1. No category

Projektplan
150301
Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö
Martina Grosch
ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö
Handledare: Susanna Calling
PhD, ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Bokskogen, Bara
Bihandledare: Birgitta Johansson
Specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö
Projektplan 150301
Introduktion
Vårdcentralen (VC) Gullviksborg är med sina drygt 14000 listade patienter den fjärde största
vårdcentralen i Malmö. Vårdcentralen ligger i Fosie stadsdel som har ca 44 500 invånare (1).
Fosie stadsdel är näst efter Rosengård den stadsdel i Malmö som har störst andel invånare
med utländsk bakgrund (67%). Av den totala befolkningen i stadsdelen är 49% födda i
utlandet och 18% är födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet. Motsvarande
siffror för hela Malmö är att 42% av invånarna har utländsk bakgrund, varav 31% födda i
utlandet och 11% har två föräldrar födda i utlandet. De största invandrargrupperna i Malmö är
från Irak, Jugoslavien, Danmark, Polen, Bosnien Hercegovina, Libanon, Iran, Afghanistan,
Turkiet och Rumänien (2).
CNI (Care Need Index) beskriver risken för ohälsa hos de listade patienterna på vårdcentralen
och de sju faktorer som vägs in i CNI är arbetslöshet, flera barn under 5 år, född utanför EU,
ensamstående förälder med barn under 17 år, ensamstående över 65 år, att ha flyttat under det
senaste året och låg utbildning (3). Vårdcentralen Gullviksborg har en CNI på 1,7199 vilket är
det fjärde högsta bland de offentliga vårdcentralerna i Malmö.
Under 2011 startade vi upp en sjuksköterskeledd infektionsmottagning på vårdcentralen
Gullviksborg och jag deltog i uppstarten av denna som mitt förbättrings- och kvalitetsarbete i
ST. Vi hade då identifierat att vi hade brist på akuttider till läkare för infektionspatienter och
att för många av våra patienter sökte till Kvälls- och helgmottagningen. Målet med att införa
en sådan mottagning var att öka tillgängligheten för patienterna.
Studier har visat att ifall patienter saknar språkkunskaper i svenska så har de svårare att finna
information om sjukdomar och hur det svenska sjukvårdsystemet fungerar (4). Innan vi
införde vår drop-in mottagning, som vi numera kallar den, upplevde vi att våra patienter inte
verkade förstå hur de ska gå till väga för att få en tid till läkare för sina problem och
sjukdomar. Ofta kom de direkt till vårdcentralen och frågade i receptionen om de kunde få
boka en tid. Då blev de ibland hänvisade till att ringa till vårdcentralen för att boka en
läkartid. Genom att införa en drop-in mottagning har vi försökt anpassa hur vi arbetar på
vårdcentralen till de patienter vi vänder oss till med vår sjukvård.
Olika former av drop-in mottagning eller öppen mottagning som det också kallas har funnits i
Sverige under flera årtionden, allt sedan Göran Sjönell startade sin Kvartersakut Matteus i
Stockholm 1979 (5). Mest studerade är sk ”walk in centres” i USA, Canada och
Storbritannien som dock kanske oftast mest liknar våra kvälls- och helgmottagningar (6). I
USA och Canada bemannas mottagningarna oftast av både sjuksköterskor och läkare medan i
Storbritannien sköts mottagningarna ofta av specialutbildade sjuksköterskor. Studier av dessa
mottagningar visar att det oftare är kvinnor än män som söker och att färre äldre söker sig till
drop-in mottagningarna jämfört med till traditionell mottagning. De besvär man söker för är
oftast övre luftvägsinfektioner, hudåkommor och muskelvärk.
I Sverige har mest mindre studier, ofta som ST-projekt, av hur drop-in mottagningar fungerar
på svenska vårdcentraler gjorts. I en studie från Göteborg för något år sedan jämförde man
patienterna som kom till drop-in mottagning med dem som kom till den bokade mottagningen
på samma vårdcentral vad gällde åldersfördelning, vad de sökte för, vad besöket ledde till och
ifall de sökte för åkommor som de egentligen inte behövt komma till läkare för (7). Man kom
fram till att patienterna som söker till drop-in mottagningen är yngre och söker fram för allt
för infektioner medan på den bokade mottagningen söker man mer för besvär relaterade till
hjärta/kärl och psykisk ohälsa. Läkarna bedömde att ungefär en fjärdedel av besöken hade
kunnat behandlas med egenvård, var självläkande eller hade kunnat få lika bra
2
Projektplan 150301
omhändertagande av en sjuksköterska. I en studie från en vårdcentral i Uppsala undersökte
man i ett ST-projekt alla patienter som kom till drop-in mottagningen under ett år och kom
fram till att 56% av de sökande var kvinnor och medelåldern på de sökande var 39 år (8). De
besvär man sökte för var oftast luftvägsinfektioner, hud eller urinvägsinfektioner.
Vår drop-in mottagning på VC Gullviksborg startade initialt upp endast under några
halvdagar i veckan med två sjuksköterskor i första ledet och en läkare i andra ledet. Under
åren har vi utökat mottagningen både tidsmässigt och vad gäller antal personal. Numera har vi
drop-in mottagning alla dagar i veckan både för- och eftermiddag. På förmiddagarna arbetar
en sjuksköterska i receptionen där en första triagering sker, två sjuksköterskor arbetar i andra
ledet, och två läkare i tredje ledet. På eftermiddagen arbetar en sjuksköterska och en läkare
med mottagningen. Patienterna tar nummerlapp i väntrummet och får vänta på sin tur att
träffa sjuksköterskan i receptionen som gör en första bedömning huruvida deras sökorsak
lämpar sig för mottagningen, sedan får de komma in till en av två sjuksköterskor som tar
anamnes och undersöker patienten, gör en bedömning ifall några basala prover behöver tas
(temp, saturation, strep A, CRP, urinsticka) och om de därefter bedöms behöva träffa läkare
sätts de upp som drop-in patient på en lista. Läkarna tar patienterna från en drop-in lista i
PMO efterhand som de blir klara med sina patienter. Antalet patienter under olika dagar kan
skifta mycket.
Syfte
Syftet med min studie är att definiera vilka som söker till drop-in mottagningen på VC
Gullviksborg vad gäller kön, ålder, symtom de söker för samt diagnoser enl. ICD-10 samt
ifall de får komma endast till sjuksköterska eller både till sjuksköterska och till läkare.
Ytterligare ett syfte är att undersöka hur fördelningen av de sökande ser ut under en normal
vecka.
Vidare kommer jag att jämföra antibiotikaförskrivningen, täckningsgraden och besöken på
kvälls- och helgmottagningen 2014 jämfört med 2010, som är året innan vi startade drop-in
mottagningen. Mina hypoteser är att antibiotikaförskrivningen har minskat sedan vi startade
drop-in mottagningen, täckningsgraden har ökat och besöken på kvälls- och
helgmottagningen har minskat.
Med hjälp av resultaten ovan kommer jag att utforma en enkät och med stöd av den undersöka
hur sjuksköterskor och läkare egentligen tycker att drop-in mottagningen bör fungera och hur
den enligt dem kan förbättras.
Vetenskapliga frågeställningar
Hur ser fördelningen ut vad gäller kön och ålder på patienterna som kommer till drop-in
mottagningen jämfört med individerna som är listade på vårdcentralen och hur är
fördelningen av patienterna under en ”normal” vecka?
Vilka symtom har de sökande patienterna och vilka diagnoser enl. ICD-10 får de sökande
patienterna som får komma till läkare?
Hur stor andel av patienterna kommer till sjuksköterska respektive till läkare?
Hur stor andel av patienterna på drop-in mottagningen får antibiotika?
3
Projektplan 150301
Har antibiotikaförskrivningen på vårdcentralen minskat 2010 till 2014?
Har täckningsgraden ökat från 2010 till 2014?
Har besöken på kvälls- och helgmottagningen minskat från 2010 till 2014?
Vilka patienter tycker läkare respektive sjuksköterskor egentligen bör få komma till drop-in
mottagningen och bedömas av läkare?
Metod
Den första delen av studien blir en retrospektiv journalstudie där jag kommer att gå igenom
patientjournaler i PMO för de patienter som kommit till drop-in mottagningen under de första
två veckorna i september 2014 samt de första två veckorna i februari 2015. Jag har valt
september och februari då de månaderna inte är påverkade av ledigheter hos personal eller
förändrat patientflöde som semestermånaderna under sommar och jul.
I PMO har vi en flik varje dag som heter drop-in sjuksköterska och den innehåller alla
patienter som blir uppsatta till drop-in mottagningen den dagen av sjuksköterskan som gör
den första triageringen. Jag kommer gå igenom alla de patienterna och kategorisera dem vad
gäller kön och ålder (kvinna resp. man; 0-10 år, 11-20 år, 21-50 år, 51-70 år, 71-), symtomen
de sökt för (ett symtom per patient), om de fått komma endast till sjuksköterska eller också till
läkare samt vilken diagnos enl. ICD-10 de fått hos läkaren. Jag kommer också räkna antalet
patienter respektive dag (förmiddag och eftermiddag) för att få fram hur fördelningen av
patienterna ser ut under en ”normal” vecka. Jag noterar också antalet antibiotikarecept som
skrivs samt ifall ”fel” patienter sätts upp till läkare. Jag har identifierat två olika kategorier av
”fel” patienter och det är utredningspatienter samt komplicerade sjukskrivningar (d.v.s. inte
korta sjukskrivningar för t.ex. en ÖLI utan förlängning av en sjukskrivning för t.ex. psykiska
besvär). Jag kommer också jämföra köns- och åldersfördelningen på patienterna på drop-in
mottagningen med patienterna som är listade på vårdcentralen samt antibiotikaförskrivningen,
täckningsgraden och besöken på kvälls- och helgmottagningen 2014 jämfört med 2010, som
är året innan vi startade drop-in mottagningen.
I den andra delen av studien kommer en enkät utformas som kommer delas ut till de
sjuksköterskor och läkare som jobbar med drop-in mottagningen. I enkäten ska de få tycka till
om vilka patienter de bedömer bör få komma till drop-in mottagningen och vilka som ska
bedömas av sjuksköterska respektive läkare samt vilka förbättringar av mottagningen som kan
göras. Enkäten kommer bestå både av frågor som besvaras med ja/nej, graderas 1-5 samt med
öppna frågor som kan besvaras med text.
Etiska överväganden
Projektet kommer att genomföras som ett internt kvalitetsarbete. Ansökan till etikkommitté
planeras inte. Verksamhetschefen har gett sin tillåtelse till granskning av journal för
inhämtande av nödvändiga uppgifter. Endast data som är relevant för projektet kommer att
läsas. Inga enskilda patienter, läkare eller sjuksköterskor kommer att kunna identifieras i
resultaten.
4
Projektplan 150301
Tidsplan
Projektet kommer att genomföras under våren 2015 på VC Gullviksborg. Data från PMO
kommer insamlas och kategoriseras under februari och mars. Utifrån resultaten kommer en
enkät utformas som kommer delas ut till personal i april. Resultat och diskussion kommer att
sammanställas och skrivas i maj och juni.
Betydelse
Projektet är mycket viktigt som intern kvalitetsgranskning på vårdcentralen Gullviksborg då
vi lägger ganska stor del av vårdcentralens personalresurser på drop-in mottagningen. Det har
stor betydelse för arbetsmiljön att både personal och patienter är nöjda med mottagningen.
Förslag på hur drop-in mottagningen kan förbättras kommer göras när projektet är färdigt.
Skrivna riktlinjer för drop-in mottagningen behöver utarbetas så att alla patienter handläggs
på samma sätt och det blir lättare för ny personal att börja arbeta med mottagningen.
Referenser
1. Statistik för Malmö Stad för år 2013 [Internet]. Malmö Stad; 2013. [citerad 5 februari
2015] Hämtad från: http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik.html
2. Statistik för Malmö Stad för år 2013 [Internet]. Malmö Stad; 2013. [citerad 5 februari
2015] Hämtad från: http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik/Befolkning/Utlandskbakgrund.html
3. CNI-ersättning och jämlik hälsa rapport hälsoval juli 2014 [Internet]. [citerad 5 februari
2015] Hämtad från: http://vardgivare.skane.se/globalassets/styrandedokument/cni-ersattningoch-jamlik-halsa-rapport-halsoval-juli-2014.pdf
4. Seffo N, Krupic F, Grbic K, Fatahi N. From immigrant to patient: experiences of bosnian
immigrants in the Swedish healthcare system. Mater Sociomed. 2014 Apr;26(2):84-9.
PubMed PMID 24944528
5. Sjönell, G. Husläkarfallet. Stockholm: Liber Utbildning; 1994.
6. Salisbury C, Munro J. Walk-in centres in primary care: a review of the international
literature. Br J Gen Pract. 2003 Jan;53(486):53-9. PubMed PMID: 12564280
7. Ahlfors, F. Drop in på vårdcentral - vem söker och vad leder det till? [Internet] FoU i
Sverige; 2013. [citerad 20 februari 2015] Hämtad från:
http://researchweb.org/is/sverige/document/lpr130291
8. Smedegård, S. Drop-in mottagningen på Fålhagens vårdcentral - vem söker och varför?
[Internet] Landstinget i Uppsala län; 2014. [citerad 20 februari 2015] Hämtad från:
http://www.lul.se/sv/Extranat/For_vardgivare/Utveckling/ST-tjanstgoring-allmanmedicin/STuppsatser/
5