KF 2015-04-20 - Kungörelse
BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige Plats: Tid: Kungörelse 2015-04-08 Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv 2015-04-20 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon 040-625 61 15 eller via e-post till [email protected] Kent Wollmér Ordförande Charlotta Wemme Dehlin Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Margareta Abelsson och Carl Ahrling Ärende Beteckning Sida KS/2015:119 3 1. Upprop 2. Val av justerande samt bestämmande av tid för justeringen 3. Nominering av ledamot och ersättare till Segeåns Vattendragsförbund och vattenråd 4. Skånes luftvårdsförbund 4 5. Nyinkomna motioner 5 6. Utbyggnad av Gränsvägen KS/2015:180 11 7. Motion av Marie Wahlgren (FP) - Fria resor i kollektivtrafiken för färdtjänstberättigade KS/2014:140 15 8. Motion av Sven Sonesson (M) - Bevara KS/2013:122 och utveckla Södervångsskolan 24 9. Motion av Ove Johansson (MP) - Gör Öresund till marin nationalpark 31 KS/2014:67 BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 10. Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Ärende Beteckning Sida Biblioteksplan 2015-2017 KS/2015:286 39 Vision Burlöv sammanträder 2015-04-20, kl. 16.00 i Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv SD-gruppen sammanträder 2015-04-15, kl. 18.30 i Skärfläckan, Medborgarhuset, Arlöv BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 3 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Nominering av ledamot och ersättare till Segeåns Vattendragsförbund och vattenråd Dnr KS/2015:119 Mandattiden för Burlövs representanter i Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds styrelse går ut vid årsstämma 2015. Kommunfullmäktige har därför att utse nya representanter. I dag är Thord Persson (M) ledamot och Johan Rönnborg (miljöstrateg) ersättare. BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 4 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Skånes luftvårdsförbund Valberedningen för Skånes luftvårdsförbund önskar förslag på nya styrelseledamöter/ersättare till den nya styrelsen inför föreningens årsmöte. För närvarande är de kommunala ledamöterna från Sjöbo, Helsingborg, Hässleholm, Vellinge och ersättarna från Lund och Malmö kommuner. Burlövs kommun har för närvarande inte någon styrelserepresentant. Representant kan vara förtroendevald eller tjänsteman i kommunen. BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 5 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Nyinkomna motioner - KS/2015:318 Motion av Christer Swahn (SD) – Stoppa trafikkaoset vid utfart från Burlövs Center - KS/2015:348 Motion av Tommy Andersson (SD) – Skoluniform - KS/2015:369 Motion av Patrik Selimson (M) – Inför Ung Företagsamhet i Burlövs grundskolor - KS/2015:371 Motion av Margareta Abelsson (S) och Petra Malmquist (S) – Motion om idrottskola 6 7 Burlövs Center 8 9 10 BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 11 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Utbyggnad av Gränsvägen Dnr KS/2015:180 Sammanfattning Från samhällsbyggnadsförvaltningen föreligger förslag att anslå medel om 7,5 mnkr för projektering och start av utbyggnad av Gränsvägen, samt att projekteringsarbetet inleds. Kommunstyrelsen föreslås vidare få i uppdrag att återkomma med en reviderad kostnadsberäkning i samband med budgetarbetet. Byggstart beräknas ske snarast för att vägen skall stå klar sommaren 2016. Trafikverket och Burlövs kommun föreslås dela kostnaderna för projektering på så sätt att bro över planerad järnväg projekteras och bekostas av Trafikverket. Parterna bekostar tillsammans väganslutningar enligt detaljplan. Projekteringskostnaden avseende vägdelen delas enligt förslaget lika mellan Burlövs kommun och Trafikverket; detta regleras i särskilt avtal. I budgetarbetet de senaste åren har byggstarten skjutits på framtiden i avvaktan på beslut om järnvägens utbyggnad. Förvaltningen föreslår nu att fullmäktige beslutar att projektering skall inledas och att medel skall anslås i enlighet med den ekonomiska planen. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anslå de i den ekonomiska planen beräknade medlen, 7,5 mnkr, för projektering och start av utbyggnad av Gränsvägen, att inleda projektering, att uppdra åt kommunstyrelsen att i samband med budgetarbetet återkomma med reviderad totalkostnad för utbyggnaden, samt att uppdra åt kommundirektören att teckna avtal om projekteringskostnadernas fördelning med Trafikverket. ___ Yrkande Lars-Anders Espert (SD) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anslå de i den ekonomiska planen beräknade medlen, 7,5 mnkr, för projektering och start av utbyggnad av Gränsvägen, att inleda projektering, att uppdra åt kommunstyrelsen att i samband med budgetarbetet återkomma med reviderad totalkostnad för utbyggnaden, samt BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 12 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 att uppdra åt kommundirektören att teckna avtal om projekteringskostnadernas fördelning med Trafikverket. ___ Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Ingemar Lindeberg 040-625 63 00 [email protected] 13 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-23 1 (2) Diarienummer KS/2015:180-311 Kommunstyrelsen Anslag projektering Gränsvägen Sammanfattning I detaljplan och utkast till avtal med Trafikverket förutsätts Gränsvägen byggas ut för att redan under järnvägens utbyggnad tjäna sitt syfte. Byggstart beräknas ske snarast för att stå klar sommaren 2016. Mot bakgrund av detta föreslås parterna dela kostnaderna för projektering på så sätt att bro över planerad järnväg projekteras och bekostad av Trafikverket. Tillsammans bekostas väganslutningar enligt detaljplan. Projekteringskostnaden avseende vägdelen föreslås delas lika mellan Burlövs kommun och Trafikverket; detta regleras i särskilt avtal. För att garantera Burlövs kommuns inflytande över projektering av vägen föreslås samhällsbyggnadsförvaltningen få ansvar för detta. Kostnaderna för projektering uppskattas uppgå till 10 % av vägdelens byggkostnad. Burlövs kommuns del beräknas då bli ca 800 tkr. I budgetarbete de senaste åren har byggstarten skjutits och med den medel för projektering i avvaktan på beslut om järnvägens utbyggnad. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår nu att projekteringsarbetet inleds och att medel anslås för detta i enlighet med plan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anslå de i den ekonomiska planen beräknade medlen, att inleda projektering, att uppdra åt kommunstyrelsen att i samband med budgetarbetet återkomma med reviderad totalkostnad, samt att uppdra åt kommundirektören att teckna avtal om projekteringskostnadernas fördelning med Trafikverket. BURLÖVS KOMMUN 14 2015-02-23 KS/2015:180 Redogörelse för ärendet I detaljplan och utkast till avtal med Trafikverket förutsätts Gränsvägen byggas ut för att redan under järnvägens utbyggnad tjäna sitt syfte. Mot bakgrund av detta föreslås parterna dela kostnaderna för projektering på så sätt att bro över planerad järnväg projekteras och bekostad av Trafikverket. Tillsammans bekosta väganslutningar enligt detaljplan. Projekteringskostnaden avseende vägdelen föreslås delas lika mellan Burlövs kommun och Trafikverket. Ett särskilt avtal för arbetet med Gränsvägen upprättas och kompletterar det s.k. kompletteringsavtal som reglerar övriga åtgärder och finansiering. För att garantera Burlövs kommuns inflytande över projektering av vägen föreslås samhällsbyggnadsförvaltningen få ansvar för detta. Kostnaderna för projektering uppskattas uppgå till 10 % av vägdelens byggkostnad. Burlövs kommuns del beräknas då bli ca 800 tkr. I budgetarbete de senaste åren har byggstarten skjutits och med den medel för projektering. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår nu att projekteringsarbetet inleds och att medel anslås för detta i enlighet med plan men ej beslutat. Samhällsbyggnadsförvaltningen kan genom projekteringen också återkomma med en uppdaterad investeringsvolym till budget 2016. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Ingemar Lindeberg Gatuchef 2 (2) BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 15 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Motion av Marie Wahlgren (FP) - Fria resor i kollektivtrafiken för färdtjänstberättigade Dnr KS/2014:140 Sammanfattning Marie Wahlgren har väckt motion med yrkande att Burlövs färdtjänstberättigade skall ha fria resor i kollektivtrafiken och att man därför köper denna tjänst från Region Skåne. Motionen hänvisar till beslut av regionfullmäktige den 6 maj 2014, § 31, att införa fria resor i den allmänna kollektivtrafiken inom Skåne för färdtjänstlegitimerade kunder i de kommuner där Region Skåne har färdtjänstansvar, samt att erbjuda kommuner med eget färdtjänstansvar att kunna köpa till motsvarande fria resor för sina färdtjänstlegitimerade kunder baserat på ekonomisk kompensation för förlorade intäkter. Socialnämnden tillstyrker motionen den 4 september 2014, § 80, och föreslår kommunfullmäktige att på försök under 2015 införa kostnadsfria resor för färdtjänstberättigade i den allmänna kollektivtrafiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen tillstyrker motionen i yttrande den 9 september 2014, men anför att förvaltningen inte tar ställning till de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet av förslaget. Kommunledningskontoret konstaterar att det är av särskild vikt för ett framgångsrikt genomförande av detta försök att busstrafiken till och från samt inom Burlövs kommun bibehålls och förstärks, i all synnerhet busstrafiken till nordvästra Arlöv. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med bifall till motionen införa fria resor i kollektivtrafiken för färdtjänstberättigade i Burlövs kommun på prov med start den 1 juli 2015, samt att verksamheten testas under ett års tid för att sedan utvärderas. ___ Yrkande Mats Lithner (FP), med instämmande av Ove Johansson (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med bifall till motionen införa fria resor i kollektivtrafiken för färdtjänstberättigade i Burlövs kommun på prov med start den 1 juli 2015, samt att verksamheten testas under ett års tid för att sedan utvärderas. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin 040-625 63 87 [email protected] 16 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-15 1 (2) Diarienummer KS/2014:140-531 Kommunstyrelsen Motion av Marie Wahlgren (FP) – Inför fria resor i kollektivtrafiken för färdtjänstberättigade Sammanfattning Marie Wahlgren har väckt motion med yrkande att kommunen beslutar att även Burlövs färdtjänstberättigade har fria resor i kollektivtrafiken och att man därför köper denna tjänst från Region Skåne. Motionen hänvisar till beslut av regionfullmäktige den 6 maj 2014, § 31, att införa fria resor i den allmänna kollektivtrafiken inom Skåne för färdtjänstlegitimerade kunder i de kommuner där Region Skåne har färdtjänstansvar, samt att erbjuda kommuner med eget färdtjänstansvar att kunna köpa till motsvarande fria resor för sina färdtjänstlegitimerade kunder baserat på ekonomisk kompensation för förlorade intäkter. Socialnämnden tillstyrker motionen den 4 september 2014, § 80, och föreslår kommunfullmäktige att på försök under 2015 införa kostnadsfria resor för färdtjänstberättigade i den allmänna kollektivtrafiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen tillstyrker motionen i yttrande den 9 september 2014, men anför att förvaltningen inte tar ställning till de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet av förslaget. Kommunledningskontoret konstaterar att det är av särskild vikt för ett framgångsrikt genomförande av detta försök att busstrafiken till och från samt inom Burlövs kommun bibehålls och förstärks, i all synnerhet busstrafiken till nordvästra Arlöv. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att införa fria resor i kollektivtrafiken för färdtjänstberättigade i Burlövs kommun på prov med start den 1 juli 2015, samt att verksamheten testas under ett års tid för att sedan utvärderas. BURLÖVS KOMMUN 17 2015-01-09 KS/2015:53 Redogörelse för ärendet Burlövs kommun har valt att ta ett eget ansvar för färdtjänsten och har ett avtal med Burlövs Trafik AB för detta som sträcker sig till den 30 september 2015. Ny upphandling pågår. År 2014 fanns det inom Burlövs kommun 556 färdtjänstberättigade personer. Totalt uppgick antalet färdtjänstresor under 2014 till ca 20 000. Erfarenheter från Helsingborg och Göteborg indikerar att färdtjänstresandet kan minska uppåt tio procent om den allmänna kollektivtrafiken görs avgiftsfri. Översatt till Burlövs förhållande kan det innebära att ca 2 000 resor förs över från färdtjänst till allmän kollektivtrafik Ersättningen till Burlövs Trafik AB sker med ett fast belopp per resa. Kommunledningskontoret gör bedömningen att ett minskat resande med färdtjänst och motsvarande ökat resande med stadsbuss därför inte torde innebära någon ökad kostnad för kommunen, och föreslår införa fria resor under en försöksperiod på ett år med utvärdering därefter. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef 2 (2) BURLÖVS KOMMUN Socialnämnden 18 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-09-04 Sida 1 (1) § 80 Motion Marie Wahlgren (FP) - Fria resor i kollektivtrafiken för färdtjänstberättigade i Burlövs kommun (SN/2014:220) Föreligger motion Marie Wahlgren (FP) - Fria resor i kollektivtrafiken för färdtjänstberättigade i Burlövs kommun. Marie Wahlgren har väckt motion med yrkande att kommunen beslutar att färdtjänstberättigade får fria resor i kollektivtrafiken. Region Skåne erbjuder de brukare som har färdtjänst via avtal mellan regionen och kommunen att åka gratis i kollektivtrafiken. Detta är ett erbjudande som på inget sätt påverkar rätten till färdtjänst. Syftet med erbjudandet från Region Skåne är att underlätta resor i den allmänna kollektivtrafiken och uppmuntra till ökad rörlighet och därmed bättre hälsa. Kostnadsfria resor införs 2015-01-01. _____ Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att tillstyrka motionen och föreslå kommunfullmäktige att på försök under 2015 införa kostnadsfria resor för färdtjänstberättigade i den allmänna kollektivtrafiken. _____ Socialnämnden beslutar att tillstyrka motionen och föreslå kommunfullmäktige att på försök under 2015 införa kostnadsfria resor för färdtjänstberättigade i den allmänna kollektivtrafiken. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Exp Kommunfullmäktige 141015/ea Burlövs kommun 19 YTTRANDE 1 (2) Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Gertrud Richter 040-625 63 13 [email protected] Datum 2014-09-09 Diarienummer KS/2014:140-531 Kommunfullmäktige Yttrande över motion av Marie Wahlgren (FP) – Fria resor i kollektivtrafiken för färdtjänstberättigade Motionären yrkar att Burlövs kommun beslutar att kommunen beslutar att även Burlövs färdtjänstberättigade har fria resor i kollektivtrafiken och att kommunen därför köper denna tjänst från Region Skåne. En av Region Skånes målsättningar med färdtjänsten är, enligt dem, att så långt som möjligt fördröja inträdet i färdtjänstresor genom att aktivt arbeta för att underlätta resor i den allmänna kollektivtrafiken. För att ytterligare stimulera dessa personer att ta steg in i bussen eller tåget föreslås en ny premie om helt kostnadsfria resor. För kunderna även tänkt som en uppmuntran till ökad rörlighet och därmed bättre hälsa. Burlövs kommun har valt att stå utanför Region Skånes färdtjänstsamarbete. Region Skåne har dock i sitt beslut om fria kollektivtrafikresor för sina färdtjänstberättigade även erbjudit kommuner utanför samarbetet att kunna köpa till motsvarande fria resor enligt följande: Regionfullmäktiges beslut, enligt regionstyrelsens förslag 1. Regionfullmäktige inför fria resor i den allmänna kollektivtrafiken inom Skåne för färdtjänstlegitimerade kunder i de kommuner där Region Skåne har färdtjänstansvar. 2. Regionfullmäktige erbjuder kommuner med eget färdtjänstansvar att kunna köpa till motsvarande fria resor för sina färdtjänstlegitimerade kunder baserat på ekonomisk kompensation för förlorade intäkter. 3. För resor i allmän kollektivtrafik gäller allmänna resevillkor med tillägg att en ledsagare kostnadsfritt får medfölja färdtjänstlegitimerad. 4. Målsättningen är att förslaget ska vara infört i Skåne senast 2015-01-01. Att de färdtjänstberättigade kommuninvånare som kan och orkar åker med kollektivtrafiken istället för med färdtjänstbilar ligger helt i linje med kommunens Framtidsplan. Enligt Framtidsplanen (antagen av fullmäktige den 22 april 2014, § 30) ska kommunen verka för att andelen gående, cyklande och resor med kollektivtrafik ska stå för minst 2/3 av alla resor och att andelen bilresor inte ska överstiga 1/3 av det totala antalet resor. BURLÖVS KOMMUN 20 KS/2014:140 Att så många som möjligt åker kollektivt innebär färre bilar på vägarna och därmed mindre buller samt lägre belastning på vägarna, parkeringsytorna och miljön. Att erbjuda fria kollektivtrafikresor ger dessutom ett incitament för kommunens invånare att fortsätta att leva ett socialt liv. Samhällsbyggnadsförvaltningen tar i detta yttrande inte ställning till de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet av förslaget. Önskar kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsförvaltningen utreder kostnaderna för att köpa till fria resor för sina färdtjänstlegitimerade kunder kan kommunfullmäktige uppdra åt förvaltningen att göra detta. Med ovanstående synpunkter tillstyrker samhällsbyggnadsförvaltningen motionärens yrkande under förutsättning att de ekonomiska förutsättningarna och en resurs som kan handlägga inköpen tas fram. Tommy Samuelsson Samhällsbyggnadschef Gertrud Richter Planchef 2 (2) 21 Motion till fullmäktige i Burlöv Region Skåne erbjuder de brukare som har färdtjänst via avtal mellan regionen och kommunen att åka gratis i kollektivtrafiken. Detta är ett erbjudande som på inget sätt påverkar rätten till färdtjänst när man vill ha det utan som en extra möjlighet när man känner att man orkar och kan åka kollektivt. Burlövs kommun har valt att stå utanför det Skånska samarbetet när det gäller färdtjänst. Region Folkpartiet befarade redan när detta beslut togs att detta kunde innebära sämre service för Burlövs invånare. Region Skåne har dock erbjudit kommuner kunna köpa till motsvarande fria resor för sina färdtjänstlegitimerade kunder baserat på ekonomisk kompensation för förlorade intäkter. Det är viktigt att de färdtjänst berättigade Burlövsborna inte har sämre möjligheter än de som bor i andra kommuner i Skåne. Jag yrkar därför att Burlövskommun beslutar att kommunen beslutar att även Burlövsfärdtjänstberättigade har fria resor i kollektivtrafiken och att men därför köper denna tjänst från Region Skåne Marie Wahlgren Folkpartiet 22 Regionfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2014-05-06 1 (2) § 31 Fria resor i allmän kollektivtrafik för färdtjänst - legitimerade kunder i Skåne (ärende 7) Diarienummer 1400602 Regionfullmäktiges beslut, enligt regionstyrelsens förslag 1. Regionfullmäktige inför fria resor i den allmänna kollektivtrafiken inom Skåne för färdtjänstlegitimerade kunder i de kommuner där Region Skåne har färdtjänstansvar. 2. Regionfullmäktige erbjuder kommuner med eget färdtjänstansvar att kunna köpa till motsvarande fria resor för sina färdtjänstlegitimerade kunder baserat på ekonomisk kompensation för förlorade intäkter. 3. För resor i allmän kollektivtrafik gäller allmänna resevillkor med tillägg att en ledsagare kostnadsfritt får medfölja färdtjänstlegitimerad. 4. Målsättningen är att förslaget ska vara infört i Skåne senast 2015-01-01. Sammanfattning En av Region Skånes målsättningar med färdtjänsten är att så långt som möjligt fördröja inträdet i färdtjänstresor genom att aktivt arbeta för att underlätta resor i den allmänna kollektivtrafiken. För att ytterligare stimulera dessa personer att ta steg in i bussen eller tåget föreslås en ny premie om helt kostnadsfria resor. För kunderna även tänkt som en uppmuntran till ökad rörlighet och därmed bättre hälsa. I ärendet finns följande dokument 1. Regionstyrelsens beslut 2014-04-14, § 51 2. Kollektivtrafiknämndens beslut 2014-03-03, § 20 Yrkanden Mats Persson (FP) yrkar, med instämmande av Patrik Jönsson (SD), Birte Sandberg (C), Stefan Svalö (S), Ove Johansson (MP), Ewa Bertz (FP), Mikael Persson (V) och Agneta Lindskog (KD), bifall till regionstyrelsens förslag. Datum 23 2014-05-06 2 (2) Vid protokollet Karl Gustav Andersson Rätt utdraget intygar Maria Dahlberg Sänt till: Regionstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Koncernkontor – utvecklingsdirektör (MS) Samtliga kommuner Styrande dokument Region Skåne Regionfullmäktige BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 24 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Motion av Sven Sonesson (M) - Bevara och utveckla Södervångsskolan Dnr KS/2013:122 Sammanfattning Sven Soneson har väckt motion med yrkande att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att, med utgångspunkt att Södervångsskolan också i fortsättningen skall fungera som skola, utreda vad som krävs för att tillskapa en god studiemiljö, samt vilka förutsättningar det finns att komplettera huvudbyggnaden med ytterligare lokaler för att kunna bedriva undervisning för elever t.o.m. årskurs sex. Barn- och utbildningsnämnden tillstyrker motionen den 15 oktober 2013, § 104, med det tillägget att utredningen endast kan belysa allmänna förutsättningar och att särskilt anslag till tekniska nämnden krävs för att kunna göra en fullständig förprojektering. Tekniska nämnden beslutar den 11 november 2013, § 96, att nämnden inte tar ställning till motionens förslag. Kommunledningskontoret konstaterar att barn- och utbildningsnämnden i sitt yttrande hänvisar till den lokalförsörjningsplan för skolor och förskolor som fullmäktige den 19 augusti 2013, § 70, uppdragit åt nämnden att inkomma med. Utbildnings- och kulturnämnden fastställde en sådan plan den 3 mars 2015, § 39. Enligt planen föreslås Södervångsskolan avvecklas som skola när den nya Svanetorpsskolan står klar. Södervångsskolan skulle i framtiden istället kunna användas som fritidsgård i Åkarp. Eleverna från Södervångsskolan förs i sådana fall till en ny skola på Kronetorpsområdet. Med hänvisning till nämndens plan anser kommunledningskontoret att den utredning som motionären yrkar på under nuvarande omständigheter inte är aktuell och avstyrker motionen. Yrkande Sven Sonesson (M), med instämmande av Mats Lithner (FP), yrkar att kommunstyrelsen skall föreslås tillstyrka motionen. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Reservation Mot arbetsutskottets beslut i ärendet anmäls reservation av Sven Sonesson (M) och Mats Lithner (FP) till förmån för framställt men ej bifallet yrkande. ___ BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 25 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Yrkanden Lars-Anders Espert (SD), med instämmande av Lars Johnson (M) och Mats Lithner (FP), yrkar att kommunstyrelsen skall tillstyrka motionen. Anneli Kihlstrand (C), med instämmande av Bengt Åström (S), yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Proposition Ordförande ställer Lars-Anders Esperts yrkande emot arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Votering Votering begärs och verkställs. Kommunstyrelsen beslutar om följande voteringsordning: JA röstar den som bifaller arbetsutskottets förslag till beslut. NEJ röstar den som bifaller Lars-Anders Esperts yrkande. Med 7 JA-röster mot 6 NEJ-röster finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsen föreslår således kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Reservation Mot kommunstyrelsens beslut i ärendet anmäls reservation av Lars-Anders Espert (SD) till förmån för framställt men ej bifallet yrkande. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin 040-625 63 87 [email protected] 26 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-15 1 (2) Diarienummer KS/2013:122-611 Kommunstyrelsen Motion av Sven Sonesson (M) – Bevara och utveckla Södervångsskolan Sammanfattning Sven Soneson har väckt motion med yrkande att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att, med utgångspunkt att Södervångsskolan också i fortsättningen skall fungera som skola, utreda vad som krävs för att tillskapa en god studiemiljö, samt vilka förutsättningar det finns att komplettera huvudbyggnaden med ytterligare lokaler för att kunna bedriva undervisning för elever t.o.m. årskurs sex. Barn- och utbildningsnämnden tillstyrker motionen den 15 oktober 2013, § 104, med det tillägget att utredningen endast kan belysa allmänna förutsättningar och att särskilt anslag till tekniska nämnden krävs för att kunna göra en fullständig förprojektering och för att ta fram en kostnadskalkyl. Tekniska nämnden beslutar den 11 november 2013, § 96, att nämnden inte tar ställning till motionens förslag. Nämnden anför att, om motionen bifalls, barn- och utbildningsnämnden samt kommunfullmäktige får återkomma till tekniska nämnden med ett uppdrag om förprojektering/kostnadskalkyl när de allmänna förutsättningarna är utredda. Kommunledningskontoret konstaterar att barn- och utbildningsnämnden i sitt yttrande hänvisar till den lokalförsörjningsplan för skolor och förskolor som fullmäktige den 19 augusti 2013, § 70, uppdragit åt nämnden att inkomma med. Utbildnings- och kulturnämnden fastställde en sådan plan den 3 mars 2015, § 39. Enligt nämndens plan föreslås Södervångsskolan avvecklas som skola när den nya Svanetorpsskolan står klar. Södervångsskolan skulle i framtiden istället kunna användas som fritidsgård i Åkarp. Eleverna från Södervångsskolan förs i sådana fall till en ny skola på Kronetorpsområdet. Med hänvisning till nämndens plan anser kommunledningskontoret att den utredning som motionären yrkar på under nuvarande omständigheter inte är aktuell och avstyrker motionen. BURLÖVS KOMMUN 27 2015-03-15 KS/2013:122 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef 2 (2) BURLÖVS KOMMUN Tekniska nämnden 28 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2013-11-11 Sida 1 (1) § 96 Motion -Bevara och utveckla Södervångsskolan (TKN/2013:520) Redogörelse för ärendet I en motion med namnet ”Bevara och utveckla Södervångskolan” daterat 2013-05-03 föreslås att Utbildnings- och kulturförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheterna att omforma skolan till en modern och attraktiv undervisningsmiljö med inriktning mot F-6 skola samtidigt som man bevarar det gamla skolhuset. Kommunledningskontoret har skickat den på remiss till Barn- och Utbildningsnämnden och Tekniska nämnden. De begär svar senast 201311-07. Barn och Utbildningsnämnden har bifallit motionen med tillägget att utredningen endast kan belysa allmänna förutsättningar och att särskilt anslag till Tekniska nämnden krävs för att kunna göra en fullständig förprojektering och för att ta fram en kostnadskalkyl. Förslag till beslut Tekniska nämnden tar inte ställning till det uppdragsförslag som är lämnat till Barn- och Utbildningsnämnden. Om motionen bifalles så får Barn- och Utbildningsnämnden samt kommunfullmäktige, när de allmänna förutsättningarna är utredda, återkomma till Tekniska nämnden med ett uppdrag om förprojektering/kostnadskalkyl. __________ Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden tar inte ställning till det uppdragsförslag som är lämnat till Barn- och Utbildningsnämnden. Om motionen bifalles så får Barn- och Utbildningsnämnden samt kommunfullmäktige, när de allmänna förutsättningarna är utredda, återkomma till Tekniska nämnden med ett uppdrag om förprojektering/kostnadskalkyl. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Exp: Barn- och Utbildningsnämnden, Kommunfullmäktige Burlövs kommun Barn- och utbildningsnämnden 29 YTTRANDE Datum 2013-10-15 1 (1) Diarienummer BUN/2013:175-291 Till: Kommunfullmäktige Yttrande, Motion (M) Bevara och utveckla Södervångskolan Ert dnr: KS/2013:122 - 611 Barn- och Utbildningsnämnden har redan tidigare gett Utbildnings- och Kulturförvaltningen i uppdrag att ta fram en lokalförsörjningsplan. I det första utkast till plan som förvaltningen lämnat till nämnden redovisas ett antal olika handlingsalternativ och där diskuteras bland annat en om- och tillbyggnad av Södervångsskolan. Den 19 augusti gav fullmäktige ett uppdrag till Barn- och Utbildningsnämnden om att ta fram en plan för skolbyggnationer i Arlöv och Åkarp. Planen ska redovisas i samband med budgetbeslutet för perioden 2014-2016. Eftersom motionen handlar om att utreda vilka möjligheter som finns så anser förvaltningen att motionen ligger väl i linje med de uppdrag förvaltningen redan tidigare fått från vår nämnd. Samtidigt är det viktigt att här precisera vad som menas med ett sådant utredningsuppdrag. Utbildnings- och Kulturförvaltningen kan i samverkan med planavdelning och samhällsbyggnadsförvaltningen undersöka skoltomtens förutsättningar och om det krävs förändrade detaljplaner. Vi kan också göra bedömningar av de nuvarande byggnadernas status, elevunderlag, när i tid en utbyggnad behövs och hur en utbyggnad till F-6 skola skulle påverka detta. Förvaltningen har däremot ingen egen kompetens för att ta fram en konkret utformning av hur en delvis ny skola skulle se ut. För att ta fram en komplett förprojektering som kan leda till ett förslag till utformning och en mer exakt kostnadskalkyl krävs att tekniska nämnden beviljas särskilda medel för en sådan utredning Utbildnings- och Kulturnämnden föreslår därför att motionen bifalls med det tillägget att utredningen endast kan belysa allmänna förutsättningar och att särskilt anslag till Tekniska nämnden krävs för att kunna göra en fullständig förprojektering och för att ta fram en kostnadskalkyl. På Barn- och utbildningsnämndens vägnar Bengt Åström Ordförande Anders Öhlin Förvaltningschef 30 n EURLÖVS KOMMUN Motion till kommunfullmäktige \ 013 -05on r o3 Litt. Bevara och utveckla södervångskolan Södervångskolan är Burlövs äldsta skola, som fortfarande är i bruk. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeplan. På skolan undervisas idag ett åttiotal elever, fördelade på 4 klasser från förskaleklass t.o.m . årskurs tre. Dessutom inryms två fritidsavdelningar och ytterligare en klass tillkommer höstterminen 2013. Frukost och mellanmål serveras på fritidshemmet medan lunchen intas på Harakärrsgården. skolbyggnaden, vars äldsta delar är från 1891 byggdes till under 1920-talet och utökades på 1960-talet med två paviljonger. Både huvudbyggnaden och paviljongerna har idag stora brister och lever inte upp till dagens ställda krav på god och inspirerande lärmiljö. Skolans ledord är bl.a. trygghet, arbetsglädje, nyfikenhet och lust att lära. Södervångskolan uppfattas av föräldrar, elever och personal som attraktiv och att man lever upp till den här målsättningen. Skolan har engagerade och kompetenta pedagoger, vilket också visar sig i goda studieresultat. Vi tycker det är viktigt att "Södervångsandan" får fortsätta och utvecklas. Därför måste brister i lokalerna utredas och åtgärdas. Man måste undersöka hur omfattande renoveringsbehoven är och vad kostnaden blir. Möjligheten att uppföra nya lokaler inom skolans område ska också utredas samt vad som krävs och om det är möjligt att södervångskolan skulle kunna fungera som en F - 6 skola. Med anledning av ovanstående yrkar jag att fullmäktige ger Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag med utgångspunkt att södervångskolan också i fortsättningen skall fungera som skola, låta utreda vad som krävs för att tillskapa en god studiemiljö, samt vilka förutsättningar det finns att komplettera huvudbyggnaden med ytterligare lokaler för att kunna bedriva undervisning för elever t. o .m. årskurs sex. Akarp den 3 maj 2013 / 1 / ' / 'n l / q----- ~nJ~ tira~ Anita Ljun ~~ t7Ut/ BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 31 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Motion av Ove Johansson (MP) - Gör Öresund till marin nationalpark Dnr KS/2014:67 Sammanfattning Ove Johansson har väckt motion med yrkande att Burlövs kommun skall ställa sig positiv till Öresund som marin nationalpark. Samhällsbyggnadsförvaltningen anför i yttrande den 28 maj 2014 att miljön och naturen i och runt Öresund är viktiga och att området skall värnas som en värdefull resurs. Kommunledningskontoret konstaterade i tjänsteskrivelse den 8 oktober 2014 att det är regering och riksdag som fattar beslut om att bilda nationalparker. Naturvårdsverket ansvarar tillsammans med länsstyrelsen i området för beslutsunderlag och planering av nationalparkerna. Burlövs kommun saknar resurser för att utreda vilka konsekvenser frågan skulle få för kommunen och saknar mandat att initiera en utredning hos Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Kommunstyrelsen föreslog den 27 oktober 2014, § 99, att motionen skulle anses besvarad med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande och kommunledningskontorets bedömning. Kommunfullmäktige återremitterade motionen till kommunstyrelsen den 17 november 2014, § 97, för att ge ett bättre svar på frågan om fullmäktige anser att miljön är viktig eller inte. Kommunledningskontoret vill hänvisa till sin tidigare bedömning och konstaterar att det inte går att utreda vad fullmäktige anser såsom återremissen är motiverad. Kommunledningskontoret föreslår därför i likhet med tidigare tjänsteskrivelse att kommunfullmäktige uttalar att man ställer sig positiv till motionens intentioner i det att miljön och naturen i och runt Öresund är viktiga och att området skall värnas som en värdefull resurs, samt att motionen skall anses besvarad. Yrkande Mats Lithner (FP), med instämmande av Sven Sonesson (M), yrkar att kommunstyrelsen skall föreslås avstyrka motionen. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uttala att man ställer sig positiv till motionens intentioner i det att miljön och naturen i och runt Öresund är viktiga och att området skall värnas som en värdefull resurs, samt att motionen skall anses besvarad med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande och kommunledningskontorets bedömning. ___ Yrkanden Lars-Anders Espert (SD), med instämmande av Mats Lithner (FP) och Lars Johnson (M), yrkar att kommunstyrelsen skall avstyrka motionen. BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 32 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Ove Johansson (MP), med instämmande av Kent Wollmér (S), yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Proposition Ordförande ställer Lars-Anders Esperts yrkande emot arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag till beslut. Kommunstyrelsen föreslår således kommunfullmäktige besluta att uttala att man ställer sig positiv till motionens intentioner i det att miljön och naturen i och runt Öresund är viktiga och att området skall värnas som en värdefull resurs, samt att motionen skall anses besvarad med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande och kommunledningskontorets bedömning. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin 040-625 63 87 [email protected] 33 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-15 1 (2) Diarienummer KS/2014:67-400 Kommunstyrelsen Motion av Ove Johansson (MP) – Gör Öresund till marin nationalpark Sammanfattning Ove Johansson har väckt motion med yrkande att Burlövs kommun skall ställa sig positiv till Öresund som marin nationalpark. Samhällsbyggnadsförvaltningen anför i yttrande den 28 maj 2014 att miljön och naturen i och runt Öresund är viktiga och att området skall värnas som en värdefull resurs. Förvaltningen anser att ett ställningstagande för eller emot omställningen av Öresund till marin nationalpark kräver ett omfattande utredningsunderlag, vilket inte finns i motionen. Förvaltningens förslag är att kommunens resurser i dagsläget skall läggas på pågående projekt och samarbeten som arbetar med att förbättra miljön och naturen i och omkring Öresund. Kommunledningskontoret konstaterade i tjänsteskrivelse den 8 oktober 2014 att det är regering och riksdag som fattar beslut om att bilda nationalparker. Naturvårdsverket ansvarar tillsammans med länsstyrelsen i området för beslutsunderlag och planering av nationalparkerna. Burlövs kommun saknar resurser för att utreda vilka konsekvenser frågan skulle få för kommunen och saknar mandat att initiera en utredning hos Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Kommunledningskontoret föreslog att motionen skulle anses besvarad. Kommunstyrelsen föreslog den 27 oktober 2014, § 99, att motionen skulle anses besvarad med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande och kommunledningskontorets bedömning. Kommunfullmäktige återremitterade motionen till kommunstyrelsen den 17 november 2014, § 97, för att ge ett bättre svar på frågan om fullmäktige anser att miljön är viktig eller inte. Kommunledningskontoret vill hänvisa till sin tidigare bedömning och konstaterar att det inte går att utreda vad fullmäktige anser såsom återremissen är motiverad. Kommunledningskontoret föreslår därför i likhet med tidigare tjänsteskrivelse att kommunfullmäktige uttalar att man ställer sig positiv till motionens intentioner i det att miljön och naturen i och runt Öresund är viktiga och att området skall värnas som en värdefull resurs, samt att motionen skall anses besvarad. BURLÖVS KOMMUN 34 2015-01-09 KS/2015:53 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uttala att man ställer sig positiv till motionens intentioner i det att miljön och naturen i och runt Öresund är viktiga och att området skall värnas som en värdefull resurs, samt att motionen skall anses besvarad med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande och kommunledningskontorets bedömning. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef 2 (2) Burlövs kommun 35 YTTRANDE 1 (3) Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Jacquelin Nilsson 040-43 94 44 [email protected] Datum 2014-05-28 Diarienummer KS/2014:67-400 Kommunfullmäktige Yttrande över Ove Johansson (MP) motion "Gör Öresund till marin nationalpark” Bakgrund Planeringsavdelningen fick den 28 februari rubricerat ärende för yttrande. Motionären föreslår Burlövs kommun - att ställa sig positiva till Öresund som marin nationalpark. Yttrande Planeringavdelningen anser att miljön och naturen i och runt Öresund är viktiga. Området ska värnas som en värdefull resurs. Planeringsavdelningen anser att ett ställningstagande för eller emot omställningen av Öresund till marin nationalpark kräver ett omfattande utredningsunderlag. Ett sådant underlag finns inte i motionen. Planeringsavdelningen anser att kommunens resurser i dagsläget ska läggas på de pågående projekten och samarbetena som arbetar med att förbättra miljön och naturen i och omkring Öresund. Planeringsavdelningens ser mycket positivt på om detta arbete i framtiden kan utökas och intensifieras, men då krävs mer resurser. Utredning Öresund Det som geografiskt utgör Öresundsområdet begränsas av linjen Gilleleje Kullen i norr och linjen Stevns Klint - Falsterbo i söder. Därefter delas Öresund upp hydrografiskt i tre områden. I Öresund blandas vatten från både Kattegatt och Östersjön. Tillståndet i Öresund är därmed beroende av förhållandena i även dessa vatten. Utöver detta är Öresund är hårt belastat av både trafik och föroreningar från land och vattendrag. Både trafik som ska in till Östersjön väljer denna väg och en stor mängd fartyg korsar sundet i öst-västlig riktning. Utöver detta ligger flertalet stora städer och industrier längs med Öresunds kuster. Både Sege å och Alnarps ån, som rinner genom kommunen, mynnar ut i Öresund. BURLÖVS KOMMUN 36 KS/2012:68 Länsstyrelsen skriver att ”Öresund är ur föroreningssynpunkt ett av Sveriges mest belastade kustområden. Detta har medfört att det marina systemet på flera områden är kraftigt påverkat. Bland annat förkommer varje höst syrebristsituationer, huvudsakligen i de djupare områdena av Öresund. Detta medför att Öresund är ett ur ekologisk synpunkt särskilt känsligt område. Öresund och dess kustområden är ett unikt havsområde genom att det bildar övergången från Västerhavets mycket salta vatten till Östersjöns svagt salta.” Generellt är övergödning, utsläpp av miljögifter och överfiske stora och allvarliga problem för alla hav och sund som gränsar Sverige. Utarmning av den marina miljön påverkar inte bara de marina systemen utan har effekter långt utöver kustlinjen, exempelvis fågelarters häckning och föda vilket i sin tur påverkar andra system. Undersökningar som Öresunds vattenvårdsförbund låtit utföra 2013 visar bland annat att ” Statusen gällande näringsämnen var för 2012 otillfredsställande eller dålig inom Öresundsområdet. Det är med andra ord en bit kvar för att nå målet god ekologisk status till år 2021”. Öresundsvattensammarbetet beskriver att innehållet av näringsämnen i de kustnära områdena i Öresundsregionen har varit höga de senaste åren. Vidare att syreförhållandena i Öresunds under den senaste 5-års perioden har varit goda i områden med grunt vatten. Syrebrist har inte uppmätts där. Syrebrist har däremot observerats varje år sedan 1998 på de djupare stationerna. Öresund uppfyller således inte de målsättningar som Öresundsvattensamarbetet har satt upp. Pågående arbeten och samarbeten Tågarps hed i Burlövs kommun är ett statligt naturreservat och utgör en del av Natura 2000-området Lommabukten/Lommaområdet. Detta område omfattas av både art- och habitatdirektivet (SCI) samt fågeldirektivet (SPA). Natura 2000-områden klassas även som riksintresse vilket gör att de har ett särskilt starkt skydd. Dessutom innefattas de kustnära områdena i Burlövs kommun av riksintresset för Kustzon. Riksintresset innebär att ingrepp och exploatering inte får ske på ett sätt som påtagligt skadar natur- och kulturvärdena. Burlövs kommun är representerade i Sege ås Vattendragsförbund och Vattenråd, Öresunds vattenvårdsförbund och Öresundsammanarbetet. Öresunds vattenvårdsförbund samordnar övervakningen och kontrollen av vattenkvaliten i de svenska områdena av Öresund. I förbundet ingår industrier, kommuner och vattenvårdsförbund för vattendrag. Öresundssamarbetet arbetat bland annat för att ta fram gemensamma miljömål för Öresund, förbättra kunskaper om vattenförbättrande åtgärder och problemställningar kopplade till sjöfarten. Sege ås Vattendragsförbund och Vattenråd arbetar med att förbättra vattenkvalitén i vattendraget och sjöar och för att öka den biologiska mångfalden och den allemansrättsliga arealen inom Sege å och Alnarpsåns avrinningsområden. Både Sege å och Alnarpsån är belagda med beslut om miljökvalitetsnormer för vatten. 2 (3) BURLÖVS KOMMUN 37 3 (3) KS/2012:68 I Framtidsplanen står att kommunen långsiktigt ska verka för att Natura 2000-området och naturreservatet ska bevaras och skötas i enlighet med bevarandeplan och skötselplan. Och att kommunen långsiktigt ska verka för att bevara strandskyddet och utvidga det vid Tågarps hed samt vid våtmarken vid Sege å. Vad innebär en marin nationalpark Syftet med nationalparker är att ”bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick” (ur miljöbalken). Nationalparkerna ska utgöras av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd, men de ska också vara natursköna eller unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser. Det är regering och riksdag som fattar beslut om att bilda nationalparker. Naturvårdsverket ansvarar tillsammans med länsstyrelsen, för beslutsunderlag och planering av nationalparkerna. Utformningen av nationalpark och föreskrifter för en sådan anpassas till området. En titt på Kosterhavet nationalparks föreskrifter visar att det för området gäller generella begränsningar. Därutöver är området indelat i zoner med olika klassning. De olika klassningarna innebär specifika regler på mobilitet och brukande. I Skåne finns exempelvis ett marint naturreservat för vattenområdet inom Vellinge kommun, Måkläppen. Detta medför stora men nödvändiga begränsningar av mobiliteten i området. För att se hur föreskrifter och zonindelningar för Öresund skulle se ut är svårt att ta ställning till utan ett omfattande utredningsunderlag. Planeringsavdelningens slutsatser Planeringsavdelningen är mycket positiva till idén om Öresund som marin nationalpark. Planeringsavdelningen kan dock inte utan fullgott utredningsunderlag och en beskrivning över hur området skulle delas in och klassas tillstyrka motionen. Planeringsavdelningen anser att kommunens resurser i dagsläget ska läggas på de pågående projekten och samarbetena som arbetar med att förbättra miljön och naturen i och omkring Öresund. Planeringsavdelningens ser mycket positivt på om detta arbete i framtiden kan utökas och intensifieras, men då krävs mer resurser. Samråd har i ärendet skett med Miljö- och byggchef Michael Horn. Gertrud Richter Planchef Jacquelin Nilsson Miljöstrateg miljöpartiet de gröna Q) 38 Motion om att göra Öresund till marin nationalpark ll l l CU~LÖVS KOMMUN ?01~ !-: ,...,,. ,r ll -01- 3 1 Jutt. Öresund är ett av Sveriges mest intressanta vatten. Det omges av Nordens mest tätbefolkade område samtidigt som det innehåller höga ekologiska värden. Områdets höga miljövärden och särskilda utmaningar gör det lämpligt som marin nationalpark. På många sätt är miljön och naturen i och kring Öresund unik. Kusten rymmer allt från brant klippkust i norr till sandstränder och sandrev i söder. Däremellan finns även grunda sten- och grusstränder liksom mjuka sand- och lerbottnar. Den varierande miljön och inflödet från både Östersjön och Västerhavet skapar ett koncentrat av många olika naturmiljöer. Således finns här ett unikt marint liv. Sedan 1932 har det av säkerhetsskäl varit trålningsförbud i Öresund. Det har skapat förutsättningar för många arter och miljöer att hållas livskraftiga. Därför finns det idag ett relativt bra fiskebestånd kvar av bland annat sill, torsk och rödspätta. Det går också att hitta fiskarter som haj och rocka. Här finns även viktiga ålgräsängar och musselbanker fortfarande bevarade. Om trålningsförbudet skulle försvinna skulle många miljöer i Öresund vara hotade. Det är också en ständig risk att det olagliga trålfisket breder ut sig. Därför finns skäl att undersöka hur skyddet av ekosystemet i Öresund kan utökas och ytterligare förstärkas . Andra utmaningar som tillkommer är havsnivåhöjningar, fortsatt befolkningsökning och växande intresse för exploateringar. En annan viktig del är att minimera riskerna ror fartygsolyckor och dess följder. Öresund är också betydelsefullt för oss människor som rekreationsområde. Allt sammantaget innebär stora utmaningar för områdets ekologiska system; att vara tillgängligt samtidigt som dess naturvärden parallellt måste bevaras för kommande generationer. En marin nationalpark skulle lyfta fram och skapa medvetande kring Öresunds viktiga värden. Naturvärdena är mycket höga och intresset för turismen i och omkring området är stort. Nationalpark som begrepp är känt internationellt, har en hög status, och skulle därför kunna användas för att främja besöksnäringen i regionen. Ett skydd skapar också möjlighet att utveckla turismen under mer hållbara förutsättningar. Öresund finns inte med i den nationalparksplan som Naturvårdsverket tog fram 2008. Ofta avfårdas Öresund som ·m arin nationalpark eftersom området omfattar två länder. Ändå finns aktörer på båda sidor sundet som lyfter fram Öresund som lämpligt område. Det skulle vara betydelsefullt för arbetet om skånska kommunerna längs Öresund ställde sig bakom iden om en nationalparksbildning. Med anledning av ovanstående föreslår vi i Miljöpartiet de Gröna Burlöv Kommunfullmäktige besluta: att Burlövs kommun ställer sig positiva till Öresund som marin nationalpark '":}_ . J .>v'i ~·(r.NW'Y.1 ~ Ove Johansson (MP) BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 39 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Biblioteksplan 2015-2017 Dnr KS/2015:286 Sammanfattning Utbildnings- och kulturförvaltningen godkänner den 3 mars 2015, § 40, förslag till biblioteksplan 2015–2017 och överlämnar den till kommunfullmäktige för antagande. Bibliotekslagen § 17 säger att kommuner och landsting skall anta en plan för biblioteksverksamheten och att olika bibliotekshuvudmän ska samverka. Burlövs kommunfullmäktige antog den 17 augusti 2009, § 70, Burlövs första biblioteksplan. Föreliggande biblioteksplan är kommunens tredje och skall gälla 2015–2017. En politiskt antagen biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara samtliga befintliga biblioteksresurser och stimulera till utveckling. Förslag till biblioteksplan 2015–2017 lyfter fram följande utvecklingsområden: 1. Samverkan och delaktighet 2. Läsfrämjande 3. Mångspråk 4. Biblioteket som kulturhus 5. Meröppet i Åkarp 6. Skolbiblioteken 7. Barnperspektivet Yrkande Ordförande Katja Larsson (S) föreslår att rubriken Meröppet i Åkarp på sidan 6 i förslaget ersätts med rubriken Öppethållande och tillgänglighet samt att ett nytt stycke under rubriken läggs till med lydelsen ”Öppethållandet på biblioteket i Arlöv skall anpassas för att möjliggöra fler besök.” Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa biblioteksplan 2015–2017 i enlighet med i ärendet redovisat förslag, med av Katja Larsson ovan föreslagen ändring. ___ Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa biblioteksplan 2015–2017 i enlighet med i ärendet redovisat förslag, med av Katja Larsson ovan föreslagen ändring. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin 040-625 63 87 [email protected] 40 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-16 1 (1) Diarienummer KS/2015:286-880 Kommunstyrelsen Biblioteksplan 2015–2017 Sammanfattning Utbildnings- och kulturförvaltningen godkänner den 3 mars 2015, § 40, förslag till biblioteksplan 2015–2017 och överlämnar den till kommunfullmäktige för antagande. Bibliotekslagen § 17 säger att kommuner och landsting skall anta en plan för biblioteksverksamheten och att olika bibliotekshuvudmän ska samverka. Burlövs kommunfullmäktige antog den 17 augusti 2009, § 70, Burlövs första biblioteksplan. Föreliggande biblioteksplan är kommunens tredje och skall gälla 2015–2017. En politiskt antagen biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara samtliga befintliga biblioteksresurser och stimulera till utveckling. Förslag till biblioteksplan 2015–2017 lyfter fram följande utvecklingsområden: Samverkan och delaktighet Läsfrämjande Mångspråk Biblioteket som kulturhus Meröppet i Åkarp Skolbiblioteken Barnperspektivet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa biblioteksplan 2015–2017 i enlighet med i ärendet redovisat förslag. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef 41 Biblioteksplan 2015–2017 Fastställd av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx, § xx Förslag godkänt av utbildnings- och kulturnämnden 2015-03-03, § 40 Inledning Bibliotekslagen § 17 säger att kommuner och landsting ska anta en plan för biblioteksverksamheten och att olika bibliotekshuvudmän ska samverka. Burlövs kommunfullmäktige antog 2009-08-17 Burlövs första biblioteksplan. Föreliggande biblioteksplan är kommunens tredje och ska gälla 2015-2017. En politiskt antagen biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän, att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser och stimulera till utveckling. Från och med 1 januari 2015 har folkbiblioteken och skolbiblioteken samma huvudman, utbildnings- och kulturnämnden. Tidigare har huvudman för folkbiblioteken i Burlöv varit kultur- och fritidsnämnden och huvudman för skolbiblioteken barn- och utbildningsnämnden. Biblioteken är en viktig del i utbildningssamhället, ett samhälle präglat av ett allt större informationsflöde och av det livslånga lärandet. Biblioteken ska vara neutrala i sin informationsförmedling. Utbudet ska spegla olika intressen och åsikter i syfte att människor själva ska kunna bilda sig sina egna uppfattningar. Biblioteken ska också främja läsning och lyfta fram skönlitteraturens betydelse för människors upplevelser och personliga utveckling. Folkbiblioteken är en plats för möten mellan människor och för kulturupplevelser av olika slag. De är en av de få öppna platser i samhället där människor kan mötas utan krav på ärende, utbildning, medlemskap eller pengar. Folkbiblioteken är till för alla och tillgänglighet är grundläggande i verksamheten. Lokalerna är utformade så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet innebär också inköp och förmedling av anpassade medier. Det kan gälla inköp av lättläst litteratur och litteratur på olika språk, läsfrämjande insatser, utveckling av virtuella tjänster eller verksamhet förlagd utanför biblioteket. Skolbibliotekens huvuduppgift är att vara en pedagogisk resurs så att skolan ska kunna uppnå sina mål. Skolbibliotekarierna arbetar i första hand med informationssökning, litteraturförmedling och språkutveckling och verkar både i klassrummen och i skolbibliotekslokalen. 1 (10) 42 Verksamhetsbeskrivning biblioteken i Burlöv Folkbibliotek Folkbiblioteksverksamheten omfattar ett huvudbibliotek centralt placerat i Arlöv och ett filialbibliotek i Åkarp, som är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteken håller öppet för allmänhet, förskola och skola. Under öppethållandet besöks biblioteken av människor i alla åldrar och med skiftande behov. Studerande på alla nivåer söker litteratur och information för sina studier, människor använder bibliotekens datorer för att söka information eller kommunicera via Internet, man läser tidningar och tidskrifter, studerar enskilt eller i grupp, lånar material för studier och upplevelseläsning. Kommunens skolbarn och förskolebarn besöker ofta biblioteket i grupp. Antalet högskolestuderande, som behöver material för sina studier, har ökat kraftigt på senare år. Biblioteket driver ett antal läsecirklar där möjlighet ges till boksamtal. Förutom den öppna verksamheten bedriver biblioteken riktad verksamhet till vissa prioriterade grupper. Genom ”Boken kommer” får personer med funktionsnedsättning, som har svårt att själva ta sig till biblioteket, litteratur till sitt hem. Biblioteket informerar bland annat hemtjänstpersonal om denna möjlighet, så att de kan förmedla behovet tillbaka till biblioteket. Bibliotekarie går ut och visar och pratar om böcker på äldreboende, och håller även i en grupp ideellt arbetande högläsare, som varje vecka läser på olika äldreboenden. Barn i grundskolan inbjuds varje år till ett stort antal s.k. bokprat. Bokprat innebär att bibliotekarien stimulerar barnen till läsning genom att på ett inspirerande sätt berätta om speciellt utvalda böcker. Bibliotekarierna har även bokpresentationer direkt till personal på förskola och skola om barn- och ungdomslitteratur. Alla barn i kommunen får minst tre bokgåvor från biblioteket; när de föds, i åk 1 och när de slutar åk 9. Bibliotekarierna medverkar även på föräldramöten i både förskola och grundskola. Föräldrar nås även via BVC. Vuxna och unga som på grund av t ex synskada eller dyslexi har svårt att läsa en tryckt bok kan numera via registrering på sitt bibliotek själva ladda ner inlästa böcker till sin dator, mp3-spelare eller smartphone. Biblioteken ansvarar för att informera om denna möjlighet och för att utbilda nerladdarna. Detta är ett viktigt sätt att göra litteratur tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Samarbete sker även med Komvux och SFI som kommer gruppvis till biblioteket för information om bibliotekets utbud. På biblioteket ges även möjlighet att träna svenska på ett återkommande språkcafé. Biblioteken är också en aktör i det lokala kulturlivet och arrangerar varje termin ett antal kulturprogram, t ex författarbesök, filmvisningar, läsecirklar, teater- och musikföreställningar för barn, ofta i samarbete med någon extern samarbetspart som Burlövs Kulturskola, Bibliotekets vänner, Burlövs församling, ABF med flera. Biblioteken verkar för att öka människors digitala delaktighet genom att hålla regelbundna kurser för ovana internetanvändare. Det är ofta äldre som anmäler sig till dessa kurser. I det dagliga informationsarbetet ingår även att vägleda vid de datorer som finns i biblioteken. 2 (10) 43 Vid sidan av det fysiska biblioteket finns det virtuella biblioteket. Det virtuella biblioteket är tillgängligt 24 timmar om dygnet. Via Internet kan man hemifrån utföra vissa biblioteksärenden, som att söka, reservera, göra omlån, använda databaser, ställa frågor på olika språk via den nationella servicen ”Bibblan svarar” etc. Biblioteken i Burlöv har en viktig roll att spela i spridandet av lokal information till kommunens invånare, som en del av kommunens informationsverksamhet. Det kan gälla t ex detaljplansutställningar eller andra kommunala beslutsunderlag. Biblioteket i Arlöv fungerar också som turistinformation, dock utan bokningsmöjligheter Skolbibliotek I Burlöv finns idag fyra bemannade skolbibliotek. Skolbibliotekens övergripande mål är att eleverna ska uppnå läroplanens språkliga och digitala kunskapsmål. Skolbibliotekets ska tillhandahålla den litteratur som behövs i undervisningen. Skolbiblioteket ska ingå som ett redskap och en resurs i det pedagogiska arbetet. Det ska utveckla elevernas språkförmåga, stimulera läsförmågan, läsförståelsen och förmågan att söka, välja och kritiskt granska information. Det ska också väcka läslust. En kartläggning 2011 drog slutsatsen att kommunens skolbibliotek inte levde upp till den nya skollagens krav på alla elevers tillgång till skolbibliotek. Därför har olika åtgärder vidtagits. Två skolbibliotekarier har anställts och en tredje ska anställas 2015. Skolbiblioteken är fortfarande ett område i utveckling och mycket händer. Ansvaret för skolbiblioteksutvecklingen har skolledningen. Skolbiblioteken arbetar utifrån en handlingsplan och syftet är att främja elevers läsning av skönlitteratur och deras språkutveckling samt att ge eleverna verktyg för att söka, välja och kritiskt granska information. För att nå dessa mål riktar sig skolbiblioteken också mot pedagoger och vårdnadshavare i syfte att stödja dem i deras respektive roller i elevernas informationskompetens och språkutveckling. Skolbibliotekarierna bokpratar för elever i åk 2, 4, 7, 8, 9 en gång per termin. De bokpratar även för samtliga pedagoger i kommunen. Skolbiblioteket undervisar i informationssökning och källkritik i åk 3, 6 och 8 och organiserar författarbesök för elever i åk 7. Skolbiblioteken samverkar även med fritids under loven och deltar på föräldramöten för att informera om högläsning. Måluppfyllelse av de tre utvecklingsområdena i Biblioteksplan 2013–2014 1. Digital delaktighet Biblioteket bedriver en verksamhet som bidrar till ökad digital delaktighet. Detta sker genom kurser, individuell handledning och tillgång till bibliotekets publika datorer där man även kan få hjälp. 2. Skönlitteratur Biblioteket har en livaktig verksamhet som främjar läsning av skönlitteratur bland både vuxna och barn. Förutom att göra medier tillgängliga sker bokprat, läsecirk- 3 (10) 44 lar, vinter- och sommarboken, utställningar, författarbesök, boktips via sociala medier och bokblogg. 3. Skolbibliotekens utveckling och samverkan folkbibliotek/skolbibliotek Det finns idag ett nära samarbete mellan folk- och skolbibliotek. På skolbiblioteken finns två heltidstjänster. En gemensam läsfrämjandeplan är under arbete. Burlövs kommuns styrdokument gällande 2015–2017 Vision Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Övergripande mål 2013–2017 Trygghet Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Medborgarinflytande Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Boende och miljö År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne. Arbete och näringsliv År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre. Service och kvalitet År 2017 ska burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service. Värdegrund Kunden i centrum Bemötande Förtroende Delaktighet Tillgänglighet Bibliotekens verksamhet stöder Burlövs kommuns vision, övergripande mål och värdegrund och bidrar till att de uppfylls och följs. Utveckling och inriktning för biblioteksverksamheten 2015–2017 Samverkan och delaktighet Biblioteken ska samverka med sin omgivning och verka för delaktighet. 4 (10) 45 Samverkan kan gälla ökad mediesamverkan med andra kommuner. Fortsätta planera för en gemensam bibliotekskatalog tillsammans med de övriga 5Yes-kommunerna och även vara en del av den nationella bibliotekskatalogen Libris. Samverka med regionen och vara en aktiv del i biblioteksutvecklingen. Samverka med lokalsamhället. Samverka med andra yrkesgrupper både inom och utanför kommunen. Delaktighet genom fortsatt arbete med bibliotekets referensgrupp, som består av invånare med olika bakgrund. Upplåta våra lokaler till utställningar. Delaktighet genom att vara lyhörda för önskemål från användarna, vad gäller program och inköp. Delaktighet t. ex genom boksamtal i bokcirklar, vid litteraturförmedling och interaktivitet på webben. Stötta ökad digital delaktighet genom handledningar, kurser och att tillhandahålla publika datorer. Läsfrämjande Bibliotekets roll vad gäller att verka läsfrämjande är fortsatt mycket viktig och lyfts fram i bibliotekslagen 7 §. Som nämnts ovan är delaktighet och samverkan med andra grupper centralt för att lyckas med det läsfrämjande uppdraget. Biblioteket ska inspirera och göra litteratur tillgängligt. Det ska även ges tillfälle till boksamtal i bokcirklar och vid litteraturförmedling. Användarnas läsupplevelser ska spridas genom boktipshäften som vinterboken, utställningar och digitalt. Detta gäller både barn och vuxna. Samverka med andra yrkesgrupper inom förskola-skola-äldreomsorg etc. Arbeta för gemensamma läsfrämjandeplaner för förskola, skola och bibliotek. Det projekt som pågår under 2014 där ungdomar intervjuas om hur de upplevt bibliotekets läsfrämjande arbete för dem under deras skoltid, ska utvärderas och lägga grund för fortsatt läsfrämjande arbete riktat till unga. Mångspråk I Burlövs kommun bor ca 40 % som är födda utrikes eller har en förälder som är det. I bibliotekslagen § 5 betonas särskilt att biblioteket ska prioritera denna grupp. Regionbibliotekets uppdrag att bistå med kompletterande medieförsörjning har upphört . Om kommunen önskar bibehålla samma ambitionsnivå som tidigare måste samverkan sökas med andra kommuner och/eller öka egna inköp vad gäller mångspråk och lättläst genom att omprioritera medianslaget. Biblioteket kommer dessutom att stötta denna grupp genom att fortsätta att erbjuda ett språkcafé, dit man kan komma för att träna sig i att prata svenska. 5 (10) 46 Biblioteket som kulturhus Under 2013 och 2014 har folkbiblioteket fått medel från Kultur Skåne och genomfört två kulturhusprojekt. Tanken har varit att stärka bibliotekets roll som mötesplats och att vara en aktör i det lokala kulturlivet. Det har lett till en ökad programverksamhet som vänder sig till en bred allmänhet. För att få ökad kännedom om önskemål och utbud har biblioteket bl. a använt sig av en referensgrupp, bestående av biblioteksanvändare med olika bakgrund. Under kommande period vill biblioteken fortsätta på den vägen och ser programverksamheten som ett bra komplement till den mer traditionella biblioteksverksamheten där förmedling av media står i centrum. Speciellt lokalerna i Arlöv är mycket lämpade för en fortsatt satsning på kulturhustanken. Meröppet i Åkarp Under senare år har fler och fler bibliotek blivit så kallade ”meröppna”. Det innebär att kommuninnevånarna kan använda sitt bibliotek även på andra tider än när personalen är där. Med hjälp av viss teknik och sitt lånekort kan användarna komma in på bibliotek när det är stängt under vissa tider. Biblioteket kan på så sätt bli tillgängligt till sent på kvällen och under helger. Där man infört detta har reaktionerna varit mycket positiva. Det här innebär inte att biblioteket klarar sig utan personal. Personalen är fortsatt viktig för att driva biblioteket och ge samma service som idag. Meröppet gör däremot biblioteket mer tillgängligt. Under kommande period vill Biblioteken i Burlöv verka för att Åkarps bibliotek blir meröppet. I Åkarp finns förutsättningarna för att det ska fungera bra. Idag finns inte resurser till att ha öppet i den utstäckning som efterfrågas och meröppet är därför en bra lösning, använd på rätt sätt. Skolbiblioteken Skollagen 36 § och bibliotekslagen § 10 fastställer att alla skolor ska ha ett skolbibliotek. Idag är det fortfarande några skolor i kommunen som saknar fysiska bibliotek, men utvecklingen går framåt. Idag arbetar 2 skolbibliotekarier heltid gentemot alla kommunens skolor och ytterligare 1 skolbibliotekarie ska anställas under 2015. Folk- och skolbibliotek har delvis olika uppgifter men ska samarbeta. Skolbibliotekets främsta uppgift är att vara en resurs och ett redskap för skolans pedagogiska arbete och ingå som en naturlig del av skolans verksamhet, medan folkbiblioteket har ett bredare uppdrag och inte samma pedagogiska fokus. Skolbiblioteken ska fortsätta att sträva efter att integrera skolbiblioteken i den pedagogiska verksamheten så att elever och pedagoger ser skolbiblioteket som en självklar pedagogisk resurs. Ansvar för att nå dit ligger hos skolledningen och handlingsplaner ska utformas. Skolbiblioteken ska arbeta mot att vara en aktiv del av det språkutvecklande arbetet i kommunen. Folkbibliotekens och skolbibliotekens läsfrämjande arbete ska komplettera varandra och arbeta efter en gemensam läsfrämjandeplan. 6 (10) 47 Kommunens barnbibliotekarier och skolbibliotekarier arbetar i ett gemensamt bibliotekssystem, med gemensam katalog. De ska utveckla verksamsamheten genom regelbundna möten. Genom folkbibliotekspersonalen i Åkarp kan skolbiblioteket i Åkarp ha bemannade öppettider för skolan, samtidigt som allmänheten har tillgång till biblioteket. Övriga skolbibliotek behöver öka sin öppettid och tillgång till behörig personal. Detta kan bli möjligt genom att en tredje skolbibliotekarie anställs. Något som bör ses över och utvecklas under perioden är transporter mellan skolbiblioteken, så att den vinst som det medför att kunna ta del av varandras mediebestånd kan utnyttjas fullt ut. Barnperspektivet Vad gäller all verksamhet och utveckling ska biblioteken alltid ha med ett barnperspektiv. Det kan gälla läsfrämjande, kulturhus, öppettider, mångspråk, meröppet, etc. För att lyckas med det bör barnbibliotekarietjänsterna förstärkas. Nationella och internationella styrdokument Bibliotekslagen SFS nr 2013:801 (1996, reviderad 2014 ) Folkbibliotek 2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. 3 § Bibliotekshuvudmän är kommunerna, landstingen, staten och, i fråga om vissa skolor, enskilda. 1. För folkbibliotek ansvarar kommunerna. 2. För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800). 4 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska 6 § Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 (10) 48 7 § Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 § Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. 9 § På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. Första stycket hindrar inte att folkbiblioteken tar ut 1. ersättning för kostnader för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster, och 2. avgift för de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. Skolbibliotek 10 § Enligt 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Regional biblioteksverksamhet 11 § Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Samverkan 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. Biblioteksplaner 17 § Kommuner och landsting ska anta bibliotekplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Regional kulturplan för Skåne 2013–2015 synliggöra bibliotekens roll i den regionala kulturella infrastrukturen stimulera och utveckla metoder för att öka bibliotekens mobilitet stimulera och stödja folkbibliotekens utveckling till att bli kulturhus medverka till att det öppnas fler meröppna bibliotek och skapa förutsättningar för bibliotek som är mer aktiva i lokalsamhället stödja en ny regional mediesamverkan, för allas likvärdiga tillgång till media och information stödja läsfrämjande insatser för barn och vuxna i form av samarbete mellan forskning/högskola, vård, skola och andra litterära nätverk 8 (10) 49 stimulera till att utveckla relationerna och öka samverkan mellan folkbiblioteken och andra områden inom samhällslivet, bland annat med skolan Skollagen Den nya skollagen, som gäller från 1 juli 2011, betonar att alla elever ska tillgång till skolbibliotek. Grundskolans läroplan Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Läroplan för förskolan Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Unescos folkbiblioteksmanifest (1994) slår fast att folkbiblioteket ska vara till för alla, oberoende av ålder, kön, ras, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden som förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas eget deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur. Svenska Unescorådets skolbiblioteksmanifest (1999) slår fast att skolbiblioteket är en del av utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer. 9 (10) 50 Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Att främja läsning. Att verka för att skolbibliotekets resurser görs tillgängliga inom och utanför skolan. __________________________ Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutsorgan Antagen Diarienummer Beslutad med stöd av Ikraftträdande Historik Dokumentansvarig Förvaltning Plan Biblioteksplan 2015–2017 Kommunfullmäktige 20xx-xx-xx, § xx KS/2015:286 Bibliotekslag (2013:801) 17 § 20xx-xx-xx Ersätter biblioteksplan 2013–2014, KF 2013-01-21 § 7 Kultur- och fritidschef Utbildnings- och kulturförvaltningen 10 (10)
© Copyright 2024