Ekonomisk redovisning inom VA
– aktiv redovisning av materiella
anläggningstillgångar
Mattias Haraldsson,
Företagsekonomiska institutionen,
Ekonomihögskolan i Lund
2015-05-18
1
Projekt: Aktiv redovisning av materiella
anläggningstillgångar
”Syftet med studien är att studera vaorganisationer arbetar med sin
anläggningsredovisning, med avseende på
avskrivningstider och komponentavskrivningar i
syfte att identifiera goda exempel att sprida
inom sektorn.”
2
Agenda
• Varför lägga krut på redovisningen
• Nyttjandeperioder; normering, trender och
konsekvenser
• Komponentavskrivningar, normering och en
begynnande praxis
3
Redovisningens syfte inom kommunal
vatten- och avloppsverksamhet
- Rätt avgifter (Abonnentperspektivet)
- Beslut om taxor (Huvudmannauppgiften)
- Bra planering och uppföljning (Styrning)
- Jämföra med sig själv och med andra (Effektivitet)
- Etc..
4
Introduktion till investeringsredovisning
• Investeringar i anläggningar skall redovisas som materiella
anläggningstillgångar om anläggningen kontrolleras, är
avsedd för stadigvarande bruk samt kommer skapa nytta
(service) i framtiden.
• Investeringar värderas till anskaffningsvärde som utgörs av
inköpspris samt övriga utgifter för att få tillgången på plats
och i skick för sitt ändamål.
• Investeringens värde skall sedermera minskas genom att
anskaffningsvärdet fördelas systematiskt över investeringens
nyttjandeperiod på ett sätt som avspeglar hur tillgångens
värde/servicepotential förbrukas.
• Vilken avskrivningsmetod som tillämpas regleras inte, men
linjär avskrivningsmetod dominerar praxis.
5
Grunderna för nyttjandeperioden
Funktionell/teknisk livslängd
Ekonomisk livslängd
Nyttjandeperiod
6
Trender? för ledningsnätet
• Tagesson (2003, 191 svar) Snitt 38 år (Min 20, Max 50)
• VASS (2007, 40 svar) Snitt 43 år (Min 33, Max 50)
• VASS (2011, 47 svar) Snitt 47 år (Min 33, Max 75)
• Tendens mot längre avskrivningstider
Från 33 år till 50 år
Begynnande praxis om 75-100 år
7
Vilken lista skall vi börja med?
8
Konsekvenser av val av nyttjandeperioder
• En redovisningsansats (eller vad händer i
resultaträkningen) mot bakgrund av
självkostnadsprincipen
Grundförutsättningar
Ledningsinvesteringar
Ledningar
Investeringsutgift
Avskrivningstid
Belåningsgrad
Ränta
Inflation
450 mkr
120 km
3,75 mkr/km
30, 50, 80 och 100 år
70%
3%
2 %9
Konsekvenser av val av nyttjandeperioder
100%
Ackumulerad andel förnyelse dvs
% av ledningsnät utbytt i förhållande till avskrivningstider
90%
80%
30 år
70%
50 år
80 år
100 år
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2010-2019
2020-2029
2030-2039
2040-2049
2050-2059
2060-2069
2070-2079
2080-2089
2090-2099
2100-2109
10
Konsekvenser av val av nyttjandeperioder
Avskrivningskostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år
160
140
Förnyelsearbetet påbörjas så smått
120
100
80
60
40
20
0
2020-2029
2030-2039
30 år
2040-2049
2050-2059
50 år
2060-2069
2070-2079
80 år
2080-2089
2090-2099
2100-2109
100 år
11
Konsekvenser av val av nyttjandeperioder
Utrangeringskostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år
8
7
Förnyelsearbetet påbörjas så smått
6
5
4
3
2
1
0
2020-2029
2030-2039
30 år
2040-2049
2050-2059
50 år
2060-2069
2070-2079
80 år
2080-2089
2090-2099
2100-2109
100 år
12
Konsekvenser av val av nyttjandeperioder
Räntekostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år
100
90
Förnyelsearbetet påbörjas så smått
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2020-2029
2030-2039
30 år
2040-2049
2050-2059
50 år
2060-2069
2070-2079
80 år
2080-2089
2090-2099
2100-2109
100 år
13
Konsekvenser av val av nyttjandeperioder
Totala kostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år
250
Förnyelsearbetet påbörjas så smått
200
150
100
50
0
2020-2029
2030-2039
30 år
2040-2049
2050-2059
2060-2069
50 år
Vald
Avskrivningstid
30 år
50 år
80 år
100 år
2070-2079
80 år
2080-2089
2090-2099
2100-2109
100 år
Totala
Andel
Andel
kostnader 90 år Avskrivningar Utrangeringar
864
75%
0%
921
64%
0%
1044
51%
2%
1095
43%
3%
Andel
Ränta
25%
36%
47%
53%
14
Reflektioner
• Det finns en tendens i praxis mot längre avskrivningstider
• Visst stöd i forskning (om livslängder), redovisningsnormering
och självkostnadsprincipen
• Kan ge en jämnare kostnadsutveckling
• Aktualiserar behovet av att kunna utrangera ledningsnät, men
det är inget ”problem” ur kostnadssynpunkt.
• Vad lämnar vi över till framtiden??? Givet lånefinansiering
kombinerat med amortering enligt avskrivningsplan ökar den
finansiella risken (i form a ränteförändringar över livscykeln)
15
Komponentredovisning
inom VA-branschen
16
Introduktion till komponentavskrivningar
• Rådet för kommunal redovisning och
Bokföringsnämnden har infört ett explicit krav på att
tillämpa komponentavskrivningar vid redovisning av
anläggningstillgångar.
• Motiv: bättre avspegla hur tillgångars värde och/eller
servicepotential successivt förbrukas
(givet linjär metod)
17
Introduktion till komponentavskrivningar
Skall tillämpas på s.k. sammansatta tillgångar, dvs
anläggningar som har delar (komponenter) som
behöver bytas vid olika tidpunkter, dvs. har olika
nyttjandeperioder.
Dessa sammansatta tillgångar skall komponentindelas
när dessa komponenter är betydande och när det är
väsentlig skillnad i nyttjandeperiod.
Respektive komponent ska skrivas av
separat.
18
Introduktion till komponentavskrivningar
Problem:
Normeringen ger inte någon större vägledning om vad
som kan räknas som en betydande komponent eller
vad som kan räknas som en väsentlig skillnad i
förbrukning/nyttjandeperiod.
19
Effekter Avskrivningar Objekt
Avloppsreningsverk
Komponenter
Överbyggnader/byggnader
Stomme
Ytskikt
Installationer
Konstruktioner
Maskinell utrustning
Maskin 10
Maskin 25
El/styr/regler
Markarbeten
Anläggningsarbete
Ytskikt
Vent och lukt
Modell komponent
Modell traditionell
Anskaff,
Nyttjande Avskrivn.
Mkr Andel period, År ÅR 1, Mkr
11,7
11,3
9,2
26,3
6%
6%
5%
14%
50
25
25
50
0,2
0,5
0,4
0,5
34,8
23,7
27,9
19%
13%
15%
10
25
25
3,5
0,9
1,1
33,1
5
2
18%
3%
1%
50
25
25
0,7
0,2
0,1
25
8,1
7,4
20
185 100%
185 100%
Effekter Avskrivningar Objekt
Sorterade komponenter efter Samordnade avskrivningstider
avskrivningstider
för liknande komponenter
Avskrivningstider, År
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
Summa
Viktad avskrivningstid
A
19%
43%
B
10%
25%
22%
5%
4%
C
Trad 25 år
47%
12%
34%
100%
7%
38%
34%
100%
32
100%
29
100%
18
100%
25
Avskrivningstider, År
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
Summa
Viktad avskrivningstid
A
B
C
32%
15%
15%
10%
20%
27%
5%
4%
38%
34%
41%
100%
31
100%
29
100%
31
Trad 25 år
27%
32%
100%
100%
25
21
Effekter Avskrivningar Objekt
22
Effekter Investering och drift
Ny definition av underhåll/drift:
Utgifter för reparationer och underhåll av en materiell
anläggningstillgång (eller komponent!) som syftar till
att vidmakthålla tillgångens (komponentens!)
egenskaper/skick (över dess bedömda nyttjande
period) ska redovisas som en kostnad den period de
uppkommer.
23
Investering och drift
Ventilation
Nya pumpar
Investering och drift innan
komponentredovisning
Investering
Investering och drift efter
komponentredovisning
Investering
Investering
Periodiskt underhåll
Drift
Reparationer & Underhåll
Drift
Nytt styrsystem
24
Effekt av komponentavskrivningar
25
Jobba med komponentavskrivningar
• Underhållsplanen
• Sammanför komponenter som åtgärdas i ett
sammanhang
26
Jobba med underhållsplanen
Vattenverk
Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest
Anläggningsdel
2015
2015
2016
2016
2017-18 2017-18 2019-21 2019-21 2021-25 2021-25 2025-30
a) byggnad
b) maskiner
c) instrument och mätutrustning
d) styr och regler
e) process (t.ex. saltanl.)
f) reservoar
h) el och ställverk
i) skalskydd och larm
i) värme och ventilation
• Hur jobbar vi med planerat strukturellt underhåll
(= reinvesteringar)
• Vilka är de betydande objekten (=komponenterna)
• Vad har de för nyttjandeperioder
27
Samordna komponenter som åtgärdas i ett
sammanhang
Generellt arbetar huvudmannen med
• Komponent Rörgalleri 30 år
• Komponent Pump 25 år.
En stor pumpstation renoveras för 10 mkr. Pumparna anskaffades
för 1,2 mkr (tre stora pumpar). Rörgalleriet anskaffades för 800 tkr.
Men när det gäller just pumpstationer anses det rationellt att byta
alla pumpar och rörgalleriet vid ett tillfälle när det är dags att byta
ut pumparna.
Därför skapas en sammanslagen komponent med rör och pumpar
tillsammans. Komponenten får samma nyttjandeperiod (25 år) då
pumparna styr när allt kommer bytas ut.
28
Exempel VA-verk
Komponent
Byggnad
Stomme
Tak
Processkonstruktioner
El/styr/regler
Elanläggning
Automation
Rörgalleri
Maskinell utrustning
Maskiner och pumpar
Intervall
Avskrivningstid, År
Intervall
Andel Kommentar
50-75
20-50
50-75
35-65%
25-35
15-25
15-25%
Den bärande konstruktionen till byggnaderna
Beroende på tak (plåt, tegel, betong)
Va-specifika konstruktioner som används i de olika
processtegen i verken. Skillnad kan finnas mellan
vattenverk och avloppsverk avseende förslitning.
Vattenverk
t.ex.
t.ex. långsamfilter,
mellansedimenterings lågreservoarer, silos i
basänger
avhärdningsanläggning
Ställverk, elinstallation, reservkraft m.m
Styr- och reglerutrustning
15-30
10-20
15-30%
Maskiner och pumpar
Markarbeten
Markanläggning
Ytskikt
Avloppsverk
20-30
30-50
15-20
15-30%
Verken består av en mängd olika pumpar, ventiler,
skrapor etc. Har sannolikt olika nyttjandeperioder.
Skillnad kan finnas mellan vattenverk och
avloppsverk avseende förslitning.
T.ex. Pumpar,
Skrapspel,
Omrörare,
Blåsmaskiner,
Värmeväxlare
T.ex. Pumpar, UVlampor, Värmeväxlare,
Luftavfuktare, Luftare,
Omrörare, Centrifug
Asfalt, plattor mm
Sammanfattande komponenter



Byggnad och processkonstruktioner
El/Styr/Regler
Maskiner och pumpar

Markarbeten
29
Exempel VA-verk, exempel på fler
komponenter
• VVS system - på stora anläggningar
• Ytskikt inre
• Säkerhetsinstallationer (brandlarm, inbrottslarm,
låsanordningar)
• Ventilationssystem
• Etc…
30
Exempel pumpstationer
Komponent
Stomme
Tak
Intervall
Avskrivningstid
År
30-50
30-50
Elanläggning
Automatik
20-25
10-15
20-30%
Rörgalleri
Pumpar
20-30
10-15
20-30%
Markarbeten (t.ex. asfaltering)
15-20
ca 5%
Intervall
Andel
40-50%
Sammanfattande komponenter


Stomme och tak
El och automatik

Rörgalleri och pumpar
31
Generellt hur har man tänkt vid införandet
•
•
•
•
Identifierat gränsvärden för restvärde i bokföringen (100-500 tkr)
Satt gränser för karavarande nyttjande period (t ex 10 år)
Bildat projektgrupper med tekniker, projektörer och arbetsledare
Identifierat ett antal grundkomponenter
VA-verk och pumpstationer etc. är byggda under olika tidsepoker och är i olika
skick. Utöver detta skiljer det sig mycket åt vad som är gjort i anläggningarna.
Det handlar ej heller om väldigt många objekt.
Därför har man inom VA-sektorn arbetat med många individuella utredningar.
För att identifiera fördelning av bokfört värde på komponenter samt bedöma
kvarvarande nyttjandeperioder har följande gjorts:
• Genomgång av anläggningsregister
• Genomgång av betalningsplaner, projektpärmar, uppföljning av projekt
• Kvalificerade bedömningar
32
Redovisning är roligt!
Hör av er!
Mattias Haraldsson
[email protected]
070-612 76 00
33