Läs mer i vår årsredovisning
2014 ÅRSREDOVISN ING · iv · ·v· Innehåll Ordföranden har ordet________________________________________________________ 4 Segrar 2014__________________________________________________________________ 6 Jordbruk och livsmedelsförsörjning: Omställningen till eko ökade mest i världen___________________________________ 9 Klimat: Supervalåret präglade k limatfrågan _________________________________________ 11 Marina ekosystem och fiske: Kamp för havet på flera fronter_____________________________________________ 12 Miljögifter: Nätverkande, expertutlåtanden och lyckad förskolesatsning__________________ 14 Naturvård och biologisk mångfald: Skogen, rovdjuren och g ruvbrytning i fokus 2014 ____________________________ 16 Skog i nord och syd: En ny vår för skogen________________________________________________________ 19 Globalt: Tillsammans för en stark g lobal miljörörelse_________________________________20 Konsumentmakt: Trestegsraket förenklar för konsumenten____________________________________23 Miljörätt: Viktiga framgångar för vargen och skogen___________________________________24 Föreningsutveckling: retsar och länsförbund______________________________26 Över fyra miljoner till k Dubbla miljöval 2014: Vilken politik i EU och Sverige är bra för miljön?_____________________________29 Skolan: Fortsatt skolsatsning för h ållbar utveckling__________________________________30 Insamling och medlemsvärvning: Ett f antastiskt stöd från många m änniskor__________________________________32 Kommunikation och tidningen Sveriges Natur: Skog, eko, och superval______________________________________________________35 Styrelsen____________________________________________________________________36 Förvaltningsberättelse_______________________________________________________37 Resultaträkning_____________________________________________________________42 Balansräkning ______________________________________________________________44 Kassaflödesanalys___________________________________________________________46 Noter________________________________________________________________________ 47 Underskrifter________________________________________________________________59 Revisionsberättelse__________________________________________________________60 Ordföranden har ordet 2014 blev året då Naturskyddsföreningen ytterligare stärkte sin ställning som Sveriges största miljöorganisation. Med en medlemstillströmning som nog saknar motstycke i föreningens 105-åriga historia fick vi ännu ett kvitto på att vårt arbete är uppskattat, gör skillnad och inspirerar till handling. I juni blev jag vald till föreningens ordförande och det är med stor glädje jag kan konstatera att allt fler vill engagera sig i frågor som rör dagens och framtidens stora utmaningar, frågor som handlar om att rädda naturen, skydda människors hälsa och främja global solidaritet. 2014 års föreningsstämma slog fast riktlinjer för riksföreningens verksamhet de kommande fyra åren. Jag är glad över att den stora satsningen på föreningsutveckling kommer att fortsätta. Det är en grundförutsättning för ett framgångsrikt arbete framöver. De sedan några år prioriterade naturoch miljöfrågorna kvarstår både för vårt arbete i Sverige, EU och med våra samverkansorganisationer i Afrika, Asien och Latinamerika, det vill säga klimatförändringar, marina ekosystem och fiske, miljögifter i samhälle och natur, jordbruk och livsmedelstrygghet samt skog. Nytt för föreningen är ett stärkt arbete med frågor som rör gruvor och mineralutvinning. Med lokala kretsar i nästan varje svensk kommun, med tusentals medlemmar som är engagerade i föreningens sakfrågenätverk och med en strävan efter samverkan med andra samhällsaktörer, får vårt arbete ofta stort genomslag. Bland annat har kampanjen ”Byt till eko” varit central för den ökade försäljningen av ekomat – under 2014 steg den med hela 38 procent. En annan lyckad satsning är ”Operation Giftfri Förskola”, som har resulterat i att över hälften av Sveriges kommunala förskolor idag har kommit igång med avgiftningen. När vi går in i 2015 är jag övertygad om att vi är ännu bättre rustade för att kunna tackla dagens och framtidens utmaningar, inte minst genom de tio nyligen sjösatta regionala kanslierna som ytterligare ska stärka vårt arbete i hela landet. Vi har kraft att förändra. Johanna Sandahl ·4· ·5· Segrar 2014 Hackspettar, solskatter och självklart den fantastiska ekoboomen finns med på vår lista över förra årets segrar – och vi siktar ännu högre i år! Tillsammans är vi 221 000 medlemmar starka. Mer hållbart småfiske i världen · Vi har tillsammans med vår samarbetsorganisation ICSF och andra äntligen lyckats få till nya internationella riktlinjer för småskaligt fiske. De ska fungera som ett gemensamt instrument mot ett mer hållbart och synligt fiske. 129 000 solrevolution och Solskatt · Årets bok 2014, Solrevolution, blev mycket populär och sålde bättre än förväntat. En liten delseger i klimatarbetet är också att det nu har införts en skattereduktion för solel, vilket vi har varit med om att skapa tryck kring. Vi kan ju lite ödmjukt säga att klimatarbetet inte riktigt går i den takt vi önskar, men det är helt klart bättre med skattereduktionen än utan! FÖLJARE PÅ FACEBOOK 221 000 MEDLEMMAR I 270 KRETSAR OCH 24 LÄNSFÖRBUND! Giftfri förskola · sprider sig som ringar på vattnet mellan kommunerna – alla vill vara med! Vi har tillsammans med våra medlemmar och vårt utmärkta kemikalienätverk lyckats påverka både politiker och skolor att göra stora förändringar på väldigt kort tid. Bra Miljöval hjälper fiskar att vandra · Vi har kunnat genomföra flera miljö- och energieffektiviseringsprojekt genom pengar från Bra Miljövals fonder. Det har till exempel byggts omlöp så att vattenlevande arter kan vandra fritt förbi kraftverksdammar, vilket är en enormt viktig fråga för många arter. Vi har också märkt några helt nya produkter, som grillkol och träskyddsmedel. ·6· Änok – genombrott för skyddet av fjällnära skog · Efter flera år av rättsliga prövningar står det nu klart att vi dels har rätt att få överprövat ärenden som rör avverkningar i fjällnära skog i domstol, dels att Skogsstyrelsen måste börja tillämpa den bestämmelse om fjällnära skog med höga värden naturvärden som man hittills har vägrat att använda. Skyddsvärda skogar räddade från avverkning · Under 2014 har vi lyckats stoppa avverkningsplaner i många skogar runt om i landet. Ett exempel är Norra Bergnäs i Arjeplog där Länsstyrelsen tack vare våra inventeringsresultat nu arbetar med att bilda reservat. uppsving för barn och unga · Vår familjeverksamhet Natursnokarna fick ett tiotal nya grupper under 2014 och ordnade det första Natursnokslägret. Vårt ungdomsprojekt Schysst sommar och vinter växer så det knakar. Under 2014 tog verksamheten fart i Malmö, Stockholm, Eskilstuna och Uppsala. 669 PRODUKTER OCH TJÄNSTER MÄRKTA MED BRA MILJÖVAL Ekoboom i Sverige! · När försäljningen av ekologiskt började sjunka i Sverige förstod vi att folkbildning behövdes. 2013 drog vi därför igång kampanjen Byt till eko. Gensvaret blev enormt. Försäljningen steg med hela 38%, våra artiklar blev klickraketer, våra granskningar plockades upp stort i medier, vår animerade ekofilm visades på allt från skolor till biografer, våra annonser på tåg och i tunnelbanan blev snackisar, medlemmar i hela landet hängde upp affischer, spred foldrar, skickade insändare och bjöd på ekofika i matbutikerna. Handeln hakade på och lyfte sitt ekologiska sortiment tydligare än förr. 60+ Renare skönhets produkter efter vårt larm · Flera bolag fasar ut mikroplaster i sina skön hetsprodukter. Det är till stor del efter vår rapport om marint skräp. Rädda ålen! · Ålen kippar efter andan, så vi är fantastiskt glada över att havs- och vattenmyndigheten 2014 äntligen fick i uppdrag att se över den svenska ålförvaltningsplanen. 2015 ska vi se till att den utvärderingen också leder till en bättre förvaltningsplan. ·7· ETT 60-TAL SAMA RBETS ORGANISATIONER RUNT OM I VÄRLDEN Två efterlängtade vitryggs kullar kom till världen · Vid Nedre Dalälven lyckades den vitryggiga hackspetten häcka och få ungar för andra gången på 19 år! Den vitryggiga hackspetten är en av våra mest hotade arter, och det finns bara en handfull vilda individer i Sverige. 250 000 Så många personer har sett Naturskyddsföreningens kortfilm Byt till eko. Har du sett den? www.naturskyddsforeningen.se/byttilleko ·8· Jordbruk och livsmedelsförsörjning: Omställningen till eko ökade mest i världen Under året fortsatte Naturskyddsföreningen att arbeta för en omställning till ekologisk odling. Konsumentkampanjen Byt till eko resulterade i en kraftig ökning av försäljningen av ekologisk mat, den globala Miljövänliga Veckan om eko aktiverade organisationer i 22 länder och föreningens globala program för ekojordbruk ger småbönder bättre skördar och tillträde till fler marknader. 2014 fortsatte konsumentkampanjen Byt till eko, med syftet att öka försäljningen av ekologisk mat i butik. Resultatet blev att försäljningen av eko i Sverige 2014 ökade med 38 procent – mest i världen – till närmare sex procent av den totala livsmedelsförsäljningen. Tillsammans med samarbetsorganisationer i Brasilien, Filippinerna och Kenya har vi producerat beskrivande rapporter om hur oekologisk ananas och banan odlas i dessa länder. På webben fortsatte ekologiskt att locka flest besökare. Kortfilmen Byt till eko hade vid årets slut setts av cirka 250 000 personer. På Facebook fanns många som gillade kampanjen, och för grundskolan producerades två nya informationsmaterial om ekologisk odling: Ekofika, som finansieras av Allbastiftelsen, och Unga röster om eko. Miljövänliga Veckan var även 2014 den stora aktiviteten i kampanjen. 166 kretsar deltog och ordnade provsmakningar, butiksundersökningar, utställningar och samverkade i butik med en KRAV-bonde. Den globala Miljövänliga Veckan Green Action Week (GAW) är en del av ekokampanjen och genomfördes för andra året på temat ”Organic Food and Farming for all”. Minst 34 organisationer i 22 länder deltog i kampanjen, som Naturskyddsföreningen tagit initiativ till och samordnar tillsammans Consumers International (CI). Ekokampanjen, inklusive GAW, fortsätter under 2015. Naturskyddsföreningen stödjer och samverkar med tio miljö- och jordbruksorganisationer i Afrika, Asien och Sydamerika, med fokus på Östafrika, för att utveckla ett hållbart jordbruk baserat på lokala resurser och ekosystemtjänster. De senaste åren har Naturskyddsföreningens globala program för jordbruk fokuserat på samverkan med och mellan miljö- och jordbruksorganisationer i Östafrika. EOA-initiativet (Ecological Organic Agriculture) startade 2012 som ett pilotprojekt med organisationer i Etiopien, Kenya, Tanzania och Uganda. EOA-initiativet växer snabbt och har nu – i samverkan med föreningen – kopierats av Swiss Development Cooperation i Västafrika. Planer finns på att expandera även till södra Afrika. Flera representanter från samarbetsorganisationer i Östafrika deltog i en workshop som Naturskyddsföreningen arrangerade om goda exempel och kunskapsspridning, i samverkan med bland annat SLU. Dessutom har ett arbete med utvärdering av hållbarhet i jordbruket påbörjats i samverkan med Centro Ecologico i Brasilien. Genom Green Action Week har det globala samarbetet inom delprogrammet ”Jordbruk och livsmedelstrygghet” intensifierats. Ett andra planeringsmöte hölls i Kenya våren 2014 med ·9· representanter från Afrika, Asien och Latinamerika. Utvecklingen av jordbruket styrs i Sverige till stor del av rådande jordbrukspolitik. Naturskyddsföreningen har arbetat med EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, under de senaste tjugo åren för att minska de negativa miljöeffekterna av CAP och stärka bidraget till fattigdomsbekämpning. Under 2014 har reformeringen av CAP i stort sett avslutats, såväl på EU-nivå som i Sverige. Sedan arbetet inleddes 2010 har föreningen påverkat utformningen genom bland annat medverkan i referensgrupper, remissvar, debattinlägg samt uppvaktningar av beslutsfattare i Sverige och på EU-nivå. Under 2014 har föreningen varit involverad i införandet av EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel. Bland annat har föreningen deltagit i flera referensgrupper. Revideringen av föreningens policy för genteknik och genetiskt modifierade organismer avslutades under året. Enligt styrelsebeslut har sam ordningen av alla saknätverk flyttats till kansliet. Nya arbetsformer har därför tagits fram under året och tre träffar med jordbruksnätverket har genomförts, där man bland annat har diskuterat ekologisk odling, politik, biologisk mångfald i odlingslandskapet samt vidareutveckling av ekokampanjen. · 10 · Klimat: Supervalåret präglade klimatfrågan Klimatåret 2014 präglades av valen. I vårens EU-val fanns klimatfrågan delvis på dagordningen, men i Riksdagsvalet kom den inte fram lika bra. Naturskyddsföreningen har drivit frågorna i valrörelsen, och bland annat publicerat flera rapporter samt boken Solrevolution. Årets bok 2015 var Solrevolution, som presenterar solelen på ett inspirerande sätt. Boken lanserades på ett välbesökt seminarium och försäljningen under året gick över förväntan. Föreningen har även varit aktiv i debatten kring solel genom debattartiklar, blogginlägg, seminarier och direkt lobbyarbete. Vi har bland annat verkat för att ett nytt stödsystem för småskalig produktion av solel ska bli verklighet, vilket också trädde i kraft vid årsskiftet 2014/2015 i form av en skattereduktion för mikroproduktion av el. Rapporten Klimatmaxa politiken – 100 styrmedelsförslag publicerades i början av året och spreds brett till politiker, journalister och andra aktörer. #Klimatmaxa drog igång med lansering av en animerad film på musikfestivalen Way Out West, och filmen har vid årsskiftet visats cirka 13 000 gånger. Kampanjen har också fått stor spridning i sociala medier, och några av kraven i klimatmaxarapporten fanns också med i den oppositionsbudget som röstades fram. Den första ”Cykeldagen” arrang- Besökare klimatmaxade på Way Out West. erades den 6 september, på 13 platser från Lund i söder till Skellefteå i norr. I samband med cykeldagen gjorde föreningen ett utspel med krav på ett stadsmiljöprogram, och material med fakta och politiska krav togs fram i tryck och digitalt. Föreningen har under 2014 fortsatt att verka för ett 100 procent förnybart energisystem genom lobbyinsatser, debattartiklar, riktade kommunikationsinsatser på blogg, Facebook och Twitter. Föreningen har även bidragit till energidebatten genom föreläsningar, paneldebatter och med expert och föreläsare till Energimyndighetens arbete med ”Efter 2020, ett hållbart energisystem”. Föreningen fortsatte inför valet 2014 att driva på för att Vattenfall skulle ta en hållbar inriktning, genom pressmeddelanden, blogginlägg, frågor i valundersökningen, debattartiklar och intervjuer. Föreningen deltog också i seminarier under Almedalsveckan och bidrog till Bästa boken om Sveriges sämsta idé, som handlar om Vattenfall. Vi har fortsatt att sprida rapporten Finn fem fel på kärnkraften, som publicerades i januari 2014, och vi har verkat mot kärnkraft genom flera debattartiklar, blogginlägg och utspel på Facebook. Naturskyddsföreningen har fått pengar från EU och Energimyndigheten för att driva den svenska delen av EUprojektet SMERGY – en kampanj som riktar sig mot unga vuxna med syfte att främja energieffektivisering och kunskap om individuell klimatpåverkan. · 11 · I början av året var utredningen för en fossilfri fordonsflotta ute på remiss. Föreningen arrangerade därför ett seminarium för att påverka remiss instanserna, och har i debattartiklar och andra sammanhang visat på för delarna med ett bonus-malussystem via en registreringsskatt. Föreningen har i sociala medier diskuterat behovet av att satsa på kollektivtrafik och cykelbanor framför vägbyggen i samband med diskussionen kring Förbifart Stockholm. Och på EU-nivå har föreningen – i samarbete med Transport & Environment i Bryssel – arbetat bland annat för ändringar i EU:s bränslekvalitetsdirektiv. Under året har fokus inom det globala klimatarbetet legat på att identifiera och bygga upp relationer med nya potentiella samarbetspartners. Det har resulterat i att ett nytt organisationsstöd inleds 2015 och ett samverkansprojekt kring förnybar energi. Föreningen har medverkat i referensgruppen till svenska styrelsemedlemmen i Gröna fonden. Denna inledde sitt arbete 2014 och Sverige lovade att bidra med 500 MSEK 2015, vilket är det största bidraget till fonden, räknat per capita. Vi har satt ramar för hur arbetet med de nationella nätverken ska se ut, och början av året innehöll mycket strategiskt arbete – bland annat att samordna så att nätverken kan träffas regelbundet för att utbyta idéer och erfarenheter. Klimatnätverket träffades två gånger under 2014. Marina ekosystem och fiske: Kamp för havet på flera fronter Våra hav är allvarligt hotade. Naturskyddsföreningen har därför jobbat på flera fronter för att vända utvecklingen. Bland annat har vi under året engagerat oss i vattenkraftens inverkan på mångfalden och i hållbart vattenbruk, påbörjat ett arbete för att förbjuda bottentrålning samt gett stöd till organisationer som jobbar med hav- och kustrelaterade frågor. Utmaningen att skydda och återskapa livskraftiga marina och kustnära ekosystem är omfattande och sträcker sig långt upp på land. Överfiske, skadliga fiskemetoder, miljögifter och övergödning urholkar den marina mångfalden. Allt fler kustsamhällen upplever effekter av klimatförändringar och hav och klimat kopplas alltmer ihop. Vattenkraft och rinnande vatten är en nödvändig pusselbit för att klara utfasningen av fossila bränslen och kärnkraft. Men samtidigt startades många vattenkraftverk innan miljölagstiftningen växte fram. Många av de gamla tillstånden för att driva vattenkraftverk gäller på obestämd tid och saknar helt miljöanpassningar, exempelvis vandringsvägar för fisk förbi dammar och turbiner. Under året har föreningen medverkat i den vattenverksamhetsutredning som har presenterat flera goda förslag på hur vattendomarna snabbare ska anpassas till modern lagstiftning. I samverkan med andra organisationer har vi drivit debatten kring denna viktiga fråga. Vattenbruket i Sverige – till exempel fiskodlingar – har fortsatt vara en viktig fråga under 2014. Föreningens lokala kretsar har engagerat sig mot specifika odlingar och rikskansliet har stöttat dem genom insändare och debattartiklar. Under hösten släpptes föreningens egen rapport om hållbart vattenbruk. Under året har föreningen också deltagit i Jordbruksverkets arbete med att ta fram en nationell åtgärdsplan för svenskt vattenbruk, samt tagit en aktiv roll i strategiarbetet på både Östersjöoch EU-nivå. I juni 2013 kom EU-parlamentet och EU:s fiskeministrar överens om en ny basförordning för fiske (GFP), som på ett bättre sätt säkerställer maximalt hållbart uttag, utkastförbud samt socialt och ekologiskt hållbara avtal med länder utanför EU. Under 2014 har Naturskyddsföreningen deltagit i arbetet med att implementera den nya politiken i Sverige. Under 2014 utvärderades de nationella ålförvaltningsplanerna på EU-nivå. Resultatet som släpptes i november var nedslående, och föreningen har krävt att Sverige agerar och tar sitt ansvar. Och i december skrev Miljödepartementet in ett krav på översyn av den svenska ålplanen i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev. I samverkan med västafrikanska fiskeorganisationer, som koordineras av Coalition for Fair Fisheries Arrangements (CFFA), har föreningen påbörjat ett långsiktigt arbete för att förbjuda bottentrålning. Första steget är två rapporter om bottentrålning, och 2014 tog föreningen fram ett omfattande bakgrundsmaterial om svenska bottentrålningsfrågor som underlag för en rapport, som slutförs under första halvan av 2015. 2014 följde vi upp rapporten Raklödder för fiskar genom att åter stöta på de företag som visat sig sälja skönhetsprodukter med plastpartiklar i. Under hösten sökte och fick föreningen – tillsammans med Svenska Båtunionen, Skärgårdsstiftelsen och Sportfiskarna – pengar från Havs- och vattenmyndigheten för att bedriva en · 12 · informationskampanj med målet att få båtägare att minska användningen av giftiga båtbottenfärger. Naturskyddsföreningen fortsatte att ge stöd till organisationer som arbetar med havs- och kustrelaterade frågor i Afrika, Asien och Latinamerika. Föreningens samarbetsorganisa tioner har bevakat småskaliga fiskearbetares rättigheter till fiske – jämfört med industrifisket är småskaligt fiske ett bättre alternativ för miljön, samtidigt som det bidrar till sysselsättningen och livsmedelsförsörjningen. Genom stödet har kustbefolkningens kapacitet för samförvaltning, konfliktlösning, fiskeresurser och fiskelagstiftning ökat, samt förutsättningar skapats för alternativa inkomstkällor till fisket. I mars genomförde föreningen en AntiScampi-dag för att informera allmänheten om de negativa konsekvenserna av räkodlingar i Syd. Målet var att via konsumentmakt påverka restauranger, grossister och matbutiker att sluta sälja denna miljöbov. Havsnätverkets styrgrupp har 2014 omformats till en samordningsgrupp. Till den har flera personer knutits så att den nu består av representanter för nätverkets sakarbetsgrupper (Barnens Hav och AntiScampi), områdesarbetsgrupper (Havsnätverket Skåne, Stockholm och Väst) och kontaktpersoner för län (Värmland, Jämtland, Gotland, Östergötland, Gävleborg, Halland, Västernorrland, Södermanland och Västerbotten) och sakfrågor (vattenråd, skräp, båtliv, sötvatten). · 13 · Miljögifter: Nätverkande, expertutlåtanden och lyckad förskolesatsning Under 2014 fortsatte arbetet med Operation Giftfri Förskola, som har spridit sig som en löpeld runt landet – en tredjedel av landets kommuner har beslutat att arbeta med giftfri förskola och många har redan börjat. Flera rapporter har släppts under året, och föreningen har agerat expertgrupp och remissinstans både inom Sverige och övriga EU. Inom ramen för Operation Giftfri Förskola släppte föreningen 2014 två rapporter: Operation Giftfri Förskola – Åtgärdsförslag till kommuner samt Operation Giftfri Förskola – Tips till förskolor och föräldrar. Vidare har ett medborgarförslag samt en lathund för giftsanering av förskolor tagits fram och spridits. Vi har hållit föreläsningar för kommunanställda och förskolechefer, och en presentation med talarmanus finns på hemsidan för de ideellt aktiva som vill föreläsa om Operation Giftfri Förskola. Naturskyddsföreningen har varit expertrådgivare till Konkurrensverket i dess framtagande av upphandlingskriterier för giftfria leksaker, husgeråd, textilier och möbler. Plastrapporten Allt du (inte) vill veta om plast släpptes i juni 2014 och är ett samarbete med miljöorganisationer i Sydafrika, Indien, Bangladesh och Filippinerna. Rapporten sammanfattar plastproblematiken i de olika länderna och går igenom de vanligaste plastsorterna, deras tillsatsämnen och vilka faroangivelser dessa ämnen har. Rapporten Managing the unseen – opportunities and challenges with nanotechnology skrevs tillsammans med the Center for International Environmental Law och sammanfattar kunskapsläget om nanoteknik, lagstiftning i EU och andra länder samt de förändringar som vi vill se för att öka säkerheten. Naturskyddsföreningen har under året svarat på en rad viktiga remisser både inom Sverige, inom EU och till andra instanser – till exempel Svanens nya kriterier för golv och Stockholms stads satsning på Kemikaliecentrum. Föreningen har under året även varit representerad i en rad expertgrupper till regeringsuppdrag. Föreningen har skapat möjligheter för medlemmar och andra att skriva under ställningstagande både mot bisfenoler specifikt och mot hormonstörande ämnen generellt, genom webbaserade namninsamlingar. Uppropet mot bisfenoler gav drygt 5 000 namnunderskrifter som lämnades till miljöministern. Uppropet om hormonstörande ämnen var gemensamt för alla EU-länderna och genererade drygt 20 000 namnunderskrifter, varav mer än 1 000 från Sverige. Kemikalienätverket har 2014 vuxit med över 200 nya aktiva medlemmar till cirka 1 200. Under 2014 arrangerade nätverket en ”utbildning för utbildare” inom kemikaliefrågor, med fokus på kemikalier i barnens vardag. Det resulterade i 23 ideella föreläsare runt om i landet. Två nyhetsbrev, Giftfritt, har under året skickats till nätverkets aktiva med information om 2014 års aktivitet Rätt att veta, som är en upplysning och uppmaning att konsumenter har rätt att få veta om en vara innehåller något ämne på EU:s kandidatlista över kemikalier som är särskilt farliga. Under 2014 fick åtta organisationer i Afrika och Asien samt två globala nätverk stöd av föreningen. Detta har bidragit till att organisationerna har stärkts i såväl sakfrågor som tvärgående frågor. Stödet till International POPs Elimination Network har inneburit att de kunnat intensifiera arbetet med · 14 · Minamata-konventionen, som ska reglera kvicksilverutfasningen globalt. Även vår samarbetsorganisation Zero Mercury Working Group arbetar med motsvarande – organisationerna ger varandra draghjälp. Vidare var Naturskyddsföreningen medfinansiär till ett stort nätverksmöte i Kina, vilket gjorde det möjligt för ett stort antal medlems baserade organisationer från Syd att dela erfarenheter och få en inblick i kinesiska NGO:s (non governmental organization) arbetskontext. En kontakt med ukrainska MAMA-86 inleddes strax före årsskiftet. Under våren 2015 fattas beslut om organisationen ska bli partner i Miljögiftsprogrammet. En internationell enkätundersökning påbörjades 2014. Den handlar om konsumenters och företags kunskaper om och behov kring kemikaliesäkerhetsarbete, samt vilka regelförändringar de vill ha för att känna sig tryggare och lättare kunna bedriva verksamhet och handel. Undersökningen förväntas vara färdig under andra halvan av 2015. För femte året i rad ordnade föreningen Sveriges största Klädbytardag, denna gång på 102 platser i landet. Rörelsen att byta kläder har växt och blivit ett populärt sätt att förnya garderoben. I år deltog 11 400 personer och 32 000 plagg bytte ägare. Folkbibliotek, kulturhus, folkhögskolor studentföreningar och politiska ungdomsförbund deltog i Klädbytardagen och arrangörerna hade cirka 140 samarbets partners. · 15 · Naturvård och biologisk mångfald: Skogen, rovdjuren och gruvbrytning i fokus 2014 Även under 2014 har naturvårdsfrågorna utgjort en stor och viktig del av föreningens arbete. Gruvbrytning, miljön i skogen och rovdjuren är några frågor som har väckt uppmärksamhet. Projekt Pilgrimsfalk finansieras med medel från Viltvårdsfonden och Alvins Fond. Naturskyddsföreningen har fortsatt följa populationsutvecklingen i Sverige. Det långsiktiga målet är att återskapa en livskraftig population på cirka 500 par, och det är ännu inte uppnått. Projekt Havsörn har inventerat delar av det svenska havsörnsbeståndet. Fältarbetet har gått enligt planerna, vilket innebär att närmare 100 havsörnsrevir har kontrollerats i Lappland och över 200 i Götaland och Svealand. Vi ser fortfarande en ökning i inlandsbeståndet, men vissa delar av landet saknar i stort sett häckningar av havsörn. Det unika biologiska material som samlats in i Projekt Havsörn har på senare tid använts till flera intressanta studier baserade på insamlade fjädrar och ägg. En tidsstudie av en mångfald miljögifter har fortsatt i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och Universitetet i Antwerpen (Toxicological Centre). Materialet omfattar ett unikt tidsspann på över 40 år. Vitryggig hackspett är fortfarande en av landets allra mest hotade arter och dessutom en av de mest arealkrävande. 2014 års inventeringar visar att det finns cirka elva vuxna individer av vitryggig hackspett i landet. Hela fyra par inledde häckning varav två lyckades, en i Värmland och en vid nedre Dalälven. Detta är första gången på 19 år som vitryggig hackspett häckar med framgång vid Dalälven. Uppfödning av hackspettar sker i samarbete med Nordens Ark. Vid 2014 års slut fanns ett trettiotal individer på stationen. Under året har projektets ideella medlemmar och volontärer genomfört flera biotoprestaureringar i värdefulla lövskogar vid nedre Dal älven. För att få en helhetsbild av naturvårdsarbetet i Sveriges kommuner skickade föreningen våren 2014 ut en omfattande enkät. 208 av landets 290 kommuner (72 procent) svarade. Resultatet av enkäten visar att en del kommuner har kommit en bra bit på väg när det gäller exempelvis målsättningar och kartläggning av olika värden i naturen samt skydd av natur. Trots detta ger resultatet en oroande bild av kommunernas naturvårds arbete. Hela 143 kommuner (69 procent av de som svarat) når inte upp ens till hälften av de möjliga poängen. Naturskyddsföreningen driver i samarbete med Studiefrämjandet ett treårigt projekt med syfte att fortsatt vindkraftsutbyggnad ska ske med bästa möjliga lokalisering, så att konflikter med naturvårds- och miljöintressen minskas. Vi har etablerat ett samarbete med Artdatabanken, projekt Faunaväktarna. Detta har resulterat i en kampanj, Grodans år, där vi tagit fram ett kampanjmaterial samt en mobilapplikation (Grodguiden). Denna app innehåller text, bild och ljud på alla Sveriges groddjur samt bestämningsnycklar. Naturvänliga veckan är en aktivitetsvecka då föreningen kraftsamlar kring praktisk naturvård för att gynna biologisk mångfald. Ett 50-tal lokalföreningar runt om i landet genomförde · 16 · första veckan i maj enkla och roliga saker för att gynna vilda växter och djur. Föreningen har allt sedan regeringen ändrade sin vargpolitik 2011 noga följt politik och myndighetsutövning. Vi har hållit EU-kommissionen informerad om hur rovdjurspolitiken har fortskridit. Beträffande 2013 års licensjakt vann Naturskyddsföreningen även i Kammarrätten, i november 2014. Frågan gällde den så kallade ”genetiska urvalsjakten”. Även 2014 års licensjakt överklagades av Naturskyddsföreningen, tillsammans med Rovdjursföreningen och WWF. Föreningarna krävde att jakten skulle stoppas medan prövningen pågår. Förvaltningsrätten gick på föreningarnas linje, och ärendet ligger överklagat i Kammarrätten. Naturskyddsföreningen har fortsatt delta i arbetet i Nationella rovdjurs rådet. Vi har lämnat ett kritiskt yttrande på förslaget att inrätta en särskild myndighet för jakt- och viltförvaltningsfrågor. Föreningen har under året avgett remissyttranden i cirka 15 naturvårdsärenden, till i första hand Regeringskansliet och myndigheter. Riksföreningens arbete med gruvoch mineralfrågor påbörjades och en gruvarbetsgrupp med representanter för berörda länsförbund bildades. Rapporten Biobränslen för en hållbar framtid publicerades. Den fokuserar på potential för biobränsle i Sverige, samt på behovet av restriktioner med hänsyn till naturvård och fortsatt fungerande ekosystemtjänster. Pilgrimsfalken försvann nästan från Sverige på femtiotalet på grund av miljögifter och förföljelse. Därför startade Naturskyddsföreningen Projekt Pilgrimsfalk, och idag finns över 350 falkpar i Sverige. Sommaren 2014 satte vi, i samarbete med Folksam, Nordens Ark och Stockholms ornitologiska förening, ut fyra falkar på Folksamskrapan i Stockholm. Men eftersom fåglarna utsattes för många attacker av måsar och trutar flyttades tre av dem till Västerås – den fjärde trotsade både infångningsförsöken och attackerna, så den fick bo kvar. · 17 · · 18 · Skog i nord och syd: En ny vår för skogen Dagens svenska skogspolitik är över tjugo år gammal och har inte hängt med i utvecklingen. Därför verkar Naturskyddsföreningen för en ny politik, där skogen brukas utifrån ekosystemets ramar och där Sverige uppnår både nationella mål och internationella åtaganden. Som ett led i detta lanserades 2014 rapporten Ny vår för skogen, som är föreningens förslag till ny skogspolitik och ett nytt regelverk. Skogen ger oss människor en mängd tjänster såsom rent vatten, ren luft, timmer, avkoppling och friluftsliv. Dessa tjänster, ekosystemtjänsterna, är resultatet av ett fungerande samspel mellan de tusentals arter som inryms i den biologiska mångfalden. Detta syns inte i dagens skogspolitik. Naturskyddsföreningens förslag Ny vår för skogen tar tillvara skogens alla värden och blickar framåt för att möta de utmaningar som samhället och naturen står inför. Förslaget bygger bland annat på det omfattande ideella arbete som har utförts av våra skogsaktiva medlemmar, ledande naturvårdsforskning samt tidigare statliga utredningar och myndigheternas underlag. Syftet har varit att få igång en ny skogspolitisk utredning. Och regeringen har utlovat att 2015 tillsätta en statlig utredning om en skärpt skogsvårdslag – den skogspolitiska frågan står åter högt på miljöagendan i Sverige. Målsättningarna för projektet har under 2014 varit två: att nå ut med förslaget till ny skogspolitik, samt att minst tio fler kommuner ska anta en ny skogspolicy i linje med resultatet i en enkät (se kapitlet ”Naturvård och biologisk mångfald”) som föreningen genomförde 2010. Ny vår för skogen har varit grundbulten i samtliga de aktiviteter som genomförts inom projektet under året. En verktygslåda har publicerats på Naturkontakt för föreningens medlemmar, och under stämman hölls en rikskurs om skog. Opinionsbildning har skett genom debattartiklar i rikstäckande media, lokalmedia, sociala medier och Skogsbloggen. Med #minskog genomfördes en instagramkampanj under sommarhalvåret. Naturskyddsföreningens skogsarbete är brett och innefattar såväl biologisk mångfald som sociala värden. Arbetet bedrivs både globalt, nationellt, regionalt och lokalt i samverkan med föreningens länsförbund, kretsar och skogsnätverk. Nätverket har under året informerat sina närmare 1 300 aktiva via bland annat nyhetsbrevet Skogskraft. Skogsnätverket har även bjudit in till diskussion om föreningens nya skogspolitiska förslag. Vi samarbetar med en rad organisationer och nätverk såväl i Sverige som i världen över, både för boreala och tropiska skogar. Delprogrammet ”tropisk skog” hade två teman under perioden 2013–2015: REDD-frågan (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) och ICCA (Indigenous and Community Conserved Areas). I samarbete med ansvariga inom klimat och marint genomfördes en uppföljning av naturresursförvaltning i Syd med koppling till REDD och Blue carbon – kol som lagras i havet, till exempel i form av biomassa i mangrove och sjögräsekosystem. Sex gästande samarbetsorganisationer deltog här i Sverige, bland annat uppvaktade vi biståndsministern. Genom detta fick föreningen genomslag · 19 · för vikten av naturresursförvaltning i Syd, urfolks rättigheter och Sveriges möjlighet till positivt inflytande i relevanta processer. Bioenergi från trädplantager i Syd har bevakats genom dialog med en sydbaserad nätverksorganisation, finansiering av ett seminarium i frågan samt genom stöd till organisationer i Syd. I palmoljefrågan genomförde vi under året ett internt arbete med att formulera riksföreningens hållning. Under året lobbade vi mot livsmedelsindustrin för att förmå dem att ta ställning i palmoljefrågan. Tillsammans med tre samarbets organisationer från Indonesien genomfördes lobby- och påverkansarbete i december i Sverige med uppvaktning av politiker, företag inom petroleum-, livsmedels- och kosmetikbranschen samt myndigheter vilket resulterade i ett tydligt gehör för den storskaliga palmoljeexpansionens problematik. Föreningen driver fortbildningarna Skogen som klassrum och Mer friluftsliv i skolan, som inspirerar pedagoger i grundskolan att använda naturen i skolundervisningen. Årets aktiviteter innefattade bland annat 62 fortbildningsdagar med över tusen pedagoger. 51 politiker, tjänstemän och skolledare i åtta kommuner deltog i Lunch i det gröna, i syfte att visa på möjligheter för utveckling av undervisning i naturen och värdet av att bevara och tillgängliggöra tätortsnära skog. Arbetet genomfördes i samarbete med Naturskoleföreningen och Sportfiskarna och har finansierats av Marie-Claire Cronstedts stiftelse och Svenskt Friluftsliv. Under 2014 har föreningen också arrangerat en politikerlunch med deltagande från åtta partier på temat skogens betydelse för hälsan och föreningens skogspolitiska förslag, och deltagit i en debatt om skogens framtid under Almedalsveckan. Globalt: Tillsammans för en stark global miljörörelse Den globala verksamheten är mitt inne i en treårsperiod. Under 2014 har vi både genomfört pågående program och påbörjat planering av kommande programperiod. Vi har vidareförmedlat bidrag till ett 60-tal organisationer i Asien, Afrika, Latinamerika och Östeuropa och vi har bland annat arrangerat ett stort partnermöte i Sydafrika med fokus på folklig mobilisering. Under året har vi dessutom inlett samarbete med fyra nya organisationer. En viktig del i Naturskyddsföreningens samarbete med miljöorganisationer i Syd är att stödja deras egen utveckling. Därför har föreningen arbetat med ett paket av verktyg för att bidra till att stärka våra samarbetsorganisationer. I Sydostasien har organisationerna fått utökat bidrag för att åtgärda rekommendationer från genomförda systemrevisioner, och i Latinamerika har Globalavdelningen handlat upp revisorer för att genomföra system- och avtalsrevisioner på sammanlagt tio samarbetsorganisationer i fem länder. I september genomförde Naturskyddsföreningen ett uppskattat erfarenhetsutbyte i Sydafrika mellan ett tiotal samarbetsorganisationer, Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna. Temat var ”mobilisering”. Under hösten 2014 påbörjade vi en rapport om kopplingarna mellan miljö och gender. Arbetet med rapporten beräknas vara klart i mars 2015. På grund av den höga korruptionsrisken i Kenya har Naturskyddsföreningen valt att upphandla egna revisorer i landet. Dessa har genomfört både uppföljningsrevision på handlingsplaner från tidigare genomförda systemrevisioner, samt halvårsrevisioner på organisationerna i Kenya och i Tanzania. Två stora strategiska satsningar sticker ut 2014. Dels har en landfokuseringsprocess rotts i land och dels har föreningen utvecklat ett nytt Östprogram. Landfokuseringen innebär att föreningen fasar ut totalt nio samarbetsländer inför nästa programperiod (2017–2019). Det betyder att från och med 2017 kommer föreningen att ha samarbeten i tio länder (exklusive nätverksnoder). Föreningen har inlett en särskild förstudie kring Kina för att undersöka möjligheterna att långsiktigt verka i landet. I Östeuropa har föreningen, efter direktiv från Sida, beslutat att fasa ut stödet till de två svenska miljöorganisationerna CCB och AirClim, som tidigare ingått som vidareförmedlingsorganisationer i Naturskyddsföreningens Östprogram. Istället kommer Naturskyddsföreningen att inleda ett direktsamarbete med några av de organisationer som tidigare fick stöd av AirClim, inom områdena klimat och miljögifter. · 20 · Under 2014 gjordes organisations bedömningar av dessa organisationer, vilket resulterade i beslutet att inte inleda samarbete med TEMA i Turkiet. Istället kommer all Östverksamhet fokuseras till Ukraina. Den externa kommunikationen om Naturskyddsföreningens globala verksamhet har ökat under 2014. I juni tillträdde vår nya kommunikatör för globala frågor med ansvar för Sidas infokomanslag. Under året har material till en folder om det globala arbetet tagits fram, en webbgrupp har tillsatts för att skapa ett globalt webbrum och inläggen i de digitala kanalerna har samlats under den nya hashtaggen #grönrättvisa. Miljövänliga Veckan, Green Action Week, genomfördes för andra året globalt, på ekotemat ”Organic Food and Farming for all”. Minst 34 organisationer i 22 länder medverkade. Läs mer om Green Action Week under Jordbruk och Ekokampanjen. Samarbetsorganisationen ISD i Etiopien har vänt jordförstöring och hungersnöd till bördighet med hjälp av smart ekologiskt jordbruk. Haregwa Gobezay har förvandlat en stenig ravin till en grönskande fruktträdgård. · 21 · Klädbytardagen blev nordisk och slog rekord. Lördagen den 18 april arrangerades ”Sveriges största klädbytardag”. På mer än 110 platser runt om i landet samlades människor för att med Naturskyddsföreningens hjälp förnya garderoben utan att belasta miljön. Det växande intresset har i år också spridit sig till Danmark, Norge och Finland. · 22 · Konsumentmakt: Trestegsraket förenklar för konsumenten Naturskyddsföreningens konsumentmaktsarbete utgår ifrån en tredelad strategi: • att vi synliggör ett miljöproblem ur konsumentens perspektiv • att vi pekar ut tillgängliga alternativ • att vi uppmanar till handling som bidrar till förbättring Två av de viktigaste beståndsdelarna är föreningens miljömärkning Bra Miljöval samt arbetet med att utveckla en kollaborativ ekonomi. Bra Miljöval är ett strategiskt verktyg, som tillämpas inom bland annat energi, transporter, kemiska produkter, textil, livsmedel och försäkringar. Vid slutet av 2014 var 669 produkter och tjänster märkta med Bra Miljöval. Enligt kriterierna för Bra Miljöval El ska licenstagare avsätta pengar till olika miljöförbättrande fonder. Dessa finansierar projekt som ska minska skadeverkningarna inom elproduktion samt minska energianvändningen genom energieffektivisering. 2014 genomfördes en omkontroll enligt GENICES (Global Ecolabelling Network Coordinated Ecolabelling System) av Bra Miljöval. Systemet säkrar att alla GEN:s medlemmar arbetar i enlighet med ISO 14024. Bra Miljöval driver – tillsammans med sex andra tredjepartsmärkningar inom miljö och social hållbarhet – initiativet ModUpp2020, som verkar för att offentlig sektor ska anta målet om minst 50 procent miljömärkta produkter år 2020. Under 2014 publicerades en debattartikel i Upphandling24 och initiativet fanns på plats i Almedalen, liksom på konferensen ”Framtidens upphandling: De nya EU-direktiven”. Naturskyddsföreningens konsumentsajt Top Ten, som listar de energieffektivaste produkterna på marknaden, har genomfört en produktundersökning om kranar, som inte har publicerats ännu. Det nya produktområdet bildskärmar har lanserats under året, och marknadsföringsmaterial har tagits fram riktat till upphandlare, återför säljare och installatörer. Dessutom har två nya EU-ansökningar tagits fram för att säkerställa projektets fortlevnad. Uttrycket kollaborativ ekonomi kallas ibland för delande ekonomi, och täcker många företeelser som bidrar till att nå målen för föreningens konsumentmaktsarbete. Tack vare medel från Konsumentverket kunde vi 2014 inleda arbetet med att diskutera utvecklingen inom den kollaborativa ekonomin genom två seminarier. Det första seminariet anordnades i Stockholm den 16 oktober på temat Kollaborativ konsumtion – hur kan myndigheterna möta intresset? Cirka 70 personer från statliga myndigheter, kommuner, universitet, tankesmedjor, ideella organisationer och företag deltog. Det filmades och länkades från föreningens webbplats och har sedan dess visats över 300 gånger på Youtube och nått tusentals personer via Facebook. Även det andra seminariet, som ägde rum den 18 november i Göteborg och berörde hur vi kan möta dagens mobilitetsutmaningar genom att konsumera mer ”kollaborativt”, blev mycket uppskattat. Ett 60-tal personer från universitet, företag, ideella rörelser, stiftelser, kommuner och statliga myndigheter deltog. Även detta seminarium filmades och spreds bland annat via Facebook. · 23 · Under året har föreningen deltagit i en arbetsgrupp inom Sveriges fördjupade utvärdering av miljömålen med särskilt fokus på hållbar konsumtion, samt i den nationella referensgruppen för arbetet med 10YFP – ett UNEP-lett FNramverk som samlar det globala arbetet med att uppnå hållbar konsumtion och produktion. Vi har också deltagit i styrelsen för Sveriges Standardiseringsråds Konsumentråd, varit fortsatt medlem av ECOS (European Citizens Organisation for Standardisation) och deltagit i Global Ecolabelling Networks arbete för att stärka miljömärkning globalt. Föreningen har fortsatt att driva Kemikaliesvepet (miljöanpassade bilvårdsprodukter), vilket bland annat har inkluderat löpande uppdateringar av produktlistor samt tillhandahållande av information till berörda intressenter, såsom offentliga upphandlare. Vid utgången av 2014 omfattade Kemikaliesvepet 327 produkter från 40 företag. Naturskyddsföreningen deltar sedan slutet av 2013 i Fair Finance Guide (tidigare Bankwiser), som är ett arbete med att etikgranska bankers policies i samarbete med Sveriges Konsumenter, Amnesty, Fair Trade Center och Diakonia. Syftet är att förmå banker till ökad transparens och att förbättra sina policies för bland annat mänskliga rättigheter och miljö. Miljörätt: Viktiga framgångar för v argen och skogen Under året har Naturskyddsföreningen haft viktiga framgångar inom miljörätten. Bland annat har vi lyckats stoppa licensjakten på varg 2013 och 2014, och fått rätten att föra talan i domstol utvidgad till att omfatta även skogsfrågor. Framgångarna är viktiga för både miljön och demokratin, då de sätter press på myndigheterna att hålla sig till lagen. Den senaste tidens rättsfall om vargar, skogsavverkningar och kalkstensbrytning visar hur viktigt det är att lagstiftningen finns som en sista skyddsvall när särintressena är för starka och dagspolitiken för kortsiktig. Ofta krävs det emellertid en stark part som förmår hävda miljöskyddet i rättssalarna. Detta är en viktig uppgift för Naturskyddsföreningen. Föreningen har under året drivit viktiga rättsfall, bland annat när det gäller Nordkalks kalkstenstäkt på Gotland, skogsavverkningar i fjällskog, det planerade slutförvaret för kärnavfall i Forsmark, jakten på varg och föreningars rätt att föra talan i domstol; talerätten. Föreningen lyckades stoppa licensjakten på varg 2013 och 2014 genom att överklaga till svensk domstol. Och i november vann vi slutgiltigt målet om 2013 års jakt genom en dom i Kammarrätten i Stockholm – ett viktigt avgörande som visar att svenska domstolar ser strängt på bevisbördan och vargjaktens proportionalitet. Föreningen vann även i första instans i målet om 2014 års vargjakt i december samma år. Regeringen avser dock att utnyttja ett överklagandeförbud för att i fortsättningen undvika domstolsprövning. Föreningens anmälan till EUkommissionen år 2010 om licensjakten på varg resulterade i att kommissionen inledde en överträdelseprocedur mot Sverige, som alltjämt pågår. Föreningen har under 2014 bistått EU-kommissionen i ärendet, som fått förnyad aktualitet genom överklagandeförbudet. EU-kommissionen har öppnat ännu ett överträdelseärende om detta hinder för miljöorganisationers talerätt. Ärendet har lett till att kommissionen 2014 lämnade en formell underrättelse till regeringen. I ett ärende om tillstånd för skogsavverkning i värdefull fjällnära skog i Änok, Jokkmokk, vann föreningen ett viktigt prejudicerande mål om talerätt i Högsta Förvaltningsdomstolen. Det är första gången som en miljöorganisation i Sverige har kunnat överklaga ett tillstånd till avverkning. Naturskyddsföreningen är drivande i rättsprocessen om det kontroversiella kalkstensbrottet mitt i en planerad nationalpark i Bunge på norra Gotland. Högsta domstolen biföll föreningens talan och återförvisade målet ner till första instans igen för en samlad prövning utifrån miljölagstiftningen. Föreningen deltar nu i prövningen i sakfrågan i Mark- och miljööverdomstolen. Arbetet med ren luft i städer har intensifierats genom det ärende föreningen driver om överskridna miljökvalitetsnormer på Hornsgatan i Stockholm. Mark- och miljödomstolen gav föreningen rätt. Arbetet har lett till att Hornsgatan nu ser ut att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar, men fortfarande inte normerna för kvävedioxid. Under 2014 hade föreningen framgångar i ett inledande ärende om dispens från artskyddsförordningen för en lång rad skyddade arter, vid slutförvaret för kärnavfall i Forsmark i Uppland. Föreningen har också haft framgång i första instans i ett mål om dispens från artskyddsförordningen för en · 24 · turistanläggning i ett kungsörnsrevir i Örndalen i Jämtland. Föreningen har under 2014 arbetat för att stoppa ytterligare försämringar av svensk miljölagstiftning och verkat för ett stärkt natur- och miljöskydd. Detta genom att svara på remisser, odla informella kontakter, ta fram rapporter, medverka i samråd, föreläsa och delta som expert i utredningar. Föreningen har under året tagit fram lagstiftningsförslag för förbättrad miljöhänsyn i skogsvårdslagen och minerallagen. Naturskyddsföreningen har motsatt sig försvagningar i reglerna om biotopskydd, strandskydd och jaktlagstiftning. Föreningen har deltagit i Dricksvattenutredningen och Vattenverksamhetsutredningen. Vi har också deltagit i samråd om miljöbalken, hearings om riksintressen, strandskydd med mera. I september 2010 fick samtliga av Naturskyddsföreningens kretsar talerätt – alltså rätt att driva miljö ärenden i domstol genom en ändring i miljöbalken. Naturskyddsföreningens förtroendevalda i nästan varje kommun i landet kan nu använda sin talerätt för att föra fram sakkunskap om lokala förhållanden i viktiga ärenden. Detta medför behov av råd, handledningar och kurser, där riksföreningens jurister och det miljörättsnätverk som riks föreningen driver har en viktig roll. Kalkbrytning på Gotland och vargjakten är två rättsfall som föreningen drivit under året. · 25 · Föreningsutveckling: Över fyra miljoner till kretsar och länsförbund Föreningen avsätter bidrag från medlemsintäkterna för att kretsarna och länsförbunden ska kunna driva sina projekt. 2014 delades 4,3 miljoner kronor ut i projektbidrag, varav 3,4 miljoner gick till länskanslier. Inom utvecklingsprogrammet Starkare länsförbund tas ett samlat ansvar för ledarskapsutbildningar samt kompetens- och organisationsutveckling i länsorganisationen och de lokala kretsarna. 2014 avsattes resurser för etablerandet av tio regionala kanslier, för att stärka länsförbunden. Naturskyddsföreningens ideella ledarprogram syftar till att stärka den ideella kraften i föreningen genom att öka kompetensen och stärka engagemanget hos nyckelpersoner. Programmet genomförde 2014 sitt tredje år av den fyraåriga satsningen. Under 2014 har ledarprogrammet genomfört aktiviteter och förmedlat ledarskapsutbildning för i stort sett alla delar av föreningen. Samverkan mellan olika delar i föreningen har stärkts i ledarprogrammet och deltagare har ”workshoppat” fram på vilket sätt ledarprogrammet kan fortsätta att stärka det ideella ledarskapet. Ledarprogrammet har också hållit uppskattade workshops på både kretsoch länsförbundsnivå, utifrån deras behov. Föreningens ideella traineeprogram syftar till att stärka den ideella kraften genom rekrytering av unga, som en bas för framtidens ledare. Under våren avslutade 14 deltagare sitt ideella traineeår, och söktrycket till 2014–2015 års Schysst sommar och vinter Malmö/Rosengård klimatmaxade på klimatfestivalen i Malmö och Schysst sommar och vinter Stockholm/Husby i samarbete med Fryshuset åkte till Jokkmokk och träffade det samiska ungdomsförbundet. traineeprogram var större än någonsin. Vi hade 268 godkända ansökningar och under hösten startade 15 nya deltagare. Deras första möten med föreningen finns beskrivna i personliga artiklar på Naturkontakt. Schysst sommar och vinter handlar om att stärka mångfalden inom föreningen. Det är ett treårigt projekt som finansieras helt med medel från Postkodlotteriet. Under 2014 har konceptet etablerats på fyra orter i Sverige: Stockholm, Malmö, Uppsala och Eskilstuna. Och hundratals unga i åldrarna 15–20 har deltagit i hundratals aktiviteter inom ramarna för projektet. Under året har projektet påbörjat utvecklingen av Schysstmetoden. Den bygger på sju kategorier inspirerade av Carolina Klüft, världsmästare i sjukamp. Metoden syftar till att öka miljöengagemanget, innanförskapet och lusten att vara ute i naturen genom ämnen som unga kan relatera till. Vår familjeverksamhet, Natur snokarna, har en vision: ”Varenda unge ska känna sig hemma i naturen.” Under 2014 har vi utbildat 88 Natursnoks ledare på nio kurser runt om i landet. Utöver detta ordnades ett mycket uppskattat Natursnoksläger för cirka 40 barn och deras vuxna i Kilsbergen utanför Örebro efter Riksstämman. Natursnokarna finansieras av Ikea. Vid årets slut hade vi 70 Natursnoksgrupper och 140 ledare. Det innebär att det finns Natursnokar i 25 procent av kretsarna och att antalet ledare ökat med drygt 10 procent. Under året antog Riksstämman målet att Naturskyddsföreningen på sikt ska ha barnverksamhet i alla kretsar. Natursnoksträff i Uppsala 2014. Bilden fick en delad förstaplats i Natursnokens fototävling. · 26 · · 27 · · 28 · Dubbla miljöval 2014: Vilken politik i EU och Sverige är bra för miljön? Naturskyddsföreningen har en lång tradition av att lyfta miljöfrågorna inför valen, granska politikerna och ge väljarna vägledning i miljöfrågor. Under supervalåret 2014 gick det svenska folket till valurnorna två gånger, och föreningen har varit aktiv genom faktarapporter och artiklar i Sveriges Natur, på webben och i sociala medier. Miljömärkning av politiker under Almedalsveckan på Gotland 2014. Naturskyddsföreningens gransknings- och påverkansarbete har varit fokuserat på vilken politik – inte vilket parti – som är bra för miljön. Fokusprojekt Val 2014 hade bland annat som mål att följa upp miljökraven inom alla föreningens verksamhetsområden, analysera viktiga regeringsbeslut och att öka både förståelsen och intresset för det miljöarbete som bedrivs av Sveriges regering och partier. Vår EU-valgranskning var både tillbakablickande och framåtriktad. Projektledaren och två praktikanter genomförde den bakomliggande studien, för åren 2009–2014, under tre månader. Den framåtriktade granskningen var en enkätstudie av toppkandidaternas inställning till en rad viktiga miljöfrågor inför åren 2014–2019. Även riksdagsstudien innehöll både en tillbakablickande granskning, 2010– 2014, och en framåtriktad granskning, 2014–2018. Den framåtriktade granskningen var en enkätstudie av partiernas inställning i viktiga miljöfrågor. Som uppföljning av vitboken om naturvårdspolitiken från 2010 tog vi fram en något bredare vitbok inför riksdagsvalet. I denna granskades regeringens politik under föregående mandatperiod inom områdena naturvårds- och havspolitik. En nyhet i valarbetet var miljömärkningen av riksdagskandidater. Märkningen skedde genom att riksdagskandidaterna fick lämna svar på en enkät med femton miljökrav (bredare än kraven i partienkäten). Omkring 1 000 kandidater svarade på enkäten, och drygt 750 kandidater från alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna blev miljömärkta. Miljömärkningen lanserades i Almedalen och var även ett viktigt inslag i många lokala valkampanjer som utfördes av kretsarna runt om i landet. En kampanjsida – www.naturskyddsforeningen.se/val – samt hashtaggen · 29 · #miljörösta sattes upp inför valarbetet. Där samlade vi våra rapporter och lyfte fram det senaste granskningsmaterialet. Kampanjsidan är den webbsida som hade flest besökare på naturskyddsforeningen.se under perioden mars-september. Inför EU-valet besöktes kampanjsidan drygt 44 000 gånger och inför riksdagsvalet 28 000 gånger. Resultat från valarbetet kommunicerades även via Facebook. Inför EUvalet nådde vi uppemot 300 000 följare, och inför riksdagsvalet publicerade vi ett diagram från vår tillbakablickande granskning. Det nådde potentiellt 720 000 personer. Vissa av inläggen fick upp till 5 000 delningar och vi hade nära 1 000 kommentarer riktade direkt till oss. En annan kommunikationsinsats som stack ut var när vi tre dagar före riksdagsvalet publicerade en jämförande partiöversikt på webben. Ett inlägg på Facebook till den ”snabbguiden” fick stor räckvidd och syntes potentiellt i nära 400 000 personers Facebookflöden under torsdagen och fredagen före valhelgen. Under året öronmärktes 400 000 kr från föreningens projektmedel för valprojekt. Pengarna gick till 16 olika projekt i kretsar och länsförbund. Skolan: Fortsatt skolsatsning för hållbar utveckling Skolorna har i läroplanen fått uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling. Men dessvärre saknas det idag både resurser och politisk vilja för att genomföra uppdraget. Naturskyddsföreningen inledde därför 2012 en satsning, som vill skapa en skola där barn och ungdomar är både medvetna och motiverade att bidra till en hållbar utveckling. Sedan skolsatsningen inleddes 2012 har föreningen utvecklat en skolwebb och ett omfattande webbaserat läromedel för hela grundskolan, samt fortbildat lärare runtom i hela Sverige. Under 2014 intensifierades arbetet och avslutades med en nationell konferens om lärande för hållbar utveckling. Allt detta har lett till att Naturskyddsföreningen nu är en stark miljöröst i skolan, och kännedomen om föreningen och våra frågor har ökat. Naturskyddsföreningen påverkar skolpolitiken och har under året bland annat deltagit på ett seminarium i Utbildningsutskottet, uppvaktat politiska partier, gjort en granskning av partiernas skolpolitik och tagit fram politiska förslag på förändringar i skolpolitiken. För första gången i föreningens historia handlade den årliga höstkonferensen om skola och utbildning. I samarbete med Sveriges Skolledarförbund arrangerade vi den nationella skolkonferensen Rädd eller förberedd – så skapar skolan handlingskraft och framtidstro, som lockade mer än 500 personer. Hela konferensen sändes av UR Samtiden på Kunskapskanalen. Projektet Modellskolan på Malmö latin pågår i samarbete med Malmö stad och Malmö högskola. Under 2014 har erfarenheterna från Modellskolans första år gjort Naturskyddsföreningen till en tongivande aktör för en ny skolpolitik. Projektet banade väg för ett samarbetsavtal med Sveriges Skolledarförbund samt gav föreningen en plats i regeringsdelegationen till världskonferensen om LHU (Lärande för hållbar utveckling) i Japan. Energifallet.se är Naturskyddsföreningens webbplats och läromedel om energi och hållbar utveckling. 2014 har vi spridit Energifallet till grundskolor över hela landet och samtidigt skapat opinion för skolans viktiga roll som samhällsaktör och som en del i omställningen till ett energieffektivt och hållbart samhälle. Energifallet har också deltagit i skolseminarier om hållbar utveckling och i sociala medier. På så vis har vi byggt relationer och nätverk med väletablerade skoldebattörer och skolutvecklare. Energifallets rapport Hållbar utveckling i skolan – var god dröj har i offentliga sammanhang refererats till av både tidigare och nuvarande skolminister. Under 2014 hade miljökabarén Sweet Dreams premiär på föreställningen Svårigheten att förhandla med en blåval. I kombination med en uppföljande workshop har den spelats för gymnasieelever runt om i Sverige. Den specialanpassade fortbildningen för lärare med fokus på ”handlingskompetens för hållbar utveckling” har genomförts tillsammans med kabarén Vem beställde kakan? Under 2014 har totalt 19 föreställningar med workshop genomförts för elever (1 535 deltagare) och fem fortbildningar för lärare (690 deltagare). Fortbildningarna Skogen som klassrum och Mer friluftsliv i skolan har genomförts i samarbete med Naturskoleföreningen och Sportfiskarna. Läs mer under Skog i nord och syd. · 30 · 2012 startade Naturskyddsföreningen sin satsning för att medverka till en skola där barn och ungdomar blir medvetna om vad som krävs för en hållbar framtid. · 31 · Insamling och medlems värvning: Ett fantastiskt stöd från många människor Antalet medlemmar 2014 uppgick till 221 000, varav 129 000 var huvudmedlemmar och 92 000 familjemedlemmar. Under året rekryterades 18 000 nya medlemmar via telemarketing, värvning på stan och dörrknackning. Medlemsintäkterna ökade från 33 miljoner kronor 2013 till 36,4 miljoner 2014. Naturskyddsföreningen tog även emot 12 miljoner kronor i så kallat basstöd från Postkodlotteriet. Andelen medlemmar som stannat kvar under året är hög. Av de ungefär 56 300 medlemmar som betalar årsavgiften via autogiro är andelen som stannar kvar cirka 99 procent, och totalt sett ligger förnyelsegraden på cirka 90 procent när man räknar in alla typer av medlemskap. Andelen medlemmar som valde att betala via autogiro ökade från 45,5 procent 2013 till 47,1 procent 2014. Av de medlemmar som betalar via autogiro bidrar 63 procent med ytterligare stöd utöver medlemsavgiften – det totala gåvobeloppet via autogiro ökade från 22,5 miljoner kronor 2013 till 27,2 miljoner 2014. Efter att ha blivit uppringda av vår telemarketingenhet valde ungefär 7 000 medlemmar att höja sitt månadsbelopp, vilket ger nästan 2,4 miljoner på 12 månader. Föreningen medverkade vid tre större arrangemang – Trädgårdsmässan, Bokmässan och festivalen Way Out West. Under året genomfördes även fyra insamlingskampanjer, som handlade om föreningens rovdjursarbete, riksdagsvalet, ekologisk frukt och klimatfrågan. Hela upplagan på 16 000 böcker av Årets bok 2014, Mossa, massa, människa – en kärleksförklaring till skogen, är i det närmaste slutsåld. Årets bok 2015, Solrevolution, lanserades i november 2014. Försäljningen har börjat bra och har överträffat siffrorna för Mossa, massa, människa – en kärleksförklaring till skogen. Via vår webbplats har vi lyft olika sätt att stödja föreningen (medlemskap, gåvor, köp av utsläppsrätter, solceller, testamenten, aktiegåvan, starta egen insamling, minnesgåvor och hyllningsgåvor). Till jul gjordes en kraftsamling för klimatet på webben och det togs fram ett särskilt gåvobevis. Naturskyddsföreningen är sedan 2010 en av cirka 50 förmånstagare för Postkodlotteriet. 2014 tog föreningen emot 12 miljoner kronor till stöd för projekt inom skola, skog, miljögifter och klimat. Under 2013 tilldelades föreningen ytterligare drygt 7 miljoner till specialprojektet Schysst sommar och vinter. Projektet genomförs 2014–2015 i samarbete med Svenska Friidrotts förbundet. De företag som stödjer föreningen · 32 · via olika stödpaket ökade under året från 117 till 126, och intäkterna ökade från 1 112 000 kronor till 1 832 000 kronor. När det gäller föreningens företagssamarbeten ökade intäkterna från 2 850 000 till 4 682 000 kronor. Ikea bidrog med cirka 1 miljon kronor till Natursnoksverksamheten samt 1,5 miljoner till Energifallet årskurs 7–9 (totalt 9 miljoner till och med aug 2017). GodEl genererade totalt 629 600 kronor, varav 240 600 kom från Facebook-kampanjen Miljonklicket där Facebook-följare röstade fram Naturskyddsföreningen som mottagare av det högsta beloppet bland sju organisationer. Föreningen mottog även 300 000 kr från Allbastiftelsen, som finansierar projektet Ekologisk Fika & Mellis med samma summa under tre år. Samarbetet med Sweden Aid Orchestra resulterade i två seminarier och konserter, vilket gav 380 000 kronor från biljettintäkterna. Edblads återvunna Bi-smycken gav 200 000 kronor, och fakta om Eko spreds på 2,5 miljoner Smakisförpackningar. Att föreningen åtnjuter ett stort förtroende för sitt arbete visas också av att många omnämner Naturskydds föreningen i sina testamenten. Under 2014 mottog föreningen tacksamt ett flertal arv, varav de större var på 11,7 Mkr och 6,6 Mkr. Värvningskampanj under 2014. Annonsen gick bland annat på SJs brickbord och i tidningarna Magasinet Filter, Hunger, Vi, Forskning och Framsteg, Turist och Hemslöjd. Det här är ett päron. Ett ekoäpple ser exakt ut som ett oekologiskt. Men det är faktiskt som att jämföra äpplen och päron. Även om det råkar vara samma frukt. Eko ger oss nämligen friskare natur, gladare djur och renare mat. Du kan hjälpa till genom att byta en vara till ekologiskt nästa gång du handlar. Och medan du byter till eko så fortsätter vi i Naturskyddsföreningen kämpa för schysstare mat i butikerna. Blir du dessutom medlem för 24 kr/mån får vi mer kraft att påverka. Läs mer på naturskyddsföreningen.se/eko och hjälp oss sprida #byttilleko SMS:a »medlem« till 72 900 så hör vi av oss. · 33 · Stek mig inte på Valborg Uppmaningen att vara försiktig och undersöka rishögen innan man tänder valborgbrasan, så att det inte gömmer sig en igelkott i riset, delades av över 60 000 personer och nådde över två miljoner personer via Facebook. · 34 · Kommunikation och tidningen Sveriges Natur: Skog, eko och superval Under 2014 har riksföreningens kommunikationsarbete kraftsamlat inom tre områden: skogen, supervalåret och ekomat. Samtidigt har vi organiserat om och förstärkt vår organisation samt utvecklat nya rutiner för krishantering och kommunikativa utspel. Riksföreningens kommunikation ska skapa och fånga upp engagemang för natur och miljö, och också omvandla engagemang till handling. Under året har vi kraftsamlat kring de tre fokusprojekten skog (#minskog), supervalårets EU- och riksdagsval samt ekomat (#byttilleko). Dessutom kommunicerade vi om klimatfrågor (#klimatmaxa) inför valet. Vi har lagt stor energi på våra sociala kanaler 2014 och etablerat nya rutiner för att svara våra följare ännu snabbare och oftare. Vi har fått fler följare på både Twitter, Instagram och Facebook. Samtliga dessa kanaler länkar tillbaka till vår webbplats. Naturskyddsföreningen utsågs till bästa ideella organisation på kommunikation i Hammer & Hanborgs årliga pris Kommunikatören, där juryn utgörs av 25 000 personer inom branschen. Naturskyddsföreningen.se är navet i riksföreningens kommunikation. Innehållet ska inspirera till handgripliga miljöinsatser. Under 2014 har vi gjort ett omfattande arbete med att analysera och utveckla webbplatsen samt höja kvaliteten på innehållet. Webbplatsen hade strax under 1,2 miljoner unika besökare, vilket är en ökning med tio procent mot 2013. Kundo är webbplatsens forum för frågor och svar som fortsätter att växa – Kundo har i snitt strax över 12 000 besökare varje månad. Och butiken på webbplatsen ökade försäljningen från 2,5 till 3,3 miljoner kronor under året. Grön Guide är samlingsnamnet för Naturskyddsföreningens konsumentråd på webbplatsen och i en mobilapp. Grön guide nominerades 2014 i kate gorin Årets Hållbara projekt på galan CIO awards. Appen laddades ner 46 000 gånger under 2014, vilket översteg målet 30 000 med drygt 50 procent. · 35 · Riksföreningen har även flera kanaler för intern information och dialog. Naturkontakt är ett diskussionsforum och en informationsplats för alla medlemmar. Antalet användare ökade under året från 3 474 till 4 230 medlemmar. Kretsbrevet är ett nyhetsbrev som skickas med post till kretsar och länsförbund. Fem utskick gjordes 2014. Veckobrevet är ett e-postnyhetsbrev som skickades ut 40 gånger. Antalet prenumeranter ökade från 3200 till 3700 under 2014. Naturkraft är en intern tidning för föreningsaktiva medlemmar med syfte att synliggöra lokala verksamheter och personer. Tidningen lades ner 2014. Naturskyddsföreningen har fortsatt arbeta för att synas i riksmedia minst en gång i veckan med egenproducerat material. Detta gäller såväl politiska förslag som rapporter inom våra sakområden. Några saker som varit extra uppmärksammade under året är miljömärkningen av politikernas miljölöften, debattartiklar i samband med årets klimatförhandlingar, debattartiklar i vargfrågan samt en debattartikel som försvarade ekologiskt jordbruk. Före sommaren genomförde vi två undersökningar om hur föreningens varumärke, kommunikation och verksamhet uppfattas. De visade på mycket fina resultat för föreningen, exempelvis vad gäller trovärdighet. Tidningen Sveriges Natur utkom med fem utgåvor 2014 och fick en ny chefredaktör den första oktober. Tidningen nominerades till såväl Publishingpriset som Årets Tidskrift i klassen fackpress. Styrelsen Mårten Wallberg, David Kihlberg, Pia Lindeskog, Carolina Klüft, Karl-Axel Reimer, Hanna Landinez Wetterstrand, Johanna Sandahl, Anita Brodén, Marie Andersson, Sara Vikström Olsson, Stina Lindblad Lotta Silfver. Ethel Forsberg saknas på bilden. · 36 · Förvaltningsberättelse Kretsar och länsförbund Styrelsen och kanslichefen (generalsekreteraren) för Svenska Naturskyddsföreningen, 802002-4280 får härmed avge årsredovisning för 2014. 35 procent av föregående års medlemsintäkter fördelas till länsförbundens och kretsarnas verksamhet i form av återbäring, varav en del är sökbara projektbidrag som fördelas till angelägna projekt som kräver extra resurser. Under 2014 beviljades 4,3 Mkr i bidrag till kretsar, länsförbund och nätverk för sådana projekt. Kretsarnas och länsförbundens aktiviteter varierar med medlemmarnas intressen. Föredrag, utflykter, guidningar, utställningar, teaterföreställningar, kurser och bevakning av lokala naturvårds- och miljöärenden är exempel på kretsaktiviteter, liksom praktiskt naturvårdsarbete som inventeringar och skötsel av naturvårdsområden. Ändamål och organisation Svenska Naturskyddsföreningen bildades 1909 och är Sveriges äldsta och största ideella, demokratiskt uppbyggda natur- och miljöorganisation. Föreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse som skapar kraft att förändra genom att stärka naturkänslan, sprida kunskap, kartlägga miljöhot och ge förslag på lösningar. Föreningen folkbildar och påverkar politiker och myndigheter, såväl nationellt som internationellt, genom sina prioriterade områden: ·· Jordbruk och livsmedelsförsörjning ·· Klimat ·· Marina ekosystem och fiske ·· Miljögifter i samhälle och natur och ·· Skog i Nord och Syd Naturskyddsföreningen står dessutom bakom miljömärkningen Bra Miljöval. Nätverk Inom föreningen finns också nationella nätverk för medlemmar som är specialintresserade av en viss typ av miljöfrågor såsom jordbruk, klimat, hav, miljögifter, skog och Handla miljövänligt. Sedan 2014 finns det nationella koordinatorer för respektive nätverk som är anställda på kansliet. Fältbiologerna Fältbiologerna är Naturskyddsföreningens fristående ungdomsorganisation. Den är Sveriges största förening för barn och ungdomar som är intresserade av natur och miljö. Naturskyddsföreningen samverkar ofta med Fältbiologerna och ger dem både ekonomiskt och annat stöd. Under hösten 2014 flyttade Fältbiologerna dessutom in som hyresgäst i föreningens lokaler. Ändamålen uttrycks i föreningens värdegrunder: ·· att rädda naturens liv ·· att främja människors hälsa ·· att verka för global solidaritet Föreningens strategier för att nå stadgade målsättningar är ·· att väcka och underhålla kärleken till naturen ·· att stärka den gröna konsumentmakten ·· att arbeta med politisk påverkan Visionen är att samhället ska anpassas efter naturens och människans förutsättningar. Förvaltning Svenska Naturskyddsföreningen är genom sina medlemmar uppbyggd av 276 kretsar organiserade i 24 länsförbund. Därutöver har föreningen 10 regionala kanslier som ska stärka och underlätta länsförbundens verksamhet. Denna årsredovisning beskriver endast riksföreningens ekonomi och förvaltning. Alla kretsar, länsförsbund och regionala kanslier är fristående juridiska personer med egen ekonomi, men har samma övergripande ändamål som riksföreningen. Riksföreningen har som en av sina uppgifter att ge service, samordna och stötta kretsarnas och länsförbundens arbete. Vartannat år har Naturskyddsföreningen riksstämma och åren mellan stämmorna hålls rikskonferens. 2014 års riksstämma ägde rum i Örebro den 14-15 juni. Totalt deltog 335 personer på stämman. Riksföreningen har ett kansli med anställda tjänstemän som leds av kanslichefen. Kansliet ligger i Stockholm och har en filial i Göteborg som arbetar med miljömärkningen Bra Miljöval. Styrelsen består av 13 ledamöter, varav en representant för Fältbiologerna. Vid riksstämman avgick många styrelsemedlemmar och nya invaldes. Den nya styrelsens medlemmar är markerade med fet text nedan. Andelen kvinnor i styrelsen är något större än andelen män. Medlemmar, styrelse och stämma ÅR Föreningens många medlemmar skapar en mångsidig och livlig aktivitet runt om i landet och ger föreningen styrka för att påverka miljöpolitiken och konsumentmarknaden. Medlemsintäkterna gör det också möjligt att bedriva en både bred och djup verksamhet för natur och miljö. Under 2014 hade föreningen 221 000 medlemmar. 2014 2013 2012 2011 2010 Antal medlemmar 221 000 203 000 191 000 192 000 190 000 Medlems intäkter Mkr 36,4 33,0 31,7 32,5 34,2 Medlems kostnader Mkr 22,1 24,5 16,8 16,2 17,1 1,6 1,3 1,9 2,0 2,0 I/K-tal* * I/K-talet beskriver förhållandet mellan medlemsintäkterna och medlems kostnaderna. Ju högre I/K-tal, desto högre intäkter per satsad krona på medlemsvård. Under 2013 sjunker I/K-talet p.g.a. en kraftig satsning på Telemarketing för att värva framförallt fler autogiro(AG-)medlemmar. Värvning av AG-medlemmar ger initialt lägre intäkter (än plusgiromedlemmar), men en stabilare medlemsbas. · 37 · Den geografiska spridningen av styrelsemedlemmarna är stor. Under 2014 har styrelsen haft 10 protokollförda möten. Styrelsemedlemmarnas närvaro på dessa möten har varit (siffra inom parentes): ·· Mikael Karlsson (5), ordförande, Stockholm, avgick vid stämman ·· Johanna Sandahl (10), valdes till ordförande på stämman, Stockholm ·· Karin Åström (5), vice ordförande, Stånga, Gotland, avgick vid stämman ·· Mårten Wallberg (10), valdes till vice ordförande vid stämman, Stockholm ·· Stina Lindblad (9), valdes till vice ordförande på stämman, Knivsta ·· Bo Jönson (10), skattmästare, Göteborg ·· Anita Brodén (5), Sollebrunn, invaldes på stämman ·· Carolina Klüft (4), Stockholm, invaldes på stämman ·· Catharina Lihnell Järnhester (4), Figeholm, Kalmar län, avgick vid stämman ·· Ethel Forsberg (2), Visby, invaldes på stämman ·· Göran Bergqvist (3), Umeå, avgick vid stämman ·· Hanna Landinez Wetterstrand (9), Stockholm ·· Karl-Axel Reimer (5), Trosa, invaldes på stämman ·· Linda Birkedal (5), Höör, Skåne, avgick vid stämman ·· Lotta Silfver (4), Göteborg, invaldes på stämman ·· Marie Andersson (5), Östersund, invaldes på stämman ·· Pia Lindeskog (4), Tullinge, invaldes på stämman ·· Sara Vikström Olsson (10), Skurup, Fältbiologernas representant, Uppsala ·· Zahra Bayati (0), Göteborg, avgick vid stämman 2014 2013 2012 2011 2010 Insamlingsintäkter, Mkr ÅR 70,1 47,4 43,5 31,8 36,3 Insamlings kostnader, Mkr 11,5 7,2 7,4 6,6 4,7 6,1 6,5 5,9 4,8 7,7 I/K-tal* * I/K-talet beskriver förhållande mellan insamlingsintäkterna och insamlingskostnaderna. Ju högre I/K-tal, desto högre intäkter per satsad insamlingskrona. 2010 påverkas I/K-talet starkt av intäkterna från Postkodlotteriet. P.g.a. ändrade regler fr.o.m. 2011 får gåvan från Postkodlotteriet intäktsföras först när beloppet fastställts och utbetalats, vilket kan ske först i påföljande år. Föreningen har därför ingen intäkt från Postkodlotteriet under 2011 utan den fick föreningen först 2012. De största insamlingsvägarna för nya intäkter under året var TM (telemarketing) 29%, webben 24%, insamlingsbrev 22%, D2D (door-to-door; dörrknackning) 18% och F2F (face-to-face, insamling ”på stan”) 7%. Autogirogivare sedan tidigare, företagssamarbeten och arv ingår inte i dessa vägar. Arv Utöver ett flertal mindre arv tog föreningen också tacksamt emot två större arv på 11,7 Mkr ändamålsbestämt för att ”bevara och iordningställa våtmarker i Sverige” och på 6,6 Mkr för ”nordiskt miljöarbete med information och folkbildning”. Föreningens valberedning består av följande personer: ·· Anders Ridderström, Örebro ·· Ingegerd Saarinen, Skellefteå ·· Marianne Steneroth Sillén, Lund, Skåne ·· Mia Torpe, Stockholm ·· Mirjam Lööf Green, Uppsala Natur- och miljöarbete Ledningsgruppen består av kanslichefen, biträdande kanslichefen (tillika personalchef), avdelningscheferna för Handla miljövänligt/Bra Miljöval, Skog- och Naturvård, Miljögifter, Marint/Jordbruk/Juridik, Klimat och Energi (vilka alla rapporterar till kanslichefen) samt avdelningscheferna för Förening, Kommunikation, Ekonomi/Administration/IT, Global samordning och Marknad (vilka rapporterar till biträdande kanslichefen). Insamlade medel Insamlade medel, som inkluderar gåvor och arv, är tillsammans med medlemsintäkterna de största inkomstkällorna (Sida-bidrag undantagna, se nedan). De totala insamlingsintäkterna uppgick 2014 till 70,1 Mkr varav Postkodlotteriet bidrog med 14 Mkr. Föreningen har s.k. 90-konton hos Plusgirot, vilket bl.a. innebär att vi granskas av Svensk Insamlingskontroll och uppfyller dess krav för att få behålla dessa konton. Naturskyddsföreningen är också medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd). FRII verkar för etisk och professionell insamling och har utarbetat etiska råd och regler samt en kvalitetskod som alla dess medlemmar förbundit sig att följa. Nyckelord i etisk insamling är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. Föreningen har också, i linje med dessa råd, en egen policy för insamling. Jordbruk och livsmedelsförsörjning Inom konsumentkampanjen Byt till eko har föreningen skapat debatt och spridit kunskap om framtidens ekologiska jordbruk och uppmanat konsumenter att byta varor till ekologiska - med särskilt fokus på frukt. Försäljningen av ekologiska varor i Sverige har också ökat med 38 % under året och har nu 6 % av marknaden. Under Miljövänliga veckan ordnades aktiviteter i 166 kretsar och för andra året genomfördes den internationella varianten – Global Green Action Week – med aktiviteter i 22 länder på temat Organic food and farming for all. Inom EU har föreningen fortsatt att påverka för en miljöanpassning av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) inför den programperiod som startar 2015. Klimat Rapporten Klimatmaxa politiken – 100 styrmedelsförslag blev en viktig grund i arbetet med att påverka klimatpolitiken. Den 6:e september arrangerades den första Cykeldagen på 13 platser. Projektet Smergy riktar sig till unga vuxna med mål att sprida kunskap om energieffektivisering och individens klimatpåverkan. Under året producerades Årets Bok 2015 – Solrevolution – som fokuserar på solelen och som redan blivit en försäljningssuccé. Det globala klimatarbetet har handlat mycket om att bygga upp relationer med nya samarbetspartners. Marina ekosystem och fiske En stor del av det marina arbetet innebär samverkan och påverkan på ett internationellt plan, t.ex. ett projekt i Västafrika med förbud mot bottentrålning som mål, förvaltningsplaner för ål inom EU och stöd till organisationer i Syd för att stärka fiskesamhällen genom kunskap och samförvaltning. Under året har föreningen fortsatt medverka i arbetet med att implementera EU:s gemensamma fiskepolitik, GFP. I Sverige har föreningen släppt en rapport om · 38 · hållbart vattenbruk och deltagit i Jordbruksverkets arbete för att ta fram en nationell åtgärdsplan för vattenbruk. föreningen och är idag etablerat i Stockholm, Malmö, Uppsala och Eskilstuna. Hos Natursnokarna uppmuntras barnen att känna sig hemma i naturen. Sådana aktiviteter organiseras av ca 25 % av kretsarna. Miljögifter Skolan Operation Giftfri Förskola har fortsatt med syfte att få bort farliga kemikalier från förskolemiljön och en tredjedel av Sveriges kommuner har inlett ett arbete som ligger i linje med projektet. Föreningen bedriver ett kontinuerligt policyarbete kring kemikalier genom att bevaka frågor bl.a. om Bisfenol A (ex. i kassakvitton), nanomaterial och hormonstörande ämnen. Sveriges största klädbytardag arrangerades på 102 platser i landet och 32 000 plagg bytte ägare. Under året fick sju organisationer i Asien och Afrika, samt två globala nätverk, stöd av föreningen. Skog i nord och syd Naturskyddsföreningen bedriver flera skolprojekt med syfte att utbilda och påverka både lärare och elever. Exempel är Modellskola på Malmö latin för lärande om hållbar utveckling som drivs i samverkan med Malmö stad och Malmö högskola. Ett annat exempel är Energifallet (webbplats och läromedel om energibesparing) som drivs i samverkan med Energimyndigheten. Under 2014 hade miljökabarén Sweet Dreams premiär på en ny föreställning - Svårigheten att förhandla med en blåval. Konsumentmakt Fokusprojektet Ny vår för skogen, med syfte att bana väg för en ny skogspolitik i Sverige, avslutades under 2014. Fortbildningarna Skogen som klassrum och Mer friluftsliv i skolan inspirerar pedagoger att använda skogen i undervisningen och nådde under året över 1200 pedagoger och därmed 25 000 elever. Det globala arbetet med tropisk skog har bl.a. handlat om naturresursförvaltning och urfolks rättigheter, bioenergi från trädplantager och palmolja. Det globala arbetet sker framförallt inom två teman - REDD och ICCA. Bra Miljöval för olika produkter och tjänster är föreningens mest kända verktyg för att skapa grön konsumentmakt. Kriterierna revideras och blir tuffare, nya kommer till. Vid årets slut var 669 produkter och tjänster märkta med Bra Miljöval inom grupperna Livsmedelsbutik, Textil, Värme och kyla, Biobränsle, El, Persontransporter, Godstransporter, Kemiska produkter samt Småhus- och bilförsäkringar. Flest märkta varor (351) vid årets slut fanns inom Kemiska produkter. Ett nytt arbetsområde som startat under året med två seminarier är kollaborativ ekonomi, som ibland översätts med delandets ekonomi. Global verksamhet Press och digitala medier Miljöfrågorna är globala och inom de fem VRL-områdena (se ovan) arbetar Naturskyddsföreningen genom samverkan med över 60 miljöorganisationer i Syd- och Östprogrammen. En stor del av medlen kommer från Sida. Syftet är inte minst att stärka samarbetsorganisationerna genom fortbildning och verktyg. Under året har det största strategiska arbetet varit landfokusering, som inneburit att nio länder fasas ut inför kommande programperiod (20172019). Efter detta kommer föreningen att vara verksam i tio länder. Naturvård och biologisk mångfald Sveriges bästa naturvårdskommun (Huddinge) utsågs genom en enkätundersökning som besvarades av 208 kommuner. Inom Vindkraft på rätt plats utbildas medlemmar för att kunna påverka planeringsprocesser så att placering av vindkraftverk inte hamnar i konflikt med natur- och miljövård. Arbetet inom de tre långvariga fågelprojekten har fortsatt och populationerna av havsörn och pilgrimsfalk fortsätter öka, medan situationen för vitryggig hackspett är fortsatt kritisk. Vargfrågan har fortsatt dominera rovdjursarbetet genom bevakning av den nationella rovdjurspolitiken. Miljörätt Det miljörättsliga arbetet handlar inte minst om att föra föreningens talan i viktiga ärenden. Under året stoppades åter licensjakten på varg genom överklagan, ett fjällnära skogsområde i Jokkmokks kommun räddades tills vidare när föreningen som första miljöorganisation i Sverige överklagat ett tillstånd om avverkning. Föreningen har fortsatt att vara drivande i rättsprocessen kring kalkstensbrottet i den planerade nationalparken i Bunge på Gotland. Parallellt med konkreta ärenden arbetar föreningen med att påverka för att stärka nuvarande lagstiftning kring natur- och miljöskydd. Föreningsutveckling Inom ramen utvecklingsprogrammet Starkare länsförbund har etablerandet av tio regionala kanslier varit i fokus. För att stärka den ideella kraften i föreningen genomförs utbildning och kompetensutveckling inom det Ideella ledarprogrammet. Projektet Schysst sommar och vinter har unga i åldrarna 15–20 år som målgrupp och syftar till att bryta segregeringen inom Naturskyddsföreningen har även under 2014 haft en stark medienärvaro, både lokalt och på riksnivå. Bland viktiga frågor som fick stort utrymme kan nämnas: miljömärkning av politikers miljölöften under valåret samt utvärdering av EU-parlamentarikernas miljöprestationer, kommentarer och debattartiklar i samband med klimatförhandlingarna i Lima, vargfrågan som lyftes i flera debattartiklar samt medverkan i 18 TV-inslag i SVT och TV4 med lättillgängligt naturen runt knuten-material varav flera följdes upp med inslag i press och radio. Under 2014 kritiserades ekologiskt jordbruk. Naturskyddsföreningen publicerade bl.a. en replik i form av debattartiklar som skrevs under av ordförande och flera länsförbundsordföranden, samt bemötte kritiken på olika sociala medier. Föreningens egen medlemstidskrift – Sveriges Natur - kom ut med fem nummer under 2014. Tidningen nominerades till både Publishingpriset och Årets Tidskrift i klassen fackpress. Våra digitala sociala kanaler leder mycket trafik till vår webbplats. Naturskyddsföreningen utsågs till bästa ideella kommunikatör av personer i kommunikationsrekryteringsföretaget Hammer&Hanborgs nätverk. Vår sida på Facebook fick 50 000 fler följare under året och är nu uppe i 129 000 personer. Grön Guide är samlingsnamnet för Naturskyddsföreningens konsumentråd på webbplatsen och som app i den smarta mobilen. Under 2014 har de mest populära tipsen och artiklarna handlat om barn, kemikalier och mat. Grön guide nominerades i kategorin Årets Hållbara projekt på galan CIO awards. Appen laddades ner 46 000 gånger under 2014, vilket översteg målet med drygt 50 procent. Föreningen har ett dessutom ett antal kanaler för intern information och dialog: Naturkontakt är föreningens diskussionsforum och informationsplats för alla medlemmar på webben. Forumet hade 22 000 besök under året. 2014 gjordes fem utskick av Kretsbrevet som är ett postalt nyhetsbrev till kretsar och länsförbund. E-postnyhetsbrevet Veckobrevet skickades ut 40 gånger till våra prenumeranter. Dessa ökade under året med 500 till 3700. · 39 · Anställda Kansliet som arbetsgivare bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete med regelbundna skyddsronder och skyddskommittémöten. Varje år genomförs personalenkäter för att kontinuerligt kunna förbättra arbetet på kansliet. Fr.o.m. 2014 kompletteras denna enkät med en hälsoundersökning utförd med hjälp av kansliets företagshälsovård. Hälsoenkäten är planerad att genomföras vartannat år. Utöver detta erbjuds varje anställd möjlighet till friskvårdstimme och friskvårdsbidrag. Under 2014 genomfördes ett antal föreläsningar för kansliets personal. Ämnena för föreläsningarna återkopplade till resultatet av hälsoundersökningen. Jämställdhetsfrågor i föreningen En övervägande del av medlemmarna i föreningen är kvinnor och den allmänna bilden sedan flera år är att kvinnorna blivit fler i styrelser och på ordförandeposter i kretsar och länsförbund. De tillståndsmätningar som gjorts visar dock att situationen inte är jämställd överallt ännu. Föreningens rikskansli arbetar löpande med jämställdhetsfrågor och följer en jämställdhetsplan. Vid rekryteringar är jämställdhetsaspekten central och varje år sker också en översyn av lönerna ur ett könsperspektiv. Kansliets interna miljöarbete Naturskyddsföreningens rikskansli har en intern miljöpolicy och sätter årligen upp mål för det interna miljöarbetet. Rikskansliet ställer miljökrav vid upphandling av varor och tjänster i så stor utsträckning som möjligt. När det gäller el och städkemikalier används t ex endast miljövalmärkta produkter och produkter märkta med Bra Miljöval. Rikskansliet söker också aktivt efter de bästa datorerna på marknaden med hänsyn till energieffektivitet, innehåll av kemikalier och återvinnbarhet. Tidningen Sveriges Natur trycks på FSC-märkt papper. Föreningen har inga tjänstebilar, cykelbud anlitas i största möjliga mån för bud inom Stockholm och Göteborg. Naturskyddsföreningen strävar efter att minimera miljöpåverkan från det resande som sker inom föreningens olika verksamhetsområden. Styrelsen, alla anställda samt de som reser till konferenser och kurser som riksföreningen arrangerar omfattas av en resepolicy. Vid anordnandet av konferenser och möten eftersträvar föreningen att dessa hålls i Svanenmärkta anläggningar och att mötena hålls på platser dit det är enkelt att ta sig med kollektiva färdmedel. KRAV-märkta, ekologiska och/eller lokalproducerade råvaror till förtäringen efterfrågas alltid och redovisas för deltagarna i samband med konferensen eller mötet. Resultat och ställning samt allmänt om föreningens ekonomi. Av föreningens intäkter är det endast de som genereras av Årets bok och Naturbutiken som är skattepliktiga. Den skattepliktiga delen av omsättningen utgör därmed endast ca 1,5 procent. Föreningens totala verksamhetsintäkter var 211,0 Mkr (186,4). Föreningen har inget vinstsyfte, överskott från enskilda år fonderas som eget kapital för att kunna användas de år ekonomin av någon anledning blir sämre eller om stora kostnadsåtaganden är motiverade. Verksamhetsresultatet är -10,9 Mkr (12,9) och nettoresultatet är 15,0 Mkr (-7,7). I nettoresultatet ingår ett finansnetto på 4,0 Mkr (5,2). Det totala egna kapitalet förändras med samma belopp som resultatet då ingen utdelning kan ske. På grund av ianspråktaganden och avsättningar till bl.a. ändamålsbestämda medel förändras de olika delarna av eget kapital olika mycket. Balansomslutningen är 145,2 Mkr (131,9). Av balansomslutningen är cirka 78 (74) procent Eget kapital. Vad beträffar föreningens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. I föreningens verksamhetsberättelse återfinns en mer utförlig beskrivning av den ekonomiska förvaltningen och verksamheten i övrigt. Föreningens effektrapport enligt FRII publiceras årligen på hemsidan. År 2015 har börjat utan några väsentliga händelser eller avvikelser från planerad verksamhet. Finansiella instrument och kapitalplaceringspolicy Föreningen förvaltar en del av sitt kapital i form av värdepapper. Reglerna för den förvaltningen finns uttryckta i föreningens kapitalplaceringspolicy. Ur denna framgår att målet med kapitalförvaltningen är att föreningen genom placeringar i linje med föreningens stadgar ska främja en hållbar utveckling och att inom den ramen erhålla en så god kombination av låg risk och hög kapitalavkastning som möjligt. Denna avkastning ska nyttjas för miljö- och naturvårdsändamål, med ett antagande om en minsta genomsnittlig årlig avkastning motsvarande 2,5 procent utöver KPI över en femårsperiod. Vidare framgår det att diskretionär förvaltning ska eftersträvas. Den kompletta kapitalplaceringspolicyn med anvisningar, begränsningar och undantag kan hämtas från föreningens hemsida. · 40 · Nuvarande bostads-, stadsutvecklings- och IT-minister Mehmet Kaplan (MP) tar en selfie med energifallets maskot Energimonstret i Almedalen 2014. · 41 · Resultaträkning BELOPP I KKR 2014-01-012014-12-31 NOT 2013-01-012013-12-31 Verksamhetsintäkter 1 Medlemsintäkter 2 36 353 33 009 Insamlade medel 3 70 113 47 388 1 323 1 620 2 875 2 767 429 1 064 5 22 608 23 161 Internationell verksamhet 6 59 129 59 457 Statsbidrag, övriga 7 10 818 12 078 8 Försäljning, reklam och annonser Sveriges Natur, annonser Årets bok 4 Naturbutiken, försäljning Licensintäkter och intäkter Bra Miljöval Bidrag Övriga verksamhetsintäkter Samarbeten, övriga bidrag 6 057 4 054 Kurs- och konferensavgifter 481 554 Fastighetsintäkter 111 322 Övriga intäkter Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader 782 974 211 079 186 448 -13 176 -15 617 1 Medlemskostnader Medlemskostnader, direkta Medlemskostnad Sveriges Natur Samkostnader, medlemsdel -7 116 -7 093 12 -1 770 -1 830 4 -1 946 -1 743 -416 -970 -12 163 -12 180 -38 795 -39 834 -61 503 -61 796 Ändamålskostnader Årets bok, kostnader Naturbutiken Kommunikation (Info/marknad) och exponering Natur- och miljövårdsprojekt Internationellt miljöarbete 11 Lokalt och regionalt arbete 9 -28 412 -27 682 Samkostnader, ändamålsdel 12 -12 493 -11 622 Insamlingskostnader Insamlingskostnader -10 588 -6 705 12 -923 -540 -3 682 -3 307 Administrativa kostnader 11 -6 282 -7 550 Samkostnader, administrativ del 12 -869 -875 10 -200 134 -199 344 Samkostnader, insamlingsdel Administrationskostnader Förtroendemannaorganisation Summa verksamhetskostnader · 42 · BELOPP I KKR NOT Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar 2014-01-012014-12-31 2013-01-012013-12-31 10 945 -12 896 3 977 5 141 1 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga räntor och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar 13 Resultat efter finansiella investeringar Årets resultat Förändringar i ändamålsbestämda medel 31 80 4 008 5 221 14 953 -7 675 14 953 -7 675 21, 22 Årets resultat enligt resultaträkningen 14 953 -7 675 Nyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år 17 997 28 241 -31 870 -19 892 Reservering av ändamålsbestämda medel som inte utnyttjats under året Reservering av donationskapital Kvarstående belopp för året/förändring av balanserat kapital · 43 · -79 -3 1 001 671 Balansräkning BELOPP I KKR NOT TILLGÅNGAR 2014-12-31 2013-12-31 1 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter 14 4 544 4 638 Maskiner och inventarier 15 2 526 3 193 Datorutrustning och program 16 605 1 098 7 675 8 929 1 444 1 445 1 444 1 445 9 119 10 374 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i svenska bolag/föreningar 17 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Naturbutiken Färdiga varor och handelsvaror 459 545 459 545 528 800 1 567 1 780 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 11 743 9 988 13 838 12 568 71 621 37 731 50 177 70 722 121 798 108 453 Summa omsättningstillgångar 136 095 121 566 SUMMA TILLGÅNGAR 145 214 131 940 Likvida medel och kortfristiga placeringar Kassa och bank Kortfristiga placeringar 20 · 44 · BELOPP I KKR NOT EGET KAPITAL OCH SKULDER 2014-12-31 2013-12-31 1 818 1 739 16 870 16 870 91 280 77 408 2 971 1 970 112 939 97 987 1 928 1 928 1 928 1 928 1 Eget kapital 21 Donationskapital Värdesäkringskapital Ändamålsbestämda medel 22 Balanserat kapital Summa eget kapital Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 6 954 10 787 Övriga skulder 23 14 178 13 725 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 9 215 7 513 30 347 32 025 145 214 131 940 2014-12-31 2013-12-31 Ställda säkerheter INGA INGA Ansvarsförbindelser INGA INGA SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER · 45 · Kassaflödesanalys BELOPP I KKR 2014-01-012014-12-31 2013-01-012013-12-31 14 953 -7 675 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m 1 494 1 373 16 447 -6 302 335 127 -1 509 -572 Ökning(+)/Minskning (-) av rörelseskulder -1 678 5 788 Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 595 -959 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -251 -3 203 Kassaflöde från investeringsverksamheten -251 -3 203 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+) av varulager Ökning(-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde - - 13 344 -4 162 Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början 108 454 112 615 Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut 121 798 108 453 · 46 · Noter Belopp i kkr om inget annat anges. NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Föreningens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen (ÅRL), Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 (K3) och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning. Övergången till K3-regelverket innebär byte av redovisningsprincip, men det har inte medfört några väsentliga förändringar i redovisade poster eller belopp. RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetsintäkter Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som organisationen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas, om inget särskilt anges nedan, till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas. Nedan beskrivs, för respektive intäktspost, när intäktsredovisning sker. Medlemsintäkter Medlemsintäkter omfattar inbetalningar för medlemskap i föreningen. Insamlade medel Som insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund, privata och ideella fonder och stiftelser. Hit räknas även testamentsgåvor och donationer, värdet av skänkta tillgångar samt intäkter från insamlade medel med gåvobevis liksom medel från Postkodlotteriet. Gåvor och bidrag En transaktion i vilken föreningen tar emot en tillgång eller en tjänst som har ett värde utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte är en gåva eller ett erhållet bidrag. Om tillgången eller tjänsten erhålls därför att föreningen uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor och om föreningen har en skyldighet att återbetala till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag. Är det inget bidrag är det en gåva. Gåvor Gåvor redovisas som huvudregel som intäkt när de erhålls. En gåva som intäktsförts redovisas antingen som en tillgång eller en kostnad beroende på om gåvan förbrukas direkt eller inte. Gåvor som föreningen avser att stadigvarande bruka i verksamheten redovisas som anläggningstillgångar. Övriga gåvor redovisas som omsättningstillgångar. Gåvor värderas som huvudregel till verkligt värde. I de fall föreningen har lämnat en ersättning för att erhålla gåvan minskas gåvans värde med ersättningen. Ändamålskostnader Ändamålskostnader är sådana kostnader, direkta och indirekta, som kan hänföras till föreningens stadgade verksamhet, inklusive opinionsbildning. Kostnader för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet/ projekt inom ändamålet räknas som ändamålskostnad. Insamlingskostnader Med insamlingskostnader menas kostnader för insamlingsarbete som riktar sig mot samtliga givare, d.v.s. för att generera intäkter i form av gåvor, testamenten och donationer såväl från privatpersoner som från företag och organisationer. Även kostnader för varumärkesbyggande, profilering och positionering ingår här. Administrationskostnader Administrationskostnader utgörs av kostnader för bl.a. ledning, ekonomifunktion, personalavdelning, vaktmästeri, styrelsemöten, revision och hyra. Av dessa utgör exempelvis ekonomifunktion, IT, vaktmästeri och lokalhyra samkostnader som utfördelas på samtliga verksamhetskostnader i relation till respektive kostnadstyps kostnadsmassa. Leasing Föreningens alla leasingavtal redovisas som operationella, d v s leasingavgiften (inklusive första förhöjd hyra) redovisas linjärt över leasingperioden. Ersättningar till anställda Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in. BALANSRÄKNINGEN Tillgångar, skulder och avsättningar värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan. Materiella och immateriella anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan (och nedskrivningar). Bidrag som hänför sig till en anskaffning av en anläggningstillgång har minskat anskaffningsvärdet. Organisationens byggnader har delats upp i betydande komponenter. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Bidrag Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget har uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls. Bidrag som erhållits för att täcka vissa kostnader (t.ex. för administration) redovisas samma räkenskapsår som den kostnad bidraget är avsett att täcka. Bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång minskar anskaffningsvärdet. Erhållna bidrag värderas till det verkliga värdet av den tillgång som föreningen har fått eller kommer att få. ÅR Materiella anläggningstillgångar: Fastigheter (byggnader och markanläggningar) Verksamhetskostnader Medlemskostnader Medlemskostnader är kostnader för värvning och förnyelse av medlemmar, medlemsvård, medlemsregister samt kostnader för medlemstidningen Sveriges Natur. · 47 · 25–50 Maskiner och inventarier (samt anpassad programvara, t.ex. ekonomi- och medlemssystem) 5 Datorutrustning och program (standard programvara) 3 Finansiella tillgångar Vid anskaffningstidpunkten värderas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde med tillägg för direkta transaktionsutgifter. Efter det första redovisningstillfället värderas kortfristiga placeringar enligt lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kundfordringar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Efter första redovisningstillfället värderas långfristiga finansiella tillgångar som inte är räntebärande till anskaffningsvärde (med avdrag för ev. nedskrivning). Långfristiga räntebärande tillgångar, exempelvis obligationer, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden (med avdrag för ev. nedskrivning). Alla tillgångar som innehas för riskspridning anses ingå i en värdepappersportfölj och betraktas därmed som en post vid värdering enligt lägsta värdets princip respektive vid nedskrivningsprövning. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. NOT 2 NOT 3 Lager av handelsvaror Handelsvaror värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Ändamålsbestämda medel I posten Ändamålsbestämda medel i Eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamålsbestämda medel. Se även not 21 och 22. Skuld för ej utbetalda bidrag I de fall föreningen har fattat beslut om utbetalning av forskningsbidrag, anslag eller stöd, och meddelat mottagaren men inte verkställt utbetalningen, redovisas detta belopp som en kortfristig skuld. Avsättningar En avsättning redovisas när föreningen har ett legalt eller informellt åtagande som en följd av inträffade händelser och där föreningen förväntar sig att en utbetalning kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att behöva erläggas. 2014-01-01 -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31 Medlemsintäkter, autogiro 16 977 15 267 Medlemsintäkter, övriga 19 376 17 742 Summa Medlemsintäkter 36 353 33 009 1 135 621 682 67 3 175 4 788 MEDLEMSINTÄKTER INSAMLADE MEDEL Privatpersoner Skog i Nord och Syd Marina ekosystem och fiske Klimat Jordbruk och livsmedelsförsörjning 121 463 Miljögifter 32 - Artprojekt 27 645 Natur och miljö, övergripande 47 555 29 166 52 727 35 750 3 365 1 638 3 365 1 638 Skog i Nord och Syd 2 587 4 231 Klimat 2 526 2 803 Stödföretag Natur och miljö, övergripande Postkodlotteriet Miljögifter 3 242 2 966 Projekt Skolan 3 645 - Projekt Schysst sommar och vinter 2 021 - Summa Insamlade medel · 48 · 14 021 10 000 70 113 47 388 NOT 4 2013-01-01 -2013-12-31 - 92 ÅRETS BOK Årets bok 2011 Vem ska bort? Årets bok 2012 Den flamsäkra katten Årets bok 2013 Jorden vi äter Årets bok 2014 Mossa, massa, människa - 35 40 766 746 1 874 Årets bok 2015 Solrevolution 2 089 - Summa intäkter Årets bok 2 875 2 767 -47 -5 - -27 Årets bok 2011 Vem ska bort? och äldre årsböcker Årets bok 2012 Den flamsäkra katten Årets bok 2013 Jorden vi äter Årets bok 2014 Mossa, massa, människa -16 -445 -403 -1 266 Årets bok 2015 Solrevolution -1 480 - Summa kostnader Årets bok -1 946 -1 743 929 1 024 12 064 12 715 9 861 10 371 683 75 22 608 23 161 54 082 54 319 2 566 2 980 Resultat Årets bok NOT 5 2014-01-01 -2014-12-31 LICENSINTÄKTER OCH ÖVRIGA INTÄKTER BRA MILJÖVAL Licensintäkter, ansöknings- och ändringsavgifter Intäkt från avsättning till miljöfond Övrigt Summa Licensintäkter och övriga intäkter Bra Miljöval Här redovisas licensintäkter för Bra Miljövalverksamheten och de övriga intäkter som är direkt förknippade med denna. NOT 6 INTERNATIONELL VERKSAMHET Anslag från Sida Nord/sydprogrammet Programmet för reformsamarbete i Öst Programmet för informations- och kommunikationsarbete i Sverige Summa anslag från Sida Kemikalieinspektionen Summa Internationell verksamhet Intäkterna till föreningens internationella verksamhet avser anslag för miljö- och naturvårdsarbete med utländska samarbetsorganisationer. · 49 · 2 480 2 070 59 128 59 369 1 88 59 129 59 457 NOT 7 2014-01-01 -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31 STATSBIDRAG, ÖVRIGA Naturvårdsverket Artprojekten: Havsörn, Pilgrimsfalk, Vitrygg 700 700 Jordbruk - 60 Klimat - 420 Marint Miljöjuridik Miljögifter Skog och natur - 60 1 500 1 869 - 100 200 218 2 400 3 427 425 425 425 425 - 150 - 150 Viltvårdsfonden Artprojekten: Havsörn, Pilgrimsfalk, Vitrygg Vägverket Klimat (Trafik och transport) Konsumentverket och Vinnova Bra Miljöval, Miljövänliga veckan/dagen 1 119 550 1 119 550 298 301 298 301 Jordbruksverket Skog och natur Lilla Karlsö Länsstyrelser och Regionstyrelse Skåne Artprojekten: Havsörn, Pilgrimsfalk, Vitrygg Energifallet 93 - 425 - 518 - - 729 Energimyndigheten Vindkraft Klimat (Energifallet och Topten) 4 375 6 130 4 375 6 859 - 162 1 152 204 EU-bidrag Traineeprogram EU Basverksamhet (utfördelat via Naturvårdsverket), varav Klimat (Energi+Transport) - 204 1 152 366 531 - 531 - 10 818 12 078 Hav och vattenmyndigheten Marina ekosystem och fiske Summa Statsbidrag, övriga · 50 · 2014-01-01 -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31 Klimat 4 798 7 633 Skog i Nord och Syd 1 200 519 Fördelat på föreningens prioriterade områden Miljögifter - 100 Marina ekosystem och fiske 531 60 Jordbruk och livsmedelsförsörjning 298 60 Natur och miljö, övergripande. Bl.a. Artprojekten, BMV och Miljöjuridik NOT 8 3 991 3 706 10 818 12 078 2 458 1 051 Watercircles 500 250 GoodCause / GodEl 654 602 - 100 STATSBIDRAG, ÖVRIGA Företagssamarbeten IKEA Telenor Schneider Electric - 450 157 724 3 769 3 177 Stiftelsen Naturräddarfonden 100 100 Alvins fond, artprojekten 316 314 - 121 Övriga företagssamarbeten Delsumma företagssamarbeten* Engströms fond, artprojekten Cronstedts stiftelse 650 - Svenskt Friluftsliv 580 300 Övrigt 642 42 Delsumma övriga samarbeten 2 288 877 Summa Samarbeten, övriga bidrag 6 057 4 054 3 402 3 247 * Licensintäkter från företag som föreningen samarbetar med redovisas under not 4. NOT 9 LOKALT OCH REGIONALT ARBETE Återbäring kretsar Återbäring länsförbund 1 581 1 505 Projektbidrag till natur- och miljövårdsprojekt 4 065 4 393 950 - Nätverkskoordinatorer Övrigt lokalt och regionalt arbete 1 555 1 958 11 553 11 102 -2 179 -2 462 2 462 1 630 14 403 15 532 Projektråd och handläggning 332 375 Övriga utbetalda bidrag (Fältbiologerna) 700 659 Delsumma årets återbäring* Ej utbetald återbäring (inkl. projektbidrag) som har balanserats Återbäring från tidigare år som tillförts projektbidrag Föreningsutveckling via rikskansli, kretskommunikation och info Konferenser inkl. Riksstämman/Rikskonferens Summa Lokalt och regionalt arbete *Utgör 35 procent av föregående års medlemsintäkter. · 51 · 1 141 845 28 412 27 682 2014-01-01 -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31 75 334 Skog 209 518 Miljögifter Beviljade projektbidrag fördelade på föreningens prioriterade områden m.fl. Klimat 105 403 Marina ekosystem och fiske 52 234 Jordbruk och livsmedelsförsörjning 80 388 Natur och miljö, övergripande Länsförbund/länskansli Summa beviljade projektbidrag** 337 140 3 400 3 370 4 258 5 387 **Inkluderar ej utbetalda projektmedel från tidigare år samt projektmedel innevarande år som ej betalats ut än. NOT 10 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner Styrelse och kanslichef Övriga anställda Summa löner 2 703 2 316 55 066 47 980 57 769 50 296 5 31 Andra ersättningar Styrelse och kanslichef Övriga anställda Summa andra ersättningar 508 474 513 505 1 337 1 136 Sociala kostnader Styrelse och kanslichef (varav pensionskostnader) 411 330 21 130 19 138 4 209 3 775 22 467 20 274 4 639 4 106 Mikael Karlsson, ordförande, avgick vid stämman 661 679 Johanna Sandahl, vice ordförande, vald till ordförande på stämman 526 340 Karin Åström, vice ordförande, avgick vid stämman 242 340 Stina Lindblad, vald till vice ordförande på stämman 117 - Övriga anställda (varav pensionskostnader) Summa sociala kostnader (varav pensionskostnader) Löner och andra ersättningar till ordförande, vice ordförande och kanslichef Mårten Wallberg, vald till vice ordförande på stämman 128 - Svante Axelsson, kanslichef* 823 759 *En stor del av ökningen beror på förändring av semesterlöneskulden. I löner och andra ersättningar till styrelsen ingår arvode till styrelseledamöterna med 1 536 kr (1 528kr) per heldag och styrelsemöte. Styrelsemöte hålls ca 9 gånger per år. Beloppet utgör 2,7 procent av aktuellt inkomstbasbelopp som för 2014 är 56 900 kr (56 600 kr). · 52 · Föreningens ordförande är heltidsarvoderad enligt stämmobeslut och erhåller arvode motsvarande ett inkomstbasbelopp per månad. Vice ordförande Stina Lindblad och vice ordförande Mårten Wallberg är deltidsarvoderade och erhåller 25 procent av inkomstbasbeloppet per månad respektive samt ersättning för styrelsemöten enligt ovan. Övertids- och mertidsersättning utgår ej. Traktamenten tas ej ut. Föreningens ordförande och kanslichef innehar årskort hos SJ som föreningen betalar och som förmånsbeskattas vid privat användning. Enligt föreningens policy beviljas inga lån till befattningshavare och transaktioner med närstående får ej förekomma. AVGÅNGSVEDERLAG Föreningens ordförande och generalsekreterare har avtal om avgångsvederlag med 6 månaders lön. Avgångsvederlaget faller ut till ordföranden om hans/hennes uppdrag avslutas, oberoende av om det är från föreningens eller ordförandens sida. Till generalsekreteraren faller avgångsvederlaget ut i händelse av uppsägning . På dessa avgångsvederlag sker ingen pensionsavsättning. Om föreningens ordförande uppbär lön eller ersättning från annan syssla under den tid avgångsvederlaget utgår, reduceras avgångsvederlaget med motsvarande summa. IDEELLA ARBETSINSATSER De ideellt engagerade i föreningens verksamhet omfattar åtminstone 10 000 personer. Av dessa har cirka 4 000 personer olika förtroendeuppdrag i föreningens lokala kretsar och regionala länsförbund. Deras nedlagda tid uppskattas till ca 720 000 timmar. Medeltalet anställda har beräknats genom att betalda närvarotimmar under perioden har ställts i relation till en inom föreningen normal årsarbetstid (1860h). I närvarotimmar ingår betald semester, sjukfrånvaro (betald) och kompledigt men ej övertidstimmar. 2014-01-01 -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31 10 7 Styrelsens antal Kvinnor Män Totalt 3 5 13 12 5 4 Ledningsgruppens antal Kvinnor Män Totalt 7 9 12 13 88 76 Medeltalet anställda Kvinnor Män 50 43 138 119 7,4 % 5,1 % 50,6 % 47,4 % Kvinnor 8,5 % 5,7 % Män 5,3 % 4,2 % 29 år eller yngre 7,4 % 5,6 % 30-49 år 7,3 % 4,6 % 50 år eller äldre 7,5 % 6,1 % Totalt Medeltalet anställda har beräknats genom att betalda närvarotimmar under perioden har ställts i relation till en inom föreningen normal årsarbetstid (1860h). I närvarotimmar ingår betald semester, sjukfrånvaro (betald) och kompledigt men ej övertidstimmar. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängade sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer Sjukfrånvaron fördelad efter kön: Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: · 53 · NOT 11 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER Allegretto Revision AB Revisionsarvode exkl. revision av statsbidrag 519 361 Revision av statsbidrag; SIDA, KemI, Songo, Konsumentverket m.fl. 49 66 Övrigt konsultarvode inkl. ersättningar 15 28 583 455 Inom 1 år 4 490 4 315 1 till 5 år 3 516 7 537 1 - 8 007 11 852 2014-01-01 -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31 91 270 Summa NOT 12 LEASING Föreningen leasar framförallt kontorslokalen och vissa kontorsmaskiner. Kostnadsförda leasing avgifter utöver lokalhyra uppgår till 448 (463). Framtida leasingavgifter förfaller enligt följande: Senare än 5 år Summa Avtalet om lokalhyra sträcker sig till 2016-09-30 och förlängs automatiskt med 3 år om det inte sägs upp senast 12 månader innan avtalet löper ut. NOT 13 FINANSIELLA INVESTERINGAR Resultat från värdepapper Återföring av nedskrivningar Delsumma omvärderingar 91 270 Utdelningar 470 500 Räntor 602 1 874 3 165 2 721 Arvode för kapitalförvaltning Realisationsresultat vid försäljningar -351 -224 Summa Resultat fr. värdepapper 3 977 5 141 31 80 31 80 4 008 5 221 Övriga räntor och liknande resultatposter Ränteintäkter Summa Övriga räntor och liknande resultatposter Summa Finansiella investeringar · 54 · NOT 14 FASTIGHETER 2014-12-31 2013-12-31 Osaby säteri 4 149 4 149 Lilla Karlsö 3 886 3 766 211 211 97 97 Ryssa, Mora kommun Del av Aktse 1:1 Övriga fastigheter Bjuv Ljungsgård 2:6 Summa anskaffningsvärde 5 5 466 466 8 814 8 694 8 694 8 694 120 - 8 814 8 694 -4 055 -3 847 Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början Nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut NOT 15 -215 -209 -4 270 -4 056 4 544 4 638 8 924 6 434 131 2 490 9 055 8 924 -5 731 -5 171 MASKINER OCH INVENTARIER Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början Nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Vid årets början Årets avskrivning enligt plan enligt anskaffningsvärden Redovisat värde vid årets slut NOT 16 DATORUTRUSTNING OCH PROGRAM -798 -560 -6 529 -5 731 2 526 3 193 2014-12-31 2013-12-31 10 117 9 404 - 713 10 117 10 117 -9 019 -8 414 Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början Nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Vid årets början Årets avskrivning enligt plan enligt anskaffningsvärden Redovisat värde vid årets slut · 55 · -493 -605 -9 512 -9 019 605 1 098 NOT 17 AKTIER OCH ANDELAR I SVENSKA BOLAG/FÖRENINGAR 2014-12-31 2013-12-31 1 445 1 445 -1 0 1 444 1 445 ANTAL ANDELAR I% REDOVISAT VÄRDE Naturskyddsföreningen Förlag AB, 556449-9407 1 500 100 1 424 AB Smålands Taberg, 556038-5873 8 000 100 8 Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början Återföring av nedskrivning/värdeförändring Redovisat värde vid årets slut Specifikation av föreningens innehav av aktier och andelar i koncernföretag samt innehav i övriga bolag/föreningar. Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. ORGANISATION, ORG.NR. KRAV ekonomisk förening, insatskapital 10 Lilla Luleälvsvägarnas samfällighet, värde av andel i Aktse 2:1 2 Summa innehav 1 444 NOT 18 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 2014-12-31 Skattekonto 50 - Momsfordran 112 27 Fordringar på personal 143 50 Stiftelsen V&E Gustafssons Naturvårdsfond 257 159 18 18 115 107 Stiftelsen Naturräddarfonden 611 1 318 Övriga 261 101 1 567 1 780 Föreningen Smålands Natur AB Smålands Taberg Summa Övriga kortfristiga fordringar NOT 19 2013-12-31 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Förutbetalda hyreskostnader 1 157 1 134 Viltvårdsfonden 425 - EPM 233 224 Övriga interimsfordringar 662 822 Årets bok 723 702 Intäkter från IKEA till Natursnokar 309 326 Intäkter från IKEA till Energifallet 1 500 - Arv 6 452 6 352 282 283 - 145 11 743 9 988 InsightOne Metria Summa Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter · 56 · NOT 20 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Aktier/aktiefonder 2014-12-31 BOKFÖRT VÄRDE 2014-12-31 MARKNADSVÄRDE 2013-12-31 BOKFÖRT VÄRDE 2013-12-31 MARKNADSVÄRDE 30 389 34 225 28 186 32 619 Räntebärande papper 19 789 21 456 42 536 42 990 Summa värdepapper 50 177 55 681 70 722 75 609 Likvida medel* Summa Kortfristiga placeringar 64 915 64 915 - - 115 092 120 596 70 722 75 609 * Exkl. likvida medel från SIDA som ej får placeras i värdepapper I enlighet med föreningens kapitalplaceringspolicy görs investeringar endast i värdepapper utgivna av företag eller motsvarande som enligt föreningens bedömning bedriver sin verksamhet, internt och externt, på ett miljöriktigt och övrigt etiskt sätt. Härvidlag tillämpas bland annat positiva och nega- NOT 21 EGET KAPITAL Ingående balans 2013 Reserveringar tiva kriterier för urvalet av placeringsobjekt. Det senare innebär att olika branscher och företag utesluts på grund av exempelvis allvarlig miljöpåverkan. Kapitalplaceringspolicyn reglerar även riskspridning, vilket innebär att medel fördelas över olika tillgångsslag. DONATIONS KAPITAL VÄRDESÄKRINGSKAPITAL ÄNDAMÅLSBEST.MEDEL BALANSERAT KAPITAL SUMMA EGET KAPITAL 1 739 16 870 77 408 1 970 97 987 31 870 1 001 32 950 79 Nyttjande Utgående balans 2014 -17 998 1 818 Donationskapital avser gåvor för vilka i huvudsak endast avkastningen får utnyttjas. Värdesäkringskapital är kapitalet enligt Naturskyddsföreningens stadgar §26. Där anges att kapitalets minsta storlek beslutas av styrelsen och att strävan är att kapitalet ska uppgå till 30 procent av det gångna verksamhetsårets totala lönekostnader inklusive sociala avgifter. NOT 22 16 870 91 280 -17 998 2 971 112 939 Ändamålsbestämda medel är gåvor och insamlingar där givaren eller föreningen bestämt att medlen ska gå till ett visst ändamål. Kapital under denna rubrik är en sammanställning av poster med olika ändamålsbegränsningar. Kapitalet nyttjas löpande inom de begränsningar som bestämts. Balanserat kapital är ej öronmärkta medel helt fritt att nyttjas för de ändamål och den verksamhet som föreningens stadgar föreskriver. ÄNDAMÅLSBESTÄMDA MEDEL IB NYTTJANDE RESERVERING UB Marina ekosystem och fiske 281 -281 - - Klimatförändringar 151 -151 1 500 1 500 Skog i Nord och Syd Föreningens prioriterade områden 742 -163 588 1 167 Miljögifter - - - - Jordbruk och livsmedelsförsörjning - - 146 146 48 105 -4 932 19 906 63 080 5 298 -2 848 83 2 532 Medel som avser flera av föreningens prioriterade områden Natur och miljö, övergripande Övrigt Artprojekt Miljöfonder Av föreningens ändamålsbestämda medel står endast ca 43 miljoner SEK till förfogande för miljö- och naturvård i vidare mening. Övriga ändamåls 22 831 -9 623 9 647 22 855 77 408 -17 998 31 870 91 280 bestämda medel är strikt respektive mycket strikt begränsade till sin användning. Samtliga ändamålsbestämda medel är ändamålsbestämda av givaren. · 57 · NOT 23 ÖVRIGA SKULDER 2014-12-31 2013-12-31 Personalens källskatt 1 350 1 306 Sida 5 243 4 084 548 32 - 150 Leilers fond Konsumentverket Naturvårdsverket - 200 Statsbidrag allmänt 1 842 173 Energimyndigheten 54 - EU-medel Folksam Bixia Postkodlotteriet* Övrigt Summa Övriga skulder 148 - - 200 - 567 4 979 7 000 14 13 14 178 13 725 2014-12-31 2013-12-31 *Avser medel för projekt som kommer att genomföras under 2014 och 2015 och redovisas efter respektive år. NOT 24 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Löner och semesterlöner 4 405 3 867 Arbetsgivaravgifter och sociala kostnader 2 879 2 534 Revision 287 238 Årsbok 159 139 Vinnova 300 - SIDA-medel 331 144 Övriga Summa Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter · 58 · 854 591 9 215 7 513 Underskrifter Stockholm den 24 april 2015 Johanna Sandahl Ordförande Stina Lindblad Vice ordförande Mårten Wallberg Vice ordförande Svante Axelsson Kanslichef/generalsekreterare Bo Jönson Skattmästare Anita Brodin Carolina Klüft Ethel Forsberg Hanna Landinez Wetterstrand Karl-Axel Reimer Lotta Silfver Marie Andersson Pia Lindeskog Sara Vikström Olsson Fältbiologernas representant Vår revisionsberättelse har lämnats den 24 april 2015 Lars Erik Engberg Auktoriserad revisor Anna Gabrielson · 59 · Kåre Olsson Revisionsberättelse Till riksstämman i Svenska Naturskyddsföreningen, 802002-4280 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN Vi har reviderat årsredovisningen för Svenska Naturskyddsföreningen för räkenskapsåret 2014. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt god redovisningssed och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Den auktoriserade revisorn har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR SAM STADGAR Utöver får revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Svenska Naturskyddsföreningen för räkenskapsåret 2014. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att riksstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 24 april 2015 Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Anna Gabrielsson Lars Erik Engberg Auktoriserad revisor · 60 · Kåre Olsson Ramslök i Naturskyddsföreningen Roslagens naturreservat Ramsen. · 61 · Fotografer och bildbyråer: Sid 5, Fredrik Hjerling Sid 10, Sofie Blumenthal Sid 12, Pia och Karl Norling Sid 17, Per Bengtson Sid 18, BMJ Shutterstock Sid 21, Mats Hellmark Sid 25, Ojnareskogen, Magnus Rietz; Varg, Thinkstock Sid 27, Josephine Birro Sid 28, Carl-Axel Fall Sid 36, Ulrica Zwenger Sid 41, Helena Lundmark Sid 61, Per Bengtson Produktion: Naturskyddsföreningen Grafisk form: Jamendåså Textredigering: Publik Repro: Done Tryck: Åtta45, Stockholm 2015 Artnr: 9700 ISBN: 978-91-558-0166-3 · 63 · · ii · Box 4625 116 91 Stockholm 08-702 65 00 www.naturskyddsforeningen.se
© Copyright 2024