Att läsa biologi - Institutionen för biologisk grundutbildning

Att läsa biologi 2015/2016
Studiehandbok för studenter vid
Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG)
Klubbans biologiska station – 100 år
Studenterna år 1918 hade inga sjöstövlar utan fick kavla
upp kjolarna och byxbenen när de skulle studera organismerna i havsviken. Fotot är taget i Kilviken av ”Rosén”. I
studenternas fotoalbum står det ”Småvadare (Kilviken)”.
Produktion: IBG, juli 2015.
Omslagsbild: Klubbans biologiska station, Elisabeth Långström
Redaktörer: Elisabeth Långström, Kerstin Westberg, Per Enström.
Välkommen till Institutionen för biologisk
grundutbildning, IBG!
Nu är en perfekt tid att studera biologi!
2000-talet är biologins århundrade och aldrig tidigare har det varit så
snabb och spännande utveckling inom biologin som nu. Vår institution
erbjuder Sveriges bredaste utbud av kurser i biologi, bioinformatik och
bioteknik. Vi är stolta att utbilda biologer och bioteknologer som kommer vara med och utveckla framtidens biologi.
Våra utexaminerade studenter arbetar med akademisk forskning eller
finns på olika positioner i samhället, på företag, myndigheter, i Sverige
eller i någon annan del av världen. Där bidrar de med sina kunskaper
och färdigheter för en bättre värld.
Uppsala universitets biologiutbildningar har ett rikt utbud av distans-,
kvälls-, nät och sommarkurser, men majoriteten av våra kurser är del av
utbildningsprogram:
•
kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi
•
kandidatprogrammet i miljövetenskap (Campus Gotland)
•
masterprogrammet i biologi (nio inriktningar)
•
masterprogrammet i tillämpad bioteknik
•
masterprogrammet i molekylär bioteknik
•
masterprogrammet i bioinformatik
•
civilingenjörsprogrammet i Molekylär bioteknik.
•
lärarprogrammet
I denna lilla skrift finns information om vår institution, regler kring biologiutbildningen, praktiska tips och svar på frågor som ofta ställs till
oss.
Du hittar ytterligare information, blanketter, scheman och annat du kan
behöva på våra hemsidor: www.ibg.uu.se. Jag hoppas att du ska finna
dessa sidor väl värda ett besök.
Varmt välkommen till att läsa biologi hos oss!
Margareta Krabbe, prefekt
3
Innehåll
Organisation.......................................................................................8
Praktisk information...........................................................................8
Passerkort och campusområden......................................................8
Datorer och e-post..........................................................................9
Trådlöst nätverk............................................................................10
Bibliotek.......................................................................................10
Telefon..........................................................................................11
Utskrifter och kopiering ...............................................................11
Kurslitteratur och kompendier......................................................11
Avgifter för resor och logi.............................................................12
Labbrockar....................................................................................12
Information från IBG....................................................................12
Kursombud...................................................................................13
Adress- och namnändringar..........................................................13
Studiesociala frågor..........................................................................14
Studievägledning...........................................................................14
UUs centrala studie- och karriärvägledning respektive TekNats karriärvägledning...............................................................................15
Studenthälsan...............................................................................15
Studievanor...................................................................................15
Försäkringar..................................................................................15
Studiemedel..................................................................................16
Studentinflytande – påverka dina studier......................................17
Kår och nation..................................................................................17
Studentorganisationer...................................................................17
Biologiska Ämnesrådet (BÄR)..................................................17
X-sektionen..............................................................................18
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå...................................18
Kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi...........................19
Masterprogrammet i biologi..........................................................20
4
Cell- och molekylärbiologi........................................................21
Ekologi och naturvård...............................................................21
Erasmus Mundus-master i evolutionsbiologi (MEME)..............22
Evolutionsbiologi......................................................................22
Genetisk och molekylär växtbiologi..........................................22
Immunologi och infektionsbiologi.............................................22
Limnologi – Inlandsvattnens ekologi och miljö.........................22
Miljötoxikologi.........................................................................23
NABiS – Samnordisk inriktning mot biodiversitet och systematik
23
Masterprogrammet i tillämpad bioteknik......................................23
Masterprogrammet i bioinformatik...............................................24
Masterprogrammet i molekylär bioteknik.....................................24
Civilingenjörsprogrammet molekylär bioteknik (X)......................25
Fristående kurs..............................................................................26
Öppen fördjupningskurs...............................................................26
Lärarutbildning.............................................................................26
Utbildningen – regler och praktiska tips...........................................27
Terminstid och lediga dagar..........................................................27
Läsåret 2015/2016....................................................................27
Undervisningsfria dagar:............................................................27
Studiehandböcker och kursplaner.................................................28
Ansökan och urval........................................................................28
Dispens.........................................................................................29
Uppskov med kurs- eller programstart..........................................29
Antagning till senare del av program.............................................29
Registrering på kurs......................................................................30
Examination och betyg.................................................................30
Betygsombudsmän........................................................................31
Plagiat och fusk.............................................................................31
Omtentor......................................................................................32
Omtentamen för biologi/tillämpad bioteknik ges enligt följande
schema......................................................................................32
5
Tröskelvärden................................................................................33
Dokumentation av studieresultat och registerutdrag.....................33
Tillgodoräknande..........................................................................33
Studieuppehåll..............................................................................34
Studieavbrott................................................................................35
Intyg.............................................................................................35
Obligatorisk närvaro?....................................................................35
DiaNa – kommunikationsträning..................................................35
Språkverkstaden............................................................................36
Examensarbete – koordinatorer .......................................................36
Planering av examensarbete..........................................................38
Ansökan och registrering...............................................................38
Utförande......................................................................................39
Examen.............................................................................................40
Regler...........................................................................................40
Examensbevis...............................................................................40
Att läsa utomlands............................................................................41
IBGs utbyten ...............................................................................41
Behörig att söka utlandsstudier vid IBG är den som uppfyller något
av följande krav:............................................................................42
Att läsa biologi på annan ort i Sverige..............................................43
Forskarutbildning.............................................................................44
Forskningsavdelningar inom biologi vid Uppsala universitet..........45
Institutionen för cell- och molekylärbiologi (www.icm.uu.se)...45
Institutionen för ekologi och genetik (www.ebc.uu.se/forskning/
IEG).........................................................................................45
Institutionen för organismbiologi (www.ebc.uu.se/forskning/
IOB).........................................................................................46
Campus Gotland...........................................................................46
Biologernas arbetsmarknad...............................................................46
Yrkeslivsanknytning......................................................................47
6
Administrativ personal vid IBG .......................................................48
Programansvariga för IBGs program..............................................52
Kartor...............................................................................................53
EBC – Evolutionsbiologiskt centrum............................................53
BMC – Uppsala biomedicinska centrum.......................................54
Polacksbacken – Ångströmlaboratoriet och ITC............................55
7
Organisation
IBG är den biologiska sektionens gemensamma organisation för grund­
utbildning. Lärarna (professorer, lektorer, forskarassistenter, doktorander och övriga) kommer främst från sektionens forskningsinstitutioner:
Institutionen för cell- och molekylärbiologi (ICM), Institutionen för
ekologi och genetik (IEG) samt Institutionen för organismbiologi (IOB).
I IBGs styrelse ingår representanter för universitetslärare, doktorander,
teknisk-administrativ personal samt studenter. Styrelsen sammanträder
ungefär en gång i månaden och fattar beslut som rör IBGs arbete.
Vid sidan om styrelsen finns också en studierektorsgrupp, där studie​
rektorerna i biologi vid forskningsinstitutionerna ingår. Studierektorsgruppen sammanträder ett par gånger per termin och förbereder bl.a.
ärenden inför IBGs styrelsemöten.
Prefektrådet i biologi består av prefekterna för de biologiska institutionerna och sektionsdekanen i biologi. Prefektrådet sammanträder
varannan vecka för att behandla övergripande principiella utbildningsfrågor som rör biologi.
Varje utbildningsprogram har ett programråd bestående av program­
ansvarig, lärar-, yrkes-, samt studentrepresentanter.
IBG och de biologiska forskningsinstitutionerna är en del av fakulteten
för teknik och naturvetenskap (TekNat) vid Uppsala universitet,
www.teknat.uu.se.
Praktisk information
Passerkort och campusområden
IBG har föreläsningssalar, grupprum, kurslaboratorier, datorsalar,
student­uppehållsrum och studentkök vid Evolutionsbiologiskt centrum
(EBC) och kurslaboratorier och datorsalar på Biomedicinskt centrum
(BMC). Se karta för BMC sid 54. På BMC finns övriga salar och uppehållsrum som gemensam resurs för hela BMC. En del kurser, framför
allt inom civilingenjörsprogrammet, har även undervisning förlagd till
Ångströmlaboratoriet och Informationsteknologiskt Centrum (ITC) på
Polacksbacken.
8
På somliga biologikurser ingår undervisning med övernattning vid fältstation. Framförallt utnyttjas Norr Malma (vid sjön Erken i närheten av
Norrtälje) och Klubbans biologiska station (vid Fiskebäckskil på Västkusten), www.klubban.ibg.uu.se.
IBGs lokaler är öppna vardagar 8.00–16.30 under terminstid. Övrig tid
krävs passerkort med särskild programmerad behörighet för att komma
in. Passerkortet är kopplat till din kursregistrering. Passerkort lämnas ut
av Jan Ekström på IBG-kansliet, EBC och av receptionen på BMC, B7:1.
Datorer och e-post
För att använda IBGs datorer måste du ha ett konto hos UpUnet-S
(Uppsala universitets datornät för studenter) och vara registrerad på en
IBG-kurs. Konto hos UpUnet-S skaffar du med en PIN-kod som skickas
ut efter antagningsbesked 2. Information om studentkonto hittar du på
Studentportalen, studentportalen.uu.se.
Med ditt UpUnet-S konto följer en e-postadress, en personlig sida med
studieinformation, en hemsida och en filarea. Du behåller samma identitet och e-postadress under hela din studietid vid universitetet. Alla
dessa tjänster kommer du åt genom att logga in på Studentportalen på
www.studentportalen.uu.se. Föredrar du att använda ett annat e-postkonto kan du vidarebefordra all e-post till det konto du använder.
I och med att du registreras på en kurs vid IBG, får du behörighet att
logga in på IBGs datorer med det användarnamn och lösenord som du
fått genom UpUnet-S (lösenord A; på domänen user.uu.se). Observera att du inte ska spara dina dokument på skrivbordet. Datorernas
skrivbord rensas automatiskt efter utloggning. Däremot kan du spara
dina filer på X som är en direktkoppling till din filarea på student­
portalen (max 200 MB).
På EBC (Norbyvägen 18B) finns tre datorsalar och i källarplanet på
BMC (A10 och A11) finns två datorsalar som tillhör IBG. Det finns
en scanner i Disketten (EBC) och en i Chipset (BMC) samt i varje
studentkopiator.
Samtliga datorsalar kan bokas av kurser för schemalagd undervisning
(se bokningsschema på dörren) men får annars användas när de är lediga, även på kvällar och helger. Observera att dörrarna är larmade på
9
kvällar och helger och därför måste vara stängda. På BMC krävs alltid
passerkort för att komma in i datorsalarna. På EBC krävs passerkort
efter kl. 16.30 vardagar, samt alla tider under helger.
Trådlöst nätverk
Trådlöst nätverk (WLAN) finns på EBC och BMC, i anslutning till
student­uppehållsrum, bibliotek och laborationsutrymmen. Du som har
en egen bärbar dator kan via WLAN koppla upp dig mot Internet. Du
loggar in med ditt studentkonto med hjälp av ditt användarid och lösen­
ord A.
Observera att det trådlösa nätet med namnet UpUnet-S är ett oskyddat
nät. Detta innebär att vem som helst kan ta del av din kommuni­kation.
För att skydda känslig information såsom lösenord bör du använda
HTTPS där det är möjligt; t.ex. https://webmail.uu.se. Det går att skicka och hämta e-post via krypterad SMTP och IMAP via universitetets
centrala e-postservrar; läs på supportsidan UpUnet-S och IT-stöds användarsidor uadm.uu.se/it/student/UpUnet-S.
Bibliotek
Biologibiblioteket på EBC (Norbyvägen 18B) är en del av Upp­sala
universitetsbibliotek. Där finns biologisk litteratur och tillgång till
olika databaser. Se www.ub.uu.se/oppettider-och-adresser/ för Biologi­
bibliotekets öppettider.
BMC-biblioteket är också en del av universitetsbiblioteket. Där finns
biomedicinsk, molekylärbiologisk samt immunologisk litteratur och lik­
nande. Biblioteket har läsesalar.
För att skaffa bibliotekskort behöver du bara besöka biblioteket och prata
med personalen. Om du är registrerad får du ett kort som gäller för universitetets alla biblioteksfilialer. Gå in på Uppsala universitetsbiblioteks
hemsida för mer information: www.ub.uu.se.
Det finns även tillgång till litteratur vid IBGs laboratorier och fält­
stationer. Den litteraturen är avsedd att användas i samband med undervisningen och hemlån är normalt inte tillåtet.
10
Telefon
Telefon för att ringa studierelaterade ärenden finns vid IBGs kansli på
EBC.
Utskrifter och kopiering
Vid Uppsala universitet används systemet Korint för att skriva ut, kopiera och skanna in dokument. För att kunna använda det behöver du
dina inloggningsuppgifter (student-id och lösenord A) samt ditt passerkort till Uppsala universitet. Betalningen sker genom ett PayEx-konto
som du kan överföra pengar till på flera olika sätt, till exempel genom
bank- och kreditkort, direktbetalning via internetbank, bankgiroöverföring eller via PayEx kontantkort/SpendOnNet som kan köpas hos
7Eleven och Pressbyrån. Mer information om Korint och instruktioner för hur du registrerar och laddar ditt kort med pengar finns på korint.uu.se. Du hittar en mer detaljerad instruktion på IBGs webbsida,
www.ibg.uu.se/student/service/korint.
Korintskrivare finns i många datorsalar på EBC och BMC samt i student­
utrymmen på BMC.
Kurslitteratur och kompendier
Kurslitteraturen som används på olika kurser finns angiven i kursplanen
som finns på kurssidan i Studentportalen och på IBGs webb. De flesta
kursböckerna är på engelska. Utöver detta tillkommer ofta kompendier. Det är oftast inte obligatoriskt att ha en viss kursbok, men en stark
rekommendation. Undervisningen bygger på att alla på kursen har tillgång till litteraturen.
Du ansvarar själv för anskaffning av kurslitteratur. Kursböckerna finns
att köpa i Studentbokhandeln och i Akademibokhandeln, samt via olika
näthandlare. Begagnade böcker kan ibland köpas genom förmedling på
Uppsala studentkår. Biologibiblioteket har också ett eller flera exemplar
av alla kursböcker i biologi. En del böcker kan lånas från nationsbiblioteken. IBG förmedlar inte begagnad kurslitteratur och har inte heller
kursböcker till utlåning. På många kurser ingår kompendier och kopierat material i kurslitteraturen. Du kan köpa detta material av IBG. Observera att visst material, t.ex. laborations­handledningar, är nödvändigt
för att kunna delta i obligatoriska moment. Ofta förändras materialet
11
mellan olika kurstillfällen och du kan därför inte räkna med att låna
material från tidigare studenter.
Kompendieavgiften kan betalas till kursadministratören vid registreringstillfället till kursen eller vid någon annan tidpunkt som anvisats.
Du får då ett kort som kvitto som du sedan kan visa för läraren på kursen för att få ut kursmaterialet. Kompendieavgiften baseras på det antal
kopierade sidor som beräknas för en viss kurs. Du får uppgift om denna
kostnad när du antagits till en kurs; du kan också få denna uppgift på
IBGs kansli.
Avgifter för resor och logi
IBG tar inte ut avgifter av studenter för resor eller övernattningar i
samband med obligatoriska exkursioner och fältkurser. Om du väljer att
inte resa med det anvisade färdmedlet, ofta abonnerad buss, måste du
dock bekosta resan själv. Du bekostar själv dina måltider under vistelser
på fältstationerna.
Undantag från avgiftsfriheten gäller kurserna Biodiversitet och ekologi
i Yunnan, sommarkurserna Fjällets växter och ekologi, Marina miljöer,
samt våra distanskurser.
Labbrockar
Vid laborationer måste du bära labbrock. Du kan köpa labbrock av IBG
eller låna mot en depositionsavgift. Nya rockar säljs till subventionerat
pris (300 kr) och begagnade rockar säljs ännu billigare (100–250 kr).
Försäljning och utlåning sköts av laboratorieassistenterna på BMC och
EBC. IBG tillhandahåller labbrockar endast till studenter som är registrerade vid någon av IBGs kurser.
Information från IBG
IBG strävar efter att all information ska finnas på webbplatsen www.ibg.uu.se, samt på Studentportalens webbplats
www.studentportalen.uu.se. Varje kurs har en egen kurswebbsida med
länk till student­portalen där schema för kursen ska finnas i god tid före
kursstart. Alla kursansvariga lärare har möjlighet att lägga ut kursrelaterat material på Studentportalen. På IBGs webbsida hittar du information
12
om terminstider, omtentamen, adresser och telefonnummer, ansökning
till kurser m.m. Vi har ett kalendarium på IBGs förstasida där vi lägger
ut viktiga händelser och vi lägger ibland ut information på facebook­
sidan ”Biologisk grundutbildning, Uppsala”.
För att hjälpa dig inför valet av kurser anordnar IBG kurs­informations­
dagar en gång per termin, där lärare presenterar fördjupnings­kurserna
i biologi i en posterutställning och finns på plats för att svara på frågor
om kursen.
Allmän information om IBGs och biologiska ämnesrådets (BÄRs) verksamhet skickas ut via e-post till den e-postadress som du får i samband
med att du ansluter dig till UpUnet-S. Om du inte använder denna
e-postadress är det mycket viktigt att du begär vidaresändning av e-post
till den adress du föredrar att använda (Se Datorer och e-post).
Kursombud
Alla kurser ska utse två kursrepresentanter vid kursstart. I de kurser
som ges på engelska ska två svenska och två engelskspråkiga kurs­ombud
utses (för kurser med få deltagare räcker det med en representant).
Kursrepresentanterna fungerar som kommunikationslänk mellan kursen och kursledningen och mellan kursen och IBG. Representanterna
för alla kurser samlas två gånger per period för att under ett lunchmöte
utbyta tankar och synpunkter kring kursen, praktiska arrangemang som
gemensamma lokaler etc. IBG har samtidigt möjlighet att via kurs­
representanterna föra ut angelägen information till övriga studenter på
kurserna. Om din kurs saknar kursombud kan du anmäla ditt intresse
hos Elisabeth Långström eller Lisa Chytraeus på IBG.
Adress- och namnändringar
Adress- och namnändringar kan du själv lägga in i Studentportalen på
www.studentportalen.uu.se, eller anmäla till kursadministratörerna.
Det är viktigt att du gör ändringen så snart som möjligt för att du ska få
aktuell information från universitetet.
13
Studiesociala frågor
Studievägledning
Studievägledare vid Uppsala universitet ansvarar för vägledning och
information om frågor som gäller studierna och arbetsmarknaden. De
ska också kontakta studenter som klarat studierna dåligt under någon
period eller som i övrigt tycks vara i behov av vägledning för studierna.
Vänd dig till studievägledaren om du har frågor om dina biologistudier,
arbetsmarknaden eller din studiesituation i övrigt, t.ex. om du är osäker
på vilka kurser du ska välja. Studievägledaren hjälper också till med
CV-granskning och granskning av personligt brev, samt kan fungera som
”bollplank” eller diskussionspartner om du vill diskutera funderingar
eller svårigheter. Som student på masterprogrammen ska du vända dig
till programansvarig för att diskutera kursval och karriävägar. Kontakt­
uppgifter till studievägledare finner du under menyrubriken ”Om oss”
på www.ibg.uu.se.
Om du behöver intyg av något slag, t.ex. till CSN, kan du beställa hem
dessa via Studentportalen. Du kan också vända dig till din studieväg­
ledare eller kursadministratör. Studievägledare handlägger också studieuppehåll och studieavbrott. Har du synpunkter på en viss kurs kan du
vända dig till din studievägledare om du inte vill tala med lärarna direkt.
Observera att studievägledarna alltid har tystnadsplikt. Det är bara om
du och han/hon har kommit överens om det, som en studievägledare får
föra vidare det ni diskuterat.
Vänd dig också till studievägledare om du har något funktionshinder,
t.ex. dyslexi eller hörselnedsättning, för att få information om vilken
hjälp du kan få vid universitetet för att underlätta dina studier. Har du
någon form av handikapp eller annat som gör att du behöver speciella
hjälpmedel eller har problem att delta i ett visst undervisnings­moment
ska du i god tid kontakta en studie­vägledare för att diskutera bästa möj­
liga lösning. Om du inte vet vart du ska vända dig kan du alltid pröva
med dem; de kan oftast slussa dig vidare till rätt instans om de inte kan
hjälpa dig direkt.
14
UUs centrala studie- och karriärvägledning
respektive TekNats karriärvägledning
Om du har frågor som rör studier utanför biologiområdet eller vill dis­
kutera din studiesituation med någon person utanför IBG, vänd dig
till Enheten för studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet
(018-471 4720, S:t Olofsgatan 10B, [email protected]). Där kan du
också få registerutdrag från Uppdok och annat allmänt informationsmaterial.
Även Teknat har karriärvägledning. På www.teknat.uu.se/student/karriar/
hittar du tips, råd och kontaktuppgifter till TekNats karriärcoach.
Studenthälsan
Studenthälsan erbjuder studierelaterad hälso- och sjukvård, samt motionsverksamhet. Information om tider, lokaler, m.m. finns på deras
webbsida www.sh.uu.se. Du kan vända dig till dem om du har problem med din studie­situation och vill diskutera detta med någon utomstående. De har också Våga tala-kurser för studenter med talängslan.
Studievanor
Att studera vid universitet innebär en stor skillnad mot t.ex. gymnasiet.
Du har ett eget ansvar för att planera dina studier. Ofta ska stora mängder text läsas. Det gäller att få tiden att räcka till och att hitta en balans
mellan studier och fritid. Du måste kanske förändra eller förbättra din
studieteknik eller andra vanor för att få det att fungera. För att hjälpa
dig med detta ges ibland föreläsningar och kurser om studievanor och
studieteknik. Det finns en del litteratur och ett självstudie­material som
du kan låna. Om du vill diskutera studievanor eller studieteknik, kontakta studievägledare vid IBG, centrala studie- och karriärvägledningen
eller Studenthälsan.
Försäkringar
Studenter vid Uppsala universitet är försäkrade under undervisningstid i
universitetets regi (d.v.s. även exkursioner och av IBG förmedlat praktik­
arbete) och under direkt färd mellan bostaden och universitetet. Detta
gäller dock bara om man är registrerad på en kurs. Försäkringe­n täcker
personskador genom olycksfall och vissa fall av sjukdom genom smitta.
15
Ersättning lämnas för läkarvård, mediciner, sjukgymnastik, sjukresor
och andra utgifter. Du kan också få ersättning för sveda och värk. För
mer information vänd dig till studie­vägledningen.
Som student har du möjlighet att teckna billigare hemförsäkring med
flera försäkringsbolag, ofta med kravet att du studerar i en viss takt. Om
du skadar dig vid ett undervisningstillfälle vid IBG ska du direkt anmäla
detta till IBGs prefekt.
Om du funderar på att läsa utomlands, kan det löna sig för dig att
se över ditt försäkringsskydd. I många fall måste du kunna intyga att
du har en godtagbar försäkring innan du får uppehållstillstånd och/
eller studie­
plats vid ett utländskt universitet. Inom EU/EES gäller
den svenska sjukförsäkringen förutsatt att du kan visa ett Europeiskt
sjukförsäkringskort (European Health Insurance Card). Kortet kan du
beställa från Försäkringskassans webbsidor www.forsakringskassan.se
eller på 020-524 524. Om du åker på studentutbyte genom universitetet eller IBG får du en speciell försäkring genom Kammarkollegiet.
Den kan du också få om du ska göra ett hos oss registrerat examens­
arbete, projektarbete eller forskningspraktik vid ett utländskt universitet, myndighet, forskningsstation eller liknande. Kontakta i så fall vår
utbyteskoordinator Eva Damm i god tid innan du ska åka.
Studiemedel
För utförlig information om studiemedel hänvisas till CSNs broschyrer
samt webbsida: www.csn.se. Tänk på att söka studiemedel i god tid före
den termin ansökan avser. Observera att du alltid bör ansöka om studie­
medel för ett helt år i taget, oavsett om du vet om/vad du kommer att
läsa under hela detta år. Det ger dig ett bättre utgångsläge vid merit­
värderingen för fortsatta studiemedel. Du kan alltid tacka nej om du
inte läser kurser en viss termin. Uppsala universitet samarbetar med
CSN genom att CSN har direktkontakt med studiedokumentationsregistret Uppdok. Handläggarna på CSN har alltså kontinuerlig tillgång
till vilka kurser du är registrerad på och till dina studieresultat, utan att
du ska behöva skicka med några registerutdrag med din studiemedels­
ansökan. För aktuella besökstider och kontaktuppgifter, se www.csn.se.
Om du blir sjuk, bör du sjukanmäla dig hos försäkringskassan, även om
du inte uppbär sjukpenning. Även om du inte är folkbokförd i Uppsala
kan det vara lämpligare att ringa till försäkringskassan här än till den på
16
din hemort. Om du är sjuk mer än 30 dagar och dina studier blir lidande, kan du få avdrag på din studieskuld. Sjukdomen kan ibland infalla
väldigt olämpligt t.ex. i samband med en tenta och påverka hur många
poäng du får en viss termin. CSN tar normalt hänsyn till detta i sin
meritbedömning för fortsatta studiemedel, men det underlättar då om
du styrker sjukdomen genom att ha anmält den till försäkringskassan.
Studentinflytande – påverka dina studier
Som student har du flera möjligheter att påverka utbildningens och
kursernas upplägg, t.ex. genom att engagera dig i studentorganisationerna, programråd, ämnesråd, eller studieråd, via kursombuden och genom kursutvärderingar. Kursutvärdering ska genomföras efter varje kurs
och ger lärarna återkoppling på undervisningen och ligger till grund för
planeringen av kursen nästa gång den ges. Det är mycket viktigt att du
som student tillvaratar den här möjligheten att framföra dina synpunkter, och på så sett påverka utbildningens utformning. Lärarna ska även
lägga ut sammanfattningar av kursutvärderingar på Studentportalen.
Kår och nation
Studenter vid Uppsala universitet kan välja att gå med i den studentkår som representerar dem och/eller någon av de 13 student­
nationerna. Vid Uppsala universitet finns fyra studentkårer. Uppsala
teknolog- och naturvetarkår (UTN) representerar studenter vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala. UTN arbetar bland annat
med utbildningsfrågor, studiesociala frågor och näringslivsfrågor, samt
anordnar sociala aktiviteter. UTN har egna lokaler i kårhuset Uthgård
vid Polacksbacken. Det kostar ingenting att vara medlem. För mer information om UTN se www.utn.se. Nationerna erbjuder en rad aktiviteter
såsom teater, musik och idrottsverksamhet. De hyr också ut bostäder,
har bibliotek och pub, samt ordnar traditionella baler. Mer information
finns på www.uppsalastudent.com.
Studentorganisationer
Biologiska Ämnesrådet (BÄR)
BÄR är ett studieråd/ämnesråd som fungerar som en intresseorganisation för biologistudenter. Verksamheten är öppen för alla studenter
17
som läser biologi vid IBG. BÄR sysslar med studiebevakning och representerar biologistudenterna i olika styrelser och nämnder, t.ex. i IBGs
styrelse, fakultetsnämnden, fakultetens utbildningsutskott, UTNs
fullmäktige samt i diverse arbetsgrupper. Studenterna utser även ett
eget skydds­
ombud med ansvar för arbetsmiljön. BÄR ger också inläsningsstöd till nya studenter, arrangerar fester och grillkvällar, samt ger
ut tidningen Bladet. BÄR samarbetar med geovetarna och arrangerar
bland annat mottagning för alla nya kandidatstudenter. BÄRs kontor/
sammanträdesrum finns i anslutning till studentuppehållsrummet på
bottenvåningen på Norbyvägen 18B. För mer information om BÄRs
aktiviteter och organisation, gå med i deras facebookgrupp, gå in på
hemsidan nvb.utn.se eller kontakta ordförande på [email protected].
X-sektionen
För civilingenjörsstudenter finns föreningen X-sektionen som representerar civilingenjörsprogrammet molekylär bioteknik samt doktorander
tillhörande X-sektionen i Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN).
X-sektionen arbetar med studiebevakning och anordnar studiestöd i
form av mattestugor. De organiserar även fester, seminarier, företags­
träffar, sportaktiviteter m.m. För mer information om X-sektionen se
x.utn.se.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Kurserna ges på två nivåer; grundnivå eller avancerad nivå. Kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi är ett program på grundnivå
och masterprogrammen i bioinformatik, biologi, molekylär bioteknik,
samt tillämpad bioteknik är program på avancerad nivå. På kandidatprogrammet får du läsa kurser på avancerad nivå upp till 30 hp om
du uppfyller den särskilda behörigheten. För tillträde till kurser på
avancerad nivå krävs annars en kandidatexamen eller avklarade kurser
motsvarande en sådan, medan du som läser på kandidatprogrammet får
dispens från detta förkunskapskrav. Däremot kan du inte tillgodoräkna kurser på avancerad nivå som du inkluderat i din kandidatexamen
om du senare läser ett masterprogram. På masterprogrammet i biologi
får du läsa kurser på grundnivå upp till 30 hp. Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik startar på grundnivå och läser de två sista
åren på avancerad nivå. Som tidigare gäller att alla programstudenter
vid TekNat-fakulteten efter år två har möjlighet att läsa kurser upp till
18
30 hp vid någon annan fakultet vid Uppsala universitet. Detta är en
förmån som gör det möjligt att läsa kurser som det annars är mycket
svårt att komma in på p.g.a. högt söktryck, exempelvis psykologi och
företagsekonomi.
Hela IBGs kursutbud kan hittas på www.ibg.uu.se.
Kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi
Kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi är ett treårigt program
där de första två åren har en bestämd studiegång med kurser som ger
dig en bred bas i biologi med inslag av kemi, matematik och statistik.
Upplägget är utformat för att ge dig en så bra teoretisk grund som möj­
ligt för att du under tredje året ska kunna fördjupa dig inom något speciellt område inom biologi. Under det tredje året har du också möjlighet
att bredda din kompetens genom att läsa annat än biologikurser oavsett
om du tänker fortsätta mot forskning eller gå ut i yrkeslivet efter en
kandidatexamen. För att du ska kunna förbereda dig ytterligare för ett
arbetsliv efter examen finns det en kurs som heter Yrkeslivsanknytning –
generiska kompetenser i biologi 5 hp (se stycket Yrkeslivsanknytning). Vi
rekommenderar att du börjar läsa kursen redan under det första året
och sedan tar poäng under dina tre års studietid genom att delta i regelbundna seminarier och andra yrkesförberedande övningar.
Även om du går på ett program måste du varje termin söka till de kurser
du vill läsa nästa termin. Som student på kandidatprogrammet i biologi/
molekylärbiologi har du platsgaranti på kurser under år 1 och på bio­
logikurserna under år 2 samt till sommarkursen Floristik och faunistik
10 hp.
För platser på kurser under år 3 gäller att alla som läser på kandidatprogrammet söker i samma kvotgrupp. Förutsättningen för att bli antagen till den
sökta kursen är att du uppfyller förkunskapskraven. Se kursplanerna som
du hittar på www.ibg.uu.se/utbildning/kurser-program/#programkurser.
I de fall det finns fler sökande till en kurs än det finns platser på kursen,
måste ett urval göras. Detta sker i första hand på grundval av hur många poäng du har uppnått totalt inom teknik/naturvetenskap. Vid urval
mellan studenter med lika poäng jämförs betygen på tidigare kurser.
Genom att logga in på antagning.se kan du kontrollera vilka meriter som
finns registrerade och som du därför inte behöver bifoga i din ansökan.
19
Som student på kandidatprogrammet är du garanterad en plats på någon
kurs inom programmet, du har s.k. programförtur. Detta innebär att
din ansökan behandlas i en särskild kvotgrupp, separat från fristående
sökande. Om du inte får plats på den kurs du sökt i första hand, erbjuds
du kursplats enligt dina reservalternativ. Om det skulle vara så illa att
även dessa kurser är översökta, vilket är relativt ovanligt, erbjuds du en
plats på någon annan kurs som du är behörig till. De flesta programstudenterna brukar få läsa enligt sina förstahandsval. Antagningsproceduren är komplex; för att så många som möjligt ska kunna få läsa enligt
sina förstahandsval är det alltså av stor betydelse att du snarast meddelar IBG om du vill avstå från en redan tilldelad kursplats.
Under år 3 på kandidatprogrammet kan du som programstudent även
söka kurser som inte tillhör själva programmet. Detta gäller för i stort
sett alla kurser som utannonseras som fristående kurser och som är
beskrivna i Uppsala universitets utbildningskatalog, t.ex. kurser i engelska, miljörätt eller företagsekonomi. Dessa kurser kan du sedan räkna
in i din examen.
Masterprogrammet i biologi
Masterprogrammet i biologi är en tvåårig, internationell utbildning där
du bygger vidare på dina kunskaper från kandidatnivån och sätter en
tydlig profil på din utbildning. Här får du det ämnesdjup som behövs
för de flesta arbetsområden och du ökar din konkurrenskraft på dagens
arbetsmarknad. Masterprogrammet ges på engelska, och studenter från
många länder ger programmet en internationell utbildningsatmosfär.
Inom programmet kan du välja om du vill ha en stark forskningsprofil eller satsa på en utbildning för en verksamhet inom till exempel
näringsliv och myndigheter. Inom masterprogrammet följer du en av
våra inriktningar, men du har också möjlighet att själv komponera din
egen profil med valbara kurser. Vid Uppsala universitet får du tillgång
till landets största kursutbud inom biologi och bioteknik. Du kan få
en spetskompetens med stort djup inom ett visst område, eller en stor
bredd inom biologiområdet, och du har också möjlighet att inkludera
helt andra ämnen och på så vis ytterligare öka din attraktionskraft på
arbetsmarknaden. Ett vanligt upplägg är att läsa kurser under första året,
och under andra året kombinera forskningspraktik (15 hp) och examensarbete (30 eller 45 hp).
20
Under programmets inledande termin väljer man kurs beroende på
förkunskaper och vald inriktning. Vi erbjuder startkurser som ger dig
möjlighet att komplettera dina förkunskaper som eventuellt saknas för
en viss inriktning. En student som har sin kandidatexamen i biologi
från Uppsala universitet behöver inte komplettera sina förkunskaper
utan kan välja en startkurs som är fördjupande och breddande. Under
inledningskursen följer alla en seminarieserie, ”Introduktion till masterstudier”, som bl.a. tar upp biologers yrkesliv, fusk och plagiat, DiaNa
kommunikationsträning och etiska frågor. Under kursens gång utformar
varje student dessutom en personlig studieplan som underlag för de
fortsatta studierna.
Programmets inriktningar utgör genomtänkta kurskombinationer som
ger din utbildning en tydlig profil, men du kan även, i samråd med programansvarig, själv kombinera kurser relativt fritt.
Följande inriktningar finns inom masterprogrammet i biologi:
Cell- och molekylärbiologi
Denna inriktning ger dig en djup förståelse av de molekylära mekanismerna bakom cellernas funktion, reproduktion och kommunikation
som är fundamental för förståelsen av flercelliga djur och växter. Inriktningen är relevant för läkemedelsforskning och andra biotekno­
logiska applikationer samt för grundvetenskaplig forskning i cell- och
molekylärbiologi. Studierna kan även vinklas mot mikrobiologi eller
strukturbiologi.
Ekologi och naturvård
Inom denna inriktning kan du välja bland kurser som rör växter, djur,
mikroorganismer och deras interaktioner. Du kan även välja yrkesorienterande kurser som är tänkta för framtida arbete med naturvård inom
företag, myndigheter eller andra organisationer.
Det här är valet för dig som vill utbilda dig till naturvårdare, eller vill
satsa på forskning inom ekologi eller bevarandebiologi.
Eftersom ekologi är läran om organismernas relation till varandra och
till miljön är det en mötesplats för flera biologiska kompetensfält. Organismernas anpassning till miljön följer evolutionsbiologiska mekanismer och modernt naturvårdsarbete inkluderar ofta bevarande av
21
genetisk variation – genetiska studier är därför centrala i många eko­
logiska frågeställningar. Både teoretiska och naturvårdsinriktade studier av artrikedom och arters samexistens fordrar god bakgrund i floristik och faunistik. I vissa delar av ekologi är geovetenskap (klimat och
naturförhållanden) och kemi (närings- och miljöfaktorer) väsentliga
hjälpdiscipliner, och i den tillämpade naturvården har man användning
för samhällskunskaper, såsom miljörätt.
Erasmus Mundus-master i evolutionsbiologi (MEME)
Detta är en forskningsinriktad internationell utbildning inom evolutionsbiologi kopplad till EUs mundusstipendier. Du söker inte till denna
inriktning genom Uppsala universitet utan genom MEME där du söker
både utbildning och stipendium på en och samma gång. Mer information: www.evobio.eu.
Evolutionsbiologi
Inom inriktningen integreras fält-, laborativa- och teoretiska studier
inom evolutionär ekologi, genomik, makroevolution och utvecklings­
biologi. Studierna kan även vinklas mot biologisk mångfald och syste­
matik.
Genetisk och molekylär växtbiologi
Växternas tillväxt, utveckling och interaktioner med omgivning och
med andra organismer (till exempel symbioser) studeras i denna inriktning. Tillämpningarna finns inom forskning, växtförädling, genetisk
ingenjörskonst och bioteknik. Denna inriktning har samarbete med
Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.
Immunologi och infektionsbiologi
Denna inriktning fokuserar på hur immunsystemet upptäcker och
avlägsnar patogena bakterier, virus och parasiter. Förutom studier i
mikrobiologi, analyseras även vad som händer på cellulär och molekylär
nivå då immunsystemet överreagerar eller brister i tolerans mot kropps­
egna vävnader, som till exempel vid allergier och autoimmunitet.
Limnologi – Inlandsvattnens ekologi och miljö
Inom denna masterinriktning görs en djupdykning i sötvattensekologi med dess fysiska, kemiska och framför allt biologiska processer. Här
22
studeras akvatiska miljöer ur olika infallsvinklar alltifrån mikrobio­logi
till fiskekologi. Utbildningen anknyter till aktuell forskning men har
även starka kopplingar till yrkesverksamhet inom vattenvård.
Miljötoxikologi
Inriktningen täcker hela kedjan av kemikaliers effekter på naturen, från
biokemiska effekter i cellen, via fysiologiska effekter på celler, organ
och individer, till populations- och ekosystemeffekter. Utbildningen
har starka tillämpade aspekter inom till exempel riskbedömning, miljö­
konsekvensbeskrivning och kemikalieprövning.
NABiS – Samnordisk inriktning mot biodiversitet och systematik
Biologisk mångfald och systematik handlar om mångfalden av organismer som lever på vår planet och de evolutionära sambanden mellan
dem. NABiS utbildar studenter för att få den systematiska och taxo­
nomiska expertis som behövs i vårt samhälle för att kunna vidta åtgärder
mot minskande biologisk mångfald. Inriktningen är ett samarbete mellan nio nordiska universitet; Göteborgs universitet, Universitetet i Bergen, Köpenhamns universitet, Lunds universitet, Universitetet i Oslo,
Stockholms universitet, Universitetet i Tromsø, Uppsala universitet och
Århus universitet. För mer information, gå in på www.nabismaster.org.
Masterprogrammet i tillämpad bioteknik
Masterprogrammet i tillämpad bioteknik vänder sig till studenter som
vill inrikta sig mot industriell bioteknik och molekylärbiologi och till­
ägna sig kunskap om projektstyrning och entreprenörskap.
Utbildningen har en tvärvetenskaplig prägel och en tydlig närings­
livsanknytning. Som student på programmet får du teoretiska kunskaper
inom tillämpad bioteknik, molekylär bioteknik och praktiska erfarenheter av applikationer inom dessa områden. Genom kurser i projektstyrning, marknadsföring och entreprenörskap får du också inblick i hur
företagande och projekt planeras och genomförs.
Kurserna på programmets första år är gemensamma för alla på programmet. Kurser inom molekylärbiologi som t.ex. Makromolekylers struktur och funktion samt Proteinbioteknik kompletteras med kurser inom
entreprenörskap och ledarskap samt ett bioteknologiskt projektarbete.
Under andra året läser du mer biologiskt inriktade kurser. Du kan t.ex.
23
läsa kurser i immunologi, molekylärbiologi och genomfunktion och gör
ett examensarbete om 30-45 hp.
Masterprogrammet i bioinformatik
Idag används metoder som genererar stora mängder data inom en rad
områden inom biologi och medicin. För att organisera och analysera
dessa data behövs verktyg. Om du tycker om data, matematik och bio­
logi är detta programmet för dig.
Masterprogrammet i bioinformatik samläser med år fyra och fem i
civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik, inriktning bioinformatik. Här får du avancerade teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter
inom bioinformatik, d.v.s. molekylärbiologi, informationshantering och
programmering. Du får arbeta med de allra senaste metoderna för att
tolka och analysera komplexa biologiska data. Dina lärare är de forskare
som utvecklar morgondagens bioinformatik. Genom vår nära kontakt
med bioteknikindustrin får du insyn i hur bioinformatik används i t.ex.
mjukvaruutveckling på biotekniska företag. Med en masterexamen i
bioinformatik från Uppsala universitet är du redo för kvalificerat arbete
inom forskning och utveckling på laboratorier, programvaruföretag eller
läkemedels- och bioteknikföretag.
Masterprogrammet i molekylär bioteknik
Masterprogrammet i molekylär bioteknik är ett program där det finns
ett särskilt fokus på kvantitativa aspekter inom livsvetenskaperna. Detta
masterprogram samläser med år fyra och fem i civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik. Behörighet till programmet är en kandidat­
examen och du måste ha läst minst en termin vardera av matematik,
molekylärbiologi och kemi.
Kunskaper från flera områden behövs inom den nya biologin! Utvecklingen som skett under de senaste tio åren inom teknik, datavetenskap
och nya tvärvetenskapliga områden som systembiologi och syntetisk
biologi ger nya, spännande möjligheter för systematisk analys och tolkning av komplexa biologiska system. För detta behövs forskare som har
kunskaper och färdigheter inom till exempel matematik och datamodell­
ering för att hantera och tolka data. Bioteknik är ett fokusområde för
Uppsala universitet och forskning inom bioteknik innefattar områden
som biokemi, genomik, cellbiologi, immunologi, bioinformatik och
24
systembiologi. Programmet innehåller både obligatoriska och valbara
kurser som tillsammans gör dig redo för kvalificerat arbete med forskning och utveckling på laboratorier, programvaruföretag eller läkemedels- och bioteknikföretag.
Civilingenjörsprogrammet molekylär bioteknik
(X)
Civilingenjörsprogrammet molekylär bioteknik var 1991 först i Sverige
med att kombinera klassiska kurser från civilingenjörsprogram med
avancerad bioteknik. Det var ett mycket lyckat koncept och studenterna från programmet har varit ytterst framgångsrika i forskning och
utveckling, både inom akademin och i industrin.
Den fantastiska utvecklingen inom biologi och bioteknik under de sista
tjugo åren har sin grund i utveckling inom andra områden såsom teknik
och datavetenskap. Nu finns det möjlighet att systematiskt analysera
och tolka komplexa biologiska system som bakterier eller t.o.m. människan. Idag finns till exempel tekniken att undersöka alla protein som ut­
trycks i en människa. Nya tvärvetenskapliga områden som systembiologi
och syntetisk biologi ger nya, spännande utmaningar. För detta behövs
ingenjörer som har kunskaper och färdigheter inom till exempel mate­
matik och datamodellering för att hantera och tolka data. Kunskaper
från flera områden behövs och på detta program får du en solid grund
inom matematik, datavetenskap, kemi och molekylärbiologi! Under de
två sista åren på programmet väljer du inriktning och specialiserar dig
antingen inom bioinformatik eller inom molekylär bioteknik.
Bioteknik är ett fokusområde för Uppsala universitet och forskning
inom bioteknik innefattar områden som biokemi, genomik, cellbio­logi,
immunologi, bioinformatik och systembiologi. Uppsala ligger mitt i
Sveriges hetaste bioteknik-kluster och vi är stolta över de goda kontakterna som finns mellan Uppsala universitet och bioteknisk industri.
Många studenter utnyttjar detta och gör praktik eller examensarbete på
ett företag eller statligt verk.
Med en civilingenjörsexamen i molekylär bioteknik är du väl förberedd
för en karriär antingen som akademisk forskare eller som teknikutvecklare i industrin. Kanske startar du ett eget företag?
25
Fristående kurs
Om du har läst biologi vid ett annat universitet eller högskola och vill
söka fristående kurs vid IBG söker du via www.antagning.se. För information om vårt kursutbud se www.uu.se/utbildning.
Bland de behöriga sker urval på grundval av avklarade poäng inom
naturvetenskap, teknik, medicin och farmaci.
Antalet platser för fristående kurs-studenter beror på det totala antalet
kursplatser och på hur många programstudenter som måste beredas
plats på kursen. Platsantalet kan alltså variera mellan terminer och kurser. Några platser för fristående kurs-studenter finns dock alltid på de
kurser som utannonseras.
Öppen fördjupningskurs
Öppen fördjupningskurs är ett sätt för IBG att snabbt kunna ordna en
ny kurs om det dyker upp speciella önskemål. Öppna fördjupnings­
kurser omfattar alltid 10 hp och ska ligga på grund- eller avancerad
nivå. Förutsättningarna för att kursen ska kunna starta är att tillräckligt
många studenter är intresserade (minst 15 personer), att kursinnehållet
skiljer sig från det ordinarie kursutbudet och att det finns någon lärare
som kan ställa upp. Om du själv har idéer och förslag till ämnen för en
öppen fördjupningskurs är du välkommen att prata med studierektor
Katariina Kiviniemi Birgersson på IBG. Det är därefter programråden
inom respektive program som beslutar om kursen ska ges eller inte. Aktuella öppna fördjupningskurser annonseras på www.ibg.uu.se och anmälan görs direkt till IBG. Kursen syntetisk biologi 10 hp startades på
det sättet 2012.
Lärarutbildning
Om du är intresserad av att bli lärare på gymnasiet eller högstadiet efter
att ha läst din grundutbildning i biologi på t.ex. kandidatprogrammet
i biologi/molekylärbiologi, finns det möjlighet att söka ämneslärar­
programmet 90 hp. Då kompletterar du dina ämneskunskaper med
ämnesdidaktik och de s.k. kärnkurserna inom lärarprogrammet som utvecklar dina kunskaper i bl.a. pedagogiskt ledarskap, betygssättning, och
skolans mål- och styrdokument. Dessutom ingår verksamhetsförlagd
utbildning och ett examensarbete. Har du frågor om lärarutbildning
26
eller rekommenderade studiegångar för lärare i biologi/naturkunskap;
kontakta Ronny Alexandersson, koordinator för lärarutbildningen vid
IBG, [email protected], 018-471 41 42.
Utbildningen – regler och praktiska tips
Terminstid och lediga dagar
Höstterminen sträcker sig från måndagen som infaller mellan 28/8–3/9
och 20 veckor framåt. Vårterminen börjar måndagen efter avslutad
hösttermin och pågår i 20 veckor.
Programstart för nya program­studenter brukar ske några dagar före
termins­starten. Varje termin är indelad i två perioder om vardera 15 hp.
Kring jul finns en schemafri period på knappt tre veckor och vid påsk en
schemafri period på ca en vecka. Inget sportlov förekommer.
Läsåret 2015/2016
Hösttermin 2015
Period 1: Måndag 31augusti – söndag 25 oktober
Period 2:
Måndag 26 oktober – söndag 17 januari
Vårtermin 2016
Period 1:
Måndag 18 januari – söndag 27 mars
Period 2:
Måndag 28 mars – söndag 5 juni
Undervisningsfria dagar:
Alla kurser inom kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi
Inom kandidatprogrammet i biologi och för samtliga kurser är alla onsdagar undervisningsfria efter kl.12.00
Alla kurser inom samtliga IBG-program i Uppsala
Kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi, masterprogrammen i
biologi, tillämpad bioteknik, bioinformatik, molekylär bioteknik samt
civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik har följande lediga
dagar:
27
Följande onsdagar är undervisningsfria efter kl. 12.00 p.g.a. kursombudsmöten: 16 sep, 14 okt, 11 nov, 2 dec, 3 feb, 2 mars, 13 april och
11 maj.
Övriga undervisningsfria dagar:
7 okt Naturvetarkonferensen (kl. 13.00-15.00)
21 dec t.o.m. 6 jan
25 mars (Långfredag)
28 mars (Annandag påsk)
30 april (Valborg)
1 maj (arbetarrörelsens dag)
5 maj (Kristi himmelsfärd)
Studiehandböcker och kursplaner
Varje utbildningsprogram har en studiehandbok med information om regler,
utbildningsplaner och dylikt för programmet. Utbildnings-, studie- och
kursplaner hittar du på www.teknat.uu.se/Student/studieinformation.
Där hittar du även kursplanerna för respektive kurs genom en kurs­
planesökfunktion. Av kursplanen framgår nivå, ämnestillhörighet, kursens placering i programmet, betygsskala, förkunskapskrav, mål, innehåll,
undervisnings- och examinationsformer, delkurser och kurslitteratur.
Varje kurs har en specifik kurskod som identifierar kursen i kursdatabasen. Biologikurserna, inklusive kurserna på campus Gotland, heter
1BGxxx eller 1MBxxx, där xxx är tre siffror. Observera att när du söker
kursen ska du istället använda kursens femsiffriga anmälningskod, som
varierar beroende på vilken termin kursen ges.
Ansökan och urval
Antagning till landets universitet och högskolor sker centralt via nätet
på www.antagning.se. Där söker du också till IBGs kurser. Inför höstterminen ska an­
sökan vara inlämnad senast den 15 april och inför
vårtermi­nen senast den 15 oktober. Ansökan till sommar­kurserna ska
vara inne 15 mars. Du ansöker med ditt användarnamn och lösenord A
från UpUnet-S. OBS! Sök i tid!
När du letar upp kurserna du vill söka i www.antagning.se kan du ant­
ingen söka på kursens namn, eller använda fältet för frisökning till att
söka på kursens anmälningskod. Anmälningskoden består av UU följt
28
av 5 siffror, som varierar beroende på vilken period kursen ges. Aktuella
ansökningskoder hittar du på www.uu.se/utbildning.
OBS! Du måste alltid tacka ja till samtliga kurser som du antagits till
och vill gå, det vill säga även till kurser du sökt inom programmet. Om
du inte tackar ja kommer din plats att erbjudas någon annan som sökt
kursen. Det är mycket viktigt att du omedelbart meddelar IBG om du
ändrat dig och inte tänker gå en kurs som du har blivit antagen till. Då
har vi möjlighet att ta in en reserv i ditt ställe.
Dispens
Om du inte uppfyller de exakta förkunskapskraven för en viss kurs, men
anser att du ändå har kunskaper som gör att du kan gå kursen, kan
du ansöka om dispens. En dispensansökan ska vara skriftlig och bifogas
din ansökan till antagning.se. Ingen särskild blankett behövs; du ansöker
med ett vanligt brev. Dispensansökan ska innehålla personuppgifter,
förteckning över vad du läst (registerutdrag från andra studieorter) och
en motivering till varför du vill läsa kursen och varför du anser dig klara
kursen trots att du inte exakt uppfyller förkunskaps­kraven. Har du i
samråd med någon av IBGs studievägledare upprättat en individuell
studieplan ska denna bifogas din kursansökan.
Uppskov med kurs- eller programstart
Om du har kommit in på en kurs men av någon anledning inte vill ha
din kursplats just då, kan du inte spara denna plats till en kommande
termin. Har du väl avstått från din plats, måste du ansöka på samma sätt
som tidigare om du vill gå kursen vid något senare tillfälle. Detta gäller
oavsett vilket skäl du har till att avstå från kursplatsen och gäller både
för programstudenter och fristående kurs-studenter.
Antagning till senare del av program
Om du redan läst kurser som motsvarar kurser på ditt program vid
någon annan högskola eller som fristående kurs, kan du ansöka om att
bli antagen till senare del av programmet. Se respektive utbildningsplan
för information om vilka regler som gäller för det program du är intresserad av.
29
Registrering på kurs
Registrering på en kurs innebär att du registreras i universitetets data­
system för studiedokumentation, Uppdok. Dessa uppgifter är också grund för t.ex. utbetalning av studiemedel.
Alla som är antagna registreras på sina kurser vid kursstart. Du ska helst
anmäla att du vill bli registrerad på kursen som du sökt så fort du har
blivit antagen. Detta görs via Studentportalen. Under första kursveckan
besöker kursadministratörerna samtliga kurser och kontrollerar att inga
felaktiga registreringar har gjorts. Då finns också möjlighet att betala
kompendieavgifterna.
Om du har anmärkningen ”VI” (= villkorlig antagning) på antagningsbeskedet, betyder det att du vid ansökningstillfället inte var behörig. I
de flesta fall är detta inte annat än ett administrativt problem. Om du
verkligen är obehörig kommer du att bli kontaktad av IBG.
Eventuella reserver kontaktas i turordning via e-post så snart det blir
platser lediga på kursen.
Examination och betyg
Alla kurser innehåller någon form av examination. På de flesta kurserna
sker det i form av en eller flera skriftliga tentamina. Förutom skriftlig
tentamen krävs oftast att man ska vara godkänd på obligatoriska moment (t.ex. laborationer, seminarier, exkursioner etc.) för att bli godkänd på hela kursen. Vad som gäller framgår i stora drag av kursplanen;
mer detaljerad information kan du få av den kursansvariga läraren. Flera
av våra kurser innehåller fältövningar där man ibland bor borta på
någon av våra fältstationer en eller flera nätter. Dessa fältkurser är obligatoriska och det krävs att du deltar under hela momentet. Undantag
beviljas endast vid uppvisande av läkarintyg eller om man av särskilda
familjeskäl (t.ex. ensamstående småbarnsförälder) inte kan resa bort.
Kontrollera i god tid på kursens webbsida om fältkursmoment ingår
och vilka tider som gäller. Ta kontakt med kursansvarig lärare om du har
problem att delta.
Alla salstentor är anonyma. Det innebär att du måste anmäla dig till
tentamen via Studentportalen. När du anmäler dig till tentamen i Studentportalen kommer du att få en kod som ska skrivas på tentan. Tentamensanmälningarna syns i Studentportalen för de kurser som du läser.
30
Vid tentamen måste du ha med dig legitimation (vanligt id-kort alternativt pass och personbevis). Om du deltar i en tenta och väljer att
lämna in ”blankt”, måste du vänta 30 minuter från tentamensstart med
att lämna in. Detta för att en student som kommer upp till 30 minuter
för sent till tentan ska kunna delta. Ett blankt svar räknas som en underkänd tentamen.
Resultat från tentor kan du se via Studentportalen så snart det är inrapporterat. Dagen efter inrapporteringen går ett automatiskt meddelande
om resultatet ifrån Uppdok till din UpUnetS e-postadress.
På de allra flesta biologikurserna används betygsskalan U (underkänd),
3 (godkänd), 4 (icke utan beröm godkänd) och 5 (med beröm godkänd).
På några kurser (projekt och översiktskurser) och på examensarbete
f­örekommer en tvågradig skala (U och G). Betygssättningen är målrelaterad, så det finns ingen begränsning för hur många studenter som
kan få 3, 4, 5 eller U på ett visst prov. Kriterier för att uppnå de högre
betygen presenteras vid kursstart, samt ska finna tillgängliga via kurs­
webbsidan i Studentportalen.
Betyg på enskilda prov och på hela kurser sätts av den kursansvariga läraren. Om du är missnöjd med ett betyg ska du i första hand vända dig till
läraren. I andra hand kan du vända dig till IBGs studierektor (Katariina
Kiviniemi Birgersson) eller prefekt (Margareta Krabbe) som oftast är
betygsbestämmande lärare på biologikurser. Om du fortfarande inte är
nöjd med bedömningen av ditt betyg kan du vända dig till betygsombudsmännen och få ditt fall prövat. Du hittar kontaktuppgifter till betygsombudsmännen på: www.uu.se/student/rattigheter/betygsombudsman.
Betygsombudsmän
Om du anser att du fått fel betyg eller att examinationen inte gått rätt
till ska du i första hand vända dig till din examinator. Om du inte upplever att du får gehör kan du vända dig till betygsombudsmannen.
www.uu.se/student/rattigheter/betygsombudsman.
Plagiat och fusk
Vi arbetar aktivt för att sprida medvetenhet kring fusk och plagiat och
IBG ser allvarligt på fusk och plagiat i samband med skrivna inlämningsuppgifter, labbrapporter m.m. Information om vad som räknas som
31
plagiat och fusk finns på IBGs webb under fliken ”Studentservice” samt
i handboken ”Hur man använder källor” som finns att hämta på IBGkansliet eller på www.ibg.uu.se/student/fusk-plagiat/. Vi använder kontrollsystemet Urkund som kontrollerar texter gentemot Internet och
olika databaser och visar likhet mellan de dokument studenter skickar
in och sådant som är skrivet tidigare.
Omtentor
Om du har misslyckats på ett prov har du rätt att skriva provet igen.
Du har flera möjligheter att tentera ett prov. Har du godkänts, får du
dock inte delta igen i syfte att höja betyget (undantaget civilingenjörs­
programmen).
Omtentamen för biologi/tillämpad bioteknik ges enligt följande
schema
Kurser HT, period 1: januari och augusti
Kurser HT, period 2: tisdag (halvdag), onsdag och lördag efter påsk samt
i augusti
Kurser VT, period 3: juni och augusti
Kurser VT, period 4: augusti och januari
Exakta datum finns på Studentportalen. Civilingenjörsprogrammet i
molekylär bioteknik följer de övriga civilingenjörsprogrammens tentamensschema.
Om du vill delta i en omtenta måste du anmäla detta i Studentportalen.
Anmälan ska göras ungefär två veckor innan tentamenstillfället, exakta
datum för sista anmälningsdagar finns på Studentportalen. Frågor om
omtentamen kan skickas till [email protected].
För några kurser, framförallt sommarkurserna, ska du kontakta ansvarig
lärare för omtenta. Utöver omtentatillfällena kan du naturligtvis göra
ett nytt försök vid kursens nästa ordinarie tentatillfälle. Anmälan sker
då i Studentportalen där ordinarie tentatillfällen visas.
Om du har underkänts tre gånger på ett visst prov, har du rätt att begära
att en annan lärare ska examinera dig. Om du önskar detta ska du ta
kontakt med IBGs studierektor för att diskutera en lämplig lösning.
32
Det finns en regel som säger att du har rätt att tentera om en biologikurs upp till tre tillfällen efter att du läste den. Därefter måste du räkna
med att läsa om teoridelen. Denna regel har tillkommit eftersom utvecklingen inom stora delar av biologiområdet sker mycket snabbt. För
de kurser som har upphört eller har genomgått mycket stora föränd­
ringar har du tre omtentatillfällen på dig (oftast inom ett år).
Tröskelvärden
För att du ska få fortsätta dina biologistudier under kommande år, måste
du ha klarat en viss del av innevarande års kurser. Till år 2 på kandidatprogrammet måste du ha klarat minst 35 hp från år 1. Innan du får
påbörja fördjupningskurser måste du ha klarat sammanlagt minst 80 hp
från år 1 och 2. Om du inte uppfyller dessa tröskelvärden, kan du eventuellt ändå få fortsätta. Du får i så fall ta kontakt med studievägledare
för att tillsammans diskutera fram en individuell studieplan. Detta ska
vara en realistisk plan för hur du ska fortsätta och kunna ta igen det du
tidigare har missat.
Även för dig som läser fristående kurs gäller att största delen av
föregående års studier måste vara godkända för att du ska få fortsätta kommande termin. Vid tveksamheter eller frågor, kontakta studie­
vägledaren.
Dokumentation av studieresultat och
registerutdrag
Resultaten på kurserna rapporteras av kursansvariga. Du kan själv skriva
ut ett registerutdrag med kod genom Studentportalen. Om du vill ha
något annat slags registerutdrag, kan du kontakta din studievägledare
eller kursadministra­tör. Observera att du bör ange till vad du ska ha
utdraget; olika typer av registerutdrag finns och för vissa syften krävs ett
särskilt intyg. Registerutdrag kan även fås på Studentservice (St. Olofsgatan 10B). Om något resultat saknas eller om något är felrapporterat,
ska du i första hand kontakta kursansvarig lärare.
Tillgodoräknande
Generellt gäller att kurser lästa vid ett annat svenskt universitet eller högskola inte behöver tillgodoräknas. (OBS, gäller ej kurser som ska ingå i
33
yrkesexamen, t.ex. lärarprogrammet eller ett civilingenjörsprogram). Har
du läst utomlands ska du ta kontakt med examensenheten vid Uppsala
universitet för att få kurserna tillgodoräknade i din examen. För kurser
som du läst vid annat universitet eller högskola i Sverige ska du kontakta IBG. Mer information och ansökningsblanketter för tillgodoräknande
hittar du på www.uu.se/utbildning/student/examen/tillgodoraknande/.
Om du har ett intyg om tillgodoräknande (t.ex. för att uppfylla särskild behörighet) ska du alltid skicka med en kopia av tillgodoräknandet
(gäller både för kurser lästa i Sverige och utomlands) när du söker kurser i biologi eller övriga kurser på kandidatprogrammet.
Studieuppehåll
Studieuppehåll ska du söka om du av någon anledning inte kan eller vill
läsa inom det utbildningsprogram du är antagen till. Det gäller om du
blir borta under en termin eller mer. Du kan först söka studieuppehåll
för en termin eller ett helt läsår, och sedan eventuellt om förlängning.
Du kan få studieuppehåll av s.k. tvingande skäl, som t.ex. militärtjänstgöring, sjukdom eller vård av barn, men också av andra skäl, t.ex. om du
vill arbeta, prova ett annat utbildningsprogram eller läsa fristående kurs.
Observera att du normalt bara beviljas studieuppehåll för max ett år för
att prova en annan utbildning. Därefter måste du bestämma dig för att
komma tillbaka eller begära studieavbrott. Du kan beviljas flera studieuppehåll under din utbildningstid.
Ansökan om studieuppehåll ska göras till studievägledare på en särskild
blankett. Om möjligt bör du lämna in ansökan samtidigt som kurs­
ansökningarna till kommande termin ska vara inlämnade. Du bör dock
inte lämna in din ansökan om uppehåll förrän du är säker på att du vill
ha uppehållet. Om du t.ex. vill prova på ett annat utbildningsprogram
ska du vänta med att ansöka om studieuppehåll tills du har fått besked
att du kommit in på denna utbildning.
Om du antas till utbytesstudier, antingen vid IBG eller till Uppsala universitets generella utbyten (se Utlandsstudier) ska du inte begära studieuppehåll. De poäng du läser i utlandet kommer att räknas in inom ditt
utbildningsprogram, undantaget yrkesprogrammen. För yrkesprogram
som t.ex. civilingenjörsprogrammet molekylär bioteknik, kontakta din
programansvariga för att diskutera ditt utbyte och de kurser du planerar
att läsa.
34
Studieavbrott
Om du av någon anledning inte alls vill fortsätta dina studier på ett
utbildningsprogram, ska du anmäla studieavbrott. Det gör du till studie­
vägledaren. Det underlättar vårt arbete om du anmäler detta så snart du
bestämt dig och du själv slipper få en massa information och påminnelser från oss. Om du sedan ångrar dig och vill komma tillbaka till utbildningen igen kan du be om att få avbrottet upphävt.
Intyg
Olika former av intyg, t.ex. intyg till CSN och A-kassa, eller anstånd
med militärtjänst, kan du få hjälp med av IBGs studievägledare eller
annan personal på IBG-kanslierna. Tänk på att säga till i god tid. Det
gäller särskilt intyg till CSN med motiveringar om din studiesituation,
ansökan om anstånd med militärtjänstgöring och andra intyg som är
tidskrävande att ordna.
Obligatorisk närvaro?
De olika undervisningsformerna är till för att du ska få möjlighet att tillgodogöra dig både teori och praktik på bästa möjliga sätt. Vi rekommenderar dig därför att delta i alla kurs­moment. Föreläsningarna är framför
allt till för att ge en översikt, och att gå igenom grundläggande teori,
och de kompletterar ofta kurslitteraturen. Deltagande i föreläsningarna
är i princip alltid frivilligt, men närvaro är alltså starkt rekommenderad.
Praktiska färdighetsövningar t.ex. laborationer, seminarier och exkursioner är i regel obligatoriska. Vad som gäller generellt framgår av kurs­
planen. Den detaljerade informationen får du av kursansvarig lärare.
Kontakta kursansvarig lärare om du vet i förhand att du inte kan delta
i ett obligatoriskt moment. Om du på grund av sjukdom eller av annan
orsak missat ett obligatoriskt moment ska du snarast ta kontakt med
kurs­ledaren för diskussion om hur du ska kunna ta igen det missade
momentet.
DiaNa – kommunikationsträning
Både arbetsgivare och alumner betonar vikten av att ha gedigna kommunikationsfärdigheter när man kommer ut i arbetslivet. Vår kommunikationsträning som går under namnet DiaNa (Dialog för Naturvetare
35
och teknologer) syftar till att ge just detta. Återkommande, systematisk
träning i form av muntliga presentationer, skriftliga arbeten och grupp­
arbeten genom hela utbildningen ger goda kommunikativa färdigheter.
Återkoppling är en av de centrala delarna inom DiaNa. Att kunna ge
och ta kommentarer på en prestation är en viktig färdighet. Inom Dia­
Na ligger fokus på att ge positiv kritik genom att lyfta det i ett arbete
som är bra för att det ska behållas, samt för att stärka självförtroendet
hos presentatören. Återkopplarna ger också konstruktiv kritik, vilket
är viktigt för att hjälpa presentatören att utvecklas som kommunikatör.
Genom att vara återkopplare tränar man på att ge råd på ett sätt som
går fram. Tack vare en god och stödjande miljö upplever våra studenter
att de stärks i sin roll som kommunikatör.
För att kunna se din egen utveckling utvärderar du också dig själv efter
varje övning. Genom denna självvärdering summerar du vad du gjort
bra och vad du ska utveckla till nästa gång. Detta innebär att kommunikationsträningen är individuellt anpassad och kontrollerad av dig själv.
Dessutom medför den medvetna reflektionen i utvärderingen att du
utvecklas som kommunikatör under din utbildning. Självvärderingarna lagras digitalt inom ett portföljsystem i Studentportalen. I slutet av
din utbildning kan du i Studentportalen ansöka om ett intyg över din
kommunikationsträning. Endast övningar där du fyllt i en självvärdering
räknas med. Intyget kan du använda t.ex. när du söker jobb.
Språkverkstaden
Vid Uppsala universitet finns en språkverkstad som är öppen för alla
studenter som känner behov av hjälp med skriftlig eller muntlig framställning på både svenska och engelska. Vid Språkverkstaden finns både
en öppen mottagning och möjlighet att boka tid med någon av hand­
ledarna. Språkverkstadens tjänster är kostnadsfria och öppna för alla studenter vid Uppsala universitet. Språkverkstaden finns i rum 16-0020 på
Språkvetenskapligt centrum, Engelska parken. Tidsbokning kan göras på
telefon 018-471 6871 eller via e-post till: [email protected].
Examensarbete – koordinatorer
När det börjar bli tid för dig att tänka på examensarbetet tar du kontakt med någon av koordinatorerna av examens­arbeten. De kan ge dig
36
information om tänkbara handledare och examensarbetsuppgifter. De
avgör om dina förkunskaper är tillräckliga, godkänner ditt val av projekt
och handledare och informerar dig om utformningen och genomförandet av examensarbetet.
Följande personer är koordinatorer för examens­arbete i biologi:
Cellbiologi, genetik, mikrobiologi och molekylärbiologi
David van der Spoel. Avdelningen för beräknings och systembiologi,
Institutionen för cell- och molekylärbiologi (ICM),
018-471 4205, [email protected]
Ekologi, limnologi, natur- och miljövård, evolutionsbiologi, populationsbiologi och systematik
Anna-Kristina Brunberg. Avdelningen för limnologi, Institutionen för
ekologi och genetik,
018-471 2727, [email protected].
Miljötoxikologi
Henrik Viberg.
Avdelningen för miljötoxikologi, Institutionen för organismbiologi,
018-471 7695 [email protected]
Fysiologi, immunologi, organismbiologi och toxikologi
Lage Cerenius.
Avdelningen för jämförande fysiologi, Institutionen för organismbiologi,
018-471 2804, [email protected].
Masterprogrammet i tillämpad bioteknik
Tomas Ekeberg.
Avdelningen för molekylär biofysik, Institutionen för cell- och
molekylärbiologi,
018-471 4642, [email protected]
Filipe Maia,
Avdelningen för molekylär biofysik, Institutionen för cell- och
molekylärbiologi,
018-471 4642, [email protected]
Masterprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatik
Kontakta respektive programansvarig.
37
Civilingenjörsprogrammet molekylär bioteknik
Jan Andersson,
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
070-167 9598, [email protected].
Lena Henriksson,
Institutionen för biologisk grundutbildning
018-471 6305, [email protected]
Om du är osäker på vem som koordinerar det område dit just ditt arbete hör, kontakta vem som helst av koordinatorerna.
Planering av examensarbete
Ett examensarbete kan utföras vid valfri universitetsinstitution vid
Upp­sala universitet, vid något annat universitet i Sverige eller utomlands, vid en statlig myndighet eller vid ett företag. Förutsättningen är
att arbetet behandlar en biologisk problemställning.
Under olika kursers gång brukar de olika lärarna/föreläsarna berätta om forskningsprojekt och ofta också försöka locka till sig studenter för examensarbete. Tag tillfället i akt under kurser att tala med de
medverkande om eventuella möjligheter att göra ett examensarbete
hos honom/henne. Du kan också först ta kontakt med någon av koordinatorerna för hjälp med olika uppslag.
Ansökan och registrering
Ansökan till examensarbete görs på särskild blankett som finns på
www.ibg.uu.se. Ansökan är inte bunden till 15 okt/15 april som vanliga
kurser utan du kan anmäla dig till och påbörja ett examensarbete när
som helst under året om du är en antagen programstudent. Innan du
fyller i blanketten måste du komma överens med din handledare och
koordinator om under vilken tidsperiod ditt arbete ska utföras.
Utförliga anvisningar för examensarbete finns på www.ibg.uu.se. Läs igenom dem noga. När du valt ett projekt ska du tillsammans med hand­
ledaren skriva en kortfattad projektplan som också ska innehålla en plan
över hur tiden kommer att disponeras. Därefter fyller du i anmälningsblanketten för examensarbete.
38
Lämna anmälningsblanketten till din koordinator och bifoga projektplanen samt ett registerutdrag. När alla formaliteter är i ordning ser
koordinatorn till att du blir registrerad på kursen och du kan börja ditt
examensarbete. Observera att du inte får påbörja ditt examensarbete
förrän allt detta är klart.
Utförande
Under arbetets gång kommer koordinatorn att kalla dig till ett möte
där du får redovisa hur arbetet fortlöper och tillsammans med andra
examensarbetare diskutera ditt projekt. Examensarbetet ska redovisas
skriftligt på svenska eller engelska samt muntligt inför den studentgrupp som din koordinator ansvarar för. Dessutom ska du skriva en
kort populärvetenskaplig sammanfattning (en A4-sida) av ditt arbete.
Hela examensarbetet såväl som sammanfattningen ska i sin slutversion
lämnas in till koordinatorerna på elektronisk väg eller på CD/USB för
publicering på IBGs webbsidor. Du ska också själv se till att publicera
ditt arbete i Universitetets publikationsdatabas DiVA. Din koordinator
har instruktioner för hur du ska göra detta. Rapporten kommer under
arbetets gång att kontrolleras med avseende på plagiering via Urkund
(se Plagiat och fusk)
Koordinatorn informerar hur de obligatoriska muntliga och skriftliga
slutredovisningarna av arbetet ska utformas och rapporterar ditt betyg
till IBG.
När det gäller ekonomiska frågor för examensarbetet gäller följande:
Du kan vanligen inte räkna med någon lön eller annan ersättning utan
får försörja dig som på en vanlig kurs t.ex. med studiemedel. Ett ekonomiskt bidrag ges till den institution där arbetet utförs, dock endast till
institutioner i Sverige. Betalningen sker i slutet av den termin som arbetet godkänts och sker genom koordinatorns försorg. Vad dessa pengar
används till avgör din handledare. Det kan t.ex. röra sig om ersättning för
förbruknings­material eller kostnader i samband med fältresor. Utöver
denna ersättning till institutionen/handledaren utgår ingen ersättning
till dig från IBG.
För mer information och anvisningar om examensarbete i biologi se
IBGs webbsidor under rubriken ”Examensarbete”.
39
Examen
Regler
För en filosofie kandidatexamen krävs att du ska vara godkänd på kurser
omfattande 180 hp, varav minst 90 hp ska vara inom ett huvudämne.
I huvudämnet ska Självständigt arbete 15 hp, alternativt ett examens­
arbete omfattande minst 15 hp ingå. Du ska också ha minst 30 hp i ett
biämne.
För att få påbörja en masterutbildning krävs att du har tagit ut en kandidatexamen. För att ta ut en masterexamen krävs 120 hp godkända kurser på avancerad nivå, varav 60 hp inom huvudämnesområdet och 30 hp
examensarbete. Av de 120 hp måste 90 hp vara på masternivå medan
30 hp får vara på kandidatnivå. Examen måste innehålla exakt 120 hp.
För denna krävs en kandidatexamen, samt därutöver 60 hp godkända
kurser, varav 30 hp inom huvudämnesområdet och 15 hp examens­
arbete. 45 hp inom fil. mag.-examen måste vara på avancerad nivå. Examen måste innehålla exakt 60 hp.
I en examen medräknas endast avslutade kurser.
Vilket ämnesområde en viss kurs räknas till framgår av kursplanerna och
av en sammanställning i studiehandboken. Vissa kurser kan tillhöra flera
olika ämnesområden, t.ex. både biologi, kemi och teknik.
Examensbevis
Examensbevis utfärdas av rektorsämbetet (examensenheten) efter ansökan. Ansökan görs på särskild blankett som lämnas på studerandeexpeditionen (St Olofsg. 10B) eller sänds till Examens­
enheten vid Uppsala universitet. Blankett finns att ladda ned på
www.uu.se/utbildning/student/examen/ansokan_examen. Till ansökan
om examensbevis ska bifogas:
40
•
Personbevis (kan beställas från skattemyndigheten)
•
Om studier från annan svensk högskola ska ingå i examen
måste du bifoga registerutdrag i original eller vidimerad kopia
av examens/kursbevis på både svenska och engelska.
•
Bevis över eventuella tillgodoräknanden i form av vidimerad
kopia på beslutet och underlaget för beslutet.
Observera att det ofta tar relativt lång tid att få ut examensbeviset, i
normalfallet 1–2 månader.
Enligt en överenskommelse mellan de svenska universiteten ska en student ta ut sin examen på den ort där han/hon läste den sista i examen
ingående kursen (om inte högskolorna har kommit överens om annat).
Det innebär att om du har läst större delen av din utbildning vid Upp­
sala universitet, men läser din sista kurs i Göteborg (t.ex. gör ett examensarbete där), är det vid Göteborgs universitet du ska ansöka om
examen.
Att läsa utomlands
Du har möjlighet att läsa en del av din utbildning utomlands och
räkna in detta i din examen. IBG har ett omfattande studentutbyte
med olika universitet i Europa. Dessutom har universitetet centralt
ett antal generella utbytesprogram (flera ämnen vid samma universitet) med länder i hela världen som du också kan söka till. Mer information om dessa program kan du få på studerande­
expeditionen
(St. Olofsg. 10B) eller på internationella kansliet (St. Olofsg. 10A).
Det finns även avtal på Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Se
www.teknat.uu.se/Student/studieinformation/utlandsstudier. Eventuella tillgodoräknanden skickas till vår utbyteskoordinator Eva Damm.
IBGs utbyten
För att underlätta för dig att åka utomlands och läsa biologi, har vi slutit
avtal med några utvalda universitet. De allra flesta avtal ligger inom
ramen för EU:s ERASMUS-program. Vi har för närvarande avtal med
24 universitet i Europa. Vilka länder och universitet som är aktuella
hittar du på www.ibg.uu.se. Generellt gäller att undervisningen sker på
respektive lands modersmål eller engelska.
Utbytesprogrammen omfattar kurser på påbyggnadsnivå och examensarbeten. Förkunskapskraven skiljer sig lite åt beroende på vilket program du läser på. Förkunskapskraven för att få göra ett examensarbete i
utlandet är desamma som för att få göra ett examensarbete i biologi vid
Uppsala universitet.
41
Behörig att söka utlandsstudier vid IBG är den
som uppfyller något av följande krav:
•
Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik fr.o.m. årskurs
3 med godkända biologipoäng från de tre första åren.
•
Kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi med god­
kända biologikurser om minst 75 hp, varav minst 60 hp inom
basblocket.
•
Lärarprogrammet med godkända biologikurser motsvarande basblocket i biologi på Kandidatprogrammet i biologi/
molekylärbiologi.
•
Masterprogram med 30 hp godkända kurser. Före detta
kandidatstudenter vid Uppsala universitet eller SLU kan åka på
utbytesstudier redan under masterprogrammets första termin.
•
Annan student vid Uppsala universitet med motsvarande
kunskaper från fristående kurs.
Ansökan till kommande läsårs utlandsstudier ska lämnas på särskild
blankett senast den 15 mars till IBGs utbyteskoordinator Eva Damm.
Hos henne kan du även få ytterligare information om de olika universiteten och deras kurser. Om det blir fler sökande till en viss ort än det
finns platser, sker urval enligt samma poängprinciper som till IBGs ordinarie kurser, samt genom intervjuer.
Som utbytesstudent behåller du ditt studiemedel och kan dessutom ansöka om extra pengar från CSN. Om du åker på ett ERASMUS/SOCRATES-utbyte får du ett mindre stipendium från universitetet. Hur
mycket pengar du får bestäms i Bryssel, det kan täcka kostnaden för
resan. Det mottagande universitetet hjälper vanligen till med att ordna
bostad under studietiden.
De kurser du läser inom ett utbyte räknas som en del av dina programstudier, och du ska inte söka studieuppehåll för den tid du är borta.
När du efter avslutade utlandsstudier ska söka ytterligare kurser inom
programmet ska du bifoga betygen från utlandsstudierna. Då kommer
kurserna du läst att räknas med vid meritvärdering precis på samma sätt
som om du läst kurser i Uppsala. Detta gäller även om du åkt ut inom
något av universitetets generella utbytesprogram.
42
Om du funderar på att läsa utomlands är det viktigt att du planerar i
god tid innan du har tänkt åka. Varje år hålls särskilda informationsmöten om utlandsstudier. Passa på att gå på ett sådant möte. Om du har
frågor rörande utlandsstudier, ta kontakt med vår utbyteskoordinator
Eva Damm.
Att läsa biologi på annan ort i Sverige
Kandidatprogrammet, inriktning biologi/molekylärbiologi eller mot­
svarande finns vid de övriga svenska universiteten. Vissa högskolor har
också biologiprogram och/eller fristående biologikurser. Du har relativt
goda möjligheter att byta utbildningsort helt eller läsa någon eller några
kurser på annan ort. På fördjupningsnivå finns kurser på något eller
några av de andra universiteten som inte finns i Uppsala (och naturligtvis tvärtom). Du kan alltså få ytterligare bredd på din utbildning genom
att läsa någon annanstans under en period.
I Uppsala finns ett mycket stort utbud av fördjupningskurser i biologi.
Du har som biologistudent vid Uppsala universitet även möjlighet att
söka alla SLUs fördjupningskurser i biologi. Om du läser kurser utanför
Uppsala universitet under minst en termin, ska du alltid anmäla studieuppehåll till IBG (se Studieuppehåll).
För information om kursutbud av kurser, förkunskapskrav, urval, behörighet, m.m., kontakta studievägledaren i biologi vid universitetet i
fråga. Studievägledare i biologi vid de sex andra stora universiteten är:
Göteborgs universitet
Studievägledare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap.
Marie Lenngren, 031-786 25 27, [email protected],
Peter Gulz, 031-786 25 24, [email protected] och
Karin Karlson, 031-786 2526, [email protected].
Linköpings universitet
Anna Klippinger, 013-28 16 11, [email protected].
Lunds universitet
Lotta Persmark, 046-222 37 28, [email protected] och
Christina Lejde (internationell studievägledning) 046-222 73 16,
[email protected].
43
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Ultuna
018-67 28 00, [email protected].
Stockholms universitet
Birgitta Åkerman, 08-16 40 70, [email protected].
Umeå universitet
Studievägledare vid Institutionen för ekologi, miljö och
geo­vetenskap. Kristina Fransson-Rosen, 090-786 77 82,
[email protected] och
Katarina Stenman, 090-786 63 19, [email protected].
Forskarutbildning
Efter grundutbildning kan du fortsätta med en utbildning på forskarnivå. För allmän behörighet till forskarutbildning krävs godkända kurser
om sammanlagt minst 240 hp (160 p), motsvarande magisterexamen.
Forskarutbildningen omfattar fyra års heltidsarbete. Ofta kombineras
forskarutbildningen med tjänstgöring som t.ex. kursassistent inom
grundutbildningen och beräknas då ta högst fem år. Utbildningen inne­
håller förutom själva avhandlingsarbetet (en forskningsuppgift som utförs i en forskargrupp), också kurser (praktiska laborativa eller fältkurser vid Uppsala universitet eller någon annanstans, litteraturkurser och/
eller seminarieserier).
Många av studenterna som börjar kandidatprogrammet med inriktning
mot biologi väljer att fortsätta med forskarutbildning efter en masterexamen. Det kan vara vid biologiska sektionen vid Uppsala universitet,
vid någon annan del av universitetet (t.ex. medicinsk fakultet) eller vid
något annat universitet i Sverige (t.ex. SLU) eller utomlands. Vid Upp­
sala universitet utförs forskarutbildning i biologi vid olika forsknings­
avdelningar vid Evolutionsbiologiskt centrum (EBC) och Biomedicinsk­t
centrum (BMC).
För att bli antagen till forskarutbildning krävs, förutom den allmänna behörigheten och att handledaren/institutionen kan finansiera
forskarutbildningen, att man i sin grundutbildning har godkända kurser
inom relevanta områden omfattande minst 90 hp. Däri ingår att vara
väl förtrogen med teorin inom den aktuella inriktningen genom kurser
på avancerad nivå samt att ha genomfört ett 30 hp examensarbete med
relevant inriktning. För en viss doktoranduppgift kan det finnas ytterligare krav, t.ex. på vissa fördjupningskurser i biologi eller andra ämnen.
44
Närmare information om forskarutbildning i biologi ges av samordnarna för forskarutbildning:
•
EBC, IEG: Anssi Laurila, [email protected]
•
EBC, IOB: Henrik Viberg, [email protected]
•
BMC, ICM: [email protected]
På nästa sida följer en förteckning över institutioner och forsknings­
program som finns vid Uppsala universitet. Varje program har ett flertal
forskargrupper där du kan välja att göra din forskarutbildning om det
är forskning som lockar dig mest. För mer information och kontakt­
uppgifter, se respektive institutions webbsida.
Forskningsavdelningar inom biologi vid Uppsala
universitet
Institutionen för cell- och molekylärbiologi (www.icm.uu.se)
•
Beräknings- och systembiologi
•
Kemisk biologi
•
Mikrobiologi
•
Molekylär biofysik
•
Molekylär evolution
•
Struktur- och Molekylärbiologi
•
Uppsala RNA Research Center-URRC
Institutionen för ekologi och genetik (www.ebc.uu.se/forskning/
IEG)
•
Erkenlaboratoriet
•
Evolutionsbiologi
•
Limnologi
•
Växtekologi och evolution
•
Zooekologi
45
Institutionen för organismbiologi (www.ebc.uu.se/forskning/IOB)
•
Evolution och Utvecklingsbiologi
•
Fysiologisk botanik
•
Jämförande fysiologi
•
Miljötoxikologi
•
Systematisk biologi
Varje program har ett flertal forskargrupper där du kan ansöka om att
få göra din forskarutbildning. För mer information och kontaktuppgifter,
se respektive institutions webbsida.
Campus Gotland
Från den 1 juli 2013 är Campus Gotland en del av Uppsala universitet. För biologin innebär det att vi har ett kandidatprogram i miljö­
vetenskap och ett antal distanskurser i biologi på Gotland med lärare
stationerade i Visby. Lärarna i biologi vid Campus Gotland är anställda
vid Institutionen för ekologi och genetik respektive Institutionen för
organism­biologi. Mer information om Campus Gotland finns på webben: www.campusgotland.uu.se.
Biologernas arbetsmarknad
Biologer kan arbeta med vitt skilda arbetsuppgifter. Var en biolog
hamnar beror mycket på studieinriktning, om man har kombinerat
naturvetenskap med kompetens inom andra ämnen. Gemensamt för
biologer från Uppsala universitet är en bred kunskapsbas och fördjup­
ade specialistkunskaper, förmåga att finna nya frågeställningar och utveckla lösningar samt färdigheter i både praktiskt och analytiskt arbete.
Dessutom får alla biologer vid IBG genom DiaNa systematisk kommunikationsträning, något som efterfrågas av arbetsgivare och värdesätts av
både studenter och alumner.
Undersökningar av biologernas arbetsmarknad genom enkäter till de
bio­loger som utbildat sig vid Uppsala universitet visar att de flesta av
dessa arbetar med forskning eller utvecklingsarbete vid företag, universitet, forskningsinstitut eller myndigheter. Andra exempel på arbetsgivare
46
är undersökningslaboratorier, konsultföretag, energiföretag, livsmedels­
verket, fiskeriverket, sjukhus, länsstyrelser, kommuner och museer.
Exempel på arbeten som biologer från Uppsala universitet har är:
Fiskeribiolog, forskare, förlagsredaktör, gymnasielärare, handläggare av
naturvårdärenden, informatör, inventerare, kvalitetsutvärderare av läkemedel, läkemedelskonsult, miljöövervakare, miljörevisor, molekylär­
biolog, naturvårdskonsulent, toxikolog och vetenskapsjournalist. Se fler
exempel på www.ibg.uu.se/utbildning/intervjuer.
Ofta utannonseras arbeten utan att ordet ”biolog” används i rubriken.
Det är därför viktigt att ha ett aktivt förhållningssätt när man ”angriper”
platsannonser. Läs igenom dem med frågan ”Har de nytta av min kompetens?” i bakhuvudet. Ofta kan det vara relevant att anställa en biolog
även i de fall där arbetsgivaren inte varit medveten om det. Utgå från
och ta fasta på den kompetens du har och på vad du tycker om att arbeta med och ring och ta reda på mer om utannonserade arbeten.
Dagens arbetsmarknad är tuff och som nyutbildad måste du därför vara
beredd att söka många jobb och kanske flytta eller ta vikariat under en
tid. Väl inne på arbetsmarknaden brukar det gå lättare. Första jobbet är
mycket viktigt, det behöver inte vara ett drömjobb för att kunna öppna
många dörrar. Att göra praktik under din studietid kan vara ett bra sätt
att skaffa kontakter och erfarenhet.
Yrkeslivsanknytning
För att förbereda dig för arbetsmarknaden utanför universitetet erbjuder vi kursen Yrkeslivsanknytning – generiska kompetenser i biologi, 5
hp. Det är en valbar kurs inom kandidatprogrammet som löper över
programmets alla tre år. Kursen består av bl.a. seminarier, individuella
utvecklingssamtal samt övningar i att presentera vetenskap för en större
publik, övningar i självreflektion och att ge återkoppling till andra. Du
kan själv välja när du vill delta i kursens olika moment under din utbildning men det är bra att sprida ut momenten över alla tre åren. Seminarier med yrkeslivsanknytning erbjuds regelbundet, minst var tionde vecka
med olika typer av inbjudna föredragshållare som pratar om t.ex. projektledning, anställningsbarhet, företagsverksamhet och om att arbeta
inom offentlig förvaltning. Från och med år två erbjuds du individuella
47
samtal där du får möjlighet att både enskilt och tillsammans med en
mentor reflektera över ditt kursval och din studiegång och komma fram
till hur du kan utveckla och förstärka din kompetens för det kommande
arbetslivet.
Administrativ personal vid IBG
Den administrativa personalen vid IBG finns på Evolutions­biologiskt
centrum (EBC) på Norbyvägen 14 och på Biomedicinskt centrum
(BMC). Meddelanden kan lämnas i postfacken på respektive kansli.
Ylva Adolfsson, kursadministratör
BMC, korridor A8:1, 018-471 4381, [email protected]. Arbets­
uppgifter: Kursadministration, schemaläggning, lokalbokning, administrerar registreringar, Uppdok-ärenden, anmälningar till tenta/omtenta
m.m. Försäljning av kompendieavgiftskort.
Ronny Alexandersson, VFU-koordinator
EBC, 018-471 4142, [email protected]. Arbetsuppgifter:
Samordnare för lärarutbildningen, sköter studerandeärenden, studie­
vägledning, dispenser, tillgodoräknanden och VFU inom lärarutbild­
ningen. Koordinator för MFS.
Katarina Andreasen, DiaNa-koordinator
EBC, 018-471 6305, [email protected]. Arbetsuppgifter:
Koordinerar DiaNa- kommunikationsträning för studenter.
Anna-Kristina Brunberg, programansvarig kandidatprogrammet i bio­
logi/molekylärbiologi, koordinator för examensarbeten
EBC, 018-471 4835, [email protected]. Arbetsuppgifter: Programansvarig för kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi och
koordinerar examensarbeten.
Sven-Olof Carlsson, datoransvarig
EBC, Norbyvägen 14 och på BMC i korridor A8:1. sven-olof.carlsson@
ibg.uu.se, 018-471 4626, mobil 070-425 0119. Arbetsuppgifter: Installerar och underhåller IBGs datorer och datornät. Administrerar programlicenser och användare.
48
Tommy Carlsson, skeppare
Klubbans biologiska station, 0523-22718, [email protected].
Arbetsuppgifter: Kör och sköter båtarna, hjälper till med provtagningar,
provfiske, bottenskrap och diverse annat praktiskt arbete på stationen.
Lisa Chytréus
EBC, 018-471 4919, [email protected]. Arbetsuppgifter: Kurs­
administration, administrerar registreringar, Uppdok-ärenden, anmäl­
ningar till tenta/omtenta m.m. Försäljning av kompendieavgiftskort.
Eva Damm, studievägledare master och utbyteskoordinator
EBC, 018-471 4306, [email protected]. Arbetsuppgifter: Studie­
vägledning och koordinering av studentutbyten.
Jan Ekström, intendent
EBC, 018-471 4125, [email protected]. Arbetsuppgifter: Ansvarar
för IBGs utrustning och lokaler, sköter inköp av utrustning. Ekonomi­
administration. Sköter utkvittering av passerkort.
Jan Olov Eriksson, institutionstekniker
BMC, Korridor A5:1, 018-471 4134, mobil 070-425 0114, [email protected]. Arbetsuppgifter: Ger allmän service, underhåller laboratorieutrustning, kopierar och utför service av kopieringsmaskiner,
transporter m.m.
Lilian Forsberg, laboratorieassistent
EBC, Norbyvägen 18B, vån 2, 018-471 6431, [email protected].
Arbetsuppgifter: Assisterar i arbetet på kurser som ges vid EBC. Sköter
försäljning och utlåning av labbrockar, lås till klädskåp. Ansvarar för
lokalbokning vid EBC.
Lena Henriksson, DiaNa-koordinator, utbildningssamordnare
EBC, 018-471 6305, [email protected]. Arbetsuppgifter: Utbildningssamordnare och Diana-koordinator för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik.
Tobias Jakobsson
[email protected].
49
Lars-Göran Josefsson, utbildningssamordnare (deltid)
BMC, Korridor A8:1, 018-471 4113, [email protected].
Arbetsuppgifter: Sköter IBGs annonssida på webben för projekterbjudanden. Kontakt mot näringsliv för IBGs utbildningar.
Katariina Kiviniemi Birgersson, studierektor, utbildningssamordnare
EBC, 018-471 4835, [email protected]. Arbetsuppgifter:
Ansvar för IBGs kurser och program, antagning av masterstudenter,
kontaktperson för MEME. Ansvarar för plagiatärenden.
Margareta Krabbe, prefekt
EBC och på BMC i korridor A8:1, 018-471 4140 (EBC) eller 018-471
4836 (BMC), [email protected]. Arbetsuppgifter: Har övergripande ansvar för utbildningen, ekonomi, personal, utrustning och
lokaler.
Elisabeth Långström, informatör
EBC, 018-471 4138, [email protected] Arbetsuppgifter:
Ansvarar för intern och extern information, rekrytering av studenter,
marknadsföring av kurser och program, webbansvarig för: www.ibg.
uu.se och www.klubban.ibg.uu.se.
Robert Malmgren, studievägledare kandidatprogrammet i biologi/
molekylärbiologi
EBC, 018-471 6305, [email protected]. Arbetsuppgifter:
Studievägledning kandidatprogrammet biologi/molekylärbiologi.
Mikael Niva, kurssamordnare lärarutbildningen
EBC, 018-471 4142, [email protected]. Arbetsuppgifter: Arbetar
med lärarutbildningen.
Erika Norlinder, lättmatros, informatör
Arbetar på Klubbans biologiska station, 0523-22102, erika.norlinder@
ibg.uu.se. Arbetsuppgifter: Lättmatros, informatör för Klubban, arbetar
på Klubbankurser.
50
Torgny Persson, seniorlektor
BMC i korridor A8:1, [email protected]. Arbetsuppgifter: Seniorlektor. Ansvarig för Klubbans biologiska station.
Elsbeth Scholtes, arkivansvarig
EBC, 018-471 4919, [email protected]. Arbetsuppgifter:
Arkivet. Administrativ resursperson.
Eva Wallin, ekonomiadministratör
BMC, Korridor A8:1, 018-471 4028, [email protected]. Arbets­
uppgifter: Sköter ekonomiadministration.
Onta ”Po” Wanderoy, ekonomibiträde
BMC, Korridor B5:1 och EBC (Norbyvägen 14 & 18B), [email protected]. Arbets­uppgifter: Underhåller lokaler och utrustning,
skriver ut postrar och jobbar på kurslaboratorierna.
Kerstin Westberg, informatör, utbildningssamordnare
BMC, Korridor B5:1 och EBC (Norbyvägen 14), kerstin.westberg@ibg.
uu.se. Arbetsuppgifter: Informationsuppgifter, ingång samhällsvetare.
Maria Wilén, laboratorieassistent
BMC, Korridor B5:1, 018-471 4162, [email protected]. Arbets­
uppgifter: Assisterar i arbetet på kurser som ges vid BMC. Sköter
försäljning och utlåning av labbrockar.
51
Programansvariga för IBGs program
Jan Andersson, programansvarig för Civilingenjörsprogrammet
molekylär bioteknik
BMC, 018-471 4696, [email protected].
Karin Bengtsson, programansvarig för Kandidatprogrammet i
miljövetenskap
Campus Gotland, 018-471 8353, 0498-108353, karin.bengtsson@ebc.
uu.se
Anna-Kristina Brunberg, programansvarig för Kandidatprogrammet i
biologi/molekylärbiologi
EBC, 018-471 4835, [email protected].
Bengt Persson, programansvarig för Masterprogrammet i
bioinformatik
BMC, 018-471 4422, [email protected].
Suparna Sanyal, programansvarig för Masterprogrammet i tillämpad
bioteknik samt Masterprogrammet i molekylär bioteknik.
BMC, 018-471 4220, [email protected].
Brita Svensson, programansvarig för Masterprogrammet i biologi
EBC, 018-471 2879, [email protected].
52
Kartor
EBC – Evolutionsbiologiskt centrum
Zoologen
18 C
18 E
22
N
Seminarierum 0009
(bv) & 1003 (1 tr)
(ingång 18 D)
Lunchrum, grupprum samt
Sal 4, 5 och 6 (ingång 18 C)
18 D
20
Evolutionsmuseet,
Paleontologi
Kåbovägen
Bibliotek, studentuppehållsrum med kök.
Kurslab: bottenvåningen + 1 trappa upp
(ingång 18 B)
14
18 B
Datorsalar (Disketten,
Hubben, Musen);
bottenvåningen (18 A)
18 A
16
Herbarium
Norbyvägen 14-22
Huvudbyggnad (kärnhuset), Norbyvägen 14:
Bottenvåning: Ekmansalen, Friessalen, Clevesalen
1 trappa upp: Sal 2, sal 3, restaurang
2 trappor upp: IBG-administrationen
Paleontologi
Lindahlsalen, 1 tr.
Evolutionsmuseet,
Zoologi
9
Villavägen 9:
Zootissalen
Villavägen 9
53
BMC – Uppsala biomedicinska centrum
Kåbovägen
D0
C2
B21 B22
A2
Studentlunchrum
(en trappa upp)
A1
B1
C1
D1
A3
A5
A7
i
B7
C7
B8
C8
D10
C10
E10
B10: B10:
1
2
A10
N
Husargatan
D11
C11
B11
A11
Norra vägen
IBGs datorsalar
(1 trappa ner)
A9
B9
C9
D9
IBGs labbsalar
D7
A8
IBG administration
C6
A6
Reception
Restaurang bikupan
(bottenplan), BMCbiblioteket
(1 trappa upp)
A4
C5
B41 B42
C4
D5
B5
C3
D4
B3
D3
Studentlunchrum
(två trappor upp)
54
Dag Hammarskjölds väg
Polacksbacken – Ångströmlaboratoriet och ITC
Polacksbackens Aula
Polacksbackens Skrivsal
Restaurang Rullan
1
Lunchrum (en trappa ner)
ITC
en
väg
nts
2
Läger
e
gem
4
Re
sv
hydd
3
ägen
Uppsala teknologoch naturvetarkår
2
Huvudingång
1
3
Café Ångström
4
5
Siegbahnsalen
1
7
6
1
8
Häggsalen, Polhemsalen
(bottenplan).
Lunchrum (en trappa ner).
Ångströmbiblioteket och
studentservice, (en trappa upp)
Ångströmlaboratoriet
55
Institutionen för biologisk grundutbildning
Biology Education Centre
EBC (Evolutionsbiologiskt centrum), Norbyvägen 14
BMC (Biomedicinskt centrum), ingång A8, Husargatan 3
Postadress:
EBC: Norbyvägen 14, 752 36 Uppsala
BMC: Box 592, 751 24 Uppsala
www.ibg.uu.se