1. No category

Byggnadsstyrelsen
Tekniska byråns information
Sprinkler
Dokumentetsutgivare
Dokumentnamnoch dokumentbeteckning
Tekniska byråns informationnr 100
qfr
Uf$BYGGNADSSTYRELSEN
Dokumetdatum
Ärendebeteckng
1989-06
5001-77189
Projektnamn(ev förkortat)
Projektledare, upphovsman (män), konsult(er), etc
Uppdragsgivare
Dan Sunding, Th, projektledare
Peter Finney, Th, projektledare
Byggnadsstyrelsen
Tekniska byrån
Husbyggnadssektionen
Konsulter: Henrik Berg, Brandtekniskaingenjörsbyrån
Staffan Bengtson , Brandskyddslaget
Dokumentetstitel
Sprinkler
Huvudinnehåll
Publikationen vänder sig i första hand till projektledare och andra intresserade som
behöver en översiktlig information om vilka automatiska släcksystem som kan installeras i byggnader . Såväl vattensprinkler som halon- och kolsyresläckanläggningar
beskrivs.
Möjligheterna att göra avsteg från kraven på byggnadstekniskt brandskydd
genom installation av vattensprinkler, s k tekniskt byte, behandlas. Några nyheter,
som ESFR-sprinkler, beskrivsoch olika utvecklingstendenserredovisas.
Nyckelord
Brand, halon , koldioxid, pumpar, rör, skador , släckanläggning, släcksystem , sprinkler, vatten
Forsäliningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen
/publikationsförrådet
Omfång
Svenskbyggtjänst Stockholm 08 - 734 50 00
Göteborg 031 - 81 00 85
Malmö
040 - 709 55
Umeå
090 - 12 59 10
12 sidor
Omslagsfoto
Svenska Brandförsvarsföreningen /Olle Johansson
Red
Ref
HenrikWaldenström
© Byggnadsstyrelsen1989
Peter Finney, Tekniska byrån
Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen . Verket har regeringens
medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö relsens(SFS 1976:383) regler om kopiorav myndighetsexpeditioner.
Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens
samtycke . Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1960:799).
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08 -78310 00
104 46 buildS
08-78311 80
T EKNISKA
BYRÅNS
INFORMATION
NR 1 00
0
INNEHÅ
LL
FR
TE
KNIN
1
ALLMÄNT OM SLÄCKSYSTEM
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.4.1
2.4.2
2.4.3
FÖRSÄKRINGS- OCH MYNDIGHETSKRAV
Regler
Besiktningar
Skötsel och underhäll
Myndighetskrav
- Allmänt
- Krav på sprinkler
- Tekniska byten
2
2
2
3
3
3
3
3
3
AUTOMATISKA VATTENSPRINKLER
4
3.1
Systemtyper
4
3.1.1
- Enkelutlösningssystem
4
3.1.2 - Grupputlösningssystem
3.1.3 - Specialsystem
4
3.2
Sprinklertyper
5
5
3.3
3.4
3.5
Vattenmängd
Utlösningstemperatur
Godkännade
5
6
6
3.6
3.7
3.8
3.8.1
3.8.2
3.9
3.10
3.11
3.12
Vattenbehov
Utförande
Installation
- Omfattning
- Speciella utföranden
Ertarenheter
- Nya system
- Framtiden
- Kostnader
6
7
8
8
8
9
9
9
10
4
4.2.2
4.2.3
AUTOMATISKA HALON- OCH KOLSYRESLACKANLAGGNINGAR
Halon som släckmedel
- Installation av rumsskydd
- Haloner som punktskydd
Automatiska kolsyresläckanläggningar
- Kolsyra som släckmedel
- Rumsskydd med koldioxid
- Punktskydd med koldioxid
10
10
10
11
11
11
11
11
4.3
Utveckling
11
N
4.1
4.1.1
4.1.2
4.2
4.2.1
N
2
1 ALLMÄNT OM SLÄCKSYSTEM
Vid val av brandsläckanläggning är det nödvändigt
att utgå från någon form av riskanalys där det klargörs vilka objekt som behöver skyddas, samt hur
mycket brand- och rökpåverkan som kan accepteras
nadstekniska förenklingar som installationen berättigar till enligt byggnadslagstiftningen.
I dessa fall
utsätts anläggningen alltså för både myndighetsoch försäkringskrav.
på dessa. Ofta måste skyddet utgöras av en kombi-
2.1 REGLER
nation av olika Bläcksystem.
I Sverige utfärdar Försäkringsbranschens Service
AB (FSAB) regler för automatiska släckanlägg-
En automatisk vattensprinkler ger oftast det bästa
grundskyddet när det gäller skydd av byggnader,
utrustning och lagrade varor. Vattensprinkler utgör
oftast den enda släckanläggningen inom kulvertar
samt inom byggnader som rymmer kontor, affärer,
bibliotek och lager. Vattensprinklem måste dock
kompletteras med andra släckmedel i lokaler med
vingar:
- Regler för automatiska vattensprinkleranlägg-
ningar RUS 120
- Regler för automatiska halonsläckanläggningar
RUS 170
- Regler för koldioxidsläckanläggningar
RUS 115.
högspänningsutrustning och upphettade oljor.
Halonsläckanläggningar
används främst som s k
rumsskydd i utrymmen med utrustning som är känslig för vatten eller som fordrar mycket snabb släckning. Inom datorutrymmen,
korskopplingsrum,
AXE-växlar och utrymmen med hantering av
brandfarlig vätska är halonet speciellt fördelaktigt
då det till skillnad från kolsyran inte innebär någon
risk för dem som vistas i utrymmet. Halonsläckan-
läggningar används även för skydd av skogsmaskiner och flygplan samt i snabba släcksystem i
spån- och koltransportörer. Halon kommer förmodligen att förbjudas inom en snar framtid eftersom
det förstör ozonskiktet.
Kolsyresläckanläggningar
används ofta för att
skydda en speciell utrustning. Punktskydd med kolsyra installeras för skydd av maskiner som arbetar
med brandfarlig vätska (t ex tryckpressar, skärande
bearbetning, härdoljebad, stekhällar och fritöser)
samt vid el-risker (t ex transformatorer och installationer under golv). Vid kolsyreinstallationer måste
alltid personalen varnas före utlösning pga risken
för kvävning.
I reglerna fastställs omfattning, installation, dimensionering, krav på godkännande och skötsel av
släckanläggningar.
Halon-
och
kolsyresläckanläggningar
omfattas
även av arbetarskyddslagstiftningen beträffande
tryckkärlens utförande och personskyddet i det
skyddande utrymmet.
Boverket, fd statens planverk, anger i BFS 1988:18,
NR 1( (Nybyggnadsregler) när sprinkler kan krävas
av en byggnadsnämnd och vilka tekniska byten som
kan göras vid installation av sprinkler. I allt väsentligt hänvisas till RUS-reglerna.
Räddningsverket
är central myndighet för räddningstjänstverksamheten
och utfärdar också föreskrifter som berör släckanläggningar.
2.2 BESIKTNINGAR
Alla byggnader som sprinkler installerats i p g a
försäkringskrav, skall besiktigas årligen med max
15 månaders intervall. Besiktningsskyldighet för
byggnader, som sprinkler installerats i frivilligt
eller p g a myndighetskrav, regleras normalt i av-
tal som upprättas mellan anläggningsägaren och
2 FÖRSÄKRINGS- OCH
MYNDIGHETSKRAV
kommunens räddningstjänst. Vid besiktningen fast-
ställs om en släckanläggning uppfyller gällande
regler.
I vissa industrier ställer försäkringsgivaren krav på
en sprinklerinstallation, i andra fall installeras
sprinkler "frivilligt" för att erhålla rabatt på förs" ringspremien. "Försäkringsanläggningar " skall vara
Den första besiktning som utförs benämns leveransbesiktning och efterföljande besiktningar kallas revisionsbesiktningar.
utfördaenligt FSAB:s regler- de s k RUS-reglerna.
Rabattberättigande
anläggningarär normaltutförda
som fullständigtsprinkladeoch rabattenkan uppgå
till 60 procentav brandförsäkringspremien.
L bygglov kan krav ställas på årliga besiktningar
även för byggnad sprinklad pga myndighetskrav.
Detta för att få ansluta anläggningen till räddnings-
Vid installation enligt försäkri ngskravi en ny byggnad utnyttjas vanligen de möjligheter till bygg-
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 100
tjänstens larmmottagning.
Förteckning över godkända besiktningsmän utges
av FSAB och är betecknad RUS 106.
3
2.3 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL
Brandsläckanläggningar fordrar regelbunden till-
2.4.2 Krav på sprinkler
Vid slutna garage med en större sammanhängande
syn. För detta ändamål ska en anläggningsskötare
area än 4 000 m2 skall sprinkler installeras. Detta
och en kompetent ersättare utbildas i anläggningens
funktion och handhavande. Enklare servicearbeten,
som t ex lampbyten och batterivård, utförs vanligen
av anläggningsskbtaren. Mer omfattande arbeten
ska utföras av anläggarfinna som har FSAB:s godkännande för aktuellt anläggningsfabrikat. Dessa
firmor åtar sig även att på entreprenad utföra skötsel
och provning inom ramenför anläggningsskötarens
uppgifter.
kan undvikas genom att dela in garaget i brandceller.
omfattande areor rpindre än 4 000 m2. Tillhörande
portar ska vara i A60-klass.
2.4
MYNDIGHETSKRAV
2.4.1 Allmänt
I Nybyggnadsregler NR 1 från Boverket anges dels
när det år krav på att installera sprinkler, dels når in-
stallationen av sprinkler kan medföra lägre krav
på bärande konstruktioner, gångavstånd till utrymningsvägar och brandcellsindelning.
En förutsättning för givna brandskyddsåtgärder,
som anges i inledningen till avsnitt 8 i NR 1,år att
räddningskåren kan bekämpa branden på ett effektivt sätt, d v s inom tillräckligt kort tid. Den s k insatstiden som måste innehållas framgår av riktlinjer
från Statensräddningsverk.
Har man för avsikt att bygga t ex en skola, fri-
tidsanläggning, hotell eller samlingslokal där insatstiden överstiger 10 minuter kan byggnadsnämnden kräva åtgärder utöver de som anges i nybyggnadsreglerna. En sådan extra åtgärd kan vara installation av sprinkler.
Tabell 1. Sprinkleranläggningar för lokaler med stor
Om en brandcell omfattar fler än två våningsplan
måste hela brandcellen sprinklas. Detta gäller dock
inte trapphus, hisschakt och lägenheter. Byggnader
med överbyggda gårdar tillhör en hustyp som p g a
denna föreskrift ibland utförs del- eller totalsprinklad.
I industrier eller lagerbyggnader med större brandbelastningar och större odelade areor krävs sprinkleranläggningar enligt följande tabell. Denna regel
kan också tillämpas på större förrådslokaler i t ex
källare.
2.4.3 Tekniska byten
De undantag som anges i det följande gäller endast
vid installation av vattensprinkler.
Enligt Nybyggnadsregler NR 1 får det i t ex ensamlingslokal inte vara större gångavstånd än 30 rn till
en utrymmningsväg och i kontor 45 m. Dessa av-
stånd får ökas med 1/3, d v still 40 respektive 60 m
om lokalen i sin helhet förses med sprinkler.
I källarlokaler krävs brandventilation
0,5 % av golvarean. Detta är ofta svårt att genomföra vid stora källare. Sprinklas källaren minskas
kravet till 0,1 %.
Åtgärder
Normalt lämplig maximal nettoarea
(m2) vid brandbeskattning f (MJ/m2)
brandbelastning och stora odelade areor.
<_50
1tabellen använd gradering av brandbelastningen f motsvaras av en verksamhet i byggnaden enligt följande:
f<50 MJ/m2
50<f<400 MJ/m2
Betongvaruindustrier, mekaniska
verkstäder, plåtslagerier, bryggerier, järn- och stålverk m m. Delar
av dessa industrier kan ha högre
brandbelastning och därför kräva
särskilda åtgärder.
Textilfabriker, snickerifabriker,
sågverkoch industrilokaleri allmänhet.
f>400 MJ/m2
Lager av trävaror, pappersrullar
eller av högt staplade varor som
är förvarade i kartonger eller lådor, vissa plastindustrierm m.
motsvarande
< 400
>400
1. Inga särskilda
åtgärder
2500
1200
600
2. Brandventilation
5000
2500
1200
10000
5000
2500
3. Brandventilation
och automatiskt
brandlarm1
4. Brandventilation
och automatisk
vattensprinkler
som larmar rädd ningstjänsten
1Förutsätts larma räddningstjänst med högst 10 minuters
insatstid.
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA SYRANS INFORMATION NR 100
Är verksamheten i källaren av industriell karaktär
eller i form av lager används inte procentdimensio
nenng utan SBF s Rekommendationer 53 1982,
Brandventilation för industri- och lagerbyggnader..
Avers av denna publikation framgår att brandventilationsbehovet minskas vid sprinkling. Samma
princip gäller också för verksamheter av industrieller lagerkaraktär ovan mark. Där år det dock, åtminstone vid envåningsbyggnader, normalt lätt att
anordna brandventilation i tillräcklig omfattning,
utan installation av sprinkler.
3
AUTOMATISKA VATTEN-
SPRINKLER
3.1
SYSTEMTYPER
3.1.1 Enkelutlösningssystem
Detta är ett system med slutna sprinkler där varje
sprinklerhuvud har en känselkropp som brister vid
ca 70 °C, eller 30 °C över högsta förekommande
temperatur i det skyddade utrymmet. Vid enkelutlösningssystem avges alltså` vatten endast från de
sprnklerhuvuden som utsätts för temperaturpåver-
Aven vid överbyggda gärdar kan brandventilationsbehovet minska vid installation av sprinkler.
kan från branden, medan alla andra sprinkler förblir
Mellan brandceller belägnå i olika höga byggnader
finns det risk för att en brand sprider sig genom
brandventilatorer eller ljusinsläpp. Därför krävs enligt NR 1 att dessa svagheter utförs i F 30 eller F 60,
beroende på avståndet mellan öppningar och ytterväggar. Om den lägre byggnaden sprinklas får dessa avstånd minskas.
Våtrörsystem är permanent fyllda med vatten och
utgör den dominerande formen av vattensprinkling.
Våtrörssystemet är normalt att föredra framför andra systemtyper p g a den synnerligen enkla och
tillförlitliga uppbyggnaden. Inom uppvärmda lokaler som t ex kontor, hotell, sjukvårdsinrättningar och
merparten av industrilokaler installeras endast våtrörsystem. I den fortsatta texten förutsätts våtrörsystem om inte annat anges.
Vid brandbelastningar som är högre än 200 MJIm2
krävs att avskiljande konstruktioner utförs i B 120
eller B 240. Detta kan vara speciellt svårt att utföra
vid hålbjälklag. I NR 1 avsnitt 8:421 anges i tabellen att brandteknisk klass A60 kan tillampas om
byggnaden skyddas med automatisk sprinkleranläggning. Motsvarande minskning av brandmotstånd kan också göras för bärande konstruktioner,
enligt avsnitt 8:41 och 2:8312.
I många fallhar man också för kontor helt släppt
kravet på brandcellsindelande väggar vid installation av sprinkler. Detta framgår också av NR 1.
När kraven på brandcellsindelning
minskas, mins-
kas också kravet i motsvarande grad på brandisolering av ventilationskanaler
och tätningar av olika
genomföringar.
Vid sprinkling kan man också använda F-konstruktioner i brandcellsgränser i form av glasdörrar eller
glasväggar i större omfattning ån annars.
Normalt tillåts inte brännbara takytor eller väggar
eller brännbar lös inredning i utrymningsvägar som
korridorer i skolor eller trappa i allmänhet. På samma sätt godtas inte brännbart material i tak i vissa
samlingslokaler. Ett ökat användande av brännbart
material- utom i utrymningsvägar - kan godtas vid
installation av sprinkler. Hur stor denna ökning får
vara, anges inte utan får avgöras från fall till fall.
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 100
stängda.
Torrörsystem är nedströms larmventilen fyllda
med luft under tryck. Torrörsystemet är långsammare än våtrörsystemet och används endast inom
lokaler med frysrisk. Vid utlösning av en sprinkler.
sjunker lufttrycket i systemet. Då lufttrycket sjunkit
under ett visst värde förmår detta inte hålla larmventilen stängd, utan vattentrycket öppnar ventilen
och sprinklersystemet vattenfylls.
Våtrörsystem med torrörförlängning är ett våtrörsystem som kompletterats med torrör, för att
skydda en mindre ouppvärmd yta, t ex ett skärmtak.
Förutlösningssystem
är ett torrörsystem som kom-
pletterats med en separat branddetekteringsutrust
ning för vattenfyllning av systemet vid brand. Förutlösningssystem används för att göra ett traditionellt torrörsystem snabbare, eller för att förhindra
vattenskador vid läckage eller mekanisk skada på
sprinklersystemet.
3.1.2 Grupputlösningssystem
Grupputlösningssystem
har öppna sprinklerhuvu-
den. Vattenflödet styrs via en grupputlösningsventil
som öppnas av ett branddetekteringssystem. Systemet används där en brand kan sprida sig snabbt och
därför omedelbart fordrar vattenbegjutning av en
större yta.
3.1.3 Specialsystem
normal riskklass grupp 1 (Ni). Dessutom får de
stem för kylning av gastankar samt mycket snabba
skyddade rummen inte vara större ån att varje rum
kan täckas med max två sprinklerhuvuden. Använd-
system, där sprinkler utlöses med krutladdning.
ning vid öppna
Inom teatrar fordras ofta ridåsprinkling som komplement till järnridå mellan scen och salong.
olämplig.
Specialsystem innefattar t ex
ridåsprinkling, sy-
3.2 SPRINKLERTYPER
Sprinklern eller sprinklerhuvudet
funktioner:
har normalt två
- Att detektera branden och släppa fram vattnet.
- Att fördela vattnet från sprinklersystemet över
den skyddade ytan.
Val av sprnklertyp beror på vad som ska skyddas,
sprinklerns placering samt systemtyp. I gällande
regler, RUS 120, finns detaljerade anvisningar för
val av sprinklertyp och placering av olika sprinkler-
typer.
Konventionella sprinkler ger en sfärisk vattenspridning och kan normalt monteras både uppåt
och nedåtriktade.
Spraysprinklern sprider vattnet huvudsakligen
nedåt och är av olika utföranden för uppåtriktat resp
för nedåtriktat montage. Till följd av den dåliga
spridningen uppåt får spraysprinkler inte användas
vid brännbar takkonstruktion.
gårdar
och
andra
öppna
ytor
ärdirekt
Orsaken till att sprinklertypen inte är
lämplig i större utrymmen är att värmen som följer
luftströmmen leds bort från sprinklem så att denna
inte utlöses alls eller utlöses för sent. Detta är t ex
vad som sker vid sprinkerng av en överbyggd gård
med kraftig brandventilation.
Torrörsprinkler
medger sprinkling av ouppvärm-
da utrymmen med ett vanligt våtrörsystem. Sprinklem är fbrsedd med ett ventilarrangemang som förhindrar vattnet att nå sprinklerns yttre del där frysrisk finns.
Stordroppsprinkler
(HC-sprinklern) är avsedd
som brandskydd för lager med stor lagrings- och
takhöjd. Stora vattendroppar behövs för att motverka den termik som branden skapar.
ESFR-sprinkler
är en ny sprinklertyp avsedd för
brandskydd av lager. Spnnklertypen medger större
lagringshöjder ån normalt vid st" lagelagnng utan
nivåsprinkler.
Mellan- och höghastighetsmunstycken
ger en
konformad vattenspridning och är avsedda för kylning av stålkonstruktioner eller släckning av brän-
der i brandfarliga vätskor.
Sprinkler för infällt montage är mycket ovanliga,
men möjliggör takplacerade sprinkler där man av
estetiska sk" inte kan acceptera en utstickande
sprinkler.
3.3 VATTENMÄNGD
Beroende på önskad vattentäthet utförs sprinkler i
tre olika utföranden:
Väggsprinklernär
avsedd att placeras vid vägg
och sprida vattnet över utrymmet framför väggen.
Denna används för skydd under pappersbanor och
rörliga maskindelar.
Långkastande
sprinkler
(EC-sprinkler) är en
väggsprinkler med upp till 6 m kastlängd. Sprink-
lem är endast godkänd i riskklasserna låg (L) och
- 10 mm anslutning ger 571/min vid 1 bar,
- 15 mm anslutning ger 801/min vid 1 bar,
- 20 mm anslutning ger 1151/min vid 1 bar.
Olika gängdimensioner på anslutningarna förhindrar förväxling. Stordroppsprinklem avger betydligt
större vattenmängder oavsett anslutning.
1
ii
gli
Fig 1. Konventionell sprinkler
Fig 2. Spraysprinkler
Fig 3. Väggsprinkler
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA SYRANS INFORMATION NR 100
6
3.4 UTLÖSNINGSTEMPERATUR
Slutna sprinkler ar försedda med en vätskefylld
glasbuib eller en lödning som vid temperaturer över
utlösningstemperaturen,
efter en viss fördröjning
brister och ger vattnet fri passage. Normalt väljs
sprinkler med ca 70 °C utlösningstemperatur, men
det finns sprinkler med utlösningstemperaturer från
också inom ramen för normal riskklass . Maximalt
tillåten lagringshöjd i normal risklass är 1-3,5 m
beroende på varornas och emballagets beskaffenhet. N 1, N 2, N 3 och N 3S är undergrupper med
olika stora maximala verkningsytor för sprinklersy-
stemet.
Verkningsyta
ärdenytainomvilkensamt-
57 °C till 343°C.
liga sprinkler förmodas utösa vid brand
Snabbsprinkler är sprinkler som har utvecklats för
att utlösa extremt snabbt. Detta har åstadkommits
under maximalt ogynnsamma
genom att ge utlösningsmekanismen
en stor värme-
upptagande yta och liten massa. Tidig sprinklerutlösningår normalt att föredra, eftersom branden då
bekämpas innan den fått någon större utbredning.
Vid extremt. snabba förlopp som t ex en uppflammande brand i ångor från brandfarliga vätskor, kan
man dock befara att alltför många perifert belägna
sprinkler löser ut vilket medför att vattentillförseln
blir otillräcklig.
3.5 GODKÄNNADE
FSAB typgodkänner sprinkler. För nya sprinklertyper och sprinklers med liten efterfrågan kan godkännande saknas. Dessa sprinklers får användas
först efter dispens från resp försäkringsgivare. Även
myndigheter hänvisar till detta godkännande.
förhållanden.
Beträffande sprinklerplacering och vattentäthet gäller dock samma regler.
Hög riskklass väljs för verksamheter med stor
brandbelastning, eller särskilt brandfarliga material. Lagerlokaler tillhör oftast hög riskklass och
lagring över 3,5 m fordrar alltid hög riskklass. Man
skiljer på produktionsrisker HP och lagringsrisker
HL.
Vattentätheten för en lagringsrisk beror på lagringshöjden och de lagrade varornas lagringskategori.
Exempel; Elkablar (kategori L2) lagrade till 5 m
höjd fordrar 10 mm/min medan skumplast (kategori L4) lagrad till 3 m höjd fordrar 17,5 mm/min.
Riskklass
Vattentäthet
mm/min
Verkningsyta
mz
3.6 VATTENBEHOV
L
2,25
80
För att en sprinkleranläggning ska kunna släcka
eller kontrollera en brand måste tillräcklig vatten-
Ni
5,0
72
N2
5,0
144
överallt inom sprinklade utrymmen. Denna vatten-
N3
5,0
216
mängd beror på riskklasserna.
N 3S
5,0
360
Riskklassen grundar sig på vilken omfattning en
brand inom en lokal kan förväntas få och styr där-
HP
7,5-12,5
250
HL
7,5-30,0
250-300
mängd under tillräckligt tryck finnas tillgängligt
med vattenbehovet. I gällande regler finns angivet
vilken riskklass som skall väljas för olika verksam-
Tabell 2. Riskklasser
heter. Riskklassen kan variera för olika ytor inom en
anläggning, men genom att välja högsta förekommande risklass för hela anläggningen erhålls full-
ständig flexibilitet. Vid fastst" andet av riskklassen
skall alltid berörd myndighet
respektive
försäk-
ringsgivare rådfrågas.
Låg riskklass förekommer relativt sparsamt, men
används t ex för hotell, vårdanläggningar, skolor
och kontor. 4m en anläggning har rum med större
area än 120 m2 skall anläggningen hänföras till normal eller hög riskklass. Detsamma gäller för ensta-
ka utrymmen med större brandbelastning t ex pappersförråd och kök.
Normal riskklass gäller för de flesta verksamheter
utan exceptionella brandrisker. Viss lagring tillåts
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA SYRANS INFORMATION NR 100
Vattentäthet är den minsta mängd vatten
per kvadratmeter och minut som fordras för
att bekämpa branden då samtliga sprinkler
inom verkningsytan löst ut.
Förutom vattentäthet och verkningsyta reglerar
riskklassen avstånd mellan sprinklerrader och
maximal täckningsyta per sprinkler samt i förekom-
mande fall storlek på vattenmagasin.
Vattentillopp. Vid sprinklerutlösning skall sprinklersystemet automatiskt tillföras erforderlig vatten-
mängd från ständigt tillgänglig vattenkälla. Godkänt vattentillopp kan utgöras av allmän vattenledning med eller utan tryckförhöjningspumpar, bas-
sång eller öppet vattentag med dubblerade pumpar,
högreservoar,
tomtank eller i vissa fall hydrofor.
Detaljerade krav på godkända vattentillopp hittas i
gällande regler (se 2.1).
Inom större samhällen har normalt allmän vattenledning tillräcklig kapacitet som vattenk" a för
riskklasserna
L och N. Tryckförhöjningspump
er-
fordras dock ofta på orter med lågt tryck i vattennätet och vid sprinkling av höga byggnader. Utanför
centrumbebyggelse och vid hög riskklass är det inte
ovanligt att det allmänna vattennätet inte förmår
försörja en vattensprinkleranläggning. Om så är fallet måste en särskild vattenk" a för sprinklerändamål anordnas. Kommunen har enligt utslag i regeringsrätten ingen skyldighet att tillhandahålla vatten för sprinkleråndamål, varför vattentilloppet kan
utgöra en ansenlig del av den totala installationskostnaden. Före projektering av en sprinkleranläggning är det nödvändigt att genom vattenavtappningsprov fastställa det tilltänkta vattentilloppets
tryck och flöde.
3.7 UTFÖRANDE
Sprinklersystemets uppbyggnad : se fig 4.
Sprinklercentralen omfattar normalt:
- en huvudavstängnngsventil
för varje sprinklersektion,
- en larmventil för varje sprinklersektion,
- en dräneringsventil för varje sprinklersektion,
- en provventil och ev snab "ppnare till varje
larmventil,
- utrustning för larmning av kommunal räddningstjänst (brandkär).
En sprinklercentral
skall placeras i anslutning till
trapphus eller entre. Högst två dörrar får passeras
fram till sprinklercentralen. Utformning och placering skall godkännas av kommunens räddningstjänst.
Sprinklercentralen placeras normalt i eget uppvärmt
rum utfört som egen A60-brandcell om 10-30 m2
som endast är tillgängligt för behörig personal.
Utrymmet skall vara försett med avlopp, belysning
och ventilation. Om diseldriven pump installeras
inom sprinklercentralen fordras god ventilation för
att förhindra temperatur över max tillåtna 40 °C.
Fig 4. Sprinklersystemets
uppbyggnad
12
1.
2.
3.
4.
5.
13
Allmän vattenledning
Avstängningsventil
Servisledning
Sil, stenfälla
Backventil
18
6. Provapparatur
för
vattenavtappningsprov
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Huvudavstängningsventil
Larmventil
Larmdon
Huvudstamrör
Huvudfördelningsrör
Fördelningsrör
Grenrör
13 20
14
11
12
15'
10
14. Stigarledning
15. Stickrör
16. Sprinkler
17. Sprinklercentral
7.
18. Sprinklergrupp
uppbyggd
somett
enkelsidigtsystem, normal riskklass, 1 sprinkler/12m2
19. Dubbelsidigtsystem, hög riskklass,
1 sprinkler/9m2
20. Enkelsidigtsystem, hög riskklass,
1 sprinkler/9m2
SPRINKLERSEKTION
1
--i I
2
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 100
8
Rörläggning . Samtliga rör som betjänar sprinklersystemet ska förläggas inom sprinklerskyddade
lokaler, i annat fall fordras skydd i brandteknisk
klass A60 eller särskild skyddssprinkling. Upphängningsanordning för sprinklerrör får inte använ-
das för upphängning av andra installationer.
I byggnader
används stålrör enl SMS 326, SMS
1786 eller SMS 1886 för sprinklerandamål. Rören
får förläggas dolda ovan undertak, men ska vara åtkomliga för utbyte.
Utrymme under undertak (även om dessa utförs
av trä) skall normalt sprinklas. Vid glesa undertak,
med mer ån 75 % av horisontalprojektionen öppen,
installeras endast sprinkler ovan undertaket.
Ventilationskanaler m m. Under ventilationskanaler, täta gångbryggor m m skall normalt sprinkler
installeras. Under gångbryggor med gallerdurk med
mer än 75 % öppet, fordras inte sprinkler. Likaså
fordras ingen sprinkling om bredden av en ventilationskanal (eller annan tät konstruktion) år mindre än 0,8 m vid vägg eller mindre än 1 m vid fri placering. För cirkelära trummor är motsvarande mått
1,0 m resp 1,2 m.
3.8
INSTALLATION
3.8.1 Omfattning
t
Fullständig sprinkling innebär normalt att vattensprinkler installeras i samtliga utrymmen inom en
MAX O,8 m
byggnad. Om endast en del av en byggnad ska skyddas fullständigt skall denna del vara brandtekniskt
avskild från oskyddade lokaler. Brandsektionenng
mellan spnnklad
ochospnnklad lokal skall utgöras
av' mekaniskt motståndskraftig vägg i lägst brandteknisk klass A 60. A 60-klassen medför hårdare
kravån kraven enligt NR 1 som ofta är B 60 för
avskiljande konstruktion. Godkänd A60-avskilj-
ning är murade eller gjutna väggar av t ex betong,
lättbetong eller tegel. Alla väggar med träreglar
klassas som B-klass och är således inte godkända
i sprinklersammanhang. Gipsskivor på stålreglar
kan också användas, dock är de inte lämpliga där de
kan skadas av t ex gaffeltruckar. Dörrar och luckor
skall förses med självstångare eller brandlarmsstyrd
stängningsanordning.
Delsprinkling innebär att skyddade och oskyddade
delar av en byggnad inte är brandtekniskt avskilda.
Varje installation av delsprinkler
"r föregås av
utredning som redovisas för berörd myndighet eller
försäkringsgivare. Fullständig avsaknad av brännbart material eller låg takhöjd kombinerat med god
brandventilation och låg brandbelasning kan utgöra
motiv för delskydd.
Punktskydd innebär skydd av en begränsad yta
eller verksamhet. Punktskydd
installeras vanligen
inom en känd brandriskzon t ex en sprutmålningsanläggning eller en fastbränsleanläggning.
MAX
lm
MAX
MAX
lm
l2 m
Fig 5. Ventilationskanal vid vägg, resp fritt placerad
Innerväggar.
Installation av en sprinkleranläggning medför inskränkning av möjligheten att flytta
innerväggar och förändra rumsindelning. Grundregeln vid uppsättande av nya väggard att placera
dem mitt emellan två sprinklerrader, då ingen komplettering med nya sprinkler fordras för normala
sprinklerinstallationer. Då en vägg tas bort fordras
skärmar som hindrar avkylning från intilliggande
sprinkler, om avståndet mellan två sprinkler kommer att understiga 2 m.
Långkastande
väggsprinkler.
Långkastande
sprinkler ger ibland möjlighet till enkla sprinklerinstallationer inom kontor och hotell. Sprinklern placeras vid vägg mot korridor och alla rör förläggs
ovan undertak i korridor. Denna sprinklertyp är
olämplig om man vill ha stor flexibilitet beträffande
rumsindelning.
Utrymmen som inte behöver sprinklas:
- Trappor och hisschakt inom egen brandcell av-
3.802 Speciella utföranden
Undertak.
I sprinklad byggnadsdel skall utrymme
ovan undertak sprinklas:
- om höjden överstiger 0,8 m (oavsett om det finns
brännbart material eller inte),
- om det finns el-ledningar utöver belysningsledningar för lokalen under.
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 100
skilda enligt reglerna för brandsäker byggnad i
NR 1.
- Ställverk och liknande utrymmen för el-kraft
med spänning över 400 V.
- Över flottyrgrytor, heta saltbad och metallsmä tor, där vatteninstallationen medför stora skaderisker.
Datorcentraler, om vattenflöde skulle ge mycket
a
svåra konsekvenser och om likvärdigt skydd kan
anordnas med annat släckmedel.
® Slutet utrymme med area mindreån 1 m2 om
Residential sprinklers ansluts direkt till ordinarie
vattennät och år avsedda för skydd av bostäder.
Målsättningen år att med endast en sprinkler per
Exempel; små toaletter.
rum erhålla en så snabb släckning att man förutom
egendomsskydd även får ett personskydd. Dessa
3.9 ERFARENHETER
sprinkler har utvecklats för att ge en god vattenspridning men framförallt för att lösa ut tidigt. Resi-
inget brännbart material förvaras här.
Erfarenheterna
från vattensprinkleranläggningar-
nas funktion är mycket tillfreds " ande. Statistik
från USA och England visar att bränder som inträffat i sprinklerskyddade
lokaler i 90-95 % av fallen
släckts eller hållits under kontroll till brandkårens
ankomst. Misslyckanden har vanligen berott på att
huvudavstängningsventilen
varit stängd eller att an-
läggningen varit ofullständigt skyddad, t ex delsprinkled (se 3.8.1).
Vattenskador. Risk för vattenskador är ett vanligt
argument mot installation av vattensprinklersystem. Rädslan för vattenskador ar ofta obefogad
eller överdriven.
Vid brand är vattenskadoma
försumbara jämfört
med de brandskador som uppstått innan brandkåren
hunnit på plats för att släcka. En sammanställning
över bränder i sprinklerskyddade lokaler i USA
visar att 43 % av brändema släckts av endast en
sprinkler och vid 70 % av bråndema har högst tre
sprinkler öppnats. Även om varje sprinkler ger
70-1501/min blir den totala vattenmängden mycket mindre än vid manuell släckning av räddnings
kåren. Orsaken till detta är brandens tillväxt under
tiden från upptäckt till påbörjad släckinsats, samt
svårigheten att komma närmare branden vid manuell släckning.
Oavsiktlig utlösning av vattenspnnklersystem,
som
sker mycket s" an, kan hänföras till två orsaker;
- åverkan (oftast påköming med truckar),
- sönderfrysning.
Ingen av dessa risker förekommer normalt inom
t ex el-utrymmen, arkiv, bibliotek eller datorrum,
varför vattensprnkling kan vara ett lämpligt skydd
även i dessa fuktkänsliga miljöer.
3.10
NYA SYSTEM
Vattensprinklersystemen har förändrats ytterst lite
och de grundläggande tankegångarna från sekel-
skiftet står sig än idag.
Nyheter baserade på kunskaper från forskning, som
främst bedrivits i USA, börjar dock anammas i allt
snabbare takt. Resultatet känner vi som stordroppsprinkler, ESFR-sprinkler, snabbsprinkler och
långkastande sprinkler.
dential sprinklers har kommit till praktisk användning i husvagnar för permanentboende sk "mobile
honres", i USA. Sprinklertypen utgör inget altema
tiv till normala sprinklersystem
och har ännu inte
någon spridning i Sverige.
Snabbsprinklern (quick response, fast response)
år ett resultat av utvecklingen av residential sprinklers. För att kallas snabbsprinkler fordras ett RTIvärde som år mindreån 90. RTI (Response Time
Index) är ettmått på hur snabbt sprinklern reagerar
på en fastsU ld temperaturstegring
och varierar från
50-900 för sprinkler som används idag. Snabbsprinklern år ofta att föredra speciellt vid personskyddsinstallationer och nivåsprnkling av pallställ.
Ennackdel är att utlösningsmekanismen ärrtunnare.
och därmed något känsligare för mekaniska skador
och korrosion.
ESFR (Early Suppression Fast Response ). Brän-
der vid hög lagring är mycket svåra att släcka med
enbart taksprinkler. För att bemästra dessa bränder
utan orimligt stora vattenmängder måste sprinkler
anläggningen snabbt bli överlägsen branden. NFPA
(National Fire Protection Association) startade försök med målsättningen att endast 4 st taksprinklar
skulle släcka brand i plast lagrad till 7,6 m höjd. De
enda regler som finns för ESFR-sprinkler har utarbetats av FM (Factory Mutual). I dessa regler före-
skrivs att anläggningen skall dimensioneras för 12
utlösta sprinkler med lägst 3,45 bar. Dessutom ges
detaljerade anvisningar beträffande användningsområden, spnnklerplacerng, och systemuppbyggnad vid användning av ESFR-sprinkler.
3.11 FRAMTIDEN
Utvecklingen av byggnader med överglasade gårdar kommer att medföra en ökad användning av vattensprinkler i utrymmen med relativt små brandrisker t ex offentliga lokaler och kontor. Sprinklertyper som forenklar installationen, t ex långkastande
sprinkler, kommer att användas här.
Användning av plast i armaturer och rör skulle
förbilliga en spnnklennstallation
avsevärt. Godkännande av ett sprinklersystem i plast lär dock inte
vara aktuellt inom överskådlig framtida
Lagerriskema fordrar idag mycket stora vattenflöBYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA BYRANS INFORMATION NR 100
10.
5
6,//'\
1
6
1. Detektor
Känner värme eller rök från
branden.
2. Brandlarm
-
Ger larmtillbrandkåroch
central
3. Ventilpå
släckmedels behållare
Tillbrandkårmm
impuls till släckanläggning,
ventilation, larmklockorm m
Öppnarfrivägförsläckmedlet
vid impuls från brandlarmcentral.
4. Släckmedels- Tryckkärl fyllt med släckmedel.
behållare
5. Rörsystem
Transporterar
släckmedel.
6. Munstycken
Sprider släckmedletöver
branden.
Fig 6. Uppbyggnaden hos en enkel haloneller koldioxidsläckanläggning.
den. I framtiden krävs sprinklersystem med snabbare utlösning och bättre precision i vattenfördelningen för att kostnader i form av bassänger och
stora pumpcentraler ska kunna undvikas.
3.12
KOSTNADER
Kostnader för att installera ett sprinklersystem beror på byggnadens utförande och verksamhet. Som
grov regel kan anges att installationen av ett sprinklerhuvud som täcker ca 10 m2, kostar ca 150 0 kronor. Härtill kommer kostnader för eventuell yattenkällae
Besparingar genom tekniska byten {se 2.4.3} kan
ibland uppväga sprinklerkostnaden.
4 AUTOMATISKA HALON-
OCH KOLSYRESLÄCKANL GGNINGAR
Ä
Om en anläggning skyddar ett slutet utrymme betecknas den som rumsskydd. Om anläggningen
skyddar ett visst objekt betecknas den som punktskydd. Installationen föranleds av krav från försäkringsgivaren eller som ett resultat av egen skydds-
ambition inom företag och myndigheter. Om en
frivillig anläggning uppfyller gällande regler kan
man givetvis erhålla samma rabatt på brandförsäkringspremien som för en anläggning som har
sprinkling som försäkringskrav.
Krav på installation från byggnadsmyndighet före-
4.1 HALON SOM SLÄCKMEDEL
Haloner år en kemisk förening mellan kol och en
kombination av fluor och brom, samt ibland även
klor. I fasta släckanläggningar används halon 1301
eller halon 1211. Dessa haloner är i gasfas vid rumstemperatur och lämpar sig särskilt väl för släckning
av brand i el-utrustning och i vätskor.
Halonema är inte skadliga för människor om anläggningarna installeras enligt gällande regler
(RUS:170). Halon 1301 får, till skillnad från Halon
1211 och koldioxid, även användas inom utrymmen
där människor normalt vistas.
Haloner släcker de flesta brännbara ämnen vid endast 4 % haloninblandning i förbränningsluften.
Normalt dimensioneras halonanläggningar för 6 %
inblandning.
Vid temperaturer över ca 500 °C sönderdelas halo
nerna. Sönderdelningsproduktema
är mycket giftiga och korrosiva. För att undvika sönderdelning
måste en halonanläggning utlösa i ett tidigt skede
av branden, innan alltför stora heta ytor hunnit bildas. Utlösning av halonsläckanläggningar skall ske
automatiskt via snabba branddetektorer. Normalt
används rökdetektorer, men vid snabba brandförlopp är även flamdetektorer användbara. Detekteringsutrustningen skall uppfylla kraven enligt Regler för automatisk brandlarmanläggning RUS 110.
Fördröjning av utlösning erfordras inte.
4.1.1 Installation av rumsskydd
14.3 anges framtida begränsningar av användande
Vid rumsskydd används i regel halon 1301. Halon
1211 får användas under speciella omständigheter,
men ställer krav på personskyddsåtgärder och "r
därför undvikas. Det halonskyddade utrymmet
skall vara avskilt från oskyddade lokaler i lägst
brandteknisk klass B 30. Erforderlig halonkoncen-
av halonsystem.
tration ska upprätthållas under minst 10 minuter för
ligger normalt inte på samma sätt som för automatisk brandlarm- och vattensprinkleranläggning. Det
finns helt enkelt ingen grund för det i gällande
bygglagstiftning.
BYGGNADSSTYRELSEN . TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 100
c
11
att förhindra återantänndning.Detta medför att särskilda åtgärder måste vidtas för hälla det skyddade
utrymmet tätt. Ventilationskanaler förses med
brandspjäll och normalt måste även fläktarna stångas av automatiskt. Dörrar och luckor utförs själv-
stängande. Kabel- och rörgenomföringar tätas.
Halon förvaras i behållare som trycksätts med kvävgas till 25 eller 42 bar. Behållama tar relativt liten
plats och placeras normalt inom det skyddade utrymmet. Som tumregel kan man räkna med att det
fordras 0,51 behållarvolym per m3 skyddat utrym-
För släckning av brand i normala material fordras
koldioxidkoncentrationer över 30%. .
Koldioxiden förvaras vanligen kondenserad i flaskpaket. Dessa system kallas högtryckssystem. Vid
mycket stora anläggningar kan koldioxiden förvaras djupkyld i tank, s k lågtryckssystem.
Det stora släckmedelsbehovet
till kolsyresläckan-
läggningar gör att man ofta utnyttjar ett centralt beläget förråd och leder koldioxiden via distributionsventiler till önskad sl äckanläggning.
me.
Halonet fördelas via ett rörsystem till munstycken
som är placerade så att en homogen inblandning erhålls. Rören förläggs vanligen dolda ovan undertak
och under förhöjda golv.
För att kontrollera att anläggningen är rätt dimensionerad förekom tidigare att man gjorde ett utströmningsprov, vilket innebar att man löste ut hela
anläggningen samtidigt som man mätte halonkoncentrationen. Detta är dock olämpligt av miljöskäl.
4.1.2 Haloner som punktskydd
I punktskyddsanläggningama
används i regel halon
1211. Mängden halon som erfordras beräknas med
utgångspunkt från det skyddade objektets yta och
aktuellt brännbart ämne . Vid placering av munstycken är det mycket viktigt att tillse att den utströmmande gasen inte kan sprida branden, speciellt vid hantering av brandfarliga vätskor.
Behovet av personskyddsåtgärder avgörs av vilken
halonkoncentration som uppnås i utrymmet runt det
skyddade objektet.
4.2
AUTOMATISKA KOLSYRESLÄCKANLÄGGNINGAR
4.2.1 Kolsyra som släckmedel
Kolsyra är en gas och dess rätta benämning är koldioxid. Koldioxiden år ett rent släckmedel som inte
sönderdelas lika lätt som halon. Det är först vid
mycket höga temperaturer som koldioxiden sönderdelas till kolmonoxid, som är en brännbar gas. Koldioxiden är direkt dödlig i de koncentrationer som
förekommer vid rumsskydd. Det är därför mycket
viktigt att man beaktar de anvisningar beträffande
personskydd som finns i gällande regler. Rumsskydd installeras inte där människor normalt vistas.
Om någon tillfälligt vistas i utrymmet skall anläggningen blockeras, helst automatiskt vid öppning av
dörr eller liknande.
4.2.2 Rumsskydd med koldioxid
Rumsskydd med koldioxid används då man vill
skydda föremål och verksamheter inom ett slutet utrymme där människor normalt inte vistas. Vid
rumsskydd dimensioneras anläggningen för en koncentration av ca 50% . För att förhindra äterantändning måste särskilda åtgärder vidtas för att göra
rummet tätt. Brandspjäll installeras och ventilations-
anläggningar slås av mot omgivande lokaler.
4.2.3 Punktskydd med koldioxid
Koldioxid är ofta det bästa släckmedlet i punktskyddsinstallationer. Släckanläggningama kan installeras även över heta ytor utan risk för sönderdel-
ning. Vid släckning av heta material förhindras äterantändning genom att en mindre mängd koldioxid
fortsätter att strömma ut efter den primära släckmedelsmängd som fordras för släckning.
Koldioxiden ger ingen kastlängd varför ett flertal
munstycken måste installeras över det skyddade
objektet. Det är mycket viktigt att tillse att den ut-
strömmande gasen inte kan sprida branden, speciellt vid hantering av brandfarliga vätskor.
Personskyddsätgärder fordras inom mindre utrymmen och vid stora punktskyddsanläggningar. Normalt fördröjs utlösningen 15-30 sekunder för att ge
människor möjlighet att lämna anläggningen före
utlösning.
4.3 UTVECKLING
Under 70- och 80-talen har användningen av halon
ökat explosionsartat.
Samtidigt har nyinstallation
av kolsyresläckanläggningar blivit allt ovanligare.
Framtiden för halonema är dock mycket oviss. Ha-
lonema är närbesläktade med freonema och man
anser att halon har ännu svårare nedbrytande effekt
på ozonskiktet. Beträffande freonema har regering-
en antagit ett program för en drastisk nedskärning.
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA SYRANS INFORMATION NR 100
12
Halonernas framtid kommer att avgöras efter ytterligare utredning . Inom obemannadelokaleroch vid
punktskyddsinstallationer kan kolsyra ersätta halonet. Inom lokaler där människor vistas och där vat-
ten inte kan användasär halon mycket svårtatt ersätta.
Nya mycket känsliga detekteringssystem kan ersät-
ta halonsläcksystemenom det alltid finns personal
som på en tidig indikation kan släcka manuellt.
Denna princip finns tillämpad inom stora dygnet
runt-bemannadedatorcentralerdärden fasta släck
anläggningenår ett vattensprinklersystem(som katastrofskydd).
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 100
á
100
Publikationenger en översiktliginformationom vilka automatiska
släcksystemsom kan installerasi byggnader.
Denna informationvändersig främst till projektledare och konsulter.
11$BYGGNADSSTYRELSEN
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställasfrån
kontorsservice /publikationsförrådet, tel 08-783 11 53.
Upplysningar om publikationer lämnas av biblioteksoch dokumentationsservice(ADC), tel 08-783 13 71.
Adress: Byggnadsstyrelsen
, 106 43 Stockholm,
tel 08-783 10 00 vx.
Byggnadsstyrelsens rapporter och vissa andra KBSpublikationer kan också erhållas från Svensk Byggtjänst.
Redigeringoch layout:
Text-, Bild- och Layout-gruppen (TBL), Byggnadsstyrelsen.
Upplaga: 500 ex.
Tryckeri: Garnisonstryckeriet
, Stockholm,aug 1989.