Länsfokus nr 1 2015
LänsfOkus Nr 1 /2015 Tidning från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nu kopplar vi greppet om kommande kriser s. 3 Nya lösningar för generationsskiften Fru Trana leder vägen vid Hornborgasjön s. 10-11 s. 16-17 Ledaren Alltid samma flod, Länsfokus redaktion alltid nytt vatten Birgitta Guevara Enheten för social hållbarhet, 010-224 45 37 Länsstyrelsen har startat ett nytt verksamhetsår. Det har blivit många sedan Oxenstierna 1634 inrättade ett nationellt system med landshövdingar och länsstyrelser. Det blir 382 år av verksamhet. Det är en imponerande lång tid. Men det är också en myndighet som alltid kännetecknats av förnyelse. Ständigt samma flod, ständigt nytt vatten. Länsstyrelsen i Västra Götaland är ett bevis på denna ständiga utveckling. Vår länsstyrelse är lite yngre. Vi bildades 1998. Det var en sammanslagning av tre tidigare länsstyrelser, Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län. Varje myndighet hade sina erfarenheter. Jag tror att vår länsstyrelse tog till sig det bästa från respektive myndighet. Det kan vara en av förklaringarna till att Länsstyrelsen i Västra Götalands län lyckats väl under sina år. Jag har varit landshövding i Västra Götaland sedan januari 2008. Det är 7 år. Det är en kort tid när man tänker på 1634. Men det är en lång tid för mig och medarbetarna. Och vi har verkligen arbetat med utveckling. 2008 startade vi en process vi kallade Länsstyrelsen 2012. Då formulerade vi en vision. Vårt mål blev det hållbara samhället. Och vårt fokus blev, varje enskild individ och hela samhället. Det var ett viktigt avstamp. Vårt arbete gav mersmak. 2012 gjorde vi en nysatsning. Vi kallar det länsstyrelsen 2017. I den processen har vi lagt fast en rad olika utvecklingsområden. Ett av områdena är den värdegrund som vi diskuterade fram under 2014. Det formella beslutet tog länsledningen i december 2014. Vår värdegrund utgår självklart från statens värdegrund och regeringsformen som säger att all offentlig makt utgår från folket. Från den och vår vision har vi lagt fast vår egen värdegrund. Vi kan sammanfatta den i två ordpar, framåtriktad förvaltning och lyhörd expertis. Vi ska visa individ och samhälle att vi i vardagen står för stabilitet och rättsäkerhet men vi ska samtidigt arbeta för ständiga förbättringar. Vi ska visa att vi står för expertkompetens och objektivitet, men ska samtidigt vara lyhörda för de vi är till för. Vi har en stabil grund. Från januari har vi en ny organisation med sju avdelningar. Från den grunden ska vi ta ett andra steg under 2015. Se över vårt arbetssätt och diskutera vad vi kan göra mera. Ja, Länsstyrelsen är alltid samma flod och alltid nytt vatten. Lars Bäckström Landshövding 2 Eivind Claesson Kulturmiljöenheten 010-224 45 67 Anders Frelek Enheten för skydd och säkerhet, 010-224 45 09 Peter Wirdenäs Naturvårdsenheten 010-224 47 15 Andreas Lidholm Samhällsbyggnadsenheten, 010-224 49 24 Emma Cederlöf Miljöskyddsenheten 010-224 46 69 Leo Korkka Prenumerationer 010-224 47 11 Hanna Tornevall Vattenvårdsenheten 010-224 48 51 Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas principen: [email protected] Länsfokus ges ut fyra gånger per år av Länsstyrelsen i Västra Götalands län ISSN 2000-3064 Utgivningsplan 2015 Nr 1 – 13/3, nr 2 – 15/6, nr 3 – 15/10, nr 4 – 15/12 Postadress Länsstyrelsen Västra Götalands län, 403 40 Göteborg Webbadress www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Ansvarig utgivare Sven Swedberg Omslagsbild Möte i Vara. Foto: Jan Mogol Layout Amelie Wintzell Tryck TMG Tabergs Papper Omslag Arctic Volume 130 g inlaga Arctic Volume 100 g Länsfokus 1/2015 Nu väntar intensiva år för krisberedskapen Informationsmöte om SAMÖ 2016. Här ser vi Bo-Lennart Sandquist, Skara kommun, och Elin Göransson, Länsstyrelsen i Halland, i livliga diskussioner. Foto: Maria Göranson Det väntar intensiva år inom området samhällsskydd och beredskap. Länsstyrelsen har nu fått medel för att vara drivande i utvecklingen av länets krisberedskap. Vi kommer exempelvis att pröva vår gemensamma förmåga att hantera omfattande störningar i samhällsviktig verksamhet under övningen SAMÖ 2016. En ny politisk mandatperiod betyder att kommunerna ska uppdatera sina risk- och sårbarhetsanalyser, revidera rutiner och dokument. Från och med i år ska de också ta fram en plan för utbildning och övning. Länsstyrelsen har fått pengar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för de satsningar som är särskilt angelägna under åren 2015-2018. Risk- och sårbarhetsanalys Samhällsviktiga verksamheter kommer i framtiden att bli utsatta för större påfrestningar till följd av klimatförändringar. I vårt län är det särskilt angeläget att analysera och beskriva såväl konsekvenserna som vår förmåga att hantera dem. I ett samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut ska vi utveckla arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna med fokus på klimatanpassning, metodutveckling samt sammanställningar och presentationer av analysernas slutsatser. Samverkan, ledning och kommunikation Vi ska, efter att ha etablerat det regionala rådet, fortsätta utveckla regional samverkan och ledning. Det handlar bland annat om utbildningar i MSB:s material om grunder för samverkan och ledning. Även arbetet med att utveckla samverkan kring kommunikation och information kommer att fortsätta. Vi ska också utveckla möjligheterna att dela information via system som telefonkonferens, Rakel, och WIS (webbaserat informationssystem). Detta för att vår regionala lägesbild vid olika händelser ska bli bättre. Stora övningar Det väntar flera stora övningar under mandatperioden. I höst arrangerar Länsstyrelsen i Halland kärnkraftsövning Gripen. Ett år senare, hösten 2016, kommer den nationella övningen SAMÖ 2016 gå av stapeln med fokus på Västra Götaland och Värmland. Övningarna kommer att pröva vår förmåga att hantera omfattande och komplexa händelser. SAMÖ 2016 blir därför ett utmärkt tillfälle att stämma av statusen på länets krisberedskap halvvägs in i mandatperioden. Anders Frelek Enheten för skydd och säkerhet 3 Lodjur fångat av en viltövervakningskamera i norra Bohuslän, januari 2015. Lodjuret har som synes fångat ett rådjur. Blixtrande nytändning för loinventeringen Det har varit svårt att inventera lodjur i Västra Götaland. Snöbristen gör våra marker svårspårade. Men nu har missmodet skiftat till optimism. Våra nya viltövervakningskameror gör det plötsligt möjligt att hitta länets lodjurshonor med ungar. Inventeringsperioden för lo börjar den 1 oktober varje år. Så säger reglerna. Det innebär att vi står still i minst två månader i Västra Götaland. Här finns ingen snö att spåra i under oktober och november. Men med viltövervakningskameror kan vi ändå komma igång. De gör det möjligt för oss att hämta in kunskap, som vi sedan använder när snön väl kommer singlande över länet. Det är ett stort framsteg. En tveksam sanning En annan fördel med kamerorna ser vi i det utmanande arbetet att skilja familjegrupper från varandra. Skolböckerna säger att lodjurshonor har stora hemområden som de aldrig delar med andra vuxna honor. Men det har visat sig vara en tveksam sanning. I vissa områden i vårt län har lodjurshonorna mycket mindre revir (hemområde) än vad forskarna tidigare sagt att de har. Vi har länge misstänkt att de faktiskt tål varandras närvaro mer än vad man en gång trodde var fallet. 4 Ger nya möjligheter Så, tänk dig följande scenario. Vi har två familjegrupper lodjur som lever tätt inpå varandra. Vår kunskap från de senaste årens spårningar och rapporter säger oss att det faktiskt rör sig om två familjer. Vi har dåligt med snö, precis som vanligt, och har inte turen att hitta båda grupperna samtidigt. Men vi hittar en grupp och spårar den norrut, medan vi vid nästan samma tidpunkt filmar den andra gruppen med en av våra kameror runt en och en halv mil söder om spårningens startpunkt. Särskiljning avklarad! Glädje och lättnad Vi känner stor glädje och lättnad över att vi får lära oss en för oss ny inventeringsteknik och för att vi redan nu ser att den hjälper oss i vårt uppdrag att räkna länets lodjur. En stor bonus i arbetet är att vi i jobbet med kamerorna får en fin kontakt med markägare, jägare och andra intresserade som hjälper oss genom att ge oss tips om var vi kan sätta upp kamerorna samt ger oss sitt medgivande till uppsättningen. Den kontakten har vi efterlyst och längtat efter länge. Tack till alla er som brutit isen. Nelly Grönberg Naturavdelningen Länsfokus 1/2015 Om konsten att anlägga en brygga Det är mycket man ska tänka på innan man bygger en brygga. Börja med att prata med grannar och markägare för att se om du har deras medgivande. Som regel krävs också en dispens från strandskyddet. Fundera sedan över hur områdets naturvärden och andra värden, samt allmänna och enskilda intressen, påverkas. Vilken typ av brygga, material, storlek och bästa platsen för bryggan måste du också tänka igenom innan du kontaktar myndigheterna. kan kommunen godkänna att bryggan anläggs på strandskyddsområdet. I vissa fall krävs även bygglov hos kommunen. Skicka sedan en anmälan till Länsstyrelsen om vattenverksamhet. Blankett och information finns på vår webbplats. I vissa fall kan det behövas tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. Tänk på att det kan ta tid att få besluten tillbaka från både kommun och Länsstyrelse. Tänk på tiden Är området strandskyddat ska en dispensansökan lämnas till kommunen. Under särskilda förutsättningar Bibbi Skruf Vattenavdelningen Mycket att tänka på vid ett bryggbygge. Foto: Amelie Wintzell Nya stora arkeologiska utgrävningar i Gamlestaden I Gamlestaden i Göteborg inleddes för ett par år sedan en av landets största och mest omfattande stadsarkeologiska undersökningar. Nu har Länsstyrelsen fattat beslut om ytterligare arkeologiska utgrävningar. Undersökningarna, som är en del av Västsvenska paketet, äger rum i området där staden Nya Lödöse låg mellan åren 1473 och 1624. Årets utgrävningar koncentreras till ett område som ligger både norr och söder om Säveån. Det var under den sista halvan av 1400-talet som Nya Lödöse växte fram runt Säveåns mynning. Den gamla staden går att se som en tidig förlaga till Göteborg och i området döljer sig spännande och intressanta fynd som berättar historier om hur livet kunde se ut för de första göteborgarna. Du kan följa undersökningarna här: www.stadennyalodose.se Utgrävningarna fortsätter i Gamlestaden, Göteborg. Foto: Leif Johansson Länsfokus 1/2015 5 Länsstyrelsen går stolt i West Pride Länsstyrelsen kommer även i år att delta i kulturfestivalen West Pride i Göteborg. I år går festivalen av stapeln 10-14 juni med den stora Regnbågsparaden som final den 14 juni. Regnbågsparaden avslutas med tal och musik i Trädgårdsföreningen, Göteborg. Foto: Maria Göranson West Prides vision är ”en jämlik och inkluderande värld fri från fördomar och diskriminering”. Det rimmar väl med Länsstyrelsens vision om det hållbara samhället och trygghet för den enskilda individen. Länsstyrelsen deltar i paraden tillsammans med andra statliga myndigheter under parollen ”Staten för likabehandling och mänskliga rättigheter!”. Vi vill göra mänskliga rättigheter till en del av varje människas vardag. Det är nämligen där allt börjar. – I dag har vi lagarna på plats, men de måste också vara levande i vardagen. Därför demonstrerar vi på West Pride, säger landshövding Lars Bäckström. Josefin Levander Informationsenheten Nu kan du påverka vårt vattenarbete Nu har du möjlighet att påverka hur Sverige ska jobba med vattenåtgärder under de kommande sex åren. Samråd pågår Illustration: Sylvia Kinberg kring förslag till åtgärdsprogram, förslag till förvaltningsplan och nya miljökvalitetsnormer för hela Västerhavet. Det är Länsstyrelsen i Västra Götaland som står bakom samrådet i sin egenskap av Vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt. Lämna dina synpunkter till Vattenmyndigheten senast den 30 april 2015. Gärna via e-post: [email protected]. I december fastställs åtgärdsprogrammet. För höga halter av dioxiner i Vätternsik Analysen av de senaste provtagningarna bekräftar att det förekommer halter av dioxin i sik som fångats i Vättern och Vänern som överstiger det av EU fastställda gränsvärdet i livsmedel. Länsstyrelserna runt Vättern och Vänern gick därför i januari ut och informerade alla verksamhetsutövare som saluför sik från Vättern och Vänern att uppmärksamma halterna av dioxin i den fisk som säljs. Detta innebär att den som säljer sik från dessa sjöar måste förvissa sig om att siken innehåller lägre dioxinhalt än gränsvärdet annars får den inte säljas. Svenska insjöfiskarnas centralförbund (SIC) och Livsmedelsverket arbetar i dagsläget med att se över möjligheterna att ta fram ett egenkontrollprogram där sik ska kunna provtas innan saluföring. Siken i Vättern innehåller för mycket dioxin, visar nya provtagningar. Foto: Camilla Zilo Hanna Tornevall Vattenavdelningen 6 Linus Andersson Vattenavdelningen Länsfokus 1/2015 Kemtvättar – en smutsig historia Många gamla kemtvättar har lämnat efter sig föroreningar i form av klorerade lösningsmedel vilka kan vara skadliga för både människors hälsa och miljön. Nu hoppas vi att fler ärenden gällande efterbehandling av områden som förorenats av klorerade lösningsmedel ska komma igång. De former av klorerade lösningsmedel som sedan 1930-talet använts vid kemtvätt är mycket skadliga för hälsan. Lösningsmedlen är exempelvis cancerframkallande. Det vanligaste sättet människor kommer i kontakt med föroreningen är via ångor som trängt in genom golvet i en byggnad som ligger ovanpå en markförorening. Många gamla kemtvättar har byggts om till bostäder vilket gör att det är viktigt att denna typ av ärenden prioriteras i kommunerna. Provtagning vid platsen för en gammal kemtvätt. Foto: Per Hübinette Hjälp på vägen För att höja kunskapsnivån kos kommunernas tjänstemän och politiker har flera utbildningstillfällen anordnats. Checklistor, sammanställningar och exempel har tagits fram och Länsstyrelsen har också hjälpt till att ta fram underlag för ansvarsbedömningar för ett antal objekt. Målet är att problematiken kring gamla kemtvättar uppmärksammas och att fler ärenden gällande efterbehandling av områden som förorenats av klorerade lösningsmedel ska komma igång. Jag har för inte så länge sedan lämnat ett matlän (Halland) för ett annat spännande matlän (Västra Götaland). Än så länge har jag bara provsmakat på det nya länet och det ger mersmak! Maten är en viktig del av våra liv, den är nödvändig men bidrar också till njutning och nöje. Matens ursprung kommer allt mer i fokus. Det är inte alltid lätt att navigera rätt i livsmedelsbutikerna. Ekologiskt och/eller närodlat är bra utgångspunkter och att försöka äta det som säsongen bjuder. Vi har många duktiga livsmedelsproducenter, och många butiker och restauranger lyfter på olika sätt fram sina leverantörer. Berättelsen om råvaran blir en del av matupplevelsen. Förutsättningarna är också viktiga. Vårt län har bra jordbruksmark och god tillgång till rent vatten. Det måste vi fortsätta värna. Klimatanpassad produktion och ändrade matvanor kan halvera livsmedelsproduktionens klimatpåverkan. Det visar en rapport om matens klimatpåverkan 2050 som tagits fram av Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket. En klimatsmart kost är mer säsongsanpassad och innehåller kött valt med omsorg, gärna producerat på någon av länets välskötta gårdar. Att minska matsvinnet är också viktigt. Lönsamheten i det svenska jordbruket är ett problem ur hållbarhetssynpunkt. Minskar jordbruket i omfattning, minskar dess positiva effekter i landskapet. Utebliven produktion ger ökad import, som i många fall är sämre ur miljösynpunkt. Den offentliga sektorns inköp av livsmedel till de offentliga måltiderna (exempelvis äldreboenden, sjukhus och skolor) har stor betydelse för lokala livsmedels företag men också för djurvälfärden, miljön och arbetstillfällen. Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen finansierar under två år en ny tjänst för att medverka till att producenter och konsumenter hittar varandra. En som tidigt, redan 1767, insett vad som krävs för att må bra var hallänningen Olof von Dahlin. Han skaldade så klokt: Äta litet, dricka watten, Roligt sällskap, sömn om natten, Käckt arbeta, lägligt bo, Stillhet någon stund på dagen; Det är lagen, För min hälsa och min ro Att det ska vara så svårt! Lisbeth Schultze Länsöverdirektör Emma Cederlöf Miljöskyddsavdelningen 7 Fredrik Andersson. Årets Östersjöbonde. Foton: Anna Ek Fredrik har receptet för ett bättre vatten Länsstyrelsen har besökt Årets Östersjöbonde, Fredrik Andersson i Västervik, för att prata om framgångsfaktorer i ett aktivt arbete för bättre vatten i odlingslandskapet. Hans recept har tre huvudingredienser. – En egen stark vilja, ekonomiskt stöd och en aktiv samordnande kommun. För fem år sedan startade Västerviks kommun Projekt Havsmiljö Gamlebyviken med målet att både stötta jordbruksproduktionen och samtidigt förbättra vattenkvaliteten i avrinningsområdet och i själva Gamlebyviken. Tillsammans med kommunens projektledare har ekoköttbonden Fredrik Andersson gått igenom sina marker och tagit fram förslag på åtgärder som både förbättrar produk8 tionen, minskar översvämningarna och förbättrar vattenkvaliteten. Mer lättbrukade marker Basen i åtgärdsarbetet är ett aktivt arbete med rådgivning genom Greppa näringen. Utöver detta har Fredrik Andersson strukturkalkat, dränerat, grävt kalkfilterdiken, anlagt våtmarker och fosfordammar samt släntrat av diken på sina marker. Resultatet är mindre översvämningar och mer lättbrukade marker, och även om det inte hunnit gå så lång tid så börjar effekter på vattenkvaliteten märkas med lägre halter näringsämnen. Åtgärderna har varit till nytta för både produktion och miljö. Tar hand om pappersjobbet Att kommunen själv satsat på en projektledare med målet att både Länsfokus 1/2015 Fosfordamm. Våtmark i skogen. Ensidigt tvåstegsdike. förbättra havsvikarna samt stötta jordbruket har varit en förutsättning för att nå så långt som han har gjort, menar Fredrik Andersson. Projektledaren har skött allt pappersjobb och kontakt med myndigheter för bidrag och tillstånd. Något som kan vara nog så svårt, enligt Fredrik. Han har sedan gjort de flesta av åtgärderna själv. Tvåstegsdiken och fiskevård Kommunen har även genomfört andra åtgärder inom avrinningsområdet med andra markägare. Exempelvis tvåstegsdiken och fiskevård. De har därigenom tagit ett helhetsperspektiv på avrinningområdet och åtgärdsbehovet. Anna Ek Vattenavdelningen 9 Nya recept för lyckade generationsskiften Tillit och tid. Där har du två huvudnycklar till ett lyckat generationsskifte inom lantbruket. Generationsskiften är känslosamma processer. Idag, när nästa generation inte per automatik vill ta över gården, krävs dessutom en hel del uppfinningsrikedom. Hela 70 procent av alla bönder i Västra Götalands län är över 50 år. Det betyder att mängder av lantbrukare just nu ställer sig samma frågor. Vem ska ta över gården? Hur ska generationsskiftet se ut? Och vad händer om barnen inte vill fortsätta vårt arbete? Frågorna diskuterades livligt under årets Tillväxtdag i Vara. Måste tänka nytt Att vara uppväxt på en gård innebär inte längre att livet är ödesbestämt. Idag tänker sig många unga en helt annan framtid. Detta faktum tvingar i allt högre grad en äldre generation lantbrukare att tänka nytt. Det kan vara smärtsam process. Men både nöd10 vändig och framkomlig. Det krävs bara att vi tänker lite annorlunda. Att vi är innovativa när det gäller övertagande. När tiden är mogen För det finns intresserade som står utan gård. Unga och hungriga, men med tunna plånböcker i en penningslukande bransch. Exempelvis Anders Widinghoff, som driver företaget Agroprenad i Hjo. – Jag är född av fel föräldrar, skrattar han. Ja, det är givetvis inget fel på Anders föräldrar. Men de är inte lantbrukare. Följaktligen finns ingen gård för Anders att ta över. Därför tog han för några år sedan anställning på Nygården i Hjo. En anställning som blev ett femårsarrende, som förhoppningsvis resulterar i ett övertagande. Vad det lider. När tiden är mogen. På nätet och i verkligheten Anders Widinghoff är ett exempel på ett nytt generationsskifte. Det går också utmärkt att jobba sig till delägarskap, som Alexander Tervasmäki och Björn Lönnemo på Blåbärsgården i Hjo kan vittna om. Mötet mellan en äldre man med gård och en ung nyutexaminerad trädgårdsstudent med idéer kan bli synnerligen fruktsamt. Eller bärrikt, som är ett bättre uttryck på Blåbärsgården. Det går också utmärkt att med små medel starta ett andelsjordbruk. Eller använda sig av nätet för att hitta en efterträdare. Tillit och tid Det som förenar de olika varianterna på ett generationsskifte kan sammanfattas i tre ord: tillit, tid och passion. Tilliten är central. Att successivt ta sig in i en verksamhet, med ömsesidig respekt. Förtroende kräver i sin tur tid att lära känna varandra, tid att våga släppa taget och tid att kunna ta över med den kunskap som krävs för att gården ska gå runt och ge avkastning. Jan Mogol Informationsenheten Länsfokus 1/2015 Alexander Tervasmäki har kunskap och idéer, Björn Lönnemo en gård och möjligheter. Tillsammans tar de sig an Blåbärsgården i Hjo. Generationsskiften stod på programmet under årets Tillväxtdag i Vara. Carl Lindell har gjort resan från anställd till ägare och VD på Axima i Grästorp. Anders Widinghoff berättar om arrende som start på företagande. Tillväxtdagens moderator, Jan Bylund, lyssnar intresserat. Lina Larsson är ett exempel på successivt övertagande. Hon har gått från anställd till delägare i Cool Gris AB i Götene. Foton: Jan Mogol Humle gör comeback på svenska gårdar Få katastroferna rakt in i mobilen Humle är en viktig ingrediens i öl. Och öl har alltid varit viktigt i Sverige. Förr var det till och med lag på att gårdarna skulle leverera en viss mängd humle till Kronan (staten). Nu går det att få Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) som sms till din mobil – om den är registrerad på en adress i ett drabbat område. Smsutskicken kompletterar VMA-sändning i radio, TV och utomhuslarmet Hesa Fredrik. Numera är det svårt att få tag i svensk humle. Men det kan också vara på väg att bli historia. Regeringen har avsatt 3,25 miljarder till utbyggnad av bredband i Sverige genom landsbygdsprogrammet. Västra Götalands län får 530 miljoner att fördela ut under sju år. I nuläget finns nära 800 mil nedgrävd landsbygdsfiber och cirka 400 bredbandsföreningar i länet. Fler föreningar håller på att bildas. Bidraget för utbyggnad av bredband täcker 40 procent av kostnaderna. Intresset för att odla humle ökar, kan Länsstyrelsen konstatera. Viktigt meddelande till allmänheten används för att varna och informera vid större olyckor och händelser som riskerar att orsaka allvarliga störningar i samhället. Humleskörd på Spännaregården i Björsäter, Mariestads kommun. Foto: Kirsten Jensen Drygt tre miljarder till utbyggnad av bredband Länsstyrelsen är en av de myndigheter som har rätt att begära att VMA sänds. – Vi ska försöka få ut så mycket som möjligt av pengarna redan under första året, säger Monica Ek-Remmerth, bredbandshandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland som hoppas att alla bredbandsföreningar som söker ska få medel. Här kan du följa arbetet: facebook.com/ bredbandivastragotaland 11 Samverkan ger mervärden. Den offentliga sektorn måste bli bättre på att samverka med civilsamhället i det integrationsfrämjande arbetet. Bildkälla: Colourbox Samverkansmatematik som skapar mervärden Offentliga sektorn måste bli bättre på att samverka med civilsamhället i det integrationsfrämjande arbetet. Det finns både vilja och förutsättningar för detta, visar en kartläggning som Länsstyrelsen genomfört tillsammans med Västra Götalandsregionens kulturnämnd. 12 Civila samhällets organisationer, ideella föreningar och frivilliga krafter har ett unikt mervärde. De bidrar till delaktighet, sammanhang och arenor för möten och sociala kontakter. De erbjuder möjligheten att engagera sig som exempelvis medlem eller volontär. De kan också bidra med nätverk, praktikplatser och vara en kontaktlänk mellan in- divider och offentliga sektorn. Kort sagt spelar det civila samhället en viktig roll i arbetet för att främja integration. Vill göra mycket mer En högre grad av samverkan kan leda till ett bättre, mer effektivt och bredare integrationsarbete. Det är en av slutsatserna vi kan dra av den Länsfokus 1/2015 kartläggning som genomförts. Ett syfte var att titta på vad som görs i länet inom integrationsområdet. Och det görs oerhört mycket, av såväl det civila samhället som kommuner och myndigheter. Men vi såg också ett behov och önskemål om att samverka för att kunna göra ännu mer. Idéburet offentligt partnerskap Ett hinder för samverkan är lagen om offentlig upphandling (LOU). En ideell förening kan helt enkelt inte konkurrera på lika villkor vid en upphandling. Därför har några kommuner i länet istället tecknat ett avtal enligt modellen Idéburet offentligt partnerskap (IOP). IOP är ett sätt att förenkla långsiktig samverkan mellan offentlig sektor och det civila samhället. Den kan ingås när verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället. Avtalet är inte detaljreglerat av kommunen utan bygger på gemensamma grunder. Kosterhavet på grön topplista Nu har en lista över världens 100 mest hållbara destinationer skapats. Sverige har med två destinationer. Det rör sig om Kosterhavet (med Ytre Hvaler) och Sigtuna. Det är den internationella organisationen Green Destinations och en panel bestående av 30 internationella experter på hållbar turism som står bakom resmålslistan. Tanken med ”Sustainable Destinations Global Top 100” är att lyfta turistdestinationer som målmedvetet, seriöst och långsiktigt arbetar för att skapa en hållbar utveckling. – Det här ger positiv energi för att arbeta vidare med att skapa en hållbar destination i nationalparkerna Kosterhavet och Ytre Hvaler, säger nationalparkschef Anders Tysklind. Ett plus ett är tre Kartläggningen är sammanfattad i rapporten ”Samverkansmatematik: 1+1=3”. Rapporten finns att laddas ned på Länsstyrelsens webbplats. Civilsamhället omfattar föreningslivet, ideella organisationer och frivilliga krafter, men även ekonomiska verksamheter som inte främst är vinstutdelande utan snarare drivs utifrån ideella mål och ett engagemang för en viss samhällsfråga. Danny Eriksson Enheten för social hållbarhet Ann Hansson Enheten för social hållbarhet Näsaviken, nytt naturreservat nordost om Töreboda. Foto: Leif Andersson/Pro Natura Velen har näsa för svamp Fem hektar skog vid sjön Velen, nordost om Töreboda, har blivit naturreservat. Näsaviken är ett eldorado för alla svampintresserade. Men, nej, det rör sig inte om matsvamp. Här handlar det i stället om sällsynta och hotade specialiteter med namn som bitter taggsvamp, orange taggsvamp, grangråticka, gyllenspindling och puderspindling med flera. Svamprikedomen hänger i mycket samman med sällsynta och kalkrika berggrunden. De flesta av områdets ovanliga svampar är också beroende av att det finns gamla granar. Dessa svampar lever i symbios med just gamla granar genom så kallad mykorrhiza-bildning. Henrik Roos Naturavdelningen 13 på l l o k l l å H föroreningarna vid fysisk planering arnas art, läge och omfattning är en förutsättning för att kommunen och exploatören ska få en uppfattning om platsens lämplighet och vilka åtgärder som krävs för att lämpligheten ska kunna säkerställas. Om situationen inte är tillräckligt utredd kan kommunen riskera skadestånd eller planen upphävas av Länsstyrelsen. Tillsynsmyndigheten kan också enligt miljöbalken förbjuda byggnadsåtgärder eller användandet av mark och bebyggelse. Här hittar du föroreningarna Här saneras Munksjös före detta fabriksområde, i centrala Jönköping, inför en kommande exploatering. Foto: Anna Malmros För att skydda människor och miljö samt att bidra till en giftfri och god bebyggd miljö är det viktigt att uppmärksamma föroreningar vid fysisk planering. Att utreda föroreningar tar ofta lång tid och därför är det viktigt att frågan lyfts tidigt i planprocessen. Här kommer några tips på vägen. Uppmärksamma därför områden som kan vara förorenade redan i översiktsplaneringen och ange riktlinjer inför den efterkommande detaljplaneringen. I samband med detaljplanläggningen ska kommunen bedöma om området är lämpligt för den markanvändning som man vill åstadkomma. Skadestånd och förbud Om du befarar att området kan vara förorenat innebär det ofta ett långtgående utredningsansvar. Att ha tillräcklig kunskap om förorening14 Information om vilka områden i Västra Götaland som är konstaterat förorenade eller misstänks vara förorenade finns samlad i databasen för förorenade områden, det så kallade EBH-stödet. Med hjälp av informationskartan på Länsstyrelsens webbplats kan alla se var dessa områden finns i vårt län. Vill du ha automatisk uppdatering från EBH-stödet, använd gärna den WMS-tjänst som finns på www.gis.lst.se. Några tips på vägen • Lyft frågan tidigt. Eventuella utredningar kan ta lång tid. • Använd Länsstyrelsens infokarta över länets potentiellt förorenade områden. • Ett bra underlag är avgörande för en korrekt bedömning. Underskatta inte vikten av den historiska inventeringen. • Ta tidigt kontakt med tillsynsmyndigheten för det förorenade området och håll fortsatt kontakt i alla skeden. Projektet fokuserade på två områden som uppfattades som särskilt angelägna, nämligen strategiskt arbete med förorenade områden samt förorenade områden vid fysisk planering. Projektet riktar sig till de på kommun och Länsstyrelse som kommer i kontakt med förorenade områden eller arbetar med fysisk planering. Projektgruppen bestod därför av personer som arbetar med plan-, miljö-, bygglovs- och exploateringsfrågor på kommun och Länsstyrelsen. Stöd och underlag Projektgruppen har tagit fram ett seminarieunderlag för de kommuner som vill utveckla sitt arbete med förorenade områden i fysisk planering. Det finns också ett handläggarstöd. Stödet beskriver bland annat när föroreningar bör uppmärksammas vid fysisk planering, olika aktörers roller, lagstiftning, var du hittar relevant information och vad du ska tänka på när du kommer i kontakt med förorenade områden. Vidare beskriver handläggarstödet verktyg och arbetssätt som utgår från exempel som projektgruppen samlat in från olika delar av landet. Här finns handläggarstödet och seminarieunderlaget: www. miljosamverkanvg.se. Anna Malmros Miljöskyddsavdelningen Särskilt angelägna områden Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) har under två år haft ett projekt om förorenade områden. Matti Lagerblad Samhällsbyggnadsenheten Länsfokus 1/2015 Social hållbarhet kräver sammanhållning och stabilitet. Foto: Maria Nobel Nya rapporter om social hållbarhet Länsstyrelsen, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen arbetar i ett gemensamt forskningsprojekt om hållbarhetens sociala dimension. Vi kallar det för KAIROS (Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer). Utgångspunkten är hur globalisering, migration och urbanisering präglar vår samtid och ställer nya krav på delaktighet och medskapande. KAIROS har nyligen presenterat två nya rapporter och översatt ett kunskapsunderlag till engelska: • Ungas medskapande, lärande av ungas erfarenheter • Invånardialogens roll och former Här hittar du materialet: www.mistraurbanfutures.org. • Segregation – Prevalence, causes, effects and possible solutions Birgitta Guevara Enheten för social hållbarhet Nytt naturreservat bjuder upp till dans Länsstyrelsen har beslutat att skydda området Danshöjden, i Bengtsfors kommun, som naturreservat. Beslutet är ett resultat av en intresseanmälan inom ramen för Kometprogrammet. Det är alltså markägaren själv som tagit initiativ till att naturreservatet bildats. Det nya naturreservatet är knappt tio hektar stort. Det domineras av den barrskogsklädda höjdryggen Danshöjden med branter ned mot sjön Svarttjärn. Här växer en relativt gammal tallskog med inslag av såväl gamla granar som lövträd i skrevor och branter. Norra delen av naturreservatet omfattar en bäckravin med gammelskog. I naturreservatet finns flera stigar som inbjuder till upptäcktsfärder, bland annat via en ”trappa” upp till Danshöjden. Det sägs att Danshöjden fått sitt namn av att bygdens ungdomar förr i tiden ordnade danser uppe på höjden. Tord Wennerblom Naturavdelningen 15 Fru Trana bjuder in till en ny utställning vid naturum Hornborgasjön. Foto: Kent-Ove Hvass Naturum Hornborgasj bjuder in till att gå ut Naturum Hornborgasjön tronar lugnt på pålarna i vattnet, som det har gjort sedan 1986 när det först invigdes. Men låt dig inte luras av husets stillsamma utsida, inuti pågår en febril aktivitet. Nygamla naturum Hornborgasjön vill bjuda in till att gå ut. Naturum Hornborgasjön har under vintern genomgått en total förvandling invändigt. Ombyggnationen har resulterat i en stor utställningssal med högt i tak. Här kan besökarna ta del av sjöns spännande historia och samtidigt spana på sjöns häftiga invånare genom de stora glasrutorna ut mot sjön. Naturum Hornborgasjön står på pålar i vattnet. Foto: Nina Backlund 16 Vatten som berör Byggnaden genomborras av vassliknande ridåer som bildar dungar där olika teman berättas. Varför finns det så mycket fåglar här? Hur mycket vass frästes bort när sjön återskapades? När kom de första människorna? Det finns många fängslande berättelser från Hornborgasjön. Uppe i utkikstornet finns en utställning om geologi, som skapar liv av landskapets historia. Ett naturum för alla Har du träffat Fru Trana? Hon bjuder in alla barn att upptäcka utställningen. Genom att följa hennes fotspår kan barnen själva gå på upptäcktsfärd. Naturum Hornborgasjön ska vara till för alla oavsett ålder, Länsfokus 1/2015 Bristande tillgänglighet ny diskrimineringsgrund Sedan 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Ett otillgängligt samhälle leder till att människor med funktionsnedsättning utestängs från samhället. Det kan handla om att inte kunna delta på lektionerna i skolan, att inte komma in i en butik, eller att inte få tillgång till myndighetsinformation. Lagändringen innebär att personer med funktionsnedsättning ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att kunna delta på likvärdiga villkor. Här kan du läsa mer: www.do.se Anna-Elvira Cederholm Enheten för social hållbarhet Naturum Hornborgasjön har fått ny rymd. Foto: Nina Backlund jön Nationellt möte om BAT-slutsatser nationalitet eller funktionalitet. Audioguider finns på flera språk. Tillgängligheten har varit en klar ledstjärna i förnyelseprocessen. Ansiktslyftning vid Trandansen Även informationscentralen Trandansen på andra sidan sjön har fått en invändig ansiktslyftning med en helt ny utställning om tranornas liv. Till Trandansen kommer varje år 150 000 människor från när och fjärran för att se när tranorna dansar och trumpetar in våren. Nina Backlund Naturavdelningen EU-kommissionen tog nyligen beslut om så kallade BATslutsatser för raffinaderier. Det betyder att raffinaderierna inte får överskrida de utsläppsvärden som kan nås genom att använda bästa tillgängliga teknik (BAT). I slutet av januari samlades Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, Länsstyrelserna i Västra Götaland och Stockholm, samt samtliga landets raffinaderier till ett seminarium i Göteborg. Naturvårdsverket informerade om kopplingen mellan EU:s industriemissionsdirektiv (IED) och svensk lagstiftning. Naturvårdverket och Länsstyrelsen höll också ett kortare möte där myndigheternas fortsatta arbete kopplat till BAT-slutsatserna diskuterades. Läs mer: Presentationerna från dagen finns på Länsstyrelsernas portal för tillsynsvägledning (TVL). Elisabeth Lindqvist Miljöskyddsavdelningen 17 Länsstyrelsens lokaler för krisledning har byggts om. Foton: Marcus Green Nya lokaler för framtida kriser Länsstyrelsens lokaler för krisledning har byggts om och fått uppdaterad teknik för att möta en framtida effektiv hantering av samhällsstörningar. Samtidigt pågår förstudier och uppdateringar av kommunala ledningsplatser runt om i länet. Under 1990-talet byggde Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) skyddade ledningsplatser åt samtliga länsstyrelser. En lokal som kan sättas i övertryck och filtrera inkommande luft för att skydda mot giftiga gaser och radioaktivt nedfall. Lokalen har även egen strömförsörjning med reservkraftverk och andra robusta och motståndkraftiga system. Drygt åtta miljoner I början av 2012 startade ett projekt med målet att utveckla ledningsplatsen. Projektet har genomförts i samarbete med Statens Fastighetsverk, som är fastighetsägare, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som är ansvarig för länsstyrelsernas lokaler för krisledning. Ombyggnationen har kostat cirka 8,5 miljoner och finanserats av MSB. 18 Uppdaterad teknik Ombyggnationen har gett tre nya mötesrum med funktionella möbler, ny belysning och uppdaterad teknik. Detta har även gett ökade möjligheter för att dela information med andra myndigheter och kommuner samt möjlighet att skapa mer effektiva arbetsmetoder vid samhällsstörningar. Tjänsteman i Beredskap (TiB) har även ett arbetsrum med kommunikationsutrustning som kan behövas vid olika typer av samhällsstörningar. Samtidigt pågår även förstudier och uppdateringar av kommunala ledningsplatser runt om i länet. Förra året påbörjade eller avslutade cirka 14 kommuner sina ombyggnationer. Marcus Green Enheten för skydd och säkerhet Länsfokus 1/2015 På gång Dags för Vattenrådens dag Vattenrådens dag är en årlig konferens då alla vattenråd i Västerhavets vattendistrikt bjuds in för att byta erfarenheter och inspirera varandra i arbetet för bättre vatten. I år genomförs konferensen över två dagar för att kunna ge utrymme för intressanta föreläsningar, workshop och samtal. Anmäl dig på Vattenmyndighetens webbplats. Tid & plats Scandic Rubinen i Göteborg, 19-20/3 Frågor Björn Lagerdahl, [email protected], 010-224 48 75 Kalksamrådsmöte Informations- och samrådsmöte för kalkningsverksamheten i Västra Götaland. Riktar sig till Länsstyrelsen och huvudmännen. Tid & plats Swania, Trollhättan, 24/3 Frågor Annica Karlsson, [email protected] Om ensamkommande barn Länsstyrelsen bjuder in till fyra temadagar om ensamkommande barn och ungdomar under 2015. Temadagarna följer våra kommuners behov och önskemål. De fyra dagarna är: 19/3, 21/5, 23/9 och 24/11. Läs mer här: www.lansstyrelsen.se/ vastragotaland Vårens delregionala träffar Vårens tema är infrastruktur, men kommer även att beröra andra aktuella frågor inom fysisk planering. Anmälan kan göras direkt på vår webbplats. Välkommen! Tid & plats Tranemo (20/3), Ale (27/3) och Orust (31/3). Frågor Andreas Lidholm, 010-224 45 99, [email protected] Stora invigningsdagen Hornborgasjön Den 21 mars invigs både transäsongen, de nya utställningarna på Trandansen och naturum Hornborgasjön. Kom och fira in våren med oss! Tid & plats Trandansen, Hornborgasjön, 21/3, kl. 10-17 Naturum Hornborgasjön, 21/3, kl. 14-19 Frågor Naturum Hornborgasjön, 010-224 50 10, [email protected] Om digitalisering av kulturarv Digikult samlar kulturbranschen på Göteborgs stadsmuseum för att inspirera och diskutera kring digitalisering av kulturarvet. I år kan vi presentera kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke som inledningstalare samt riksantikvarie Lars Amréus som huvudtalare. Läs mer här: www.digikult.se. Tid & plats Göteborgs stadsmuseum, Göteborg, 25-26/3 Frågor Henrik Zedig, [email protected], 073660 52 69 SAMÖ 2016 – startmöte Länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska arrangera SAMÖ 2016. SAMÖ är en tvärsektoriell övning för att utveckla den svenska krisberedskapen. Vid startmötet träffas de som ska vara övningsledare under övningen och påbörjar planeringen. Tid & plats First Hotel Billingehus, Skövde, 14/4 Frågor Anders Frelek, 010-224 45 09, [email protected] Att återskapa en sjö Hornborgasjöns småsyskon, Spånnsjön, har fått nytt liv. Hur, var och varför? Morgan Johansson, projektledare på Naturvårdsgruppen guidar. Tid & plats Naturums parkering, Hornborgasjön, 7/5 kl 18 alternativt Norra Lundby kyrka kl 18:15. Frågor Naturum Hornborgasjön, 010-224 50 10, [email protected] Naturnatt med sång Näktergalar, gräshoppsångare och en rad andra fågelröster hör den svenska sommarnatten till. Tillsammans med guiden Kent-Ove Hvass njuter vi av naturens konsert vid Hornborgasjön. Tid & plats Naturums p-plats, Hornborgasjön, 5/6, kl. 22.00Frågor Naturum Hornborgasjön, 010-224 50 10, [email protected] SAMÖ – planeringskonferens 1 Planeringen för övningen SAMÖ 2016 fortsätter med konferens för övningsledarna från alla organisationer som ska delta i övningen. Tid & plats Göteborg, 9/6 Frågor Anders Frelek, 010-224 45 09, [email protected] 19 Länsfokus 1/2015 Avsändare: Länsstyrelsen Västra Götalands län Informationsenheten 403 40 Göteborg Till sist … Nästa nummer av Länsfokus kommer ut den 15 juni. Demokratiska beslut inom samhällsplanering byggs inte bara på fakta utan det handlar också om individen och samhällets vilja att bo, resa, producera och ta del av den välfärd som vi har idag. Vänern med kustzon är ett av de viktiga samhällsutvecklingsområdena. Höga vattenstånd i Vänern kan äventyra människors hälsa och samhällsstrukturer. Tappningen vid anläggningen (dammen) Vargön i Vänersborg är avgörande för att inte okontrollerbara flöden uppstår i Göta älv. Flöden som skulle kunna resultera i omfattande skador och samhällsstörningar, samt sätta både människoliv och infrastruktur i fara. För att möta samhällets behov och för att trygga Vänerns reglerbarhet har en regleringsstrategi tillämpats som leder till att vattenståndsvariationen i Vänern minskat. Minskade vattenståndsvariationer leder till mindre risker ur ett säkerhetsperspektiv men fler risker ur ett annat perspektiv. Det innebär igenväxning av fågelskär och stränder, att översvämningsområden minskar i utbredning och därigenom försämrar fiskens möjlighet till föryngring. De minskade vattenståndsvariationerna kan också ha en negativ effekt på friluftslivet och turismen, som är betydande inkomstkällor för våra kommuner. Kan vi leva upp till Sveriges internationella åtaganden för Vänern? Alltså att garantera bevarande för Natura 2000-områden enligt art- och habitatdirektivet och god ekologisk status enligt vattendirektivet? Behöver samhället välja? Frågan anses komplex. Eller är det så enkelt att kommunerna planerar för översvämningsområden, dammen i Vargön förstärks, vi ökar avbördningskapaciteten genom att bygga en extra kanal mot Uddevalla och vi skredsäkrar Göta älvdalen? Jag tror att det handlar om mod. Mod hos berörda aktörer att samverka och koordinera med andra aktörer och mod att fatta beslut som kan göra ont för vissa men göra gott för andra. Naturligtvis handlar det också om stora kostnader. Därför är det viktigt att vi alla tar ansvar, här och nu, i våra processer och i vår planering. Frågan berör och det gör den känslig, men vi kan inte blunda för den. Lisa Nordahl Säkerhetsdirektör
© Copyright 2024