För- och grundskolenämndens uppdragsplan 2016

För- och grundskolenämndens uppdragsplan 2016
Förskola och grundskola
Dokumentnamn:
För- och grundskolenämndens uppdragsplan förskola och grundskola
Dokumentansvarig:
För- och grundskolenämnden
Godkänd av:
För- och grundskolenämnden
Version:
[1.0]
Dokumentdatum:
2015-10-29
Reviderad:
Yttre kvalitet
Umeå kommuns förskolor, grundskolor och skolbarnsomsorg skall hålla en hög kvalitet och
ha fokus på att alla barn och elever skall nå framgång i sin utbildning och ha goda
möjligheter för fortsatt lärande och fortsatta studier.
Skolutveckling är en ständigt pågående lokal process som syftar till att varje elev och barn
ska utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Ett systematiskt
kvalitetsarbete utgör grunden för skolutvecklingsarbetet. Andra viktiga områden för
skolutveckling är värdegrundsarbete, vägledning, nyanlända, elevhälsan, digitalisering i
skolan. Alla samverkansmöjligheter med lärarutbildningen och Umeå universitet vad gäller
skolutveckling ska tas tillvara. För god skolutveckling är det också viktigt att
spetskompetenser inom genus, kultur, hållbar utveckling och Idéan kommer barn och elever
tillgodo i den nära verksamheten. Även målsättningen om att minska barn- och elevgrupper
är viktigt för utvecklingen och genom översyn av skolstrukturer, som till exempel
lokalanvändning, finns goda möjligheter att på sikt kunna nå fullmäktigemålet om 15 barn i
genomsnitt per avdelning i förskolan. Allt utvecklingsarbete skall bygga på beprövad
erfarenhet och aktuell forskning om skolan/förskolan.
Hållbart agerande och hållbara perspektiv avseende såväl sociala, ekonomiska som
ekologiska perspektiv ska prägla verksamheternas innehåll. Skolframgång är den främsta
skyddsfaktorn för barn och elever.
Förskolans och skolans kompensatoriska uppdrag är bärande för att alla barn i Umeå ska få
de bästa förutsättningarna att utvecklas till sin fulla potential. När barn och familjer behöver
stöd finns ett väl uppbyggt samarbete mellan olika verksamheter som alla har barn och
ungas bästa som sitt uppdrag.
Umeå är en kommun där mångfald och jämlikhet är viktigt. I förskolor, skolor och fritidshem
är mångfald en tillgång som ska tas tillvara för att ge barnen och eleverna de bästa
förutsättningarna i livet. Barn och unga skall få möjlighet att utvecklas till toleranta och
ansvarsfulla medborgare. Skolan ska utveckla lärande och kunskaper men också rusta barn
och elever med färdigheter för att verka som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Föroch grundskolans värdegrund präglas därför i hög grad av att skapa likvärdiga förutsättningar
för lärande och utveckling.
2 (10)
Måluppfyllelse
Studieresultaten ska förbättras
Att lyckas i skolan är enligt flera forskningsrapporter den starkaste skyddsfaktorn mot
framtida utanförskap. Upplevelse av lärande och att lyckas i skolan har en stor betydelse för
elevers psykosociala hälsa. Det är därför av högsta vikt att alla elever når målen för
utbildningen. Framgångsrik läs- och skrivinlärning och grundläggande matematiska
färdigheter är särskilt viktiga för elevens möjligheter att i grundskolan och senare i
gymnasieskolan nå målen i alla ämnen.
Prioriterade områden:
1.
2.
3.
4.
Studieresultaten ska förbättras för elever med annat modersmål
Pojkars studieresultat ska förbättras så att målsatt meritvärde för Umeå kommun nås
Studieresultaten för nyanlända elever ska öka
Andel elever behöriga till gymnasiet ska öka
Förskolan och grundskolan en plats för lärande och demokrati
Barn i förskolan och elever i grundskolan ska uppleva lärande och lärmiljöer som kreativa,
stimulerande, utmanande och av hög kvalitet. Lärandet ska möta barn utifrån varje barns
förutsättningar och behov likväl som att estetiska lärprocesser och barns eget skapande ska
vara en synlig del av verksamheten. Förutsättningar för ett livslångt lärande ska stärkas och
former för kollegialt lärande ska utvecklas. Flera aktuella forskningsrapporter visar att
lärarnas pedagogiska skicklighet i skolan och deras återkoppling till eleverna är centrala för
elevernas skolresultat. Det är därför av stor vikt att lärande och undervisning står i fokus för
skolornas utvecklingsarbete och att utvecklingsarbetet bygger på ett systematiskt
kvalitetsarbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Prioriterade områden:
5. Barn och elever ska utveckla digital kompetens anpassad efter det omgivande
samhällets krav och förväntningar. Eleverna ska kunna använda digitala verktyg som
ett medel för att uppnå målen i läroplanen och ska vara ett kvalitetshöjande verktyg i
förskolans och grundskolans miljöer
6. Skolan och fritidshemmet ska utveckla god samverkan och olika lärstilar ska tas
tillvara för att stimulera barnets personliga utveckling och möjlighet att uppnå
kunskapsmålen
3 (10)
7.
8.
9.
För- och grundskolan ska ha en väl utbyggd elevhälsa med bred kompetens. Inom
skolområdena ska undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas på ett
sådant sätt att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Arbete med
särskilt stöd till elever ska på ett tydligare sätt införlivas i skolornas systematiska
kvalitetsarbete
Elevhälsan ska också arbeta, förutom gentemot grundskolan, med barn i förskolan
trots att det ligger utanför Elevhälsans lagstadgade uppdrag. Särskilda fokusområden
riktade till förskolan är utvecklings-/beteendesvårigheter och gruppen barn till
nyanlända
Åtgärdstrappan för tidiga insatser ska implementeras och användas i alla skolor
Hållbarhet
Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet
Uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling har formulerats i internationella
överenskommelser och nationella styrdokument. Barn, elever och personal ska bidra och
medverka till att en hållbar utveckling blir verklighet. Ett lärande för hållbar utveckling
karakteriseras av demokratiska arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt, där de
lärande är delaktiga och har ett reellt inflytande. Det innebär demokratiska arbetssätt,
kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten samt en mångfald av pedagogiska
metoder.
Prioriterade områden:
10. Verksamheternas arbete ska utvecklas i enlighet med målen i utmärkelsen ”Skola för
hållbar utveckling” (enligt skolverkets definition)
11. Varje enhet ska redovisa aktiviteter med anknytning till strategin för
jämställdhetsarbete
12. Kompetenshöjande insatser inom genuskunskap ska ges till målgruppen ledare.
Utbildning i genuskunskap ska ges till alla nyrekryteringar vid ledarutbildningar
13. Minska de kemiska riskerna i vardagen för barn och elever med målsättningen att
erbjuda en giftfri miljö. Giftfri miljö är ett av Sveriges 16 miljömål och det är utpekat
som ett prioriterat arbetsområde av regeringen
Effektivt och hållbart lokalnyttjande ska öka
Befolkningsprognosen visar att antalet 1-5 åringar i kommunen planat ut på dagens nivå.
Inom grundskolan är det fortsatt stora volymökningar. För planeringsperioden 2016-2018
innebär det en ökning på ca 1 000 elever i åk 1-9 jämfört med 2015 års nivå. Ökningen av
4 (10)
elever är ganska jämt fördelad över åk 1-3, 4-6 och 7-9. Ökningen i de lägre årskurserna
medför en volymökning även för fritidshemsverksamheten.
Prioriterade områden:
14. Funktionsprogrammet för förskolan ska vara vägledande när det gäller utformning av
lärmiljöer och utemiljöer
Nämndens uppdrag till förvaltningen:
A. Att ta fram ett förslag till effektivt lokalnyttjande genom samordning/förtätning av
skolstrukturer för att möta ökat elevantal
B. Att ta fram ett förslag till funktionsprogram för grundskola och skolbarnsomsorg
Likvärdighet
Likvärdigheten ska öka
Studieresultat skiljer sig mycket mellan olika skolor i kommunen, inom skolor och mellan
grupper där det finns omotiverade skillnader. Varje elev ska ha möjlighet att uppnå
kunskapsmålen i alla ämnen, oberoende av föräldrarnas utbildning eller förutsättningar i
övrigt. Barn och elever ska erbjudas likvärdiga förutsättningar att utvecklas och att nå goda
resultat i skolans och förskolans verksamheter.
Prioriterade områden:
15. Jämställdhetsarbetet ska aktivt motverka könsroller och könsstereotypa val. En
gender budgeting-analys ska göras av fördelning av resurser till barn och elever med
särskilda rättigheter
16. Alla verksamheter ska tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet
för att fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till
diskrimineringsgrunderna
17. Samverkan ska ske med Sveriges nationella minoriteter för att stärka deras
möjligheter och rättigheter till inflytande och främja minoritetsspråken. Särskilt
prioritera att erbjuda förskola helt/delvis på samiska och finska vid efterfrågan
18. Aktiviteter under skoldagen ska vara avgiftsfria
19. För- och grundskolan ska sträva efter att få en spridning av nyanlända elever till flera
skolor och därigenom motverka segregation
20. Alla verksamheter ska ge plats för alla barn och elever och omfattas av inkluderande
arbetsformer
5 (10)
21. Undervisning i särskilda skolor, i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola på
varaktig basis ska vara en undantagslösning
22. Kulturskapande aktiviteter ska kontinuerligt erbjudas till alla och alltid planeras
utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Kulturaktiviteter och kommunala musikskolan ska
ha en inriktning att många barn får ta del av dessa aktiviteter och verksamheter
23. Förskola ska erbjudas på obekväma arbetstider
Nämndens uppdrag till förvaltningen:
C.
Ta fram förslag till revideringar av befintligt resursfördelningssystem för grundskola,
förskoleklass, fritidshem och grundsärskola som bättre tar hänsyn till likvärdiga
förutsättningar
Inflytande
Delaktighet och inflytande
Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör hen. Barnets åsikt
ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad (artikel 12 i FN:s barnkonvention).
Prioriterade områden:
24. Barns och elevers delaktighet och inflytande i sitt lärande och i sina arbetsmiljöer ska
stärkas
25. I alla verksamheter ska barn och elevers förmåga att uttryck sin åsikt, göra egna val
och fatta självständiga beslut utvecklas
Trygghet
Barn och elever ska ha en trygg och kreativ arbetsmiljö
Demokratiska värderingar, respekt för och solidaritet med medmänniskan och ett
mångkulturellt synsätt är grunden för lärandet. Verksamheterna ska vara trygga, kreativa
och bidra positivt till barns lärande och utveckling.
Prioriterade områden:
26. Med fokus på barnets bästa behöver samverkan mellan olika verksamheter utvecklas
och förbättras
6 (10)
27. Generellt förebyggande arbete riktat till barn och elever ska vara vägledande i alla
verksamheters arbete
28. I samarbete mellan barn och elever, föräldrar och personal ska personalen i
vardagsarbetet tydligt visa att nolltolerans råder mot all diskriminering och annan
kränkande behandling. Alla förskolor och grundskolor ska arbeta efter en väl
förankrad likabehandlingsplan för att förebygga och förhindra diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
29. Samordningen ska öka mellan för- och grundskolan och gymnasiet vad gäller
kommunal helhetssyn kring nyanlända inom etableringsreformen och
ensamkommande flyktingbarn
30. Samverkan genom HLT-möten (hälsa, lärande, trygghet) mellan skola, socialtjänst och
hälsocentraler ska fortsätta att utvecklas
Inre kvalitet
Säkerställa behörighetsreformen
Från 1 juli 2015 krävs legitimation för lärare och förskollärare för att självständigt få sätta
betyg och för att kunna bli tillsvidareanställda. För att få undervisa krävs både legitimation
och behörighet. För de lärare och förskollärare som undervisar i särskolan gäller
övergångsbestämmelser om undantag från kravet på legitimation och behörighet fram till den
30 juni 2018. Undantag från legitimationskrav är tillsvidareanställd personal i fritidshem,
yrkeslärare och modersmålslärare.
Prioriterade områden:
31. All personal ska vara behörig
32. Tillgången på pedagoger och skolledare ska säkras
Nämndens uppdrag till förvaltningen:
D. Att ta fram en fyraårig kompetensförsörjningsplan som visar årligt rekryteringsbehov
av pedagogisk personal och skolledare samt hur detta ska mötas
Arbetsmiljön ska förbättras
En oroande trend kan ses i medarbetares sjukfrånvaro. Denna har ökat markant de senaste
åren och ligger i dagsläget på 6,5 %. Det är sjukfrånvaroperioder längre än 91 dagar som ökar
mest och de återfinns främst inom yrkesgrupperna lärare, praktisk/estetiska ämnen samt
elevassistent, barnskötare, rektor och fritidspedagog.
7 (10)
Prioriterade områden:
33. Långtidssjukskrivningarna ska minska
34. Korttidssjukfrånvaron ska minska främst inom förskolans yrkesgrupper
35. Rektors, förskolechefs och pedagogers arbetsbelastning ska minska så att tid frigörs
till det pedagogiska uppdraget
36. Samverkan mellan verksamheten och stödfunktionerna fastighet, städ, IT och
personal, framförallt korttidsbemanningen, ska förbättras
Ekonomi
Kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2016 innebär för för- och grundskolenämnden en
indexuppräkning av 2015 års budgetram motsvarande 35,8 mnkr samt ett tillskott på 30,8
mnkr för att möta behov utifrån volymökningar och tillkommande hyror.
Befolkningsprognosen visar att antalet 1-5 åringar i kommunen planat ut på dagens nivå.
Inom grundskolan är det fortsatt stora volymökningar. För 2016 innebär det en ökning på ca
400 elever i åk 1-9. Ökningen av elever är ganska jämt fördelad över åk 1-3, 4-6 och 7-9.
Ökningen i de lägre årskurserna medför en volymökning även för fritidshemsverksamheten.
Trots att kommunfullmäktige gett för- och grundskolenämnden tillskott avseende kostnadsoch volymökningar i verksamheten finns ett effektiviseringsbehov på ca 30 mnkr för 2016.
Detta eftersom tillskottet från fullmäktige inte fullt täcker de förväntade löneökningarna och
tillkommande kostnaderna för volymökningarna 2016. Under 2015 har 18 mnkr av
förskoleverksamheten varit finansierad med tillfälliga medel utifrån beslut i fullmäktige och
nämnd, medel som legat utanför nämndens budgetram och som saknas 2016. Utifrån detta
krävs således effektiviseringar motsvarande 30 mnkr för att få en budget i balans 2016.
Inför 2015 gjordes stora effektiviseringar inom nämndens ansvarsområde.
Utvecklingsresurser, IT, måltider, musikskola, särskola, elevhälsa och ledning samt
administration inom skolområdena fick alla omfattande effektiviseringskrav. Även
grundbeloppet i resurstilldelningen till grundskolan, fritidshemmen och förskoleklass sänktes
med 3 % för att nå en budget i balans. Förskoleverksamheten undantogs dock från
effektiviseringskrav utifrån nämndens ambition att satsa på de lägsta åldrarna.
Inför 2016 års budget noteras att under införandet av den nya lärplattformen Lärum har föroch grundskolenämnden under 2015 haft kostnader för implementering samt kostnader för
dubbla system. Detta i kombination med normsänkningen, som beslutades 2014, på
elevdatorer så kan budgeten för IT sänkas med 5,5 mnkr 2016 jämfört med 2015.
Inför 2016 har området för verksamhetsstöd setts över igen. Detta för att så långt som
möjligt skona den lagstadgade kärnverksamheten. 2016 kommer Idéans verksamhet att
8 (10)
omstruktureras. Tillägget för spetskompetens kring Genus tas bort utifrån att genusförskolan
är igångsatt och arbetssättet implementerat. Det övergår nu till en genomförandefas där
kunskapen ska förvaltas och spridas till andra. Naturskolan får ett effektiviseringskrav på 5
%, motsvarande 100 tkr. Utöver detta sänks också nämndens bidrag till Kulturverket med
400 tkr. Detta görs utifrån att Kulturverket under ett antal år lyckats erhålla externa intäkter
och bidrag i stor utsträckning. Bedömningen är därför att verksamheten kan
bibehållas/fortsätta trots att nämndens insats minskas. Dessa delar tillsammans ger en
besparing på 2,4 mnkr 2016.
Utifrån kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna att arbeta för en mer effektiv
lokalanvändning samt att antalet elever ökar inom Umeå kommun så måste skolstrukturen
ses över i syfte att optimera lokalanvändandet och minimera behov att mer skollokaler men
samtidigt bibehålla eller öka kvaliteten. Utifrån de stora krav som ställs på behörighet för
lärare samt att resurstilldelningen till skolorna sänktes inför 2015 så behöver arbetet med
skolstruktur påbörjas. Nämnden har därför gett förvaltningen ett uppdrag att se över
skolstrukturen i kommunen och ett effektiviseringskrav motsvarande 3 mnkr läggs därför
inom detta område för 2016.
Umeå kommun har en hög ambitionsnivå i förskolan och en relativt hög personaltäthet. I
budgetbeslutet för 2016 kan dock inte längre förskola och pedagogisk omsorg fredas. Utifrån
de omfattande effektiviseringarna inom grundskolan, fritidshem och olika stödfunktioner
som gjorts 2015 så sänks grundbeloppet i resurstilldelningen till förskolan och pedagogisk
omsorg med 3 % 2016. Tilläggsresurs och medel avsatta för viktning utifrån sociokulturellt
index är undantagna från effektiviseringskravet. Detta innebär en effektivisering på ca 18
mnkr.
Med ovanstående åtgärder har för- och grundskolenämnden en budget i balans 2016. Det är
dock stor risk för underskott gentemot budget 2016 utifrån att ovanstående effektiviseringar
är beräknade på helårseffekt, vilket kommer att vara svårt att erhålla 2016.
Statsbidrag – förutsättningar framåt
Regeringen har beslutat att tillskjuta medel till årskurs F-3 för att minska gruppstorlekar och
höja lärartätheten. Umeå kommun har sökt medel för detta för läsår 2015/2016
motsvarande 21,5 mnkr. Regeringen har gett signaler om att detta statsbidrag kommer att
finnas kvar som ett riktat bidrag under överskådlig tid vilket medför att om Umeå kommun
beviljas medel så ”låses” nivån i resurstilldelningen till F-3 för effektiviseringar kommande år.
Om Umeå kommun sänker lärartätheten i dessa årskurser blir kommunen
9 (10)
återbetalningsskyldig avseende statsbidraget. Detta måste tas i beaktande när
kommunfullmäktige beslutar om nämndernas budgetramar för kommande år.
Regeringen har även beslutat att tillskjuta medel till förskoleverksamhet för att minska
barngruppernas storlek, eller för att undvika utökningar av gruppernas storlek. Även här har
Umeå kommun ansökt om medel och fått beviljat 9,5 mnkr för läsår 15/16.
Utifrån de beräknade volymökningar inom grundskolan de kommande åren är det av
yttersta vikt att fortsätta arbeta med långsiktiga strukturella åtgärder för att klara den
ekonomiska utmaning som det innebär.
Orolig omvärld
I budgetbeslutet för för- och grundskolenämnden är en ökning av antalet nyanlända inte
beaktat. Däremot förbereder verksamheterna för att ta emot ett ökat antal nyanlända.
Produktivitet
För- och grundskolenämnden strävar efter att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet.
Utgångspunkten är att styra utvecklingen i önskvärd riktning för att uppnå de politiska
målen, d v s bedriva en ändamålsenlig verksamhet och att inom givna ramar öka
måluppfyllelsen.
Systematiska jämförelser med andra jämförbara kommuner samt egna jämförelser över tid
är av vikt för att kunna bedöma produktivitetsutvecklingen.
Ett mått som följs är antal kvadratmeter lokalyta per barn och elev. Att effektivisera
lokalanvändningen är ett uppdrag från kommunfullmäktige. I linje med detta samt för att
minimera behovet av fler skollokaler utifrån elevökningarna i grundskolan har nämnden gett
i uppdrag att se över skolstrukturen i kommunen i syfte att optimera lokalanvändningen och
samtidigt bibehålla eller öka kvaliteten.
Målvärdet för 2016 är baserat på budgeterade lokaler för 2016, men det långsiktiga målet är
att antal kvadratmeter mer barn/elev skall minska.
10 (10)