Ekonomisk redovisning inom VA – aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-05-18 1 Projekt: Aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar ”Syftet med studien är att studera vaorganisationer arbetar med sin anläggningsredovisning, med avseende på avskrivningstider och komponentavskrivningar i syfte att identifiera goda exempel att sprida inom sektorn.” 2 Agenda • Varför lägga krut på redovisningen • Nyttjandeperioder; normering, trender och konsekvenser • Komponentavskrivningar, normering och en begynnande praxis 3 Redovisningens syfte inom kommunal vatten- och avloppsverksamhet - Rätt avgifter (Abonnentperspektivet) - Beslut om taxor (Huvudmannauppgiften) - Bra planering och uppföljning (Styrning) - Jämföra med sig själv och med andra (Effektivitet) - Etc.. 4 Introduktion till investeringsredovisning • Investeringar i anläggningar skall redovisas som materiella anläggningstillgångar om anläggningen kontrolleras, är avsedd för stadigvarande bruk samt kommer skapa nytta (service) i framtiden. • Investeringar värderas till anskaffningsvärde som utgörs av inköpspris samt övriga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för sitt ändamål. • Investeringens värde skall sedermera minskas genom att anskaffningsvärdet fördelas systematiskt över investeringens nyttjandeperiod på ett sätt som avspeglar hur tillgångens värde/servicepotential förbrukas. • Vilken avskrivningsmetod som tillämpas regleras inte, men linjär avskrivningsmetod dominerar praxis. 5 Grunderna för nyttjandeperioden Funktionell/teknisk livslängd Ekonomisk livslängd Nyttjandeperiod 6 Trender? för ledningsnätet • Tagesson (2003, 191 svar) Snitt 38 år (Min 20, Max 50) • VASS (2007, 40 svar) Snitt 43 år (Min 33, Max 50) • VASS (2011, 47 svar) Snitt 47 år (Min 33, Max 75) • Tendens mot längre avskrivningstider Från 33 år till 50 år Begynnande praxis om 75-100 år 7 Vilken lista skall vi börja med? 8 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder • En redovisningsansats (eller vad händer i resultaträkningen) mot bakgrund av självkostnadsprincipen Grundförutsättningar Ledningsinvesteringar Ledningar Investeringsutgift Avskrivningstid Belåningsgrad Ränta Inflation 450 mkr 120 km 3,75 mkr/km 30, 50, 80 och 100 år 70% 3% 2 %9 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder 100% Ackumulerad andel förnyelse dvs % av ledningsnät utbytt i förhållande till avskrivningstider 90% 80% 30 år 70% 50 år 80 år 100 år 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010-2019 2020-2029 2030-2039 2040-2049 2050-2059 2060-2069 2070-2079 2080-2089 2090-2099 2100-2109 10 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder Avskrivningskostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år 160 140 Förnyelsearbetet påbörjas så smått 120 100 80 60 40 20 0 2020-2029 2030-2039 30 år 2040-2049 2050-2059 50 år 2060-2069 2070-2079 80 år 2080-2089 2090-2099 2100-2109 100 år 11 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder Utrangeringskostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år 8 7 Förnyelsearbetet påbörjas så smått 6 5 4 3 2 1 0 2020-2029 2030-2039 30 år 2040-2049 2050-2059 50 år 2060-2069 2070-2079 80 år 2080-2089 2090-2099 2100-2109 100 år 12 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder Räntekostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år 100 90 Förnyelsearbetet påbörjas så smått 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2020-2029 2030-2039 30 år 2040-2049 2050-2059 50 år 2060-2069 2070-2079 80 år 2080-2089 2090-2099 2100-2109 100 år 13 Konsekvenser av val av nyttjandeperioder Totala kostnader Mkr i resultaträkningen under 90 år 250 Förnyelsearbetet påbörjas så smått 200 150 100 50 0 2020-2029 2030-2039 30 år 2040-2049 2050-2059 2060-2069 50 år Vald Avskrivningstid 30 år 50 år 80 år 100 år 2070-2079 80 år 2080-2089 2090-2099 2100-2109 100 år Totala Andel Andel kostnader 90 år Avskrivningar Utrangeringar 864 75% 0% 921 64% 0% 1044 51% 2% 1095 43% 3% Andel Ränta 25% 36% 47% 53% 14 Reflektioner • Det finns en tendens i praxis mot längre avskrivningstider • Visst stöd i forskning (om livslängder), redovisningsnormering och självkostnadsprincipen • Kan ge en jämnare kostnadsutveckling • Aktualiserar behovet av att kunna utrangera ledningsnät, men det är inget ”problem” ur kostnadssynpunkt. • Vad lämnar vi över till framtiden??? Givet lånefinansiering kombinerat med amortering enligt avskrivningsplan ökar den finansiella risken (i form a ränteförändringar över livscykeln) 15 Komponentredovisning inom VA-branschen 16 Introduktion till komponentavskrivningar • Rådet för kommunal redovisning och Bokföringsnämnden har infört ett explicit krav på att tillämpa komponentavskrivningar vid redovisning av anläggningstillgångar. • Motiv: bättre avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas (givet linjär metod) 17 Introduktion till komponentavskrivningar Skall tillämpas på s.k. sammansatta tillgångar, dvs anläggningar som har delar (komponenter) som behöver bytas vid olika tidpunkter, dvs. har olika nyttjandeperioder. Dessa sammansatta tillgångar skall komponentindelas när dessa komponenter är betydande och när det är väsentlig skillnad i nyttjandeperiod. Respektive komponent ska skrivas av separat. 18 Introduktion till komponentavskrivningar Problem: Normeringen ger inte någon större vägledning om vad som kan räknas som en betydande komponent eller vad som kan räknas som en väsentlig skillnad i förbrukning/nyttjandeperiod. 19 Effekter Avskrivningar Objekt Avloppsreningsverk Komponenter Överbyggnader/byggnader Stomme Ytskikt Installationer Konstruktioner Maskinell utrustning Maskin 10 Maskin 25 El/styr/regler Markarbeten Anläggningsarbete Ytskikt Vent och lukt Modell komponent Modell traditionell Anskaff, Nyttjande Avskrivn. Mkr Andel period, År ÅR 1, Mkr 11,7 11,3 9,2 26,3 6% 6% 5% 14% 50 25 25 50 0,2 0,5 0,4 0,5 34,8 23,7 27,9 19% 13% 15% 10 25 25 3,5 0,9 1,1 33,1 5 2 18% 3% 1% 50 25 25 0,7 0,2 0,1 25 8,1 7,4 20 185 100% 185 100% Effekter Avskrivningar Objekt Sorterade komponenter efter Samordnade avskrivningstider avskrivningstider för liknande komponenter Avskrivningstider, År 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Summa Viktad avskrivningstid A 19% 43% B 10% 25% 22% 5% 4% C Trad 25 år 47% 12% 34% 100% 7% 38% 34% 100% 32 100% 29 100% 18 100% 25 Avskrivningstider, År 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Summa Viktad avskrivningstid A B C 32% 15% 15% 10% 20% 27% 5% 4% 38% 34% 41% 100% 31 100% 29 100% 31 Trad 25 år 27% 32% 100% 100% 25 21 Effekter Avskrivningar Objekt 22 Effekter Investering och drift Ny definition av underhåll/drift: Utgifter för reparationer och underhåll av en materiell anläggningstillgång (eller komponent!) som syftar till att vidmakthålla tillgångens (komponentens!) egenskaper/skick (över dess bedömda nyttjande period) ska redovisas som en kostnad den period de uppkommer. 23 Investering och drift Ventilation Nya pumpar Investering och drift innan komponentredovisning Investering Investering och drift efter komponentredovisning Investering Investering Periodiskt underhåll Drift Reparationer & Underhåll Drift Nytt styrsystem 24 Effekt av komponentavskrivningar 25 Jobba med komponentavskrivningar • Underhållsplanen • Sammanför komponenter som åtgärdas i ett sammanhang 26 Jobba med underhållsplanen Vattenverk Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Anläggningsdel 2015 2015 2016 2016 2017-18 2017-18 2019-21 2019-21 2021-25 2021-25 2025-30 a) byggnad b) maskiner c) instrument och mätutrustning d) styr och regler e) process (t.ex. saltanl.) f) reservoar h) el och ställverk i) skalskydd och larm i) värme och ventilation • Hur jobbar vi med planerat strukturellt underhåll (= reinvesteringar) • Vilka är de betydande objekten (=komponenterna) • Vad har de för nyttjandeperioder 27 Samordna komponenter som åtgärdas i ett sammanhang Generellt arbetar huvudmannen med • Komponent Rörgalleri 30 år • Komponent Pump 25 år. En stor pumpstation renoveras för 10 mkr. Pumparna anskaffades för 1,2 mkr (tre stora pumpar). Rörgalleriet anskaffades för 800 tkr. Men när det gäller just pumpstationer anses det rationellt att byta alla pumpar och rörgalleriet vid ett tillfälle när det är dags att byta ut pumparna. Därför skapas en sammanslagen komponent med rör och pumpar tillsammans. Komponenten får samma nyttjandeperiod (25 år) då pumparna styr när allt kommer bytas ut. 28 Exempel VA-verk Komponent Byggnad Stomme Tak Processkonstruktioner El/styr/regler Elanläggning Automation Rörgalleri Maskinell utrustning Maskiner och pumpar Intervall Avskrivningstid, År Intervall Andel Kommentar 50-75 20-50 50-75 35-65% 25-35 15-25 15-25% Den bärande konstruktionen till byggnaderna Beroende på tak (plåt, tegel, betong) Va-specifika konstruktioner som används i de olika processtegen i verken. Skillnad kan finnas mellan vattenverk och avloppsverk avseende förslitning. Vattenverk t.ex. t.ex. långsamfilter, mellansedimenterings lågreservoarer, silos i basänger avhärdningsanläggning Ställverk, elinstallation, reservkraft m.m Styr- och reglerutrustning 15-30 10-20 15-30% Maskiner och pumpar Markarbeten Markanläggning Ytskikt Avloppsverk 20-30 30-50 15-20 15-30% Verken består av en mängd olika pumpar, ventiler, skrapor etc. Har sannolikt olika nyttjandeperioder. Skillnad kan finnas mellan vattenverk och avloppsverk avseende förslitning. T.ex. Pumpar, Skrapspel, Omrörare, Blåsmaskiner, Värmeväxlare T.ex. Pumpar, UVlampor, Värmeväxlare, Luftavfuktare, Luftare, Omrörare, Centrifug Asfalt, plattor mm Sammanfattande komponenter Byggnad och processkonstruktioner El/Styr/Regler Maskiner och pumpar Markarbeten 29 Exempel VA-verk, exempel på fler komponenter • VVS system - på stora anläggningar • Ytskikt inre • Säkerhetsinstallationer (brandlarm, inbrottslarm, låsanordningar) • Ventilationssystem • Etc… 30 Exempel pumpstationer Komponent Stomme Tak Intervall Avskrivningstid År 30-50 30-50 Elanläggning Automatik 20-25 10-15 20-30% Rörgalleri Pumpar 20-30 10-15 20-30% Markarbeten (t.ex. asfaltering) 15-20 ca 5% Intervall Andel 40-50% Sammanfattande komponenter Stomme och tak El och automatik Rörgalleri och pumpar 31 Generellt hur har man tänkt vid införandet • • • • Identifierat gränsvärden för restvärde i bokföringen (100-500 tkr) Satt gränser för karavarande nyttjande period (t ex 10 år) Bildat projektgrupper med tekniker, projektörer och arbetsledare Identifierat ett antal grundkomponenter VA-verk och pumpstationer etc. är byggda under olika tidsepoker och är i olika skick. Utöver detta skiljer det sig mycket åt vad som är gjort i anläggningarna. Det handlar ej heller om väldigt många objekt. Därför har man inom VA-sektorn arbetat med många individuella utredningar. För att identifiera fördelning av bokfört värde på komponenter samt bedöma kvarvarande nyttjandeperioder har följande gjorts: • Genomgång av anläggningsregister • Genomgång av betalningsplaner, projektpärmar, uppföljning av projekt • Kvalificerade bedömningar 32 Redovisning är roligt! Hör av er! Mattias Haraldsson [email protected] 070-612 76 00 33
© Copyright 2024