Länsfokus nr 3 2015
LänsfOkus Tidning från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 3 /2015 Visst är det tyst runt Göteborg s. 5 Miljögiftet PFAS vid brandövningsplatser Nu tar vi oss an regionala miljömål Tabun berövar oss från modet s. 3 s. 13 s. 14 Ledaren Länsstyrelsen är en del av lösningen Länsfokus redaktion Birgitta Guevara Enheten för social hållbarhet, 010-224 45 37 vi på länsstyrelsen, i Västra Götaland, har lyckats bra. Enligt regeringen-regeringskansliets bedömning är vi just nu bästa Länsstyrelsen i landet. Vi arbetar vidare för vår vision Länsstyrelsen 2017. Vi har tagit fram en stabil värdegrund. Vi ser över vår organisation i det vi kallar steg 2. Men så plötsligt i vår vrå av världen, förstår alla att världen är större än Sverige. Ja, långt större än Västra Götalands län. Några säger vi stänger dörren, några – långt fler – säger vi öppnar dörren. Jag tror inte att det finns något land där medmänniskan i allmänhet är så positiv till att hjälpa till som i Sverige. Jag tror att det är en beredskap, från tron och kunskapen om att Sverige är ett starkt samhälle. Och det är vi. Kansler Merkel i Tyskland sa nyligen, kunde vi rädda bankerna, kan vi klara flyktingfrågan. Det ligger mycket i de orden. Jag vet att Sverige redan varit och är ett av de länder som har berett plats för flest av de som behöver skydd. Det gäller både till totalantal och summa flyktingar per invånare. Det har Sverige gjort, för det finns en samhällsanda och politiska beslut. Det har Sverige gjort för vårt land och vårt län har resurser. Sverige kan också klara att göra mer. Det kan betyda att motiverade skattesänkningar får vänta, kanske någon höjd skatt, kanske får en motiverad satsning vänta. Det är en fråga för riksdag och regering, för demokratin, för folkstyret att avgöra. Vi vet samtidigt att Länsstyrelsen har viktiga uppgifter för att skapa ett väl fungerande system för att ta emot asylsökande. Vi ska göra vår del och mer än det. Men oavsett vår vilja och ambition kommer vi att behöva fler medarbetare som hjälper till i arbetet. Vi tror och hoppas att vi får de redskapen. Oavsett de resurser som riksdag och regering kommer att ge. Oavsett de resurser som Länsstyrelsen får, kommer det att krävas att många fler hjälper till. Det handlar också om vad människa från människa kan ge. Var och en av oss kan bidra oavsett om vi arbetar på Länsstyrelsen, Volvo, ICA, i en kommun, eller på någon annan position. Jag har redan noterat vad många på Länsstyrelsen av egen kraft har gjort. Jag tror att deras insats kommer att inspirera, både andra anställda och många andra. Som någon sa, antingen är du en del av problemet eller en del av lösningen. Lars Bäckström Landshövding Eivind Claesson Kulturmiljöenheten 010-224 45 67 Anders Frelek Enheten för skydd och säkerhet, 010-224 45 09 Peter Wirdenäs Naturavdelningen 010-224 47 15 Moa Nord Samhällsbyggnads enheten, 010-224 54 95 Birgit Nielsen Miljöskyddsavdelningen 010-224 46 77 Pia Johansson Prenumerationer 010-224 43 46 Hanna Tornevall Vattenavdelningen 010-224 48 51 Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas principen: [email protected] Länsfokus ges ut fyra gånger per år av Länsstyrelsen i Västra Götalands län ISSN 2000-3064 Utgivningsplan 2015 Nr 1 – 13/3, nr 2 – 15/6, nr 3 – 15/10, nr 4 – 15/12 Postadress Länsstyrelsen Västra Götalands län, 403 40 Göteborg Webbadress www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Ansvarig utgivare Sven Swedberg Omslagsbild Göteborgs hamn. Foto: Martin Fransson Layout Amelie Wintzell Tryck TMG Tabergs Papper Omslag Arctic Volume 130 g inlaga Arctic Volume 100 g 2 Länsfokus 3/2015 Miljögiftet PFAS är vanligt i brandskum. Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Brandövningsplatser kan ha höga halter miljögifter I december 2013 upptäcks höga halter av miljögiftet PFAS i dricksvattnet i Kallinge i Ronneby kommun. Så höga att vattenverket omedelbart stängs och omfattande utredningar av påverkan på miljö och människor startar. Det visar sig att föroreningen kom från övningar med brandskum på en flygplats. Nu undersöker vi hur det ser ut med miljögiftet vid brandövningsplatser i vårt län. Högflourerade ämnen (PFAS) är vanliga i brandskum. De är också vattenlösliga, och därför kan PFAS från brandövningar och släckinsatser nå grundvatten och ytvattentäkter. Lokalt höga halter Naturvårdsverket samordnar nu en undersökning av PFAS i yt- och grundvatten. Det har under sommaren tagits prover på cirka 360 platser i landet. Drygt 40 av platserna ligger i Västra Götaland. Även flera flygplatser i länet undersöker mark- och grundvatten. Några platser har extremt höga halter. Länsstyrelsen håller nu på att identifiera brandövningsplatser som en del av inventeringen av förorenade områden. Länsfokus 3/2015 Förekomst i dricksvatten Livsmedelsverket och Svenskt Vatten har gjort flera kartläggningar av förekomsten i dricksvatten. Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAA (perfluorerade alkylsyror) under lång tid misstänks öka risken för påverkan på sköldkörteln, levern, fettomsättningen och immunförsvaret. Även om risken är liten är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen. Läs mer: www.kemi.se, www.livsmedelsverket.se, www.msb.se, www.naturvardsverket.se. Siv Hansson Miljöskyddsavdelningen FAKTA • Högfluorerade ämnen, PFAS, har använts sedan 1950-talet i ett stort antal produkter för att de är vatten-, fett-, och smutsavvisande, temperaturtåliga och filmbildande. Exempelvis impregnering av papper och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och brandsläckningsskum. • Flera av de högfluorerade ämnena har, eller misstänks ha, allvarliga effekter på hälsa och miljö då de är svårnedbrytbara samt hormon- och reproduktionsstörande. Flera ansamlas lätt i levande varelser och är giftiga. • Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för dricksvatten är 90 ng PFAA/l, det hälsobaserade riktvärdet är 900 ng PFAA/l. (ng motsvarar 10-9 gram, alltså en miljarddels gram) • Miljökvalitetsnormen för PFOS i ytvatten är 0,65 ng/l. • Det pågår ett intensivt arbete för att öka kunskapen om PFAS. Under 2014 bildades ett PFAS-nätverk för myndigheter, forskare, vattenproducenter, konsulter med flera, samt nätverk för centrala myndigheter. Flera regeringsuppdrag kommer att redovisas under det kommande året. 3 Glada dagar för laxen ovan Hedefors kraftverk Hösten 2013 var första gången på flera sekel som laxen åter kunde leka ovanför kraftverket i Hedefors i Säveån. Detta tack vare den nya fiskvägen. Redan första hösten lyckades laxen med leken vilket påvisades genom uppföljande provfiske då 12 laxungar fångades. Laxarna fortplantar sig nu ovanför Hedefors kraftverk i Säveån. Foto: Peter Andersson/Länsstyrelsen i Värmland Vid årets provfiske som nu undersökte hur laxen lyckats med leken hösten 2014 fångades 132 pigga laxungar. Efter mätning och registrering släpptes de sedan oskadda tillbaka i ån. Antalet smålaxar visar både att fiskvägen och uppväxtmiljön ovanför Hedefors fungerar mycket bra för laxen. Provfisket finansieras av Göta älvs vattenvårdsförbund. Daniel Johansson Vattenavdelningen Dom om skyldigheter vid tillståndsprövningar EU-domstolen har i en dom tagit ställning till vilka skyldigheter vattendirektivet medför för medlemsstaterna vid tillståndsprövningar av enskilda verksamheter eller projekt. Domen gäller även hur begreppet ”försämring av status” ska tolkas. • Begreppet försämring ska tolkas som att en försämring till en sämre klass för en enskild kvalitetsfaktor räcker för att försämring ska uppstå. Detta även om inte den sammanvägda statusen försämras. Läs mer: www.vattenmyndigheten.se Havs- och vattenmyndigheten har gjort en sammanfattning av domen där följande ställningstaganden har gjorts: • Medlemsstaterna får inte ge tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status. Förbudet gäller också när uppnående av god ytvattenstatus eller god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus äventyras. 4 Hanna Tornevall Vattenavdelningen EU:s medlemsstater får inte ge tillstånd till verksamheter som kan försämra ett vattens status. Foto: Martin Fransson Länsfokus 3/2015 Här kan du njuta av tystnaden Tystnad. Foto: Andreas Olvestrand Finns det någon tystnad kvar runt Göteborg? Jodå, vi har både letat och funnit. Tystnaden lever ännu sydost om Stenungsund, i Vättlefjäll och nordväst om Alingsås. Det är skönt att slippa onödiga ljud. Det där bruset som bara finns, men som inte säger dig något. Tänk tysta områden, som inte är tysta men där du hör lövsus och fågelsång men inte bilar och maskiner. Sådana områden finns. Också runt Göteborg. Individuell upplevelse Hur man upplever ljudmiljön i ett område är individuellt. Upplevelsen kan också variera från tid till annan. Buller från en stor väg är nästan kontinuerligt, medan en skjutbana ger en hög ljudnivå när de skjuter men är alldeles tyst däremellan. källor är vägar och järnvägar, flygplatser, skjutbanor och bergtäkter. De verksamheter som ger störst bullerpåverkan är väg- och järnvägstrafik samt flyg, men också stora skjutbanor. Nordost om Göteborg Hittade vi några tysta områden då? Jodå, framförallt nordost om Göteborg. Bland annat sydost om Stenungsund, i Vättlefjäll och nordväst om Alingsås. Titta på kartan i rapporten. Gå sedan ut och njut av tystnaden. FAKTA Inventeringen bygger på beräkningar och tar med bullerkällor med en ekvivalentnivå som överstiger 45 dBA (A-vägd decibel) och en maximal ljudnivå som överstiger 45 dBA. I några fall, till exempel för hamnar och vindkraft, är utgångspunkten i stället en ekvivalent ljudnivå som överstiger 30 dBA. Gemensam inventering Göteborgsregionens Kommunalförbund och Länsstyrelsen har inventerat bullerkällor i regionen för att hitta områden som inte är utsatta för samhällsbuller. Exempel på bullerLänsfokus 3/2015 Kerstin Harvenberg Miljöskyddsavdelningen 5 Nu sjösätts havsplanering Regeringen har beslutat om en förordning som reglerar hur statlig havsplanering ska genomföras i Sverige. I havsplanerna ska näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål integreras. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) kommer att ha det övergripande ansvaret för att ta fram förslag till havsplanerna Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Havsplanerna ska bidra till att havets resurser används hållbart och att näringar kan utvecklas, samtidigt som god havsmiljö uppnås och upprätthålls. Dialogprocess i höst I höst börjar en dialogprocess som ska leda fram till samrådsförslag för havsplaner, miljökonsekvensbeskrivningar samt föreskrifter. Första steget är en tematisk fördjupning som beräknas pågå 2015-2016. Därefter kommer utkast till planförslag tas fram och eventuella föreskrifter som i olika omgångar diskuteras i en tvärsektoriell referensgrupp. En gång per år kommer dessutom berörda myndighetschefer diskutera havsplaneringsfrågor i Samordningsgruppen för havs- och vattenmiljöfrågor. Beslut om fyra år Efter formellt nationellt samt internationellt samråd med grannländerna 20172018, beräknas förslag på de tre havsplanerna lämnas till regeringen för beslut 2019. Enligt havsplane6 ringsdirektivet ska regeringens beslut om havsplaner redovisas till EU senast 2021. Havsplaneringsförordningen trädde i kraft 15 juli 2015. Fortsatt samarbete HaV ska samverka med riksintressemyndigheter, Jordbruksverket, Boverket och berörda länsstyrelser. Enligt förordningen ska länsstyrelserna även fortsättningsvis samarbeta med varandra i förslagsarbetet. Samarbetet ska samordnas av länsstyrelserna i Västernorrland (Bottniska viken), Kalmar (Östersjön) och Västra Götaland (Västerhavet). Kommuner och regionala organ Kommuner och regionala organ ska ges möjlighet att medverka så att lokala förutsättningar och behov kan tillgodoses. Under hela planeringsprocessen ska kustlänsstyrelserna stödja och samordna kommunerna och delta aktivt i arbetet för kommunal medverkan. På nationell nivå kommer Sveriges kommuner och landsting (SKL) ges möjlighet att delta i en tvärsektoriell referensgrupp. Via SKL kommer kommunal och regional representation att delta i den nationella tematiska arbetsgruppen för regional tillväxt. Läs mer: www.riksdagen.se Ingela Isaksson Samhällsbyggnadsenheten Den nya havsplaneringsförordningen är sjösatt. Foto: Ingela Isaksson Länsfokus 3/2015 gsförordningen Klimatmötet i Paris närmar sig. Världens ledare samlas för beslut som påverkar oss alla. För vi måste agera för att hindra den globala uppvärmningen och de konsekvenser den medför. I Sverige arbetar Miljömålsberedningen på uppdrag av regeringen med att föreslå hur ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik kan utformas. Av direktivet framgår att Sverige ska vara ledande i omställningen till ett samhälle med mycket låga utsläpp av växthusgaser och ska minska utsläppen av växthusgaser i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Vetenskapen är tydlig med att nu är det allvar. Isarna vid Grönland och Antarktis kommer att smälta, korallrev och regnskogar kollapsar. För att nå målet om högst två graders global temperaturökning jämfört med förindustriell nivå måste alla länder vidta åtgärder. Länsstyrelsen har med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen och efter en bred remiss beslutat om regionala tilläggsmål. Målen för att begränsa klimatpåverkan ingår också i den Klimatstrategi för Västra Götaland som är antagen av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län med flera. År 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Samma år ska utsläppen vara 80 procent lägre jämfört med år 1990. För att lyckas i klimatarbetet behöver alla bidra. Det globala samarbetet måste fungera och likaså det nationella. För att åstadkomma långsiktigt hållbara åtgärder krävs politiska överenskommelser som håller över tid. Detta gäller också för den regionala och lokala nivån – där beslut ska omsättas i praktisk handling. Hur övervinner man motstånd och hur hanterar man hinder? John Kotter beskriver i fabelform i sin bok en åtta-stegsprincip för att få till stånd önskad förändring i en grupp – vilken som. Det handlar om rädslan för förändring och hur människor kan motiveras att ”face the future and take action”. Vad boken heter? Our Iceberg Is Melting. Världen har något att lära av en grupp pingviner. Vi måste agera nu. Jag önskar oss lycka till. Lisbeth Schultze Länsöverdirektör Länsfokus 3/2015 7 Därför behöver vi kommunala klimatanpassningsplaner Landshövding Lars Bäckström välkomnade deltagarna till klimatanpassningsdagen. Foto: Lars Westholm Intresset var stort när Länsstyrelsen nyligen kallade till klimatanpassningsdag. Närmare 150 deltagare från kommuner, myndigheter och näringslivet samlades för att del av senaste klimatdata och pågående klimatanpassningsarbete på nationell, regional och lokal nivå. Dagen bjöd på ett fullspäckat program med en mängd gästtalare. Bland annat presenterade SMHI information om en ny klimatanalys för länet. Analysen kommer att vara färdig i november. För att få en tydligare bild av klimatförändringarna anpassar SMHI ny global klimatdata till lokal nivå. Strategi för framgång Av särskilt intresse under dagen var deltagandet från Svensk Försäkring, som är försäkringsföretagens branschorganisation. Deras rangordning av kommunernas klima- tanpassningsarbete visar att de mest framgångsrika kommunerna har en beslutad klimatstrategi eller handlingsplan, god politisk förankring och samverkan mellan olika aktörer. Christer Abrahamsson, samhällsdirektör på Länsstyrelsen, avslutade dagen med att sammanställa några av de viktigaste punkterna. Vi behöver kommunala klimatanpassningsplaner för att stärka kommunernas förmåga att hantera klimatförändringar. Frågan måste upp på den politiska agendan. Inspiration från norr och söder Luleå kommun och Helsingborgs stad stod för rikligt med lokal inspiration om klimatanpassningsarbete. Luleås riktlinjer för klimatanpassning tar exempelvis hänsyn till såväl höga vattennivåer som värmekänsliga personer och är ett politiskt antaget strategiskt dokument. Ny entrébyggnad vid Hornborgasjön Låt appen vägleda dig på Koster Förnyelsen av besöksmålet Hornborgasjön fortsätter. Eftersom café och hörsal inte fick plats i ombyggda naturum Hornborgasjön kommer i nästa steg en ny entrébyggnad att uppföras. Vi hoppas på en byggstart nästa år (2016), för att sedan kunna ta emot besökarna lagom till transäsongen 2017. Nu finns en app som hjälper dig att hitta vandringslederna på Nord- och Sydkoster. Du kan också få information om vilka sevärdheter du passerar. Appen är gratis att ladda ner. 8 Stärkt förmåga Läs mer: www.kosterhavet.se Marina Ädel Enheten för skydd och säkerhet Lars Westholm Samhällsbyggnadsenheten Ja till Västlänken Länsstyrelsen säger ja till järnvägsplanen för Västlänken i Göteborg. Vi menar att Västlänken har en rad fördelar, för miljö såväl som tillväxt. Vi är givetvis medvetna om planens påverkan på kulturmiljön, men menar att riksintresset för kommunikation, som Västlänken innebär, väger tyngre än riksintresset för kulturmiljövård. Länsfokus 3/2015 Från ord till handling för ett tryggare län Kommunerna och Länsstyrelsen arbetar sedan länge med risk- och sårbarhetsanalyser. Analyserna visar på brister, men orden resulterar sällan i åtgärder för att öka samhällskyddet. Vi måste även bli bättre på att skapa underlag för riskmedvetna beslut. Detta ska vi och kommunerna nu tillsammans ändra på. Under åren 2015-2018 kommer Länsstyrelsen ansvara för ett arbete som ska ge kommunerna stöd i deras risk- och sårbarhetsanalyser. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar nu på vårt uppdrag för att utveckla detta stöd till kommunerna och Länsstyrelsen. Vi har även fått 13 av länets kommuner att vilja vara delaktiga i arbetet. Det är vi särskilt glada för eftersom behovet ska utgå från kommunerna. Integrering av anpassning Målet med arbetet är även att integrera delar av klimatanpassningsarbetet i arbetet med riskoch sårbarhet. I ett framtida klimat kommer länets kommuner i mycket större grad påverkas av samhällsstörningar. Det är därför viktigt att redan nu börja bli duktig på att hantera ett förändrat klimat ur ett krisberedskapsperspektiv. Markus Green Enheten för skydd och säkerhet Riskmedvetna beslut Vi vill även förbättra möjligheterna Skogsbranden i Västmanland, sommaren 2014. Bränder och översvämningar kan bli återkommande samhällsstörningar i ett framtida förändrat klimat. Foto: Markus Green Länsfokus 3/2015 för beslutsfattare i kommuner och på Länsstyrelsen att fatta beslut utifrån en aktuell riskbild. Vi kan idag se svårigheterna att visualisera och skapa bra beslutsunderlag. Detta måste vi bli mycket duktigare på i framtiden för att kunna möta utmaningen med ett annat klimat. Andréa Harbeck Enheten för skydd och säkerhet 9 Kerstin Söderlund och Lars Lilled har många års erfarenhet av att arbeta med landsbygdens och stadens utveckling. Foto: Ida Edgren Om stad och land i grän Idag flödar resurser i form av livsmedel och energi från land till stad. Omvänt är flödet väldigt svagt. Hur kan samspelet mellan stad och land bli bättre? Länsstyrelsen arbetar på flera områden för att stödja en utveckling som kan överbrygga glappet mellan stad och land. Lärjeåns trädgårdar och kafé ligger i gränslandet mellan stad och land, i Göteborgs norra förorter. Åt ena hållet syns Angereds centrums bostäder, idrottsanläggning och köpcentrum. Åt det andra böljar Lärjeåns dalgång bort mot Bergum med lantgårdar, odlingar och betande djur. Här träffas Kerstin Söderlund, Lars Lilled och Åsa Jellinek. Tre människor med lång erfarenhet av 10 att arbeta med landsbygdens och stadens utveckling. Beroende av varandra Stad och land är ju beroende av varandra, konstaterar Åsa Jellinek. På landsbygden produceras livsmedel och energi som konsumeras i staden. Staden är dynamisk men samtidigt tröttande och en del människor vill komma bort från intrycken. Fungerar inte relationer och flöden mellan stad och land skapar det miljöproblem, fördomar, otrygghet och en vi-och-dom-känsla. Snabb urbanisering Sedan några år har uppgiften om att urbaniseringen i Sverige är rekordsnabb – snabbare än i något annat europeiskt land – varit allmänt spridd. Även om uppgiften ifrågasätts är det ingen tvekan om att förutsättningarna för att leva och verka på landsbygden och i staden skiljer sig åt. – Det kanske inte är urbaniseringen som är problemet, utan snarare kvaliteten på flöden och relationer mellan stad och land som är intressanta, menar Åsa. Förvånad över kommunerna – Jag blir ibland förvånad över hur en del kommuner pratar om hur snabbt man kan ta sig därifrån, till Göteborg, säger Lars Lilled. Han konstaterar att kritisk forskning om den så omtalade regionförstoringen visar att den framför allt gynnar välutbildade som bor nära stationssamhällen. Regionförstoring Länsfokus 3/2015 FAKTARUTA Lars Lilled, uppvuxen i Lilla Edet, men har bott i Göteborg i 40 år. Nu boende i Hålta utanför Kungälv. Verksamhetschef på Social resursförvaltning i Göteborg och jobbar med hållbar stadsutveckling. Åsa Jellinek, uppvuxen i Alingsås, bor på landet utanför Falköping. Agronom som arbetat med landsbygdsutveckling på Länsstyrelsen i tio år. Är nu utvecklingschef i Skara kommun. Lars Lilled, Åsa Jellinek och Kerstin Söderlund. Foto: Ida Edgren Kerstin Söderlund, göteborgare som bott i Dalsland sedan 1975. Drev jordbruk i 20 år. Arbetar som egen företagare med utvecklingsprojekt, sedan 2008 på heltid inom Leader Dalsland och Årjäng. nslandet handlar bland annat om att arbetsmarknadsregioner växer ihop och pendlingen ökar. – Regionförstoring ska ju inte vara en förtäckt urbanisering. Viktigt med bra förbindelser Kerstin Söderlund påpekar att mellanstora orter vinner på att ha bra förbindelser med större städer. – Om vi i Dalsland kan pendla, kan vi jobba på annan ort och samtidigt bo kvar. För det allvarliga på landsbygden är trots allt befolkningsminskningen – det är en tung fråga som politikerna inte vill prata om, säger hon. Problem med attityderna Ett stort problem är att attityderna till landsbygden sitter så hårt och Länsfokus 3/2015 Illustration: Rebecca Elfast dessutom cementeras av massmedierna, menar Kerstin. – Min teori är att den unkna synen på landsbygden kommer ur att så många under lång tid flyttat till städerna för att skapa sig ett bättre liv och oavsett hur det blev så måste de hålla skenet uppe. Det skapar ett vi och dom, men har inte så mycket med verkligheten att göra. Gränsöverskridande möten Vi har nu öppnat ett nytt landsbygdsprogram och ett havs- och fiskeriprogram. Vilken roll kan Länsstyrelsen och EU-programmen spela för att förbättra grundstrukturer och flöden? – En insats kan vara att skapa mötesplatser för människor från stad och land och att arbeta mer gränsö- verskridande, säger Kerstin. – Vi kanske inte ska dela upp så mycket i skillnader mellan stad och land. Det finns stora skillnader inom staden också. Det är bättre att se det gemensamma, hur saker och ting hänger ihop. Vi löser ingenting om vi inte ser helheten, avslutar Lars. Läs mer: En längre version av artikeln finns att läsa på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt Elisabeth Gustafsson E Gustafsson Information 11 Nu gasar vi mot #mitt2030 Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen driver ett ambitiöst arbete med målet att Västra Götaland ska bli fossiloberoende till 2030. Med oberoende menar vi 80 procent lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med år 1990. Har du en bra idé om hur vi ska minska utsläppen av växthusgaser? Då finns det stöd att hämta. Foto: Moa Nord Nytt stöd för lokala klimatinvesteringar Har du en bra idé som minskar utsläppen av växthusgaser? Regeringen har beslutat om ett nytt statligt klimatinvesteringsstöd. Stödet ska gå till klimatinvesteringar på lokal nivå, i linje med lokala och regionala strategier. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser. Det nya stödet är en del av regeringens satsning på klimatfrågorna. Stödet beslutades av riksdagen i samband med vårbudgeten i juni. Under 2015 kommer stödet att uppgå till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor årligen är aviserade för åren 2016 till 2018. Medlen ska användas där de ger största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen. 12 Några exempel Exempel på åtgärder som skulle kunna få stöd är till exempel transport, livsmedel, bostad, stadsbyggnad och energi. Satsningar skulle kunna vara bättre kollektivtrafik och utbyggnad av laddinfrastruktur, energiåtervinning eller satsningar på förnybar energi samt energieffektivisering i industrin. Bara för att nämna några områden. Alla, förutom privatpersoner, kan söka medel. Exempelvis kommuner, företag, landsting, organisationer och stiftelser. Läs mer: www.lansstyrelsen.se/ vastragotaland Sara Borgström Samhällsbyggnadsenheten För att vi ska lyckas behöver vi höja tempot och utveckla smarta, attraktiva lösningar där ännu fler människor, organisationer och företag vill bidra till ett gott liv i en fossiloberoende region. Underlag till beslut Under hösten 2015 fortsätter arbetet med att ta fram förslag på insatsområden. Detta sker genom workshops med experter, innovatörer, företag, föreningar och organisationer. Det krävs förändringar för att det goda livet ska vara möjligt utan fossil energi. Vi arbetar för att ta fram förslagen på de politiska beslut som krävs. Förhoppningsvis kommer vi att ha underlag till politiska beslut klara till våren. Följande steg blir att kraftsamla kring utpekade områden. Följ arbetet här: www.mitt2030.se Linda C Andersson Informationsenheten Länsfokus 3/2015 Tydligare regionala mål för vår miljö Nya regionala tilläggsmål fångar upp regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. Regionala särdrag Målet är att fånga in regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser, och som ska kunna Miljöarbetet är globalt, men måsanvändas av flera av Västra Götate också alltid vara regionalt och lolands aktörer. kalt. Därför är det viktigt att vi i Tillsammans bildar de olisamverkan med Västra Götalandska målnivåerna Västra Götalands regionen och Skogsstyrelsen har tamiljömål. git fram regionala miljömål, säger De flesta av miljökvalitetsmålandshövding Lars Bäckström. len har fått kompletterande regionaDe nationella miljökvalitetsla tilläggsmål. Vid de årliga bedömmålen med preciseringar och ningarna av miljökvalitetsmålen etappmål gäller givetvis fullt kommer även de regionala til�ut i Västra Götaland. Förläggsmålen bedömas. Detta med Nivåer utom Storslagen fjällmiljö, start 2016. i miljömåls systemet som inte berör vårt län. Generationsmålet De nationella måTvå exempel Miljökvalitetsmålen len har nu kompletteDet finns 52 tilläggsEtappmålen rats med regionala mål, varav 46 är uniRegionala tilläggsmål tilläggsmål. ka. Ett exempel på ett Lokala/kommunala miljömål nytt regionalt til�- Miljöarbetet är globalt, men också regionalt och lokalt. Därför har Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Skogsstyrelsen tagit fram nya regionala miljömål. Foto: Anna Ek läggsmål är ”Ökad andel förnybar energianvändning”. År 2020 ska andelen förnybar energi öka till minst 60 procent. År 2030 ska andelen förnybar energi öka till minst 80 procent. Ett annat exempel är ”Skyddade marina områden”. År 2020 ska det finnas ett nätverk av väl förvaltade skyddade marina områden, med god representativitet av olika livsmiljöer och djup, som upptar minst 10 procent av kust- och havsområdet. Anna Ek Vattenavdelningen Landets landshövdingar möttes i Västra Götaland Under tre dagar i augusti möttes landshövdingar från norr till söder till landshövdingemöte i Västra Götalands län. I ett fullspäckat program fick de ta del av såväl länets möjligheter som Länsstyrelsens verksamheter inom olika områden. Sveriges landshövdingar träffas regelbundet i Stockholm för att diskutera gemensamma frågor. En gång per år besöks ett av de 21 länen. I år hade turen kommit till Västra Götaland och landshövding Lars Bäckström som värd för mötet. På programmet stod Nordens Ark i SoLänsfokus 3/2015 tenäs, Smögen, information om Västlänken, AstaZeros fullskaliga testmiljö för trafiksäkerhet samt Textile Fashion Center i Borås. – Västra Götaland är ett viktigt län för hela Sverige. Att mötas ute i landet på det här viset en gång per år hjälper oss att identifiera guldkornen hos varandra, sa Minoo Akhtarzand, landshövding i Jönköpings län, efter besöket. Anita Nilsson Informationsenheten Avslutning i länsresidenset i Göteborg. Överst från vänster Maria Larsson (Örebro), Liselott Hagberg (Södermanland), Kristina Alsér (Kronoberg), Peter Egardt (Uppsala), Berit Andnor Bylund (Blekinge), Maria Norrfalk (Dalarna), Lars Bäckström (Västra Götaland), Håkan Wåhlstedt (Västmanland), Gunnar Holmgren (Västernorrland), Minoo Akhtarzand (Jönköping), Kenneth Johansson (Värmland) och Magdalena Andersson (Västerbotten). Nederst från vänster Stefan Carlsson (Kalmar), Jöran Hägglund (Jämtland), Lena Sommestad (Halland), Margareta Pålsson (Skåne), Per Bill (Gävleborg) och Elisabeth Nilsson (Östergötland). Cecilia Schelin Seidegård (Gotland) hade hunnit ge sig iväg när bilden togs. Chris Heister (Stockholm) och Sven-Erik Österberg (Norrbotten) var inte med på mötet. Foto: Stina Olsson 13 Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Tabun berövar oss från modet Dagligen hör vi begreppet social hållbarhet användas i alla möjliga sammanhang. Definitionerna är olikartade och inte alltid samstämmiga. Varför är det svårt att komma överens om en exakt definition? Begreppet hållbarhet har med överlevnad att göra och innehåller en tidsaspekt. Den ekologiska hållbarheten syftar till naturens överlevnad med bibehållen balans trots de förstörelser som människan orsakat och kommer att orsaka i naturen och ekosystemet. Därför har vi skapat miljömålen. Vi strävar efter högre medvetenhet och effektivare åtgärder för att dels ändra människans beteenden och dels korrigera de redan inträffade skadorna i ekosystemet. På så sätt kan vi skapa ett system med förmåga att överleva och fungera med bibehållen balans. Vad strävar vi efter? När vi använder samma logik för att beskriva social hållbarhet hamnar vi i svårigheter då det saknas en definition om vad ett samhälle i so14 cial balans är. Här finns inga godkända och allmängiltiga formler för beskrivning av balansen. Idévärlden om en fungerande framtid är ofta färgad av olika kulturella, religiösa och politiska nyanser och utgångspunkter. Men trots oenigheten om vad som är ett fungerande samhällssystem vill vi alla ha garantier för att samhället överlever och att människor ska kunna räkna med ett fungerande samhälle i framtiden. Målkonflikter och maktstrukturer Vågar vi prata om förutsättningar för mänsklighetens överlevnad och även mänsklig lycka? Eller passerar vi då den ”röda linje” som är gränsen för godkända och korrekta samtalsämnen? Mitt svar är nej. Det finns tabun som hindrar oss och tar modet ifrån oss. Vi vågar inte synliggöra de målkonflikter och de maktstrukturer som behöver uppmärksammas. I avsaknaden av en generell beskrivning av ett fungerande samhälle väljer vi att uppmärksamma allt som vi inte vill ha: ohälsa, fattigdom, hemlöshet, droger, våld, terror, brott… ja, listan är lång. Men kan vi vaccinera oss mot det här? Och vad ska vaccinet i så fall bestå av? Krävs två basingredienser Ett globalt välfärdsperspektiv och kapacitet för problemlösning är de två basingredienser som vaccinet måste innehålla. Vi kan vaccinera oss mot både nya och gamla samhällsutmaningar om vi systematiskt och målmedvetet arbetar för att alla människor får tillgång till sina basala mänskliga rättigheter. Alla måste ha tillgång till sjukvård, uppleva värdighet och respekt, leva i en trivsam miljö, ha tillgång till utbildning, känna trygghet och säkerhet, kunna klara sin egen och sina närståendes försörjning, ha möjlighet att bestämma om sina privata angelägenheter utan omgivningens ifrågasättande. Även den här listan är lång och kostar möda, vilja och uppoffring. Talieh Ashjari Enheten för social hållbarhet Länsfokus 3/2015 GIS-teknik avslöjar lovande strömsträckor Länsstyrelsen har kartlagt strömsträckor och fiskens vandringsmöjligheter i Nissan. Vi har testat att kombinera modern GIS-teknik med traditionellt fältarbete. En lyckad förening, visar det sig. terades sedan på traditionellt sätt i fält. Resultatet visar på möjliga områden för reproduktion och uppväxt av bland annat laxfisk. Därmed kan vi prioritera var våra åtgärder gör mest nytta. Syftet med studien var att testa GISteknikens möjligheter när det gäller att kartlägga var det finns strömmande vatten. Alltså goda uppväxtområden för lax, öring och havsnejonöga. Vi tog samtidigt fram en beskrivning över var hindren – främst vattenkraftverk och dammar – finns längs ån. Krävs fortfarande fältarbete Lättare att prioritera Fältarbetet visade att det går att komma långt med GIS-analyser. Men analyserna behöver också verifieras i fält. Det går inte att helt att ersätta klassiskt fältarbete. Vi måste även framöver slå oss fram genom brännässlor och vada genom sumpmarker för att titta på vattendraget. Vi började arbetet på kontoret genom att i GIS-analyser ta fram lutningen på vattendraget. På så sätt identifierades möjliga strömsträckor. Dessa kar- FAKTA För länge sedan kunde man fiska lax i Nissan från Halmstad i söder till Gislaved i norr. Det satte fler kraftverk och allt sämre vattenkvalitet successivt stopp för. I början av 1900-talet var Nissans vatten så förorenat att nya kraftverk inte behövde bygga några fiskvägar – eftersom det ändå inte fanns någon fisk. GIS är ett datoriserat geografiskt informationssystem. Cecilia Hermansson Vattenavdelningen Länsstyrelsen har kartlagt strömsträckor och vandringshinder för fisk i Nissan. Foto: Cecilia Hermansson Länsfokus 3/2015 15 Kållands skärgårdar är populärt för båtfarare och badare. Det är viktigt att öarna och skären är tillgängliga för alla. Foto: Kristina Höök Patriksson Med kajak blir det enkelt att gå in i grunda vikar och att nå öa Foto: Kristina Höök Patriksson Tillsyn med kajak i Kållands skärgårdar Länsstyrelsen har de senaste somrarna haft tillsynskampanj inom strandskydd. I år valde vi naturvårdsområdet Kållands skärgårdar i Vänern. Tillsynen, som för första gången bedrevs från kajak, resulterade i sex tillsynsärenden. Det kan vara knepigt att ta sig fram utmed stränderna för en tillsynshandläggare. Särskilt om det är flikig kust, mycket öar och grunda vikar. Precis så är det i Kållands skärgårdar i Lidköpings kommun, och då är kajak ett lämpligt redskap. Det var länge sedan Länsstyrelsen systematiskt kontrollerade området. Påringningar från allmänheten och andra iakttagelser gav Länsstyrelsen 16 anledning att prioritera området. Rätt säsong Det är otillåtet att uppföra byggnader och anläggningar inom strandskyddat område utan dispens. Ändå görs det lite då och då, oftast i ren okunskap om reglerna. Men strandskyddet är viktigt för allmänhetens möjlighet att röra sig fritt utmed hav, sjöar och vattendrag, och för att växt- och djurliv inte ska skadas. Därför kontrollerar vi strandskyddet regelbundet, med lite extra insats varje sommar. Då är vädret gynnsamt, och fler saker är utplacerade som kanske inte borde finnas där. Luft, land och vatten Förberedelserna bestod av flygfotostudier några år tillbaka. Cirka 15 möjliga tillsynsobjekt identifierades som nya inom det 30 kvadratkilometer stora området. Dessa platser skulle så klart kontrolleras. Eftersom inte allt syns på flygfoton var det också lämpligt att stranda kajaken på ett par ställen, för att gå iland och ta en titt under trädens skuggande kronor. Intressant resultat Länsstyrelsen gav sig ut en sommardag med stabilt väder. Det blev en lång arbetsdag i kajaken, med 35 kilometer paddling. Anteckningar togs för 13 Länsfokus 3/2015 Mia Bisther visar ett skinn för en skolklass. Foto: Ulf Jonasson Rovdjurslådan har mycket spännande informationsmaterial. Foto: Ulf Jonasson ar i skärgården. Låt lådan ta dig in i rovdjurens värld platser. Väl tillbaka för kontroll i arkivet kunde några av platserna avskrivas. Sex tillsynsärenden öppnades för vidare kontakt med fastighetsägare. Dessutom informerades några hundägare om koppeltvång, en nedskräpning rapporterades till förvaltare och hastighetsöverträdelser rapporterades till Kustbevakningen. Länsstyrelsen håller för fjärde året kostnadsfria kurser om rovdjur för lärare. En inbjudan har gått ut till länets samtliga grundskolor, friskolor och gymnasieskolor. Antalet lärare som anmäler sig har varierat mellan åren, men i år har 28 lärare utbildats med hjälp av våra rovdjurslådor. Det är bra, men vi hoppas på fler. Rovdjurslådan är ett utbildningsmaterial om våra stora rovdjur. Materialet är framtaget av Grimsö forskningsstation, som är knuten till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Se, känn och lyssna Kristina Höök Patriksson Naturavdelningen Länsfokus 3/2015 Med lådan erbjuder vi möjligheter att se djuren på film, känna på skinn och kranier. Vi undersöker fötter av lodjur, varg, björn, järv och kungsörn. Vi lär oss också se skillnaden på varg- och lodjursspillning, lyssnar på de stora rovdjurens läten och undersöker deras skilda spår. Finns mer att hämta Här finns också material som kan användas för djupare studier och diskussioner. Det handlar om skillnader i syn hos rovdjur och bytesdjur, hur du kan se vilket djur som tagit ett byte och hur du avgör ett djurs ålder med hjälp av dess tänder. Vi har hittills utbildat 160 lärare. Genom lärarna har i sin tur 3 000 elever fått lära sig mer om våra stora rovdjur. Vi hoppas att det blir många, många fler framöver. Välkommen att höra av dig. Mia Bisther Naturavdelningen 17 Ostädad skog. Här finns gott om död ved, skrymslen och vrår. Foto: Emma Linderum Sumpskogen bjuder på utmärkta gömställen. Foto: Emma Linderum Var rädd om våra groddjur i vinter Fortplantningen är avslutad för säsongen, men än råder full aktivitet hos groddjuren. När hösten nu går mot vinter är det dags för grodor, paddor och salamandrar att finna platser för övervintring. Nu väntar en skör och störningskänslig tid. Övervintrande groddjur är försvarslösa och har små möjligheter att överleva om de väcks ur sin dvala. Groddjuren för en synnerligen diskret tillvaro från oktober/november till dess att vi åter ser dem på vårkanten. Men vi har en relativt god uppfattning om vart de söker sig under vintern. De vill ha ostädade, och gärna fuktiga, miljöer nära det vatten som står plats för fortplantningen. Här gräver groddjuren ner sig i marken vid stenmurar och rösen, rishögar och under murken död ved. Skydd året runt Alla groddjur är fridlysta. Människans framfart har inneburit att en stor del av groddjurens livsmiljöer försvunnit. Många arter är vanliga, men hotade på längre sikt. Det är därför viktigt att vi känner till och tar hänsyn till livsmiljön, särskilt när groddjuren uppehåller sig där. Skyddet behövs alltså året runt. Länsstyrelsen har tillsyns- ansvaret för artskydd. Vi ser till att exploateringar anpassas till groddjurens behov och beteende. Här kan du läsa mer om vårt arbete med fridlysta djur och växter: www.lansstyrelsen.se/ vastragotaland. Välj djur och natur/ hotade växter och djur/fridlysta arter. Martin Goblirsch Naturavdelningen Mer utrymme för den smalbladiga lungörten Naturreservatet Nolgården Näs, i Falköpings kommun, är något av helig mark för den botaniskt intresserade. Många naturintresserade har genom åren besökt området för att njuta av de exklusiva växter som finns där. Nu har Länsstyrelsen beslutat att utöka reservatet. Nolgården Näs blev naturreservat redan 1948. Naturtypen stäppartad torräng med arter som fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört är en relikt från värmepe18 rioden under bronsåldern. Arterna finns endast på några få grusåsar i Falbygden. Nu finns ett åtgärdsprogram för att restaurera områden för stäppartad torräng. Utökningen av naturreservatet från 4,2 till 12,6 hektar, och den nya skötselplanen, är en del i detta arbete. Örjan Nilsson Naturavdelningen Smalbladig lungört. En av de botaniska rariteterna vid Nolgården Näs. Foto: Örjan Nilsson Länsfokus 3/2015 På gång Utbildningsdagar om PFAS och markmiljö Två utbildningsdagar. En av dagarna ägnas åt högfluorerade ämnen (PFAS). Räddningstjänst och kommunernas miljökontor kommer att bjudas in. Högfluorerade ämnen är vanligt förekommande vid brandövningsplatser och flygplatser. Den andra utbildningsdagen handlar om skydd av markmiljön. Tid & plats Information om datum och anmälan kommer att finnas i Länsstyrelsens kalender och på TVL-portalen (mötesplats för myndigheter med miljötillsyn). Frågor Karin Olsson, [email protected] Tillsynsdag om industriutsläppsdirektivet (IED) Under dagen tas aktuella frågeställningar kring IED upp, som vägledningsmaterial, information från Jordbruksverket och snart antagna BAT-slutsatser. Tid & plats Hörsalen, Länsstyrelsen, Göteborg, 21/10 Frågor Lotta Sahlin, [email protected] Integrationsforum 2015 En dag om integration och nyanländas etablering. Vi vänder oss till politiker, tjänstemän eller personer som på annat sätt är verksamma inom integrationsområdet. Under dagen, som är ett samarrangemang mellan Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Västra Götalandsregionen får man del av senaste nytt inom området mottagande och etablering av nyanlända. Medverkar gör bland annat statssekreterare Erik Nilsson från Arbetsmarknadsdepartementet, statssekreterare Conny Wahlström från Näringsdepartementet, expert Micael Nilsson från Boverket och revisionsdirektör Leif Svensson från Riksrevisionen. Samhällsekonomi i miljömålsarbetet Vad är miljömålen värda? Hur kan vi använda oss av ekonomiska analyser vid motstående intressen? Vad blir konsekvensen av de olika val vi behöver göra? Seminariet bygger på regionala fallstudier. Tid & plats Hörsalen, Länsstyrelsen, Göteborg, 11/11, kl 13-16 Frågor Anna Ek, [email protected] Seminarium om Reach Seminariet vänder sig till miljöhandläggare på kommun och länsstyrelse. Du anmäler dig här: www. miljosamverkanvg.se. Tid & plats Folkets hus, Göteborg, 16/11 Frågor Anna Malmros, [email protected] Mötesplats Goda exempel Mötesplats Goda exempel är en tvådagarskonferens där kommuner och länsstyrelser i Västsverige träffas för att inspirera varandra genom att dela med sig av exempel och lärdomar. Du anmäler dig här: www.miljosamverkanvg.se Tid & plats Lindholmen, Göteborg, 26-27/11 Frågor Cecilia Lunder, [email protected] Miljömålsdagen i Västra Götaland Nu påbörjar vi arbetet med det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen. Vilka förväntningar har du på åtgärdsprogrammet? Vad tror du är viktigt att tänka på i arbetet med att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen? Och vilka åtgärder tycker du är viktigast i ett regionalt perspektiv? Tid & plats Clarion Hotel Post, Göteborg, 22/10 Tid & plats Folkets Hus, Göteborg, 3/12 Frågor Kirsten Brogaard , [email protected] Frågor Johanna Severinsson, [email protected] Anna Ek, [email protected] Höstlov med höstlöv Programpunkter vid naturum Hornborgasjön under höstlovet. Kl. 11: Liv i löv? Klokrypare och gråsuggor, träffa lövhögens städpatrull. Samling vid naturums parkering. Kl. 12: Tillverka vackra tändrosor och lövlyktor framför elden ute på Fågeludden. Ta gärna med äggkartonger, glasburkar och ljusstumpar om ni har. Samling vid grillplatsen. Tid & plats Fågeludden, Hornborgasjön, 28-30/10 19 Länsfokus 3/2015 Avsändare: Länsstyrelsen Västra Götalands län Informationsenheten 403 40 Göteborg Till sist … Nästa nummer av Länsfokus kommer ut den 15 december Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har nyligen gemensamt beslutat om 52 nya regionala tilläggsmål för Västra Götaland. Det är mål som kompletterar de nationella miljökvalitetsmålen och dess preciseringar samt etappmålen. Tillsammans bildar de Västra Götalands miljömål. Det är viktigt att samma miljömål gäller inom länet. Vi har därför tagit fram energi- och klimatmålen i samverkan med Västra Götalandsregionen. Varför behövs det regionala tilläggsmål? Blir det då inte inflation i miljömål? Räcker det inte med de nationella? Vi tycker att det i många fall behövs ett regionalt perspektiv på de nationella målen. Vad är det för utmaningar som är speciella för just Västra Götaland, och hur kan vi arbeta med dessa utmaningar? De regionala tilläggsmålen är därför tillsammans med de nationella en grund i vårt åtgärdsarbete och ska samtidigt vara en vägvisare i myndigheternas prioriteringar och beslut. Vad kommer härnäst då? Jo, nu börjar det verkliga arbetet. Nämligen arbetet med åtgärder. Vi vet alla att det är svårt att nå miljökvalitetsmålen. Men genom att ha brutit ned dem till mål som är anpassade till Västra Götaland finns det en tydligare koppling till konkreta åtgärder. Alltså åtgärder som kan prioriteras av samhällets aktörer. I länet finns flera olika åtgärdsprogram, exempelvis Klimatoch energistrategi (antagen av Västra Götalandsregionen), Åtgärdsplan för Västerhavets vattendistrikt och Handlingsplan för förorenade områden. Det finns naturligtvis fler. Åtgärdsprogrammet för miljömålen ska utgå från de åtgärder som redan är beslutade och komplettera med fler åtgärder om det krävs på regional nivå för att uppnå målen. Vi kan likna det vid att åtgärdsprogrammet för miljömål ska vara ett paraply för befintliga åtgärdsprogram. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Tillsammans kan vi göra mycket. Ulrika Samuelsson Chef på miljöskyddsavdelningen
© Copyright 2024