Verksamhetsberättelse 2014
Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum år 2014 Sammanställt och redigerat av: Tommy Strandberg Verksamhetschef Beroendecentrum i Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning ........................................................................................................................... 1 2. Rapportering ..................................................................................................................... 1 3. Mål och måluppfyllelse...................................................................................................... 2 4. Medborgarperspektivet ..................................................................................................... 2 5. Produktionsperspektivet.................................................................................................... 3 5.1. Beroendecentrums öppenvård .......................................................................................... 4 5.1.1 Allmänmottagningen................................................................................................... 4 5.1.2 Neuropsykiatrisk mottagning ...................................................................................... 7 5.1.3. Trafikmedicinsk mottagning ........................................................................................ 8 5.1.3.1 Körkorts mottagning ................................................................................................... 8 5.1.3.2 SMADIT – Samverkan mot alkohol och droger i trafiken .......................................... 10 5.1.4 Opiatmottagningen ................................................................................................... 16 5.1.5. Kajsamottagningen................................................................................................... 23 5.1.6. Beroendecentrum Ungdomsmottagning ................................................................... 27 5.1.7 Dopningsmottagning ................................................................................................ 29 5.1.8 Psykoterapi och Psykologgrupp ............................................................................... 31 5.1.9 Läkarenheten ........................................................................................................... 33 5.1.10 CM– team (Case – management) ............................................................................ 35 5.2 Beroendecentrum slutenvård .......................................................................................... 37 5.2.1 Beroendecentrums vårdavdelning ............................................................................ 37 5.2.2 Tillnyktringsenheten (TNE) ....................................................................................... 39 5.3 Övrig produktion ............................................................................................................. 44 5.3.1 Projektbeskrivning för Beroendecentrums samlade vård- och ................................. 44 behandlingsprogram mot smittspridning ............................................................................... 44 5.3.2 Forsknings- och utvecklingsinsatser i kliniken under året......................................... 45 Sammanfattning – Slutord ........................................................................................................ 45 Bilaga 1 Forskning, Fides Schückher - Betydelsen av sen debut vid alkoholmissbruk hos kvinnor..... ........................................................................................................................... 47 Bilaga 2 Forskning, Rickard Ahlberg – Akupunktur ......................................................... 48 Bilaga 3 Forskning, Kurt Skårberg – Kvalitet i psykiatrisk vård ........................................ 48 Bilaga 4 Forskning, Rickard Ahlberg - ”Prevalens, utredning och träning av exekutiva funktionsnedsättningar hos vuxna med bred beroendepsykiatrisk samsjuklighet” ................................................. 48 Bilaga 5 Forskning SMADIT - Örebro .............................................................................. 49 Bilaga 6 Verksamhetsberättelse för brukarrådet vid Beroendecentrum ........................... 50 1 1. Inledning Vid framtagandet av årets verksamhetsberättelse har tillvägagångssättet sett något annorlunda ut än tidigare år. Alla tidigare år, sedan klinikens tillkomst år 1999, har verksamhetschef i huvudsak svarat för sammanställning av innehåll och struktur i den årliga verksamhetsberättelsen. Innevarande år har verksamhetschef uppdragit till respektive programansvarig i öppenvårdsverksamheten, enhetschefer för heldygnsvård, chef för psykolog/psykoterapigrupp samt enhetschef för läkarenheten att själv formulera och ansvara för respektive verksamhets bidrag till klinikens verksamhetsberättelse. Verksamhetschefen har ansvarat för skrivningen av de inledande och avslutande avsnitten/rubrikerna. Beroendecentrums brukarråd kommer att leverera en egen verksamhetsberättelse vilken är planerad att publiceras på Beroendecentrums hemsida vid månadsskiftet januari/februari 2015. 2. Rapportering Verksamhetsåret 2014 har inneburit många utmaningar för medarbetarna i Beroendecentrum såväl på det lokala som i det nationella perspektivet. Nationella satsningar inom olika delområden av missbruks- och beroendevården har fokuserats och implementerats i kliniken. Exempel på sådana satsningar är SKL:s framlyftande av barnperspektivet när vårdnadshavare är föremål för vårdinsatser, revideringsarbetet av de nationella riktlinjerna från 2007 avseende missbruks- och beroendevård, regeringens initiativ till att förbättra vårdmöjligheterna för personer som omhändertas av polis enligt lagen om berusade personer (LOB), uppfyllandet av den nationella vårdgarantin för målgruppen, förberedelsearbete inför den nya patient lag som träder i kraft 1 januari 2015 etc. Vidare kan nämnas att under året har ett stort arbete nedlagts på projekt NKD, nationell kunskapsutveckling för dopningsproblematik, som Örebro läns landsting driver genom Beroendecentrum med finansiering från Socialdepartementet. Målsättningen är att genom projektet finna former till ett permanent nationellt kompetenscenter för arbetet med målgruppen. En särskild rapport kring projektarbetet kommer att upprättas innan mars månads utgång 2015. En rapport som skall levereras till Socialdepartementet och Kammarkollegiet och som kommer att publiceras på Beroendecentrums hemsida. Inom beroendevården har två nationella kvalitetsregister funnits under året för att följa och medverka till utveckling av det kliniska behandlingsarbetet nämligen SBR (Svenskt beroenderegister) och LAROS (Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende). Det sistnämnda registret har haft sitt administrativa säte och sin registerhållarfunktion i Örebro läns landsting, Beroendecentrum. Redan 2013 fördes diskussioner om möjligheten av att sammanföra de båda registren till ett. Under år 2014 har en arbetsgrupp sammansatt av representanter från de båda registren lyckats finna en gemensam plattform för kvalitetsregistrering av insatser inom beroendevården under paraplyorganisationen SBR med registerhållarfunktionen förlagd till Stockholms läns landsting, Beroendecentrum Stockholmregisterhållare Johan Franck. Således avslutas LAROS som eget kvalitetsregister vid utgången av år 2014. På det lokala planet har en samarbetsöverenskommelse träffats mellan Beroendecentrum (psykiatri) och den somatiska specialistvården på Universitetssjukhuset. Överenskommelsen tydliggör hur överlämnande av patienter mellan verksamheterna skall tillgå, hur ömsesidig konsultationsverksamhet skall påkallas och genomföras, uppdragsordning för akuta och planerade vårdinsatser samt klinisk logistik för patienter som innehar en drogrelaterad problematik. Under hela året har arbetet fortgått i syfte att finna en lämplig omhändertagandenivå för patienter med ett iatrogent läkemedelsberoende. Ett nära samarbete i frågan har etablerats mellan medicinkliniken och Beroendecentrum. Ett förslag till en framtida landstingsövergripande läkemedelsmottagning har skrivits fram av verksamhetschefen för Beroendecentrum. Förslaget har överlämnats till landstingsledningen. 2 med ett positivt gensvar som resultat och frågan är därefter överlämnad till ledningsgruppen för hälsooch sjukvård för fortsatt hantering. Ett intensivt arbete har under året nedlagts på att finna en ny arbetsform och en mera tidsenlig organisation av Beroendecentrum. En central del i detta arbete har varit att finna möjlighet till att höja den medicinska vårdnivån för patienter som initialt inkommer till kliniken för tillnyktring. Beroendecentrums vårdavdelning är vid året slut uppdelad i två uppdragsområden nämligen intag och toxicomani respektive psykiatri och utredning. Vårdavdelningen är omdöpt till vårdavdelning 4 a och 4 b med utsedd enhetschef för respektive uppdrag. Målsättningen är att all verksamhet dvs. samtliga 21 vårdplatser skall bedrivas enligt principen frivillig vård (HSL) oavsett intagningsorsak. Tillnyktringsuppdraget i entreprenadform gentemot länets kommuner är organiserat i avdelning 4 b. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under större delen av år 2015. Ett antal chefs/ledartjänster är nytillsatta under året. Vårdavdelningens två enhetschefstjänster innehas vid årets slut av Annette Rauseus (4 a) och Pernilla Göthlin (4b). Öppenvården har fått ny enhetschef, Anne-Marie Johansen som efterträtt Gunnel Ihrstedt som avgått med pension under året. Kurt Skårberg har fått förordnande som programansvarig för Dopningsmottagningen och Caroline Johansson förordnandet för den Trafikmedicinska mottagningen. En stor utmaning har under året varit att möta det allt ökande problemet med cannabismissbruk och missbruk av Internet drogen Spice bland ungdomar i länet. Ett projektarbete har etablerats mellan Örebro kommun, Beroendecentrum och polismyndigheten i Örebro med PULS-gruppen som bas med syfte att finna en enkel och snabb väg till behandling för ungdomar samt för att ge såväl akut som långsiktigt stöd till anhöriga (insatsen är benämnd en ingång till vård och behandling i Örebro kommun). Insatsen är i sin form och till sitt utförande uppbyggd enligt SMADIT konceptet. Insatsen startades upp 15 december. 3. Mål och måluppfyllelse De övergripande mål som Beroendecentrum haft att arbeta efter är de av landstingets politik beslutade övergripande målområden, de av område psykiatri angivna förvaltningsspecifika målen samt de mål som finns formulerade i den årliga överenskommelsen mellan områdeschef för psykiatri och Hälsokansli. Till detta skall adderas målet att tillnyktringsverksamhet skall erbjudas för länets behov till den volym och kvalitet som anges i entreprenadkontraktet mellan länets kommuner och landstinget. I de mätningar som genomförs månatligen avseende tillgänglighet och väntetid till vård (vårdgarantin) så har Beroendecentrums samtliga enheter uppnått den nivå som eftersträvas. Sammanfattningsvis kan konstateras att Beroendecentrum i sin helhet har svarat väl mot uppställda krav och mål som avser tillgänglighet, gott bemötande och en god och säker vård samt mot de i överenskommelsen med Hälsokansliet specifika uppföljningsmålen. 4. Medborgarperspektivet Under året har ett stort antal personer hört av sig till Beroendecentrum för att få hjälp med sitt eget eller anhörigas spelberoende i den tron att denna fråga ligger inom uppdragsområdet för Beroendecentrum vilket ännu inte är fallet. Frågan har kommunicerats och diskuterats med landstingsrådet Catrin Steen med den konsekvensen att Landstinget har initierat en utredning vars uppdrag är att ta reda på omfattningen av problematiken i länet och om förutsättningar finns till att organisera ett behandlingsmöte för målgruppen i landstingets regi. Frågan har inte fått sin slutgiltiga lösning vid utgången av verksamhetsåret. Den stora ökningen av anhöriga med behov av råd och stöd vid missbruk i närståendekretsen, som konstaterats i Beroendecentrum de två sista åren, har resulterat i en särskild satsning inom ramen för SKL:s insats ”kunskap till praktik” som lokalt administreras av Regionförbundet. Ett uppdrag att 3 inventera vilket stöd som kan erhållas genom länets kommuner och landsting har lämnats till frivilligorganisationen AHA (anhöriga hjälper anhöriga). Resultatet kommer att användas under nästkommande år i syfte att finna former för att täcka gapet mellan vad som efterfrågas och vad som kan erbjudas. Med anledning av att innevarande verksamhetsår även utgör ett valår så har Beroendecentrum frekvent besökts av politiker verksamma såväl inom det nationella som i det lokala/regionala planet. Intresset och nyfikenheten har varit stor för att få kunskap om vilka problemområden inom beroendevården som är under tillväxt och hur resurserna ser ut för att möta de dagliga utmaningarna. Förhoppningsvis kan dessa besök i förlängningen ge ökad medvetenhet om det stora folkhälsoproblem som beroendesjukdomen utgör och kanske inte minst generera ökade, så väl behövda, resurser inom beroendevården. Samarbetet med och inflytandet för brukarorganisationerna i Beroendecentrum har tagit ytterligare steg under året. De omstruktureringar som skett i kliniken har skett i intim samverkan med brukarråd och enskilda organisationer. Representanter från frivilligorganisationerna har under deltagit i rekryteringar av nyckelpersoner och chefer i kliniken helt i enlighet med 10-punktprogrammet. Många ytterligare områden och frågor inom landstingets beroendevård har hanterats i nära samverkan mellan frivilligorganisationerna och landstingets utförarverksamhet vilket intresserad läsare kan ta del av i Brukarrådets egen verksamhetsberättelse år 2014 som publiceras på nätet i januari/februari månad 2015. 5. Produktionsperspektivet Verksamhetsåret 2014 ser vid månadsskiftet november/december ut att avseende produktionssiffror uppvisa något lägre utfall än för året 2013. Orsaken till detta finns framförallt att finna i en högre grad av vakanser under innevarande år i förhållande till tidigare år. En annan orsak till visst produktionsbortfall utgörs av ett stort nationellt behov/önskemål om att genom studiebesök få ta del av i Beroendecentrums erfarenheter och utvecklingsområden för vilket åtgått både tid och personella resurser. Psykiatriförvaltningen Psykiatrisk akut- och heldygnsvård Allmänpsykiatrisk öppenvård Psykiatri för barn och unga vuxna Beroendecentrum Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Psyk Utv PsyBeh Totalt 2013 5841 49064 32012 27080 13081 4043 131121 2014 6232 50380 33447 26600 13489 2789 132937 Arbetet i Beroendecentrum har genomförts i de olika verksamhetsgrenar som redovisas i nedanstående organisationsskiss. För varje specialistområde finns en vårdprogramansvarig och en medicinskt ledningsansvarig läkare, se översikt nedan: 4 Chöl Spyridon Kilaidakis Verksamhetschef Tommy Strandberg Brukarråd* * 12 organisationer – Verdandi, AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga), RiaDorkas, RSMH, Länkarna, Fenix019, SIMON, X-Cons, QuinnoQulan, NSPH, Attention, Brukarföreningen (vakant), FMN (vakant) Läkarenhet Spyridon Kilaidakis Psykolog/ Psykoterapi Enhetschef Erik Ström Beroendecentrum Vårdavdelning 4 a+b Länsuppdrag Enhetschef Utredning/rehab Avdelning 4a Annette Rauseus Enhetschef TNE/Intag, tox, SMADIT Avdelning 4b Pernilla Göthlin Enhetschef Öppenvård Mia Johansen Slottsgatan 8 - 10 Programansvar Allmän Kent Karlsson Programansvar Ungdom Linda Dehlin Programansvar NP Erika Gustafsson Programansvar Kajsa Catharina Eriksson USÖ Programansvar Opiat Lena Eriksson 5.1. Programansvar Trafik Caroline Johansson Programansvar Dopning Kurt Skårberg Beroendecentrums öppenvård Beroendecentrums är organiserat i ett antal mottagningsenheter i centrala Örebro. På Slottsgatan 8-10 finns Allmänmottagning, Neuropsykiatriska mottagningen, Kajsamottagningen samt Ungdomsmottagningen. Opiatmottagningen, Trafikmedicinsk mottagningen och Dopingmottagning är lokaliserade till USÖ entré P våning 3. Mottagningarna har tillsammans under året genererat cirka 26 600 besök fördelat på 1993 individer. Beroendecentrums öppenvård har ett länsuppdrag vilket innebär att mottagningarna i Örebro har ansvar för en uppsökande/konsulterande verksamhet ut till länets kommuners socialtjänst. I uppdraget ingår också samverkan gentemot Primärvården, Allmänpsykiatriska öppenvården samt kliniken för Barn och unga vuxna. 5.1.1 Allmänmottagningen Allmänmottagningen är den största mottagningen på Beroendecentrum. Uppdraget för mottagningen är att ansvara för utredning och behandling av vuxna personer (från 25 år och uppåt) med dubbeldiagnos/samsjuklighet (samtidigt missbruk/beroende och en psykisk ohälsa som behöver mötas inom den specialiserade psykiatrin). Mottagningen har även ett uppdrag att vara komplement på specialistnivå till allmänpsykiatrin, socialtjänsten och primärvården för målgruppen. Mottagningen erbjuder: Poliklinisk avgiftning Aversionsbehandling Samtalsbehandling Psykiatrisk utredning och behandling Psykiatrisk bedömning Anhörigstöd Assistans till klinikens övriga enheter, medicinska provtagningar och kontrollfunktioner. Konsultinsatser till primärvården och socialtjänsten på plats i de olika länsdelarna. 5 Mottagningen har ett länsövergripande uppdrag för respektive kommun i länet. Det finns en kontaktperson för varje kommun som har till uppgift att på plats ute i kommunen verka på konsultativ nivå gentemot primärvård, socialtjänst samt koordinera behov av andra vårdinsatser mellan socialtjänst och Beroendecentrum. I uppdraget ingår också att bedriva eget behandlingsarbete i det lokala perspektivet. Arbetet ute i länets kommuner kan se olika ut och lokalmässigt ha olika utgångspunkt. I vissa kommuner utgår samarbetet från socialtjänstens lokaler och i andra kommuner utgör vårdcentralen bas för samverkansarbetet. Mottagningen har i det dagliga arbetet ett nära samarbete med socialtjänst, primärvård, försäkringskassa och kriminalvård. Tendenser under året På det underlag som finns januari-november 2014 framkommer att antalet nya sökande till allmänmottagningen har ökat även i år. Antal remisser som inkommer till allmänmottagningen har varit 582 st. under tidsperioden. 6718 besök. Antal besök hos varje handläggare har också ökat. Den största patientgruppen under 2014 har varit män mellan 40-49 år. Huvuddrogen har varit alkohol och cannabis. En ökning av patienter med internetdroger har vi även sett detta år. Analyskostnader för internetdrogerna är fortfarande en orsak till de höga labbkostnaderna. Målgruppen som utvecklat ett beroendesyndrom av läkemedel och samtidigt smärtproblematik har fått sitt beroende inom hälso- och sjukvården. Vi har fortfarande ingen klar åtgärdsplan. Det är planerat en läkemedelsmottagning inom Beroendecentrum. Från januari-november har det inkommit cirka 25 remisser som gäller denna problematik. Vi har haft några pilotfall på mottagningen där det har funnits en läkare och en sjuksköterska som har haft några patienter som har fungerat bra med nedtrappning här på mottagningen. Planen är nu att prova flera pilotfall för att se om detta fungerar i öppenvård. En ökande målgrupp som sökt mottagningen och som vi inte har klara åtgärdsplaner för är gruppen opioidmissbrukare där patienterna ”köper svart”. Samarbete Samarbetet med socialtjänsten i Örebro har varit mycket bra under året. Chefer på Beroendecentrum har träffat chefer på socialtjänsten och vi fortsätter nu att ha regelbundna möten. När det gäller samarbetet ute i länets kommuner ser det olika ut och lokalmässigt är det olika utgångspunkter. Kontaktpersoner har varit vakanta under tidsperioden och det finns inte kontaktpersoner tillsatta på alla ställen i länet p.g.a. personalförändring. Målsättningen är att så snart som möjligt ha kontaktpersoner på alla platser i länet. Det har fortsatt varit svårt att remittera över patienter som varit drogfria i mer än 18 månader men som har behov av psykiatrisk behandling, till allmänpsykiatrin. Detta bör tas upp på högre nivå så att patienterna kan få rätt hjälp. Antal ärenden från kriminalvården ökat. Vi har en representant från frivården med på ronden var 14e dag. Genomgång av pågående ärenden samt dömda till vård och behandling av kriminalvården. 6 Statistik 2014 januari-november Antal besök på allmänmottagningen 6226. Antal nya remisser 582 st. Många ärenden till mottagningen kommer också efter att patienten varit intagen på vårdavdelningen och sedan överförd till allmänmottagningen efter utskrivning från vårdavdelningen. Antal patienter som sökt allmänmottagningen januari-september har var 381 unika patienter som har genererat 6226 besök. Fördelat på Örebro som är den största delen. Sedan kommer Kumla, Lindesberg, Ljusnarsberg, Hallsberg, Karlskoga, Askersund, Hällefors, Nora, Lekeberg, Degerfors och Laxå. Dessutom har det varit en del utomlänspatienter. Kön K K K K K K K Ålder 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 M M M M M M Total 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 Antal Besök individer 1 149 181 426 346 144 14 344 1007 1724 1608 739 35 6718 1 21 13 22 13 6 2 42 70 93 76 337 8 404 Kategori Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog PTP-psykolog Sjuksköterska Skötare Väckarklockan Totalt Besök 24 555 577 593 75 1645 3178 71 6718 Antal individer 11 75 252 71 15 175 224 17 404 Personal Allmänmottagningen betjänas av följande yrkeskategorier 1 överläkare 60 % 1 psykiater 50 % 1 programansvarig 100 % 1 sekreterare 100 % 1 psykolog 50 % 2 sjuksköterskor 100 % 3 öppenvårdsassistenter 100 % Tillgång till arbetsterapeut. Även haft tillgång till ST-läkare periodvis som varit en tillgång för mottagningen. Anhörigstöd på Beroendecentrums allmänmottagning På Allmänmottagning planeras vården alltid i samråd med patienten och vid behov med närstående. Därför erbjuder vi individuell rådgivning till anhöriga, 1-5 kostnadsfria samtal. Det förhållningssättet överensstämmer med de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård där kan man läsa att den psykosociala vården av missbrukare bör fokusera på vissa aspekter, bl. a inriktning på behandling av partner eller anhöriga (Socialstyrelsen, 2007). 7 Vårt mål är att avlasta de anhöriga och att hjälpa dem att gå vidare. Vi arbetar med att behandla den ilska, sorg och förtvivlan som många anhöriga känner. Arbetssättet är aktivt och konstruktivt och målet med samtalen är även att förbättra den anhöriges livskvalitet, såväl känslomässigt som relationsmässigt. Vi diskuterar och samtalar utifrån teman som: Vad händer med den som fastnar i missbruk och beroende? Vad händer med familjen? Vad kan jag göra som anhörig? Vad säger jag till barnen? Vad kan jag göra för att må bättre? Ett viktigt inslag i våra samtal och diskussioner är faktum att vi utgår utifrån begreppet ”medberoende”. Att lära ut vad som händer med en person som etablerat ett beroende, både fysiskt och emotionellt, ingår också i våra samtal. Det sista året har även karaktären på våra samtal ändrats då många av de anhöriga som vi möter befinner sig i akut kris och i behov av egenterapi. Utifrån den här aspekten bör man diskutera vidare hur i framtiden möter vi den här gruppen. Behovet av individuella samtal under 2014 har varit cirka 30 anhöriga som genererat cirka 100 besök. Kent Karlsson Programansvarig Beroendecentrum Allmänmottagning 5.1.2 Neuropsykiatrisk mottagning Neuropsykiatriska mottagningen arbetar i team och betjänas av följande yrkeskategorier; psykiater, sjuksköterska, socionom, psykolog, arbetsterapeut samt läkarsekreterare. Mixen av professionerna är ändamålsenlig för både utrednings och behandlingsarbetet. Uppdraget för mottagningen är att utreda och behandla neuropsykiatriska funktionshinder hos personer med ett missbruk/beroende av alkohol och/eller droger. Arbetet sker företrädesvis i öppenvård men under särskilda omständigheter görs även utredningar i slutenvård som exempelvis vid anstalts- eller behandlingshemsvistelser men också inom Beroendecentrums egen slutenvård. Mottagningen tar sedan sommaren 2013 emot patienter från 16 års ålder, är man under 25 år görs detta arbete i tätt samarbete med Beroendecentrum Ungdom. De största remittenterna under detta år har varit egensökande samt Kriminalvården. Precis som de senaste åren har mottagningen arbetat aktivt för att åstadkomma ett plusnetto mellan inkommande utredningsuppdrag och utförda utredningar vilket innebär att patienter inte har någon väntetid till utredning eller behandling. En fortsatt satsning på breda psykologtestningar har varit viktig eftersom andelen patienter som ligger under normalbegåvningszonen inte är ovanlig, vilket i sig är en betydelsefull faktor att ta hänsyn till vid val av behandlingsmetod och nivåbestämning av behandling. En komplicerande faktor i behandlingsmötet har varit patienternas boendesituation. Mottagningen möter patienter som är bostadslösa och patienter som har haft svårt att orientera sig mellan socialtjänst och LSS när det gäller boendefrågan. En utmaning har under året varit att åstadkomma stabil drogfrihet för patienter under utredningstiden. Ett gott samarbete med kriminalvård och länets kommuners socialtjänst har varit av största vikt för att reducera antalet återfall under pågående insatser. Preferensdrog upplevs fortfarande vara amfetaminliknande preparat för största andelen av inskrivna patienter, inom den yngre patientgruppen är det främst cannabis och Spice som är preferensdrog. Precis som föregående år förekommer användande av internetdroger vilket ytterligare komplicerar utredningsförfarandet. Under året 2013 har mottagningen arbetat fram nytt vårdprogram som styr det kliniska arbetet, intresset har varit stort för detta och flertal landsting har varit på studiebesök för att ta del av det. Enligt 8 vårdprogrammet ska tyngdpunkten av behandlingen ligga på icke-farmakologisk behandling. När farmakologisk behandling erbjuds ska förstahands preparatet vara med icke-beroendeframkallande läkemedel. Samtliga patienter kan erbjudas datoriserad arbetsminnesträning samt gruppverksamhet och individuell behandling som har syfte i att öka funktionsnivå. Att arbeta med inriktning på patienters funktionsnivå har framförallt varit viktigt och framgångsrikt för de patienter som innehar en psykisk utvecklingsstörning. Även återfallsprevention och haschprogram erbjuds. Inför året 2015 kommer mottagningen fortsätta arbetet med att även fortsättningsvis kunna erbjuda utredning och behandling utan några väntetider, och fortsatt fokus på icke-farmakologisk behandling samt icke-beroendeframkallande läkemedel. Kön K K K K K K Ålder 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 M M M M M M Totalt 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 Besök 6 261 50 213 114 1 Antal individer 2 23 8 17 8 88 667 476 527 381 48 2614 1 9 69 57 46 34 4 260 Kategori Besök Antal individer Arbetsterapeut 427 101 Kurator 657 161 Läkare 138 96 Psykolog 119 21 PTP-psykolog 38 7 Sjuksköterska 1441 148 Skötare 2 2 Totaler 2832 278 Erika Gustafsson Programansvarig Beroendecentrum NP-mottagning 5.1.3. Trafikmedicinsk mottagning Trafikmedicinska mottagningen är ett samlingsbegrepp för två insatser som i sig inte utgör traditionell hälso- och sjukvård. Insatserna sker i det ena fallet, körkortsmottagningen, utifrån den s.k. normaliseringsprincipen d.v.s. insatserna utförs som fullföljd av nationell lagstiftning med påföljande regelverk för att få eller behålla körkortstillstånd i samband med alkohol/drogproblematik. Den andra insatsen ingår i ett samarbete mellan polis, kriminalvård och socialtjänst (SMADIT) där syftet är att reducera antalet alkohol/drogpåverkade i trafiken. Beroendecentrums insats består framförallt av akut alkohol/drogrelaterad provtagning på personer i samband med polisingripande samt ett därpå följande motivationsarbete som förhoppningsvis skall leda till behandlingsinsatser som antingen erbjuds i socialtjänst eller i landstingets beroendevård. 5.1.3.1 Körkorts mottagning Uppdraget för körkortsmottagningen är att för Transportstyrelsens räkning utföra medicinska lämplighetsprövningar av körkortsinnehavet för personer vilka ådragit sig anmärkningar utifrån alkohol-, narkotika och/eller dopningsproblematik. Insatsen är inte primärt att beakta som hälso- och sjukvårdsuppdrag utan finansieringsgrunden är i huvudsak baserad på patienternas egenavgifter utifrån 9 en uträknad differentierad tariff. Verksamheten är klart underfinansierad då egenavgifterna kraftigt understiger självkostnaden. Alkolås Den 1 januari 2012 infördes nya regler avseende alkolås. I det nya systemet är villkorstiden 1 eller 2 år utifrån en indelning i lågrisk- eller högriskgrupp. För att överhuvudtaget få körkort med villkor om alkolås måste personen gjort sig skyldig till eller vara misstänkt för trafiknykterhetsbrott med alkohol. Antal patienter som skrivits in på olika risknivåer under åren 2012-01-01-2014-11-30 Lågrisk 1 år Högrisk 2 år Totalt Bortfall 2012 7 30 37 8 2013 12 35 47 9 2014 7 35 42 1 *Med bortfall avses avslag, avhopp eller oplanerat avslut under året. Antal patienter aktuella för alkolås under åren 2012-01-01 - 2014-11-30 fördelat på män och kvinnor: Kvinnor Män Totalt 2012 5 40 45 2013 7 49 56 2014 8 36 44 Utifrån den statistik som har förts på Körkortsmottagningen avseende alkolås var 62 alkolås pågående i september 2013, vilket kan jämföras med 88 alkolås som var pågående i september 2014. Det har alltså skett en ökning av patienter som är inskrivna på Körkortsmottagningen gällande alkolås. Under tiden 2012-01-01 - 2014-11-30 har alkolåsen inneburit cirka 520 besök hos sjuksköterska samt 216 besök hos läkare. Alkohol, drog och dopning intyg De flesta inskrivna körkortsärendena utgörs av intyg som utfärdas efter 6 månader + 6 månader + 12 månader vilka per ärende genererar 18 besök hos sjuksköterska samt minst fyra läkarbesök. Variationer kan tillkomma. Vilka provtagningsintervall som skall tillämpas beslutas av transportstyrelsen. Som tidigare har nämnts är körkortsmottagningen underfinansierad, vilket för året 2014 till och med oktober innebär ett underskott på cirka 1 900 070 miljoner kronor (inkl. läkarlöner). Antal patienter men framförallt antal besök har ökat på körkortsmottagningen. När en jämförelse görs mellan 2013-2014 års statistik (se tabell nedan) så har det skett en ökning med 148 besök och när det gäller antalet patienter en ökning med 14 patienter. Att besöken har ökat kan inte endast förklaras av ökningen av antal patienter, möjligen kan ökningen vara relaterad till förändringar när det gäller typ av intyg samt provtagningsintervall under intygsperioden. Det är till störst andel män som är aktuella på körkortsmottagningen. Nedan följer en översiktlig redovisning av antalet besök, antal individer, ålder samt vilket kön som har genomströmmat mottagningen under 2013 samt 2014 (januari till och med november). 10 Besöksstatistik för januari- oktober 2013 samt januari – oktober 2014 2013 Kön Kvinna Man Totaler 2014 Åldersgrupp 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80- Antal besök 43 43 78 34 42 2 43 445 347 331 282 148 41 10 1889 Antal individer 10 12 12 10 8 1 12 107 75 72 66 38 10 1 434 Kön Åldersgrupp Antal besök 10-19 20-29 30-39 Kvinna 40-49 50-59 60-69 70-79 10-19 20-29 30-39 Man 40-49 50-59 60-69 70-79 Totaler Antal individer 3 71 39 65 44 42 6 23 415 389 348 368 150 74 2037 1 13 9 14 14 8 1 9 99 94 70 73 30 13 448 Möte med transportstyrelsen 141126 Närvarande: Beroendecentrum: Tommy Strandberg verksamhetschef, Ann-Marie Johansen enhetschef, Edy Welander överläkare, Pernilla Göthlin enhetschef, Caroline Johansson programansvarig Transportstyrelsen: Anders Hedåberg processansvarig, Ingemar Sandin utredare. Vi diskuterade frågor som förseningsärenden, hantering av körkortstillstånd minderåriga-utvidgning av SMADIT modellen, missbruk/beroende diagnos, beviljande om anstånd, amfetaminprov. Caroline Johansson Programansvarig Beroendecentrum Trafikmedicinsk mottagning 5.1.3.2 SMADIT – Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Bakgrund SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) Beroendecentrum har sedan insatsen startade 1 april 2006 utgjort det kliniska navet i samarbetet mellan deltagande parter i SMADIT (polis, socialtjänst, kriminalvård, landstingets beroendevård och länsstyrelse). Polisstation för de gemensamma insatserna är lokaliserad i direkt anslutning till Beroendecentrums vårdavdelning 4B. Metodens grundsats är att med en kort ledtid erbjuda vård/behandling i direkt anslutning till polisförhör. SMADIT – konceptet har under åren utvecklats från att vid start endast omfatta insatser för personer som uppmärksammas av polis i trafiken med en alkohol/drogrelaterad problematik till i steg två även omfatta personer som misstänks för ett ringa narkotikabrott oavsett om de framför fordon eller inte till att i dagsläget även inkludera dopningsbrott. 11 Medborgarperspektivet Centralt i våra möten med personer misstänkta för brott är det viktigt att förmedla känslan av ”att vilja hjälpa” och motivera till vidare insatser. De övergripande målen för verksamheten sett ur ett medborgarperspektiv kan därför definieras i termer som empatiskt förhållningsätt, god tillgänglighet och snabba insatser. Medborgarna i Örebro län ska samma förutsättningar till MI samtal, vård- och behandling oavsett vilken länsdel de bor i. På Karlskoga lasarett, Psykiatriska vårdavdelningen som utgör nav för SMADIT verksamheten har fått nya lokaler på andra våningen där polisen även nu har en mobil evidenzer (blåsvärde vid rattfylleri). I Lindesberg, Psykiatriska vårdavdelningen beräknas liknande verksamhet starta 9 februari 2015. Lokalerna är klara och samlokaliserade med psykiatriska vårdavdelningen. Personalperspektivet Programansvarig sjuksköterska på Trafikmedicinska mottagningen hade ett operativt, koordinerande och administrativt ansvar fram till 30 augusti. I samband med Beroendecentrums omorganisation 1 sep placerades ansvaret på enhetschef, Beroendecentrums psykiatriska vårdavdelning 4B. Såväl sjuksköterskor och skötare från både öppenvården och vårdavdelningen medverkar i utförandet av provtagning och/eller MI samtal för av polisen införda misstänkta personer. Utbildningsinsatser Internutbildningar har utförts under v 9 och10 för samtliga personal på Beroendecentrums öppenvård och vårdavdelning. Detta för att uppdatera och informera om SMADIT rutinerna för att öka antalet MI samtal som leder till vidare insatser. Information skedde även för att öka antalet misstänkta att tacka ja till deltagande i ”projektet utvärdering av SMADIT Örebro”. Operativa ledaren har även under året utbildat/informerat polisaspiranter i Örebro, Lindesberg och Karlskoga i samband med deras praktiska utbildning som är förlagd 3 veckor på våren och 3 veckor på hösten. Information och utbildning har även skett för personal i förberedande syfte på Lindesbergs psykiatriska vårdavdelning och polisen Lindesberg, relaterat till uppstarten av SMADIT i februari 2015. Som en direkt följd av utvecklingen över tid så har den operativa ledaren tillsammans med polis även medverkat i riktade insatser mot dopningsmissbruk i länet. En lyckad insats har genomförts under året. Projektet utvärdering av SMADIT Örebro I slutet på 2012 påbörjades projektet utvärdering av SMADIT Örebro där beviljade medel från skyltfonden finansierar detta. Forskningsledaren har arbetat 80 % under året med projektet. Ansvarig för detta projekt är Psykiatrisk forskningscentrum, Lars Kjellin. Föreliggande projekt planeras för att utvärdera om det finns indikationer på att arbetssättet i Örebro län ger några påvisbara samhällseffekter. Syftet är att kartlägga alkohol- och drogrelaterade olyckor, brottslighet, återfall i drog/-rattfylleri samt 12 sjukfrånvaro relaterat till SMADIT Örebro. Vilket kommer att ske genom delvis registerstudier från BRÅ och försäkringskassan, vilket är påbörjat. Resterande tid av projektet kommer forskningsledaren fortsätta med uppföljande intervjuer och registerstudien. Arbetet inkluderar även analys av insamlat data och skriva klart slutrapporten vilket även Lars Kjellin kommer medverka i samt skriva slutrapporten. Under 2014 har forskningsledaren intervjuat 172 personer av intervju nummer 1, 70 personer av intervju nummer 2 (efter 6 mån) och 20 personer av intervju nummer 3 (efter 12 mån). Intervjuerna avslutas i juni 2015. ”En ingång” Under årets gång har diskussioner förts och besluts tagits i PULS-gruppen avseende ”en ingång” vilket innebär individer mellan 13-18 år misstänkta för narkotikapåverkan/brott ska provas på polisstationen på Beroendecentrum. Start bestämdes till 15 december. Syftet är för att omgående erbjuda MI samtal och stöd till både minderåriga och dennes föräldrar. Fortlöpande arbete med uppförande av rutiner har gjorts av polis, socialtjänst och landsting. I anslutning till förhörsrummen finns nu tillgång till ett samtalsrum där samtal kan ske i bekvämare miljö för de minderåriga, föräldrar och övriga aktörer i SMADIT. Sammanfattning Det är något färre misstänkta personer (565) i SMADIT verksamheten mot förra året (650). Det blir ca 47 personer/månad eller 1.6 personer/dygn. 419 (av 565) Mi samtal har genomförts. Vid årets slut kan konstateras att verksamheten i Karlskoga har gott samarbete mellan deltagande parter medförande men har något minskande resultat avseende införda misstänkta personer jämfört med föregående år. Anledningen till detta är förmodligen omsättning av sjuksköterskor. Inför 2015 planeras utbildningsinsatser samtliga sjuksköterskor. Nationellt är SMADIT Örebro en gott exempel på samverkan vilket kännetecknas genom att politiker, andra landsting, polismyndigheter och kommuner önskar göra studiebesök för information. Informationsmaterial har även skickats efter förfrågan till ANDT samordnare i Värmland och Sollefteå. Internt på Beroendecentrum har det varit kontinuerliga utvecklingsmöten, APT och utbildningar av ny personal samt semestervikarier. Besök av Västmanläns landsting i januari, politiker (fp) Johan Persson i februari och utredare från Beroendeenheten i Stockholm (hade gjort utredning/statistik 2013 i Sth och vill jämföra med Örebro). Operativ ledare och polis från Örebro har varit i Umeå och föreläst för poliser, beroendevård och socialtjänst under en dag. SMADIT Örebro län upprätthåller ett driftigt och ambitiöst arbete genom kontinuerliga styrgruppsmöten, länsmöten och samverkansmöten där alla parter ingår och deltar. Framtidsperspektiv SMADIT Örebros ambition och mål inför 2015 är att öka antalet Mi samtal, motivera fler personer till socialtjänsten samt se till att hålla hög kunskapsnivå (SMADIT) både gällande landstingets personal men även polis och socialtjänst. Minska eller förhindra att ungdomar hamnar i missbruk eller beroende genom att samverka gemensamt med ”En ingång”. Verka för att ge anhöriga det stöd och kunskap de är i behov av i situationen när deras barn är misstänkta för narkotikapåverkan/brott. 13 Avsikten är att i februari 2015 även öppna ett annex för SMADIT insatser i norra länsdelen på Lindesbergs lasarett, psykiatriska vårdavdelningen som kommer utgöra navet. Verksamhetschef för Beroendecentrum har i sitt uppdrag genomfört upptaktsmöte med samarbetspartners för att verkställa beslutet om genomförande. Arbetet är i full gång med polis, landsting och socialtjänst för att finna former för ett samarbete påminnande om det som etablerats i Karlskoga. Produktionsperspektivet Totalt var det 565 antal tillfällen varav 521 på polisstationen på Beroendecentrum. Personal blev i anslutning till polisförhöret kontaktade av polisen gällande provtagning och/eller MI samtal. Utöver ovan nämnda tillfällen var det 14 personer under 25 år fått direktkontakt med Beroendecentrums ungdomsmottagning som förmedlats av polisen Örebro samt 1 person från polisen i länet. 30 personer är förmedlade via mail från polisen i Hallsberg. I samtliga tabeller i verksamhetsberättelsen 2014 redovisar antal tillfällen (antal ifyllda formulär) då polisen varit på polisstationen (521), Beroendecentrum och i direkt anslutning till polisförhör kontaktat vårdpersonal. Bör tilläggas att en person kan generera vid fler än ett tillfälle. Inrapporterade siffror har inte varit helt kompletta varför summorna inte alltid stämmer med totala antalet. Om du som läsare behöver ytterligare upplysningar och/eller tolkningar av siffrorna så kan du med fördel kontakta enhetschef på Beroendecentrums psykiatriska vårdavdelning 4B, Pernilla Göthlin. Enligt tabellerna nedan var ålderskategorierna fördelat enligt följande: 250 200 150 Serie1 100 50 0 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år Enligt tabellerna nedan redovisas antalet MI samtal: 10-19 år 67 20-29 år 230 30-39 år 105 40-49 år 54 50-59 år 37 60-69 år 18 70-79 år 2 14 400 350 300 250 200 Serie1 150 100 50 0 Ja MI samtal Nej Ja 375 Nej 136 Enligt tabellerna nedan redovisas fördelningen avseende kommuner: Askersund 6 Degerfors 1 Hallsberg 29 Hällefors 1 Karlskoga 6 Kumla 31 Laxå 3 Lekeberg 8 Lindesberg 4 Nora 3 Örebro 292 Utomlän 34 Enligt tabellerna nedan redovisas genusperspektivet: 500 450 400 350 300 250 Serie1 200 150 100 50 kvinna 0 kvinna man man 55 464 15 Enligt tabellerna nedan redovisas genusperspektivet fördelat på ålderskategorier: 250 200 150 Man Kvinna 100 50 0 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år Man Kvinna 10-19 år 61 6 20-29 år 206 24 30-39 år 94 11 40-49 år 44 10 50-59 år 35 2 60-69 år 16 2 70-79 år 2 0 Enligt tabellerna nedan redovisas fördelningen avseende brottskategorier (rattfylleri, ringa narkotika brott, drograttfylleri och dopningsbrott): 250 200 150 Serie1 100 50 rattfylleri 0 ringa na brott drogratt rattfylleri ringa nb drogratt Dopingbrott Dopingbrott 80 196 224 8 Enligt tabellerna nedan redovisas hur många blodprovstagningar sjuksköterskorna utfört: (Urinprovstagningen utför polisen själv. Alkohol betyder att den misstänkte blåst i en evidenzer, polisens instrument som ger svar om promillehalt omgående). 16 alkohol 50 urinprov 100 blodprov 339 Enligt tabellerna nedan redovisas då mottagnings- eller avdelningspersonal arbetat samt dag/kväll/natt/helg: 200 180 160 140 120 100 Serie1 80 60 40 Mottagning 7.30–16.30 20 Avd kväll 16.30–22.00 111 0 Avd natt 22.00–07.00 178 Mottagning 7.30-16.30 Avd kväll 16.30- Avd natt 22.0022.00 07.00 Helg Helg 146 45 Pernilla Göthlin Enhetschef Beroendecentrum heldygnsvård, avd 4B 5.1.4 Opiatmottagningen Det som präglat mottagningen under innevarande år är personalomsättning samt ett ökat sidomissbruk hos en del av patientgruppen. Mycket av det fortlöpande arbetet har fokuserats på att klara det mest viktiga d v s att se till att patienterna har lämnat prover samt fått sin medicin. Väsentlig tid har även ägnats åt bedömningsarbetet gällande patienter som sökt till opiatprogrammet. Det som är uppenbart är att det i Örebro i dagsläget är få patienter som har heroin som huvuddrog utan däremot olika typer av opioider. Man kan se att vissa patienter håller sig nästan uteslutande till opioider men den största gruppen sökande är patienter med omfattande blandmissbruk där amfetamin, bensodiazepiner och olika varianter av internetdroger utgör en stor del av patientens huvudproblem många patienter har också multidiagnoser. 17 Personal Liksom de två föregående åren har personalomsättningen varit stor på mottagningen, tre av fyra sjuksköterskor har bytt till andra tjänster i eller utanför kliniken. Nyrekrytering av sjuksköterskor till två av dessa tjänster kunde ordnas relativt snabbt, den tredje tjänsten bemannas av mentalskötare som arbetar på delegation. Tidigare kurator avslutade sin placering på opiatmottagningen på grund av andra uppdrag inom kliniken, den nya kuratorn delade inledningsvis sin tjänst mellan opiat/dopning 50 % vardera. Den fördelningen föll inte väl ut så från april månad flyttades kuratorsfunktionen till opiatmottagningen på 100 %. Anställningen var tidsbegränsad fram till slutet av januari 2015, den anställde har dock på grund av annan anställning av andra skäl valt att sluta i förtid. Från slutet av november står mottagningen därmed utan kurator. Överläkaren på mottagningen fick under våren uppdrag som chefsöverläkare, under maj månad började därför en ny överläkare på mottagningen. Läkarbristen, framför allt inom sluten vården, har påverkat mottagningsarbetet då mottagningens läkare periodvis har fått dela sin tid mellan opiatmottagningen samt vårdavdelningen. Tjänsten som enhetschef för öppenvården tillsattes i september av ny person på grund av pensionsavgång. Schemat för sjuksköterskor har varit ett återkommande problem under flera år. Då det på grund av ledighet på schemat före och efter helgarbete uppstår luckor i bemanningen på vardagar. Beroendecentrums helgmottagning, som haft till uppgift att dela läkemedel till opiatpatienterna samt bedriva polikliniska avgiftningar för alkoholpatienter under helger och röda dagar, har på grund av bristande bemanning fått skära ner verksamheten till att på kortast möjliga öppettid erbjuda läkemedelsdelning till de opiatpatienter som inte kan få hemdoser. Antalet sjuksköterskor som haft ansvar för helgmottagningen har minskat de senaste åren. Då allmänmottagningen hade viss personal placerad på USÖ ingick dessa sjuksköterskor samt de sjuksköterskor som var riktade mot trafik i helgschemat. Det senaste året har verksamheterna separerats mer och mer vilket fått konsekvenser framför allt i bemanningen på helger. Under våren delade totalt fyra sjuksköterskor, tre från opiat samt en från trafik på helgbemanningen. Från första september togs helgerna bort från schemat för opiatmottagningens sjuksköterskor, problemet var dock inte löst tekniskt och fram till mitten på januari kommer helgarbetet lösas med inhopp på övertid opiatmottagningens ordinarie sjuksköterskor eller sjuksköterskor från trafikmottagningen. Liksom föregående år har mottagningen haft ett stort stöd av en pensionerad öppenvårdsassistent som arbetat på timmar. Under flera perioder på heltid, vid sjukskrivningar och luckor i schemat samt under årets samtliga helger med undantag av ett par. För att klara bemanningen på mottagningen under den mest kritiska perioden under våren provade mottagningen att ha ”drop in” tider för de patienter som kommer dagligen eller flera gånger per vecka. Under ett par timmar på förmiddagen samt en timme på eftermiddagen kunde en del av patienterna komma. Övrig tid bokades patienter in på bestämda tider precis som tidigare. Det fanns både för och nackdelar med arbetssättet. Försöket pågick från april månad till slutet på augusti. Det som patienterna klagade mest på, bland dem som kom på ”drop in” var att de inte visste vem av sjuksköterskorna de skulle träffa, de uppgav att de inte visste vem de skulle vända sig till i olika frågor. Kontinuiteten försämrades, de patienter som strulade hittade lättare kryphål att smita igenom. I samband med försöket byttes delar av personalen ut vilket också kan vara en bidragande faktor när det gäller osäkerheten hos patienterna under denna period. Osäkerheten fanns även ibland sjuksköterskorna då man upplevde att det var svårare att ha kontroll och göra bedömningar då man träffade så många olika patienter. Under vissa perioder under sommaren var tillgången på läkare dålig vilket var extra sårbart då även sjuksköterskebemanningen under samma period inte var stabil. Aktuell bemanning Överläkare specialist i psykiatri 100 % 25 % Programansvarig 275 % Sjuksköterska 18 100 % mentalskötare som arbetar på delegation 50 % kuratortjänst vakant från och med 24/11 75 % Psykolog riktad mot opiatmottagningen 100 % Läkarsekreterare/administratör Tillgång till arbetsterapeut finns inom kliniken Handledning Gruppen har inte haft handledning under 2014, detta efter ett gemensamt beslut inför hösten 2013. Behov och önskemål finns och frågan diskuteras för närvarande. Vårdprogram Senaste revideringen gjordes oktober 2013, nästa revidering planeras till 2015. Patientperspektivet Första hands preparatet i behandlingen är Suboxone, fortfarande uppkommer diskussioner angående skillnader mellan Suboxone och mono-buprenorfin och önskemål om byte förekommer i delar patientgruppen. Man gör olika i olika delar av landet och patienterna kommunicerar med varandra dels på/utanför mottagningen men också genom sociala medier på nätet. I stort fungerar det hela bra och det har inte heller varit någon större efterfrågan att få byta till metadon. I metadongruppen har trenden varit att flera patienter på egna initiativ sänkt sina doser och beskrivit positiva effekter av detta. Antal patienter med pågående läkemedelsbehandling är 68 av dessa behandlas 45 patienter med Suboxone, 16 patienter med Metadon och övriga 7 med Buprenorfin. 2 av dessa vårdas enligt specialistvårdsavtal med från annat landsting. Ytterligare 6 patienter har beviljats behandling under förutsättning att de inte har ett pågående sidomissbruk, de kommer under en period av minst två månader till mottagningen 3 gånger per vecka och lämnar urinprov. För de flesta i den här gruppen kommer läkemedelsbehandlingen starta i början av 2015. Hittills i år har tre patienter på egen begäran avslutat sin behandling. I dessa fall fanns tveksamhet från mottagningens sida om huruvida de skulle klara att vara drogfria, arbete med att motivera dem att fortsätta i programmet gjordes utan framgång. I samtliga fall uppgav patienterna att de var trötta på den ständiga kontrollen och att de upplevde sig ofria att fatta egna avgörande beslut. Grundinställningen på mottagningen är som tidigare att underhållsbehandlingen inte skall ses som ett livslångt alternativ för majoriteten av patienterna. Bedömningen är individuell och utgår från varje enskild individs unika förutsättningar. Det är oerhört viktigt att inte tvinga fram ett avslut lika väl som att motivera någon som bedöms vara stabil att våga satsa på drogfrihet utan medicin. Det finns dock ett antal patienter där underhållsbehandlingen är avgörande för att uppnå livskvalitet och bevara drogfriheten. Huvudmålet är drogfrihet. Läkemedlet anses endast som en del av den totala rehabiliteringen, därför håller mottagningen på kravet att varje patient ska ha någon form av sysselsättning på minst 50 % innan han/hon kan påbörja underhållsbehandling mot opiatberoende. Av det 68 aktuella patienterna har 34 stycken dvs. 50 % eget arbete, ytterligare 25 % är ute i någon form av praktik eller annan daglig sysselsättning, 2 % studerar. Övriga 22 % (15 patienter) saknar för närvarande sysselsättning, hälften av dessa är personer som har pension eller någon form av sjukbidrag. Även i den sistnämnda gruppen görs försök att ordna någon form av daglig aktivitet, de kan dock vara 19 svårare att motivera. Sysselsättningskravet är något de flesta av patienterna reagerar mot då de först får informationen men som de sedan oftast ser som väldigt positivt efter ett tag. Patientgenomströmning under 2014 19 patienter med pågående behandling har avslutats under året fördelat enligt följande 13 stycken på grund av ett omfattande sidomissbruk 2 stycken på grund av fängelsestraff längre än 3 månader 3 stycken som nämnts ovan på grund av egen begäran Av de cirka 50 inkomna remisserna hittills, t o m 20/11, är resultatet följande 16 patienter bedömdes inte uppfylla socialstyrelsens kriterier för underhållsbehandling 15 har av andra anledningar inte blivit aktuella främsta orsaken är att de inte kommit på kallelser, inte gått att få tag på eller att de avbrutit den påbörjade planeringen. Resterande 21 remisserna är under bedömning och fördelas 6 patienter tidigare haft behandling, 3 av dessa har varit med i programmet 3 ggr eller mer. 2 patienter har tidigare bedömts uppfylla gällande kriterier med sedan antingen avbrutit själva eller inte klarat att vara fria från sidomissbruk. 4 har tidigare fått avslag och söker nu på nytt 9 sökande är nya för opiatmottagningen Det som tydligt framgår är att, förutom de patienter som är aktuella i behandling, finns ett betydande antal patienter som under kortare perioder har kontakt med mottagningen, för bedömnings samtal och planeringsmöten. Ofta är flera aktörer såsom socialtjänst, frivård med flera inblandade. Patienten själv är i princip alltid i ett pågående missbruk med tillhörande sociala problem och svårigheter att planera och passa tider mm vilket gör att bedömningsarbetet sträcks ut över tid. Innevarande år har 124 unika patienter haft kontakt med mottagningen. Alltså 56 fler än de som är aktuella för själva behandlingen. Siffrorna för 2013 var likvärdiga. Över tid har mottagningen arbetat med att erbjuda samtliga patienter kontakt med psykolog. Dels för utredningar framför allt har bedömning av patientens funktionsnivå visat sig avgörande bland annat då det gäller att planera för övriga insatser. Speciellt med anledning av kravet på sysselsättning för de patienter som ska ingå i programmet. På kliniken finns ett forskningsprojekt som tittar specifikt på funktionsnivån på alla utredda patienter. Förutom utredningar erbjuder Psykologen även psykoterapi, krissamtal, stödsamtal under begränsade perioder i samplanering med övriga teamet. Besöksstatistik fördelat på ålder, kön även per yrkeskategori 20 2013 Kön K K K K K M M M M M Totalt Ålder 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 Besök Antal individer 268 13 366 9 518 6 73 2 2 1 837 3457 1833 307 1 7662 2013 Kategori Besök Antal individer ACT-grupp 15 2 Arbetsterapeut 8 1 Kurator 42 36 Läkare 196 89 Psykolog 151 20 Sjuksköterska 6506 104 Skötare 744 67 Totalt 7662 142 17 50 24 12 1 135 2014 Kön K K K K M M M M M Totalt Ålder 20-29 30-39 40-49 50-59 20-29 30-39 40-49 50-59 70-79 Besök Antal individer 523 8 882 20 226 5 245 2 198 3518 1710 266 1 7569 12 48 25 10 1 131 2014 Kategori Besök Antal individer ACT-grupp 34 6 Arbetsterapeut 11 4 Kurator 166 60 Läkare 223 95 Psykolog 202 31 Sjuksköterska 5234 95 Skötare 1699 79 Totalt 7569 132 Gruppbehandling har under flera år varit målet på mottagningen, man har försökt att få till grupper i olika former men resultatet har varit som ovan. Det har varit svårt att rekrytera deltagare och sedan få dem att fullfölja. Kvalitetsregister LAROS/SBR Innan utgången av 2013 var målet med att 95 % av patienterna skulle vara registrerade uppnått, även uppföljningsarbetet var i full gång. I början av december 2013 stängdes registret för registrering på grund av flytt av registerplattformen. Enligt den då gällande planeringen skulle arbetet med registreringar och uppföljningar kunna fortsätta i januari 2014. Problem med överföringen av data gjorde att hela arbetet fick skjutas upp. Det visade det sig även att all registrering behövdes göras om från början då gammal data inte gick att få fram i det nya systemet. Personalen har under hösten jobbat hårt med att klara målet för registreringarna och innan oktober månads utgång var samtliga aktuella patienter registrerade, med undantag för de som sagt nej till att delta vilket rör sig om 3 – 4 personer. Viktiga iakttagelser under verksamhetsåret 2014 Blandmissbruket har ökat hos en del av patientgruppen, framför allt vanligast förekommande är bensodiazepiner t.ex. alprazolam, amfetamin eller likande preparat från internet. Spice har ökat en del under hösten vilket kan bero dels på tillgängligheten men mest sannolikt är att vi nu kan analysera det på labb på USÖ. Förutom bensodiazepiner utgör LYRICA ett stort problem och vi har även uppmärksammat att allt fler använder metylfenidat illegalt. Flera av de patienter som tidigare tillhört gruppen välfungerande men som senaste åren har återfallit har fastnat i ett omfattande blandmissbruk. Det är oftast inte opiater som de återfaller på utan en blandning av flera andra 21 preparat. I flera fall har missbruket blivit så omfattande och den nedåtgående spiralen så destruktiv att personerna i fråga har förlorat arbete, hem och vårdnaden om sina barn. Konsekvent vid positiva urinprover hos patienter med minderåriga barn i hemmet görs orosanmälan till socialtjänsten. Patienten är alltid informerad då en anmälan görs. Vid alla ofrivilliga utskrivningar från programmet görs LVM-anmälan. Utskrivna patienter har en spärrtid på tre månader, i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer, innan de kan söka tillbaka till opiatprogrammet, vilket de flesta gör. När de sedan söker underhållsbehandling på nytt saknas ofta information från socialtjänsten om vad som hänt efter utskrivningen. Många gånger har patienten inte haft någon speciell insats i avvaktan på att få komma tillbaka till opiatmottagningen. Patienten befinner sig då i princip i samma situation som då behandlingen avslutades. Viss förbättring har skett men detta är ett stort utvecklingsområde lång tid framöver. Ett område som har förbättrats under året är hjälpinsatser från socialtjänstens sida i att förebygga utskrivning från programmet. Under året har flera fall av utskrivning kunnat undvikas genom att patienten har sökt om behandlingshemsvistelse och fått detta beviljat. Innan en patient utesluts ur programmet görs upprepade försök att motivera patienten att ta emot utökade hjälpinsatser till exempel inläggning på BCV för att bryta det destruktiva beteendet samt eventuellt söka behandlingshemsvistelse. Samarbetet med socialtjänsten i Örebro kommun har förbättrats. SIP genomförs på alla nya patienter innan den medicinska behandlingen sätts in samt fortlöpande vid behov under pågående behandling. Samarbetet med frivården i Örebro är fortsatt bra och fortskrider som tidigare. Liksom tidigare år har omsättningen av personal eller andra personalrelaterade orsaker medfört störningar i patientarbetet, vid två tillfällen även detta år har intagningsstopp varit aktuellt. Det första stoppet var under våren och det andra från slutet av november till 15/1 2014. Uppfyllda mål Organisatoriskt perspektiv Målen för verksamheten utifrån aktuell aktivitetsplan är i stort sett uppfyllda. APT hålls regelbundet en gång i månaden för Opiatmottagningen och två gånger per termin gemensamt för plan tre USÖ. Mottagningen har arbetat med målen utifrån aktivitetsplanen, revidering av rutiner och riktlinjer har gjorts under hösten vilket utgjort en bra introduktionsgrund för ny personal. Arbetet med KVÅ-registrering fortlöper. Ej uppfyllda mål Revidering av vårdprogrammet har inte gjorts som planerat. Kliniskt operativt perspektiv Målet med att strukturera samarbetet med andra aktörer i patientens professionella nätverk genom SIP, är uppfyllt då det gäller nya patienter. Arbetet med att skapa rutiner för ”drop in” verksamhet är klart. Mottagningen har provat arbetssättet men funnit att nackdelarna övervägde fördelarna och har sedan september månad återgått till bokade tider för samtliga patienter. Utbildning i vårddokumentation har inte genomförts ännu, tiden för genomförandet är flyttad till januari 2015. 22 Aktiviteter för budget i balans Kostnaden för personal har varit högre än beräknat, anledningen är höga kostnader för övertidsersättning på grund av övertidsarbete för sjuksköterskor samt användning av timvikarie framför allt för att täcka bemanningen på helgmottagningen. Under året har kostnaderna för provtagning, vilka skickas till kem lab på USÖ, tagits ur en gemensam budget och har därmed inte belastat mottagningen på samma sätt som tidigare. Kostnaderna för prover som skickas till kemlabb på USÖ har sjunkit med ca 20 % för perioden januari till och med oktober jämfört med föregående år. Droganvändandet förändras ständigt och många analyser görs inte på USÖ, vi blir därför tvungna att skicka prover till andra labb exempelvis KS för analys av internetdroger, vissa läkemedels, koncentrationsprover mm vilket genererar kostnader för mottagningen. Dessa Kostnader har under året stigit med ca 60 %. Vi arbetar med att vara så restriktiva som möjligt och noga överväga vilka prover som ska skickas. Riktade arbetsmiljöaktiviteter Målen för detta område är inte uppfyllda Målet för 2014 var att skapa en positiv arbetsmiljö som på sikt kan leda till en stabil personalgrupp, målet har inte uppfyllts men förutsättningarna har ökat genom förändring av schemat. Problemet med helgerna kvarstår. Dock märks den positiva effekten av att det är en jämnar grundbemanning samtliga vardagar Förstärkning av sjuksköterska på 50 % har inte uppfyllts, nu har vi dessutom 50 % mindre bemanning då kuratorsfunktionen är obemannad. Beslut om förändring av läkemedelshanteringen, genom att införa generell förskrivning, är fattat. En del arbete kvarstår innan det är genomförbart i praktiken. Mottagningen har idag ingen budget för de läkemedelskostnader som förändringen kommer att generera. Besked från ekonomiavdelningen väntas. Den psykosociala skyddsronden flyttades enligt överenskommelse fram till 2015 eftersom i stort sett samtlig personal är ny. Utvecklingsområden 2015 Arbetsmiljö: Framför allt arbetsbelastningen för sjuksköterskorna vilket framgår tydligt av besöksstatistiken 2013 hade mottagningen totalt 7662 besök varav 6506 utgjorde besök hos sjuksköterska, 1156 besök var fördelade på övriga personalkategorier. 2014 har det under samma period varit totalt 7569 besök varav 5234 hos sjuksköterska, 2335 fördelade på övriga personalkategorier. Dessa siffror bekräftar att sjuksköterskorna på opiatmottagningen har en hög arbetsbelastning, i kombination med en mycket svår patientgrupp som kräver struktur, kontinuitet och att rutiner hålls. Långa patientkontakter som sträcker sig över flera år, där många gånger svåra och för patienten livsavgörande beslut måste fattas. Sjuksköterskan måste kunna vara flexibel, visa empati, vara stödjande samtidigt sätta gränser och inte falla in i medberoende. Det är viktigt att sjuksköterskorna liksom övrig personal ges möjlighet att delta i kurser, föreläsningar mm n Tillsättning av ytterligare sjuksköterska Diskussion om att ansvarig läkare skall skriva recept till de patienter som kommer mer sällan var annan vecka pågår. Rutiner måste skapas, utrymme för detta har inte funnits som tänkt under hösten på grund av läkarbrist. Nya rutiner för hur denna patientgrupp ska kontrolleras behöver också diskuteras och fastställas. 23 Patientperspektivet Arbeta fram rutiner för snabbare remiss hantering, tiden från det att patienten söker underhållsbehandling till det att han/hon får besked om kriterierna är uppfyllda eller inte måste kortas ner. Då en patient står uppsatt som sökande till opiatmottagningen avstannar många gånger all annan planering och därmed möjlighet till vård. Det är också väldigt svårt för till exempel socialtjänsten att motivera patienten/klienten till alternativa behandlingsinsatser. Utbildning i återfallsprevention för personalen. Olika former av gruppverksamhet för patienterna har provats utan någon större framgång. Alla patienter bör få tillgång till samma typ av behandling oavsett vem han/hon träffar. Därför har mottagningen lagt fram som förslag att alla behandlare bör genomgå utbildning i återfallsprevention tillsammans. Sedan kommer man gemensamt överens om ett antal sessioner som varje behandlare kör enskilt med sina patienter. Till detta bör man ha handledning i grupp för samtliga behandlare som arbetar med återfallsprevention. Lena Eriksson Programansvarig Beroendecentrum Opiatmottagning 5.1.5. Kajsamottagningen Rapportering Under senare delen av 2013 tillsattes på Kajsamottagningen (liksom på övriga enheter på Beroendecentrum) en programansvarig på 25 %. Syftet var bl.a. att personen ska ansvara för utveckling av behandlingsarbetet och följa upp goda idéer i verksamheten. Förhoppningen är att bättre tillvarata medarbetarnas utvecklingstankar och öka motivationen för konstruktivt förändringsarbete. Under 2014 har arbetssättet tagit form och resulterat i flera intressanta diskussioner kring utveckling av arbetssätt och metoder. På Kajsamottagningen var den vakanta kuratorstjänsten fortsatt obesatt under det första kvartalet. Detta ledde till ökade väntetider för behandlingsinsatser. I slutet av året är väntetiderna åter korta. Även produktionen påverkades av ovanstående och var av förklarliga skäl lägre det första halvåret. Efter att den nya medarbetaren tillträtt och fått möjlighet att sätta sig in i arbetet är produktionen åter på tillfredsställande nivå. Nuvarande sjuksköterska avgår med pension vid årsskiftet och håller på att avsluta sina patienter. Ersättare som tillträder 150201 är rekryterad. Anhörigarbetet fortsätter att utvecklas, delvis i samarbete med ungdomsmottagningen. Sputnik (kommunens stödverksamhet för anhöriga till missbrukare) har besökt mottagningen för diskussioner kring hur samarbete kan ske i dessa frågor. Kajsamottagningen har fortsatt gott samarbete med Beroendecentrums vårdavdelning. Vårdpersonal kontaktar mottagningen då patienter vårdas på avdelningen, där det bedöms att behandling vid Kajsamottagningen är lämplig. Mottagningens personal besöker om möjligt patienten på avdelningen för att etablera kontakt, vilket brukar uppskattas av patienten. Samarbete förekommer ofta med Landstingshälsan, Previa och Feelgood. Ett samarbete har under året startat upp med Fenix019. Detta har initierats av att ett par patienter varit aktuella där, samtidigt som behandling pågått vid Kajsamottagningen. Samarbetet har även resulterat i att mottagningspersonal föreläst på Fenix019 över ämnet missbruk-relationer. 24 Mottagningen fortsätter sitt arbete med sjukdomsförebyggande metoder. Personalen har fördjupat sina kunskaper i ämnet bl.a. genom att delta i föreläsningar. I behandlingsarbetet ges information och rådgivning kring de 4 komponenterna kost, motion, alkohol och rökning, beträffande alkohol naturligtvis djupare interventioner. 1g/v erbjuds patienterna att delta i gemensam promenad som utgår från mottagningen. Den strukturerade återfallspreventionen i grupp som genomförs varje termin fortsätter att vara mycket uppskattad och efterfrågad av patienterna. Under våren deltog 8 patienter och under hösten 4. Kursen innebär 12 träffar om 2 timmar vardera. Deltagarna använder tiden mycket konstruktivt och ger varandra mycket stöd och uppmuntran. Utvärderingen brukar visa att det som varit mest uppskattat är att man kunnat känna igen sig i andra och detta har reducerat skammen och skulden. Ett återfallsprogram för grupper av tablettberoende patienter har skapats och tidigare genomförts på mottagningen. Under detta år har programmet inte använts, då mottagningen inte haft tillräckligt många tablettberoende patienter aktuella samtidigt. En medarbetare deltar regelbundet i landstingets internutbildning av chefer och skyddsombud kring missbruk/beroende och rehabilitering. Även utbildning av HR-ansvariga i denna fråga har skett. Den medarbetare som har akupunkturutbildning har arbetat vidare i akupunkturprojektet. 11 patienter har fått sammanlagt 65 behandlingar och 4 patienter har fått avslappning vid 20 tillfällen. Efter projektets avslutande har akupunkturbehandling och avslappning erbjudits i avvaktan på sammanställningen av forskningsresultaten och ev. andra direktiv. Det har noterats att framför allt patienter med opiatberoende har svarat mycket bra på behandlingen med så total avslappning, att de beskriver att de inte känner kroppen. Kajsamottagningen deltar i Beroendecentrums vaccinationsprojekt mot hepatit A och B, där samtliga patienter erbjuds vaccination (Twinrix) mot detta samt provtagning och behandling vid upptäckt av eventuell sjukdom. Den kvinnoforskning som bedrivs på mottagningens patienter har fortsatt under året. Ytterligare 31 kvinnor har tackat ja till att delta. En prioriterad aktivitet under året har varit att utveckla behandling för äldre kvinnor med alkoholproblem. Detta utifrån att mottagningen konstaterat att det är mycket svårt att få dessa kvinnor motiverade för behandling. Samråd har skett med geriatriker och en ny planering finns betr. hur första kontakten med dessa patienter ska ske. Ytterligare en prioriterad aktivitet under året har varit att arbeta fram ett kortare behandlingsprogram för kvinnor med alkoholproblem efter förebild av Riddargatan 1. Programmet har använts i mycket begränsad omfattning, då de patienter som sökt sig till mottagningen haft alltför allvarlig problematik, för att detta program ska kunna användas. Mottagningens personal har deltagit i planering kring och uppstart av en föräldragrupp för föräldrar med missbruksbakgrund. Gruppen träffas på Varberga familjecentral och leds av personal därifrån. Under året har på kliniken vidtagits åtgärder för att utveckla barnperspektivet. Från mottagningens sida har vi diskuterat hur vi bättre ska uppmärksamma barnens situation i patienternas familjer och ser fram emot det arbete i frågan som arbetsgruppen på kliniken genomför. Antal besök och individ fördelat i åldersgrupper 2014 25 2014 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80Totalt Besök Antal individer 1 1 167 11 154 16 834 51 790 47 428 27 45 4 1 1 2420 158 Antal besök och individ fördelat på yrkeskategori 2014 2014 Besök Antal individer Arbetsterapeut 2 2 Kurator 898 115 Läkare 104 69 Psykolog 47 8 PTP-psykolog 7 1 Sjuksköterska 1266 109 Väckarklockan 96 13 Totalt 2420 158 Kommunfördelning över inkomna remisser 2014 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 85 7 2 3 4 4 5 Kommuner 1 4 3 8 26 126 remisser, januari – november. 68 egensökande, 20 psykiatrin, 6 Företagshälsovård, 32 från övriga vårdgrannar. 111 sökte för alkohol, 11 för läkemedel och 4 för både alkohol och läkemedel Anonyma patienter 39 kvinnor har sökt anonymt till Kajsamottagningen. En del av dem har hänvisats till andra vårdgivare efter första besöket, men det stora flertalet har registrerats som patienter efter ett fåtal anonyma besök. Personalperspektivet Som tidigare nämnts var en kuratorstjänst vakant under första kvartalet. Aktuellt nu är att den sjuksköterska som sedan lång tid tjänstgjort på mottagningen kommer att gå i pension till årsskiftet. En ny sjuksköterska är rekryterad och tillträder 150201. Personal på Ungdomsmottagningen kommer att bistå under den tid som tjänsten kommer att vara obemannad. Som tidigare har personalen låg sjukfrånvaro. Den handledning som under vårterminen av ekonomiska skäl inte kunde fortsätta har nu återupptagits, vilket bidrar till att höja vårdkvalitén och minska risken för utmattning hos personalen. Behovet av psykolog- och psykoterapiinsatser har kunnat tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Arbetsmiljö Den reception som i fjol inrättades i anslutning till väntrummet är uppskattad bl.a. på grund av kassafunktionen. Fler patienter betalar i samband med besök. Kvarvarande arbetsmiljöproblem är hissen. Fortsättningsvis kommer tillbud att registreras skriftligt för att om möjligt påverka fastighetsägaren till förbättringsarbete. Ekonomiperspektiv Vid regelbunden genomgång av ekonomin kan konstateras att många kostnader inte går att påverka. Personalen har högt kostnadsmedvetande och gör fortlöpande översyn av det som går att påverka t.ex. laboratoriekostnader. Analys Efter sommaren har noterats ett större antal återbud/uteblivanden än tidigare år. Diskussioner har förts kring ev. orsaker till detta. Personalen ser ingen förklaring till detta, förutom att den långa perioden av värme kanske lockade till mer överkonsumtion och större avvikelser från tänkt planering. Inspirerad av Riddargatan 1 och den aktuella debatten kring ”harm reduction” planerades ett behandlingsalternativ som innebar en betydligt kortare behandlingstid. Som tidigare nämnts har detta program kunnat användas mycket sparsamt. Det är i första hand tillämpbart på patienter som ännu inte hunnit etablera ett beroende och tyvärr har mottagningen svårt att locka till sig patienter i ett så tidigt skede. Förhoppningsvis kan fortsatta insatser med information till allmänheten bidra till att man snabbare söker hjälp. Under året har en artikel kring kvinnligt missbruk och Kajsamottagningen varit införd i såväl T-bladet som Kommunalarbetaren. Färre antal patienter som önskat vara anonyma har sökt till mottagningen jämfört med föregående år. Förhoppningsvis tyder detta på att kvinnorna i något ökat hänseende klarar att söka hjälp utan alltför stor skambörda. Det kan även tyda på att vårdgrannar i större utsträckning tar upp aktuella beroendeproblem med patienterna och därefter skickar remiss till mottagningen. Sedan tillsättningen av en person som ska ha ett särskilt ansvar för utvecklingsarbete på mottagningen (programansvarig) har fler idéer till förändring/förbättring diskuterats. Personalen har stort intresse och engagemang för förbättringsarbete. 27 Framtidsfrågor Forskningen kring Kajsamottagningens patienter som bedrivs av Fides Schückher fortsätter även kommande år. Fler patienter än tidigare har visat intresse av att delta i forskningen. Anhörigarbetet har utvecklats ytterligare under året. Samarbetet med Ungdomsmottagningen har framför allt medfört att anhöriga, där patienten inte önskat familjesamtal, har kunnat få hjälp och stöd för sin oro. Träffar har också genomförts med Sputnik som ett led i utvecklingen av detta arbete. Fortsatt utvecklingsarbete planeras under nästkommande år. En viktig fråga som kommer att prioriteras under 2015 är hälsoarbete. Delar av personalen har tidigare gått utbildning i tobaksprevention och dessa frågor liksom övriga områden inom hälsofrämjande sektorn är i fokus. Alla medarbetare tar in detta i sitt behandlingsarbete och den nya medarbetaren som tillträder 150201 har specialkunskaper inom detta område som kommer att användas för ytterligare utveckling. De flesta patienter anger stress som klart bidragande orsak till att ett beroende uppstått. I samtal ägnas mycket tid till stressreducerande åtgärder och alla erbjuds avslappning, mindfulness övningar och akupunktur. Även detta kommer att utvecklas under 2015. Catharina Eriksson Programansvarig Beroendecentrum Kajsamottagning 5.1.6. Beroendecentrum Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen möter unga och deras familjer i länet med missbruksproblem och samtidigt psykiatrisk ohälsa. Vi erbjuder bland annat motiverande samtal, terapeutiska samtal, utredning samt medicinsk behandling. År 2014 kan vi konstatera i likhet med de senaste åren att de unga uppvisar ett allt sämre psykiskt mående. Vi har sett att ungdomarna i allt större utsträckning uppvisar ett allvarligare missbruksbeteende där de blandar olika preparat vilket gör att den psykiska hälsan blir sämre och kräver mer omfattande vårdinsatser. Sedan sommaren 2013 lämnas patienter från 16 års ålder med neuropsykiatrisk diagnos eller misstanke och önskemål om utredning inom neuropsykiatri över till klinikens Neuropsykiatriska team, NP-teamet. Arbetet sker i tätt samarbete med oss på mottagningen. Under 2014 har mottagningen utfört 12 utredningar där inte frågeställningen varit neuropsykiatrisk problematik. Ungdomar med dopningsproblematik hänvisas till Dopningsmottagningen, USÖ. SMADIT-verksamheten har under 2014 hittills genererat att kontakt etablerats med 61 patienter. 45 stycken förmedlade via sjukvårdpersonal från USÖ, 13 stycken förmedlats via direktkontakt från polisen Örebro samt 1 från polisen i Länet. De unga kvinnor vi möter är ofta utsatta för våld och många av de unga kvinnorna har eller har haft ett självskadebeteende. En stor andel av de unga män vi möter har kontakt med frivården för brott de begått. De möter också våld i hög utsträckning både att de utsätter andra för våld eller själva blir angripna och också bevittnar våld. Vi fortsätter som tidigare att erbjuda anonyma samtal för de som tidigare inte fått vård, detta för att öka tillgängligheten ett koncept vi upplever är till gagn för våra unga då vi möter upp och förenklar för 28 patienten att våga välja att ta emot den vård som kan erbjudas. En stor del av de som erbjuds anonyma samtal går vidare till inskrivning för behandlingssamtal. Samverkan med andra aktörer runt ungdomen har under året intensifieras. Samverkan är tidskrävande men vi tror att ett bra samarbete kan leda till en bättre och mer effektiv vård för den enskilde patienten. På sikt lönar sig detta både för oss på mottagningen samt för den enskilde patienten som ges möjlighet till rätt vårdinsats. Vi har under året bland annat haft överlämningsmöten med BUP, ätstörningsenheten och DBT. Nära samarbete med frivården, socialtjänst, CM-teamet, försäkringskassan pågår regelbundet. Riktade uppdrag med socialtjänsten i länet samt med fertilitetskliniken och privata vårdgivare har skett under året. Samarbete sker naturligtvis även med olika behandlingshem, skolor och frivillighetsorganisationer. Nytt för året har varit samarbete med folkhögskolorna Fellingsbro och Kävesta där ett avtal skrivits om provtagning vid behov från skolorna. SIP-möten har under året skett vid flera tillfällen för att underlätta och förtydliga vårdplanen i samverkan mellan kommun och landsting. Personal på mottagningen har även under 2014 deltagit i informationsmöten för föräldrar i Karlskoga, Degerfors och Hällefors kommun. Ett arbete med ”öppen ingång med kommunen ” i Örebro har under året arbetats fram. Nytt koncept som bygger på SMADIT-modellen för unga 13-25 år. Ett nära samarbete med kommunens fältassistenter, socialjour och mottagningsgrupp kommer i och med modellen att etableras. Mottagningen har under året flitigt erbjudit vaccination Twinrix. Mottagningen har under året arbetat med ett projekt gällande barnperspektivet i beroendecentrum. Detta projekt har medfört ett tillskott av medel som används för att arbetet med att lyfta fram barnen i missbruk och beroendevård samt få kunskap i råd och information till barn till missbrukare. I och med projektet anställdes en sjuksköterska till mottagningen 50 % i projektet samt 50 % på mottagningen med behandlingsarbete. Enheten består annars av Sjuksköterska, Arbetsterapeut, Kurator, Medicinsk vårdadministratör, Läkare, Med förstärkning av en allmänläkarspecialist och Psykolog. Tidigare riktade uppdragen från kommunen där vi tidigare på uppdrag åt kommunen tog urinprover förekommer i allt mindre omfattning vilket gjort att vi tappat en del av de intäkter som vi tidigare fått. Under året har man på mottagningen uppmärksammat en klar ökning av samtal från oroade föräldrar och anhöriga. Anhörigstöd och råd och information till föräldrar och anhöriga har ökat markant. Under nästkommande år kommer mottagningen fortsätta att arbeta med tillgänglighet. Eftersträva ett mottagande utan väntetider. En satsning skall ske för att förbättra möjligheterna att ta emot oroade föräldrar och anhöriga för samtal på mottagningen. Kunskap om droger på Internet och dess verkningar är fortfarande bristfälliga och behovet av kunskaperna behöver förbättras. Ökningen av Spice är oroväckande och under 2015 kommer mottagningen tillsammans med polis och Örebro kommun arbeta fram en gemensam utbildningsinsats för föräldrar och anhöriga. Fortsatt arbete med ”öppen ingång med kommunen” och utvärdering av verksamheten skall ske under 2015. Arbetet med att utveckla befintligt vårdprogram kommer att fortsätta under 2015. Mottagningen kommer under 2015 fortsätta att aktivt hjälpa till att förhindra oönskade graviditeter, och förhindra spridning av smittsamma könssjukdomar samt förbättra våra kunskaper kring samtal och sexoch samlevnad. 29 2014 Kön K K M M Totalt Ålder 10-19 20-25 10-19 20-25 Besök Antal individer 189 26 675 60 271 44 1207 120 2342 250 Linda Delin Programansvarig Beroendecentrum Ungdomsmottagning 5.1.7 Dopningsmottagning Personer med ett dopningsmissbruk har under året fortsatt få sitt möte på en för ändamålet särskilt inrättad mottagning på USÖ. Dopningsmottagningen som formerades under 2012 har under 2013 och 2014 utvidgats och utvecklats. Under verksamhetsåret 2013 utvecklades verksamheten till en högspecialiserad enhet i Beroendecentrums organisation. Mottagningen som är underställd verksamhetschef har under året kompetenser både från psykiatri samt somatisk vård som arbetat kliniskt i mottagningen. Samarbetet har bestått av samverkan mellan psykiater, beroendeläkare, psykolog, sjuksköterska, skötare, arbetsterapeut, kurator, beteendevetare samt sekreterare från psykiatrin och endokrinolog, kardiolog, plastikkirurg, dermatolog samt ortoped från somatisk vård. Målsättningen för mottagningen är att stödja målgruppen till total avhållsamhet från AAS och andra droger inklusive alkohol, ökat fysiskt och psykiskt välmående samt förbättrad social situation. Antalet patienter vid årets början och slut 25 st. Till detta skall läggas 12 personer som besökt mottagningen för anonyma rådgivningstillfällen. Av dessa har två kommit via så kallade riksavtal, dvs. via remisser från annat landsting, tre personer har skrivit sig i Örebro för att få behandling för sitt dopningsanvändande. Sedan 2012 finns ett samarbete mellan Dopningsmottagningen och SMADIT (Samarbete mot alkohol och droger i trafiken). Under 2014 utförde polisen riktade insatser mot dopning, misstänkta personer erbjöds MI samtal med sjuksköterska/skötare, i direkt anslutning till polisförhör och provtagning på polisstationen, som är belägen på Beroendecentrum, USÖ Detta för att snabbt erbjuda vård och/eller behandling. Detta innebär att det även i år kan redovisas statistik över insatser riktade mot AAS användande personer i SMADIT – Örebro län. Erbjudandet om vård har varit framgångsrika ur flera perspektiv, t.ex. så har flertalet av de gripna tackat ja till fortsatt kontakt/behandling vid Dopningsmottagningen Telefonrådgivning/föreläsningar/informationer Frekvensen av samtal till rådgivningstelefonen ligger fast med ungefär ett – två samtal varannan dag. Ett flertal har önskat vara anonyma, andra samtal har kommit från användare med sambos, mammor eller pappor till användare, sjukvårdspersonal (läkare, psykolog och sjuksköterska). Ett antal samtal har kommit från studenter som önskat kontakt med mottagningen. 30 Även innevarande år har det varit stor efterfrågan på information och föreläsningar kring dopningsproblematiken. Bland annat har Dopningsmottagningen deltagit i en gymsamverkan, där föreläsningar skett till ”gympersonal” vid tre tillfällen i Örebro. Vidare har information lämnats till politiker, mottagningen har genomfört föreläsningar på flera orter i Sverige såsom Uppsala, Stockholm, Norrköping, Karlskoga, Linköping, Göteborg och Örebro. Information/undervisning har lämnats till socionomstuderande, psykologstuderande, distriktsläkare, endokrinologer, ST och AT läkare, vårdcentraler, Sveriges Radio samt Sveriges Television, behandlingspersonal från Västmanland, Skåne och Blekinge. Personal från Dopningsmottagningen har deltagit i tre nationella projekt och ansvarat för en. Det första projektet är ett deltagande i PRODIS. Det andra projektet är en dopingkonferens i Uppsala. Det tredje projektet är medverkan i ”Nätverk mot anabola androgena steroider” som år 2000 startade i Örebro. Nätverket har sedan dess haft årliga träffar i vilka AAS relaterade frågor dryftats. I år ansvarade Dopningsmottagningen för en stor nationell konferens kring dopning som även redovisade resultat från det pågående projektet ”Nationellt kompetensutvecklingsprojekt för dopningsproblematik” (NKD). Konferensen anordnades under oktober månad på universitetssjukhuset i Örebro. Syftet med konferensen var att utveckla informera om kunskapsläget och redovisa kompetensen inom hälso- och sjukvård, kriminalvård och forskning kring de personer som använt/använder dopningsmedel. Nationellt kompetensutvecklingsprojekt för dopningsproblematik (NKD). Örebro läns landsting inlämnade i juni månad 2013 en ansökan till Socialdepartementet om medel för genomförande av ett kompetensutvecklingsprojekt för mötet med personer som innehar ett missbruk av dopningspreparat. Av projektansökan framgår att arbetet skall pågå från sista delen av år 2013 med avslutning sista december 2014. Projektansökan tar sin grund i de behov som identifierats i mötet med målgruppen inom beroendevården under 2000-talet men inte minst utifrån de behov av insatser som identifierades i ”Missbruksutredningen” (Gerhard Larsson). I Missbruksutredningen betonas vikten av att utveckla kompetensen för utrednings- och behandlingsinsatser av målgruppen. Vidare konstateras i utredningen att tillgången till behandling och kunskap om området är begränsad i ett nationellt perspektiv. I utredningen berörs även svårigheten att få ett grepp om problemets storlek vilket givetvis sammanhänger med bristen på verktyg för tidig upptäckt och behandlingsmöjlighet men även med avsaknaden av nationellt forum för avrapportering av problemområdets utveckling över tid. Projektansökan beviljades av regeringen till sin hela del 24 oktober 2013. I innevarande projektuppdrag inkluderas utveckling av metoder för tidig upptäckt, ansats till angreppssätt avseende prevention men framförallt innehar projektet ett fokus på inventering och fördjupning/utveckling av kunskapen kring kliniska metoder för utrednings- och behandlingsinsatser av dopningsproblematik. I projektuppdraget lyfts också fram vikten av att ett områdesspecifikt nationellt kvalitetsregister skapas som kunskapsstöd för nationella behandlingsverksamheter. Ett sådant register utgör också ett viktigt underlag för framtida utvecklings- och forskningsmöjligheter inom området. Produktionssiffror för 2012 – 2014, v g se nedan: 31 Ålder 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 Totalt 2012 4 11 18 4 1 38 Antal män 2013 6 25 16 9 0 56 2014 2 18 21 4 4 49 Antal kvinnor 2012 2013 2014 0 0 0 0 0 0 0 3 2 0 0 0 0 0 0 0 3 2 Besök totalt 2012 2013 2014 51 21 5 90 218 189 235 283 385 78 79 25 9 0 71 463 601 675 Kurt Skårberg Programansvarig Beroendecentrum Dopningsmottagning 5.1.8 Psykoterapi och Psykologgrupp Psykolog/psykoterapienheten består i skrivande stund av sex legitimerade psykologer, två PTPpsykologer samt två kuratorer med terapiutbildning. Enheten har också stöd av vårdadministratör Karin Forslund 25 %. Under 2014 har det varit en del personalomsättning inom enheten; 31/8 avslutade två PTP-psykologer sin anställning och blev legitimerade. Den ene, Christoffer Hallberg, erbjöds och tackade ja till fortsatt tjänstgöring som legitimerad psykolog. Den andra, Elin Nilsson, slutade för att börja jobba inom SIS i Skåne. Samtidigt började två nya PTP-psykologer den 1/9. Psykologen och legitimerade psykoterapeuten Liisa Warg har varit tjänstledig under 2014, först på halvtid mellan 1/4 - 31/8 och sedan på heltid ifrån 1/9 – 31/8 2015. Under sommaren avslutade kurator Alexandra Jarczewska sin terapeut-utbildning och ingår sedan augusti i enheten. Psykolog Rickard Ahlberg har forskat på 50 % av sin tjänst under 2014 och ska göra likadant under 2015. Enhetschef under 2014 har leg. psykolog Erik Ström tjänstgjort som på 50 %. Jämfört med 2013 har dock resurstillgången av utredande och behandlande psykolog varit klart gynnsammare detta år. Under året har två psykologkandidater ifrån Örebro Universitet praktiserat på enheten, 15 veckor vardera. Handledare till dessa har Erik Ström varit, liksom till de två PTP-psykologerna som anställdes 1/9. Första halvårets PTP-psykologer handleddes med den äran av Liisa Warg. Under sommaren anställdes två psykologassistenter, Katarina Duckworth (tredje sommaren i rad!) samt Josefin Dahlkvist som förtjänstfullt genomförde ett antal utredningar och bidrog till att enheten inte tappade fart under semestertiden. Psykolog Angelica Deile har under året jobbat med projektet ”genomlysning av utredda patienters begåvningsprofiler de senaste 10 åren”. Hon har lagt ner mycket tid och stor energi som nu i slutet av året betalar sig i intressanta fynd. Möjligen kan dessa data bli till ett underlag för fortsatt forskning. Flera av psykologerna inom enheten har föreläst under året; två föreläsningar för familjehemsföräldrar under rubriken ”Utredning och Neuropsykologi”, närmare tio-talet föreläsningar på Örebro Universitets psykologutbildning i både missbruk och beroende samt i personlighetstest. Psykolog Rickard Ahlberg har föreläst om DSM-5 både inom länet och nationellt. Enhetens chef har format LOV psykoterapi inom den resursgrupp han deltagit i samt sitter för närvarande som remissbedömande psykolog i bedömarteamet inom nämnda verksamhet. Han har också medverkat i en resursgruppering som diskuterat steg-I utbildning för personal inom psykiatrin. Dessutom har han medverkat i en grupp som utreder spelmissbruk och hur Landstinget ska vara delaktigt i detta, en grupp som jobbar på ett direkt uppdrag ifrån Landstingsdirektören. Under våren 2014 deltog tre psykologer under Nätverket Beroendepsykologernas möte i Göteborg. Höstens möte i Stockholm blev tyvärr inställt. Leg. terapeut Alexandra Jarczewska representerade 32 enheten på Psykoterapimässans dagar under hösten 2014. Vidare medverkade enhetschef Erik Ström i lokalradions sändningar 16/7 under rubriken ”Sommardrickandets risker”. 9/5 hade enheten en utbildningsdag på Naturens Hus. Förmiddagen ägnades åt frågor om journalföring och eftermiddagen om genomgång av personlighetstestet TCI. Psykolog/psykoterapeut-enhetens huvuduppdrag är att bidra med psykologisk kompetens inom Beroendecentrums alla verksamhetsgrenar. Inom denna kompetensram ryms bedömningar, utredningar, handledning samt terapeutisk behandling av de patienter som utgör Beroendecentrums målgrupp. De bedömningar vi gör syftar till att avgöra lämplig psykologisk intervention, diagnostisering av psykisk problematik samt bedömning av vårdnivå. Häri ligger också suicidbedömningar. Psykologutredningarna kan innefatta många olika variabler att skärskåda; begåvningsnivå ur olika aspekter, personlighetsorganisation, kognitiva förmåga samt exekutiv funktionsnivå. Till vår hjälp har vi ett antal psykometriska test samt screening-formulär som har en vetenskaplig legitimitet. Samtliga psykologer är tränade och väl bekanta med de mest använda testen som kliniken förfogar över. Vissa av oss har dessutom spetskompetens på vissa utvalda test, något som övriga kollegor inom enheten använder vid behov. Psykoterapeutisk behandling får klinikens patienter inom vår egen psykoterapigrupp. Den består av enhetens psykologer och terapeuter samt en behandlingsassistent med steg-I-kompetens. Även en av verksamhetens psykiatriker har terapeut-legitimation men har i dagsläget ytterst få terapi-uppdrag. Mångfalden av terapeuter ger gruppen en stor samlad kompetens och spänner över de flesta teoretiska terapifält. Vi kan tillgodose behov av KBT, insiktsorienterad terapi samt det mesta där emellan. En stor spridning i terapeuternas ålder samt ett jämnt antal kvinnor – män gör möjligheten till matchning mycket god. De flesta terapeutiska behandlingar är individuella, men inom opiat-mottagningen bistår psykolog med gruppbehandling. Ekonomiskt förefaller enheten vara i relativt god balans, lönekostnaderna har dock även detta år överstigit budgeteringen. Statistik Kategori Psykolog PTP-psykolog Psykologkand/assistent Kurator Totalt Besök Antal individer 697 85 297 56 119 23 584 64 1697 228 Våra utmaningar under 2015 Ett mål är förstås att kunna förse varje enhet med det psykologbehov som de avropar för nästa år. Våren och sommaren ser det ut att kunna infrias, osäkerheten är större vad gäller andra halvåret. Kompetensutveckling är också något som vi ser som ett behov; en medarbetare kommer under 2015 påbörja en tre-årig utbildning i psykodynamisk korttidsterapi. En annan medarbetare har ansökt om att få utbilda sig till Specialist-psykolog och den ansökningen kommer att behandlas under inledningen av 2015. Vi vill också stärka samt tydliggöra psykologens roll inom slutenvården såväl som inom opiatmottagningen. Slutligen ska vi göra vårt yttersta för att behålla terapigruppens avsaknad av kö samt genomföra psykologutredningar i den takten som behövs för att även här undvika köställande. Erik Ström Enhetschef Beroendecentrum Psykolog och Psykoterapienhet 33 5.1.9 Läkarenheten Från år 2011 fastställdes att chefsöverläkaren ensam utgör första linjens chef för klinikens läkargrupp med ett ansvar för såväl personaladministrativa frågor som ekonomi i likhet med övriga enhetschefers ansvarsområde. Ett administrativt stöd om 50 % har anvisats till enhetschefen/chefsöverläkaren för arbetsuppgifter som exempelvis läkarplanering, mötesdokumentation, rapporteringar och Heromainsatser, samt mottagande och korrespondens med nya läkare som strömmar genom enheten. Det klinikövergripande uppdraget som medicinsk ”lots” kvarstår naturligtvis då verksamhetschefen inte är läkare. Läkargruppen har under 2014 bestått av fem specialistläkare i psykiatri (inkl. chefsöverläkare) med varierande tjänstgöringsgrad, två allmänläkarspecialister varav en är heltidstjänstgörande, en neurologispecialist som är heltidstjänstgörande och en infektionsspecialist som är deltidstjänstgörande. I läkarenheten ingår även två ST-läkare med en tjänstgöringsplan under sin specialistutbildning i psykiatri med fördjupande i beroendefrågor. En av specialistläkarna i psykiatri fortsätter sin forskning på doktorandnivå på 40 % under året och är även engagerad i Camtö 20 % och är således kliniskt verksam till 40 % vid årets slut. Ett stort antal läkare som befinner sig under utbildning har fått utbildning och tjänstgöring via kliniken under året. Kan tilläggas att vi haft två läkarstuderande som tjänstgjort som läkarassistenter under sommaren, vilket givetvis ger ett tillskott i läkarbemanningen, men ställer också höga krav på logistiken vid omhändertagande och handledning. En gång i veckan har ett s.k. läkarmöte funnits inplanerat till vilket klinikens samtliga läkare förutom AT-läkare inbjudits. Dessa möten genomförs med en i förväg annonserad agenda och mötena dokumenteras. Vid dessa möten har frågor avhandlats som exempelvis läkemedelspolicyn i kliniken, speciellt komplicerade ärenden (falldiskussion), redovisningar från kurser och/eller konferensdeltagande, försäkringskassefrågor, nya riktlinjer för verksamheten m.m. För AT-läkarna som tjänstgör i kliniken har vi en förmiddagsföreläsning under en speciell ATseminarievecka. Bland de frågor som varit aktuella på läkarmötena under året kan också framhållas; Opiodfrågan - Antalet patienter som missbrukar långverkande syntetiska opioider har senaste åren kraftigt ökat och kan enligt gällande författning inte beredas behandling inom vårt opiatprogram. Nya synsätt och behandlingsmetoder behövs och detta är delvis obruten mark, där vi känner att författningarna inte riktigt hängt med. Vi har nu börjat försöka ta hand om dessa patienter enligt evidensbaserade metoder. En särskild läkemedelsmottagning har diskuterats vid flera tillfällen då vi får alltfler remisser på patienter som fått en svår beroendeproblematik efter legal förskrivning från andra, främst somatiska kliniker inom landstinget. Det kan röra sig om en väldigt omfattande medicinering av beroendeframkallande preparat, där förskrivning och intag gått överstyr och situationen är svår att lösa för behandlande klinik. Sådana krävande fall remitteras i stor utsträckning till oss, där man förväntar sig att vi skall lösa problematiken, vilket vi oftast kan men det ingår dock inte i vår uppdragsordning. Under året har läkarenheten deltagit i aktiva dialoger med Socialstyrelsen och deltagit i processen om att förändra författningen till att gälla för behandling av svåra beroendesjukdomar som initierats av opiatoch/eller opioidmissbruk. Ett axplock av övriga frågor som berörts under läkarmöten: 34 Ny överenskommelse med primärvården, samarbete och remisshantering med övriga psykiatriska kliniker Intyg till Transportstyrelsen Dosering av metylfenidat Läkemedelsmodulen steg 2 Samarbetet med Försäkringskassa och Socialtjänst Ett antal falldiskussioner Psykiatrins omorganisation Psykiatrilagsutredningen Missbruksutredningen Behov av egna ST-läkare inom kliniken Diagnossättning KVÅ Vårdplaner Antabusdosering Kurser och utbildningar Läkarplanering NPÖ (nationell patientöversikt) Rapporter från diverse konferenser MDPV Tilltagande svårigheter att få i vårt tycke angelägna LVM hanterade inom Socialtjänsten Behandling av alkoholabstinens i öppenvård Under året har specialistläkarna beretts möjlighet att bevaka ett flertal internationella konferenser, både inom alkohol- och narkotikaområdet samt en mer allmänpsykiatrisk konferens. Respektive läkare i Beroendecentrum har ett eget huvudansvarsområde som i de flesta fall är liktydigt med ett medicinskt ledningsansvar för en speciell enhet/mottagning. Självklart har alla läkare i läkarenheten också ett ansvar för att ersätta varandra vid ledigheter eller i samband med sjukdom. Under verksamhetsåret 2014 (jan-nov) har utfallet av läkarinsatserna uttryckt i besök och fördelat mellan de olika mottagningarna fått följande utfall, se tabell nedan: Statistik antal läkarbesök Beroendecentrum 2014 t.o.m. november månad 35 Vårdenhet PsykBerAllmSlottsPSY PsykBeroDopnMott PSY PsykBeroendecAvdPSY PsykBeroKajsamottPSY PsykBeroNP-mott PSY PsykBeroOpiatmottPSY PsykBeroPsykologPSY PsykBeroTNE-enhetPSY PsykBeroTrafikmedPSY PsykBeroUngdteamPSY Totalt Besök Antal individer 526 233 72 30 31 31 98 66 128 90 197 89 1 1 329 229 371 310 130 81 1883 1043 Som framgår av tabellen ovan så redovisas även öppenvårdsbesök för vårdavdelningen. Detta är besök som genereras av återbesök efter vårdavdelningsvistelse, besök som görs i öppenvård inför bedömning av möjlighet till läkemedelsavgiftning i slutenvård eller som uppkommit i samband med planerade inläggningar via socialtjänst. Spyridon Kilaidakis Chefsöverläkare Beroendecentrum Läkarenhet 5.1.10 CM– team (Case – management) Målgrupp Personer över 18 år med komplex problematik, missbruk med social marginalisering och behov av omfattande sociala stöd och behandlingsinsatser, med eller utan ännu utredd psykiatrisk störning, där övriga alternativ är otillräckliga. Verksamhetens mål Att i arbetsallians med brukaren ansvara för att hans/hennes behov inom livsområdena: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkoholanvändning, narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa blir skäliga eller tillgodosedda. Personal Teamet har 8 personer anställda med olika kompetens och som har sin tillhörighet i olika verksamheter. Socialtjänsten; 2 socionomer och 1 behandlingsassistent Förvaltningen för funktionshindrade Socialpsykiatrin: 2 skötare Förvaltningen för funktionshindrade Område 1-3: 1 behandlingsassistent (vikariat fram tom 30/3) Beroendecentrum: 1 skötare och 1 socionom/Gruppledare Verksamhet 2014 Arbetet med det ”nya” CM-kittet påbörjades efter planeringsdagarna december 2013. Gruppen har gått på flertalet föreläsningar under året både inom kommun och landsting, men även deltagit vid externa föreläsningar. Vi har haft flertalet studiebesök från andra kommuner som önskat information om CM Örebro. I april kom vår nye driftchef tillika enhetschef för Behandlingsenheten Jim Holmblad. Arbetet 36 med beskrivning av CM-teamet påbörjades i april och blev klart i november. Gruppen har gått på en MIrepetitions dag. Vi har haft Louise Nordström socionom/legitimerad psykoterapeut som handledare under året. Vi har införskaffat västar där det står ”Uppsökare” Socialförvaltningen på utifrån att vi under sommaren rör oss på staden. Hela personalstyrkan har fått höj- och sänkbara skrivbord som en del i att förbättra arbetsmiljön. Semesterperioden var lugn och västarna användes när personal rörde sig på staden. Under hösten fick vi en praktikant från Karlstads universitet och Maria kom åter i tjänst efter ca två månaders sjukskrivning. En personal har från oktober till december varit 50 % sjukskriven och en från mitten av oktober 25 % sjukskriven. Två planeringsdagar gick av stapeln i Båsenberga tillsammans med övriga i Behandlingsenheten och Bostadsenheten. Vi planerade utvecklingsområden för 2015 som blev anhörighetsarbete, LOKE (Lokal evidens) och fördjupningskunskap inom missbruk. Jan Ant.brukare ingång mån Män Kvinnor Antal besök Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov 37 37 33 31 29 30 32 32 33 35 37 18 19 164 16 17 156 16 15 166 15 14 139 15 16 129 16 16 119 16 16 62 17 16 97 17 18 92 19 18 116 18 18 122 Ny ansökning 0 1 0 0 2 2 0 1 2 3 1 Aktuella från 0 Soc 0 0 Soc Avslag Avslut Antal brukare utgång av mån 0 0 0 5 0 2 0 2 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 2 37 33 31 29 30 32 32 33 35 37 36 20 13 21 23 23 24 106 49 56 49 14,5 Frånvaro dagar Ålder 2130 3140 Soc 0 Soc 41- 5150 60 12 10 10 8 10 8 9 8 Januari Februari Mars April 8 9 9 8 7 6 4 4 Maj 9 5 9 7 Juni Juli Augusti September Oktober 9 9 9 10 12 5 5 5 6 6 10 10 11 11 11 8 8 8 8 8 November 11 6 11 8 Gruppledaren är inte inräknad i statistiken då hon inte har några brukare. För CM-teamet Helen Fritzson, Gruppledare Soc SP Soc Soc 37 5.2 Beroendecentrum slutenvård 5.2.1 Beroendecentrums vårdavdelning Mål Huvuduppdraget för Beroenecentrums vårdavdelning är att erbjuda insatser till de invånare i länet som har ett missbruk/beroende av alkohol och/eller droger och en samtidig psykisk ohälsa som behöver insatser av den specialiserade psykiatrin. Beroendecentrum tar emot både unga (från 16 år) och vuxna. Medborgarperspektivet BCV har ett fortsatt gott och nära samarbete med flera av länets ”Frivillighetsorganisationer”. Med en regelbundenhet kommer Fenix 019, Länkarna och Verdandi till avdelningen för att informera om sina verksamheter. Vid APT bjuds även andra organisationer in för att informera om de verksamheter de representerar. Bl.a. har personalen fått information om vad Eksam har att erbjuda medborgarna i länet. Arbete pågår med att även andra organisationer skall implementeras för att tillgodose patienternas behov. Bl.a. Quinnoqulan. Frivillighetsorganisationerna får även fortlöpande information om BCV förändringsarbete via Brukarrådet. Produktionsperspektivet BCV har under 2014 haft ett snitt på ca 79 inskrivningar/månad. Det blir cirka 2,5 personer som skrivs in fördelat över ett dygn. Totalt 948 inskrivningar. Inte helt olikt föregående år. Antalet mycket unga personer (under 19 år) som läggs in för avgiftning är mycket lågt. Endast 6 personer detta år. Åldergruppen 50-60 år är även detta år den grupp som står för störst antalet inläggningar. Medelvårdtiden 2014 är 5 dygn. Arbetet med planerade inläggningar inför behandlingshemsvistelse fortsätter som tidigare. BCV tar emot cirka 2 planerade inläggningar i veckan, cirka 80-100 personer/år (alla kommer inte som planerat). Dessa belastar inte akutmottagningen utan skrivs in direkt på avdelningen. Totalt har BCV tagit emot 10 remisser ang. tablettnedtrappning. Dock generar detta endast i 5 planerade inskrivningar. Det lägsta antalet någonsin. Antalet personer inskrivna enligt LPT fortsätter att vara lågt. Endast några personer/månad. När det gäller patientepikriser så har cirka 80 % fått en epikris. Det går inte att uppnå ett mål på 100 % pga. av att det finns patienter som väljer att hastigt avbryta sin behandling och ”gå mot avrådan”. BCV har under 2014 registrerat ca 600 SBR. Prestationsmålet i Sverige är 60 % och BCV ligger nu på 49 %. Näst bäst i hela Sverige på att registrera. Bara ”Dalarna” går om BCV med 51 % Kön K M Totalt Antal vårdtillfällen Vårdtiddagar Antal individer 233 1280 160 633 3030 365 866 4310 525 38 Ålder 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 Totaler Vårdtillfällen Vårdtiddagar Antal individer 10 30 9 168 694 112 166 896 89 184 1067 104 186 916 113 134 586 85 18 121 14 866 4310 525 Personalperspektivet De flesta har haft möjlighet att gå de föreläsningar som man har haft intresse av. Även under detta år så fortsätter arbetet med att ”Att stärka barn och föräldraperspektivet inom missbruk och beroendevården”. Två personal arbetar riktat mot detta. Vid Etik café detta år har personal från BCV funnits representerade. Målet att 100 % av personalen skulle gå internutbildning ”Återfallsprevention” uppfylldes nästan (endast 3 personer som inte deltagit). En utbildning som varit väldigt uppskattad av alla. Den 1 september anställdes ytterligare en chef till BCV. BCV kommer nu att heta 4A och 4B. En personal har fått till uppgift att på 100 % arbeta med denna omstrukturering i 3 månader. Omstruktureringen har delats upp i flera faser med start hösten -14. Ett stort arbete har lagts ned med schema arbete för att BCV/TNE ska bli ett och samma ”bemanningsområde”. Alla arbetar nu gemensamt med BCV/TNE och även SMADIT. En person har fått möjlighet att på 100 % arbeta i ”Dopingprojektet” under 1 månads tid. Att rekrytera personal vid kortare/längre vikariat har inte varit några svårigheter. Intresset för att arbeta på BCV är stort. Två personer har varit sjukskrivna längre perioder, inget annat anmärkningsvärt detta år gällande sjukskrivningar. I oktober/november genomfördes medarbetarsamtal med samtlig personal. BCV fortsätter som vanligt att ta emot mycket studenter. Bl.a. från Örebro universitet, Komvux Örebro/Hallsberg samt från Masugnen i Lindesberg. Arbetsmiljö Personalen har haft tillgång till handledning från Landstingshälsan under årets båda terminer. Två ”större” incidenter har utmynnat i att vi har haft extra handledning och även spegling då det har varit behov av detta. BCV har tackat ja till att delta i ett projekt ang. ”Hot och våld i slutenvård- Etik, bemötande och säkerhet”. Ett forskningsprojekt som Veikko Pelto-Piri ansvarar för. Enhetschef och en grupp ur personalen har blivit intervjuade samt att det har skickats ut enkäter till alla i personalgruppen. 39 Ett ”Introduktionsprogram/checklista” har uppgraderats och reviderats och avser att användas till alla personer som är ”nya” på BCV. Ex. studenter, sommarvikarier, timanställda. osv. Alla får tillsammans med handledare gå igenom denna checklista för att säkerhetsställa att information ang. brand, larm, hjärtstart osv. gått fram. Ekonomiperspektivet Patientintäkterna har varit låga men BCV går ändå med ett litet överskott detta år. Detta har gjort att vi nu påbörjat arbetet med att byta ut sängar. Två nya sängar är inköpta. Även gardiner och kontors stolar har inhandlats. Sammanfattning Starten med att omorganisera BCV och dela avdelningen mera permanent i två delar (4a och 4b) är ett stort men spännande arbete som tog fart under hösten. Bristen på fast anställd psykiatriker på BCV har varit en brist under några månader men problemet är nu löst. Rekrytering är klar och BCV får en egen psykiatriker i december. Två större händelser har inträffat på BCV vilket gör att en ”Händelseanalys” startat och ännu en kan ev. bli aktuell. För övrigt så har året varit mycket bra. Annette Rauséus Nordkvist Enhetschef Beroendecentrum vårdavdelning 4 a 5.2.2 Tillnyktringsenheten (TNE) Sammanfattning TNE är sedan förra året samlokaliserat med Beroendecentrums vårdavdelning. Detta har inneburit en förbättring då tillgängligheten till sjuksköterska och läkare ökat. Även sökande till TNE är mycket nöjda, man upplever en ökad trivsel i lokalerna på vån 3 jämfört med bottenvåningen. Antalet sökande till TNE är något färre i år jämfört med 2013 – prognos med en minskning på cirka 114 tillnyktringstillfällen. Syfte/uppdrag Tillnyktringsenheten bedrivs av landstinget på uppdrag av länets kommuner mot en särskild ersättning. De ekonomiska och driftmässiga förutsättningarna regleras i ett särskilt avtal som har en löptid på 3 år, vilket förnyades under hösten 2013. TNE har i dagsläget 5 platser och tar emot personer från 18-års ålder. En 6:e plats skall finnas tillgänglig ifall behov uppstår (vid ev. överbeläggning i huset). Som tidigare möter sjuksköterska från BCV upp personen som söker tillnyktring på Psykiatriska akutmottagningen och utför där en bedömning vilken insats den sökande ska bli föremål för, d v s ifall patienten kan gå direkt till TNE, tillnyktra i hemmet eller initialt behöver en läkarbedömning. På TNE har skötarna ansvaret för tillsyn och kontroller av blodtryck, puls och medvetandegrad. När personen har 0 promille görs en ny bedömning av läkare som tar ställning till om personen behöver läggas in på Beroendecentrums vårdavdelning för fortsatt abstinensbehandling. Rapportering Inskrivna tillnyktringar har varit som flest i maj månad då 109 personer varit inskrivna för tillnyktring och som lägst under november då enbart 69 personer varit inskrivna för tillnyktring (se nedanstående tabell, 1 jan – 30 nov). 40 Den äldsta personen under året har varit 82 år och den yngsta 18 år. Under året har en person genererat 29 inskrivningstillfällen. 120 100 80 60 Serie1 40 20 0 Janu Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Medborgarperspektivet Mötet med våra sökande och deras anhörig/närstående är det centrala i vårt uppdrag. De övergripande målen för verksamheten sett ur ett medborgarperspektiv kan därför definieras i termer av ett empatiskt förhållningsätt, god tillgänglighet och en kunskapsbaserad patientsäker vård. Ekonomi Prognosen för 2014 är ett lite mindre underskott på ca 500 tkr än år 2013, ca 200 tkr högre lönekostnader än budget och ca 300 tkr lägre intäkter pga. färre tillnyktringar än budgeterat. Personalperspektivet En stor genomlysning av samtliga skötarscheman har utförts och genererat nya scheman och nya arbetsuppgifter från 1 sep, vilket uppskattas av personalen. All personal från tillnyktringsenheten och vårdavdelningen ses som ett bemanningsområde och arbetar gemensamt, även mot SMADIT verksamheten. Detta genomfördes utifrån Beroendecentrums omorganisation som är uppdelat i fyra faser, från 1 sep 2014 till 31 dec 2015. En enhetschef anställdes from 1 sep till vårdavdelningen som kommer bestå av två enheter, 4A och 4B. Den nya enhetschefens ansvarsområde är tox/intag/SMADIT. Samtliga medarbetarsamtal är genomförda i sep/okt månad. Arbetsplatsträffar har genomförts varannan vecka, även innan sambemanningen 1 sep deltog TNE personalen på vårdavdelningens arbetsplatsträffar i mån av tid. Nyhetsbrev skickas ut löpande var 14:e dag gällande omorganisationen så all personal får samma information, detta infördes från 1 sep. Arbetsmiljö Två ”större” incidenter har utmynnat i att vi har haft extra handledning och även ”spegling” efter behov. TNE personal har deltagit i ett forskningsprojekt som Veikko Pelto-Piri ansvarar, ”Hot och våld i slutenvård- Etik, bemötande och säkerhet”. Enhetschef och en grupp ur personalen har blivit intervjuade samt att det har skickats ut enkäter till alla i personalgruppen. Ett ”Introduktionsprogram/checklista” har uppgraderats och reviderats och avses användas till all ”ny” personal på BCV t.ex. studenter, sommarvikarier och timanställda. Handledaren ansvarar för att gå 41 igenom checklistan med den ”nya” personalen för att säkerhetsställa att information viktig information getts som brand och larm och hjärtstartare. Utbildningsinsatser Personal har under hösten fått möjlighet att delta på olika föreläsningar t.ex. återfallsprevention, självskydd och heldagskonferens om dopning. Arbetet med att ”Att stärka barn och föräldraperspektivet inom missbruk och beroendevården” har fortlöpt hela året. En personal arbetar riktat mot detta. Vid ”Etik café” detta år har personal från TNE funnits representerade. Produktionsperspektivet Totala antalet tillfällen avseende tillnyktringar fördelat på kommundel och månad (1 jan – 30 nov) är 911. TNE har under 2014 haft ett snitt på ca 82 inskrivningar/månad. Det blir ca 2,7 personer som skrivs in fördelat över ett dygn. Av tabellen nedan så framgår att antalet inskrivningar minskat i förhållande till föregående år. Trenden är senaste 2 åren att antalet tillnyktringar minskat. Tabellerna nedan framgår vilka kommuner i länet som har konsumerat tillnyktringsinsats under året. Flest personer från Örebro kommun liknande tidigare år och minst från Lekebergs kommun. Månad Hemkommun Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Askersund 2 1 1 2 1 3 1 0 1 3 0 Degerfors 0 3 0 1 4 1 3 2 4 4 3 Hallsberg 6 3 2 2 0 4 11 7 9 11 6 Hällefors 2 0 1 1 1 1 1 3 3 2 0 Karlskoga 2 4 2 3 1 4 3 4 3 2 1 11 9 5 16 8 10 3 4 3 6 6 Laxå 2 0 0 1 1 4 1 4 0 1 1 Lekeberg 0 0 1 0 1 3 2 1 0 1 2 Lindesberg 2 3 5 2 11 6 4 4 3 5 4 Ljusnarsberg 2 0 0 1 2 1 3 4 2 3 2 Nora 0 2 3 1 3 0 8 2 5 6 0 40 47 47 43 74 45 63 54 36 31 41 1 2 5 0 2 0 4 2 1 5 2 70 74 72 73 109 82 107 91 70 80 68 Kumla Örebro Utomlän Total 42 Tabellen nedan (1 jan – 30 nov) visar fördelning av män och kvinnor, vilket är en större förändring från föregående år då det var mer jämt fördelat avseende genusperspektivet. Detta är baserat på antal tillfällen varav en person kan ha genererat flera tillnyktringar under året. kvinna 192 man 716 Tabellen nedan (1 jan – 30 nov) visar fördelning avseende vilka patienter som hade eget boende, var hemlösa och de som hade annan boendeform under 2014. Nedanstående tabell (1 jan – 30 nov) ger en flödesöversikt av tillnyktringsverksamheten år 2014 med utgångspunkt från inskrivningstillfälle. Förkortningen ”GUB” står för går utan bedömning, ”Pol avg” står för poliklinisk avgiftning. Under nästkommande år upprätta en arbetsrutin hur vi ska motivera fler personer till polikliniska avgiftningar på t.ex. Beroendecentrums Allmänmottagning. 43 Efter TNE 350 300 250 200 150 Efter TNE 100 50 0 BCV Efter utskr. TNE Hem Pol avg Jan Feb GUB Mars Annan avd Apr Annat Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov BCV 33 25 27 27 25 30 35 26 30 34 24 Hem 12 20 19 25 33 18 23 29 14 17 23 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 23 26 28 23 50 31 40 33 22 23 15 2 2 2 0 1 3 9 5 5 6 6 Pol avg GUB Annan avd Tabellerna nedan (1 jan – 30 nov) visar antalet nyinskrivningar fördelat mellan kvinnor/män och antal nyinskrivningar/månad. Jämfört med föregående år är trenden sjunkande, år 2013 jämfört med år 2012 hade nyinskrivningar sjunkit med 57 % och i år jämfört med år 2013 med 27 %. kvinna 31 man 49 44 Januari 10 Februari 11 Mars 6 April 10 Maj 6 Juni 7 Juli 2 Augusti 7 September 10 Oktober 9 November 3 Tabellen nedan (1 jan – 30 nov) visar om personen sökt tillnyktring dag, kväll eller natt (vardagar eller helg). Flest sökande har varit kväll och natt (vardagar). Helg räknas från fredag kl. 16.00 till söndag kl. 00.00. 250 200 150 Serie1 100 50 0 Dag 7-16 Kväll 16 - Natt 22 - Helg Dag Helg Kväll Helg natt 22 07 Dag 7-16 Kväll 16 - 22 Natt 22 - 07 Helg Dag Helg Kväll Helg natt 171 199 168 85 135 150 Pernilla Göthlin Enhetschef Beroendecentrum vårdavdelning, 4 b 5.3 Övrig produktion 5.3.1 Projektbeskrivning för Beroendecentrums samlade vård- och behandlingsprogram mot smittspridning Projektbeskrivning för Beroendecentrums samlade vård- och behandlingsprogram mot smittspridning I januari 2011 påbörjades pilotprojektarbete tillsammans med smittskyddsläkare Hans Fredlund för att erbjuda samtliga inskrivna patienter möjlighet till kostnadsfri Twinrixvaccination. Erbjudandet ges till alla inskriva patienter oavsett vart i kliniken man är inskriven. Twinrixvaccinationerna har visat sig vara av stort intresse hos vår patientgrupp och idag sker detta i alla delar av vår verksamhet. Samtliga mottagningar i både öppenvård och slutenvård har särskilt utbildade sjuksköterskor för att patienten ska 45 kunna erbjudas detta i samband med den redan aktuella vården och inte behöva söka ytterligare vårdgivare. Idag är detta arbete en del av vår verksamhet och närmare 400 unika patienter har sedan april 2011 påbörjat sina vaccineringar. Detta är en del i vår ambition att förhindra smittspridning och dess konsekvenser inom vår patientgrupp. Vår strävan har varit att erbjuda ett professionellt bemötande och behandling när det gäller närliggande områden inom sex och samlevnadsfrågor, oönskade graviditeter samt sex mot ersättning. Genom klinisk erfarenhet vet vi att dessa områden är viktiga och att vår patientgrupp har ett hjälpbehov. Det behövs professionellt bemötande och hjälp till bearbetning av det man gjort eller blivit utsatt för under sitt missbruk för ett så gott tillfrisknande som möjligt, detta bör även inkludera ämnen som rör sexualitet, övergrepp, sex mot ersättning samt smittspridning som kan bli en följd av detta. Vi har även under 2014 fortsatt bygga ut biblioteket med relevant litteratur som används flitigt av personal och detta fylls på när ny intressant litteratur utkommer. Vi erbjuder även hela kliniken att möta patienter som har behov att diskutera dessa frågor samt deltar i gruppverksamheter vid tillfälle för information och diskussion. Vi ser också till att samtliga mottagningar har tillgång till kondomer för att uppmuntra till skydd mot hepatiter, HIV samt andra sexuellt överförbara sjukdomar. Vårdenhet PsykBerAllmSlottsPSY PsykBerDrogfriTrafik PsykBeroDopnMott PSY PsykBeroendecAvdPSY PsykBeroKajsamottPSY PsykBeroNP-mott PSY PsykBeroTrafikmedPSY PsykBeroUngdteamPSY Totalt Antal Antal patienter 9 5 27 22 5 4 35 30 29 17 1 1 45 32 5 4 156 104 * * utifrån antal registrerade KVÅ-koder dt030. Erika Gustafsson Programansvarig NP-mottagningen 5.3.2 Forsknings- och utvecklingsinsatser i kliniken under året Beroendecentrum har utgjort en ”forskningsintensiv” klinik inom psykiatrin sedan kliniken startades. Under året har nedanstående områden varit föremål för forskningsinsatser. Fides Schückher – ”Betydelsen av sen debut vid alkoholmissbruk hos kvinnor” Rickard Ahlberg – ”Akupunktur” Kurt Skårberg – Kvalitet i psykiatrisk vård Rickard Ahlberg – ”Prevalens, utredning och träning av exekutiv funktionsnedsättning hos vuxna med bred beroendepsykiatrisk samsjuklighet” Lars Kjellin - SMADIT Örebro Ytterligare information om forskningsinsatserna lämnas i bifogade bilagor. Sammanfattning – Slutord Som framgår av de olika delredovisningarna i verksamhetsberättelsen så har uppdraget och insatserna i Beroendecentrum haft både ett brett och ett fokuserat anslag. Ett antal uppdragsområden har utförts 46 utifrån ett landstingsövergripande perspektiv såsom exempelvis de trafikmedicinska insatserna och projektet för uppbyggandet av ett nationellt kompetenscenter för dopningsproblematik. Beroendecentrum är i huvudsak en psykiatrisk verksamhet men kan i vissa delar i patientmötet ses som en hybrid av ett psykiatriskt och somatiskt vårdutbud. Under den senare delen av året har ledarskapet för kliniken delats mellan chefsöverläkare och verksamhetschef. Chefsöverläkare har haft ett förordnande som ställföreträdande verksamhetschef med ett både medicinskt och administrativt ansvar för heldygnsvård och verksamhetschef ett övergripande ansvar för kliniken i sin helhet. Undertecknad har innehaft uppdraget som verksamhetschef sedan kliniken startades 1 januari 1999. Innevarande verksamhetsår avslutas detta uppdrag inför undertecknads kommande pensionering. Det har varit en fantastisk tid och en stor förmån att få leda och delta i utvecklingen av Beroendecentrum fram till att i dagsläget utgöra en nationell spetsverksamhet inom beroendevården. Jag vill framföra ett stort tack till medarbetare i kliniken, politiker, samarbetspartners i och utanför landstinget och inte minst brukarorganisationerna för ett givande och roligt arbete över alla år. Allt i den gemensamma strävan till att göra situationer bättre för patienter med en beroendeproblematik och att underlätta situationen för de närstående. Tommy Strandberg Verksamhetschef Beroendecentrum i Örebro län 47 Bilaga 1 Forskning, Fides Schückher - Betydelsen av sen debut vid alkoholmissbruk hos kvinnor Inklusionen till studien ” Betydelsen av kvinnors alkoholvanor vid olika åldrar” är inne på tredje året och beräknas pågå till och med 2015. I Studie I undersöks kvinnliga patienter med tidig/sen debut i alkoholberoende utifrån bakgrund, missbruksutveckling, somatisk och psykiatrisk samsjuklighet, personlighet samt livskvalitet. Med sen debut avses individer som anamnestiskt uppfyller kriterier för missbruk eller beroende först efter 40 års ålder. 70 patienter har hittills inkluderats. Antalet patienter som inte önskar delta i studien ligger som tidigare kring 45 % av möjliga. Under året har ca 30 patienter inkluderats. Cirka hälften av de redan inkluderade kvinnorna har en sen debut d.v.s. efter 40 års ålder i alkoholmissbruk jämfört med förväntad tredjedel. I Studie II jämförs behandlingsutfallet mellan kvinnor med tidig respektive sen debut i alkoholmissbruk samt psykiska och psykosociala faktorers relation till behandlingsutfallet. 41 avslut har gjorts. Då många vid avslut önskat lägga missbruksperioden bakom sig alternativt har återfallit i missbruk har det varit svårare att motivera patienterna till en intervju varför mycket tidsåtgång har lagts att försöka anpassa intervjutiden till minsta möjliga tidsåtgång och besvär för patienten. I Studie III jämförs behandlingsutfallet mellan grupperna ett år efter avslutad behandling avseende förändring av alkoholkonsumtion psykisk och somatisk hälsa samt livssituation. Prediktiva faktorer av betydelse för nykterhet respektive fortsatt alkoholkonsumtion kommer även analyseras. 15 intervjuer har genomförts i denna studie. Hittills har det inte varit svårt att motivera patienterna till denna uppföljning trots enstaka bortfall. En bidragande orsak kan vara den gratifiering som godkändes vid tilläggsansökan till etikprövningsnämnden 2013. Göteborg Alcohol Research Project Professor Claudia Fahlke, Göteborgs Universitet har tillkommit som bihandledare och ett samarbete med Addiction Psychology Experimental& Clinical research (APEC) under paraplyorganisationen Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) har påbörjats. Undertecknad har även fått tillgång till studiematerial från Göteborg Alcohol Research Project (GARP, n= 349) en longitudinell studie rörande alkoholmissbruk, psykisk och fysisk hälsa hos alkoholberoende kvinnor och män. Deltagarna som var socialt integrerade och inte hade någon större psykiatrisk samsjuklighet, rekryterades från två behandlingscentra i Göteborg. Min frågeställning är om problembilden skiljer sig åt mellan tidig och sen debut hos män och kvinnor, utifrån sociodemografiska faktorer, alkoholvanor, psykisk hälsa (SCL90) och personlighet (TCI). En första artikel har påbörjats och planeras skickas in till en vetenskaplig tidsskrift under våren 2015. Föreläsning Undertecknad har hållit en kort presentation rörande min forskning under PFC 20 årsjubileum. Jag har hållit en föreläsning ”Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? ” under en halvdagsutbildning anordnad av APEC i Göteborg den 18 september. Jag har hållit en föreläsning den 29 september i Stockholm under en utbildningsdag anordnad av SoRad CERA om Kvinnors hälsa och alkohol under titeln ”Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut?” Forskningsanslag Undertecknad har sökt och beviljats 20.000kr från IHM driftstöd för medel till forskningsassistent, intervjuare, resor till handledare och gratifikation till de kvinnor som ingår i studien. 48 Jag har även beviljats 4 veckors forskningstid som doktorandstöd från Forskningskommittén ÖLL Bilaga 2 Forskning, Rickard Ahlberg – Akupunktur En RCT-studie på öronakupunktur vid substansberoende: effekter på sömn, droganvändning och ångest. Syfte med projektet är undersöka i vilken mån två varianter av öronakupunktur (NADA-akupunktur och en lokal variant vid Beroendecentrum i Örebro) har effekter hos patienter med beroendeproblematik. Effekterna har utvärderats vid 5 veckor och vid 3 månader. Datainsamlingen är klar. Analys och artikelskrivande pågår. Bilaga 3 Forskning, Kurt Skårberg – Kvalitet i psykiatrisk vård Psykometrisk test av instrumentet ”Kvalitet i Psykiatrisk Vård- Mottagning Missbruk (KPV-MM) och patienters upplevelser av vårdens kvalitet Agneta Schröder, Kurt Skårberg samt Lars Olov Lundqvist För att försäkra sig om att vården håller en god kvalitet behövs en systematisk och kontinuerlig utvärdering. Detta är bakgrunden till studien kvalitet i psykiatrisk öppenvård. Syftet med detta forskningsprojekt är dels att psykometriskt testa ett instrument ”Kvalitet i Psykiatrisk Vård - Dina upplevelser av vården på missbruksmottagningen” (KPV-MM) och dels beskriva och jämföra patienters upplevelser av vårdens kvalitet. Frågeställningar som studien ställer är: vilka psykometriska egenskaper har instrumentet KPV-MM, hur upplever patienter vårdens kvalitet inom den psykiatriska missbruksvården och finns det skillnader i skattningar av vårdens kvalitet mellan patienter med olika missbruksproblematik? KPV- MM består av 53 frågor som mäter vårdkvalitet inom nio dimensioner: Bemötande, Delaktighet: Empowerment, Delaktighet: Information, Utskrivning, Stöd, Miljö, Närstående, Tillgänglighet och en specifik dimension för Missbruk. Frågefomuläret avslutas med en öppen fråga "Övriga synpunkter om vårdkvalitet". Minst 300 patienter inom öppen psykiatrisk missbruksvård i två landsting tillfrågades av för studien utsedda kontaktpersoner om deltagande i studien under 8 veckor april-maj år 2014. Forskningsprojektet kommer att resultera i minst 2 vetenskapliga artiklar. Bilaga 4 Forskning, Rickard Ahlberg - ”Prevalens, utredning och träning av exekutiva funktionsnedsättningar hos vuxna med bred beroendepsykiatrisk samsjuklighet” Syftet med projektet är att undersöka hur vanligt det är med nedsättningar av exekutiva funktioner – de neurokognitiva funktioner som reglerar tankar, känslor, och beteenden – hos beroendepatienter, samt hur vanligt det är med läs- och skrivsvårigheter i samma grupp. Projektet innefattar även en interventionsstudie med syfte att undersöka om det är möjligt att träna exekutiva funktioner hos vuxna med bred beroendepsykiatrisk samsjuklighet. Datainsamlingen i prevalensstudierna blev klar under 2014. Analys och artikelskrivande pågår. Den första artikeln är en valideringsstudie på instrumentet Adult Self Report (ASR; ASEBA). Projektet är ett avhandlingsarbete. 49 Bilaga 5 Forskning SMADIT - Örebro Bakgrund och syfte Beroendecentrum har av Trafikverket beviljats medel med 850 000 kr för att utvärdera SMADIT-Örebro. SMADIT är ett samverkansarbete mellan Socialtjänst, Landsting, Polis och Frivård. Ansökan var om 1,4 miljoner kronor, men med beloppet som sedan beviljades var kravet ifrån vägverket att det som angavs i projektdesignen skulle genomföras i sin helhet trots mindre anslag. SMADIT – Örebro län innefattar insatser mot alkohol/drogpåverkan i samband med framförande av fordon samt insatser mot narkotikabrott i allmänhet. Metoden bygger på motivation för att starta behandling för alkohol-, narkotika-, dopningsberoende i samband med att en person blivit gripen av polisen för ringa narkotikabrott eller drog/alkoholrattfylla. Korta ledtider till behandlande insats har visat sig vara framgångsrikt. Arbetet enligt metoden i Örebro län startade 2006 men först under 2012 inleddes ett projekt för systematisk utvärdering av arbetssättet. Fyra frågeställningar ligger till grund för utvärderingen. 1) Är antalet återfall i drog/-rattfylleribrott lägre för de personer som tackat ja till vård/råd/stödinsats i direkt anknytning till gripandet jämfört med de som tackade nej? 2) Är annan brottslighet, fördelat på t.ex. andra trafikbrott, våldsbrott och stöld, mindre förekommande hos de personer som tackat ja till vård/råd/stödinsats i direkt anknytning till gripandet än för de som tackade nej? 3) Är sjukskrivning och aktivitetsersättning mindre förekommande hos de personer som tackat ja till vård/råd/stödinsats i direkt anknytning till gripandet jämfört med de som tackade nej? 4) Vilka faktorer har betydelse för om gripna personer tackar ja eller nej till vård/råd/stödinsatsen? Arbetet i projektet Projektet startade 1 oktober 2012 med att administrativt förbereda för utvärderingen, och datainsamlingen påbörjades i april 2013. För närvarande är en forskningsadministratör (80 %) anställd i projektet. Forskningsledaren vid Psykiatriskt forskningscentrum är projektansvarig och projektledare. Forskningsadministratören och projektledaren har kontinuerligt kontakt för rådgivning och uppföljning kring projektet. En styrgrupp är kopplad till ”arbetsgruppen” och styrgruppsmöten genomförs ungefär två gånger per år. Det senaste mötet var augusti månad 2014 och nästa möte är i januari 2015. Utvärderingen bygger på såväl intervjustudier som analys av inhämtande av registerdata från brottsförebyggande rådet samt försäkringskassan. Inkluderingen av nya personer till intervjustudien avslutades i juni 2014. Totalt i studien är 172 unika individer inkluderade. Dessa individer intervjuas vid tre tillfällen. Första intervjun handlar om polisens gripande, sedan är det en uppföljning efter 6 månader och en sista uppföljning efter 12 månader. Vid uppföljningen efter 6 månader (intervju 2) är i dagsläget ungefär 80 personer intervjuade, och i uppföljningen efter 12 månader (intervju 3) är cirka 25 intervjuade. Det har som förväntat blivit bortfall på vissa personer vid uppföljningarna. Uppföljningsintervjuerna kommer fortlöpa fram till halvårsskiftet 2015. 50 Parallellt pågår registerstudien. Analysen av data från brottsförebygganderådet är i gång. Uppgifterna handlar om brott av olika slag som personer som har varit med i SMADIT-Ö under 2009-2012 har begått. Där kommer vi att jämföra den grupp som tackade ja till vidare insats med dem som tackade nej för att se om brottslighet är mindre förekommande hos de personer som tackat ja till insats. Vi har även fått data från försäkringskassan men ännu inte påbörjat analysen av dessa. Där ska vi se om sjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsersättning är mindre förekommande hos de personer som tackat ja till vårdinsats i direkt anknytning till gripandet jämfört med dem som tackat nej. Under resterande tid av projektet kommer fokus ligga på att göra och slutföra uppföljningsintervjuerna. Det blir även kvalitetskontroll, bearbetning, analys och samanställning av insamlade register- och intervjudata. Ekonomi Prognosen gällande kostnader för utförandet beräknades till 1,4 miljoner kronor totalt. Eftersom utfallet endast blev 850 000 kr så får BC stå för eventuella kostnader som överstiger denna summa. Kostnadsberäkningen innefattade lön för projektledare och projektassistent Dessutom tillkommer kostnader för köp av registerutdrag, IT-stöd, och en del övriga administrativa kostnader, samt reseersättning/bussbiljett för de personer som tackar ja till intervjuer. Den sista utbetalningen från Trafikverket kommer först när slutrapport levererats och godkänts. Slutförande Slutrapport ska lämnas senast i oktober 2015. Till dess ska författande av rapport- och artikelmanus vara genomfört och minst två artiklar vara inskickade till vetenskaplig tidskrift för bedömning. Bilaga 6 Verksamhetsberättelse för brukarrådet vid Beroendecentrum Verksamhetsberättelsen kommer att publiceras januari/februari månad 2015
© Copyright 2024