1 a
augusti 2015 RÅD
DGIVAN
NDE REFERENS Sk
kolgå
årdarr ‐ traafiksä
äkerh
het Bakg
grund SISA
AB vill uppmärksamm
ma och läggga fokus på att
skap
pa trafiksäk
kra skolgårrdar.
Enlig
gt läroplan
nen LGR 11
1 är trafikä
ämnet ett
kunsskapsområd
de som ska
a integrerass i
undeervisningen
n. En skolgård med tyydlig strukttur,
riktn
ningar och hierarkier vad gäller trafik kan bli
ett h
hjälpmedel i undervisn
ningen.
Inom
m begreppett trafiksäke
er skolgård
d ryms både
e
skolg
gården sam
mt övrig ma
ark inom sk
kolans fastighet
så soom angöringsytor, parrkeringsytoor etc.
Allm
män beskrivvning Om SISAB
B:s referenser SISAB:s refeerenser är en
n serie rådgivande d
dokument som lyfter fram g
goda exempe
el. En refereens kan anta status som anvisni ng i ett proje
ekt. Detta avgörrs av SISAB:ss projektansvaarige. Hållbarheets‐, utveckllings och kommunikaationsavdelningen har det samoordnande an
nsvaret för Referensser. Om du h
har synpunkter på Referenser, skriv ett mail till PPDL.refereenser@sisab
b.se. Föru
utsättninga
arna för att skapa en ttrafiksäkerr
skolg
gård varierrar vid ny- och ombygggnation, men
trafiksäkerhet ska alltid beaktas
b
vid
d utformnin
ng av skolans utemiljöö. Vid
nyby
yggnation skapas
s
föru
utsättninga
arna för en trafiksäkerr skolgård rredan i tidiiga
sked
den, genom val av tom
mt och placeering av byg
ggnader inom tomten
n.
Utem
miljön ska generellt
g
va
ara på barn
nens villkor och genom
mföras med
d tydlighet när det
gälleer trafik- occh rörelsem
mönster, dett gör det lä
ättare för ba
arn att se ooch förstå sin
s
närm
miljö. Barneens behov i utemiljön måste ses tillsamman
ns med och
h samordna
as till de
behoov som exem
mpelvis cyk
klister, tran
nsport- och
h skötselford
don har.
Barn
ns hörsel- och
o synförm
måga är färd
digutveckla
ade först un
nder tonåreen, och upp
p till tio
års å
ålder har dee helt enke
elt inte biol ogiska föru
utsättninga
ar att fullt u
ut uppfatta
a och
upptträda konseekvent i tra
afiksituatiooner. Skolans inriktniing och åldeersfördelning kan
komm
ma att änd
dras över tid och man bör därför utgå från de
d mindre bbarnens
föruttsättningarr när man planerar
p
föör trafik vid
d skolor. Ba
ackande forrdon bör he
elt
undv
vikas.
a
augusti Trafiik till och frrån skolan Angööring
 g
gående
 ccyklister – parkering
p
för
f elever ooch vuxna
 m
mopedister – parkerin
ng för eleverr och vuxna
a
 b
bilister – av
vlämning fö
ör föräldrarr
 b
bilister – pa
arkering förr personal
 fä
färdtjänst och
o skolskju
uts
 rräddningstjänst – amb
bulans, bra
andvägar occh uppställningsplats för brandb
bil
Inlasstning
 la
astbilstran
nsporter tilll och från sskolan, t ex varulevera
anser och aavfallshantering
Sköttsel
 d
drift och un
nderhåll – skötselfordo
s
on
 ssnöröjning – snöröjnin
ngsfordon
 sskylift för föönstertvättt
Förslag till åtgä
ärd g
om- eller
e
nybygggnation är det
d lämpligt att gå igenoom nedansttående
Oavssett om det gäller
checkklista.
Allm
mänt
 B
Beakta traffiksäkerhett redan i tid
diga skeden
n i placerin
ng av byggn
nad.
 S
Se även uta
anför skolfa
astigheten sså att närm
miljön blir trafiksäker
t
r - samordn
na med
T
Trafikkontooret.
 Inom skolgå
ården bör motortrafik
m
k vara förbjuden under skoltid, u
undantaget
sskötselfordoon och andrra fordon m
med specialtillstånd.
 F
Förbjud cyk
keltrafik på
å skolgårdeen. Målade cykelbanorr med överggångsställe
en etc
k
kan förekom
mma på spe
eciella ställlen för att öva
ö trafiksiituationer i pedagogisskt syfte.
 A
Använd utrrustning, i form
f
av cyk
kelställ, räccken, möbler och leku
utrustning, för att
ty
ydliggöra riktningar
r
och
o mönsteer som kan stärka orie
enterbarheeten och därrmed
trafiksäkerh
heten.
arera
Sepa
Geneerellt bör man
m skilja olika
o
trafik
kslag åt för att minime
era risken fför kollision
ner.
Även
n om fordon
nstrafik är förbjuden iinom skolg
gården kan det förekom
mma trafik
k med
särsk
kilt tillstån
nd även und
der skoltid . Miljön uta
anför själva
a skolgårdeen, men som
m ingår
i skoolans fastig
ghet, bör pla
aneras utiffrån de gåendes perspektiv och ccykel-, moped- och
fordoonstrafik få
år underord
dna sig. Ma
an bör sträv
va efter kontrastverk
kan och hierrarkier
mellan de olika
a ytorna, så
å att miljön
n blir lätt attt förstå och
h röra sig ii.

S
Skilja



Undvik framkörnin
ng på gånggytor och sk
kolgård.
Separera
a gångtrafiik från cykeel- och mop
pedtrafik.
Separera
a motordriv
ven angörin
ngstrafik frrån entréyttor, gång- ooch cykelstrråk.
REF
FERENS ‐Skolgårrdar ‐ trafiksäkerhet Sida av a
augusti 


F
Förtydliga



Skilj på olika stråk
k och trafik
kslag genom
m höjdskilln
nader där sså är möjlig
gt.
Beakta dock
d
tillgän
nglighet och
h undvik sn
nubbelkanter.
Separera
a inlastnin
ng och transsporter till och från sk
kolan från sskolgården
n,
entrén och
o områden där man rör sig gåe
ende eller på
p cykel och
h se till att
lastbilarr inte behöv
ver backa. Planera isttället för vä
ändzon elleer genomfarrt.
Förtydliiga och skilj stråk och ytor för oliika trafiksllag åt genoom att anvä
ända
olika ma
arkbeläggn
ning och/elleer friser. Eftersträva kontrast i sstruktur occh färg.
Markera
a eventuell tillfartsvä g över skollgården med avvikand
de
markbelläggning. Detta
D
gällerr vid ombyg
ggnation om
m tillgängliig entré endast
nås via skolgården
s
n.
P
Placera




Placera cykel- och mopedpark
keringar så
å att trafik vid gångstrråk,
entréom
mråden och på skolgård
den undvik
ks.
Angörin
ngsplats för färdtjänst//taxi och en
n parkering
gsplats för rörelsehind
drade
inom 10 meters gån
ngavstånd från en tilllgänglig en
ntré (25 m äär minimik
kravet
enligt BBR 3:122)
Planera för effektiv
v snöröjnin
ng. Snövalla
ar placeras så att god sikt för gå
ående
och fordonstrafik bibehålls.
b
Planera för att skö
ötselfordon ska kunna
a undvika backrörelserr på skolgå
ården,
antingen
n genom attt placera d
dubbelgrind
dar på olika
a ställen förr att möjlig
ggöra
genomfa
art, eller ge
enom att m öjliggöra vändkörning
g på skolgåården.
Hind
dra
Risk
ken för kolliisionsolyckor på skolggården och inom skola
ans fastigheet ska miniimeras.
En g
grundförutssättning är att sikten är god. Ettt annat sätt att minsk
ka risken är att
sätta
a olika typeer av hinde
er för utrus ande barn eller för forrdonstrafik
k. Fysiska hinder
h
bidra
ar till lägree hastigheter både förr motorford
don och cykllar och är vviktiga åtgä
ärder
för få
å en trafikssäker gåendemiljö.



S
Sätt reflexföörsedda bommar vid sskolgården
ns infart.
P
Planera in hastighetsd
h
dämpande åtgärder fö
ör cykel vid
d korsningaar och platsser med
d
dålig sikt, t ex grindfå
ålla eller beearbetning i markbelä
äggningen.
P
Placera utru
usningshin
nder och griindfållor så
å att rörelse
ehindrade kommer ig
genom
ooch gör dem
m öppningsb
bara för exeempelvis rä
äddnings- och
o skötself
lfordon.
Uppllysa
Bely
ysning och skyltning
s
bidrar
b
till en
n trafiksäk
ker miljö.

B
Belysa




Belys vik
ktiga platser för att å
åstadkomm
ma god överb
blick och föörhindra
kollision
ner.
Placera belysning både
b
före ooch efter korsningar. Det
D är fram
mför allt
belysnin
ngen bakom
m korsningeen som und
derlättar up
pptäckandeet av
medtraffikanter.
Förtydliiga kommunikationssttråk och rik
ktningar ge
enom belyssning.
Placera belysningssstolpar län
ngs gång- occh cykelban
nor, om såd
dana finns inom
skolans fastighet, så
s att stolp
parna inte hindrar
h
framkomligheeten. Sträv
va i
REF
FERENS ‐Skolgårrdar ‐ trafiksäkerhet Sida av a
augusti 


första ha
and efter en
n likformigg placering längs kommunikation
nsstråkets ena
sida för att tydligt definiera rriktning och
h underlättta för exem
mpelvis synsskadade.
Undvik bländande ljus.
Tydliggöör entrén tiill skolan ggenom väl markerad
m
och väl belyyst skyltnin
ng.
S
Skylta





Sätt sky
ylt som tala
ar om för biilister att här
h finns många barn..
Sätt sky
ylt som visa
ar att cyklin
ng är förbju
uden på skolgården.
Placera planteringar och välj växter så att
a inte sky
yltar skymss.
Om tillg
gänglig entrré endast n
nås inifrån skolgården
n ska tillfarrtsvägen markeras
m
med sky
ylt som säge
er att enda
ast behörig trafik är tiillåten. Dettta gäller viid
ombyggn
nation.
Om det absolut intte går att u
undvika inla
astningstra
afik på skollgården ska
a
transporrtvägar ma
arkeras med
d skylt om att endast behörig traafik är tillå
åten.
Detta gä
äller vid om
mbyggnatio n.
Någrra viktiga mått
m
att ta hänsyn tilll i planerin
ngen

K
Komma fram
m





Minsta bredd
b
på gå
ång- och cyykelvägar är
ä 3 m med fri höjd 3 m
m, ur
framkom
mlighets- occh snöröjniingssynpun
nkt.
Minsta öppningsm
ö
ått för dub
bbelgrindarr för skötsell är 3 m.
Minsta bredd
b
för gångbana i ttrafikmiljöer är 1,5 m och fri höjjd för gåend
de 2,1
m.
Minsta bredd
b
för kombinerad
d gång- och cykelbana är 2,5 m occh fri höjd för
cyklist 2,5
2 m.
S
Se




Buskagee och annatt som skym
mmer sikten
n vid korsningar bör in
nte överstiga en
höjd på 0,7 m.
 På skolgården
s
gäller det inom 2,5 m från korsa
ande vägarr.
 På gångg
och cy
ykelbana ggäller det 5 m från korrsningar.
 På gator
g
gällerr det 10 m ffrån korsniingar.
Nya busskar bör pla
aceras min
nst 0,6 m frå
ån gångban
na, gata elller fastighe
etsgräns,
lågväxan
nde buskarr rekommen
nderas.
Regelbu
unden häckk
klippning ä
är viktig för trafiksäkerheten, om
m inte lågv
växande
alternattiv har valts.
Hinder, t ex armatturer och sk
kyltar, ska placeras 0,5 m från k
körväg.
Högssta höjd för staket och stängsel är 1,1 m vid korsande
k
gån
ng- och cykkelväg.
Övrig
gt: Se äv
ven SISAB
B:s referenser ”Skolanss skyltar” och
o ”Tillgän
nglighet utoomhus”.
REF
FERENS ‐Skolgårrdar ‐ trafiksäkerhet Sida av