1. No category

LänsfOkus
Tidning från Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Nr 3 /2015
Visst är det tyst
runt Göteborg
s. 5
Miljögiftet PFAS vid
brandövningsplatser
Nu tar vi oss an
regionala miljömål
Tabun berövar
oss från modet
s. 3
s. 13
s. 14
Ledaren
Länsstyrelsen är
en del av lösningen
Länsfokus redaktion
Birgitta Guevara
Enheten för social
hållbarhet, 010-224 45 37
vi på länsstyrelsen, i Västra Götaland, har lyckats bra. Enligt
regeringen-regeringskansliets bedömning är vi just nu bästa
Länsstyrelsen i landet.
Vi arbetar vidare för vår vision Länsstyrelsen 2017. Vi har tagit fram en stabil värdegrund. Vi ser över vår organisation i det
vi kallar steg 2.
Men så plötsligt i vår vrå av världen, förstår alla att världen är
större än Sverige. Ja, långt större än Västra Götalands län. Några säger vi stänger dörren, några – långt fler – säger vi öppnar
dörren.
Jag tror inte att det finns något land där medmänniskan i allmänhet är så positiv till att hjälpa till som i Sverige. Jag tror att
det är en beredskap, från tron och kunskapen om att Sverige är
ett starkt samhälle. Och det är vi.
Kansler Merkel i Tyskland sa nyligen, kunde vi rädda bankerna, kan vi klara flyktingfrågan. Det ligger mycket i de orden.
Jag vet att Sverige redan varit och är ett av de länder som har berett plats för flest av de som behöver skydd. Det gäller både till
totalantal och summa flyktingar per invånare.
Det har Sverige gjort, för det finns en samhällsanda och politiska beslut. Det har Sverige gjort för vårt land och vårt län har
resurser. Sverige kan också klara att göra mer. Det kan betyda
att motiverade skattesänkningar får vänta, kanske någon höjd
skatt, kanske får en motiverad satsning vänta. Det är en fråga
för riksdag och regering, för demokratin, för folkstyret att
avgöra.
Vi vet samtidigt att Länsstyrelsen har viktiga uppgifter för att
skapa ett väl fungerande system för att ta emot asylsökande. Vi
ska göra vår del och mer än det. Men oavsett vår vilja och ambition kommer vi att behöva fler medarbetare som hjälper till i arbetet. Vi tror och hoppas att vi får de redskapen.
Oavsett de resurser som riksdag och regering kommer att ge.
Oavsett de resurser som Länsstyrelsen får, kommer det att krävas att många fler hjälper till. Det handlar också om vad människa från människa kan ge. Var och en av oss kan bidra oavsett
om vi arbetar på Länsstyrelsen, Volvo, ICA, i en kommun, eller
på någon annan position.
Jag har redan noterat vad många på Länsstyrelsen av egen
kraft har gjort. Jag tror att deras insats kommer att inspirera,
både andra anställda och många andra.
Som någon sa, antingen är du en del av problemet eller en del
av lösningen.
Lars Bäckström
Landshövding
Eivind Claesson
Kulturmiljöenheten
010-224 45 67
Anders Frelek
Enheten för skydd och
säkerhet, 010-224 45 09
Peter Wirdenäs
Naturavdelningen
010-224 47 15
Moa Nord
Samhällsbyggnads­
enheten, 010-224 54 95
Birgit Nielsen
Miljöskyddsavdelningen
010-224 46 77
Pia Johansson
Prenumerationer
010-224 43 46
Hanna Tornevall
Vattenavdelningen
010-224 48 51
Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas
­principen: [email protected]
Länsfokus ges ut fyra gånger per år av
­Länsstyrelsen i Västra Götalands län
ISSN 2000-3064
Utgivningsplan 2015
Nr 1 – 13/3, nr 2 – 15/6, nr 3 – 15/10, nr 4 – 15/12
Postadress
Länsstyrelsen Västra Götalands län, 403 40 Göteborg
Webbadress
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
Ansvarig utgivare
Sven Swedberg
Omslagsbild
Göteborgs hamn. Foto: Martin Fransson
Layout
Amelie Wintzell
Tryck
TMG Tabergs
Papper
Omslag Arctic Volume 130 g
inlaga Arctic Volume 100 g
2
Länsfokus 3/2015
Miljögiftet PFAS är vanligt i brandskum. Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Brandövningsplatser kan ha höga
halter miljögifter
I december 2013 upptäcks höga halter av miljögiftet PFAS i dricksvattnet i
Kallinge i Ronneby kommun. Så höga att vattenverket omedelbart stängs och
omfattande utredningar av påverkan på miljö och människor startar. Det visar
sig att föroreningen kom från övningar med brandskum på en flygplats. Nu
undersöker vi hur det ser ut med miljögiftet vid brandövningsplatser i vårt län.
Högflourerade ämnen (PFAS) är
vanliga i brandskum. De är också vattenlösliga, och därför kan
PFAS från brandövningar och
släckinsatser nå grundvatten och
ytvattentäkter.
Lokalt höga halter
Naturvårdsverket samordnar nu en
undersökning av PFAS i yt- och
grundvatten. Det har under sommaren tagits prover på cirka 360 platser
i landet. Drygt 40 av platserna ligger
i Västra Götaland.
Även flera flygplatser i länet undersöker mark- och grundvatten.
Några platser har extremt höga
halter.
Länsstyrelsen håller nu på att
identifiera brandövningsplatser som
en del av inventeringen av förorenade områden.
Länsfokus 3/2015
Förekomst i dricksvatten
Livsmedelsverket och Svenskt Vatten har gjort flera kartläggningar
av förekomsten i dricksvatten. Att
dricka vatten med mycket höga halter av PFAA (perfluorerade alkylsyror) under lång tid misstänks öka
risken för påverkan på sköldkörteln,
levern, fettomsättningen och
immunförsvaret. Även om risken är
liten är det viktigt att få i sig så lite
som möjligt av dessa ämnen.
Läs mer: www.kemi.se, www.livsmedelsverket.se, www.msb.se, www.naturvardsverket.se.
Siv Hansson
Miljöskyddsavdelningen
FAKTA
• Högfluorerade ämnen, PFAS, har använts sedan 1950-talet i ett stort antal
produkter för att de är vatten-, fett-, och
smutsavvisande, temperaturtåliga och
filmbildande. Exempelvis impregnering
av papper och textilier, rengöringsmedel,
skidvallor och brandsläckningsskum.
• Flera av de högfluorerade ämnena har,
eller misstänks ha, allvarliga effekter på
hälsa och miljö då de är svårnedbrytbara
samt hormon- och reproduktionsstörande. Flera ansamlas lätt i levande varelser
och är giftiga.
• Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för
dricksvatten är 90 ng PFAA/l, det hälsobaserade riktvärdet är 900 ng PFAA/l.
(ng motsvarar 10-9 gram, alltså en miljarddels gram)
• Miljökvalitetsnormen för PFOS i ytvatten
är 0,65 ng/l.
• Det pågår ett intensivt arbete för att öka
kunskapen om PFAS. Under 2014 bildades ett PFAS-nätverk för myndigheter,
forskare, vattenproducenter, konsulter
med flera, samt nätverk för centrala
myndigheter. Flera regeringsuppdrag
kommer att redovisas under det kommande året.
3
Glada dagar
för laxen ovan
Hedefors kraftverk
Hösten 2013 var första gången på flera sekel som laxen åter
kunde leka ovanför kraftverket i Hedefors i Säveån. Detta tack
vare den nya fiskvägen. Redan första hösten lyckades laxen
med leken vilket påvisades genom uppföljande provfiske då
12 laxungar fångades.
 Laxarna fortplantar sig nu ovanför Hedefors kraftverk i Säveån.
Foto: Peter Andersson/Länsstyrelsen i Värmland
Vid årets provfiske som nu undersökte hur laxen lyckats med
leken hösten 2014 fångades 132 pigga laxungar. Efter mätning och registrering släpptes de sedan oskadda tillbaka i
ån. Antalet smålaxar visar både att fiskvägen och uppväxtmiljön ovanför Hedefors fungerar mycket bra för laxen.
Provfisket finansieras av Göta älvs vattenvårdsförbund.
Daniel Johansson
Vattenavdelningen
Dom om skyldigheter
vid tillståndsprövningar
EU-domstolen har i en dom tagit ställning till vilka skyldigheter vattendirektivet medför för medlemsstaterna
vid tillståndsprövningar av enskilda
verksamheter eller projekt. Domen gäller även hur begreppet ”försämring av
status” ska tolkas.
• Begreppet försämring ska tolkas som
att en försämring till en sämre klass för
en enskild kvalitetsfaktor räcker för att
försämring ska uppstå. Detta även om
inte den sammanvägda statusen
försämras.
Läs mer: www.vattenmyndigheten.se
Havs- och vattenmyndigheten har
gjort en sammanfattning av domen
där följande ställningstaganden har
gjorts:
• Medlemsstaterna får inte ge tillstånd
till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status. Förbudet
gäller också när uppnående av god ytvattenstatus eller god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus
äventyras.
4
Hanna Tornevall
Vattenavdelningen
 EU:s medlemsstater får inte ge tillstånd till
verksamheter som kan försämra ett vattens status. Foto: Martin Fransson
Länsfokus 3/2015
Här kan du njuta av tystnaden
 Tystnad. Foto: Andreas Olvestrand
Finns det någon tystnad kvar runt Göteborg? Jodå, vi har både
letat och funnit. Tystnaden lever ännu sydost om Stenungsund,
i Vättlefjäll och nordväst om Alingsås.
Det är skönt att slippa onödiga ljud.
Det där bruset som bara finns, men
som inte säger dig något. Tänk tysta
områden, som inte är tysta men där
du hör lövsus och fågelsång men inte bilar och maskiner. Sådana områden finns. Också runt Göteborg.
Individuell upplevelse
Hur man upplever ljudmiljön i ett
område är individuellt. Upplevelsen
kan också variera från tid till annan.
Buller från en stor väg är nästan
kontinuerligt, medan en skjutbana ger en hög ljudnivå när de skjuter
men är alldeles tyst däremellan.
källor är vägar och järnvägar, flygplatser, skjutbanor och bergtäkter.
De verksamheter som ger störst bullerpåverkan är väg- och järnvägstrafik samt flyg, men också stora
skjutbanor.
Nordost om Göteborg
Hittade vi några tysta områden då?
Jodå, framförallt nordost om Göteborg. Bland annat sydost om Stenungsund, i Vättlefjäll och nordväst
om Alingsås.
Titta på kartan i rapporten. Gå
sedan ut och njut av tystnaden.
FAKTA
Inventeringen bygger på beräkningar och tar med bullerkällor med en ekvivalentnivå som överstiger 45 dBA
(A-vägd decibel) och en maximal ljudnivå som överstiger
45 dBA.
I några fall, till exempel för
hamnar och vindkraft, är utgångspunkten i stället en ekvivalent ljudnivå som överstiger 30 dBA.
Gemensam inventering
Göteborgsregionens Kommunalförbund och Länsstyrelsen har inventerat bullerkällor i regionen för att
hitta områden som inte är utsatta för
samhällsbuller. Exempel på bullerLänsfokus 3/2015
Kerstin Harvenberg
Miljöskyddsavdelningen
5
Nu sjösätts havsplanering
Regeringen har beslutat om
en förordning som reglerar
hur statlig havsplanering
ska genomföras i Sverige. I
havsplanerna ska näringspolitiska mål, sociala mål
och miljömål integreras.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) kommer att
ha det övergripande ansvaret för att ta fram förslag till havsplanerna Bottniska viken, Östersjön och
Västerhavet. Havsplanerna ska bidra till att havets resurser används hållbart och att näringar kan
utvecklas, samtidigt som
god havsmiljö uppnås och
upprätthålls.
Dialogprocess i höst
I höst börjar en dialogprocess som ska leda fram till
samrådsförslag för havsplaner, miljökonsekvensbeskrivningar samt föreskrifter. Första steget är en
tematisk fördjupning som
beräknas pågå 2015-2016.
Därefter kommer utkast
till planförslag tas fram
och eventuella föreskrifter
som i olika omgångar diskuteras i en tvärsektoriell
referensgrupp. En gång per
år kommer dessutom berörda myndighetschefer
diskutera havsplaneringsfrågor i Samordningsgruppen för havs- och
vattenmiljöfrågor.
Beslut om fyra år
Efter formellt nationellt
samt internationellt samråd
med grannländerna 20172018, beräknas förslag på
de tre havsplanerna lämnas
till regeringen för beslut
2019. Enligt havsplane6
ringsdirektivet ska regeringens beslut om havsplaner redovisas till EU senast
2021. Havsplaneringsförordningen trädde i kraft 15
juli 2015.
Fortsatt samarbete
HaV ska samverka med
riksintressemyndigheter,
Jordbruksverket, Boverket och berörda länsstyrelser. Enligt förordningen ska länsstyrelserna även
fortsättningsvis samarbeta
med varandra i förslagsarbetet. Samarbetet ska samordnas av länsstyrelserna i
Västernorrland (Bottniska viken), Kalmar (Östersjön) och Västra Götaland
(Västerhavet).
Kommuner och regionala
organ
Kommuner och regionala organ ska ges möjlighet
att medverka så att lokala
förutsättningar och behov
kan tillgodoses. Under hela planeringsprocessen ska
kustlänsstyrelserna stödja
och samordna kommunerna och delta aktivt i arbetet
för kommunal medverkan.
På nationell nivå kommer
Sveriges kommuner och
landsting (SKL) ges möjlighet att delta i en tvärsektoriell referensgrupp. Via
SKL kommer kommunal
och regional representation
att delta i den nationella tematiska arbetsgruppen för
regional tillväxt.
Läs mer: www.riksdagen.se
Ingela Isaksson
Samhällsbyggnadsenheten
Den nya havsplaneringsförordningen är sjösatt.
Foto: Ingela Isaksson
Länsfokus 3/2015
gsförordningen
Klimatmötet i Paris närmar sig. Världens ledare
samlas för beslut som påverkar oss alla. För vi måste
agera för att hindra den globala uppvärmningen och de
konsekvenser den medför.
I Sverige arbetar Miljömålsberedningen på uppdrag av regeringen med att föreslå hur ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik kan utformas. Av direktivet framgår
att Sverige ska vara ledande i omställningen till ett samhälle med mycket låga utsläpp av växthusgaser och ska
minska utsläppen av växthusgaser i den takt som behövs
för en globalt hållbar utveckling.
Vetenskapen är tydlig med att nu är det allvar. Isarna
vid Grönland och Antarktis kommer att smälta, korallrev och regnskogar kollapsar. För att nå målet om högst
två graders global temperaturökning jämfört med förindustriell nivå måste alla länder vidta åtgärder.
Länsstyrelsen har med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen och efter en bred remiss beslutat om regionala tilläggsmål. Målen för att begränsa klimatpåverkan ingår också i den Klimatstrategi för Västra
Götaland som är antagen av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län med flera. År
2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har
en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Samma år ska utsläppen vara 80 procent lägre jämfört med
år 1990.
För att lyckas i klimatarbetet behöver alla bidra. Det
globala samarbetet måste fungera och likaså det nationella. För att åstadkomma långsiktigt hållbara åtgärder
krävs politiska överenskommelser som håller över tid.
Detta gäller också för den regionala och lokala nivån –
där beslut ska omsättas i praktisk handling.
Hur övervinner man motstånd och hur hanterar man
hinder? John Kotter beskriver i fabelform i sin bok en
åtta-stegsprincip för att få till stånd önskad förändring i
en grupp – vilken som. Det handlar om rädslan för förändring och hur människor kan motiveras att ”face the
future and take action”. Vad boken
heter? Our Iceberg Is Melting. Världen har något att lära av en grupp
pingviner.
Vi måste agera nu. Jag önskar oss
lycka till.
Lisbeth Schultze
Länsöverdirektör
Länsfokus 3/2015
7
Därför behöver vi
kommunala
klimatanpassningsplaner
 Landshövding Lars Bäckström välkomnade deltagarna
till klimatanpassningsdagen. Foto: Lars Westholm
Intresset var stort när Länsstyrelsen nyligen kallade till klimatanpassningsdag.
Närmare 150 deltagare från kommuner, myndigheter och näringslivet samlades för att del av senaste klimatdata och pågående klimatanpassningsarbete
på nationell, regional och lokal nivå.
Dagen bjöd på ett fullspäckat program med en mängd gästtalare.
Bland annat presenterade SMHI information om en ny klimatanalys
för länet. Analysen kommer att vara
färdig i november. För att få en tydligare bild av klimatförändringarna
anpassar SMHI ny global klimatdata till lokal nivå.
Strategi för framgång
Av särskilt intresse under dagen var
deltagandet från Svensk Försäkring, som är försäkringsföretagens
branschorganisation. Deras rangordning av kommunernas klima-
tanpassningsarbete visar att de mest
framgångsrika kommunerna har en
beslutad klimatstrategi eller handlingsplan, god politisk förankring
och samverkan mellan olika aktörer.
Christer Abrahamsson, samhällsdirektör på Länsstyrelsen, avslutade
dagen med att sammanställa några
av de viktigaste punkterna.
Vi behöver kommunala klimatanpassningsplaner för att stärka kommunernas förmåga att hantera klimatförändringar. Frågan måste upp
på den politiska agendan.
Inspiration från norr och söder
Luleå kommun och Helsingborgs
stad stod för rikligt med lokal inspiration om klimatanpassningsarbete.
Luleås riktlinjer för klimatanpassning tar exempelvis hänsyn till såväl
höga vattennivåer som värmekänsliga personer och är ett politiskt antaget strategiskt dokument.
Ny entrébyggnad
vid Hornborgasjön
Låt appen vägleda dig på
Koster
Förnyelsen av besöksmålet Hornborgasjön fortsätter. Eftersom café och hörsal inte fick plats i ombyggda naturum
Hornborgasjön kommer i nästa steg en
ny entrébyggnad att uppföras.
Vi hoppas på en byggstart nästa år
(2016), för att sedan kunna ta emot besökarna lagom till transäsongen 2017.
Nu finns en app som hjälper dig att hitta vandringslederna på Nord- och Sydkoster. Du kan också få information om
vilka sevärdheter du passerar. Appen är
gratis att ladda ner.
8
Stärkt förmåga
Läs mer: www.kosterhavet.se
Marina Ädel
Enheten för skydd och
säkerhet
Lars Westholm
Samhällsbyggnadsenheten
Ja till Västlänken
Länsstyrelsen säger ja till järnvägsplanen
för Västlänken i Göteborg. Vi menar att
Västlänken har en rad fördelar, för miljö
såväl som tillväxt.
Vi är givetvis medvetna om planens
påverkan på kulturmiljön, men menar
att riksintresset för kommunikation,
som Västlänken innebär, väger tyngre
än riksintresset för kulturmiljövård.
Länsfokus 3/2015
Från ord till handling för
ett tryggare län
Kommunerna och Länsstyrelsen arbetar sedan länge med risk- och sårbarhetsanalyser. Analyserna visar på
brister, men orden resulterar sällan i
åtgärder för att öka samhällskyddet.
Vi måste även bli bättre på att skapa
underlag för riskmedvetna beslut.
Detta ska vi och kommunerna nu tillsammans ändra på.
Under åren 2015-2018 kommer
Länsstyrelsen ansvara för ett arbete
som ska ge kommunerna stöd i deras
risk- och sårbarhetsanalyser.
Totalförsvarets forskningsinstitut
(FOI) arbetar nu på vårt uppdrag
för att utveckla detta stöd till kommunerna och Länsstyrelsen. Vi har
även fått 13 av länets kommuner att
vilja vara delaktiga i arbetet. Det är
vi särskilt glada för eftersom behovet ska utgå från kommunerna.
Integrering av anpassning
Målet med arbetet är även att integrera delar av klimatanpassningsarbetet i arbetet med riskoch sårbarhet. I ett framtida
klimat kommer länets kommuner i mycket större grad påverkas av
samhällsstörningar.
Det är därför viktigt att redan nu börja bli duktig på att hantera ett förändrat klimat ur ett
krisberedskapsperspektiv.
Markus Green
Enheten för
skydd och säkerhet
Riskmedvetna beslut
Vi vill även förbättra möjligheterna
 Skogsbranden i Västmanland, sommaren 2014. Bränder och översvämningar kan bli återkommande samhällsstörningar i ett framtida förändrat klimat. Foto: Markus Green
Länsfokus 3/2015
för beslutsfattare i kommuner och
på Länsstyrelsen att fatta beslut utifrån en aktuell riskbild. Vi kan idag
se svårigheterna att visualisera och
skapa bra beslutsunderlag.
Detta måste vi bli mycket duktigare på i framtiden för att kunna möta
utmaningen med ett annat klimat.
Andréa Harbeck
Enheten för
skydd och säkerhet
9
Kerstin Söderlund och Lars Lilled har många års erfarenhet av att arbeta med landsbygdens och stadens utveckling. Foto: Ida Edgren
Om stad och land i grän
Idag flödar resurser i form av livsmedel och energi från land till stad.
Omvänt är flödet väldigt svagt.
Hur kan samspelet mellan stad och
land bli bättre? Länsstyrelsen arbetar
på flera områden för att stödja en utveckling som kan överbrygga glappet
mellan stad och land.
Lärjeåns trädgårdar och kafé ligger
i gränslandet mellan stad och land,
i Göteborgs norra förorter. Åt ena
hållet syns Angereds centrums bostäder, idrottsanläggning och köpcentrum. Åt det andra böljar Lärjeåns dalgång bort mot Bergum med
lantgårdar, odlingar och betande
djur.
Här träffas Kerstin Söderlund,
Lars Lilled och Åsa Jellinek. Tre
människor med lång erfarenhet av
10
att arbeta med landsbygdens och
stadens utveckling.
Beroende av varandra
Stad och land är ju beroende av varandra, konstaterar Åsa Jellinek.
På landsbygden produceras livsmedel och energi som konsumeras i staden. Staden är dynamisk
men samtidigt tröttande och en del
människor vill komma bort från intrycken. Fungerar inte relationer och
flöden mellan stad och land skapar
det miljöproblem, fördomar, otrygghet och en vi-och-dom-känsla.
Snabb urbanisering
Sedan några år har uppgiften om
att urbaniseringen i Sverige är rekordsnabb – snabbare än i något annat europeiskt land – varit allmänt
spridd. Även om uppgiften ifrågasätts är det ingen tvekan om att förutsättningarna för att leva och verka
på landsbygden och i staden skiljer sig åt.
– Det kanske inte är urbaniseringen som är problemet, utan snarare kvaliteten på flöden och relationer mellan stad och land som är
intressanta, menar Åsa.
Förvånad över kommunerna
– Jag blir ibland förvånad över hur
en del kommuner pratar om hur
snabbt man kan ta sig därifrån, till
Göteborg, säger Lars Lilled.
Han konstaterar att kritisk forskning om den så omtalade regionförstoringen visar att den framför allt
gynnar välutbildade som bor nära
stationssamhällen. Regionförstoring
Länsfokus 3/2015
FAKTARUTA
Lars Lilled, uppvuxen i Lilla
Edet, men har bott i Göteborg
i 40 år. Nu boende i Hålta utanför Kungälv. Verksamhetschef på Social resursförvaltning i Göteborg och jobbar
med hållbar stadsutveckling.
Åsa Jellinek, uppvuxen i
Alingsås, bor på landet utanför Falköping. Agronom som
arbetat med landsbygdsutveckling på Länsstyrelsen i
tio år. Är nu utvecklingschef i
Skara kommun.
Lars Lilled, Åsa Jellinek och
Kerstin Söderlund. Foto: Ida
Edgren
Kerstin Söderlund, göteborgare som bott i Dalsland sedan 1975. Drev jordbruk i 20
år. Arbetar som egen företagare med utvecklingsprojekt,
sedan 2008 på heltid inom
Leader Dalsland och Årjäng.
nslandet
handlar bland annat om att arbetsmarknadsregioner växer ihop och
pendlingen ökar.
– Regionförstoring ska ju inte vara en förtäckt urbanisering.
Viktigt med bra förbindelser
Kerstin Söderlund påpekar att mellanstora orter vinner på att ha bra
förbindelser med större städer.
– Om vi i Dalsland kan pendla,
kan vi jobba på annan ort och samtidigt bo kvar. För det allvarliga på
landsbygden är trots allt befolkningsminskningen – det är en tung
fråga som politikerna inte vill prata
om, säger hon.
Problem med attityderna
Ett stort problem är att attityderna till landsbygden sitter så hårt och
Länsfokus 3/2015
Illustration: Rebecca Elfast
dessutom cementeras av massmedierna, menar Kerstin.
– Min teori är att den unkna synen på landsbygden kommer ur att
så många under lång tid flyttat till
städerna för att skapa sig ett bättre
liv och oavsett hur det blev så måste
de hålla skenet uppe. Det skapar ett
vi och dom, men har inte så mycket
med verkligheten att göra.
Gränsöverskridande möten
Vi har nu öppnat ett nytt landsbygdsprogram och ett havs- och fiskeriprogram. Vilken roll kan Länsstyrelsen och EU-programmen
spela för att förbättra grundstrukturer och flöden?
– En insats kan vara att skapa
mötesplatser för människor från stad
och land och att arbeta mer gränsö-
verskridande, säger Kerstin.
– Vi kanske inte ska dela upp så
mycket i skillnader mellan stad och
land. Det finns stora skillnader inom staden också. Det är bättre att
se det gemensamma, hur saker och
ting hänger ihop. Vi löser ingenting om vi inte ser helheten, avslutar Lars.
Läs mer: En längre version av
artikeln finns att läsa på www.
lansstyrelsen.se/vastragotaland,
Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt
Elisabeth Gustafsson
E Gustafsson Information
11
Nu gasar vi mot
#mitt2030
Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen driver ett ambitiöst arbete
med målet att Västra Götaland ska
bli fossiloberoende till 2030. Med
oberoende menar vi 80 procent lägre
utsläpp av växthusgaser jämfört med
år 1990.
Har du en bra idé om hur vi ska minska utsläppen av växthusgaser? Då finns det stöd att
hämta. Foto: Moa Nord
Nytt stöd för lokala
klimatinvesteringar
Har du en bra idé som minskar utsläppen av växthusgaser? Regeringen
har beslutat om ett nytt statligt klimatinvesteringsstöd. Stödet ska gå
till klimatinvesteringar på lokal nivå, i
linje med lokala och regionala strategier. Syftet är att minska utsläppen av
växthusgaser.
Det nya stödet är en del av regeringens satsning på klimatfrågorna. Stödet beslutades av riksdagen i samband med vårbudgeten i juni. Under
2015 kommer stödet att uppgå till
125 miljoner kronor. Ytterligare 600
miljoner kronor årligen är aviserade
för åren 2016 till 2018.
Medlen ska användas där de ger
största möjliga klimatnytta och det
huvudsakliga syftet är att minska
växthusgasutsläppen.
12
Några exempel
Exempel på åtgärder som skulle
kunna få stöd är till exempel transport, livsmedel, bostad, stadsbyggnad och energi. Satsningar skulle kunna vara bättre kollektivtrafik
och utbyggnad av laddinfrastruktur,
energiåtervinning eller satsningar på förnybar energi samt energieffektivisering i industrin. Bara för att
nämna några områden.
Alla, förutom privatpersoner, kan
söka medel. Exempelvis kommuner,
företag, landsting, organisationer
och stiftelser.
Läs mer: www.lansstyrelsen.se/
vastragotaland
Sara Borgström
Samhällsbyggnadsenheten
För att vi ska lyckas behöver vi höja
tempot och utveckla smarta, attraktiva lösningar där ännu fler människor, organisationer och företag vill
bidra till ett gott liv i en fossiloberoende region.
Underlag till beslut
Under hösten 2015 fortsätter arbetet
med att ta fram förslag på insatsområden. Detta sker genom workshops
med experter, innovatörer, företag,
föreningar och organisationer.
Det krävs förändringar för att det
goda livet ska vara möjligt utan fossil energi. Vi arbetar för att ta fram
förslagen på de politiska beslut som
krävs. Förhoppningsvis kommer vi
att ha underlag till politiska beslut
klara till våren. Följande steg blir att
kraftsamla kring utpekade områden.
Följ arbetet här: www.mitt2030.se
Linda C Andersson
Informationsenheten
Länsfokus 3/2015
Tydligare regionala mål för vår miljö
Nya regionala tilläggsmål fångar upp
regionala särdrag och områden som
kräver ytterligare insatser.
Regionala särdrag
Målet är att fånga in regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser, och som ska kunna
Miljöarbetet är globalt, men måsanvändas av flera av Västra Götate också alltid vara regionalt och lolands aktörer.
kalt. Därför är det viktigt att vi i
Tillsammans bildar de olisamverkan med Västra Götalandska målnivåerna Västra Götalands
regionen och Skogsstyrelsen har tamiljömål.
git fram regionala miljömål, säger
De flesta av miljökvalitetsmålandshövding Lars Bäckström.
len har fått kompletterande regionaDe nationella miljökvalitetsla tilläggsmål. Vid de årliga bedömmålen med preciseringar och
ningarna av miljökvalitetsmålen
etappmål gäller givetvis fullt
kommer även de regionala til�ut i Västra Götaland. Förläggsmålen bedömas. Detta med
Nivåer
utom Storslagen fjällmiljö,
start 2016.
i miljömåls­
systemet
som inte berör vårt län.
Generationsmålet
De nationella måTvå exempel
Miljökvalitetsmålen
len har nu kompletteDet finns 52 tilläggsEtappmålen
rats med regionala
mål, varav 46 är uniRegionala tilläggsmål
tilläggsmål.
ka. Ett exempel på ett
Lokala/kommunala miljömål
nytt regionalt til�-
 Miljöarbetet är globalt, men också regionalt och lokalt. Därför har
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Skogsstyrelsen tagit
fram nya regionala miljömål.
Foto: Anna Ek
läggsmål är ”Ökad andel förnybar energianvändning”. År
2020 ska andelen förnybar energi öka till minst 60 procent. År 2030
ska andelen förnybar energi öka till
minst 80 procent.
Ett annat exempel är ”Skyddade
marina områden”. År 2020 ska det
finnas ett nätverk av väl förvaltade
skyddade marina områden, med god
representativitet av olika livsmiljöer
och djup, som upptar minst 10 procent av kust- och havsområdet.
Anna Ek
Vattenavdelningen
Landets landshövdingar möttes i
Västra Götaland
Under tre dagar i augusti
möttes landshövdingar från
norr till söder till landshövdingemöte i Västra Götalands
län. I ett fullspäckat program
fick de ta del av såväl länets
möjligheter som Länsstyrelsens verksamheter inom olika
områden.
Sveriges landshövdingar träffas regelbundet i Stockholm
för att diskutera gemensamma frågor. En gång per år
besöks ett av de 21 länen. I år
hade turen kommit till Västra Götaland och landshövding Lars Bäckström som
värd för mötet. På programmet stod Nordens Ark i SoLänsfokus 3/2015
tenäs, Smögen, information
om Västlänken, AstaZeros
fullskaliga testmiljö för trafiksäkerhet samt Textile Fashion Center i Borås.
– Västra Götaland är ett
viktigt län för hela Sverige. Att mötas ute i landet
på det här viset en gång per
år hjälper oss att identifiera
guldkornen hos varandra, sa
Minoo Akhtarzand, landshövding i Jönköpings län,
efter besöket.
Anita Nilsson
Informationsenheten
Avslutning i länsresidenset i Göteborg. Överst från vänster Maria Larsson
(Örebro), Liselott Hagberg (Södermanland), Kristina Alsér (Kronoberg), Peter Egardt (Uppsala), Berit Andnor Bylund (Blekinge), Maria Norrfalk (Dalarna), Lars Bäckström (Västra Götaland), Håkan Wåhlstedt (Västmanland),
Gunnar Holmgren (Västernorrland), Minoo Akhtarzand (Jönköping), Kenneth Johansson (Värmland) och Magdalena Andersson (Västerbotten). Nederst från vänster Stefan Carlsson (Kalmar), Jöran Hägglund (Jämtland),
Lena Sommestad (Halland), Margareta Pålsson (Skåne), Per Bill (Gävleborg) och Elisabeth Nilsson (Östergötland). Cecilia Schelin Seidegård (Gotland) hade hunnit ge sig iväg när bilden togs. Chris Heister (Stockholm) och
Sven-Erik Österberg (Norrbotten) var inte med på mötet. Foto: Stina Olsson
13
Ekologisk
hållbarhet
Social
hållbarhet
Tabun berövar
oss från modet
Dagligen hör vi begreppet social hållbarhet användas i alla
möjliga sammanhang. Definitionerna är olikartade och inte
alltid samstämmiga.
Varför är det svårt att komma
överens om en exakt definition?
Begreppet hållbarhet har med överlevnad att göra och innehåller en
tidsaspekt. Den ekologiska hållbarheten syftar till naturens överlevnad med bibehållen balans trots de
förstörelser som människan orsakat och kommer att orsaka i naturen
och ekosystemet. Därför har vi skapat miljömålen. Vi strävar efter högre medvetenhet och effektivare åtgärder för att dels ändra människans
beteenden och dels korrigera de redan inträffade skadorna i ekosystemet. På så sätt kan vi skapa ett system med förmåga att överleva och
fungera med bibehållen balans.
Vad strävar vi efter?
När vi använder samma logik för
att beskriva social hållbarhet hamnar vi i svårigheter då det saknas en
definition om vad ett samhälle i so14
cial balans är. Här finns inga godkända och allmängiltiga formler för
beskrivning av balansen. Idévärlden
om en fungerande framtid är ofta
färgad av olika kulturella, religiösa
och politiska nyanser och utgångspunkter. Men trots oenigheten om
vad som är ett fungerande samhällssystem vill vi alla ha garantier för att
samhället överlever och att människor ska kunna räkna med ett fungerande samhälle i framtiden.
Målkonflikter och maktstrukturer
Vågar vi prata om förutsättningar för mänsklighetens överlevnad
och även mänsklig lycka? Eller passerar vi då den ”röda linje” som är
gränsen för godkända och korrekta
samtalsämnen?
Mitt svar är nej. Det finns tabun
som hindrar oss och tar modet ifrån
oss. Vi vågar inte synliggöra de målkonflikter och de maktstrukturer
som behöver uppmärksammas. I avsaknaden av en generell beskrivning
av ett fungerande samhälle väljer vi
att uppmärksamma allt som vi inte vill ha: ohälsa, fattigdom, hemlöshet, droger, våld, terror, brott… ja,
listan är lång.
Men kan vi vaccinera oss mot det
här? Och vad ska vaccinet i så fall
bestå av?
Krävs två basingredienser
Ett globalt välfärdsperspektiv och
kapacitet för problemlösning är de
två basingredienser som vaccinet
måste innehålla. Vi kan vaccinera oss mot både nya och gamla samhällsutmaningar om vi systematiskt
och målmedvetet arbetar för att alla
människor får tillgång till sina basala mänskliga rättigheter. Alla måste ha tillgång till sjukvård, uppleva
värdighet och respekt, leva i en trivsam miljö, ha tillgång till utbildning, känna trygghet och säkerhet,
kunna klara sin egen och sina närståendes försörjning, ha möjlighet
att bestämma om sina privata angelägenheter utan omgivningens
ifrågasättande.
Även den här listan är lång och
kostar möda, vilja och uppoffring.
Talieh Ashjari
Enheten för social
hållbarhet
Länsfokus 3/2015
GIS-teknik avslöjar
lovande strömsträckor
Länsstyrelsen har kartlagt strömsträckor och fiskens vandringsmöjligheter i
Nissan. Vi har testat att kombinera modern GIS-teknik med traditionellt fältarbete. En lyckad förening, visar det sig.
terades sedan på traditionellt sätt i fält.
Resultatet visar på möjliga områden för
reproduktion och uppväxt av bland annat laxfisk. Därmed kan vi prioritera
var våra åtgärder gör mest nytta.
Syftet med studien var att testa GISteknikens möjligheter när det gäller
att kartlägga var det finns strömmande vatten. Alltså goda uppväxtområden
för lax, öring och havsnejonöga.
Vi tog samtidigt fram en beskrivning
över var hindren – främst vattenkraftverk och dammar – finns längs ån.
Krävs fortfarande fältarbete
Lättare att prioritera
Fältarbetet visade att det går att komma långt med GIS-analyser. Men analyserna behöver också verifieras i fält.
Det går inte att helt att ersätta klassiskt fältarbete. Vi måste även framöver
slå oss fram genom brännässlor och vada genom sumpmarker för att titta på
vattendraget.
Vi började arbetet på kontoret genom
att i GIS-analyser ta fram lutningen
på vattendraget. På så sätt identifierades möjliga strömsträckor. Dessa kar-
FAKTA
För länge sedan kunde man
fiska lax i Nissan från Halmstad i söder till Gislaved i norr.
Det satte fler kraftverk och allt
sämre vattenkvalitet successivt stopp för.
I början av 1900-talet var
Nissans vatten så förorenat
att nya kraftverk inte behövde
bygga några fiskvägar – eftersom det ändå inte fanns någon fisk.
GIS är ett datoriserat geografiskt informationssystem.
Cecilia Hermansson
Vattenavdelningen
Länsstyrelsen har kartlagt strömsträckor och vandringshinder för fisk i Nissan. Foto: Cecilia Hermansson
Länsfokus 3/2015
15
 Kållands skärgårdar är populärt för båtfarare och badare. Det är viktigt att öarna och
skären är tillgängliga för alla. Foto: Kristina Höök Patriksson
 Med kajak blir det enkelt att gå in i grunda vikar och att nå öa
Foto: Kristina Höök Patriksson
Tillsyn med kajak i
Kållands skärgårdar
Länsstyrelsen har de senaste somrarna
haft tillsynskampanj inom strandskydd.
I år valde vi naturvårdsområdet Kållands
skärgårdar i Vänern.
Tillsynen, som för första gången bedrevs från kajak, resulterade i sex
tillsynsärenden.
Det kan vara knepigt att ta sig fram utmed stränderna för en tillsynshandläggare. Särskilt om det är flikig kust,
mycket öar och grunda vikar. Precis
så är det i Kållands skärgårdar i Lidköpings kommun, och då är kajak ett
lämpligt redskap.
Det var länge sedan Länsstyrelsen
systematiskt kontrollerade området.
Påringningar från allmänheten och
andra iakttagelser gav Länsstyrelsen
16
anledning att prioritera området.
Rätt säsong
Det är otillåtet att uppföra byggnader
och anläggningar inom strandskyddat
område utan dispens. Ändå görs det lite då och då, oftast i ren okunskap om
reglerna.
Men strandskyddet är viktigt för
allmänhetens möjlighet att röra sig fritt
utmed hav, sjöar och vattendrag, och
för att växt- och djurliv inte ska skadas.
Därför kontrollerar vi strandskyddet
regelbundet, med lite extra insats varje sommar. Då är vädret gynnsamt, och
fler saker är utplacerade som kanske inte borde finnas där.
Luft, land och vatten
Förberedelserna bestod av flygfotostudier några år tillbaka. Cirka 15 möjliga tillsynsobjekt identifierades som
nya inom det 30 kvadratkilometer stora
området. Dessa platser skulle så klart
kontrolleras.
Eftersom inte allt syns på flygfoton
var det också lämpligt att stranda kajaken på ett par ställen, för att gå iland
och ta en titt under trädens skuggande kronor.
Intressant resultat
Länsstyrelsen gav sig ut en sommardag med stabilt väder. Det blev en lång
arbetsdag i kajaken, med 35 kilometer paddling. Anteckningar togs för 13
Länsfokus 3/2015
 Mia Bisther visar ett skinn för en skolklass. Foto: Ulf Jonasson
 Rovdjurslådan har mycket spännande informationsmaterial. Foto: Ulf Jonasson
ar i skärgården.
Låt lådan
ta dig in i
rovdjurens värld
platser. Väl tillbaka för kontroll i arkivet kunde några av platserna avskrivas.
Sex tillsynsärenden öppnades för
vidare kontakt med fastighetsägare.
Dessutom informerades några hundägare om koppeltvång, en nedskräpning
rapporterades till förvaltare och hastighetsöverträdelser rapporterades till
Kustbevakningen.
Länsstyrelsen håller för fjärde året
kostnadsfria kurser om rovdjur för
lärare. En inbjudan har gått ut till
länets samtliga grundskolor, friskolor
och gymnasieskolor. Antalet lärare
som anmäler sig har varierat mellan
åren, men i år har 28 lärare utbildats
med hjälp av våra rovdjurslådor. Det
är bra, men vi hoppas på fler.
Rovdjurslådan är ett utbildningsmaterial om våra stora rovdjur. Materialet är framtaget av Grimsö
forskningsstation, som är knuten
till Sveriges Lantbruksuniversitet
(SLU).
Se, känn och lyssna
Kristina Höök Patriksson
Naturavdelningen
Länsfokus 3/2015
Med lådan erbjuder vi möjligheter
att se djuren på film, känna på skinn
och kranier. Vi undersöker fötter av
lodjur, varg, björn, järv och kungsörn. Vi lär oss också se skillnaden på
varg- och lodjursspillning, lyssnar
på de stora rovdjurens läten och undersöker deras skilda spår.
Finns mer att hämta
Här finns också material som kan
användas för djupare studier och
diskussioner. Det handlar om skillnader i syn hos rovdjur och bytesdjur, hur du kan se vilket djur som
tagit ett byte och hur du avgör ett
djurs ålder med hjälp av dess tänder.
Vi har hittills utbildat 160 lärare.
Genom lärarna har i sin tur 3 000
elever fått lära sig mer om våra stora rovdjur.
Vi hoppas att det blir många,
många fler framöver. Välkommen
att höra av dig.
Mia Bisther
Naturavdelningen
17
Ostädad skog. Här finns gott om död ved, skrymslen och vrår.
Foto: Emma Linderum
 Sumpskogen bjuder på utmärkta gömställen. Foto: Emma Linderum
Var rädd om våra groddjur i vinter
Fortplantningen är avslutad för säsongen, men än råder full aktivitet
hos groddjuren. När hösten nu går
mot vinter är det dags för grodor,
paddor och salamandrar att finna
platser för övervintring. Nu väntar en
skör och störningskänslig tid. Övervintrande groddjur är försvarslösa
och har små möjligheter att överleva
om de väcks ur sin dvala.
Groddjuren för en synnerligen diskret tillvaro från oktober/november
till dess att vi åter ser dem på vårkanten. Men vi har en relativt god
uppfattning om vart de söker sig under vintern. De vill ha ostädade, och
gärna fuktiga, miljöer nära det vatten som står plats för fortplantningen. Här gräver groddjuren ner sig
i marken vid stenmurar och rösen,
rishögar och under murken död ved.
Skydd året runt
Alla groddjur är fridlysta. Människans framfart har inneburit att en
stor del av groddjurens livsmiljöer
försvunnit. Många arter är vanliga,
men hotade på längre sikt.
Det är därför viktigt att vi känner till och tar hänsyn till livsmiljön, särskilt när groddjuren uppehåller sig där. Skyddet behövs alltså
året runt. Länsstyrelsen har tillsyns-
ansvaret för artskydd. Vi ser till att
exploateringar anpassas till groddjurens behov och beteende.
Här kan du läsa mer om vårt
arbete med fridlysta djur och
växter: www.lansstyrelsen.se/
vastragotaland. Välj djur och natur/
hotade växter och djur/fridlysta arter.
Martin Goblirsch
Naturavdelningen
Mer utrymme för den smalbladiga lungörten
Naturreservatet Nolgården Näs, i Falköpings kommun, är något av helig
mark för den botaniskt intresserade.
Många naturintresserade har genom
åren besökt området för att njuta av
de exklusiva växter som finns där. Nu
har Länsstyrelsen beslutat att utöka
reservatet.
Nolgården Näs blev naturreservat redan 1948. Naturtypen stäppartad torräng med arter som fjädergräs, drakblomma och smalbladig
lungört är en relikt från värmepe18
rioden under bronsåldern. Arterna finns endast på några få grusåsar
i Falbygden.
Nu finns ett åtgärdsprogram för
att restaurera områden för stäppartad torräng. Utökningen av naturreservatet från 4,2 till 12,6 hektar, och
den nya skötselplanen, är en del i
detta arbete.
Örjan Nilsson
Naturavdelningen
Smalbladig lungört. En av de botaniska rariteterna vid Nolgården Näs. Foto: Örjan Nilsson
Länsfokus 3/2015
På gång
Utbildningsdagar om
PFAS och markmiljö
Två utbildningsdagar. En av dagarna ägnas åt högfluorerade ämnen (PFAS). Räddningstjänst och
kommunernas miljökontor kommer att bjudas in.
Högfluorerade ämnen är vanligt förekommande vid
brandövningsplatser och flygplatser.
Den andra utbildningsdagen handlar om skydd av
markmiljön.
Tid & plats
Information om datum och anmälan kommer att
finnas i Länsstyrelsens kalender och på TVL-portalen (mötesplats för myndigheter med miljötillsyn).
Frågor
Karin Olsson, [email protected]
Tillsynsdag om industriutsläppsdirektivet (IED)
Under dagen tas aktuella frågeställningar kring IED
upp, som vägledningsmaterial, information från
Jordbruksverket och snart antagna BAT-slutsatser.
Tid & plats
Hörsalen, Länsstyrelsen, Göteborg, 21/10
Frågor
Lotta Sahlin, [email protected]
Integrationsforum 2015
En dag om integration och nyanländas etablering.
Vi vänder oss till politiker, tjänstemän eller personer som på annat sätt är verksamma inom integrationsområdet. Under dagen, som är ett samarrangemang mellan Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen,
Migrationsverket och Västra Götalandsregionen får
man del av senaste nytt inom området mottagande
och etablering av nyanlända. Medverkar gör bland
annat statssekreterare Erik Nilsson från Arbetsmarknadsdepartementet, statssekreterare Conny
Wahlström från Näringsdepartementet, expert Micael Nilsson från Boverket och revisionsdirektör
Leif Svensson från Riksrevisionen.
Samhällsekonomi i
miljömålsarbetet
Vad är miljömålen värda? Hur kan vi använda oss
av ekonomiska analyser vid motstående intressen?
Vad blir konsekvensen av de olika val vi behöver göra? Seminariet bygger på regionala fallstudier.
Tid & plats
Hörsalen, Länsstyrelsen, Göteborg, 11/11, kl 13-16
Frågor
Anna Ek, [email protected]
Seminarium om Reach
Seminariet vänder sig till miljöhandläggare på kommun och länsstyrelse. Du anmäler dig här: www.
miljosamverkanvg.se.
Tid & plats
Folkets hus, Göteborg, 16/11
Frågor
Anna Malmros, [email protected]
Mötesplats Goda exempel
Mötesplats Goda exempel är en tvådagarskonferens där kommuner och länsstyrelser i Västsverige träffas för att inspirera varandra genom att dela
med sig av exempel och lärdomar. Du anmäler dig
här: www.miljosamverkanvg.se
Tid & plats
Lindholmen, Göteborg, 26-27/11
Frågor
Cecilia Lunder, [email protected]
Miljömålsdagen i Västra Götaland
Nu påbörjar vi arbetet med det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen. Vilka förväntningar har du på åtgärdsprogrammet? Vad tror du
är viktigt att tänka på i arbetet med att ta fram ett
regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen?
Och vilka åtgärder tycker du är viktigast i ett regionalt perspektiv?
Tid & plats
Clarion Hotel Post, Göteborg, 22/10
Tid & plats
Folkets Hus, Göteborg, 3/12
Frågor
Kirsten Brogaard , [email protected]
Frågor
Johanna Severinsson, [email protected]
Anna Ek, [email protected]
Höstlov med höstlöv
Programpunkter vid naturum Hornborgasjön under höstlovet. Kl. 11: Liv i löv? Klokrypare och gråsuggor, träffa lövhögens städpatrull. Samling vid
naturums parkering. Kl. 12: Tillverka vackra tändrosor och lövlyktor framför elden ute på Fågeludden.
Ta gärna med äggkartonger, glasburkar och ljusstumpar om ni har. Samling vid grillplatsen.
Tid & plats
Fågeludden, Hornborgasjön, 28-30/10
19
Länsfokus 3/2015
Avsändare:
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Informationsenheten
403 40 Göteborg
Till sist …
Nästa nummer
av Länsfokus
kommer ut den
15 december
Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har nyligen gemensamt
beslutat om 52 nya regionala tilläggsmål för Västra Götaland.
Det är mål som kompletterar de nationella miljökvalitetsmålen
och dess preciseringar samt etappmålen. Tillsammans bildar de
Västra Götalands miljömål.
Det är viktigt att samma miljömål gäller inom länet. Vi har
därför tagit fram energi- och klimatmålen i samverkan med
Västra Götalandsregionen.
Varför behövs det regionala tilläggsmål? Blir det då inte inflation i miljömål? Räcker det inte med de nationella?
Vi tycker att det i många fall behövs ett regionalt perspektiv
på de nationella målen. Vad är det för utmaningar som är speciella för just Västra Götaland, och hur kan vi arbeta med dessa
utmaningar?
De regionala tilläggsmålen är därför tillsammans med de nationella en grund i vårt åtgärdsarbete och ska samtidigt vara en
vägvisare i myndigheternas prioriteringar och beslut.
Vad kommer härnäst då? Jo, nu börjar det verkliga arbetet.
Nämligen arbetet med åtgärder. Vi vet alla att det är svårt att nå
miljökvalitetsmålen. Men genom att ha brutit ned dem till mål
som är anpassade till Västra Götaland finns det en tydligare
koppling till konkreta åtgärder. Alltså åtgärder som kan prioriteras av samhällets aktörer.
I länet finns flera olika åtgärdsprogram, exempelvis Klimatoch energistrategi (antagen av Västra Götalandsregionen), Åtgärdsplan för Västerhavets vattendistrikt och Handlingsplan för
förorenade områden. Det finns naturligtvis fler.
Åtgärdsprogrammet för miljömålen ska utgå från de åtgärder
som redan är beslutade och komplettera med fler åtgärder om
det krävs på regional nivå för att uppnå målen. Vi kan likna det
vid att åtgärdsprogrammet för miljömål ska vara ett paraply för
befintliga åtgärdsprogram.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Tillsammans
kan vi göra mycket.
Ulrika Samuelsson
Chef på miljöskyddsavdelningen