Download   Report
  1. No category

Årsredovisning 2014

bilderna föreställer mariedals skolan, en flicka vid nationaldagsfirande på vivstavarv, ny gångväg i sörberge och invigning av hemsjukvården i kommunal regi.
foto lisa källberg, marie zetterlund och kristina olofsson.
Årsredovisning 2014
Timrå kommun
Ett valår är alltid ett valår!
Ett år med både plus och minus, kan vi nu lägga till handlingarna. Dessutom ett valår, som alltid innebär spänning och en
tidsperiod när den kommunala verksamheten kan stå inför
tvära kast.
Arbetet med konstgräsplanen.
Året innebär att vi blev två i Norrland när det gäller företagsklimatet, men ändå
avancerade Timrå till plats 57 i Sverige! Dessutom så hamnade vi på plats 11 i Sverige när det gäller delmålet företagsservice, alltså vi missade målet topp 10 i Sverige
med en plats! Detta jobb gör vi naturligtvis tillsammans med våra fantastiska och
engagerade entreprenörer!
Vi ser att arbetet med att fortsätta utveckla Norrlands logistikcenter fortsätter och
under året har muddringen av Söråkers hamn genomförts. Vi vill gärna också lyfta
fram Permobil AB:s satsning i kommunen under året och SCA:s planer på framtida
kapacitetsökning av produktionen på massafabriken Östrand.
Vi klättrar trots två i Norrland.
Vi har även under detta år satsat en hel del på utveckling av skollokaler och dess
utemiljö. En totalrenovering av Mariedalsskolan är nu klar och även utemiljön på
Bergeforsens skola har påbörjats. En konstgräsplan för 11-mannaspel är invigd i
Arenaområdet. Tre mycket viktiga och efterfrågade gång- och cykelvägar har iordningställts under året och en ny bro över natursköna deltat finns på plats.
Frågor kring vindkraft och bredband har under året varit föremål för många diskussioner. Dessutom har bygglovstaxan ändrats så om man bygger ett energisnålt hus
så halveras bygglovstaxan. Kanske kan detta stimulera så att byggandet av småhus
kommer igång. Vi jobbar vidare med att stimulera marknaden att bygga lägenheter
i kommunen. Viktigt att vi får snurr på det!
Flyktingmottagandet har ökat i vår kommun och vi vill gärna få en bättre dialog med Migrationsverket i god tid före, så att vi hinner förbereda oss i kommunen.
En särskild arbetsgrupp har bildats med ett samordningsuppdrag i frågan. Vore dessutom väldigt bra om alla kommuner i Sverige tar sin del av ansvaret kring flyktingmottagandet.
Parkourbana invigd i Söråker.
Unik samtidsutställning på torget.
Vi har under de fyra senaste åren satsat drygt 65 mkr mer på skolan i Timrå för att
förbättra resultaten för eleverna. Nu går vi in i ett skarpt läge när det gäller arbetet
med välskött skola, så nu hoppas vi verkligen att resultaten vänder till det bättre.
Nu har det första hela året gått när vi varit delägare i Sundsvall – Timrå flygplats.
Året har präglats av mycket arbete för att få övergången till kommunala bolag att
fungera. Vi ser en positiv ökning av
charterresandet och tankar om andra nya destinationer.
Sist, men inte minst, Timrå kommuns ekonomi är fortsatt välskött, ett plusresultat på ca 15 mkr är bra! Nu fortsätter
vi in i nästa år med full fart och jag vill tacka alla Timråbor,
näringsliv, medarbetare och förtroendevalda för 2014 års arbete
och prestationer.
Ewa Lindstrand, kommunstyrelsens ordförande (S)
20 14
Innehållsförteckning
Inledning sid 4-6
Fem år i sammandrag
Fakta om Timrå
Femårsöversikt
4
5
6
Förvaltningsberättelse sid 7-34
Sammanfattning av år 2014
Omvärld och befolkning
Utvärdering av uppfyllelse av mål av betydelse
för god ekonomisk hushållning
Finansiell analys
Finansiella rapporter koncern och kommun
Driftredovisning
Investeringsredovisning, kommunen
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Noter
Övriga årsredovisningsuppgifter sid 71-81
7
8
9
Utdrag ur Personal- och hälsobokslut
Miljöbokslut
71
73
16
Redovisningsprinciper
77
22
23
24
25
26
27
Ord- och begreppsförklaringar
Revisionsberättelse
79
80
Verksamhetsberättelser från
styrelser, nämnder och bolag/ kommunalförbund sid 35-70
Sammanställd redovisning
AB Timråbo
Medelpads Räddningstjänstförbund
Timrå Vatten AB
Wifsta Water AB
Midlanda Centrum AB
Midlanda Fastigheter AB
Midlanda Flygplats AB
35
37
39
40
43
43
44
46
Kommunstyrelsen
– Kommunledningskontor
– Räddningstjänst
– Näringslivskontor
– Sysselsättningsåtgärder
– Samhällsenhet
Barn- och utbildningsnämnden
Kultur- och tekniknämnden
Miljö- och byggnadsnämnden
Revisionen
Socialnämnden
48
53
58
62
66
67
Fem år i sammandrag
2014
2013
2012
2011
2010
65
35
668
37 073
233
12 904
145
8 030
50
68
15
98
33
23
18 025
1 255
81
33
666
36 874
217
12 042
159
8 827
54
61
13
98
33
22
18 062
1 253
80
32
646
35 911
204
11 353
168
9 306
56
73
22
97
33
22
17 997
1 245
84
32
598
33 193
183
10 140
162
8 990
56
62
8
98
33
22
18 026
1 226
87
29
608
33 805
175
9 722
160
8 902
64
30
29
96
33
22
17 990
1 215
25
301
16 670
541
29 936
65
101
19
1 345
24
283
15 658
565
31 303
68
95
11
1 324
23
272
15 082
587
32 617
69
102
17
1 310
22
246
13 659
582
32 272
69
77
21
1 289
21
242
13 442
585
32 540
74
45
37
1 279
Kommunen
Balanslikviditet, %
Soliditet, %
Tillgångar, mnkr
Tillgångar/invånare, kr
Eget kapital, mnkr
Eget kapital/invånare, kr
Långfristiga skulder, mnkr
Långfristiga skulder/invånare, kr
Skuldsättningsgrad, %
Nettoinvesteringar, mnkr
Resultat före extraordinära poster, mnkr
Nettokostnaders andel av skatteintäkter, %
Skattesats, %
varav kommunalskatt, %
Antal invånare 31/12
Antal tillsvidareanställda
Koncernen
Soliditet, %
Eget kapital, mnkr
Eget kapital/invånare, kr
Långfristiga skulder, mnkr
Långfristiga skulder/invånare, kr
Skuldsättningsgrad, %
Nettoinvesteringar, mnkr
Resultat före extraordinära poster, mnkr
Antal tillvidareanställda
Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning
till kommunfullmäktige över det gångna årets verksamhet
och ekonomi. Det övergripande syftet med årsredovisningen
är att ge kommuninvånarna, kommunfullmäktige och även
andra intressenter relevant information om utfallet av verksamheten, dess finansiering samt den ekonomiska ställningen
vid räkenskapsårets slut.
Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse med
bl.a. avstämning av finansiella mål och mål för verksamheterna, ekonomisk redovisning samt nämndernas och bolagens
berättelser.
Informationen har utformats för att underlätta styrning och
uppföljning. Årsredovisningen fastställs av kommunfullmäktige i april månad.
Timrå kommuns kommunledningskontor sammanställer,
redigerar och producerar årsredovisningen i samverkan med
förvaltningar och bolag. Den trycks på miljögodkänt papper.
Årsredovisningen finns att ladda hem från Timrå kommuns
hemsida: www.timra.se
Årsredovisning 2014
Foto omslag, Marie Zetterlund m.fl.
4
Fakta om Timrå
Antalet invånare 31 december 2009-2014
År
Inv.
2014
18 025
2013
18 062
2012
17 997
År
Inv.
2011
18 026
2010
17 990
2009
17 902
Skattesats
Kommunen
Landstinget
2013
22,34
10,99
Mandatfördelning
Parti
S
C
V
FP
KD
M
MP
SD
Totalt
Antal invånare
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2014
22,64
10,69
2011-2014
24
4
4
3
1
9
2
2
49
2007-2010
26
7
4
2
2
5
1
2
49
2009 2010 2011 2012 2013 2014
Timrå kommun, organisation 2014
Valnämnd
Kommunfullmäktige
Revision
Styrelser/Nämnder
Kommunstyrelse
Barn- och utbildningsnämnd
Miljö- och byggnadsnämnd
Kultur- och tekniknämnd
Socialnämnd
Överförmyndarnämnd
Bolag/övriga juridiska personer
AB Timråbo
Medelpads Räddningstjänstförbund
Timrå Vatten AB
Midlanda Centrum AB
Wifsta Water AB
Midlanda Fastigheter AB
Midlanda Flygplats AB
5
Femårsöversikt kommunen
Resultaträkning (mnkr)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Av- och nedskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Generella statsbidrag/utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
Periodens/årets resultat
2014
2013
2012
2011
2010
176,9
-1 066,40
-29,6
-919,1
751,5
189,0
2,6
-8,9
15,1
15,1
198,7
-1 019,9
-30,0
-851,2
724,8
166,1
2,9
-29,5
13,1
13,1
197,1
-1 007,5
-26,3
-836,7
709,4
152,7
4,0
-7,9
21,5
21,5
245,2
-1 045,4
-32,8
-833,0
695,7
152,5
5,1
-12,4
7,9
7,9
209,1
-972,7
-29,6
-793,2
675,1
150,5
4,4
-7,5
29,3
29,3
Balansräkning (mnkr)
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekn anläggningar
Pågående investeringar
Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
2014
2013
2012
2011
2010
481,3
0,2
32,3
31,3
545,1
420,1
23,4
27,9
33,8
505,2
360,2
50,6
24,4
55,4
490,6
354,6
10,8
23,3
59,5
448,2
331,5
0
18,6
61,9
411,5
Omsättningstillgångar
Förråd/exploaterings fastigheter
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
5,2
64,5
0
53,5
123,2
5,4
74,7
30,0
50,5
160,6
5,8
79,0
70,9
155,7
6,4
93,9
49,8
150,1
6,4
91,7
98,6
196,7
SUMMA TILLGÅNGAR
668,3
665,8
646,3
598,3
608,2
EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Summa eget kapital
varav årets resultat
232,6
15,1
217,4
13,1
204,3
21,5
182,8
7,9
174,9
29,3
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
69,5
32,3
101,8
63,2
29,7
92,9
52,6
26,2
78,8
49,4
24,5
73,9
38,7
8,1
46,8
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
SUMMA
144,8
189,1
333,9
668,3
158,9
196,5
355,4
665,8
167,5
195,7
363,2
646,3
162,0
179,6
341,6
598,3
160,2
226,3
386,5
608,2
35
68
18 025
839
33
61
18 062
879
32
73
17 997
865
31
62
18 026
859
29
30
17 990
841
Soliditet, %
Nettoinvesteringar, mnkr
Antal invånare 31/12
Borgens- och ansvarsförbindelser
6
Förvaltningsberättelse
Sammanfattning av år 2014
Årets resultat uppgår till 15,1 (13,1) mnkr. De likvida medlen uppgår till 53,5 (50,5) mnkr.
Investeringar
Årets nettoinvesteringar uppgår till 68,0 mnkr vilket är
5,0 mnkr lägre än budgeterat. Investeringsbudgeten uppgår till 73,0 mnkr, varav 8,1 mnkr är kompletteringsbudDe långfristiga låneskulderna minskade med 16,8 mnkr och get. Den största investeringen är Skolprojektet Etapp 3,
uppgår till 118,2 (135) mnkr. Pensionsförpliktelser inklusive som uppgår till 41,4 mnkr.
löneskatt, intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 426,9 (446,1) mnkr.
Den lägre investeringsnivån jämfört med budget beror
främst på att några investeringar förskjutits i tiden. För
Finansnettot uppgår till -6,3 (-26,6) mnkr. Borgensåtagannågra investeringar har kompletteringsbudget till 2015
dena uppgår till 407,3 (420,1) mnkr varav 402,9 (415,5)
begärts. För kultur- och tekniknämnden har sammantamnkr avser kommunägda företag och kommunalförbund.
get ca 169 mnkr av totalt beräknade ca 170 mnkr för
skolprojekteten ianspråktagits, varav etapp 1 och 2 av
skolprojektet innefattande nybyggnation av Arenaskolan
Årets resultat och budgetutfall
inklusive ombyggnation av Sörbergeskolan färdigställts
Budgeterat resultat 2014 uppgår till 5,8 mnkr. Det redovitill en kostnad av ca 106 mnkr. Etapp 3 av skolprojektet,
sade resultatet uppgår till 15,1 vilket är 9,3 mnkr bättre än
ombyggnad Mariedalsskolan färdigställdes under 2014,
budgeterat. Det förbättrade resultatet förklaras främst av
total investering uppgår till 63 mnkr.
positiv avvikelse jämfört med budget för barn- och utbildningsnämnden. För finansförvaltning redovisas positivt
För en mer utförlig redovisning av avvikelse från inveutfall såväl för generella statsbidrag som för skatteintäkter.
steringsbudgeten, se sid 23.
Nämnder/Styrelser mnkr
Kommunstyrelse
Barn- o utbildningsnämnd
Kultur- o Tekniknämnd
Miljö- och byggnadsnämnd
Revision
Socialnämnd
Summa nämnder/
styrelser
Finansiering
Kommunalskatt
Generella statsbidrag
Finansnetto
Övrig finansiering
Summa finansiering
Totalt
BudgetAvvikelse
5,3
7,2
-0,3
1,4
0,1
-7,2
Prognos
Avvikelse
0,9
0
0
1,3
0
0,5
6,5
2,7
2,5
3,0
-0,2
-2,5
2,8
6,5
3,6
2,0
-2,0
10,1
9,3
12,8
Det är utifrån kontrollperspektivet inte bra att prognoserna
per den 31 augusti inte stämmer med den slutliga redovisningen. Vidare utveckling av prognosarbetet måste ske.
7
Omvärld och befolkning
Källor: Konjunkturläget december 2014, Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomirapporten december 2014, SKL
Den internationella
konjunkturen
Arbetskraften har ökat starkt de senaste åren, både till
följd av den demografiska utvecklingen och ökade
ekonomiska drivkrafter att söka sig till arbetsmarknaden. År 2014 växer arbetskraften nästa lika mycket
som sysselsättningen och arbetslösheten faller bara
marginellt. De kommande åren växer arbetskraften
något långsammare delvis då de utbudsstimulerande
åtgärderna i det närmaste nått full effekt. Arbetslösheten faller då tillbaka till 6,6 procent 2018 och 2019.
För 2015 prognosticeras arbetslösheten ligga på
7,7 procent, något under 2014 års utfall på 7,9 procent.
Den globala konjunkturen står och stampar. I delar
av världsekonomin är dock den ekonomiska utveckingen relativt stark sedan en tid tillbaka, bl.a. i USA
och Storbritannien. På andra håll är utvecklingen
svagare, inte minst i euroområdet där BNP-tillväxten
varit nära noll andra och tredje kvartalen 2014. Även i
flera av de stora tillväxtekonomierna är utvecklingen
svag, bl.a. i Ryssland och Brasilien.
För OECD-länderna sammantaget växer BNP med
1,9 procent 2014. Åren 2015-2016 ökar tillväxten i
OECD-länderna till 2,3 respektive 2,5 procent. Detta
är i linje med den genomsnittliga utvecklingen sedan
1980. Det låga resursutnyttjandet i utgångsläget innebär att lågkonjunkturen blir långvarig och inflationen
förblir låg de närmaste åren. Riskerna för en svagare
utveckling dominerar fortfarande. Den höga offentliga skuldsättningen och andra strukturella problem i
euroområdet innebär att risken för en förnyad skuldkris finns kvar.
Inflation
Den svaga konjunkturen i Sverige och i omvärlden
har gjort att inflationen varit mycket låg de senaste
åren. Under 2014 uppgår inflationen mätt med KPIF
till mycket låga 0,5 procent. Den låga inflationen är
delvis en följd av fallande energipriser, men även
prisutvecklingen på andra varor och tjänster har varit
mycket svag. Samtidigt har inflationsförväntningarna
fallit allt lägre och även på 5 års sikt är de nu tydligt
under 2 procent. Sammantaget har detta föranlett
Riksbanken att sänka reporäntan till 0 procent och
signalera att räntan inte kommer att höjas förrän
inflationen är nära 2 procent.
Konjunkturen i Sverige
BNP
Utvecklingen av skatteintäkterna
Den gradvis högre tillväxten i omvärlden bidrar till att
den svenska exporttillväxten ökar från 2,4 procent
2014 till ca 5 procent per år 2016 och 2017. Det är
inte en särskilt stark utveckling i ett historiskt perspektiv och exporten är inte en lika stor drivkraft som
under tidigare konjunkturåterhämtningar. Tillväxten i
den inhemska efterfrågan är därför viktigare. Under
de senaste åren har den hållits uppe genom en expansiv finanspolitik och gradvis allt lägre räntor. Den
ekonomiska politiken har bidragit till att hushållen har
ökat konsumtionen. Även sparandet har ökat. BNP
tillväxten stannar på 1,9 procent 2014 och åren därefter ökar den till ca 2,9 procent 2015 och 3,2 procent
2016, då framför allt exporten driver på utvecklingen.
Under 2012 och 2013 har andelen arbetade timmar
utvecklats relativt svagt men skatteunderlagetsökningstakten har hållits uppe tack vare stora indexeringar av pensionerna. Skatteunderlaget har 2014
utvecklats svagt, samtidigt skjuter sysselsättningen fart
på nytt. Den reala skatteunderlagstillväxten beräknas
bli drygt 1,5 procent 2015-2018 till följd av att utgifterna i relation till BNP faller.
Befolkningsutvecklingen
i Timrå
Sysselsättning
Under 2014 har befolkningen minskat till 18 025
personer per den 31 december 2014. 2014 har inneburit en minskning med 37 personer. Ett utökat utbud av tomter för småhusbebyggelse i attraktiva
områden, god kommunal service och bra företagsklimat är insatser för att få fler invånare till kommunen.
Sysselsättningen fortsatte att utvecklas oväntat starkt
det tredje kvartalet 2014 och steg med 0,8 procent.
Sysselsättningen ökar med 1,5 procent 2014. Åren
2015-2019 dämpas uppgången något med sysselsättningsgraden fortsätter ändå att stiga. Sysselsättningen
växer på bred front i ekonomin, med undantag för
industrin.
8
Utvärdering av uppfyllelse av mål av betydelse för god
ekonomisk hushållning
I bokslutet för 2013 uppgick soliditeten till 33 %. Enligt
budget 2014 ska den uppgå till 34 % vid årets slut. Per
den 31 december 2014 uppgår den till 35 %.
God ekonomisk hushållning
Målet är uppfyllt.
Enligt kommunallagen ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Miniminivån
enligt lagstiftningen är balanskravet, vilket innebär att
kostnaderna inte får överstiga intäkterna. För att leva
upp till kravet på god ekonomisk hushållning krävs
dock mer än detta. Kommunens finansiella mål är
satta utifrån hur Timrå kommun definierar god ekonomisk hushållning.
Verksamhetsmål
Kommunens verksamhetsplan och budget för 2014 –
2016 innehåller mål för verksamheten som är kopplade till kommunens vision och som är gemensamma
för hela kommunen. Verksamhetsplan/budget innehåller också verksamhetsmål för respektive styrelse/nämnd. Dessa ska vara kopplade till kommunens vision och gemensamma mål så att uppfyllelse
av de nämndsvisa verksamhetsmålen leder till uppfyllelse av visionen och de kommungemensamma målen. Verksamhetsmålen ska uppfyllas inom de tilldelade budgetramarna. Detta ska bidra till att kommunens budgeterade resultat uppnås. Eftersom det budgeterade resultatet ska ligga på en nivå som motsvarar
god ekonomisk hushållning för Timrå kommun, ska
uppfyllande av verksamhetsmålen inom ram leda
fram till en god ekonomisk hushållning.
Finansiella mål
I kommunens verksamhetsplan för 2014, flerårsplan
2015 – 16, finns tre finansiella mål. Verksamhetsplanen innehåller också en finansiell analys inkluderande
en koppling mellan de finansiella målen och god
ekonomisk hushållning. Resultatmålet motiveras av
att ökning av ansvarsförbindelsen för pensioner ska
täckas samt att ett utrymme att över tiden skattefinansiera investeringarna ska skapas. Det ska också
finnas marginal för minskade skatteintäkter/generella
statsbidrag och oförutsedda händelser. Målen för
låneskuld och soliditet (andel av tillgångarna som är
självfinansierade med eget kapital) motiveras av att
kommunen behöver en starkare finansiell handlingsberedskap. En förbättrad soliditet ger en förbättrad
långsiktig finansiell styrka. Jämfört med andra kommuner är Timrås soliditet låg, 35 % (2014), jämfört
med 49 % i rikssnitt (2013). Soliditeten bör därför
successivt öka.
1.
2.
3.
Måluppfyllelse
Styrelsens och nämndernas
samtliga mål
För en detaljerad beskrivning av måluppfyllelsen hänvisas till styrelsens/nämndernas verksamhetsberättelser. En sammanfattande redovisning lämnas här.
Antalet mål som är uppfyllda helt eller delvis vid årets
slut i procent av totala antalet mål kopplat till respektive kommungemensamt mål:
Resultat före extraordinära poster bör uppgå till
minst 0,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/ utjämning.
Resultatet för 2014 före extraordinära poster uppgår till
1,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Målet är uppfyllt.
Perspektiv
Kommunens långfristiga låneskuld ska i ett längre
perspektiv fortsätta att minska med 20 mnkr per
år. Under 2011 – 2014 ska den tillfälligt tillåtas att
öka och för 2014 uppgå till 172 mnkr.
I bokslutet för 2013 uppgick den långfristiga låneskulden
till 135,0 mnkr. Per den 31 december 2014 uppgår den
till 118,2 mnkr, dvs. en minskning med 16,8 mnkr. Eftersom årets resultat blivit högre än budgeterat, har kassaflödet från den löpande verksamheten blivit högre än budgeterat. Detta har lett till att investeringar till större del
har kunnat finansieras med egna pengar och behovet av lånefinansiering blivit mindre. Målet är uppfyllt.
Helt
Delvis
Tillväxt
Service
Livsmiljö
Personalpolitik
Ekonomi
38 %
11 %
30 %
50 %
57 %
50 %
67 %
20 %
25 %
14 %
Totalt
36 %
36 %
Av totalt 42 mål bedöms 30 stycken, 72 %, vara helt
eller delvis uppfyllda. Tre mål har inte kunnat följas
upp, delvis beroende på att lokala kundattitydundersökningar inte har genomförts. Måluppfyllelsen är
högst för ekonomi, 57 %, och därefter följer det
personalpolitiska målet med 50 %. Nivån på måluppfyllelse är på samma nivå 2014 som för 2013, dock
har antalet mål som är delvis uppfyllda ökat.
Kommunens soliditet (andel av tillgångarna som
är självfinansierade med eget kapital) ska successivt stärkas.
Antalet mål som är uppfyllda helt eller delvis vid årets
slut i procent av totala antal mål inom respektive
nämnd:
9
Kommunstyrelsen
Nämnd
Helt
Delvis
Kommunstyrelsen
Barn- och utbildning
Kultur- och teknik
Miljö- och bygg
Socialnämnden
25 %
25 %
56 %
43 %
30 %
25 %
50 %
0%
57 %
50 %
Totalt
36 %
36 %
Effektmål
Tillväxt - näringsliv
a) Klimatet för företagande och entreprenörskap är
Norrlands bästa. Till stöd för det tillväxtfrämjande
arbetet utvecklas en stark infrastruktur.
b) Fler Timråbor har arbete. Andelen personer som
deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser som
övergår till egen försörjning ska successivt öka.
Styrtal
Ett verksamhetsmål har ansetts som delvis uppfyllt
om det finns flera styrtal till ett mål och några styrtal
bedöms uppfyllas och några inte. Delvis måluppfyllelse kan också handla om att målnivån inte är satt till
2014, utan senare. Om uppföljningen visar på en
förbättring jämfört med tidigare, men målet ännu ej
är uppfyllt, bedöms målet som delvis uppfyllt.
a) Timrå kommuns placering i Svenskt Näringslivs
undersökning om kommunernas företagsklimat. År
2014 ska den sammanlagda placeringen vara 1:a i
Norrland av 54 kommuner. I del kategorin Service till
företag ska placeringen vara på topp 10 av Sveriges
290 kommuner år 2015.
b) 8 % av de som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser ska övergå till egen försörjning.
Mål av särskild betydelse för god
ekonomisk hushållning
Måluppfyllelse
I kommunens verksamhetsplan 2014 – 2016 har
några av nämndernas verksamhetsmål valts ut som
särskilt betydande för god ekonomisk hushållning
samt kopplats till de kommungemensamma målen i
Vision 2015. Här följer en redovisning av måluppfyllelsen för dessa.
a) Timrå kommuns placering 2014 är 2:a kommun i Norrland.
b) Totalt har 395 personer deltagit i kommunens arbetsmarknadsinsatser och av dessa har 13,2 % uppnått egenförsörjning.
Målet är delvis uppfyllt.
Barn- och utbildningsnämnden
Effektmål
Vision 2015:
Öka andelen elever som väljer kommunens skolor.
1. Tillväxt
Styrtal
Timrås befolkning har år 2015 växt till 18 500
personer.
Antal elever som valt kommunens skolor i förhållande till antal elever folkbokförda i kommunen.
Måluppfyllelse
Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och
växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå
har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga
företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet
för entreprenörskap och företagande är utmärkt och
innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer
i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhälls- och tillväxtmotorer. Timrå har
år 2015 Norrlands bästa företagsklimat och är placerad på topp 10 vad gäller Service till företag.
Läsåret 2013/2014 var det 93,5 % och läsåret 2014/2015
var det 92,3 % av Timrå kommuns folkbokförda elever
(förskoleklass, åk 1-9) som gick i Timrå kommuns grundskolor (mätdag antal elever per 15/10).
Målet är inte uppfyllt.
Kultur- och tekniknämnden
Effektmål
Nämndens servicedeklaration innehåller mål om att
snöröjning av gator etc. efter igångsättning ska vara
avslutad inom 8 respektive 16 timmar. Målet är att
100 % av snöröjningstillfällena under år 2014 ska vara
avslutade inom dessa tidsramar.
Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar
som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar
och sjöfart.
I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en
professionell samhällsservice.
Styrtal
Andelen snöröjningstillfällen som avslutas inom
8 respektive 16 timmar efter igångsättning.
Utvärdering
Av de fem mål som pekats ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, som kan kopplas till
tillväxtmålet, uppfylls fyra mål helt eller delvis. Jämfört med
2013 är måluppfyllelsen något lägre.
Måluppfyllelse
100 % av alla snöröjningstillfällen har avslutats inom 8
respektive 16 timmar. Målet är uppfyllt.
10
Miljö- och byggnadsnämnden
fyra mål helt eller delvis. Bedömningen är att kommunen till
viss del närmat sig servicemålet under 2014.
Företagens ärenden är prioriterade. Handläggningstider för bygglov kan vara avgörande för ett företag vid
etablering eller expansion.
Kommunstyrelsen
Effektmål
Effektmål
Information om kommunen och dess verksamheter
samt de e-tjänster som finns på kommunens hemsida
är av stor betydelse för medborgare, företag och
andra intressenter. Antalet besök på www.timra.se ska
öka.
Styrtal
Enligt lagstiftning ska handläggningstiden för bygglov
inte överskrida 10 veckor. I Timrå ska bygglovshandläggningen enligt servicedeklarationen inte överskrida
fyra veckor.
Styrtal
Måluppfyllelse
År 2014 ska antalet besök på www.timra.se öka jämfört med 2013.
Handläggningstiderna för bygglov till klaras till 95 %. Resterande ärenden har fallit över med enstaka dagar i samband
med semestertider. Målet är delvis uppfyllt.
Måluppfyllelse
Antalet besök på kommunens hemsida www.timra.se har ökat
med 0,8 % mellan 2013 och 2014. Målet är uppfyllt.
Socialnämnden
Effektmål
Säkra hög kvalitet inom socialtjänsten, sprida information om att det är tryggt att leva och bli gammal i
Timrå.
Barn- och utbildningsnämnden
Effektmål
Medborgarna möts av en förstklassig och effektiv
service, tillgänglig och lyhörd personal som ger snabb
återkoppling. Medborgarnas behov är i fokus.
Styrtal
Upplevelse av trygghet i nationell brukarundersökning är lika med eller högre än föregående mätningar.
Alla elever når målen i alla ämnen i grundskolan,
målen för ämnen/kurser i gymnasieskolan och målen
för kursen i vuxenutbildningen.
Måluppfyllelse
Resultatet av de nationella brukarundersökningarna visar ett
något sämre resultat jämfört med 2013. Andelen som uppger
att de känner sig trygga att bo hemma med hemtjänst eller
boende på särskilt boende minskar till 84 %. (en minskning
med 3,5 %) Andelen brukare som svarade på enkäten var
56 % av personer med hemtjänst över 65 år, samt 46 % av
brukare på särskilt boende. Endast ett fåtal av brukarna på
särskilt boende har svarat själva, huvuddelen av svaren kommer från närstående. Målet är delvis uppfyllt.
Styrtal
Timrå kommun rankas enligt SKL över 150 bland
rikets kommuner. Gäller varje år och varje ämne som
har nationella prov.
Måluppfyllelse
I åk 3 rangordnas Timrå kommuns elever inom de främsta
150 kommuner. Engelska rank 56 (98) och svenska och
svenska som andra språk rank 84 (151). Rankingen har
förbättrats med jämförelseår.
Vision 2015:
I åk 6 rankas Timrå kommuns elever engelska rank 260
(244), matematik rank 225 (200) och svenska och svenska
som andra språk rank 258 (203). Rankingen har försämrats
med jämförelseår.
2. Service
Timrå kommun är proffs på service!
Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service.
I åk 9 rangordnas Timrå kommuns elever engelska rank 265
(274), matematik rank 253 (263) och svenska 248 (267)
samt svenska som andra språk 113 (162). Rankingen har
förbättrats med jämförelseår.
Medborgarna möts av personal som är tillgänglig,
lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att
varje skattekrona används på bästa sätt.
Måluppfyllelse är uppnådd i åk 3, men inte i åk 6 och 9.
(rangordningen gäller läsår 2013/2014 i jämförelse med läsår
2012/2013).
Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att
arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och
organisationer.
Åk 3 ligger över rikets genomsnittliga andel (%) som klarat
alla delprov i ämnesproven svenska och matematik. Åk 6 och
åk 9 ligger något under rikets genomsnittliga andel (%) som
lägst fått betyget E respektive uppnått målen för godkänt i
ämnesproven svenska, svenska som andra språk, matematik
och engelska (läsåret 2013/2014).
Utvärdering
Av de fem verksamhetsmål som i verksamhetsplanen för 2014
har valts ut som varande av särskilt betydelse för god ekonomisk hushållning och har kopplats till servicemålet, uppfylls
Målet är delvis uppfyllt.
11
Måluppfyllelse
Inom äldreomsorgens särskilda boenden har alla brukare som
bor permanent en genomförandeplan. Inom hemtjänsten har
alla med omfattande insatser/dagliga besök genomförandeplaner. I vissa fall saknas genomförandeplaner hos personer som
har enbart serviceinsatser.
De allra flesta brukare inom funktionshinderområdet har
genomförandeplaner. Målet är delvis uppfyllt.
Kultur- och tekniknämnden
Effektmål
Under år 2014 genomföra en kundattitydmätning hos
kommuninvånarna angående vinterväghållningen på
gång- och cykelvägarna.
Målet är att 65 % av kommuninvånarna ska vara
nöjda med vinterväghållningen.
Styrtal
Andelen kommuninvånare som är nöjda med vinterväghållningen på gång- och cykelvägarna.
Vision 2015:
Måluppfyllelse
God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun!
Miljö- och byggnadsnämnden
Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl
som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg.
Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring
till utveckling och hälsa.
3. Livsmiljö
Enkäten är ännu inte genomförd. Målet är inte uppföljt.
Effektmål
Nöjda medborgare och kunder.
Styrtal
Följande nivåer ska uppnås i nöjd kundundersökning
2014:
a) 90% vara nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten.
b) 90% vara nöjda eller mycket nöjda med servicen
och bemötandet.
c) 95% vara nöjda eller mycket nöjda med handläggningstiderna.
Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder
jämställdhet, mångfald och social integration.
Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett
hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk
synvinkel.
Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan
minskar.
Måluppfyllelse
En nöjd kundundersökning har genomförts under oktober och
november 2014. Tillsammans med alla delegationsbeslut har
ett vykort skickats ut, där den som sökt nämndens tjänster har
fått bedöma tillgänglighet, service och bemötande samt handläggningstider på en fyragradig skala. Svarsfrekvensen blev
bara 27 %.
Kommundelscentra är vackra och trivsamma.
Utvärdering
Fem stycken av styrelsens/nämndernas mål med koppling till
livsmiljöperspektivet har valts ut som varande av särskild
betydelse för god ekonomisk hushållning. Av dessa har två mål
uppfyllts helt eller delvis. Insatser pågår, dock har kommunen
inte närmat sig livsmiljömålet under 2014.
a) 91 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten.
b) 91 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med service
och bemötande.
c) 83 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med handläggningstiden.
Kommunstyrelsen
Effektmål
Sammantagen bedömning: Resultatet från nöjd kundundersökningen är relativt bra men på grund av litet antal svar kan
inga säkerställda slutsatser dras.
Målet är delvis uppfyllt.
Timrå kommun och AB Timråbo ska fram till 2014
minska sin energiförbrukning (definition enligt de
kriterier som gäller för energieffektiviseringsstödet) i
lokaler med 9 %, motsvarande 3 900 MWh, jämfört
med 2009.
Socialnämnden
Styrtal
Brukarna/medborgarna upplever att de får tjänster av
god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt
bemötta.
Måluppfyllelse
Effektmål
Under perioden 2009-2014 ska förbrukningen minska
med 9 % jämfört med 2009.
Energianvändningen i fastigheter mellan 2009 och 2014 har
minskat med 3,9 %. Målet är inte uppfyllt.
Styrtal
100 % av brukarna har aktuella vårdplaner/genomförandeplaner .
12
Måluppfyllelse
Barn- och utbildningsnämnden
Effektmål
Timrå kommuns information om äldreomsorgen på hemsidan
får fortsatt högt betyg i Öppna jämförelser. Sammanställningen
av resultatet av brukarundersökningen inom dagliga sysselsättningen kommer att presenteras av FoU Västernorrland under
2015. Målet är delvis uppfyllt.
Timrå kommun accepterar ingen mobbing, diskriminering eller socialt utanförskap. Kommunen fortsätter
att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk,
social och ekonomisk synvinkel.
Det förekommer inte utanförskap, mobbing, kränkning, diskriminering eller trakasserier inom våra verksamheter.
Vision 2015:
4. Personalpolitik
Styrtal
Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög
grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras.
Antal anmälningar till skolverket, antalet klagomålsärenden till nämnden och antal anmälningar till arbetsmiljöverket ska minska.
Måluppfyllelse
Utvärdering
I jämförelse mellan 2013 och 2014 har antalet anmälningar/ärenden varit på samma nivå. Målet är inte uppfyllt.
Av de fem mål med koppling till det kommungemensamma
personalpolitiska målet, som anses vara av särskild betydelse
för god ekonomisk hushållning, är fyra mål uppfyllda helt eller
delvis. Bedömningen är att kommunen närmat sig det personalpolitiska målet under 2014.
Kultur- och tekniknämnden
Effektmål
Minska kostnaderna för skadegörelse på kommunens
fastigheter.
Kommunstyrelsen
Styrtal
Effektmål
Kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter ska minska med minst 15 % år 2014 jämfört
med år 2012.
Personalen på kommunlednings- och näringslivskontoren ska ha en låg sjukfrånvaro.
Styrtal
Måluppfyllelse
Sjukfrånvaron ska under 2014 minska eller vara oförändrad jämfört med 2013.
Kultur- och tekniknämndens kostnader för skadegörelse på
fastigheter har ökat jämfört med 2012.
Målet är inte uppfyllt.
Måluppfyllelse
Miljö- och byggnadsnämnden
Sjukfrånvaron för 2014 är 2,6 % vilket är högre än 2013 då
sjukfrånvaron var 1,7 %. Målet är inte uppfyllt.
Hållbarhetsbedömda detaljplaner.
Barn- och utbildningsnämnden
Effektmål
Effektmål
Styrtal
Kommunen som arbetsgivare medger hög grad av
delaktighet.
Alla beslutade detaljplaner under 2014 ska vara bedömda i avseende på sociala, ekonomiska och ekologiska kriterier.
Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och
stimuleras.
Måluppfyllelse
De planer som vunnit laga kraft under 2014 har bedömts med
utgångspunkt från ovanstående kriterier.
Styrtal
Medarbetarenkät.
Målet är uppfyllt.
Måluppfyllelse
Socialnämnden
För att ta reda på detta har förvaltningen gjort en medarbetarenkät och ställt dessa frågor till de anställda.
Effektmål
Medarbetarna bemöter brukare och medborgare med
respekt, ger tydliga besked samt ett individanpassat
stöd med bibehållen integritet.
Styrtal
Resultatet är lika med eller högre än föregående mätningar.
13
Styrtal
Kommunen som arbetsgivare medger hög grad av delaktighet
Alla medarbetare har haft löne- och medarbetarsamtal
en gång om året.
Måluppfyllelse
All personal inom socialförvaltningen har erbjudits lönesamtal
under vårvintern och medarabretarsamtal under hösten.
Målet är uppfyllt.
Vision 2015:
Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras
5. Ekonomi
Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt.
Detta uppnås genom att det ekonomiska resultat
ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar.
Utvärdering
Totalt fem av styrelsens/nämndernas verksamhetsmål har
utpekats som varande av särskild betydelse för god ekonomisk
hushållning samt har koppling till det kommungemensamma
ekonomimålet. Av dessa uppfylls tre mål helt eller delvis.
Kommunen har under 2014 delvis uppfyllt det kommungemensamma målet, dock måste fortsatta insatser göras.
Målet är delvis uppfyllt.
Kultur- och tekniknämnden
Effektmål
Sjukfrånvaron på Kultur- och Teknikförvaltningen
sjönk med 22 % 2012 jämfört med 2011. Målet är att
sänka sjukfrånvaron med 15 % 2014 jämfört med
2012.
Kommunstyrelsen
Effektmål
Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs inom anvisade ramar och skapar mer nytta för mindre pengar.
Styrtal
Procentuell förändring av sjukfrånvaron 2014 i förhållande till 2012.
Styrtal
Budget i balans och måluppfyllelse.
Måluppfyllelse
Sjukfrånvaron har sjunkit från 4,6 % 2012 till 2,7 % 2014,
en minskning med 41 %. Målet är uppfyllt.
Måluppfyllelse
Det samlade resultatet för kommunstyrelsens verksamheter är
+1 680 tkr men kommunledningskontoret, näringslivskontoret och sysselsättningsåtgärder uppvisar underskott. Av åtta
mål uppfylls endast fyra helt eller delvis.
Miljö- och byggnadsnämnden
Effektmål
Friska o hälsosamma medarbetare på förvaltningen.
Målet är inte uppfyllt.
Styrtal
Barn- och utbildningsnämnden
a) Sjuktalet förbättras i jämförelse med ett genomsnitt
av de tre närmast föregående åren.
b) 300 uttagna friskvårdstillfällen av de ca 800 tillgängliga.
Effektmål
Kommunen och nämnden har handlingsfrihet på kort
och lång sikt. Det kräver att verksamheterna kan
lämna ett ekonomiskt överskott för att kunna göra de
anpassningar som alltid behövs i ett föränderligt
samhälle. Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta.
Måluppfyllelse
a) Under de tre närmaste åren har det genomsnittliga sjuktalet
varit 2,3 % och under 2014 var sjuktalet 2,7 %.
b) Totalt har 311 friskvårdstillfällen nyttjats.
Styrtal
Målet är delvis uppfyllt.
Positiv resultatavvikelse.
Socialnämnden
Måluppfyllelse
Effektmål
Förvaltningen har en positiv resultatavvikelse.
Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar
och utvecklas för att möta framtidens utmaningar.
Medarbetarna är en tillgång och upplever att de har
inflytande samt är ansvarstagande.
Målet är uppfyllt.
Kultur- och tekniknämnden
Effektmål
14
Måluppfyllelse
Nämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet inom fastställda budgetramar för åren 2014-2016.
Målet ska följas upp vid varje nämndssammanträde,
särskilt vid tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning.
Hemsjukvårdens verksamhet finansierades genom skatteväxling av de faktiska verksamhetskostnaderna. Hemsjukvårdens
resultat för 2014 slutar på -2 042 tkr. Av den totala summan skatteväxlade pengar ersattes inte verksamheten fullt ut
(479 tkr). Inga extra resurser i form av uppstartskostnader
ingick i skatteväxlingen vilket innebar att våra resurser inte
räckte till. Kostnaderna för tekniska hjälpmedel översteg även
de den skatteväxlade summan med 456 tkr.
Äldreomsorgens resultat slutar på -8 090 tkr.
Orsaker till den negativa avvikelsen är: Kostnader för medicinskt färdigbehandlade -632 tkr, kostnader för vårddygn på
Mellannorrlands hospice -608 tkr. Hyra -548 tkr.
Övrigt underskott härrör från ökande personalkostnader i
förhållande till budget. Avgångsersättningar/uppsägningar
personaliga skäl -700 tkr. Vi ser att den korta sjukfrånvaron
2-14 dagar ökat med 17 % jämfört med 2013. Kostnader för
extrapersonal utöver budget är också förklaringar till underskottet. Målet är delvis uppfyllt.
Styrtal
En budget i balans åren 2014 - 2016.
Måluppfyllelse
Kultur- och tekniknämnden har ett underskott på 344,3 tkr
för 2014. Målet är inte uppfyllt.
Miljö- och byggnadsnämnden
Effektmål
Optimerad kostnadstäckningsgrad.
Styrtal
Intäkterna för kontroll och tillsyn ska täcka del av
kostnaderna för respektive verksamhet.
a) 2012 var kostnadstäckningen för kontroll enligt
livsmedelslagstiftningen 76 %. Under 2014 ska den
vara minst 65 %.
b) 2012 var kostnadstäckningen för tillsynsverksamheten på miljö- och hälsoskyddsområdet 36 %. Under
2014 ska den vara minst 40 %.
c) 2012 var kostnadstäckningen för bygglovsprövningen 95 %. Under 2014 ska den vara minst 85 %.
Sammanfattning uppfyllelse av mål av
särskild betydelse för god ekonomisk
hushållning
Totalt 25 stycken av styrelsens/nämndernas verksamhetsmål, har valts ut som varande av särskild
betydelse för god ekonomisk hushållning. 17 mål,
68 %, bedöms att helt eller delvis ha uppfyllts.
Även de kommungemensamma målen i Vision 2015
är enligt verksamhetsplanen för 2014-2016 av särskild
betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål
är dock svårare att följa upp eftersom de är av mer
övergripande natur och avser hela kommunen. I
avsnittet ovan har ändå en uppföljning gjorts, utifrån
uppföljningen av de nämndsvisa målen av betydelse
för god ekonomisk hushållning. Denna uppföljning
pekar mot att steg har tagits i rätt riktning mot uppfyllande av det ekonomiska och tillväxtmålet.
Måluppfyllelsen är något lägre för övriga kommungemensamma mål.
Måluppfyllelse
a) Kontroll inom livsmedelsområdet har bedrivits med en
kostnad av 712 tkr och med 494 tkr i intäkter. Kostnadstäckningsgraden beräknas till 69 %.
b) Inom miljö- och hälsoskyddsområdet har tillsyn bedrivits
med en kostnad av 2 742 tkr och intäkterna har uppgått till
ca 1 234 tkr vilket ger en kostnadstäckning på 45 %.
c) Handläggning av bygglov har skett med en kostnad av
1 709 tkr och med intäkter på 1 449 tkr. Kostnadstäckningsgraden beräknas till 85 %.
Målet är uppfyllt.
Socialnämnden
Effektmål
Utvärdering
Uppföljning av verksamhet och ekonomi är tydlig
och känd på samtliga nivåer (förvaltning - programområde - enhet).
En majoritet av det totala antalet verksamhetsmål,
liksom av de mål som är av särskild betydelse för god
ekonomisk hushållning, bedöms vara helt eller delvis
uppfyllda. Det ekonomiska resultatet för kommunen
är 15,1 mnkr, vilket är en avvikelse från budget med
+9,3 mnkr. Budgetavvikelsen för styrelse/nämnder är
+6,5 mnkr. Detta innebär att den bedömda måluppfyllelsen sker inom tilldelade budgetramar för styrelse/nämnder, samtidigt som det är en positiv budgetavvikelse för kommunen som helhet. Eftersom
inte samtliga verksamhetsmål är uppnådda leder det
till bedömningen att kommunen endast delvis uppnår
god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv.
Styrtal
Socialnämnden följer löpande utvecklingen av ekonomin. När avvikelse rapporteras initierar nämnden
analys/utredning samt föreslår åtgärder.
15
Finansiell analys
Fyra perspektiv vid finansiell
bedömning
Vilken kontroll
har kommunen
över den ekonomiska utvecklingen?
Föreligger några
risker som kan
påverka kommunens resultat
och kapacitet?
Vilken kapacitet
har kommunen
att möta finansiella svårigheter
på lång sikt?
Vilka nyckeltal används för att bedöma de fyra perspektiven?
Vilken balans har
kommunen haft
över sina intäkter
och kostnader
under året och
över tiden?
Budgetföljsamhet/Prognossäkerhet
Finansiell analys
Likviditetsmått
Ränterisker
Borgensåtaganden
Totala pensionsskulden
Soliditet
Tillgångars
förändring
Långfristiga
skulder
Kostnadsandel
Självfinansieringsgrad
Nettoinvesteringar
Finansnetto
Årets resultat
Avstämning
balanskrav
RK-modellen
Timrå kommun har från och med 2002 använt sig av
den s.k. RK-modellen (Resultat, Kapacitet, Risk,
Kontroll). Den bygger på fyra viktiga perspektiv ur en
kommuns övergripande ekonomiska horisont; det
ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att analysera perspektiven identifieras styrkor och finansiella problem och därigenom
visas det om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej.
Kommunens finansiella utveckling och ställning
analyseras med hjälp av 14 nyckeltal.
Risk
Resultat
Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska
utvecklingen? En god följsamhet mot budget är en
förutsättning för god ekonomisk hushållning. Är
prognoser över budgetutfall bra?
Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Hur är kommunen finansiellt exponerad? Här redovisas kommunens borgensåtaganden, pensionsskuld samt förvaltning av pensionsmedel.
Nyckeltal:
10 Likviditet
11 Räntor och valutor
12 Borgensåtagande
13 Pensionsskulden och förvaltning av pensionsmedel
Kontroll
Årets resultat och dess orsaker klarläggs. Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under de tre senaste åren? Investeringar, deras
utveckling och finansiering diskuteras också inom
detta område.
Nyckeltal:
14 Budgetföljsamhet
Nyckeltal:
1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och
generella statsbidrag
2. Självfinansieringsgrad av investeringar
3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar
4. Finansnetto
5. Årets resultat
6. Avstämning mot balanskravet
Känslighetsanalys
15 Känslighetsanalys
Avslutande kommentar
16 Identifierade problem
17 God ekonomisk hushållning
Resultat
1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter
och generella statsbidrag
Kapacitet eller långsiktig
betalningsberedskap
• Verksamheten/
skatteintäkter
+ statsbidrag
• Avskrivningarna/
skatteintäkter
+ statsbidrag
• Finansnettot/
skatteintäkter
+statsbidrag
Hur har kommunens långsiktiga betalningsförmåga
och finansiella motståndskraft utvecklats? Vilken
kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Ju starkare kapacitet, desto mindre
känslig är kommunen inför de återkommande lågkonjunkturerna.
Nyckeltal:
7 Soliditet
8 Långfristiga skulder
9 Tillgångarnas förändring över tiden
Verksamhetens nettokostnader¹)/skatteintäkter + statsbidrag
16
2014
2013
2012
94 %
92 %
94 %
3%
3%
3%
1%
3%
0%
98 %
98 %
97 %
Kostnads/intäktsutveckling
3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar
En grundläggande förutsättning för att uppnå och
vidmakthålla god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader inklusive
finansnetto är god. Värdet ska relateras till kommunens skatteintäkter/generella statsbidrag. Om kommunen ska leva upp till krav på god ekonomisk hushållning krävs en nettokostnadsnivå om max 98 %.
Under tiden 2012-2014 har den genomsnittliga årliga
ökningstakten av nettokostnaderna varit 3,67 % och
för skatter och bidrag 3,72 %. 2014 ökar verksamhetens nettokostnader med 8,0 % medan skatter och
generella bidrag ökar med 5,6 % jämfört med 2013.
Förhållande mäts bl.a. via nettokostnadsandelen.
Denna uppgår 2014 till 98,4 % och överstiger därmed
det långsiktiga målet på max 98 %.
mnkr
2014
Nettoinvesteringar
Nettoinvesteringar/
avskrivningar (ej
nedskrivningar)
2013
2012
68,0
60,9
72,8
235 % 220 % 280 %
Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i
den takt som anläggningstillgångarna minskar i takt
med årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna
ligga på minst samma nivå som avskrivningarna.
Kommunen har haft en förhållandevis hög investeringsnivå 2011-2014, därefter planeras investeringarna
minska.
Nettokostnads- och skatteintäktsökning, %
Nettoinvesteringar och avskrivningar, mnkr
Nettokostnad
Skatteintäkt
8
8
6
0
80
3,3
4
2
Nettoinvesteringar
5,6
0,4
1,6
2012
73
40
2013
24
20
2014
0
68
61
60
1,7
Avskrivningar
2012
28
2013
29
2014
2. Självfinansieringsgrad av investeringar
mnkr
Årets nettoinvesteringar
Självfinansieringsgrad investeringar
2014
2013
4. Finansnetto
2012
mnkr
68,0
60,9
72,8
66 %
71 %
66 %
Finansnetto
2014
2013
2012
-6,3
-26,6
– 3,9
Finansnettot, dvs. skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader inklusive ränta på pensionsskuld
har förbättrats jämfört med 2013 som belastades, dels
med nedskrivning av finansiell anläggningstillgång
(17,7 mnkr), dels genom belastning med förändring
av diskonteringsräntan för pensioner om 5,7 mnkr.
De närmaste åren beräknas finansnettot vara minus
4-5 mnkr.
Nettoinvesteringarna uppgår till 68,0 mnkr vilket är
drygt 7 mnkr högre än 2013. Nivån är lägre än den
budgeterade på 73,0 mnkr och beror i huvudsak på
tidsförskjutningar. P.g.a. den höga investeringsnivån
2014 har finansiering delvis skett med positivt resultat
samt att likvida medel har ianspråktagits.
5. Årets resultat
mnkr
2014
2013
2012
Årets resultat
15,1
13,1
21,5
1,6 %
1,5 %
2,5 %
835
908
728
599
1 197
1 014
Årets res i % av
skatteint + gen
statsbidrag
Årets resultat/inv., kr
Årets resultat/inv., kr
koncern
17
6. Avstämning mot balanskravet
8. Långfristiga skulder
mnkr
2014
2013
2012
mnkr
2014
2013
2012
Ingående resultat
Årets resultat enl.
RR
Avgår: Realisationsv/ justeringar
Avgår: Framtida
pensioner
Tillägg: affärsdrivande vht
Tillägg: synnerliga
skäl KL 8 kap 5§ 3
pkt
Justerat resultat
Återställt underskott
Utgående resultat
0,0
15,1
0,0
13,1
0,0
21,5
144,8
118,2
8 030
541,3
158,9
135,0
8 827
565,4
167,5
153,0
9 306
587,1
-0,3
-14,8
-6,6
-12,2
-0,2
-21,3
Långfristiga skulder
Varav låneskulder
Skulder/invånare, kr
Långfristiga skulder,
koncern
Varav låneskulder
Skulder/invånare, kr
0
0
0
0
5,7
0
0
0
0
0,0
0,0
0,0
Låneskulden uppgår till 118,2 mnkr vilket är en
minskning med 16,8 mnkr jämfört med 2013. Minskningen beror på att kommunen, trots hög investeringsnivå, inte upptagit något lån.
9. Tillgångarnas fördelning över tiden, %
Enligt kommunallagen ska avstämning göras för att
se om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna. I den s.k. balanskravsutredningen visas
om kravet är uppfyllt. Kommunallagen föreskriver att
eventuellt underskott ska återställas inom 3 år. För att
kommunen ska bibehålla en god ekonomisk utveckling de närmaste åren krävs att kommunen fortsätter
att effektivisera verksamheterna så att resultatnivåerna kan uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella
statsbidrag.
Summa anläggningstillgångar
Summa omsättningstillgångar
Summa
2013
33
2012
32
-31
-35
-34
25
24
23
2013
2012
82
76
76
18
100
24
100
24
100
Risk
10. Likviditet
7. Soliditet, % (eget kapital i förhållande till
totala tillgångar)
2014
35
2014
Ovanstående nyckeltal ger en bild av vilka förutsättningar kommunen har för att anpassa sig till förändringar på kort och lång sikt. Andelen anläggningstillgångar väntas de kommande åren utgöra 80 % av
totala tillgångar.
Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap
Exklusive ansvarsförbindelser
Inklusive ansvarsförbindelser
Exklusive ansvarsförbindelser, koncern
503,7 532,5 563,5
30 030 31 303 32 611
Likviditet
2014
2013
2012
Likvida medel, mnkr
Balanslikviditet, %
53,5
65
50,5
81
70,9
80
Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar i
förhållande till kortfristiga skulder.
De likvida medlen har under 2014 ökat från 50,5 till
53,5 mnkr, Koncernkontotillgodohavanden ingår i
likvida medel och uppgår till 18,0 mnkr. Motsvarande
post finns som kortfristig skuld. Då de kortfristiga
skulderna minskat mindre än omsättningstillgångarna
under 2014 har balanslikviditeten minskat ca 16 %
procent. Kommunen har en checkkredit på 25 mnkr
som gör att eventuella svackor i betalningsberedskapen kan hanteras. Några risker på kort sikt föreligger
ej.
Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsberedskap. Den anger hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skatteintäkter. Kommunens soliditet har ökat de senaste åren främst beroende på goda resultat. Med planerade investeringar de
kommande åren samt ökad pensionsskuld behövs
goda resultat för att inte soliditeten ska minska. En
oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet
och tillgångarna utvecklas i samma takt. Kommunens
soliditet är lägre relativt andra jämförbara kommuner.
Soliditeten mäts enligt den kommunala redovisningslagen exklusive ansvarsförbindelsen. När ansvarsförbindelsen för pensionsåtagande medräknas blir soliditeten negativ.
18
12. Borgensåtagande
Balanslikviditet
90
mnkr
Kommunens borgensåtagande
Borgensåtagande per
person, kr
Koncernens resultat
Kommunens resultat
Balanslikviditet, %
81
80
80
65
70
60
2013
2014
11. Räntor och valutor
Ökad räntekostnad
vid 1 % höjning av
räntan (mnkr)
Genomsnittlig ränta
Andel lån med rörlig
ränta
2014
2013
2012
1,3
1,4
1,4
2,37 %
22 %
mnkr
29,1
12,5
18,4
28,3
9,3
36,6
134,2
mnkr (inkl. löneskatt)
Pensioner som kortfristig skuld
Avsättningar till
pensioner
Pensionsförpliktelser
inkl. förtroendevalda
äldre än 1998
Total pensionsskuld
%
21,7
9,3
13,7
21,1
6,9
27,3
100
De långfristiga lånen (inklusive kortfristig del av
långfristiga lån) förfaller till kapitaljustering enligt
följande:
mnkr
9,6
12,5
18,4
28,3
28,8
36,6
134,2
22 595 23 268 23 509
16,4
15,1
10,8
13,1
18,3
21,5
2014
2013
2012
25,6
24,7
25,3
69,5
426,9
63,2
446,1
52,6
427,6
522,0
534,0
505,5
Pensionsåtagandet redovisas fr.o.m. 1998 enligt den s.k.
blandmodellen, dels som en avsättning på balansräkningen, dels som en ansvarsförbindelse. Kommunen har beslutat att till arbetstagarna avsätta maximal individuell del.
Inarbetade förmåner 2014 utbetalas i mars 2015. Det
åtagande som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår
31 dec 2014 till 426,9 mnkr inkl. löneskatt. I åtagandet
ingår även ansvarsförbindelse för förtroendevalda. Ur
riskperspektiv kan noteras att några medel inte finns fonderade för att möta de betalningar som kommer att uppstå
när skulden ska regleras. Samtliga åtaganden för pensioner
är återlånade av kommunen, dvs. kommunen har återlånat
pengarna till sin egen verksamhet/investeringar. Utöver
skuld/avsättning enligt ovan har kommunen avsättningar
för pensioner inom räddningstjänsten med 11,1 mnkr och
borgen för pensioner inom räddningstjänsten med 7,4
mnkr.
Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa eventuella valuta- och ränterisker. Kommunen får inte
enligt gällande riktlinjer uppta lån i utländsk valuta.
Några valutarisker kan därför inte förekomma. Ränterisk kan definieras som risken att oväntade förändringar i allmänna ränteläget leder till sämre räntenetto.
Ränterisker beror främst på kapitalbindning- och
räntebindningsstruktur.
År
2015
2016
2017
2018
2019
2020Summa
2012
423,1
13. Pensionsskulden och förvaltning av
pensionsmedel
2,79 % 2,80 %
20 %
20 %
De långfristiga lånen (inklusive kortfristig del av
långfristiga lån) förfaller till räntejustering enligt följande:
År
2015
2016
2017
2018
2019
2020Summa
2013
420,1
Kommunens borgensåtagande per 31 dec 2014 uppgår till
407,3 mnkr. Per invånare blir det 22 595 (23 268) kronor.
Av kommunens borgensåtagande avser ca 99 % kommunägda företag/kommunalförbund. Risken att behöva
infria dessa åtaganden bedöms som obefintlig. Förlustansvar
omfattande 40 % av beviljade bostadslån till egnahem uppgår till 1,0 mnkr. Viss förlustrisk föreligger, men bör inte
uppgå till några större belopp. Övriga borgensåtaganden
(samlingslokal) uppgår till 3,3 mnkr. En liten förlustrisk
bedöms finnas.
50
2012
2014
407,3
%
7,1
9,3
13,7
21,1
21,5
27,3
100
Förvaltning av pensionsmedel
mnkr (inkl. löneskatt)
Avsättningar för pension enligt KAP KL inkl.
kortfristig skuld
Finansiella placeringar
2014
2013
2012
95,1
0,0
87,9
0,0
78,0
0,0
I enlighet med Rådet för Kommunal Redovisnings
(RKR) rekommendation nr 7.1 ska kommuner i för-
Samtliga lån är upptagna hos Kommuninvest.
19
valtningsberättelsen ange hur förvaltning av pensionsmedel skett. Av sammanställningen ovan framgår
att några finansiella tillgångar för att finansiera pensioner inte finns, vilket innebär att kommande kostnader måste löpande täckas av respektive års skatteintäkter. Kommunen har i tidigare bokslut öronmärkt
sammanlagt 89,0 mnkr av eget kapital för framtida
pensionsutbetalningar. I bokslut 2014 öronmärks
ytterligare 14,8 mnkr för framtida pensionsutbetalningar.
Prognos- och budgetavvikelse
(prognos från augusti)
mnkr
Nämnderna
Finansförvaltning
Budgeterat resultat
Totalt
Jämförelsestörande
post
Årets resultat
Total pensionsskuld
400
506
534
522
2012
2013
2014
-3,9
15,1
Händelser
Ränteförändring med 1 % på
låneskulden
Löneförändring med 1 % inkl. personalomkostnader, samtlig personal
Prisförändring med 1 %
Försörjningsstödsförändring med 10 %
Förändring generella statsbidrag
med 10 %
Förändrad utdebitering med 1 kr
5 heltidstjänster (24 000 kr/månad)
inkl. personalomkostnader
14. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet
Budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnad
uppgår till 4,1 mnkr eller 0,4 %. Av avvikelsen svarar
nämndernas löpande verksamhet för 6,5 mnkr. Avvikelser som ligger inom intervallet +- 1 % kan betraktas som god följsamhet.
Budgetavvikelse
mnkr
Kommunstyrelsen
Barn- och utbildningsnämnd
Kultur- och tekniknämnd
Miljö- och byggnadsnämnd
Revisionen
Socialnämnd
S:a budgetavvikelse
0
18,6
15. Känslighetsanalys, mnkr
Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal
faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt
att beskriva kommunens beroende av omvärlden är
att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de
ekonomiska konsekvenserna av olika händelser.
200
0
Utfall
6,5
6,7
5,8
19,0
Kommunen följer varje månad upp ekonomin för
respektive nämnd. Utveckling av metoder för säkrare
prognoser måste utvecklas vidare.
Total pensionsskuld, mnkr
600
Prognos
2,7
10,1
5,8
18,6
2014
5,3
7,2
2013
2,2
0,2
2012
-0,6
-11,4
-0,3
3,7
0,5
1,4
1,5
0,5
0,1
-7,2
6,5
0,1
9,5
17,2
0,0
2,9
-8,1
Förändring
1,2
16. Sammanfattande kommentarer/
identifierade problem
Redovisningens och den finansiella analysens syfte är
att identifiera problem/positiva faktorer.
1. Med ett resultat 2013 om 13,1 mnkr och ett
resultat 2014 om 15,1 mnkr fortsätter förbättringen av ekonomin.
En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk
hushållning är att kommunens nämnder klarar att
bedriva verksamheten inom tilldelade budgetramar.
Under året har de nämnder som redovisat negativa
avvikelser i prognoserna uppmanats vidta åtgärder för
att hålla budget.
20
2.
De två senaste årens överskott, har uppstått
främst med anledning av mer positiv utveckling
av skatteintäkter/generella statsbidrag sammantaget, engångsposter t.ex. återbetalning av AFApremier samt totalt sett god kostnadskontroll för
verksamheten.
3.
Soliditeten ligger på en lägre nivå än för jämförbara kommuner. Den har ökat under den senaste
5-årsperioden p.g.a. goda resultat.
6,3
3,7
2,1
16,6
33,0
2,0
4.
5.
6.
Likviditeten är på en acceptabel nivå vilket innebär liten känslighet för den löpande verksamheten och investeringarna.
Avslutande kommentar
Resultatet för år 2014 är ett överskott på 15,1 mnkr
och kommunen har de sex senaste åren kunnat redovisa ett positivt resultat.
Kommunen har borgensåtaganden, men då
dessa främst avser kommunala bolag och kommunalförbund bedöms de ej innebära någon direkt risk för belastning på kommunens ekonomi.
Budgeten för skatteintäkter och generella statsbidrag
för 2014 upprättades utifrån prognos från Sveriges
kommuner och landsting (SKL) från augusti 2013.
Enligt skatteunderlagsprognos från december 2014
som styr hur höga skatteintäkter som ska bokföras
på 2014 blir skatteintäkterna 2,5 mnkr högre än
budgeterat. Detta beror dels på att timlöneökningarna bedöms bli större, men även på att antalet arbetade timmar bedöms öka, jämfört med tidigare skatteunderlagsprognos.
De generella statsbidragen blir 3,0 mnkr högre än
budget, ökar jämfört med budget med anledning av
annat antagande om befolkning.
Några medel finns inte fonderade för den pensionsskuld som är redovisad som ansvarsförbindelse och uppgår till 426,9 mnkr inklusive löneskatt 31 december 2014.
17. God ekonomisk hushållning – finansiell
målsättning
Timrå kommun har ett finansiellt mål som innebär att
ett resultat på 0,6 % av skatteintäkter och generella
statsbidrag ska nås 2014. Det är önskvärt för kommunen att konsolidera ekonomin och återställa delar
av det egna kapitalet som förbrukades under senare
delen av 1990-talet samt under 2008. Kommunen
nådde med ett resultat på 1,6 % målet för år 2014.
Styrelser/nämnder redovisar totalt sett överskott
med 6,5 mnkr. Socialnämndens resultat är -7,2 mnkr,
varav -8,1 mnkr för äldreomsorg.
Befolkningsantalet den 31 december 2014 är 18 025
invånare. Befolkningsutvecklingen har 2014 varit
negativ. Kommunens mål är att öka befolkningen, då
vår kommun har ett utmärkt geografiskt läge med
goda kommunikationer, bra boendemiljöer, fin natur
och många andra kvaliteter som kan attrahera människor att flytta hit.
Timrå kommuns ekonomi har de senaste åren i stort
varit relaterad till kommunsektorns ekonomiska läge i
stort. Kommunen behöver ett antal år med goda
resultat för att få marginaler så att nedgångar i konjunkturer inte direkt leder till försämrad verksamhet.
Utmaningarna är att trots att skatteintäkterna ökar
måttligt samtidigt som medborgarnas behov ökar
kunna uppnå en långsiktig resultatutveckling.
Kommunens investeringsvolym har varit hög även
2014 främst p.g.a. skolinvesteringar och uppgår till
235 % av avskrivningarna. För 2015 förutses betydligt lägre investeringsnivå, då den budgeterade investeringsvolymen uppgår till 112 % av avskrivningarna. Även i flerårsplanen för 2016-2017 är investeringsnivån omkring 100 % av avskrivningarna.
21
Driftredovisning (tkr)
Driftredovisningen omfattar verksamhetens nettokostnader och motsvarar den första nivån i resultaträkningen. Här
presenteras den interna fördelningen mellan kommunens nämnder samt årets avvikelser mot budget.
Kommunstyrelse
- Kommunledningskontor
- Kollektivtrafik
- Räddningstjänst
- Näringslivskontor
- Sysselsättningsåtgärder
- Samhällsenhet
- Anslag oförutsedda behov, medfinans EU-projekt
Barn- och utbildningsnämnd
Kultur- och tekniknämnd
1)
Kultur- och tekniknämnd renhållning
Miljö- och byggnadsnämnd
Miljö- och bygg. bostadsanpassning
Revision
Socialnämnd exkl försörjningsstöd
Socialnämnd försörjningsstöd
Summa styrelse/ nämnder
Kommunalskatt
Generella statsbidrag inkl LSS utjämning
Finansnetto
Övrig finansiering
Summa finans
TOTALT
Utfall
Jan-dec
2014
Utfall Avvikelse
Jan-dec utfall 20142013 utfall 2013
Budget Avvikelse
utfallhelår
2014
budget
-37 377
-8 662
-14 983
-12 144
-11 152
-4 101
0
-35 466
-9 614
-16 863
-9 726
-9 728
-4 091
0
-1 911
952
1 880
-2 418
-1 424
-10
0
-37 146
-10 168
-16 400
-12 001
-10 281
-4 102
-3 650
-231
1 506
1 417
-143
-871
1
3 650
-394 436
-79 616
-379 108
-76 014
-15 328
-3 602
-401 644
-79 272
7 208
-344
0
-6 344
-2 811
-932
-319 698
-20 891
-913 147
751 458
188 998
-6 190
-5 996
928 270
15 123
0
-6 288
-3 885
-891
-286 362
-21 933
-859 969
724 748
166 116
-26 398
8 653
873 119
13 151
0
-56
1 074
-41
-33 336
1 042
-53 178
26 710
22 882
20 208
-14 649
55 151
1 972
0
-7 566
-3 000
-1 000
-313 433
-20 000
-919 663
749 000
186 000
-6 000
-3 537
925 463
5 800
0
1 222
189
68
-6 265
-891
6 516
2 458
2 998
-190
-2 459
2 807
9 323
1) Över-/Underskott balanseras till kommande år
22
Investeringsredovisning, kommunen (mnkr)
Investeringsredovisningen visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad investeringsbudget.
Fördelat per nämnd/styrelse.
varav Avvikelse Redovisat
komp.
budget
2013
Redovisat
Budget
2014
2014
-3,1
-2,0
-3,0
-2,1
-0,1
-2,0
-10,5
-8,8
Summa Kultur- och tekniknämnd
varav skolprojekt etapp 1 och 2
varav skolprojekt etapp 3 Mariedal
varav åtg motorvägbusspl, Terminal
varav GC-vägar
varav insats skolmiljö, Ala skola
varav konstgräsplan
-59,3
-64,0
-6,0
-41,4
-43,1
-1,1
-44,7
-11,2
-19,1
-4,0
-3,5
-4,1
-1,3
4,7
0,0
1,7
0,0
0,6
0,0
-5,9
-5,9
Summa barn- och utbildningsnämnd
varav inventarier Arenaskolan
varav inventarier Mariedalsskolan
-4,9
-5,0
-4,7
-3,0
-3,6
-4,0
0,1
0,0
0,4
Summa socialnämnd
-0,7
-1,0
0,0
0,3
-1,0
-68,0
-73,0
-8,1
5,0
-60,9
Summa kommunstyrelsen
varav utveckling industriområden
Totalt
-5,2
-0,1
Varav objekt är 2 mnkr eller mer.
Diagrammet nedan visar kommunens investeringar de senaste fem åren där det tydligt syns den satsning som gjorts
på skolinvesteringar från år 2011.
Nettoinvesteringar, mnkr
73
80
62
60
40
68
61
30
20
0
2010
2011
2012
23
2013
2014
Resultaträkning (mnkr)
Resultaträkningen visar koncernens resultat för 2014 och 2013 samt kommunens resultat 2014 och avvikelsen i förhållande till föregående år samt budget.
Not
Verksamhetens intäkter
1
Verksamhetens kostnader
2, 3
Av- och nedskrivningar
4
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
5
Generella statsbidrag och
utjämning
6
Finansiella intäkter
7
Finansiella kostnader
8
Resultat före
extraordinära poster
Extraordinära intäkter och
kostnader
Upplösen fond/skattekost
Periodens/årets resultat
9
Koncern
Resultat
Resultat
Kommun
Resultat
Resultat
Budget
2014
2013
2014
2013
2014
Avvikelse
utfallbudget
333,3
-1 185,0
-51,4
-903,1
751,5
329,4
-1 118,4
-51,7
-840,7
724,8
176,9
-1 066,4
-29,6
-919,1
751,5
198,7
-1 019,9
-30,0
-851,2
724,8
173,2
-1 067,4
-29,0
-923,2
749,0
3,7
1,0
-0,6
4,1
2,5
189,0
2,1
-20,8
166,1
2,9
-42,2
189,0
2,6
-8,9
166,1
2,9
-29,5
186,0
3,0
-9,0
3,0
-0,4
0,1
18,7
10,9
15,1
13,1
5,8
9,3
-2,3
16,4
-0,1
10,8
5,8
0,0
0,0
9,3
15,1
13,1
Resultat kommunen, mnkr
30
29,3
25
21,5
15,1
20
13,1
15
7,9
10
5
0
2010
2011
2012
24
2013
2014
Balansräkning (mnkr)
Not
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska
anläggningar
Pågående investeringar
Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillg
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd/exploaterings
fastigheter
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Uppskjuten skatt
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH
SKULDER
Panter och
ansvarsförbindelser
Summa förbindelser
Kommun
2014
2013
2014
2013
Budget
2014
10
11
12
13
901,1
5,1
109,7
28,1
1 044,0
840,8
33,8
101,7
30,6
1 006,9
481,3
0,2
32,4
31,2
545,1
420,1
23,4
27,9
33,8
505,2
410,9
60,0
40,0
24,0
534,9
14
15
16
17
5,3
82,6
0,0
56,8
144,7
5,4
90,8
30,0
55,1
181,3
5,2
64,5
0,0
53,5
123,2
5,4
74,7
30,0
50,5
160,6
6,0
85,0
43,9
134,9
1 188,7
1 188,2
668,3
665,8
669,8
18
300,5
16,4
282,8
10,8
232,6
15,1
217,4
13,1
224,5
5,8
19
20
20
80,1
3,8
30,8
114,7
73,6
2,8
26,2
102,6
69,5
63,2
63,0
32,3
101,8
29,7
92,9
30,0
93,0
21, 22
23
541,3
232,2
773,5
565,4
237,4
802,8
144,8
189,1
333,9
158,9
196,5
355,4
174,0
178,3
352,3
1 188,7
1 188,2
668,3
665,8
669,8
460,6
487,5
839,3
878,8
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH
SKULDER
Summa eget kapital
varav årets resultat
Koncern
24
25
Kassaflödesanalys (mnkr)
Not
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Utbetalningar ianspråktagna avsättningar
Justering för ej likviditetspåverkande poster
Medel från verksamheten före förändr av rörelsekapital
Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga
fordringar/placeringar
Ökning (-)/minskning (+) förråd/varulager
Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder
Kassaflöde från löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investering i materiella tillgångar
Avyttrade materiella anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Nettoförändring leasingtillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Nyupplåning
Amortering av skuld
Övrig ökning långfristig skuld
Förändring leasingskuld
Ökning långfristiga fordringar
Minskning långfristiga fordringar
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
25
26
27
28
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Livida medel vid periodens slut
26
Koncern
Kommun
2014
2013
2014
2013
16,4
-0,3
74,1
90,2
10,8
-0,3
83,3
93,8
15,1
-0,3
33,6
48,4
13,1
-0,3
56,3
69,1
38,2
0,1
-5,2
123,3
-33,5
0,4
26,0
86,7
40,2
0,2
-7,4
81,4
-23,0
0,4
0,8
47,3
-101,1
0,6
-95,4
1,1
-68,0
0,6
-69,6
11,1
-0,8
1,7
-98,8
0,3
-94,0
1,7
-65,7
0,3
-59,0
-28,8
6,0
0,0
0,0
0,0
-22,8
5,0
-25,9
9,5
0,0
0,0
0,0
-11,4
-16,8
4,1
0,0
0,0
0,0
-12,7
-17,9
9,2
0,0
0,0
0,0
-8,7
1,7
55,1
56,8
-18,7
73,8
55,1
3,0
50,5
53,5
-20,4
70,9
50,5
Budget
2014
5,8
30,0
35,8
-1,0
34,8
-73,0
-73,0
34,0
-16,0
6,0
24,0
-14,2
49,1
34,9
Noter Alla belopp i mnkr
Not 1
Verksamhetens intäkter
Försäljningsintäkter
Taxor och avgifter
Hyror och arrenden
Bidrag
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster
Jämförelsestörande intäkter
Återbetalade AFA premier
Reavinst fast förs m.m.
Summa verksamhetens intäkter
Not 2
Verksamhetens kostnader
Löner och sociala avgifter/pensioner
Köp av huvudverksamhet
Lokal och markhyror
Lämnade bidrag
Köp av material, övriga tjänster och övriga kostnader
Bolagsskatt
Jämförelsestörande kostnader
Summa verksamhetens kostnader
Sammanställd redovisning
2014
2013
25,9
16,6
71,1
60,0
127,3
119,6
93,4
102,3
15,3
15,1
Kommunen
2014
15,6
31,6
20,7
93,4
15,3
2013
16,4
30,4
21,5
93,0
15,0
0,3
176,9
15,8
6,6
198,7
Kommunen
2014
-663,1
-135,9
-40,9
-55,1
-171,4
2013
-635,1
-131,2
-41,9
-57,2
-154,5
-1 066,4
-1 019,9
15,8
0,3
333,3
329,4
Sammanställd redovisning
2014
2013
-676,6
-660,0
-148,4
-141,9
-41,8
-8,9
-55,1
-57,2
-263,1
-249,3
-1,1
-1 185,0
-1 118,4
Not 3
Leasingkostnader
Tillgångar som innehas via operationella leasing-/hyresavtal
Avtalade minimileasingavgifter att betalas
Inom 1 år
1-5 år
> 5 år
Not 4
Av- och nedskrivningar
Kommunen
Mark, bygg o
Maskiner o
tekn anläggningar Inventarier
Totalt
2,2
1,3
Sammanställd redovisning
2014
2013
-39,7
-39,1
-11,0
-10,3
Avskrivningar fastigheter/anläggningar
Avskrivningar maskiner/inventarier
Jämförelsestörande poster
Nedskrivningar av anläggningstillgång
-0,7
-2,3
Summa avskrivningar
-51,4
-51,7
För uppgift om avskrivningstider se avsnittet redovisningsprinciper.
Nedskrivningar avser dels nedskrivning av utredning Mariedalsskolan(0,5 mnkr) , dels nedskrivning av
förstudie Industriväg Torsboda(0,2 mnkr)
2,2
1,3
0,0
Kommunen
2014
-24,1
-4,8
2013
-23,0
-4,7
-0,7
-29,6
-2,3
-30,0
Not 5
Skatteintäkter
Sammanställd redovisning
Kommunen
2014
2013
2014
2013
Preliminära skatteintäkter
753,3
728,7
753,3
728,7
Preliminär slutavräkning innevarande år
0,1
-3,7
0,1
-3,7
Slutavräkningsdifferens föregående år
-1,9
-0,2
-1,9
-0,2
Summa skatteintäkter
751,5
724,8
751,5
724,8
Prel. slutavräkning på skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos. Prel. slutavräkning för år 2014 = 7 kr per/invånare. Slutavräkning
för år 2013 innebär 353 kr per invånare jämfört med prognos på 244 kr. Mellanskillnaden, 109 kr per invånare resultatredovisas i 2014 års bokslut.
Not 6
Generella statsbidrag och utjämning
Inkomstutjämningsbidrag
Kostnadsutjämningsavgift
Kostnadsutjämningsbidrag
Strukturbidrag
Regleringsbidrag
Avgift LSS-utjämning
Kommunal fastighetsavgift
Summa generella statsbidrag och utjämning
Sammanställd redovisning
2014
2013
159,0
155,5
-18,1
7,2
1,9
6,7
4,2
8,2
-13,3
-16,2
30,0
30,0
189,0
166,1
27
Kommunen
2014
159,0
7,2
1,9
4,2
-13,3
30,0
189,0
2013
155,5
-18,1
6,7
8,2
-16,2
30,0
166,1
Not 7
Finansiella intäkter
Räntor utlämnade lån
Utdelning dotterbolag
Räntor likvida medel
Övriga finansiella intäkter
Summa finansiella intäkter
Not 8
Finansiella kostnader
Räntor långfristiga lån
Ränta på pensionsavsättningar
Övriga finansiella kostnader
Jämförelsestörande kostnader
Nedskrivning finansiell fordran
Sänkt diskonteringsränta pensioner
Summa finansiella kostnader
Not 9
Årets resultat
Skattefinansierad verksamhet
Koncernbolag
Summa
Not 10
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Redovisat värde vid årets början
Årets investeringar och pågående nyanläggningar
Omb pågående nyanläggningar
Värde av avyttringar/utrangeringar
Utgående balans
IB ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar/nedskrivningar
UB ackumulerade avskrivningar
Redovisat värde vid årets slut
Specifikation bokfört värde
Mark
Verksamhetsfastigheter
Fastigheter för affärsverksamhet
Publika fastigheter
Fastigheter för annan verksamhet
Summa
I verksamhetsfast ingår leasingobjekt med följande belopp
Leasingavtal
Anskaffningsvärde vid årets slut
Årets avskrivningar
Ack avskrivningar vid årets slut
Bokfört värde
Nuvärde av framtida minimileaseavgifter
Sammanställd redovisning
2014
2013
0,7
1,1
1,0
0,4
2,1
1,4
0,4
2,9
0,5
1,4
2,6
Sammanställd redovisning
2014
2013
-15,9
-17,2
-0,8
-0,8
-0,2
-0,7
Kommunen
2014
-4,2
-0,8
-3,9
Ingående balans
Årets investering
Ombokat till anläggningstillgångar
Utgående balans
2013
1,1
0,0
0,6
1,2
2,9
2013
-4,6
-0,8
-0,6
-17,8
-5,7
-42,2
-3,9
-8,9
-17,8
-5,7
-29,5
Sammanställd redovisning
2014
2013
15,1
13,1
1,3
-2,3
16,4
10,8
Kommunen
2014
15,1
2013
13,1
15,1
13,1
Sammanställd redovisning
2014
2013
1 694,6
1 598,4
69,2
70,8
32,1
26,5
-0,6
-1,1
1 795,3
1 694,6
-853,8
-812,4
-40,4
-41,4
-894,2
-853,8
901,1
840,8
Kommunen
2014
964,9
63,6
23,0
-0,6
1 050,9
-544,8
-24,7
-569,5
481,4
2013
879,7
61,4
24,8
-1,0
964,9
-519,5
-25,3
-544,8
420,1
17,5
622,0
81,1
117,7
2,5
840,8
4,6
335,6
17,6
121,3
2,3
481,4
4,2
282,6
13,1
117,7
2,5
420,1
Sammanställd redovisning
2014
2013
10,4
10,4
0,6
1,0
3,5
2,9
7,5
7,5
Kommunen
2014
10,4
0,6
3,5
6,9
2013
10,4
1,0
2,9
7,5
-20,8
17,9
664,1
95,5
121,3
2,3
901,1
Inom 1 år
Mellan 1- 5 år
Senare än 5 år
Nuvärde totala minimileaseavgifter
Not 11
Pågående investeringar
Kommunen
2014
0,7
1,6
1,6
1,6
1,6
1,6
1,6
1,6
3,2
3,2
1,6
3,2
Sammanställd redovisning
2014
2013
33,9
53,4
44,9
35,9
-73,7
-55,5
5,1
33,9
Kommunen
2014
23,4
41,4
-64,6
0,2
2013
50,6
19,3
-46,5
23,4
28
Not 12
Maskiner och inventarier
Sammanställd redovisning
2014
2013
220,5
211,0
19,0
9,5
Redovisat värde vid årets början
Årets investeringar
Värde av avyttringar/utrangeringar
Utgående balans
IB ackum avskrivningar
Årets avskrivningar/nedskrivningar
UB ackumulerade avskrivningar
Redovisat värde vid årets slut
Specifikation bokfört värde
Maskiner
Inventarier
Transportmedel
Speciella inventarier
Summa
I maskiner ingår leasingobjekt med följande belopp
Leasingavtal
Anskaffningsvärde vid årets slut
Årets avskrivningar
Ack avskrivningar vid årets slut
Bokfört värde
Nuvärde av framtida minimileaseavgifter
Aktier
varav i dotterbolag
Andelar
Långfristiga fordringar
varav i dotterbolag
Bostadsrätter
Summa
Specifikation av aktier/andelar koncern
AB Timråbo
Timrå Vatten AB
Midlanda Centrum AB
Wifsta Water AB
Medelpads räddningstjänstförbund
Midlanda Fastigheter AB
MittSverige Vatten AB
Midlanda Flygplats AB
Summa aktier/andelar koncern
Specifikation av aktier/andelar övriga
E.on Värme Timrå AB
Swedbank
Kommentusgruppen AB
Andelskapital Kommuninvest ek förening
SABO Byggnadsför + Husbyggnadsvaror
Summa aktier/andelar övriga
Ägarandel
100 %
100 %
100 %
100 %
2013
77,9
8,2
239,5
-118,8
-11,0
-129,8
109,7
220,5
-108,5
-10,3
-118,8
101,7
95,4
-58,2
-4,8
-63,0
32,4
86,1
-53,5
-4,7
-58,2
27,9
4,4
24,7
4,3
76,3
109,7
1,5
22,0
9,4
68,8
101,7
2,3
22,8
4,3
3,0
32,4
0,2
19,2
5,2
3,3
27,9
Sammanställd redovisning
2014
2013
0,8
0,8
0,1
0,1
0,2
0,1
0,6
0,7
Kommunen
2014
0,8
0,1
0,2
0,6
2013
0,8
0,1
0,1
0,7
Inom 1 år
Mellan 1- 5 år
Senare än 5 år
Nuvärde totala minimileaseavgifter
Not 13
Finansiella anläggningstillgångar
Kommunen
2014
86,1
9,3
0,2
0,6
0,2
0,6
0,2
0,4
0,2
0,6
0,8
0,8
0,6
0,8
Sammanställd redovisning
2014
2013
1,2
1,2
2013
9,4
9,1
3,4
20,2
1,0
25,1
1,0
27,6
Kommunen
2014
9,4
9,1
3,4
17,7
0,8
28,1
0,8
30,6
0,8
31,3
0,8
33,8
6 000
997
1 110
200
2 439
800
6 000
997
1 110
200
2 439
800
11 546
11 546
272
0
3
959
272
12
3
959
1 234
1 246
Bokfört värde (tkr)
16 %
18 %
16 %
9%
-
29
900
16
916
900
16
916
272
0
3
959
90
1 324
272
12
3
959
90
1 336
Sammanställd redovisning
2014
2013
Kommunen
2014
2013
5 905
7 896
7 271
751
475
-6 000
16 298
7 332
7 879
701
376
-2 000
14 288
5 905
7 896
7 271
751
475
-6 000
16 298
0
3 400
534
3 400
10 782
534
3 400
7 281
28
11 243
3 400
3 934
774
774
774
774
28 084
30 567
31 242
33 798
Sammanställd redovisning
2014
2013
5,2
5,3
Kommunen
2014
5,0
2013
5,3
0,1
5,4
0,1
5,1
0,1
5,4
Sammanställd redovisning
2014
2013
11,2
7,0
45,9
50,8
25,5
33,0
82,6
90,8
Kommunen
2014
5,2
31,8
27,5
64,5
2013
6,2
42,9
25,6
74,7
Sammanställd redovisning
2014
2013
30,0
0,0
30,0
Kommunen
2014
0,0
2013
30,0
30,0
Sammanställd redovisning
2014
2013
Kassa, plusgiro, bank
4,3
5,9
Koncernkonto i Swedbank kommun
34,5
39,7
Koncernkonto i Swedbank övriga
18,0
9,5
Summa
56,8
55,1
Kommunen har en checkkredit på 25 mnkr som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället
Kommunen
2014
1,0
34,5
18,0
53,5
2013
1,3
39,7
9,5
50,5
forts not 13
Långfristiga fordringar
Utlämnade lån
Utlämnade lån Timrå IK
Utlämnade lån Söråkers IF
Bergeforsens Kraft
Utlämnade lån Ljustorps IF
Utlämnade lån Ljustorps Bygdegårdsförening
Avgår: Kortfristig del
Summa utlämnade lån
7 332
7 879
701
376
-2 000
14 288
Övriga långfristiga fordringar
Kollektivtrafikmyndigheten Västernorrland
Kommuninvest ekonomisk förening
Pensionsåtagande Sundsvalls kommun, Ånge kommun
Fordran skatteverket
Summa övriga långfristiga fordringar
0
3 400
7 382
Bostadsrätter
Summa
Not 14
Förråd/exploaterings fastigheter
Exploateringsfastigheter
varav omklassificering omsätt/anläggningstillg
Anslutningsavg
Summa
Not 15
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Div kortfristiga fordringar
Förutbet kost/Upplup intäkt
Summa
Not 16
Kortfristiga placeringar
Specialinlåning Swedbank
Summa
0,1
5,3
Not 17
Kassa och bank
Koncernkontotillgodohavanden, brutto
AB Timråbo
Timrå Vatten AB
Wifsta Water AB, Midlanda Centrum AB
Summa
2014
15,6
1,2
1,2
18,0
30
2013
11,2
-2,9
1,2
9,5
Not 18
Eget kapital
Sammanställd redovisning
2014
2013
282,8
271,4
Kommunen
2014
217,4
89,0
2013
204,3
76,8
15,1
14,8
13,1
12,2
232,5
217,4
Kommunen
2014
63,2
-2,4
6,9
0,7
-0,1
1,2
69,5
2013
52,6
-1,9
4,4
1,2
5,7
1,2
63,2
5,3
49,9
2,7
1,1
0,2
59,2
14,4
73,6
0,8
46,0
7,9
0,7
0,5
55,9
13,6
69,5
0,0
41,5
8,4
0,8
0,2
50,9
12,3
63,2
Sammanställd redovisning
2014
2013
Kommunen
2014
2013
10,7
0,4
8,8
1,9
11,1
10,7
Ingående balans
varav öronmärkt för framtida pensioner
Justering
1,3
0,6
Årets resultat
varav öronmärkt för framtida pensioner
Årets resultat
16,4
10,8
Summa
300,5
282,8
Varav obeskattade reserver, redovisade som eget kapital
0,0
3,2
De obeskattade reserverna avser konsoliderade koncernbolag. De redovisas till 78 % som eget kapital i
kommunens koncernredovisning. Uppskjuten skatt uppgår till 22 % och redovisas som avsättning.
Not 19
Avsättningar för pensioner
Ingående balans
Pensionsutbetalningar
Nyintjänad pension
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
Övrig post
Förändring av löneskatt
Utgående balans
Sammanställd redovisning
2014
2013
73,6
61,4
-2,8
-2,1
7,6
5,0
0,8
1,4
-0,3
6,3
1,2
1,6
80,1
73,6
Specifikation - Avsatt till pensioner
Särskild avtals-/ålderspension
Förmånsbestämd/kompletterande ålderspension
Ålderspension
Pension till efterlevande
Övrig pension
Summa pensioner
Löneskatt
Summa avsatt till pensioner
Aktualiseringsgrad (kommunen) uppgick till 91 % (88,0 % år 2013).
Not 20
Övriga avsättningar
Avsatt pensioner Medelpads räddningstjänstförbund
Ingående balans
Nya avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Outnyttjade belopp som återförts
Förändring nuvärde
Utgående balans
Avsatt återställande deponier
Ingående balans
Nya avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Outnyttjade belopp som återförts
Förändring nuvärde
Utgående balans
Avsatt tvist träd, försäkringsersättningar
Ingående balans
Nya avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Outnyttjade belopp som återförts
Förändring nuvärde
Utgående balans
5,9
54,2
3,0
0,9
0,5
64,5
15,6
80,1
16,9
17,1
16,9
17,1
-0,2
-0,2
-0,2
-0,2
16,7
16,9
16,7
16,9
0,3
0,3
-0,1
-0,2
-0,1
-0,2
0,0
0,0
0,2
0,2
31
forts not 20
Sammanställd redovisning
2014
2013
Kommunen
2014
Sammanställd redovisning
2014
2013
9,5
9,2
1,9
0,3
11,4
9,5
2,8
2,7
0,3
0,1
3,1
2,8
12,4
3,2
4,3
9,4
-0,5
-0,2
16,2
12,4
Kommunen
2014
0,1
-0,1
0,0
2,8
0,3
3,1
12,4
4,3
-0,5
16,2
0,3
2013
Avsatt underskottstäckning S-vall/Timrå Airport
Ingående balans
2,0
Nya avsättningar
2,5
2,0
Ianspråktagna avsättningar
Outnyttjade belopp som återförts
Förändring nuvärde
Utgående balans
4,5
0,0
4,5
2,0
Avsatt tvist interkommunala ersättningar
Ingående balans
0,1
0,1
Nya avsättningar
0,1
0,1
Ianspråktagna avsättningar
-0,1
-0,1
Outnyttjade belopp som återförts
Förändring nuvärde
Utgående balans
0,0
0,1
0,0
0,1
Avsatt uppskjuten skatt
Ingående balans
2,8
4,4
Nya avsättningar
1,0
Ianspråktagna avsättningar
-1,6
Outnyttjade belopp som återförts
Förändring nuvärde
Utgående balans
3,8
2,8
Avs pens M-pads räddtjänstförbund (Övr medlems andel)
Ingående balans
9,2
7,4
Nya avsättningar
0,2
1,8
Ianspråktagna avsättningar
Outnyttjade belopp som återförts
Förändring nuvärde
Utgående balans
9,4
9,2
Summa övriga avsättningar
34,6
29,0
32,3
29,7
Övrig avsättning avser pensioner räddningstjänstpersonal, beloppet vad gäller pensioner räddningstjänstpersonal är beräknat av KPA .
Något utflöde förutses ej de kommande åren. Avsättning för återställande deponi gäller nedlagda deponier, påbörjat 2012 som beräknas pågå
minst 10 år samt slamlagun i drift. Både belopp och tidpunkt för större utflöde är osäkert, ansvarsförhållanden är ej klarlagda.
Timrå kommun har 2014-11-24, § 200, tecknat en kapitaltäckningsgaranti för Midlanda Fastigheter AB vilken är kopplad till avsatt belopp.
Uppskjuten skatt avser AB Timråbo
Not 21
Långfristiga skulder, lån
Sammanställd redovisning
Kommunen
2014
2013
2014
2013
Ingående låneskuld
548,5
579,5
151,0
169,0
Nyupplåning under året
5,0
Årets amorteringar
-28,8
-26,0
-16,8
-18,0
Omklassificering kort/lång skuld
-10,0
Delsumma
519,7
548,5
134,2
151,0
Varav kort del av lång skuld
-16,0
-16,0
-16,0
-16,0
Summa
503,7
532,5
118,2
135,0
Räntebindningstider
0-12 månader
132,1
186,9
29,1
48,4
1-3 år
236,6
193,9
30,9
25,9
3-5 år
94,4
100,8
37,6
44,8
5 år och mer
56,6
66,9
36,6
31,9
Summa
519,7
548,5
134,2
151,0
Not 22
Långfristiga skulder, övrigt
Ingående balans anslutningsavgifter
Årets förändring
Utgående balans
Ingående balans renhållning
Årets förändring
Utgående balans
Ingående balans investeringsbidrag
Årets investeringsbidrag
Intäktsfört under året
Utgående balans
Ingående balans övrig långfr skuld
Omföring kortfr skuld Wifsta Water
Årets förändring
Utgående balans
0,0
Ingående balans finansiella leasingavtal
8,2
Årets förändring
-1,3
Utgående balans
6,9
Summa
37,6
Förutbetalda intäkter som regleras över flera år
Investeringsbidrag
15,4
återstående antal år (snitt)
24
Anslutningsavgifter
11,4
återstående antal år (snitt)
20
Summa förutbetalda intäkter
26,8
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter periodiseras linjärt under samma nyttjandetid
som
32
2013
0,1
0
0,1
2,7
0,1
2,8
3,2
9,4
-0,2
12,4
0,3
0,0
8,5
-0,3
8,2
32,9
0,3
8,2
-1,3
6,9
26,5
12,4
15,4
25
24
9,5
0,1
20
20
21,9
15,5
motsvarande tillgång har
0,3
8,5
-0,3
8,2
23,8
12,4
25
0,1
20
12,5
Not 23
Kortfristiga skulder
Sammanställd redovisning
2013
2014
Skulder inom koncernkontot
Leverantörsskulder
Personalens skatter och avgifter
varav semesterlöneskuld
Upplupna kostnader
varav upplupna pensioner inklusive löneskatt
Förutbetalda intäkter
Övriga kortfristiga skulder
Summa
62,0
43,6
32,1
59,1
25,8
25,3
42,2
232,2
Not 24
Panter och ansvarsförbindelser
77,4
57,7
36,1
43,8
25,3
25,4
33,1
237,4
Sammanställd redovisning
2013
2014
Fastighetsinteckningar
24,2
24,2
343,6
359,0
Pensionsförpliktelser, ej upptagna bland skulder eller avsättningar
83,3
87,1
Löneskatt på pensionsförpliktelser
Borgen Timråbo
Borgen TimråVatten
Borgen, pensioner Medelpads räddningstjänstförbund
4,6
Övrig borgen och förlustansvar egna hem
4,4
Operationella leasingavtal *
5,0
5,0
0,1
7,6
Medfinansiering EU-proj m.fl.
487,5
Summa
460,6
Specifikation förpliktelser anställda
Ingående ansvarsförbindelse
Aktualisering
Ränteuppräkning
Basbeloppsuppräkning
Ändring försäkringstekniska grunder
Övrig post
Årets utbetalningar
Summa pensionsförpliktelser
Löneskatt
Utgående ansvarsförbindelse
Kommunen
2014
18,0
48,1
43,0
31,9
33,0
25,6
16,5
30,5
189,1
2013
9,5
65,4
55,1
34,1
30,3
24,7
16,0
20,2
196,5
Kommunen
2014
2013
343,6
83,3
324,0
71,5
7,4
4,4
5,0
0,1
839,3
359,0
87,1
336,0
71,5
8,0
4,6
5,0
7,6
878,8
2014
352,4
-0,3
3,3
0,3
2013
338,5
-7,1
3,8
6,6
26,9
-0,2
-16,1
352,4
85,5
437,9
-2,9
-15,8
337,0
81,8
418,8
Kommunen
2014
Antal förtroendevalda med rätt till visstidspension
3
6,5
Intjänad visstidspension och livränta
1,6
Särskild löneskatt, intjänad visstidspension
Summa
8,1
Förtroendevalda med mer än 40 % sysselsättningsgrad har visstidsbegränsade arvodesvillkor med visstidspension.
Pensionen regleras i PBF antaget av kommunfullmäktige 2003-09-29 § 72, att gälla fr o m 2003-10-15. Antalet förtroendevalda
med dessa arvodesvillkor uppgick 2014-12-31 till 3.
Ansvarsförbindelse intjänad visstidspension
2013
3
6,5
1,6
8,1
* Specifikation operationella ej uppsägningsbara hyres- och lesingavtal > 3 år
Minimileaseavgifter (mnkr)
med förfall inom 1 år
med förfall inom 1-5 år
med förfall senare än 5 år
2014
2013
1,7
0,4
0,0
3,3
1,7
0,0
Specifikation över medfinansiering EU proj m.fl. belopp i kr
Tillväxtprojektet
Kompetenskontrakt
Muddring Söråkers hamn
Gång- och cykeltunnel Bergeforsen
Nya ostkustbanan
Hållbar framtid i Västernorrland
Big Green Data
Summa medfinansiering
2014
2013
7 888
15 000
5 000 000
2 500 000
37 000
60 000
20 000
85 000
105 000
33
7 619 888
Koncernens lån från Kommuninvest (mnkr)
2014
2013
Kommunen
134,2
151,0
AB Timråbo
279,0
259,0
Timrå Vatten AB
71,5
71,5
Summa
484,7
481,5
Timrå kommun har i januari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner/landsting som 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande
borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av
ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret
förderlas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive kommun lånar av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten
av Timrå kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala
förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 299 720 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick
till 0,23897 % eller 714 665 394 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 0,23919 % eller 695 400 430 kronor.
Not 25
Utbetalning ianspråktagna avsättningar
Deponi
Trädallé
Summa
Not 26
Justering för ej likviditetspåverkande poster
Av- och nedskrivningar inkl nedskrivning finansiell fordran
Avsatt till pensioner
Övriga avsättningar
Realisationsvinster/förluster
Övriga ej likviditetspåverkande poster
Summa
Not 27
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Diverse markobjekt
Diverse anläggningar
Summa
Not 28
Ökning övrig långfristig skuld
Förutbetalda anslutningsavgifter
Förutbetalda investeringsbidrag
Skuldförändring renhållningskollektiv
Summa
Sammanställd redovisning
2014
2013
-0,3
-0,2
-0,1
-0,3
-0,3
Kommunen
2014
-0,3
Sammanställd redovisning
2014
2013
55,3
69,5
14,0
10,6
0,4
0,0
-6,6
4,4
9,8
74,1
83,3
Kommunen
2014
33,5
6,3
0,4
Sammanställd redovisning
2014
2013
0,6
0,5
0,6
0,6
1,1
Kommunen
2014
0,6
0,6
2013
0,5
10,6
11,1
Sammanställd redovisning
2014
2013
1,9
0,3
3,8
9,1
0,3
0,1
6,0
9,5
Kommunen
2014
2013
3,8
0,3
4,1
9,2
0,1
9,3
34
-0,3
-6,6
33,6
2013
-0,2
-0,1
-0,3
2013
47,8
10,6
4,2
-6,6
0,3
56,3
Sammanställd redovisning
Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunens årsredovisning innehålla en resultat- och balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens
resultat- och balansräkning och resultat- och balansräkningarna för de övriga juridiska personer i vilka
kommunen har ett väsentligt inflytande. Kommunkoncernen omfattar Timrå kommun med dess nämnder
samt företag/kommunförbund som kommunen på
grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller betydande inflytande över. Bestämmande inflytande uppnås
vid mer än 50 % röstinnehav i företagets beslutande
organ. Ett sådant företag kallas dotterföretag. Betydande
inflytande uppnås vid mer än 20 % och upp till 50 %
röstinnehav i företagets beslutande organ. Ett sådant
innehav kallas intresseföretag.
hetens kostnader är störst och uppgick till ca 677 mnkr
eller 57 %.
Under året har det skett en del försäljning mellan kommunen och de kommunala bolagen. Kommunen har
köpt för totalt 39,8 mnkr av de kommunala bolagen/kommunförbundet och sålt för 2,0 mnkr. AB Timråbo har fått in totalt 33,3 mnkr från kommunen, i stort
sett hela beloppet består av hyresintäkter.
Finansnetto
Finansnettot uppgår till -18,7 mnkr, en förbättring med
20,6 mnkr sedan 2013 (-39,3 mnkr). Förbättringen beror
främst på att 2014 ej belastas av jämförelsestörande
kostnader som effekten av sänkt diskonteringsränta för
pensioner eller nedskrivning av finansiell anläggningstillgång. Nyupplåning har ej skett i budgeterad takt vilket
dämpat kostnaderna.
I Timrå kommuns sammanställda redovisning ingår AB
Timråbo, Timrå Vatten AB, Midlanda Centrum AB,
Wifsta Water AB, som till 100 % ägs av kommunen,
samt Medelpads räddningstjänstförbund, där kommunens andel 2014 uppgick till 14,48 % (föregående år
14,84 %). Midlanda Fastigheter AB och Midlanda Flygplats AB där kommunen innehar 16 % samt räddningstjänstförbundet medräknas p.g.a. ett betydande inflytande oaktat andelstal.
Finansiell ställning
Den sammanlagda redovisningens tillgångar har ökat
jämfört med 2013, främst beroende på kommunens
höga investeringsnivå. Koncernens bruttoinvesteringar
uppgick till något över 101 mnkr.
Den sammanställda redovisningens likvida medel (inklusive kortfristig placering) har minskat med 28,3 mnkr
och uppgick till knappt 57 mnkr på balansdagen. Den
främsta förklaringen är hög investeringsnivå i kombination med mindre upplåning för kommunens del som
reducerat kommunens likvida medel.
Kommunen har även inflytande i fler företag m fl. juridiska personer. Omfattningen och väsentlighetsprincipen har varit vägledande vid bedömningen att följande
organisationer inte ska räknas med i den sammanställda
redovisningen:
- Samordningsförbundet Härnösand-Timrå (ca 30 %)
- E.ON Värme Timrå (9 %)
Långfristiga lån
Den långfristiga låneskulden har minskat med ca 29
mnkr under 2014. Minskningen beror framförallt på att
kommunen ej har lånat oaktat hög investeringsnivå.
Resultat
mnkr
Årets resultat
Årets res i förh. till
skatteintäkter o generella statsbidrag
2014
16,4
1,7 %
2013
10,8
1,2 %
2012
18,3
Soliditet, %
Soliditet exklusive
ansvarsförbindelse
2,1 %
2014
25
2013
24
2012
23
Soliditeten uppgår till 25 %, dvs. en förbättring med 1 %
sen föregående år. Soliditeten är låg i förhållande till
snittet för kommunkoncerner som uppgår till omkring
35 %.
Resultatet för den sammanställda redovisningen uppgår
till 16,4 (10,8) mnkr. Av den sammanställda redovisningens omsättning svarar Timrå kommun för omkring
85 %. Under året har varken ägartillskott eller koncernbidrag lämnats. I utdelning har kommunen erhållit
knappt 0,03 mnkr från bolagen.
Analys
Resultat för koncernen är 16,4 (10,8) mnkr som får
anses som gott. Företagens/kommunalförbundets andel
har varit bättre än budgeterat för 2014. Förändringen av
resultatet jämfört med 2013 beror på mest på resultatet
för Timrå kommun. Främsta anledningen till förbättringen för Timrå kommun är att resultatet bara något
belastas av jämförelsestörande kostnader vilka var högre
för 2013.
Intäkter och kostnader
Den sammanlagda redovisningens intäkter uppgick
under 2014 till 333,3 mnkr, en ökning med 3,9 mnkr
jämfört med föregående år. Kostnaderna uppgick till
1 185,0 mnkr, en ökning med 66,6 mnkr jämfört med
föregående år. Personalkostnadernas andel av verksam-
35
Ekonomiska engagemang mellan kommunens koncernföretag
Bidrag, tillskott, utdelningar, mnkr
Ägd andel, %
Timrå Kommun
AB Timråbo
Timrå Vatten AB
Räddningstjänstförbund
Wifsta Water AB
Midlanda Centrum AB
Midlanda Fastigheter AB
Koncernbidrag
Givna Mottagna
Aktieägartillskott
Givna Mottagna
Utdelningar
Givna Mottagna
100
100
14,5
100
100
16
Intäkter, kostnader, fordringar och skulder, mnkr
Försäljning
Köpare
Säljare
Timrå Kommun
39,8
2,1
AB Timråbo
7,2
33,3
Timrå Vatten AB
0,5
10,1
Räddningstjänstförbund
0,3
2,2
Wifsta Water AB
Midlanda Centrum AB
Midlanda Fastigheter AB
0,3
0,6
Givare
Lån
Mottagare
Givare
425,5
Borgen
Mottagare
336,0
81,5
7,4
Nedan lämnas en översikt över kommunens samlade verksamhet.
Kommunens samlade verksamhet
Kommunkoncern
Kommunens nämnder
och styrelse
Kommunala uppdragsföretag
Kommunens koncernföretag med betydande
inflytande
AB Timråbo
Timrå Vatten AB
Medelpads räddningstjänstförbund
Wifsta Water AB
Midlanda Centrum AB
Midlanda Fastigheter
AB
Midlanda Flygplats AB
Samägda företag utan
betydande inflytande
Kommunala entreprenader
Samordningsförbundet
Härnösand/Timrå 30 %
Tirab – renhållning
E-on Värme Timrå 9 %
Sundsvall-Timrå sotningsdistrikt – sotning
Olika kooperativ –
förskoleverksamhet
Assistansbolaget i Sverige AB, Rik Assistans
AB, Rehabassistans i
Sverige AB –
med flera
Assistans enligt LSS,
B L Sjöströms Åkeri,
Taxi Sundsvall, X-läns
Taxiservice AB - skolskjutsar
Kommunala uppdragsföretag
Kommunal uppdragsföretag är dels företag där kommunens ägarandel är låg (huvudregel < 20 %) och dels företag där
verksamheten bedrivs på entreprenad.
Kommunala entreprenader
För att en kommunal entreprenad ska anses föreligga förutsätts att:
- det finns ett avtal mellan kommunen och producenten
- kommunen har ett huvudansvar att tjänsten erbjuds kommunmedborgarna
- verksamheten annars skulle drivits i egen regi
36
Verksamhetsberättelser från styrelser, nämnder
och bolag/kommunalförbund 2014
Bolagsredovisning 2014
Ordförande: Per-Arne Olsson
AB Timråbo
VD: Lotta Björklund
Bolagets uppdrag
Ekonomi
AB Timråbo äger och förvaltar 1 811 lägenheter och
har 22 anställda. Bolagets vision är att tillhandahålla
hyresrätter med god service till allmän nytta. Genom att
ge alla som vill bo och verka i Timrå möjlighet till ett
tryggt boende i olika skeden i livet bidrar Timråbo till
kommunens övergripande vision om god livskvalitet
och god livsmiljö.
Resultaträkning (tkr)
Resultaträkning i sammandrag för de två senaste åren.
Intäkter
Kostnader
Rörelseresultat
Finansnetto
Resultat efter finansiella
poster
Bokslutsdispositioner/skatt
Årets resultat
Investeringar
Årets händelser
* Kommunen sa upp 14 lägenheter på Timrågården.
Dessa har renoverats och hyrs ut som Plus lägenheter.
* En stor kundundersökning gjordes under året. Timråbos helnöjda kunder fortsätter att öka till 47 enheter
(mot 44 i 2012 års mätning). Vi har också fler nöjda
kunder än Sverige snittet.
* Underhåll har gjort för 17 mnkr (20 mnkr) med bland
annat fasader, tak, byte av vitvaror samt energioptimeringsprojekt.
* En ny, mer modern och lättanvänd logga har tagits
fram för bolaget.
2014
2013
134 897
121 287
13 610
10 387
3 223
131 897
120 538
11 359
10 927
432
-1 598
1 625
12 602
2 393
2 825
10 430
Analys
Hyresintäkterna ökade med 2,3 % till 135 (132) mnkr
vilket var bättre än budget. Fastighetskostnaderna uppgick till 115 (114) mnkr. Finansnettot blev 10,4 (10,9)
mnkr vilket var något sämre än budget.
Investeringar
Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar
uppgick under året till 12,6 (10,4) mnkr. Fastigheten
Vivsta 30:1, Högbo, renoverades för 7,5 mnkr. Övrig
investering var bland annat balkongbyte i Tallnäs samt
diverse mindre projekt, t.ex. passersystem.
Mål och måluppfyllelse
* Enligt ägardirektivet skall vakanserna 2014-12-31
helst inte överstiga 1,5 %. Timråbo hade den 31 december 1,4 % vakanta lägenheter. Även på lokalsidan
ser uthyrningen bra ut.
* Soliditeten skall enligt ägardirektivet ligga på 15,5 %.
Under året har en amortering gjort som medfört att
soliditeten i slutet av året var 16,3 % mot fjolårets
15,5 %.
* AB Timråbo har tillsammans med ägaren ett mål om
att sänka energiförbrukningen med 20 % från 2012 och
utgången av 2020. Timråbo jobbar aktivt med flera
projekt och utbildning inom området hade vid 2014 års
utgång sänkt fjärrvärmen och elförbrukningen med
2,1 % mot jämförelseåret 2012.
Nyckeltal
Bolagets nettoskuldsättning, räntebärande skulder med
avdrag för likvida medel, uppgick 2014-12-31 till 308
(324) mnkr. Nettoskuldsättningen motsvarar en belåningsgrad på 76 %. (79 %) de likvida medlen uppgick
vid årsskiftet till 16 (12) mnkr, Balanslikviditeten (förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga
skulder) uppgick vid årets slut till 54 % (64 %).
37
Översikt nyckeltal
Soliditet, %
Eget kapital, mnkr
Låneskuld, mnkr
Nettoskuldsättning, mnkr
Balanslikviditet, %
Avkastning på justerat eget
kapital, %
Genomsnittlig låneränta, %
Totalt antal lägenheter
Antal lediga lägenheter
Vakansgrad lägenheter, %
Totalt antal m2 lokaler
Vakansgrad lokaler, %
2014
16,3
67,1
324
308
54
4,6
2,8
1 779
26
1,4
21 507
1,7
* Mycket tid och resurser kommer under året att läggas
på arbetet med att sänka bolagets förbrukningar vad
avser fjärrvärme, el samt vatten. Här finns stora vinster
såväl ekonomiskt som miljömässigt att jobba för. För
att nå det högt uppsatta målet till 2020 måste vi börja se
tydliga minskningar i förbrukningarna.
2013
15,5
66,6
336
324
64
0,7
* Bolaget byter Internet- och delvis kabel-tv-leverantör.
Timråbos kunder kommer att erbjudas ett öppet modernt fibernät med stora valmöjligheter. 1 MB kommer
att kunna nyttjas gratis av de boende. En del fastigheter
som tidigare inte anslutits kommer att få internet under
2015.
3,2
1 779
18
1,0
21 507
2,2
Bolaget fortsätter även att utveckla serviceorder och
besiktningar via mobiltelefoner och surfplattor.
När det gäller leverantörsfakturor kommer vi att under
året att fortsätta med införa EDI dvs. ta emot efakturor från våra entreprenörer via fil.
Framtiden
Under 2015 kommer bolaget att fortsätta arbetet med
att försöka komma igång med någon form av nyproduktion. Den låga vakansen och den ökande befolkningen i kommunen gör att efterfrågan på lägenheter är
god. Dock upplevs produktionskostnaden och därmed
den blivande hyran som hög.
* Avtal har tecknats med Hyresgästföreningen om
hyresförändring med 1,19 % från 1 januari 2015. Utöver detta kommer Timråbo att få ta ut en viss hyreshöjning för en del standardhöjande åtgärder. Snittet i
riket ligger på en hyreshöjning med 1,14 % för de bolag
som är klara.
38
Bolagsredovisning 2014
Ordförande: Habib Effati
Medelpads Räddningstjänst
Räddningschef: Tommy Forsberg
Förbundets uppdrag
Ekonomi
Medelpads Räddningstjänstförbund (MRF) är ett
kommunalförbund som ägs av Sundsvall, Timrå och
Ånge kommuner.
Resultaträkning (tkr)
Resultaträkning i sammandrag för de senaste två åren.
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag/finans
Årets resultat
Investeringar
Förbundets vision är ”ett tryggt och säkert samhälle”.
Räddningstjänst omfattar räddningsinsatser vid
olyckor eller vid överhängande fara för olyckor. Insatser görs för att hindra och begränsa skador på
människor, egendom eller miljö. Vår förebyggande
verksamhet stödjer samhället att agera olycksförebyggande eller att öka den egna förmåga att själv agera
vid en olycka innan räddningsstyrkor når fram. Vi
utför även tillsyn, gör olycksundersökningar, samt
ansvarar för sotning som utförs på entreprenad.
Krisberedskapssamordning är ett annat betydelsefullt
uppdrag.
2014
2013
19 655
-124 109
-104 444
105 232
843
5 839
11 882
-111 931
-100 049
101 461
1 412
7 129
Analys
Kostnadsavvikelser gentemot budget består av dyrare
fordonsreparationer, kostnader i samband med rekrytering av ny förbundschef, kostnader i samband med
upphandling av ny företagshälsovård samt kostnader
för skyddsutrustning. Betydande avvikelser gentemot
budget finns också för de stora skogsbränderna. Det
handlar om kostnader på 2,7 mnkr, varav största
delen fakturerats Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB). De fakturerade intäkterna har
bland annat därför varit större än budget, men sammantaget når vi ändå inte budgeterat resultat på 1 308
tkr. Årets resultat är 843 tkr, vilket är 465 tkr under
budget.
Årets händelser
2014 var det varmaste året sedan rikstäckande temperaturmätningar infördes i Sverige för 150 år sedan.
Under sommarens värmebölja dominerade skogsbränder nyhetsflödet. I den extrema skogsbranden i
Västmanland gjorde vi betydande insatser, samtidigt
som vi hanterade egna skogsbränder i framförallt
Ånge. Vår kompetenssatsning under 2013 på ledningoch analysförmåga vid svåra skogsbränder visade sig
nu vara en helt rätt i tiden.
Investeringar
I stora drag har vi följt våra investerings- och reinvesteringsplaner. Några investeringar gjordes dock i
slutet av året och betalades och bokfördes i januari
2015.
Andra viktiga områden är en ökad satsning på IVPA
(I väntan på ambulans) och andra åtgärder för att
snabbare nå den hjälpsökande. Vi har också jobbat
med "förstärkt medmänniska" i flera byar, i syfte att
stärka den egna förmågan att agera vid händelser.
Översikt nyckeltal
Mål och måluppfyllelse
I stora drag når vi måluppfyllese i våra uppdrag.
Soliditet, %
Eget kapital, mnkr
Låneskuld, mnkr
Budgetföljsamhet, avvikelse i
% av nettobudget
Totalt antal räddningsinsatser
varav antal bränder
Antal anställda
Framtiden
2014
2013
15,9
27,1
0
3,5
14,3
26,2
0
– 0,05
2 016
434
290
1 399
396
290
Vi har under 2014 arbetat med framtidsspaning, i
syfte att detta ska vara en ökande del i vår löpande
verksamhet. Under 2015 kommer vi att ta fram ett
nytt handlingsprogram för perioden 2016-2020.
39
Bolagsredovisning 2014
Ordförande: Jan Norberg
Timrå Vatten AB
VD: Michael Löfqvist
Verksamheten sker på ett miljövänligt långsiktig hållbart sätt:
I det långsiktiga miljöarbetet är bolaget beroende av att
brukarna/ kunderna hanterar vattnet på ett miljöanpassat sätt. Under 2014 har bolaget fortsatt att medverka i branschrådet Svenskt Vattens framtagning av en
kommunikationssatsning på nationell och lokal nivå,
Mitt Vatten, som kommer pågå under 3 år. Kommunikations-satsningen ska leda till att synliggöra och öka
kännedomen om branschen och dess utmaningar.
Lanseringen genomfördes under hösten 2013. För att
förstärka budskapet agerar MittSverige Vatten AB även
på lokal nivå.
Bolagets uppdrag
Timrå Vatten AB, som äger den allmänna vatten- och
avloppsanläggningen i Timrå kommun, distribuerar
dricksvatten till drygt 15 900 människor samt omhändertar och renar avloppsvatten. Inom Timrå kommun
är 88 % av invånarna anslutna till Timrå Vattens anläggningar.
Ägarens syfte är att genom bolaget driva och utveckla
vattenförsörjning och avloppshantering för att tillgodose brukarnas behov av vattentjänster samt bidra till
en långsiktig hållbar samhällsutveckling.
Under mars 2014 genomfördes en kretsloppstävling på
nationell nivå, i samband med Världsvattendagen den
22 mars. Tävlingen riktade sig till årskurs 4-6. Eleverna
skulle dokumentera sitt lokala kretslopp och lärde sig
samtidigt vattnets kretslopp, från vattentäkt till kran
och tillbaka. Målet var att nästa generation ska sätta
vatten högre upp på agendan än dagens vuxna och
bättre förstå sin egen påverkan på kretsloppet.
MittSverige Vatten AB gick ut med information till
skolorna i Sundsvall, Timrå och Nordanstig.
Drift, underhåll och utveckling av de allmänna VAanläggningarna i Timrå utförs av MittSverige Vatten
AB på uppdrag av Timrå Vatten. MittSverige Vatten
AB är Sundsvall, Timrå och Nordanstig kommuners
gemensamma bolag för VA-samverkan över kommungränserna. MittSverige Vatten AB ägs av Sundsvall
Vatten AB (80 %), Timrå Vatten AB (18 %) och Nordanstig Vatten AB (2 %).
Årets händelser
Under april 2014 genomfördes en biltvättarhelg på
nationell nivå. Kampanjen belyste nyttan med att tvätta
bilen vid bilvårdsanläggningar. Tvättas bilen hemma
rinner miljö-farliga tungmetaller ner i dagvattenbrunnar
och vidare, helt orenat, till närmaste sjö eller hav.
MittSverige Vatten AB samarbetade på lokal nivå med
befintliga bilvårdsanläggningar.
Under mars uppstod en större vattenläcka i Bergeforsen som påverkade bland annat kraftstationen. Saneringen har dock gått relativt bra och hanteras vidare
som ett försäkringsärende. Vattenläckan påverkade
många kunder.
Mål och måluppfyllelse
Under november 2014 gjordes en stor satsning på att
uppmärksamma världstoalettdagen, en officiell FN-dag
som uppmärksammar att 2,5 miljarder människor saknar tillgång till toalett. I Sverige spolas varje år 7 000
ton skräp ner i våra toaletter, dessutom hamnar stora
mängder kemikalier i avloppet, vilket skadar vår miljö
och vårt vatten. För att åskådliggöra problematiken lät
Mitt Vatten tre unga konstnärer skapa konst av skräp
insamlat från Sveriges reningsverk. Konstverken samlades i en digital utställning som visades mellan 20
oktober till 19 november när världstoalettdagen inföll.
Lokalt annonserade MittSverige Vatten AB på bussar
och i Sundsvalls tidning. I den digitala varianten av
Sundsvalls tidning lades en så kallad bajsbucket challenge ut, vilken fick stor uppmärksamhet. Målet var att
locka så många som möjligt att läsa om världstoalettdagen.
Ägardirektiv har fastställts för Timrå Vatten utifrån
kommunens mål för bolaget.
Konsumenterna får skäliga priser:
Effektivisering och samordning, samt jämförelse med
branschen är ett kontinuerligt arbete i bolaget för att
säkerställa skäliga priser. Timrå Vatten ingår i ett interkommunalt VA-samarbete med Sundsvall och Nordanstig kommuner genom MittSverige Vatten AB. Samarbete pågår löpande med närliggande kommuner. Under
2014 har ett samarbetet fortsatt med Gästrike Vatten
och Roslagsvatten för det kundsystem som infördes
under 2013.
Verksamheten ger en produkt med god kvalitet:
Bolagets leverantör av dricksvatten, Sundsvall Vatten
AB, arbetar med att ta fram en strategi för huvudvatten-ledningsnätet. För att uppnå visionen om ”Ringen”, dvs. att de fyra största vattenverken ska fungera
som reservvattenverk åt varandra, krävs insatser på
ledningsnätet med tillhörande anläggningar. De modellverktyg som används för vattenledningsnätet har
uppdaterats, och simulering i modellen pågår. Uppgifter om anläggningens kapacitet har samlats in och har
verifierats i modellen under 2014. Arbetet kommer
ligga till grund framtida investeringar och prioriteringar.
40
lid; 0,3 mnkr (totalt 0,9). Tappstället kommer möjliggöra ett säkert vattenuttag enligt Livsmedelsverkets
riktlinjer.
Ekonomi
Resultaträkning i sammandrag för de två senaste åren.
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Kostnader
Rörelseresultat
Finansnetto
Resultat efter finansiella
poster
Bokslutsdispositioner/skatt
Årets resultat
Investeringar
2014
2013
39 995
-37 271
2 724
-1 786
938
38 128
-32 692
5 436
-1 861
3 575
846
92
9 386
28
3 603
9 045
I tryckstegringsstationerna Gökböle, Rigsta, Hemmansgatan och Stavreviken samt Öppom högreservoar
har apparatskåp bytts ut för att säkerställa drift och
kommunikation; 0,3 mnkr.
Under året har investeringarna i vatten- och avloppsledningsnätet uppgått till 5,5 (6,1) mnkr.
För att åtgärda problem med vattenkvaliteten och
avloppsstopp har renovering skett av vatten- och avloppsledningarna i Skolgatan under 2014; 1,3 mnkr.
Även på Proppsvängen och Frölandsvägen har en del
av vattenledningarna bytts ut, där det varit många besvärliga läckor. Även vissa avloppsproblem har åtgärdats; 1,0 respektive 0,7 mnkr.
Analys
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev
0,9 mnkr vilket är 2,7 mnkr bättre än budget. Främsta
orsaken till det bättre resultatet är högre intäkter på
0,8 mnkr med anledning av fler nyanslutningar och
höjningen av VA-avgifterna. Under året höjdes Timrå
Vattens VA-avgifter med 6,5 (4,5) %.
På Norra Lundevallen har en längre sträcka med galvledningar bytts ut på grund av problem med flödet och
vattenkvaliteten, och efter Laggarbergsvägen har vattenledningen lagts om eftersom det varit ett flertal
läckor som orsakats av att vägen är tungt trafikerad; 0,5
mnkr respektive 1,1 mnkr.
Även lägre driftskostnader på 0,7 mnkr och mindre
köpta tjänster från MittSverige Vatten AB på 0,2 mnkr
påverkar resultatet positivt. De lägre driftkostnaderna
beror främst på mindre energikostnader än beräknat.
Utöver det påverkas resultatet av lägre avskrivningar på
0,6 mnkr, vilket beror på lägre investeringsnivå än
beräknat och förskjutning i projektavsluten under 2014.
Det påverkar även räntekostnaderna som är 0,4 mnkr
lägre än budget. Räntekostnaderna påverkas även av ett
gynnsammare ränteläge på marknaden än vid beräkning
av budgeten för 2014.
Under första halvåret 2014 har de ledningsprojekt som
utförts vid utskovet i Bergeforsen slutförts. Investering
bekostades av Bergeforsens kraft; 9,4 (totalt 9,6) mnkr.
För reningsanläggningarna har investeringarna uppgått
till 3,0 (1,2) mnkr.
Under 2014 har ny slamavvattningsutrustning installerats på Sandarnas avloppsreningsverk, för att förbättra
arbetsmiljön och för att säkerställa driften; 0,7 mnkr.
Investeringar
Totalt uppgick investeringarna till 9,4 (9,0) mnkr under
2014, vilket är 3,9 mnkr lägre än budgeterad nivå.
Främsta orsaken till den lägre investeringsnivån är
förskjutningar av investeringar till 2015 för ledningsnät
på 2,5 mnkr, vilket delvis beror på brist på entreprenörer. Även planerade investeringarna på avloppsreningsanläggningarna i Näs och Söråker skjuts till 2015 och
påverkar investeringsnivån med 2,2 mnkr. Orsaken är
beslut att samordna upphandlingarna med Sundsvall
Vatten AB för att uppnå de ekonomiskt fördelaktigaste
alternativen. Samtidigt är investeringarna i tryckstegringsstationer utökad med 0,8 mnkr, vilket beror på att
arbetena för tryckstegringsstationerna i Laggarberg och
Högalid inte blev färdiga enligt planeringen 2013.
För att säkerställa en stabil drift har två (2) avloppspumpstationer renoverats och färdigställts under 2014,
samt en (1) påbörjats som färdigställs under 2015; 1,9
(totalt 2,7) mnkr.
Nyckeltal
Soliditeten har ökat jämfört med 2013, beroende på
årets positiva resultat, vilket även eget kapital har gjort.
Avkastning på justerat eget kapital har minskat beroende på ett lägre positivt resultat än under 2013.
Genomsnittlig låneränta har sjunkit jämfört med 2013
på grund av det gynnsamma ränteläget.
För vattenproduktionen har investeringarna uppgått till
0,9 (1,8) mnkr.
Svinn i % av distribuerad mängd vatten beräknas utifrån ett genomsnittligt medelvärde för de fem senaste
åren. Det kan konstateras att vattensvinnet har stigit
något jämfört med 2013. Det går dock inte att dra
några slutsatser utifrån ett enskilt år utan nyckeltalet
behöver följas under ett flertal år.
Under 2014 färdigställdes Laggarbergs tryckstegring.
Den har ersatt två (2) andra tryckstegringar (Laggarberg
T2 och Roken); 0,3 mnkr (totalt 1,0 mnkr).
Under 2014 färdigställdes även en kombinerad tryckstegringstation med tappställe för vattenuttag vid Haga41
Översikt nyckeltal
Soliditet, %
Eget kapital, mnkr
Låneskuld, mnkr
Avkastning på justerat eget
kapital, %
Genomsnittlig låneränta, %
Distribuerad mängd vatten, m3
Renad mängd vatten, m3
Svinn i % av distribuerad
mängd vatten
Vatten- och avloppsledningar,
km
Antal anställda
Framtiden
2014
9,9
9,8
71,5
9,5
Vattentjänsterna i vår region har aldrig haft mer blickar
på sig. Kraven är höga och vi har en mycket värdefull
samhällsfunktion som skall förvaltas så att vår mission
uppfylls – Rent vatten idag och i framtiden!
2013
9,0
9,0
71,5
39,9
2,47
2,3
2,8
49,3
2,57
2,4
3,0
49,0
478,0
478,0
0
0
Ägarnas krav och styrelsernas ambitioner om relativt
låga avgiftsökningar sätter verksamheten på prov.
Verksamhetsutveckling med standardiserade arbetssätt,
nya rutiner och förbättrad dokumentation ska tillsammans med en gemensam projektmodell och djupare
utredningsunderlag göra att anläggningsbolagen får ut
maximalt av sina investeringar och av MittSverige Vatten AB som organisation.
42
Bolagsredovisning 2014
Ordförande: Jan Norberg
Wifsta Water AB
VD: Lennart Käll
Ändamålet med bolaget är att marknadsföra och
vidareförsälja rent vatten.
Resultat efter finansiella
poster
Bokslutsdispositioner/skatt
Årets resultat
Investeringar
Årets händelser
Översikt nyckeltal
Bolagets uppdrag
Bolaget har under året i stort sett varit vilande.
Ekonomi
Resultaträkning i sammandrag för de två senaste åren.
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Kostnader
Rörelseresultat
Finansnetto
2014
2013
1
-14
-13
0
0
-4
-4
1
Soliditet, %
Eget kapital, mnkr
Låneskuld, mnkr
Antal anställda
Bolagsredovisning 2014
Ordförande: Ewa Lindstrand
Midlanda Centrum AB
VD: Lennart Käll
Bolagets uppdrag
Ekonomi
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva
markexploatering samt uppföra och förvalta fastigheter i anslutning till Sundsvall Timrå Airport i Timrå
kommun.
Resultaträkning (tkr)
-13
-3
0
-13
0
0
-3
0
2014
2013
99
0,5
0
0
99
0,5
0
0
Resultaträkning i sammandrag för de två senaste åren.
Intäkter
Kostnader
Rörelseresultat
Finansnetto
Resultat efter finansiella
poster
Bokslutsdispositioner/skatt
Årets resultat
Investeringar
Årets händelser
Bolaget har i stort sett varit vilande under 2014, utvecklingen på fastighets- och byggmarknaden har
varit svag.
2014
2013
10
-14
-4
1
-3
9
-4
5
5
11
-1
-4
0
5
6
0
2014
2013
Översikt nyckeltal
Soliditet, %
Eget kapital, mnkr
Låneskuld, mnkr
Antal anställda
43
99
2,2
0
0
99
2,2
0
0
Bolagsredovisning 2014
Ordförande: Jörgen Berglund
Midlanda Fastigheter AB
VD: Christer Ersson
Bolagets uppdrag
Mål och måluppfyllelse
Midlanda Fastigheter AB skall förvalta och utveckla
fastigheter och infrastruktur med tillhörande fysiska
anläggningar kopplat till flygplatsverksamheten vid
Sundsvall Timrå Airport. Inom begreppet förvaltning
och utveckling ingår också ansvar för investeringar i
fastigheter och infrastruktur.
Ekonomi
Målet har varit att ta fram relevanta data för det som
bolaget äger i form av fastighetsregister, antal ägda och
hyrda m2, förbrukningsdata, långtidplanerat underhåll
samt investeringsplan fram till 2018. Dessa grundata är
nu framme och kan användas för att följa fastigheterna
i framtiden och vidta lämpliga åtgärder om så behövs.
Resultaträkning i sammandrag för de två senaste åren.
Verksamheten skall utgå från en hållbar utveckling
inom områden ekonomi, miljö och social hållbarhet.
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Kostnader
Rörelseresultat
Finansnetto
Resultat efter finansiella
poster
Bokslutsdispositioner/skatt
Årets resultat
Investeringar
Bolaget skall vidare utgöra ägare av driftsbolaget Midlanda Flygplats AB och i den rollen ansvara för styrning
och uppföljning av driftsbolagets verksamhet.
Bolaget skall stödja driftsbolaget i utvecklingen av
Sundsvall Timrå Airport till ett nav för flygtrafiken i
Norrland.
Midlanda Fastigheter AB har att följa av ägarkommunerna upprättade styrande dokument och i sin tur tillse
att driftsbolaget tar hänsyn till dessa i sin verksamhet.
2014
2013
1 250
-1 088
162
-1 580
-1 418
750
-777
-27
20
-7
-151
-1 569
984
-0
7
281
Analys
Kostnaderna i bolaget är styrelsearvode, VDs lön,
administrativa kostnader, försäkring av egendom, revisionskostnader, vissa utredningskostnader samt avskrivningar och räntor för investeringar. Kostnaderna i
bolaget kommer att öka årligen med kapitalkostnader
från de investeringar som genomförs. Anskaffningsvärdet av fastigheterna var en krona vid övertagandet
2013.
Årets händelser
Den viktigaste händelsen är att kommunerna registrerar
flygverksamheten på Sundsvall Timrå Airport som en
SGEI verksamhet, dvs. som en samhällsviktig verksamhet, detta för att möjliggöra ägarbidrag utan att
komma i konflikt med statstödsreglerna i EU.
Investering i en ny glykolficka har påbörjats som samlar
upp glykol som används för avisning av planen.
Intäkter är hyror från dotterbolaget som hyr alla fastigheter och den mark som bolaget äger. Hyran sätts varje
år så att moderbolagets rörelseresultat bedöms bli +- 0
kronor.
En del av östra landningsbanan har byggts ut av
Swedavia för att säkra upp landningsbanans funktion
(RESA= Runway End Safety Area). Utbyggnaden
ingick i överenskommelsen mellan Swedavia och
kommunerna vid övertagandet av flygplatsen och finansieras av Swedavia.
Årets rörelseresultat är +162 tkr. Överskottet beror på
att alla beslutade investeringar inte genomförts under
året varför avskrivningarna och räntan är lägre än budgeterad. Ett koncernbidrag om 150 tkr lämnas till dotterbolaget samt ett aktieägartillskott om 1,6 mnkr för
att återställa dotterbolagets aktiekapital.
Nya portar i hangar 4 har satts in.
Elstolpar för elbilar vid ankomsthallen har uppförts
Under december tog KF i Sundsvall och Timrå kommun beslutet om att låta införliva Midlanda Fastigheter
AB med dotterbolag Midlanda Flygplats AB
under Stadsbacken AB. Övergången till Stadsbacken
AB skedde 2014-12-31.
Investeringar
Av de beslutade investeringarna på sammanlagt 3,6
mnkr har två slutförts och en påbörjats under året.
Elstolpar för laddning av elbilar vid entrén till terminalbyggnaden samt ny port m.m. i hangar 4 har slutförts till en sammanlagd nivå av 700 tkr och en tippficka för glykol har påbörjats. Övriga investeringar har
skjutits på för genomförande till 2015.
44
Nyckeltal
na och verksamheten är det förtidigt att ha en uppfattning om i dagsläget.
Översikt nyckeltal
Ett specifikt hot för Midlanda Fastigheter AB är en låg
uthyrningsgrad, d.v.s. att vi får fler tomma lokaler
Soliditet, %
Eget kapital, mnkr
Låneskuld, mnkr
Avkastning på justerat eget
kapital, %
Genomsnittlig låneränta, %
Antal anställda
2014
66
5,0
0
neg
2013
0
0
En del resenärer uppfattar det krångligt att resa med
flyg (säkerhetskontroller mm) vilket leder till att man
väljer andra transportsätt.
76
5,0
0
1
Investeringar är kapitalkrävande och dotterbolaget
bedömer att nuvarande investeringsnivå för båda bolagen under en treårsperiod inte är tillräcklig för att hålla
flygplatsen i bra skick.
0
0
Möjligheter:
Det finns en generell trend i världen och i Sverige att
resandet ökar. Framförallt utlandstrafiken kommer
sannolikt att öka i framtiden. Midlanda Flygplats AB
har lyckats få fler utrikesavgångar under året vilket är
positivt.
Framtiden
Hot:
Flygets utveckling på orten är av väsentlig betydelse
även för fastighetsbolaget. Minskar verksamheten på
flygplatsen kommer efterfrågan av lokaler att minska
och vice versa om flygverksamheten ökar.
Flygtrafikövervakning av Örnsköldsviks flygplats sker
idag från Midlanda med en helt ny unik teknik. Här
finns goda möjligheter att övervaka flera flygplatser
från Midlanda i framtiden.
Det som långsiktigt kan påverka flygets utveckling är
bland annat, flygets miljöpåverkan men även transportalternativens utveckling.
Vid längre resor finns få alternativ till flyget som både
är snabbt och säkert
Viktiga frågor för bolaget är att se till att miljöfrågorna
hanteras på ett ansvarsfullt sätt (reningsverk, glykol,
brandsläckning mm). En ny miljöprövning måste ske
för flygplatsen om några år, troligen under 2016-2017.
Vilka nya krav som kommer att ställas på anläggningar-
Flygplatsen bedöms även intressant för lokalisering av
nya hyresgäster
45
Bolagsredovisning 2014
Ordförande: Dick Jansson
Midlanda Flygplats AB
VD: Frank Olofsson
Bolagets uppdrag
rande tankningsleverantör har ersättningsanspråk mot
flygplatsen, ärendet är överlämnat till jurist.
Midlanda Flygplats AB på uppdrag av moderbolaget,
Midlanda Fastigheter AB, ansvaret för den operationella driften, underhåll samt den värdeskapande verksamheten på flygplatsen. Bolaget skall med stöd av
Midlanda Fastigheter AB ansvara för att utveckla flygplatsen till ett nav för flygtrafiken i Norrland. Särskild
vikt är att säkerställa goda förbindelser med destinationer som stödjer regionens näringsliv och tillväxt.
LFV valde att utveckla sitt världsunika koncept RTC,
flygtrafikledning på distans, på Sundsvall Timrå Airport
och startade de offentliga visningarna av konceptet.
Detta har gett flygplatsen en stor internationell uppmärksamhet där världens ledande flygrelaterade organisationer från över 30 nationer besökt anläggningen.
Under kvartal 4 2014 fick LFV sitt driftgodkännande
av Transportstyrelsen för att bedriva kommersiell trafik
med nämnd teknik. kvartal 1 lyfter LFV in
Örnsköldsvik Airport på RTC och driver flygtrafikledningen från Sundsvall. Från sommaren 2015 är det
tänkt att flygtrafikledningen på Sundsvall Timrå Airport
skall bedrivas från RTC anläggningen.
Årets händelser
Fram till 2014-12-31 låg bolaget i kommunal förvaltning, men under årets sista dag köptes moderbolaget
Midlanda Fastigheter AB av Stadsbacken AB enligt
tidigare beslut i KF. Detta för att flygplatsen organisatoriskt skulle hamna bland de övriga kommunala bolagen.
Under 2014 kommunicerade SAS att man beslutat att
inte bedriva inre handling i egen regi med undantag av
Arlanda, Landvetter och Sturup. Detta gjorde att samtliga flygplatser som vart berörda av beslutet valde att ta
över SAS incheckningspersonal i egen regi och fakturera SAS för utförandet av tjänsten. På Sundsvall Timrå
Airport rörde det sig om 10 personer som togs över in
i verksamheten och vart en integrerad del av flygplatsen
fr.o.m. 1 november 2014. Med denna funktion i egen
regi skapar flygplatsen möjlighet för att själv kunna
styra över sin prissättnings och marknadsstrategi.
Under de första två kvartalen höll sig verksamheten på
en stabil nivå när det gällde operatörerna på flygplatsen.
Dock uppstod det förändringar vid industrisemestern.
Vid sommaruppehållet för Direktflygs destination
Göteborg, informerade bolaget om att man inte avsåg
att fortsätta driva trafik på destinationen från augusti.
Detta gjorde att flygplatsen tappade inrikestrafik fram
tills att man genom marknadsinsatser attraherat NextJet
att återuppta trafiken på destinationen. Direktflyg valde
även att under kvartal 2 2014 säga upp sina egna piloter
och tekniker för att hyra in dessa tjänster från det Estniska bolaget Avies. Upplägget föll inte väl ut och
Avies och Direktflyg valde att avsluta sitt samarbete,
varpå trafiken man bedrev sträckan Sundsvall - Luleå
upphörde. Mot bakgrund av den trafik som försvunnit
har flygplatsen sett en minskning av inrikestrafiken
med -2 %. Glädjande nog hade utrikestrafiken ökat
under 2014 med 24%, vilket gjorde att den sammanslagna trafikvolymen hamnade på +2 % för året.
Mål och måluppfyllelse
Ansvara för driften av flygplatsverksamheten för
Sundsvall Timrå Airport. Bolaget skall inom driften för
flygplatsverksamheten ansvara för erforderliga
myndighetstillstånd och avtal för flygplatsens drift.
Flygplatsen följer ägardirektiven.
Ekonomi
Resultaträkning i sammandrag för de två senaste åren.
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Kostnader
Rörelseresultat
Finansnetto
Resultat efter finansiella
poster
Bokslutsdispositioner/skatt
Årets resultat
Investeringar
Flygplatsen hade när avtalet slöts med Swedavia, förhandlat om att en dispens gentemot Transportstyrelsen
som gällde RESA (Runway End Safety Area), ett säkerhetsområde på 90*90 meter i bägge banändarna
skulle åtgärdas så att den historiska dispens som flygplatsen haft för att bedriva trafik på flygplatsen skulle
tas bort, och inga restriktioner mot trafiken skulle
finnas kvar. Under sommaren 2014 påbörjades och
färdigställdes RESA bygget på Swedavias bekostnad.
RESA är nu godkänt av Transportstyrelsen och inga
dispenser finns beträffande banans beskaffenhet.
Under året tecknades ett avtal med ny bränsleleverantör som på sikt kommer att ge flygplatsen bättre betalt
för tankningstjänsten. Uppstart av ny bränsledepå och
ny leverantör av flygbränsle startar 1 april 2015. Nuva46
2014
2013
65 630
-68 978
-3 348
-74
-3 422
35 066
-33 191
-1 875
26
1 901
1 150
-2 272
6 668
-1 211
690
6 353
Analys
Översikt nyckeltal
Resultat och balansräkning för perioden 2013 är missvisande och kan inte användas för jämförelse mot
2014. Detta då ett intensivt arbete pågick under 2013
med implementering av ekonomisystem samt avstämning/justering mellan Swedavia och flygplatsen. Anläggningsregister samt budget och prognos hade inte
installerats vid denna tidpunkt.
Soliditet, %
Eget kapital, mnkr
Låneskuld, mnkr
Avkastning på justerat eget
kapital, %
Genomsnittlig låneränta, %
Antal anställda
Flygplatsens ackumulerade resultat 2014 efter finansiella poster för året uppgår till -3,4 mnkr. Efter erhållet
koncernbidrag, 150 tkr, och upplösning av bokslutsdispositioner, 1 mnkr, uppgår bolagets resultat till -2,3
mnkr. Bolagets resultat efter finansiella poster är ca 4
mnkr bättre än budget. Den positiva avvikelsen beror
dels på ersättningen från Swedavia som intäktsförts
med 3,7 mnkr (var ej budgeterad). Intäkterna visar
positiv avvikelse på ca 3,3 mnkr mot budget där främst
flygrelaterade intäkter ökat överlag men även övriga
intäkter visar på positiv utveckling.
2014
2013
0,4
100
0
neg
6,7
790
0
121,1
0
68
0
56
Framtiden
Hot:
En utmaning inför 2015 är att återfå den volym på
inrikestrafik som flygplatsen tappade 2014. Detta tapp
skedde genom att två linjer försvann under 2014 (se
viktiga händelser 2014, nedan). Flygplatsens
marknadsansvariga arbetar aktivt för att hitta nya
operatörer och destinationer. Flygplatsen har sett en
trend med minskad inrikestrafik i två år nu.
Kostnaderna visar totalt på negativt utfall mot budget
på ca 3 mnkr där främst externa tjänster avviker med 5,1 mnkr och avser till stora delar inhyrd personal
medan personalkostnader avviker med +2,4 mnkr.
Flygplatsen har under året haft stora kostnader för
underhåll av hangar samt underhåll av asfaltsytor, dessa
kostnader har dock kunnat matchas mot intäktsförd
ersättning från Swedavia.
En konjunkturnedgång märks direkt på företags
resepolicys. Flyget är aldrig starkare än den konjunktur
som råder. Snabba förändringar i Ryssland, valuta mm
återspeglas alltid på flygets volymer. Den möjlighet vi
har att parera sådana rörelser är att parera numerären
på antalet anställda i den mån det går.
Investeringar
Under året har investeringar i anläggningstillgångar
gjorts med 6,7 mnkr, varav de största posterna avser
inköp av räddningsfordon på 4,2 mnkr samt hjullastare
på 1,3 mnkr.
Fortsatt oro i västvärlden med attentat från
fundamentalistiska grupperingar kan skapa regelverk
som fördyrar för flygplatserna och passagerarna.
Dessutom kan oron för attentat göra att charter och
annan trafik minskar.
Sjukdomar som Ebola och andra epidemiska utbrott
som inte kan begränsas till en region eller land kan
skapa begränsningar i luftfarten. Redan idag finns
bestämmelser om hur flygplatsen skall agera i händelse
av epidemisk smitta eller pandemi.
Möjligheter:
Fortsätt utveckling på chartersidan kan leda till ökade
intäkter som göra att flygplatsen kan närma sig till mål
att kunna täcka sina egna kostnader.
Låga oljepriser skapar mer vinst och stabilare grund för
operatörerna att stå på. Dessutom slår det så
småningom igenom på biljettpriserna. Dock kan detta
ta lite tid eftersom olja oftast köps på terminer.
47
Nämndsredovisning 2014 – Timrå Kommun
Verksamhetsberättelse 2014
Ordförande: Ewa Lindstrand
Kommunstyrelsen
Förvaltningschef: Stig Fagerström
Förvaltningschef: Håkan Strömqvist
Verksamhet
Inventering och genomgång av tillväxtarbetet ut mot alla
företag i Timrå kommun har genomförts och insatser för
uppföljning av dessa kommer att pågå under 2015.
Ansvarsområde
Timrå kommun har haft ökat antal etableringsförfrågningar.
Utvecklingsambitionen hos befintliga företag uppfattas som
stor.
Under kommunstyrelsen finns kommunledningskontor,
näringslivskontor, kollektivtrafik, kommunens anslag till
räddningstjänstförbundet, sysselsättningsåtgärder och samhällsenhet.
Sysselsättningsåtgärder
Verksamheterna inom arbetsmarknad, Lärande och arbete
samt Arbetsmarknadsenheten, har tillsammans haft 395
personer inskrivna under året. Fördelningen var 251 personer på AME och 144 på LOA.
Viktiga händelser under året
Kommunledningskontoret
Kommunfullmäktige beslutade under året att anta en länsstrategi mot våld i nära relationer. Strategin är förankrad i
Timrå kommuns hela organisation.
Under sommaren har 200 ungdomar haft feriearbetet i
kommunens regi. Nyheten för denna sommar var samverkan med Försvaret om ett sommarläger. Ungdomarna fick
under 14 dagar pröva på och bo i kasern och vara ute i fält,
en mycket uppskattad aktivitet.
Kommunfullmäktige har även genom förordnande ålagt
Sundsvall Timrå Airport uppgiften att utgöra tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) av skäl som föranleds av
Europeiska unionens rambestämmelser. Genom detta förordnande kan ersättning utgå för verksamhetens bedrivande.
En strategigrupp har bildats i kommunen bestående av
chefer från Gymnasiet, Socialtjänsten, Arbetsmarknad, AF,
Näringslivskontoret samt Samordningsförbundet. Målet är
att tidigt kunna samverka och utveckla strategier för kommunens ungdomar.
I övrigt har kommunstyrelsen förvaltat de angelägenheter
som föranletts av kommunallagen och vad i övrigt stadgas i
reglemente samt övriga av fullmäktige fattade beslut som
angår kommunstyrelsen.
Förberedelser för att ansöka om medel i kommande utlysningar från Europeiska socialfonden har pågått kommunövergripande under året.
Kollektivtrafik
Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland ägs tillsammans av länets sju kommuner och landstinget. Kommunens kostnad är driftnettounderskottet för
myndighetens trafik .m.m.
Samhällsenheten
Trafikverkets beslut om val av järnvägskorridor för ny järnväg mellan Sundsvall och Härnösand medför att de avförda
korridorerna inte längre utgör någon restriktion i kommunens fysiska planering.
Räddningstjänsten
Räddningstjänstens verksamhet bedrivs inom ramen för
Medelpads Räddningstjänstförbund. För upplysningar om
verksamheten hänvisas till räddningstjänstförbundets årsredovisning.
Saneringen av Söråkers udde, etapp 1 är slutförd och en
ansökan om medel för att påbörja Etapp 2 med sanering av
fiberbankarna har skickats in till länsstyrelsen.
Näringslivskontoret
Restaureringen av Ljustorpsån och Mjällån har fortsatt enligt
flerårsplanen 2010-2014. Under 2014 har en sträcka längs
Ljustorpsån vid Mjölsätt åtgärdats i samråd med markägare
och fiskevårdsområdet.
Under året har företagsrankingen presenterats och visar att
Timrå kommun klättrar uppåt mot toppen, nuvarande placering är 57:e plats. Målet är att vara på första plats i Norrland
2015. Näringslivskontoret har utsetts till Sveriges Bästa
Näringslivskommun av 290 kommuner, när beslutsfattare
inom näringslivet ger betyg på sitt kommunala näringslivskontor.
En ny skötselplan för Fågelsångens naturreservat har antagits av kommunstyrelsen under året. En upprustning av
området efter de omfattande stormfällningarna de senaste
48
vintrarna har gjort i samarbete med ett arbetslag från Skogsstyrelsen.
gav totalt 37 548 gästnätter i Timrå kommun under 2014. Det är en
ökning från 2013 med 12 %. Målet är uppfyllt.
Leader Timråbygd har i samarbete med Timrå kommun
drivit ett projekt som kallats Dialog Mjällådalen. Projektet
har utrett förutsättningarna för besöksnäringen i dalgången,
dels skapat en bättre dialog med alla intressenter i området.
Projektet avslutades under hösten 2014.
Service
Effektmål 1
Information om kommunen och dess verksamheter samt de
e-tjänster som finns på kommunens hemsida är av stor
betydelse för medborgare, företag och andra intressenter.
Antalet besök på www.timra.se ska öka.
Under 2014 har Timrå medverkat i projektet CERO-Y tillsammans med länets samtliga kommuner, kommunförbundet och Energikontoret. Syftet är att sänka CO2-utsläppen
för arbetspendling och tjänsteresor och som vinst få förbättrad folkhälsa, sänkt klimatpåverkan och minskade kostnader
för transporter. Energimyndigheten har finansierat projektet.
Styrtal 1
År 2014 ska antalet besök på www.timra.se öka jämfört med
2013.
Måluppfyllelse
Antalet besök på kommunens hemsida www.timra.se har ökat med
0,8 % mellan 2013 och 2014. Målet är uppfyllt.
Måluppfyllelse
Tillväxt
Livsmiljö
Effektmål 1
Effektmål 1
Tillväxt – näringsliv
a)
Klimatet för företagande och entreprenörskap
förbättras och är 2015 Norrlands bästa. Till stöd
för det tillväxtfrämjande arbetet utvecklas en stark
infrastruktur
b)
Fler Timråbor har arbete. Andelen personer som
övergår till egen försörjning av de som deltar i
kommunens arbetsmarknadsinsatser ska successivt
öka.
Timrå kommun och AB Timråbo ska fram till 2014 minska
sin energiförbrukning (definition enligt de kriterier som
gäller för energieffektivitetsstödet) i lokaler med 9 %, motsvarande 3 900 MWh, jämför med 2009.
Styrtal 1
Under perioden 2009-2014 ska förbrukningen minska med
9 % jämfört med 2009.
Måluppfyllelse
Styrtal 1
a)
b)
Energianvändningen i fastigheter mellan 2009 och 2014 har minskat
med 3,9 %. Målet är inte uppfyllt.
Timrå kommuns placering i Svenskt Näringslivs
undersökning om kommunernas företagsklimat.
År 2015 ska den sammanlagda placeringen vara 1:a
i Norrland av 54 kommuner. I delkategorin Service till företag ska placeringen vara på Topp 10 av
Sveriges 290 kommuner år 2015.
Effektmål 2
Timrå kommun, exklusive de kommunala bolagen, ska fram
till 2014 minska sin energianvändning (definition enligt de
kriterier som gäller för energieffektiviseringsstödet)
avseende transporter med 10 %, motsvarande 88 MWh,
jämfört med 2009 (2009 användes 888 MWh till
kommunens transporter).
8 % av de som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser ska övergå till egen försörjning.
Måluppfyllelse
Styrtal 2
a) Timrå kommuns placering 2014 är 2:a kommun i Norrland.
b) Totalt har 395 personer deltagit i kommunens arbetsmarknadsinsatser och av dessa har 13,2 % uppnått egenförsörjning.
Målet är delvis uppfyllt.
Under perioden 2009-2014 ska användningen minska med
10 % jämfört med 2009.
Måluppfyllelse
Besöksnäringen är viktig för tillväxten i Timrå. Antalet gästnätter i kommunen ska öka.
Det har inte varit möjligt att följa upp målet eftersom det inte har
funnits tillräckliga uppgifter från förvaltningarna.
Målet är inte uppföljt.
Styrtal 2
Effektmål 3
Visit Västernorrlands årliga mätning av antalet gästnätter. I
den senaste mätningen ska antalet gästnätter i kommunen
vara högre än året innan.
Kommunen ska planera mark- och vattenanvändningen på
ett sätt som främjar utvecklingen mot ett hållbart samhälle
ut såväl ekologiskt, som socialt och ekonomiskt perspektiv
Måluppfyllelse
Styrtal 3
Effektmål 2
Minst tre bostadsområden som bedöms bli efterfrågade av
marknaden ska redovisas i kommunstyrelsen. Av redovis-
Under 2014 redovisades 29 632 antal gästnätter för campingar,
7 916 gästnätter sammanlagt för hotell, stugbyar och vandrarhem. Det
49
ningen ska framgå att dessa områden främjar utvecklingen
mot ett hållbart samhälle ur såväl ekologiskt, som socialt och
ekonomiskt perspektiv.
Måluppfyllelse
Sjukfrånvaron för 2014 är 2,6 % vilket är högre än 2013 då sjukfrånvaron var 1,7 %. Målet är inte uppfyllt.
Måluppfyllelse
Under året har endast en detaljplan för bostäder antagits. Planen
omfattar ett område i Böle, Sörberge och möjliggör byggande av fem
småhus. Marken ägs av HSB. I Stenhammarområdet, Fagervik
pågår försäljning av fem småhustomter. Tomterna ligger utom detaljplan. Områdena bedöms främja utvecklingen mot ett hållbart samhälle
utifrån de tre kriterierna. Målet är delvis uppfyllt.
Ekonomi
Effektmål 1
Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs inom anvisade ramar och skapar mer nytta för mindre pengar.
Styrtal 1
Medarbetare
Budget i balans och måluppfyllelse.
Effektmål 1
Utveckling och personligt ansvar
Måluppfyllelse
Personalen på kommunlednings- och näringslivskontoren
ska ha en låg sjukfrånvaro.
Det samlade resultatet för kommunstyrelsens verksamheter är +1 680
tkr men kommunledningskontoret, näringslivskontoret och sysselsättningsåtgärder uppvisar underskott. Av åtta mål uppfylls endast fyra
helt eller delvis. Målet är inte uppfyllt.
Styrtal 1
Sjukfrånvaron ska under 2014 minska eller vara oförändrad
jämfört med 2013.
Nyckeltal och volymuppgifter
Mått
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Prognos/mål
i budget
2014
Bokslut
2014
Räddningstjänsten, kostnader i kronor per invånare
896
934
912
830
Antal personer som erbjudits arbete i Samhalls regi
30
30
30
30
Antal personer som haft kontakt med Arbetsmarknad
300
383
300
395
- varav personer som kommit ut på den öppna arbetsmarknaden
30
33
30
52
Antal personer i arbete/praktik i samverkan med Arbetsförmedlingen
200
200
300
200
Antal gällande ramavtal
235
236
230
235
Antal mottagna flyktingar
37
33
40
14
19 118
19 896
19 000
19 103
76
148
80
298
0
0
1
0
25
17
25
24
9 101
9 603
9 603
9 603
Färdtjänst, antal enkelresor
Riksfärdtjänst, antal resor
Antal antagna översiktsplaner
Antal GIS-skikt på webben
Antal hektar inom kommunen med primärkarta
Nyckeltal och volymuppgifter,
kommentarer
Framtiden
Under 2015 ska en process drivas för att ta fram en utredningsstrategi kopplad till en ny vision för Timrå kommun.
Arbetet ska påbörjas efter det att kommunfullmäktige fattat
beslut om en ny vision. Under året ska därutöver en ny etjänstplattform för kommunen skapas som ger förutsättningar för att stärka medborgar- och servicedialogen.
Timrå kommun har tagit emot 14 flyktingar som anvisats av
Migrationsverket. Ytterligare 40 personer har flyttat till
kommunen via andra kanaler.
50
Ett arbete med en ny skötselplan för Åstöns Naturreservat
har påbörjats under 2014. Ett större välbesökt samrådsmöte
hölls i Söråker under våren och det har också varit möten
med Fortifikationsverket angående utökning av reservatet till
att omfatta även Åstholmen.
Investeringar
Under 2015 ska en ny översiktsplan ut på samråd, men tidsmässigt är det inte troligt att den blir antagen under 2015.
Arbetet med IT-infrastrukturen fortgår (bl.a. utbyggnaden
av IP-telefoni, fiberanslutning samt kommunikationsutrustning ute i kommunen).
Miljömuddringen i Söråkers hamn har blivit dyrare än budgeterat med anledning av en större mängd förorenade massor. Det har inneburit dyra deponeringskostnader.
Ett omfattande projekt är startat inom SCA Östrand och
projektet medför stora förändringar i detaljplaner för området.
Projnr Investeringar, tkr
Framtiden för energieffektiviseringsstödet är oklart. För
kommunen innebär det att kompetens och drivkraft för
strategiska miljö- och energifrågor riskerar att försvinna.
0052
Netto
redov
2014
Avvikelse
2014
1 400
1 968
-568
2321
Infrastruktur Söråker
Digitala
informationsskyltar
IT inkl webbutv
2409
Markförvärv
1 140
500
606
379
534
121
Summa
3 040
3 101
87
1247
Ekonomi
Netto
budget
2014
148
Kommunledningskontoret
Kollektivtrafik
Drift
Kommunledningskontorets resultat för 2014 är -231 tkr.
Råkraftskontot uppvisar det största underskottet med -1 300
tkr. Både intäkter och kostnader avviker negativt från budget. Det största överskottet har färdtjänsten med +500 tkr.
Resultaträkning,
tkr
Verksamhetens
intäkter
Verksamhetens
kostnader (-)
Verksamhetens
nettokostnad (-)
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
2014
2014
2014
2013
Drift
Landsbygds- och kompletteringstrafiken uppvisar ett överskott på 1 506 tkr för 2014. Det beror till största delen på en
avräkning för 2013 som var på ca +1,3 mnkr och som inte
var känd vid föregående bokslut.
Resultaträkning,
tkr
19 223
-56 369
-37 146
24 903
-62 280
-37 377
5 680
-5 911
-231
25 896
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
2014
2014
2014
2013
22
22
Verksamhetens
intäkter
-61 362
-35 466
Verksamhetens
kostnader (-)
-10 168
-8 684
1 484
-9 614
Verksamhetens
nettokostnad (-)
-10 168
-8 662
1 506
-9 614
Räddningstjänsten
Drift
Överskottet på 1 417 tkr har uppstått dels med anledning av
att inga oförutsedda händelser, t.ex. skogsbrand har skett
under året, dels att kostnaderna för pensioner har blivit lägre
än beräknat.
Resultaträkning,
tkr
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
2014
2014
2014
2013
0
1 654
Verksamhetens
intäkter
51
Verksamhetens
kostnader (-)
-16 400
-14 983
1 417
-11 380
Verksamhetens
nettokostnad (-)
-16 400
-14 983
1 417
-9 726
Näringslivskontoret
Resultaträkning,
Drift
tkr
Näringslivskontoret har ett underskott på 143 tkr för 2014.
Underskottet beror främst på projektet för infrastrukturutveckling i Torsboda, Söråker.
Resultaträkning,
tkr
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
2014
2014
2014
2013
603
603
1 654
-12 747
-746
-11 380
Verksamhetens
intäkter
Verksamhetens
kostnader (-)
Verksamhetens
nettokostnad (-)
-12 001
-12 001
-12 144
-143
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
2014
2014
2014
2013
Verksamhetens
intäkter
36 000
23 380
-12 620
26 049
Verksamhetens
kostnader (-)
-46 281
-34 532
11 749
-35 777
Verksamhetens
nettokostnad (-)
-10 281
-11 152
-871
-9 728
Samhällsenhet
Drift
De fyra verksamheterna inom Samhällsenheten har gått som
budgeterat. Både intäkter och kostnader har varit marginellt
större än budget.
-9 726
Sysselsättningsåtgärder
Drift
Resultaträkning,
Under år 2014 uppgår verksamhetens totala finansiering till
23 380 tkr av dessa är 11 152 tkr kommunalt finansierade.
Verksamheten visar ett underskott på 871 tkr. Orsaker till
underskottet är dels en utebliven intäkt på 144 tkr som
bokades upp som fordran 2013 och som återfördes på 2014,
dels uteblivna intäkter från staten och för intern uthyrningsverksamhet motsvarande 300 tkr.
52
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
tkr
2014
2014
2014
2013
Verksamhetens
intäkter
2 910
3 021
111
2 881
Verksamhetens
kostnader (-)
-7 012
-7 122
-110
-6 972
Verksamhetens
nettokostnad (-)
-4 102
-4 101
1
-4 091
Verksamhetsberättelse 2014
Ordförande: Mats Wallin
Barn- och utbildningsnämnd
Förvaltningschef: Ann-Christin Isaksson
Vuxenutbildning
Verksamhet
Under våren 2014 anställdes ny vuxenutbildningschef/rektor inom vuxenutbildningen. Vi har under 2014 sett
ett ökat intresse för yrkesutbildningar t ex vårdutbildning. Vi
ser också ett ökat behov av platser inom SFI (Svenska för
invandrare). Vuxenutbildningen visar på en hög måluppfyllelse och utvärdering visar att de medborgare som studerar
vid Tallnäs studiecentrum trivs på skolan. Våra studerande
inom SFI har ofta ingen eller låg utbildning vilket innebär att
många behöver fler veckors utbildning än jämförande
kommuner. Vi fortsätter vår nära samverkan med Sundsvalls
kommun.
Ansvarsområde
Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, grundskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, obligatorisk grundsärskola,
gymnasieskola, vuxenutbildning inklusive svenska för invandrare och lärvux, kulturskola samt kostverksamhet.
Viktiga händelser under året
Förskola och pedagogisk omsorg
Under året har flera av förskolorna anslutit sig till Besched –
ett personalbemanningssystem som underlättar vikarieanskaffning. En utökad digitalisering har genomförts, resurser
har satsats på lärplattor, Apple Tv, trådlösa nätverk och
fortbildning kring användning. För andra året i rad har
grupper, varje vecka samlats för att lära mer om Alternativ
och Kompletterande Kommunikation (AKK) ett viktigt
verktyg för att kunna stödja varje barns utveckling och lärande.
En omorganisation inom kostverksamheten genomfördes
under 2014. Kostchef är numera chef över alla mottagningskök och som förut även centralköket. Inom kostverksamheten sker via Kostchef och dennes medarbetare ständiga förbättringar. Barn- och utbildningsnämnden har väldigt få avvikelser att rapportera och kan glädja sig åt en
ökning gällande ekologiska livsmedel.
Grund- och grundsärskola
Måluppfyllelse
Kostverksamhet
Under hösten färdigställdes den nyrenoverade Mariedalsskolan. Efter noggrann planering kunde flytten genomföras i
december och delvis under juluppehållet, så att elever och
personal kunde börja vårterminen 2015 i nya ändamålsenliga
lokaler. Arenaskolans rektor och Ala skolas rektor slutade
under våren, men rekryteringsprocessen lyckades väl och två
nya personer fanns på plats inför det nya läsåret. En utökad
digitalisering har också märkts. Stora resurser har satsats på
surfplattor, trådlösa nätverk och fortbildning kring användningen. ”Matematiklyftet” är en stor och högkvalitativ fortbildningssatsning som påbörjats. Många deltagare träffas
varje vecka under minst ett läsår för att höja sin kompetens
inom matematikundervisningen.
Tillväxt
Effektmål 1
Kommunen har ett uttalat tillväxtmål för 2015. Ökat antal
invånare. Kreativa lärmiljöer med stimulans av entreprenörskap på alla skolnivåer samt det livslånga lärandet är en del
av kommunens samhällsservice och viktiga motorer för
kommunens tillväxt.
Det genomsnittliga meritvärdet för Timrå grund- och
grundsärskolor ökar fr.o.m. 2013.
Den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieskolan ökar.
Styrtal 1
Meritvärde år 9 (Skolverket)
Gymnasieskola
Till vårterminen 2014 anställdes en ny gymnasiechef/rektor
vid Timrå gymnasium. Hösten 2014 gick gymnasiet in i den
regionala utvecklingsinsatsen ”Forskning lyfter norr” En
fråga inom insatsen är att ta reda på hur ett forskningsbaserat arbetssätt kan ligga till grund för skolutveckling? Det
internationella arbete som bedrivs på Timrå gymnasium
resulterade under hösten i ett besök av 30 stycken lärare och
elever från fyra Europeiska skolor. Onsdagen den 15 oktober samlades elever, lärare och politiker för en festlig invigning av den nya verksamheten ”Studiecentrum” Det ska
vara en plats för lugn och ro och extra stöd i studier.
Betygsresultat gymnasieskolan (Skolverket).
53
Måluppfyllelse
Alla elever når målen i alla ämnen i grundskolan, målen för
ämnen/kurser i gymnasieskolan och målen för kursen i
vuxenutbildningen.
Meritvärde år 9
205
200
195
190
185
180
175
Styrtal 1
Måluppfyllelse
VT-2014
VT-2013
VT-2012
VT-2011
VT-2010
VT-2009
VT-2008
VT-2007
VT-2006
VT-2005
VT-2004
VT-2003
VT-2002
Timrå kommun rankas enligt SKL över 150 bland rikets
kommuner. Gäller varje år och varje ämne som har
nationella prov.
I åk 3 rangordnas Timrå kommuns elever inom de främsta 150
kommuner. Engelska rank 56 (98) och svenska och svenska som
andra språk rank 84 (151). Rankingen har förbättrats med jämförelseår.
Timrå - Meritvärde kommunala grundskolor
I åk 6 rankas Timrå kommuns elever engelska rank 260 (244),
matematik rank 225 (200) och svenska och svenska som andra språk
rank 258 (203). Rankingen har försämrats med jämförelseår.
Det genomsnittliga meritvärdet för Timrå kommuns kommunala
skolor har sjunkit, från 199 (läsår 2012/2013) till 187 (läsår
2013/2014).
I åk 9 rangordnas Timrå kommuns elever engelska rank 265 (274),
matematik rank 253 (263) och svenska 248 (267) samt svenska som
andra språk 113 (162). Rankingen har förbättrats med jämförelseår.
Betygsresultat gymnasieskolan
15
14,5
14
13,5
13
12,5
Måluppfyllelse är uppnådd i åk 3, men inte i åk 6 och 9. (rangordningen gäller läsår 2013/2014 i jämförelse med läsår 2012/2013).
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Åk 3 ligger över rikets genomsnittliga andel (%) som klarat alla
delprov i ämnesproven svenska och matematik. Åk 6 och åk 9 ligger
något under rikets genomsnittliga andel (%) som lägst fått betyget E
respektive uppnått målen för godkänt i ämnesproven svenska, svenska
som andra språk, matematik och engelska (läsåret 2013/2014).
Målet är delvis uppfyllt.
Tigy - genomsnittligt betygspoäng VT
Effektmål 2
Elevers och föräldrars upplevelse av skolan och förskolan
ska vara att verksamheterna har en trygg och lärorik miljö.
Gymnasieskolans genomsnittliga betygsresultat har ökat från 13,5
(läsåret 2012/2013) till 13,7 (läsåret 2013/2014).
Styrtal 2
Målet är delvis uppfyllt.
Resultatet från enkäten som elever har besvarat. SKLs
7 frågor.
Enkät till föräldrar som har barn i förskola och grundskola.
Effektmål 2
Öka andelen elever som väljer kommunens skolor.
Måluppfyllelse
Styrtal 2
Grundskolan har under våren 2014 lämnat ut en enkät till åk 5 och
åk 8. Enkäten är ny och den innehåller SKLs 7 frågor. Nedan finns
resultatet på 2 frågor som svarar på trygg och lärorik miljö. (Svarsfrekvensen var på 82 % resp. 73 % av de totala eleverna per årskurs).
Antal elever som valt kommunens skolor i förhållande till
antal elever folkbokförda i kommunen.
Måluppfyllelse
Läsåret 2013/2014 var det 93,5% och läsåret 2014/2015 var det
92,3% av Timrå kommuns folkbokförda elever (förskoleklass, åk
1-9) som gick i Timrå kommuns grundskolor (mätdag antal elever per
15/10). Målet är inte uppfyllt.
Service
Effektmål 1
Medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service,
tillgänglig och lyhörd personal som ger snabb återkoppling.
Medborgarnas behov är i fokus.
54
Jag känner mig trygg i skolan.
Måluppfyllelse
60
50
I jämförelse mellan 2013 och 2014 har antalet anmälningar/ärenden
varit på samma nivå. Målet är inte uppfyllt.
40
Effektmål 2
30
Minst 10 % av centralt inköpta matvaror ska vara
ekologiska.
åk 5
20
åk 8
Styrtal 2
10
Statistik från livsmedelsleverantör.
0
Måluppfyllelse
Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Vet ej
helt och ganska ganska inte alls
hållet
bra
dåligt
Under 2014 har 17,4% av centralkökets inköp av livsmedel varit
ekologiska. Målet är uppfyllt.
Medarbetare
Effektmål 1
Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära
mig mer
Kommunen som arbetsgivare medger hög grad av
delaktighet.
60
Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och
stimuleras.
50
40
Styrtal 1
30
Medarbetarenkät.
åk 5
20
Måluppfyllelse
åk 8
För att ta reda på detta har förvaltningen gjort en medarbetarenkät och
ställt dessa frågor till de anställda.
10
0
Kommunen som arbetsgivare medger hög grad av delaktighet
Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Vet ej
helt och ganska ganska inte alls
hållet
bra
dåligt
Grundskolans måluppfyllels bedöms delvis uppnådd.
I förskolan mäts resultatet genom att ställa 7 utvalda frågor till föräldrar. Denna enkät är ny för 2014. På frågan att rekommendera förskolan till andra föräldrar svarar 71 % att det stämmer helt och hållit
och 23 % svarar att det stämmer ganska bra. (enkätens svarsfrekvens
ca 44 %). Förskolans måluppfyllelse bedöms som delvis uppnådd.
Målet är delvis uppfyllt.
Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och
stimuleras
Livsmiljö
Effektmål 1
Timrå kommun accepterar ingen mobbing, diskriminering
eller socialt utanförskap. Kommunen fortsätter att utvecklas
mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk
synvinkel.
Det förekommer inte utanförskap, mobbing, kränkning,
diskriminering eller trakasserier inom våra verksamheter.
Målet är delvis uppfyllt.
Styrtal 1
Antal anmälningar till skolverket, antalet klagomålsärenden
till nämnden och antal anmälningar till arbetsmiljöverket ska
minska.
55
Styrtal 1
Ekonomi
Effektmål 1
Positiv resultatavvikelse.
Kommunen och nämnden har handlingsfrihet på kort och
lång sikt. Det kräver att verksamheterna kan lämna ett
ekonomiskt överskott för att kunna göra de anpassningar
som alltid behövs i ett föränderligt samhälle. Budgetramarna
är gränsen för vad verksamheten får kosta.
Måluppfyllelse
Förvaltningen har en positiv resultatavvikelse. Målet är uppfyllt.
Nyckeltal och volymuppgifter
Mått
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Prognos/mål
i budget
2014
Bokslut
2014
865
871
890
841
6
5
5
4
Antal barn i förskoleklass *
238
198
220
207
Antal barn i fritidshem *
688
708
686
701
1 839
1 850
1 850
1 826
Antal elever i grundsärskola *
21
26
20
21
Antal elever i gymnasieskola *
452
414
410
396
70
56
50
68
118
145
130
167
52
51
55
46
Antal elever i SFI I
196
249
145
242
Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskola*
5,7
5,2
5,5
5,0
12,7
12,9
**
12,2
Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundsärskola *
3,3
3,1
**
2,5
Antal elever per lärare (heltidstjänst) i gymnasieskola *
11,1
10,5
**
11,6
Andel elever behöriga till gymnasiet från grundskola ***
78,5 %
84,8%
89,0 %
80,5%
Antal barn i förskola *
Antal barn i familjedaghem *
Antal elever i grundskola *
varav antal elever i IM-program *
Antal helårsstudieplatser gymnasial vuxenutbildning
Antal helårsstudieplatser grundläggande vuxenutbildning
Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundskola *
*) Mätdag 15 oktober aktuellt räkenskapsår.
**) Det går inte att fram en korrekt prognos för nyckeltalet. Nyckeltal tas fram vid bokslut.
***) Läsår 2011/2012 (räk.år 2012), 2012/2013 (räk.år 2013) och 2013/2014 (räk.år 2014).
sedan förra årsskiftet. Kulturskolan är sist ut och kommer
att starta sitt utvecklingsarbete i februari 2015. Vi går nu in i
en ny fas av vårt utvecklingsarbete som kräver uthållighet
och tydlighet av samtliga ledare.
Konkurrensen är idag väldigt stor gällande behöriga lärare
och förskollärare vilket innebär att nämnden har behov av
särskilda satsningar på dessa yrkesgrupper. Konkurrensen
fortsätter att vara stor när det gäller föräldrar/ vårdnadshavares rätt att välja skola och förskola till sina barn. Vår möjlighet att behålla barn och elever i Timrå kommuns skolor
och förskolor hänger tätt ihop med den kvalitet vi kan er-
Nyckeltal och volymuppgifter,
kommentarer
Antal elever i SFI har varit fortsatt högt och antalet studerande inom yrkesutbildning på gymnasial nivå har ökat
markant.
Framtiden
Vårt utvecklingsarbete med välskötta skolor fortsätter som
planerat. I november 2014 startade förskolorna och vuxenutbildningen sitt utvecklingsarbete, gymnasiet gjorde vid
samma tillfälle en omstart eftersom vi har ny rektor där
56
rit att obehörig och billigare arbetskraft har anställts under
året.
Prognosen gällande semesterlöneskulden var att den skulle
innebära en ökning av kostnaderna med ca 700 tkr vid årets
slut, nu blev det istället en minskning av kostnaderna med
770 tkr, vilket innebär att det totala resultatet ökade med
1 470 tkr jämfört med prognos.
Interkommunala kostnader har ökat inom grundskola och
gymnasieskola och främst då till fristående skolor, samt
inom vuxenutbildningen där fler väljer utbildning i andra
kommuner. Men eftersom interkommunala intäkter inom
förskola och grundskola har genererat ett visst överskott så
har vi fått täckning för en del av de ökade kostnaderna.
bjuda målgruppen. Vårt utvecklingsarbete med välskötta
skolor kommer på sikt att möjliggöra den kvaliteten.
Bra samverkan med övriga aktörer i kommunen, så att alla
värnar om och framhåller vikten av att barn och elever ska
vistas i en trygg och lärorik miljö varje dag de befinner sig i
våra verksamheter, är ett prioriterat område.
Ytterligare prioritering under 2015 kommer att vara kompetensutvecklingsinsatser för vår personal, i syfte att höja
måluppfyllelsen hos våra barn och elever.
Ekonomi
Resultaträkning,
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
2014
2014
2014
2013
Verksamhetens
intäkter
65 397
68 065
2 668
67 802
Verksamhetens
kostnader (-)
-467 041
-462 501
4 540
-446 910
Verksamhetens
nettokostnad (-)
-401 644
-394 436
7 208
-379 108
tkr
Drift
Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott för år
2014 med 7 208 tkr, vilket motsvarar +1,8 % av årets totala
budgetram. Överskottet beror både på ökade intäkter och
minskade kostnader. Redovisade intäkter genererar ett överskott på +2 668 tkr, vilket motsvarar +4 % i förhållande till
intäktsbudgeten. Redovisade kostnader har samtidigt varit
lägre än budget, vilket genererar ett överskott på +4 540 tkr
som motsvarar +1 % av totala kostnadsbudgeten.
Intäkter för barnomsorgsavgifter inom förskola och fritidshem visar på ett överskott med +600 tkr jämfört med budget som beror på hushållens högre betalningsförmåga samt
fler inskrivna barn i fritidshem än prognos.
Interkommunala intäkter inom förskola och grundskola
visar på ett överskott med +1 500 tkr p.g.a. att fler barn och
elever från andra kommuner väljer att gå i våra förskolor
och skolor. Denna summa inkluderar också momsintäkter
för elever i fristående skolor.
Vi har också haft fler asylsökande barn och elever i våra
verksamheter vilket inneburit att bidrag från Migrationsverket för asylsökande barn och elever genererar ett överskott
på +500 tkr.
Större delen av överskottet när det gäller kostnader beror på
lägre personalkostnader än budgeterade inom verksamheterna för grundskola, förskola och gymnasieskola samt
minskning av semesterlöneskulden jämfört med år 2013.
Efter fullmäktiges beslut i november 2013 fick nämnden
extra tilldelning som skulle användas till bl.a. personalförstärkningar inom förskola och skola. Eftersom rekryteringsprocessen tar några månader så innebar det att det uppstod
ett visst överskott redan från årets början. Det har dessutom
varit svårigheter att rekrytera behörig personal som t.ex.
förskollärare, lärare och specialpedagoger vilket har innebu-
Investeringar
Investeringsanslaget för IT, möbler och arbetsmiljöåtgärder
visar ett underskott på -290 tkr. När det gäller investeringsmedel för inventarier Mariedalsskolan genererar det ett
överskott på +354 tkr. Det innebär att den sammanlagda
avvikelsen för investeringar blir +64 tkr.
Projnr
Investeringar, tkr
2710
IT-utrustn, möbler,
arbetsmiljöåtgärder
Inventarier
Mariedalsskolan
2750
Summa
57
Netto
budget
2014
Netto
redov
2014
Avvikelse
2014
1 000
1 290
-290
4 000
3 646
354
5 000
4 936
64
Verksamhetsberättelse 2014
Ordförande: Benny Eriksson
Kultur- och tekniknämnden
Förvaltningschef: Ronnie Söderlund
Kultur/barn- och ungdomsverksamhet
Verksamhet
En inspirationsdag då barn och ungdomar får chansen att
prova på idrotter tillsammans med lokala idrottsföreningar
genomfördes (Olympic day). Alla elever i årskurs 5 var inbjudna, ca 190 elever deltog. Tio lokala idrottsföreningar var
på plats med aktiviteter som eleverna kunde prova på. Ett
antal olympier fanns även på plats. Dagen arrangerades
tillsammans med Sveriges Olympiska kommitté och lokala
idrottsföreningar. Under hösten arrangerades en konstutställning i två baracker på torget i Vivsta. Temat var Timrå,
sedd genom fyra olika konstnärers ögon som alla har anknytning till orten.
Totalt 150 barn tillbringade sammanlagt tre veckor på det
populära sommarlägret i Tolvösand.
Ansvarsområde
Nämnden har en bred verksamhet som är indelad i flera
huvudområden: gator och vägar, fastigheter, fritidsanläggningar, park och skog, lokalvård, kultur/barn- och ungdomsverksamhet, bibliotek, renhållning samt stab för administration och ekonomi.
Viktiga händelser under året
Gator och vägar
På vägbelysningen har 85 st. högtrycksnatrium (160 W) bytts
till Led (70 W).
Ny gång och cykelväg längs Köpmangatan - Nygatan - campingen fram till Terminalvägen, samt från Sörbergevägen
längs Bölevägen fram till befintlig GC-väg.
Asfaltering av 9 km vägar och 3 km gång och cykelväg.
Upprustning av 5 st. enskilda vägar har utförts.
Investerings- och underhållsplan på konstbyggnader (Broar)
och vägar har framtagits.
Projektering pågår för Berglundavägen, Sörberge.
Renhållning
Det nya entreprenadavtalet för insamling av hushållsavfall
och återvinningscentral (Tirab) och förbränning av kärl- och
säckavfall (Sundsvalls Energi), gäller 5 år från 1 april 2014.
Måluppfyllelse
Tillväxt
Effektmål 1
Fastigheter och anläggningar
Nämndens servicedeklaration innehåller mål om att snöröjning av gator etc. efter igångsättning ska vara avslutad inom
8 respektive 16 timmar. Målet är att 100 % av snöröjningstillfällena under år 2014 ska vara avslutade inom dessa tidsramar.
Renovering/ombyggnad/tillbyggnad av Mariedalsskolan
färdigställdes och öppnades till årsskiftet 2014/2015. En
inhägnad 11-manna konstgräsplan inom Arenaområdet har
byggts med läktare, belysning och speakerhus. En spontanidrottsplats har anlagts på Bergeforsens skola i samband
med upprustning av skolmiljön etapp 1, arbete fortsätter
2015. Ny intern fiberanslutning mellan Arenaskolan och
Gymnasiet. Upprustning av lekutrustning på Älvstranden,
Söråkers förskola, Bergeforsen samt Tallnäs förskola. Planteringar Ala skola. Trafiksäkerhetsarbete har gjorts på Bergeforsens skola genom att separera trafik från skolmiljön,
arbetet färdigställs under 2015. Sporthallen har fått nytt
innertak och kakel samt golvskikt i tre duschrum. Arbetet
med energioptimering fortsätter via modernisering av styr
och reglerutrustning i ett flertal av kommunens fastigheter.
Statusen på alla högtalaranläggningar/speakerfunktion i
kommunens idrottsanläggningar har inventerats. Ny ljudanläggning i sporthallen och komplettering i NCC hallen.
Styrtal 1
Andelen snöröjningstillfällen som avslutas inom 8 respektive
16 timmar efter igångsättning.
Måluppfyllelse
100 % av alla snöröjningstillfällen har avslutats inom 8 respektive 16
timmar. Målet är uppfyllt.
Service
Effektmål 1
Under år 2014 genomföra en kundattitydmätning hos
kommuninvånarna angående vinterväghållningen på gångoch cykelvägarna.
Målet är att 65 % av kommuninvånarna ska vara nöjda med
vinterväghållningen.
Park och skog
Ny pistmaskin till Skönviksbacken. Ersatt den gamla lekplatsen på Tranvägen med en ny. Ny spänd hängbro har byggts
över del av älvsystemet på deltat för att få en säkrare förbindelse till naturvårdsområdet samt badplatsen Smackgrundet.
Bergeforsens tätortsnära skogar har till stora delar gallrats
och städats upp för att skapa en bättre närmiljö. Samma
gäller området nedanför Örnen. Ett antal industritomter har
avverkats för försäljning. Stormen Ivar den 13 december
2013 har medfört stora arbetsinsatser i kommunens skogsbestånd under det första halvåret.
Styrtal 1
Andelen kommuninvånare som är nöjda med
vinterväghållningen på gång- och cykelvägarna.
Måluppfyllelse
Enkäten är ännu inte genomförd. Målet är inte uppföljt.
58
Effektmål 2
Styrtal 1
Under år 2014 genomföra en kundattitydundersökning hos
användarna (föräldrar) av kommunens lekplatser. Målet är
att 90 % av kommuninvånarna ska vara nöjda med
lekplatserna.
Procentuell förändring av sjukfrånvaron 2014 i förhållande
till 2012.
Måluppfyllelse
Sjukfrånvaron har sjunkit från 4,6 % 2012 till 2,7 % 2014, en
minskning med 41 %. Målet är uppfyllt.
Styrtal 2
Andel nöjda användare av lekplatserna.
Effektmål 2
Måluppfyllelse
Utifrån verksamhetens mål och ett personligt ansvar ges
medarbetare utrymme för utveckling, vilket gör att förutsättningarna ökar för att efterfrågade resultat uppnås.
Enkäten är ännu inte genomförd. Målet är inte uppföljt.
Livsmiljö
Styrtal 2
Effektmål 1
Antalet kompetens- och utvecklingsinsatser i denna riktning.
Minska kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter.
Måluppfyllelse
Styrtal 1
19 personer har genomgått utbildning för fordonsbehörighet B96 (personbil med tyngre släp), 9 anställda parkarbetare har fått utbildningen
"Arbete på väg". Samtliga lokalvårdare har deltagit i utbildningen
"Hälsa, kost och motion" och en maskinförare har genomgått "Heta
arbeten". Målet är uppfyllt.
Kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter
ska minska med minst 15 % år 2014 jämfört med år 2012.
Måluppfyllelse
Kultur- och tekniknämndens kostnader för skadegörelse på fastigheter
har ökat jämfört med 2012. Målet är inte uppfyllt.
Ekonomi
Effektmål 1
Effektmål 2
Nämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet inom
fastställda budgetramar för åren 2014-2016. Målet ska följas
upp vid varje nämndssammanträde, särskilt vid tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning.
För att främja en god bebyggd miljö och en god folkhälsa är
det angeläget att kommunen tillhandahåller möjligheter till
olika former av motion, idrott och rekreation genom t.ex.
sporthallar, motionsspår, spontanidrottsplatser, promenadstråk etc.
Styrtal 1
En budget i balans åren 2014-2016.
Styrtal 2
Måluppfyllelse
Antal nya ytor för motion, idrott och rekreation år 2014
jämfört med år 2013.
Kultur- och tekniknämnden har ett underskott på 344,3 tkr för
2014. Målet är inte uppfyllt.
Måluppfyllelse
Följande ytor har skapats för motion, idrott och rekreation under
2014: Spontanidtottsplats i Bergeforsen och Konstgräsplan på Arenaområdet. Målet är uppfyllt.
Effektmål 2
Medarbetare
Högst 10 % differens mellan projekterat och upphandlat
pris.
Kvalitet i projektering och upphandling.
Styrtal 2
Effektmål 1
Sjukfrånvaron på kultur- och teknikförvaltningen sjönk med
22 % 2012 jämfört med 2011. Målet är att sänka
sjukfrånvaron med 15 % 2014 jämfört med 2012.
Måluppfyllelse
Tre projekt, Vändplan Bergeforsens skola, Bro Deltat och Konstgräsplan kan utvärderas. Där uppgick det kalkylerade priset till 7 483
tkr och det verkliga kostnadsutfallet blev 7 520 tkr, dvs. knappt 0,5
% över det kalkylerade priset. Målet är uppfyllt.
59
Nyckeltal och volymuppgifter
Mått
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Prognos/mål
i budget
2014
Bokslut
2014
Antal kg hushållsavfall per invånare
209
200
209
200
Kulturverksamhet, kostnad kr/invånare
680
594
685
673
Antal besök på huvudbiblioteket/invånare
2,1
2,3
2,2
2,1
Antal lån i bibliotek/invånare
4,6
4,6
4,6
4,2
37 468
39 510
37 500
30 186
111 253
119 561
112 000
122 838
1 690
1 538
1 700
1 689
91,5
94,3
95
93,8
75 091
84 782
80 000
70 993
Energiförbrukning förskolor kWh/m²
260
251
260
250
Energiförbrukning skolor kWh/m²
200
198
200
208
Energiförbrukning förskolor kr/m²
221
223
215
200
Energiförbrukning skolor kr/m²
143
147
140
138
Långtidsplanerat underhåll, kostnad i kr/m², förskolor
98
218
100
117
Långtidsplanerat underhåll, kostnad i kr/m², skolor
41
29
42
41
Städkostnad i kr/m², förskolor
251
240
250
252
Städkostnad i kr/m², skolor
144
127
145
120
24
25
25
25
13 122
12 219
12 219
11 090
3 028
2 958
2 958
3 345
Enskilda vägar, kostnad i kr/km
Kommunala vägar, kostnad i kr/km
Fritidsverksamhet, kostnad i kr/invånare
Simkunnighet i % av totala antalet elever, årskurs 3
Antal besökare/år på sim- och friskvårdscenter
Antal bidragsber. föreningar kultur och fritidsvht 7-20 år
Antal sammankomster bidragsber. föreningar 7-20 år
Antal medlemmar bidragsberättigade föreningar 7-20 år
centrala delen av Söråker och ned till Båthamnsvägen/Strandpromenaden anläggs under året. Projektering för
ett grönare och attraktivare Sörberge startar. Byte av järnvägsbron vid Bergeforsparken sker i två etapper under våren
och hösten 2015.
Nyckeltal och volymuppgifter,
kommentarer
För att få en mer rättvisande bild tillämpas en ny beräkningsmodell för energiförbrukningen, fr.o.m. bokslut 2014
används samma förbrukningssiffror för hela förvaltningens
energistatistik, därav den stora differensen mellan Prognos/mål 2014. Även kvadratmeterantalet för skolor och
förskolor har justerats utifrån det idag verkliga antalet med
hänsyn taget till de senaste årens ny- och ombyggnader.
Ekonomi
Kultur- och tekniknämnden
exklusive renhållning
Framtiden
Under 2015 påbörjas bygget av en matsal på Söråkers skola.
Ala skola kommer att delvis renoveras under året. I Tallnäs
kommer ett Allaktivitetshus att skapas, detta kommer bl.a.
att inrymma Fritidsgård, planerad öppning september 2015.
Utemiljön på Bergeforsens skola kommer att förbättras
ytterligare, ett arbete som påbörjades 2014 och under 2015
inleds etapp 2. En gång- och cykelväg som förbinder den
Drift
Kapitaltjänstkostnaden jämfört med budget har överskridits
för nämnden, vilket innebär att resultatet exkl kapitalkostnader är ett överkott på ca 1 140 tkr jämfört med det bokförda
underskottet på -344 tkr.
60
Resultaträkning,
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
2014
2014
2014
2013
Verksamhetens
intäkter
76 337
86 089
9 752
86 411
Verksamhetens
kostnader (-)
-155 609
-165 705
-10 096
-162 425
Verksamhetens
nettokostnad (-)
-79 272
-79 616
-344
-76 014
tkr
Kultur- och tekniknämnden –
renhållning
Drift
Verksamhetens intäkter överstiger kostnaderna för år 2014.
Enligt rekommendation nr 18 från Rådet för Kommunal
Redovisning (RKR) ska de avgifter som överstiger kostnaderna bokföras som en förutbetald intäkt. Detta leder till att
renhållningen uppvisar ett nollresultat.
Resultaträkning,
Investeringar
Projekt 1260, GC-väg Järnväg Bergeforsen, genomfördes ej
2014 utan är planerat till 2015. Vid byte av järnvägsbron
påverkas tågtrafiken och projektet styrs av när tågstopp kan
genomföras.
Projnr Investeringar, tkr
Netto
budget
2014
Netto
redov
2014
Avvikelse
2014
0010
Internlån
2 200
2 250
-50
0060
Centrumutv
200
184
16
0065
Proj grön Sörberge,
Söråker
Skolprojekt et 3,
Mariedalsskolan
Skyltning besöksnäring
kommunala vägar
805
13
792
43 069
41 416
1 653
1 192
32
1 160
0099
1236
1238
Dig skyltar E4
1248
GC-vägar
600
470
130
4 100
3 411
689
1253
Åtg motorvhpl Terminalv
700
961
-261
1260
1 229
109
1 120
1266
GC väg Järnväg
Bergeforsen
Gengränd Upprustn
400
415
-15
1267
1268
Vändplan B-fors skola
Bro Deltat
550
1 000
559
1 014
-9
-14
1269
1 984
2 062
-78
0
327
-327
2359
Utemiljö Bergeforsens
skola
Pump vattenanl
Torsboda
Byte värmeanl/energiåtg
0
12
-12
2547
Köksugn Gymnasieskola
115
-115
2560
Konstgräs fd korpplan
5 933
5 947
-14
63 962
59 297
4 665
1286
Summa
61
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
tkr
2014
2014
2014
2013
Verksamhetens
intäkter
5 490
6 142
652
5 289
Verksamhetens
kostnader (-)
-5 490
-6 142
-652
-5 289
Verksamhetens
nettokostnad (-)
0
0
0
0
Verksamhetsberättelse 2014
Ordförande: Roger Öberg
Miljö- och byggnadsnämnd
Förvaltningschef: Klas Lundgren
RIGES-projektet har efter 3,5 års tid levererat resultat.
Kommunen har tillsammans med de fyra övriga kustkommunerna i länet upprättat en gemensam kart- och GIS-tjänst
som utgör ett planeringsverktyg för företag och privatpersoner som vill exploatera, bygga ut eller ändra sin verksamhet.
Kartan innehåller gällande detaljplanebestämmelser för
samtliga fem kommuner. Kommunen har också inom samarbetet utvecklat 11 e-tjänster med kartfunktionalitet inom
området bygg och miljö.
Verksamhet
Ansvarsområde
Miljö- och byggnadsnämnden agerar som myndighetsnämnd
enlig miljöbalken, livsmedelslagen, plan- och bygglagen och
övriga lagar inom miljö- och naturområdet.
Nämnden ansvarar bland annat för:
- Information och tillsyn inom miljö- och hälsoskydd.
- Kontroll av livsmedelsverksamhet.
- Luftmätningar
- Bygglovshantering
- Bostadsanpassningsbidrag.
- Strandskyddsdispenser.
- Detaljplanering.
Måluppfyllelse
Tillväxt
Effektmål 1
Företagens ärenden är prioriterade. Handläggningstider för
bygglov kan vara avgörande för ett företag vid etablering
eller expansion.
Viktiga händelser under året
Styrtal 1
Miljöenheten
Enligt lagstiftning ska handläggningstiden för bygglov inte
överskrida 10 veckor. I Timrå ska bygglovshandläggningen
enligt servicedeklarationen inte överskrida fyra veckor.
Nämnden har under året arbetat med tillsyn enligt miljöbalken mot både tillstånds- och anmälningspliktiga industriella
verksamheter. För skolor och förskolor har kunskapshöjande och förebyggande arbete med tillsyn skett.
Måluppfyllelse
Handläggningstiderna för bygglov till klaras till 95 %. Resterande
ärenden har fallit över med enstaka dagar i samband med semestertider. Målet är delvis uppfyllt.
Under året har livsmedelskontrollerna skett enligt planering
och de kontrollområden som prioriterats har varit personlig
hygien och faroanalys allergener. Tobakstillsyn har utförts
både hos handlare och på skolor i kommunen.
Service
Effektmål 1
Under året har nämnden deltagit i projekt inom Miljösamverkan Västernorrland, ett samarbete med länets kommuner,
länsstyrelsen och kommunförbundet. Miljösamverkan Västernorrland syftar till att underlätta och effektivisera tillsynsarbetet, säkerställa likartade bedömningar inom länet och
bidra till ett bättre miljöarbete hos länets företag.
Klarade handläggningstider för anmälan enligt miljöbalken
samt registrering av livsmedelsanläggningar.
Styrtal 1
Enligt servicedeklarationen ska
a) handläggningstiden för en anmälan enligt miljöbalken inte
överskrida sex veckor.
b) handläggningstiden för registrering av
livsmedelsanläggning inte överskrida två veckor
Byggenheten
Nämnden har under perioden haft en ökning av inkommande bygglovansökningar jämförelse med tidigare år. En
positiv trend är att antalet ansökningar för bygglov och
förhandsbesked gällande nybyggande av bostadshus.
Måluppfyllelse
Handläggningstiderna för handläggning av registrering av livsmedelsanläggning uppfyller kraven i servicedeklarationen. Ett anmälningsärende
enligt miljöbalken har överskridit sex veckors handläggningstid.
Målet är delvis uppfyllt.
Under året har förberedelser för planarbetet i samband med
Östrands ombyggnation och kommande produktionsökning
inletts.
Effektmål 2
Nöjda medborgare och brukare.
Nämnden har även påbörjat arbetet med ändring av hittills
två planer som onödigt begränsar medborgarnas utbyggnadsplaner.
Styrtal 2
Följande nivåer ska uppnås i nöjd kundundersökning 2014:
a) 90 % vara nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten.
b) 90 % vara nöjda eller mycket nöjda med servicen och
bemötandet.
c) 95 % vara nöjda eller mycket nöjda med
handläggningstiderna.
Bostadsanpassningen har skett enligt de rutiner som delvis
reviderades i början av sommaren 2014. Rutinerna kommer
fortsättningsvis att uppdateras av berörda förvaltningar
inom kommunen.
62
Måluppfyllelse
Effektmål 2
En nöjd kundundersökning har genomförts under oktober och november 2014. Tillsammans med alla delegationsbeslut har ett vykort
skickats ut, där den som sökt nämndens tjänster har fått bedöma
tillgänglighet, service och bemötande samt handläggningstider på en
fyragradig skala. Svarsfrekvensen blev bara 27 %.
Nöjda och kompetenta medarbetare på förvaltningen.
Styrtal 2
a) 100 % ska under medarbetarsamtalet säga sig vara nöjd
och trivas på arbetet.
b) Under 2014 ska förvaltningen delta i genomsnitt,vid fem
kompetenshöjande tillfällen per årsarbetskraft.
a) 91 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten.
b) 91 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med service och
bemötande.
c) 83 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med handläggningstiden.
Måluppfyllelse
Sammantagen bedömning: Resultatet från nöjd kundundersökningen
är relativt bra men på grund av litet antal svar kan inga säkerställda
slutsatser dras.
Målet är delvis uppfyllt.
a) Under medarbetarsamtalen uppgav alla medarbetare att de trivs på
arbetet.
b) Förvaltningen har genomfört 7,5 kompetenshöjande tillfällen per
årsarbetskraft.
Målet är uppfyllt.
Livsmiljö
Ekonomi
Hållbarhetsbedömda detaljplaner.
Optimerad kostnadstäckningsgrad.
Effektmål 1
Effektmål 1
Styrtal 1
Styrtal 1
Medarbetare
Intäkterna för kontroll och tillsyn ska täcka del av
kostnaderna för respektive verksamhet.
a) 2012 var kostnadstäckningen för kontroll enligt
livsmedelslagstiftningen 76 %. Under 2014 ska den vara
minst 65 %.
b) 2012 var kostnadstäckningen för tillsynsverksamheten på
miljö- och hälsoskyddsområdet 36 %. Under 2014 ska den
vara minst 40 %.
c) 2012 var kostnadstäckningen för bygglovprövningen
95 %. Under 2014 ska den vara minst 85 %.
Friska och hälsosamma medarbetare på förvaltningen.
Måluppfyllelse
Alla beslutade detaljplaner under 2014 ska vara bedömda i
avseende på sociala, ekonomiska och ekologiska kriterier.
Måluppfyllelse
De planer som vunnit laga kraft under 2014 har bedömts med utgångspunkt från ovanstående kriterier.
Målet är uppfyllt.
Effektmål 1
a) Kontroll inom livsmedelsområdet har bedrivits med en kostnad av
712 tkr och med 494 tkr i intäkter. Kostnadstäckningsgraden beräknas till 69 %.
b) Inom miljö- och hälsoskyddsområdet har tillsyn bedrivits med en
kostnad av 2 742 tkr och intäkterna har uppgått till ca 1 234 tkr
vilket ger en kostnadstäckning på 45 %.
c) Handläggning av bygglov har skett med en kostnad av 1 709 tkr
och med intäkter på 1 449 tkr. Kostnadstäckningsgraden beräknas
till 85 %.
Målet är uppfyllt.
Styrtal 1
a) Sjuktalet förbättras i jämförelse med ett genomsnitt av de
tre närmast föregående åren.
b) 300 uttagna friskvårdstillfällen av de ca 800 tillgängliga.
Måluppfyllelse
a) Under de tre närmaste åren har det genomsnittliga sjuktalet varit
2,3 % och under 2014 var sjuktalet 2,7 %.
b) Totalt har 311 friskvårdstillfällen nyttjats.
Målet är delvis uppfyllt.
63
Nyckeltal och volymuppgifter
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Prognos/mål
i budget
2014
Bokslut
2014
Antal livsmedelsärenden
290
262
200
256
Antal avloppsansökningar
27
20
25
41
Antal ärenden värmepumpar
48
50
50
45
Antal miljötillsynsärenden
380
352
330
315
Antal hälsoskyddsärenden
130
113
100
405
-
-
650
704
Antal miljöinspektioner
167
165
200
261
Antal bygglov
176
195
200
227
Antal byggarbetsplatsbesök
-
33
40
30
Antal pågående detaljplaner
12
8
7
8
Antal bostadsanpassningar
190
187
190
152
8
4
10
12
10
9
11
9
1 618
1 591
1 500
1 861
Mått
1)
Antal delegationsbeslut
Antal förhandsbesked
Antal nämndssammanträden
Totalt antal ärenden
¹) Inkommande ärenden, där inte annat anges
Nyckeltal och volymuppgifter,
kommentarer
Framtiden
Tillsyns- och kontrollarbetet förutses ske i enlighet med
beslutad tillsynsplan för miljöenhetens område. Detta innebär att miljöenheten kommer att bedriva livsmedelskontroll
utifrån de olika kontrollområdena även fortsättningsvis.
Miljöenheten kommer också att ha tillsyn i ordinarie omfattning hos tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter och delta i Miljösamverkan Västernorrlands projekt
under året.
Anledningen till den stora avvikelsen på hälsoskyddsärenden
är det nya fastighetsägarprojektet som genomfördes 2013.
Timråbo har gjort radonmätningar i hela sitt fastighetsbestånd under 2014.
Över tid verkar de yttre kraven på verksamheten växa. Antal
bygglov ökar stadigt och det medför andra uppgifter inom
nämndens verksamhet.
Miljö- och byggnadsnämnden kommer under 2015 att inleda
ett samarbete med länets kommuner för att ta fram ett gemensamt arbetssätt för handläggning av tillsynsärenden
inom plan- och byggområdet.
Antalet bostadsanpassningar fortsätter att minska. Tendensen är också att dyrare anpassningar blir vanligare.
Tack vare antalet förhandsbesked och framtida planer för
utökning av industriell verksamhet så kommer kraven öka
ytterligare på nämndens verksamhet under 2015. Inom både
bygg och miljöområdet kommer extraresurser tillsättas för
att klara kommunens mål om tillväxt.
64
Ekonomi
Miljö- och byggnadsnämnden –
bostadsanpassning
Drift
Miljö- och byggnadsnämnden
exklusive bostadsanpassning
Under första halvåret var kostnaderna under budget medan
de ökade kostnaderna under andra halvåret utjämnade det
överskottet.
Drift
Nämndens verksamhet har inte haft full bemanning under
året. Intäkterna har varit högre inom både miljö- och byggområdet.
Resultaträkning, Budget
tkr
Verksam hetens
intäkter
2014
2 943
Redov Avvikelse
2014
3 408
2014
465
Resultaträkning,
tkr
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
2014
2014
2014
2013
Verksamhetens
intäkter
0
Redov
2013
Verksamhetens
kostnader (-)
-3 000
-2 812
188
-3 885
Verksamhetens
nettokostnad (-)
-3 000
-2 812
188
-3 885
3 132
Verksam hetens
kostnader (-)
-10 509
-9 753
756
-9 420
Verksam hetens
nettokostnad (-)
-7 566
-6 345
1 221
-6 288
65
Verksamhetsberättelse 2014
Ordförande: Sten Ekström
Revisionen
Verksamhet
Revisorerna strävar i sin granskning efter att förebygga brister och fel och att arbeta framåtsyftande.
Ansvarsområde
Inriktningen på revisorernas arbete under kommande år
beslutas utifrån de årliga analyser som görs av risk och väsentlighet i kommunens verksamhet.
Enligt kommunallagen ska en kommun ha minst fem politiskt valda revisorer. Timrå kommun har sju revisorer.
Den kommunala revisionen regleras av bestämmelser i
kommunallagen, god revisionssed, det av kommunfullmäktige fastställda reglementet för revisionen samt ägardirektiv
till kommunens bolag.
Ekonomi
Drift
Revisorerna redovisar ett överskott med 68 tkr.
Revisionens uppgift är att granska och pröva kommunens
verksamhet avseende ändamålsenlighet, ekonomi, räkenskaper och intern kontroll. Revisorerna ska också granska
verksamheten i kommunens bolag. Även donationsstiftelserna granskas.
Resultaträkning,
tkr
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
2014
2014
2014
2013
Verksamhetens
intäkter
Viktiga händelser under året
Revisorerna anlitar fr.o.m. 2014 Deloitte som sakkunnigt
biträde för granskning. För år 2014 har bl. a. följande revisionsprojekt genomförts;
Uppföljning av revisionsrapporter i Timrå kommun
Uppföljning av revisionsrapport, Underhåll av gator, vägar
och fastigheter, samt flyktingmottagande
Granskning av internkontrollarbetet
Avvikelse och klagomålshantering
Dessutom granskas årligen kommunens Delårsrapport per
den 31 augusti och Årsredovisning årligen.
Revisionsrapporterna publiceras löpande på kommunens
hemsida.
Framtiden
Revisionen ska utföras enligt god revisionssed. Den goda
seden formas och utvecklas successivt över tiden. Dess
innebörd påverkas av sektorns särdrag samt olika intressenters krav och förväntningar. Revisorerna följer den goda
seden och hur den utvecklas samt gör anpassningar i sitt
arbetssätt när så behövs.
66
0
Verksamhetens
kostnader (-)
-1 000
-932
68
-891
Verksamhetens
nettokostnad (-)
-1 000
-932
68
-891
Verksamhetsberättelse 2014
Ordförande: Per-Arne Frisk
Socialnämnden
Förvaltningschef: Erik Grundberg
arbetsbelastning. Ciceronen, HVB-hemmet för ensamkommande som startades hösten 2011 med avtal med Migrationsverket om tre asylplatser och 6 PUT platser (permanent
uppehållstillstånd) har sedan starten hjälpt 10 ungdomar att
slussas ut i träningslägenhet/eget boende.
Verksamhet
Ansvarsområde
Äldreomsorg
Hälso- och sjukvård
Omsorg om funktionshindrade
Individ och familjeomsorg
Integration
Integration
Ansvaret för flyktingmottagande i Timrå kommun övergick
2013 till socialnämnden Gällande överenskommelse med
staten säger att Timrå kommun årligen ska ta emot 20-40
nyanlända som anvisas plats genom Arbetsförmedlingens
eller Migrationsverkets försorg. Under våren 2014 har socialförvaltningen gjort en översyn inom området flyktingmottagning.
Sammanfattningsvis är den rådande uppfattningen att den
organisatoriska förändring som genomfördes 2013 inte är att
anses som den mest optimala för etablering av nyanlända.
En ökad kommunal samordning i stort ses som nödvändig
för att tillgodose ett gott mottagande och etablering på sikt.
Viktiga händelser under året
Äldreomsorg
Under 2014 avvecklades de resterande 16 särskilda boendeplatserna på Timrågården. Strandvillan återgick till äldreomsorgen och i utbyte övertog socialpsykiatrin 6 platser på
Hagalids servicehus. Under 2014 har antalet platser på
äldreomsorgens särskilda boenden minskat med 13 st. Övertaligheten bland omvårdnadspersonal har hanterats inom
verksamheten genom att lediga tillsvidareanställningar har
reserverats för denna personalgrupp. Länssjukhusets situation med ständiga överbeläggningar bidrar till vår ansträngda
situation vad gäller plats på kommunens korttidsvård. Behovet av insatser vid utskrivning har inte kartlagts vilket innebär att fler äldre måste passera korttidsvård innan återgång
till hemmet med hemtjänst är möjligt. Under 2014 påbörjades en ny arbetsmodell för växelvård för att kunna erbjuda
närstående som vårdar en regelbunden avlastning.
Måluppfyllelse
Tillväxt
Effektmål 1
Säkra hög kvalitet inom socialtjänsten, sprida information
om att det är tryggt att leva och bli gammal i Timrå.
Styrtal 1
Upplevelse av trygghet i nationell brukarundersökning är lika
med eller högra än föregående mätningar.
Hälso- och sjukvård
Socialtjänstens ansvar för hälso- och sjukvården utökades
den 3 februari 2014. Uppdraget idag innefattar akuta och
planerade hembesök av sjuksköterska, arbetsterapeut och
sjukgymnast hos de patienter som inte på egen hand eller
med stöd kan besöka vårdcentralen. I uppdraget ingår även
att delegera hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal. Det totala antalet patienter som har insatser från
kommunens hemsjukvård uppgår den 2014-12-31 till ca 300
personer.
Måluppfyllelse
Omsorg om funktionshindrade
Effektmål 2
Resultatet av de nationella brukarundersökningarna visar ett något
sämre resultat jämfört med 2013. Andelen som uppger att de känner
sig trygga att bo hemma med hemtjänst eller boende på särskilt boende
minskar till 84 %. (en minskning med 3,5 %) Andelen brukare som
svarade på enkäten var 56 % av personer med hemtjänst över 65 år,
samt 46 % brukare på särskilt boende. Endast ett fåtal av brukarna
på särskilt boende har svarat själva, huvuddelen av svaren kommer
från närstående. Målet är delvis uppfyllt
Socialpsykiatrins boende Vulkanen utökade antalet boendeplatser och tog namnet Bergsgatans gruppboende i samband
med att Strandvillans boende i Söråker omvandlades till vård
och omsorgsboende.
Aktivt delta för att främja integration och utveckla boende
för ensamkommande barn och unga.
Styrtal 2
Antalet folkbokförda.
Individ och familjeomsorg
Måluppfyllelse
Lagskärpning gällande arbetet med barn unga och familj
medför ökat arbetstryck på enheten barn och familj. Även
svårigheter att rekryterara personal bidrar till detta. Enheten
för Barn och Familj har arbetat för att ta fram rutiner för
arbetsflödet i syfte att kvalitetssäkra verksamheten. De senaste årens ökning av bidragstagare inom enheten för försörjningsstöd har medfört ökade kostnader och ökad
Ålder 0 - 10 11 - 20 21 - 40 41 – 60
Antal
62
73
135
56
Varav 11 ensamkommande. Målet är uppfyllt.
67
61 - 100
10
Styrtal 2
Service
Effektmål 1
Bränsleanvändningen för transporter ska successivt minska
med 30 % till 2020 och utgörs till större delen av förnybara
energislag. (Gäller kommunala förvaltningars personbilar
och minibussar som används i tjänsten. Basår 2012 = 1
kWh/km).
Brukarna/medborgarna upplever att de får tjänster av god
kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta.
Styrtal 1
100 % av brukarna har aktuella vårdplaner/genomförandeplaner.
Måluppfyllelse
Under 2014 utökades vårt uppdrag då hemsjukvården överfördes till
kommunen. Detta innebär att vi utökad vår personalgrupp och även
andelen bilar. Under året har ingen utbildning i Eco-driving genomförts. Målet är inte uppfyllt.
Måluppfyllelse
Inom äldreomsorgens särskilda boenden har alla brukare som bor
permanent en genomförandeplan. Inom hemtjänsten har alla med
omfattande insatser/dagliga besök genomförandeplaner. I vissa fall
saknas genomförandeplaner hos personer som har enbart serviceinsatser.
De allra flesta brukare inom funktionshinderområdet har genomförandeplaner. Målet är delvis uppfyllt.
Medarbetare
Effektmål 1
Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och
utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Medarbetarna
är en tillgång och upplever att de har inflytande samt är
ansvarstagande.
Effektmål 2
Skapa förtroende genom respektfullt bemötande, enkel och
tydlig information anpassad till mottagaren.
Styrtal 1
Alla medarbetare har haft löne- och medarbetarsamtal en
gång om året.
Styrtal 2
Resultatet i nationell brukarundersökning är lika med eller
högre än föregående mätningar.
Måluppfyllelse
All personal inom socialförvaltningen har erbjudits lönesamtal under
vårvintern och medarabretarsamtal under hösten. Målet är uppfyllt.
Måluppfyllelse
De nationella brukarundersökningarna visar ett bra resultat när det
gäller upplevelse av samverkan mellan brukaren och boendet. Medelvärdet är för alla särskilda boenden 94 %. På frågan om man upplever sig bra bemött av personalen på boendet är resultatet oförändrat
jämfört med 2013. Brukarna som har hemtjänst har stort förtroende
för personalen 89 % oförändrat jämfört med 2014, vad gäller bemötande har vissa hemtjänstgrupper ett sämre resultat är 2013. Sammanställningen av resultatet av brukarundersökningen inom dagliga
sysselsättningen kommer att presenteras av FoU Västernorrland under
2015. Målet är delvis uppfyllt.
Effektmål 2
Cheferna/ledarna har ett synligt och tydligt ledarskap, ger
återkoppling, uppmuntrar utveckling och tar tillvara goda
idéer.
Styrtal 2
Resultatet inom området Ledarskap i medarbetarenkäten är
lika med eller högre än föregående mätningar.
Måluppfyllelse
Livsmiljö
Effektmål 1
Ingen medarbetarenkät under 2014. Målet är inte uppföljt.
Medarbetarna bemöter brukare och medborgare med respekt, ger tydliga besked samt ett individanpassat stöd med
bibehållen integritet.
Ekonomi
Effektmål 1
Uppföljning av verksamhet och ekonomi är tydlig och känd
på samtliga nivåer (förvaltning – programområde – enhet).
Styrtal 1
Resultatet är lika med eller högre än föregående mätningar.
Styrtal 1
Måluppfyllelse
Socialnämnden följer löpande utvecklingen av ekonomin.
När avvikelse rapporteras initierar nämnden analys/utredning samt föreslår åtgärder.
Timrå kommuns information om äldreomsorgen på hemsidan får
fortsatt högt betyg i Öppna jämförelser. Sammanställningen av resultatet av brukarundersökningen inom dagliga sysselsättningen kommer att
presenteras av FoU Västernorrland under 2015.
Målet är delvis uppfyllt.
Måluppfyllelse
Hemsjukvårdens verksamhet finansierades genom skatteväxling av de
faktiska verksamhetskostnaderna. Hemsjukvårdens resultat för 2014
slutar på – 2 042 tkr. Av den totala summan skatteväxlade pengar
ersattes inte verksamheten fullt ut (479 tkr). Inga extra resurser i form
av uppstartskostnader ingick i skatteväxlingen vilket innebar att våra
resurser inte räckte till. Kostnaderna för tekniska hjälpmedel översteg
även de den skatteväxlade summan med 456 tkr.
Effektmål 2
Alla anställda som kör i tjänsten ska erbjudas utbildning i så
kallad ECO-driving.
68
Effektmål 2
Äldreomsorgens resultat slutar på – 8 090 tkr.
Orsaker till den negativa avvikelsen är: Kostnader för medicinskt
färdigbehandlade -632 tkr, kostnader för vårddygn på Mellannorrlands hospice - 608 tkr. Hyra - 548 tkr.
Övrigt underskott härrör från ökande personalkostnader i förhållande
till budget. Avgångsersättningar/uppsägningar personaliga skäl - 700
tkr. Vi ser att den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar ökat med 17 %
jämfört med 2013. Kostnader för extrapersonal utöver budget är också
förklaringar till underskottet. Målet är delvis uppfyllt.
Socialförvaltningen har aktiv samverkan med andra förvaltningar i kommunen, samt med andra kommuner, landsting
och myndigheter.
Styrtal 2
Inga ärenden/problem uppkommer där samverkansbrist
från nämnden kan anges som orsak.
Måluppfyllelse
Inom psykiatriområdet har samverkan återupptagits mellan länssjukhuset och de kringliggande kommunerna. Målet är uppfyllt.
Nyckeltal och volymuppgifter
Mått
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Prognos/mål
i budget
2014
Bokslut
2014
Antal boende äldreomsorg
224
224
211
211
Antal vårdtagare med hemtjänst
380
450
425
475
11 300
11 800
11 800
11 800
Antal boende psykiatri
18
20
15
18
Antal ärenden boendestöd psykiatri
53
57
55
42
Antal boende omsorg
32
31
32
31
Antal ärenden öppenvård missbruk
15
8
10
8
Antal personer med personlig assistans LSS
6
5
7
8
Antal personer med personlig assistans SFB
35
41
42
36
Antal familjehemsplaceringar barn och unga
25
19,1
22
24
Antal institutionsplaceringar barn och unga
3,6
4,11
2
5
Antal hemtjänsttimmar per månad
Framtiden
Fortsatt arbete i bemanningsekonomi chefer och medarbetare. Utveckla rekryteringsenheten. Utveckla hemsjukvården
för att trygga en god och säker hälso- och sjukvård. Fortsätta
utvecklingen av arbetet för hjälp till barn-, unga och familjer.
Genomlysa och utveckla socialjouren. Införande ny teknik
och organisation när det gäller larm. Utveckling av den
dagliga sysselsättningen med fokus på platser ute på den
öppna arbetsmarknaden med stöd från psykiatripersonal.
Arbeta för god personalförsörjning.
69
Investeringar
Ekonomi
Planerade investeringar har genomförts under året. Kostnaderna för arbetsmiljöåtgärder var lägre än förväntat.
Socialnämnden exklusive
försörjningsstöd
Drift
tkr
Verksamhetens
intäkter
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
2014
2014
2014
2013
73 190
83 977
10 787
81 866
Verksamhetens
kostnader (-)
-386 623 -403 675
-17 052 -368 228
Verksamhetens
nettokostnad (-)
-313 433 -319 699
-6 266 -286 362
Netto
redov
2014
Avvikelse
2014
Sängar, möbler, ITutrustn, arbmiljöåtg
1 000
679
321
Summa
1 000
679
321
Projnr Investeringar, tkr
Socialnämnden lyckades inte uppnå en ekonomi i balans,
budgeten överskreds med 2 %.
Den positiva avvikelsen för intäkter härrör nästan helt till
medel erhållna från migrationsverket.
Avseende kostnader återfinns den negativa avvikelsen i
huvudsak inom tre områden;
• Placeringskostnader inom IFO, (kompenseras delvis av
ovan nämnda intäkter från migrationsverket). I slutet av
året ökade även kostnaderna för placeringar inom Barn
och Familj, vilka inte ersätts av migrationsverket.
• Personalkostnader, främst inom äldreomsorgen. Även en
del inom verksamheten ensamkommande flyktingbarn,
den avvikelsen finansieras med intäkter från migrationsverket.
Höga kostnader för övertid, särskilt för sommarmånaderna och december. Jämfört med föregående år var
övertidskostnaden 1 400 tkr högre.
• Högre kostnader än beräknat för privata utförare inom
verksamhetsområdet personlig assistans, orsakat bl.a. av
ändrade beslut från försäkringskassan och nytillkomna
ärenden.
Genomsnittlig avvikelse per månad för januari – oktober
var – 238 tkr. Medan avvikelsen för de två sista månaderna uppgick till – 1 804 tkr.
För att komma tillrätta med avvikelsen för personalkostnader har en analys av bemanningsekonomi gjorts av extern konsult. Under hösten har utbildning av områdeschefer genomförts.
Personal har utbildats för att förbättra återsökning av
medel från migrationsverket.
Planering av åtgärd för att uppmärksamma kostnadsdrivande placeringar i tidigare skede.
Resultaträkning,
Netto
budget
2014
2965
Socialnämnden - försörjningsstöd
Drift
Antalet hushåll ligger i nivå med de senaste åren.
Försörjningsstödsmottagare som står långt ifrån arbetsmarknaden behöver motiveras till rätt insats i syfte att bidra
till en varaktig självförsörjning. Samverkan med andra myndigheter och tidiga insatser har varit viktiga aktiviteter i syfte
att hjälpa individen till självhushållning och på så sätt minska
risken för ett långvarigt biståndsberoende.
Resultaträkning,
tkr
Budget
Redov
Avvikelse
Redov
2014
2014
2014
2013
793
793
344
Verksamhetens
intäkter
70
Verksamhetens
kostnader (-)
-20 000
-21 685
-1 685
-22 277
Verksamhetens
nettokostnad (-)
-20 000
-20 891
-891
-21 933
Utdrag ur Personal- och hälsobokslut
Här redovisas ett antal nyckeltal från Timrå kommuns Personal- och hälsobokslut.
Anställda
I nedanstående tabell redovisas antal anställda inom Timrå kommun och hur de är fördelade mellan de fem förvaltningarna de
senaste fem åren samt fördelning mellan kvinnor och män för år 2014.
Förvaltning
Kvinnor
Män
95
Totalt
2014
534
Totalt
2013
540
Totalt
2012
541
Totalt
2011
529
Totalt
2010
534
Barn- och utbildning
439
Socialförvaltningen
499
44
543
530
526
521
531
Arbetsmarknadsenheten
20
29
49
51
47
47
24
Kultur- och Teknik
43
33
76
77
77
76
75
Centrala kontoren
26
8
34
36
34
34
32
9
10
19
19
20
21
19
1 036
219
1 255
1 253
1 245
1 226
1 215
Miljö- och Bygg
Totalt
Medelålder
Här redovisas medelålder hos tillsvidareanställda medarbetare, vilket visar att medelåldern har sjunkit något från 2013.
Totalt
2014
Kv.
49
Män
48
2013
Kv.
49
Män
49
2012
Kv.
47,4
2011
Kv.
47,2
Män
47,7
Män
47,8
2010
Kv.
47,2
Män
46,9
Sjukfrånvaro
Här redovisas sjukfrånvaro per åldersgrupp, vilket visar att sjuktalen stiger för alla åldersgrupper.
Åldersgrupp
Sjuk antal
timmar
29 år och yngre
Tillgänglig
ordinarie
arbetstid
345 506
14 800
Sjuk i
procent
2014
4,3
Sjuk i
procent
2013
4,1
Sjuk i
procent
2012
3,9
Sjuk i
procent
2011
3,5
Sjuk i
procent
2010
4,4
30-49 år
1 423 333
83 440
5,9
5,6
5,5
4,8
4,8
50 år och äldre
1 168 503
67 696
5,8
4,9
7,1
6,6
7,0
Här redovisas sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män samt totalt, vilket visar sjunkande sjuktal för män och ökande för
kvinnor.
Kvinnor
Män
Totalt
Tillgänglig ordinarie
arbetstid
2014
2 356 224
Sjuk, antal
timmar
2014
147 336
Sjuk, i
procent
2014
6,3
Sjuk, i
procent
2013
5,5
Sjuk, i
procent
2012
6,2
Sjuk, i
procent
2011
5,6
Sjuk, i
procent
2010
5,8
581 117
18 600
3,2
4,0
4,9
4,4
5,2
2 937 342
165 936
5,6
5,2
5,9
5,3
5,7
71
Här redovisas långtidssjuka 60 dagar och mer, totalt i kommumen och per förvaltning i procent.
2014
%
2013
%
2012
%
2011
%
2010
%
Barn- och utbildning
57,8
39,4
53,5
55,6
51,5
Socialförvaltningen
48,6
34,6
52,3
47,8
51,8
Arbetsmarknadsenheten
36,5
23,5
23,5
18,7
31,3
Kultur- och Teknik
41,1
11,2
68,0
69,0
68,9
Centrala kontoren
74,9
25,6
–
59,5
34,7
-
-
–
–
37,5
51,1
34,2
49,5
48,1
55,3
Förvaltning
Miljö- och Bygg
Totalt
Totalt långtidsjuk
i timmar 2014
Totalt antal
sjuktimmar
2014
Pensionsavgångar
Här är en sammanställning på hur pensionsavgångarna ser ut för de närmaste fem respektive tio åren för tillsvidareanställd
personal under förutsättning att man slutar vid 65 års ålder.
Om 5 år
69
Om 10 år
140
Socialförvaltningen, inkl.
arbetsmarknadsenheten
66
152
Kultur- och Teknik
14
24
Kommunledning
6
15
Näringsliv
-
1
Miljö- och Bygg
2
6
157
338
Barn- och utbildning
Totalt
Övertid och mertid
Förvaltning
Övertids
timmar
2014
Övertids
timmar
2013
Övertids
timmar
2012
Övertids
timmar
2011
Mertids
timmar
2014
Mertids
timmar
2013
Mertids
timmar
2012
Mertids
timmar
2011
Barn- och utbildning
1 601
2 543
1 923
2 484
3 257
2 527
2 350
5 168
Socialförvaltningen
6 455
5 615
4 750
3 045
4 738
5 728
4 733
3 243
4
11
23
0
-
32
0
0
1 543
1 598
1 217
1 772
388
14
61
232
441
175
181
143
-
0
0
25
-
0
-
-
-
0
-
-
36
56
36
92
-
0
1
5
10 080
9 997
8 130
7 536
8 383
8 300
7 145
8 673
Arbetsmarknadsenheten
Kultur- och Teknik
Kommunledning
Näringsliv
Miljö- och Bygg
Totalt
72
årsförbrukning (kwh/m2)
Miljöbokslut
Inledning
Miljöboklutet är uppdelat i två delar, den första delen
redovisar 2014 års uppföljning för Timrå kommuns Miljöplan 2014-2020 och den andra redovisar övriga miljöförbättrande åtgärder som kommunala bolag och nämnder
genomfört under året.
Riksdagen har fastställt Sveriges miljökvalitetsmål och för
en hållbar utveckling. För att Sverige ska nå miljökvalitetsmålen behöver företag, myndigheter, organisationer
och kommuner med flera, engagera sig och ta sin del av
ansvaret.
Energianvändning
Timråbo
300
200
100
0
Diagrammet visar basår, resultat 2014 och streckad linje mot miljömålet.
2. År 2020 är elanvändningen i lokaler
som sköts av kultur- och teknikförvaltningen lägre än
2
74 kWh/m och år.
Basår 2010 = 79 kWh/m2 .
Ansvarig: Kultur- och tekniknämnden.
Resultat för 2014: 74 kWh/m2.
I Timrå kommun organiseras miljöarbetet under varje
enskild nämnd/styrelse. Ansvarig för uppföljning och
samordning av kommunens övergripande miljöarbete är
kommunstyrelsen.
I Timrå kommuns Miljöplan 2014-2020 har tre preciserade
fokusområden pekats ut som kommunens fortsatta miljöstrategiska arbete inriktas mot:
- Energieffektiv verksamhet
- Klimatsmart verksamhet
- Attraktiv och tillgänglig naturmiljö
årsförbrukning
(kwh/m2)
Energianvändning
kommunens lokaler
Till fokusområdena har elva konkreta, mätbara mål tagits
fram och uppföljningen redovisas under nästa rubrik. Vid
ett effektivt genomförande kommer målen bidra till att
kommunen efter 2020 tagit ytterligare avgörande steg mot
ett hållbart samhälle.
Den övergripande visionen för ekokommunen Timrå är:
Arbetet som ekokommun förutsätter att utveckla kommunen till ett hållbart samhälle ur både ekologisk, social och
ekonomisk synpunkt.
80
75
70
Diagrammet visar basår, resultat 2014 och streckad linje mot miljömålet.
3. År 2020 är energianvändningen i Timrå Vatten AB:s
vatten- och avloppsanläggningar 2 083 000 kWh/år.
Det motsvarar en minskning för befintliga anläggningar
med 5 % jämfört med medel-talet 2 192 500 kWh/år för
5-årsperioden 2008-2012.
Ansvarig: Timrå Vatten AB.
Resultat för 2014: 2 119 976 kWh/år för 5-årsperioden
2010-2014.
Nyckeltal för SekomY har inte kunnat tas med i miljöbokslutet eftersom de tas fram först i slutet av mars.
Uppföljning av Miljömålen i Miljöplan 2014-2020
Energianvändning Timrå
vattens VA-nät
Mål
2020
2019
2018
2017
Basår
2
2 300 000
2 200 000
2 100 000
2 000 000
2016
År 2020 är energianvändningen lägre än
160 kWh/m och år.
Basår 2012 = 198 kWh/m2 .
Ansvarig: AB Timråbo.
Resultat för 2014: 193 kWh/m2.
2015
kwh/år
1. År 2020 har AB Timråbos energianvändning sänkts
med 20 %.
2014
Nedan redovisas målen i miljöplanen och resultatet
för 2014.
Diagrammet visar basår, resultat 2014 och streckad linje mot miljömålet.
73
4. Bränsleanvändningen (kWh/km) för transporter
ska minska med 30 % till 2020 och utgöras till mer än
75 % av förnybara drivmedel.
Gäller kommunala förvaltningars personbilar och lätta
lastbilar som används i tjänsten. Basåret 2012 är bränsleanvändningen 0,64 kWh/km och andelen förnybara drivmedel 19 %.
Ansvariga: Samtliga kommunala nämnder och kommunstyrelsen, samordnas av kommunstyrelsen.
Resultat för 2014: Miljömålet har inte kunnat följas upp
(till miljöbokslutet).
Resultat för 2014: Skogsbruket har varit FSC-certifierat.
9. 2014-2020 ska kommunen bibehålla att skolor och
förskolor har kortare än 300 meters gångavstånd till
naturmiljö. Ansvarig: Kommunstyrelsen.
Resultat för 2014: Gångavståndet mellan skolor och förskolor till naturmiljö har varit kortare än 300 meter.
10. År 2020 behandlas 65 % av biologiskt behandlingsbart avfall (matavfall) som ingår i kommunens renhållningsansvar i en rötningsanläggning för biogas.
Detta under förutsättning att biogasverk byggs inom en
radie av 20 mil. Ansvarig: Kultur- och tekniknämnden.
Resultat för 2014: Inget biogasverk är byggt inom en radie
av 20 mil.
5. Antalet km för transporter ska minska med 20 % till
2020.
År 2020 är den sammanlagda sträckan 1 114 000 km. Gäller kommunala förvaltningars personbilar och lätta lastbilar
som används i tjänsten samt privata bilar som körs i tjänsten. Basår 2012 = 1 393 000 km.
Ansvariga: Samtliga kommunala nämnder och kommunstyrelsen, samordnas av kommunstyrelsen.
Resultat för 2014: Miljömålet har inte kunnat följas upp
(till miljöbokslutet).
11. År 2020 ska Timrå kommun placera sig bland de
30 främsta i den nationella miljörankingen.
Syftar på den ranking som görs av tidningen Miljöaktuellt.
Ansvariga: Samtliga kommunala nämnder och kommunstyrelsen, samordnas av kommunstyrelsen.
Resultat för 2014: Plats 110:e av 290 kommuner.
6. Till 2020 ska minst 25 % av centralt inköpta matvaror vara ekologiska.
Gäller basutbudet av matvaror inköpta av centralköket till
skolor, förskolor och äldreomsorg. Respektive enhets
inköp av mellan-mål och frukost är inte medräknat.
Ansvarig: Barn- och utbildningsnämnden.
Resultat för 2014: 17,4 %.
Sverigeranking
Kommunranking - miljö
Ekologiska livsmedel
30
51
101
Diagrammet visar basår, resultat 2014 och streckad linje mot miljömålet.
20
%
1
10
0
Diagrammet visar basår, resultat 2014 och streckad linje mot miljömålet.
7. 2014-2020 ska kommunen bibehålla att elanvändningen utgörs av förnybar el.
Gäller AB Timråbo, kommunens förvaltningar samt Medelpads Räddningstjänstförbund som hyr lokaler av kommunen. Undantaget är reservkraftsel som producerats av
olja.
Ansvariga: Kultur- och tekniknämnden och AB Timråbo.
Resultat för 2014: Förnybar el har använts.
8. 2014-2020 ska kommunen bibehålla FSCcertifieringen för skogsbruket.
Ansvarig: Kultur- och tekniknämnden.
74
ningsvis bostäderna i kommunen energi istället för konsumerar.
Övriga miljöfrämjande insatser
När det gäller vattenkraftsansökan om att bygga om och
effektivisera kraftstation vid Stor-Laxsjön har det varit en
lång juridisk process. Under 2014 har kammarkollegiet
begärt en omprövning av tillståndet för Rundbackens
kraftverk. och miljö- och byggnadsnämnden har yttrat sig i
ärendet.
Timrå Vatten
Flera energieffektiviserande åtgärder har utförts under
2014. En ny tryckstegring har ersatt två äldre i Laggarberg.
2,8 km vatten- och 2 km avloppsledning har renoverats,
vilket ger kortare gångtider på pumparna. En ny slamavvattning vid Sandarnas avloppreningsverk har installerats
och två stycken avloppspumpstationer har renoverats och
fått nya effektivare pumpar.
Vid företagsbesök lämnar nämndens anställda information
om energi- och klimatrådgivaren. Information om rådgivning skickas även ut till bygglovssökande.
I slutet av året beviljades Timrå kommun det största internationella projektet någonsin – ”Waste Management Strategy”, med målet att sprida kunskap och information om
avfallshantering. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan
Timrå kommun och South Tangerang, Indonesien, som
kommer att pågå mellan 2015 och 2017.
AB Timråbo
Nya torkskåp har installerats i tvättstugor med mindre än
ett års pay-off. Rörelsestyrd belysning har installerats i
några trapphus. Alla på förvaltningen har fått en grundläggande utbildning rörande energi och värme. Utbildningen
har bland annat behandlat styrövervakning och temperaturmätning.
Kommunen kommer att bistå med både strategiska och
operativa förslag på hur South Tangerang kan förbättra sin
avfallshantering.
I en av fastigheterna har 250 000 kWh/år sparats genom
att utrustning i form av takfläktar, ventiler, pumpar, termostater och styr- och reglersystem bytts ut. Det nya styr- och
reglersystemet är uppkopplat i ett övergripande fastighetsautomationssystem varifrån kontinuerlig övervakning och
analys kan ske. De goda resultaten gällande energi och
komfort utan tyngre investeringar i till exempel nya ventilationssystem eller kostsamma fönsterbyten har gett mersmak. Man har därför valt att gå vidare med liknande projekt i fastighetsbeståndet.
Kommunstyrelsen
Under 2014 har Timrå medverkat i projektet CERO-Y
tillsammans med länets samtliga kommuner, kommunförbundet, Energikontoret och forskare från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Syftet är att sänka CO2-utsläppen
för arbetspendling och tjänsteresor och som vinst möjliggörs en förbättrad folkhälsa, sänkt klimatpåverkan och
minskade kostnader för transporter. En handlingsplan har
tagits fram av och arbetet fortsätter i kommande projektet
Hållbara resor.
Medelpads Räddningstjänstförbund
För att minska miljökonsekvenser av olyckor i kommunen
har räddningstjänsten genomfört utbildningar och övningar med utsläpp av farliga ämnen, dels inom egna organisationen men även med TimråVatten och med miljö- och
byggkontoret.
Kommunens upphandlingar ska bidra till en hållbar utveckling med minsta möjliga miljöpåverkan. Miljökrav vid
upphandling ska alltid ställas utifrån ett helhetsperspektiv
så att kraven blir proportionerliga samt att maximal miljönytta för satsade kommunala medel erhålls. Miljöstyrningsrådets kriterier ska vara vägledande vid upphandling.
Barn- och utbildningsnämnden
Centralköket köper bara in MSC-märkt fisk och försöker i
möjligaste mån köpa grönsaker efter säsong.
Timrå kommun deltar under perioden 2013-2015 i ett
ramprojekt som kallas Hållbara Västernorrland. Projektet
drivs av kommunförbundet och fem av länets kommuner
och landstinget deltar med verksamheter. Syftet är att
skapa ett attraktivt, hållbart och konkurrenskraftigt Västernorrland genom att integrera samtliga hållbarhetsdimensioner i övergripande strategimål. Genom gemensam
mobilisering och kunskapsspridande i länet, ökar effekten
av de lokala aktiviteterna. Timrå kommun deltar med ett
delprojekt som kallas Hållbarhetsstyrning som syftar till att
förvaltningar och nämnder ska delta i en lärande process
om hållbarhetsstyrning. Under processen ska kommunen
ta ställning till metoder för hållbarhetsstyrningen och införa miljöledningssystem som ett pilotprojekt. Under 2014
har en serie filmer tagits fram som ska användas till miljöutbildning av personalen. Filmerna är vidareutvecklade
från landstingets verksamhet.
Förskolan använder sig av leksaker och köksartiklar som är
ftalatfria, och vid rengöring av lokaler och material används parfymfria rengöringsmedel.
Arbetet med verktyget Grön Flagg fortsätter och det ger
barn och unga bra förutsättningar att arbeta aktivt med
hållbar utveckling på ett roligt och engagerande sätt. Grön
Flagg innebär att alla blir delaktiga i hållbarhetsarbetet.
Miljö- och byggnadsnämnden
För att stimulera byggande av hus med lägre energianvändning än vad Boverkets byggregler kräver antog kommunfullmäktige i februari 2014 en bygglovrabatt för hus
med en energianvändning på 25 % eller lägre än Boverkets
byggregler. Att bygga energieffektivt är ett steg närmare ett
hållbart samhälle och i framtiden producerar förhopp-
75
Kalkningsverksamheten har pågått med liknande omfattning som tidigare år. Enstaka sjöar har tillfälligt plockats
bort eftersom försurningsläget successivt har förbättrats.
Inköp av påfyllningsbara färgtoner till fax, skrivare och
kopiatorer istället för engångsartiklar halverar materialåtgången och ger en sänkt miljöpåverkan. När beställningar
av kontorsmaterial görs genom vaktmästeriet blir det miljösäkrat.
Restaurering efter flottledsrensning har under året genomförts på en sträcka längs Ljustorpåns på ca 0,8 km. Arbetet
har inneburit utläggning av ca 100 stenblock stenmaterial
från en närliggande grustäkt.
Kultur- och tekniknämnden
Arbetet med energieffektivisering av gatubelysning har
fortsatt under 2014 och i år har 85 stycken högtrycksnatriumlampor bytts ut mot LED-lampor vilket gav en
effektsänkning med 44 %.
Uppföljning av åtgärderna i Ljustorpsån och Mjällån har
utförts av länsstyrelsen. Resultaten har varit glädjande då
bra föryngring av både lax och öring har skett på flera
delsträckor även 2014.
För att långsiktigt klara målen med att minska uppvärmningskostnader/elanvändning i våra lokaler har modern
förfinad styr- och reglerutrustning installerats i de fastigheter som har förutsättningar/grund för detta.
En ny skötselplan för Fågelsångens naturreservat har antagits av kommunstyrelsen under 2014. Området sköts nu av
kultur- och teknikförvaltningen i samråd med miljö- och
byggkontoret.
Delar av belysningen i Vivsta bibliotek har ersatts av energieffektivare LED-belysning. Fritidsgården i Timrå har
bytt alla ljuskällor till lågenergi och/eller LED. Fritidsgården har även minskat sina transporter genom att gå med
ungdomarna till närliggande aktiviteter. Busskort har införskaffats för att i möjligaste mån åka buss till aktiviteter på
annan ort.
Under året har de saneringsåtgärder som påbörjades i
området Söråkers Udde strax intill industriområdet avslutas med kompletterande markarbeten, ekonomisk slutreglering och slutrapportering. Miljösanering Söråkers udde
beräknas kosta ca 8 mnkr varav 100 % är statsbidrag.
Klädbutiken New Fashion, var en av sex butiker i
Sundsvall och Timrå kommuner som med hjälp av SAMTprojektet ansökte om och beviljades stöd från Naturskyddsföreningens fond för att effektivisera och förbättra
sin belysning. SAMT-projektet avslutades under 2014.
Ett nytt avtal med renhållningsentreprenören ställer högre
krav på miljöklassning av tunga fordon som ingår i entreprenaden. Minst euroklass V.
Nya gång- och cykelvägar har anlagts till en kostnad av 7
miljoner kronor vilket resulterat i trafiksäkrare och miljömässigt mer attraktivare och tryggare områden för norra
Köpmangatan, Nygatan-Terminalvägen samt Bölevägen.
Energi- o klimatrådgivaren har under 2014 tillsammans
med rådgivare och energikontor i Västernorrland och
Jämtland bedrivit ett projekt mot bostadsrättsföreningar
för att spara energi. Projektet har varit uppskattat av de
deltagande föreningarna.
Förbättrade möjligheter till källsortering av avfall har installerats i samband med om- och tillbyggnaden av Mariedalsskolan.
I CERO-Y projektet har uppgifter tagits fram för Timrå
kommun som visar att minskade resor med bil i tjänsten
och att istället använda resfria möten kan spara
700 000 kr/år.
Fritidsgården i Timrå har bytt ut alla engångsbatterier till
uppladdningsbara.
Dubbelsidig utskrift som standard för personalen, införande av elektroniska leverantörsfakturor och elektroniska
lönebesked, ger minskad användning av papper, färre
transporter, lägre koldioxidutsläpp, minskad användning av
bläck samt lägre energianvändning för att skriva ut alla
fakturor och lönebesked.
Socialnämnden
Socialförvaltningen har även under 2014 tillämpat resfria
möten i den mån det varit möjligt utifrån antalet tillgängliga rum med videokonferensteknik. Telefonmöten har
även det använts för att ersätta en del av nämndens resor.
Välfärdsbokslut
Något välfärdsbokslut är inte sammanställt p.g.a. förändringar i de mål/mätningar som görs för nationella välfärdsindikatorer.
76
investeringar färdigställda tom 2013 har inte komponentavskrivning tillämpats under 2014.
Redovisningsprinciper
Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen;
Fastigheter och anläggningar
20, 33 och 50 år
Maskiner, fordon och inventarier
3, 5 och 10 år
Leasad tillgång avskrivs enligt avtalstid, 5 år
Avskrivning sker inte på aktier, bostadsrätter, mark, konst
och pågående arbeten.
Timrå kommun följer kommunala redovisningslagen (KRL
1997:614), rekommendationer från Rådet för Kommunal
Redovisning (RKR) samt från Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL). Övergripande redovisningsprinciper som
alltid beaktas i redovisningen för att ge en så rättvisande
bild som möjligt är:
Nedskrivning görs när anläggningstillgång med säkerhet är
övervärderad utifrån kvarvarande ekonomisk livslängd.
Principen om pågående verksamhet.
Försiktighetsprincipen och matchningsprincipen. Den
förra innebär att tillgångar aldrig får övervärderas, skulder
aldrig får undervärderas, förluster ska alltid föregripas och
vinster får aldrig föregripas. Den senare innebär att utgifter
och intäkter ska periodiseras till rätt år, dvs. kostnaden ska
bokföras och avräknas mot periodens intäkter.
Avsättningar
Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som
bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen.
Avsättning har skett i enlighet med RKR:s rekommendation nr 10.2. Avsättning för deponier är beräknad under
2011. Insatserna är påbörjade 2013 och sträcker sig flera år
framåt. Beloppet kommer att behöva omprövas. Övriga
avsättningar är bedömda i 2014 års kostnadsnivå.
Principen om öppenhet.
Principen om kongruens. Innebär att det ska finnas en
överensstämmelse mellan balans- och resultaträkning som
består i att samtliga förmögenhetsförändringar (i balansräkningen) ska redovisas över resultaträkningen.
Avsättning till pensionsfond inom
eget kapital
I bokslut 2007, 2009-2013 har totalt 89,0 mnkr öronmärkts, som en pensionsfond inom det egna kapitalet.
Principer om objektivitet, väsentlighet och om kontinuitet.
Kommunalskatt
Timrå kommun använder sig av SKL:s decemberprognos
för beräkning av skattens slutavräkning enligt rekommendation nr 4.2 från RKR. Skatteintäkterna utgörs av årets
preliminära skatteinbetalningar, en preliminär slutavräkning för innevarande år och en definitiv slutavräkning för
föregående år. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari 2015 som pekar på ett
utfall som avviker från tidigare prognos med -0,7 mnkr.
Användande av historiska anskaffningsvärden.
De principer som tillämpas leder till att återhållsam bild av
kommunernas ekonomi redovisas. Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär
de etablerade principerna att värdering av tillgångar ska ske
med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed
innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en
försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och
situationen. Redovisningen anger en miniminivå för det
ekonomiska läget.
Semester, övertid
Innestående semester, okompenserad övertid och inarbetad ferielön är upptagna som en kortfristig skuld i balansräkningen. Förändringen av skuld för innestående semester, okompenserad övertid och inarbetad ferielön, har
belastat årets resultat.
Extern redovisning
Pensioner
Redovisas enligt rekommendation nr 2.1 , 7.1 och 17 från
RKR. Pensionsskulden är framräknad av KPA. Garantioch visstidspensioner är redovisade som avsättningar i
balansräkningen. Pensioner intjänade under 2014 utbetalas
som individuell del 2015 och finns redovisade som en
kortfristig skuld. Ränta på pensionslöften redovisas som
finansiella kostnader. Personalkostnaderna har interndebiterats ett pålägg på 5,5 % plus löneskatt för finansiering av
årets intjänade pensioner.
Materiella anläggningstillgångar
Upptas till anskaffningskostnaden. För investeringar tilllämpas en beloppsgräns om 2 prisbasbelopp och livslängd
>3 år. RKR:s rek 11.1 följs. Eventuella investeringsbidrag
redovisas som en långfristig skuld.
Avskrivningar
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs efter
en bedömning av nyttjandeperioden med linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år.
Baserat på anskaffningsvärdet exkl. eventuell restvärde.
Avskrivning av anläggningstillgångar påbörjas när tillgången tas i bruk. För några investeringar med komponentindelning som färdigställts under 2014 har avskrivning
enligt komponentmetod tillämpats. Övriga investeringar
med komponentindelning har ej färdigställts under 2014,
avskrivning enligt komponentindelning startar 2015. För
Pensioner intjänade före 1998 finns redovisade som en
ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen inkluderar löneskatt med 24,26 %. Pensioner
beräknas fr.o.m. 2007 enligt den pensionsberäkningsmodell (RIPS-07), som SKL rekommenderat. Förtroendevalda med rätt till pension redovisas som avsättning när
det är troligt att den kommer att leda till utbetalning. Avtal
som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.
77
Löneskatt
Nedskrivningar
Redovisning av lånekostnader
Jämförelsestörande poster
Har periodiserats enligt rekommendation nr 5 från RKR.
Redovisas dels som en kortfristig skuld på balansräkningen, dels som en avsättning.
Timrå kommun har under 2014 gjort 2 nedskrivningar
enligt RKR 19. Någon utrangering har gjorts som resultatförts i verksamhetens kostnader.
Huvudmetoden enligt RKR 15.1 har tillämpats. Undantagsregeln har tillämpats för större projekt (>10 mnkr) och
med en byggtid om längre än 6 månader. Värdet på räntan
uppgår till 1 750 tkr. Räntan är beräknad enligt kommunens genomsnittliga upplåning.
Timrå kommun följer RKR:s rekommendation 3.1. I
kommunen definieras jämförelsestörande poster som
enstaka händelser som är viktiga att uppmärksamma vid
jämförelser med andra perioder. Beloppsmässigt ska posten överstiga 1 000 tkr enligt kommunens bedömning.
Reavinster redovisas alltid som jämförelsestörande post.
Leasingavtal/hyresavtal
Redovisas enligt rek 13.1 från RKR. Kommunen bedömer
att alla leasingavtal utom två är operationella utifrån avtalens ekonomiska innebörd vilket innebär att leasingavgifter
kostnadsförs löpande och att leasingobjekt ej redovisas
som anläggningstillgångar. Operationella avtal med löptid
max 3 år redovisas ej i not. Samtliga avtal avseende hyra av
fastigheter klassificeras som operationella eftersom de
ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen.
Tvister
Kommunen har ingen tvist som inneburit påverkan i årsredovisningen.
Resultatutjämningsreserv (RUR)
Timrå kommun har ingen resultatutjämningsreserv enligt
kommunallagens bestämmelser.
Sammanställd redovisning
Redovisas enligt rekommendation nr 8.2 från RKR. Syftet
med sammanställd redovisning är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Redovisningen omfattar all kommunal verksamhet
i den mån kommunen har ett bestämmande eller väsentligt
inflytande, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller
företagsform.
Sammanställd redovisning är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapital som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Med proportionell konsolidering menas att om dotterföretagen ej är ägda till
100 %, tas endast ägda andelar med i den sammanställda
redovisningen. Den sammanställda redovisningen omfattar
bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 %
alternativt har betydande inflytande.
Byte av redovisningsprincip
Kommunen har under 2014 omklassificerat 2 poster. Orsaken är ny bedömning av posternas löptider.
1 post om 0,3 mnkr har omklassificerat från kortfristig till
långfristig skuld och en post om 1,95 mnkr har omklassificerats från kortfristig skuld till avsättning. Omräkning av
2013 års balansvärden har skett. Omklassificeringen ger
ingen effekt på eget kapital.
Redovisning av kassaflöden
RKR:s rek nr 16.2 tillämpas.
Intäkter från avgifter, bidrag och
försäljningar
RKR:s rekommendation nr 18 tillämpas fr.o.m. 2010.
Innebär att investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas
upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod.
Koncerninterna kostnader och intäkter samt fordringar
och skulder har eliminerats. Kommunens borgensförbindelser gentemot bolagen har eliminerats.
Finansiella tillgångar och finansiella
skulder
Gjorda bokslutsdispositioner, förändringar i obeskattade
reserver, påverkar inte det sammanställda resultatet. I den
sammanställda redovisningen tas 22 % av de obeskattade
reserverna upp som uppskjuten skatteskuld i form av en
avsättning. Resterande 78 % redovisas som eget kapital.
Enlighet i redovisningsprinciper mellan kommun och
bolag föreligger ej. Någon justering på grund av skilda
redovisningsprinciper görs inte. Kommunkoncernens
balans- och resultaträkning för 2013-12-31 är inte omräknad utifrån anpassning till K3 regelverket för bolagssektorn.
Timrå kommun innehar ett antal finansiella tillgångar och
skulder enligt RKR 20. Vad gäller finansiella anläggningstillgångar utöver aktieinnehav m.m. i kommunala bolag
finns tillgångar i form av utlämnade lån till föreningar.
Prövning mot ev. nedskrivningsbehov har skett.
Bland finansiella skulder ingår finansiell leasingskuld.
Några derivat innehas inte, RKR:s rekommendation nr 21
ej aktuell.
Immateriella tillgångar
Timrå kommun innehar 2014 inga immateriella tillgångar
enligt RKR 12.1.
78
Kapitalkostnader, benämning för internränta och
avskrivning. Utgör kostnad för nämnderna och intäkt
för finansförvaltning som ersättning för kapital som
nyttjats.
Ord och begreppsförklaringar
Anläggningstillgångar, tillgång avsedd för stadigvarande innehav såsom fastigheter, maskiner, inventarier m.m.
Kortfristiga skulder. Kortfristiga lån och skulder
som avses att betalas inom 1 år från bokslutsdagen.
Ansvarsförbindelse är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen.
Åtagandets storlek kan ibland inte fastställas med
tillförlitlighet.
Likviditet, betalningsberedskap på kort sikt (förmåga
att betala skulder i rätt tid).
Avskrivningar är planmässig värdenedsättning av
anläggningstillgång. Ska i princip motsvara förslitning
och/eller förbrukning av anläggningstillgång över
tillgångens beräknade nyttjandeperiod.
Nettoinvesteringar, investeringsutgifter efter avdrag
för investeringsbidrag m.m.
Långfristiga skulder. Lån och skulder där avsikten
är att löptid överstiger 1 år från balansdagen.
Nettokostnader, driftkostnader efter avdrag för
driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med
skattemedel.
Avsättningar, ekonomiska förpliktelser vilkas storlek
eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Kostnaden belastar resultaträkningen det år förpliktelsen
uppstår.
Nyckeltal mäter förhållandet mellan två storheter,
t.ex. soliditet, se definition nedan.
Omsättningstillgångar, tillgång som beräknas innehas kortvarigt, t.ex. kundfordringar, bank- och plusgiromedel.
Balanslikviditet, omsättningstillgångar i förhållande
till kortfristiga skulder.
Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen
per den 31/12. Tillgångarna visar hur kommunen har
använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (långoch kortfristiga skulder samt eget kapital).
Periodisering, fördelning av kostnader och intäkter
på den redovisningsperiod till vilken de hör.
Resultaträkningen visar årets resultat, dvs. hur
förändringen av det egna kapitalet under året har
uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan även
utläsas av förändring på balansräkningen över 2 år.
Betalningsflödesanalysen redovisning av hur
kommunen har fått in pengar och hur de använts. Till
skillnad från resultaträkningen som visar kostnader
och intäkter redovisas här in- och utbetalningar.
Rörelsekapital, skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka på kort sikt.
Eget kapital, skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder.
Självfinansieringsgrad, beskriver hur stor del av
kommunens resultat före avskrivningar som finansierar årets investeringar.
Internränta, årlig ersättning mellan finansförvaltningen och nämnderna för det kapital (bundet i anläggningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet.
Skuldsättningsgrad, förhållandet mellan skulder
och totala tillgångar i procent.
Investeringsredovisning, in- och utbetalningar för
årets nettoinvesteringar i t.ex. anläggningar och maskiner. Tillgångarna är avsedda att användas under
längre tidsperiod.
Soliditet, andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten beskriver kommunens långsiktiga
betalningsstyrka.
79
Sammanställning över uppfyllda vallöften

Sammanställning över uppfyllda vallöften

Hans Sandqvist

Hans Sandqvist

Dagligvarukartan 2015

Dagligvarukartan 2015

Råd för rektor

Råd för rektor

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Mitt Revyn - ”Asgarv”

Mitt Revyn - ”Asgarv”

Timrå kommun tar fram en ny miljöplan och tydliga handlingsplaner

Timrå kommun tar fram en ny miljöplan och tydliga handlingsplaner

Förklaring till de olika dokumenten

Förklaring till de olika dokumenten

Fördelningen mellan kommunerna har ändrats jämfört med den som

Fördelningen mellan kommunerna har ändrats jämfört med den som

PTP platser - Västra Götalandsregionen

PTP platser - Västra Götalandsregionen

abcdocz.com

© Copyright 2025