Verksamhetsplan 2012
Verksamhetsplan 2012 Polismyndigheten i Skåne Texter med grå bakgrund är hämtade från Polisens planeringsförutsättningar. Texter med blå och kursiverad stil är länkar till Intrapolis. Diarienummer AA 909-24900/11 Korrekturläsning och grafisk produktion: Informationsenheten December 2011 VERKSAMHETSPLAN 2012 2 Innehåll 1 Länspolismästaren har ordet......................................................................5 2 Verksamhetens inriktning..........................................................................6 2.1 Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället....................................................................................................6 2.1.1 Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig...............................6 2.1.2 Polisens värdegrund..................................................................................7 2.1.3 Uppföljning är grunden för styrning.........................................................8 2.1.4 Effektivitet och produktivitet....................................................................8 2.1.5 Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten ....................................8 2.2 Gemensamma operativa mål inom Sydsamverkan 2012 .........................9 2.2.1 Den mängdbrottsrelaterade seriebrottsligheten ska prioriteras.................9 2.2.2 Planlagda insatser......................................................................................9 2.3 Polisstyrelsens inriktning av verksamheten............................................10 3 3.1 Intern styrning och kontroll.....................................................................11 Brister och risker.....................................................................................11 4Ekonomi..................................................................................................12 4.1 Polismyndigheten ska ha en ekonomi i balans........................................12 5Kompetensförsörjning.............................................................................13 5.1 Chefs- och medarbetarskap.....................................................................13 5.2Arbetsgivarpolitik....................................................................................13 5.3Kompetens...............................................................................................13 5.3.1 Utveckling av chefer och medarbetare....................................................13 5.3.2 Internationella erfarenheter.....................................................................14 5.3.3 Breddning av kompetens ökar mångfald.................................................14 5.4Mångfald.................................................................................................15 6 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande.......................................16 6.1 Ökad effektivitet genom IT.....................................................................16 6.2Personsäkerhetsarbete.............................................................................16 6.3 Internationell verksamhet .......................................................................17 6.4Krisberedskap .........................................................................................17 6.5 Miljöledning för en hållbar utveckling....................................................17 6.6 Verkställighetsarbete och gränskontroll..................................................18 6.7 Systematiskt arbetsmiljöarbete ...............................................................18 6.8Verksamhetsskydd...................................................................................19 6.9Kommunikation.......................................................................................20 6.9.1 Ledningens och chefens kommunikationsansvar....................................20 6.9.2 Bilden av Polisen.....................................................................................20 6.9.3 Kommunikativ kompetens .....................................................................21 6.9.4 Intrapolis och polisen.se..........................................................................21 VERKSAMHETSPLAN 2012 3 7 Nationella mål för brottsbekämpningen..................................................22 7.1 Våldet ska minska ..................................................................................22 7.1.1 Våld i offentlig miljö ..............................................................................22 7.1.2 Brott i nära relationer..............................................................................24 7.1.3 Grova våldsbrott .....................................................................................25 7.2Mängdbrott .............................................................................................26 7.2.1 Överenskommelse mellan Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen och polismyndigheten om samverkan mot mängd- och seriebrott..........26 7.2.2 Tillgrepp genom inbrott ..........................................................................27 7.2.3 Inbrott i bostäder.....................................................................................28 7.3 Organiserad brottslighet ska bekämpas ..................................................29 7.3.1 Grov organiserad och systemhotande brottslighet .................................29 7.4 Ungdomars brottslighet ska vara i fokus ................................................31 7.4.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen..................................32 7.4.2 Sociala insatsgrupper...............................................................................32 7.4.3 Unga lagöverträdare ...............................................................................32 7.5 Trafiken ska bli säkrare ..........................................................................33 7.5.1 Trafiksäkerhet .........................................................................................33 7.6 Narkotikan ska bekämpas .......................................................................36 7.6.1Narkotikabrott ........................................................................................36 7.7 Brottsofferarbete för en ökad trygghet....................................................37 7.7.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen .................................38 7.8 Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande .......................39 7.8.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen..................................39 7.9 Rättssäker hantering av polisrättsärenden ..............................................40 7.9.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen .................................40 8 Myndighetens lokala mål........................................................................42 8.1Våldsbrott................................................................................................42 8.2 Registertopsning för salivprov (DNA)....................................................42 8.3Utredningsbalanser..................................................................................42 8.4Rån...........................................................................................................43 9 Övriga lokala mål....................................................................................44 9.1 Migration över gränserna .......................................................................44 9.2 Samverkan med kommunerna ................................................................45 9.2.1Volontärverksamheten.............................................................................45 9.2.2Trygghetsmätning....................................................................................45 10 10.1 10.2 10.3 Prioriterade verksamhetsområden i Skåne..............................................46 Fokus Malmö ..........................................................................................46 Fokus Landskrona...................................................................................46 Närpolisområde Helsingborg...................................................................46 11 Övriga större händelser...........................................................................48 11.1 Ökad lagföring.........................................................................................48 11.2 Utökat samarbete mellan kommuner, idrottsklubbar och närpolisen......48 11.3Metodutveckling......................................................................................48 11.4Kompetensutveckling..............................................................................49 VERKSAMHETSPLAN 2012 4 1 Länspolismästaren har ordet Polisens uppdrag är att bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. I detta arbete är en förbättrad brottsuppklaring det viktigaste övergripande målet för vår verksamhet. Våra insatser och vår kommunikation ska också medverka till att allmänhetens förtroende för Polisen förblir högt. Vi måste vara väl rustade för att möta ett samhälle som förändras allt snabbare. Resursmässigt har vi goda förutsättningar att möta kommande utmaningar, men det kräver flexibilitet hos oss alla och att vi förbereder oss inför utveckling som ställer krav på resursmobilisering och förändrad arbetsmetodik. Jag förväntar mig att alla anställda i Polismyndigheten i Skåne arbetar utifrån uppdragsgivarens inriktning och i enlighet med Polisens medarbetarpolicy. Vi måste ständigt förhålla oss till uppsatta mål och de krav som ställs på vår verksamhet. Vi ska vara synliga och tillgängliga på tider som styrs av efterfrågan och behov. Arbetstiden ska förläggas och regleras på ett sätt som medverkar till att målen för verksamheten uppnås. Vi ska vara en attraktiv organisation att arbeta inom och som personalen känner en stolthet över att vara en del av. All personal ska uppleva att de har tillgång till relevant information och kompetens att utföra sin uppgift på bästa sätt. Genom kunskapsbaserade insatser ska vi medverka till att öka människors trygghet på allmänna platser, dygnet runt. Vårt arbete bidrar till att den samlade problembilden i Skåne fortsätter att förbättras. Polismyndighetens senaste trygghetsmätning visar att färre personer utsätts för brott. Även oron för att utsättas för brott fortsätter att avta. En minskning syns även gällande otryggheten att vistas ute ensam sent på kvällen, och färre avstår på grund av rädsla från till exempel krogbesök och sportevenemang. Detta till trots finns det platser där brottsligheten tar sig alarmerande uttryck och där allmänheten känner en berättigad oro. Här krävs särskilda insatser som behöver samordnas med andra samhällsfunktioner för att ge önskat resultat. Ett exempel är de sociala insatsgrupperna som ska motverka att ungdomar fastnar i kriminalitet. För att minska skadeverkningarna av brott ska vårt arbete ha ett fortsatt tydligt brottsofferperspektiv. Ingen insats är dock viktigare för de brottsdrabbade än att vi lyckas med vår huvuduppgift att utreda brotten så att de skyldiga kan lagföras och dömas. Vi får inte slå oss till ro och nöja oss med vad vi hittills har uppnått. Vi måste ständigt vara beredda på förändringar och nya utmaningar som gör att vi måste göra omprioriteringar. Även om utmaningarna är många är jag övertygad om att vi kan nå de resultat som förväntas av oss. Polismyndigheten i Skåne ska medverka till att Polisen får ett väsentligt förbättrat verksamhetsresultat och därmed ett fortsatt stort förtroende hos medborgarna. Eva Årestad Radner VERKSAMHETSPLAN 2012 5 2Verksamhetens inriktning Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken – att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.1 I regleringsbrevet för Polisen understryker regeringen att Polisen ska bidra till att öka människors trygghet, och att det därför är viktigt att förtroendet för Polisen är högt. Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. Rättskedjeperspektivet ska beaktas. En större andel brott ska klaras upp och det brottsutredande och brottsförebyggande arbetet ska utvecklas. För att öka människors trygghet ska Polisen också vara synlig och tillgänglig i hela landet. 2.1 Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Förutsättningarna för ett effektivt brottsförebyggande arbete är kunskap om brottslighetens orsaker, förekomst och brottförebyggande metoder. En funktion vid polismyndigheten ska i projektform inhämta kunskap i form av nationell och internationell forskning, teorier och erfarenheter inom kriminologin och andra ämnesområden som är relevanta för polisiär verksamhet. Arbetet ska utformas efter och anpassas till denna kunskap. Brottsförebyggande insatser ska vara planerade och genomföras med uthållighet. 2.1.1 Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Polisens verksamhet ska utövas på ett rättssäkert sätt. Detta innebär bl.a. att arbetsmetoderna måste vara proportionerliga och ändamålsenliga. Gränsen för vilka arbetsmetoder som får och inte får användas måste därför vara tydlig. All personal inom Polisen måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsebar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga inte minst ur enskildas perspektiv. Det är viktigt att Polisen noggrant följer rättsutvecklingen och strävar efter en rättstillämpning som tillgodoser intresset av likabehandling. 1 1 § polislagen (1984:387) VERKSAMHETSPLAN 2012 6 VERKSAMHETENS INRIKTNING För att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan polismyndigheterna, mellan polismyndigheterna och RPS samt mellan polis och åklagare på såväl central som lokal nivå. Samarbetet på det rättsliga området bör därför vidareutvecklas och förstärkas. Myndighetens inriktning Myndighetens rättstillämpning ska bli mer enhetlig och rättssäkerheten ska därmed öka. Juristerna på rättssektionen ska öka sin närvaro på avdelningarna för att där bidra med juridisk spetskompetens och fungera som naturliga samtalspartners på det juridiska området. Juristerna ska ha väl upparbetade kontakter på avdelningarna och fungera som informationsbärare av ny lagstiftning och ny rättspraxis samt bevaka att avdelningarna tillämpar lagstiftningen på ett enhetligt sätt. En utökning av samarbetet inom Sydsamverkans juristnätverk ska ske, bland annat genom tätare kontakter mellan juristerna för att nå samsyn och enhetlighet i rättstillämpningen. Chefsjuristen ska öka sitt samarbete med Rikspolisstyrelsens rättsavdelning och andra polismyndigheter. Ett utökat utbyte med Rikspolisstyrelsens chefsjurist och chefsjuristerna i polismyndigheterna i Stockholms län och Västra Götaland ska ske. 2.1.2 Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade - med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva - för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga - för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur alla medverkar till att uppdraget genomförs professionellt. I dialogen bidrar alla, oavsett roll och funktion med sin kompetens för att konkretisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. De åtgärder som vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat förtroende för Polisen. Det finns en etisk aspekt på alla beslut som fattas om verksamhetens utveckling och hur arbetet ska bedrivas. Värdegrunden är ett underlag även för en sådan diskussion. VERKSAMHETSPLAN 2012 7 VERKSAMHETENS INRIKTNING Polisen har en nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Alla medarbetare ska känna till rutiner och riktlinjer för hantering av brister i bemötande, attityder och beteenden. Samtliga anställda har ett ansvar att låta värdegrunden genomsyra verksamheten och dess planering. Värdegrunden ska finnas med som grundpelare vid planering av insatser och inom både kärnverksamhet och gemensam verksamhet. Värdegrunden ska beröras och diskuteras i lämpliga forum, som alla typer av medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Arbetsledarna har en nyckelroll i att hålla värdegrunden levande och integrerad i den dagliga verksamheten. Varje avdelning har en värdegrundsamordnare med uppgift att aktivt lyfta det dagliga värdegrundsarbetet. De ska fungera som ett stöd för medarbetare och chefer och delta i arbetet att ta fram en myndighetsgemensam handlingsplan. Tydliga riktlinjer och strukturer ska finnas för att arbetet ska få en praktisk och tydlig inriktning. Läs mer om Polisens värdegrund här. 2.1.3 Uppföljning är grunden för styrning Verksamheten ska bedrivas med hög och jämn kvalitet. För att styra och leda verksamheten framåt krävs kunskap om tidigare prestationer och resultat. Tidigare verksamhetsresultat och annan kunskap ska utgöra grunden för den kommande planeringen. Goda exempel och erfarenheter ska spridas inom organisationen. Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer i organisationen ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Sammantaget ställer allt detta större krav på planering, uppföljning samt ledning och styrning. 2.1.4 Effektivitet och produktivitet Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av att en god resultatkultur och resultatutveckling ska stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare. Samtliga medarbetare ska få kunskap om resultatutvecklingen inom Polisen och inom den egna myndigheten. Förhållandet mellan vår produktion och resursinsatsen över tid ger oss kunskap om vår produktivitet. Förbättrade arbetsmetoder och redskap ger ytterligare förutsättningar för att öka produktiviteten. Tidredovisningen ska utgöra underlag för att kunna leda och styra Polisens verksamhet, såväl centralt som lokalt. 2.1.5 Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna ansvarar Rikskriminalpolisen för framtagandet av den nationella lägesbilden om grov organiserad brottslighet och organiserad seriebrottslighet i Sverige. VERKSAMHETSPLAN 2012 8 VERKSAMHETENS INRIKTNING Efter att denna är beslutad i polisens nationella strategiska ledningsgrupp utger Rikskriminalpolisen det årliga inriktningsbeslutet för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelseverksamheten inom svensk Polis. 2.1.5.1 Prioriterade brottsområden Underrättelsetjänsten inriktas mot två nivåer: Nivå 1: Utifrån den nationella inriktningen ska fullständigt underrättelsearbete genomföras i samband med seriebrott, illegala vapen och sprängmedel, narkotika, människohandel samt samhällshotande brottslighet. Dessutom ska inrapportering ske avseende människosmuggling, korruption, idrottsvåld och miljöbrott. Nivå 2: Utöver detta ska underrättelsetjänsten i Skåne inriktas mot bostads- och skimmingrelaterade brott av icke seriebrottskaraktär samt hälerier. 2.2 Gemensamma operativa mål inom Sydsamverkan 2012 Mängdbrottslighet kan vara svår att förebygga och utreda på grund av de kriminellas rörlighet över länsgränserna. Polismyndigheterna inom Sydsamverkan ska därför under 2012 öka sin operativa samverkan inom regionen när det gäller denna typ av brottslighet. Regionala operativa ledningsgruppen har fått nedanstående uppdrag av länspolismästarna. 2.2.1 Den mängdbrottsrelaterade seriebrottsligheten ska prioriteras Polismyndigheterna inom Sydsamverkan ska under 2012 ha beredskap för att medverka i lokala och regionala insatser som beslutats av den regionala operativa ledningsgruppen och/eller av den nationella operativa ledningsgruppen. 2.2.2 Planlagda insatser 2.2.2.1Mängdbrott Migrationsperspektivet ska beaktas och insatserna ska främst riktas mot mängdbrottsrelaterade seriebrott som utförs på ett organiserat sätt. Myndighetens mål Regionala operativa ledningsgruppen ska under året besluta om minst sex gemensamma, planlagda och underrättelsebaserade insatser mot mängdbrott. 2.2.2.2Trafiksäkerhet I syfte att minska antalet dödade och skadade och öka tryggheten i trafiken ska den regionala operativa ledningsgruppen under året besluta om minst fyra planlagda insatser i det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet. Trafikinsatserna ska även ha ett tydligt fokus på mängdbrottslighet. De gemensamma insatserna ska i huvudsak omfatta två områden: VERKSAMHETSPLAN 2012 9 VERKSAMHETENS INRIKTNING Myndighetens mål Trafiksäkerhetsarbete med särskilt fokus på alkohol och droger i trafiken (SMADIT) – minst två planlagda insatser. Trafiksäkerhetsarbete med särskilt fokus på säkerhetsanordningar i fordon – minst två planlagda insatser. 2.2.2.3 Alkoholrelaterat ungdomsvåld Den regionala operativa ledningsgruppen ska under året besluta om minst sex gemensamma planlagda och underrättelseledda insatser med målet att minska alkoholrelaterat våld i offentlig miljö. I syfte att begränsa tillgången av så kallad svartsprit bland ungdomar och därmed minska det nöjesrelaterade våldet ska insatserna riktas mot följande mål: Myndighetens mål Illegal alkoholinförsel via hamnarna och via Öresundsbron – minst sex planlagda insatser. (Dessa ska ske i samarbete med Tullverket och andra samverkande myndigheter.) Inom Sydsamverkan pågår ett brett och omfattande myndighetssamarbete. Beträffande övriga gemensamma verksamhetsmål för Sydsamverkan hänvisas till det gemensamma inriktningsdokumentet Samverkansinriktning 2012. 2.3 Polisstyrelsens inriktning av verksamheten Polisstyrelsen har av statsmakten fått uppgiften att se till att polisverksamheten som bedrivs i Skåne följer de riktlinjer och prioriteringar som riksdag och regering har fastlagt. Med utgångspunkt i regleringsbrevet och Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar preciserar polisstyrelsen statsmaktens intentioner utifrån Skånes lokala problembild. ”Mål och riktlinjer för Polismyndigheten i Skåne” utgör polisstyrelsens uppdrag till myndighetschefen. Genom att därefter följa upp och utöva tillsyn över den beslutade verksamheten ser polisstyrelsen till att statsmaktens prioriteringar får genomslag vid polismyndigheten. Vid polisstyrelsens sammanträden ska nyckeltal enligt nedan redovisas: • våld i offentlig miljö – antal anmälda brott per invånare • överlåtelse av narkotika – antal upprättade anmälningar per invånare • bostadsinbrott (permanentbostad), fullbordade brott – antal anmälda brott per invånare och andel redovisade förundersökningsprotokoll till åklagare • brott i nära relation – andel redovisade förundersökningsprotokoll till åklagare • totalt antal anmälda brott per invånare. Nyckeltalen ska redovisas i jämförelse med polismyndigheterna i Västra Götaland och Stockholms län. Polisstyrelsen följer på detta sätt systematiskt upp verksamhetsresultatet. Polisstyrelsens inriktning av verksamheten utgör en prioriteringsordning med utgångspunkt från att Polisens uppgifter omfattar arbete inom många och viktiga verksamhetsgrenar. Det mest väsentliga i detta arbete är att skapa trygghet för allmänheten. Läs Mål och riktlinjer för Polismyndigheten i Skåne här. VERKSAMHETSPLAN 2012 10 3 Intern styrning och kontroll 3.1 Brister och risker Polismyndighetens ledning ska säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Processen innehåller momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. Rikspolisstyrelsens mall för självutvärdering ska användas för att inventera och göra en översiktlig bedömning av de händelser som kan utgöra risk. Plan för kontrollåtgärder och aktuella riskområden ska löpande följas upp, bland annat i samband med resultatdialoger. Riskområdena kan löpande förändras under året. Aktuella riskområden ska utgöra underlag vid framtagandet av handlingsplaner för verksamhetsåret. I arbetet med handlingsplanerna ska särskilt fokus läggas på de mål polismyndigheten inte uppnått. Detta gäller för all verksamhet, från polisoperativ verksamhet till stödverksamhet. Syftet med intern styrning och kontroll är att i möjligaste mån undvika risker i verksamheten, vilket är en förutsättning för att polismyndigheten ska nå sina mål och fullgöra sitt uppdrag. Den interna styrningen och kontrollen ska ingå som en naturlig del i verksamhetsstyrningen. Läs riktlinjerna för intern styrning och kontroll här. VERKSAMHETSPLAN 2012 11 4Ekonomi 4.1 Polismyndigheten ska ha en ekonomi i balans Fördelning av medel till polismyndigheterna för 2012 har enligt planeringsförutsättningarna i huvudsak baserats på anslagsförbrukningen för 2010. Med utgångspunkt i den nivån har ramar beräknats med hänsyn till kända faktorer. Effekter av kommande avgångar, tillskott av polisaspiranter, justering av kostnader till följd av löneavtal samt övriga kostnadsökningar enligt bedömd utveckling av konsumentprisindex har beräknats. En ny fördelningsmodell baserad på respektive belastning och problembild har utarbetats på Rikspolisstyrelsen men har för 2012 endast til�lämpats vid fördelning av medel för satsning på ny och mer kompetens. Genom att alla myndigheter tilldelats medel utifrån 2010 års utfall har myndigheterna givits samma förutsättningar att uppnå en ekonomi i balans. Myndigheterna ska därför hålla sin anslagsförbrukning inom tilldelad ram. Ram för Polismyndigheten i Skåne (belopp i tkr): Tilldelning 2011 Preliminärt anslag 2012 Satsning ny och mer kompetens Preliminärt anslag inkl satsning 2 205 261 2 255 919 23 301 2 279 220 Myndigheten behöver kraftsamla för att motverka befarat underskott genom återhållsamhet med rekryteringar/återbesättningar, övertid, anskaffning av fordon, och sparsamhet gällande driftkostnader i övrigt. Polismyndigheten i Skåne har internt i myndigheten valt att tillämpa den nya fördelningsmodell som Rikspolisstyrelsen utarbetat. Av bilaga 1 framgår fördelningen till myndighetens avdelningar. Medel för satsning på ny och mer kompetens ska fördelas i särskild ordning och framgår därför inte av bilaga 1. VERKSAMHETSPLAN 2012 12 5Kompetensförsörjning En förutsättning för att uppnå verksamhetsresultat och kostnadseffektivitet är att ha rätt person, med rätt kompetens, på rätt plats, vid rätt tidpunkt. Polisen ska ha chefer med intresse och förmåga att leda och styra sin verksamhet samt ha medarbetare med kreativitet och förmåga att vilja bidra till verksamhetens mål. 5.1 Myndighetens inriktning Chefs- och medarbetarskap Polisens medarbetarpolicy ska vara ett stöd för den enskilde i dennes arbete samt användas vid utvecklings- och lönesamtal. Individuella utvecklingsplaner ska upprättas för samtlig personal. Ett utvecklat chefsstöd i form av exempelvis mentorskap och individuell kompetensutveckling ska bidra till att nuvarande och blivande chefer får den kompetens som de behöver för sin roll. Varje avdelning får strategiska utmaningar, vilka är ett resultat av myndighetens satsning Framsteget, att arbeta med under 2012. Framsteget ska genomsyra all verksamhet och leda till förbättrade verksamhetsresultat. Årlig uppföljning ska göras av hur arbetet med medarbetarpolicyn samt de individuella utvecklingsplanerna fortskrider på varje avdelning. Mallen för utvecklingssamtal ska användas. Genom systematisk och strukturerat arbete ska blivande chefer attraheras, identifieras och utvecklas. Arbetet med att utveckla befintliga chefer i organisationen på samtliga chefsnivåer fortsätter i enlighet med myndighetens kompetensförsörjningsplan. Mentorsbanker för direkta, indirekta och strategiska chefer ska byggas upp och börja användas. 5.2Arbetsgivarpolitik Myndighetens inriktning Myndighetens arbetsgivarpolitik ska vara tydlig och genomsyra alla verksamhetsfrågor. Arbetsgivarpolitiken ska vara känd för alla och vara en del i den strategiska verksamhetsplaneringen. Den ska stärka cheferna i sin arbetsgivarroll, vilket därmed ska leda till en mer effektiv verksamhet. Lönebildningen ska bidra till ett förbättrat verksamhetsresultat. Avtal, riktlinjer och policys ska vara väl kända och tillämpas av alla. Varje chef har ett ansvar att arbeta med och föra ut budskapen till sina medarbetare. 5.3Kompetens 5.3.1 Myndighetens inriktning Utveckling av chefer och medarbetare All utbildning inom Polisen ska planeras och utvärderas på ett samordnat och enhetligt sätt. Detta görs i samverkan mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheten. VERKSAMHETSPLAN 2012 13 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Myndigheten avser att under 2012, i sin strategiska plan, vidareutveckla chefer och medarbetare enligt direktiv som fastställts på nationell nivå. Personalen ska utbildas framförallt inom områden som stödjer de nationella målen. Områdena omfattar • • • • • • • • • operativ juridik fördjupad utbildning av brott mot kvinnor och närstående förhörsmetodik – barn och ungdomar, fortbildning utredningsmetodik med inriktning på brott mot barn och ungdomar, steg 1 intervju och förhörsmetodik – barn och ungdomar, steg 2 förundersökningsledarutbildning bedrägeriutbildning strategier och metoder vid utredning av grova våldsbrott vidareutbildning av anställda vid PKC. De regionala utbildningsinsatserna inriktar sig mot de FAP-reglerade utbildningar som genomförs årligen: arbetsmiljöutbildning, kriminalpolisutbildning bas, spaningsutbildning och polisbilskörning för personal i yttre tjänst. Utöver detta gör myndigheten satsningar rörande hatbrott samt genomför en inventering rörande behovet av en grundläggande förhörsutbildning för utredare. Från och med den 1 januari 2012 införs utbildningsplanering i administrationsverktyget PUM-A. Genom denna åtgärd kommer all utbildning fortsättningsvis att utvärderas. 5.3.2 Myndighetens inriktning Internationella erfarenheter Deltagande i internationell verksamhet och internationell tjänstgöring ska uppmuntras. Erfarenheter ska tas tillvara och spridas inom polisorganisationen. Medarbetare som deltar i internationell verksamhet ska uppmanas att i enlighet med Rikspolisstyrelsens riktlinje dokumentera sina kunskaper, så att myndigheten kan dra lärdom av dessa samt få en bild av varje individs erfarenheter. Den nyförvärvade kunskapen ska användas i arbetet kring metodutveckling. Myndigheten har avsatt resurser för att göra en planläggning för hur man bäst tar tillvara kunskaper hos de medarbetare som varit i internationell verksamhet samt en plan för hur kontakten med dessa medarbetare ska ske under tiden de finns i internationell verksamhet. Dessa planer ska vara klara senast vid utgången av 2012. 5.3.3 Myndighetens inriktning Breddning av kompetens ökar mångfald Mångfald ska vara en integrerad och självklar del av myndighetens verksamhet och bidra till en mer effektiv och attraktiv organisation att arbeta inom. En naturlig breddning av kompetensen ska ske genom ett långsiktigt arbete samtidigt som mångfalden ökar. Det kan åstadkommas genom kompetensutveckling av medarbetare, anställning av medarbetare med särskild kompetens och olika etnisk bakgrund samt att motivera fler kvinnor att bli chefer. VERKSAMHETSPLAN 2012 14 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 5.4Mångfald Myndighetens inriktning Mångfaldsplanen och tillgänglighetsplanen ska vara integrerade i myndighetens verksamhet och bidra till en mer effektiv och attraktiv organisation. Myndigheten ska under året ha fortsatt samverkan med Nyckeltalsinstitutet i fråga om jämställdhetsindex (JÄMIX). Myndigheten gör en egen uppföljning månadsvis. HR-enheten ska stödja avdelningarnas arbete med att sprida kunskap och tydliggöra vikten av att arbeta aktivt med mångfaldsfrågorna. Vidare ska mångfaldsplanen och tillgänglighetsplanen integreras i den dagliga verksamheten. Myndighetens mål Strategi Inom ramen för myndighetens jämställdhetspolicy ska det strategiska arbetet med att rekrytera kvinnor som operatörer inom piketverksamheten intensifieras. Under året ska piketen tillsammans med stabsavdelningen genomföra ett projekt i syfte att inledningsvis få kvinnor att bli intresserade och söka till enheten och därefter få dem att bli antagna till utbildning och slutligen fungera i tjänsten som piketpolis. VERKSAMHETSPLAN 2012 15 6 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande 6.1 Myndighetens inriktning Ökad effektivitet genom IT Varje medarbetare ska ha det IT stöd som krävs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt. System- och behörighetsförvaltningen ska under året verka för att verksamheten och användarna erhåller bra systemstöd, rätt behörighet till systemen, kunskap och stöd samt adekvat och fungerande teknik/utrustning. Arbetet ska genomföras bland annat genom att minimera genomströmningstiden för behörighetsbeställningar samt för ärenden i COPS och Palasso. Systemförvaltningen ska också vara drivande när det gäller införandet av Polisens nya klientplattform (NKP) samt medverka till att utveckla och förbättra rutinerna avseende utredningsstödet PUST. IT-rådet ska arbeta för att vara ett drivande forum på framkant för att utveckla och effektivisera myndighetens IT-verksamhet. För att öka radiosystemet RAKELS tillgänglighet ska stabsavdelningen och länsoperativa avdelningen säkerställa att resurs finns tillgänglig för att snabbt hantera akuta avbrott i RAKEL och inkomna begärda administrationer. Avdelningarna ska tillsammans utveckla användandet av hand- och fordonsterminaler genom att skapa manualer. 6.2Personsäkerhetsarbete Myndighetens inriktning Polismyndigheten ska utveckla personsäkerhetsverksamheten för att säkerställa att fler bevispersoner medverkar vid förundersökningar och rättegångar samt ha förmåga att agera i ärenden där det misstänks förekomma otillåten påverkan. Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra hinder i det brottsbekämpande arbetet. Därmed kan ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning uppkomma. Otillåten påverkan mot politiskt förtroendevalda, anställda inom rättsväsendet och andra företrädare för samhälleliga organisationer är ett allvarligt problem som hotar demokratin och rättssäkerheten. Vid polismyndigheten ska bedrivas en väl utvecklad lokal personsäkerhetsverksamhet i syfte att avlasta utredningsverksamheten så att denna kan genomföras både effektivt och objektivt. Polismyndigheten ska genom såväl det lokala som det särskilda personsäkerhetsarbetet skydda hotade personer och myndighetsföreträdare på ett strukturerat och professionellt sätt, så att bevispersoner förmår medverka genom hela rättsprocessen. VERKSAMHETSPLAN 2012 16 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS BEDRIVANDE 6.3 Myndighetens inriktning Internationell verksamhet Polismyndigheten ska förbättra förmågan att nyttja internationella erfarenheter och öka kunskapen om de internationella samarbetsformer som erbjuds i arbetet med att förebygga, upptäcka och utreda brott. De internationella samarbetskanalerna ska i ännu större utsträckning användas i det brottsbekämpande arbetet. Polismyndigheten ska mer frekvent än tidigare nyttja främst Europol, Schengen, Interpol och de nordiska polis- och tullsambandsmännen. Rikskriminalpolisens enhet för internationellt polisarbete (IPO) är i de flesta fall mottagare av beställningar från polismyndigheten. 6.4Krisberedskap Begreppet kris kan definieras som att en ogynnsam händelse inträffar som får allvarliga och långtgående negativa konsekvenser för samhället. Polisen utgör en del av samhällets samlade krisberedskap. Myndighetens mål Den yttre personalen ska ha genomgått lokal funktionsinriktad CBRNE2-utbildning enligt av Rikspolisstyrelsen beslutad utbildningsplan inom ramen för bastaktikutbildningen. Planverket för särskilda händelser ska revideras senast 1 september 2012 för att därefter årligen uppdateras. Strategi Enligt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering ska varje myndighet identifiera vilka risker eller förluster som finns i myndighetens verksamhet. En förutsättning för kunna hantera kriser är att det finns en medvetenhet om vilka risker det finns i samhället. För detta krävs en analys i syfte att identifiera riskerna. Med risk avses sannolikheten att en händelse med stora skadekonsekvenser inträffar. Krishanteringsförmågan omfattar förmågan att leda, att förutse kriser och att kommunicera och samverka med andra aktörer. För att öka förmågan är det nödvändigt med regelbundna övningar. Inriktningen ska vara att övningar som höjer förmågan att leda och samverka ska prioriteras. Som ett led i riskanalysarbetet ska kriminalunderrättelsetjänsten upprätta omvärldsanalyser inom ramen för Sydsamverkan. Inom Sydsamverkan ska gemensamma regionala handlingsplaner upprättas eller i förekommande fall revideras. För att underlätta informationsspridningen mellan berörda aktörer som ingår i den samlade krisberedskapen ska det webbaserade informationssystemet (WIS) användas. 6.5 Miljöledning för en hållbar utveckling För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen ska miljöledningssystem användas i statlig förvaltning, enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att ständigt förbättra miljöarbetet. 2 Kemiska, biologiska, radioaktiva, nukleära och explosiva ämnen VERKSAMHETSPLAN 2012 17 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS BEDRIVANDE Myndighetens mål Polismyndigheten ska under 2012 påbörja arbetet med att inrätta ett miljöledningssystem. Strategi Polismyndigheten i Skåne ska utforma en projektplan för inrättandet av miljöledningssystemet samt hur arbetet ska organiseras och ansvarsfördelas (21 § 1 stycket 1 punkten i förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter). Polismyndigheterna inom Sydsamverkan fortsätter att gemensamt bedriva ett metodiskt miljöledningsarbete som integrerar miljöhänsyn i verksamheten. 6.6 Verkställighetsarbete och gränskontroll Polisen har i uppdrag att se till att alla personer som passerar en yttre gräns till eller från Schengenområdet kontrolleras i enlighet med gällande regelverk. Polisen har också i uppdrag att verkställa Migrationsverkets överlämnade verkställighetsärenden, verkställa utvisningar av personer som brottsutvisats av domstol och att verkställa avvisningsbeslut fattade av polismyndigheten. Myndighetens mål Den yttre gränskontrollen gentemot länder som inte är med i Schengen ska vara 100 procent. Om avvikelse från detta sker ska en rapport enligt gällande regelverk upprättas. Polismyndigheten ska under året delta i de av Frontex3 anordnade gränskontrolloperationerna. Strategi Polismyndigheten ska garantera att yttre gränskontroll kan ske i enlighet med Schengenregelverket. Bemanning ska kunna ske med kort varsel och stor flexibilitet. Länskriminalavdelningen ska säkerställa att personal med erfarenhet av verkställighetsärenden finns att tillgå. Handläggningen av verkställighetsärenden ska påbörjas inom 24 timmar. Metoder för effektivisering och kortare handläggningstider ska fortsatt utvecklas i samarbete med Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen. Samarbetet med Kriminalvården ska intensifieras i syfte att optimera metoden. Verkställighetsresor samordnade av gränskontrollbyrån Frontex ska väljas när så är möjligt. Polismyndigheten ska tillsammans med den centrala gränskontrollenheten på Rikskriminalpolisen utarbeta en metod för ambassadsamordning i det projekt som påbörjats under 2011. 6.7 Systematiskt arbetsmiljöarbete Myndigheten arbetar aktivt mot kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Ingen form av kränkning mot anställda kan tolereras eller accepteras. Det åligger varje chef inom polismyndigheten att vara observant och lyhörd för signaler om eventuell diskriminering samt omedelbart vidta åtgärder om sådan kommer till dennes kännedom. Även i det dagliga arbetet ska myndigheten erbjuda ett psykosocialt stöd som motsvarar verksamhetens behov och som ska vara en naturlig del av den 3 Frontex är EU:s gränskontrollbyrå för gemensam, operativ förvaltning av EU:s yttre gränser. VERKSAMHETSPLAN 2012 18 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS BEDRIVANDE ordinarie verksamheten. Varje chef med personalansvar ska ha kännedom om myndighetens policy och rutiner avseende psykosocialt stöd. Dessutom ska det finnas kompetens i frågorna vid HR-enheten som kan stödja organisationen och cheferna i dessa frågor. Myndighetens inriktning Arbetsmiljöaspekterna ska beaktas i ett tidigt skede, genom riskbedömning, då ny organisation, nya metoder, ny utrustning eller ny teknik införs och vara en naturlig del av det dagliga arbetet. Utbildnings- och informationsinsatser ska i relevanta sammanhang genomföras, för att sprida kunskap om vikten av att analysera förändringar som påverkar arbetsmiljön. I samband med detta ska metoden för riskbedömning harmonieras med metoden som används vid riskanalys i verksamhetsskyddet. Uppföljning ska göras i samband med uppföljning av det systematiska arbetsmiljösarbetet. Myndighetens mål Strategi Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg (3,47 procent år 2010). Sjukfrånvaron ska följas upp i samband med redovisning till Rikspolisstyrelsen. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron ska ägnas särskild uppmärksamhet och åtgärder ska vidtas för att minska denna. Samarbetet med Försäkringskassan ska utvecklas. Myndigheten ska även fortsättningsvis ha ett hälsofrämjande förhållningssätt i sin verksamhet. Genom att prioritera hälsa, uppmuntra till hälsofrämjande åtgärder, finna friskfaktorer och förstärka dem ska medarbetarnas upplevda hälsa och välbefinnande öka eller bibehållas. Avdelningarna ska aktivt arbeta med rehabiliteringsfrågorna. 6.8Verksamhetsskydd Myndighetens inriktning Under 2012 ska myndighetens säkerhetsspecialist integreras i verksamhetsskyddet inom myndigheten. Under året ska en policy tas fram, som tydliggör säkerhetssamordnarnas funktion och roll. Målet bör vara att enhetlighet råder inom avdelningarna beträffande tillsättning, arbetsuppgifter och befogenheter. Varje avdelning ska tillse att utföra säkerhetsanalyser enligt 5 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Specialisten ska med hjälp av säkerhetssamordnarna höja kvaliteten på verksamhetsskyddsarbetet vad gäller fysiskt skydd och riskanalyser. Arbetet ska drivas i projektform, ledd av verksamhetsskyddschefen. Säkerhets- och samordningsenheten tillsammans med SÄPO ska informera avdelningarna om hur och vad säkerhetsskyddsanalysen ska innehålla. VERKSAMHETSPLAN 2012 19 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS BEDRIVANDE 6.9Kommunikation Polismyndighetens kommunikation ska bidra till att de övergripande målen för Polisens verksamhet uppnås samt medverka till att en relevant bild av verksamheten blir tillgänglig för både medarbetare och allmänhet. Alla medarbetare har ett eget ansvar att efterfråga och förmedla nödvändig information, medan chefer och ledare har ett särskilt ansvar för att information finns tillgänglig. Myndigheten ansvarar för att det finns förutsättningar att uppfylla de kommunikationsmål som anges i planeringsförutsättningarna. Polismyndigheten ska arbeta övergripande och strategiskt med mediefrågor och mediekontakter för att uppnå bättre samordning av aktuella budskap. Avdelningarna har det övergripande ansvaret för såväl intern som extern kommunikation inom det egna verksamhetsområdet. Informatörerna inom respektive avdelning deltar i detta arbete genom att bland annat samordna kommunikationsinsatser och delar av den externa och interna kommunikationen. Informationsenheten ansvarar för att samordna och arbeta strategiskt med myndighetens kommunikation samt bistå avdelningarna, framför allt chefer, informatörer/ informationsansvariga och webbredaktörer, i deras kommunikationsarbete. 6.9.1 Myndighetens inriktning Ledningens och chefens kommunikationsansvar Varje ledningsgrupp ska utifrån sitt analyserade kommunikationssystem visa hur de • säkerställer att samtliga medarbetare får tillgång till kunskap om resultatutvecklingen inom Polisen och inom den egna myndigheten • skapar förståelse för Polisens mål och förutsättningar och engagerar medarbetarna att tillsammans omsätta strategier och planer till verklighet. Avdelningarna och myndighetens ledning ansvarar för att skapa förutsättningar för respektive ledningsgrupp, chefer och ledare att utöva sitt kommunikationsansvar. Informationsenheten ansvarar för att avdelningarna ges möjlighet till utbildning och stöd, bland annat i de nationella kommunikationsverktygen. 6.9.2 Bilden av Polisen Utifrån resultatet av den årliga trygghetsmätningen samt genomförd omvärldsbevakning ska varje avdelning analysera bilden av Polisen inom sitt verksamhetsområde. Allmänhetens bild av Polisen är avgörande för förtroendet för verksamheten. Polisens kommunikation ska bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar skapas. Myndighetens mål Varje avdelning ska publicera minst en nyhet i månaden på polisen.se i syfte att förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. Avdelningarna och myndighetens ledning ansvarar för att hålla sig underrättade om omvärldens bild av den egna verksamheten samt att ta aktiv del i samhällsdebatten. Informationsenheten ansvarar för att sammanställa övergripande information utifrån omvärldsbevakning samt arrangera medieträningar. VERKSAMHETSPLAN 2012 20 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS BEDRIVANDE 6.9.3 Myndighetens inriktning Kommunikativ kompetens Varje avdelning ska vara representerad, främst av en informatör, i de regelbundna möten om myndighetens informationsverksamhet som arrangeras av informationsenheten. Varje avdelning ska ha webbredaktörer med behörighet, kunskap och förutsättningar att regelbundet publicera aktuell information på Intrapolis och på polisen.se. Från varje avdelning ska medarbetare som i sin funktion regelbundet har kontakt med media delta i myndighetens medieträning. Avdelningarna och myndighetens ledning ansvarar för att säkerställa att det inom den egna organisationen finns den kommunikativa kompetens som behövs för att nå verksamhetens mål. Informationsenheten ansvarar för att samordna och stötta personal som arbetar med informationsverksamhet i avdelningarna, samt erbjuda kompetensutveckling i bland annat kommunikations- och mediefrågor. 6.9.4 Intrapolis och polisen.se Polisens hemsida ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och öka polisens tillgänglighet. Myndighetens inriktning Varje avdelning samt myndigheten ska utifrån respektive verksamhetsområde • tillse att Intrapolis är uppdaterat med relevant och aktuell information • i nyhetslöpet på Intrapolis publicera minst fyra artiklar per månad • tillse att samtliga sidor på polisen.se är uppdaterade med relevant och aktuell information. Avdelningarna och myndighetens ledning ansvarar för att fortlöpande komplettera Intrapolis med lokal information från sina verksamhetsområden samt att personalen har nödvändig kunskap för att kunna använda Intrapolis som ett redskap i arbetet. Dessutom har de ansvar för lokal nyhetsrapportering på polisen.se och att personal som kommer i kontakt med allmänheten är väl förtrogen med innehållet på webbplatsen. Informationsenheten ansvarar för att erbjuda utbildning och stöttning av webbredaktörer och faktaansvariga samt påtala behov av komplettering av webbsidor. Vidare erbjuder informationsenheten avdelningarna förevisningar av Intrapolis och polisen.se. Enheten ansvarar också för att i samverkan med Rikspolisstyrelsen samordna och utveckla webbplatserna, samt att delta i arbetet med Polisens närvaro i sociala medier. VERKSAMHETSPLAN 2012 21 7 Nationella mål för brottsbekämpningen 7.1 Våldet ska minska ”En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor.”4 Nationella mål • Polisen ska arbeta så att färre våldsbrott begås och fler våldsbrott klaras upp. • Produktiviteten ska öka. • Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska.5 • Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska. 7.1.1 Våld i offentlig miljö Efter en obruten ökning av antalet anmälda misshandelsbrott utomhus under mycket lång tid, varav en kraftig ökning under åren 2004-2007, minskade antalet något 2008 och igen 2010. Nivån för denna brottslighet är dock fortfarande hög. Andelen ärenden redovisade till åklagare av antalet inkomna ärenden ökade 2010 efter att ha varit relativt oförändrad sedan början av 2000-talet. Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till lägst 26 procent till utgången av 2012. 7.1.1.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Brottsförebyggande arbete Med våld i offentlig miljö avses misshandel utomhus mot person som är sju år eller äldre. Sedan år 2000 har antalet anmälda brott ökat med drygt 40 procent, men trendbrottet som skedde under 2010 har fortsatt även under 2011. Under de tre första kvartalen 2011 har enligt Brå (Brottsförebyggande rådet) antalet brott i Skåne minskat med 10 procent jämfört med 2010. Motsvarande procentvärden för Västra Götaland och Stockholms län är en minskning med 3 procent respektive en ökning med 4 procent. Se RPS rapport 2011:7, ”Inspektion av våld i offentlig miljö”. 4 Ur Rikspolischefens inriktning. 5 Hög = utveckling/förändring i förhållande till tidigare år. Jämn = jämförelse mellan polismyndigheter med liknande förutsättningar. VERKSAMHETSPLAN 2012 22 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Strategi Det finns tydliga skillnader avseende var och när brotten inträffar beroende såväl på gärningsmannens som på offrets levnadsålder. Våldet mot barn i åldern 7-14 år sker huvudsakligen under dagtid på vardagar och är framför allt relaterad till skolmiljön. Däremot sker anmälda misshandelsbrott utomhus mot personer 15 år eller äldre i huvudsak under kvälls- och nattetid under veckosluten, med förhöjd frekvens under maj-augusti. Detta medför att förutsättningarna för Polisen att påverka brottsligheten varierar avsevärt, vilket också inverkar på valet av brottsförebyggande metoder. Eftersom den nöjesrelaterade brottsligheten oftast är av friktionskaraktär, ska den övergripande brottsbekämpande strategin vara kontinuerliga analyser, hög närvaro och synlighet med polisiär resurs på så kallade hot spots (brottsintensiva platser) samt åtgärder för att påverka alkoholkonsumtionen. Sådana åtgärder ska genomföras både självständigt och i samverkan med andra aktörer som inom sitt kompetensområde kan påverka tillgången och serveringen av alkohol. Operativa ledningsgrupperna har i sammanhanget ett stort ansvar för att tillräckliga resurser med rätt kompetens avdelas för uppgiften. Verksamheten bör i möjligaste mån bedrivas som planlagda insatser. Myndighetens mål Utredning och lagföring Andelen ärenden redovisade till åklagaren av inkomna ärenden om misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska uppgå till minst 26 procent vid utgången av 2012. Fördelning av andel ärenden redovisade till åklagaren Strategi Polisområde Nordvästra Skåne 27 % Polisområde Mellersta Skåne 27 % Polisområde Malmö 24 % Polisområde Södra Skåne 28 % Polisområde Nordöstra Skåne 28 % Skåne 26 % Initiala utredningsåtgärder är ofta av avgörande betydelse för om utredningen ska leda till att brottet personuppklaras. En viktig framgångsfaktor är att verksamheten styrs på ett sådant sätt att polisiär resurs snabbt kan komma till en brottplats, eftersom sannolikheten då ökar för att gärningsmannen och eventuella vittnen finns kvar på platsen. För att öka personuppklaringen är det nödvändigt att förundersökningsledningen i större utsträckning lämnar direktiv om att utreda samtliga uppslag som kan föra utredningen framåt. Det polisiära effektivitetsperspektivet får inte komma i konflikt med rättsäkerhetskravet eller allmänhetens förtroende för Polisens förmåga att klara upp brott. VERKSAMHETSPLAN 2012 23 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN 7.1.2 Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn.6 I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan – särskilt polis och åklagare – fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Nationella mål • Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska öka till lägst 25 procent till utgången av 2012. • Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov fridskränkning. 7.1.2.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Utredning och lagföring Begreppet våld i nära relation kan övergripande beskrivas som misshandel mot kvinna eller man inom äktenskapsliknande relationer samt misshandel och sexuella övergrepp mot barn. I detta sammanhang är det inte ovanligt med upprepad utsatthet. Myndighetens mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska uppgå till minst 25 procent vid utgången av 2012. Fördelning av andel ärenden redovisade till åklagaren Strategi Polisområde Nordvästra Skåne 25 % Polisområde Mellersta Skåne 25 % Polisområde Malmö 25 % Polisområde Södra Skåne 25 % Polisområde Nordöstra Skåne 25 % Skåne 25 % Det första mötet med Polisen kan bli avgörande för den fortsatta utredningen. En förhållandevis stor andel av målsägandena, oftast kvinnor, vill i ett senare skede inte medverka till att utredningen kan fullföljas. Ett professionellt och empatiskt bemötande är därför av avgörande betydelse för resultatet av brottsutredningen. För att höja förmågan ska berörd personal kontinuerligt utbildas och fortutbildas. Vidare ska aktuella handböcker användas. 6 Ur Rikspolischefens inriktning. VERKSAMHETSPLAN 2012 24 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Ofta står ord mot ord och annan stödbevisning saknas. För att öka möjligheterna för lagföring är det därför särskilt viktigt att de inledande brottsutredningsåtgärderna ägnas särskild uppmärksamhet. En ökad uppklaring av brott i nära relation förutsätter en fortsatt utvecklad samverkan med åklagaren, som är förundersökningsledare, samt med socialtjänsten, hälsooch sjukvården och andra berörda aktörer. Samverkansöverenskommelsen7 med ett antal myndigheter i Skåne ska vara föremål för fortsatt utveckling, och bland annat leda till ett förbättrat omhändertagande av utsatta personer. Vidare krävs väl fungerande rutiner för anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 § (2001:453) socialtjänstlagen. 7.1.3 Grova våldsbrott I Sverige inträffar årligen cirka 100 fall av dödligt våld, och i Skåne cirka 15 av dessa. Händelserna innebär för de inblandade stora påfrestningar och ofta också ett livslångt lidande. Detta ställer särskilt höga krav på Polisens förmåga att klara upp de grova våldsbrotten. Händelserna är ofta mycket uppmärksammade och klaras brotten upp bidrar det till att förstärka Polisens förtroende hos allmänheten. Nationellt mål Handläggningen av grova våldsbrott ska förbättras och utvecklas. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. 7.1.3.1 Myndighetens inriktning Myndighetens anpassning till de nationella målen Polismyndigheten i Skåne ska fortsätta arbetet med att förbättra och utveckla handläggningen av grova våldsbrott. Polismyndigheten ska verka för att användningen av och kunskapen om den fastställda handlingsplanen för utredning av grova våldsbrott utvecklas och får ökad genomslagskraft. Av särskild vikt är att Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott (PUG) används vid dessa utredningar. Samverkan med andra polismyndigheter och Åklagarmyndigheten ska öka i dessa delar. Metodstödet innebär att det, särskilt vid grova våldsbrott med okänd gärningsman, upprättas en särskild utredningsorganisation samt inleds FU8-registrering. Länskriminalavdelningen har ansvar för att kunskapen om PUG sprids i polismyndigheten. För att säkra professionella initialåtgärder ska polisområdena omgående underrätta länskriminalavdelningen om inträffade grova våldsbrott. Insatser bedrivs därefter i största utsträckning gemensamt och med utgångspunkt från det aktuella brottets art. Länskriminalavdelningen ska utreda huvuddelen av våldsbrott med dödlig utgång där gärningsmannen initialt är okänd. 7 ”Våld i nära relationer - regional överenskommelse om samverkan” (AA-428-45975-09) 8 FU = förundersökning VERKSAMHETSPLAN 2012 25 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN 7.2Mängdbrott Mängdbrotten utgörs i huvudsak av tillgrepps- och skadegörelsebrott samt bedrägerier. Fler mängdbrott ska klaras upp. I förhållande till antalet brott lagförs få gärningsmän. För att öka uppklaringen av mängdbrotten krävs bland annat ett förfinat urval och en utökad bearbetning av ärendena. I de initiala utredningsåtgärderna ska så långt som möjligt även ingå en brottsplatsundersökning. Detta är särskilt viktigt i samband med bostadsinbrott. I sammanhanget är det viktigt att DNA-topsning genomförs när så är möjligt. En väl fungerande brottssamordning är en framgångsfaktor av central betydelse. Den bör innehålla brottsanalys för att samordna ärenden som saknar skäligen misstänkt med hjälp av till exempel signalement och modus operandi9. I brottsanalysverksamheten bör även ingå forensisk analys, det vill säga samordning av spår från brottsplatser. En annan viktig del är samordning av underrättelser. I brottssamordningsverksamheten bör vidare ingå ärendesamordning, så att ärenden med samma gärningsman samordnas för att utredas vid samma organisatoriska enhet och om möjligt av samma utredningsman. Eftersom en del mängdbrott är av seriekaraktär och begås av kriminella grupperingar från andra länder, bör kriminalunderrättelsetjänsten i större utsträckning nyttja det informationsutbyte som finns inom EU (Prümfördraget)10 om DNA-profiler, fingeravtryck och fordon. Utredningsstödet PUST i kombination med ett mobilt arbetssätt är ett värdefullt verktyg för att säkerställa kvalitativa förstahandsåtgärder avseende arbetet mot mängdbrottsligheten. PUST ger ökad möjlighet till såväl snabba kvalitativa utredningsåtgärder som en snabbare lagföring. 7.2.1 Överenskommelse mellan Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen och polismyndigheten om samverkan mot mängd- och seriebrott Som ett led i detta arbete har polismyndigheten träffat överrenskommelse med Rikspolisstyrelsen att ingå i en nationell samverkan mot mängd- och seriebrott. Den nationella satsningen innebär att en nationell mängdbrottsorganisation införs med rörliga förstärkningsgrupper för att öka polisens förmåga att utifrån aktuell lägesbild snabbt kunna förstärka lokala insatser för att förebygga och utreda seriebrottslighet. I denna del ska Polismyndigheten i Skåne tillsammans med de övriga tre polismyndigheterna i Sydsamverkan bemanna två grupper om vardera åtta poliser samt en spaningsgrupp om sex poliser. Dessa grupper ska kunna tas i anspråk vid nationella förstärkningar. Utöver ovannämnda är Polismyndigheten i Skåne, tillsammans med polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götaland och Rikskriminalpolisen, utsedd som sakkunnighetsmyndighet inom fyra olika sakområden. 9 Tillvägagångssättet för hur brottet begås. 10 Infördes i augusti 2011. VERKSAMHETSPLAN 2012 26 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Polismyndighetens sakområde är skimmingbrott. Inom varje sakområde ska de fyra myndigheterna svara för metodutveckling, samordning av seriebrottsärenden samt i viss utsträckning även förstärka i brottsutredning hos annan polismyndighet. 7.2.2 Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) står för en betydande del av den samlade brottsligheten. År 2010 anmäldes i Sverige cirka 455 000 brott i denna kategori. Tillgreppsbrott genom inbrott utgör drygt 40 procent av den anmälda tillgreppsbrottsligheten (exkl. i butik). Brottstypen är i många fall mycket integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna har inte ökat för denna brottstyp. Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till lägst 5 procent till utgången av 2012. 7.2.2.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Utredning och lagföring I brottsområdet tillgrepp genom inbrott ingår förutom stöld genom inbrott i bostäder och andra lokaler också biltillgrepp och stölder från och ur motordrivet fordon. Myndighetens mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska uppgå till minst 4,1 procent vid utgången av 2012. Fördelning av andel ärenden redovisade till åklagaren Strategi Polisområde Nordvästra Skåne 4,1 % Polisområde Mellersta Skåne 4,4 % Polisområde Malmö 4,0 % Polisområde Södra Skåne 4,4 % Polisområde Nordöstra Skåne 4,4 % Skåne 4,1 % En stor andel av gärningsmännen har ofta också gjort sig skyldiga till narkotikabrott, varför det på goda grunder kan antas att många begår inbrott för att finansiera sitt missbruk. Det finns därför anledning att intensifiera övervakningen av så kal�lade fokuspersoner. Många gärningsmän har lokal förankring, men en del brott begås i form av seriebrottslighet och utförs av kringresande kriminella personer. Efter genomfört inbrott har gärningsmannen ökat sin kunskap om objekt och omgivning, vilket ökar risken för upprepat brott i samma bostad eller i samma omgivning. För att öka uppklaringen bör godsspaningsverksamheten bli föremål för utökning och utveckling. VERKSAMHETSPLAN 2012 27 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN En utvecklad underrättelsesamverkan men även operativa åtgärder utöver myndighetsgränser är nödvändig. 7.2.3 Inbrott i bostäder Inbrott i bostäder är ett brott som många drabbade upplever som särskilt integritetskränkande. Antalet fullbordade inbrott i villor och lägenheter har ökat med cirka 17 procent respektive 19 procent jämfört med föregående år. Ökningen bedöms som faktisk eftersom de flesta bostadsinbrott anmäls. Inbrott i villa utgör nästan 70 procent av samtliga anmälda bostadsinbrott i Skåne. Inbrotten i bostäder har en tydlig återkommande säsongsvariation, genom att de flesta inbrotten begås under den mörka årstiden. Enligt Brås statistik uppgår andelen personuppklarade brott under de senaste tre åren till 4 procent. Bostadsinbrotten utgör en del av mängdbrotten, varför den generella strategin som redovisas under ovannämnda avsnitt även gäller för denna brottstyp. Av Rikspolisstyrelsens rapport ”Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott”11 framgår i sammanfattningen vilka åtgärder som generellt bedöms som sannolika framgångsfaktorer i syfte att öka uppklaringen. Om inte särskilda skäl talar emot ska en brottsplatsundersökning genomföras av lokal brottsplatsundersökare (LOKUS). Vidare ska en satsning ske på kompetens och verktyg för funktionell analys av bostadsinbrott, utifrån forskning om seriebrottslighet och systematisk tillämpning av geografisk profilering. Avsättningsmöjligheterna för stöldgods ska minska. Utvecklingen av godsspaningsverksamheten ska prioriteras. 7.2.3.1 Regeringsuppdraget Åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet Regeringen har uppdragit åt Polisen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Myndighetens inriktning Polisens förmåga att identifiera livsstilskriminella och vidta framgångsrika åtgärder mot deras brottslighet ska öka. Satsningen mot livsstilskriminellas brottslighet ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten. Förekomsten av mängdbrott och ordningsstörningar av livsstilskriminella ska minska. Med livsstilskriminella avses den grupp personer som notoriskt begår nya brott. De står för en stor volym mängdbrott, ofta i kombination med ett pågående missbruk av alkohol och narkotika. Missbruket leder många gånger till ny kriminalitet. Det är ett kriminologiskt faktum att en liten andel av de kriminella personerna står för en oproportionerligt stor andel av den samlade brottsligheten och de är inte sällan välkända i sin närmiljö. Deras brottslighet drabbar många människor i vardagen i form av till exempel inbrott och stölder. Personer som begår stölder och inbrott skapar ofta en otrygghet i lokalsamhället där brotten begås. Åtgärder behöver vidtas mot gruppen livsstilskriminella så att 11 Inspektionsrapport 2011:1 VERKSAMHETSPLAN 2012 28 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN de hindras i sin brottsliga verksamhet. Det är nödvändigt med grundlig underrättelseinhämtning så att Polisen vet hur, var och när de planerar eller utför nya brott. Målet med åtgärderna ska vara att de ska lagföras eller på annat sätt förhindras att fortsätta med sin brottsliga verksamhet. För att till exempel en narkotikamissbrukare ska sluta med sin kriminella verksamhet är det ofta en förutsättning att han eller hon avslutar sitt missbruk. Inom ramen för satsningen ska polismyndigheten vidta åtgärder som syftar till att begränsa dessa personers handlingsutrymme att begå brott. Polismyndigheten har påbörjat detta arbete genom att identifiera aktuella personer. 7.3 Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad brottslighet drabbar många människor och företagsamhet. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med andra myndigheter.12 7.3.1 Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig i uttryck i systemhotande brottslighet. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde som påverkar stora delar av Polisen. Bland annat narkotika utgör en viktig inkomstkälla som bidrar till att den grova organiserade brottsligheten kan utvecklas. Grov organiserad brottslighet berör all polisverksamhet. Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten har förstärkts i enlighet med det uppdrag som regeringen har lämnat till RPS.13 Nationellt mål Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. 7.3.1.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Antalet ”1 procent-gäng” i MC-miljön, självmarkerande gäng och andra yrkeskriminella grupperingar har ökat i Skåne det senaste året. Den ökade konkurrensen mellan kriminella gäng har medfört en större risk för öppna konflikter i vilka skjutvapen och sprängmedel ofta har varit inblandade. 12 Ur Rikspolischefens inriktning. 13 Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten, dnr: Ju2008/5776/ PO. VERKSAMHETSPLAN 2012 29 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Hot- och våldsanvändning mot bevispersoner och anställda inom brottsbekämpande myndigheter har ökat. Gängmiljöns skrämselkapacitet är systemhotande. Det finns en risk att en ökad mängd ungdomar i avsaknad av andra förebilder lockas att närma sig kriminella gäng. Myndighetens inriktning Brottsförebyggande arbete Arbetet med att identifiera strategiskt viktiga personer ska vidareutvecklas. Nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk ska försvåras. Genom underrättelsearbete ska strategiskt viktiga personer för den grova organiserade och systemhotande brottsligheten identifieras. Samo-KUT tillsammans med regionalt underrättelsecentrum (RUC) har en viktig roll i detta arbete genom det myndighetsgemensamma arbete som bedrivs där. Under året ska det kriminalarboristiska perspektivet14 (KAP) införas som en metod för att identifiera strategiskt viktiga personer till den nationella GOB15-listan. Samma metod ska användas för att identifiera yrkeskriminella personer samt målpersoner enligt direktiven för Fokus Malmö (se sidan 46). Polismyndighetens delaktighet i de nationella inhämtningsuppdragen gentemot Europol16 ska garanteras. Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) ska i april och oktober 2012 redovisa en fullskalig statusbeskrivning över hierarkiska gäng och etniskt sammansatta nätverk som är verksamma i Skåne. Polismyndigheten ska genom riktade operativa insatser försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk. Projektet Fokus Malmö utgör en garant för att arbetet bedrivs kontinuerligt under året. Arbetet ska ske i nära samverkan med andra myndigheter och Malmö stad. En mediestrategi ska utarbetas för arbetet mot grov organiserad och systemhotande brottslighet. En intern informationspolicy ska tas fram ur ett medarbetarperspektiv. Myndighetens inriktning Utredning och lagföring Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad brottslighet i kriminella nätverk och organisationer ska allvarligt försvåras genom att fokus läggs på att lagföra strategiska personer och deras nätverk. Polismyndigheten ska fortsätta att utveckla kompetensen och arbetet som omfattar människohandel. Länskriminalavdelningen har huvudansvaret för bekämpningen av grov organiserad och systemhotande brottslighet. Gentemot polisområdena har länskriminalavdelningen ett stödjande uppdrag. Polismyndighetens insatser på området ska präglas av arbete på bred front och i samverkan med andra berörda myndigheter. 14 En ny metodik för att bedöma vilka personer inom kriminella kretsar som det är mest strategiskt att inrikta operativa insatser mot. 15 Grov organiserad brottslighet. 16 Rapporten Organised Crime Threat Assessment (OCTA) och Nordic Organised Crime Threat Assessment (NOCTA). VERKSAMHETSPLAN 2012 30 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Underrättelsearbetet ska bibehållas för att säkerställa ett effektivt underrättelseflöde så att lägesbilder och underlag för operativa insatser kan tas fram. Aktionsgrupp Syd ska bekämpa den grova organiserade och systemhotande brottsligheten genom en långsiktig och uthållig verksamhet i samverkan med andra myndigheter efter beslut av operativa rådet. Enligt den myndighetsgemensamma inriktningen ska fokus riktas mot tre brottsområden: företag i brottslig verksamhet, otillåten påverkan samt våld och hot. Polismyndigheten ska genomföra riktade operativa insatser mot strategiska personer och deras nätverk, både ur ett nationellt och ur ett regionalt/lokalt perspektiv. Brott som begås av en yrkeskriminell person ska företrädesvis utredas av länskriminalavdelningen. Inriktningen Fokus Malmö (se sidan 46) är fastställd för en treårsperiod och genomförandet på lokal nivå utgör en viktig del i arbetet. Parallellt med pågående brottsutredningar om grov organiserad brottslighet ska polismyndigheten öka sin förmåga att bedriva utredningar som syftar till att återta brottsvinster, så kallade tillgångsutredningar. Samverkan enligt nationella riktlinjer ska ske med Tullverket för att minska införseln av skjutvapen.17 Brottsbekämpningen av människohandel ska öka genom att utveckla underrättelsearbetet mot grupperingar som bedriver människohandel. Polismyndigheten ska fortsätta att utveckla metoderna för att spana och bevissäkra information på Internet som används i brottsliga syften. Särskilt ska verksamhet avseende avancerad digital inhämtning prioriteras. 7.4 Ungdomars brottslighet ska vara i fokus Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminella bana och göra insatser för dem.18 Samtliga polismyndigheter ska arbeta aktivt för att samverkan, främst med socialtjänsten, förbättras på alla orter i landet. RPS och Riksåklagaren har i en gemensam framställan till regeringen begärt att 3 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ska upphöra att gälla. Detta kommer innebära att Polisen får möjlighet att vara förundersökningsledare i fler ärenden med misstänkta under 18 år. Polismyndigheterna ska därför vidta de åtgärder som krävs för att polismyndigheten ska kunna leda fler förundersökningar. 17 Se regeringsbeslut. 18 Ur Rikspolischefens inriktning. VERKSAMHETSPLAN 2012 31 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN 7.4.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Ungdomsbrottsligheten är tydligast inom mängdbrottsligheten. I förhållande till sin andel av befolkningen är personer i åldersgruppen 15-20 år överrepresenterade avseende lagförda personer. De ungdomar som i tidig ålder begår många brott riskerar att utveckla kronisk kriminalitet. Ungdomsbrottsligheten är särskilt framträdande avseende personrån. 7.4.2 Sociala insatsgrupper I syfte att motverka att ungdomar i åldern 15 - 25 år fastnar i kriminalitet och hjälpa dem som behöver stöd för att bryta en kriminell karriär, har pilotprojektet ”sociala insatsgrupper”19 startats. Arbetet innebär att socialtjänsten tillsammans med Polisen, andra berörda myndigheter och frivilligorganisationer samarbetar och använder sin samlade kompetens fokuserat och uthålligt i arbetet med unga personer i riskzonen. Verksamheten ska också stödja de ungdomar som redan finns i kriminella miljöer, men som behöver hjälp för att lämna dessa genom så kallade avhopparprogram20. I Skåne ingår Lunds kommun och stadsdelen Hyllie i Malmö i projektet för sociala insatsgrupper. Insatserna ska vara individrelaterade. 7.4.3 Unga lagöverträdare Under 2009-2010 genomfördes för första gången en nationell ungdomssatsning21 i syfte att förbättra både det brottsförebyggande arbetet och det utredande ungdomsarbetet. Satsningen har gett viktiga lärdomar och utgör en bra bas för Polisens framtida ungdomsarbete. Av satsningen framgår att polismyndigheterna har svårigheter att hålla de lagstadgade tidsfristerna avseende utredningar där ungdomar är gärningspersoner. Polismyndigheterna ska prioritera ärenden där ungdomar är gärningspersoner. De lagstadgade tidsfrister som finns ska hållas. Polismyndigheterna ska därför inventera sin ungdomsverksamhet och utveckla rutiner så att tidsfristerna kan hållas. Det är viktigt att polismyndigheterna, i samtliga beslut som rör barn och unga, beaktar de särskilda förutsättningar som gäller vid dessa situationer. Nationellt mål Polisen ska utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrar till snabb lagföring av ungdomar ska tillämpas. 7.4.3.1 Strategi Myndighetens anpassning till de nationella målen Brottsförebyggande arbete De ungdomar som är mest brottsbelastade kännetecknas i regel av att de har en hög ansamling av riskfaktorer för kriminalitet och en avsaknad av skyddsfaktorer. Risk19 Uppdrag att inrätta sociala insatsgrupper m.m, dnr Ju2011/1906/KRIM. 20 Malmö Stad och Polisområde Malmö har startat ett ”konsultationsteam”. 21 Dnr PoA-100-1208/09. VERKSAMHETSPLAN 2012 32 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN faktorerna faller sällan helt inom det polisiära kompetensområdet. Det brottsförebyggande arbetet måste därför bedrivas på flera nivåer samtidigt och i samverkan med andra aktörer. Insatserna ska till stor del riktas mot de ungdomar som utvecklat eller håller på att utveckla en vanekriminell livsstil. För detta ändamål ska samverkan med socialtjänsten och åklagaren därför ständigt vara föremål för utveckling och förbättring. Det är också viktigt med en nära samverkan med skolan. I syfte att förebygga att en ungdom utvecklar en brottslig karriär ska, när så är möjligt, 12 § polislagen (1984:387) tillämpas då den unge anträffas i sådan miljö som innebär allvarlig risk för hans eller hennes utveckling. Det kan till exempel vara fråga om att den unge anträffas en sen natt tillsammans med kriminella personer. Myndighetens mål Utredning och lagföring I ärende med skäligen misstänkt person under 18 år får tiden mellan anmälningsupptagning och tidpunkt för delgivning av skälig misstanke enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken i normalfallet inte överstiga 14 dagar. Tid mellan delgivning av brottsmisstanke och slutredovisning av ärendet får inte överstiga 28 dagar. Strategi Brottsutredningar där ungdomar är gärningsmän ska prioriteras. I syfte att en brottsutredning med en ungdom ska hanteras skyndsamt innehåller lagstiftningen ett antal tidsfrister. Utredningsrutiner som bidrar till en snabb lagföring av ungdomar ska därför utvecklas och tillämpas. Undantagsvis kan lagstadgade tidsfrister överskridas. 7.5 Trafiken ska bli säkrare Vårt arbete för säkrare trafik har utvecklats de senaste åren och vi ska fortsätt att bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet. Kontroller ska genomföras på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurs. Alkoholutandningsprov ska normalt tas vid alla möten med förare.22 7.5.1Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Detta ska ske genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet vilket också leder till ökad trygghet i samhället. En viktig faktor för Polisens trafiksäkerhetsarbete är det nya etappmålet och målstyrning av trafiksäkerheten som ersätter den nuvarande visionen.23 Nationellt mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. 22 Ur Rikspolischefens inriktning. 23 Vägverket (2008:31) ”Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet - aktörssamverkan mot nya etappmål 2020”. VERKSAMHETSPLAN 2012 33 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN 7.5.1.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen För att uppnå en positiv effekt till det nationella målet har myndigheten satt upp kvantitativa mål på föreslagna antal kontroller av alkoholutandningsprov, kör- och vilotider samt transport av farligt gods. Kvantitativa mål, framförallt gällande alkoholutandningsprov, har genom forskning visat sig ha effekt på antal dödade i trafiken. Myndighetens mål Minst 300 000 alkoholutandningsprov ska genomföras enligt följande fördelning. Fördelning av antal alkoholutandningsprov Polisområde Nordvästra Skåne 61 000 Polisområde Mellersta Skåne 37 500 Polisområde Malmö 79 500 Polisområde Södra Skåne 28 000 Polisområde Nordöstra Skåne 28 000 Länsoperativa avdelningen 66 000 Skåne 300 000 Minst 75 200 arbetsdagar avseende yrkeschaufförers kör- och vilotider ska kontrolleras vid vägkontroller. Länsoperativa avdelningen ansvarar. Minst 910 tillsyner av farligt gods ska genomföras på väg och på terminaler. Länsoperativa avdelningen ansvarar. Avdelningarna ska i sina handlingsplaner upprätta mål för andelen ordningsförelägganden avseende hastighetsöverträdelser i intervallet 6-9 km/h i förhållande till det totala antalet ordningsförelägganden för hastighetsöverträdelser. Målen får inte understiga polismyndighetens genomsnitt på 15 procent (perioden januari-september 2011). Under verksamhetsåret ska 10 nationella (enligt tabell nedan) och 5 myndighetsgemensamma trafikinsatser genomföras. VERKSAMHETSPLAN 2012 34 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Nationella trafikveckor 2012 Strategi Månad Vecka Datum Inriktning Februari 7 13-19 Yrkestrafik Mars 11 12-18 Bälte/hjälm April 16 16-22 Hastighet Maj 19 9 Juni 23 4-10 Alkohol och droger Juli 30 23-29 Yrkestrafik buss Augusti 34 20-26 Hastighet September 37 10-16 Bälte/hjälm Oktober 41 8-14 Yrkestrafik December 50 10-16 Alkohol och droger Trafiknykterhetsdagen Antalet dödade och skadade i trafiken har under 2011 ökat i landet som helhet. I Skåne visar trenden en svag minskning, vilket är positivt. Denna positiva utveckling ska bibehållas under 2012. Polisen ska i samverkan med övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ta fram tillförlitliga analyser. Detta gäller särskilt analyser avseende farliga och olycksdrabbade vägar i Skåne. Analyserna ska ligga till grund för de insatser som kan förväntas ge störst effekt för trafiksäkerheten. Åtgärder för en ökad regelefterlevnad inom trafiksäkerhetsområdet ska prioriteras. Alkoholutandningsprov ska normalt utföras vid varje polisinitierat möte med motorfordonsförare. Forskningen visar att en sänkning av medelhastigheten bidrar till en minskning av antalet dödade och skadade i trafiken. Med detta som utgångspunkt ska särskild fokus läggas på hastighetsöverträdelser i området 6-9 km/h. Cyklister är en stor grupp skadade i trafiken. Detta bör beaktas i trafiksäkerhetsarbetet. SMADIT-konceptet (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) ska tillämpas vid varje tillfälle en person ertappas för rattfylleri. I omedelbar anslutning till ingripandena ska varje rattfyllerist erbjudas kontakt med socialtjänsten eller beroendevården inom 24 timmar. Kriminella personer färdas också i trafiken och mellan brottslig verksamhet och inblandning i trafikolyckor finns starka samband. Fler kontroller gör att fler kriminella personer upptäcks i samband med andra brott än trafikbrott. Kontroll av yrkestrafiken är ett område främst för specialister, varför spetskompetensen måste bibehållas och eventuellt öka. EU-direktiven medför krav på en ökad kontroll av yrkestrafiken under kommande år. VERKSAMHETSPLAN 2012 35 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Ordningsföreläggande ska användas i så stor utsträckning som möjligt. 7.6 Narkotikan ska bekämpas ”Vi vet att narkotika orsakar mänskligt lidande och är en drivkraft för annan brottslighet. Vi ska de kommande åren bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas både nationellt och internationellt”.24 Det övergripande målet i regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken är bland annat ett samhälle fritt från narkotika.25 Vi ska de kommande åren bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas såväl nationellt som internationellt. 7.6.1Narkotikabrott Narkotikamissbruk leder många gånger även till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder i syfte att motverka ungdomars missbruk. Narkotika utgör också en viktig inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten, vilket har betydelse för satsningen mot narkotikabrott. Nationellt mål Polisen ska arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskar genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelsebrott. 7.6.1.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Att minska tillgången till narkotika är främst en polisiär uppgift. Polisen kan även i viss mån bidra till att en missbrukare upphör med missbruket genom lagföring under förutsättning att påföljden kombineras med vård. En förändrad attityd har inneburit att antalet ungdomar som använder och experimenterar med narkotika ökat. Därför är det idag fler som hanterar narkotika i något hänseende jämfört med tidigare. Narkotikahanteringen utgör en viktig inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten. 24 Ur Rikspolischefens inriktning. 25 Prop. 2010/11:47 ”En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. VERKSAMHETSPLAN 2012 36 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Myndighetens mål Minst 1 200 överlåtelsebrott ska uppdagas enligt följande fördelning: Fördelning av antal uppdagade överlåtelsebrott Polisområde Nordvästra Skåne 300 Polisområde Mellersta Skåne 170 Polisområde Malmö 410 Polisområde Södra Skåne 130 Polisområde Nordöstra Skåne 150 Länskriminalavdelningen Skåne 40 1 200 Polisområdena ska i respektive handlingsplaner formulera: • kvantitativa mål för såväl antal misstänkta personer mellan 15 och 25 år • antalet nyupptäckta26 misstänkta • ett totalt mål för narkotikabrott. Målen ska följas upp på myndighetsnivå. Strategi Narkotikabrottsligheten ska bekämpas på alla nivåer, med särskilt fokus på att identifiera ungdomar tidigt i sitt missbruk. Genom att inrikta insatser på försäljning till och bland ungdomar motverkas att ungdomar utvecklar en kriminell karriär. 7.7 Brottsofferarbete för en ökad trygghet Ett väl fungerande brottsofferarbete inom Polisen är av stor vikt för att underlätta situationen för den brottsutsatte och för en effektiv brottsbekämpning. Polismyndigheterna ska med stöd av RPS följa upp resultaten från de nationella brottsofferundersökningar som genomförs. De åtgärder som vidtas utifrån dessa ska öka andelen brottsoffer som är nöjda med Polisens arbete. Brottsofferarbetet ska ske i nära samverkan med andra relevanta aktörer i samhället och bör syfta till att ge information, stöd och skydd till brottsoffer. Förundersökningsledaren har en viktig roll i att säkerställa att brottsoffer får information till exempel gällande ekonomisk ersättning och målsägandebiträde liksom information i det egna ärendet. Brottsoffersamordnare på lokal strategisk nivå ska finnas vid varje polismyndighet och dessa bör ha genomgått RPS utbildning i kvalificerad brottsofferkompetens. Polisen ska använda sig av den kunskap som finns om upprepad utsatthet, till exempel vid våldsbrott i nära relationer. Det ska även finnas väl utvecklade rutiner för kontaktförbud och användning av elektronisk övervakning i sam26 Med begreppet ”nyupptäckt” avses en person som inte tidigare är registrerad som misstänkt för narkotikabrott i anmälningssystemet RAR. VERKSAMHETSPLAN 2012 37 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN band med detta. De skyddsåtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjer som finns. Nationellt mål Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen ska öka och minst 70 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. 7.7.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen 7.7.1.1Brottsoffer Myndighetens inriktning Utifrån resultatet av den nationella brottsofferundersökningen ska Polismyndigheten genomföra nödvändiga förändringar i myndighetens brottsofferarbete. Polismyndigheten ska utveckla metoden att följa upp och redovisa brottsofferarbetet inom myndigheten. Resultaten ska regelbundet följas upp och kommuniceras i organisationen för att möjliggöra direkta åtgärder om det visar sig nödvändigt. 7.7.1.2 Myndighetens inriktning Stöd- och skyddsåtgärder Målet med Polisens brottsofferarbete är att öka tryggheten för brottsdrabbade, säkra rättsprocessen och avlasta utredningsverksamheten. För att ett brottsoffer ska våga stå fast vid sin anmälan, medverka i brottsutredningen och fullfölja rättsprocessen krävs att Polisen kan erbjuda stöd och skydd. Brottsofferarbetet fokuseras på att utveckla arbetet med strukturerade hotbildsbedömningar på individnivå för att förebygga upprepad utsatthet samt för att stödja och skydda brottsoffer i syfte att stärka dem i rättsprocessen. Hotbildsbedömningarna ska utvecklas såväl avseende kvalitet som kvantitet. För att polisen ska kunna fullfölja sin uppgift att ge behövande målsägande skydd, krävs det att kommunerna kan tillhandahålla brottsoffer stöd och skydd i enlighet med socialtjänstlagen. Samarbetet med kommuner och stödorganisationer samt andra samarbetsorgan ska därför ytterligare utvecklas. De samverkansavtal som tecknas ska utvecklas och bli fler, och de ska innehålla en tydlig ansvarsfördelning gällande stöd- respektive skyddsåtgärder mellan polisen och kommunerna. Brottofferarbetet och det lokala personsäkerhetsarbetet hör nära samman och underlättas och effektiviseras om de hålls ihop genom ett nära samarbete. Samverkan mellan brottsoffersamordnarna och den lokala personsäkerhetsgruppen ska utvecklas ytterligare. 7.7.1.3Hatbrott Myndighetens inriktning Handläggningsrutinerna av hatbrott ska förbättras, med syfte att uppmärksamma och fånga upp och lagföra brott med sådana motiv. Polismyndighetens satsning gällande utbildningar om hatbrott ska fortlöpa. Myndigheten har genomfört utbildningar för Polisområde Malmö och PKC. Resterande del av myndigheten ska utbildas med start under 2012. VERKSAMHETSPLAN 2012 38 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN 7.8 Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande Polisens serviceverksamhet är central i kontakten med allmänheten och i många fall den enda kontakt som en enskild person har med Polisen. Uppfattningen om hur väl Polisen fungerar påverkas i hög grad av hur tillgängligheten, bemötandet och utförandet upplevs. Detta gäller till exempel vid kontakter med telefonväxel, ansökan om nytt pass eller då behov uppkommer att göra en polisanmälan. Den stora mängden serviceärenden ger också stor påverkan på den totala effektiviteten, vilket gör att potentialen för ökad verksamhetsnytta och bättre resursanvändande är mycket hög. Nationellt mål Antalet servicemottagare som är nöjda med Polisen service, det vill säga tillgänglighet, bemötande och utförande ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. 7.8.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Myndighetens mål • Antalet servicemottagare som är nöjda med Polisens service det vill säga tillgänglighet, bemötande och utförande, ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. • Bemanning – PKC: PKC ska bemanna verksamheten med 100 procent enligt resurskrav från Rikspolisstyrelsen. Mål för bemanning kommer att mätas och redovisas månadsvis. • Telefonkontakt – Växel: Minst 90 procent av samtalen som inkommer till telefonväxeln för Skåne och Blekinge ska besvaras inom 60 sekunder. • Telefonkontakt – Ledningscentralen (LC Syd): Minst 90 procent av samtal med högsta prioritet, till exempel larmanrop från SOS-alarm, ska besvaras inom 15 sekunder. Undantag för samtalsanstormningar vid särskilda händelser. • Telefonkontakt – Ledningscentralen (LC Syd): Minst 90 procent av alla inkommande icke prioriterade telefonsamtal till LC Syd ska besvaras inom 3 minuter. • Antalet återanrop till televäxeln av inkommande samtal ska minska med 15 procentenheter i förhållande till 2011. • Väntetiden för ansökan om pass/id-kort ska minska och målet är att 95 procent av kunderna ska ha en väntetid som inte överstiger 60 minuter. • Tillgänglighetsprojektet för att öka tillgängligheten till lokaler för personer med funktionsnedsättning kommer att fortföljas 2012-2013 för samtliga fastigheter. Strategi LC Syd strävar efter att ständigt ge bästa och snabbast möjliga service med hänsyn till aktuell belastning och bemanning. LC Syd följer av Rikspolisstyrelsen beslutade nationella svarsmål för akuta telefonsamtal respektive icke prioriterade samtal. Mätning utförs varje månad och presenteras för såväl medarbetare som myndighetens ledning. LC Syd genomför också regelbundet individuella mätningar per operatör som ett led i uppföljning och utveckling av verksamhet och metodik. PKC följer nationellt beslutade mål och riktlinjer. Målen mäts nationellt och kan inte mätas specifikt för Skåne. PKC presenterar månadsstatistik på återanropen för Polismyndigheten i Skåne. Chefer på respektive avdelning ansvarar för att vidarebefordra detta vid ledningsgruppsmöten och APT för att påkalla vikten av att hänvisningskoppla sin anknytning. VERKSAMHETSPLAN 2012 39 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN PKC kommer att verka för att medarbetare med egen anknytning aktiverar sin röstbrevlåda, som är en del av det nya telefonisystemet som togs i bruk i november 2011. Ny teknik som möjliggör tidbokning kan minska handläggningstiden gällande pass/ id-kort. 7.9 Rättssäker hantering av polisrättsärenden En viktig kontakt med allmänheten har Polisen i samband med handläggningen av polisrättsärenden27. Handläggning och beslutsfattande i polisrättsliga ärenden avser myndighetsutövning mot enskilda. Besluten kan få ingripande konsekvenser för den enskilde och negativa beslut kan överklagas till domstol. Nationellt mål Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Polisen ska också ordna sin verksamhet så att det blir möjligt för sökanden att följa sitt ärende från ansökan till beslut. För delgivningsuppdrag gäller att Polisen ska klara minst 85 procent av de uppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor.28 Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling.29 7.9.1 Myndighetens mål Myndighetens anpassning till de nationella målen Handläggningstider (mediantid och genomströmning enligt RAR) för tillståndsärenden enligt ordningslagen ska inte överstiga 2011 års värden. Max 15 procent av öppna licensärenden för vapen får vara äldre än 3 veckor. Minst 90 procent av alla delgivningsärenden som inte behöver redovisas inom två veckor ska redovisas senast den dag ingivaren begärt. Strategi En referensgrupp under ledning av juridiska enheten, med deltagare från avdelningarna, ska bildas i syfte att främja rättssäkerheten och skapa ytterligare enhetlig rättstillämpning avseende polisrättsärenden. En rutin ska tas fram för hur kommunikation kan ske med servicemottagare i polisrättsärenden, till exempel genom att via e-post bekräfta att en ansökan inkommit och med information om ärendets vidare handläggning. Arbetet med att ta fram denna rutin ska vara klart senast i april 2012. Juridiska enheten ansvarar för detta i samarbete med informationsenheten och representanter från avdelningarna. Polisen ska samverka med kommunerna i syfte att påverka den totala handläggningstiden av tillstånd enligt ordningslagen. 27 Med polisrättsärenden ska förstås uppgifter som avses i 2 § 5 polislagen (1984:387). 28 I dessa ska inte räknas in uppdrag som återkallats eller där den som ska delges flyttat från landet eller avlidit. 29 33 kap 6 § rättegångsbalken. VERKSAMHETSPLAN 2012 40 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Arbetet med att effektivisera handläggningen av vapenärenden ska fortsätta, bland annat genom att införa så kallad lean-arbetsmetodik. Det finns ett förslag till ny delgivningsorganisation, vilket kommer att innebära en tydligare ansvarsfördelning och en större effektivitet i hanteringen av delgivningsärenden. Förändring av delgivningsorganisationen ska ske senast under våren 2012. VERKSAMHETSPLAN 2012 41 8 Myndighetens lokala mål 8.1Våldsbrott Med våldsbrott avses mord, dråp, misshandel, grov fridskränkning, grov kvinno fridskränkning, rån, våldtäkt, olaga hot och våld mot tjänsteman enligt definition i polisens resultatredovisning (PRR). Myndighetens mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande våldsbrott ska uppgå till minst 22 procent vid utgången av 2012. 8.2 Registertopsning för salivprov (DNA) En viktig metod i den brottsutredande verksamheten är registrering av DNA-profiler för framtida jämförelser. Myndighetens mål Minst 6 800 registertopsningar ska genomföras under 2012 enligt nedanstående fördelning. Fördelning av antal registertopsningar (DNA) Polisområde Nordvästra Skåne 1 700 Polisområde Mellersta Skåne 1 130 Polisområde Malmö 2 600 Polisområde Södra Skåne 660 Polisområde Nordöstra Skåne 710 Skåne Strategi 6 800 Registertopsningar ska alltid utföras då förutsättningar finns. Förundersökningsledarna är ansvariga för att topsning sker i de fall det är möjligt. DNA-prov utförs lämpligen i anslutning till förhör eller delgivning av misstanke oavsett vid vilken enhet förhöret eller delgivningen sker. 8.3Utredningsbalanser Ur rättssäkerhetssynpunkt är det viktigt att brottsutredningen avslutas i så nära anslutning till brottet som möjligt. En förutsättning är att den totala utredningsbalansen minskar och därmed ökar möjligheten att fokusera på färska ärenden med god lagföringsprognos. VERKSAMHETSPLAN 2012 42 MYNDIGHETENS LOKALA MÅL Myndighetens mål Den långsiktiga målsättningen är att balanstalen inte får överskrida värdet enligt nedanstående tabell med etappvis nedräkning, som påbörjades år 2011, fram till den 31 december 2014. I utredningsbalanserna ingår trafikärenden. Fördelning av balanser inkl. trafik dec 2012 dec 2013 dec 201430 Polisområde Nordvästra Skåne 3 300 3 000 2 800 Polisområde Mellersta Skåne 2 400 2 000 1 800 Polisområde Malmö 4 900 4 90031 4 000 Polisområde Södra Skåne 1 450 1 200 1 050 Polisområde Nordöstra Skåne 1 600 1 200 1 050 350 350 30032 14 000 12 650 11 000 Länskriminalavdelningen Totalt Skåne 8.4Rån Drygt 80 procent av rånbrottsligheten utgörs av rån mot person. Hälften av dessa sker i Polisområde Malmö. En jämförelse mellan 2010 och 2011 visar en oroväckande ökning för rån mot person på mer än 35 procent. Ett vanligt scenario är att en ung människa blir rånad av ett flertal okända ungdomar på offentlig plats. Enligt BRÅ är mörkertalet stort, då mindre än hälften av rånen kommer till Polisens kännedom. Myndighetens mål Strategi En metodgrupp med poliser och åklagare ska bildas i syfte att utveckla en samsyn på handläggningen för att öka lagföringen. Som all annan ungdomsbrottslighet finns ingen enkel förklaring till varför ungdomar begår rån, vilket medför svårigheter att inom den polisiära kompetensen förebygga denna brottslighet. En del i svårigheterna att förebygga rånbrottsligheten beror på att en stor andel av de misstänkta inte tidigare är kända av Polisen, eftersom andelen som återfaller i brott är lågt. Rån är ett allvarligt brott där en del av det brottsförebyggande arbetet bör vara av pedagogisk karaktär, genom förklaringar om vilka konsekvenser brottsligheten medför. Som vid all annan ungdomsbrottslighet måste det förebyggande arbetet bedrivas i samverkan med andra aktörer. 30 Balanser för 2013 och 2014 kan komma att ändras. 31 Polisområde Malmö gör en särskild satsning 2012, varför balansmålet kvarstår även 2013. 32 Exklusive uppklarade fall. VERKSAMHETSPLAN 2012 43 9 Övriga lokala mål 9.1 Migration över gränserna Genomförandet av inre utlänningskontroller ska vara en del av det vardagliga polisarbetet. Gränspolisenheten ansvarar för att utveckla kompetensen och samarbetet med avdelningarna i myndigheten. Gränspolisenheten och avdelningarna utför inre utlänningskontroller i syfte att kartlägga och identifiera personer som vistas tillfälligt eller illegalt i landet. Ur ett brottsförebyggande perspektiv är det angeläget att förhindra den brottslighet som utförs av personer med tillfällig vistelse i landet. Identifieringen ska också medverka till att ur underrättelsesynpunkt förhindra kriminalitet samt underlätta verkställigheter till fattade av- och utvisningsbeslut. Inom varje polisområde finns en särskild samordnare för inre utlänningskontroller utsedd. Myndighetens mål Avdelningarna ska i jämförelse med 2011 öka antalet inre utlänningskontroller. Inom respektive polisområde ska den särskilda samordnaren för inre utlänningskontroller se till att minst 5 underrättelsebaserade inre utlänningskontroller genomförs, med eller utan samverkan av gränspolisenheten i det egna polisområdet. Länskriminalavdelningen ska genomföra minst 50 underrättelsebaserade inre utlänningskontroller, varav minst 20 inom ramen för det tecknade samverkansavtalet med Tullverket och Kustbevakningen. Fördelning av antal inre utlänningskontroller Polisområde Nordvästra Skåne 740 Polisområde Mellersta Skåne 510 Polisområde Malmö Strategi 1 290 Polisområde Södra Skåne 480 Polisområde Nordöstra Skåne 480 Länskriminalavdelningen 6 000 Skåne 9 500 Länskriminalavdelningen ska tillhandahålla kompetensstöd i utlänningsärenden dygnet runt, både vad avser beslut och råd. Polismyndigheten ska följa upp den inre utlänningskontrollen enligt 9 kap 9 § utlänningslagen, genom att registrera genomförda kontroller i KC-polis under kod R209 inre utlänningskontroll, alternativt genom särskild statistik som ska inrapporteras till gränspolisenheten. VERKSAMHETSPLAN 2012 44 ÖVRIGA LOKALA MÅL Rörligheten av illegala kriminella personer ska särskilt genomlysas. Samordnaren för inre utlänningskontroll ska upprätthålla särskild kompetens genom utbyte med gränspolisenheten och sprida information i det egna polisområdet. Polisområdena ska se till att utredarna, då utlänningar ingår i en utredning, har rutiner för kontroll av dessas legalitet i landet. 9.2 Samverkan med kommunerna Samverkansöverenskommelserna med kommunerna är grunden för ett gemensamt strukturerat brottsförebyggande arbete. Det är av största vikt att överenskommelserna innehåller en gemensam problembild och en konkret beskrivning av vilka åtaganden Polisen och kommunen har gjort. Myndighetens mål En utvärdering ska genomföras årligen för att granska om åtagandena har genomförts och vilka effekter som uppnåtts. De polisområden som har kommuner eller kommundelar som tecknat avtal om urbant utvecklingsavtal, bör om möjligt delta i arbetet med den strategiska stadsdelsplanen som föreskrivs i förordningen (2008:348) om urbant utvecklingsarbete. 9.2.1Volontärverksamheten En del av den polisiära kontaktskapande verksamheten ska utgöras av volontärverksamheten, som innebär att människor frivilligt ställer sig till Polisens förfogande i syfte att medverka till en utveckling av trygghetsskapande åtgärder. Verksamheten ska bedrivas i nära samverkan med kommunerna. Volontärverksamheten ska efterhand utvidgas till att omfatta samtliga polisområden. Volontärerna har hittills huvudsakligen använts för kontaktskapande verksamhet under dagtid och i samband med olika typer av arrangemang. Under året ska verksamheten i större omfattning fokuseras på brottsförebyggande aktiviteter, genom att volontärerna till exempel finns i lokalsamhället för att fördjupa kontakterna med de boende och inte enbart fungera som informationsöverlämnare. Vidare ska verksamheten utvecklas mot att den enskilde volontärens kompetens tas tillvara i samband med utformningen av uppdragen. 9.2.2Trygghetsmätning Ett viktigt verktyg för att skapa en gemensam problembild är de årliga trygghetsmätningarna i länets kommuner. Den övergripande målsättningen för det trygghetsskapande arbetet är att identifiera faktorer som kan påverkas för att åstadkomma en ökad trygghet i lokalsamhället. Medborgarnas kvantifierade uppfattningar om situationen i det egna bostadsområdet bidrar därmed till en analys som beskriver en trygghets- och problembild i lokalsamhället. Trygghetsmätningarna är ett viktigt beslutsunderlag för insatser som ska genomföras av polismyndigheten, självständigt eller i samverkan med andra samhällsaktörer. Myndighetens mål En trygghetsmätning ska genomföras under 2012. VERKSAMHETSPLAN 2012 45 10 Prioriterade verksamhetsområden i Skåne 10.1 Fokus Malmö Fokus Malmö syftar till att göra Malmö till Sveriges tryggaste storstad. Insatsen ska pågå mellan 2012 och 2014 och vara inriktad mot gängkriminalitet, illegala vapen och våld i offentlig miljö. Grova brott med användning av vapen ska minska och det ska bli mindre attraktivt att tillhöra kriminella gäng. Polisområde Malmö tillsammans med länsoperativa avdelningen och länskriminalavdelningen ska försvåra och förhindra för gängkriminella att verka i Malmö, med särskilt fokus mot kriminellas hantering och innehav av illegala vapen. Identifiering, kartläggning och synliggörande av gängkriminella ska fortsätta i syfte att försvåra deras verksamhet, samtidigt som åtgärder ska vidtas för att motverka att deras våldskapital ökar. Insatsen ska också framgå i ovan nämnda avdelningars handlingsplaner för 2012. Särskild handlingsplan ska upprättas. 10.2 Fokus Landskrona Fokus Landskrona syftar till att våldsbrottsligheten i offentlig miljö ska bekämpas i samverkan med interna och externa aktörer. Fotpatrullering på frekventa tider i de centrala delarna av staden/kommunen är en del av de riktade insatserna mot våldsbrott i offentlig miljö. Närpolisområde Landskronas uppfattning är att de genomförda insatserna i samverkan med Landskrona stad har påvisad positiv effekt, till exempel minskningen av antalet anmälda butiksrån och misshandelsbrott utomhus. Andra områden som prioriteras är trafiksäkerhetsarbetet och narkotikabekämpningen. Utveckling och gemensam förnyad syn på samverkansarbetet ses som en stark framgångsfaktor. Särskild handlingsplan ska upprättas. 10.3 Närpolisområde Helsingborg De övergripande målen för närpolisområde Helsingborg är ökad trygghet och minskad brottslighet. Verksamheten ska vara underrättelsestyrd och utgöra grund för det brottsförebyggande arbetet och de insatser som planeras löpande. Våld i offentlig miljö, alkoholbrottslighet med särskild inriktning mot ungdomar och narkotikabrottslighet är några av de problemområden och brottstyper som ska visas särskild uppmärksamhet. Den polisiära närvaron och synligheten ska vara hög i de områden och platser i Helsingborg där ordningsstörningar och brott begås och då särskilt under helgkvällar och nätter. Inriktningen ska således vara att fokusera på brottsförebyggande insatser vid högt brottsbelastade platser, så kallade hot spots. I Brås rapport 2011:17 ingår Helsingborg i den studie som gjorts angående förutsättningarna för platsbaserat polisärt arbete. Det kan konstateras i rapporten att det bland de städer som ingår i studien endast är i Helsingborg som det finns potential för ett platsbaserat VERKSAMHETSPLAN 2012 46 PRIORITERADE VERKSAMHETSOMRÅDEN I SKÅNE polisarbete för samtliga brottstyper. Brottstyperna i Brå-rapporten är misshandel, personrån, bostadsinbrott, förrådsinbrott och bilstölder. Ett fortsatt utvidgat och aktivt samarbete med Helsingborgs Stad ska ske, både på strategisk och operativ nivå, i syfte att skapa ett gemensamt ställningstagande och agerande i det gemensamma arbetet med att nå de övergripande målen gällande minskad brottslighet och ökad trygghet. Ett särskilt utvecklingsprojekt tillsammans med Helsingborgs Stad har genomförts som kommer att fortsätta och fördjupas i en mer långsiktig plan. VERKSAMHETSPLAN 2012 47 11 Övriga större händelser Om Polismyndigheten fattar beslut om särskild händelse ska denna i inledningsskedet planeras av den operativa planeringsstaben. Vid andra händelser som kräver personalförstärkning mellan polisavdelningar, ska förstärkningsrörelserna samordnas av den operativa planeringsstaben. Utöver årligen återkommande idrottsevenemang med hög risk samt marknader och festivaler som kräver polisiär resurs, finns inga kända större evenemang under 2012. Resurskrävande evenemang av traditionellt lokal karaktär ska planeras och resurssäkras i samråd med den operativa planeringsstaben då evenemanget infaller under semesterperiod. Polismyndigheten ska prioritera arbetet i samband med allmänna sammankomster framför arbetet i samband med andra evenemang. 11.1 Ökad lagföring Ökad lagföring minskar benägenheten att begå brott och är därmed brottsförebyggande. Utveckling av arbetsmetoder för ökad lagföring startade 2011. Denna ska fortsätta och särskilt ska hänsyn tas till slutsatser i Brås rapport 2008:20 samt det nationella arbetet med idrottsrelaterad brottslighet. Beslut om tillträdesförbud har också haft en lugnande effekt i samband med idrottsevenemang. Myndighetens mål Brott som begåtts i samband med särskilda händelser ska utredas och slutföras inom fyra veckor. Utredningar avseende tillträdesförbud ska slutföras inom två veckor. 11.2 Utökat samarbete mellan kommuner, idrottsklubbar och närpolisen Ett pilotprojekt som är ett utvecklingsarbete på strategisk nivå mellan Helsingborgs stad – Helsingborgs IF - närpolisområde Helsingborg ska slutföras och utvärderas. Innehållet och syftet med projektet är att inför framtiden skapa en gemensam strategi och arbetssätt vad avser samarbete och ansvar. Innehållet i projektet ska särskilt belysa informationsutbyte gällande underrättelser, ansvarsfördelning, säkerhet och hur brottslighet vid evenemang kan förhindras, säkerhet för aktiva och för hur samverkan mellan parterna ska ske samt vilka åtaganden som respektive part har. Det övergripande syftet med projektet är att optimera den polisiära resursen genom att ökat ansvar och deltagande från såväl Helsingborgs Stad som HIF. I tillämpliga delar ska arbetssättet spridas till övriga avdelningar med elitklubbar. 11.3Metodutveckling Målet för den enskilda särskilda händelsen anges i kommenderingschefens beslut i stort. För att uppnå målen utarbetas metod inklusive förslag om resursuttag. Beslut om resursuttag fattas av kommenderingschefen. VERKSAMHETSPLAN 2012 48 ÖVRIGA STÖRRE HÄNDELSER Särskild polistaktik (SPT) bygger på forskning och innehåller fyra grundläggande principer: • Underlättande Myndighetens verksamhet ska underlätta för deltagarna i en allmän sammankomst att uttrycka sin åsikt. • Kommunikation Vidtagna åtgärder och kommande åtgärder ska kommuniceras och vara förutsägbara. • Differentiering Deltagarna i en allmän sammankomst ska differentieras och var en ska bemötas utefter sina egna gärningar. • Self-policing Deltagarna i en allmän sammankomst ska uppmuntras att själva så långt möjligt förebygga och förhindra brottsliga gärningar i den egna gruppen. Den sammantagna målsättningen är att minska utrymmet för konflikter och därmed att undvika personskador och egendomsskador. I genomförandet av den särskilda polistaktiken är tanken att undvika våldsamma upplopp med mera genom att göra taktiska ingripanden när och där det är mest lämpligt (till exempel plockgripanden). Genomförandet av insatser ska utvecklas i syfte att öka lagföringen, värna bilden av Polisen samt att genom ökad erfarenhet och skicklighet sträva efter kostnadseffektivitet. Med kostnadseffektivitet menas att alltid sträva efter att minimera resursuttaget med bibehållen effekt. I detta utvecklingsarbete ska erfarenheter såväl nationellt som internationellt tas tillvara. 11.4Kompetensutveckling Division Skåne ingår i den nationella förstärkningsorganisationen och ska därmed upprätthålla förmåga att verka enligt den särskilda polistaktiken. Det innebär att förutsättningar ska skapas för rekrytering, utbildning för ny personal och fortbildning för befintlig personal. Polismyndigheten ska även verka för att den kompetensutveckling som sker inom den särskilda polistaktiken kommer övrig polisverksamhet till gagn. VERKSAMHETSPLAN 2012 49 806 635 806 635 104 059 90 599 281 843 125 523 204 611 192 435 192 435 27 131 29 250 48 857 37 952 49 245 1 432 540 1 432 540 187 932 170 586 470 663 235 677 367 681 Summa Steg 1 2 000 -5 000 4 000 -3 000 3 000 3 000 8 568 1 510 076 183 364 183 689 503 300 238 677 401 045 Steg 1+2+3+4 2 000 2 255 919 257 175 Länsoperativa avdelningen SUMMA 269 221 25 100 169 112 Länskriminalavdelningen Mynd.gem, semesterlöneskuld Stabsavdelning, övrigt -2 073 433 470 433 470 56 742 50 737 139 963 72 203 113 825 Service SUMMA Stabsavdelning, gemensamt 36 36 432 4 102 -5 363 0 864 Utredning och lagföring JUSTERING Steg 5 18 740 75 500 75 500 0 5 000 41 000 0 29 500 Flygplatskontr, Brottsförebygextra avlyft etc. gande arbete BELASTNING SPECIALVERKSAMH. SATSNING Storstad, Fokus, Lokaler Steg 4 Steg 3 Steg 2 Taktisk ledning Länspolismästare SUMMA POLISOMRÅDEN Polisområde Nordöstra Skåne Polisområde Södra Skåne Polisområde Malmö Polisområde Mellersta Skåne Polisområde Nordvästra Skåne Preliminiär medelsfördelning 2012 Tusentals kronor Medelsfördelning 2012 Bilaga 1 VERKSAMHETSPLAN 2012 50
© Copyright 2024