Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso
FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (1) Sekretariat LANDSTINGSSTYRELSEN 2015-10-19 LK/152244 Plats Galaxen Landstingshuset 09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Föredragningar -Svar på remiss om hemställan från Socialstyrelsen om ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen Projektledare Göran Karlström -Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård -konsekvensanalys och förslag till handlingsplan för fortsatt process Landstingsdirektör Gunilla Andersson m.fl. Ev ajournering för partiernas gruppmöten 10.00 Överläggningar med landstingets revisorer Ärendebehandling Justering ÄRENDEN 1-4 Förslag till justerare: Ulric Andersson (Monica Gundahl) 1. LK/152175 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård -konsekvensanalys och förslag till handlingsplan för fortsatt process 2. LK/150439 Landstingsfullmäktiges beslut 2014 – kompletterande återrapportering 3. LK/152014 Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen - bordlagt ärende vid landstingsstyrelsens sammanträde den 12-13 oktober 4. LK/151820 Svar på remiss om hemställan från Socialstyrelsen om ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen - bordlagt ärende vid landstingsstyrelsens sammanträde den 12-13 oktober 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård Helena Olsson/Anna Roos Fridén 2015-10-19 LK/152175 Konsekvensanalys utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 22 september att inom ramen för utvecklingsplanen för framtida hälso- och sjukvård ge landstingsdirektören i uppdrag att återkomma till landstingsstyrelsen i oktober med en fördjupad konsekvensanalys avseende ekonomi, resurs och kompetens i ett kort- och långsiktigt perspektiv. Konsekvensanalysen är gjord som en prognostisering av landstingets framtida kompetensbehov, resursberäkning av hälsofrämjande och förebyggande arbete, utvecklad e-hälsa, utvecklade arbetssätt och flexibla vårdnivåer. Vid varje förändring i planens riktning behöver kompletterande och fördjupade analyser göras. Beräkningarna av flexibla vårdnivåer i konsekvensanalysen är schablonmässigt uppbyggd och grundar sig på en rad antaganden som kan ändras utifrån olika scenarier. Förslag till beslut att ge landstingsdirektören i uppdrag att göra en fördjupad utredning och konkretisering av flexibla vårdnivåer enligt bilagd rapport samt att återredovisa uppdraget till landstingsstyrelsen i januari 2016. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Ingrid Magnusson Hälso- och sjukvårdschef Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Handläggare: Helena Olsson, Anna Roos Fridén Datum: 2015-10-19 Dokumenttyp: Slutrapport Diarienummer: LK/152175 - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 2 (15) SAMMANFATTNING 3 ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSANALYS 4 Personal Ledarskap och medarbetarskap Framtidens kompetensbehov Kartläggning av kompetens 4 4 5 5 Etisk analys 6 Nuläget runt den ekonomiska situationen 7 Hälsofrämjande och förebyggande arbete 7 E-hälsa 8 Utvecklande arbetssätt Arbetsväxling Kunskapsstyrning 9 9 11 Flexibla vårdnivåer 12 KONKRETISERAD HANDLINGSPLAN - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård 14 LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 3 (15) Sammanfattning Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 22 september att inom ramen för utvecklingsplanen för framtida hälso- och sjukvård ge landstingsdirektören i uppdrag att återkomma till landstingsstyrelsen i oktober med en fördjupad konsekvensanalys avseende ekonomi, resurs och kompetens i ett kort- och långsiktigt perspektiv. Konsekvensanalysen är gjord som en prognostisering av landstingets framtida kompetensbehov, resursberäkning av hälsofrämjande och förebyggande arbete, utvecklad ehälsa, utvecklade arbetssätt och flexibla vårdnivåer. Vid varje förändring i planens riktning behöver kompletterande och fördjupade analyser göras. Utvecklingsplanen visar att behovet av en tydligare satsning på de yrkesgrupper som genom sin kompetens i ett tidigt skede kan fånga de patienter som på grund av sina levnadsvanor är i riskzonen för att utveckla allvarligare åkommor, och därmed kräva mer av sjukvårdens resurser. Fram till 2030 kommer de äldre åldergrupperna att öka, varför det är nödvändigt att satsa på geriatrisk kompetens för att möta framtidens behov. Även en etisk analys har påbörjats. Förslaget är att inför varje implementation av utvecklingsplanens delar ska en etisk analys genomföras, lämpligen med hjälp av det etiska rådet. Ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete, som ger effekten att ohälsosamma levnadsvanor minskar med 8 procentenheter bland Värmlands befolkning, innebär en reduktion av hälso- och sjukvårdskostnader, även om den största effekten när det gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete självklart inte är den ekonomiska, utan den minskade sjukligheten. En utvecklad e-hälsa, där andelen patienter som bokar sin tid via nätet dubbleras, ger stor effektiviseringspotential vad gäller personalkostnader. Ett förändrat arbetessätt inom många områden är en förutsättning för att lyckas med utvecklingsarbete. Arbetsfördelningen mellan yrkesgrupper bidrar till en mer effektiv användning av läkarresurser. Det innebär att tid kan frigöras och att rätt uppgift görs av rätt kompetens med avseende på effektivitet och kostnad. Kunskapsstyrning innehåller system för implementering av ny kunskap, lättillgängliga kunskapsunderlag, enkelhet i uppföljning av resultat m.m., och möjliggör ett förbättrat arbetssätt och styrning mot bättre kvalitet. En stabil infrastruktur leder bland annat till en mer patientsäker vård såsom färre vårdskador, färre återinskrivningar, minskad undvikbar slutenvård, vilket både ökar kvaliteten för patienten och sparar resurser i hälso- och sjukvården. Beräkningarna av flexibla vårdnivåer i konsekvensanalysen är schablonmässigt uppbyggd och grundar sig på en rad antaganden som kan ändras utifrån olika scenarier. - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 4 (15) Övergripande konsekvensanalys Utvecklingsplanen innehåller en mängd insatser för att förändra vårdsystemet. Att välja en av dessa insatser klarar inte att vända systemet, utan det krävs många insatser. Alla delar hänger ihop och påverkar varandra, förmodligen både positivt och negativt. Den förändring av vårdsystemet som utvecklingsplanen föreslår berör samtliga medarbetare, oavsett organisatorisk tillhörighet eller nuvarande vårdsnivå. Den här konsekvensanalysen är en övergripande analys över helheten. Varje förändring i planens riktning kommer att behöva en mer djupgående analys. I förändringsarbetet krävs att det ständigt involveras risk- och konsekvensanalyser utifrån olika perspektiv såsom patientsäkerhet, kompetens/medarbetare, arbetsmiljöaspekter och ekonomiska konsekvenser. Utgångspunkten i konsekvensanalysen har varit att beräkna effektiviseringspotential och minskad kostnadsutveckling på lång sikt. Vid landstingsstyrelsen i september gavs landstingsdirektören i uppdrag att återkomma med förslag till åtgärder i planens inriktning som skulle kunna genomföras på kort sikt. I de fall det finns kortsiktiga kostnadsminskningar att hämta redovisas de tillsammans med de långsiktiga konsekvenserna. Även andra konsekvenser än de ekonomiska berörs, men i nuläget så sätts extra fokus på ekonomi. Parallellt med utvecklingsplansarbetet pågår ett omställningsarbete och en ny organisation förslås träda i kraft 1 januari 2016. Dessa tre förändringsarbeten påverkar varandra och det är viktigt att insatserna synkroniseras för att inte överbelasta organisationen. Personal Förändring av ett vårdsystem kräver en översyn över organisationens samlade kompetenser. För att kunna tillhandahålla vård på ett nytt sätt i en omvärld som innefattar ett minskat rekryteringsunderlag och en befolkning som ställer högre krav på hälso- och sjukvården, så behöver landstinget kontinuerligt se över sitt kompetensutbud, så att utbudet överensstämmer med befolkningens behov. Särskilt viktigt blir det då befolkningsprognoserna visar en femprocentig minskning av den arbetsföra befolkningen. Prognoserna indikerar helt enkelt att det inte kommer att finnas tillräckligt många människor som kan bemanna vården såsom den är strukturerad idag, utan andra former måste tillgängliggöras för att bäst tillvarata kompetensen. Ledarskap och medarbetarskap När det gäller hur landstingets medarbetare arbetar innebär innehållet i utvecklingsplanen förändringar för i princip alla medarbetare. Nya metoder behöver börja användas, det digitala arbetssättet, teamarbetet och samverkan över gränser behöver utvecklas. För en del kan resandet öka, för en del kan - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 5 (15) det minska. Specialiteterna behöver bli tillgängliga på olika sätt i hela länet och tillgängligheten via olika ingångar i vården behöver öka. Ledar- och medarbetarskap behöver därför kännetecknas av ansvar, kompetens, engagemang och vilja till samverkan. Ledar- och medarbetarskap ska också bygga på ömsesidigt förtroende där kommunikation säkerställer en förbättringskultur och utvecklar kvalitet. I nuläget är utvecklingsplanen utformad så att den kan utgöra en inriktning för fortsatt arbete. I utformningen av hur det kommer att se ut på olika arbetsplatser behöver ledare och medarbetare tillsammans arbeta vidare med hur arbetet kan utformas på bästa sätt så att landstinget kan vara en hälsofrämjande arbetsplats och en attraktiv arbetsgivare. Framtidens kompetensbehov Prognoserna i utvecklingsplanen pekar på att en ökning av förekomsten av samtliga prognostiserade diagnoser år 2030. Samtidigt är det så att ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete kan minska sjukdomsförekomsten och minska sjukligheten. I utvecklingsplanen föreslås en utveckling av de hälsofrämjande insatserna nära patienten, vilket ger ett behov av att tydligare satsa på de yrkesgrupper som genom sin kompetens i ett tidigt skede kan fånga de patienter som på grund av sina levnadsvanor är i riskzonen för att utveckla allvarligare åkommor, och därmed kräva mer av sjukvårdens resurser. Detsamma gäller satsning på psykiatrisk kompetens för att kunna tillhandahålla tidiga insatser för att förhindra psykisk sjukdom. Fram till 2030 kommer befolkningen i Värmland att öka med 3 procent, och det är främst i de äldre åldersgrupperna som den stora ökningen förväntas ske. En äldre befolkning skapar behov av sjukvårdskompetens inom bland annat geriatrik. Studier visar att behovet av slutenvård är lägre hos äldre multisjuka patienter som är bosatta i ett område med en välutbyggd primärvård. (Parchman, Culler 1994). Idag är antalet sjukvårdspersonal som är utbildade i geriatrik mycket begränsat, vilket ger konsekvensen att landstinget inte fullt ut kan möta de kompetensbehov som den äldre patientgruppen efterfrågar. Att satsa på geriatrisk kompetens är därför nödvändigt för att kunna möta de framtida patienternas behov, och ger även effekten att trycket på slutenvården minskas. Nischning/nivåstrukturering, oavsett om den är lokal, regional eller nationell, kräver löpande kompetensöversyner och insatser för att upprätthålla hög kvalitet på det arbete som genomförs i vårt län. Kartläggning av kompetens I arbetet med konsekvensanalysen har kartläggning av personalens arbetsplatser och kompetens genomförts. Detta för att se var i organisationen implementering av bland annat mobila team kan ge mest effekt, och för att tydliggöra var det finns behov av att göra ytterligare kompetenssatsningar. I personalsystemet finns personalens utbildningar - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 6 (15) registrerade på individnivå, men inte på antal personer med respektive utbildning. I vilka verksamheter personalen befinner sig finns tydligt registrerat i våra system. Dock har landstinget inget system som på övergripande nivå kan redogöra för personalens exakta arbetsplats. Varje anställd är kopplad till en ansvarsenhet, som i sin tur är kopplad till ett arbetsställe. Majoriteten av de anställda arbetar på den plats som deras ansvarsenhet är kopplad till, men vi vet att det även finns anställda som rent fysiskt befinner sig och arbetar på en annan plats inom landstinget. För att göra en grundlig kartläggning av var personalen utför sitt arbete krävs en översyn av personalens schema, vilket behöver göras i samband med löpande verksamhetsförändringar. En total översyn gällande kompetens och geografisk placering har inte varit möjlig att genomföra under framtagandet av denna konskevensanalys. Etisk analys Socialstyrelsen rekommenderar att inför förändringar inom hälso- och sjukvård genomföra en etisk analys för att bedöma den föreslagna förändringen utifrån individ- och samhällsetiska aspekter. I vårt landsting finns ett etiskt råd som ska fungera som bollplank och rådgivare åt ledning och politik. Etiska analyser bör kanaliseras via etiska rådet för att få en stringens i arbetet. I arbetet med utvecklingsplanen skapades det dock en gruppering utanför det etiska rådet, sammansatt av verksamhetsrepresentanter och fackliga företrädare, som startade arbetet med en etisk analys av planen. Att göra en heltäckande etisk analys för hela utvecklingsplanen är ett omfattande arbete som skulle ta lång tid att genomföra. Diskussionerna lutade sig mycket på Socialstyrelsens Etiska plattform för prioriteringar i vården. Den etiska plattformen pekar på tre rangordnade prioriteringar: • • • Människovärdet: Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället Behov och solidaritet: Resurserna bör i första hand fördelas till de områden där behov är störst. Kostnadseffektivitet: Man bör eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt då man väljer mellan verksamhetsområden eller åtgärder mätt i hälsa och livskvalitet Diskussionerna i den etiska grupperingen rörde former för etisk diskussion, där utrymme sällan finns i vardagen. Det etiska ställningstagandet blir då individuellt istället för att ta utgångspunkt i en gemensam grund. Vikten av att få tid i vardagen för resonemang och att etiska analyser måste vara en del av ordinarie utvecklingsarbete betonades. Jämlik hälsa och vård diskuterades, hur generaliseringar kan leda till dilemman då vi drar alla i en - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 7 (15) gruppering över en kam, gruppen konstaterade att jämlik vård är olika vård för olika individer. Dilemmat kring individualiseringen med patientens fokus kontra produktionsplanering diskuterades. Sammanfattningsvis är förslaget att inför varje implementering av utvecklingsplanens delar så ska en etisk analys genomföras, lämpligen med hjälp av det etiska rådet. Nuläget runt den ekonomiska situationen Landstingets ekonomiska situation är ansträngd och har länge visat att underliggande kostnadsökningar blir högre än intäktsökningarna om verksamhet och arbetssätt inte förändras. Detta, i kombination med de nya möjligheterna med nya vårdnivåer och tekniska lösningar är en av anledningarna till att utvecklingsplanen arbetats fram. Utvecklingsplanen syftar till att på längre sikt utveckla ett, för patienten, behovsstyrt och ändamålsenligt vårdsystem som också kan hantera de långsiktiga ekonomiska utmaningarna för den värmländska hälso- och sjukvården. Det ursprungliga uppdraget var inte att redovisa åtgärder för att kortsiktig komma i ekonomisk balans. Ett arbete har dock pågått med att göra en övergripande bedömning av de ekonomiska konsekvenserna för utvecklingsplanen på lång sikt. Under året har den ekonomiska situationen förvärrats och det finns behov av att göra kortsiktiga, kraftfulla åtgärder för att komma i ekonomisk balans. I utvecklingsplanen finns det förslag till både verksamhetsförändringar och strukturförändringar som kan brytas ner på kort och lång sikt. Under början av oktober presenterade landstingsledningen ett förslag till omställningsprogram som syftar till att reducera kostnaderna med cirka 380 miljoner kronor till slutet av 2016. I omställningen räknar ledningen med att reducera 300 årsarbetare för att återställa bemanningen till 2013 års nivå. Dessutom har en rad ytterligare åtgärder som ska beloppssättas i omställningen identifierats: - Läkemedel - Hyrpersonalkostnader - Nivåstrukturering och verksamhetsförändringar - Åtgärder i linje med utvecklingsplanen - Fortsatt arbete med hantering, arbetstider, produktionsplanering I konsekvensanalysen finns förslag på några åtgärder som skulle kunna ge en mer kortsiktig effekt på ekonomin i landstinget, men det är således inte en fullständig redovisning av det totala omställningsbehovet. Hälsofrämjande och förebyggande arbete Det finns ibland förutfattade meningar om att hälsofrämjande och förebyggande arbete inte skulle vara tillräckligt effektivt men studier visar - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 8 (15) att insatser som främjar goda levnadsvanor är kostnadseffektiva. Ofta räcker det med att några få procent som får rådgivande samtal förändrar sina levnadsvanor för att insatserna ska betala sig. Som exempel är diabetes en sjukdom där tidig identifikation av personer med risk för att utveckla sjukdomen kan spara samhället 34 000 kr per patient och år i minskade behandlingskostnader om insatser sätts in i tid. Med hjälp av ett verktyg som kallas hälsokalkylatorn kan vi beräkna hälsooch sjukvårdskostnader, utifrån att befolkningens levnadsvanor förbättras eller försämras. Effekten av att felaktiga levnadsvanor, i Värmland mellan år 2014 och år 2035, minskar med 8 procentenheter (det vill säga att befolkningen förbättrar sina levnadsvanor) innebär en reduktion av hälsooch sjukvårdskostnader med cirka 58 miljoner kronor. Om de felaktiga levnadsvanorna istället ökar med motsvarande procent så blir det istället motsvarande kostnadsökning. Gapet mellan de två olika scenarierna blir då 116 miljoner kronor. Beräkningen är gjord utifrån de diagnoser som prognostiserats i utvecklingsplanen, 11 stycken sammanlagt. Den största effekten när det gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete är självklart inte den ekonomiska, utan den minskade sjukligheten. E-hälsa Under 2015 pågår ett antal arbeten för att effektiversera vården för både personal och patienter. Framförallt kan tillgänglighet till vård öka med hjälp av e-hälsa, men det finns också behandlingsmetoder som leder till bättre hälsa med hjälp av modern teknik. Tidsbokning på nätet är ett arbete som pågår i vårt landsting. Tidsbokning bidrar inte bara till att patienterna själva får välja tider som passar dem bättre, utan det skapar även en avlastning för personalen. I Region Halland har en undersökning bland personalen visat att arbetstid för bokningshantering uppgår till motsvarande 91 heltidssjuksköterskor. Här finns en stor effektiviseringspotential även på kort sikt i Värmland. I ett antagande där en lika stor andel av landstingets sjuksköterskor ägnar en lika stor andel arbetstid på ren tidsbokning som sjuksköterskorna i region Halland, motsvarar det 81 heltidstjänster för Värmland. Det är inte rimligt att tänka att all tidsbokning ska göras av patienter men en ambition på att minska andelen till hälften under en 3- årsperiod skulle innebär en effektiviseringspotential på drygt 20 miljoner kronor. Att skapa möjligheter till digitala möten är ytterligare ett arbete som pågår i länet. I starten innebär det att möta patienter på distans, t ex via Skype, i de fall det är lämpligt utifrån den vård som ska bedrivas. Patienterna möter vården hemifrån eller via ett vårdrum med digital utrustning på vårdcentralerna, på detta sätt undviks resor för patient och/eller personal. I arbetet med e-hälsa kommer en handlingsplan för e-hälsa att beslutas inom kort. I arbetet med den handlingsplanen kommer även ekonomiska aspekter - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 9 (15) beaktas, utifrån nyttor och kostnader. Detta arbete kommer att presenteras under hösten 2015. Vi hänvisar till denna handlingsplan gällande de kortoch långsiktiga effekterna av e-hälsa. Utvecklande arbetssätt Ett förändrat arbetessätt inom många områden är en förutsättning för att lyckas och det finns några studier kring till exempel arbetsväxling och kunskapsstyrning som vi kan applicera på Värmland. Arbetsväxling Myndigheten för vårdanalys (Ur led är tiden) beskriver att arbetsfördelningen mellan yrkesgrupper bidrar till en mer effektiv användning av läkarresurser. Det innebär att tid kan frigöras och att rätt uppgift görs av rätt kompetens med avseende på effektivitet och kostnad. I Vårdanalys undersökning menar 36 % av läkarna att de ofta eller mycket ofta utför arbetsuppgifter som någon annan person eller yrkesgrupp borde göra. Det avser både administrativa uppgifter liksom vård och behandling där både läkare och andra yrkesgrupper skulle kunna använda sin tid mer effektivt. I undersökningen svarade läkare och sjuksköterskor att de i snitt skulle kunna frigöra 4 respektive 6 timmar per vecka genom fördelning av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper, effektivare administration och IT-stöd. Även psykologer och medarbetare inom rehabilitering och förebyggande arbete svarar att de kan frigöra tid. Region Halland har gjort en liknande undersökning bland sin personal, och där lägger sjuksköterskorna ca 9 % av sin arbetstid på tidbokning och upp till 3 % på schemaläggning, enligt enkätsvaren (Slutrapport fas 1 och ekonomirapporten). I Vårdanalys rapport redovisas även att ett hinder för utvecklingen kan vara traditioner och vanor, liksom starka professioner som utifrån sina intressen motsätter sig förändrade arbetssätt. Det innebär därmed en stor ledarskapsutmaning att bemöta, hantera och förändra invanda beteenden och arbetssätt för att möjliggöra utvecklingen mot en mer effektiv hälso- och sjukvård som utgår ifrån patienterna behov. Baserat på Hallands enkät och rapport, där läkare bedömer att ca 10 % av den egna arbetstiden skulle kunna frigöras till annan personakategori, är effektiviseringspotentialen i ett värmländskt perspektiv närmare 50 miljoner per år om arbetsuppgifterna lämnades till vårdadministratörer. Det är inte rimligt att tänka att den matematiska uträkningen är exekverbar på kort sikt, och alla uppgifter kanske inte heller överlämnas till just vårdadministratörer. - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 10 (15) Kurvan beskriver möjligt effektiviseringspotential utifrån hur stor procentuell andel läkarna kan överlämna till vårdadministratörer. Lämnar läkarna över arbetsuppgifter till sjuksköterskor istället är effektiviseringspotentialen över 40 miljoner kronor. Dock är det även här är det inte görligt att genomföra på kort sikt. Kurvan beskriver möjligt effektiviseringspotential utifrån hur stor procentuell andel läkarna kan överlämna till sjuksköterskor. En fördelning av arbetsuppgifter från läkare till sjuksköterskor och vårdadministratörer, samt ett systemstöd som avlastar indikerar en effektiviseringspotential på närmare 50 miljoner kronor. Läkare överlämnar 10% Sjuksköterkor tar över 5% Vårdadministratör tar över 3% Bättre systemstöd, ger 2% men kostar 0,5% Effektiviseringspotential - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård -83 876 356 kr 21 016 590 kr 10 545 693 kr 4 193 818 kr -48 120 255 kr LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 11 (15) Att arbetsväxla innebär inte bara ekonomiska konsekvenser utan kultur, ledarskap och arbetsmiljö är viktiga faktorer som måste samspela för att få till växlingen. Kunskapsstyrning och patientsäkerhet För att möjliggöra ett förbättrat arbetssätt och styrning mot bättre kvalitet måste det finnas system som stöder och hjälper verksamheten, till exempel implementering av ny kunskap, lättillgängliga kunskapsunderlag och en bra modell för uppföljning av resultat. Det stödsystemet kallas kunskapsstyrning. Tanken med kunskapsstyrning är att underlätta för verksamheterna att arbeta mer patientsäkert och få en bättre kvalitet i vården. En patientsäkervård är en viktig del av kvaliteten och ett av landstingets kvalitetsmål (Inga vårdskador). Att undvika vårdskador är bra, inte bara i ett patientperspektiv utan även i ett landsstingsperspektiv då dessa skador orsakar merkostnader. I ett scenario där vi sänker antalet vårdskador med 45 % fram till 2030, där de första åren står för en mer kraftfull minskning än de senare åren under perioden, skulle generera en kostnadsminskning på över 100 miljoner kronor. 300 Vårdskador kostnader 2014-2030 (MSEK) 250 200 150 100 50 0 Med samma resonemang som ovan kan vi prognostisera en minskning av antalet återinskrivningar. I nedanstående scenario prognostiseras en minskning med 56 % under kommande 15-års period. 2015 prognostiseras en kostnad på 153 miljoner kronor och med en minskning kan kostnaderna vara 67 miljoner 2030: - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 12 (15) Återinskrivningar kostnader 2012-2030 (MSEK) 300 250 200 150 100 50 0 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Den undvikbara slutenvården prognostiseras till 140 miljoner 2015. Med en dryg halvering fram till år 2030 kan kostnaden vara 64 miljoner kronor. Undvikbar slutenvård kostnader 2012- 2030 ( MSEK) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 Flexibla vårdnivåer I utvecklingsplanen föreslås en rad olika åtgärder runt vårdnivåer och struktur som ger långsiktig ekonomisk beroende på vilka delar av förslaget som genomförs. Vid beräkning av vad ett nytt vårdsystem skulle kosta har en beräkningsmodell byggts upp. Beräkningsmodellen är uppbyggd så att olika antal enheter kan varieras. I nuläget har fokus i beräkningarna varit runt vårdnivå 1-2. - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 13 (15) Modellen bygger i nuläget på en rad antagande: 1. Det finns totalt 21 områden med vårdnivå 1 (se förslag till utvecklingsplan för beskrivning av vårdnivåer). Varje område bemannas på olika mindre enheter med i snitt 20 medarbetare som har kompetens som sjuksköterskor och fysioterapeuter. 2. Varje område med vårdnivå 1 kopplas till ett område med vårdnivå 2. Det finns totalt 10 områden med vårdnivå 2 och varje område bemannas med i snitt 70 medarbetare med flera olika kompetenser. 3. Vårdnivå 1-2 bemannas utöver ovanstående med 50 mobila enheter med i snitt 2 medarbetare med olika kompetenser i varje mobil enhet. 4. Vårdnivå 1-2 kan via digitala lösningar nå specialiteter inom vårdnivå 3-5 på distans/via mobilitet. 5. Service och administration kan i hög grad centraliseras till vårdnivå 2. 6. E-hälsa är utbyggd så att digitala möjligheter till både tillgänglighet och behandling kan användas. I analysen har en jämförelse mellan nuvarande vårdsystem och vårdsystem som föreslås i utvecklingsplanen gjorts. Beräkningen är schablonmässigt uppbyggd och bygger, utöver ovanstående förutsättningar, på att centraliseringen av service och administration har en rationaliseringspotential på cirka 2 procent. Dessutom bygger den på en offensiv satsning på e-hälsa och förändrade arbetsätt. Däremot finns ingen beräkning av förändringen i vårdnivå 3-5 gjord. Det rör till exempel nivåstrukturering/nischning, flexibilitet och standardisering av vårdplatsbemanning. De ekonomiska beräkningarna för detta pågår. Beräkningarna med ovanstående förutsättningar visar en skillnad i kostnader förnuvarande vårdsystem jämfört med delar av ett nytt vårdsystem på mellan 500-550 miljoner kronor. Utifrån befolkningsutveckling och prognoser har en rad områden identifierats där vårdnivå 1 och 2 skulle kunna utvecklas. En hypotes utifrån en övergripande beräkning är att en sådan förändring, inom 5-7 geografiska områden, relativt kortsiktigt skulle kunna utgöra cirka 10 procent av den långsiktiga skillnaden i vårdsystem, det vill säga cirka 50 miljoner kronor. Förslaget är att utreda och konkretisera en sådan utveckling. I det arbetet bör följande ingå: – en riskanalys för samtliga professioner - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård LANDSTINGET I VÄRMLAND – – – – Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 14 (15) se över möjlighet till e-hälsa i ett kort perspektiv utreda vilka möjligheter till kommunal samverkan som är aktuella, t ex runt vårdboenden. en etisk analys ur ett patientperspektiv en mer detaljerad ekonomisk beräkning Konkretiserad handlingsplan Utvecklingsplanen föreslår handlingsplan och nedan finns ytterligare en konkretisering av detta arbete. Aktivitet Klar Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Hälsofrämjande och förebyggande arbete Utreda placering av, bemanning, och kompetens kring hälsofrämjande- och förebyggande arbete Intensifiera arbetet med hälsofrämjande och förebyggande arbete Utreda formerna för tydligare samverkan mellan Folktandvården och hälso- och sjukvård gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete Utreda formerna för tydligare samverkan med andra aktörer E-hälsa Implementering handlingsplanen för e-hälsa Införande av vårdrum Utvecklande arbetssätt Identifiera fler områden för arbetsväxling Fördjupad patient och anhöriginvolvering, inklusive metodutveckling Kunskapsstyrning Flexibla vårdnivåer Översyn av KOK-bok Identifiera möjliga kortsiktiga utbudsförändringar (vårdnivåer, utbudspunkter) Identifiera verksamheter som lämpar sig för mobilt utbud Samordning kring mobila team Asyl Mångbesökare Fysioterapeut och arbetsterapeut Utvidgade palliativa team Prehospital bedömningsresurs (PBR) Folktandvård Förändringskunskap bland chefer Kulturförändring bland medarbetare Fortsatt fördjupning i utvecklingsplanens konsekvenser Samverkan kring omställningsarbetet Tydliggör arbetet kring etiskt råd och arbetssätt Etisk analys utifrån ett patientperspektiv Q4 2016 Q4 2016 - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Q1 2016 Q4 2016 Q1 2016 Q1 2016 Q4 2016 Q4 2016 Q4 2016 Q4 2016 Q1 2016 Q4 2016 Q1 2016 Q4 2016 Q4 2016 Q1 2016 Q1 2016 Q1 2016 Q1 2016 Q1 2016 Q1 2016 Q1 2016 Q1 2016 Q1 2016 Q4 2016 Q4 2016 Januari 2016 Januari 2016 Januari 2016 Januari 2016 LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-19 LK/152175 Fortsatt ekonomisk analys Dialog med kommuner om utvecklingsplanen Riskanalys Riskanalys för professioner Bemanning utifrån befolkningens behov Infrastruktur IT och e-hälsa Förmåga till förändrade arbetssätt Pågående omställning - Konsekvensanalys av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård 15 (15) Januari 2016 Januari 2016 Januari 2016 Januari 2016 Januari 2016 Januari 2016 Januari 2016 Januari 2016 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Administrativa staben Anna-Lena Wingqvist 2015-10-19 LK/150439 Landstingsfullmäktiges beslut 2014 – kompletterande återrapportering Med anledning av revisorernas rekommendation har landstingsstyrelsen tidigare beslutat att återrapportering av fullmäktiges beslut ska ske till fullmäktige två gånger per år – på våren respektive hösten. Vid det andra tillfället lämnas av naturliga skäl endast kompletterande information. ./. Bilagda redovisning lämnades vid fullmäktiges sammanträde den 21 april 2015. Kompletterande information lämnas med kursiv stil samt röd teckenfärg. Under år 2014 beslutade fullmäktige i sammanlagt 84 ärenden fördelat på 6 sammanträden. Av dessa ärenden var sex stycken motioner (dessutom anmäldes sex), och tolv medborgarförslag (dessutom anmäldes tolv). Övriga ärenden behandlar allt från relativt avgränsade frågor till övergripande frågor som landstingsplan, miljöpolitiskt program och budget. Hur de övergripande frågorna hanteras redovisas löpande till fullmäktige, främst i de två delårsrapporterna samt i årsredovisningen. Redovisning till styrelsen sker i princip månatligen vad gäller viktigare parametrar som tillgänglighet och ekonomi. Fullmäktiges behandling av interpellationer (två stycken), frågor (två stycken) samt valärenden ingår inte i redovisningen av beslut. Förslag till beslut att lägga redovisningen till handlingarna. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef Landstingsfullmäktiges beslut 2014 - återrapportering Fullmäktigesammanträde Nr 1, 11 mars 2014 § Beslut, att-sats Status att remittera medborgarförslaget till LS för beredning Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 25/3 2015, beslut LF 21/4 2015. LF beslutade den 21/4 2015 att medborgarförslaget ska anses besvarat att remittera medborgarförslaget till LS för beredning LF behandlade ärendet 16 dec 2014 § 152 att anse medborgarförslaget besvarat. att remittera medborgarförslaget till LS för beredning LF behandlade ärendet 16 dec 2014 § 151 att anse medborgarförslaget besvarat. att remittera medborgarförslaget till LS för beredning LF behandlade ärendet 16 dec 2014, § 149 att anse medborgarförslaget besvarat. att remitera medborgarförslaget till LS för beredning LF behandlade ärendet 11 mars 2015 § 26 att anse medborgarförslaget besvarat att remittera medborgarförslaget till LS för beredning LF behandlade ärendet 16 december 2014 § 150 att anse medborgarförslaget besvarat. att remittera medborgarförslaget till LS för beredning LF behandlade ärendet 16 december 2014 § 148 att anse medborgarförslaget besvarat Ärenden Anmälan av medborgarförslag om ögon- och hörselavdelningarna i Hagfors Anmälan av medborgarförslag om wifi uppkoppling på CSK Anmälan av medborgarförslag om patientresor Anmälan av medborgarförslag parkering på CSK Anmälan av medborgarförslag kostrådgivning LCHF Anmälan av medborgarförslag om remisser och kallelser Anmälan av medborgarförslag om byte av lokal för Pensionärsrådets möten 5 6 7 8 9 10 11 Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning LF behandlade ärendet 16 december 2014 § 145 att anse motionen besvarad. Anmälan av motion av Anders Ahl (SD) om att motverka underskott av läkare i andra länder 12 Motion av Anders Ahl (SD) om utveckling av klarspråket 19 att anse motionen besvarad Arkivreglemente för landstinget i Värmland Införande av vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering 20 att godkänna förslag till nytt arkivreglemente för Landstinget i Värmland 21 att återremittera ärendet LF behandlade ärendet 29 april 2014 § 48. att remittera motionen till LS för beredning LF behandlade ärendet 16 dec 2014 § 146 att anse motionen besvarad. att remittera medborgarförslaget till LS för beredning LF behandlade ärendet 16 dec 2014, § 147 att anse medborgarförslaget besvarat. att remittera motionen till LS för beredning Nr 2, 29 april 2014 Anmälan av motion av Anders Ahl (SD) om att ge tandläkare större möjlighet att anmäla barnmisshandel 28 Anmälan av medborgarförslag att strålskador i munhåla och tänder ska omfattas av vanliga sjukvårdsavgifter 29 Årsredovisning 2013 31 Revisionsberättelse 2013 Ansvarsfrihet 2013 Revidering av budget 2014 respektive budgetprocess för revisionen Landstingsfullmäktiges beslut 2013 - återrapportering att godkänna årsredovisning för 2013 32 att godkänna revisionsberättelse för 2013 33 beviljades för ls, nämnder och beredningar 34 35 Möjlighet att i samverkan med primärkommunerna inrätta fler vårdplatser - med fokus på mellanvårdsplatser 36 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att införa videotolk 37 Medborgarförslag om ögonoperationer för anställda för 38 bruttolöneavdrag att revisionens budget år 2014 revideras på så sätt att anslaget ökas med 467 000 kronor, genom att anslaget till förtroendemannaorganisation, landstingsfullmäktige, reduceras med motsvarande belopp samt att reglemente för landstingets revisorer, 7 §, får följande lydelse: Revisionens budgetframställan till landstingsfullmäktige bereds av fullmäktiges presidium, och tas därefter in i det samlade budgetförslaget för landstinget. att lägga redovisningen till handlingarna att återremittera ärendet att anse motionen besvarad att avslå medborgarförslaget Medborgarförslag om att utbilda invandrare till sjuksköterskor 39 Medborgarförslag om att skriva kontrakt med sjukvårdspersonal spm fått betald utbildning 40 att anse medborgarförslaget besvarat Medborgarförslag om att sluta rekommendera Miniderm att anse medborgarförslaget besvarat 41 att anse medborgarförslaget besvarat Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Ärendet behandlades av LF 15 maj 2014, § 55 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012 för Samordningsförbunden Ändring av förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet Ändring av förbundsordning för Arvika Eda Samordningsförbund Ändring av förbundsordning för Fryksdalens Samordningsförbund 42 43 att godkänna upprättad Patientsäkerhetsberättelse att bevilja styrelsens ledamöter i Samordningsförbunden ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012 44 att godkänna framställan om förändrad förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet 45 att godkänna framställan om förändrad förbundsordning för Arvika Eda Samordningsförbund 46 att godkänna framställan om förändrad förbundsordning för Fryksdalens Samordningsförbund Bildande av kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna i syfte att bedriva ambulanshelokopterverksamhet 47 att återremittera ärendet Införande av vårdval Fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering att godkänna del " Fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering med tillförande bilagor som förfrågningsunderlag för Vårdval fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering, att ge landstingsdirektören i uppdrag att i det fortsatta uppdraget att förvalta föreliggande vårdval bevaka utvecklingen enligt de farhågor som framförts i konskekvensbeskrivningar och riskbedömningar som genomförts av referensgrupper och personal, att vårdvalet i och med beslutet annonseras på valfrihetswebben och i och med detta anses infört, att handdläggning samt godkännande av ansökningar sker enligt gängse ordning, att ge upphandlingschef och divisionschef HHR i uppdrag att gemensamt teckna avtal med de sökande som efter handläggning bedöms leva upp till kraven i förfrågningsunderlagen samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. 48 Ärendet behandlades av LF 15 maj 2014, § 56 Nr 3, 15 maj 2014 Möjlighet att i samverkan med primärkommunerna inrätta fler vårdplatser - med fokus på mellanvårdsplatser 55 att mellanvårdsplatser i Kristinehamn och Säffle ska införas och driftsättas till årsskiftet 2014/2015, att fortsatt dialog ska föras med kommunerna i Värmland om mellanvårdsplatser, att dialysverksamhet på sjukhuset i Arvika ska införas och driftsättas under 2015, att förutsättningarna för ökad tillgänglighet till rehabilitering för patienter boende norr om Torsby ska utredas, att hänsyn tas till ovanstående i det fortsatta arbetet med budget och landstingsplan Pågår, verkställighetsprojekt 2015 samt att förklara denna paragraf omedlbart justerad. Bildande av kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna i syfte att bedriva ambulanshelikopterverksamhet 56 att bilda ett kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna, med uppgift att driva en gemensam ambulanshelikopterverksamhet, att fastställa bifogad förbundsordning för kommunalförbundet, att utse två ledamöter och två ersättare till kommunalförbundets direktion för tiden från bildandet till och med 2014-12-31, att utse en revisor i kommunalförbundet, för tiden från bildandet till och med 2014-12-31 samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Nr 4, 17-18 juni 2014 Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Anmälan av medborgarförslag om att landstinget ska hjälpa till att få fram fler utbildningsplatser till sjuksköterskeutbildningen vid Karlstads Universitet 64 Delårsrapport 1 t.o,m. april 77 Landstingsplan med budget och investeringsplan 2015 Svar på motion av Ulric Andersson (S) m.fl. om ökad tillgänglighet i primärvården 78 att remittera medborgarförslaget till LS för beredning att godkänna delårsrapport 1 med förvaltningsberättelse, delårsbokslut och helårsprognos att godkänna budget och investeringsplan för 2015, att under 2015 frångå målet om ett årligt överskott på minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 79 att motionen anses besvarad Förändring av patientavgifter 80 Frisktandvårdstaxa 2015 81 Nya bidragsregler för de politiska ungdomsorganisationerna 82 att införa avgiftsfrihet för patienter som tvångsvårdas i psykiatrisk vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och att förändringen träder i kraft från den 1 januari år 2015, att avgift för uteblivet besök uppgår till 200 kr för besök inom öppen sjukvård, dvs även de besök som är avgiftsfria.Förändringen föreslås träda i kraft från den 1 januari 2015. Förändringen gäller inte för telefonkonsultation, asylsökande, barn till och med 19 år samt undersökningar och åtgärder utan samband med sjukdom, att Landstinget i Värmland inför kostnadsfri Hepatit B vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar med start under 2014 samt att finansiering för 2014 sker från division allmänmedicin och finansiering för 2015 tas inom läkemedelsbudgeten, att fastställa regelverket enligt utarbetat förslag "Patientavgifter och högkostnadsskydd" efter justering med ovanstående föreslagna och beslutade förändringar, eventuella lagstadgade förändringar samt en årlig uppräkning i enlighet med tidigare beslut om Forsatt utredning och slutenvårdsavgiften, högkostnadsskydd samt bidrag till peruker och liknande, att se över och utvärdering av nuvarande fortsatt utreda hur avgiftsmodellen kan stödja en sammanhållen vårdkedja, avgifter för avgiftsmodell pågår. hjälpmedel, egenavgifter avseende sjukresor för barn samt avgift för KBT-behandling på nätet att den genomsnittliga nivån på folktandvårdens avgifter i Frisktandvård 2015 höjs med 1,6 % samt att förklara denna paragraf omedlbart justerad att godkänna demokratiberedningens förslag på nya bidragsregler för de politiska ungdomsorganisationerna samt att förlänga ansökningstiden under 2014 till och med den 31 augusti. Revidering av Hälsoval Värmlands förfrågningsunderlag/kravoch kvalitetsbok inför år 2015 83 Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Arvika Eda 84 Samordningsförbund att godkänna föreslagna principiella revideringar av Hälsoval Värmlands krav- och kvalitetsbok (del 2 och 3) inför år 2015 samt de föreslagna områdena för målrelaterad ersättning, att godkänna skapandet av ny del 4 i krav- och kvalitetsboken, "Tilläggsuppdrag för verksamhetsförlag dutbildning i Hälsoval Värmland" samt att uppdra till landstingsstyrelsen att fastställa häslopeng för år 2015 att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Arvika Eda Samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng (BÅDESÅ) att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng (BÅDESÅ) beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 85 Ärendet behandlades av LF 16 dec 2014, § 153 att anse medborgarförslaget besvarat. Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Fryksdalens Samordningsförbund Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Klarälvdalens Samordningsförbund Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Samordningsförbundet Samspelet Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Samordningsförbundet Östra Värmland Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) Medborgarförslag angående utveckling av ambulanssjukvården i Värmland 89 att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Fryksdalens samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Klarälvdalens Samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 att styrelsens ledamöter i Samordningsförbundet Samspelet beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Samordningsförbundet Östra Värmland beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 90 att anta bestämmelser om omställningsstöd och pensioner för förtroendevalda i enlighet med förslag från Sveriges kommuner och Landstings styrelse samt att utse landstingsstyrelsen till pensionsmyndighet, d.v.s. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensionsoch omsällningsbestämmelserna 91 att anse medborgarförslaget besvarat 86 87 88 Nr 5 26-27 november 2014 Medborgarförslag av Elis Engholm om ögonmottagningen i Hagfors 97 Medborgarförslag av Anders Ajaxson och Göran Persson om akutsjukhusens patienters rätt att ta del av det norska 98 teveutbudet Medborgarförslag av Kjell Fredriksson om Richtersalen 99 att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning LF behandlade ärendet 11 mars § 25 att anse medborgarförslaget besvarat. att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse medborgarförslaget besvarat. att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse medborgarförslaget besvarat. Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Medborgarförslag av Anne Garin om införande av glukosmätare som slår larm när blodsockret sjunker 100 att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning 107 att fastställa redovisade förändringar i landstingets förtroendemannaorganisation, att de ekonomiska konsekvenserna beaktas i förestående budgetbehandling samt att under mandatperioden 2014-2018 arbeta fram förslag till politisk organisation när Landstinget i Värmland och Region Värmland ska bilda ny regional organisation Revidering av arbetsordning för landstingsfullmäktige samt reglemente för landstingsstyrelsen och övriga nämnder 108 att fastställa förslag till förändring i arbetsordningen för landstingsfullmäktige samt i revisorernas reglemente enligt Fredrik Larssons yrkande, att fastställa förslag till förändring av arbetsordningen § 82 för landstingsfullmäktige enligt Ulric Anderssons yrkande, att fastställa reviderat reglemente för landstingsstyrelsen samt att fastställa reviderade reglementen för hjälpmedelsnämnden, kost- och servicenämnden, krisledningsnämnden och patientnämnden Skattesats för år 2015 116 att hos landstingskommunens skatteskyldiga utdebitera 11.20 koronor per skattekrona Landstingets förtroendemannaorganisation 2015-2018 inkl arvoden och ersättningar för förtroendevalda 2014 Delårsrapport 2 Landstingsfullmäktiges beslut 2013, kompletterande återredovisning 117 118 Regler om lokalt partistöd 119 att uppdra till landstingsdirektören att redovisa åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning, att en rapport över uppdraget ska lämnas till styrelsen senast i januari 2015 samt att godkänna delårsrapport 2 med förvaltningsberättelse, delårsbokslut samt helårsprognos att lägga redovisningen till handlingarna att godkänna föreslagna regler för lokalt partistöd i landstinget i Värmland att gälla fr.o.m. 1 januari 2015 Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse medborgarförslaget besvarat. Uppdraget att redovisa åtgärder gällande tillgänglighet och kompetensförsörjning har uppfyllts genom löpande muntlig rapportering vid landstingsstyrelsens sammanträden. En samlad rapport över uppdraget kommer att redovisas till landstingsstyrelsen i april. LS beslutade den 20/4 2015 att godkänna rapporten om åtgärder för att förbättra hälsooch sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning. Ändring av förbundsordningen Samordningsförbundet Östra Värmland 120 Revidering av vårdval Fysioterapis förfrågningsunderlag inför 121 år 2015 att godkänna framställan om reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Värmland att godkänna uppräkning av den ekonomiska ersättningen i vårdval fysioterapi på 1,9 % till år 2015 samt att godkänna omformuleringen av bilaga 5 till förfrågningsunderlaget Tandvårdstaxa för särskilda patientgrupper 122 att normaltaxan i allmäntandvård för patientkategorier berättigade till "nödvändig tandvård" eller "tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning" ska vara folktandvårdens priser för de i referensprislistan upptagna ersättningsberättigade åtgärderna, att förhöjd normaltaxa i allmäntandvård med 15 % kan debiteras av vårdgivare när mertid åtgår för tandvårdsbehandling till dessa särskilda patientgrupper, att legitimerad tandläkare med bevis om specialistkompetens kan debitera ersättning enligt förhöjd allmäntandvårdstaxa inom sin specialitets verksamhetsfält samt att taxejusteringar och ändringar i lokalt regelverk delegeras för beslut till hälso- och sjukvårdschef efter beredning av Patient- och medborgarstödsenheten och Folktandvården Tandvårdstaxa 2015 123 att godkänna förslaget om en genomsnittlig höjning av tandvårdstaxan 2015 med 1,9 % Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF 124 att godkänna förslaget till ny bolagasordning enligt bilaga 5, att tillskjuta landstinget i Värmlands andel av garantikapitalet till LÖF om 34 068 000 kronor fördelat i två poster med utbetalning i maj och november 2015 samt att inlösa landstinget i Värmlands revers till LÖF om 177 202 000 kronor senast 2015-12-31. Ägarbidrag till kommuanlförbundet Ambulanshelikopter Värmland Dalarna för perioden 2014-2015 125 att godkänna ägarbidraget med 6 659 000 kronor för 2014 och anvisa medel ur innevarande års anslag samt att godkänna ägarbidraget med 21 381 000 kronor för 2015 Nr 6 16 december 2014 Anmälan av motion om eventuell anställning av avancerade specialistsjuksköterskor Anmälan av motion om att återuppta dynet runt akutvård i Hagfors 133 134 att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse motionen besvarad. att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att avslå motionen. Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att Landstinget i Värmland genom Folktandvården, ska fortsätta satsningen på Frisktandvård samt att därmed anse motionen besvarad. Anmälan av motion om att förbättra patienternas delaktighet 136 att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning Enligt landstingsdirektörens/AU:s instyrning ska ärendet behandlas enligt följande: LS 2/6 2015, beslut LF 16-17/6 2015. Ändrad tidplan enligt följande: LS den 12-13/10 och LF den 20/10. Reviderad budget 2015 och ekonomisk flerårsplan 20152017 att fastställa reviderad budget med resultatbudget och balansbudget för 2015, att förtroendemannaorganisationens budget för 2015 revideras med en utökning av anslaget på 2 674 000 kr varvid anslaget till styrelsens förfogande reduceras med motsvarande belopp samt att den totala förtroendemannabudgeten för 2015 utökas till ett totalbelopp på 33 257 000 kr, att godkänna ekonomisk flerårsplan för 2015-2017, att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att påbörja planeringen med 2016 års budget inom ramen för flerårsplanens inriktning och med 7 722 miljoner kronor som ekonomisk ram för verksamhetens nettokostnader och att under 2016 och 2017 frångå målet om ett årligt överskott på minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Anmälan av motionom utökat åldersspann för avgiftsfri tandvård 135 140 Godkännande av mätplan/uppföljningsplan för landstingsplan 141 att godkänna den av styrelsen fastställda planen för uppföljning av Landstingsplan med budget och investeringsplan 2014 samt att bemyndiga landstingsstyrelsen att fastställa mindre justeringar av landstingets planer för uppföljning av landstingsplanerna, Svar på motion av Anders Ahl (SD) om sprututbytesprogram 144 att anse motionen besvarad Förslag till förändring av ersättning inom Hälsoval Värmland för särskilda uppdrag och målrelaterade ersätttningar 2015 155 att år 2015 upphöra med målrelaterade ersättningen för kvalitet, att år 2015 upphöra med särskild ersättning för läkemedelsverkan i kommunal hemsjukvård gällande eget boende samt att beloppen för målrelaterad ersättning (16 mkr) och särskild ersättning för läkarmedverkan vid eget boende i kommunal hemsjukvård inklusive alla läkemedelsgenomgångar (10,6 mkr) överförs till ersättning för ålder och kön. Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning Avgiftsfri telefonkonsultation Förändringar av arvodesbestämmelser för sammanträde med fullmäktiges grupper 156 157 att införa avgiftsfrihet för telefonkonsultation och att förändringen träder i kraft från den 1 januari 2015 att fastställa redovisade förändringar i landstingets regler om arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Administrativa staben Anna-Lena Wingqvist 2015-10-13 LK/152014 Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen En regionbildningskommitté bildades under år 2012 för att kartlägga förutsättningarna för bildande av en regionkommun i Värmland. Kommittén har nu tagit fram ett förslag på projekt- och tidsplan för arbetet i Värmland. Planen tar sin utgångspunkt i en målsättning om att bilda en regionkommun för Värmland år 2019. ./. För att säkerställa alla parters delaktighet i processen önskar regionbildningskommittén att respektive fullmäktigeförsamling tar ställning till bilagt förslag till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen. Förslag till beslut att ställa sig bakom Regionbildningskommittén i Värmlands förslag till avsiktsförklaring, vilken innebär att Landstinget i Värmland avser att medverka i regionbildningsprocessen för att bilda regionkommun för Värmland 2019. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef t (4) Regionbildningskommittål i Värmland Datum 2015-06-26 LANDSTINGET VARMLAND 2015 -08-14 „,4e, /5020/ Kommunstyrelserna i Värmland Regionstyrelsen Landstingsstyrelsen Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen En regionbildningskommitté bildades under 2012 för att kartlägga förutsättningarna för bildande av en regionkommun i Värmland. En aktivitet har varit att besöka samtliga kommuner, landstinget samt Region Värmland för att få synpunkter in på en eventuell regionbildning. Kommitt&I har också följt den nationella utvecklingen där, utöver tidigare beslutade regioner, även landstingen i Östergötland, Jönköping, Örebro, Jämtland, Kronoberg och Gävleborg bildat regionkommuner från januari 2015. Arbete pågår förnärvarande i samtliga kvarstående landsting om regionbildning 2017 eller 2019. Vidare har regeringen aviserat att man har för avsikt att under året initiera en dialog om större regioner. RegionbildningskommittU har nu tagit fram ett förslag på projekt- och tidsplan för arbetet i Värmland. Planen är indelad i tre steg och tar utgångspunkt i en målsättning om att bilda en regionkommun för Värmland 2019. Första steget är en lärandefas där kunskaper och erfarenheter hämtas in från de som redan bildat regioner. Andra steget är en planeringsfas som syftar till att ta fram underlag i form av mål, uppdrag, politisk- och tjänstemannaorganisation, former för samverkan samt hur man kan hantera de interkommunala frågorna. Avslutningsvis kommer en genomförandefas om parterna enats om en ansökan och godkännandebeslut fattats av riksdagen. Arbetet ska präglas av stor delaktighet och öppenhet. Avrapporteringar kommer kontinuerligt att ske tillde månatliga KSO-mötena, nu utökade med även oppositionsföreträdare. En politisk styrgrupp kommer att bildas för att leda arbetet. Datum Vår betecknMg 2015-06-26 2 (4) För att säkerställa delaktigheten i processen, är det viktigt att samtliga berörda aktörer markerar sina ambitioner att delta i arbetet. Vi önskar därför att ni tar upp bifogad avsiktsförklaring för ställningstagande i respektive fullmäktigeförsamling, snarast efter sommaren. Regionbildningskommitte'n Fredrik Larsson (M) Tomas Riste (S) Ulric Andersson (S) Madeleine Nyvall (V) Henrik Lander (C) Gösta Frödin (FP) Elisabeth KihIström (KD) Jesper Johansson (MP) Marianne Utterdahl (SIV) Anders Ahl (SD) BILAGA Avsiktsförklaring att medverka i regionbildningsprocessen En ombildning av organisationen på den regionala nivån i Sverige, påbörjades på allvar i och med bildandet av regionerna Västra Götaland, Skåne, Halland och Gotland. Från årsskiftet har ytterligare sex landsting ombildats till regionkommuner och arbete pågår i resterande landsting för en förändring inför 2019. 1 Värmlandsstrategin 2014-2020 —framhålls vikten av ett enat och starkt Värmland som en förutsättning för en god regional utveckling. Bildandet av en samlad direktvald politisk aretta för den regionala utvecklings- och tillväxtpolitiken stärker inflytandet över de regionala frågorna och ger bättre möjligheter att nå visionen och målen i Värmlandsstrategin. Vid en etablering av en regionkommun upphör det avtal som idag reglerar uppdraget för Region Värmland vilket i praktiken innebär att verksamheten upphör i nuvarande form. Idag har Region Värmland ett omfattande och tydligt regionalt utvecklingsuppdrag som hävdar sig väl på den nationella arenan. Regionbildningsprocessen avser att ytterligare stärka det regionala utvecklingsarbetet. Viktiga framgångsfaktorer i regionbildningen är därför att vidareutveckla de samarbetsforurn som finns idag och forma nya efter behov, som ger kommunerna både delaktighet och inflytande över den regionala utvecklingen och samtidigt möjligheter att lösa de interkommunala frågorna. Processen för arbetet kommer därför bedrivas med hög delaktighet från berörda parter. Arbetet kommer att bedrivas i tre faser —lärande, planering och genomförande —i enlighet med bifogad preliminär tidsplan. Det övergripande syftet med regionbildningen är ett starkt och enat Värmland. Att enas kring grundpremisserna för en regionkomrnun är därför en viktig förutsättning för ett lyckat genomförande. Av det skälet ska också de nationella planerna kring större regioner beaktas. Vi avser därför att medverka i regionbildningsprocessen för att senare ta ställning till att bilda regionkommun för Värmland 2019. Landstings-/Kommun-/Regionstyrelsen Regionbildningsprocessen 2015N 20161 1 5-31 1221 Etärafasen 2017 1 1-31 120 20190 2018 1 1-28 20 31-mar0 1 4-31 50 30:unIll 1 7-31 120 1 1-31 120 01:an0 rm Avsiktsförkarin Kommunikations lan,irmvärldss anin ,Nwot-anal a Höstkonferens,EAvra orterin its Delra ortliarklecemberF20150 Stälinin sta andegörkenlortsatt m m ED3 m m m m m im m e e fel Iffl m te 1 re m rocessil rifi lO GPlanerafasen Beslutibmike ionst r ru Re ionst r ru Vision2Nrånilt fte,Riu Politisar AU artier3ommuner,EIRVAtiV ensgörsla ifter,kkonomiskagörutsättnin anisation0 re 1711 n Remissdialolommunerna0 Cffl Re ions r ru enafaststäHergörsia Fullmäkti ebeslutalkommunernakchile ionG9/ärmland1i Fullmäkti ebesluMandstin etlil Utfl Ansökan3kickasflinaill@ocialde artementet0 211 Behandlin IvEla ändrin e erin en/riksda en0 93enomförafasen Framta andefftivgörvaltnin sor anisation0 Personalöver ån arEl Etc0 Maraörrt ae ion151 e IE in 011 iffl 103 m e Pffl Wallin Olsson Irtne Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogadefiler: Mona Björn <[email protected]> den 14 augusti 2015 09:09 arvika.kommun; Diariet LIV; hammaro; karlstadskommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun.kansli; kommunstyrelse; stadskansliet; storfors.kommun; torsby.kommun Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen .pdf Hej! På uppdrag av regionbildningskommitt&I översänds härmed dokument gällande Ställningstagandetill avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessför Värmland. Detta dokument har tidigare skickats till: Regionstyrelsensledamöter och ersättare Landstingsstyrelsensledamöter och ersättare Kommunstyrelsenoch landstingsstyrelsens ordförande Med vänliga hälsningar Region Värmland Mona Björn Mona Björn Administratör Enheten för administration Nya Perspektiv REGION VÄRMLAND Box 1022, 651 15 Karlstad Tel: +46 54 701 10 07 [email protected] www.re ionvarmland.se á t (4) Regionbildningskommittål i Värmland Datum 2015-06-26 LANDSTINGET VARMLAND 2015 -08-14 „,4e, /5020/ Kommunstyrelserna i Värmland Regionstyrelsen Landstingsstyrelsen Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen En regionbildningskommitté bildades under 2012 för att kartlägga förutsättningarna för bildande av en regionkommun i Värmland. En aktivitet har varit att besöka samtliga kommuner, landstinget samt Region Värmland för att få synpunkter in på en eventuell regionbildning. Kommitt&I har också följt den nationella utvecklingen där, utöver tidigare beslutade regioner, även landstingen i Östergötland, Jönköping, Örebro, Jämtland, Kronoberg och Gävleborg bildat regionkommuner från januari 2015. Arbete pågår förnärvarande i samtliga kvarstående landsting om regionbildning 2017 eller 2019. Vidare har regeringen aviserat att man har för avsikt att under året initiera en dialog om större regioner. RegionbildningskommittU har nu tagit fram ett förslag på projekt- och tidsplan för arbetet i Värmland. Planen är indelad i tre steg och tar utgångspunkt i en målsättning om att bilda en regionkommun för Värmland 2019. Första steget är en lärandefas där kunskaper och erfarenheter hämtas in från de som redan bildat regioner. Andra steget är en planeringsfas som syftar till att ta fram underlag i form av mål, uppdrag, politisk- och tjänstemannaorganisation, former för samverkan samt hur man kan hantera de interkommunala frågorna. Avslutningsvis kommer en genomförandefas om parterna enats om en ansökan och godkännandebeslut fattats av riksdagen. Arbetet ska präglas av stor delaktighet och öppenhet. Avrapporteringar kommer kontinuerligt att ske tillde månatliga KSO-mötena, nu utökade med även oppositionsföreträdare. En politisk styrgrupp kommer att bildas för att leda arbetet. Datum Vår betecknMg 2015-06-26 2 (4) För att säkerställa delaktigheten i processen, är det viktigt att samtliga berörda aktörer markerar sina ambitioner att delta i arbetet. Vi önskar därför att ni tar upp bifogad avsiktsförklaring för ställningstagande i respektive fullmäktigeförsamling, snarast efter sommaren. Regionbildningskommitte'n Fredrik Larsson (M) Tomas Riste (S) Ulric Andersson (S) Madeleine Nyvall (V) Henrik Lander (C) Gösta Frödin (FP) Elisabeth KihIström (KD) Jesper Johansson (MP) Marianne Utterdahl (SIV) Anders Ahl (SD) BILAGA Avsiktsförklaring att medverka i regionbildningsprocessen En ombildning av organisationen på den regionala nivån i Sverige, påbörjades på allvar i och med bildandet av regionerna Västra Götaland, Skåne, Halland och Gotland. Från årsskiftet har ytterligare sex landsting ombildats till regionkommuner och arbete pågår i resterande landsting för en förändring inför 2019. 1 Värmlandsstrategin 2014-2020 —framhålls vikten av ett enat och starkt Värmland som en förutsättning för en god regional utveckling. Bildandet av en samlad direktvald politisk aretta för den regionala utvecklings- och tillväxtpolitiken stärker inflytandet över de regionala frågorna och ger bättre möjligheter att nå visionen och målen i Värmlandsstrategin. Vid en etablering av en regionkommun upphör det avtal som idag reglerar uppdraget för Region Värmland vilket i praktiken innebär att verksamheten upphör i nuvarande form. Idag har Region Värmland ett omfattande och tydligt regionalt utvecklingsuppdrag som hävdar sig väl på den nationella arenan. Regionbildningsprocessen avser att ytterligare stärka det regionala utvecklingsarbetet. Viktiga framgångsfaktorer i regionbildningen är därför att vidareutveckla de samarbetsforurn som finns idag och forma nya efter behov, som ger kommunerna både delaktighet och inflytande över den regionala utvecklingen och samtidigt möjligheter att lösa de interkommunala frågorna. Processen för arbetet kommer därför bedrivas med hög delaktighet från berörda parter. Arbetet kommer att bedrivas i tre faser —lärande, planering och genomförande —i enlighet med bifogad preliminär tidsplan. Det övergripande syftet med regionbildningen är ett starkt och enat Värmland. Att enas kring grundpremisserna för en regionkomrnun är därför en viktig förutsättning för ett lyckat genomförande. Av det skälet ska också de nationella planerna kring större regioner beaktas. Vi avser därför att medverka i regionbildningsprocessen för att senare ta ställning till att bilda regionkommun för Värmland 2019. Landstings-/Kommun-/Regionstyrelsen Regionbildningsprocessen 2015N 20161 1 5-31 1221 Etärafasen 2017 1 1-31 120 20190 2018 1 1-28 20 31-mar0 1 4-31 50 30:unIll 1 7-31 120 1 1-31 120 01:an0 rm Avsiktsförkarin Kommunikations lan,irmvärldss anin ,Nwot-anal a Höstkonferens,EAvra orterin its Delra ortliarklecemberF20150 Stälinin sta andegörkenlortsatt m m ED3 m m m m m im m e e fel Iffl m te 1 re m rocessil rifi lO GPlanerafasen Beslutibmike ionst r ru Re ionst r ru Vision2Nrånilt fte,Riu Politisar AU artier3ommuner,EIRVAtiV ensgörsla ifter,kkonomiskagörutsättnin anisation0 re 1711 n Remissdialolommunerna0 Cffl Re ions r ru enafaststäHergörsia Fullmäkti ebeslutalkommunernakchile ionG9/ärmland1i Fullmäkti ebesluMandstin etlil Utfl Ansökan3kickasflinaill@ocialde artementet0 211 Behandlin IvEla ändrin e erin en/riksda en0 93enomförafasen Framta andefftivgörvaltnin sor anisation0 Personalöver ån arEl Etc0 Maraörrt ae ion151 e IE in 011 iffl 103 m e Pffl Wallin Olsson Irtne Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogadefiler: Mona Björn <[email protected]> den 14 augusti 2015 09:09 arvika.kommun; Diariet LIV; hammaro; karlstadskommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun.kansli; kommunstyrelse; stadskansliet; storfors.kommun; torsby.kommun Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen .pdf Hej! På uppdrag av regionbildningskommitt&I översänds härmed dokument gällande Ställningstagandetill avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessför Värmland. Detta dokument har tidigare skickats till: Regionstyrelsensledamöter och ersättare Landstingsstyrelsensledamöter och ersättare Kommunstyrelsenoch landstingsstyrelsens ordförande Med vänliga hälsningar Region Värmland Mona Björn Mona Björn Administratör Enheten för administration Nya Perspektiv REGION VÄRMLAND Box 1022, 651 15 Karlstad Tel: +46 54 701 10 07 [email protected] www.re ionvarmland.se á Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN 2015-10-19 LK/152244 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------§ 192 Utdrag Landstingsfullmäktige LK/152014 Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen – tidigare bordlagt ärende vid landstingsstyrelsens sammanträde den 12-13 oktober 2015 En regionbildningskommitté bildades under år 2012 för att kartlägga förutsättningarna för bildande av en regionkommun i Värmland. Kommittén har nu tagit fram ett förslag på projekt- och tidsplan för arbetet i Värmland. Planen tar sin utgångspunkt i en målsättning om att bilda en regionkommun för Värmland år 2019. För att säkerställa alla parters delaktighet i processen önskar regionbildningskommittén att respektive fullmäktigeförsamling tar ställning till bilagt förslag till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen. Under ärendets behandling yrkade Eva-Lena Gustavsson bifall till föreliggande förslag. Landstingsstyrelsen beslutade därefter föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att ställa sig bakom Regionbildningskommittén i Värmlands förslag till avsiktsförklaring, vilken innebär att Landstinget i Värmland avser att medverka i regionbildningsprocessen för att bilda regionkommun för Värmland 2019. Landstingsstyrelsen beslutade dessutom att förklara denna paragraf omedelbart justerad. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 19 /10 2015 Fredrik Larsson Ulric Andersson 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Planerings- och uppföljningsenheten Göran Karlström 2015-10-13 LK/151820 Svar på remiss om ”Hemställan från Socialstyrelsen om ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen” Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade remiss. Sammanfattning och förslag till remissvar: Socialstyrelsen hemställer att 4 § andra och tredje styckena i förordningen om patientregister (2001:707) ändras så att det förbud mot att i patientregistret behandla uppgifter om vårdkontakter och koder för abort eller därtill sammanhängande diagnoser tas bort. Socialstyrelsen framhåller att sådana undantag inte finns för andra vårdkontakter och koder och att nuvarande undantas kan uppfattas som särbehandlande och med konsekvens att den vård som ges i samband med abort inte kan kvalitetssäkras på nationell nivå. Man framhåller också att föreslagen ändring gör att abort likställs med andra åtgärder som utförs inom hälsooch sjukvården. Landstinget har i beredningen inhämtat synpunkter från landstingsjurist, verksamhetschefer kvinnosjukvård och objektägare patientjournal. Samtliga stöder enhälligt Socialstyrelsens förslag och ser generella och kvalitetsmässiga fördelar med att inte särbehandla dessa uppgifter i patientregistret som med nuvarande formulering. Landstinget i Värmland stöder med detta Socialstyrelsens förslag till ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till svar på remiss, samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef Hälso- och sjukvårdsstaben Datum Vår beteckning Planerings- och uppföljningsenheten 2015-10-19 LK/151820 Handläggare Ert datum Er beteckning 2015-07-07 S2015/04616/FS Direkttelefon Göran Karlström Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på remiss om ”Hemställan från Socialstyrelsen om ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen” Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade remiss. Socialstyrelsen hemställer att 4 § andra och tredje styckena i förordningen om patientregister (2001:707) ändras så att det förbud mot att i patientregistret behandla uppgifter om vårdkontakter och koder för abort eller därtill sammanhängande diagnoser tas bort. Socialstyrelsen framhåller att sådana undantag inte finns för andra vårdkontakter och koder och att nuvarande undantas kan uppfattas som särbehandlande och med konsekvens att den vård som ges i samband med abort inte kan kvalitetssäkras på nationell nivå. Man framhåller också att föreslagen ändring gör att abort likställs med andra åtgärder som utförs inom hälsooch sjukvården. Landstinget har i beredningen inhämtat synpunkter från landstingsjurist, verksamhetschefer kvinnosjukvård och objektägare patientjournal. Samtliga stöder enhälligt Socialstyrelsens förslag och ser generella och kvalitetsmässiga fördelar med att inte särbehandla dessa uppgifter i patientregistret som med nuvarande formulering. Landstinget i Värmland stöder med detta Socialstyrelsens förslag till ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen. Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Postadress Besöksadress Gunilla Andersson Landstingsdirektör Telefon (växel) E-postadress 054-61 50 00 Göran Karlströ[email protected] Telefax Org.nr 232100-0156 Remiss REGERINGSKANSLIET 2015-07-07 Socialdepartementet LANDSTINGET 1 VÄRMLAND Enheten för folkhälsa och sjukvård 2015 -07-08 D„ S2015/04616/FS //.5-/kz Hemställanfrån Socialstyrelsen om ändringav förordningen (2001:707) om patientregister hosSocialstyrelsen Remissinstanser: 1. Datainspektionen 2. Statistiska centralbyrån (SCB) 3. Karolinska Institutet 4. Statens medicinsk etiska råd (SMER) 5. Blekinge läns landsting 6. Dalarnas läns landsting 7. Gotlands kommun 8. Gävleborgs läns landsting 9. Hallands läns landsting 10. Jämtlands läns landsting 11.Jönköpings läns landsting 12. Kalmar läns landsting 13. Kronobergs läns landsting 14. Norrbottens läns landsting 15. Skåne läns landsting 16. Stockholms läns landsting 17. Södermanlands läns landsting 18. Uppsala läns landsting 19. Värmlands läns landsting 20. Västerbottens läns landsting 21. Västernorrlands läns landsting 22. Västmanlands läns landsting 23. Västra Götalands läns landsting 24. Örebro läns landsting 25. Östergötlands läns landsting 26. Centrala etikprövningsnämnden 27. Svenska Barnmorskeförbundet 28. Svenska Läkaresällskapet 29. Svensk sjuksköterskeförening 30. Kvinnliga läkares förening Postadress 103 33 Stockholm Telefonvaxel 08-405 10 00 Besöksadress Fredsgatan8 Telefax 08-723 11 91 E-post: [email protected] 2 31. Sveriges kvinnolobby 32. Svensk förening för obstetrik och gynekologi 33. Riksförbundet för sexualupplysning (RFSU) 34. Handikappförbunden (HSO) 35. Sveriges psykologförbund 36. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 37. Kansliet för nationella kvalitetsregister 38. Moderatkvinnorna 39. Centerkvinnorna 40. Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund 41. Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund 42. Vänsterpartiets kvinnopolitiska utskott 43. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet 44. Miljöpartiet de grönas jämställdhetskommitt 45. SD-kvinnor Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 6 november 2015. Vi vill att ni endast skickar dem i elektronisk form och då både i wordformat och pdf-format. Remissvaren ska skickas till följande e-postadresser: s.re istrator wre erin skansliet.se samt s.fs dre erin skansliet.se I remissvaren ska Socialdepartementets diarienummer S2015/04616/FS anges. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanserinnebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svarapå remiss—hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.re erin en.se. Frågor under remisstiden besvaras av Caroline Nilsson, telefon 08-405 33 51 eller caroline.nilsson W're erin skansliet.se Johan Lindberg Kansliråd ard Socialstyrelsen Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-06-18 Dnr: 10.4-13139/2015 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dru 5)0IV Hemställan om ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen Hemställan Enligt 4 § andra och tredje styckena förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen får vissa uppgifter inte behandlas i patientregistret för vårdkontakter som innehåller koder för abort eller därtill sammanhängande diagnoser. Något motsvarande undantag fmns inte för andra former av vårdkontakter. Socialstyrelsen hemställer att detta undantag tas bort. Bakgrund Socialstyrclsens patientregister används för att följa hälsoutvecklingen i befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Sedan 1987 (för delar av riket sedan 1964) innehåller registret rikstäckande information om alla avslutade vårdtillfällen i sluten vård. Sedan 2001 innehåller registret även uppgifter om läkarbesök i specialiserad öppenvård. Personuppgifterna i patientregistret får cnligt 3 § förordningen behandlas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom den slutna hälso- och sjukvården och inom den del av den öppna vården som inte är primärvård samt forskning och epidemiologiska undersökningar. Uppgiftema i registret lagras i en säker datamiljö till vilken endast ett begränsat antal medarbetare på Socialstyrelsen har behörighet samt omfattas av sckretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) vilket innebär att sekretessen som huvudregel är absolut. Motivering I 4 § första stycket förordningen anges att sådana personuppgifter som rör patienter som vårdats inom den slutna hälso- och sjukvården eller behandlats av läkare inom den öppna vården som inte är primärvård får behandlas i patientregistret. Behandlingen får avse uppgifter om 1. personnummer, kön, födelseår, bosättningsort, vårdenhet, diagnoser, åtgärder, yttre orsaker till sjukdom eller skada, vårdkostnader, grund för psykiatrisk tvångsvård, tidpunkter för åtgärder och händelser, in- och utskrivningssätt, planerad vård samt SOCIALSTYREISEN 106 30 Stockholm Teleton 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 1(3) sociaIstyreIsenC1socialstyreIserbse mrvw.socialstyrelsen.se O (4919D SOCIALSTYRELSEN 2015-06-18 Dnr 10.4-13139/2015 2. folkbokföringsort, fastighetskoordinater, födelsehemort eller födelseort, medborgarskap, civilstånd, inflyttning från och utflyttning till utlandet, personnummerförändringar samt dödsdatum. Vidare anges i andra stycket att vissa av dessa uppgifter inte får behandlas för vårdkontakter som innehåller koder för aborter eller därtill sammanhängande diagnoser. De uppgifter som omfattas av detta undantag är personnummer och bosättningsort samt de uppgifter som anges ovan i punkten 2. Socialstyrelsen anser att undantaget kan uppfattas som särbehandlande i och med att den vård som ges i samband med aborter inte kan kvalitetssäkras på nationell nivå. Om undantaget tas bort likställs abort med andra åtgärder som utförs inom hälso- och sjukvården. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Lars-Erik Holm. Avdelningschefen Mona Heurgren har varit föredragande. SOC A STYRE SEN Lars-Erik Holm 1 illit/4— 4Lona Heurgren 2(3) SOCIALSTYRELSEN 2015-06-18 Dnr 10.4-13139/2015 Förslag till ändrad lydelse av 4 § förordningen om patientregister hos Socialstyrelsen Sådana personuppgifter får behandlas som rör patienter som vårdats inom den slutna hälso- och sjukvården eller behandlats av läkare inom den öppna vården som inte är primärvård. Behandlingen får avse uppgitter om 1. personnummer, kön, födelseår, bosättningsort, vårdenhet, diagnoser, åtgärder, yttre orsaker till sjukdom eller skada, vårdkostnader, grund för psykiatrisk tvångsvård, tidpunkter för åtgärder och händelser, in- och utskrivningssätt, plancrad vård samt 2. folkbokföringsort, fastighetskoordinater, födelsehemort eller födelseort, medborgarskap, civilstånd inflyttning från och utflyttning till utlandet, personnummerförändringar samt dödsdatum. legal abort, 3(3) á Sodalstyrelsen Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-06-18 Dnr: 10.4-13139/2015 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hemställan om ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen Hemställan Enligt 4 § andra och tredje styckena förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen far vissa uppgifter inte behandlas i patientregistret för vårdkontakter som innehåller koder för abort eller därtill sammanhängande diagnoser. Något motsvarande undantag finns inte för andra former av vårdkontakter. Socialstyrelsen hemställer att detta undantag tas bort. Bakgrund Socialstyrelsens patientregister används för att följa hälsoutveeldingen i befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Sedan 1987 (för delar av riket sedan 1964) innehåller registret rikstäckande information om alla avslutade vårdtillfällen i sluten vård. Sedan 2001 innehåller registret även uppgifter om läkarbesök i specialiserad öppenvård. Personuppgifterna i patientregistret får enligt 3 § förordningen behandlas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom den slutna hälso- och sjukvården och inom den del av den öppna vården som inte är primärvård samt forskning och epidemiologiska undersökningar. Uppgifterna i registret lagras i en säker datatniljö till vilken endast ett begränsat antal medarbetare på Socialstyrelsen har behörighet samt omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) vilket innebär att selactessen som huvudregel är absolut. Mofivering 1 4 § första stycket förordningen anges att sådana personuppgifier som rör patienter som vårdats inom den slutna hälso- och sjukvården eller behandlats av läkare inom den öppna vården som inte är primärvård får behandlas i patientregistret. Behandlingen får avse uppgifter om 1. personnummer, kön, födelseår, bosättningsort, vårdenhet, diagnoser, åtgärder, yttre orsaker till sjukdom efier skada, vårdkostnader, grund för psykiatrisk tvångsvård, tidpunkter för åtgärder och händelser, in- och utskrivningssätt, planerad vård samt SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 [email protected] www.sodalstyrelsen.se 1(3) SOCIALSTYRELSEN 2015-06-18 Dnr 10.4-13139/2015 2. folkbokforingsort, fastighetskoordinater, födelsehemort eller födelseort, rnedborgarskap, civilstånd, inflyttning från och utflyttning till utlandet, personnummerförändringar samt dödsdatum. Vidare anges i andra stycket att vissa av dessa uppgifter inte får behandlas för vårdkontakter som innehåller koder för aborter eller därtill sammanhängande diagnoser. De uppgifter som omfattas av detta undantag är personnummer och bosättningsort samt de uppgifter som anges ovan i punkten 2. Socialstyrelsen anser att undantaget kan uppfattas som särbehandlande i och med att den vård som ges i samband med aborter inte kan kvalitetssäkras på nationell nivå. Om undantaget tas bort likställs abort med andra åtgärder som utförs inom hälso- och sjukvården. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Lars-Erik Holm. Avdelningschefen Mona Heurgren har varit föredragande. SOCIALSTYRE SEN Lars-Erik Holm 14"k4L°onaHeurgren 2(3) SOC1ALSTYRELSEN 2015-06-18 Dnr 10.4-13139/2015 Förslag till ändrad lydelse av 4 § förordningen om patientregister hos Socialstyrelsen Sädana personuppgifter får bchandlas som rör patienter som vårdats inom den slutna hälso- och sjukvården eller behandlats av läkare inom den öppna vården som inte är primärvård. Behandlingen får avse uppgifter om 1. personnummer, kön, födelseår, bosättningsort, vårdenhet, diagnoser, åtgärder, yttre orsaker till sjukdom eller skada, vårdkostnader, grund för psykiatrisk tvångsvård, tidpunkter för åtgärder och händelser, in- och utskrivningssätt, planerad vård samt 2. folkbokföringsort, fastighetskoordinater, rödelsehernort eller födelseort, medborgarskap, civilstånd inflyttning från och utflyttning till utlandet, personnummerförändringar samt dödsdaturn. legal abort, —144-egal-abog-, 3(3) 1 (2) Tjänsteskrivelse landstingsstyrelsen Staben för verksamhets- och ledningsstöd Kjersti Berg Marthinsen 2015-10-19 LK/140602 Samlad månadsrapport oktober 2015 Som stöd i styrning och ledning är en samlad månadsrapport framtagen. Månadsrapporten innehåller en redovisning av 1. Uppföljning av kontrollplan för 2015 2. Uppföljning av målområdena a. Inga vårdskador b. Bästa vårdkvalitet c. Vård utan köer 3. Ekonomisk månadsrapport Månadsrapporten för oktober innehåller en kort redovisning av punkt 2-3 avseende september månads utfall. Arbete pågår i övrigt enligt tidigare beslutade uppdrag för att komma i ekonomisk balans. Förslag till beslut att godkänna månadens rapportering avseende tillgänglighet, kvalitet och ekonomi att i enlighet med Landstingsstyrelsens beslut av den 13 oktober 2015 fortsätta arbetet med åtgärder för ekonomi i balans och förbättrat måluppfyllelse avseende verksamhetsmålen att återkomma med redovisning av insatta åtgärder och effekter månadsvis vid Landstingsstyrelsens möten ge landstingsdirektören i uppdrag att fortsätta arbetet för att komma i ekonomisk balans Gunilla Andersson Landstingsdirektör LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-05-20 Ingrid Magnusson Hälso- och sjukvårdschef LK/140602 2 (2) 1 (3) PM Planering- och uppföljningsenheten Katarina Viberg Hedman 2015-10-15 LK/150049 Månadsrapport september 2015 I tabellerna visas måttet, senaste resultat, genomsnitt för 2015 och 2014 samt mål 2015. Dessutom visas resultaten i förhållande till målet. September 2015 Genomsnitt 2015 Mål 2015 Resultat jmf med mål BHK 82,5 % 81,4 % 80,0 % Ökande Grönt VRI 3,5 % 3,4 % 3,5 % Minskande Grönt VTF med vårdskada, CSK 20,0 % 14,4 % 10,3 % Minskande VTF med vårdskada, SiA 16,7 % 9,1 % 8,8 % Minskande VTF med vårdskada, SiT 21,1 % 13,2 % 8,8 % Minskande Inga vårdskador Genomsnitt 2014 BHK, Basala hygienrutiner och klädregler är ett mått på hur väl vårdpersonal följer dessa rutiner. Mätning sker kontinuerligt. Under september 2015 var det 82,5 procent av de som observerades som följde de sju steg som ingår i mätningen. Det är ett bättre resultat jämfört med genomsnittet under 2014. Andelen Vårdrelaterade infektioner följs kontinuerligt via infektionsverktyget. Under september 2015 var det 3,5 procent av vårdtillfällena som hade en vårdrelaterad infektion. Det ligger på samma nivå som genomsnittet 2014 men jämförelsen är något osäker då verktyget infördes under förra året. Man kan misstänka att kvaliteten på registreringarna ökat mellan åren. Varje månad granskas ett slumpmässigt urval av journaler, så kallad markörbaserad journalgranskning, för sjukhusen i Arvika, Karlstad och Torsby, för att uppskatta omfattningen av vårdskador. Andelen vårdskador under de vårdtillfällen som granskades under september ligger högre än genomsnittet för 2014. Det gäller alla tre sjukhus. På Centralsjukhuset i Karlstad visade granskningen att 6 av 30 vårdtillfällen hade en vårdskada. P å Sjukhuset i Arvika visade 3 av 18 granskade vårdtillfällen en vårdskada och på Sjukhuset i Torsby visade 4 av 19 granskade vårdtillfällen en vårdskada. 2015-10-15 LANDSTINGET I VÄRMLAND Bäst vårdkvalitet September 2015 Genomsnitt 2015 LK/ Genomsnitt 2014 2 (3) Mål 2015 Resultat jmf med mål Överbeläggningar 1,4 % 2,0 % 1,6 % Minskande Rött Utlokaliserade 2,0 % 2,4 % 1,8 % Minskande Rött Återinläggningar 17,4 % 18,3% 17,9 % Följs Undvikbar slutenvård 17,6 % 17,1% 17,2 % Följs Läkarbedömning inom 1 timma, akut 53,5 % 55,0 % 51,8 % Ökande Grönt Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter (att patienten vårdas på en avdelning som tillhör ett annat verksamhetsområde) är en patientsäkerhetsrisk och medför även en försämring av patienternas vårdmiljö och personalens arbetsmiljö. I september var det 1,4 procent överbeläggningar, vilket är lägre än genomsnittet under 2014. Andelen utlokaliserade var 2,0 procent. Det är högre än genomsnittet under 2014 (1,8 procent). Återinläggningar är antalet vårdtillfällen där en inläggning skett inom 1-30 dagar efter föregående utskrivning. Måttet gäller personer 65 år eller äldre. Under september 2015 var andelen återinskrina i landstinget i Värmland 17,4 procent, att jämföra med 17,9 procent för helåret 2014. Socialstyrelsen har definierat 14 diagnosgrupper som bör kunna skötas i primärvården och därmed inte bör förekomma i någon hög utsträckning i slutenvården. Därför anses ett slutenvårdstillfälle med någon av dessa 14 diagnoser vara undvikbart. Måttet gäller patienter som är 65 år eller äldre. I augusti 2015 (eftersläpning en månad) skrevs 17,6 procent av patienterna 65 år eller äldre ut med en undvikbar slutenvårdsdiagnos, att jämföra med 17,2 procent för helåret 2014. Andel patienter som träffat läkare på akutmottagning inom en timma var 53,5 procent i september 2015. Det är en högre andel jämfört med genomsnittet för 2014 som var 51,8 procent. 2015-10-15 LANDSTINGET I VÄRMLAND September 2015 Genomsnitt 2015 ”0” 83,3 % ”7” LK/ 3 (3) Genomsnitt 2014 Mål 2015 80,9 % 74,6 % >90 % Rött 92,6% 92,6 % 92,1 % >95 % Rött ”90” Förstabesök 84,7 % 89,4% 88,9 % >95 % Rött ”90” Operation/åtgärd 68,3% 75,2% 82,6 % >95 % Rött ”30” Förstabesök inom BUP 87,5% 80,2% 79,5 % Ökande Grönt ”30” Behandling/fördjupad BUP 51,3% 70,3% 45,4 % Ökande Grönt Handläggningstid, akut 73,8% 74,9% 75,4 % Ökande Rött Vård utan kö Resultat jmf med mål I tabellen presenteras tillgängligheten till primärvården, den specialiserade somatiska vården samt barn- och ungdomspsykiatrin utifrån formuleringen inom vårdgarantin. Detta är ett lagkrav som reglerar vilka tidsgränser landsting och regioner ska erbjuda vård. I tabellen anges även handläggningstiden på akutmottagning. Telefontillgängligheten ”0” till vårdcentral mäts varje månad. Under september 2015 var det 83,3 procent av de inkommande samtal som besvarades, att jämföra med 74,6 procent i genomsnitt under 2014. Av de patienter som var i behov av läkarbesök var det 92,6 procent som fick sitt besök inom 7 dagar, denna mätning görs bara två gånger per år, senaste mätningen gjordes våren 2015 Vid utgången av september var det 84,7 procent av de som stod i kö för ett förstabesök inom den specialiserade vården som hade väntat under 90 dagar, att jämföra med 88,9 procent som snitt för 2014. Till operation och åtgärd var det 68,3 procent av de som stod i kö som väntat under 90 dagar, att jämföra med 82,6 procent som snitt för 2014. Inom BUP var det 87,5 procent av de genomförda förstabesöken som gjordes inom 30 dagar under september, motsvarande snitt för 2014 var 79,5 procent. Till behandling och fördjupad utredning var det 51,3 procent av de som genomfördes som startades inom 30 dagar, motsvarande snitt för 2014 var 45,4 procent. Andelen patienter som hade en handläggningstid på under 4 timmar på akutmottagning var under september 73,8 procent, motsvarande snitt för 2014 var 75,4 procent. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 1(10) 2015-10-15 Ekonomisk månadsrapport Period: januari – september 2015 Resultaträkning Intäkter och kostnader (mnkr) Period: januari - september Utfall Utfall Föränd- Budget perioden perioden ring perioden 2015 2014 utfall 2015 Utfall jämfört budget Verksamhetens intäkter *) Verksamhetens kostnader Avskrivningar 688,3 638,5 -6 029,1 -5 633,9 -257,2 -251,4 49,7 607,7 -395,2 -5 813,0 -5,8 -290,8 80,6 -216,1 33,6 Verksamhetens nettokostnader -5 598,0 -5 246,7 -351,3 -5 496,1 -101,9 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat 4 257,0 1 406,2 28,8 -57,5 4 123,0 1 369,3 10,0 -49,6 134,0 36,9 18,8 -7,8 4 274,0 1 405,7 7,5 -60,5 -17,0 0,5 21,3 3,1 36,5 205,9 -169,4 130,5 -94,0 *) I utfallet 2015 ingår beräknad återbetalning av AFA-premier från 2004 med 42,9 miljoner kronor Periodens resultat Resultatet uppgick till 36,5 miljoner kronor. Resultatet efter motsvarande period föregående år var 205,9 miljoner kronor. Resultatet var 94,0 miljoner kronor sämre än budget. Jämförelsestörande poster I periodens resultat 2015 ingår beslutad återbetalning av 2004-års premier från AFA Försäkring. Återbetalningen, som betalas ut under november 2015, beräknas uppgå till 42,9 miljoner kronor och är bokförd som en upplupen intäkt. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgick till 5 598,0 miljoner kronor vilket var 351,3 miljoner kronor (6,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Nettokostnaderna var 101,9 miljoner kronor högre än budget. På helårsbasis är den budgeterade nettokostnadsutvecklingen 3,5 procent. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 2(10) 2015-10-15 Frånräknat återbetalning av premier från AFA Försäkring var nettokostnadsutvecklingen 7,5 procent mellan åren. Nedanstående diagram visar nettokostnadsutvecklingen hittills i år samt hur nettokostnadsutvecklingen är planerad att vara 2015 (budgeterad nettokostnadsutveckling). I diagrammet framgår även senaste prognos för nettokostnaden på helårsbasis (per augusti). Effekterna av återbetalningen av premier från AFA Försäkring är frånräknade i diagrammet. Ackumulerad nettokostnadsutveckling 2015 9% 8% 7,5% 7% 6,8% 6% 5% 4% 3% 3,5% 2% 1% Utfall 2015 Budget 2015 december november oktober september augusti juli juni maj april mars 0% Prognos 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgick till 688,3 miljoner kronor, vilket var 49,7 miljoner kronor (7,8 procent) högre än motsvarande period föregående år. I utfallet ingick en beräknad återbetalning av premier från AFA Försäkring på 42,9 miljoner kronor. Frånräknat detta har intäkterna ökat med 6,8 miljoner kronor (1,1 procent). Förändringen beror bland annat på ökade intäkter för sålda tjänster och såld verksamhet. Intäkter för sålda tjänster uppgick till 93,9 miljoner kronor, vilket var 9,7 miljoner kronor högre än föregående år. Projekt Nordic Medtest har bidragit till att intäkter för IT-tjänster ökat med 10,2 miljoner kronor, men det har också medfört ökade kostnader. Intäkter för såld verksamhet uppgick till 92,7 miljoner kronor, vilket var 4,3 miljoner kronor (4,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. Såld utomlänsvård står för den största andelen och uppgick till 56,7 miljoner kronor, vilket är en ökning med LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 3(10) 2015-10-15 6,4 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Av tabellen nedan framgår intäkter för såld utomlänsvård. Såld öppen och sluten utomlänsvård (mnkr) Period: januari - september Region Västra Götaland Statliga myndigheter, institut Stockholms läns landsting Region Örebro län Landstinget Dalarna Individer och hushåll Region Skåne Landstinget i Uppsala län Region Östergötland Region Jönköpings län Landstinget Västmanland Region Halland Övriga Summa Utfall Utfall Förändperioden perioden ring 2015 2014 utfall 18,7 9,6 7,2 4,5 3,0 2,2 1,4 1,3 1,3 1,0 1,0 1,0 4,6 56,7 15,4 10,3 8,7 2,5 1,7 2,2 1,6 0,7 1,0 0,4 1,5 0,8 3,5 50,4 3,3 -0,8 -1,5 2,1 1,3 0,0 -0,1 0,5 0,2 0,6 -0,6 0,1 1,1 6,4 Intäkter för specialdestinerade statsbidrag uppgick till 120,1 miljoner kronor, vilket var 11,6 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Från år 2015 upphörde statsbidragen för kömiljarden, patientsäkerhet samt sammanhållen vård och omsorg för äldre. Samtidigt har det under året tillkommit nya satsningar för en mer patientcentrerad vård och kortare väntetider i cancervården. Intäkter för statsbidragen bygger på en bedömning utifrån aktuella överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Förutsättningarna för statsbidragen fastställs ofta i ett mycket sent skede innan de träder i kraft. En stor del av statsbidragen är prestationsbaserade och kräver måluppfyllelse för att landstinget ska erhålla medel. Ersättningen påverkas även av hur andra landsting och i vissa fall kommuner uppfyller målen. Besked om måluppfyllelse lämnas inte löpande utan i slutet av året och i vissa fall efter årets slut. Intäkterna under året bygger därmed på en bedömning utifrån landstingets befolkningsandel och bedömd måluppfyllelse. Detta innebär att det kan bli en avvikelse och förskjutning av intäkterna mellan åren. Statsbidragen för sjukskrivningsmiljarden, rehabiliteringsgarantin och asyl har minskat, vilket framför allt beror på en förskjutning mellan åren. Nedanstående tabell visar periodens utfall 2015 och 2014 för specialdestinerade statsbidrag. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 4(10) 2015-10-15 Specialdestinerade statsbidrag (mnkr) Period: januari - september Asyl Samordning och tillgänglighetsmiljard Rehabiliteringsgarantin Sjukskrivningsmiljarden Kortare väntetider cancervården Testbäddar i vård och omsorg Riktade insatser psykiatri Kvalitetsregistret SKaPa Råd och stöd LSS Tolktjänst Förstärkt patientsäkerhet Kömiljarden Sammanhållen vård och omsorg för äldre Utveckling av vårdvalssystem Övriga Summa Utfall Utfall Förändperioden perioden ring 2015 2014 utfall 47,4 21,0 14,8 13,6 8,7 3,8 3,8 2,1 2,0 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 120,1 49,1 0,0 22,8 21,3 0,0 6,0 5,1 1,9 2,0 0,9 9,6 5,6 2,3 1,0 4,1 131,7 -1,6 21,0 -8,1 -7,6 8,7 -2,2 -1,3 0,2 0,0 0,0 -9,6 -5,6 -2,3 -0,9 -2,2 -11,6 Intäkter för patientavgifter uppgick till 227,7 miljoner kronor, vilket var 1,3 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Förändringen beror bland annat på fler öppenvårdsbesök. Verksamhetens kostnader Personal Personalkostnaderna uppgick till 3 270,6 miljoner kronor, vilket var 161,4 miljoner kronor (5,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 2 119,6 miljoner kronor, vilket var 100,8 miljoner kronor (5,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde delvis på lönerörelsen samt förändringar i allmänna bestämmelser (kollektivavtal). Kostnaderna påverkades även av att det genomsnittliga antalet anställda under perioden januari-september 2015 varit drygt 160 fler än motsvarande period föregående år. Ökningen av antalet medarbetare utgörs främst av personalgruppen undersköterskor inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Antalet årsarbetare för perioden januari – september visar på en ökning med 122,3 och uppgår till 6 226,9 för perioden. Fler orsaker till lönekostnadsökningen är högre kostnader för övertid, extraersättningar, ersättning för obekväm arbetstid, sommaravtal samt timavlönade i syfte att klara bemanningen inom hälso-och sjukvården. Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 378,5 miljoner kronor vilket var 24,3 miljoner kronor (6,9 procent) högre än LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 5(10) 2015-10-15 motsvarande period föregående år. Pensionskostnaderna bokfördes enligt senaste prognos från KPA Pension. Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 728,2 miljoner kronor vilket var 35,9 miljoner kronor (5,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Köp av verksamhet Kostnaderna uppgick till 616,3 miljoner kronor vilket var 25,1 miljoner kronor (4,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror bland annat på köpt slutenvård från andra landsting. Verksamhetsanknutna tjänster Kostnaderna uppgick till 228,7 miljoner kronor, vilket var 53,3 miljoner kronor (30,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde bland annat på högre kostnader för inhyrd personal. Kostnaden för inhyrd personal uppgick till 117,4 miljoner kronor, en ökning med 42,0 miljoner kronor (55,7 procent). Läkemedelskostnader Kostnaderna för läkemedel uppgick till 685,2 miljoner kronor, vilket var 74,0 miljoner kronor (12,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. Läkemedelskostnaderna delas in i två grupper: läkemedel som förskrivs på recept (förmånsläkemedel) och läkemedel som beställs till vården (rekvisitionsläkemedel). Kostnaderna för förmånsläkemedel var 20,4 miljoner kronor högre och för rekvisitionsläkemedel 53,6 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna för förmånsläkemedel beror bland annat på en ökad användning av de nya orala antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel), TNF hämmare (läkemedel för behandling av bland annat reumatologiska sjukdomar), diabetesläkemedel och blödarpreparat. Av den totala kostnadsökningen står blödarpreparaten ensamma för 8 miljoner kronor. Kostnaderna för läkemedel inom andningsvägar (astma, KOL) har sjunkit jämfört med föregående år på grund av prispress. I gruppen rekvisitionsläkemedel inkluderas även smittskyddsläkemedel och övriga läkemedel som landstinget subventionerar. Den ökade kostnaden för rekvisitionsläkemedel beror till största del på en kostnadsökning av smittskyddsläkemedel, det vill säga en ökad användning av de nya läkemedlen för behandling av hepatit C, där det under perioden har förskrivits för 39,3 miljoner kronor. Sedan 1 juli har priserna för hepatit C-läkemedel sjunkit genom det nationella samarbetet mellan landstingen/SKL och TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket). Samtidigt har fler patienter behandlats. En annan orsak till de högre kostnaderna för rekvisitionsläkemedel är ökade kostnader för läkemedel som används för behandling av olika cancerformer. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 6(10) 2015-10-15 Material och varor Kostnaderna uppgick till 296,8 miljoner kronor, vilket var 21,6 miljoner kronor (7,8 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde bland annat på ett nytt avtal med Svensk PCI Värmland AB som innebär att landstinget står för verksamhetens materialkostnader (bland annat har landstinget köpt innevarande produktlager av Svensk PCI AB, vilket var en engångskostnad). Totalt sett blir dock landstingets kostnader för PCI-verksamheten lägre. Lämnade bidrag Kostnaderna uppgick till 338,4 miljoner kronor, vilket var 27,8 miljoner kronor (8,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna berodde bland annat på bidrag till Kommunalförbundet Svensk Luftambulans och ökade bidrag till Värmlandstrafik AB. Övriga verksamhetskostnader Kostnaderna uppgick till 593,2 miljoner kronor, vilket var 32,2 miljoner kronor (5,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna berodde främst på IT-tjänster/konsulter, leasingavgift för helikopter samt inköp av medicinteknisk utrustning. Avskrivningar Kostnaderna uppgick till 257,2 miljoner kronor vilket var 5,8 miljoner kronor (2,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 3,1 procent högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkterna uppgick till 4 257,0 miljoner kronor vilket var 134,0 miljoner kronor (3,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkterna var 17,0 miljoner kronor lägre än budget. Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 1 406,2 miljoner kronor, vilket var 36,9 miljoner kronor (2,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på att landstinget fått ett retroaktivt statsbidrag för hepatit Ckostnader för 2014 som uppgick till 19,8 miljoner kronor. Generella statsbidrag och utjämning var 0,5 miljoner kronor högre än budget. Finansiella intäkter och kostnader Landstinget redovisar ett negativt finansnetto med 28,7 miljoner kronor. Förra året var motsvarande siffra minus 39,6 miljoner kronor. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 7(10) 2015-10-15 Intäkterna uppgick till 28,8 miljoner kronor vilket är 18,8 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Avvikelsen från föregående år beror på högre realiserade vinster i pensionsmedelsförvaltningen på grund av omallokering i pensionsmedelsportföljen. Kostnaderna uppgick till 57,5 miljoner kronor vilket var 7,8 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. De finansiella kostnaderna för pensionskulden är 7,8 miljoner kronor högre än föregående år. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 8(10) 2015-10-15 Driftsredovisning Landstingsstyrelsen har beslutat om budgetramar för landstingets verksamheter. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens kostnader och avskrivningar minus verksamhetens intäkter. Nettokostnad för perioden (mnkr) Verksamhet Period: januari-september Hälso- och sjukvården i Värmland varav hälso- och sjukvård: division medicinska specialiteter division psykiatri division opererande specialiteter division diagnostik division HHR division allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Utfall Utfall perioden perioden 2015 2014 -4 987,2 -4 619,6 -4 107,9 -3 809,9 -1 272,5 -1 133,4 -398,5 -360,9 -1 063,2 -992,5 -325,1 -304,2 -200,3 -201,9 -652,2 -633,7 -196,2 -183,3 Förändring 8,0% Budget perioden 2015 Utfall jämfört budget -4 726,1 -261,1 7,8% -3 750,7 12,3% -1 110,4 10,4% -362,9 7,1% -974,3 6,8% -318,3 -0,8% -204,2 2,9% -598,7 7,0% -181,9 -357,2 -162,0 -35,6 -88,9 -6,8 3,9 -53,5 -14,3 varav tandvård -101,8 -88,4 15,1% -103,0 1,2 varav fastigheter, IT och service: Landstingsfastigheter Landstings-IT Landstingsservice -717,9 -375,0 -130,2 -212,7 -679,6 -360,9 -117,0 -201,7 5,6% 3,9% 11,3% 5,5% -733,3 -386,8 -133,5 -213,0 15,5 11,9 3,3 0,3 varav gem kostnader o intäkter * -59,7 -41,7 43,0% -139,1 79,5 Landstingshälsan Landstingets kansli * Regional utveckling Landstingsgem kostnader o intäkter -8,2 -190,3 -293,0 -119,3 -8,2 -189,9 -276,3 -152,6 0,6% 0,2% 6,0% -21,9% -8,8 -200,0 -294,6 -266,6 0,6 9,7 1,6 147,3 6,7% -5 496,1 -101,9 Landstinget i Värmland -5 598,0 -5 246,7 * Omflyttning av arbetsuppgifter mellan de olika verksamheterna påverkar i vissa fall nettokostnadsutvecklingen mellan åren. Låneskuld och likviditet Landstinget hade en lånevolym vid periodens slut på 1 718,3 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB (publ.) stod som långivare för 1 600,0 miljoner kronor, Arvika kommun för 40,0 miljoner och under månaden har även checkkrediten på Nordea utnyttjats, motsvarande ett genomsnitt över månaden på 78,3 miljoner kronor. Landstinget har under året löst in reversen mot Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och ersatt med ett lån hos Kommuninvest. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 9(10) 2015-10-15 Landstingets upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,1 procent. Landstinget har i dag räntebindningsavtal om totalt 985,0 miljoner kronor och har dessutom tecknat framtida räntebindningsavtal om totalt 150,0 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på landstingets ekonomi samt att skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar. Landstinget utnyttjade vid månadens utgång checkräkningskrediten på Nordea Bank AB (publ) med 38,9 miljoner kronor. BASFAKTA OCH NYCKELTAL 1000 Finanspolicy (tillåten variation) Lånevolym (tkr) Swapvolym (tkr) Räntekostnad (momentan, tkr) Snittränta (momentan) Genomsnittlig lånemarginal Återstående räntebindningstid Återstående konverteringstid Andel justering inom 12 mån Andel lån med förfall inom 12 mån Marknadsvärde portfölj (tkr) 2,5 år (1,5-5 år) 40% (30-50%) Differens, Nominellt belopp - Marknadsvärde (tkr) 2015-09-30 1 718 284 985 000 35 777 2,08% 0,39% 2,78 1,87 40% 36% 1 856 700 2014-12-31 1 423 954 985 000 39 241 2,76% 0,50% 3,84 2,53 28% 26% 1 563 519 -137 017 -139 565 I tabellen ovan visas nyckeltal som avser landstingets skuldförvaltning. Pensionsmedelsförvaltning Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 1 518,9 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 1 954,7 miljoner kronor. Bokfört värde var 1 518,9 miljoner kronor. Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 61 procent aktier och 39 procent räntebärande värdepapper. Enligt landstingets riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2015 har varit plus 1,0 procent. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 10(10) 2015-10-15 Totalportföljen Index1 Senaste månaden -3,2% -2,7% Innev år 1,0% 1,2% 12 mån 5,9% 5,7% Sedan start* 6,8% 7,5% Startdatum 2010/01 Svenska Aktier SIX PRX -4,1% -4,4% 3,3% 3,9% 10,0% 10,2% 12,1% 13,1% 2009/09 Globala Aktier MSCI World Index -5,9% -4,6% 1,3% 1,1% 11,4% 10,3% 11,1% 11,7% 2008/12 Tillväxtmarknader MSCI Emerging Markets -3,1% -3,9% -5,3% -8,3% -1,7% -6,2% 3,3% 2,5% 2010/03 Räntor SHB All Bond -0,3% -0,3% 1,1% 1,1% 2,5% 3,0% 4,1% 3,9% 2009/09 Alternativa Räntor SSVX 3M -0,6% 0,0% 0,2% -0,2% -0,5% -0,2% 3,3% 0,6% 2012/01 Alternativa investeringar 2 SSVX30 + 2% -0,9% 0,1% -2,0% 1,3% 0,0% 1,9% 4,0% 2,9% 2008/12 125% 25% 10% 20% 20% SPRX, MSCI World, MSCI EM, SSVX30+2%, SHB All Bond 2 Estimat I tabellen visas totalportföljens samt de underliggande tillgångsslagens utveckling senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringspolicyn. *Avkastning på årsbasis sedan start. Andel Tillväxtmarknader Alternativa Investeringar Räntor + Alternativa Svenska aktier Globala aktier Tillväxtmarknader Alternativa Investeringar Räntor Aktier Räntor + Alternativa Likvida medel Avv normal Limiter sep-15 28% 25% 8% 12% 28% dec-14 25% 28% 8% 10% 29% sep-15 2,8% 0,2% -2,4% -8,5% 7,8% Min 0% 0% 0% 0% 0% Normal 25% 25% 10% 20% 20% Max 35% 35% 20% 40% 60% 61% 39% 0% 61% 39% 0% 0,6% -0,6% 0,0% 40% 30% 60% 40% 70% 60% Räntor; 28% Svenska aktier; 28% Alternativa Investeringar; 12% Tillväxtmarknader; 8% Globala aktier; 25% I tabellen visas totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn. 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Ekonomistaben Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-10-19 LK/152190 Skattesats för år 2016 I enighet med kommunallagen skall förslag till budget upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Om det finns skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall skall styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesats för den landstingsskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. Landstingsstyrelsen tillstyrker oförändrad skattesats och föreslår, att landstingsfullmäktige beslutar att hos landstingskommunens skatteskyldiga utdebitera 11.20 kronor per skattekrona. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Veronica Hedlund Lundgren Ekonomichef
© Copyright 2025