1. No category

Profilområde Odontologi
Bakgrund
Munhälsan i befolkningen har successivt förbättrats bland unga och vuxna. Förekomsten av
karies har minskat dramatiskt. Epidemiologiska studier, bl.a. från Odontologiska Institutionen i
Jönköping (OI) visar att andelen kariesfria barn ökat betydligt under de senaste 30 åren. Länets
12-åringar har hälften så många kariesskadade tänder som riksgenomsnittet. Ungefär 40 % av
19-åringarna är karies- och fyllningsfria. Bland vuxna har andelen individer med kariesskadade
tänder minskat betydligt. Allt fler äldre behåller sina tänder. Detta har kunnat uppnås mycket
tack vare de forskningsresultat som erhållits och som omsatts i praktiskt tandhälsoarbete.
Det finns dock fortfarande problemområden:
 Det preventiva arbetet för att minska antalet kariesskador hos små barn behöver
intensifieras.
 Förebyggande åtgärder för förhindra uppkomst av bettstörningar behöver förbättras
liksom behandlingsmetoder.
Beträffande den vuxna befolkningens munhälsa återstår områden som kräver ytterligare
forskning:
 Tandvårdsrädsla är fortfarande ett stort problem. Forskning behövs för att förebygga,
identifiera/bemöta och behandla detta svåra tillstånd.
 Forskning visar på ett allt klarare samband mellan oral hälsa och allmän hälsa. En
god/dålig munhälsa har betydelse för den allmänna hälsan och omvänt.
Specialisttandvården har i samarbete med sjukvården en viktig roll i forskning/utveckling
om diagnostik och behandling.
 En tredjedel av alla vuxna uppvisar tecken på tandlossningssjukdom och var tionde har
mer allvarlig tandlossning som kräver omfattande behandling. Nya diagnostiska och
kurativa metoder behöver utvecklas för att förbättra situationen för denna grupp patienter.
 Tandlöshet förekommer fortfarande. Det finns också patienter med omfattande förlust av
käkben som inte kan behandlas med tillgängliga metoder. Nya tekniker behöver
utvecklas för att kunna behandla detta svåra funktionshinder
 Andra utsatta grupper ur tandhälsosynpunkt är människor med fysiska och psykiska
funktionshinder, såväl barn som vuxna.
I sjukvården har ett stort antal kvalitetsregister utvecklats. Dessa har visats vara värdefulla
instrument i arbetet med att förbättra kvalitet och säkerhet i behandlingar och vårdkedjor. I
tandvården pågår utvecklingssatsningar men det saknas ännu fullt utbyggda nationella
kvalitetsregister. OI är djupt engagerat i detta arbete.
Klinisk specialisttandvård, utbildning av specialisttandläkare och övrig tandvårdspersonal samt
forsknings- och utvecklingsarbete har bedrivits vid OI sedan starten 1972. Trettio
doktorsavhandlingar, två licentiatavhandlingar, mer än 675 vetenskapliga artiklar samt
läroböcker och lärobokskapitel har utgått från institutionen. Forsknings- och utvecklingsarbete
sker i såväl nationellt som internationellt samarbete. Inom Landstinget sker ett omfattande
tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt samarbete med olika medicinska specialiteter,
FUTURUM och Hälsohögskolan. Sedan 1999 finns också ett nationellt kompetenscenter för
sällsynta odontologiska tillstånd vid Odontologiska Institutionen, Jönköping.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
1
Disputerade medarbetare
Fil. dr Alkisti Anastassaki Köhler
Odont. dr Birgitta Bergendal
Docent Krister Bjerklin
Odont. dr Fredrik Frisk
Odont. dr Helén Isaksson
Fil. dr Eva Josefsson
Professor Göran Koch
Docent Rune Lindsten
Med. dr Anders Magnusson
Odont. dr Håkan Nilsson
Docent Peter Nilsson
Docent Ola Norderyd
Med. dr. Christer Slotte
Docent Katarina Sondell
Institutionella samarbetspartners
Hälsohögskolan Jönköping (HHJ)
Göteborgs Universitet (GU)
Hälsouniversitetet i Linköping (HU)
Malmö Högskola (MAH)
Université d’Auvergne, UFR Odontologie Clermont-Ferrand, Frankrike
Universitetet i Kaunas, Litauen
Högskolan i Kristianstad
Industriella samarbetspartners
Dentsply AB, Mölndal
Nobel Biocare AB, Zürich, Schweiz
Straumann AG, Basel, Schweiz
Prototal AB, Jönköping
Osteobiol, Tecnoss, Turin, Italien
Registrerade doktorander
Magnus Ahl, HU
Carl-Otto Brahm, GU
Catharina Göthberg, GU
Maria Kassapidou, GU
Ninita Lindfors, GU
Johanna Norderyd, HHJ
Shariel Sayardoust, GU
Anna-Lena Sundell, HU
Egle Zasciurinskiene, HHJ
Åsa Wahlin, MAH
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
2
Aktuella kunskapsområden
1.
2.
3.
4.
5.
Oral hälsa ur ett folkhälsoperspektiv – epidemiologi, prevention. Kvalitetsregister.
Oral hälsa och livskvalitet.
Diagnostik
Funktionshinder och oral hälsa
Oral habilitering/rehabilitering
Doktorandprojekt

Faktorer som påverkar oral hälsa hos barn och ungdomar med
funktionsnedsättning, ICF-CY Oral Health Empirical Study (kunskapsområde 4).
WHO's klassificeringssystem för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF och
ICF/CY, gör det möjligt att utveckla instrument för att beskriva en persons funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa utifrån en biopsykosocial modell med gemensam terminologi. I
Sverige har ICF-CY ännu inte använts inom tandvården.
Syftet med denna studie är att med hjälp av en modifierad ICF-CY checklista samla
information från en grupp barn och ungdomar med funktionsnedsättning för att senare kunna
beskriva oral hälsa i relation till generell hälsa, funktionstillstånd och omgivning.
Frågeställningarna är om en modifierad ICF-CY checklista kan användas för att beskriva hur
den orala hälsan påverkas av funktionstillstånd och omgivningsfaktorer hos barn och
ungdomar med funktionsnedsättning och om en sådan checklista genererar ny information
jämfört med den information som kan utläsas ur barnens journalanteckningar.
Doktorand: övertandläkare Johanna Norderyd
Handledare: professor Mats Granlund, HHJ och medarbetare vid Université d’Auvergne,
UFR Odontologie Clermont-Ferrand, Frankrike
Aktuellt läge: Två artiklar är publicerade:
o
Faulks D, Norderyd J, Molina G, Macgiolla Phadraig C, Scagnet G et al. Using the International
Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) to Describe Children Referred to Special
Care or Paediatric Dental Services. PLoS ONE 2013;8(4):e61993.
o
Norderyd J, Lillvist A, Klingberg G, Faulks D, Granlund M. Oral health, medical diagnoses, and
functioning profiles in children with disabilities receiving paediatric specialist dental care - a study
using the ICF-CY. Disabil Rehabil. 2014 Sept 24 [Epub ahead of print]
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
3

Mjuk-/hårdvävnadsreaktioner efter behandling med fasta implantatstödda broar i
delvis tandlösa käkar. Effekter av tidig respektive fördröjd belastning. En
kontrollerad, prospektiv, randomiserad, klinisk studie (kunskapsområde 6).
I projektet utvärderas behandling med implantatstödd brokonstruktion i delvis tandlösa käkar.
Betydelsen av läkningstidens längd innan belastning studeras liksom eventuell skillnad på
mjukvävnadsläkningen kring en rå respektive blank titanyta. Projektet undersöker också om
skillnader finns när man bygger implantatkonstruktionen från implantat- eller distansnivå.
Doktorand: övertandläkare Catharina Göthberg
Handledare: professor Peter Thomsen, Biomaterialvetenskap, GU och med dr. Christer Slotte
Aktuellt läge: halvtidskontroll genomförd november 2012. Tre artiklar är publicerade,
ytterligare en artikel i manuskript:
o
Slotte C, Lennerås M, Göthberg C, Suska F, Zoric N, Thomsen P, Nannmark U Gene expression of
inflammation and bone healing in peri-implant crevicular fluid after placement and loading of dental
implants. A kinetic clinical pilot study using quantitative real-time PCR. Clin Implant Dent Relat Res.
2012;14(5):723-36. Epub 2010 Nov 18.
o
Göthberg C, André U, Gröndahl K, Ljungquist B, Thomsen P, Slotte C Immediately Loaded Implants
with or without Abutments Supporting Fixed Partial Dentures: 1-Year Results from a Prospective,
Randomized, Clinical Trial. Clin Implant Dent Relat Res. 2013 Jan 7. [Epub ahead of print].
o
Göthberg C, André U, Gröndahl K, Thomsen P, Slotte C. Bone response and soft tissue changes
around implants with/without abutments supporting fixed partial dentures: results from a 3-year,
prospective, randomized, controlled study. Clin Implant Dent Relat Res. 2015 Mar 19. [Epub ahead of
print]
Disputation fastställd till 4 mars 2016.

Implantatbehandling på rökare. Retrospektiva, experimentella och prospektiva
studier (kunskapsområde 6).
Tobaksrökning har en dokumenterat negativ effekt på allmänhälsan och munhälsan. Studier
har visat på fler komplikationer och benförlust vid behandling med titanimplantat i käkarna.
Däremot har mekanismerna för hur tobak inverkar på käkben inte närmare studerats. Kunskap
saknas också om hur olika utformning av implantatytan påverkar läkningen hos rökare.
Föreliggande doktorandprojekt kommer att belysa detta retrospektivt och prospektivt.
Doktorand: ST-tandläkare Shariel Sayardoust
Handledare: professor Peter Thomsen, GU och med. dr Christer Slotte
Aktuellt läge: Delarbete 1 är publicerat:
o
Sayardoust S, Gröndahl K, Johansson E, Thomsen P, Slotte C. Implant survival and marginal bone loss
at turned and oxidized implants in periodontitis-susceptible smokers and never-smokers: a
retrospective, clinical, radiographic case-control study. J Periodontol. 2013 Dec;84(12):1775-82. Epub
2013 Feb 22.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
4

Barn med läpp-, käk-, och gomspalt (LKG): Undersökning av kariesförekomst, risk
och deras livskvalitet (kunskapsområde 4).
LKG är en relativ vanlig missbildning. Varje år föds det mellan 150-200 barn i Sverige med
någon form av LKG. I flera studier har en ökad kariesförekomst uppmärksammats hos dessa
barn medan andra studier inte kunnat verifiera detta.
Projektet kartlägger tandhälsan avseende kariesförekomst/aktivitet för barn med LKG för att
analysera om det finns ett behov av extra förebyggande åtgärder. Livskvaliteten och
stressnivån hos barn med LKG kommer att beskrivas och visa om det finns ett behov av extra
stöd under uppväxten till barn med LKG.
Doktorand: övertandläkare Anna-Lena Sundell
Handledare: docent Agneta Marcusson, HU, professorerna Svante Twetman, Köpenhamns
universitet och Peter Bang HU, med. dr Carl-Johan Törnhage, Karlstads Universitet samt
odont. dr Christer Ullbro, Universitetet i Tromsö
Aktuellt läge: Delarbete 1 publicerat:
o
Sundell AL, Nilsson AK, Ullbro C, Twetman S, Marcusson A.Caries prevalence and enamel defects in
5- and 10-year-old children with cleft lip and/or palate: A case-control study. Acta Odontol Scand. 2015
May 14:1-6. [Epub ahead of print]. Halvtidskontroll genomförd 2015-05-21.
Delarbete 2 accepterat för publicering. Halvtidskontroll genomförd maj 2015.

Omhändertagande av vuxna patienter med tandvårdsrädsla inom allmäntandvården
(kunskapsområde 2).
Tidigare forskning om tandvårdsrädsla har varit fokuserad på diagnostik och
omhändertagande av patienter med extrem eller fobisk tandvårdsrädsla. 40-50% av vuxna
som behandlas i allmäntandvård uppger obehag eller rädsla i samband med tandläkarbesök
och av dessa utgör patienter med extrem/fobisk tandvårdsrädsla endast en liten del, cirka 5%.
Den vetenskapliga dokumentationen av vuxna patienter som inte är extremt/fobiskt
tandvårdsrädda är bristfällig liksom beskrivningen av hur tandvården tar hand om av
tandvårdsrädda patienter. I projektets två första delarbeten dokumenteras svenska tandläkares
kompetens och upplevelser av behandling av vuxna tandvårdsrädda patienter. I de två senare
delarbetena planeras skapande och evaluering av en strukturerad behandlingsmodell för
omhändertagande av vuxna tandvårdsrädda inom allmäntandvården.
Doktorand: övertandläkare Carl-Otto Brahm
Handledare: odont. dr. Catharina Hägglin, professor Sven G Carlsson, fil. Dr Jesper
Lundgren, alla GU och docent Peter Nilsson
Aktuellt läge: Planering av delstudierna tre och fyra. Två artiklar är publicerade:
o
Brahm Carl-Otto, Lundgren Jesper, Carlsson Sven G, Nilsson Peter, Corbeil Jill, Hägglin Catharina.
Dentists’ views on fearful patients: problems and promises. Swedish Dental Journal 2012:36(2):79-89.
o
Brahm Carl-Otto, Lundgren Jesper, Carlsson Sven G, Nilsson Peter, Hultqvist Johanna, Hägglin
Catharina. Dentists’ skills with fearful patients: education and treatment. Eur J Oral Sci. 2013;121(3 Pt
2):283-91. Epub 2013 Jan 19.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
5

Effekter av ortodontisk bettrehabilitering samtidigt med eller efter orsaksinriktad
parodontitbehandling. En prospektiv randomiserad klinisk studie (kunskapsområde
6).
Parodontit leder ofta till omfattande estetiskt och funktionellt störande tandförflyttningar och
bettstörning hos patienterna. Behandling av grundsjukdomen och efterföljande
bettrehabilitering är oftast en lång och besvärlig process för patienten. Avsikten med projektet
är att undersöka om behandlingstiden kan förkortas för dessa patienter utan att öka risken för
komplikationer.
Doktorand: Specialisttandläkare Egle Zasciurinskiene (Kaunas, Litauen), HHJ
Handledare: docenterna Krister Bjerklin och Rune Lindsten samt med. dr Christer Slotte
Aktuellt läge: En systematisk litteraturöversikt är submitterad. Datainsamling i den kliniska
delen i projektet räknas bli klar december 2015.

Periodontal disease in the county of Skåne, Sweden (kunskapsområde 1).
Kunskap om förekomst och svårighetsgrad av parodontal sjukdom i en befolkning är
nödvändigt för planering och dimensionering av vilka vårdinsatser som kommer att behövas.
Ytterligare frågor måste besvaras vid planering och dimensionering av parodontalvård för en
befolkning:
Får individer med grav parodontal sjukdom tillräcklig behandling av god kvalitet och används
tandvårdsförsäkringen på ett adekvat sätt?
Hur överenstämmer den parodontala vård som utförs med de nationella riktlinjerna?
Upplever individer med grav parodontal sjukdom sämre livskvalitet jämfört med individer
med ingen eller ringa grad av parodontal sjukdom?
Doktorand: övertandläkare Åsa Wahlin, MAH
Handledare: docenterna Ola Norderyd och Sigvard Åkerman, MAH samt professor Björn
Klinge, MAH
Aktuellt läge: En artikel är publicerad och ytterligare en är submitterad:
o
Wahlin A, Jansson H, Klinge B, Lundegren N, Akerman S, Norderyd O. Marginal bone loss in the adult
population in the county of Skåne, Sweden., Swed Dent J, 2013; 37, 41-48.
o
Jansson H, Wahlin A, Johansson V, Akerman S, Lundegren N, Isberg PE, Norderyd O. Impact of
Periodontal Disease Experience on Oral Health-related Quality of Life. J Periodontol. 2014;85(3):43845. Epub 2013 Jul 29.

Kan digital skiktröntgen ersätta intraoral röntgen?(kunskapsområde 3).
Cone Beam Computed Tomography, CBCT, har spridits snabbt inom odontologisk radiologi.
Projektets syfte är att undersöka om CBCT kan ersätta konventionella röntgentekniker och i
vilken utsträckning tekniken kan användas av icke-specialister.
Doktorand: övertandläkare Ninita Lindfors
Handledare: docent Annika Ekestubbe GU, odont dr Henrik Lund GU och odont dr. Fredrik Frisk
Aktuellt läge: Datainsamling pågår.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
6

Analys av övre luftvägarnas funktion och 3-dimensionella morfologi vid
sagittala bettavvikelser och dess förändringar efter ortognat kirurgi.
Ortognatkirurgisk behandling som behandling av skelettal bettavvikelse är en väl etablerad
behandlingsmetod. Det opereras ca 900 patienter/år i Sverige. Kunskapen om hur sådan
behandling påverkar patientens övre luftvägar är otillräcklig.
Syftet med projektet är att kartlägga luftvägarnas morfologiska skillnader vid olika
bettavvikelser och dess förändringar vid käkförflyttning. Morfologiska förändringar kartläggs
3-dimensionellt med CT pre- och postoperativt. Andningsfunktionen genom registrering av
respiratoriska parametrar via sömnpolygrafi före och efter operation. Patientens subjektiva
upplevelse av andningsfunktionen kommer att undersökas via patientenkät.
Med ökad kunskap om skillnader i luftvägens morfologi vid olika bettavvikelser och hur
luftvägens morfologi och funktion förändras vid ortognatkirurgisk behandling kan
operationen planeras så att luftvägen optimeras postoperativt och risken för iatrogen apné
minimeras.
Doktorand: Magnus Ahl, Käkkirurgiska kliniken
Samarbetspartners/Handledare: Anders Magnusson ortodontikliniken, Agneta Marcusson
Käkkliniken Linköping, Ola Sunnergren Öronkliniken Jönköping, Peter Nilsson,
Käkkirurgiska kliniken.
Aktuellt läge: I planeringsstadium.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
7
Övriga forskningsprojekt
1. Oral hälsa ur ett folkhälsoperspektiv – epidemiologi och prevention.
Kvalitetsregister
Den snabba utvecklingen och utbyggnaden inom hälso-, sjuk- och tandvården och därmed
starkt stigande kostnader ställer stora krav på effektivt resursutnyttjande och utvärdering av
insatta åtgärder.
För att kunna planera för resursutbud och utbildning inom tandvårdsområdet fordras ingående
kännedom om individens kunskaper och attityder till munhälsa samt tandhälsa och vårdbehov
i befolkningen. Dessutom krävs kunskaper om hur förekomsten av munsjukdomar förändras
över tid för att möjliggöra en långsiktig bedömning.
Pågående studier
Tandhälsotillstånd, kunskap och attityder till tandvård i Jönköpings kommun och län.
I Jönköpings kommun har 1973, 1983, 1993 och 2003 genomförts epidemiologiska
undersökningar av tandhälsotillståndet samt kunskap och attityder till tandvård inom
åldersgrupperna 3-80 år. Undersökningarna har uppmärksammats såväl nationellt som
internationellt. Data från den 30-åriga uppföljningsperioden har använts för framtidsbedömningar och analyser av vårdbehov och åtgärder över tid. Ett antal arbeten föreligger i
tryck och ett flertal delprojekt rörande aktuella frågeställningar inom kariologi, parodontologi
och bettfysiologi är under bearbetning eller finns i manuskript.
Projektansvarig: docent Ola Norderyd och odont. dr Fredrik Frisk
Samarbetspartners: FUTURUM, landstinget i Östergötland, GU, MAH
Aktuellt läge: 2 artiklar publicerade:
o
1.
2.
Norderyd O, Koch G, Papias A, Anastassaki Köhler A, Nydell Helkimo A, Brahm C-O, Lindmark U, Lindfors N,
Mattsson A, Rolander B, Ullbro C, Wernberg Gerdin E, Frisk F. Oral health of individuals aged 3-80 years in
Jönköping, Sweden, during 40 years (1973-2013)
I: review of findings on oral care habits and knowledge of oral health.
II: Review of clinical and radiographic findings.
Swed Dent J 2015; 39; 2: 57-86
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
8
Långtidsretention av rotfyllda tänder.
Flera studier visar hur endodontisk behandling fungerar avseende på periapikalt status. Det är
mindre känt hur länge den rotfyllda tanden sitter kvar i munnen och vilka faktorer som
påverkar detta. Studier från andra länder visar att långtidsretentionen i hög grad påverkas av
tandtyp och val av restoration. Anledningen till extraktion av rotfyllda tänder har visats bero
på annat än endodontiska orsaker.
Med data från Försäkringskassan vill vi i en prospektiv totalundersökning följa rotfyllda
tänder för att undersöka hur länge den rotfyllda tanden sitter kvar i munnen, faktorer som
påverkar detta och vilka ytterligare behandlingar den rotfyllda tanden får efter endodontisk
behandling.
Projektansvarig: doktorand Helena Fransson, MAH
Samarbetspartners: MAH, GU, Köpenhamns universitet och Försäkringskassan
Aktuellt läge: planering pågår för uppstart av databearbetning.
2. Oral hälsa och livskvalitet
En god munhälsa är grundläggande för individens livskvalitet. Ett exempel bland många
negativa faktorer i detta sammanhang är muntorrhet. Svårigheter att tala, tugga och svälja är
en del av symptomen med ökad risk för ätproblem och undernäring. Munsveda, sårskador och
infektion i munhålan är andra symptom. Kunskaperna om hur variationen i munhälsa
påverkar individens livskvalitet är dock i sin helhet ännu ofullständigt klarlagda, speciellt hos
äldre.
Behandlingen av nattliga andningsstörningar i form av obstruktivt sömnapnésyndrom och
snarkning är ett annat område där orala förhållanden och livskvalitet tydligt kan kopplas till
varandra. Terapival görs av läkare och för många patienter utgörs behandlingen av en
bettskena för att dra fram underkäken. Detta förutsätter friska/ välrestaurerade inte minst vad
gäller parodontala och bettfysiologiska förhållanden.
Kommunikation mellan vårdgivare och patient har under senare årtionden tilldragit sig
intresse. Forskning har gett ökad kunskap om kommunikationsprocesser under vårdbesök.
Belägg finns för att kommunikation har väsentlig betydelse för vårdens effekt och kvalitet.
Insikterna som vunnits är ännu begränsade beroende på att vårdgivare–patientrelationer
innehåller en större komplexitet än andra interpersonella relationer.
Detta gäller i hög grad tandvården där omfattande behandlingar ofta innebär många möten
mellan patient och tandläkare. Det finns behov av en kvalitativ studieteknik för att så
mångfacetterat som möjligt kunna kartlägga ämnesområdet.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
9
Pågående studier
Sömnkvalitet hos patienter med orofacial smärta och käkfunktionsstörning.
Inventering av sömnkvalitet enligt Pittsburg Sleep Quality Index (PSQI) på patienter
remitterade till avdelningen för klinisk bettfysiologi och diagnostiserade enligt Diagnostic
Criteria for Temporomandibular Disorders (DC/TMD).
Självrapporterad dålig sömnkvalitet är, utifrån ett kliniskt perspektiv, vanligt förekommande
bland patienter med orofacial smärta och käkfunktionsstörning. Relativt få studier har studerat
förekomsten av försämrad sömnkvalitet i de olika diagnosgrupperna och ingen studie har
rapporterat sömnkvalitet hos patienter diagnostiserade enligt DC/TMD, ett mer och mer
vanligt förekommande diagnossystem inom bettfysiologin i Sverige, som visat sig ha hög
validitet och reliabilitet. Studien, som blivit etiskt prövad och godkänd av Etiska kommittén i
Linköping, planeras framöver att utökas till en nationell multicenterstudie.
Projektansvarig: odont dr, övertandläkare Håkan Nilsson
Medarbetare: fil dr Alkisti Anastassaki Köhler, tandläkare Daniel Ovesson
Aktuellt läge: manuskript under utarbetande.
Kartläggning av bettfysiologiskt status på JIA-patienter 15 år efter diagnos.
Ett nordiskt samarbete vars odontologiska del samordnas vid Universitetet i Århus, kartlägger
patienter med JIA som diagnosticerades för 15 år sedan. En del i projektet består av att följa
upp bettfysiologiskt status på ca 40 patienter i Jönköpings landsting. Ansvarig för
kartläggningen här är överläkare Maria Ekelund, barnreumatolog vid barnkliniken Ryhov,
Jönköping. Kliniska bettfysiologisk undersökning av de 40 patienterna planeras till våren
2015.
Projektansvarig: överläkare Maria Ekelund (doktorandprojekt)
Handledare: med dr, överläkare Lillemor Berntson, Uppsala
Medarbetare: odont dr, övertandläkare Håkan Nilsson
Aktuellt läge: projektet är i uppstart, klinisk datainsamling med start våren 2015.
3. Diagnostik
En diagnos är den viktiga etikett som klinikern använder för att beskriva en patients sjukdom
eller tillstånd. Primärt bygger en diagnos på information som inhämtas från individens
medicinska och odontologiska sjukdomshistoria och den kliniska och laboratoriemässiga
undersökningen. Dessa uppgifter ligger sedan till grund för en differentialdiagnostisk analys,
behandlingsplanering och terapi.
Det saknas ännu mycket kunskap inom flera av odontologins ämnesområden av betydelse för
en korrekt diagnos. Detta gäller inte minst tandvårdens s.k. riskgrupper.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
10
Pågående studier
Nystartat projekt: Implantomics. Kartläggning av genuttryck i frisk och patologisk
periimplantär vävnad. En multicenterstudie.
Projektansvariga: Dozent Moritz Kebschull, Bonn och med dr. Christer Slotte
Aktuellt läge: provinsamling pågår. Beräknas vara klar 2015.
4. Funktionshinder och oral hälsa
Munnen har betydelse för många vitala funktioner som att andas, suga, svälja och tugga.
Munnen har också stor betydelse för kommunikation och tal. Vid många medfödda skador
och syndrom är dessa funktioner påverkade genom nedsatt orofacial motorik och innervation
eller avvikande tand- och käkutveckling.
Risker för tandproblem föreligger också vid kroniska sjukdomar såsom t ex diabetes och
reumatoid artrit. Symtom från munnen och tänderna är därför en viktig del vid diagnostik av
såväl genetiskt orsakade syndrom som kroniska sjukdomstillstånd. Sedan 1999 finns ett
nationellt kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd vid Odontologiska
Institutionen, Jönköping.
Pågående studier
Munvårdsprogram vid amyotrofisk lateral skleros, ALS.
Kompetenscenter följer i samarbete med Dietistmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, 10-12
patienter som fått diagnosen ALS genom att träffa patienterna var tredje månad.
Målsättningen är att så tidigt som möjligt under sjukdomstiden optimera den orala hälsan och
att anpassa behovet av munvårdshjälpmedel till patientens funktionsnivå. Vid kontrollerna
görs en bedömning av munhygienen, salivfunktionen samt en screening av orofacial funktion
med Nordiskt Orofacialt Test – Screening, NOT-S.
Patienterna rekryteras via Neurologklinikerna vid Länssjukhuset Ryhov och
Höglandssjukhuset.
Projektansvarig: odont. dr Birgitta Bergendal
Samarbetspartners: koordinator Annica Krogell och tandhygienist Ann-Cathrin Widal, OI,
dietist Elisabeth Allheim, Länssjukhuset Ryhov
Aktuellt läge: manuskript under utarbetande.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
11
5. Oral habilitering/rehabilitering
Att sakna många permanenta tandanlag kan i många fall betraktas som ett oralt funktionshinder. I planeringen av den orala habiliteringen hos en växande individ måste hänsyn tas till
såväl bett- och tandstatus som till individens psykiska och fysiska utveckling. Även vid oral
rehabilitering av vuxna sker en omfattande tvärvetenskaplig och tvär-professionell forskning
och utveckling samt uppföljande studier av avancerade behandlingar.
Utvecklings- och uppföljningsarbete av implantatstödda broar och proteser har lång tradition på
OI (sedan 1981). Arbetet har gällt såväl superstrukturen (broarna) av guld/titan eller kolfiber
som utveckling och utvärdering av implantatytor eller olika belastningsförhållanden. Projekten
har omfattat implantatbehandling på barn och ungdom, vuxna samt äldre patienter. F.n.
genomförs flera studier om implantatbehandling i käkar med mycket begränsad bentillgång.
Samarbete sker med Hälsouniversitetet i Linköping och Biomaterialvetenskap vid GU.
Utvecklingen inom implantatområdet går snabbt såväl nationellt som internationellt.
Kostnaderna för samhälle och för patienter ökar och det förutsätter god kunskap om
biologiska och teknologiska processer vid implantatbehandling.
Pågående studier
Patienter med kraftigt resorberat käkben i överkäken rehabiliterade med titanimplantat i
okben och käkben som stöd för fasta broar - En retrospektiv studie.
Traditionellt har bentransplantat från höften till käken använts för att möjliggöra installation
av implantat, vilket innebär omfattande kirurgisk behandling och med risk för långa
sjukskrivningsperioder.
En alternativ och förenklad metod har utvecklats som innebär att man kan undvika
bentransplantat och istället installera implantat i okbenet (os zygomaticum) och i befintligt
ben i framtandsområdet. Studiens målsättning är att utvärdera hur metoden med zygomaticusimplantat har fungerat på 40 konsekutivt behandlade patienter efter 5 år i funktion.
Projektansvarig: docenterna Tom Bergendal och Peter Nilsson, ötdl Maths Bellinetto
Samarbetspartner: biomaterialvetenskap, GU och docent Rickard Brånemark, GU
Aktuellt läge: datainsamling pågår.
Multicenterstudie korta implantat. En prospektiv 10-årsuppföljning.
Reducerad benvolym komplicerar implantatbehandling. I studien behandlas patienter med
extremt lite ben i underkäkens sidopartier med 4 mm korta implantat. Samtliga patienter nu
uppföljda i 5 år. Preliminärt ses mycket goda långtidsresultat med en implantatöverlevnad på
nästan 90 %.
Projektansvariga: med. dr Christer Slotte och kollegor i Mölndal, Gävle, Halmstad och Bergen
Samarbetspartner: Straumann AB, Basel, Schweiz
Aktuellt läge: 5-årsuppföljning publicerad. 10-årsuppföljning under planering.
o
Slotte C, Grønningsaeter A, Halmøy AM, Ohrnell LO, Mordenfeld A, Isaksson S, Johansson LA. FourMillimeter-Long Posterior-Mandible Implants: 5-Year Outcomes of a Prospective Multicenter Study. Clin
Implant Dent Relat Res. 2014 Jul 17. [Epub ahead of print]
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
12
Single Tooth Implants: A 10-year follow-up study at the Department of Oral Prosthodontics
in Jönköping.
En retrospektiv studie som syftar till att utvärdera det kliniska och subjektiva utfallet av
behandlingar med entandsersättningar på implantat gjorda för minst 10 år sedan.
Projektansvariga: övertandläkare Pernilla Holmberg, docenterna Ola Norderyd och Katarina Sondell
Aktuellt läge: i manuskript.
Benuppbyggnad i gravt resorberade käkar med xenogena benblock.
Omfattande käkbensförlust omöjliggör ofta installation av titanimplantat. Bentransplantation
från patientens höft eller annorstädes för att utöka käkbenet medför hög morbiditet och leder
inte alltid till ett förutsägbart resultat. Föreliggande prospektiva, humanhistologiska studie
avser studera huruvida xenogent ben kan ersätta dessa ingrepp.
Projektansvarig: med dr Christer Slotte
Samarbetspartners: docent Ulf Nannmark, GU samt Osteobiol, Tecnoss, Italien
Aktuellt läge: Tio patienter av planerade tjugo behandlade. Delarbete 1 (biopsidata) i manus.
Patienter som genomgått strålbehandling mot huvud-halscancer: fastsittande tandprotesers
betydelse för välbefinnande och munhälsorelaterad livskvalitet.
Patienter som planeras för strålbehandling mot maligna tumörer i huvud-halsområdet kan bli
aktuella för profylaktiska tandborttagningar, för att förhindra uppkomst av osteoradionekros
som är en allvarlig biverkning av strålbehandling. Syftet med projektet är att utvärdera
effekten och kostnadseffektiviteten av behandling med fastsittande tandproteser
på munhälsorelaterad livskvalitet, välbefinnande, och nutrition hos patienter som genomgått
strålbehandling, med eller utan cellgifter och/eller kirurgi, mot huvud-halscancer.
Projektansvarig: Övertandläkare Carl-Otto Brahm
Samarbetspartners: HHJ, Onkologiska kliniken Ryhov, Oral protetik, OI
Jönköping, Sjukhustandvården i landstinget i Kalmar län, Sjukhustandvården i region
Kronoberg, Sjukhustandvården i region Östergötland. Ev. Centrum för oral rehabilitering
region Östergötland.
Aktuellt läge: Datainsamling pågår
Treatment of missing upper lateral incisor. Space closure or implant therapy?
Missing upper later incisor is a common feature in the orthodontic diagnosis panorama. The
prevalence of agenesis of the upper lateral incisor has been reported in several studies, and the
prevalence varies between 1.5 to 2.0 percent. This matter has always engaged orthodontists,
prosthetics and patients as it is an esthetic dilemma. There are two major treatment
alternatives: orthodontic space closure or space opening for prosthetic replacements. Both of
them can compromise aesthetics, periodontal health, and function.
Projektansvarig: Fil dr Eva Josefsson
Samarbetspartners: Docent R Lindsten, Docent K Bjerklin
Aktuellt läge: Datainsamling pågår.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
13
Slutförda projekt under 2013/2014
Doktorandprojekt
Förekomst och förändring av funktionsrelaterade besvär i käksystemet under en 20-årsperiod
(kunskapsområde 1).
Flera epidemiologiska studier har visat att smärta och funktionsstörningar i käksystemet är
vanligt förekommande i alla åldersgrupper. Syftet med den aktuella studien är att undersöka
förekomsten hos barn och vuxna i Jönköpings län vid tre olika tillfällen (1983, 1993, 2003)
och att kartlägga eventuella förändringar över tid.
Doktorand: övertandläkare Alkisti Anastassaki Köhler
Handledare: professorerna Tomas Magnusson och Anders Hugoson, båda HHJ
Aktuellt läge: Alkisti försvarade sin doktorsavhandling ”On temporomandibular disorders.
Time trends, associated factors, treatment need and treatment outcome” den 14 december 2012
vid Hälsohögskolan i Jönköping. Fakultetsopponent: professor Yrsa Le Bell, Åbo Universitet.
Vad påverkar tandhälsan? 20 års uppföljning av organiserad barntandvård
(kunskapsområde 1).
Under ett antal år har projektet ”Tidig identifiering av småbarn med kariesrisk” studerat
faktorer som kan påverka barnets tandhälsa och förklara den höga kariesförekomsten hos
vissa förskolebarn.
Projektet presenterades 1995 i en doktorsavhandling I en ny serie studier har barnen i den
ursprungliga ”småbarnsstudien” följts upp vid 15 års ålder. Dessa visar ett starkt samband
mellan karies i småbarnsåren och karies senare i livet.
Föreliggande projekt analyserar den orala hälsans utveckling från 1 till 20 års ålder.
Tandhälsan relateras till kost, munhygienvanor, livsstilsfaktorer och socioekonomiska
faktorer under de tidiga barnaåren.
Doktorand: övertandläkare Helén Isaksson
Handledare: professorerna Lill-Kari Wendt och Dowen Birkhed, båda GU och professor
Göran Koch
Aktuellt läge: Helén försvarade sin doktorsavhandling ”On dental caries and dental erosion in
Swedish young adults” den 13 december 2013 vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
universitet. Fakultetsopponent: professor Göran Dahllöf, KI, Huddinge.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
14
Effekter av kirurgisk – ortodontisk vidgning av överkäken (kunskapsområde 6).
En alltför smal överkäke i förhållandet till underkäken och mellanansiktet ger upphov till
olika besvär. På växande individer sker inte en normal och symmetrisk växt och utveckling av
mellanansiktet. Trång näspassage och svårigheter att uttala vissa ljud kan uppstå. Bettet
utvecklas inte normalt vilket ofta ger upphov till dålig ocklusion.
På tidigare obehandlade vuxna individer krävs en kombination av tandreglering och kirurgi.
Mätningar av näsandningsfunktion före och efter operation, nasalt flöde under tal samt
inverkan på obstruktiv sömnapné analyseras och relateras till mjukvävnadsmorfologiska
förändringar relaterade till den transversella expansionen.
Retrospektiva och prospektiva studier bedrivs. Nya metoder för bilddiagnostik används i
samarbete sker med Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV,
Linköping.
Doktorand: övertandläkare Anders Magnusson
Handledare: docent Peter Nilsson, professor Elisabeth Hultcrantz, HU, med. dr Agneta
Marcusson, HU
Aktuellt läge: Anders försvarade sin doktorsavhandling ”Eavaluation of surgically assisted
rapid maxillary expansion and orthodontic treatment” den 31 maj 2013 vid Linköpings
universitet. Fakultetsopponent: professor Maria Ransjö, Göteborgs universitet
Övriga projekt
Profylax 90 – en uppföljning av barn med tidiga och omfattande kariesskador.
1990 inleddes en studie där syftet var att jämföra den kariesförebyggande effekten av fyra
olika vårdprogram avsedda för förskolebarn med hög kariesaktivitet och att mäta vilka
arbetsinsatser som respektive program krävde. Efter kariessanering överfördes barnen till
profylaxomhändertagande. Barnen delades slumpmässigt in i fyra profylaxprogram.
Målsättningen för denna studie är att undersöka om de olika profylaxprogrammen har
inneburit några bestående resultat när det gäller kariesutvecklingen.
Projektansvarig: övertandläkare Anna-Lena Sundell
Samarbetspartners: odont. dr Christer Ullbro, Universitetet i Tromsö, professorerna Lill-Kari
Wendt, GU, och Göran Koch
Aktuellt läge: Artikel publicerad i Swedish Dental Journal:
o
Sundell AL, Ullbro C, Koch G: Evaluation of preventive programs in high caries active preschool
children. Swed Dent J 2013; 37:25-31
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
15
Pulpaläsioner hos vuxna: Svenska tandläkares behandlingsval.
I samband med arbetet med SBU-rapporten ”Rotfyllning” gjordes 2009 en
praxisundersökning om svenska tandläkares val av metod och material vid olika kliniska
situationer. Ett slumpmässigt urval ur den svenska tandläkarkåren (N=2012) delades in i tre
grupper. Tre olika frågeformulär togs fram och varje grupp fick ett frågeformulär.
Syftet med förevarande studie var att undersöka svenska tandläkares behandlingsval i två fall
med pulpablotta efter exkavering av djup karies hos vuxna patienter (överkappning, partiell
pulpotomi eller pulpektomi). Tillgängliga systematiska översikter visar att det vetenskapliga
underlaget för val av behandling är svagt. Preliminära resultat visar, sannolikt som en följd av
det senare, att praxisvariationen är stor.
Projektansvariga: odont. dr Fredrik Frisk, universitetslektor Thomas Kvist, GU, professor
Magnus Hakeberg, GU.
Samarbetspartners: GU, SBU
Aktuellt läge: artikel publicerad i Swedish Dental Journal.
o
Frisk F, Kvist T, Petersson A, Axelsson S, Davidson T, Norlund A, Mejàre I, Sandberg H, Tranaeus S,
Bergenholtz G Hakeberg M. Pulpexposures in adults: Choice of treatment among Swedish Dentists.
Swed Dent J. 2013;37(3):153-160.
Restorationens betydelse för periapikalstatus hos rotfyllda tänder.
Trots att epidemiologiska studier visat att rotfyllningskvaliteten förbättrats över tid, har de
också visat att prevalensen av apikal parodontit vid rotfyllda tänder inte minskat. Det
diskuteras om undermåliga restorationer skulle kunna bidra till att även väl utförd
endodontisk behandling misslyckas.
Med data från Jönköpingsundersökningen vill vi studera restorationskvalitetens och
restorationstypens betydelse för periapikalstatus på ett slumpmässigt urval av befolkningen
där såväl kliniska som röntgenologiska registreringar finns tillhanda.
Projektansvarig: odont. dr Fredrik Frisk
Samarbetspartners: HHJ, GU
Aktuellt läge: Artikel publicerad:
o
Is apical periodontitis in root filled teeth associated with the type of restoration? Acta Odontologica
Scandinavica 2015; Early Online, 1–7.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
16
Långtidsuppföljning av patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom som behandlas med
mandibelframdragande tandställning.
Att behandla med sömnapnébettskena fungerar i allmänhet bra. Dock finns ett stort antal
faktorer som kan variera; allvarligheten i andningsstörningen och de subjektiva symtomen,
förekomst och allvarlighet gällande andra sjukdomar och hälsofaktorer, ålder, bettfysiologiska
faktorer, operatörsberoende faktorer såsom apparatens utformning och handhavande,
informationen till patienten, efterkontroller m.m.
Studien syftar till att utreda, vad som karaktäriserar de patienter för vilka behandlingen blivit
mindre framgångsrik, och att kartlägga resultatet för de patienter som har försvårande
omständigheter av olika slag. Studien förväntas identifiera förbättringsmöjligheter för
behandlingsmetoden så som den kommit att utformas i samarbetet mellan
Ortodontiavdelningen, OI och Öron-Näsa-Hals-kliniken, Länssjukhuset Ryhov.
Projektansvariga: docent Krister Bjerklin och tandläkare Ingrid Nyman
Samarbetspartner: överläkare Kjell Ydreborg, Öron-Näsa-Halsavdelningen, Länssjukhuset Ryhov
Aktuellt läge: Materialet har samlats in och redovisning har gjorts i uppsats efter utbildningen
vid Linköpings universitet. Ev. kommer ytterligare undersökning göras på samma material nu
efter ytterligare 5 år.
Dental implant therapy for a child with x-linked hypohidrotic ectodermal dysplasia –Three
decades of managed care.
Projektansvariga: Bergendal B, Bjerklin K, Bergendal T, Koch G.
Aktuellt läge: accepterad för publicering i International Journal of Prosthodontics juli 2014.
Rev. 2015-06-02, CS/HJ
Rättningar enligt KG, LL
17