Bruksskolan åk 1-6

Kvalitetsrapport
Grundskola åk 1-6
Läsåret 2012/2013
Bruksskolan
Utbildningens syfte
Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.
Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och
ligger till grund för fortsatt utbildning.
Ansvarig rektor: Mikael Johansson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Beskrivning av verksamheten
2. Året i verksamheten
3. Systematiskt kvalitetsarbete
4. Normer och värden
5. Kunskaper
6. Ansvar och inflytande
7. Hem
8. Övergång och samverkan
9. Omvärlden
10.
Bedömning och betyg
11. Rektors slutord
12.
Förbättringsåtgärder för läsåret
1. Beskrivning av verksamheten
Bruksskolan är en F-6 skola med cirka 150 elever. På skolan finns förskoleklass, 2 fritidshem, 6
klasser år 1-6 och en förberedelsegrupp åk 1-6. Under läsåret 2012/2013 har verksamheten haft
tre olika rektorer. Elevhälsoteamet består av rektor, skolpsykolog, kurator, skolsköterska och
specialpedagog. Det finns två arbetslag, F-2 och 3-6.
Grundfakta skola
Antal elever på skolan
Antal elever i årskurserna
Andel personal med ped. högskoleutb.
Andel lärare med formell behörighet i de
ämnen som de undervisar i
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
2012/2013
150
23
28
25
25
24
25
(%)
83%
(%)
?? *
* Klasslärarsystemet gör att lärarna undervisar i de flesta ämnena. Både de där lärarna har
formell behörighet och de ämnen där de inte har det. Detta gör det svårt att få fram en
procentsats som stämmer med verkligheten.
2. Året i verksamheten
Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret
I november fick år 1 en extra resurs i form av en resurspedagog som sedan dess arbetat i klassen.
Detta gjorde att det blev ett bra studieklimat i klassrummet.
Vi har, i åk 1 och 2, haft möjlighet att ha vissa lektioner i halvklass då det har funnits ett
samarbete med fritidshemmen på skolan.
När vi har haft elevens val har musikskolan varit delaktigt och därigenom har vi kunnat erbjuda
en mer kvalificerad musikundervisning under dessa lektioner.
Efter novemberlovet gjordes en omorganisation på skolan vilket resulterade i att de elever som
läser SvA inte fick någon extra stöttning.
Under fem veckor på vårterminen var en lärare sjukskriven och de elever som var i behov av
särskilt stöd gick då miste om det extra stödet. En vikarie fanns med den personen saknade
pedagogisk utbildning och hade ingen möjlighet att stötta eleverna på samma sätt som ordinarie
personal.
En viktig händelse är omorganisationen av resurser i åk 3, 4 och 6 då klasserna blev tilldelad mer
resurstid för att kunna dela klassen vissa lektioner. Det har stor betydelse för måluppfyllelsen och
utvecklingen i klasserna.
En positiv händelse är att en elev i enheten har tilldelats en egen assistent från v 13.
Vi har fått fler elevdatorer och 2 projektorer som ger möjlighet att underlätta och variera
undervisningen.
Kommunens abonnemang från inläsningstjänst ger elever samma möjligheter till studier.
Varje läsår börjar vi med en Kick-offdag för hela skolan. Barnen delas in i faddergrupper och gör
samarbetsövningar som ger trygghet och sammanhållning. Dessa faddergrupper används vid fler
tillfällen.
Andra teman och studiebesök är friidrottsdag, öppet hus, PRAO, skoljogg, fiskedag vid Gryten,
innebandyturnering åk 4-6, julteknik åk 5-6, julpyssel åk 3-4, skogstema åk 4-5, författarbesök åk
5-6, besök på reningsverket åk 6, Påskvandring, tipspromenad, samarbete med
kommunbiblioteket åk 5.
Utvecklingsprojekt finansierade med statliga medel
Vi har deltagit i Matematiksatsningen genom att kommunens matematikutvecklare har gett
pedagogerna handledning. Han har deltagit i lektioner, utfört tester och gjort intervjuer med
barnen.
Projektet Skapande skola har vi också tagit del av genom bl a besök i Grafikverkstaden ,där vi
gjorde en bilduppgift med screentryck. Vi har besökt Smältarbyggnaden där vi tillverkade en
3D fisk. Vi tittade på konst i Konsthallen i Karlskoga. Vi fick också gå en stadsvandring med
guidning i stadskonst.
3. Systematiskt kvalitetsarbete
Årets kvalitetsredovisning
Vi har upplevt att det har varit stora brister i ledningen. Det p g a att den bytts ett antal gånger.
Mycket av våra rutiner som vi haft har försvunnit. Det har gjort att vi blivit osäkra på t ex hur
och när vi skall skriva åtgärdsprogram. Vi har saknat klara rutiner och önskar en varaktig,
utvecklande ledning. Elever och vårdnadshavare har varit delaktiga genom utvecklingssamtal
samt vid läsårets början gjordes en enkätundersökning från Förvaltningschefen där elever,
föräldrar och personal skulle utvärdera det som varit negativt och positivt på skolan.
Under läsåret 12/13 har vi inte haft en fungerande Föräldraförening.
4. Normer och värden
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling
Disciplinära åtgärder
Disciplinära åtgärder
Utvisning ur undervisningslokal
2012/2013
Omfattning
flickor pojkar totalt
??
Kvarsittning
Utredning
Skriftlig varning
Tillfällig omplacering
Tillfällig placering vid annan skolenhet
Omhändertagande av föremål
??
1
0
0
0
1
4
0
1
0
0
2
4
0
1
0
De disciplinära åtgärder som genomförts under läsåret har visat sig vara tydlig markering för
eleverna, att det blir en konsekvens av ett normbrytande beteende. Att utvisa en elev är en
nödlösning som görs för att få arbetsro i klassen. En nödvändig åtgärd har varit skriftlig varning
och tillfällig omplacering då ingen förbättring sker. Det är ett sätt att hjälpa eleven att bryta sitt
beteende och förstå allvaret i situationen. Dokumentation för antal utvisningar ur
undervisningslokal och antal kvarsittningar saknas.
Åtgärder mot kränkande behandling
Antal åtgärder mot kränkande behandling
År 1-6
2012/2013
Omfattning
flickor pojkar totalt
22
36
58
Under vt-13 uppdaterades arbetet kring kränkande behandling på samtliga skolor i Degerfors
vilket gav resultat i form av fler anmälningar mot kränkande behandling. Detta har lett till ett
bättre skolklimat med ett mer vårdat språkbruk. Detta arbete måste fördjupas och följas upp
under kommande läsår.
ENHETENS MÅL
Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav genom att:
- Vi presenterar planen för personal, elev och föräldrarna via föräldramöten.
- All personal följer likabehandlingsplanen.
- God vuxennärvaro under rasterna. Rastvakterna bär väst.
- Barnversionen av Likabehandlingsplanen delas ut till samtliga elever/hem.
- Likabehandlingsteamet är aktivt i den dagliga verksamheten.
- Likabehandlingsteamet finns alltid tillgängligt vid akuta ärenden.
- Konsekvensstegen följs och anmälningar om kränkande behandling skrivs och följs upp.
- Elever är välkomna till Trygghetsrummet (1 ggr per vecka).
- Kamratstödjarna träffas regelbundet.
- Likabehandlingsteamet träffar kamratstödjarna regelbundet.
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS
Skolans Likabehandlingsplan är uppdaterad och uppfyller nu Skollagens alla krav.
All pedagogisk personal har fått ta del av Likabehandlingsplanen (LP). Alla föräldrar och
elever kommer att kunna ta del av planen på kommunens hemsida.
Vid föräldramöten har vårdnadshavarna fått del av LP.
All personal är ålagda att följa LP. För att lyckas med detta arbete krävs diskussioner i hela
personalgruppen. Under elevernas rast finns vuxna ute med väst. Kamratstödjarna har
uppmärksammat att vi inte täcker upp hela skolgården.
Barnversionen av Likabehandlingsplanen delades ut under ht-12. Likabehandlingsteamet har
varit aktivt under året men inte tillräckligt synliga. Likabehandlingsteamet har funnits
tillgängliga vid akuta ärenden men rutinerna har varit otydliga under året. Detta har gjort att
akuta ärenden försenats.
Anmälningar mot kränkande behandling har skrivits under året och följts upp.
Eleverna på skolan har varit välkomna till ”Trygghetsrummet”, dock har inte eleverna
utnyttjat denna möjlighet.
Likabehandlingsteamet har träffat sina kamratstödjare vid ett antal tillfällen. Hela
kamratstödjargruppen har träffats tre gånger under året.
De nya rutinerna kring arbetet med Likabehandlingsplanen har gjort att arbetet stannat upp
och teamet har inte varit lika synliga som tidigare i verksamheten.
Bra har varit att teamet har haft en gemensam tid varje vecka till att arbeta kring LP.
Kamratstödjarna är till stor hjälp i arbetet. Deras mål; känna trygghet i idrottshallens
omklädningsrum, behöver jobbas mer med. Personalen uttrycker att dom känner en trygghet i
att vi finns och stöttar. Likabehandlingsplanen måste förankras bättre bland personal, elever
och föräldrar. Personal, elever och föräldrar måste bli mer delaktiga i arbetet kring
likabehandlingsplanen vid nästa revidering.
Bruksskolan har ett stort arbete framför sig för att skapa arbetsro som i sin tur ger möjlighet
till måluppfyllelse. Kränkningarna är för många på vår skola. Under vårterminen har vi
rapporterat enligt nya direktiv och vi har sett en minskning av kränkningarna. Vad denna
minskning beror på är ännu osäkert.
För att alla elever och personal ska känna sig trygga på vår skola följer vi
likabehandlingsplanen kring det främjande och förebyggande arbetet.
Resultaten kring enkäterna för år 2 och 5 har vi inte fått tagit del av. Dessa får ligga till grund
för kommande arbetsplan.
ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Tydligare genomgång av LP vid ht start.
Regelbundna diskussioner med hela personalgruppen kring likabehandlingsfrågorna.
Alla personal, elever och föräldrar ska vara mer delaktiga i arbetet kring LP.
Likabehandlingsteamet ska ha en tydlig årscykel med främjande och förebyggande aktiviteter.
Likabehandlingsteamet behöver mer gemensam tid för att kunna göra ett bättre arbete (gärna
en heldag två ggr per termin).
Teamets rutiner ska vara tydligare.
5. Kunskap
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt
utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utformade, nyfikenhet
och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i
helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera
kunskaper i sina olika former.
Åk 3
Nationella ämnesprov åk 3
2012/2013
Nationellt
prov (%)
Svenska
Svenska som
andraspråk
Matematik
flickor
pojkar
55.5
42,8
0
0
50,0
41.1
totalt
47,8
0
44,4
Nationella prov åk 3 Bruksskolan 2013
Beskrivning:
I klassen går 27 elever, 10 flickor och 17 pojkar.
Proven har genomförts i ämnena SV/SVA och matematik
Alla elever har ej gjort samtliga delprov i matematik. Alla elever har gjort samtliga delprov i
SV/SVA. Det är fyra SVA-elever, en flicka och tre pojkar.
För att provsituationen ska likna lektioner vi har annars har en del elever gjort sina prov i mindre
grupp. Proven har genomförts i ämnena SV/SVA och matematik.
Resultat:
Matematik: 12 st av klassens 27 elever har nått kravnivån på samtliga delprov (7 st).
7 elever har ej nått kravnivån på ett av delproven.
2 elever når ej kravnivån på två av delproven.
3 elever når ej kravnivån på tre av delproven.
1 elev når ej kravnivån på fyra av delproven.
1 elev gjorde ett delprov efter provtidens slut.
1 elev har utfört några av delproven.
Analys:
Det delprovet som de 7 eleverna inte uppnådde kravnivån på handlade om skriftliga
räknemetoder.
En förklaring kan vara att vi ej hunnit befästa olika skriftliga räknemetoder.
De övriga 7 eleverna som ej nått kravnivån i två eller flera delprov har regelbundet fått stöd på
matematiklektioner, då de har svårt att arbeta i stor grupp på grund av koncentrationssvårigheter.
1 elev har inte genomfört alla delprov.
Svenska: 11 av klassens 27 elever har nått kravnivån på samtliga delprov (8 st).
6 elever har ej nått kravnivån på ett av delproven varav 2 är SVA-elever.
4 elever har ej nått kravnivån på två av delproven varav 2 är SVA-elever.
1 elev har ej nått målen på tre av delproven.
4 elever har ej nått kravnivån på fyra av delproven.
1 elev klarar ej kravnivån på sex av delproven.
Att skriva faktatext var det svåraste delprovet.
Analys:
Av de 10 elever som ej nådde kravnivån på två eller flera delprov har 7 st stöd i SV/SVA.
De övriga tre eleverna deltar i klassundervisning och klarar det.
Måluppfyllelse åk 3
2012/2013
Måluppfyllelse
(%)
Svenska
Svenska som
andraspråk
Matematik
flickor
pojkar
totalt
88,8
100
64,2
66,6
73,9
75
80
76,4
77,7
Jämför och kommentera nationella prov och måluppfyllelse:
Vid bedömning av måluppfyllelsen bedöms elevens totala prestation i SV/SVA och matematik.
Efter att de nationella proven gjorts har vi gjort särskilda insatser och tränat de moment eleverna
ej klarade.
En slutsats är att vi ska börja tidigare med att skriva berättande texter, faktatexter och
interpunktion.
Skriftliga räknemetoder ska befästas.
Åk 6
Nationella ämnesprov åk 6
Nationellt prov (%)
Svenska
Svenska som andraspråk
Matematik
Engelska
fysik
Religion
flickor
100
100
85,7
85,7
100
100
2012/2013
pojkar
66,7
66,7
93,3
80
93,3
100
totalt
77,8
75
90,9
81,8
95,5
100
Klassen består av 24 elever varav 2 elever går i förberedelsgrupp och deltog inte i de nationella
proven.
Av de 22 elever är det 7 flickor och 15 pojkar.
När vi genomförde proven fick de elever som har särskilda behov göra proven personligt
anpassade enligt de anvisningar vi har fått från Skolverket.
I denna klass finns 10 elever med särskilda behov av olika slag.
Det finns 4 SVA elever i klassen, 1 flicka och 3 pojkar.
Vi har en elev som deltog i några av de nationella proven som sedan flyttade till Karlskoga. Med
honom var vi 25 elever i klassen.
Åk 6
Måluppfyllelse ht-12
Ht-12
Måluppfyllelse (%)
Bild
Engelska
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Matematik
Modersmål
Musik
(Naturorienterande ämnen)*
Biologi
Fysik
Kemi
2012/2013
flickor
pojkar
totalt
100
85,7
100
50
71,4
100
100
87,5
56,3
93,8
62,5
75
100
100
91,3
65,2
95,7
58,3
73,9
100
100
100
100
100
100
93,8
100
100
95,5
100
100
100
100
100
100
83,3
33,3
100
87,5
87,5
93,8
81,3
100
53,8
33,3
81,3
91,3
91.3
95,7
87,0
100
63,2
33,3
87,0
((Samhällsorienterande ämnen)*
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Slöjd
Svenska
Svenska som andraspråk
Teknik
* Enligt Skolinspektionen ska ”skriftliga omdömen upprättas på ett sådant sätt att
elevens kunskapsutveckling i alla ämnen eleven får undervisning i framgår”.
Det är få flickor i klassen. Varje flicka blir då 16,7 % när man tittar i flickornas kolumn. Vi tycker
att det blir missvisande. T ex i Svenska då är det en flicka som inte når målen. 83,3% det tycker
vi låter som om det skulle vara fler flickor som inte uppnår målen.
Åk 6
Måluppfyllelse vt-13Muppfyllelse åk 6 vårterminen 2013
Vt-13
Måluppfyllelse (%)
Bild
Engelska
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Matematik
Modersmål
Musik
(Naturorienterande ämnen)*
Biologi
Fysik
Kemi
2012/2013
flickor
pojkar
totalt
100
85,7
100
66,7
71,4
100
100
100
80
93,3
66,7
86,7
100
93,3
100
81,8
95,5
66,7
81,8
100
95,5
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
33,3
100
93,3
100
100
100
100
66,6
66,7
80
95,5
100
100
100
100
77,8
50
86,4
((Samhällsorienterande ämnen)*
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Slöjd
Svenska
Svenska som andraspråk
Teknik
* Enligt Skolinspektionen ska ”skriftliga omdömen upprättas på ett sådant sätt att
elevens kunskapsutveckling i alla ämnen eleven får undervisning i framgår”.
Vi har sett en förbättring hos 2 elever som fått extra personligt stöd under VT-13. Vi har också
fått mer resurs till klassen som gett möjlighet till delning. Detta har gett hela klassen en positiv
utveckling genom ökad arbetsro, mindre grupper som ger mer tid för varje elev. Vi ser ett positivt
resultat av detta när vi jämför måluppfyllelsen HT-12 med VT-13.
Jämför och kommentera nationella prov och måluppfyllelse
Det har skett en förbättring av måluppfyllelsen från HT 12.
Vi har elever som fått betyg i matematik som inte överensstämmer med de nationella
provresultaten. Till exempel så tycker vi att det nationella provet inte omfattar allt i kursplanen
och har då gett eleven ett lägre betyg eller ett F trots att den har fått E som nationellt
provresultat. Vi har även gjort tvärtom, gett en elev ett E trots att den fått F på det nationella
provet.
Ogiltig frånvaro
2012/2013
Ogiltig frånvaro
År 1-6
flickor
17
pojkar totalt
48
65 65
Vid första anblick kan man konstatera att 65 elever med ogiltig frånvaro är väldigt mycket. Det
handlar dock inte om en hög frånvaro. Endast 11 elever har mer än 1% frånvaro och 5st har mer
än 2%. Dessa elever är för oss välkända namn som det pågår insatser kring.
Åtgärdsprogram
2012/2013
Åtgärdsprogram
År 1-6
flick
or
8
pojkar
totalt
28
36
Behoven är olika från fall till fall men vanligast är problem med svenska eller matematik.
Särskild undervisningsgrupp eller
enskild undervisning
2012/2013
Särskild undervisningsgrupp
eller enskild undervisning
År 1-6
flick
or
16
pojkar
20
total
t
36
Ett varierande stöd från fall till fall. Till exempel ominlärning enligt Witting, matematik i en
mindre grupp, svenska i en mindre grupp eller i vissa fall periodvis enskild undervisning med
elevassistent.
Anpassad studiegång
2012/2013
Anpassad
studiegång
År 1-6
flickor
pojkar
totalt
0
1
1
En omplacering på annan skolenhet gjorde att eleven under en tvåveckorsperiod inte hade
möjlighet att läsa enligt gällande timplan.
Handledning på modersmål
2012/2013
Handledning
på modersmål
År 1-6
flickor
pojkar
totalt
12 1
12
24
2
Dessa elever är i behov av stöttning under ordinarie lektioner i svenska. Behovet varierar från fall
till fall.
ENHETENS MÅL
Ge alla elever möjlighet att lägst nå målen i alla ämnen genom att ha:
Kunskapsuppföljningar i samtliga ämnen.
Individualiserad undervisning inom klassens ram, t.ex. datorstöd för inlärning, läsning.
De elever som har svårigheter i skolarbetet ska få särskilt stöd i samtliga ämnen där det finns
risk för att de ej nå kunskapskraven.
Efter beslut, upprätta åtgärdsprogram, som följs upp efter två veckor samt utvärdering av
kortsiktiga mål efter 6-8 veckor.
Vi gör pedagogiska planeringar kopplade till Lgr 11 och analyserar och utvärderar dessa
kontinuerligt.
Vi tydliggör kunskapskraven för elever och föräldrar.
Elever som enligt beslut ska ha SvA, ska få all sin undervisning inom ämnet i enlighet med
kursplanen för svenska som andra språk. Vid vissa tillfällen sker detta inom klassens ram.
Om eleven riskerar att inte nå målen ska anmälan göras om utredning för ”Särskilt stöd”.
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS
Åk 1-2
I år ett når samtliga elever målen i idrott och hälsa, musik, NO och SO. I matematik är det 16
elever som når målen och 5 elever är på väg att nå målen. I ämnet svenska når alla elever målen.
Av de tre elever som läser SvA når två upp till målen medan en är på väg.
I år två når samtliga elever målen i idrott och hälsa samt i musik. I NO och SO når 24 elever
målen och en är på väg att nå målen. I matematik är det 24 elever som når målen och fyra elever
som är på väg att nå målen. I svenska har 15 elever nått målen och fyra är på väg. Av de nio
elever som läser SvA har 6 nått målen och tre är på väg att nå målen.
Då vi har elever i klasserna som ännu undervisas i skolans förberedelsegrupp påverkar det
siffrorna ovan, de eleverna läser inte alla ämnen.
Vi har inte nått upp till uppsatt mål, alla elever når inte samtliga mål. År 1 har haft för lite
resurstid i ämnet matematik. Efter omorganisationen som berörde ämnet SvA flyttades timmar
från år ett till år två för att där stötta elever i ämnet SvA. Dessa timmar togs från
matematiktimmar i år 1. Trots riktade insatser i år två når ett antal elever inte målen. Av eleverna i
år två finns pedagogiska kartläggningar på de elever som ej nått målen. Flera av dem har haft
åtgärdsprogram, kommer fortsätta att ha och några nya åtgärdsprogram ska skrivas i början av år
tre. I år ett finns påbörjade kartläggningar och elevhälsan får ta ställning till om åtgärdsprogram
ska skrivas. Under året har resursläraren haft det största ansvaret för arbetet med de elever som
behöver extra stöd i sin kunskapsutveckling. Det är också hon som haft flest föräldrakontakter
kring dessa elever.
Inom klassens ram har individualisering inom t.ex. SO och NO erbjudits genom att faktatexter
finns på olika svårighetsnivåer och längder, samt att vissa elever kan få texten uppläst för sig.
Arbetsuppgifterna till texterna kan också innehålla olika komplexitet. Under
matematiklektionerna finns ofta uppgifter som är mer utmanande för de elever som behöver det.
Olika former av konkretiserande materiel erbjuds kontinuerligt. Inom läsningen av skönlitteratur
finns många olika titlar i olika svårighetsnivåer att välja på.
Målen med arbetet inom olika arbetsområden beskrivs kortfattat i veckobreven till föräldrarna.
Målen presenteras muntligt för eleverna och ibland kompletteras det skriftligt i form av en lista
eller tankekarta på blädderblocket.
De elever som finns i klasserna och har behov av studiehandledning på sitt modersmål får inte
det. Vi har också elever som inte får modersmålsundervisning. Något samarbete med de
modersmålslärare som finns sker icke. Vi önskar att få vetskap om när modersmålslärarna inte
kommer för att ha lektioner, vi vill också ha omdömen i samband med att vi ska skriva elevernas
omdömen. Önskvärt vore att vi hade möjlighet att sitta tillsammans med de modersmålslärare
som arbetar med elever i klasserna.
Åk 3-6
Vi har regelbundna kunskapsuppföljningar i samtliga ämnen t ex diagnoser, muntliga och
skriftliga prov.
Fr o m v 45 har åk 6 fått mer resurstid för att ha möjlighet att dela gruppen.
Åk 4 har också fått utökad resurs på VT för att kunna dela klassen. Det har varit bra att kunna
dela klasserna i mindre grupper, dels för få arbetsro och för att varje elev får mer stöd.
Mindre bra är att åk 5 har alldeles för lite resurstid, endast 25%.
Individualiserad undervisning inom klassens ram t ex datorstöd för inlärning och läsning.
Teknisk utrustning måste följa tidens gång. För att elever med särskilda behov skall ha samma
möjligheter att uppnå målen. Det skall också finnas fungerande program. Det måste finnas
personal som förbättrar och underhåller den tekniska utrustningen och ger eleverna
handledning.
Det har upprättats studieplaner för elever som inte uppnått målen. Studieplaner behöver
utvecklas i samtliga klasser.
Vi har upprättat åtgärdsprogram som följs upp efter två-tre veckor samt utvärdering av
kortsiktiga mål efter sex till åtta veckor. Det har fungerat mindre bra i de flesta klasser.
Eftersom det har bytts rektorer ofta så har vi fått olika direktiv hur det skall skrivas. Det har
gjort att det stannat upp.
Vi skriver individuella utvecklingsplaner för att barnen skall få insikt i vad de skall sträva
mot. Vi har även haft lektioner avsatt för IUP arbete. Det är en enkel och tydlig IUP blankett.
Vi tydliggör kunskapskraven för elever och föräldrar på föräldramöten och veckobrev.
SVA undervisningen har skett inom klassens ram. Det blev en neddragning av antal SVA
timmar i samtliga klasser. Det gör att barnen inte får den SVA kvalitet de fått förut.
När elever riskerar att inte nå målen har vi gjort en anmälan till EHT eller klassgenomgång.
Personalen känner att det finns mycket dokumentation på vissa elever, vilka behov som finns
för att kunna delta på lektioner. Vi sitter på många möten/EHT och pratar om problem, trots
det så finns ingen hjälp att få. Frustrationen är stor. Dessa elever kommer inte att uppnå målen
och far illa. Personalen efterfrågar handledning av specialpedagog. Vid klassgenomgång bör
även kommande lärare delta för att få viktig information.
Vid klassgenomgångar har vi bestämt vilka elever vi skall skriva kartläggningar på. Vi tycker
att det är bra att ha klassgenomgång för att EHT-teamet på skolan får ta del av
klassituationerna.
Några elever har ominlärning i läsning enligt Wittingmetoden. De elever som har läst enligt
Wittingmetoden har gjort framsteg. Det är viktigt att de elever som har behov av det ges
möjlighet till det.
Vi har jobbat med bokcirklar, haft intensiv träning enskilt i läsning periodvis.
Vi har haft stöd av matematikutvecklare under vissa lektioner, enskilt och i grupp. Han har
gjort matematiktester i flera klasser, han har undervisat vissa lektioner. Han har inspirerat
personalen. Det har varit bra. En inspiration för lärare och elever. Han har en övergripande
helhetssyn hur matematiksituationen är i kommunen.
Vi har delat slöjdtimmar/matematik för att få halvklass och mer stöd till elever. Det har varit
bra att kunna ha matematik i halvklass men mindre bra att läraren fått fler
undervisningstimmar.
Vi har deltagit i projektet Skapande skola.
Vi har haft simundervisning.
Vissa elever får personligt stöd under hela skoldagen. Det finns flera elever som har stort
behov av personligt stöd.
Det finns ett stort behov av handledning på modersmål på skolan eftersom vi har många
elever med annat modersmål. Det finns ca 12 olika modersmål på skolan.
Skriftliga omdömen visar att inte alla elever uppnår målen i alla ämnen. En av orsakerna är att
vi har elever med annat modersmål och som är nyanlända. I en klass har det inte funnits resurs
i ämnet svenska detta visar sig genomgående i alla ämnen. I flera av klasserna finns elever
med svåra koncentrationssvårigheter samt normbrytande beteende.
Enkäten elev-vårdnadshavare och pedagog har vi skickat vidare till skolchefen.
ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Eleverna måste redan från början få riktat stöd i ämnet matematik. De elever som läser SvA
måste få extra stöd i detta, i mindre grupper där de ges möjlighet att t ex samtala. Vi behöver
tidigare använda datorn som ett hjälpredskap. Vi prioriterar idag att ge eleverna stöd i svenska
och matematik och har inte möjlighet att ge stöd i övriga ämnen. Vi har inte gjort några
pedagogiska planeringar utifrån den mall skolledningen gav oss i början av läsåret.
Undervisningen har dock planerats och målen har delgetts eleverna. Detta är ett
förbättringsområde för oss men vi önskar att själva få utforma hur planeringarna ska se ut.
Fr o m omorganisationen HT -13 tror vi på en bättre måluppfyllelse då vi undervisar i de
ämnen vi är behöriga i. En stabil och varaktig ledning ger oss bättre förutsättningar till att
lyckas med måluppfyllelsen. En framtida förbättringsåtgärd är att minska antalet elever i
klasserna.
6. Ansvar och inflytande
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta
alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att
ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor
som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter
deras ålder och mognad. Eleverna ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna
ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras
inflytande över utbildningen.
ENHETENS MÅL
Ge eleverna god information om kunskapsutveckling och social utveckling, samt öka
elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utformning med stigande ålder genom
att:
Utvecklingssamtal genomförs minst en gång/termin.
Ge skriftliga omdömen i edWise
Elevens IUP upprättas i samband med utvecklingssamtalet.
Klassråd hålls1 ggr/v, elevråd 1 ggr/mån och matråd 1ggr/mån
Elevdelaktighet vid upprättandet av pedagogiska planeringar.
Olika redovisningsformer som eleverna får påverka mer och mer med stigande ålder och
mognad.
Pedagogiska planeringar ska upprättas i samtliga ämnen.
Tillämpa Skolverkets Allmänna råd ”Planering av undervisningen” samt
”Kunskapsbedömning i skolan”.
Eleverna får välja innehåll efter givna ramar utifrån läroplanen.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS
Vi har genomfört utvecklingssamtal en gång/termin.
Skriftliga omdömen i edWise har åk 6 gjort, övriga har skrivit i blankettform.
IUP har upprättats i samband med utvecklingssamtalen.
Vi har genomfört en enkät i åk 2 och 5 där frågeställningen var om eleverna tycker att de får
god information om kunskapsutveckling och social utveckling.
Klassråd har genomförts regelbundet.
Elevråd och Matråd har skett sporadiskt under läsåret.
Eleverna har varit delaktiga på olika sätt t ex arbetsområden efter intresse, arbetssätt samt
redovisningsform.
Pedagogiska planeringar, PP blankett, har vi inte kommit igång med ännu. Vi tillämpar
Skolverkets allmänna råd.
Eleverna får välja i viss mån innehåll efter givna ramar.
Vårdnadshavare är delaktiga genom att vi har t ex föräldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga
omdömen, öppet hus, edWise och veckobrev. På föräldramöten är få elever representerade.
ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi måste börja använda edWise för att skriva in våra omdömen, och även skriva in dem
kontinuerligt under terminen när ett arbetsområde är avklarat.
Eleverna måste få möjlighet att delta i elevråd och matråd varje månad. Elevråd och klassråd får
mer verksamhetsnära koppling om det finns en aktiv pedagogisk idé bakom verksamheten. Den
vuxna som driver elevrådet bör ha konkreta uppdrag för deltagarna.
Pedagogiska planeringar måste upprättas och där ska eleverna ges möjlighet till påverkan.
Genom att använda oss av edWise kan vi nå föräldrar med information om elevens
studieutveckling på enklare sätt. Det ser vi som en utvecklingsmöjlighet att främja samarbetet
skola-vårdnadshavare. Under höstterminen -13 kommer rektor att starta upp ett föräldraråd
med föräldrarepresentanter från varje klass.
4. Hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa
bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans
kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.
Klagomål
2012/2013
Antal klagomål
År 1-6
vt
0 0
ht
0 0
totalt
0 0
ENHETENS MÅL
Skapa förutsättningar för alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina
barns utbildning, samt ge föräldrarna god information om kunskapsutveckling och social
utveckling genom att:
Ha föräldramöten, två gånger per läsår samt inrätta föräldraråd.
Genomföra utvecklingssamtal minst en gång/termin.
Ge skriftliga omdömen i edWise.
Elevens IUP upprättas i samband med utvecklingssamtalet.
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS
Vi har haft föräldramöte två gånger detta läsår. Klasserna har utsett representanter till
föräldrarådet.
Vi har haft utvecklingssamtal två gånger detta läsår, samt ytterligare samtal vid behov. IUP har
upprättats i samband med samtalen.
Eleverna har fått skriftliga omdömen varje termin, några har fått dessa i edWise. Föräldrarnas
gensvar är positivt.
Fr o m HT -13 kommer samtliga lärare att använda sig av edWise vid utskick av skriftliga
omdömen.
ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi måste börja använda edWise för att skriva in våra omdömen, och även skriva in dem
kontinuerligt under terminen när ett arbetsområde är avklarat. För att vi ska komma igång krävs
introduktionsutbildning av all lärarpersonal.
5. Övergång och samverkan
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika
varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och
lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt
samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter
till samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive
varsamhet.
ENHETENS MÅL
Vi har inte haft något mål i vår lokala arbetsplan.
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS
Vi har under vårterminen haft ett mindre samarbete där elever från förskoleklass och årskurs 1
haft matematik tillsammans. En förskollärare har då haft praktisk matematik med hälften av
barnen och en grundlärare har haft geometri samt arbetat med pengar i klassrummet. Syftet har
varit att förskolebarnen skulle bli vana vid att var i klassrummet.
Vi har också haft ett samarbete med fritidspedagogerna så att temaområden i skolan och på
samlad skoldagtid hängt ihop.
ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi bör ha ett gemensamt uppsatt mål från starten av läsåret. Vi bör ha gemensam planeringstid
för att samarbetet ska kunna komma till stånd.
6. Omvärlden
Eleverna ska få utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja
fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de
gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan
med arbetslivet och närsamhället i övrigt.
ENHETENS MÅL
Plan för studie och yrkesorientering.
Samarbeta med föreningslivet och arbetslivet ska genomföras genom att:
Bjuda in representanter från föreningslivet.
Bjuda in föräldrar att informera om yrken.
Besöka post, räddningstjänst osv.
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS
Årskurs 2 har varit på studiebesök hos kulturföreningen Berget under en dag. Vi bakade bröd och
fick ta del av hur man gräddar i vedeldad ugn.
Årskurs 2 har intervjuat sina föräldrar som läxa. De har sedan delgivit sina kamrater om vad de
lärt sig om olika yrken.
Vi har under året varit på teater i Karlskoga och i Degerfors Folkets Hus. Vi har varit på musikal i
Svenska kyrkan i samband med FN-dagen. Vi har varit på musikskolans show.
Vi har inte uppnått målen vad gäller att besöka postkontor eller räddningstjänst då det inte finns i
Degerfors. Vi har inte bjudit in föräldrar att berätta om yrken. Vi har inte upprättat en
långsiktlig plan för fsk-åk 6.
Vi har haft en fiskedag tillsammans med Dfs fiskeförening. Åk 6 har gjort studiebesök på
Reningsverket. Åk 5 har haft PRAO på föräldrars arbetsplats.
Vi har varit delaktiga i projektet Skapande skola då vi besökt Grafikverkstaden, Konsthallen i
Kga, besök av konstnär.
Vi har gjort teaterbesök. Det uppskattas mycket av eleverna och vi önskar mer kulturella
inslag.
Åk 6 har deltagit i Djembetrummor vid Musikskolan.
ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi bör bjuda in föräldrar till klasserna nästa läsår. Vi bör modernisera vår arbetsplan eftersom den
inte går att genomföra.
10. Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav
som vinns för respektive ämne. Som stöd för betygsättningen finns ämnes specifika
kunskapskrav för olika betyg
ENHETENS MÅL
Alla elever ska ges skriftliga omdömen i de ämnen de undervisas i och bedömningarna ska
vara likvärdiga på skolan och inom kommunen genom att:
Åk 1-3 ges samlade omdömen i SO och NO.
Åk 4-6 ska omdömen ges i samtliga ämnen de undervisas i inom SO och NO.
Utveckla matriser i ämnena för att kunna skriva likvärdiga omdömen.
Konferenstid ska användas till diskussioner kring likvärdighet och bedömning.
Samrättning av nationella prov i 1-3 resp. 4-6.
Våra skriftliga omdömen skall ha en tydlig koppling till våra pedagogiska planeringar och
kunskapskraven i Lgr11.
Alla elever ges skriftliga omdömen en gång per termin.
Åk 6 ges skriftliga omdömen endast under hösten
Åk 6 ges betyg höst och vårtermin
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS
Åk 1-3 får samlade omdömen i SO och NO och årskurs 4-6 får omdömen i samtliga ämnen,
SO och NO. Vi går igenom de skriftliga omdömena i samband med terminens
utvecklingssamtal.
Vi har inte utvecklat matriser i de olika ämnena.
Under våra konferenser på ordinarie skolenhet har vi inte diskuterat likvärdighet och
bedömning. Organisationen är under uppbyggnad och direktiven kring vad våra konferenser
ska innehålla har ej varit tydliga.
Vi har haft kommungemensamma forum, där vi diskuterat olika frågor. Våra pedagogiska
forum kan ge oss en framtida samsyn.
Vi har haft samrättning av nationella prov i åk 1-3 resp. 4-6. Det är viktigt att flera är
delaktiga vid bedömning.
Våra skriftliga omdömen har en tydlig koppling till kunskapskraven i Lgr 11.
Vi ger skriftliga omdömen en gång per termin.
Årskurs 6 ges betyg höst och vårtermin.
Eleverna får tydliga kunskapsmål och tränas successivt att ta ett större ansvar för sina studier.
Genom att eleven är delaktig i sin IUP utvecklar de förmågan att själv bedöma sina resultat.
Eleverna tränas i att ta ett större ansvar genom att t ex arbeta mot beting. Ett annat exempel är
när eleverna tillsammans med en pedagog får bedöma sina förmågor i de olika ämnena. Ett
annat verktyg som används är Nya språket lyfter.
Vi kan öka måluppfyllelsen genom att ha mer diskussioner kring likvärdighet och bedömning
på våra konferenser.
Genom att avsätta tid till pedagogiska samtal kring likvärdighet och bedömning kommer vi att
öka måluppfyllelsen.
ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi behöver mer tid tillsammans hela skolan för diskussioner angående bedömning och för att
hitta verktyg för bedömning.
Vi behöver utveckla metoder för kamratbedömning och använda det i större utsträckning.
11. Rektors slutord
Bruksskolans elever och personal har ett omtumlande år bakom sig med flera rektorsbyten vilket
gjort att skolans utvecklingsarbete blivit lidande. Följande punkter är områden där skolan hamnat
efter de andra skolorna i Degerfors kommun:
Bruksskolan saknar ett föräldraråd.
Bruksskolan ligger efter de övriga skolorna i arbetet med pedagogiska planeringar utifrån
den kommungemensamma mallen.
Det finns brister i dokumentationsarbetet. T ex saknas dokumentation kring antal
utvisningar ur undervisningslokal och antal kvarsittningar.
Det saknas kontinuerlig uppföljning av gällande arbetsplan.
Det saknas arbetslagsledare på en av enheterna. Detta har gjort att arbetslagsarbetet inte
har fungerat på ett tillfredsställande sätt.
Det pågår dock en rekrytering av ny rektor som förhoppningsvis ska ge skolan den styrning och
ledning som behövs.
Jag ser framtiden an med stor tillförsikt och välkomnar det omställningsarbete som pågår med att
alla lärare ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i. I detta arbete, som ska vara klart till 2015,
har vi kommit långt och kommer i höst ha ett ämneslärarsystem istället för ett klasslärarsystem
för åk 3-6. Detta kommer ställa högre krav på att lärarna samarbetar vilket kommer höja kvalitén
på undervisningen. Vi har dessutom fått en utökad timplan med mer matematik för åk 1-3 vilket
på sikt förhoppningsvis kommer ge en ökad måluppfyllelse.
Viktigt för mig är arbetet kring kränkande behandling och att barnen får en trivsam skolmiljö
som främjar deras lärande. Därför är det glädjande att se att de enkäter vi genomfört i åk 2 och 5
visar att merparten av eleverna känner sig trygga i skolan. Det vi behöver utveckla enligt
enkäterna är samarbetet med hemmet och förbättra kommunikationen mellan skola-hem. Detta
kommer edWise hjälpa till med under kommande läsår där föräldrarna kommer ha ständig
tillgång till omdömen, frånvaro och viktiga händelser i klassen för sina barn. En djupare analys av
enkätsvaren kommer göras i höst och ligga till grund för kommande arbetsplan.
Det fokus vi har haft under läsåret på bedömning genom våra pedagogiska forum har bidragit till
en mer likvärdig skola i Degerfors och detta arbete kommer att fortsätta under kommande läsår.
Implementeringen av Lgr-11 är oerhört viktig för att vi ska kunna leva upp till att ha en likvärdig
skola såväl lokalt som med övriga kommuner i Sverige.
12. Förbättringsåtgärder för läsåret 2013/2014
Lärarnas förbättringsåtgärder:
Tydligare genomgång av likabehandlingsplanen vid höstterminens start.
Regelbundna diskussioner med hela personalgruppen kring likabehandlingsfrågorna.
All personal, elever och föräldrar ska vara mer delaktiga i arbetet kring
likabehandling.
Likabehandlingsteamet ska ha en tydlig årscykel med främjande och förebyggande
aktiviteter.
Likabehandlingsteamet behöver mer gemensam tid för att kunna göra ett bättre arbete
(gärna en heldag två ggr per termin).
Teamets rutiner ska vara tydligare.
Eleverna måste redan från början få riktat stöd i ämnet matematik. De elever som läser SvA
måste få extra stöd i detta, i mindre grupper där de ges möjlighet att t ex samtala. Vi behöver
tidigare använda datorn som ett hjälpredskap. Vi prioriterar idag att ge eleverna stöd i svenska
och matematik och har inte möjlighet att ge stöd i övriga ämnen. Vi har inte gjort några
pedagogiska planeringar utifrån den mall skolledningen gav oss i början av läsåret.
Undervisningen har dock planerats och målen har delgetts eleverna. Detta är ett
förbättringsområde för oss men vi önskar att själva få utforma hur planeringarna ska se ut.
Fr o m omorganisationen HT -13 tror vi på en bättre måluppfyllelse då vi undervisar i de ämnen
vi är behöriga i. En stabil och varaktig ledning ger oss bättre förutsättningar till att lyckas med
måluppfyllelsen. En framtida förbättringsåtgärd är att minska antalet elever i klasserna.
Vi måste börja använda edWise för att skriva in våra omdömen, och även skriva in dem
kontinuerligt under terminen när ett arbetsområde är avklarat.
Eleverna måste få möjlighet att delta i elevråd och matråd varje månad. Elevråd och klassråd får
mer verksamhetsnära koppling om det finns en aktiv pedagogisk idé bakom verksamheten. Den
vuxna som driver elevrådet bör ha konkreta uppdrag för deltagarna.
Pedagogiska planeringar måste upprättas och där ska eleverna ges möjlighet till påverkan.
Genom att använda oss av edWise kan vi nå föräldrar med information om elevens
studieutveckling på enklare sätt. Det ser vi som en utvecklingsmöjlighet att främja samarbetet
skola-vårdnadshavare. Under höstterminen -13 kommer rektor att starta upp ett Föräldraråd med
föräldrarepresentanter från varje klass.
Vi måste börja använda edWise för att skriva in våra omdömen, och även skriva in dem
kontinuerligt under terminen när ett arbetsområde är avklarat. För att vi ska komma igång krävs
introduktionsutbildning av all lärarpersonal.
Vi bör ha ett gemensamt uppsatt mål från starten av läsåret. Vi bör ha gemensam planeringstid
för att samarbetet ska kunna komma till stånd.
Vi bör bjuda in föräldrar till klasserna nästa läsår. Vi bör modernisera vår arbetsplan eftersom den
inte går att genomföra.
Vi behöver mer tid tillsammans hela skolan för diskussioner angående bedömning och för att
hitta verktyg för bedömning.
Vi behöver utveckla metoder för kamratbedömning och använda det i större utsträckning.
Rektors förbättringsåtgärder
Tydligare samarbete mellan skola och F-klass.
Mer levande arbetsplan med månatliga uppföljningar.
Tydligare rutiner kring dokumentation, uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram
och pedagogiska kartläggningar.
Bättre struktur på konferenserna med ett mer tydligt innehåll.
Ett utökat samarbete mellan pedagogerna.
Ett fortsatt fokus på betyg och bedömning och fortsatt implementering av läroplanen.
Ett samarbete mellan IT-pedagogerna och elevhälsan kring elever i behov av särskilt stöd.