1. No category

LänsfOkus
Nr 1 /2015
Tidning från Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Nu kopplar
vi greppet om
kommande kriser s. 3
Nya lösningar för
generationsskiften
Fru Trana leder vägen
vid Hornborgasjön
s. 10-11
s. 16-17
Ledaren
Alltid samma flod,
Länsfokus redaktion
alltid nytt vatten
Birgitta Guevara
Enheten för social
hållbarhet, 010-224 45 37
Länsstyrelsen har startat ett nytt verksamhetsår. Det har
blivit många sedan Oxenstierna 1634 inrättade ett nationellt system med landshövdingar och länsstyrelser. Det blir 382 år av
verksamhet. Det är en imponerande lång tid.
Men det är också en myndighet som alltid kännetecknats av
förnyelse. Ständigt samma flod, ständigt nytt vatten.
Länsstyrelsen i Västra Götaland är ett bevis på denna ständiga utveckling. Vår länsstyrelse är lite yngre. Vi bildades 1998.
Det var en sammanslagning av tre tidigare länsstyrelser, Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län. Varje
myndighet hade sina erfarenheter.
Jag tror att vår länsstyrelse tog till sig det bästa från respektive
myndighet. Det kan vara en av förklaringarna till att Länsstyrelsen i Västra Götalands län lyckats väl under sina år.
Jag har varit landshövding i Västra Götaland sedan januari
2008. Det är 7 år. Det är en kort tid när man tänker på 1634.
Men det är en lång tid för mig och medarbetarna.
Och vi har verkligen arbetat med utveckling. 2008 startade vi
en process vi kallade Länsstyrelsen 2012. Då formulerade vi en
vision. Vårt mål blev det hållbara samhället. Och vårt fokus
blev, varje enskild individ och hela samhället. Det var ett viktigt
avstamp.
Vårt arbete gav mersmak. 2012 gjorde vi en nysatsning. Vi
kallar det länsstyrelsen 2017. I den processen har vi lagt fast en
rad olika utvecklingsområden. Ett av områdena är den värdegrund som vi diskuterade fram under 2014. Det formella beslutet
tog länsledningen i december 2014.
Vår värdegrund utgår självklart från statens värdegrund och
regeringsformen som säger att all offentlig makt utgår från folket. Från den och vår vision har vi lagt fast vår egen värdegrund.
Vi kan sammanfatta den i två ordpar, framåtriktad förvaltning
och lyhörd expertis.
Vi ska visa individ och samhälle att vi i vardagen står för stabilitet och rättsäkerhet men vi ska samtidigt arbeta för ständiga
förbättringar. Vi ska visa att vi står för expertkompetens och objektivitet, men ska samtidigt vara lyhörda för de vi är till för.
Vi har en stabil grund. Från januari har vi en ny organisation
med sju avdelningar. Från den grunden ska vi ta ett andra steg
under 2015. Se över vårt arbetssätt och diskutera vad vi kan göra
mera. Ja, Länsstyrelsen är alltid samma flod och alltid nytt
vatten.
Lars Bäckström
Landshövding
2
Eivind Claesson
Kulturmiljöenheten
010-224 45 67
Anders Frelek
Enheten för skydd och
säkerhet, 010-224 45 09
Peter Wirdenäs
Naturvårdsenheten
010-224 47 15
Andreas Lidholm
Samhällsbyggnadsenheten, 010-224 49 24
Emma Cederlöf
Miljöskyddsenheten
010-224 46 69
Leo Korkka
Prenumerationer
010-224 47 11
Hanna Tornevall
Vattenvårdsenheten
010-224 48 51
Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas
­principen: [email protected]
Länsfokus ges ut fyra gånger per år av
­Länsstyrelsen i Västra Götalands län
ISSN 2000-3064
Utgivningsplan 2015
Nr 1 – 13/3, nr 2 – 15/6, nr 3 – 15/10, nr 4 – 15/12
Postadress
Länsstyrelsen Västra Götalands län, 403 40 Göteborg
Webbadress
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
Ansvarig utgivare
Sven Swedberg
Omslagsbild
Möte i Vara. Foto: Jan Mogol
Layout
Amelie Wintzell
Tryck
TMG Tabergs
Papper
Omslag Arctic Volume 130 g
inlaga Arctic Volume 100 g
Länsfokus 1/2015
Nu väntar intensiva år
för krisberedskapen
Informationsmöte om SAMÖ 2016. Här ser vi Bo-Lennart Sandquist, Skara kommun, och Elin Göransson, Länsstyrelsen i Halland, i livliga
diskussioner. Foto: Maria Göranson
Det väntar intensiva år inom området
samhällsskydd och beredskap. Länsstyrelsen har nu fått medel för att
vara drivande i utvecklingen av länets
krisberedskap.
Vi kommer exempelvis att pröva vår
gemensamma förmåga att hantera
omfattande störningar i samhällsviktig verksamhet under övningen
SAMÖ 2016.
En ny politisk mandatperiod betyder att kommunerna ska uppdatera
sina risk- och sårbarhetsanalyser,
revidera rutiner och dokument. Från
och med i år ska de också ta fram en
plan för utbildning och övning.
Länsstyrelsen har fått pengar
från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för de
satsningar som är särskilt angelägna
under åren 2015-2018.
Risk- och sårbarhetsanalys
Samhällsviktiga verksamheter
kommer i framtiden att bli utsatta
för större påfrestningar till följd av
klimatförändringar. I vårt län är
det särskilt angeläget att analysera
och beskriva såväl konsekvenserna
som vår förmåga att hantera dem. I
ett samarbete med Totalförsvarets
forskningsinstitut ska vi utveckla
arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna med fokus på klimatanpassning, metodutveckling samt sammanställningar och presentationer
av analysernas slutsatser.
Samverkan, ledning och
kommunikation
Vi ska, efter att ha etablerat det
regionala rådet, fortsätta utveckla
regional samverkan och ledning.
Det handlar bland annat om utbildningar i MSB:s material om grunder
för samverkan och ledning.
Även arbetet med att utveckla
samverkan kring kommunikation
och information kommer att fortsätta. Vi ska också utveckla möjligheterna att dela information via
system som telefonkonferens, Rakel,
och WIS (webbaserat informationssystem). Detta för att vår regionala
lägesbild vid olika händelser ska bli
bättre.
Stora övningar
Det väntar flera stora
övningar under mandatperioden. I höst
arrangerar Länsstyrelsen i Halland
kärnkraftsövning
Gripen. Ett år senare,
hösten 2016, kommer den
nationella övningen SAMÖ
2016 gå av stapeln med fokus på
Västra Götaland och Värmland.
Övningarna kommer att pröva
vår förmåga att hantera omfattande och komplexa händelser.
SAMÖ 2016 blir därför ett utmärkt
tillfälle att stämma av statusen på
länets krisberedskap halvvägs in i
mandatperioden.
Anders Frelek
Enheten för
skydd och säkerhet
3
 Lodjur fångat av en viltövervakningskamera i norra Bohuslän,
januari 2015. Lodjuret har som synes fångat ett rådjur.
Blixtrande
nytändning för
loinventeringen
Det har varit svårt att inventera lodjur i Västra
Götaland. Snöbristen gör våra marker svårspårade. Men nu har missmodet skiftat till
optimism. Våra nya viltövervakningskameror
gör det plötsligt möjligt att hitta länets lodjurshonor med ungar.
Inventeringsperioden för lo börjar den 1 oktober varje år. Så säger reglerna. Det innebär
att vi står still i minst två månader i Västra
Götaland. Här finns ingen snö att spåra i
under oktober och november. Men med viltövervakningskameror kan vi ändå komma
igång. De gör det möjligt för oss att hämta
in kunskap, som vi sedan använder när snön
väl kommer singlande över länet. Det är ett
stort framsteg.
En tveksam sanning
En annan fördel med kamerorna ser vi i det
utmanande arbetet att skilja familjegrupper från varandra. Skolböckerna säger att
lodjurshonor har stora hemområden som de
aldrig delar med andra vuxna honor. Men
det har visat sig vara en tveksam sanning.
I vissa områden i vårt län har lodjurshonorna mycket mindre revir (hemområde) än
vad forskarna tidigare sagt att de har. Vi har
länge misstänkt att de faktiskt tål varandras
närvaro mer än vad man en gång trodde var
fallet.
4
Ger nya möjligheter
Så, tänk dig följande scenario. Vi har två
familjegrupper lodjur som lever tätt inpå
varandra. Vår kunskap från de senaste årens
spårningar och rapporter säger oss att det
faktiskt rör sig om två familjer. Vi har dåligt
med snö, precis som vanligt, och har inte
turen att hitta båda grupperna samtidigt.
Men vi hittar en grupp och spårar den
norrut, medan vi vid nästan samma tidpunkt filmar den andra gruppen med en av
våra kameror runt en och en halv mil söder
om spårningens startpunkt. Särskiljning
avklarad!
Glädje och lättnad
Vi känner stor glädje och lättnad över att vi
får lära oss en för oss ny inventeringsteknik
och för att vi redan nu ser att den hjälper oss
i vårt uppdrag att räkna länets lodjur. En
stor bonus i arbetet är att vi i jobbet med kamerorna får en fin kontakt med markägare,
jägare och andra intresserade som hjälper
oss genom att ge oss tips om var vi kan sätta
upp kamerorna samt ger oss sitt medgivande
till uppsättningen. Den kontakten har vi efterlyst och längtat efter länge. Tack till alla
er som brutit isen.
Nelly Grönberg
Naturavdelningen
Länsfokus 1/2015
Om konsten att
anlägga en brygga
Det är mycket man ska tänka på innan man bygger en brygga. Börja med
att prata med grannar och markägare
för att se om du har deras medgivande. Som regel krävs också en dispens
från strandskyddet.
Fundera sedan över hur områdets
naturvärden och andra värden,
samt allmänna och enskilda intressen, påverkas. Vilken typ av
brygga, material, storlek och bästa
platsen för bryggan måste du också
tänka igenom innan du kontaktar
myndigheterna.
kan kommunen godkänna att bryggan anläggs på strandskyddsområdet. I vissa fall krävs även bygglov
hos kommunen. Skicka sedan en
anmälan till Länsstyrelsen om
vattenverksamhet. Blankett och
information finns på vår webbplats.
I vissa fall kan det behövas tillstånd
hos Mark- och miljödomstolen.
Tänk på att det kan ta tid att få besluten tillbaka från både kommun
och Länsstyrelse.
Tänk på tiden
Är området strandskyddat ska en
dispensansökan lämnas till kommunen. Under särskilda förutsättningar
Bibbi Skruf
Vattenavdelningen
 Mycket att tänka på vid ett bryggbygge. Foto: Amelie Wintzell
Nya stora arkeologiska
utgrävningar i Gamlestaden
I Gamlestaden i Göteborg inleddes för
ett par år sedan en av landets största
och mest omfattande stadsarkeologiska undersökningar. Nu har Länsstyrelsen fattat beslut om ytterligare arkeologiska utgrävningar.
Undersökningarna, som är en del av
Västsvenska paketet, äger rum i området där staden Nya Lödöse låg mellan
åren 1473 och 1624. Årets utgrävningar
koncentreras till ett område som ligger
både norr och söder om Säveån.
Det var under den sista halvan av
1400-talet som Nya Lödöse växte fram
runt Säveåns mynning. Den gamla staden går att se som en tidig förlaga till
Göteborg och i området döljer sig
spännande och intressanta fynd som
berättar historier om hur livet kunde se
ut för de första göteborgarna.
Du kan följa undersökningarna här:
www.stadennyalodose.se
 Utgrävningarna fortsätter i Gamlestaden,
Göteborg. Foto: Leif Johansson
Länsfokus 1/2015
5
Länsstyrelsen går
stolt i West Pride
Länsstyrelsen kommer även i år att delta i kulturfestivalen
West Pride i Göteborg. I år går festivalen av stapeln 10-14
juni med den stora Regnbågsparaden som final den 14 juni.
Regnbågsparaden avslutas med tal och musik i
Trädgårdsföreningen, Göteborg. Foto: Maria Göranson
West Prides vision är ”en jämlik och inkluderande värld
fri från fördomar och diskriminering”. Det rimmar väl
med Länsstyrelsens vision om det hållbara samhället och
trygghet för den enskilda individen. Länsstyrelsen deltar
i paraden tillsammans med andra statliga myndigheter
under parollen ”Staten för likabehandling och mänskliga
rättigheter!”. Vi vill göra mänskliga rättigheter till en del av
varje människas vardag. Det är nämligen där allt börjar.
– I dag har vi lagarna på plats, men de måste också vara
levande i vardagen. Därför demonstrerar vi på West Pride,
säger landshövding Lars Bäckström.
Josefin Levander
Informationsenheten
Nu kan du
påverka vårt
vattenarbete
Nu har du möjlighet att påverka hur Sverige ska jobba
med vattenåtgärder under de
kommande sex åren. Samråd pågår
Illustration: Sylvia Kinberg
kring förslag till åtgärdsprogram, förslag
till förvaltningsplan och nya miljökvalitetsnormer för hela Västerhavet.
Det är Länsstyrelsen i Västra Götaland
som står bakom samrådet i sin egenskap
av Vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt. Lämna dina synpunkter till
Vattenmyndigheten senast den 30 april
2015. Gärna via e-post: [email protected]. I
december fastställs åtgärdsprogrammet.
För höga halter
av dioxiner i Vätternsik
Analysen av de senaste provtagningarna bekräftar
att det förekommer halter av dioxin i sik som fångats i Vättern och Vänern som överstiger det av EU
fastställda gränsvärdet i livsmedel.
Länsstyrelserna runt Vättern och Vänern gick
därför i januari ut och informerade alla verksamhetsutövare som saluför sik från Vättern och
Vänern att uppmärksamma halterna av dioxin i
den fisk som säljs.
Detta innebär att den som säljer sik från
dessa sjöar måste förvissa sig om att siken
innehåller lägre dioxinhalt än gränsvärdet annars får den inte säljas. Svenska insjöfiskarnas
centralförbund (SIC) och Livsmedelsverket
arbetar i dagsläget med att se över möjligheterna att ta fram ett egenkontrollprogram där
sik ska kunna provtas innan saluföring.
 Siken i Vättern innehåller för mycket dioxin, visar nya provtagningar. Foto: Camilla Zilo
Hanna Tornevall
Vattenavdelningen
6
Linus Andersson
Vattenavdelningen
Länsfokus 1/2015
Kemtvättar – en
smutsig historia
Många gamla kemtvättar har lämnat efter sig föroreningar i
form av klorerade lösningsmedel vilka kan vara skadliga för
både människors hälsa och miljön. Nu hoppas vi att fler ärenden gällande efterbehandling av områden som förorenats av
klorerade lösningsmedel ska komma igång.
De former av klorerade lösningsmedel som sedan 1930-talet
använts vid kemtvätt är mycket skadliga för hälsan. Lösningsmedlen är exempelvis cancerframkallande.
Det vanligaste sättet människor kommer i kontakt med
föroreningen är via ångor som trängt in genom golvet i en
byggnad som ligger ovanpå en markförorening. Många
gamla kemtvättar har byggts om till bostäder vilket gör
att det är viktigt att denna typ av ärenden prioriteras i
kommunerna.
 Provtagning vid platsen för en gammal kemtvätt. Foto: Per Hübinette
Hjälp på vägen
För att höja kunskapsnivån kos kommunernas tjänstemän
och politiker har flera utbildningstillfällen anordnats.
Checklistor, sammanställningar och exempel har tagits
fram och Länsstyrelsen har också hjälpt till att ta fram underlag för ansvarsbedömningar för ett antal objekt.
Målet är att problematiken kring gamla kemtvättar uppmärksammas och att fler ärenden gällande efterbehandling
av områden som förorenats av klorerade lösningsmedel ska
komma igång.
Jag har för inte så länge sedan lämnat ett matlän
(Halland) för ett annat spännande matlän (Västra Götaland). Än så länge har jag bara provsmakat på det nya
länet och det ger mersmak! Maten är en viktig del av våra liv, den är nödvändig men bidrar också till njutning
och nöje.
Matens ursprung kommer allt mer i fokus. Det är
inte alltid lätt att navigera rätt i livsmedelsbutikerna.
Ekologiskt och/eller närodlat är bra utgångspunkter och
att försöka äta det som säsongen bjuder.
Vi har många duktiga livsmedelsproducenter, och
många butiker och restauranger lyfter på olika sätt fram
sina leverantörer. Berättelsen om råvaran blir en del av
matupplevelsen. Förutsättningarna är också viktiga.
Vårt län har bra jordbruksmark och god tillgång till rent
vatten. Det måste vi fortsätta värna.
Klimatanpassad produktion och ändrade matvanor
kan halvera livsmedelsproduktionens klimatpåverkan.
Det visar en rapport om matens klimatpåverkan 2050
som tagits fram av Jordbruksverket, Naturvårdsverket
och Livsmedelsverket. En klimatsmart kost är mer
säsongsanpassad och innehåller kött valt med omsorg,
gärna producerat på någon av länets välskötta gårdar.
Att minska matsvinnet är också viktigt.
Lönsamheten i det svenska jordbruket är ett problem
ur hållbarhetssynpunkt. Minskar jordbruket i omfattning, minskar dess positiva effekter i landskapet. Utebliven produktion ger ökad import, som i många fall är
sämre ur miljösynpunkt.
Den offentliga sektorns inköp av livsmedel till de offentliga måltiderna (exempelvis äldreboenden, sjukhus
och skolor) har stor betydelse för lokala livsmedels­
företag men också för djurvälfärden, miljön och arbetstillfällen. Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen
finansierar under två år en ny tjänst för att medverka till
att producenter och konsumenter hittar varandra.
En som tidigt, redan 1767, insett vad som krävs för
att må bra var hallänningen Olof von Dahlin. Han skaldade så klokt:
Äta litet, dricka watten,
Roligt sällskap, sömn om natten,
Käckt arbeta, lägligt bo,
Stillhet någon stund på dagen;
Det är lagen,
För min hälsa och min ro
Att det ska vara så svårt!
Lisbeth Schultze
Länsöverdirektör
Emma Cederlöf
Miljöskyddsavdelningen
7
Fredrik Andersson. Årets Östersjöbonde. Foton: Anna Ek
Fredrik har receptet
för ett bättre vatten
Länsstyrelsen har besökt Årets Östersjöbonde, Fredrik Andersson i Västervik, för att prata om
framgångsfaktorer i ett aktivt arbete för bättre vatten i odlingslandskapet. Hans recept har tre
huvudingredienser.
– En egen stark vilja, ekonomiskt stöd och en aktiv samordnande kommun.
För fem år sedan startade Västerviks kommun Projekt Havsmiljö
Gamlebyviken med målet att både
stötta jordbruksproduktionen och
samtidigt förbättra vattenkvaliteten
i avrinningsområdet och i själva
Gamlebyviken.
Tillsammans med kommunens
projektledare har ekoköttbonden
Fredrik Andersson gått igenom sina
marker och tagit fram förslag på åtgärder som både förbättrar produk8
tionen, minskar översvämningarna
och förbättrar vattenkvaliteten.
Mer lättbrukade marker
Basen i åtgärdsarbetet är ett aktivt arbete med rådgivning genom
Greppa näringen. Utöver detta har
Fredrik Andersson strukturkalkat,
dränerat, grävt kalkfilterdiken,
anlagt våtmarker och fosfordammar samt släntrat av diken på sina
marker.
Resultatet är mindre översvämningar och mer lättbrukade marker,
och även om det inte hunnit gå så
lång tid så börjar effekter på vattenkvaliteten märkas med lägre halter
näringsämnen. Åtgärderna har varit
till nytta för både produktion och
miljö.
Tar hand om pappersjobbet
Att kommunen själv satsat på en
projektledare med målet att både
Länsfokus 1/2015
 Fosfordamm.
 Våtmark i skogen.  Ensidigt tvåstegsdike.
förbättra havsvikarna samt stötta
jordbruket har varit en förutsättning
för att nå så långt som han har gjort,
menar Fredrik Andersson. Projektledaren har skött allt pappersjobb
och kontakt med myndigheter för
bidrag och tillstånd. Något som kan
vara nog så svårt, enligt Fredrik.
Han har sedan gjort de flesta av åtgärderna själv.
Tvåstegsdiken och fiskevård
Kommunen har även genomfört
andra åtgärder inom avrinningsområdet med andra markägare. Exempelvis tvåstegsdiken och fiskevård.
De har därigenom tagit ett helhetsperspektiv på avrinningområdet och
åtgärdsbehovet.
Anna Ek
Vattenavdelningen
9
Nya recept för lyckade
generationsskiften
Tillit och tid.
Där har du två huvudnycklar till ett
lyckat generationsskifte inom lantbruket. Generationsskiften är känslosamma processer. Idag, när nästa
generation inte per automatik vill ta
över gården, krävs dessutom en hel
del uppfinningsrikedom.
Hela 70 procent av alla bönder i
Västra Götalands län är över 50 år.
Det betyder att mängder av lantbrukare just nu ställer sig samma frågor.
Vem ska ta över gården? Hur ska
generationsskiftet se ut? Och vad
händer om barnen inte vill fortsätta
vårt arbete?
Frågorna diskuterades livligt under årets Tillväxtdag i Vara.
Måste tänka nytt
Att vara uppväxt på en gård innebär
inte längre att livet är ödesbestämt.
Idag tänker sig många unga en helt
annan framtid.
Detta faktum tvingar i allt högre
grad en äldre generation lantbrukare att tänka nytt. Det kan vara
smärtsam process. Men både nöd10
vändig och framkomlig. Det krävs
bara att vi tänker lite annorlunda.
Att vi är innovativa när det gäller
övertagande.
När tiden är mogen
För det finns intresserade som står
utan gård. Unga och hungriga, men
med tunna plånböcker i en penningslukande bransch. Exempelvis
Anders Widinghoff, som driver företaget Agroprenad i Hjo.
– Jag är född av fel föräldrar,
skrattar han.
Ja, det är givetvis inget fel på Anders föräldrar. Men de är inte lantbrukare. Följaktligen finns ingen
gård för Anders att ta över.
Därför tog han för några år sedan
anställning på Nygården i Hjo. En
anställning som blev ett femårsarrende, som förhoppningsvis resulterar i ett övertagande. Vad det lider.
När tiden är mogen.
På nätet och i verkligheten
Anders Widinghoff är ett exempel
på ett nytt generationsskifte. Det
går också utmärkt att jobba sig till
delägarskap, som Alexander Tervasmäki och Björn Lönnemo på
Blåbärsgården i Hjo kan vittna om.
Mötet mellan en äldre man med
gård och en ung nyutexaminerad
trädgårdsstudent med idéer kan bli
synnerligen fruktsamt. Eller bärrikt, som är ett bättre uttryck på
Blåbärsgården.
Det går också utmärkt att med
små medel starta ett andelsjordbruk.
Eller använda sig av nätet för att
hitta en efterträdare.
Tillit och tid
Det som förenar de olika varianterna på ett generationsskifte kan
sammanfattas i tre ord: tillit, tid
och passion. Tilliten är central. Att
successivt ta sig in i en verksamhet,
med ömsesidig respekt. Förtroende
kräver i sin tur tid att lära känna
varandra, tid att våga släppa taget
och tid att kunna ta över med den
kunskap som krävs för
att gården ska gå runt
och ge avkastning.
Jan Mogol
Informationsenheten
Länsfokus 1/2015
 Alexander Tervasmäki har kunskap
och idéer, Björn Lönnemo en gård
och möjligheter. Tillsammans tar de
sig an Blåbärsgården i Hjo.
 Generationsskiften stod på programmet under årets Tillväxtdag i
Vara.
 Carl Lindell har gjort resan från
anställd till ägare och VD på Axima
i Grästorp.
 Anders Widinghoff berättar om arrende som start på företagande. Tillväxtdagens moderator, Jan Bylund,
lyssnar intresserat.
 Lina Larsson är ett exempel på
successivt övertagande. Hon har
gått från anställd till delägare i Cool
Gris AB i Götene.
Foton: Jan Mogol
Humle gör comeback
på svenska gårdar
Få katastroferna
rakt in i mobilen
Humle är en viktig ingrediens i öl. Och öl
har alltid varit viktigt i Sverige. Förr var
det till och med lag på att gårdarna skulle
leverera en viss mängd humle till Kronan
(staten).
Nu går det att få Viktigt meddelande
till allmänheten (VMA) som sms till
din mobil – om den är registrerad på
en adress i ett drabbat område. Smsutskicken kompletterar VMA-sändning i radio, TV och utomhuslarmet
Hesa Fredrik.
Numera är det svårt att få tag i svensk
humle. Men det kan också vara på väg att
bli historia.
Regeringen har avsatt
3,25 miljarder till utbyggnad av bredband
i Sverige genom landsbygdsprogrammet. Västra
Göta­lands län får 530 miljoner
att fördela ut under sju år.
I nuläget finns nära 800 mil nedgrävd
landsbygdsfiber och cirka 400 bredbandsföreningar i länet. Fler föreningar
håller på att bildas. Bidraget för utbyggnad av bredband täcker 40 procent av
kostnaderna.
Intresset för att odla humle ökar, kan
Länsstyrelsen konstatera.
Viktigt meddelande till allmänheten
används för att varna och informera
vid större olyckor och händelser som
riskerar att orsaka allvarliga störningar i samhället.
 Humleskörd på Spännaregården i Björsäter,
Mariestads kommun. Foto: Kirsten Jensen
Drygt tre miljarder
till utbyggnad av
bredband
Länsstyrelsen är en av de myndigheter som har rätt att begära att VMA
sänds.
– Vi ska försöka få ut så mycket som möjligt av pengarna redan under första året,
säger Monica Ek-Remmerth, bredbandshandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland som hoppas att alla bredbandsföreningar som söker ska få medel.
Här kan du följa arbetet:
facebook.com/
bredbandivastragotaland
11
 Samverkan ger mervärden. Den offentliga sektorn måste bli bättre på att samverka med civilsamhället i det integrationsfrämjande arbetet.
Bildkälla: Colourbox
Samverkansmatematik
som skapar mervärden
Offentliga sektorn måste bli bättre på
att samverka med civilsamhället i det
integrationsfrämjande arbetet. Det
finns både vilja och förutsättningar
för detta, visar en kartläggning som
Länsstyrelsen genomfört tillsammans med Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
12
Civila samhällets organisationer,
ideella föreningar och frivilliga
krafter har ett unikt mervärde. De
bidrar till delaktighet, sammanhang
och arenor för möten och sociala
kontakter. De erbjuder möjligheten
att engagera sig som exempelvis
medlem eller volontär. De kan också
bidra med nätverk, praktikplatser
och vara en kontaktlänk mellan in-
divider och offentliga sektorn.
Kort sagt spelar det civila samhället en viktig roll i arbetet för att
främja integration.
Vill göra mycket mer
En högre grad av samverkan kan
leda till ett bättre, mer effektivt och
bredare integrationsarbete. Det är
en av slutsatserna vi kan dra av den
Länsfokus 1/2015
kartläggning som genomförts.
Ett syfte var att titta på vad som
görs i länet inom integrationsområdet. Och det görs oerhört mycket,
av såväl det civila samhället som
kommuner och myndigheter. Men
vi såg också ett behov och önskemål
om att samverka för att kunna göra
ännu mer.
Idéburet offentligt partnerskap
Ett hinder för samverkan är lagen
om offentlig upphandling (LOU).
En ideell förening kan helt enkelt
inte konkurrera på lika villkor vid
en upphandling. Därför har några
kommuner i länet istället tecknat ett
avtal enligt modellen Idéburet offentligt partnerskap (IOP).
IOP är ett sätt att förenkla långsiktig samverkan mellan offentlig
sektor och det civila samhället. Den
kan ingås när verksamheten bidrar
till lokal utveckling och delaktighet
i samhället. Avtalet är inte detaljreglerat av kommunen utan bygger
på gemensamma grunder.
Kosterhavet
på grön topplista
Nu har en lista över världens 100 mest
hållbara destinationer skapats. Sverige
har med två destinationer. Det rör sig
om Kosterhavet (med Ytre Hvaler) och
Sigtuna.
Det är den internationella organisationen
Green Destinations och en panel bestående av 30
internationella experter på hållbar turism som står bakom resmålslistan.
Tanken med ”Sustainable Destinations Global Top 100” är att lyfta turistdestinationer som målmedvetet, seriöst och långsiktigt arbetar för att
skapa en hållbar utveckling.
– Det här ger positiv energi för att arbeta vidare med att skapa en hållbar
destination i nationalparkerna Kosterhavet och Ytre Hvaler, säger nationalparkschef Anders Tysklind.
Ett plus ett är tre
Kartläggningen är sammanfattad i
rapporten ”Samverkansmatematik:
1+1=3”. Rapporten finns att laddas
ned på Länsstyrelsens webbplats.
Civilsamhället omfattar föreningslivet, ideella organisationer och
frivilliga krafter, men även ekonomiska verksamheter som inte främst
är vinstutdelande utan snarare drivs
utifrån ideella mål och ett engagemang för en viss samhällsfråga.
Danny Eriksson
Enheten för social
hållbarhet
Ann Hansson
Enheten för social
hållbarhet
 Näsaviken, nytt naturreservat nordost om Töreboda. Foto: Leif Andersson/Pro Natura
Velen har näsa för svamp
Fem hektar skog vid sjön Velen, nordost om Töreboda, har blivit naturreservat. Näsaviken är ett eldorado för alla svampintresserade. Men, nej, det rör sig
inte om matsvamp.
Här handlar det i stället om sällsynta
och hotade specialiteter med namn
som bitter taggsvamp, orange taggsvamp, grangråticka, gyllenspindling
och puderspindling med flera. Svamprikedomen hänger i mycket samman med
sällsynta och kalkrika berggrunden. De
flesta av områdets ovanliga svampar är
också beroende av att det finns gamla
granar. Dessa svampar lever i symbios
med just gamla granar genom så kallad
mykorrhiza-bildning.
Henrik Roos
Naturavdelningen
13
på
l
l
o
k
l
l
å
H
föroreningarna vid
fysisk planering
arnas art, läge och omfattning är en
förutsättning för att kommunen och
exploatören ska få en uppfattning
om platsens lämplighet och vilka
åtgärder som krävs för att lämpligheten ska kunna säkerställas.
Om situationen inte är tillräckligt utredd kan kommunen riskera
skadestånd eller planen upphävas av
Länsstyrelsen. Tillsynsmyndigheten
kan också enligt miljöbalken förbjuda byggnadsåtgärder eller användandet av mark och bebyggelse.
Här hittar du föroreningarna
 Här saneras Munksjös före detta fabriksområde, i centrala Jönköping, inför en kommande exploatering. Foto: Anna Malmros
För att skydda människor och miljö
samt att bidra till en giftfri och god
bebyggd miljö är det viktigt att uppmärksamma föroreningar vid fysisk
planering. Att utreda föroreningar tar
ofta lång tid och därför är det viktigt
att frågan lyfts tidigt i planprocessen.
Här kommer några tips på vägen.
Uppmärksamma därför områden
som kan vara förorenade redan
i översiktsplaneringen och ange
riktlinjer inför den efterkommande
detaljplaneringen. I samband med
detaljplanläggningen ska kommunen bedöma om området är lämpligt
för den markanvändning som man
vill åstadkomma.
Skadestånd och förbud
Om du befarar att området kan vara
förorenat innebär det ofta ett långtgående utredningsansvar. Att ha
tillräcklig kunskap om förorening14
Information om vilka områden i
Västra Götaland som är konstaterat
förorenade eller misstänks vara förorenade finns samlad i databasen för
förorenade områden, det så kallade
EBH-stödet. Med hjälp av informationskartan på Länsstyrelsens webbplats kan alla se var dessa områden
finns i vårt län. Vill du ha automatisk uppdatering från EBH-stödet,
använd gärna den WMS-tjänst som
finns på www.gis.lst.se.
Några tips på vägen
• Lyft frågan tidigt. Eventuella utredningar kan ta lång tid.
• Använd Länsstyrelsens infokarta
över länets potentiellt förorenade
områden.
• Ett bra underlag är avgörande för
en korrekt bedömning. Underskatta inte vikten av den historiska
inventeringen.
• Ta tidigt kontakt med tillsynsmyndigheten för det förorenade området och håll fortsatt kontakt i alla
skeden.
Projektet fokuserade på två områden
som uppfattades som särskilt
angelägna, nämligen strategiskt
arbete med förorenade områden
samt förorenade områden vid fysisk
planering. Projektet riktar sig till de
på kommun och Länsstyrelse som
kommer i kontakt med förorenade
områden eller arbetar med fysisk
planering. Projektgruppen bestod
därför av personer som arbetar
med plan-, miljö-, bygglovs- och
exploateringsfrågor på kommun och
Länsstyrelsen.
Stöd och underlag
Projektgruppen har tagit fram ett
seminarieunderlag för de kommuner som vill utveckla sitt arbete
med förorenade områden i fysisk
planering. Det finns också ett handläggarstöd. Stödet beskriver bland
annat när föroreningar bör uppmärksammas vid fysisk planering,
olika aktörers roller, lagstiftning, var
du hittar relevant information och
vad du ska tänka på när du kommer
i kontakt med förorenade områden.
Vidare beskriver handläggarstödet
verktyg och arbetssätt som utgår
från exempel som projektgruppen
samlat in från olika delar av landet.
Här finns handläggarstödet och
seminarieunderlaget: www.
miljosamverkanvg.se.
Anna Malmros
Miljöskyddsavdelningen
Särskilt angelägna områden
Miljösamverkan Västra Götaland
(MVG) har under två år haft ett
projekt om förorenade områden.
Matti Lagerblad
Samhällsbyggnadsenheten
Länsfokus 1/2015
 Social hållbarhet kräver
sammanhållning och stabilitet.
Foto: Maria Nobel
Nya rapporter om social hållbarhet
Länsstyrelsen, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen arbetar i ett gemensamt forskningsprojekt om hållbarhetens sociala dimension. Vi kallar det för KAIROS (Kunskap om
och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer).
Utgångspunkten är hur globalisering, migration och urbanisering präglar vår samtid och
ställer nya krav på delaktighet
och medskapande.
KAIROS har nyligen presenterat två nya rapporter och
översatt ett kunskapsunderlag
till engelska:
• Ungas medskapande, lärande av
ungas erfarenheter
• Invånardialogens roll och former
Här hittar du materialet:
www.mistraurbanfutures.org.
• Segregation – Prevalence,
causes, effects and possible
solutions
Birgitta Guevara
Enheten för social
hållbarhet
Nytt naturreservat bjuder upp till dans
Länsstyrelsen har beslutat att skydda området Danshöjden, i Bengtsfors kommun, som naturreservat. Beslutet
är ett resultat av en intresseanmälan inom ramen för
Kometprogrammet. Det är alltså markägaren själv som
tagit initiativ till att naturreservatet bildats.
Det nya naturreservatet är knappt tio hektar stort.
Det domineras av den barrskogsklädda höjdryggen
Danshöjden med branter ned mot sjön Svarttjärn. Här
växer en relativt gammal tallskog med inslag av såväl
gamla granar som lövträd i skrevor och branter. Norra
delen av naturreservatet omfattar en bäckravin med
gammelskog.
I naturreservatet finns flera stigar som inbjuder till
upptäcktsfärder, bland annat via en ”trappa” upp till
Danshöjden.
Det sägs att Danshöjden fått sitt namn av att bygdens
ungdomar förr i tiden ordnade danser uppe på höjden.
Tord Wennerblom
Naturavdelningen
15
 Fru Trana bjuder in till en ny utställning vid naturum Hornborgasjön. Foto: Kent-Ove Hvass
Naturum Hornborgasj
bjuder in till att gå ut
Naturum Hornborgasjön tronar lugnt
på pålarna i vattnet, som det har gjort
sedan 1986 när det först invigdes.
Men låt dig inte luras av husets stillsamma utsida, inuti pågår en febril
aktivitet. Nygamla naturum Hornborgasjön vill bjuda in till att gå ut.
Naturum Hornborgasjön har under
vintern genomgått en total förvandling invändigt. Ombyggnationen
har resulterat i en stor utställningssal med högt i tak. Här kan besökarna ta del av sjöns spännande
historia och samtidigt spana på sjöns
häftiga invånare genom de stora
glasrutorna ut mot sjön.
 Naturum Hornborgasjön står på pålar i
vattnet. Foto: Nina Backlund
16
Vatten som berör
Byggnaden genomborras av vassliknande ridåer som bildar dungar där
olika teman berättas. Varför finns
det så mycket fåglar här? Hur mycket vass frästes bort när sjön återskapades? När kom de första människorna? Det finns många fängslande
berättelser från Hornborgasjön.
Uppe i utkikstornet finns en utställning om geologi, som skapar liv
av landskapets historia.
Ett naturum för alla
Har du träffat Fru Trana? Hon
bjuder in alla barn att upptäcka utställningen. Genom att följa hennes
fotspår kan barnen själva gå på upptäcktsfärd. Naturum Hornborgasjön
ska vara till för alla oavsett ålder,
Länsfokus 1/2015
Bristande tillgänglighet
ny diskrimineringsgrund
Sedan 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny
form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att
människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga
villkor.
Ett otillgängligt samhälle leder till att människor med
funktionsnedsättning utestängs från samhället. Det kan
handla om att inte kunna delta på lektionerna i skolan,
att inte komma in i en butik, eller att inte få tillgång till
myndighetsinformation.
Lagändringen innebär att personer med funktionsnedsättning ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att
kunna delta på likvärdiga villkor.
Här kan du läsa mer: www.do.se
Anna-Elvira Cederholm
Enheten för social hållbarhet
 Naturum Hornborgasjön har fått ny rymd.
Foto: Nina Backlund
jön
Nationellt möte
om BAT-slutsatser
nationalitet eller funktionalitet.
Audioguider finns på flera språk.
Tillgängligheten har varit en klar
ledstjärna i förnyelseprocessen.
Ansiktslyftning vid Trandansen
Även informationscentralen Trandansen på andra sidan sjön har fått
en invändig ansiktslyftning med
en helt ny utställning om tranornas
liv. Till Trandansen kommer varje
år 150 000 människor från när och
fjärran för att se när tranorna dansar
och trumpetar in våren.
Nina Backlund
Naturavdelningen
EU-kommissionen tog nyligen beslut om så kallade BATslutsatser för raffinaderier. Det betyder att raffinaderierna
inte får överskrida de utsläppsvärden som kan nås genom att
använda bästa tillgängliga teknik (BAT).
I slutet av januari samlades Mark- och miljödomstolen i
Vänersborg, Länsstyrelserna i Västra Götaland och Stockholm, samt samtliga landets raffinaderier till ett seminarium
i Göteborg.
Naturvårdsverket informerade om kopplingen mellan
EU:s industriemissionsdirektiv (IED) och svensk lagstiftning. Naturvårdverket och Länsstyrelsen höll också ett kortare möte där myndigheternas fortsatta arbete kopplat till
BAT-slutsatserna diskuterades.
Läs mer: Presentationerna från dagen finns på
Länsstyrelsernas portal för tillsynsvägledning (TVL).
Elisabeth Lindqvist
Miljöskyddsavdelningen
17
Länsstyrelsens lokaler för krisledning har byggts om. Foton: Marcus Green
Nya lokaler för
framtida kriser
Länsstyrelsens lokaler för krisledning har byggts om
och fått uppdaterad teknik för att möta en framtida
effektiv hantering av samhällsstörningar.
Samtidigt pågår förstudier och uppdateringar av
kommunala ledningsplatser runt om i länet.
Under 1990-talet byggde Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) skyddade ledningsplatser åt samtliga länsstyrelser. En lokal som kan sättas i övertryck
och filtrera inkommande luft för att skydda mot
giftiga gaser och radioaktivt nedfall. Lokalen har
även egen strömförsörjning med reservkraftverk
och andra robusta och motståndkraftiga system.
Drygt åtta miljoner
I början av 2012 startade ett projekt med målet att
utveckla ledningsplatsen. Projektet har genomförts
i samarbete med Statens Fastighetsverk, som är
fastighetsägare, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som är ansvarig för
länsstyrelsernas lokaler för krisledning. Ombyggnationen har kostat cirka 8,5 miljoner och finanserats av MSB.
18
Uppdaterad teknik
Ombyggnationen har gett tre nya
mötesrum med funktionella möbler,
ny belysning och uppdaterad teknik.
Detta har även gett ökade möjligheter för att dela information med
andra myndigheter och kommuner
samt möjlighet att skapa mer effektiva arbetsmetoder vid samhällsstörningar. Tjänsteman i Beredskap
(TiB) har även ett arbetsrum med
kommunikationsutrustning som
kan behövas vid olika typer av
samhällsstörningar.
Samtidigt pågår även förstudier och uppdateringar av kommunala ledningsplatser runt om
i länet. Förra året påbörjade eller
avslutade cirka 14 kommuner sina
ombyggnationer.
Marcus Green
Enheten för
skydd och säkerhet
Länsfokus 1/2015
På gång
Dags för Vattenrådens dag
Vattenrådens dag är en årlig konferens då alla vattenråd i Västerhavets vattendistrikt bjuds in för att
byta erfarenheter och inspirera varandra i arbetet
för bättre vatten. I år genomförs konferensen över
två dagar för att kunna ge utrymme för intressanta
föreläsningar, workshop och samtal. Anmäl dig på
Vattenmyndighetens webbplats.
Tid & plats
Scandic Rubinen i Göteborg, 19-20/3
Frågor
Björn Lagerdahl, [email protected],
010-224 48 75
Kalksamrådsmöte
Informations- och samrådsmöte för kalkningsverksamheten i Västra Götaland. Riktar sig till Länsstyrelsen och huvudmännen.
Tid & plats
Swania, Trollhättan, 24/3
Frågor
Annica Karlsson, [email protected]
Om ensamkommande barn
Länsstyrelsen bjuder in till fyra temadagar om
ensamkommande barn och ungdomar under
2015. Temadagarna följer våra kommuners behov
och önskemål. De fyra dagarna är: 19/3, 21/5, 23/9
och 24/11. Läs mer här: www.lansstyrelsen.se/
vastragotaland
Vårens delregionala träffar
Vårens tema är infrastruktur, men kommer även
att beröra andra aktuella frågor inom fysisk planering. Anmälan kan göras direkt på vår webbplats.
Välkommen!
Tid & plats
Tranemo (20/3), Ale (27/3) och Orust (31/3).
Frågor
Andreas Lidholm, 010-224 45 99,
[email protected]
Stora invigningsdagen
Hornborgasjön
Den 21 mars invigs både transäsongen, de nya
utställningarna på Trandansen och naturum Hornborgasjön. Kom och fira in våren med oss!
Tid & plats
Trandansen, Hornborgasjön, 21/3, kl. 10-17
Naturum Hornborgasjön, 21/3, kl. 14-19
Frågor
Naturum Hornborgasjön, 010-224 50 10,
[email protected]
Om digitalisering av kulturarv
Digikult samlar kulturbranschen på Göteborgs
stadsmuseum för att inspirera och diskutera kring
digitalisering av kulturarvet. I år kan vi presentera
kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke
som inledningstalare samt riksantikvarie Lars Amréus som huvudtalare. Läs mer här: www.digikult.se.
Tid & plats
Göteborgs stadsmuseum, Göteborg, 25-26/3
Frågor
Henrik Zedig, [email protected], 073660 52 69
SAMÖ 2016 – startmöte
Länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap ska arrangera SAMÖ 2016. SAMÖ
är en tvärsektoriell övning för att utveckla den
svenska krisberedskapen. Vid startmötet träffas de
som ska vara övningsledare under övningen och
påbörjar planeringen.
Tid & plats
First Hotel Billingehus, Skövde, 14/4
Frågor
Anders Frelek, 010-224 45 09,
[email protected]
Att återskapa en sjö
Hornborgasjöns småsyskon, Spånnsjön, har fått
nytt liv. Hur, var och varför? Morgan Johansson,
projektledare på Naturvårdsgruppen guidar.
Tid & plats
Naturums parkering, Hornborgasjön, 7/5 kl 18 alternativt Norra Lundby kyrka kl 18:15.
Frågor
Naturum Hornborgasjön, 010-224 50 10,
[email protected]
Naturnatt med sång
Näktergalar, gräshoppsångare och en rad andra
fågelröster hör den svenska sommarnatten till. Tillsammans med guiden Kent-Ove Hvass njuter vi av
naturens konsert vid Hornborgasjön.
Tid & plats
Naturums p-plats, Hornborgasjön, 5/6, kl. 22.00Frågor
Naturum Hornborgasjön, 010-224 50 10,
[email protected]
SAMÖ – planeringskonferens 1
Planeringen för övningen SAMÖ 2016 fortsätter
med konferens för övningsledarna från alla organisationer som ska delta i övningen.
Tid & plats
Göteborg, 9/6
Frågor
Anders Frelek, 010-224 45 09,
[email protected]
19
Länsfokus 1/2015
Avsändare:
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Informationsenheten
403 40 Göteborg
Till sist …
Nästa nummer
av Länsfokus
kommer ut den
15 juni.
Demokratiska beslut inom samhällsplanering byggs inte bara på fakta utan det handlar också om individen och samhällets
vilja att bo, resa, producera och ta del av den välfärd som vi har
idag. Vänern med kustzon är ett av de viktiga
samhällsutvecklingsområdena.
Höga vattenstånd i Vänern kan äventyra människors hälsa
och samhällsstrukturer. Tappningen vid anläggningen (dammen) Vargön i Vänersborg är avgörande för att inte okontrollerbara flöden uppstår i Göta älv. Flöden som skulle kunna resultera i omfattande skador och samhällsstörningar, samt sätta både
människoliv och infrastruktur i fara.
För att möta samhällets behov och för att trygga Vänerns reglerbarhet har en regleringsstrategi tillämpats som leder till att
vattenståndsvariationen i Vänern minskat.
Minskade vattenståndsvariationer leder till mindre risker ur
ett säkerhetsperspektiv men fler risker ur ett annat perspektiv.
Det innebär igenväxning av fågelskär och stränder, att översvämningsområden minskar i utbredning och därigenom försämrar fiskens möjlighet till föryngring. De minskade vattenståndsvariationerna kan också ha en negativ effekt på friluftslivet och turismen, som är betydande inkomstkällor för våra
kommuner.
Kan vi leva upp till Sveriges internationella åtaganden för Vänern? Alltså att garantera bevarande för Natura 2000-områden
enligt art- och habitatdirektivet och god ekologisk status enligt
vattendirektivet? Behöver samhället välja?
Frågan anses komplex. Eller är det så enkelt att kommunerna
planerar för översvämningsområden, dammen i Vargön förstärks, vi ökar avbördningskapaciteten genom att bygga en extra
kanal mot Uddevalla och vi skredsäkrar Göta älvdalen?
Jag tror att det handlar om mod. Mod hos berörda aktörer att
samverka och koordinera med andra aktörer och mod att fatta
beslut som kan göra ont för vissa men göra gott för andra.
Naturligtvis handlar det också om stora kostnader. Därför är
det viktigt att vi alla tar ansvar, här och nu, i våra processer och i
vår planering. Frågan berör och det gör den känslig, men vi kan
inte blunda för den.
Lisa Nordahl
Säkerhetsdirektör