1. No category

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSKANSLIMÖTE 2015-01-30
Närvarande: Tomas Stavbom, Lena Winterbom, Eva Hellstrand, Ingrid Holström, Anna-Lena Lehto, Cissi Lööv,
Monica Söderström, Daniel Strömblad
DISKUSSION OM BEHOVET AV GYMNASIEINGENJÖRER, CHRISTER STRÖM FORSMARKS SKOLA
Forsmarks skola fick avslag på sin ansökan om ett fjärde tekniskt år. Rektor Christer Ström ger en beskrivning av det
aktuella läget och deltar i en diskussion om vad som kan göras i sammanhanget.
Forsmark har sedan start 1987 utbildat gymnasieingenjörer. Sedan 90-talet bedrivs treårig gymnasieutbildning.
Näringslivet efterfrågar nivån gymnasieingenjörer. Tillsammans med Forsmarks kraftverk tog skolan fram ett
koncept och ansökte om T4 då Skolverket utlyste pilotutbildningar fram till att en slutlig konstruktion ska fastställas
2017. Forsmark fick avslag på sin ansökan. För många skolor sökte och alla fick inte tillstånd på grind av för liten
budget. Forsmark ser att en orsak till avslag är att man inte funnits representerade i nationella råd som tagit beslut
och därmed inte bevakat sina intressen. Kraftverket garanterar praktikplatser. Tanken var 10-12 elever första året
och därefter fördubbla antalet. T4 startar med sex elever i höst, egen finansiering. Ny möjlighet finns att söka om
T4 om ett år.
Råd från kansliet: Kontakta Svensk energi och Vattenfall. Motivera ansökan från Mervärdesavtalet att det behövs
medel för att täcka upp kostnaderna för de som startar hösten 2015 innan Forsmark får en chans till ny ansökan .
T4 på Forsmark har regionens stöd och kan intyga om behovet.
Testa på politiker som är intresserade av utbildningsfrågan: Många passerar komvux efter gymnasiet eller går minst
fyra år på gymnasiet men på krångliga vägar via omval. Man använder inte resurserna effektivt idag, vilket skulle
kunna göras genom T4.
Önskvärt vore att alla elever fick söka på samma villkor i hela länet och att samverkansavtalen mellan
gymnasieskolorna i länet innefattade inackorderingsbidrag. I dag förhindras elever från andra kommuner i länet att
gå på Forsmark. Frågan lyfts på skolchefsmötet om behovet av gemensam gymnasieregion som exempelvis Kalmar
eller Östergötland. Uppsala kommun har skött samverkansavtalet tillsammans med gymnasieansvariga i länet.
SJÄLVUTVÄRDERING AV KANSLIET, SOM UNDERLAG INFÖR VERKSAMHETSPLAN 2015
Förändrade arbetsuppgifter påverkar deltagandet i kansliet och under det senaste året har det varit en sviktande
närvaro. Deltagarna ger sin bild av nuläget på hemmaplan och sitt utgångsläge i samverkan:
INGRID HOLSTRÖM: kommer att jobba inom systemstöd i utbildningsförvaltningen med tilldelning och utbud
inom gymnasiet. Börjar på halvtid nästa vecka. Samlad Vägledning har under tidigare organisation lytt under två
nämnder som nu måste enas. I området utbud skulle Ingrids roll kunna fungera i kansliet. Frågor om samverkan och
behov på gymnasieutbildningarna. Kompetenskansliet har varit viktigt för studie- och yrkesvägledningen, där Ingrid
bidragit med vägledarsynen och grundskoleperspektivet. Bra att ha vägledarkompetens i kansliet men även
utbudsperspektivet mycket viktigt att ha med.
CISSI LÖÖV: är som näringslivschef för närvarande ensam i verksamheten men ska jobba fram ett team kring
näringslivsfrågor, för dialog med näringslivet och branscher utifrån de branscher som driver utveckling och de som
behöver stöttas. Kommunen är inne i en omorganisation och att hitta nya arbetsformer tar tid. Cissi kommer att
tillhöra utvecklingsenheten på kommunen med strateger och chefer med ännu fler perspektiv som kan länkas in i
kompetenskansliet. Cissi ser därför möjligheterna att kunna tillföra ännu mer framöver och ser en nytta och poäng i
att fortsätta ingå i kansliet. Stora etablerare frågar efter kompetens och spelar därför en aktiv roll inte bara i
Enköping utan även för regionen.
EVA HELLSTRAND: Det är viktigt bevaka utbudsfrågor även inom uppföljningsområdet. Vid ansökan om medel
från yrkes Vux är det viktigt att förankra behovet, vara med i diskussionerna och få en omvärdsspaning.
LENA WINTERBOM: Då Uppsala kommun utgör 60 % av länet är det viktigt att någon från
utbildningsförvaltningen är med, då deras beslut påverkar hela länet. Uppsala kommun och
utbildningsförvaltningen är projektägare för Yrkes SM 2018, en mycket stor satsning som påverkar hela länet och
yrkesutbildningarnas status. Lena ingår även i Partnerskap för inkluderande tillväxt.
ANNA-LENA LEHTO: representerar näringslivet. Ser nyttan av att få kontakter, lyfta blicken och andra perspektiv
men har inte avsatt tid för att jobba med kompetensförsörjningsfrågan.
DANIEL STRÖMBLAD: har jobbat med arbetsmarknadsutbildningar och bygg sedan tidigare, är nu samordnare för
direktserviceverksamheten i Uppsala. Af har en funktion i kansliet, men får fundera över vem som ska representera
Af? Klokt med kontinuitet. Daniel tar med sig frågan till Af.
TOMAS STAVBOM: Regionförbundet går in i landstinget då en regionkommun bildas 2017.
Kompetensförsörjningsfrågorna kommer då hanteras inom landstinget. En utmaning blir att se hälso- och sjukvård
som attraktionskraft. Parallellt med regionbildningen tas en ny regional utvecklingsstrategi fram som hanterar
totala politiska målsättningar. Tomas blir som ansvarig för dessa proceser tvungen minska engagemang i andra
sammanhang. Kompetenskansliet behöver involveras i RUS arbetet och påverka kommande utlysningar inom ESF.
BESLUT: Mötesfrekvensen under 2015 minskar med ca tre möten. ”Kultur vinner över struktur!” Kansliet har en
positiv kultur och öppenhjärtlig anda som fanns vid starten 2009 och som kunnat hållas vid liv genom åren trots att
de flesta personerna bytts ut. Då samarbetet är väl grundat och att det parallellt finns arbetsgrupper som driver de
tre delprojekten ”UF:s grundskolekoncept för arbetslivsorientering”, ”Fortbildning i regional
arbetsmarknadskunskap för Af och syv” samt ”Minskad könssegregering inom TC, VO-C och Fastighet”, räcker det
att kansliet träffas varannan månad.
LÄGET I PROJEKTET UTVECKLING AV KOMPETENSFORUM
Bygg: Anders Ragnarsson har tankar på att utveckla Ren byggbransch till ett branschråd
Transportbranschrådet ”tuffar på”, är uppdelat på person och gods.
Fortbildning Af och syv: Färre arbetsförmedlare än studie- och yrkesvägledare är anmälda till studiebesöksresorna.
Arbetsbördan är en orsak. Den modell som tagits fram för fortbildning av Af och syv går att använda lokalt.
Enköping inte med i UF:s grundskolekoncept.
VO-College startar sin satsning på minskad könssegregering 17 februari. Teknikcollege och Fastighet startar i höst.
PRAKTIKSAMORDNING, ETT KOMMANDE REGIONALT ESF-PROJEKT?
I årsplanen för ESF har Kompetensforum möjlighet att påverka kommande utlysningar så att de blir skräddarsydda
utifrån behov. Praktiksamordning är en viktig fråga där det behövs en strukturell förändring. Enköping har en grupp
som träffas regelbundet om praktiksamordning. Kontaktuppgifter finns på kommunens hemsida. UppsalaHem har
åtagit sig att ta praktikanter från Navet, YH i första hand + yngre elever för att öka intresset. Man har därmed gjort
ett medvetet val kring vilka praktikplatsförfrågningar som beviljas.
Vi tar upp frågan om praktiksamordning vid nästa tillfälle då Cissi berättar om Enköpingsmodellen och Anna-Lena
om arbetsgivarens perspektiv. I förstudien till ESF har man tittat på praktik, vilket Johanna bjuds in till nästa möte
för att redovisa.
DE SEX YH UTBILDNINGAR SOM BLEV BEVILJADE DEN 21 JANUARI
Bilskadetekniker (YH Enköping), medicinsk sekreterare (Nackademin), medicinsk sekreterare (Folkuniversitet) ,
tandsköterska (Folkuniversitet), byggnadsingenjör produktion (Nackademin), drift- och fastighetstekniker 2
(Yrkesakademin)
RAPPORT FRÅN SCB PROGNOSDAGEN
Arbetskraftsbarometern ger en bild av tillgång och efterfrågan för 71 olika utbildningar. Det är arbetsgivare som
besvarar frågorna om kommande rekryteringsbehov på ett års respektive tre års sikt. De får också värdera
tillgången på dels nyexaminerade, dels yrkeserfarna. Teknik, pedagogik och vård- och omsorg pekas ut som de tre
branscher som kommer att ha svårast att klara kompetensförsörjningen kommande år. Sjuksköterskebristen
fortsätter, liksom bristen på förskollärare, speciallärare, fritidspedagoger och lärare i matematik och NO. I år
rapporterar arbetsgivarna även att det saknas tandsköterskeutbildade och lärare för grundskolans tidiga år.
FRÅGA FRÅN HÅKAN JOAS: KOMMENTARER VAD GÄLLER NEDANSTÅENDE UTBILDNINGAR OCH
EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSMARKNADEN I REGIONEN?
1.
2.
3.
4.
Bygg- och anläggningsprogrammet – anläggningsfordon, husbyggnad, mark och anläggning, måleri, måleri
och plåtslageri
Fordons- och transportprogrammet – godshantering, karosseri och lackering, lastbil och mobila maskiner,
personbil och transport
Hantverksprogrammet- frisör och stylist
Flygteknikerutbildning
Byggsektorn har stora rekryteringsbehov med brist på kompetens inom mark och anläggning. Byggprogrammen
fyller inte klasserna och det finns en ökad efterfrågan. Byggsektorn har fördubblats från 2007 till 2012. Plåtslageri
är nischat och svårt få personer intresserade av utbildningen. Där kan Yrkes SM spela en roll för att visa upp dessa
nischade yrken.
Det finns en stor efterfrågan på entreprenadmaskinförare, till exempel kranförare. Även busschaufförer men där är
det svårare att utbilda ungdomar då det finns en åldersgräns på 23 år för att få köra fler än 16 passagerare. Där är
vuxenutbildningen ett bättre alternativ. Vad det gäller innehållet i utbildningen måste den hänga med i
teknikutvecklingen med mer kunskap inom el och IT som inbäddade system och hybridbilar. Bil är inne i tillväxt,
förutspår brist på kompetens.
Befolkningsökningen innebär ökat behov av serviceyrken med det finns en överetablering av frisörer.
Behovet av flygtekniker varierar över tid i olika länder. Flyget har 22 miljoner passagerare på Arlanda och en
fortsatt tillväxt förutspås.
Generellt har vi en hög tillväxttakt av befolkning och byggnationer i regionen. De utbildningar som nämns är
förutom frisör och stylist fundamentala för regionens utveckling.
INPUT TILL NATIONELLA KOMPETENSDAGAR: ÄMNEN/OMRÅDEN SOM BÖR LYFTAS
NATIONELLT?
Behovet av matchning av yrkeskompetens. Yrkesprogrammen på gymnasiet som vård- och omsorg, industriteknik
och bygg och anläggning, har inte tillräckligt med elever för att matcha arbetslivets behov. Dessa branscher är
dessutom könssegregerade. Vi konstaterar även att vuxenutbildningen erbjuder traditionellt kvinnliga
yrkesutbildningar medan Af har ”manliga” dyrare utbildningar som VVS och lastbil, så det råder en könssegregering
även inom vuxenutbildningarna. Hur får vi ett utbildningsystem som matchar behoven i arbetslivet? Hur ger vi
ungdomarna en bild av de olika yrkena och minskar könssegregeringen på arbetsmarknaden?
Vi jobbar ju med denna problematik på olika sätt i regionerna och myndigheterna gör ju också en del som t ex
Skolverkets satsning på Skola-arbetsliv, så det pågår en hel del. Behövs det några strukturella förändringar på
nationell nivå?
BEHOV AV ETT KULTURCOLLEGE
Förfrågan har skickats till tre nämnden: kultur, utbildning och arbetsmarknad. Hur tas talangerna tillvara i länet,
finns det en flykt på kompetens? Kansliet ser inte ett direkt behov av att bilda ett kulturcollege. Kilen: kultur i länet
hanteras av landstinget. Hjalmar Söderbäck är sammankallande. Det finns även en koppling till Visit Uppland och
kreativa näringar. Kultur och bildning reviderar sin plan.
NÄSTA MÖTE
27 mars kl. 09.00 – 12.00
Antecknat av Monica Söderström, regionförbundet