DT-metodik
Philips
GE
Siemens
Toshiba
Periradiografiska processen
DT
• Utifrån de tre faserna: Pre-intra- post-radiografiska processen
Kallelse
väntrum
Förberedelser
Remiss
Undersökningsrum
Diagnos
Manöverrum
Checklista
Starta och stänga av
•
Starta maskinen, göra check-up
•
Stänga av, omstart varje natt
•
Säkerhet
•
Nödstopp
•
Frigöra bordet
•
Undersökningsrummet
•
Huvudstöd, kuddar, madrasser, fixering
•
Maxvikt 220kg
•
Knappologi (isocenter)
•
Slaglängd
Maskinrum
•
Wizard-datorn
•
Start efter strömavbrott
Patient Browser
•
Scheduler
•
Hitta bokningar
•
Registrera en patient
•
Registrera en patient utan remiss
•
Återregistrera en patient som en gång öppnats och sedan stängts
Hjälpmedel- stöd
Liko lift
Roller- slide
Spineboard
Patientens läge i datortomografen
Overhead CT-kudde som används
till fixation av armarna vid CTthorax/buk.
Kan även användas som knä-kudde
Postitionering/ centrering
Protokoll
Snittvinkeln i förhållande till skallbasen
OM-plan- Orbito Meatus linjen
Linje som förbinder yttre hörselgångens tak
med laterala ögonvrån eller mitten på
orbita.
Sfnr.org/metodbok
Definition av plan vid hjärna
Referensplan
coronal
axial
sagittal
Snitt som är parallella med OM-linjen
betecknas som transversella snitt, tagna i ett
transversellt plan. De övriga två, mot varandra
vinkelräta planen, benämnes frontal- respektive
sagittalplanen. Frontala liksom sagittala snitt
erhålles normalt med reformatering, s.k. MPR
(multiplanar rekonstruktion). Enstaka nya
datortomografer kan rekonstruera i andra plan
direkt från rådata.
CT kontrast
Med Omnivis-programmet kan
skattad kreatininclearance lätt
beräknas utifrån uppgifter om ålder,
längd, vikt, kön och serumkreatinin
CT-benämningar för serier och rekonstruktioner
Om mer än en serie tas
efter samma
kontrastinjektion:
TIDART
Tidig artärfas delay ca 15 s
SENART
Sen artärfas delay ca 30 s
PORTAL
Portalfas delay ca 50 s
VENOS
Venös/portovenös fas delay ca 80 s
PAR
Parenkymfas delay ca 120 s
UTS
Utsöndringsfas delay åtskilliga minuter
Attenuering av röntgenstrålning
Röntgenstrålar
Infallande röntgen
Kroppsvävnad
Utfallande röntgen
Graden av attenuering är mätbart med CT och uttrycks i
HU (Hounsfield enheter)
HU ger en indikation på en vävnads densitet (CT värde)
Fönstersättning
CT skalans täthetsområde sträcker sig från -1000 till +3000,
men vårt öga kan bara urskilja 30 - 40 gråsteg.
Fönsterinställningen måste stämma överens med
täthetsvärdet för organen vi vill visa
Hounsfield Unit skalan
Varje pixel kan anta ett gråstegsvärde. Detta värde är ett mått på den fysikaliska
egenskapen attenuering (= försvagningen)
Skalan sträcker sig mellan -1000 HU och +3000 HU.
–1000 motsvarar luft, +1000 motsvarar hårt ben, Vatten ligger på 0 HU
3000
Blood
Liver
60
Spleen
40
Pancreas
Bone
Tumor
Kidneys
Heart
Adrenal
Gland
Bladder
Intestine
Water
0
-100
Mamma
-200
Fat
-900
-1000
Air
Lung
CT-värde eller Hounsfield unit (HU)
Hounsfield
unit
+3000
Gråskala på
monitorn
vitt
Window
width W
0
-1000
Window
center C
svart
CT fönsterinställning
Window width (W): täthetsområdet som visas på monitorns gråskala.
Window center (C): mitten på täthetsområdet som visas på monitorns gråskala.
Undersökningar
 Skalle
 Thorax
 Buk
CT-benämningar för serier och rekonstruktioner
Akvisitions/rekonstruktionsplan:
TRA
Transversell
COR
Coronar
SAG
Sagitell
Del av kroppen:
SKALLE
Skalle
HALS
Hals
OMV
Hals med alt. transversell vinkling för tänderna
THX
Thorax
HEP
Övre buk
ABD
Buk
THXABD
Thorax och buk i samma serie
THXHEP
Thorax och övre buk i samma serie
Om intravenös
kontrast givits:
IVK
Intravenös kontrastinjektion
Protokoll
Protokoll
CT urografi
Volume rendering
Angio
CTA- CT Angiografi
CT vs MR
CT
MR
Onkologi
Artefakter är strukturer i bilden som ej stämmer överens med verkligheten
• Strukturer saknas
• Strukturer tillagda
• Strukturer felaktigt återgivna
Rörelseartefakter:
•Orolig patient
•Andning
•Hjärtslag
•Tarmrörelse
Andra artefakter:
•Detektorfel
•Komponentfel
•Metallartefakter
•Objekt utanför mätområdet
•Felaktig kV, mAs
•Fel snittjocklek (delvolymsartefakter)
•Beamhardening
G
H
C
F
E
A
D
B
 Vilka serier?
 Märk ut anatomiska strukturer
PITCH
Påverka bildkvaliten
Geometrisk upplösning påverkas framförallt av:
• Antal projektioner
• Beräkningsalgoritm (kernel)
• Snittjocklek
• Field Of View
Kontrastupplösningen påverkas framför allt av:
• Dos
• Objektets storlek och sammansättning
• Snittjocklek
• Beräkningsalgoritm (kernel)
Bruset påverkas framför allt av:
• Dos
• Objektets storlek och sammansättning
• Snittjocklek
Artefakter påverkas bl a av:
• Snittjocklek
• Rörelser
• Objekttyp och sammansättning
• Objekt utanför mätområdet
Bildkvalitet
Dosen
 Hög dos:
 + Lägre brus
 + God lågkontrastupplösning
 + Vackra bilder
 - Större rörbelastning
 - Hög patientdos
 Låg dos:
 Bör man eftersträva