Vissa förorter hjälper barn bättre än andra
2 MITT I SÖDRA ROSLAGEN. TISDAG 30 DECEMBER 2014 bör inte vara längre än 2 000 tecken, svar 1 200 tecken. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera texter. Insänt material returneras ej. Bifoga namn, adress och telefonnummer även om du skriver under signatur. Anonyma insändare publiceras ej. Lok altidningen Mit t i södra rosl agen Dit t inl ägg Skriv in din insändare på www.mitti.se/insandare Frågor rörande insändare besvaras på telefon 550 550 80 mån–ons kl 13–16. Vissa förorter hjälper barn bättre än andra ■■I samhällsdebatten är det lätt att få intrycket att problem som fattigdom, trångboddhet, bristande skolresultat är lika stora och omfattande i alla förorter. Men så är det inte. Tvärtom visar Stockholms stadsmissions årliga Barnoch ungdomsrapport att det finns stora skillnader i uppväxtvill koren i de mest socioekonomiskt utsatta stadsdelarna. Det är till exempel väl känt att många förortsskolor inte förmår att ge varje elev lika goda förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Problemen är emellertid inte lika stora i alla förorter. Nästan dubbelt så många elever saknade exempelvis behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan i Södertäljeförorten Hovsjö som i Nackaförorten Fisksätra år 2012. Men trots att skillnaderna, i detta och andra fall, är stora uppmärksammas de inte i debatten. Det bidrar till att viktiga lärdomar som kan dras av de goda exemplen går till spillo. FN:s barnkonvention, som fyllde 25 år i november, slår fast att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Men alla kommuner gör uppenbarligen inte allt de skulle kunna Ljus i tunneln. När förorterna jämförs blir det tydligt att en del lyckas bättre med att stötta barn och unga, skriver Stadsmissionens direktor. Foto: Mostphotos göra. De stora skillnaderna mellan förorterna visar dels att det går att göra mer och dels att det går att förbättra uppväxtvillkoren för många barn till det bättre. Ett viktigt första steg i många kommuner för att förbättra dessa förutsättningar skulle vara att skapa enheter där man tar till vara de goda exemplens lärdomar och där kommunens mest kom”De stora skillnaderna mellan förorterna visar dels att det går att göra mer och dels att det går att förbättra uppväxtvillkoren för många barn till det bättre.” petenta medarbetare arbetar med ett tydligt fokus på tidiga och effektiva insatser. I vår Barn- och ungdoms rapport rekommenderar vi att det skapas fler öppna mötesplatser för barn som mår dåligt. Platser där exempelvis elev hälsan, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och ideella organisationer finns samlade och tillsammans kan komma överens om vad som behövs för att hjälpa och stötta det enskilda barnet. Vuxna slipper jobba på sin fritid men barn måste göra läxor. Man ska inte behöva jobba på fritiden. Jag tycker det ska vara rättvist. Barnens föräldrar kanske inte kan läxan och inte barnen heller och man kan inte fråga läraren, då han eller hon är hemma och vilar ■■Det allvarliga läget just nu i Mellanöstern kräver en ansvars tagande utrikespolitik och ett EU som agerar gemensamt. Den rödgröna regeringens villkorslösa utropande av en palestinsk stat är fel väg att gå för att nå fred och en hållbar politisk lösning i regionen. Det uppnås bara genom fredsavtal och förhand ling mellan de ingående parterna i konflikten. Enligt EU:s grund läggande uppfattning är bilate rala förhandlingar med politiskt stöd från omvärlden enda vägen till varaktig fred och en självstän dig palestinsk stat. Regeringens tillkännagivande gagnar inte på något sätt freds processen, då det i nuläget saknas legala och politiska förutsättningar för att godkänna en palestinsk stat. Tvärtom riskerar detta beslut att bygga in nya spänningar genom att ge legitimitet till antidemokratiska krafter. Därtill saknar beslutet en bred parlamentarisk förankring då det inte är fattat i samförstånd med oppositionen. Erkännandet är felaktigt även ur folkrättslig synvinkel, då den nya staten inte kontrollerar sitt eget territorium och gränstvister råder. För att nå en fredlig utveckling, byggd på en förhandlingslösning och på grundläggande värde ringar om folkrätt och demo krati, måste en fredsprocess ske parallellt med att grunden för en palestinsk stat byggs. Först efter att grunden är byggd och ett fredsavtal är underskrivet, kan en stat utropas. Ett framtida erkän nande bör villkoras med tydliga krav. Till att börja med behövs en palestinsk regering som har kontroll över hela territoriet och ansvar över polis, militär och andra säkerhetsstyrkor. Därtill krävs att samtliga parter som ingår i denna palestinska regering tillkännager att ingångna avtal ska hållas, ger utfästelser om att inte använda våld, förhindrar att dess territorium används för att angripa Israel samt erkänner Israels rätt att existera. Alexander Gutestrand (FP) Veckans hjälte All kärlek och omtanke till personalen på Luffarbackens förskola, speciellt Mymlan och Lilla My, för allt stöd ni gett mig under min sjukdomstid. Utan ert Marika Markovits, direktor, Stockholms stadsmission Barn behöver vila, inte läxor ■■Ett stort problem för barn i dag är läxor. När man kommer hem efter skolan så är man trött, och om man gör läxor då får man sämre resultat. Fritiden är till för att vila så att man orkar med nästa dag, inte för att göra läxor. Ta rätt väg för fred i Mellanöstern stöd och engagemang i barnen hade det aldrig gått att bekämpa detta. Alice & Williams mamma Heidi Flera skäl att säga ”hen” eller rättar någonting och då kan man ju inte göra läxan. I stället tycker jag att man ska förlänga skoldagen en timme och göra läxorna i skolan. Jag vill att lärarna ska tänka på om läxor verkligen behövs. Ludvig 12 år Svar på insändaren ”Ni har missat poängen med ’hen’” den 16 december: ”Hen” har två olika användnings områden: w Personer som inte känner sig hemma i ”tvåkönsnormen” med ”han” eller ”hon” – ett tredje kön alltså. w I de fall könet är okänt eller inte relevant, inte av lathet alltså. Det ena förtar inte det andra! Jag har syskon som föredrar att kallas ”hen”, men även använder ordet som ersättning för han eller hon, när det passar. En annan Eva En riktigt God Jul önskar Djursjukhuset Albano! Välkommen till Gynekologmottagningen i Rimbo! Jul på Nordiska museet Öppet i utställningar, restaurang och butik Jullovsprogram 20/12–6/1 Julgransplundring 11/1 kl. 15–17 Öppet kl. 10–17 alla dagar utom 31/12, kvällsöppet till kl. 20 på onsdagar. www.nordiskamuseet.se/julen Alla är välkomna • Enkelt att få tid Ingen remiss behövs! Vanlig patientavgift samt frikort gäller! Gynekolog: Ingrid Larsson Boka tid mån-fre på telefon 08-120 755 00 Stockholmsvägen 11, 762 31 Rimbo www.gynstockholm.se UTEBLIVEN TIDNING Distribution: Posten Ring 550 550 00 (må–fre) E-post: [email protected] ADRESS Lokaltidningen Mitt i, Box 47309, 100 74 Stockholm Besöksadress: Årstaängsv. 11, Marievik TELEFON VÄXEL 550 550 00 PRENUMERATION Telefon: 550 552 90 [email protected] ANNONSAVDELNINGEN Telefon: 550 552 50 E-post: [email protected] www.djursjukhusen.se En riktigt God Jul och Gott Nytt År önskar vi på Veterankraft! Kvällsöppet tisdagar till 19.00 På uppdrag av Stockholms läns landsting l Vi har öppet som vanligt under helgerna; alla dagar till 22.00 – även butiken! Boka tid på 08-505 304 00 BOLAG Lokaltidningen Mitt i Stockholm AB Vd: Dan Lannerö [email protected] | 077-444 88 88 REDAKTION/UTGIVARE Telefon: 550 550 00 E-post: [email protected] Chefredaktör/ansvarig utgivare: Niclas Breimar UPPLAGA Lokaltidningen Mitt i Stockholm AB ger ut 31 tidningar med en total upplaga på 877 798 ex. Tack alla veteraner och kunder för ett fantastiskt 2014 och vi ser fram emot 2015! TRYCK V-TAB. Mitt i-tidningarna trycks på svenskt tidningspapper som upp till 50 procent består av returpapper.
© Copyright 2024