning krav att LRF ska driva frågan om högre självförsörjningsgrad av svenska livsmedel. Som stöd för argumentationen presenterar motionären uppgifter om hur de svenska marknadsandelarna på den inhemska matmarknaden haft en negativ utveckling under en lång följd av år. Regionförbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att utvecklingen av den svenska livsmedelsproduktionen är mycket bekymmersam. Dessa kurvor måste vända och den svenska livsmedelsproduktionen ska öka. Självklart vill vi också höja självförsörjningsgraden, men det är inget självändamål att den ökade produktionen ska avsättas på den inhemska marknaden så länge som importen framförallt består av lågprisprodukter. Att konkurrera med dessa varor innebär ytterligare prisdumpning av våra egna produkter. Vi behöver därför kraftsamla för att höja produkternas värde och att fortsätta att marknadsföra våra svenska mervärden nu när våra konsumenter – äntligen – efterfrågar och har upptäckt fördelarna med våra närproducerade/svenska produkter. Vi behöver också ta marknadsandelar på exportmarknaden med hjälp av svenska premiumprodukter. En höjd självförsörjningsgrad är självklart viktigt, inte minst när man ser oroshärdar i vårt närområde och i andra delar av världen. Klimatförändringar kan också förändra livsmedelsförsörjningen på jorden. Ansvaret för självförsörjningsgraden ligger dock inte hos oss jordbrukare utan på samhället och politikerna. LRF arbetar redan hårt med att marknadsföra våra svenska produkter och deras mervärden och även med att påverka våra politiker i dessa frågor. Styrelsen föreslår stämman besluta att tillstyrka regionens och riksförbundets fortsatta arbete och att motionen i övrigt anses besvarad 29 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Motion 5/2015 från Nyeds LRF-avdelning Rovdjursfrågan Under lång tid har frågan om vår utsatta situation vad gäller den okontrollerade ökningen av rovdjur och främst varg diskuterats här i Värmland. Ett riksdagsbeslut och en stor mängd brukarintressen på landsbygden ignoreras av tjänstemän på Naturvårdsverk o Länsstyrelser, och nu senast även på regeringsnivå, som tolkar lagen fritt efter sitt eget intresse. Målsättningen med riksdagsbeslutet var att det skulle ske en utglesning av varg där koncentrationerna var som störst. Detta har inte infriats, utan vår situation här i Värmland är f.n. ohållbar, när inte ens årstillväxten blev reducerad vid årets jakt, vilket många förutsåg innan jakten. Naturvårdsverket har även utformat ett regelverk för inventering och kvalitetssäkring som omöjliggör att alla vargar erkänns som i verkligheten existerar. Senaste jakten har bekräftat även detta när den planerade tömningen av revir misslyckades . Naturvårdsverkets tjänstemän som ensidigt fattar beslut med både ”hängslen och livrem” till rovdjurens fördel. Detta sker också på bekostnad av de djur och växter som i högre grad är utrotningshotade, men inte tillförs några resurser. Denna strategi utarmar sakta men säkert Sveriges glesbygd och fäbodbruk med de kulturtraditioner som utformats och även investerats för under århundraden. Verkligheten visar att samexistens mellan tamdjur och varg är en omöjlig kombination, även med s.k. rovdjursstängsel. Bara i Värmland har vargdödade/skadade tamdjur nu eskalerat med 140 får, 1 nötkreatur, 22 hundar för år 2014 enl. Länsstyrelsen och då finns inte 2 nöt medräknat som den drabbade besättningen tvingades slakta ut i efterhand. Viltvårdsdelegationernas (VFD) och därmed de olika organisationernas inflytande har också visat sig vara minimalt, när det i slutändan är länsstyrelsens tjänstemän som fattar beslut som kraftigt avviker ifrån de beslut de demokratiskt valda i VFD har fattat. De lugna dialogernas tidevarv tycks vara förbi när nya regeringen nu har gett signaler om önskade förändringar läs försämringar avs. vargförvaltningen, varför kraftfullare åtgärder och krav måste drivas av LRF som representerar djurägare och markägare! Riksförbundsstämman antog 2013 en Värmland-motion om ersättning för förlorade jaktvärden som ännu inte synes ha effektuerats i något krav från LRF!!! Varför? Frågor som motionen avser att LRF riksförbund måste driva med full kraft är: Att riksdagsbeslutets målsättning att utglesning av rovdjursförekomst skall ske där koncentrationen är störst, verkligen blir genomförd! Årets licenstilldelning och avskjutning motsvarade bara halva årstillväxten vilket innebär att vi kan förvänta oss ännu fler vargangrepp i år. att ställa krav om konsekvensanalys för de landsbygdsföretag som lider skada på olika vis av rovdjuren och en uppföljning av alla kostnader och intäktsbortfall som staten idag har övervältrat på den enskilde markägaren/djurägaren. Ex.vis rovdjursstängsel och merarbete för dess skötsel, alla indirekta kostnader vid angrepp, förlorade jaktvärden m.m att dessa ersättningar skall bekostas i sin helhet av staten och inte som fallet delvis är idag genom finansiering via de EU-medel som är avsatta för böndernas EU-ersättningar. att skyddsjakt på begäran av rovdjursdrabbad djurägare eller LRF skall bekostas av staten i sin helhet. att skyddsjakt skall kunna medges redan efter ett första rovdjursangrepp. att lagändring av § 28 begärs så att skyddsjakt även kan utföras på enskildes initiativ, ex.vis då eftersök på av rovdjur bortjagade tamdjur sker, skall det vara tillåtet att avliva rovdjur även utanför stängsel. 30 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland att en ny viltförvaltningsmyndighet övertar Naturvårdsverkets nuvarande åtagande vad gäller viltförvaltning. Och att det även skapas ett regelverk så att effektiv jakt kan ske. att tillsammans med närstående Europeiska bondeorganisationer begära ändringar i gällande Art & Habitatsdirektivet så att respektive land får beslutanderätt i rovdjursfrågor. Med begäran att motionen antas på lokalavdelningen för vidare befordran till regionstämman och Riksförbundsstämman. Ola Nilsson Henrik Tågmark Landsbygdsföretagare Nyeds LRF Styrelsens yttrande nr 4 Motion nr 5 Nyeds LRF-avdelning Rovdjursförvaltning Motion nr 5/2015 från Nyeds lokalavdelning angående nödvändiga förbättringar vad gäller rovdjursförvaltningen Från Nyeds LRF-avdelning har det kommit en motion som behandlar rovdjursförvaltningens många problemområden. Motionären yrkar att regionförbundet verkar för att riksdagens beslut om att vargstammen skall minskas i de mest rovdjurskoncentrerade områdena, att en konsekvensanalys genomförs som behandlar samtliga kostnader och att samtliga kostnader skall ersättas av staten. Vidare yrkar motionären att skyddsjakt skall kunna beviljas efter ett angrepp och att skyddsjakt på enskildes initiativ skall kunna användas utanför inhägnat område. Slutligen yrkar motionären att ansvaret för viltförvaltningen skall tillfalla en ny myndighet och att nödvändiga ändringar genomförs i Art- och habitatdirektivet samt att varje enskilt land skall ha bestämmanderätt när det gäller rovdjuren. Det är många viktiga aspekter som Nyeds LRF-avdelning lyfter och som behöver belysas. Vad gäller genomförandet av riksdagens beslut om att vargstammen skall tillåtas att glesas ut där rovdjurskoncentrationen är som störst finns en hel del kvar för myndigheterna att åstadkomma. Årets licensjakt innebär, om länsstyrelsens beräkning stämmer, att vargstammen i Värmland inför nästa år kommer att vara på en oförändrad nivå. Länsstyrelsen medger att de snarare underbeskattat än överbeskattat vargstammen inför årets licensjakt. Uppgiften för myndigheten är nu att utvärdera utfallet av licensjakten, göra en ny populationsuppskattning och därefter anpassa kommande licensjakt med syfte att verka mot Naturvårdsverkets beslutade inriktningsmål om 7 föryngringar för Värmland. Styrelsen kommer i dialog och genom Erik Forsbergs medverkan i länets Viltförvaltningsdelegation i första hand verka för att inriktningsmålet om 7 föryngringar uppnås snarast. När det gäller motionärens yrkan om en konsekvensanalys har SLU med anledning av propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) ett regeringsuppdrag som skall slutredovisas under året. Utredningen skall analysera hur rovdjursangrepp påverkar landsbygdsföretagens hela ekonomi genom att kartlägga kostnader, direkta och indirekta, för landsbygdsföretag, analysera alternativa ersättningsmodeller för lantbruksföretag samt utreda bidrag för förebyggande åtgärder vad gäller omfattning. LRF följer arbetet genom medverkan i den expertgrupp som är kopplad till utredningen. LRF kommer, beroende på de resultat utredningen kommer fram till, att använda rapporten i det fortsatta påverkansarbetet, som går i motionärens riktning. 31 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Yrkandet om att samtliga kostnader skall ersättas av samhället via viltskadeanslaget, och inte som nu delvis via landsbygdsprogrammet ligger väl i linje med den rovdjurspolicy som förbundsstyrelsen antog 2013-0319. I den fastslår LRF att rovdjursförekomst som leder till skada och skaderisk inte kan anses som normal affärsrisk och att de kostnader som skador och förebyggande av skador medför, fullt ut skall bekostas av staten via viltskadeanslaget. Regeringen har nyligen meddelat att de avser att öka anslagen för viltskydd, vilket LRF krävt länge. Även yrkandet om att staten skall stå för kostnader som uppstår i samband med skyddsjakt ligger väl i linje med organisationens hållning. Riksförbundet har uppmärksammat ansvarigt departement på problemet och regionstyrelsen för diskussionen med länsstyrelsen i Värmland. Lägsta kravet är att jaktledaren, som har ett mycket stort ansvar när det gäller utförandet av skyddsjakten, får täckning för sina kostnader via länsstyrelsen. När det gäller beslut om skyddsjakt är styrelsens uppfattning att antalet angrepp är irrelevant. Varje enskilt fall med specifika omständigheter behöver hanteras var för sig. Länsstyrelsen har även möjlighet att ta beslut om skyddsjakt på eget initiativ om stor risk för skada föreligger, det vill säga även innan ett angrepp skett inom ett område. Styrelsen verkar för att länsstyrelsen framdeles också skall ta sådana beslut jämte beslut om skyddsjakt efter angrepp. I de riktlinjer för skyddsjakt som länsstyrelsen tillsammans med Viltförvaltningsdelegationen håller på att arbeta fram anges inget antal vad gäller angrepp för när skyddsjakt skall beviljas. Syftet med 28 § i Jaktförordningen är att förebygga angrepp på tamdjur. Angreppet måste vara pågående eller omedelbart förestående och du måste försöka skrämma bort rovdjuret först. Reglerna gäller både innanför och utanför inhägnat område. Så länge man följer villkoren ovan ser styrelsen inget hinder för att paragrafen inte går att nyttja på det sätt som motionären yrkar. Den nyligen nedlagda jaktlagsutredningen föreslog att en ny viltförvaltningsmyndighet skulle inrättas och överta Naturvårdsverkets uppgifter. I riksförbundets yttrande till utredningen instämde styrelsen att uppgifterna behöver upplåtas till en annan myndighet. Detta särskilt med tanke på att förvaltningen vad gäller rovdjuren måste övergå från en förvaltning med bevarandefokus till en förvaltning som syftar till att aktivt förvalta och balansera arterna. Frågan om en förflyttning av ansvaret för viltförvaltningen från Naturvårdsverket till annan myndighet är fortfarande aktuell och viktig för LRF. I det arbetet ingår påverkan och bevakande av lagstiftning rörande viltförvaltning och antalsreglerande jakt. Slutligen motionärens yrkande om att driva frågan om genomförande av ändringar i Art- och habitatdirektivet samt varje lands rätt till beslut i frågor som rovdjursförvaltning. Miljökommissionären har fått ett tydligt uppdrag om se över både Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet, vilket är en historisk framgång som LRF är mycket nöjd över. Arbetet kommer att bevakas av LRFs kontor i Bryssel med stort stöd av riksförbundet. Målsättningen är att vargen som art inte längre ska klassas som strikt skyddad i bilagan till direktivet. Vad gäller varje lands bestämmanderätt vad gäller rovdjursförvaltning så behöver vi ha i åtanke att Sverige såväl genom riksdagsbeslut som åtaganden genom Bernkonventionen och Art- och habitatdirektivet samt Sveriges inträde i EU åtagit sig att hålla livskraftiga stammar av rovdjur. Rätten att förvalta rovdjuren och särskilt beaktandet av varje medlemslands specifika förutsättningar för att förvalta rovdjur med socioekonomisk hänsyn måste tillfalla varje enskilt land. Styrelsen föreslår stämman besluta att tillstyrka regionens och riksförbundets fortsatta arbete enligt vad som anförts ovan samt att motionen i övrigt anses besvarad med vad styrelsen framfört. 32 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Motion nr 6/2015 från Säffle Norra Miljöåtagande för betesmark kopplat till vargproblematiken. Betesmarker och isynnerhet naturbetesmarker framhålls ofta som oerhört betydelsefulla för den biologiska mångfalden. Under den senaste tioårsperioden har arealen betesmark i vårt land minskat med 20 %. Inom ramen för det nya landsbygdsprogrammet blir det, när den politiska processen är avklarad, möjligt att teckna nya femårsåtagande för skötsel av betesmark. Vargstammens okontrollerade tillväxt får många lantbrukare att tveka inför detta. Vi är på väg mot en situation där betesdrift blir ohållbar på grund av vargens framfart. Att inhägna all betesmark med vargsäkert stängsel är inte möjligt, både med tanke på anläggnings- och underhållskostnader. Det finns dessutom exempel på att angrepp har skett trots att godkänt rovdjurssäkert stängsel finns uppsatt. Lantbrukare som har gått in i femårsåtagande blir med automatik återbetalningsskyldiga om åtagandet inte kan fullföljas. Oron för detta kan få många att avstå från att gå in i nya åtaganden. Vargstammens explosion framtvingar därmed en avveckling av betesdriften. Det ter sig orimligt att lantbrukare, som tvingas upphöra med betesdrift på grund av att staten tappat kontrollen över vargstammens utveckling, ska drabbas av återbetalningskrav. Vi kräver att LRF Värmland, enskilt eller i samverkan med LRF-riks, skyndsamt tar upp frågan med Jordbruksverket i syfte att undanröja krav på återbetalning i de fall då betesdrift måste upphöra på grund av rovdjurstrycket. att LRF Värmland tar upp problematiken kring återbetalningskrav med Länsstyrelsen och med länets riksdagsledamöter. att motionen sänds vidare till LRF.s riksförbundsstämma. Acki Gauffin Motionen antagen vid Säffle Norra LRF-avdelnings årsmöte 9/2 2015. Ola Axelsson, ordf. 33 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Styrelsens yttrande nr 5 Motion nr 6/2015 Säffle norra LRF-avdelning Miljöåtagande för betesmark i områden med varg Motion nr 6/2015 från Säffle Norra lokalavdelning angående problematiken med att uppfylla miljöåtaganden för betesmarker i områden med varg Från Säffle Norra LRF-avdelning har det kommit en motion som behandlar den problematik som kan uppstå i områden med varg vad gäller att uppfylla miljöåtaganden kopplade till betesmarker. Motionären yrkar att regionstyrelsen verkar för att krav om återbetalning undanröjs i de fall betesdrift måste upphöra på grund av rovdjursförekomst och att styrelsen lyfter problematiken kring återbetalningskrav med länsstyrelsen och länets riksdagsledamöter. Möjligheten till att nyttja länets samtliga betesmarker genom hävd av tamdjur är en mycket viktigt fråga för styrelsen. Djurproduktionen står idag under stor press vad gäller lagstiftning och lönsamhet. Förekomst och angrepp av rovdjur är ytterligare en faktor som påverkar företagandet och lönsamheten vad gäller hållandet av tamdjur. För att motionärens yrkan om att kravet om återbetalning skall undanröjas krävs en dispens från villkoren vad gäller miljöåtagande för betesmark. Något undantag från villkoret går dock inte att åstadkomma eftersom kravet är att marken skall betas. I de fall där tamdjursägare på grund av rovdjursförekomst och/eller angrepp haft problem med att uppfylla miljöåtaganden kopplade till betesmarker har länsstyrelsen angett sanktionen till noll kronor. Styrelsen anser att länsstyrelsen agerande i dessa ärenden är fullgott. Vidare kommer styrelsen fortsätta att bevaka frågan så att länsstyrelsen fortsatt agerar på detta sätt. Med anledning av motionen har styrelsen genom en skrivelse till Jordbruksverket uppmärksammat dem på problematiken med rovdjursförekomst och betesåtaganden med yrkan om att Jordbruksverket ser över föreskrifterna, då det brådskar inför kommande åtagandeperiod. Djurägare med femåriga åtaganden vad gäller bete skall kunna gå ur åtagandet på grund av rovdjursproblematik utan återbetalningskrav för den del av perioden som åtagandet kunnat fullföljas samt att uppsägandet av åtagandet inte skall medföra någon sanktion. Styrelsen föreslår stämman besluta att 34 tillstyrka regionens och riksförbundets fortsatta arbete och att motionen i övrigt anses besvarad. Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Motion 7/2015 från Östmarks LRF-avdelning Varg - lokal förankring Att LRF ska jobba för att de som bor och är drabbade av rovdjurstrycket ska få delta i den lokala förankringen. Att Lst ska vara vår talesman känns fel då de i rovdjursförvaltningen är en av beslutsfattarna. Vidare krävs en snabbare process när det gäller kvalitetssäkring av varg så att den blir ett stöd för älgförvaltningsgrupperna, det har visats sig att inom de vargrevir som jakt tillåtits så är antalet djur kraftigt felberäknade, reviren innehåller fler djur än vad som beräknats. Undertecknad vill att LRF Värmland driver denna fråga till högsta instans inom LRF för att snabbt få till de ändringar som är nödvändiga. Östmark den 30/1-2015 Lennart Persson 35 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Styrelsens yttrande nr 6 Motion nr 7/2015 Östmarks LRF-avdelning Vargförvaltning Motion nr 7/2015 från Östmarks lokalavdelning angående lokalt deltagande i lokal förankring av rovdjursförvaltningen och kvalitetssäkring av varginventering Östmarks LRF-avdelning har skickat en motion till regionförbundsstämman angående yrkan om att lokalbefolkningen bereds deltagande i den lokala förankringen av rovdjursförvaltningen. Vidare yrkar motionären att statens uppgift om kvalitetssäkring av varg effektiviseras så att inventeringen kan användas som ett verkligt stöd för älgförvaltningsgrupperna. Inventeringen av varg i Sverige är bland den med minst avvikelser i världen, men som med all populationsuppskattning av vilt råder osäkerheter. Som vi alla mycket väl vet väcker rovdjuren mycket känslor hos lokalbefolkning, organisationer och allmänhet. Styrelsen ser det därför som viktigt att inventeringsmetodiken och kvalitetssäkringen håller en mycket hög nivå. Trots detta såg vi under vinterns jakt att det var stora avvikelser i det antal som uppskattats och det verkliga. Detta är mycket olyckligt och gör det svårt att bedriva en bra förvaltning. Inventeringsmetodiken, som är gemensam för samtliga län samt för Norge, är hårt styrd för att resultaten skall vara jämförbara mellan områden och över tid. Inventeringarna är främst inriktade mot de reproducerande paren, och därför verksamheten koncentrerad till den period då det finns möjlighet att särskilja paren från övriga vargar, det vill säga då det under vinterperioden är mest sannolikt för snötäckt mark. Strax efter avslutad inventeringssäsong i april kan man räkna med att inventeringsresultatet stämmer allra bäst överens med verkligheten (om inte problem som exempelvis en snöfattig vinter påverkat genomförandet). Efter det sker det dock en hel del; nya kullar föds, fjolåringar vandrar ut eller in, nya revir etableras och individer dör. Styrelsens åsikt är därför att älgförvaltningsgrupperna behöver ha en nära och god dialog med länsstyrelsen vad gäller inventeringsresultat för att ha möjligt att beakta vargens påverkan på älgförvaltningen. Styrelsen är väl medveten om svårigheterna vad gäller Värmland med tanke på det stora antal revir och att älgförvaltningsområdena i olika stor utsträckning berörs av flera vargrevir. Kunskapen som älgförvaltningsgrupperna måste få ta del av är hur stor del av reviret eller reviren som ingår älgförvaltningsområdet. Utifrån det går det sedan att i genomsnitt räkna ut hur många älgar som årligen kommer tas av varg. Forskningsresultat visar att ett vargrevir, oavsett flockstorlek, tar 120-140 älgar om året. Det är av yttersta vikt att älgförvaltningsgrupperna får tillgång till ett adekvat underlag för att på så sätt ha bästa möjliga förutsättning till att älgpopulationen förvaltas efter rådande foder- och betesskadesituation. Vargproblematiken får inte medföra en negativ kvalitet eller produktiv älgpopulation, men det är även av yttersta vikt att ingen överskattning av vargarnas påverkan på älgstammen sker med risk för ökade betesskador som följd. I Viltförvaltningsdelegationen, där mandatet ägare och brukare av jordbruksmark representeras av Erik Forsberg, diskuteras såväl inventeringsmetodik som inventeringsresultat i syfte att säkerställa att inventeringen håller en hög kvalitetssäkring. Vid Viltförvaltningsdelegationens sammanträden finns möjligheten att föra diskussionen om effektivisering av kvalitetssäkringen. Frågan om införande av trenduppskattning över tid för rovdjuren, liknande den som görs i älgförvaltningen, bör även diskuteras i Viltförvaltningsdelegationen. Det skulle kunna fungera som ett komplement till kvalitetssäkringen, särskilt vid de tillfällen det uppstått svårigheter vid genomförandet av inventeringarna. Styrelsen har även lyft frågan om införande av trenduppskattning samt kontinuerlig insamling av vargspillning genom en skrivelse till riksförbundet med yrkan om att påverka Naturvårdsverket. Vad gäller det lokala deltagandet så ser styrelsen det som ytterst viktigt att länsstyrelsens tjänstemän, rovdjursspårare och besiktningspersonal välkomnar ett lokalt engagemang och att de är positiva till framåtsyftande samarbete med lokalbefolkningen. Dock är länsstyrelsen den ansvariga myndigheten för förvaltningen av rovdjuren i länet, vilket innebär att de även har uppdraget att uttala sig i ärenden som rör rovdjursförvaltningen. Dock måste det givetvis göras med respekt för lokalbefolkningen och de näringsverksamheter som påverkas av rovdjursförvaltningen. Styrelsen föreslår stämman besluta att 36 motionen anses besvarad och behandlad med vad styrelsen anfört. Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Motion nr 8/2015 från Filipstadsbygdens LRF-avdelning Ang licensjakt på varg Den nyligen genomförda licensjakten på varg visade tydligt att det finns en tillräcklig stam för jakt. Inom vissa områden har man skjutit fler vargar än som enligt gjorda inventeringar skulle finnas och det fanns dessutom vargar kvar inom reviret efter avslutad jakt. Det tyder på att myndigheterna uppskattning av stammens storlek har varit kraftigt underskattad. Årets jakt motsvarar inte alls stammens tillväxt. Att jakten blev lyckosam och genomfördes på ett etiskt bra sätt har naturligtvis inte hindrat diverse organisationer från att på alla tänkbara sätt försöka sabotera demokratiska beslut som är fattade i Sveriges riksdag. När inte diverse juridiska finter hjälpte så har Sveriges regering lyckats få frågan begravd i en utredning. Verkligheten stämde tydligen inte med kartan och då får man skriva om kartan ännu en gång. Det är tråkigt eftersom den nuvarande utvecklingen gav ett visst hopp om att äntligen få någon ordning på rovdjurspolitiken. En del organisationer och politiska partier vägrar hårdnackat att myndigförklara Sveriges landsbygdsbefolkning som får ta alla problem och vars djurhållning och även fritidsaktiviteter nästan omöjliggjorts. Problemen blir ju dessutom små när man befinner sig på bekvämt avstånd från verkligheten. Skall rovdjurspolitiken än en gång tillåtas haverera? Filipstadsbygdens LRF-avdelning föreslår att Länsförbundet tillstyrker motionen och uppmanar Riksförbundet att ännu kraftfullare markera mot det försök till sabotage som nu pågår. att LRF-Värmland kräver en utökad jakt till nästa säsong på åtminstone 50 djur och att den omfattar även östra Värmland. Filipstadsbygdens LRF-avdelning 37 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Styrelsens yttrande nr 7 Motion nr 8/2015 Filipstadsbygdens LRF-avdelning Licensjakt efter varg Motion nr 8/2015 från Filipstadsbygdens lokalavdelning angående tilldelning av varg inför licensjakt och försök till sabotage vid genomförande av licensjakten Från Filipstadsbygdens LRF-avdelning har det kommit en motion som behandlar tilldelningen av varg inför licensjakt samt de försök till sabotage under den nyligen genomförda licensjakten efter varg. Motionären yrkar att regionförbundet verkar för en tilldelning om minst 50 vargar inför licensjakten 2016 samt att riksförbundet kraftfullt markerar emot försök till sabotage av genomförande av beslutade licensjakter. Som motionären så väl beskriver så har årets licensjakt genomförts väl. Det är även riktigt att länsstyrelsen troligen har underbeskattat stammen. Även om Sverige är ett föregångsland när det gäller inventering av varg så vilar även vargförvaltningen som all annan viltförvaltning på mer eller mindre säkra populationsuppskattningar och beräkningar av mortalitet. Spårningsförhållandena i södra delen av länet var dåliga inför tilldelningen. När länsstyrelsen tog beslutet om licensjakt saknades därför aktuella uppgifter om antalet vargar i respektive revir. Tilldelningen till licensjakten beslutades därför utifrån genomsnittlig gruppstorlek. Länsstyrelsen uppger själva att det är mer troligt att de underbeskattat stammen än att de överbeskattat populationen. Uppgiften som länsstyrelsen nu har är att utvärdera licensjakten, göra en ny populationsuppskattning och därefter anpassa kommande förvaltningsåtgärd utifrån tillkommen kunskap, precis så som en adaptiv förvaltning skall fungera. Naturvårdsverket har beslutat om regionala miniminivåer för rovdjuren. För Värmlands län innebär det en miniminivå om 11 föryngringar med en förvaltningsinriktning mot målet 7 föryngringar. Styrelsen kommer i dialog och genom Erik Forsbergs medverkan i länets Viltförvaltningsdelegation i första hand verka för att inriktningsmålet om 7 föryngringar uppnås, vilket innebär att tilldelningen till licensjakterna de kommande åren behöver öka. Styrelsen kommer även att verka för att kommande beslut om licensjakt omfattar hela revir snarare än ett visst antal vargar. Det är endast då jakten når sitt fulla syfte och det är också det som är bäst ur djuromsorgsperspektiv. Det är sorgligt att demokratiskt fattade beslut inte accepteras och respekteras av somliga grupper i samhället. Yttrandefriheten är en grundbult i vårt demokratiska rättssamhälle, men yttrandefriheten får inte agera som skydd för illegala handlingar oavsett form och art. Styrelsen vill uppmanna samtliga som upplever försök till sabotage, illegalt intrång samt andra liknande brott mot jaktförordningen att polisanmäla händelserna. Såväl regionförbundet som riksförbundet tar starkt avstånd från sådana illegala handlingar, vilket vi markerar och framför i olika sammanhang till allmänhet, myndigheter och politiker. Styrelsen föreslår stämman besluta att 38 tillstyrka regionens och riksförbundets fortsatta arbete och att motionen i övrigt anses besvarad. Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Motion 9/2015 från Östra Ämterviks LRF-avdelning Strandskydd och äganderätt Vi har under förra året sett förslag på utökat strandskydd för Värmland. Vi förstår inte hur förslaget ska ge oss och länet den utveckling som vi behöver och förslagsställaren menar. Även det reducerade förslaget försvårar för de gröna näringarna och minskar möjligheten att bygga och bo på landsbygden. I vår del av landet kan med fördel det generella strandskyddet helt tas bort och varje bygglovsansökan behandlas separat. Bygglovskontoren kommer ändå inte översvämmas av ansökningar. Problemet med låga marknadsvärden på bostäder i glesbygd ger låg säkerhet för låntagare och försvårar nybyggnation. Endast i mycket fina lägen håller en nybyggd villa samma värde som det kostar att bygga. Varför får vi inte använda våra naturresurser? Hur kan staten besluta att mark som idag kan bebyggas, och därmed betinga ett högre pris, ska för alltid fråntas detta värde utan att ersätta markägaren? Hur ska markerna hållas öppna och erbjuda utsikt och friluftsliv om man försvårar möjligheten att hålla djur inom strandskyddat område? Är landsbygden till för alla utom just de som bor på landsbygden? Orörd mark ska fortsätta vara orörd. Vad är orörd mark? All mark har använts på något sätt under alla år. Har den använts för riktigt länge sedan har den andra skydd som även dessa försvårar för jord- och skogsbruk samt för byggnation. Östra Ämterviks LRF – avdelning föreslår att 39 strandskyddet helt avskaffas i glesbygd och ersätts med separat handläggning i varje ärende. Vi föreslår också att man ska ta större hänsyn till de idag boende på landsbygden och underlätta deras fortsatta boende och verksamhet istället för att leta fornminnen som kan försvåra densamma. Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Styrelsens yttrande nr 8 Motion nr 9 Östra Ämterviks LRF-avdelning Strandskyddet och äganderätten Motion nr 9/2015 från Östra Ämterviks LRF-avdelning angående strandskydd och äganderätt Motionen vill att strandskyddet helt avskaffas i glesbygd. Strandskyddet vållade en het debatt i Värmland under 2014. Länsstyrelsen fick hård kritik för att den inte tog tillräcklig hänsyn till landsbygdens utveckling och tack vare bland annat LRF:s arbete så sjönk arealen skyddad mark kraftigt från remiss till beslut. Dock kvarstod många områden som är lämpliga att utveckla runt våra stora vattendrag. Exempelvis runt Vänern, Klarälven och Frykensjöarna. Därför blev det också ett 100-tal överklagningar av beslutet, varav åtta var kommuner. Att hälften av kommunerna överklagade beslutet vittnar om att beslutets legitimitet kan ifrågasättas. LRFs utgångspunkter var att inget strandskydd i Värmland behövde utökas, att åkermark inte ska ha strandskydd och att jord- och skogsbruk – oavsett storlek – inte ska begränsas. Styrelsen har dock inga problem med att gå ännu längre och kräva att även den grundläggande nivån på 100 meter ska avskaffas på landsbygden. Detta skulle vända på bevisbördan där det generella skydd – som idag inte behöver motiveras – ersätts med en process där särskilt skyddsvärda områden kräver ett detaljerat underlag för att underkastas ett skydd. Detta skulle sända en signal om att landsbygden får förtroende att ta vara på sin potential. Styrelsen bedömer inte att det finns risk för överexploatering av landsbygden, då kommunerna behåller sina avvägningsinstrument i bygglovsprocessen. Styrelsen föreslår stämman besluta att att 40 tillsända strandskyddsdelegationen en skrivelse i ärendet samt skriva en riksstämmomotion utifrån styrelsens yttrande och stämmans diskussioner. Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Motion nr 10/2015 från Älvdals LRF-avdelning Produktion och miljö Sveriges riksdag har beslutat om jämställda mål för miljö och produktion i vårt land. Det är vanligt att miljökonsekvensbeskrivningar krävs för olika verksamheter, däremot krävs aldrig någon motsvarande beskrivning av konsekvenser för bortfall av produktion, då miljömålen ska uppnås. Från Älvdals LRF-avdelning önskar vi att LRF väcker och driver frågan om att varje åtgärd som kräver en miljökonsekvensbeskrivning, också skall åtföljas av en produktionskonsekvensbeskrivning. Inskränkningar i brukandet av våra fastigheter (och även i andra miljöer) har alltid en dold kostnad, inte sällan i form av minskad produktion, färre arbetstillfällen o d. Älvdals LRF-avdelning anser det vara viktigt att även dessa fakta redovisas då beslut ska tas, så att hela bilden med både plus- och minusposter finns. Det kan inte vara ointressant att veta konsekvenser för både miljö och möjligheter till produktion och arbetstillfällen när t ex reservatsbildningar sker. Även vid etablering av nya viltarter, ska den totala påverkansbilden beräknas och vägas in i beslutsprocesserna. Eftersom produktion och miljö som sagt ska vara jämställda mål, måste enligt vår mening båda parametrarna finnas redovisade innan beslut kan tas i ett ärende. Älvdals LRF-avdelning yrkar att LRF Värmlands årsstämma beslutar i enlighet med ovanstående förslag, samt att regionstyrelsen därefter formulerar en motion i enlighet med ovanstående, samt sänder denna vidare till LRFs årsstämma 2015 för vidare behandling. 41 Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Styrelsens yttrande nr 9 Motion nr 10/2015 från Älvdals lokalavdelning Avvägningen mellan produktion och miljö i politiska beslut och myndighetsutövning Motion nr 10/2015 från Älvdals lokalavdelning angående produktion och miljö I en motion till regionförbundsstämman framför Älvdalens lokalavdelning krav om samhällsdiskussionen måste breddas från att många gånger enbart handla om miljö till att även handla om produktion. Styrelsen vill redan inledningsvis redovisa att den till fullo delar motionärens uppfattning. Systematiken i de svenska regelverken kring miljö vilar på en föråldrad syn på vilka som är de verkliga miljöutmaningarna och hur dessa bör hanteras. Detta syns bl.a. genom att miljöintresset regelmässigt aldrig utsätt för avvägningar gentemot andra intressen och att grundsynen är att miljöhänsyn är liktydigt med stopp för mänsklig aktivitet. Det har nu gått 30 år sedan sälar och granar dog i stor skala på västkusten och under tiden som gått sedan dess har andra miljöproblem istället tornat fram som samhällets stora utmaningar. Ser vi till dagens kunskapsläge är den rimliga uppfattningen, och de flesta miljöforskarnas slutsats, inte längre att naturen ska bevaras till varje pris, slutsatsen är istället att landskapet MÅSTE brukas. Detta bruk ska naturligtvis ske långsiktigt hållbart men förutsättningarna för oss i Värmland att uppfylla det kriteriet är ytterligt gynnsamma och är inte ett hot för oss utan vår stora möjlighet! De överallt närvarande miljöperspektiven måste därför matchas genom att varje beslut som berör de gröna näringarna i allt från tillstånds- till lagstiftningsärenden måste kompletteras med en tydligt redovisad bedömning av vad beslutet betyder för utvecklingen av produktion, arbetstillfällen och andra samhällsnyttor. Styrelsen föreslår stämman besluta att 42 uppdra åt regionförbundsstyrelsen att göra en riksförbundsstämmomotion innebärande att varje beslut som berör de gröna näringarna i allt från tillstånds- till lagstiftningsärenden måste kompletteras med en tydligt redovisad bedömning av vad beslutet betyder för utvecklingen av produktion, arbetstillfällen och andra samhällsnyttor. Regionförbundsstämma 2015 LRF Värmland Urklipp ur NWT, VF och ATL
© Copyright 2025