Handlingar - Region Dalarna
Sida 1(5) Föredragningslista Handläggare Carin Lilliehöök 023-77 70 81 [email protected] Sammanträdesdatum 2015-09-09 Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet 1. Val av protokollsjusterare 2. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 3. Regionfrågan OFB 15-08-26 GC RD 2015/59 Ärendet kompletteras senare 4. Utredning styrning och ledning kollektivtrafiken RD 2015/90 OFB 15-08-26 GC Muntlig föredragning av Göran Carlsson 5. Förslag på utvecklingsåtgärder avseende OFB 15-08-26 HJ Tåg i Bergslagen AB RD 2015/18 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som ägare av Tåg i Bergslagen AB att ställa sig bakom utvecklingsåtgärderna för bolaget enligt bilaga. Ärende bifogas. 2(5) 6. Förslag till remissvar på Västmanlands läns landstings OFB 15-08-26 HJ Trafikförsörjningsprogram RD 2015/20 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna föreliggande skrivelse som remissvar på Västmanlands läns landstings Trafikförsörjningsprogram. Ärende bifogas. 7. Förslag till remissvar på Region Jämtland Härjedalens OFB 15-08-26 HJ Trafikförsörjningsprogram RD 2015/20 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna föreliggande skrivelse som remissvar på Region Jämtland Härjedalens Trafikförsörjningsprogram. Ärende bifogas 8. Förslag om anskaffning av spårfordon och borgen för finansiering för tågköp OFB 15-08-26 HJ RD 2015/18 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. köpa 1,25 tåg av Östgötatrafiken för 8,75 miljoner SEK på uppdrag av Tåg i Bergslagen AB, 2. hemställa hos landstinget Dalarna om 8,75 miljoner SEK, 3. teckna uppdragsavtal med AB Transitio om bolagets köp av tåg, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning från Region Dalarna, 4. ge AB Transitio i uppdrag att köpa 1,25 spårfordon, högvärdes-komponenter och strategisk utrustning samt upphandla finansiering för det, 5. de 1,25 tågen vidareförsäljs till AB Transitio för 8,75 miljoner SEK, 6. teckna hyresavtal för tågen med AB Transitio, 7. teckna uthyresavtal för tågen med Tåg i Bergslagen AB, 8. teckna borgen för AB Transitio så som för egen skuld om 8,75 miljoner SEK avseende tåg, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning, 9. föreslå landstinget Dalarna att teckna borgen för Region Dalarna såsom för egen skuld om 8,75 miljoner SEK avseende tåg, högvärdes-komponenter och strategisk utrustning, 10. besluten gäller under förutsättning att motsvarande beslut fattas av Region Gävleborg, Region Örebro och Landstinget Västmanland. Ärende bifogas. 3(5) 9. Förslag på ändringar av AB Transitios bolagsdokument OFB 15-08-26 HJ RD 2014/164 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen att som ägare av AB Transitio godkänna föreslagna förändringar av AB Transitios bolagsdokument samt att signera ändringsavtal. Ärende bifogas 10. Åtgärdsplan färdtjänstlegitimering OFB 15-08-26 AS RD 2015/128 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Ärende bifogas 11. Busslinje 151, 152 OFB 15-08-26 AS RD 2015/19 Muntlig föredragning av Amelie Sahlin 12. Internationell agenda för Dalarna OFB 15-08-26 ÅÄ RD 2015/118 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslås besluta att ge kansliet i uppdrag att ta fram en internationell agenda för Dalarna. Ärende bifogas. 13. Visa vägen - Dalarnas Kultur- och bildningsplan 2016-2018 OFB 15-08-26 LF (remissversion) RD 2015/119 Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Besvara remissen med föreslaget remissvar. Ärendet bifogas 4(5) 14. Betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt OFB 15-08-26 MH (SOU 2015:64) RD 2015/103 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslås besluta: 1. Arbetsutskottet beslutar att som Region Dalarnas svar på remissen avge regionchefens förslag till yttrande. 2. Beslutet ovan förklaras omedelbart justerat. Ärende bifogas 15. Remiss – Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: OFB 15-08-26 KS Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) RD 2015/108 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa remissvar över Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring. Ärende bifogas 16. Projektansökningar OFB 15-08-26 EB RD U Muntlig föredragning av Eric Boo 17. Ansökan till Socialfonden OFB 15-08-26 KR/GE RD 2014/196 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 1 under tiden 2016-01-01 – 2018-12-31. 2. Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 2 mål 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 2 under tiden 201601-01 – 2019-02-28. Ärende bifogas 5(5) 18. Valärende ersättare Landstinget Dalarnas OFB 15-08-26 CL Länshandikappråd RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Till ersättare i Landstinget Dalarnas Länshandikappråd utses X Överläggningsärenden 19. House of Dalarna och O-ringen OFB 15-08-26 STM Muntlig föredragning av Sara Tigerström Monfelt 20. Förverkligande av Ungdomsstrategin OFB 15-08-26 LH RD 2012/88 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig föredragning på direktionens sammanträde 23 september av Linnea Hassis 21. Lägesrapport 3 för ”Management and Coordination project” mellan Dalarna och Hubei och ”Youth VIP Dalarna/Hubei” RD 2012/142, 2012/143 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende sänds ut till direktionens sammanträde 23 september. 22. Övriga ärenden OFB 15-08-26 ÅÄ Sida 1(6) Datum Handläggare Amelie Sahlin 023-77 70 08 [email protected] 2015-08-07 Åtgärdsplan Långa handläggningstider Färdtjänstenheten Region Dalarna Bakgrund: Målet för handläggningstiden för att få ett besked om ett färdtjänsttillstånd är fyra till sex veckor. Idag den 11 juni uppgår handläggningstiden till 19 veckor och det finns omkring 700 inkomna ärenden av olika dignitet men som alla handläggs individuellt. Ärendehögen förväntas också att öka under sommarmånaderna vilket dels beror på att flera ansöker om riksfärdtjänst under sommaren samt att vi inte har ordinarie bemanning. Men det har nu efter sommaren visat sig att de värsta farhågorna inte besannats och vi har en mer positiv trend dock inte långsiktigt hållbar. Vi har 15 veckors handläggningstid och omkring 500 inkomna ärenden. Färdtjänsten Dalarna har under det senaste året bedrivits med en personal kort på grund av långtidssjukskrivning. Det har heller inte funnits någon person att sätta in vid kortare sjukskrivningar, vård av barn eller annan kortare ledighet. Detta har slitit hårt på personalen vilket nu visar sig i form av ytterligare en långtidssjukskrivning med stressrelaterade symtom. De flesta av färdtjänsthandläggarna börjar också nå taket på sitt flexsaldo på 60 timmar då det inte går att ta ut den inarbetade tiden vilket behövs för återhämtning. De har även i omgångar arbetat helger som de tar det ut i betalning så det ligger inte på flexen. Två personer har avslutat sina anställningar vilka har återinsatts samt att vi inför denna sommar 2015 tagit in två extra resurser för att möjliggöra semester och välbehövlig återhämtning. Dock tar det förhållandevis lång tid att lära upp de nya resurserna i själva handläggningsutövandet för att säkerställa myndighetsutövandet, vilket samtidigt är tid som måste tas från de ordinarie handläggarna vilket tillfälligt kan leda till ökade handläggningstider. Det är många moment och rutiner som de behöver bli förtrogna med för att säkerställa vårt myndighetsutövande. Då alla färdtjänstansökningar i Dalarna nu behandlas likvärdigt medför det också att flera enligt färdtjänstlagens bedöms mera stringent. Det har medfört Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | [email protected] | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se 2(6) flera omprövningar och rättsliga processer i vårt arbete än tidigare. Även om det i stort sett nästan alltid varit till vår fördel så till vida att vi gjort en korrekt tolkning av lagen så tar det personella resurser från färdtjänsthandläggarna som inte kan ägan sin arbetstid åt handläggning av nya ärenden. Förslag på eventuella åtgärder: Förändringar/kompletteringar i Färd- och riksfärdtjänstreglementet En åtgärd för att vi ska få ner handläggningstiderna kan vara att bevilja alla över 90 år och att de erhåller färdtjänst med en ledsagare. Detta ska ske genom ett förenklat beslutsförfarande utan omfattande utredningsarbete. + Det skulle minska handläggningstiden på kort sikt väsentligt då vi uppskattar att det rör sig om cirka 200 personer, dock går det en resurs som bara kommer att behöva arbeta med bara det under en period innan det kan göras löpande. − En risk med det kan vara att det är fördyrande för kommunerna i och med att fler får resa dock visar statistiken att det är en åldersgrupp som idag inte reser särskilt ofta. En annan risk kan vara att det med denna nya riktlinje dyker upp flera ansökningar speciellt där det inte finns kollektivtrafik. (Det är 3187 personer i Dalarna som är 90 år eller äldre enligt regionfakta.) 3(6) Födelseår Ärenden 1910-1919 12 1920-1929 180 1930-1939 225 1940-1949 89 1950-1959 35 1960-1969 22 1970-1979 15 1980-1989 9 1990-1999 8 2000-2010 8 Totalt 603 Fig 1. Visar alla nyinkomna ärenden i april 2015 till det ska läggas ett 60-tal omprövningar, 40tal riksfärdtjänstärenden och omsorgsresor. Källa: Region Dalarna Figur 2. Visar hur många enkelresor en person med färdtjänsttillstånd gjorde i genomsnitt 2012. Källa: Trafikanalys Färdtjänsten Förändringar/kompletteringar i Färd- och riksfärdtjänstreglementet Ett enklare ansökningsförfarande i samspel med kommunerna skulle kunna kapa handläggningstiden genom att de personer som bor på ett särskilt boende (med en avgränsning till äldreboende eller demensboende med dygnetruntservice) beviljas färdtjänst. De personerna har redan handlagts inom kommunen och genom att skapa en rutin mellan kommunen och Region Dalarna skickar kommunen en förenklad ansökan och en kopia på beslutet för särskilt boende till Färdtjänsten Dalarna som beviljar tillståndet. + Det kan vara tillräckligt med en kontakt för personen och anhöriga i en ny livssituation. − Det kan ta lite tid innan den nya rutinen är inarbetad i alla kommuner då det blir ett moment till för en redan belastad socialtjänst. 4(6) Det är svårt att uppskatta antalet personer på hur många det kan komma att gälla och därmed svårt att förutse vilka kostnader det för med sig men de torde inte vara en grupp som reser så frekvent. Personalförstärkning Möjliga åtgärder för att minska handläggningstiden kan vara att anställa flera handläggare. Vi har under sommaren 2015 lärt upp sammantaget 6 personer, 2 ordinarie handläggare, 2 vikarierande handläggare under sommaren, 1 praktikant (som nu vikarierar) och 1 administratör. Det är inte att betrakta som en snabb lösning då det tar mycket tid i anspråk att lära upp nya handläggare. Men på längre sikt torde det vara ett alternativ att se över bemanningen då handläggningstiden inte varit nere på de nivåer som förväntat sedan starten 2013. + Av de sommarvikarier vi nu har satt in förväntas de kunna sättas in som vikarier vid kortare ledigheter och kortare sjukskrivningar, vilket endast är möjligt om det finns upparbetad personal. − Det i sig ger inte något snabbt resultat då det tar mycket tid från den ordinarie personalen. Ökade omkostnader. Effektivisera arbetsprocesser Effektivisera och förenkla handläggningsprocessen utan att äventyra myndighetsutövandet är svårt och kanske inte ens gångbart i ett utsatt läge. Kanske ska vi lägga allt mindre arbete i det skriftliga bemötandet som alla juridiska processer och renodla och utforma mer standardiserade svar vilket skulle kunna öka kostnaderna för kommunerna om inte vi inte bemöter allt så noggrant. Räkna på hur mycket tid det tar att säkerställa ett ärende genom att diskutera det med andra handläggare. Här finns det kanske lite tid att spara för de handläggare som arbetat ett tag men för de nya är det inte tänkbart. Ett schema och kan göras till efter semestern så att det blir mera styrt i tid. Troligen en ganska riskfri åtgärd. Utreda omfattningen av arbetet med omsorgsresorna Enligt ett särskilt avtal RD 2012/49 så ska region dalarna hantera omsorgsresor. Det är ett begrepp och innehåller olika resor för olika kommuner. Det här behöver vi se över så att det är rätt arbete som vi utför åt respektive kommun. Men vi räknar med att går åt cirka 0,2 procents tjänstgöringsgrad att handlägga detta. Det görs ingen prövning hos oss på färdtjänsten huruvida personen är berättigad att resa eller inte utan det är bara ett förfarande i SAM 3001 som är vårt tekniska sytem, sedan måste kommunen ändå utföra själva beställningen av resan till BC. 5(6) Riksfärdtjänst Utgångspunkten för bedömning av riksfärdtjänst är alltid allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare. Väldigt sällan eller i mycket speciella fall kan taxi eller specialfordon bli aktuellt. Detta medför ofta att den sökande och speciellt äldre sökande inte genomför sina resor. De känner sig inte bekväma med situationen att ta sig av och på de allmänna kommunikationerna. Detta även om de flesta kommunikationer numer är funktionsanpassade, extra jobbigt upplevs det om det medför ett eller flera byten från tåg till tåg eller buss till tåg då inte tror sig hinna. Detta leder till många fall av överklagande och rättsliga konsekvenser. Vi kan idag inte skilja på de överklaganden som kommer in till oss huruvida de gäller färdtjänst eller riksfärdtjänst men vi har påbörjat ett arbete att skilja dem åt men upplevelsen är den att riksfärdtjänsten oftare överklagas. Att den äldre får resa tillsammans med en ledsagare har inte heller varit till någon hjälp för den sökande mycket beroende på att de inte har någon som kan resa med dem och de anhöriga de har i livet är ofta de som de ska besöka och målet med själva resan. Därför föreslår vi att alla över en viss ålder får beviljas riksfärdtjänstresa med bil eller specialfordon. + Vårt arbete underlättas genom att de för oss mentalt påfrestande samtalen från förtvivlade sökande eller dess frustrerade anhöriga skulle minska. Minskade överklagningar och efterföljande rättsligt arbete skulle minska. − Vi nyttjar inte den anpassade kollektivtrafiken som samhället redan betalar för. Ökade omkostnader för kommunerna. Analys av åtgärderna i förhållande till varandra Det snabbaste resultatet för att få ner handläggningstiderna till omkring 10 veckor är nog att ge en viss åldersgrupp som söker färdtjänst ett färdtjänsttillstånd. Enda risken är att vi får fler ansökningar i och med att det blir känt men det blir ju ändå en förenklad handläggning. Att ge de som bor på särskilt boende på grund av ålder eller demens färdtjänsttillstånd är bra men det är svårare att få ett snabbt resultat då det kan ta ett tag innan vi har ett upparbetade rutiner med kommunerna. Men på längre sikt kan det vara ett klokt alternativ för att hålla nere handläggningstiderna men ändå ha en rättssäker hantering och bedömning. Arbetsbesparingen och säkert även det upplevda missnöjet med att vi vid riksfärdtjänstresor måste hänvisa till allmänna kommunikationer. Vilket kan spara tid och kraft, i första hand för att minskade överklagningarna och i andra hand samtal från upprörda anhöriga. Att effektivisera arbetsprocesserna kommer vi att arbeta med löpande dock är belastningen utifrån allt för hög för ett gemensamt utvecklingsarbete på 6(6) enheten just nu. Men självklart kommer vi fortsättningsvis även att se över våra arbetsrutiner då det säkert finns tid att spara men inte i den omfattningen att vi kommer att sänka handläggningstiden snabbt. Utökade personalresurser är givetvis en dröm för medarbetarna som läget är just nu och kanske behöver man göra en översyn om bemanningen är rätt i förhållande till arbetsbelastningen. Men om vi lyckas korta handläggningstiden med något av de ovanstående förslagen så kan det ju hända att allt kommer i en annan dagar. Samt det faktum att vi efter denna sommar lärt upp flera personer och förhoppningsvis kan vi behålla dessa under hösten och sätta in som vikarie vid kortare sjukdom/VAB eller annan frånvaro. Till översynen bör det också tas ställning till hanteringen av omsorgsresorna hur stor roll det spelar är oklart men bra att veta om bemanningen var anpassad till det. För att komma ner till tio veckors handläggningstid i snabb takt krävs det att flera av ovannämnda förslag genomförs i kombination alternativt att vi gör dem etappvis tills vi är nere på en för oss på Region Dalarna är en acceptabel handläggningstid för våra medborgare. Amelie Sahlin Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Åsa Ängsback 023-77 70 53 [email protected] 1(2) Datum Diarienummer 2015-08-31 RD 2015/118 AU 150909 Internationell agenda för Dalarna Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslås besluta att ge kansliet i uppdrag att ta fram en internationell agenda för Dalarna. Sammanfattning av ärendet Kansliet önskar ta fram en internationell agenda för Dalarna, som komplement till Dalastrategin. Detta för att starta ett samtal kring hur vi med internationalisering som verktyg kan bidra till att visionen och målbilderna förverkligas och leder till en positiv utveckling där Dalarna attraherar människor, företag och investeringar. Beslutsunderlag Region Dalarna internationella policy från 2010 Mobilisera för Tillväxt- agenda för smart specialisering i Dalarna Dalarna 2020 – Dalarnas regionala utvecklingsstrategi En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Europa 2020 Ärendet Utgångspunkten för Region Dalarnas internationella arbete är insikten om att det som sker bortom Sveriges gränser påverkar vardagen hos våra medlemmar, kommunerna och landstinget. Många av de beslut som fattas på lokal och regional nivå har kopplingar till EU:s lagstiftning. Flera av våra utmaningar liknar dem som finns i resten av Europa och världen och vi behöver göra insatser för att bli internationellt konkurrenskraftiga. Vi har en Dalastrategi under vilken det ligger handlingsplaner och agendor som beskriver hur visionen och målen ska nås. Ett exempel på detta är agendan för smart specialisering, som ger vägledning för hur vi kan utveckla Dalarnas kunskapsområden: avancerad industri, innovativ upplevelseproduktion, energieffektivt samhällsbyggande samt hälsa och välfärd. Processen handlar om att identifiera och utveckla våra styrkor och inbegriper en internationell utblick för att se vari regionens potential ligger i förhållande till omvärlden. 2(2) Vi bör också samarbeta internationellt för att lösa samhällsutmaningar eller kanske vända dem till möjligheter! Det kan handla om den demografiska utvecklingen med urbanisering och åldrande befolkning, om globaliseringen som påverkar investeringar, handel, migration, resande och kapitalflöden, om klimatet och miljön där vi behöver begränsa utsläpp, minska fossilberoende och öka energieffektiviseringen samt om social inkludering så att hela befolkningens kompetens och erfarenheter tas tillvara. En internationell agenda för Dalarna skulle kunna innehålla förslag på insatser för att: - Få fram ett kunskapsunderlag som beskriver ”Dalarna i världen” idag. - Öka kunskaperna hos politiker och tjänstemän om möjligheterna med omvärldsbevakning och internationalisering samt ge stöd för att kunna bli aktiva medspelare i EU/internationella sammanhang. -Utveckla Region Dalarnas roll i samverkan med utvecklingsaktörer/företag/organisationer i Dalarna, Sverige, EU och internationellt för att öka deltagandet i EU:s transnationella program (tex Horisont 2020, Interreg mfl) eller för att kunna erbjuda ”paketlösningar”. -Prioritera och avgränsa internationell medverkan utifrån Region Dalarnas internationella policy (kriterier) och utvärdera/utveckla pågående samarbeten. - Följa upp och utvärdera föreslagna insatser Etc. Förslag till genomförande och tidplan: September: Bilda en referensgrupp med representanter från t ex Invest in Dalarna, Högskolan Dalarna, Stiftelsen Teknikdalen m fl. Oktober: Ta fram ett tjänstemannaförslag November: Skicka förslaget på remiss till de olika politiska råden och grupperna December: Presentera ett förslag till internationell agenda för AU. Åsa Ängsback Internationell strateg Beslutet ska skickas till Lennart Färje, Monika Jönsson Sida REMISSVAR Handläggare Lennart Färje 023-777062 [email protected] 1(2) Datum Diarienummer 2015-08-27 RD 2015/119 Visa vägen - Dalarnas Kultur- och bildningsplan 2016 – 2018 (remissversion) Region Dalarna har fått Landstinget Dalarnas förslag till Kultur- och bildningsplan på remiss. Region Dalarnas svar tar sin utgångspunkt i Dalastrategin och de kompetensområden som ingår i det regionala utvecklingsansvaret. Region Dalarna anser att det finns goda argument för den nu sammanhållna kultur- och bildningsplanen även om det leder till en del oklarheter i dispositionen av dokumentet. Kultur- och bildningsplanen redovisar på ett mycket förtjänstfullt sätt de nationella mål och angelägna prioriteringar som ska styra de regionala verksamheterna. I hänvisningen till Dalastrategin poängteras demokrati och livsmiljö. Kopplingen mellan kultur och bildning som skapare av en grogrund för kreativitet, entreprenörskap och innovationer finns också nämnd. I det Landsbygdspolitiska programmet för Dalarna1 beskrivs att ett rikt kulturliv är av stor betydelse för Dalarnas utveckling och attraktivitet, både genom egen kraft och genom att bidra till nya kopplingar mellan närings- och kunskapsområden som Kulturella och Kreativa Näringar som kan ha en ökad betydelse för näringslivet i länet och på landsbygden. I den aktuella planen beskrivs Kulturen som en viktig faktor på landsbygden, men då mer utifrån vikten att kulturen finns även på landsbygden. Kulturens möjliga positiva effekter på entreprenörskap, företagande och möjligheter att erbjuda arbetstillfällen lyfts inte fram på ett lika tydligt sätt. Under avsnittet Arkitektur och design saknar vi andra delar av näringslivet vid sidan av arkitekter och designers. De som bygger och vidmakthåller våra hus är en viktiga aktörer att samverka med. De tar också viktiga roll i Dalarnas innovationsarbete och bör vara möjliga samverkansparter. Kultur- och bildningsplanen har mycket förtjänstfullt ett tydligt fokus på barnoch ungdomar. Trots detta så synliggörs inte gruppen unga vuxna så tydligt. Prioriteringen på unga i skolåldern inom kulturverksamheternas är betydligt starkare. Region Dalarna saknar en beskrivning av hur begreppet – ungdomsperspektiv – ska tolkas i kultur- och bildningsplanen. Beskrivningen av begreppet återfinns t.ex. i Region Dalarna ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion” och i den nationella ungdomspolitiken. Där betonas bland annat att unga är och måste be- 1 Region Dalarna, antaget 2014. 2(2) traktas som en mångfald av individer. Det är också lite otydligt om man i planen vänder sig till hela målgruppen unga vuxna (13-25 år). Vi saknar beskrivning av och insatser särskilt riktade till den målgruppen. Region Dalarna skulle också vilja se mer av en tydlig beskrivning av unga som en kraft i den regionala utvecklingen, som nyskapande kulturutövare. Skrivningarna i förslaget pekar mer mot att utgångspunkten är rättighetsperspektivet och inte ett utvecklingsperspektiv – det ena utesluter inte det andra. I inledningen av avsnittet - Barn och unga, skulle vi gärna se att bredare demokratisk aspekt av ungas delaktighet och inflytande lyfts fram. Exempelvis folkbildningens roll i ungas ”demokratiska skolning”. Region Dalarna skulle också vilja se att Landstinget Dalarna, med Kultur- och bildningsförvaltningen som samordnare fortsättningsvis deltar som en aktiv part i arbetet med Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion. Det rimmar väl med den avsiktsförklaringen som avgivits. I avsnitt 8 - Bildning, bedömer Region Dalarna att kultur och bildningsplanen på ett övergripande plan fångat de intentioner som beskrivs i Dalastrategin. I avsnittet återfinns förslag på hur folkbildningen som resurs för regionens utvecklingsarbete kan stärkas. Vi ser mycket positivt på skrivningarna att landstinget i egen regi kommer att genomföra en genomlysning av Folkhögskolorna, med fokus på Folkhögskolornas framtida roll i den regionala utvecklingen. En sådan genomlysning skulle vara värdefull att genomföra/få genomförd för/i samtliga Folkhögskolor i länet. Om möjligt, vore det dessutom intressant att få studieförbundens möjligheter i detta avseende belysta. Region Dalarna vill också slutligen än en gång peka på kulturens möjligheter i rollen av tillväxtfaktor och grund för entreprenörskap och innovationer. Det gör vi i medvetande om kulturens egenvärde och dess självklara och viktiga roll i angelägna samhälleliga- och mänskliga sammanhang. Det handlar mer om att ta vara på alla möjligheter som det aktiva kulturlivet i Dalarna kan erbjuda. En fondstruktur för innovation och tillväxt Betänkande av utredningen Statliga finansieringsinstanser Stockholm 2015 SOU 2015:64 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: [email protected] Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24320-6 ISSN 0375-250X Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslutade den 26 februari 2015 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande finansieringsinsatser riktade till små och medelstora företag och lämna förslag på hur dagens insatser kan bli mer effektiva och ändamålsenliga samt vid behov lämna förslag på förändringar av insatsernas inriktning och utformning. Som särskild utredare förordnades den 26 februari 2015 tekn. dr. Hans Rydstad. Utredningens sekreterare har varit ämnesrådet Ingrid Strömberg. Utredningen överlämnar här sitt betänkande En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64). Utredningsuppdraget är därmed avslutat. Stockholm i juni 2015 Hans Rydstad /Ingrid Strömberg Innehåll Sammanfattning ........................................................... 9 Summary .................................................................. 15 1 Uppdraget ......................................................... 17 1.1 Utredningens direktiv........................................................17 1.2 Avgränsningar....................................................................18 1.3 Utredningens arbete ..........................................................18 2 Statliga finansieringsinsatser m.m. .......................... 21 2.1 Inledning ...........................................................................21 2.2 Myndigheter som ger stöd till företag ................................26 2.3 Universitet och högskolor .................................................28 2.4 Inkubatorer och science parks............................................30 2.5 RISE AB............................................................................31 2.6 EU-program ......................................................................32 2.7 Tidigare utredningar och granskningar...............................33 3 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan........... 37 3.1 Företag och företagsstruktur..............................................37 3.2 Företagens finansiering ......................................................37 3.3 Utbudet av finansiering......................................................41 3.4 Innovativa företag och finansiering ....................................48 5 Innehåll SOU 2015:64 3.5 Ramverket för kapital till tillväxt och innovation................54 3.6 Sammanfattning .................................................................56 4 Internationell utblick .............................................59 4.1 Kreditgarantisystem...........................................................59 4.2 Investeringsfonder och riskkapital .....................................60 5 Överväganden och förslag .......................................65 5.1 Övergripande inriktning ....................................................65 5.2 En ny riskkapitalstruktur ...................................................68 5.3 Fondinvest AB:s uppdrag, kapital och organisation ............78 5.4 Närmare om investeringsverksamheten..............................80 5.5 Garantisystem....................................................................84 5.6 Demonstrationsanläggningsfond........................................86 5.7 Genomförande och finansiering .........................................88 5.8 Styrning och uppföljning av Fondinvest AB.......................91 5.9 Innovationsstöd .................................................................92 5.10 Ramverket för investeringar...............................................96 5.11 Övriga frågor .....................................................................98 6 Konsekvensanalys............................................... 101 6.1 Ekonomiska konsekvenser...............................................101 6.2 Konsekvenser för de statliga finansieringsaktörerna .........102 6.3 Konsekvenser för företag, tillväxt och sysselsättning........103 6.4 Övriga konsekvenser av förslagen ....................................104 6 SOU 2015:64 Innehåll Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2015:21 ............................................105 Bilaga 2 Statligt marknadskompletterande stöd vid kreditgivning till små och medelstora företag ...................113 7 Sammanfattning Uppdrag och utgångspunkter Utredningens huvudsakliga uppdrag har varit att ge förslag på hur de statliga finansieringsinsatserna bör förändras för att bättre möta de finansieringsbehov som små och medelstora företag har och som den privata markanden inte tillgodoser. Fokus i utredningen har lagts på finansiering av företag och projekt där potentialen är stor för tillväxt men där risknivån också är högre och kapitalbehoven större. Innovativa företag med betydande teknikinnehåll i olika faser av tillväxt faller inom denna kategori. När det gäller lånekapital är målgruppen bredare men kopplad till tillväxt. Utredningen har analyserat i vilka delar av kapitalförsörjningskedjan som det krävs marknadskompletterande insatser. Allmänt sett har Sverige ur internationell synpunkt ett gott läge när det gäller företagens finansiering och tillgången på kapital. Slutsatsen är dock att det behövs förstärkt finansieringsstöd i mycket tidiga faser i form av bidrag, lån och ägarkapital. Därutöver behövs det finansieringsinsatser i kapitalintervallet 5–50 miljoner kronor. Det behövs också åtgärder för att förbättra tillgången till lånekapital till små och medelstora företag. Huvudprinciper Utredningens förslag bygger på några huvudprinciper. • Strukturen måste vara överskådlig och därmed styrbar ur ägaren statens perspektiv. Ur företagens perspektiv behövs däremot både specialisering, mångfald och närhet. 9 Sammanfattning SOU 2015:64 • Staten ska inte vara dominerande ägare i enskilda företag. I stället ska investeringar göras i samfinansiering ske med privat kapital • Samfinansierade fonder med självständig förvaltning är den investeringsform som är att föredra. • Staten bör heller aldrig ta all risk, riskprofilerna kan se mycket olika ut men medinvesterare och medutlånare bör alltid ha en del av risken. Vidare har det varit en utgångspunkt att hela det finansiella ekosystemet ska stärkas genom de förslag som utredningen framlägger. Alla delar i kapitalförsörjningskedjan behöver fungera för att nyföretagandet ska stimuleras och för att landets företag ska ges möjlighet att expandera både produktmässigt och geografiskt. Utredningens förslag Ny fond för statliga riskkapitalinvesteringar Utredningen föreslår att en ny statlig fond inrättas med uppdrag att tillsammans med privat kapital investera i svenska innovativa företag med hög tillväxtpotential. Fondens verksamhet ska bedrivas i aktiebolagsform och föreslås benämnas Fondinvest AB. Fondinvest AB föreslås ges ett kapital om 3 miljarder kronor. Investeringarna, som ska ske genom saminvesteringar med privat kapital i olika fonder, ska genomföras på så sätt att det privata kapitalet utgör minst 50 procent av de åtaganden som görs. För att attrahera privat kapital ska fonden kunna acceptera en riskprofil som är annorlunda än för de privata investerarna. Olika modeller för detta redovisas i betänkandet. Underliggande fonder och verksamheter Fondinvest AB ska investera i ett antal underliggande fonder med olika inriktning. Fonderna bör ha en storlek på 500–1 000 miljoner kronor vardera. Storleken på fonderna ska vara sådan att antalet investeringar per fond skapar riskspridning. Inom vissa invester- 10 SOU 2015:64 Sammanfattning ingsområden som t.ex. livsvetenskaperna, Life Science, krävs ofta större investeringar, vilket gör att fonderna ska vara större. På sikt bör antalet fonder kunna uppgå till sex eller fler inom olika områden. Fondinvest AB ska överlåta förvaltningen av de underliggande fonderna till självständiga investeringsteam. På så sätt säkerställs rätt förvaltningskompetens och kunnande inom olika branscher eller segment samtidigt som staten undviker att fonden tvingas bygga upp en egen stor förvaltningsorganisation. Sammantaget bör detta kunna öka effektiviteten i statens riskkapitalinsatser. Fondinvest AB föreslås få ansvaret för förvaltningen av de EUfinansierade fonder som planeras för nästa strukturfondsperiod inom EU. Det gäller den planerade gröna fonden, med inriktning på miljö- och klimatinvesteringar, och även en mindre fond, i förslaget kallad mikrofond. Fonderna avses disponera 700 respektive 400 miljoner kronor under programperioden 2014–2020. Utredningen föreslår även att en särskild fond inrättas för demonstrationsanläggningar med ett kapital om 1,5 miljarder kronor. Denna fond ska tillsammans med privat kapital göra investeringar i anläggningar där tekniken är verifierad men behöver prövas i fullskaliga anläggningar. Lånegarantisystem Utredningen föreslår att ett statligt garantisystem införs i syfte att stödja bankernas utlåning till små företag. Skälet är att små och mellanstora företags möjlighet att få banklån i många fall har försvårats. Garantin ska enligt förslaget täcka lån mellan 2–20 miljoner kronor, med trolig tyngdpunkt på 2–10 miljoner kronor. Garantierna ska distribueras via kommersiella banker som certifieras att få använda sig av garantin. En garantiavgift kommer att tas ut för att göra systemet i självfinansierat. Garantisystemet föreslås hanteras inom ramen för Fondinvest AB:s verksamhet. 11 Sammanfattning SOU 2015:64 Förstärkt innovationsstöd Innovationsstödet till företag och projekt i tidiga utvecklingsfaser behöver enligt utredningens bedömning förstärkas. Utredningen föreslår att Almi ges möjligheter att utöka sin utlåning i form av innovationslån upp till 300 miljoner kronor. De årliga anslagen till Almi för förlusttäckning föreslås därför öka. Vidare förslås att Vinnovas medel till verifiering av forskningsresultat och projekt bör öka från 70 till 350 miljoner kronor per år. Ökningen avser såväl verifieringsmedel till innovationskontor som verifieringsmedel till inkubatorer. Den totala ökningen av årliga anslag uppgår enligt förslaget till 340 miljoner kronor per år. Utredningen lämnar förslag till finansiering. Styrning och uppföljning Fondinvest AB ska vara ett statligt helägt aktiebolag och styras via bolagsordning och ägaranvisningar från staten. Ägarstyrningen föreslås ha inriktning på övergripande strategisk styrning och riktlinjer för investeringsverksamheten. Bolaget och fonden bör inte åläggas krav på marknadsmässig årlig avkastning. Ett sådant mål bedöms inte vara förenligt med ändamålet för verksamheten. Fonden ska vara en s.k. revolverande fond. Som ekonomiska mål bör gälla att fondens kapital över tid ska behållas realt oförändrat. Fondinvest AB ska ha en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen bör också kunna fungera som investeringskommitté i verksamheten. Förslag lämnas gällande former för uppföljning, utvärdering och rapportering av fondens verksamhet och resultat. Genomförande Fondinvest AB föreslås bildas genom en omstrukturering av de statliga bolagen Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB. De medel som finns tillgängliga i bolagen bedöms vara tillräckliga för den verksamhet som den nya fonden ska bedriva. Förändringen ska genomföras på så sätt att en ansvarsfull förvaltning av befintliga innehav i de berörda bolagen kan säkerställas. 12 SOU 2015:64 Sammanfattning En organisationskommitté bör tillsättas för att förbereda de förändringar som beslutas av regering och riksdag. Genomförandet bör ske med inriktning på att Fondinvest AB ska kunna inleda sin verksamhet under 2016 och vara fullt operationell 2017. 13 Medfinans iering av Priv at k apital Inkubatorer Bidrag Lån Direk t inv es tering 16 regionala8 regionala bolag fonder Almiinvest ALMI Direk t inv es tering MIKROFOND AffärsängelDirek t Nätverk, inv es tering tillväxtkassor & liknande Grön Fond FONDINVEST (Fond-i-Fond) DemoLåneanläggnings garantifond fond Fond 2 etc. VINNOVA Fond 1 Ny a uppdrag v ia ägaranv is ning mF1 NÄRINGSDEPARTEMENTET mF2 14 mF3 (Stiftels e) Direk t inv es tering Industrifonden (Stiftels e) Norrlandsfonden Lån Figur 11 Innovationskontor Sammanfattning SOU 2015:64 Den nya strukturen. Summary The Remit The remit and focus of the inquiry has been to submit proposals for how state financial support to small and medium-sized enterprises (SMEs) should be organized and conducted in order to be efficient. The focus has been on high-growth enterprises with a high technological content. The inquiry has analysed and assessed when state financial support, eg. grants, loans or equity, may be motivated in order to correct or complement private financing in the market. In general, the Swedish financial markets are well developed by international comparison. However, the inquiry identifies a need for stronger support in very early stages of the development of new or innovative enterprises. There is also a lack of capital when financing the interval 5–50 million SEK. Furthermore, measures should be taken to enhance the availability of loans for small and mediumsized enterprises in general. Proposals A new public state-owned fund should be set up in order to coinvest with private capital in venture capital funds. The fund will also act as the holding company in a new investment structure. The main objective of the new fund will be to co-finance early stage venture capital investments in innovative Swedish enterprises with high-growth potential. Another objective is to contribute to the strenghtening of the overall financial ecosystem in Sweden. The fund will be a limited company called Fondinvest AB, with a total capital of 3 billion SEK. 15 Summary SOU 2015:64 Fondinvest AB will be a holding fund in a structure comprising several funds. Up to six new funds will be set up with total capital of 500–1 000 million SEK. Furthermore, two EU-financed funds will be incorporated into the new structure. The inquiry also proposes a demonstrator fund, capitalized with 1.5 billion SEK, for investments in production-scale facilities. Fondinvest AB will also administer a loan guarantee system, aimed at securing access of small enterprises to financing. Finally, the inquiry proposes measures to enhance the support for developing innovative enterprises. In total, 340 million SEK in increased funding is proposed for several measures to enhance loans and grants for innovation. Implementation In accordance with the proposals, the implementation of the new investment structure should be conducted in 2016 so that the new fund, Fondinvest AB, can be in full operation at the beginning of 2017. The implementation is recommended to be prepared within a special committee as a coordinating party. 16 1 Uppdraget 1.1 Utredningens direktiv Regeringen beslutade den 26 februari 2015 att tillsätta en utredning om statliga finansieringsinsatser. Utredningens uppdrag har enligt direktivet varit att kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande finansieringsinsatser riktade till små och medelstora företag. I detta har ingått att: • kartlägga utbud och efterfrågan av finansiering för nya, små och medelstora företag samt förändringar under de senaste åren, • analysera hur väl de statliga finansieringsinsatserna möter de finansieringsbehov som den privata marknaden inte tillgodoser, • analysera ramvillkorens betydelse för företagens möjligheter att få finansiering, särskilt med beaktande av förändringar som genomförts de senaste åren, • kartlägga instrument och metoder för riskdelning och samverkan mellan offentligt och privat kapital. Inom ramen för kartläggningen ska utredaren lämna förslag till hur statliga finansieringsinsatser kan bli mer effektiva och ändamålsenliga samt vid behov lämna förslag till förändringar av de statliga finansieringsinsatsernas inriktning och utformning och, om så bedöms lämpligt, på strukturella förändringar nödvändiga för förslagens genomförande. I den mån åtgärderna har statsfinansiella konsekvenser ska utredaren också föreslå hur insatserna ska finansieras. Utredaren ska inte lämna förslag på skatteområdet. Utredningens uppdrag ska enligt direktiven redovisas senast den 15 juni 2015. Utredningens direktiv framgår av bilaga 1. 17 Uppdraget SOU 2015:64 1.2 Avgränsningar Som följd av den begränsade utredningstiden har vissa avgränsningar av utredningens uppdrag varit nödvändiga. Samtidigt finns tidigare kartläggningar av de statliga finansieringsaktörerna och insatser som grund. Det finns också en stor mängd litteratur, kartläggningar, utvärderingar som behandlar olika utländska program och som har relevans för delar av utredningens uppdrag. Utredningen har inte genomfört en total kartläggning av utbud av efterfrågan och utbud av finansiering för nya små och medelstora företag utan bygger sina slutsatser på tidigare gjorde utredningar och egna kompletteringar. Den stora majoriteten av nya företag är företag av sådan art att de är självförsörjande på kapital eller har affärsförutsättningarna som är bedömbara för både privat kapital och banker och där finansieringssituationen är acceptabel. I vissa delar av företagens utvecklingscykel kan det emellertid uppstå problem när det gäller finansiering. Utredningen har fokuserat på företag där affärsrisken är sådan att bedömningen av risker och möjligheter och därmed tillgången till kapital är svårare. Det kan exempelvis gälla företag med högt teknik- och kunskapsinnehåll men med långsiktigt hög tillväxtpotential. Det kan gälla projekt i mycket tidig fas, företag i tillväxtfas där risken är hög, både små och mellanstora eller företag i expansion där säkerhetsmassan är för svag för att få normal bankfinansiering. Fokus har legat på finansieringsbehoven i de tidiga faserna samt på expansion. De ramvillkor som utredningen har belyst är kopplade till finansieringen av företag. Ramvillkor som gäller skatter har kort berörts men det har inte ingått i utredningens uppdrag att ge förslag på detta område. 1.3 Utredningens arbete Uppdraget har i enlighet med direktiven genomförts i nära dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet). I enlighet med direktiven har utredaren sammankallat en referensgrupp bestående av företrädare för de offentliga finansieringsaktörerna, dvs. Almi Företagspartner AB, Inlandsinnovation AB, Fouriertransform AB samt stiftelserna Norrlandsfonden och Industrifonden. Samråd har 18 SOU 2015:64 Uppdraget skett med myndigheterna Tillväxtverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Verket för innovationssystem (Vinnova) och Energimyndigheten, vilka har bistått utredningen med faktaunderlag i olika frågor. Utredaren har även samrått med ett stort antal företag och organisationer, experter samt forskare inom området. Särskilda uppdrag har lagts på ett antal experter och även andra har bidragit med sakkunskap under utredningsarbetet. Flera verksamma investerare och fonder samt entreprenörer och styrelseproffs har bidragit till utredningens arbete. 19 2 Statliga finansieringsinsatser m.m. 2.1 Inledning Det nuvarande systemet med olika statliga finansieringsinsatser och aktörer har vuxit fram under lång tid. Som gemensam inriktning gäller i dag att de statliga finansieringsinsatserna ska var marknadskompletterande och att de inte ska konkurrera med det privata finansieringsutbudet. En annan riktlinje är att insatserna ska vara förenliga med EU:s statsstödsregler. 2.1.1 Statliga finansieringsaktörer Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 16 regionala dotterbolag som också omfattar Almi Invest AB och IFS Rådgivning AB. 1 Almi har ett brett uppdrag och verksamheten omfattar förmedling av lån, ägarkapital och rådgivning till företag. Verksamhet ska utgöra ett komplement till den privata marknaden och vara tillgänglig i hela landet. Almi har ingen begränsning till bransch eller utvecklingsfas för företagen. Samtidigt ligger fokus i dag på företag med hög tillväxtpotential. Almi Invest AB är koncernens riskkapitalbolag som bildades 2009. År 2013 förvärvade Almi Företagspartner AB Innovationsbron AB. Riskkapitalverksamhet är uppdelad på en nationell fond för såddfinansiering, tidigare Innovationsbron, samt åtta regionala 1 De regionala dotterbolagen, som har en bakgrund i tidigare regionala utvecklingsbolag från 1950-talet, ägs till 51 % av moderbolaget och till 49 % av regionala ägare. IFS Rådgivning AB ägs till 51 % av moderbolaget och till 49 % av stiftelsen IFS Rådgivningscentrum. 21 Statliga finansieringsinsatser m.m SOU 2015:64 riskkapitalbolag. De regionala riskkapitalbolagen gör investeringar i samverkan med privata och offentliga aktörer samt med medel från EU:s strukturfonder. Totalt, tillsammans med privat kapital, gjorde Almi Invest under 2014 sammanlagt 193 investeringar, varav 70 nyinvesteringar, om sammanlagt 750 miljoner kronor. De regionala dotterbolagen inom Almi bedriver i huvudsak låneverksamhet till små och medelstora företag samt rådgivning. Den vanligaste låneformen är företagslån som kan lämnas utöver ett banklån. Låneformerna kan anpassas till efterfrågan och behov. Företag i tidiga skeden kan erbjudas mindre lån med mjukare villkor. Särskilda lån har utvecklats för innovativa projekt och företag. Innovationslån är ett mindre lån, cirka 50 000 kronor, med mjukare villkor avsett för innovationsprojekt i tidiga skeden. Under 2014 beviljades 116 miljoner kronor i lån. Ett nytt tillväxtlån för innovativa företag avser större belopp, från 250 000 kronor. Tillväxtlånet har en total ram på 1,2 miljarder fram till 2020 inklusive finansiering från Europeiska Investeringsfonden, EIF. Almi har en samlad riskkapitalfond på 1,5 miljarder kronor. Vid utgången av 2014 hade Almi innehav i sammanlagt 375 portföljbolag och därutöver andelar i 10 fondbolag. Investeringarna uppgick 2014 till 211 miljoner kronor, varav 97 miljoner kronor avsåg nyinvesteringar. Almis lånefond uppgår till 5,5 miljarder kronor. Under 2014 beviljades lån på totalt 2,4 miljarder kronor till 4 000 företag. Almi erhåller ett årligt driftsanslag från staten på 260 miljoner kronor samt 40 miljoner kronor för förlusttäckning för innovationsverksamheten. Almi finns på 40 kontor i landet, med central samordning av gemensamma funktioner och stöd. Almi-koncernen hade 481 anställda vid utgången av 2014. Norrlandsfonden Stiftelsen Norrlandsfonden bildades av staten 1961 med uppdrag att främja utveckling av tillverkningsindustri och tjänsteproduktion i norra Sverige. Fondens kapital byggdes upp genom årliga tillskott från gruvbolaget LKAB och senare direkt från staten. Norrlandsfonden ska erbjuda finansiering till etablering, utveckling och expansion till små och medelstora företag med 22 SOU 2015:64 Statliga finansieringsinsatser m.m särskild uppmärksamhet på Norrlands inland och Norrbotten. Fonden arbetar med ett fåtal instrument, främst lån i form av topplån men även konvertibla skuldebrev, garantier och borgensåtaganden. Norrlandsfondens verksamhet ska vara marknadskompletterande och ett nära samarbete finns etablerat med bankerna i regionen. Norrlandsfonden får även äga aktier i regionala riskkapitalfonder. Intressebolag är bl.a. Partnerinvest Övre Norrland AB och Norr Sådd Holding AB. Fonden har även andra engagemang i företagsinkubatorer och riskkapitalbolag i anslutning till regionens universitet. Norrlandsfondens engagemang har i allmänhet fokus på företag i senare skeden som expansion. Stiftelsens kapital uppgick 2014 till drygt 1 miljard kronor, varav 891 miljoner kronor utgjorde utlåning och andra engagemang. Beviljade krediter samma år uppgick till 313 miljoner kronor (149 företag), varav 188 miljoner kronor utgjorde lån. Norrlandsfonden är en revolverande fond och mottar inga driftsstöd. Verksamheten ska bedrivas så att stiftelsens kapital på lång sikt bevaras nominellt oförändrat. Stiftelsens styrelse och ordförande utses av regeringen. Verksamhet är förlagd till kontor i Luleå och Sundsvall med i medeltal 15 anställda. Industrifonden Stiftelsen Industrifonden bildades av staten 1979 med uppgift att med lån och garantier bidra till stärkt expansions- och konkurrenskraft inom svensk industri, då främst med inriktning på större företag. Efter EU-inträdet 1995 fick fonden en ändrad inriktning på små och medelstora företag mot bakgrund av EU:s statsstödsregler. Sedan starten har Investeringsfonden investerat 15 miljarder kronor i svenska företag. Industrifondens övergripande uppdrag och mål i dag är att främja industriell tillväxt och förnyelse i Sverige. Fonden investerar främst genom ägarkapital men erbjuder även ägarnära lån som optioner och konvertibler. Investeringarna sker i huvudsak i företagsuppbyggnad och expansion där fonden ska vara en aktiv och långsiktig minoritetsägare. De största segmenten har under 23 Statliga finansieringsinsatser m.m SOU 2015:64 flera år varit teknologi och life science. Investeringarna ska ske på affärsmässiga villkor i partnerskap med andra investerare. Industrifonden har antagit en ny investeringsstrategi som syftar till att förtydliga och fokusera fondens uppdrag och verksamhet. Enligt strategin ska investeringar och verksamhet inriktas på tre områden: life science, teknologi samt portföljutveckling. Fokus i investeringarna ska ligga på investeringar i tidiga expansionsskeden. Industrifonden är en så kallat återinvesterande fond, vilket innebär att all avkastning kan investeras i nya projekt. Fondens kapital och tillgångar uppgick verksamhetsåret 2013–14 till 3,8 miljarder kronor varav 1,8 miljarder kronor var investerade. Nya investeringar och engagemang uppgick samma år till 420 miljoner kronor. Fouriertransform AB Fouriertransform AB är ett statligt ägt riskkapitalbolag bildat 2008 i samband med finanskrisen. Uppdraget var ursprungligen att stödja fordonsindustrin men uppdraget utvidgades 2013 till att även omfatta andra delar av tillverkningsindustrin och närliggande tjänstenäringar. Verksamheten har numera inte heller någon specifik regioninriktning. Fouriertransform är ett s.k. venture capital-bolag med uppgift att investera i eller finansiera bolag som bedriver forsknings-, utvecklings- och investeringsverksamhet. Bolagets strategi är att vara en långsiktig industriell partner och aktiv ägare i bolagen. Investeringarna ska ske på kommersiella grunder i samarbete med privata investerare och ge marknadsmässig avkastning. Fokus i investeringarna ligger på tidig utveckling och tillväxt med investeringsbelopp om 30–300 miljoner kronor per investeringsobjekt. Inriktningen i verksamheten ligger på svensk tillverkningsindustri även om ytterligare förändringar av Fouriertransforms uppdrag i riktning mot tidigare skeden och andra sektorer har varit föremål för överväganden. 2 Fouriertransform tilldelades när bolaget bildades ett kapital på 3 miljarder kronor. Under 2014 investerades totalt 202 miljoner 2 Prop. 2014/15:1 (UO 24 Näringsliv), bet. 2014/15:NU1, rskr 2014/15:67. 24 SOU 2015:64 Statliga finansieringsinsatser m.m kronor i fem nya bolag och 197 miljoner kronor i befintliga portföljbolag. Sedan starten hösten 2009 har Fouriertransform investerat totalt 1,4 miljarder kronor i 25 bolag. Fouriertransform har kontor i Stockholm och Göteborg och hade 13 anställda vid utgången av 2014. Inlandsinnovation AB Inlandsinnovation AB är ett statligt ägt riskkapitalbolag som bildades 2010 med uppgift att främja företagande och utveckling i norra Sveriges inland. Bakgrunden var bedömningen att tillgången på riskvilligt kapital i norra Sveriges inland behövde öka för att ta tillvara tillväxtpotentialen och stärka den internationella konkurrenskraften hos företag i regionen. Den geografiska avgränsningen gällde inledningsvis delar av Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Investeringsmandatet utvidgades senare till att omfatta hela Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Inlandsinnovation gör direkta investeringar i företag samt indirekta investeringar genom regionala riskkapitalbolag och s.k. tillväxtkassor. Investeringar ska göras på marknadsmässiga villkor samtidigt som verksamheten ska komplettera den privata marknaden i delar av landet där det tidigare inte funnits riskkapital. Som aktiv ägare ska Inlandsinnovation också kunna tillföra kompetens till företagen. Nuvarande strategi har inriktning på att utveckla små- och medelstora bolag till ”draglok” som skapar arbetstillfällen och exportintäkter till regionen. Inlandsinnovation kan göra tidiga indirekta investeringar genom tillväxtkassor (< 1 mkr) och i senare skeden (> 5 mkr) direktinvesteringar genom nyemissioner i företag. Inlandsinnovation har sedan starten en investeringsram på 2 miljarder kronor. Fram till och med 2014 har bolaget investerat 737 miljoner kronor i 45 portföljföretag, varav 34 är rörelsedrivande företag och 11 är regionala riskkapitalbolag och tillväxtkassor och har därutöver lån till Norrlandsfonden och Kreditgarantiföreningen i norr. Inlandsinnovation har kontor i Östersund och hade vid årsskiftet sju anställda. 25 Statliga finansieringsinsatser m.m 2.2 Myndigheter som ger stöd till företag 2.2.1 Vinnova SOU 2015:64 Verket för innovationssystem, Vinnova, är en statlig myndighet med uppgift att finansiera behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Myndigheten ska verka för nyttiggörande av forskning för att uppnå hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft i Sverige. Vinnovas anslag för stöd till behovsmotiverad forskning och utveckling uppgår 2015 till drygt 2,4 miljarder kronor. Under 2014 beviljade Vinnova bidrag om drygt 2,6 miljarder kronor. Knappt hälften, 40 procent, fördelades till universitet och högskolor, 28 procent till privata företag och 13 procent till industriforskningsinstitut. Vinnovas program för innovationsdriven tillväxt i små och medelstora företag omfattar olika former av stöd om totalt 400 miljoner kronor per år. • Innovationscheckar: mindre belopp (100 tkr) för att inventera en idé. Stödet förmedlas genom Almi., IUC Sverige AB och Coopanion Kooperativ Utveckling. Totalt: cirka 30 miljoner kronor per år. • Verifieringsmedel i tidiga skeden: Totalt 60 miljoner kronor, varav 30 miljoner fördelas av Vinnova som bidrag på upp till 2 miljoner kronor. Resterande 30 miljoner fördelas av Vinnova via innovationskontoren på universitet och högskolor. • Innovationsprojekt i företag: stöd till innovativa utvecklingsprojekt med internationell marknadspotential i tidigt skede. Bidrag i två nivåer med medfinansiering upp till 5 miljoner kronor. Totalt: cirka 180 miljoner kronor per år. • Eureka/Eurostar: stöd till små och innovativa företag för medverkan i EU-program för innovation och utveckling. Totalt: cirka 100 miljoner kronor. Vinnova ansvarar från och med 2015 åter för det särskilda statliga stödet till inkubation. Med start 2003 har statens lämnat särskilt stöd för detta ändamål, till en början i syfte att stödja driften av företagsinkubatorer som ett led i målsättningen om en ökad 26 SOU 2015:64 Statliga finansieringsinsatser m.m kommersialisering av forskningsresultat. Vinnova har utvecklat en modell för inkubatorinsatserna som kommer att innebära delvis nya bedömningskriterier för stödet. Ett särskilt excellenskriterium införs för att kunna stärka stödet till de inkubatorer som uppvisar de bästa resultaten. Inkubatorsstödet beräknas omfatta totalt 80 miljoner kronor per år. Vinnova hanterar en rad olika stöd till behovsmotiverade forskning och innovationsstöd. Flera av stöden hanteras genom en modell för utlysningar där företag kan söka medel för aktuell period eller sakområde. 2.2.2 Energimyndigheten Statens energimyndighet har uppdraget att verka för försörjningstrygghet och ett energisystem som är hållbart och kostnadseffektivt med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Inom sitt verksamhetsområde ska myndigheten även främja kommersialisering av forskningsresultat och spridning av nya produkter, processer och tjänster. Målet för denna verksamhet, som startade 2006, är att stimulera en ökning av tillgången på privat kapital för tidiga innovativa företag inom energirelaterad miljöteknik. Energimyndighetens samlade sakanslag för verksamheten uppgår 2015 till drygt 1,5 miljarder kronor, varav en stor del utgör medel för forskning, utveckling och innovation. Energimyndigheten utvärderar årligen cirka 120 ansökningar gällande kommersialiseringsprojekt från tidiga små och medelstora företag inom energiområdet. Av dessa får omkring 10 företag ta del av stöd i form av mjuka lån, villkorslån och tillväxtlån, i dagsläget årligen cirka 100 miljoner kronor. Lånen villkoras med krav på minst 50 procent privat samfinansiering. Mellan 2006 och 2014 har 79 företag beviljats lån på totalt 583 miljoner kronor, i genomsnitt med 7,4 miljoner kronor per bolag. Dessa lån har medfört privat medfinansiering på ytterligare 804 miljoner kronor. De privata samfinansiärerna är ofta privat informellt riskkapital. Energimyndigheten planerar i ett pågående utvecklingsarbete att i framtiden i högre grad utveckla stöd i tidig fas som bygger på bidrag samt en möjlighet med s.k. royalty. 27 Statliga finansieringsinsatser m.m SOU 2015:64 Energimyndigheten avses i nuläget få ansvaret för den s.k. gröna fond som ska inrättas under kommande strukturfondsperiod i EU, se avsnitt 2.6. 2.2.3 Andra stöd till företag Flera statliga myndigheter och organisationer där staten har engagemang erbjuder stöd till företag inom olika områden. Myndigheterna Tillväxtverket och Jordbruksverket hanterar stöd och program som delfinansieras av EU. Organisationer som Business Sweden erbjuder stöd till exporterande företag. Patentoch registreringsverket (PRV) arbetar bl.a. även med att stärka företagens affärsstrategiska hantering av immateriella tillgångar. 2.3 Universitet och högskolor Universitet och högskolor står för den dominerande delen av den offentligt finansierade forskningen. Över tid har styrningen av universitet och högskolor lagt ökad betydelse vid den integrerade uppgiften att samverka med och bidra till utvecklingen av det omgivande samhället och i nyttiggörandet av forskningsresultat. Genom de strukturer som har byggts upp har lärosätena i dag en viktig roll i innovationssystemet. Holdingbolag Sedan 1994 finns möjligheten för universitet och högskolor att efter regeringens medgivande bilda bolag för forskning. 3 Syftet var att stärka samarbetet mellan lärosätena och näringslivet. De första holdingbolagen inrättades vid bl.a. Lunds respektive Linköpings universitet, Kungliga tekniska högskolan och Luleå tekniska universitet, senare också vid Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Karolinska institutet, m.fl. I dag finns totalt 17 lärosätesanknutna holdingbolag. Härutöver har Chalmers tekniska högskola, som är en stiftelsehögskola, 3 Prop. 1992/93:170, Forskning för kunskap och framsteg. 28 SOU 2015:64 Statliga finansieringsinsatser m.m holdingbolag. Holdingbolagens verksamhet och organisatoriska utformning skiljer sig åt mellan lärosätena. Bolagen ska förvärva, förvalta och sälja aktier eller andelar i projekt- eller tjänstebolag. Holdingbolagen arbetar i dag i huvudsak med mycket tidiga investeringar, s.k. pre-seed-investeringar, i projekt och bolag sprungna ur lärosätenas forskningsverksamhet. Verksamheten ska drivas med utgångspunkt i marknadsmässiga principer. Dessutom används holdingbolagen som avtalspart vid internationellt samarbete, och vid vissa lärosäten finns även andra former av samarbeten och uppdrag. Flera holdingbolag äger även, helt eller delvis, de högskoleanknutna inkubatorerna. Ett annat exempel på nya strukturer är de idébanker som relativt nyligen har införts och som ska stödja nyttiggörandet av forskningsresultat tillkomna vid universitet och högskolor. Holdingbolagen disponerar relativt begränsade medel för investeringar. När möjligheten att bilda holdingbolag infördes på 1990-talet tillfördes de då föreslagna holdingbolagen ett sammanlagt statligt ägarkapital om 60 miljoner kronor. (Samtidigt fick de sju teknikbrostiftelserna ett samlat kapital om 1 miljard kronor, vilket förutsattes kunna användas för investeringar tillsammans med holdingbolagen.) Därefter har kapitaltillskott skett vid några tillfällen och flera holdingbolag har också tillkommit. Sammantaget har holdingbolagen i dag kapital som varierar mellan ett par hundra tusen kronor och 10 miljoner kronor. I formell mening ägs holdingbolagen av staten men förvaltas sedan 1998 av lärosätena. Genom att ett statligt lärosäte inte är ett självständigt rättssubjekt kan det inte själv äga holdingbolaget. Lärosätena får heller inte tillskjuta medel till bolaget från egna medel, t.ex. förvaltningsanslaget. Denna begränsning gäller även donationer till lärosäten. För de universitet och högskolor som är privata eller ägs av stiftelser är förhållandena när det gäller holdingbolagens kapital och driftskostnader. 29 Statliga finansieringsinsatser m.m SOU 2015:64 Innovationskontor Alla universitet har i dag innovationskontor, som ska utgöra lokala noder för den innovationsstödjande verksamheten. 4 Innovationskontoren inrättades ursprungligen vid sju större lärosäten, samt ett gemensamt för ett antal yngre universitet, men möjligheten att starta innovationskontor har därefter utvidgats. År 2015 finns 12 innovationskontor. Motivet för inrättandet innovationskontor var att effektivisera nyttiggörandet av forskning och bidra till att skapa nytta för samhället och näringslivet. I innovationskontorens uppgift ingår att ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bl.a. inom kommersialisering inkl. patentering och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. En annan uppgift är att informera och stimulera forskare till innovationer. Innovationskontoren ingår i universitetens organisation och finansieras med årliga anslag. Några av de innovationskontor som inrättats har uppgiften att också stödja andra lärosäten i närmiljön. 2.4 Inkubatorer och science parks En inkubator, eller företagsinkubator, är en organisation med syfte att främja och underlätta nystartade företag i utvecklingen mot tillväxt och lönsamhet. Inkubatorerna erbjuder kvalificerad affärsrådgivning eller affärscoachning, samt nätverk för att underlätta kontakterna med kunder, partners och investerare. Liknande verksamhet bedrivs vid en science park, eller teknik- eller forskningspark. Inkubatorer och science parks (teknikparker) har utvecklats i Sverige sedan 1990-talet och finns i dag på flera nivåer i samhället. Samarbete genom inkubatorer sker regionalt eller lokalt och med olika huvudmän och aktörer. Flera inkubatorer och science parks är nära kopplade till universitet och högskolor och andra innovationsstrukturer som innovationskontor och holdingbolag. Andra inkubatorer kan i stället ha en stark koppling till det 4 Infördes efter förslag i den förra forsknings- och innovationspolitiska propositionen, prop. 2012/13:30. 30 SOU 2015:64 Statliga finansieringsinsatser m.m regionala näringslivet. Genom att strukturerna och aktörerna ser olika ut har inkubatorerna också en blandad finansering. Branschföreningen Swedish Incubators & Science Parks–SISP har 65 medlemmar. Fokus ligger på kunskapsbaserade, tillväxtorienterade företag och medlemmarna driver tillsammans cirka 80 fysiska mötesplatser, erbjuder operativ affärsutveckling, driver eller samverkar ofta med kluster samt har Triple Helix-förankring. Flera inkubatorer och science parks driver också affärsängelnätverk och såddkapitalfonder för investeringar i tidiga skeenden i tillväxtbolagens uppbyggnad. Det särskilda statliga stödet till inkubation omfattar driftsstöd till ett urval av inkubatorer på grundval av ett antal prestationskriterier. Under senare år har ett 20-tal inkubatorer erhållit särskilt stöd. 2.5 RISE AB RISE AB är statens ägarbolag för industriforskningsinstituten med uppdrag att samla den svenska institutssektorn och stärka dess roll i innovationssystemet. RISE-koncernen består i dag av moderbolaget RISE AB, dotterbolagen SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB och Swedish ICT Research AB samt intressebolagen Swerea AB och Innventia AB. Forskningsinstituten spelar en viktig roll i tidiga faser av en innovations utveckling och kommersialisering. RISE-institutens kunder utgörs av alltifrån små nystartade företag till multinationella storföretag. Den huvudsakliga kundgruppen utgörs av redan etablerade företag som vill verifiera eller utveckla sin produkt med institutens hjälp. RISE-instituten är dock många gånger involverade redan innan ett bolag har bildats. De områden där RISE-instituten kan stödja rör tillämpad forskning, verifiering, prototyputveckling samt möjligheten att skala upp produktion och testa produkter i verkliga miljöer eller med produktionsutrustning. RISE har i dag drygt 50 testbäddar inom olika områden. RISE-institutens samverkan med små, innovativa företag omfattade under 2014 cirka 8 000 små och medelstora företag som omsatte drygt 400 miljoner kronor. Utvecklingsprojekt genomfördes med cirka 300 företag, bl.a. med stöd av medel från Vinnova 31 Statliga finansieringsinsatser m.m SOU 2015:64 men också annan finansiering. En särskild samverkansgrupp inom RISE har bildats för att utveckla forskningsinstitutens erbjudande, och som samverkar med IUC (Industriella Utvecklingscentra), SISP och Almi. RISE-instituten driver också ett stödkontor för små och medelstora företags deltagande i EU:s forskningsprogram. RISE AB omsatte 2014 1 977 miljoner kronor), varav 1 071 miljoner (54 %) utgjorde intäkter från samarbete med näringslivet. Andra finansieringskällor utgjordes av statliga forskningsmedel men även EU-medel. Verksamheten bedrivs på ett stort antal platser i landet med över 2 000 anställda. 2.6 EU-program EU har inför planeringen av den nya strukturfondsperioden 2014– 2020 gett medlemsstaterna ökade möjligheter att tillämpa s.k. revolverande instrument. Den svenska regeringen har i sitt nationella program föreslagit två nya fonder: en nationell fond-ifond och en nationell grön fond. Därutöver ska nuvarande system med regionala riskkapitalfonder under Almi fortsätta. 5 2.6.1 Fond-i-fond Fonden ska vara nationell, dvs. inte vara föremål för regionala beslut. Fonden kan därigenom agera mer flexibelt, utan geografiska restriktioner. Fondens medel ska investeras som riskkapital (VC) i företag i tidiga skeden, t.ex. investeringar i inkubatorsnära miljöer. Förberedelserna av fonden pågår med inriktning på att verksamheten ska kunna starta under 2016. Planeringen har hittills haft som utgångspunkt att EIF (Europeiska investeringsfonden), eller annan lämplig part, skulle vara projektägare medan fonden sedan administreras av Tillväxtverket med en nationell övervakningskommitté som beslutsorgan. I korthet innebär modellen att projektägaren väljer fonder och fondförvaltare, baserat på en investeringsstrategi som följer av kriterier som fastställts i det 5 Se närmare www.eu.tillvaxtverket.se/programmen 32 SOU 2015:64 Statliga finansieringsinsatser m.m nationella programmet. Investeringsbesluten på portföljbolagsnivå tas sedan av fondförvaltarna. Fonden ska finansieras av medel från EU, 190 miljoner kronor, och med nationella medel om 200 miljoner kronor. 2.6.2 Grön fond Den gröna fonden, koldioxidfonden, ska vara en direktinvesterande fond för investeringar relaterade till klimat, förnybar energi och energi-effektiviseringar. Fondens investeringar ska vara inriktade på små och medelstora företag i tidig fas. Investeringar planeras ske i cirka 50 olika bolag, initialt med en investering per bolag med upp till 8 miljoner kronor. Förberedelserna av fonden pågår med inriktning på att verksamheten ska kunna starta under 2016. Planeringen har hittills haft som utgångspunkt att den gröna fonden skulle kunna ligga under i Almi, och inrättas genom att ett nytt aktiebolag bildas inom Almi-koncernen. Nationella medfinansiärer till den gröna fonden planeras vara Energimyndigheten med 25 procent, dvs. 175 miljoner kronor, och projektägaren med samma andel, 25 procent. Därutöver kommer finansiering från EU med 350 miljoner kronor. Totalt beräknas fondens medel uppgå till 700 miljoner kronor. 2.7 Tidigare utredningar och granskningar 2.7.1 Statlig utredning 2008 En statlig utredning med uppdrag att genomföra en översyn av statliga kapitalinsatser tillsattes 2007. Bakgrund och motiv för utredningen var att förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag. I direktiven anfördes vidare att det statliga finansieringssystemet var svåröverskådligt med risk för överlappningar samt att det fanns behov att stärka privata aktörers medverkan. 6 6 Dir. 2007:169 Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. 33 Statliga finansieringsinsatser m.m SOU 2015:64 Utredaren föreslog i sitt betänkande en konsolidering av strukturen genom att Innovationsbron AB integrerades i Almikoncernen. Vidare föreslogs ett särskilt holdingbolag bildas i Almi för de regionala riskkapitalbolagen samt en konsolidering av koncernen till färre regionala dotterbolag. Andra förslag rörde en ökad samordning mellan Almi och Norrlandsfonden genom bildandet av ett gemensamt operativt bolag för företagsfinansiering och andra tjänster i Norrlandslänen. En översyn föreslogs ske av Industrifondens verksamhet genom ett arbete internt i styrelsen. Slutligen föreslogs former för ett utvecklat samarbete mellan de statliga finansieringsaktörerna. Utredningen lämnade inget förslag om en statlig garantifond, som dock var en fråga som fanns med i direktiven. Motivet var att Almi:s långivning bedömdes vara tillräcklig för ändamålet. Vissa delar av utredningens förslag har genomförts, bl.a. integreringen av Innovationsbron AB i Almi och bildandet av Almi Invest AB. 7 2.7.2 Riksrevisionen 2014 Riksrevisionen genomförde en granskning av den statliga riskkapitalförsörjningen 2014. Syftet var att undersöka om utformningen och tillämpningen stod i överensstämmelse med de målsättningar som regeringen uttryckt i sin styrning av verksamheten. 8 Granskningens slutsatser var i korthet att det statliga riskkapitalsystemet som helhet var svåröverskådligt och att de övergripande målen inte uppnås. Riksrevisionen menade att de marknadskompletterande insatserna från staten i högre grad borde styras mot tidiga investeringsfaser där privata aktörer inte verkar i tillräcklig utsträckning. En annan kritik gällde regeringens styrning av insatserna mot vissa geografiska områden och branscher, som i hög utsträckning bedömdes styra allokeringen av det statliga kapitalutbudet. Kritik riktades också mot de avkastningskrav som ställs på de statliga aktörerna. Om staten investerar på samma villkor som privata aktörer uppfylls inte målet om statens 7 8 SOU 2008:121, Innovationer och företagande – Sveriges framtid. Riksrevisionen: ”Statens insatser för riskkapitalförsörjning – i senaste laget”, RiR 2014:1. 34 SOU 2015:64 Statliga finansieringsinsatser m.m marknadskompletterande roll och som riskerar leda till målkonflikter, menade Riksrevisionen. I rapporten konstaterades att en relativt stor del av det offentliga rikskapitalet investerades i de delar av marknaden där de privata aktörerna är mest verksamma och i företag som kommit en bra bit i sin utveckling. Enligt granskningen investerades över 40 procent av det statliga riskkapitalet i företag i expansionsfas och mogna företag, 27 procent i företag i startup-fas och 0,2 procent i företag i sådd-fas. Bedömningen är att det finns en risk för att statliga insatser tränger undan privat kapital och att det även förekommer överlappande verksamhet mellan de statliga aktörerna. Riksrevisionens rekommendationer gällde övergripande att ompröva systemet och antalet aktörer, se över villkor och styrning för att öka incitamenten för investeringar i tidigare skeden samt frågor om kostnadseffektivitet, förvaltningskostnader likviditeten i systemet som helhet. 2.7.3 Andra granskningar Det statliga finansieringsstödet har även varit föremål för andra granskningar. En rapport av Roger Svensson, forskare och docent verksam vid IFN, inleds med en genomgång av de teoretiska motiven för statligt stöd till innovativa företag och entreprenörer. 9 Motiven, eller marknadsmisslyckandena, kan i korthet sammanfattas i följande. Spillovereffekten handlar om att resultaten av forskningen inte fullt ut kan tas om hand av privata investerare utan orsakar en underinvestering. Motiv skulle då finnas för att staten finansierar projekt där den samhällsekonomiska nyttan eller avkastningen är större än den privata företagsekonomiska. Assymetrisk information är en annan form av marknadsmisslyckande som handlar om osäkerhet och svårigheter för investerare att bedöma projekt i tidiga faser, särskilt ifråga om ny kunskap eller innovativ teknik. Osäkerheten och svårbedömda risker och potential leder till att kapitalmarkaden inte fungerar optimalt. Mycket tidiga offentliga finansieringsstöd skulle därför 9 ”När är statligt stöd till innovativa företag och entreprenörer effektivt?” Roger Svensson, Svenskt Näringsliv, 2011. 35 Statliga finansieringsinsatser m.m SOU 2015:64 kunna vara motiverade när riskerna är höga och svårbedömda men där det finns en potentiell samhällsnytta. Det finns också teorier som framhåller förekomsten av positiva externa effekter av entreprenörskap och en väl fungerande riskkapitalmarknad. När det gäller utformningen av de statliga insatserna konstateras i rapporten att det statliga stödet i Sverige i första hand är inriktat på direkta stöd till småföretag och teknologiföretag i stället för att försöka förbättra marknadsklimatet för entreprenörer och privata investerare. Ett alternativ som enligt författaren används i andra länder är att utveckla instrument som lånegarantier och hybridfonder, där staten genom lån eller kapitalinsatser ger hävstångseffekt till privat kapital i investeringar. En annan slutsats av granskningen är att de statliga insatserna går till alltför sena faser när företagen redan befinner sig expansion. I synnerhet gäller detta det statliga riskkapitalet där risken finns för undanträngningseffekter. Vidare hävdas att de avkastningskrav som ställs på vissa av de statliga aktörerna leder till att stimulera investeringar i senare och säkrare skeden, i stället för i tidigare skeden där de statliga medlen skulle göra större nytta. Analysen återkommer delvis i en senare rapport från 2014. 10 De offentliga insatserna går långt utöver vad som är teoretiskt och empiriskt motiverat. Bland annat har flera statliga aktörer uppdrag som är förtäckta industri- och regionalstöd medan andra agerar i för sena faser. Rapporten avslutas med ett antal policyrekommendationer. En övergripande slutsats är att offentliga stöd till finansiering endast är motiverade när det föreligger någon form av marknadsmisslyckande. Enligt rapporten gäller det i första hand små och riskfyllda projekt i tidiga faser som är svåra att bedöma och värdera för externa finansiärer, t.ex. innovativa projekt där den samhälleliga avkastningen kan antas överstiga den företagsekonomiska. En annan policyrekommendation är att offentliga finansieringsinsatser ska utformas med krav på matchande privat investering, men med anpassning av villkor och riskfördelning så att investeringar kan ske i tidiga skeden. 10 ”Statlig finansiering till småföretag?” Roger Svensson, Timbro maj 2014. 36 3 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan 3.1 Företag och företagsstruktur Sverige är väl känt för sina framgångsrika större företag. Samtidigt utgörs majoriteten av företag av små och medelstora företag (SMF) som spelar en stor roll för ekonomi och sysselsättning. 1 Små och medelstora företag står för en relativt stor andel av förädlingsvärde och sysselsättning i privat sektor. Det är också i denna grupp av företag som nya jobb skapas och då särskilt i unga tillväxtföretag. 2 Flera faktorer påverkar företagens möjligheter att utvecklas och växa, t.ex. tillgången på kompetens, tillgången till infrastruktur, lagar och myndighetsregler, det allmänna näringslivsklimatet inklusive skatteregler. En viktig fråga är också tillgången till extern finansiering i form av lån, garantier eller ägarkapital. 3.2 Företagens finansiering Sverige har i internationell jämförelse ett gott läge när det gäller företagens finansiering och tillgången på kapital. Tillgången till bankfinansiering är god. De svenska bankerna har en hög kapitalisering och har haft en hög lånetillväxt 2010–2014. De nordiska bankerna gick också starka genom den finansiella krisen 2008–2010. Möjligheterna till marknadskapitalisering genom börs1 Definition i EU av små och medelstora företag sker på grundval av dels antalet anställda, dels företagets års- eller balansomslutning. Mikroföretag är företag med färre än 10 anställda och en omslutning om högst 2 miljoner euro, små företag är företag med färre än 50 anställda och en omslutning om högst 10 miljoner euro och medelstora företag är företag med färre än 250 anställda och en balans/årsomslutning om högst 50 respektive 43 miljoner euro. 2 OECD Science, Technology and Industry Outlook 2014 och Economic Surveys: Sweden. OECD 2015. 37 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan SOU 2015:64 notering av företag är internationellt sett mycket god. Sverige har en stor sektor av investerare för privat investerings- och tillväxtkapital i relation till ekonomins storlek, med en ökning av privata investeringar med 3,7 procent under perioden 2007–2013. Även investeringar av informella investerare som t.ex. affärsänglar ligger högt i jämförelse med många andra länder. 3 En annan viktig utgångspunkt när det gäller företagens finansiering är att den allra viktigaste finansieringsformen för de flesta företag är finansiering med egna medel. Det gäller i hög grad mindre företag, enmans- eller fåmansföretag eller livsstilsföretag även företag som drivs av entreprenör som vill ha kontroll över det egna företagets utveckling. Därefter kommer finansiering med lån i bank. De statliga eller offentliga finansieringsstöden, lån eller kapital, utgör en förhållandevis begränsad del av företagens totala finansiering. Några aktuella studier Studier och undersökningar publiceras regelbundet med resultat som lyfter fram problemen när det gäller företagens finansiering. Undersökningar på grundval av enkäter till företag kan ibland uppvisa problem när det gäller svarsurval men kan samtidigt ge viktig information om vilka hinder som företagen kan möta. Tillväxtverket konstaterar i ett underlag till utredningen att kunskapen om finansieringssituation för svenska företag är relativt begränsad. 4 När det gäller lånefinansiering finns det bristfälligt underlag om omfattning och inriktning. Det finns ingen samlad statistik över bankernas utlåning till SMF. När det gäller riskkapitalinvesteringar finns underlag som Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, tillsammans med myndigheten Tillväxtanalys samlar in och publicerar. Uppgifterna är dock avgränsade till föreningens medlemmar och omfattar inte annat privat kapital, t.ex. investerare som affärsänglar. Tillväxtverket genomför regelbundet undersökningen Företagens villkor och verklighet. 5 Undersökningen 2014 visade att en mindre 3 4 5 Statistikuppgifter från pågående studie som genomförs av Svenska riskkapitalföreningen, SVCA. Tillväxtverket, Statliga finanseringsinsatser – inspel från Tillväxtverket, 2015-03-17. Tillväxtverket, se www.tillvaxtve rket.se 38 SOU 2015:64 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan del, 13 procent, av de svenska små och medelstora företagen ser tillgången till finansiering som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Skillnaderna mellan olika typer av företag när det gäller synen på kapitalförsörjningen är dock ganska stora. De företag som upplever kapitalförsörjningen som ett tillväxthinder är framför allt företag som befinner sig i en utvecklingsfas och vill växa eller utveckla sin produktion. Vidare framkommer att mindre företag kan ha svårare med finansiering är större företag, och även företag med ägare har utländsk bakgrund. Undersökningen visar att drygt 30 procent av företagen hade ansökt om lån och krediter under de tre senaste åren. Merparten av dessa företag, omkring 80 procent, hade också beviljats medel, medan vart femte företag inte beviljats lån eller krediter. Andra officiella undersökningar av företagens finansieringssituation som gjorts under senare tid är den förhandbedömning som Tillväxtverket sammanställde inför kommande strukturfondsprogram. 6 Organisationen Företagarna genomför årligen en undersökning om företagens finansiering. I rapporten för 2015 uppger 56 procent av de undersökta företagen att de har problem att finansiera investeringar med externt kapital och krediter. 7 Problemen handlar enligt rapporten om svårigheter att få nya krediter eller utvidga befintliga banklån samt den höga kostnaden för banklån för mindre företag relativt större företag. Bedömningen i rapporten är att den finansiella krisen 2008 har inneburit att det blivit svårare för företag att finansiera sin verksamhet. Småföretagen är mer beroende av banklån än storföretagen eftersom de sällan har andra finansieringsalternativ. Företagarna menar också att tillgången till finansiering generellt är sämre för mindre och nystartade företag, bl.a. som följd av bankernas krav på säkerhet. De småföretag som får låna får också betala relativt höga räntor för sina lån. När det gäller externt ägarkapital föredrar många företagare att själva äga och driva sitt företag och därför är mindre villiga att släppa in nya aktieägare i bolaget. Företagarna lyfter i sin rapport även fram 6 ”Förhandsbedömning för stöd till finansieringsinstrument inom den Europeiska utvecklingsfonden 2014–2020”, Tillväxtverket. Rapport 0183. 7 ”Småföretagen vill växa – men saknar finansiering.” Företagarnas finansieringsrapport 2015. regionala 39 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan SOU 2015:64 andra faktorer som kan hindra företagens utveckling, t.ex. bristen på lämplig arbetskraft eller höga arbetskraftskostnader. Kapitalförsörjning i unga företag har kartlagts i en studie av forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. 8 Studien visar att intern finansiering från företagets grundare, entreprenören, är den vanligaste finansieringskällan, följt av lån eller checkkredit i bank. Statliga lån är mer ovanligt och har nyttjats av 17 procent av företagen. Extern finansiering från affärsänglar, venture capital m.m. är mer sällsynt, aktuellt för 3–5 procent av företagen, men i gengäld utgjorde sådan finansering högre belopp. Nyare former av finansiering som crowdfunding förekommer men används av få företag. Det framkommer även att företag som har en högre tillväxtambition använder sig av mer extern finansiering. Resultaten av studien visar att merparten av företagen, kring 60 procent, var relativt nöjda med tillgången till kapital, medan 25 procent ansåg att kapitaltillgången inte motsvarade behovet. Det framkom också att de som sökt extern finansiering i hög grad också hade beviljats finansiering. Forskarna drar därför slutsatsen något generellt finansieringsgap inte föreligger, speciellt inte för företag i de riktigt tidiga faserna. I stället framhålls att det finns kapital och att de som söker finansering och har en affärsplan ofta får tillgång till den finansiering som behövs. För vissa speciella grupper av företag, t.ex. unga innovativa företag, kan förhållandena dock se annorlunda ut. Rapporten hänvisar till en tidigare studie av samma forskare i vilken det framkom att de innovativa företagen i regel har färre materiella och fler immateriella tillgångar samt ett osäkrare kassaflöde i tidiga företagsfaser, vilket gör att de har svårare att få bankfinansiering. Även andra undersökningar och studier bekräftar bilden av betydelsen av företagens finansiering genom eget kapital samt den tveksamhet som kan finnas hos många mindre företag att ta steget till extern finansiering. Ibland diskuteras också om finansieringsfrågan är ett utbudsproblem eller ett efterfrågeproblem. 9 8 ”Kapitalförsörjning av svenska startups – En kartläggning av 943 företag”, ekon.dr. Anna Söderblom & ekon. dr. Mikael Samuelsson, Handelshögskolan i Stockholm. 16 mars 2015. 9 Se rapporten ”Riskkapitalförsörjning i små och medelstora företag – utbud eller efterfrågan?” av Dan Johansson, Johanna Palmberg, Anders Bornhäll. Svenskt Näringsliv, mars 2013. 40 SOU 2015:64 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan 3.3 Utbudet av finansiering 3.3.1 Bankernas utlåning till företag Utredningen har låtit genomföra en analys av kreditgivningen till små och medelstora företag. 10 Analysen avser endast lånefinansiering på kommersiella villkor och inte s.k. mjuka lån med inslag av bidrag. Av rapporten framgår att det finns en stor grupp företagare som upplever svårigheter med att få finansiering via bank och att bankernas betydelse som finansieringskälla till företag – och i synnerhet mindre företag – minskat de senaste tio åren. Resultatet bekräftar andra undersökningar som gjorts av bankernas utlåning. 11 Flera olika faktorer kan ha bidragit till de ökade svårigheterna för mindre företag att få finansiering genom lån i bank. De ökade kapitalkraven som ställs på bankerna har ökat kostnaderna för utlåning. Bankerna kompenser sig för detta genom att ta ut ett högre pris för samma risk eller genom att behålla priset oförändrat men sänka risken. Samtidigt har konkurrens och avkastningskrav drivit bankerna mot högre kostnadseffektivitet. I jakten på kostnadseffektivitet är mindre lån till små företag ett bekymmer. De små lånen kräver också de en noggrann kreditbedömning med insamling av mycket information som är tidskrävande att ta fram både för banken och för företaget. Om det rör sig om relativt nystartade företag är det inte säkert att informationen går att få fram och i vart fall är kreditbedömningen ofta svårare än i mer mogna eller större företag. Sammantaget kan det antas att detta leder till att en större kredit till ett mer moget företag på bankkontoren prioriteras före ett litet nystartat företag. En annan aspekt gäller bankernas krav på säkerhet. Även om återbetalningsförmågan är den grundläggande parametern vid all kreditgivning är bankernas vilja att låna ut helt utan säkerheter begränsad. Det innebär att en i och för sig möjlig bankfinansiering kan falla på att företaget inte hunnit bygga någon substans att lämna som säkerhet och att företagaren inte alla gånger har möjlighet att privat ställa kompletterande säkerheter. 10 Håkan Berg, ”Statligt marknadskompletterande stöd vid kreditgivning till små och medelstora företag.” PM till utredningen. 11 Se t.ex. ”Kapital på krita? En ESO-rapport om företagandets finansiering”. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) 2014:4. 41 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan SOU 2015:64 Sammantaget görs bedömningen att främst tre omständigheter försvårar finansieringen till mindre företag: • Den administrativa kostnaden blir relativt sett större vid mindre lån eftersom kreditprövningen i princip innehåller samma moment som till större företag och i vissa fall till och med kan vara mer svårbedömda. • Företag i tidiga skeden har som regel ingen säkerhetsmassa i företaget som kan minska risken. Om inte företagaren/ägarna har privata säkerheter är detta ofta ett problem vid bankfinansiering. • Prövningen av återbetalningsförmågan är grundläggande i all kreditgivning. Företag med högre risk får inte lån utan är hänvisade till andra finansieringsformer främst olika former av egenkapital. Slutsatsen av granskningen är att det föreligger ett finansiellt gap när det gäller bankfinansiering för mindre företag med högre risk eller utan egen säkerhetsmassa. Dessa företag får inte lån i bank utan är hänvisade till andra finansieringsformer, främst olika former av egenkapitalfinansiering. Bedömningen är att någon form av statligt garantisystem skulle kunna underlätta för denna grupp av företag. Garantin skulle syfta till att överbrygga ett finansieringsgap för lån till mindre företag kring 2–20 miljoner kronor med trolig tonvikt på cirka 3–10 miljoner kronor. När det gäller medelstora företag (> 50 anställda) bedöms det inte finnas något behov av statliga marknadskompletterande åtgärder inom lånefinansiering. Rapporten finns bilagd i betänkandet (bilaga 2). 3.3.2 Riskkapital Riskkapital som begrepp används ofta för att beskriva investeringar inom en bred grupp av företag från tidiga faser till mogna företag. I denna utredning syftar riskkapital på investeringar i tidiga faser. Venture capital är investeringar i tidiga skeden i bolag med hög tillväxtpotential, vilket i sin tur ofta betyder företag med högt 42 SOU 2015:64 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan kunskaps- och teknikinnehåll. 12 Grundtanken är att nystartade unga bolag normalt sett har negativa kassaflöden och behöver externt kapital för att kunna genomföra nödvändiga investeringar för tillväxt. Venture capital-fonder är ofta specialiserade inom något område och kan därigenom tillföra kompetens till företagets utveckling. Riskkapital i form av finansering från venture capitalfonder är med dessa restriktioner ingen vanlig finansieringskälla för företag i allmänhet. De investeringar i unga företag som dessa aktörer gör omfattar också i regel större belopp och engagemang. Den svenska venture capital-marknaden utvecklades framför allt mot slutet av 1990-talet. 13 Bakomliggande faktorer var det ökade utbudet av kapital som följd av avregleringar och nya regler för institutionellt spararande, men även som följd av det ökade utbudet av nya företag inom informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT). Under perioden 1998–2000 bildades 24 nya svenska VC-fonder. När ”IT-bubblan” sprack strax efter milleniumskiftet försvann den övervägande majoriten av unga VC-fonder från marknaden. De fåtal som blev kvar ändrade inriktning till investeringar i senare skeden eller förvaltning av existerande portfölj. Den svenska VC-marknaden återhämtade sig dock till viss del och investeringarna ökade fram till 2008 och den globala finansiella krisen. Utvecklingen inom venture capital-marknaden under senare år framgår av figur 3.1. 14 12 För definitioner och övrig statistik, se Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, samt Tillväxtanalys, ”Riskkapitalstatistik 2013”, rapport 2014:05. 13 Redovisningen bygger på beskrivningen av den svenska riskkapitalsektorns utveckling i rapporten ”The current state of the venture capital industry” av ekon. dr. Anna Söderblom vid Handelshögskolan i Stockholm, Näringspolitiskt forum Rapport #2, 2012. 14 Statistik enligt underlag från Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA. 43 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan Figur 3.1 SOU 2015:64 Venture capital 2007–2014 Miljarder kr (Avser investeringar i tidiga skeden) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2007 2008 2009 2010 Privata fonder 2011 2012 2013 2014 Offentliga fonder Totala investeringar Källa: Svenska riskkapitalförening en , SVCA. Som framgår av figuren nådde de totala venture capitalinvesteringarna en topp 2008, totalt 4,8 miljarder kronor, men minskade kraftigt efter den finansiella krisen till en nivå om drygt 2 miljarder kronor 2013. I huvudsak var det de privata fonderna som minskade sina investeringar efter 2008, från nära 4,5 miljarder kronor 2008 till 1,2 miljarder kronor 2013. De offentliga riskkapitalaktörerna ökade sina investeringar under samma period, dock från relativt låg nivå. Utveckling hänger delvis samman med inrättandet av de statliga investeringsbolagen Fouriertransform AB år 2008 och Inlandsinnovation AB år 2010. Investerat kapital per fas under 2007–2014 framgår av figur 3.2. 44 SOU 2015:64 Figur 3.2 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan Investerat kapital per fas Sverige 2007–2014 140 000 125 087 Miljoner SEK 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 622 Seed 11 567 11 173 12 754 Start-up Later Stage Growth Venture Capital Buyout Källa: Svenska riskkapitalförening en , SVCA. Av figuren framgår att merparten av riskkapitalinvesteringarna under senare år har legat i senare faser och då framför allt utköpsfasen (buyout). Investeringarna i tidiga faser ligger på en betydligt lägre nivå. De två största sektorerna för venture capitalinvesteringar i Sverige under denna period var IT-sektorn och life science samt energi och miljöteknik. Profilen på venture-capitalinvesteringarna i Sverige följer i stort samma utveckling som i övriga Europa. I internationell jämförelse ligger Sverige väl till när det gäller nivån på venture capital-investeringar i förhållande till BNP. Bland europeiska länder hamnar Sverige före Finland och Storbritannien med investeringar på i genomsnitt 0,08 procent av BNP att jämföra med det europeiska genomsnittet på 0,032 procent för perioden 2007–2013. I en studie av den amerikanska och den svenska venture capital-marknaden konstateras att utvecklingen av den svenska venture capitalmarknaden förvisso ligger långt efter den amerikanska men att den svenska marknaden samtidigt var en av de starkaste i Europa. 15 15 Lerner, J. & Tåg, J. ”Institutions and venture capital”, Industrial and Corporate Change, Vol 22, Oxford University Press 2013. 45 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan SOU 2015:64 Efter ett antal år med nedgång i totala venture capitalinvesteringarna har utvecklingen vänt. År 2014 ökade privata venture capital-investeringar till 1,9 miljarder kronor, en uppgång med 57 procent jämfört med 2013. De offentliga investeringarna minskade samtidigt. Sammantaget innebar detta att totala venture capital-investeringar ökade med 27 procent mellan 2013 och 2014. Kapital till IT-sektorn, företrädesvis IT-mjukvara, stod för nära 60 procent av investeringarna och är den sektor som växer snabbast. Näst största sektor är life science. Det talas om ett trendbrott i dag för privata venture capital-fonder där investeringarna för första gången sedan 2008 har ökat. Utöver de etablerade svenska venture capital-aktörerna så håller ett antal nya venture capital-fonder på att resas i Sverige. Det finns även internationella venture capital-aktörer som är aktiva investerare på den svenska marknaden. Det finns dock ett mörkertal i statistiken eftersom affärsänglar inte omfattas. Det finns dock flera tecken på ökad aktivitet från affärsänglar under 2014. 16 Sammataget har det privata tillväxtkapitalet till företag generellt sett minskat under perioden 2006–2014. Som framgått har venture capital-investeringarna över tid visat ett förändrat investeringsmönster som innebär att investeringarna har gått mot senare faser. Förklaringarna kan vara att venture capital-fonder med investeringar i tidigare skeden inte givit tillräckligt god avkastning och att de har haft svårt att attrahera kapital för fortsatt investeringsverksamhet. Investeringar i senare faser innebär generellt sett också lägre risk. Vidare har venture capitalinvesteringarna koncentrerats till ett fåtal branscher, framför allt till IT-sektorn, som nu motsvarar omkring 65 procent av investeringarna, och life science. En annan förändring är att venture capital-kapitalet i huvudsak investeras i företag med global tillväxtpotential. Storleken på investeringarna har också ökat. Trots dessa förändringar är riskkapital i form av venture capitalinvesteringar betydelsefullt som tillväxtkapital för företag. Jämförelser mellan företag har också visat att företag som får VCfinansiering växer fortare än andra företag. 16 Statistik och marknadsuppgifter enligt underlag från SVCA. 46 SOU 2015:64 3.3.3 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan Informellt riskkapital Det informella riskkapitalet består dels av investeringar som görs inom familj eller närstående krets till entreprenören, dels de investeringar som görs av s.k. affärsänglar. Definitionerna av affärsänglar kan variera men avser vanligen en snävare krets av mer professionella investerare som ofta har egen företagarbakgrund. Betecknande för affärsänglar är att de också tar aktiv del i företaget som mentor, rådgivare eller ledamot i styrelsen. Tillväxtanalys har genomfört en studie av affärsänglar, nätverk och aktuella policyinstrument. 17 Enligt rapporten är en generell svårighet när det gäller det informella kapitalet att det saknas offentliga uppgifter om vilka aktörerna är och omfattningen av deras investeringar. När det gäller svenska förhållanden är kunskapsläget bättre, enligt Tillväxtanalys, som hänvisar till två svenska studier som gjorts. 18 Under perioden 2002–2004 fanns mellan 3 000 och 5 000 affärsänglar i Sverige, vilka sammantaget. Utöver dessa fanns ett stort antal andra informella investerare – cirka tio gånger fler – som investerade ca 1,5–2 miljarder kronor. Totalt, enligt dessa uppskattningar, genomförde privatpersoner i Sverige årligen drygt 30 000 investeringar årligen i onoterade företag till ett värde om ca 3,5–4 miljarder kronor. I de regionala riskkapitalfonderna som bildats inom ramen för EU:s strukturfonder deltar affärsänglar i dag som parter i den samfinansiering som sker mellan offentligt och privat kapital. Privata personer eller affärsänglar utgjorde drygt 40 procent av de privata investerarna 20 procent av totala privata investeringar. Sammantaget bedöms privata investerare som affärsänglar utgjorde viktiga aktörer i de regionala riskkapitalfonderna. Rapporten konstaterar att det finns begränsad kunskap om utvecklingen av affärsänglarnas investeringar under senare år, dvs. efter 2004. Affärsänglar anses vara en viktig del av det finansiella ekosystemet i dag och har en viktig roll som finansiär i tidiga stadier av företagens utveckling. Även om det informella 17 Tillväxtanalys ”Affärsänglar, riskkapitalfonder och policyportföljer” Rapport 2013:08. Resultaten av dessa studier har redovisats i bl.a. Avdeitchikova S m.fl. (2006), ”Den informella riskkapitalmarknadens betydelse för nyföretagandet”; Månsson & Landström H, (2006), ”Business Angels in a Changing Economy: The Case of Sweden” samt Avdeitchikova S, (2008), Close-ups from afar: the nature of the informal venture capital market in a spatial context. 18 47 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan SOU 2015:64 riskkapitalet uppvisar en hög grad av geografisk koncentration till storstadsregioner och större regioncentra kan affärsänglar och informellt kapital ha betydelse för tillgången på riskkapital för företag i sådd- och uppstartsfas även utanför landets största regioner. 3.4 Innovativa företag och finansiering Grundläggande förutsättningar för innovation och tillväxt är utbildning, kompetens och forskning. En annan viktig förutsättning är tillgången på finansiering för innovativa företag, särskilt i de tidiga utvecklingsfaserna. 19 Sveriges totala investeringar i forskning och utveckling är mycket höga och uppgick till 123 miljarder kronor 2013, motsvarande cirka 3,3 procent av BNP. Internationellt sett är denna nivå mycket hög. Endast ett fåtal OECD-länder har FoUinvesteringar på jämförbar nivå. Merparten av forskningsinvesteringarna görs inom det svenska näringslivet. Företagens investeringar i FoU uppgick till 82,6 miljarder kronor 2013. Om man i stället tittar på de FoU-investeringar som görs av små och medelstora företag så är den andelen som procent av näringslivets totala FoU-investeringar relativt låg i Sverige. De statliga anslagen till forskning och utveckling uppgår till 33 miljarder kronor per år. Medlen fördelas till universitet och högskolor, till forskningsråden och Vinnova samt till forskning inom särskilda områden, t.ex. försvar, energi. Andra offentliga forskningsfinansiärer är forskningsstiftelser samt medel från EU:s forskningsprogram. Av de offentliga medel som årligen investeras i forskning går merparten till grundforskning. De resurser som avsätts för behovsmotiverad forskning är relativt låg i Sverige jämfört med många andra industriländer. Detta gäller också de medel som avsätts för kommersialisering av forskning. 19 OECD Science, Technology and Industry Outlook 2014. 48 SOU 2015:64 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan Utvecklingsprocesser i innovativa företag Innovativa företag eller företag med högt teknik- och kunskapsinnehåll har en annorlunda utvecklingsprocess jämfört med andra företag. Tidsperspektivet är en viktig dimension för investeringar i innovationsprocesser. Framgångsrika innovationsprocesser varierar avsevärt i längd, från idéstadiet fram till dess att det finns en färdig produkt på en marknad eller i form av framgångsrika processer implementerade i produktionsprocesser. Ifråga om innovationsprocesser som kräver betydande FoUinvesteringar visar tidigare utvärderingar och forskning att det i genomsnitt tar 7–10 år till dess att innovationer kan bli lönsamma på en marknad. Innovation och utveckling av nya idéer och produkter är förknippad med hög risk. Skillnader mellan olika sektorer Tiden för utveckling av nya produkter och företag ser olika ut för olika sektorer och branscher. När det gäller livsvetenskaperna, life science, ett brett område som bl.a. omfattar utveckling av läkemedel, diagnostik och medicinteknik, är utvecklingsprocessen ibland mycket lång. Det gäller i synnerhet för utvecklingen av nya läkemedel. Processen omfattar, utöver grundforskningen, prekliniska studier under 2–4 år och, om godkännande lämnas för fortsatt utveckling, en period om 3–5 år för kliniska prövningar och ytterligare 2–3 år för myndighetsbehandling och fortsatta studier, dvs. en total utvecklingsperiod om 7–12 år. Även området medicinteknik och diagnostik omfattar flera faser av utveckling från produktidé, beskrivning och verifiering fram till tillverkning kan ske av en färdig produkt. Ett annat område med långa utvecklingsprocesser och höga kostnader är miljö- och energiteknik, clean tech. Det handlar här ofta om innovationer som kräver längre utvecklingsprocesser och där det också finns behov att pröva tekniken i någon form av större demonstrationsanläggning. Utvecklingstiden fram till en färdig kommersiell användning blir därför lång. Energimyndigheten kan stötta projekt och företag till en viss gräns men den slutgiltiga kommersialiseringen behöver riskkapital alternativt att projekten eller tekniken måste avyttras till ett företag som kan utveckla den 49 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan SOU 2015:64 vidare. Andra områden med betydande kapitalbehov fram till lönsam kommersialisering finns inom tillverkningsindustrin där process- och produktionsteknikutveckling är kapitalkrävande. Exempel är ny användning av cellulosa fibrer och ny 3Dtillverkningsteknik. Inom vissa andra teknikområden, t.ex. utveckling av konsumentnära applikationer och inom media, är utvecklingstid och kostnader i allmänhet lägre. Här finns också i dag fler externa kommersiella finansiärer som kan erbjuda finansiering. Man talar om att innovationer sker i ett ”innovationssystem”, där många olika aktiviteter påverkar innovationsprocessen: FoU, utbildning, efterfrågan på produkter och tjänster t.ex. genom offentlig upphandling, organisationer och regelverk, inkubation och finansering av innovationer. Själva innovationsprocessen är dessutom sällan linjär. 3.4.1 Finansiering av innovation Eftersom projektet och bolag i tidiga faser inte har egna intäkter behövs någon form av extern finansiering. Riskfyllda innovationsprojekt i nya och små företag kan i tidiga utvecklingsskeden mycket sällan finansieras av kommersiella aktörer eller av företaget egna kassaflöden. Flera förklaringar finns till detta. Om projektet gäller en ny teknik eller projekt i tidigt skede finns en hög grad av osäkerhet som medför höga kostnader för en kommersiell aktör att värdera. Riskerna, eller osäkerheten, kan också gälla den typen av ”marknadsmisslyckande” som förklaras med förekomsten av asymmetrisk information och osäkerhet i förhållandet mellan entreprenören och den presumtive finansiären. För ett nytt företag med en ny produktidé gäller osäkerheten inte enbart produktens bärkraft i sig utan också entreprenörens kompetens och förutsättningarna för ett samarbete mellan entreprenör och finansiär. I mycket tidiga skeden, där behoven av finansiering gäller mindre belopp, kan därför intresset för riskvilligt externt kapital i form av venture capital-fonder vara lägre. Privat riskvilligt kapital i dessa tidiga skeden kommer därför i allmänhet från informella investerare som t.ex. familj och vänner samt 50 SOU 2015:64 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan affärsänglar. Generellt avtar osäkerheten och svårigheterna med att bedöma innovationens värde och entreprenörens kompetens med tiden. I senare skeden finns också fler privata och offentliga riskkapitalaktörer. 20 3.4.2 Innovationsstödet När det gäller mycket tidiga skeden och forskningsbaserade innovationer är finansiella stöd i form av bidrag från offentliga aktörer den vanligaste finansieringsmodellen. Som redovisats kan myndigheten Vinnova lämna ekonomiskt stöd i form av s.k. verifieringsmedel som kan användas för att utveckla, beskriva och verifiera en produktidé eller projekt (se avsnitt 2.2). Vinnovas medel kan dock inte användas för affärsutveckling eller utveckling av bolagets ledning vilket kan krävas för att få ett investeringsbart företag. Inom energiområdet kan Energimyndigheten lämna stöd genom mjuka lån, villkorslån, och har möjlighet att stödja projekt under längre tid, egentligen ända fram till test och demonstration. Stöd till företagsutveckling och innovation finns också hos andra myndigheter och i olika åtgärdsprogram. I en granskning av den svenska innovationspolitiken som OECD genomförde 2013 konstaterades att det svenska innovationssystemet i hög grad var decentraliserat och omfattade ett 20-tal myndigheter med en relativt begränsad central samordning. 21 En stor del av utvecklingen av nya innovativa projekt och presumtiva företag sker nära de innovationskontor som finns hos universiteten. En annan viktig struktur är de många inkubatorer och science parks som byggts upp på olika platser runt om i landet (se avsnitt 2.2.5). Flera av inkubatorerna har koppling till eller ägs av universitet och högskolor medan andra inkubatorer har andra aktörer som stöder verksamheten. För projektidéer som visar bärkraft kan viss grundläggande finansiering erbjudas kopplat till dessa strukturer, t.ex. från holdingbolag knutna till innovationskontor eller från fonder knutna till inkubatorer. Som framkommit ger staten visst årligt stöd till drift av ett antal 20 Redovisning bygger bl.a. på rapporten ”Riskkapitalförsörjning i små och medelstora företag – utbud eller efterfrågan?” av Dan Johansson, Johanna Palmberg, Anders Bornhäll. Svenskt Näringsliv 2013. 21 OECD Economic Surveys: Sweden. OECD 2015. 51 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan SOU 2015:64 inkubatorer. Detta stöd omfattar dock inte kapital för investeringar i företag eller projekt som ingår i inkubatorerna. I mycket tidiga skeden, ofta kallade pre-seed (för-sådd), finns få kommersiella aktörer i dag. Aktörer som VC-fonder gör förvisso investeringar i tidig sådd- eller utvecklingsfas men i allmänhet först när det finns ett etablerat bolag med en färdig produkt. Privat finansiering kommer därför i första hand från informella investerare, t.ex. affärsänglar, eller från stiftelser. Även universitetens holdingbolag kan göra vissa investeringar på mer kommersiella grunder, men har i många fall begränsat kapital. När det gäller de statliga finansieringsaktörerna har uppmärksamheten generellt ökat på finansieringsbehov i tidiga skeden. Flera av aktörerna har utvecklat nya instrument och saminvesteringsformer för att öka utbudet av finansiering till företag och projekt i tidiga skeden. Exempel är Almis innovationslån samt de riskkapitalinvesteringar som Almi Invest gör genom de regionala riskkapitalbolagen. Ett annat exempel är Inlandsinnovations tillväxtkassor med samfinansiering med lokala nätverk av affärsänglar. De statliga aktörerna kan också ha restriktioner för engagemang i företag och projekt i mycket tidiga faser. Styrningen med krav på marknadsmässig avkastning och samfinansiering med privat riskkapital kan medverka till att risken i tidiga faser bedöms vara för hög och att investeringar dras till senare investeringsfaser. Andra restriktioner kan vara beslutade miniminivåer för engagemang eller brist på särskild kompetens för att bedöma forsknings- och innovationsnära företag. Innovativa företag med lång utvecklingskedja möter också problem längre fram. Ett känt problem för svenska nya tillväxtföretag är att möjligheterna att växa och expandera genom nya finansiärer eller partners inom landet är begränsade. Många svenska tillväxtföretag köps därför upp av utländska företag. Konsekvensen kan bli att det bidrag till tillväxt, innovation och sysselsättning som dessa företag kan bidra till blir lägre än när de kontrolleras av ägare med hemvist i Sverige. 52 SOU 2015:64 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan Tillväxtföretag och kompetent kapital i tidiga skeden Projektet Innovation för tillväxt, som bedrivits inom ramen för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, har utarbetat förslag som syftar till att stimulera framväxten av fler innovativa företag. 22 Förslagen syftar till att öka tillgången på kompetent kapital i företagens alla tillväxtfaser, dvs. att initiera en ”kompetent finansiell värdekedja. Förslagen som tar fasta på olika delar i en sådan värdekedja är i korthet: 1. En ny typ av fond där staten tillsammans med privat institutionellt kapital investerar kompetent kapital i företag i tidiga tillväxtfaser. 2. Ett regionalt förankrat inkubatorsystem med statligt stöd till drift samt även till kapital och på sikt en investeringsfond per inkubator. 3. Ökade incitament för affärsänglar i syfte att förbättra riskkapitalförsörjning i tidiga skeden, gäller bl.a. skatter och avdragsmöjligheter. Utredningen har också under arbetet tagit del av rapporter och förslag från andra organisationer. Sveriges life science inkubatorer, ALIS, har i en rapport lyft fram de särskilda utmaningar som möter utvecklingsprocesser och finansering inom life science i Sverige. En jämförelse har gjorts med starka miljöer för utveckling av Life Science-företag i andra länder. Förslagen handlar om bl.a. ökade medel för verifiering och affärsutveckling i tidiga utvecklingsfaser. Nämnas kan också att OECD i den senaste landrapporten för Sverige konstaterar att landet har en framstående position i Europa när de gäller innovation. Det mått som OECD använder har dock ifrågasatts. 23 Samtidigt påpekas att förändringar kan vara nödvändiga med hänsyn till en snabbt förändrad omvärld. OECD nämner här en bredare ansats när det gäller innovationspolitiken till bredare områden utöver high tech och att skapa goda förutsättningar för investeringar genom kompetent kapital. I internationell jämförelse bedöms tillgången på finansiering 22 23 Hänvisning till rapport alt. hemsida. Se prof. Charles Edquist, debattartikel i Dagens Nyheter 2015-03-26. 53 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan SOU 2015:64 generellt vara relativt god, även när det gäller gruppen små och medelstora företag. 24 3.5 Ramverket för kapital till tillväxt och innovation Frågan om företagens möjligheter till finansiering och förutsättningarna för innovation och tillväxt påverkas också av generella ramverket för företagande men också av den miljö i bredare mening som företag, entreprenörer och investerare agerar inom i samhället. Skatter och skatteregler Några områden som brukar lyftas fram i sammanhanget är utformningen av skatter och skatteregler för företag och för kapitalinvesteringar i företag. 25 När det gäller internationell konkurrenskraft och företagens rörlighet har bolagsskatten betydelse. I Sverige har en anpassning gjorts under lång tid för att anpassa skattenivån till internationella konkurrensförhållanden. Den svenska bolagsskatten är i dag i nivå med genomsnittet i EU. Skatten på utdelningar från företagens vinster (vinstutdelningsskatt) kan ha betydelse företagens finansering. Det som brukar kallas ”dubbelbeskattningen”, dvs. att skatt betalas dels genom bolagsskatt, dels genom att ägarnas inkomster från utdelning beskattas, innebär att ägarfinansiering av företag relativt sett blir dyrare än annan kapitalförsörjning som exempelvis lån. För fåmansföretag finns särskilda skatteregler, de s.k. 3:12-reglerna. Reglerna innebär att vinsten för aktiva ägare i fåmansbolag beskattas som inkomst av tjänst i stället för inkomst av kapital. Utformningen av reglerna anses ha stor betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag. När det gäller incitamenten för investeringar infördes 2013 ett nytt investeraravdrag. Syftet var att främja tillgången på kapital till 24 OECD Economic Surveys Sweden. OECD 2015. Redovisning i denna del baseras till del på rapporten ”Statlig finansiering till småföretag?”, Roger Svensson, Timbro 2014. 25 54 SOU 2015:64 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan mindre företag, men också att utjämna skillnaden mellan intern och extern finansiering. Investeraravdraget innebär att fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission får göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna i inkomstslaget kapital. Avdragsmöjligheten är begränsad till fysiska personer och gäller således inte för investeringar som görs genom ett aktiebolag eller annan juridisk person. Personaloptioner Optioner och andra aktierelaterade incitamentsprogram används som ett sätt att attrahera och behålla nyckelpersoner i företagen. Genom programmen får personalen möjlighet att få del av företagets framtida ekonomiska utveckling. I syfte att främja Sveriges konkurrenskraft, entreprenörskap och jobbskapande investeringar i företag har en särskild utredare fått uppdraget att se över skattereglerna för sådana instrument. Syftet är att åstadkomma konkurrenskraftiga regler för att öka möjligheterna att attrahera och behålla nyckelkompetens samt främja tillväxt. Utredningen ska redovisas senast den 1 oktober 2015. 26 Det finansiella ekosystemet Länder eller regioner med framstående innovativa tillväxtbolag och en brett utbud av finansiärer utmärker sig genom vad som brukar kallas ett ekosystem av aktörer och strukturer av kringliggande verksamhet som växer fram. Ett typiskt exempel är Silicon Valley, där ett särskilt teknologiskt och finansiellt system med aktörer vuxit fram under lång tid. Andra exempel är Boston-regionen och även Danmark, med ett starkt fokus på life science. Vad det här handlar om är att företagens utveckling understöds av en miljö där finansiärer, andra intermediärer som jurister m.m. samt närhet till universitet och forskningsmiljöer samverkar. En framgångsfaktor kan också vara uppbackningen av ett starkt politiskt engagemang. 26 Dir. 2014:33 Skatteregler för incitamentsprogram. 55 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan SOU 2015:64 Entreprenörskapskommittén, en statlig utredning tillsatt 2014, har uppdraget att lämna förslag på åtgärder för att förbättra entreprenörskapsklimatet i Sverige. Bakgrunden är den ökande globalisering och konkurrensen och att det blir allt viktigare att skapa goda långsiktiga förutsättningar i Sverige för ett företagsklimat som uppmuntrar entreprenörskap och innovationer. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2016. 27 3.6 Sammanfattning Sammantaget kan följande observationer göras när det gäller finansieringsbilden för företag. Generellt finns ingen brist på finansering för svenska företag. Sverige har generellt sett ett internationellt gott läge med hög egenfinansiering hos företag, god tillgång till bankfinansiering och marknadskapitalisering. För de flesta företag är finansiering med egna medel den främsta finansieringsformen. Lånefinansiering i bank är det vanligaste alternativet för extern finansiering för företag generellt. Samtidigt gäller detta inte alla företag. Företag som vill expandera och växa kan möta hinder när det gäller extern finansiering. Som framgår av den kartläggning som utredningen låtit göra har bankerna blivit mer restriktiva med lån till mindre eller nystartade företag. Företag i tidiga skeden har som regel ingen säkerhetsmassa i företaget som kan minska risken, vilket ofta ger problem vid bankfinansiering. Riskkapitalmarknaden och tillgången på venture capital har förändrats med en förskjutning av investeringar till senare skeden och etablerade företag i tidig tillväxt och expansion. Merparten av venture capital-investeringarna går till branscher som informationsoch kommunikationsteknik och life science och främst till sådana bolag som bedöms ha en global tillväxtpotential. Samtidigt är bedömningen att informellt kapital och affärsänglarnas investeringar har fått ökad betydelse för att finansiera och tillföra kompetens till tillväxtbolag i tidiga faser. Innovativa företag med lång utvecklingsprocess kan ha svårare att få kommersiell finansiering via bank eller andra kommersiella 27 Entreprenörskapskommittén, Fi 2014:08 (dir. 2014:46). 56 SOU 2015:64 Finansiering av företag – utbud och efterfrågan aktörer. I tidiga skeden kan därför bidrag eller mjuka lån ha stor betydelse för att stödja utvecklingsprocessen fram till investeringsbara företag. 57 4 Internationell utblick 4.1 Kreditgarantisystem Statliga kreditgarantisystem är ett vanligt finansieringsinstrument med stor internationell spridning. I många länder har garantisystem funnits sedan lång tid tillbaka. Under de senaste decennierna har användningen av kreditgarantisystem ökat, inte minst under åren efter den finansiella krisen 2008–2010. 1 Garantisystem används ofta som ett instrument för att underlätta finansieringen av små och medelstora företag, som kan ha svårigheter att möta de krav på säkerheter m.m. som ställs av långivarna. 2 Vissa garantisystem och program kan också ha en inriktning mot specifika branscher, regioner eller ålder på företagen, t.ex. nystartade företag. Det finns också garantisystem för exporterande företag, som t.ex. det svenska exportkreditgarantisystemet som förvaltas av Exportkreditnämnden, EKN. Systemens utformning variera men typiska parametrar är garantinivån, premienivån, beloppsintervall för lån, tidsintervall för återbetalning samt kreditgarantiavgiftens nivå. När det gäller förvaltning av systemen finns också olika modeller. I några länder har staten en aktiv roll i förvaltning och beslut om garantierna, medan andra system bygger på att långivare beslutar om garantier inom ramen för ett statligt uppbackat system. Storbritannien har ett system kallat Enterprise Finance Guarantee med målgrupp och fokus på små och medelstora företag (SME). Garantin ska kompensera för bristande säkerheter hos 1 OECD. ”SME and Entrepreneurship Financing: The Role of Credit Guarantee Schemes and Mutual Guarantee Societeies in supporting finance for small and medium-sized enterprises” (CFE/SME (2012)1/REV1). 2 Redovisningen i denna del baseras delvis på ett underlag från Tillväxtanalys, ”Offentliga finansieringsinsatser – En jämförelse av erfarenhteetr från Danmarks och Kanadas system för riskkapital och kreditgarantier, PM 2015:11. 59 Internationell utblick SOU 2015:64 företagen men inte för otillräcklig betalningsförmåga. Konstruktionen är sådan att privata aktörer, i nuläget ett fyrtiotal, medverkar som långivare i programmet. Här ingår såväl storbanker som mindre och mer specialiserade institutioner. Företagen kan inte själva ansöka om lånegaranti utan garantin utgör ett instrument för bankerna att använda som komplement till sin lånehantering. Följaktligen är det också bankerna och inte staten som är långivare och som gör den kommersiella avvägningen. Kanada har ett liknande system, Canada Small Business Financing Program, som har inriktning på att öka nyföretagande men också att ge stöd till företag som vill utvecklas och expandera. Även här är det de finansiella institutionerna gör kreditbedömningar och beslutar om lån inklusive garantier, som sedan anmäls och registreras hos Industry Canada som ansvarar för programmet. Danmark har 2012, efter den ekonomiska och finansiella krisen, genomfört förändringar i det danska kreditgarantisystemet. I dag finns två system, Væktskaution och Vækstgaranti. Væktskaution har inriktning på mindre lån och nystartade företag medan Vækstgaranti riktar in sig på etablerade företag som står inför större investeringar eller expansion och som också kan kombineras med ett särskilt företagslån, Vækstlån. Förändringar har genomförts av systemens administration med förenklingar i ansökningsprocess och kreditprövning. Båda systemen hanteras av Vækstfonden, som är en dansk offentlig investeringsfond som erbjuder lån och kreditgarantier men också riskkapital. 4.2 Investeringsfonder och riskkapital Flera länder har utvecklat nya former för offentliga riskkapitalinsatser. Generellt går riktningen från direktinvesterande statliga investeringar till saminvesteringar med privat kapital i investeringsfonder. 3 Genom sådana indirekta investeringar blir staten eller annan offentlig aktör inte själv förvaltare av ett antal investeringar i portföljbolag utan överlåter förvaltningen av innehaven till parter på marknaden. Modellen med indirekta investeringar, s.k. fond-i-fond-lösningar, anses också ha stöd i 3 Tillväxtverket. ”Kompeten kapital? – Tre länder, tre försök”. Rapport 2011:05. 60 SOU 2015:64 Internationell utblick forskningen. I det följande redovisas några system och modeller i ett urval av länder. Även andra länder har investeringsmodeller som väl förtjänar att studeras, bl.a. Storbritannien och Finland. USA Några av förebilderna för modeller för samfinansiering mellan privata och offentliga investerare finns i USA. Fonden American Research and Development inrättades 1946 för investeringar i företag som kommersialiserade teknik som hade utvecklats för försvarsmakten under det andra världskriget. En efterföljare var Small Business Investment Company som var ett federalt understött initiativ för att genomföra investeringar tillsammans med privat kapital. Israel Ett annat land som brukar framhållas när det gäller fonder för gemensamma offentliga och privata investeringar är Israel. Programmet Yozma har fått stor uppmärksamhet internationellt. Yozma etablerades 1993 med målsättningen att skapa en venturecapital-industri med tillräcklig kritisk massa i landet och också ett nätverk av internationella kontakter. Programmet införande skedde under en period med stora förändringar i landet. Befolkningen ökade kraftigt med en stor inflyttningen från bl.a. det tidigare Sovjetunionen och som i hög utsträckning bestod av välutbildade tekniker. Samtidigt hade försvarsmakten hade minskat antalet anställda och sina beställningar av innovationer. Den tidigare offentliga finansieringsorganisationen (Office of Chief Scientist) kunde erbjuda initial finansiering till bolag i tidig utveckling men däremot fungerade inte den fortsatta s.k. syndikeringskedjan och övergången till finansiering på marknaden. En annan faktor som brukar nämnas när det gäller Yozma är den stora tillgången på kapital som fanns i landet när verksamheten startade. Yozma gör i dag investeringar med ägarkapital i teknikföretag inom områden där Israel är framstående. Investeringarna har fokus på tillväxtbolag i sektorer som informationsteknik och kommunikation samt livsvetenskaper, life sciences. Yozma 61 Internationell utblick SOU 2015:64 investerar i alla faser av företagens utveckling med ett primärt fokus på tidig fas. Initiala investeringar i ett företag kan uppgå till 1–6 miljoner USD samt medel för följdinvesteringar. Fonderna inom Yozma har byggts upp successivt har inriktning på både direkta investeringar i företag och genom fonder där investeringar sker tillsammans med privat kapital, dvs. fond-i-fond. Danmark Dansk Vækstfond är en dansk offentlig investeringsfond från 1992 som erbjuder finansiering till företag genom lån och kreditgarantier samt även riskkapital. Målgruppen är små och medelstora företag med hög tillväxtpotential. De olika finansieringsformerna är anpassade till olika företag och utvecklingsfaser. Danmark hade i början av 2000-talet en svagt utvecklad riskkapitalmarknad. För att åtgärda detta gavs Vækstfonden möjlighet att också erbjuda riskkapital till företag. Vækstfonden investerar dels genom direktinvesteringar, dels genom indirekta investeringar. Genom direktinvesteringarna ska fonden kunna agera som en aktiv ägare, med ägarandel på minst 20 procent i portföljbolagen. Investeringarna har haft inriktning på företag i sådd- och utvecklingsfas inom sektorer som IKT, clean tech och life science. Investeringar har även gjorts i företag i expansionsfas. De indirekta investeringarna, dvs. fond-i-fond-investeringar, är fortfarande relativt nytt för Vækstfonden. Danska riksdagen, försäkringskassan och två allmänna pensionsfonder etablerade först år 2011 en fond-i-fond med 4,8 miljarder DKK som drivs som en privat investeringsfond. En fjärdedel av investeringarna kommer från pensionsfonderna och resterande tre fjärdedelar är ett lån till Vækstfonden från pensionsfonderna. Syftet med fonden är att öka investeringar i tillväxtbolag samt skapa avkastning till investerarna. Även om intresset för fond-i-fond-investeringar både i Danmark och runt om i världen har ökat de senaste åren är de danska fond-ifond-investeringarna förhållandevis små. En utvärdering av Vækstfondens riskkapitalinvesteringar under 2010–2012 genomfördes 2013. 4 Utvärderingen visade att det fanns 4 ”Evaluation of the Danish Growth Fund” Damwad 2013 (damwad.com). 62 SOU 2015:64 Internationell utblick ett behov av fortsatt statligt riskkapital, särskilt i de allra tidigaste faserna, då det fortfarande finns för lite privata aktörer på riskkapitalmarknaden. I studien konstateras att allt fler länder med statliga riskkapitalinsatser går från att investera direkt i bolag till indirekta investeringar och fond-i-fond-lösning, vilket i stället stödjer kapitalflödet till redan existerande fonder. Förändringen anses också ha stöd i forskningen. Utvärderingen bedömde att Vækstfondens direkta investeringar däremot hade en begränsad effekt, och att fonden i stället borde inrikta sin verksamhet mot indirekta investeringar i samverkan med privat kapital. Skottland Scottish Co-investment Fund (SCF) är en fond som inrättades 2003 och som bygger på en tidigare modell för att utveckla ett nätverk av s.k. affärsänglar (Business Angels Network, BAN). Programmet utgör en saminvesteringsmodell där Scottish Enterprise godkänner de privata aktörer eller partners (VC-fonder eller nätverk av investerare, t.ex. affärsänglar) som får delta i programmet. Dessa programdeltagare eller partners har ansvaret för att identifiera och värdera och sluta avtal med potentiella portföljbolag. Fonden (SCF) går därefter in och investerar upp till 50 procent av investeringen (mellan £100 000 och £1 000 000 per investering) på samma villkor som de privata parterna. Programmet innehåller ingen riskreducerande del. Samtidigt har Skottland fördelar av de skatteincitament för investeringar som finns i Storbritannien. Genom att SCF inte gör någon egen värdering eller prövning av investeringsobjekten har modellen fördelen att kräver mycket låga kostnader för administration och snabb process. Norge Norge har flera former av finansiellt stöd till företag och innovationer i företag. De viktigaste instrumenten är bidrag, lån och kapitalinsatser. Garantier används i praktiken inte, förutom exportgarantier. När det gäller kapitalinvesteringar finns tre olika instrument. 63 Internationell utblick SOU 2015:64 Såkornsfonderna ska tillföra kompetens och ”tålmodigt” kapital till företag i tidig utvecklingsfas. År 2014 inrättades två såkornsfonder på 500 miljoner norska kronor vardera, baserat på en 50/50-finansiering mellan staten och privat kapital. Därutöver ska ytterligare två fonder inrättas, som förväntas vara i drift från 2016. Investinor AS är ett statligt, landstäckande investeringsbolag bildat 2008 som genom att investera riskkapital och utöva aktivt ägarskap ska bidra till värdeökning i internationellt orienterade och konkurrenskraftiga norska företag i tidig tillväxt- och expansionsfas. Investinor har ett förvaltningskapital på 4,2 miljarder kronor, som är revolverande. Delar av kapitalet är reserverat för särskilda ändamål som t.ex. marina näringar och skogssektorn. Investinor investerar tillsammans med privata investerare på kommersiella grunder. Bolaget ska som huvudregel ha en ägarandel upp till 49 procent, men kan i undantagsfall finansiera upp till 70 procent. Bolaget har en lång investeringshorisont och har investerat i mer än 40 företag. Argentum Fondsinvesteringer är ett helägt statligt investeringsbolag, som skall bidra till att förbättra tillgången till riskvilligt kapital för det nyskapande, forskningsbaserade näringslivet genom att investera i norske och nordiska riskkapitalfonder (equity). Argentum skall också bidra till en mer välfungerande kapitalmarknad for onoterade bolag. Argentum, som bildades 2001, förvaltade vid utgången av 2013 omkring 7 miljarder norska kronor på uppdrag av den norska staten. De finansiella resultaten av verksamheten bedöms generellt vara goda. Under våren 2015 beslutade Stortinget om medel till en ny fond för pre-såkornfasen, dvs. investeringar med anknytning till projekt i inkubatorer och s.k. Technology Transfer Offices (TTO:r). Fonden har beviljats ett bidrag om 40 miljoner norska kronor som ska matchas med motsvarande finansiering från privata investerare. Den nya fonden ska administreras av Innovasjon Norge, som ägs till 51 procent av staten och till 49 procent av kommunerna. 64 5 Överväganden och förslag 5.1 Övergripande inriktning Utredningens huvudsakliga uppdrag är att kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande finansieringsinsatser och lämna förslag till hur dagens insatser kan göras mer effektiva och ändamålsenliga med avseende på deras förmåga att möta de finansieringsbehov som den privata marknaden inte tillgodoser. I utredningen presenteras förslag till lösningar och strukturer som syftar till att vara långsiktigt hållbara och som kan hantera en föränderlig verklighet utan att själva grundstrukturen behöver ändras. Lösningarna ska också kunna hantera framtida politiska initiativ inom området. För att över tid kunna hantera förändrade förutsättningar krävs att verksamheten styrs av ett antal grundläggande och tydliga principer. Allt statligt riskkapital och statlig utlåning bör vara marknadskompletterande. Vad som är marknadskompletterande varierar över tid och ser lite olika ut i olika riskstadier. Staten ska undvika att bli dominerande ägare genom de investeringar som görs för att därmed också undvika att olika roller blandas ihop. Som kapitalstark och dessutom dominerande ägare är det lätt att förväntas fortsätta att investera även om det inte är ekonomiskt rationellt. Om det till detta kommer påtryckningar som är kopplade till den politiska dimensionen är det lätt att rollfördelningen blir otydlig. De statliga riskkapitalinsatserna bör också alltid ske tillsammans med privat kapital. Av detta följer att det statliga kapitalet helst bör investeras via fonder som delägs av privata investerare. Denna modell för offentliga investeringar blir också allt vanligare i många länder. För att attrahera privat kapital och för att uppnå syftet att på olika sätt stärka svaga delar i kapitalförsörjningskedjan bör staten 65 Överväganden och förslag SOU 2015:64 arbeta med asymmetrisk riskfördelning. Innebörden är att staten i enskilda investeringar kan ta en större risk än den privata investeraren. Däremot bör aldrig någon medinvesterare eller någon medutlånare avlyftas all risk vare sig det gäller ägarkapital eller lånekapital. Vid villkorslån, innovationslån och andra liknande lån gäller inte denna princip strikt. I många fall bör nya teknologier, affärsidéer och koncept inte bolagiseras alltför tidigt. Tidiga projekt och innovationer har större chans att bli robusta bolag och produkter om de kan stöttas längre med andra former av finansiellt stöd innan de bolagiseras. Behovet av finansiering i olika former skiftar också mycket beroende på vilka affärskoncept och teknologier som avses och hänsyn måste också tas till regelverken. För att strukturerna ska bli långsiktigt hållbara måste de byggas så att de blir översiktliga och logiska. Den komplicerade bild som blir resultatet av olika initiativ över åren måste motverkas för att strukturen från ägaren statens perspektiv effektivt ska kunna styras genom bolagsordningar och ägardirektiv. Från det perspektiv där entreprenörerna befinner sig bör det däremot finnas specialisering, närhet och mångfald. Att skapa en struktur som kan hantera detta är en huvuduppgift i utredningen. Den genomgång som gjorts över var i försörjningskedjan som marknadskompletterande insatser behövs visar på att stödet i mycket tidiga faser behöver stärkas. Det är en verksamhet som till sin natur går med visst underskott och där de årliga anslagen i detta fall till Vinnova och Almi behöver ökas. De extra medel som utredningen föreslår har förutsättningar att nå ett mycket stort antal entreprenörer, innovatörer och blivande företagare. Mängden kapital per företag som på detta sätt distribueras är liten men för de enskilda projekten är det viktiga och ofta avgörande insatser. Ska vi få fler innovativa företag och stärka tillväxten är detta ett effektivt sätt att stärka systemet. Den samlade effekten av de FoUinvesteringar som görs i Sverige kan därigenom få en potentiellt större effekt. En annan övergripande målsättning i utredningen är att stärka hela det finansiella ekosystemet. Detta görs genom att stimulera bildandet av och investeringar i venture capital (VC)-fonder inriktade på marknadskompletterande segment. Fler aktörer betyder även fler svenska syndikeringspartners för utländskt 66 SOU 2015:64 Överväganden och förslag kapital. Fler företag betyder att det finns större underlag för fler specialister inom olika typer av rådgivningstjänster som jurister, revisorer m.m. vilket i sin tur skapar en gynnsam miljö för nya företag. En annan prioritering är att förbättra distributionen av vissa former av stöd, tidiga lån och mycket tidiga såddinvesteringar. Besluten om fördelning av medel bör i ökad utsträckning tas lokalt för att snabba på och förenkla ansökningsprocedurerna. Det är också lokalt, nära de potentiella förretagarna, som mycket av kunskapen och bedömningsförmågan finns. Ett bättre finansiellt ekosystem, eller som det kommer att bli i Sveriges fall, ett antal olika noder med stärkta ekosystem ökar antalet små växande företag vilket i sin tur kommer att attrahera kommersiellt kapital i nästa fas. När bolagen har kommit en bit på väg och visat sig ha kommersiell bärkraft är det sällan brist på investeringsvilligt kapital. När det gäller lån är bedömningen att tillgången på lån för mindre företag har försämrats. Mot bakgrund av hur det svenska banksystemet ser ut i dag bedöms det lämpligaste sättet att stötta denna grupp av företag vara att ytterligare öka Almis utlåning. En annan kategori av företag där finansiering uppfattas som ett reellt problem är mindre företag som är i expansionsfasen. Det kan vara både äldre och relativt nystartade företag. Expansionen kan gälla en ny produkt, kraftigt ökade volymer eller ny geografisk marknad. Bedömningen är att det inte är ägarkapital som är den potentiellt trånga sektorn i dessa fall utan att lån inte kan erhållas för att säkerhetsmassan är för liten. Utredningen föreslår därför att en garantifond inrättas som stärker företagens kreditvärdighet. Garantierna ska distribueras via banksystemet och vara mycket lättanvända. Utredningens förslag har inriktning på att identifiera svaga länkar i kapitalförsörjningskedjan och föreslå sätt att stärka dessa. En annan uppgift har varit att föreslå hur de statliga medlen kan användas mer effektivt. De medel som finns tillgängliga i det nuvarande statliga finansieringssystemet är tillräckliga ur investeringssynpunkt men de bör omallokeras. Vidare behöver organisationen förändras för att bättre kunna hantera nuvarande och framtida utmaningar. Till detta föreslås en ökning av de årliga 67 Överväganden och förslag SOU 2015:64 anslagen till Vinnova och Almi för att stödja företag i de tidigaste faserna. Det finns även andra delar i det statliga finansieringssystemet som kan behöva förändras med ledning av de övergripande principer som presenterats ovan. Detta gäller bland annat frågan om olika statliga aktörer har delvis överlappande mandat och att rollerna därför kan behöva tydliggöras. Mot bakgrund av utredningens begränsade tid läggs dock inga förslag i dessa delar. 5.2 En ny riskkapitalstruktur Förslag: En ny struktur för statens riskkapital bildas genom inrättandet av en statlig fond som tillsammans med privata investerare ska investera i svenska innovativa företag med hög tillväxtpotential. Fondens verksamhet ska bedrivas i aktiebolagsform och benämnas Fondinvest AB. Skälen för utredningens förslag: Den nuvarande strukturen för de statliga finansieringsinsatser är som framgår av nedanstående figur är svåröversiktlig och därmed svårstyrd. De nya initiativ som initierats i form av en ny grön fond och en mindre fond-i-fond finansierade med EU:s strukturfondsmedel komplicerar strukturen ytterligare. Nya politiska initiativ försvåras också då de är svåra att implementera i den nuvarande strukturen. 68 Medfinans iering av Priv at k apital Fond 1 Liten Fond-i-Fond (tänkt) Fond 2 Bidrag VINNOVA ALMI Grön fond (tänkt) Direk t inv estering 16 regionala8 regionala bolag fonder Lån (Admin) Fond 3 Almi Invest T illväxtverket Inkubatorer Direk t inv estering FOURIER INLANDS T RANSFOM INNOVAT ION NÄRINGSDEPARTEMENTET (Stiftels e) Industri Fonden Direk t inv estering Direk t inv estering Investmentbolag tillväxtkass (Stiftels e) Norrlands fonden Lån Nya Initiativ? Figur 5.1 Innovationskontor SOU 2015:64 Överväganden och förslag Nuvarande struktur 69 Överväganden och förslag SOU 2015:64 Utredningen föreslår att en ny struktur för det statliga riskkapitalet skapas genom att en fond i aktiebolagsform, kallad Fondinvest AB, bildas i syfte att utgöra en sammanhållande aktör. Den nya fonden, Fondinvest AB ska ha som uppdrag att tillsammans med privat kapital investera i fonder inriktade mot tidiga utvecklingsfaser i svenska innovativa företag med hög tillväxtpotential. I uppdraget ingår att välja ut investeringsområden och investeringsteam. Valet av investeringsområden ska baseras på bedömningar var marknadskompletterande insatser behövs. Fonderna ska ha inriktning på att täcka kapitalbehovet i tidiga faser där marknadskompletterande insatser behövs. De fonder i vilka Fondinvest AB investerar ska i sin tur investera i projekt där investeringsbeloppen i huvudsak är 5–50 miljoner kronor per projekt. Det övergripande syftet är att stödja tillblivelse och tillväxten av innovativa tillväxtbolag och samtidigt stödja tillkomsten av nya VC-aktörer. Detta innebär också att de blir del av ett stärkt finansiellt ekosystem som både förmår locka till sig ytterligare utländskt kapital och stödjer utvecklingen av den lokala kompetensen på alla plan. Det fattas i dag både kapital och aktörer i dessa segment både sådana med allmäninriktning och mer specialiserade fonder, t.ex. inom life science eller clean tech. Fondinvest AB föreslås ha ett kapital om 3 miljarder kronor och vara en revolverande fond med det ekonomiska målet att bevara kapitalet realt intakt över tid, se vidare avsnitt 5.3. Fondinvest AB:s uppgift är att investera där marknadskompletterande finansiering behövs och att göra sådana investeringar tillsammans med privat kapital. För att attrahera privat kapital till investeringar i de sektorer och faser där fonden ska vara verksam ska fonden kunna arbeta med asymmetrisk riskfördelning. Formerna för detta beskrivs närmare i avsnitt 5.4. Inom ramen för de övergripande riktlinjer som staten som ägare ger ska Fondinvest AB ha tillräcklig stor frihet att utforma villkoren i investeringsverksamheten beroende på bransch, geografi och när i tiden fondinvesteringen görs. Strukturen med Fondinvest AB innebär att investeringarnas inriktning och villkor över tid kan förändras, då syftet med Fondinvest AB är att det ska vara en struktur som över tid kan hantera en föränderlig verklighet. 70 SOU 2015:64 Överväganden och förslag Motiven för förslaget till ny struktur är följande. Den föreslagna strukturen ger några strukturellt viktiga fördelar. Genom en sammanhållande fond blir strukturen mer överblickbar från ägarens, statens, synpunkt och ger därmed bättre förutsättningar för en strategisk styrning. För det andra skapar en fond-i-fondstruktur större flexibilitet i statens investeringar. Genom indirekta investeringar undviker staten att bli majoritetsägare i enskilda bolag. Det är också en stabil konstruktion över tid. Syftet och inriktningen av de underliggande fonderna kan variera men verktyget, d.v.s. fond-i-fond-strukturen, kan behållas. Förslaget skapar förutsättningar för att statens riskkapital bättre kan bidra till att stimulera framväxandet av en bredare riskkapitalmarknad med större fokus på de tidiga faserna i företag med hög tillväxtpotential men också högre risk. När sedan vissa segment får en fungerande struktur och privata pengar i tillräcklig utsträckning finns tillhanda kan strukturen användas för att i stället ge investera i andra delar där marknaden inte ur statens synpunkt investerar tillräckligt. Det är inte möjligt att i dagsläget veta vilka segment eller branscher som om 10 år kommer att vara de omvälvande och snabbväxande, men det bör var möjligt att skapa en struktur som kan anpassa investeringarna och rikta dem mot de områden som i framtiden behöver understöd i form av kapital. System med fond-i-fond-lösningar där staten investerar indirekt i fonder tillsammans med näringslivet och privata investerare används allt mer i andra länder med gott resultat. Några modeller för detta har beskrivits i kapitel 4 i betänkandet. Ett fond-i-fond-system är kostnadseffektivt. Staten behöver inte bygga upp egen förvaltningskompetens inom olika områden över tid, utan kan i högre grad samverka med den kompetens och affärskunnande som finns hos verksamma investerare och företag. 71 Medfinans iering av Priv at k apital Inkubatorer Bidrag Lån Direk t inv es tering 16 regionala8 regionala bolag fonder Almiinvest ALMI Direk t inv es tering MIKROFOND AffärsängelDirek t Nätverk, inv es tering tillväxtkassor & liknande Grön Fond FONDINVEST (Fond-i-Fond) DemoLåneanläggnings garantifond fond Fond 2 etc. VINNOVA Fond 1 Ny a uppdrag v ia ägaranv is ning mF1 NÄRINGSDEPARTEMENTET mF2 72 mF3 (Stiftels e) Direk t inv es tering Industrifonden (Stiftels e) Norrlandsfonden Lån Figur 5.2 Innovationskontor Överväganden och förslag SOU 2015:64 Den nya struktur som föreslås framgår av följande figur. SOU 2015:64 Överväganden och förslag Den nya strukturen Den nya investeringsstrukturen, en s.k. fond-i-fond-struktur, innebär att Fondinvest AB kommer att vara den sammanhållande fonden för ett antal underliggande fonder. Fondinvest AB:s övergripande uppdrag och riktlinjer regleras i bolagets bolagsordningen tillsammans med den årliga styrningen via ägardirektiv, som också blir styrande för inriktningen på de fonder som Fondinvest AB över tid kommer att investera i. Som tidigare redovisat ska fonden övergripande ha till uppgift att investera i fonder riktade mot det identifierade finansieringsgapet, dvs. i intervallet 5–50 miljoner kronor. Följdinvesteringar kommer att kunna göras i framgångsrika projekt så att den totala investeringen per projekt undantagsvis kan bli större. De underliggande fondernas investeringsinriktning kommer att variera över tid. Med det sagt är det rimligt att anta att när Fondinvest AB inleder sin verksamhet kommer den att investera i fonder inriktade på bl.a. läkemedel, medicinsk teknologi, cellulosa och materialteknologi, teknologi kopplad till verkstadssektorn och tjänster/service. Att i utredningen föreskriva inriktningen över tid och är varken möjligt eller önskvärt. Det skulle dessutom strida emot en av de grundläggande tankarna nämligen att bygga en struktur som är flexibel och som kan hantera en föränderlig omvärld. Fondinvest AB ska både agera proaktivt genom att göra utlysningar inom områden där man vill investera men också vara reaktiv genom att utvärdera propåer utifrån de kriterier för investeringar som ställs upp. Kriterierna ska spegla syftet med Fondinvest AB och fokusera insatserna på de delar av branscher och samhällsområden och de delar i kapitalförsörjningskedjan där det privata kapitalet behöver kompletteras. I huvudsak ska de fonder som Fondinvest AB investerar i vara inriktade på innovativa tillväxtföretag. Att företagen är nystartade behöver inte vara ett urvalskriterium i sig, men stor vikt ska läggas vid bolagens tillväxtpotential. De underliggande fonderna behöver var och en ha en minsta kritisk storlek för att kostnaderna för en investeringsorganisation ska vara rimlig i förhållande till investeringsvolymen men framför allt för att antalet investeringar per fond ska uppnå en viss mängd. 73 Överväganden och förslag SOU 2015:64 Förväntat normalutfall är att en stor andel av investeringarna kommer att generera förluster, några kommer att ge en låg avkastning och ett litet antal kommer att generera mycket god avkastning. De som går bra måste fonden också kunna göra följdinvesteringar i för att också komma i åtnjutande av framgången. Fonderna ska, baserat på hur det ser ut i dag, investera i intervallet 5–50 miljoner kronor per bolag, med följdinvesteringar i vissa fall mer. En fond med minst 20 investeringar i portföljbolag bör därför ha lägst 500 miljoner kronor i finansieringslöften. Inom vissa segment, som delar av life science där följdinvesteringarna blir ännu större, bör fonderna uppgå till 1 000 miljoner kronor för att få rimlig spridning. Fondinvest AB förväntas stå för 50 procent av finansieringen och ska över tiden investera i 6–8 fonder för att både uppnå sina syften och för att kunna få en god riskspridning. De närmare formerna för investeringsverksamheten redovisas i avsnitt 5.4. Under Fondinvest AB föreslås även en demonstrationsanläggningsfond ingå samt de nya nationella fonder som delvis finansieras av EU:s strukturfondsmedel, dvs. en mindre fond-ifond, kallad mikrofonden, och en grön fond, vilka beskrivs närmare nedan. Demonstrationsanläggningsfonden ska investera i anläggningar där den kommersiella uppskalning ska demonstreras, och beskrivs närmare i avsnitt 5.6. Närmare beskrivning av Fondinvest AB Ett övergripande mål i utredningen är att skapa en struktur som är ändamålsenlig för att styra statens riskkapitalsatsningar till de delar av kapitalförsörjningskedjan där kapital saknas. Ur samhällets synpunkt är det centralt att hela kedjan fungerar. Om de stora satsningarna på FoU inte resulterar i produkter, tjänster och koncept på grund av att kapital saknas i vissa faser så är systemet ineffektivt. Utan nya företag och ständig förnyelse och innovation stagnerar tillväxten och den nyindustrialisering som behövs kommer inte igång. Det är små och medelstora företag som skapar nya jobb och det är innovativa nya företag som utmanar och stöper om. Den samhälleliga effekten av fungerande, växande och så småningom lönsamma företag är mycket stor, utvärderingar i t.ex. 74 SOU 2015:64 Överväganden och förslag Storbritannien visar på att den samhälleliga avkastningen är två till tre gånger så stor som den företagsmässiga avkastnigen. På annat ställe behandlas stödet i riktigt tidiga faser (avsnitt 5.9). Innovation kräver inte bara kunskap, kreativitet och initiativförmåga. För att omvandla alla dessa idéer krävs kapital. Alla idéer ska naturligtvis inte finansieras, men ur samhällssynpunkt får för få av dessa idéer tillräckligt kapital. Det går också mode även i investeringar och riskapititalet växlar oerhört både mellan branscher och över tiden. Att i dag säga inom vilka branscher som kapital behövs om 5–20 år låter sig inte göras och den sortens siande är dessutom kontraproduktivt då den leder till lägre flexibilitet. Vad som kan sägas är att det finns investeringsgap och att det ur samhällets synpunkt är effektivt att minska dessa. Det är dessutom effektivt att skapa fonder som är långsiktiga aktörer och som har kapacitet att stötta projekt under den långa tid det tar att bygga ett bolag. Dessa fonder blir dessutom till sin natur mindre cykliska i sin investeringstakt. Fondinvest AB blir också den kanal som staten kan använda för att lansera nya initiativ. Genom Fondinvest AB kan nytt kapital kopplat till ägaranvisningar introduceras. Fondinvest AB ska medverka till att skapa nya aktörer på den finansiella marknaden så att det finansiella ekosystemet förbättras. Erfarenheter från andra länder visar att sådana miljöer eller sammanhållande system av aktörer bidrar till framväxten av fler innovativa företag. Fler aktörer på marknaden betyder också fler syndikeringspartners för de utländska investerare som söker sig hit vilket i sin tur stimulerar mer aktivitet och att en större mängd pengar söker investeringar. Underliggande fonder och instrument Den svenska regeringen har i sitt nationella program för den nya strukturfondsperioden 2014–2020 föreslagit två nya nationella fonder: en fond-i-fond och en grön fond (se avsnitt 2.6 i betänkandet). I syfte att uppnå en ökad samordning i det statliga finansieringssystemet är det ändamålsenligt att förvaltningen av dessa fonder inordnas i den verksamhet som Fondinvest AB föreslås bedriva. 75 Överväganden och förslag SOU 2015:64 Beskrivning av mikrofonden Mikrofonden ska vara ett instrument för att uppmuntra lokala initiativ för investeringar i tillväxtföretag som utvecklar bygden men kan också investeras i temafonder av olika slag. Mikrofonden föreslås få inriktning mot att stötta mindre lokala fonder. Dessa mindre lokala fonder kan med fördel vara sammanslutningar av lokala affärsänglar, tillväxtkassor eller andra mindre investment bolag gärna spridda över landet. Investeringarna ska följa samma principer som dem för Fondinvest AB, dvs. aldrig överstiga 50 procent av det privata kapital som rests och de bolag som aktörerna ska investera i ska vara små snabbväxande gärna innovativa företag. Det är bedömningen att mikrofonden inte ska acceptera någon asymmetrisk risk. Syftet är att förstärka den kapitalbas som dessa aktörer investerar i. Storleken på åtagandet per fond bör ligga i intervallet 5–30 miljoner kronor. Målsättningen är att kapitalet över tid ska bevaras. När denna modell bevisat sig bör ytterligare medel via Fondinvest AB kanaliseras ner till mikrofonden. Mikrofonden övertar de redan gjorda investeringarna och åtagandena i motsvarande strukturer från Inlandsinnovation. På samma sätt som i alla fond-i-fond-investeringar är det i urvalet av investeringsinriktning, team och medinvesterare grunden för framgång läggs. Uppföljning av investeringarna ska naturligtvis göras men det är inte tanken att mikrofonden ska utse styrelseledamöter eller medverka i investeringsbesluten annat än att tillse att de följer det ramverk som överenskommits. Det ligger i investeringarnas natur att den förväntade tid som varje fond lever förväntas vara lång. Om mikrofonden ska medverka i senare fonder ska utvärderas på sedvanligt sätt. Valet att fortsätta att investera alternativt inte investera är det främsta påtryckningsmedlet gentemot de team man stöttar. Bemanningen av mikrofonden ska vara mycket liten. I princip kan fondens administration till stor del samordnas eller delas med moderbolaget Fondinvest AB. Fonden behöver därutöver ha resurser för särskilda förvaltningsuppgifter inom ramen för fondens uppdrag, t.ex. att ta in både begära in anbud för bestämt ändamål men framför allt organisera utvärderingen av inkomna förslag. Beslut fattas i en av Fondinvest AB utsedd styrelse. För att väl kunna utvärdera olika förslag och inte agera reaktivt på varje 76 SOU 2015:64 Överväganden och förslag enskilt inkommande förslag bör besluten om investeringar tas högst två gånger per år. Beskrivning av den gröna fonden Enligt Energimyndigheten så har riskkapitalinvesteringarna inom miljöteknik i Sverige minskat med över 80 procent i värde mellan 2008 och 2012, från cirka 700 till 135 miljoner kronor. Under samma period har den relativa andelen miljöteknikinvesteringar minskat från 15–20 procent till 7–8 procent av totala investeringsvolymen. Finansieringsgapet inom miljötekniksektorn, definierat som skillnaden mellan utfallet för VC-investeringar 2012 och genomsnittet för åren 2007 och 2012, uppgår till 259 miljoner kronor per år, vilket innefattar både privat och offentligt riskkapital. 1 Behovet av riskkapital enligt denna uppskattning bedöms kunna täckas relativt väl av den gröna fond som är en del av systemet. Fondens storlek på 700 miljoner kronor blir med privata medinvesteringar minst 1 400 miljoner kronor, förhoppningsvis mer. Med en investeringscykel på 5–7 år täcker det behoven. Detta gäller dock med dagens förutsättningar och utbud på investeringsobjekt. Behoven respektive utbudet av projekt kan ändras. Om de ändras och ett underskott på privat kapital kvarstår finns det inget hinder att den föreslagna fond-i-fonden bjuder in aktörer at starta liknade fonder. Den gröna fonden ska enligt tidigare planering vara en av staten helägd fond som ska direktinvestera i olika företag tillsammans med privat kapital. Den har enligt direktiven friheten att välja investeringsinstrument och möjlighet att investera asymmetriskt. Då fondens inriktning nyligen är fastställd, inklusive motinvesteringar från EU, föreslår utredningen ingen ändring på kort sikt av investeringssättet. Över tid föreslår däremot utredningen att de medel som återförs via exits av innehav läggs i en ny fond där privat kapital reses på fondnivå. Därefter kan den nya gröna fonden II ta större ägarandelar i de underliggande bolagen. Eventuell asymmetri 1 Tillväxtanalys (2013a) Riskkapitalmarknaden i Sverige 2013, Statistik 2013:07. 77 Överväganden och förslag SOU 2015:64 möjliggör för att rikta kapitalet mot önskade faser och investeringsområden. 5.3 Fondinvest AB:s uppdrag, kapital och organisation Förslag: Fondinvest ABs verksamhet ska bedrivas i ett av staten helägt aktiebolag som ska vara moderbolag till underliggande fonder som också ska bedrivas i aktiebolagsform. Fondinvest AB inklusive dotterbolag ska ha ett samlat kapital om 6,1 miljarder kronor. Verksamheten vid bolaget och dess dotterbolag ska bedrivas med en liten förvaltningsorganisation och i stället nyttja externa experter och specialister för olika ändamål. Skälen för utredningens förslag: Fondinvest AB föreslås bli ett av staten helägt aktiebolag. Aktiebolag är den lämpligaste associationsformen för att styra en verksamhet som i sin verksamhet ska verka på en marknad tillsammans med andra företag och investeringsaktörer och som över tid förväntas vara föränderlig. Fondinvest AB:s övergripande uppdrag och ändamål ska regleras i bolagets bolagsordning. Uppdraget bör formuleras med utgångspunkt i att bolaget genom långsiktiga fondinvesteringsåtaganden ska verka för en framväxt av en livskraftig privatfinansierad svensk riskkapitalindustri med ett huvudsakligt fokus på investeringar i svenska företag som befinner sig i ett tidigt stadium i sin utveckling. Av uppdraget bör också framgå att verksamheten ska bedrivas så att utbudet av både inhemskt och utländskt kapital ska främjas. Uppdraget och den roll som Fondinvest AB avses få när det gäller att skapa förutsättningar för fler och växande företag innebär att bolaget får ett samhällsuppdrag. Även samhällsuppdraget ska framgå av bolagsordningen. Samhällsuppdraget bör formuleras som att Fondinvest AB ska bidra till tillväxt, innovation och ökad sysselsättning genom att stärka utbudet av kapital till innovatörer och företag i utvecklingsskeden så att dessa kan utvecklas till växande företag. 78 SOU 2015:64 Överväganden och förslag Utöver bolagsordningen kan staten som ägare styra bolaget genom särskilda ägaranvisningar, som kan innehålla vissa ytterligare riktlinjer för bolagets investeringsverksamhet. Ägarstyrningen bör dock utformas på sådant sätt att den ger styrelsen ansvar och tillräckliga frihetsgrader för att utforma strukturen på investeringsåtaganden och de närmare formerna för verkställande av ägarens uppdrag. Styrelsen i Fondinvest AB bör ha en sammansättning av ledamöter som besitter en hög kompetens och erfarenhet av den verksamhet som ska bedrivas. Styrelsen bör, utöver representant från staten genom Näringsdepartementet bestå av personer med relevant erfarenhet av riskkapitalmarknaden, förvaltarutvärdering och kapitalmarknaden. Därutöver bör personer med erfarenhet från att utvärdera nya investerings- och forskningsområden ingå. På grund av risk för intressekonflikter bör styrelsen inte bestå av ledamöter med ekonomiska intressen i redan etablerade VCförvaltare. Styrelsen bör även kunna utgöra fondens investeringskommitté. Ekonomiska mål Fondinvest AB ska ha ett kapital som fungerar som en revolverande fond, vilket innebär att de innehav som avyttras återförs till fondkapitalet och kan användas till nya investeringar. Som ekonomiska mål för fondens verksamhet bör gälla att fondens kapital över tid ska behållas reallt oförändrat. Kapitalbehov Fondinvest AB föreslås få ett kapital om 3 miljarder kronor. VCinvesteringar kännetecknas av hög risk och periodvis mycket långa innehavsperioder. En enkel modellering ger att Fondinvest AB, oaktat driftskostnader, bör kapitaliseras till 8–10 gånger det förväntade årliga åtagandet. För ett årligt åtagande om 300 miljoner kronor enligt förslaget ovan krävs således ett kapital om cirka 3 miljarder kronor. Om fondinvesteringarna i snitt genererar en blygsam positiv avkastning så räcker denna kapitalisering till att finansiera verksamheten. 79 Överväganden och förslag SOU 2015:64 Storleken på de underliggande fonderna är beroende på investeringsområde och bransch. Varje enskild fond bör inte understiga 500 miljoner kronor. Under förutsättning att fonderna kan finansieras med motsvarande privat kapital bör en bedömd maxstorlek på en fond uppgå till cirka 1 miljard. Antalet fonder som Fondinvest AB gör åtaganden i bör därför kunna vara lägst 6 fonder. Organisation och bemanning Fondinvest AB ska arbeta med en liten organisation men med nära samarbete med experter och andra organisationer inklusive specialister på utvärderingar av förvaltningsteam. Utlysning av fondinvesteringar och behandling av inkommande förslag, både kopplade till utlysningar och andra är en grundläggande uppgift för fonden. Huvuddelen av Fondinvest AB:s förvaltande verksamhet, såsom utvärdering och uppföljning av förvaltare, förberedande av investeringsrekommendationer, samt underlag för ägarrapportering bör kunna utföras av externa underleverantörer. Även fondadministration bör kunna utföras av extern part. Fondinvest AB ska kunna överlåta förvaltningen av de underliggande fonderna till självständiga investeringsteam. När det gäller de underliggande fonderna och verksamheterna bör dessa i hög utsträckning kunna dela administration med moderbolaget Fondinvest AB. På så sätt säkerställs rätt förvaltningskompetens och kunnande inom olika branscher eller segment samtidigt som staten undviker att fonden tvingas bygga upp en egen stor förvaltningsorganisation. Sammantaget bör detta kunna öka effektiviteten i statens riskkapitalinsatser. 5.4 Närmare om investeringsverksamheten Bedömning: Investeringsverksamheten ska bedrivas med utgångspunkt i de övergripande riktlinjer som ägaren beslutar. Fondens styrelse ansvarar för att upprätta en investeringsplan för verksamheten med utgångspunkt i ägarens uppdrag och riktlinjer. Verksamheten med utlysningar om fondåtaganden bör utformas 80 SOU 2015:64 Överväganden och förslag efter en fastställd årscykel med utlysning, utvärdering och beslut om investeringar. Tydliga utvärderingskriterier för investeringsverksamheten ska fastställas med utgångspunkt i målen för fondens verksamhet. Skälen för utredningens förslag: Övergripande riktlinjer för den investeringsverksamhet som Fondinvest AB ska bedriva beslutas av ägaren. I riktlinjerna kan ingå att prioriterade investeringsområden eller andra övergripande investeringsriktlinjer. Fondens styrelse ansvarar sedan för att verkställa ägarens riktlinjer i en investeringsplan för verksamheten. Fondinvest AB kommer att göra utlysningar om fondåtaganden eller investeringar som staten via Fondinvest AB vill göra. Denna utlysning, eller erbjudande till samfinansiering, kan avse ett urval av blivande eller nystartade VC-fonder men även andra privata investerare. Det viktiga här är inte om aktörerna kallar sig VCfonder utan att investeringskriterierna står i överensstämmelse med de formulerade kraven. De krav som ställs upp baseras på bolagsordningen och ägardirektiven och omfattar sådant som investeringsbelopp, utvecklingsfas i bolagen och i förekommande fall i vilka branscher som investeringarna ska göras. Utlysningar bör utformas på ett sätt som möjliggör för ett stort antal aktörer att lämna in förslag. Fondinvest AB ska också kunna utvärdera propåer som inkommer utan att Fondinvest AB har definierat ett särskilt investeringsområde. I nästa steg ska de ansökningar eller anmälningar som kommer in utvärderas och bedömas. I utvärderingen ingår dels att bedöma om ansökningarna överensstämmer med uppställda investeringskriterier men också att utvärdera de förvaltningsteam som ska ansvara för den löpande förvaltningen av den investeringsfond som sätts upp. För denna uppgift bör extern expertis och rådgivare, i enlighet med branschpraxis, kunna anlitas. Investeringsbeslut fattas av styrelsen i Fondinvest AB på rekommendation av en särskild investeringskommitté, lämpligen en delmängd av styrelsen, baserat på utvärderingsunderlag från den externa rådgivaren. Beredningen av investeringsbesluten görs av ledning. Viktigt att notera är att det är styrelsen som fattar beslut om vilka investeringar som är de riktiga att göra, med utgångspunkt från ägarens riktlinjer, medan uppgiften för de 81 Överväganden och förslag SOU 2015:64 externa leverantörerna är att mer tekniskt utvärdera förvaltningsteam och förmågan att leverera på de uppställda kriterierna. Efter investeringen följer ett monitoreringsarbete, dvs. kontinuerlig uppföljning av fondens verksamhet, samt fondadministration bestående av hantering av fondernas kassaflöden och rapportering Som berörts tidigare bör såväl utvärdering, monitorering och fondadministration skötas av externa leverantörer. Skälen för detta är att Fondinvest AB, som kommer att ha ett brett verksamhetsområde, annars skulle behöva bygga upp en egen omfattande organisation för de olika momenten i investeringsverksamheten. Att hitta rätt kompetens är både svårt och kostsamt men om extern kompetens anlitas för särskilda moment kan kostaderna begränsas samtidigt som effektiviten ökar. Lämpligen följer verksamhetens olika faser en årscykel, så att exempelvis ansökningar tas emot fram till halvårsskiftet följt av utvärdering under andra halvåret och beslut om investeringar till årsskiftet. Investeringsfonderna Formerna för investeringarna kommer sannolikt se olika ut beroende av investeringsfokus och befintliga strukturer på marknaden. En modell är att investeringen sker i nystartade fonder ledda av ett befintligt team som redan förvaltar en befintlig VCfond, under förutsättning att investeringsfokus och teamet uppfyller fastställda kriterier. En annan modell är att investera i fonder som sätts upp av nya team eller team som avknoppats från existerande fondförvaltare. Ytterligare en modell kan vara att Fondinvest AB sätter upp en fond som saminvesterar med en annan fond och där investeringsbesluten tas av team som är gemensamma för båda dessa fonder. En fördel är att den fond som satts upp av Fondinvest AB bara saminvesterar i svenska projekt medan den andra fonden även kan investera utanför Sverige. På så sätt kan det vara enklare att attrahera utländskt kapital till investeringar i Sverige. Utgångspunkten bör vara att de investeringsfonder som Fondinvest AB investerar i ska ha sin juridiska hemvist i Sverige. När det gäller de aktörer som medinvesterar i fonderna ska 82 SOU 2015:64 Överväganden och förslag emellertid inga krav ställas på att dessa fonder eller investerare ska ha sin hemvist i Sverige. Då syftet är att stärka kapitalbasen och finansieringsmöjligheterna för unga tillväxtbolag är det en styrka om också utländskt kapital kan bidra till detta. De nya investeringsfonder som kan komma att inrättas på initiativ av Fondinvest AB bör kunna vara svenska aktiebolag som staten och andra investerare därefter gör åtaganden gentemot genom kapitalandelslån. Strukturer av detta slag är sedan något år tillbaka vanliga på fondmarknaden. Riskdelning – några modeller För att attrahera privat kapital att investera i de riskfaser och i de områden där ett ökat kapitalbehov bedöms finnas, måste Fondinvest AB kunna arbeta med modeller för asymmetrisk riskdelning, vilket innebär att medinvesterarna får en bättre avkastningsprofil. Tre huvudtyper av subventioner för detta ändamål kan lyftas fram: • Det statliga kapitalet har samma risk men ett tak på sin avkastning dvs. all uppsida över en viss nivå går till de privata medinvesterarna • Det statliga kapitalet tar en större risk, dvs. vid förlust tar det statliga kapitalet en oproportionellt stor andel av förlusten upp till en viss nivå. • Det statliga kapitalet står för hela eller lejonparten av driftskostnaderna. Fondinvest AB:s åtagande kan naturligtvis bestå av en kombination av dessa subventioner. Vad som kommer att krävas för att uppnå önskat investeringssyfte och attrahera ett bra team går inte att på förhand fastställa. Detta kommer att vara en del av den process med utlysning och prövning som genomförs inför varje beslut om fondens investeringsengagemang. I undantagsfall kan det bli aktuellt att Fondinvest AB gör åtaganden utan krav på parallell privat investering. Syftet kan vara att möjliggöra för förvaltaren att omgående komma igång med sin 83 Överväganden och förslag SOU 2015:64 investeringsverksamhet och att genom de resultat som förvaltaren åstadkommer över tid kunna locka kommersiellt kapital. Ett exempel skulle kunna vara inom materialteknologi där VCmarkanden eller liknande där väldigt få investerare är verksamma i tidiga faser. En sådan fond som också har syftet att snabbt etablera en ny aktör på marknaden bör inte ha samma mängd kapital och det ska byggas in starka incitament för aktören att snabbt attrahera privat kapital, bl.a. bör ingen vinstdelning till investeringsteamet utgå. Utformningen av erbjudande samt risk- och vinstfördelning kommer vara ett av de viktigaste besluten i Fondinvest AB:s styrelse. Utmaningen är att hitta rätt balans mellan subventionerande och icke-subventionerade åtaganden. En för liten subvention leder till att VC-fonden som valts ut inte kan locka privat kapital medan en för stor subvention på sikt innebär kapitalförstöring. En fördel är att kravet på privat medfinansiering ger en omedelbar kommersiell återkoppling på fondinriktningen och förvaltarvalet i kombination med valet av riskdelningsmodell. 5.5 Garantisystem Förslag: Ett statligt garantisystem införs i syfte att stödja bankernas utlåning till små företag. Garantin bör avse lån mellan 2–20 miljoner kronor. Garantisystemet föreslås hanteras inom ramen för Fondinvest AB:s verksamhet. Skälen för utredningens förslag: Inom ramen för utredningen har en särskild genomlysning gjorts över var i kedjan som det finns ett lånefinansieringsgap (se avsnitt 3.31 samt bilaga 2 i betänkandet). Huvudpunkterna från denna kartläggning är att bankerna har minskat sin utlåning till företag. Drivkrafterna för detta är regulatoriska krav men också att lönsamheten är för låg vid utlåning till mindre bolag med hög risk. Erfarenheterna från finanskrisen 2008 tyder också på att bankerna generellt har minskat sin utlåning när det gäller mindre lån med mer risk. Utredningen anser att det inte är meningsfullt att genom statliga insatser försöka minska risken för bankerna när det gäller riktigt små krediter. Staten skulle visserligen kunna konstruera ett sådant 84 SOU 2015:64 Överväganden och förslag instrument med bedömningen är att motparterna, dvs. bankerna, inte har kapacitet eller intresse att agera inom detta system. Bedömningen är också att Almi spelar en viktig roll för att erbjuda sådana krediter. När det däremot gäller något större krediter, ofta i intervallet 2–20 miljoner kronor, är lånegarantier ett lämpligt instrument. Företag under expansion kan ha svårigheter att möta långivarens krav på säkerheter. En statlig garanti skulle kunna kompensera för bristen på säkerheter och på så sätt bidra till att öka bankernas utlåning till företagen. Den modell till ett statligt lånegarantisystem som föreslås bygger på att bankerna utgör distributionskanal för garantierna. Utformningen innebär följande: • Banker bör kunna söka om att bli certifierade för att utnyttja lånegarantin. Grundläggande krav på distributionskapacitet, kompetens, administrativa resurser m.m. bör vara uppfyllda. • Garantin bör avse lån mellan 2–20 miljoner kronor med trolig tonvikt på cirka 3–10 miljoner kronor. Garantin ska i undantagsfall kunna användas upp till 20 miljoner kronor, förutsatt att villkoren för att utgöra en marknadskompletterande åtgärd är uppfyllda. • Garantin ska kunna omfatta upp till 30 procent av det totala lånebeloppet för att ge tillräcklig säkerhetsförstärkning. • Banken bör inte få full täckning av garantin när den utnyttjas för att undvika att den ”överutnyttjas”. En rimlig fördelning är att banken bär 10–20 procent av eventuella förluster. • Garantisystemet bör utformas så att certifierade banker utan prövning från statens sida anmäler krediter som uppfyller villkoren för den kompletterande garantin. Statens prövning bör utformas som en möjlighet till revision och eftergranskning både direkt vid eventuell utbetalning enligt garantin och som generell uppföljande granskning av hur garantivillkoren efterlevs. Brist på efterlevnad av garantisystemets ramar och villkor leder till utebliven utbetalning alternativt till återkrav av utbetalda belopp. • Garantin ska vara förenad med en garantiavgift. Garantiavgiften tas ut av bankerna som en klumpsumma på totalt utnyttjad 85 Överväganden och förslag SOU 2015:64 garanti. Det ska vara upp till bankerna i vilken utsträckning och på vilket sätt kostnaden överförs till kunden. Kostnaderna för garantisystemet beräknas uppgå till 60 miljoner kronor per år. Beräkningen bygger på antagandet att garantisystemet över tid skulle omfatta en utlåning motsvarande den som Almi och Norrlandsfonden har i dag, dvs. omkring 6–7 miljarder kronor, vidare att 30 procent av lånestocken skulle täckas av garantin samt att risken för fallissemang uppgår till cirka 3 procent. Till detta ska läggas administrativa kostnader på 20 miljoner kronor Från den totala kostnaden på cirka 80 miljoner kronor ska garantiavgiften och bankernas del av förlusten dras av. Full kostnadstäckning skulle kräva en garantiavgift på cirka 4 procent. En minskning av kostnaden för att öka finansieringsmöjligheterna för vissa typer av företag, t.ex. för företag med hög tillväxtpotential, med ovan angivna antaganden skulle sammantaget innebära kostnader på cirka 20–60 miljoner kronor per år beroende på subventionens storlek. Garantisystemet föreslås hanteras av Fondinvest AB. 5.6 Demonstrationsanläggningsfond Förslag: En demonstrationsanläggningsfond inrättas för investeringar i ny teknologi eller processer där produktionsanläggningar eller produktionsenheter ska producera i kommersiell skala. Fonden föreslås ha ett kapital om 1,5 miljarder kronor. Demonstrationsanläggningsfonden föreslås drivas i form av ett aktiebolag som är ett dotterbolag till Fondinvest AB. Skälen för utredningens förslag: Utredningen föreslår att en demonstrationsanläggningsfond inrättas. Denna ska investera i ny teknologi eller processer där produktionsanläggningar eller produktionsenheter ska producera och bevisa sig i kommersiell skala. Investeringarna ska göras i teknik som bevisat sig tekniskt och i liten skala och där det finns en marknad för produkten men där den upplevda risken i steget från liten skala till produktionsanläggning försvårar en rent privat finansiering. Fonden ska ha målsättningen att bevara sitt kapital realt över tid och kunna arbeta 86 SOU 2015:64 Överväganden och förslag med ägarkapital, konvertibler och lånegarantier. Exempel på tänkbara investeringar är anläggningar för att utnyttja biomassa till att producera drivmedel eller kemiråvara, anläggningar för att använda skogens restprodukter, enheter för att utnyttja havsströmmar, använda vattenkraft mer effektivt, teknologi för solkraft, första anläggningar för ny tillverkningsteknologi eller enheter för ny cellulosafiberteknologi. Ändamålets karaktär gör att investeringarna till stor del kommer att ske utanför storstadsregionerna. Bakgrunden till förslaget är följande. Stora statliga insatser görs inom både miljö och energiteknik liksom på andra om råden där de anläggningar där tekniken ska kommersialiseras kräver betydande investeringar dvs. är kapitaltunga. När teknologin ska bevisa sig i en skala där den är kommersiellt lönsam saknas i dagsläget den statliga kompletterande finansiering som krävs för att det privat kommersiella kapitalet ska våga investera. Osäkerhet och risker är fortvarande stora. Paradoxen är ofta att om det är en andra anläggning av samma typ som skulle byggas där säkerheten blivit större skulle en helt privat finansiering vara möjlig. Det drabbar också bolag som måste bevisa sig för att få den så viktiga första kunden. Det är också här som den föreslagna fonden ska investera. Det handlar således inte om investeringar när teknologin ska bevisa sig eller i pilotskaleförsök utan om investeringar i anläggningar som i princip skulle kunna få privat finansiering om osäkerheten, som här kan handla om total kostnadsram för anläggningen eller produktionsenheten, uppstart och konstruktionstid, verifikation av driftskostnader och liknande, fortsatt anses vara för stor. Det ska dock finnas en potentiell marknad för produkten, dvs. den kommersiella potentialen ska vara klarlagd. Målsättningen är att när anläggningen eller produktionsenheten är på plats och produktionsfärdig har systemet blivit validerat, dvs. att tekniken har funnit sin form och prestanda. Demonstrationsfonden ska bara engagera sig som komplement till privat kapital. Samma principer ska gälla för denna fond som andra investeringar som Fondinvest AB gör, dvs. att det övriga privata kapitalet inte i någon del av balansräkningen ska avlyftas all risk men att riskfördelningen kommer att tillåtas vara asymmetrisk. Demonstrationsanläggningsfonden föreslås få ett kapital om 1,5 miljarder kronor Kapitalinsatsen i varje anläggning kan antas variera mycket och kan bli betydande beroende på typ av 87 Överväganden och förslag SOU 2015:64 anläggning och teknik. Investeringarna ska göras i anläggningarna och skydd måste byggas in så att det mervärde som skapas genom att tekniken kan bevisa sig också genererar intäkter till fonden även om fonden inte investerar i de bolag som äger tekniken. En uppskattning är att antal investeringar per år blir mycket lågt p.g.a. investeringarnas karaktär. Demonstrationsanläggningsfonden föreslås drivas i form av ett aktiebolag och utgöra ett dotterbolag till Fondinvest AB. Fonden ska dela administration med moderbolaget. Fondinvest AB tillsätter tillsammans med staten styrelsen i demonstrationsanläggningsfonden. För att driva fonden behövs bara en investeringsansvarig men denne ska samverka med och utbyta erfarenheter med den gröna fonden såväl som Fondinvest AB. Utvärderingsarbetet görs med fördel i samarbete med andra statliga myndigheter som Energimyndigheten men kan också att läggas ut på fristående konsulter för att få tillgång till rätt kompetens inom olika teknikområden. Förvaltningskostnaderna bedöms därigenom bli låga. Fondens konstruktion behöver utformas så att dess investeringar inte kommer i konflikt med EU:s regler gällande statsstöd. I planeringen av genomförandet behöver hänsyn tas till att en notifiering av fonden till EU-kommissionen kan behöva göras. 5.7 Genomförande och finansiering Förslag: Fondinvest AB bildas genom en omstrukturering av Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB. Genomförandet bör förberedas i en särskild organisationskommitté med inriktning på att det nya fondbolaget, Fondinvest AB, kan inleda sin verksamhet under 2016 och vara fullt operationellt 2017. Förvaltningen av befintliga innehav i de bolag som berörs av förändringen ska ske under former som säkerställer ett gott ekonomiskt utfall och som borgar för att de bolag som investeringarna gjorts i hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Skälen för utredningens förslag: Utredningen föreslår att den nya fonden Fondinvest AB bildas genom att Fouriertransform AB 88 SOU 2015:64 Överväganden och förslag omvandlas till ett bolag som ska agera som en fond i fond, här kallad Fondinvest AB. Vidare föreslås Inlandsinnovation AB samordnas med Fondinvest AB. Under Fondinvest AB läggs även de planerade EU-medfinansierade fonderna, dvs. mikrofonden, omfattande 400 miljoner kronor, samt den gröna fonden om 700 miljoner kronor. Utredningen föreslår vidare att Fondinvest AB får ansvaret för det lånegarantisystem som föreslås av utredningen (avsnitt 5.5) samt en demonstrationsanläggningsfond (avsnitt 5.6). En organisationskommitté bör tillsättas för att förbereda de förändringar som beslutas av regering och riksdag. Genomförandet bör ske med inriktning på att Fondinvest AB ska kunna inleda sin verksamhet under 2016 och vara fullt operationellt 2017. När det gäller finansieringen gäller följande förutsättningar. Fouriertransform AB hade ett eget kapital per den 31/12 2014 om cirka 3 200 miljoner kronor. Den totala mängden likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till cirka 1 850 miljoner kronor. 100 miljoner kronor av detta kapital och likviditet kommer genom utdelning att överföras till mikrofonden. Ett antal investeringsåtaganden finns också men hur stora dessa går inte att bedöma. Här antas att alla investeringar över tid går att avyttra till lägst bokfört värde och erhållna medel därutöver kan täcka avvecklingskostnader. Det antas att avvecklingen av innehaven sker under en 3–5 års period. Inlandsinnovation AB hade ett eget kapital per den 31/12 2014 om cirka 1 900 miljoner kronor. Den totala mängden likvida medel uppgick till cirka 1 300 miljoner kronor. Samma antaganden antas gälla här som ovan för Fouriertransform AB. Den totala mängden pengar som över tid kan investeras via Fondinvest AB uppgår med dessa antagande 6 100 miljoner kronor. Fondinvest AB antas över tid via fonder investera 3 000 miljoner kronor. Demonstrationsanläggningsfonden ges ett kapitalåtagande om 1 500 miljoner kronor. Med dessa antaganden finns därmed en reserv om lägst 500 miljoner kronor som över tid kan stärka upp Fondinvest AB och dess dotterbolag. När det gäller tidslinjen i den tänkta omfördelningen av medel kommer Fondinvest AB att göra åtaganden om investeringar mot olika VC-aktörer och fonder, inklusive demonstrationsanläggningsfonden. Men det kommer att ta lång tid för VC-aktörerna att investera pengarna, bedömningen är 4 år, och dessutom kommer det att ta 1–3 89 Överväganden och förslag SOU 2015:64 år att utvärdera och göra åtaganden mot VC-aktörer. Hela VCcykeln när den väl är igång är troligen upp emot 10 år. Det kommer därför att finnas tillräckligt med tid för att avveckla befintliga innehav under former som säkerställer gott utfall och även säkerställer att de bolag som investeringarna gjorts i hanteras på ett ansvarsfullt sätt. För de investeringar som görs på kort sikt finns det tillräckligt med kontanta medel i systemet. Det kapital som finns i systemet bedöms alltså räcka till för att täcka de åtaganden som utredningen föreslår och kan återanvändas över tid. Utredningen har undersökt om det finns alternativa sätt att finansiera Fondinvest AB som mer liknar det sätt på vilket privata riskkapitalbolag finansieras. Ett privat bolag får av sina investerare ett investeringslöfte och när kapital behövs så kallar man på det, s.k. draw down. Utredningen har inte funnit något bra sätt att skapa en motsvarande lösning inom ramen för de regelverk som finns. Lösningen måste vara långsiktigt stabil samtidigt som den är enkel och effektiv så att de kapitalutfästelser som gjorts snabbt kan betalas ut vid angiven tidpunkt. En stabil lösning som bygger på bindande utfästelser kräver troligen lagändringar. Utredningen anser däremot att det skulle ha stora fördelar om en sådan lösning fanns och förordar en närmare studie om möjligheterna för detta. En förbättring som dock kan övervägas inom ramen för nuvarande regler är att samordna likviditetsförvaltningen i de olika statliga finansieringsbolagen för att få bättre villkor och förhoppningsvis lägre kostnader. Förvaltning av befintliga innehav När det gäller förvaltningen av befintliga innehav i de bolag som enligt förslaget omstruktureras måste det göras på ett ansvarsfullt sätt som inte är värdeförstörande och som hanterar potentialen i de bolag i vilket man investerat på ett bra sätt. Hanteringen av dessa bör vara långsiktig samtidigt som det är angeläget att kunna återanvända kapitalet i den nya strukturen. Flera modeller för denna förvaltning är möjlig beroende på innehavens karaktär. Flera av de åtaganden som gjorts och som har tydlig lokal eller regional inriktning flyttas med fördel över till Mikrofonden. Det gäller särskilt flera av de innehav av den karaktär 90 SOU 2015:64 Överväganden och förslag som ligger i Inlandsinnovation AB. Ett alternativ är att förvaltningen av vissa innehav övertas av annan statlig aktör, t.ex. Industrifonden eller annan part med erfarenhet av långsiktig förvaltning. En sådan förvaltningen sker då på uppdrag av Fondinvest AB. En annan modell är att förvaltningen läggs ut på en extern part och förvaltas på uppdrag av Fondinvest AB. 5.8 Styrning och uppföljning av Fondinvest AB Förslag: Styrningen av Fondinvest AB behöver utformas på ett sätt som tillgodoser riksdagens och regerings krav på övergripande strategisk styrning samt insyn i verksamheten samtidigt som tillräcklig flexibilitet finns i den operativa verksamheten. En modell för uppföljning och utvärdering av verksamheten bör läggas fast. Regeringen bör årligen rapportera om verksamhetens resultat till riksdagen. Skälen för utredningens förslag: Styrningen av fondbolaget Fondinvest AB:s verksamhet behöver utformas på ett sätt som tillgodoser riksdagens och regeringens krav på övergripande strategisk styrning och insyn i verksamheten samtidigt som tillräcklig flexibilitet finns i den operativa verksamheten. Fondinvest AB:s inrättande, uppdrag och övergripande mål beslutas av riksdagen. Fondbolagets uppdrag och övergripande mål regleras därefter i bolagets bolagsordning, se avsnitt 5.3. Ansvaret för den löpande ägarstyrningen av fondbolaget ligger hos regeringen. Regeringen ansvarar för att utse styrelsens ordförande och ledamöter. Genom årliga ägaranvisningar kan regeringen ge närmare anvisningar för inriktningen av verksamheten. Styrelsen i bolaget ansvarar därefter för planering och genomförande av investeringsverksamheten. När det gäller uppföljning och utvärdering av verksamheten bör ramarna för detta läggas fast redan vid inrättandet av den nya organisationen. I utformningen av en utvärderingsmodell behöver särskild hänsyn tas till de långa ledtiderna i bolagets investeringsverksamhet. Utvärderingskriterier för investeringsverksamheten behöver utformas så att fondens verksamhet och resultat kan ställas i relation till de övergripande målen. Lämpliga 91 Överväganden och förslag SOU 2015:64 former för redovisning av verksamheten till riksdagen behöver övervägas. En möjlig modell för utvärdering är den som tillämpas för Riksgäldskontorets statsskuldsförvaltning. Modellen innebär att en extern, oberoende utvärdering av statsskuldsförvaltningen genomförs vartannat år. Utvärderingen omfattar en genomgång av förvaltningen under den senaste femårsperioden med bedömning av måluppfyllelse, myndighetens strategiska och operativa agerande, förvaltningens kostnader m.m. Regeringen rapporterar årligen om statsskuldsförvaltningen till riksdagen i form av en särskild skrivelse. Inom ramen för den övergripande ägarstyrningen från statens sida bör en god samordning mellan de olika statliga finansieringsaktörerna uppdrag och roller säkerställas. 5.9 Innovationsstöd Förslag: Innovationsstödet till företag och projekt i tidiga utvecklingsfaser behöver förstärkas. Utredningen föreslår att Almi ges möjligheter att utöka sin utlåning i form av innovationslån. De årliga anslagen till Almi för förlusttäckning föreslås därför öka från 40 till 100 miljoner kronor per år. Vidare förslås att Vinnovas medel till verifiering av forskningsresultat och projekt bör öka från 70 till 350 miljoner kronor per år. Ökningen avser såväl verifieringsmedel till innovationskontor som verifieringsmedel till inkubatorer. Den totala ökningen av årliga anslag uppgår till 340 miljoner kronor per år. Skälen för utredningens förslag: Sverige satsar varje år stora belopp både privat och via det allmänna på investeringar i forskning och utveckling. I internationell jämförelse ligger Sverige i topp. Utmaningen ligger i att effektivt kunna omvandla dessa medel till produkter, tjänster, innovationer och nya företag Det är utredningens uppfattning att den länk i kedjan som omfattar mycket tidiga riskfaser är felfinansierad. En satsning som i relation till nuvarande anslag är mycket betydande men som i sammanhanget innebär relativt små förändringar bedöms ha 92 SOU 2015:64 Överväganden och förslag mycket stor påverkan på möjligheten att få fram fler tillväxtprojekt och innovativa bolag. Utredningen bedömer att ett stärkt innovationsstöd enligt de förslag som lämnas kan bidra till att stödja universitetens och högskolarnas integrerade uppgift att samverka med det omgivande samhället och i nyttiggörandet av forskningsresultat. Almi Almi föreslås få ett större årligt anslag i form av förlusttäckningsmedel för att kunna bevilja så kallade innovationslån och för att kunna tilldela olika projekt förstudiemedel. Innovationslånen genererar en hög andel kreditförluster, i dagsläget upp emot 50 procent. Almi bedömer att dessa kreditförluster kommer att sjunka men de kommer på grund av lånens natur att vara höga och en realistisk målsättning är att de sänks till kring 30 procent. Dessa lån röner stor efterfrågan och s.k. förlusttäckningsmedel anslås för att täcka kreditförlusterna i bolaget. Förlusttäckningsmedlen bör minst dubbleras och uppgå till lägst 100 miljoner kronor per år. Det maximala belopp som lånas ut i innovationslån per projekt bör också ökas. En konsekvens av detta blir att urvalskriterierna för vilka projekt som ska ha de högre beloppen måste omprövas och bli mer selektiv. Maxgränsen bör ökas till 2.5 miljoner kronor och i undantagsfall uppgå till max 5 miljoner kronor. De lån som rubriceras ”tillväxtlån för innovativa företag” har ingen övre beloppsbegränsning och att i högre utsträckning låna ut större belopp till enskilda projekt, exemplifierade av life science-projekt eller s.k. Enabling Technologies bör uppmuntras via ägaranvisningarna. Almi bör åläggas att certifiera eller på annat sätt kvalificera lokala organisationer så att dessa i Almis ställe kan behandla och bereda innovationslån och mikrolån upp till 150 000 kronor samt investeringar i preseed, dvs. medel för försådd, upp till 250 000 kronor. De formella besluten bör ligga kvar på Almi. När det gäller lån är det i första hand innovationskontoren och inkubatorer som bör ges denna kvalifikation. Urvalsmodellen över vilka som ska ges kvalifikation kan baseras på t.ex. Vinnovas modell för utvärdering av inkubatorer. Då Almi är långivaren måste Almi också genomföra 93 Överväganden och förslag SOU 2015:64 kvalificeringen. Syftet med detta är att ytterligare förbättra distributionen av medel samt att undvika dubbel handläggning. Även andra organisationer som t.ex. tillväxtkassor kan komma ifråga. När det gäller investeringar i preseed, dvs. i mycket tidiga och riskfyllda faser, är det i första hand lärosätenas holdingbolag som ska kvalificeras. Handhavandet av dessa investeringar bör även ligga på dessa enheter. Vid större investeringsbelopp eller följdinvesteringar i samma bolag, s.k. follow-on-investeringar, fattas besluten av Almi men förslagsvis efter beredning av holdingbolagen. Den totala mängden investeringsmedel per år som på detta sätt distribueras bör uppgå till 40 miljoner kronor. I enlighet med de resonemang som förts kring kreditgarantier och svårigheten vad gäller utlåning till företag via bankerna anser utredningen att Almi bör utöka sin utlåning. Kapitalutrymmet bedöms finnas men det är en fråga om distribution och åtgärder för att förenkla kredithanteringen t.ex. via förenklade kreditprövningsinstrument, s.k. scoring system. Vinnova Innovationsstödet till företag och projekt i tidiga utvecklingsfaser behöver enligt utredningens bedömning förstärkas. Utredningen föreslår att Vinnova ges utökade anslag för det som rubriceras som verifieringsmedel. Dessa verifieringsmedel är mycket väsentliga när nya teknologier och idéer ska prövas inom ramen för bl.a. innovationskontoren och inkubatorerna. Verifieringsmedel är att ge möjlighet att testa idéer både tekniskt och affärsmässigt, dvs. att gå från laboratorier till verklighet. Detta är en av stöttepelarna när det gäller att ta fram nya företag kopplade till lärosätena men också andra utvecklingsmiljöer i landet och att göra dem möjliga att investera i för både privat och offentligt kapital. Verifieringsmedel till innovationskontor bör ökas från 50 till 125 miljoner kronor per år. Av dessa medel bör cirka 40 miljoner kronor gå direkt till innovationskontoren för att ge max 100 000 kronor till att pröva enskilda projekt och resten mot en nationell enhet som kan vara, men inte måste vara, Vinnova som kan ge upp till 2 miljoner kronor per projekt för att komma vidare. 94 SOU 2015:64 Överväganden och förslag Verifieringsmedel till inkubatorer bör ökas från nuvarande 20 till 225 miljoner kronor per år. Av dessa medel bör cirka 50 miljoner kronor gå direkt till inkubatorerna för att ge max 200 000 kronor till att pröva enskilda projekt och resten till en nationell enhet som kan vara, men inte måste vara, Vinnova som kan ge upp till 4 miljoner kronor för att komma till nästa fas. Vinnova bör även finna lämpliga former för att innovationskontor och inkubatorer i högre grad själva kan hantera ansökningar och fördelning av verifieringsmedel, t.ex. genom någon form av certifiering eller kontrakt. Vinnova har redan i dag liknande modeller för hantering av verifieringsmedel. Den kvalificeringsmodell som Vinnova redan i dag har utvecklat för att kunna besluta om driftsbidrag till inkubatorer bör utvecklas och användas. Över tid kan även andra lokala organ utöver de kvalificerade innovationskontoren och de kvalificerade inkubatorerna komma ifråga för att bli ”certifierade”. Inkubationsprogrammet Utredningen anser att den typ av utvärdering som Vinnova gör för att välja ut vilka inkubatorer som ska ges driftsstöd är bra. Det ligger också i linje med vad Ingenjörsvetenskapsakademien har förordat. Ett tiotal inkubatorer kan förväntas ha den kvalitet och kritiska massa som behövs för att bedriva en god verksamhet och därmed ges driftsbidrag. Dessa kan därutöver agera som nav och stödja andra regionall inkubatorer i nätverk där funktioner och specialister kan delas. Utredningen anser att stödet till inkubatorerna inom ramen för det nationella programmet, dvs. driftsbidrag, som för 2015 uppgår till 80 miljoner kronor är i rätt storleksordning. Till detta kommer samfinansiering i olika inkubatorer som ser olika ut över landet. Inkubatorerna bör inte bedriva någon av staten stödd investeringsverksamhet. Det är däremot kritiskt att det finns investeringsverksamhet runt inkubatorerna och dessa nätverk, lokala investmentbolag, VCfirmor kan mycket väl kvalificera sig för investeringar via Fondinvest AB eller den underliggande Mikrofonden. Almi är naturligtvis ytterligare en aktör. Mångfalden av aktörer är i sig något att sträva efter. 95 Överväganden och förslag 5.10 SOU 2015:64 Ramverket för investeringar Bedömning: Ramverket för investeringar i form av skatter och skatteregler har stor betydelse för finansieringen av nya innovativa företag. Områden där förändringar är önskvärda är utformningen av investeraravdraget, inlåsningseffekter i 3:12-reglerna och beskattning av personaloptioner. Skälen för utredningens bedömning: Det ingår inte i utredningens uppdrag att ge förslag på skatteändringar. Några kommentarer är det däremot på sin plats att ge eftersom några av de nuvarande skattereglerna är så nära kopplade till möjligheten att utveckla snabbväxande företag. I en internationell jämförelse är det också svårt att bortse från att skattestrukturer har stor påverkan på finansieringssituationen. Olika skatteincitament är ofta en del av den hur stimuleringspolitiken utformas. Utredningen belyser övergripande tre områden där förändringar är önskvärda, nämligen beskattning av personaloptioner, inlåsningseffekter i 3:12-reglerna och investeringsavdragen. Investeraravdrag De investeraravdrag som infördes år 2013 har ännu inte utvärderats. Däremot är det väl utrett vad effekten av andra program varit i andra länder som t.ex. Storbritannien. British Business Bank, har i en rapport Equity Research Report från mars 2015 gått igenom hur många företag som fått investeringar där sedan investeraravdrag har begärts. För det senaste året där statistik finns har 2245 företag fått investeringar under två program. I programmet Enterprise Investment Scheme (EIS) har 1135 företag fått 1016 m £ och i Seed Enterprise Investment Scheme har 1 120 företag fått 84 m £. Samtidigt har antalet företag som har fått finansiering genom någon av British Business Bank stöttade fonder uppgått till cirka 60 företag. Siffrorna visar inte hela sanningen om statliga insatser men illustrerar att man genom skattelättnader har nått mycket brett och nått många företag. Det kan leda till reflektioner kring om skattelättnader av detta slag kan vara ett 96 SOU 2015:64 Överväganden och förslag kostnads- och administrativt effektivt sätt att underlätta för många företag att få riskkapital. Den nuvarande utformningen av investeraravdraget är alltför begränsande genom att avdraget inte gäller juridiska personer som aktiebolag. Det finns här två alternativ till förändringar. I alternativ ett görs reglerna för investeraravdraget om så att avdraget även gäller juridiska personer. Regelverket bör också göras mer flexibelt när det gäller bl.a. följdinvesteringar och ifråga om på vilket sätt investeraren får engagera sig och belopp. I alternativ två slopas investeringsavdraget helt. De medel som frigörs kan användas som finansiering av de utökade bidrag riktade till företag i mycket tidiga faser via Vinnova och Almi som föreslås i utredningen. Personaloptioner Frågan om beskattning av personaloptioner är för närvarande föremål för en statlig utredning. Under utredningen har det kunnat konstateras att en förändrad beskattning av personaloptioner ses som en mycket viktig skattefråga av de olika intresseorganisationer som har intervjuats liksom för de olika VC-företag som intervjuats. Stöd för att detta är bra för utbudet av företag är redovisat i flera rapporter. 2 Grundläggande för en förändring bör vara att personaloptionerna inte förmånsbeskattas när de ges ut och därmed inte beläggs med sociala kostnader. Beskattning bör ske när optionerna eller de aktier som erhållits genom att utnyttja optionerna avyttras till utomstående. Förändrade regler för beskattning av personaloptioner i mindre företag (SMF), speciellt mindre riskfyllda innovativa växande bolag, skulle få betydande positiva effekter på dessa företagens möjligheter att rekrytera och kompensera kompetent personal. En förändring i denna riktning skulle innebära att reglerna blir mer harmoniserade med internationell standard, vilket påpekats av flera industri- och företagsorganisationer. 2 ”Företagandets förutsättningar- en ESO-rapport om den svenska ägarbeskattningen” av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji. Rapport till Expertgruppen i studier om offentlig ekonomi 2014:3. 97 Överväganden och förslag SOU 2015:64 3:12-reglerna Reglerna för beskattning av fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna har varit föremål för flera utredningar och förändringar. Bedömningen är att utbudet av privat kapital till tidiga faser skulle förbättras om de inlåsningseffekter som skapas med 3:12 reglerna kunde tas bort. En genomtänkt reglering som skulle öppna för att investera de inlåsta medlen i företag i tidiga faser. Ägare som sålt sina företag skulle därigenom snabbare ska ha möjlighet återinvestera dessa medel i andra tillväxtföretag. En viktig källa till finansiering av nya företag är affärsänglar av olika slag och dessa är ofta personer som fått kapital genom avyttring av egna verksamheter. Denna typ av investerare tillför också erfarenhet och kompetens till unga tillväxtföretag. 5.11 Övriga frågor SBAB Den kommersiella svenska bankmarknaden fungerar inte tillräckligt bra för vissa typer av mindre tillväxtbolag där risken är lite större och säkerhetsmassan av bankerna bedöms vara för liten. Bankerna minskar eller saknar både förmågan och viljan att ta större risk även om kunderna skulle vara villiga att kompensera för denna större risk genom högre ränta. Utredningen lämnar mot denna bakgrund ett förslag till ett statligt lånegarantisystem, se avsnitt 5.5. Men även SBAB:s roll och uppdrag skulle enligt utredningens bedömning kunna övervägas i detta sammanhang. Den statligt ägda banken SBAB är i dagsläget i huvudsak inriktat på bolån till privatpersoner. Den lilla del företagskunder som finns är i huvudsak fastighetsföretag. Uppgiften att fungera som bolåneinstitut för att via konkurrens bidra till att hålla bolåneräntemarginalerna nere kvarstår även om räntenivån i sig i dag är låg. SBAB skulle dock kunna ha ett breddat uppdrag med innebörden att SBAB även skulle ge lån till små och medelstora företag och därigenom kunna fylla ett utrymme där marknaden i dagsläget inte fungerar tillfredsställande. Då SBAB är en internetbank krävs metodutveckling i form av t.ex. score-cardmodeller för att kunna hantera dessa kunder. Förutsättningarna för 98 SOU 2015:64 Överväganden och förslag att ge SBAB i uppdrag att börja med utlåning åt SMF i de högre risksegment där de kommersiella bankerna inte agerar bör därför kunna övervägas. Det är troligt att andra privata aktörer över tid kommer att bearbeta dessa SMF kunder på samma sätt som nya aktörer gett sig in i de privata segment som de större bankerna inte funnits i eller dragit sig ur men det kommer att ta tid. 99 6 Konsekvensanalys 6.1 Ekonomiska konsekvenser Utredningen föreslår att en ny fond för investeringar inrättas i form av ett statligt ägt aktiebolag, Fondinvest AB (avsnitt 5.2). Det kapital fonden ska ha föreslås uppgå till 3 miljarder kronor. Som redovisats föreslås bildandet av det nya fondbolaget ske genom en förändring inom den nuvarande strukturen för de statliga finansieringsaktörerna (avsnitt 5.7). Innebörden är inga nya medel behöver tillföras den nya verksamhet som Fondinvest AB ska bedriva enligt förslaget. Därigenom uppstår heller inga statsfinansiella konsekvenser i denna del. Detta gäller även den verksamhet som föreslås inordnas i Fondinvest AB, dvs. de olika investeringsfonderna, de EU-finansierade fonderna, en fond för demonstrationsanläggningar samt det lånegarantisystem som föreslås ingå i verksamheten. När det gäller övriga förslag lämnar utredningen förslag till finansiering (avsnitt 5.9). Förslaget om en ökning av Almi:s innovationslån innebär högre risk för förluster i låneverksamheten som kan behöva täckas genom en ökning av det årliga statsbidraget till Almi. Kostnaden beräknas uppgå till cirka 60 miljoner kronor per år. Ett alternativ är om ägaren bedömer att Almi kan absorbera den ökade risken inom koncernen. Detta kräver i så fall en ändring av nuvarande ägaranvisningar. De ökningar av medel för innovationsstöd som föreslås gällande Vinnova innebär ökade statsfinansiella utgifter om 280 miljoner kronor per år. Utredningen lämnar ett förslag om att dessa medel under de närmaste åren till viss del bör kunna finansieras genom omfördelning inom de medel som Vinnova årligen disponerar för forskning och utveckling (anslag 1:2, utgiftsområde 24), men också genom att medel återförs från Akademiska hus. Utredningen menar dock att den övergripande frågan om hur mycket resurser som 101 Konsekvensanalys SOU 2015:64 totalt avsätts i statsbudgeten för innovationsstöd och kommersialisering av forskningsresultat vid landets lärosäten är en principiell fråga som bör beredas i samband med utarbetandet av nästa forsknings- och innovationsproposition, planerad till 2016. Samhällsekonomiska konsekvenser De samhällsekonomiska konsekvenserna av förslagen går inte att exakt bedöma i strikt mening kommer samma investeringsvolym att tillföras marknaden som i nuvarande struktur. Övergången till en modell med indirekta investeringar i samverkan med privat kapital förväntas dock leda till att den totala mängden kapital på sikt kan öka, inte minst till unga tillväxtbolag med innovativ inriktning. Detta utgör också själva motivet för förändringen. Om en sådan förändring realiseras kan de samhällsekonomiska konsekvenserna förväntas bli positiva i termer av ökad produktion, tillväxt och sysselsättning. Strukturen med fonder förväntas också locka en större mängd utländskt kapital till investeringar i svenska företag bland annat genom syndikeringar med fonderna. Riskerna för negativa effekter som följd av den förändring som föreslås kan hypotetiskt uppkomma i ett läge där det uppstår en osäkerhet om genomförandet av strukturförändringen. Konsekvenserna uppkommer för de nuvarande statliga aktörer som på olika sätt berörs av förslagen i utredningen och kan påverka investeringsvolymerna. Utredningens förslag bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting eller regioner. 6.2 Konsekvenser för de statliga finansieringsaktörerna Genomförandet av utredningens förslag om en ny statlig investeringsfond, Fondinvest AB, innebär att Fouriertransform AB och Inlandsinnovation omstruktureras (avsnitt 5.7). Den verksamhet som dessa bolag i dag bedriver förutsätts dock till stor del kunna inordnas i den verksamhet som Fondinvest AB ska bedriva. 102 SOU 2015:64 Konsekvensanalys Den nya fonden föreslås kunna bildas och inleda sin verksamhet under 2016. Genomförandet av de förändringar som beslutas behöver, efter remissbehandling och förslag till riksdagen, förberedas i särskild ordning. Detta bör kunna ske genom inrättandet av en särskild organisationskommitté som sammanhållande funktion. Planeringen av genomförandeprocessen bör ha som inriktning att den nya investeringsverksamheten ska kunna inledas under 2016 och vara fullt operationell 2017. Från ett verksamhetsperspektiv är det angeläget att genomförandet av de förändringar som beslutas sker relativt snabbt i syfte att minimera negativa konsekvenser när det gäller investeringar och förvaltning av innehav men även i fråga om svårigheter att behålla kompetens i organisationerna. 6.3 Konsekvenser för företag, tillväxt och sysselsättning Utredningens förslag bedöms innebära positiva effekter för företag och näringsliv. En ambition i utredningen har varit att försöka identifiera de finansieringsgap som kan finnas i ekonomin när det gäller företagens finansieringsmöjligheter. Sverige har i internationell jämförelse generellt ett gott utgångsläge om man ser till den totala finansieringsmängden i förhållande till det samlade näringslivet. Vissa företag, företrädesvis små och ofta innovativa, kan dock ha betydande problem att finna lämplig finansiering. Utredningens förslag syftar till att överbrygga dessa problem. Införandet av en lånegaranti syftar till att underlätta finansiering av företag i expansion genom att garantin kan kompensera för otillräckliga säkerheter som krävs av långivare. Garantin ska ha bred målgrupp och kunna nå många små och medelstora företag. Investeringsverksamheten hos Fondinvest AB kommer att ha främsta fokus att stärka kapitaltillgången för företag i tidiga utvecklingsfaser i svenska innovativa företag med hög tillväxtpotential. Bedömningen är att om dessa företag ges förbättrade möjligheter att finansiera sin utveckling av nya produkter och nya innovationer, kan detta få en positiv effekt på förnyelsen av hela näringslivet och ekonomin. Generellt sett kommer fonden inte att ha några begränsningar till särskilda branscher, utan kunna stödja företag inom hela näringslivet inklusive landets tillverkningsindustri. 103 Konsekvensanalys SOU 2015:64 Fondinvest AB kommer också att innehålla fonder som har inriktning på särskilda områden. Den gröna fonden kommer att ha inriktning på att stödja företag som utvecklar ny miljö- och klimatvänlig och energieffektiv teknik. Mikrofonden har förutsättningar att få en bred regional förankring med investeringar tillsammans med regionala nätverk och finansiärer. Bedömningen är att mikrofonden har förutsättningar för att kunna ta tillvara det regionala samarbete som genom Inlandsinnovation inletts i och med inrättandet av de s.k. tillväxtkassorna. 6.4 Övriga konsekvenser av förslagen Utredningens förslag bedöms inte få några negativa konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslaget bedöms inte heller ha någon betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. Genom att utredningen inte lämnar några förslag till regler har inte någon särskild konsekvensbedömning gjorts i denna del. 104 Kommittédirektiv 2015:21 Statliga finansieringsinsatser Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande finansieringsinsatser riktade till små och medelstora företag. Utredaren ska även lämna förslag på hur dagens insatser kan bli mer effektiva och ändamålsenliga samt vid behov lämna förslag på förändringar av insatsernas inriktning och utformning och, om så bedöms lämpligt, på strukturella förändringar nödvändiga för förslagens genomförande. Utredaren ska inte lämna förslag på skatteområdet. Uppdraget ska fokusera på kartläggning av utbud och efterfrågan på finansiering till nya, små och medelstora företag. Eventuella finansieringsgap ska analyseras och behov av marknadskompletterande finansieringsinsatser specificeras. Utredaren ska • kartlägga utbud och efterfrågan av finansiering för nya, små och medelstora företag samt förändringar under de senaste åren, • analysera hur väl de statliga finansieringsinsatserna möter de finansieringsbehov som den privata marknaden inte tillgodoser, • analysera ramvillkorens betydelse för företagens möjligheter att få finansiering, särskilt med beaktande av förändringar som genomförts de senaste åren, • kartlägga instrument och metoder för riskdelning och samverkan mellan offentligt och privat kapital. 105 Bilaga 1 SOU 2015:64 Om utredaren kommer till slutsatsen att nya insatser eller förändringar av befintliga insatser för att stödja finansieringen av nya, små och medelstora företag är motiverade, ska utredaren föreslå hur de ska utformas. I den mån åtgärderna har statsfinansiella konsekvenser ska utredaren också föreslå hur insatserna ska finansieras. Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2015. Bakgrund och utgångspunkter Entreprenörskap, företagande och innovation är viktigt för ökad sysselsättning och hållbar tillväxt. Därför är det viktigt med ett gott företags- och innovationsklimat som ger förutsättningar för små och medelstora företag i alla delar av Sverige att utvecklas och växa. God tillgång till finansiering, exempelvis lån, krediter, ägarkapital och bidrag, är en väsentlig del i detta. De viktigaste förutsättningarna för en väl fungerande kapitalförsörjning är goda ramvillkor och tydliga regelverk för såväl de aktörer som tillhandahåller kapital som för de företag som är i behov av kapital. Den generella bilden är att svenska företags tillgång till finansiering är relativt god, men att det finns grupper av företag och branscher som har svårare än andra att få tillgång till finansiering. En stor andel av svenska företagare är äldre. Det kan därför finnas anledning att studera denna grupp, t.ex. med avseende på om befintliga finansieringsinsatser möter de behov som finns vid generationsskifte. Det kan även finnas regionala skillnader i fråga om strukturella förutsättningar, tillgång till och behov av kapital. Sverige har en väl fungerande banksektor och lånemarknad samt en välutvecklad riskkapitalbransch när det gäller utköp av mogna företag. För företag med hög tillväxtpotential har dock utbudet av privat riskkapital i tidiga faser minskat under flera år. Tidiga skeden präglas av hög risk, värderings- och informationsproblem samt långa ledtider till finansiell bärighet, vilket gör att marknaden sällan kan eller vågar satsa kapital på egen hand. Även otillräckliga säkerheter bland mindre företag bidrar till svårigheter till finansiering. 106 SOU 2015:64 Bilaga 1 Statliga insatser kan i vissa fall vara motiverade om förutsättningarna för privata finansiärer att medverka till en finansiering är alltför osäkra ur ett finansiellt perspektiv och det samtidigt finns ett samhälleligt intresse av att investeringen genomförs. Statens roll ska vara marknadskompletterande, då företagens behov av externt kapital i första hand ska tillgodoses av den privata marknaden. Att vara marknadskompletterande innebär i detta sammanhang bl.a. att statliga insatser inte ska konkurrera med det privata finansieringsutbudet. Förslag som lämnas av utredaren ska vara förenliga med EU:s statsstödsregelverk. Uppdraget att kartlägga utbud och efterfrågan avseende finansiering för små och medelstora företag samt förändringar av denna under de senaste åren Inledning Utbudet av finansiering har i flera avseenden minskat under de senaste åren. Bankernas utlåning har stramats åt till följd av förändrade bankregler och ökade kapitalkrav. Utbudet av riskkapital för nya, små och medelstora företag har minskat till följd av en lägre riskbenägenhet bland privata investerare. Det finns även en oro för att en förändrad reglering av bank- och försäkringsverksamhet ytterligare har eller kan komma att hämma tillförseln av kapital till den här typen av företag. Uppdraget Utredaren ska därför kartlägga utbudet och efterfrågan när det gäller finansiering för nya, små och medelstora företag samt beskriva förändringen över tid. I arbetet med kartläggningen ska bland annat följande frågeställningar besvaras: • Hur ser företagens finansieringssituation ut i dag, och hur har den förändrats över tid? • Hur ser privata finansiärers engagemang bland nya, små och medelstora företag ut, och hur har det förändrats över tid? 107 Bilaga 1 SOU 2015:64 Finns det skillnader mellan grupper av företag liksom olika kategorier av investerare? • Hur påverkas företagen av förändrad riskvilja bland privata investerare? Uppdraget att analysera hur väl de statliga finansieringsinsatserna möter de finansieringsbehov som den privata marknaden inte tillgodoser Inledning Goda förutsättningar för innovation och kommersialisering av nya affärsidéer är avgörande för samhällets långsiktiga innovationskraft, förnyelse och hållbar tillväxt i företag inom såväl befintliga som potentiella eller framväxande tillväxtområden. Många företag klarar sin grundläggande finansiering med egna medel eller via den privata marknaden. Under ett företags utvecklingsfas från företagsstart, särskilt för tillväxtföretag i skeden av utveckling och expansion, kan det dock finnas motiv för staten att tillhandahålla extern marknadskompletterande finansiering. Det handlar i grunden om att tillhandahålla riskvilligt kapital i de tidiga skeden och segment som den privata marknaden inte tillgodoser, men där det finns ett samhällsekonomiskt motiv för insatser som leder till tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Uppdraget Utredaren ska analysera hur väl statens insatser möter företagens behov av finansiering i de skeden och segment där det finns finansieringsgap, t.ex. till följd av marknadsmisslyckande, som den privata marknaden inte tillgodoser. Utredaren ska även lämna förslag på hur dagens insatser kan bli mer effektiva och ändamålsenliga samt vid behov lämna förslag på förändringar av insatsernas inriktning och utformning och, om så bedöms lämpligt, på strukturella förändringar nödvändiga för förslagens genomförande. I arbetet med analysen ska bland annat följande frågeställningar besvaras: 108 SOU 2015:64 Bilaga 1 • Vilka finansieringsgap bör avhjälpas med stöd av statlig intervention? • Hur väl möter nuvarande statliga insatser de finansieringsgap som finns i dag? • Hur kan statens finansieringsinsatser göras mer ändamålsenliga och effektiva? Uppdraget att analysera ramvillkorens betydelse för små och medelstora företags möjligheter till finansiering Inledning Goda ramvillkor för företag och företagande är av central betydelse för Sveriges utveckling. Med ramvillkor i detta sammanhang avses generella system och regelverk som anger villkor och förutsättningar för företags tillgång till finansiering. Uppdraget Utredaren ska analysera ramvillkorens betydelse för nya, små och medelstora företags möjligheter till finansiering. I arbetet med analysen ska bland annat följande frågeställningar besvaras: • Vilka ramvillkor är av särskilt stor betydelse för företagens finansieringssituation? • Hur har skärpta finansmarknadsregleringar under senare år påverkat bankernas utlåning och riskexponering till företag i olika grupper av nya, små och medelstora företag? • Har betydelsen av informella investerare och affärsänglar förändrats över tid och vilka ramvillkor är av stor betydelse för ett ökat engagemang från dessa grupper av investerare? Utredaren ska inte lämna förslag på skatteområdet. 109 Bilaga 1 SOU 2015:64 Uppdraget att kartlägga instrument och metoder för riskdelning och samverkan mellan offentligt och privat kapital Inledning Statliga garantier kan vara ett alternativ till direkta statliga lån för att förbättra möjligheterna till finansiering för små och medelstora företag. Ett garantisystem kan bygga på att staten garanterar banklån och delar risktagande med banken eller något annat privat låneinstitut. Flera av de statliga finansieringsaktörerna har möjlighet att lämna garantier. Villkoren i dag är dock sådana att direkta lån är mindre kostsamma och mer ändamålsensliga för kunderna. Uppdraget Utredaren ska kartlägga instrument och metoder för samverkan mellan privat och offentligt kapital i syfte att stärka bankers och andra låneinstituts utlåning till små och medelstora företag, särskilt till företag med hög tillväxtpotential. I arbetet med kartläggningen ska bland annat följande teman belysas och frågor besvaras: • Beprövade och verkningsfulla metoder för att åstadkomma riskdelning mellan banker och offentliga aktörer för att stärka bankers och privata låneinstituts utlåning till små och medelstora företag ska redovisas. • Vilka former av samverkan mellan staten och näringslivet skulle kunna bidra till att öka den privata marknadens närvaro i segment där det i dag finns behov av marknadskompletterande finansiering? • Samverkansinstrumenten ska bl.a. bidra till att öka det privata finansieringsutbudet i vissa segment. Hur bör riskavvägningen se ut mellan det offentliga och privata engagemanget? 110 SOU 2015:64 Bilaga 1 Konsekvensbeskrivningar Utredaren ska redovisa såväl offentligfinansiella som andra konsekvenser av förslagen. Till den del förslagen medför negativa statsfinansiella effekter ska utredaren föreslå finansiering av förslagen enligt gällande finansieringsprinciper. Utredaren bör även analysera kortsiktiga och långsiktiga effekter som förslagen kan förväntas medföra för företagare. Utredaren ska även särskilt redovisa hur förslagen påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män i företagandet. Utredaren ska tillämpa riktlinjerna som ges i kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning för att ange kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar. I arbetet med konsekvensutredningen ska kommittén ha kontakt med Tillväxtverket. Samråd och redovisning av uppdraget Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Utredaren ska samråda med Tillväxtverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser och Verket för innovationssystem. Utredaren ska sammankalla en referensgrupp bestående av de offentliga finansieringsaktörerna. Utredaren har även möjlighet att sammankalla expert- och arbetsgrupper. Vidare ska andra berörda intresseorganisationer och myndigheter hållas informerade om arbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2015. (Näringsdepartementet) 111 Prepared for: Utredningen för statligt marknadskompletterande stöd vid kreditgivning till små och medelstora företag 20150521 Prepared by: Håkan Berg, april-maj 2015 Statligt marknadskompletterande stöd vid kreditgivning till små och medelstora företag .......114 1. Utredningsdirektivet .............................................................114 2. PM:ets Avgränsning.............................................................114 3. Tidigare utredningar och analyser .......................................115 4. Definitioner ...........................................................................116 5. Vilka offentliga aktörer finns idag på lånemarknaden? .......117 6. Hur ser det statliga marknadskompletterande stödet för lån ut idag? .....................................................................118 7. Hur bedöms kreditrisker?.....................................................119 8. Har det blivit svårare att låna? .............................................119 9. Behövs det ytterligare marknadskompletterande åtgärder? ........................................................................123 10. Kreditgaranti som statligt marknadskompletterande stöd? ...............................................................................124 11. Kreditgaranti som säkerhetsförstärkning...........................125 12. Kreditgaranti låneportfölj....................................................129 13. Kreditgaranti "högriskutlåning" ..........................................131 113 Bilaga 2 SOU 2015:64 Statligt marknadskompletterande stöd vid kreditgivning till små och medelstora företag 1. Utredningsdirektivet Vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 beslutades att tillsätta en utredning för att kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande insatser till små och medelstora företag. Utredaren ska även lämna förslag på hur dagens insatser kan bli mer effektiva och ändamålsenliga samt vid behov lämna förslag på insatsernas inriktning och utformning och, om så bedöms lämpligt, på strukturella förändringar för förslagets genomförande. Av utredningsdirektivet framgår bl a att: – Bedömningen är att bankernas utlåning stramats åt till följd av förändrad reglering och ökat kapitalbehov – Utredaren ska belysa hur skärpta finansmarknadsregler har påverkat bankernas utlåning och riskexponering till företag i olika grupper av nya små och medelstora företag. – Utredaren ska kartlägga instrument och metoder för samverkan mellan privata och statliga företag i syfte att stärka bankers och andra låneinstituts utlåning till små och medelstora företag, särskilt till företag med stor tillväxtpotential. 2. PM:ets avgränsning Utredningens direktiv omfattar eventuella insatser inom alla typer av finansiering inom små och medelstora företag såsom exempelvis 114 SOU 2015:64 Bilaga 2 lån och riskkapital. Detta PM avser endast att belysa lånefinansiering från banker och andra låneinstitut där avsikten åtminstone vid lånets utbetalningstidpunkt är att lånet tillfullo förväntas bli återbetalt av låntagaren. Utanför beskrivningen faller således ett antal verksamheter av statliga aktörer där verksamheten kan definieras som lån, men där inslaget av bidrag är påtagligt. Här nedan kommenteras också definition av företags storlek som etablerats av EU-kommissionen. Bedömningen i detta PM är att medelstora företag normalt inte behöver ha statliga marknadskompletterande åtgärder inom utlåning (dvs företag med 50-250 anställda, omsättning mellan 10-50 m€ eller balansomslutning på 10-43 m€) 3. Tidigare utredningar och analyser Enligt direktiv 2007:169 genomfördes en statlig utredning kring statlig finansiering av små och medelstora företag som ledde fram till ett antal förslag och förändringar (SOU 2008:41). Med avseende på lånefinansiering drog utredningen bl a följande slutsatser: – De sk kreditgarantiföreningarnas verksamhet skulle utredas och utvärderas med avseende på förutsättningar för ett framtida program. – Det nya Almi fick möjlighet att lämna företagarlån s.k. mikrolån på upp till 250 000 utan krav med på medfinansiering. – En ny finansieringsprodukt, startgarantin etablerades via Almi. – Almi uppmanades att bjuda in bankerna till ett fördjupat samarbete där förväntningarna bland annat var att en ny riskfördelningsmodell skulle utarbetas där Almi initialt kunde ta mer än 50 procent av risken som då bedömdes vara den normala fördelningen mellan offentlig och privat finansiering samtidigt som tanken var att bankerna inom 3–4 år skulle stå för hela finansieringen. – Det konstaterades vara i högsta grad önskvärt att de privata aktörernas, inte minst bankernas, medverkan i tidiga faser ökar. Banker och andra privata finansiella aktörers roll som långivare 115 Bilaga 2 SOU 2015:64 och finansiär bedömdes som nödvändig både för tillförseln av kapital men även för den kompetens som dessa aktörer besitter. – Även vikten av ett utökat och fördjupat samarbete mellan de statliga aktörerna påpekades på flera ställen i utredningen. – En statlig garantifond rekommenderades inte eftersom direkt lånefinansiering via Almis lånefond bedömdes vara tillräcklig för att täcka behovet av marknadskompletterande finansiering. En garantilösning bedömdes vara administrativt tyngre än direktlångivning. 4. Definitioner EU Kommissionens definition av mikro samt små och medelstora företag är bindande för medlemsländerna i samband med beslut om statligt stöd genom vilket storleken får betydelse för stödets omfattning. Definitionen har följande indelning: Med denna definition kan konstateras att i princip all verksamhet som idag omfattas av någon typ av statliga kompletterande åtgärder inom utlåningsverksamhet faller inom kategorin mikro eller litet företag. Vare sig banker, Norrlandsfonden eller Almi har framfört några synpunkter att det skulle finnas behov av statliga marknadskompletterande åtgärder till gruppen medelstora företag inom lånefinansiering. 116 SOU 2015:64 Bilaga 2 5. Vilka offentliga aktörer finns idag på lånemarknaden? Norrlandsfonden Utlåning Antal kunder Borgen/garantie r antal Borgen Garantier belopp Snittlån Kreditförlust Administrativ kostnad/utlåni ng 2014 Totalt/”Normal t” 313 mkr 149 41 68 ej uppgift ej uppgift Ca. 3% 827 mkr 405 ej uppgift ej uppgift Ca. 2,5 mkr Ca 3% Ca. 2,75% Norrlandsfonden är en stiftelse grundad 1961 med kapital från LKAB och staten. Det egna kapitalet uppgår till ca 1 miljard och något nytt kapital är inte tillskjutet sedan starten. Norrlandsfondens uppdrag är att främja norrländska företags nyetablering, utveckling och expansion. Almi Utlåning Antal kunder Borgen/garantie r antal Borgen Garantier belopp Snittlån Kreditförlust Administrativ kostnad/utlåni ng 2014 Totalt/”Normal t” Ca. 2400 mkr 4000 ej uppgift 41 mkr ej uppgift Ca 3% ej uppgift Ca. 4200 mkr 12000 ej uppgift ej uppgift Ca. 0,5 mkr 3-7% ej uppgift Almi Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 16 regionala dotterbolag, Almi Invest AB och IFS Rådgivning AB. Almi erbjuder rådgivning, lån och riskkapital i företagandets alla faser. Det omfattar såväl idéer med tillväxtpotential i tidiga faser som befintliga företag som satsar på tillväxt och expansion. Almi har 40 kontor över hela landet. 117 Bilaga 2 SOU 2015:64 Verksamheten är organiserad i tre affärsområden – Rådgivning, Lån och Riskkapital. Den genomsnittliga löptiden på portföljen redovisad i tabellen ovan är ca tre år. Almis har ett företagslån som vänder sig till företag med upp till 250 anställda i alla branscher. Mikrolånet är för företag med mindre kapitalbehov, främst nya företag som har svår att få kapitalbehovet täckt på annat håll. Almi erbjuder också andra anpassade finansieringsformer för olika ändamål, exempelvis Innovationslån och Tillväxtlån. Gemensamt för dessa är att de har ett relativt stort inslag av bidrag och är därför utanför avgränsningen för detta PM. Av siffrorna för de offentliga aktörerna framgår att de offentliga aktörernas utlåning till små och medelstora företag är marginella jämfört med bankernas utlåning till små och medelstora företag. De offentliga aktörerna lånar i huvudsak ut till mikro och små företag, men de offentliga aktörerna är fortfarande små i jämförelse med bankerna. 6. Hur ser det statliga marknadskompletterande stödet för lån ut idag? Den helt avgörande delen av lån med någon form av statligt stöd är idag direkta lån. Garantin är en liten produkt både hos Almi och Norrlandsfonden. Det är vanligt förekommande att de lån som beviljas har karaktär av topplån där banker har tagit lån med olika typer av säkerheter och där Almi/Norrlandsfonden i tillägg till detta lånar ut utan säkerheter. Både Norrlandsfonden och Almi tar högre risker än vad bankerna gör i sin utlåning utan att fullt ut kompensera sig för risken. I Norrlandsfondens fall innebär det att man över tid har haft en avkastning som håller kapitalet realt intakt. För Almis del innebär det att man med ränteintäkterna från utlåningsverksamheten i princip täcker sina riskkostnader, men inte den administrativa kostnaden för utlåningsverksamheten. Både Norrlandsfonden och Almi har samma krav som bankerna att beviljandet av krediterna förutsätter en återbetalningsförmåga i princip från dag 1. Det innebär att nystartade företag utan kassaflöde 118 SOU 2015:64 Bilaga 2 inte kommer i fråga. Ca 50 %rocent av kreditförfrågningarna som kommer till Almi får avslag. 7. Hur bedöms kreditrisker? Kreditrisker beskrivs idag ofta med hjälp av Basel regelverket. Förväntade kreditförluster beräknas något förenklat enligt formeln ”sannolikhet för fallissemang” (Probability of default-PD) x ”förväntad förlust vid fallissemang” (Loss given default - LGD) = ”förväntad förlust” (Expected loss - EL)” Grunden för all kreditgivning är en bedömning av återbetalningsförmågan. Av bankernas redovisning och rapportering(bl a i de sk pelare 3 rapporterna) kan man dra slutsatsen att gränsen för om kredit beviljas över huvud taget normalt går vid ett PD på ca 1-2% (oavsett vilka säkerheter som finns som påverkar EL). För Norrlandsfonden är motsvarande siffra någonstans mellan 3-4% och för Almi 5-7%. Norrlandsfonden och Almi får normalt inga eller små säkerheter för sin utlåning varför förlusten, LGD, normalt ligger över 90% och kreditförlusterna (EL) ligger därmed i nivå med PD. Bankerna har i de flesta fall säkerheter för sina lån vilket innebär att förlusten är väsentligt lägre än den genomsnittliga PD nivån. 8. Har det blivit svårare att låna? Resultat av olika undersökningar Det är en relativt vanligt förekommande uppfattning att det blivit svårare för företagen att få finansiering. I en undersökning genomförd av Företagarna i Stockholmsregionen i början av 2015 svarar 56% av de tillfrågade företagen att de har ganska eller väldigt svårt att få banklån eller annan finansiering till verksamheten. Av de riktigt små företagen med mindre än fyra anställda svarar två av tre att de har svårt med finansiering. I en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) från 2014 konstateras också att utlåningen till företag minskat under perioden 1998-2010. Rapporten lyfter fram flera förklaringar: 119 Bilaga 2 SOU 2015:64 – Bankerna har stärkt sin finansiella ställning bl a genom att dra ned på utlåningen till företag. – Bankernas förmånsrätt i samband med konkurser och betalningsinställelser försämrades 2004 (Efter att en utvärdering visat på de negativa konsekvenserna för i första hand nystartade och mindre företag ändrades lagen återigen 2009) – Låg inflation har gjort skuldsättning mindre förmånlig Det konstateras också i samma rapport att, sett till samtliga privata aktiebolag, har omfattningen av såväl bank- som lånefinansiering minskat under perioden 1998-2010, men minskningen är större hos de små företagen. Av företag med bokfört värde under 1 mkr har 2010 endast 15% (28% 1998) banklån och motsvarande siffra för företag mellan 1-3 mkr är 31% (48%). I dessa grupper har också andelen av de totala skulderna som består av lån från banker minskat mer än i andra grupper. I en rapport från Företagarna publicerad i mars 2014 visar gruppen som anger att det blivit svårare att få lån en minskning från 2012 till 2014 på ca 5 %-enheter. Å andra sidan är fortfarande gruppen som anser att det blivit svårare ca 15% medan gruppen som anger att det blivit lättare är ca 5%. Hela 80% är dock av uppfattningen att möjligheterna är oförändrade. På frågan om bankvillkoren blivit tuffare svarar ca 25% ja medan ca 75% svarar nej eller vet ej. Bland gruppen som upplever att det blivit tuffare uppger ca 80% att bankernas krav på säkerhet ökat. I en undersökning gjord 10 år tidigare i Västerbottens län angav 26% av företagen att lånemöjligheter var ett ganska stort eller mycket stort hinder för tillväxt medan 74% angav litet eller inget hinder. Sammanfattningsvis finns det en stor grupp företagare som upplever svårigheter med att få finansiering via bank. Det är också utrett att bankernas betydelse som finansieringskälla till företag - i synnerhet mindre företag minskat de senaste tio åren, men exakt vad som är orsaken till detta är svårare att besvara. Mycket talar för att det är en rad olika faktorer som bidragit till detta. Det är exempelvis helt klart att kapitalkostnaden för bankernas utlåning ökat. Den förändrade regleringen har också ökat bankernas administrativa kostnader för att följa olika regelverk. Samtidigt har 120 SOU 2015:64 Bilaga 2 konkurrens och avkastningskrav drivit bankerna mot högre kostnadseffektivitet. Sett till den totala kostnadseffektiviteten är bankerna idag mer kostnadseffektiva än före den förändrade regleringen. Ökade kapitalkostnader och ökade krav på kostnadseffektivitet har därför högst sannolikt påverkat frågan om svårigheten att få finansiering. Mycket talar för att lönsamhetsaspekten snarare än riskaspekten i utlåning till små företag har större inverkan på bankernas vilja att låna ut till små företag. Samtidigt är det sannolikt så att det konstant finns en relativt stor grupp som upplever svårigheter med att få finansiering på grund av att den verksamhet som ska finansieras inte lever upp till de krav som ställs för lånefinansiering. Några frågor kring svårigheten att låna bör kommenteras särskilt: Svårare eller dyrare? De ökade kapitalkraven för utlåning har ökat kostnaden för bankerna. Det finns i princip två möjligheter för bankerna att kompensera sig för detta. Den ena är att ta ut ett högre pris för samma risk, den andra är att behålla priset oförändrat, men sänka risken. Svenska banker hävdar att i den mån man kompenserat sig har det skett prisvägen, medan man inte ändrat policy eller rutiner med avseende på risk. Andra Europeiska banker anger i större utsträckning att man även har antagit striktare policies för utlåning till företag. Även om det i Sverige alltså främst förefaller ha blivit dyrare och inte svårare så går det inte att utesluta att viss kompensation även sker via sänkta risker. 121 Bilaga 2 SOU 2015:64 Kostnadseffektivitetens effekter I bankernas jakt på kostnadseffektivitet är mindre lån till små företag ett bekymmer. De små lånen kräver också de en noggrann kreditbedömning med insamling av mycket information som är tidskrävande att ta fram både för banken och för företaget. Om det rör sig om relativt nystartade företag är det inte säkert att informationen går att få fram och i vart fall är analysen/kreditbedömningen ofta svårare än i mer mogna eller större företag. Ökade regulatoriska krav har också skapat ytterligare kostnader som försämrar lönsamhetskalkylen för de små företagsaffärerna. Det är rimligt att anta att detta leder till att en större kredit till ett mer moget företag på bankkontoren prioriteras före ett litet nystartat företag. Det framkommer också synpunkter från en del håll i bankerna att detta sammantaget leder till en försämrad lönsamhet för kundsegmentet små företag, då de ökade kostnaderna inte går att kompensera fullt ut med högre pris. Det pågår också diskussioner om ytterligare regulatoriska kostnader. Sammantaget menar åtminstone en del av bankerna att detta kan komma att leda till att utlåning till mindre företag kommer att minska eller fortsätta att minska i banksystemet. Säkerhetsaspekten Även om återbetalningsförmågan är den grundläggande parametern vid all kreditgivning är bankernas vilja att låna ut helt utan säkerheter begränsad. Det innebär att en i och för sig möjlig bankfinansiering kan falla på att företaget inte hunnit bygga någon substans att lämna som säkerhet och att företagaren inte alla gånger har möjlighet att privat ställa kompletterande säkerheter. Eftersom detta också drabbar företag med goda framtidsutsikter är det en viktig grupp hitta lösningar för. Upplevelsegapet Både banker och offentliga aktörer inom låneverksamheten har återbetalningsförmåga som första avgörande faktor för om lån kan beviljas. Det innebär att alla företag som idag eller i framtiden inte 122 SOU 2015:64 Bilaga 2 förväntas ha ett kassaflöde som kan erlägga ränta och amortering inte är aktuella för lånefinansiering. Med utgångspunkt från hur de stora bankerna redovisar och rapporterar sina kreditrisker kan man dra slutsatsen att om risken för att inte kunna betala tillbaka lånet är över ca 2% så beviljas normalt inte lånet. Norrlandsfondens motsvarande siffra ligger någon stans mellan 3-4% och Almi verkar ha gränsen vid ca 5-7%. Almi ger avslag på ca 50 % av sina ansökningar för att de inte bedöms nå över denna gräns. Följaktligen ligger avslagsfrekvensen hos övriga aktörer sannolikt högre. Det innebär att mer än hälften av alla som försöker få ett lån inte får det på grund av att risken bedöms vara för hög. Det innebär givetvis också att upplevelsen av att det är svårt att låna är verklig för denna grupp. Förutom de fall där affärsidén helt enkelt inte har tillräcklig bärkraft för att förtjäna finansiering kan också konstateras att låneprodukter till högre risker, låt vara med högre priser, idag inte finns på marknaden för mindre företag. 9. Behövs det ytterligare marknadskompletterande åtgärder? Genomgången i utredningen pekar på främst tre omständigheter som försvårar finansiering till mindre företag, som här nedan belyses närmare: – Den administrativa kostnaden blir relativt sett större vid mindre lån eftersom kreditprövningen i princip innehåller samma moment som till större företag och i vissa fall till och med kan vara mer svårbedömda. Kan man finna lösningar som förenklar kreditprövningen alternativt kompenserar för den riskökning som ett förenklat kreditprövningsförfarande medför skulle det underlätta kreditgivning till små företag. – Företag i tidiga skeden har som regel ingen säkerhetsmassa i företaget som kan minska risken. Om inte företagaren/ägarna har privata säkerheter är detta ofta ett problem vid bankfinansiering. – Prövningen av återbetalningsförmågan är grundläggande i all kreditgivning. Företag med högre risk får inte lån utan är hänvisade till andra finansieringsformer främst olika former av 123 Bilaga 2 SOU 2015:64 egenkapital. Det förefaller ändå vara ett gap mellan olika former av lånefinansiering med relativt låga priser å ena sidan och egenkapitalfinansiering å andra sidan där ägaren, om företaget lyckas, får avstå betydligt större värden. Med en låneprodukt med ett högre pris - en högre låneränta, skulle sannolikt flera företag kunna få möjlighet till finansiering, dels genom att produktutbudet ökar, dels genom att lån i vissa fall skulle kunna ersätta riskkapital som i regel är både svårare och dyrare för företaget att skaffa. 10. Kreditgaranti som statligt marknadskompletterande stöd? Idag finns redan statlig marknadskompletterande direkt utlåning via Almi och Norrlandsfonden. Varken Almi eller Norrlandsfonden gör bedömningen att efterfrågan på deras produkter är väsentligt större än vad de kan tillhandahålla. Snarare har båda möjlighet att inom befintliga resurser utöka sin verksamhet om efterfrågan finns. Både Almi och Norrlandsfonden tillhandahåller också borgen/garantier i begränsad omfattning, men produkterna används inte organiserat som ett instrument för att öka bankernas utlåning. Exportkreditnämnden tillhandahåller garanti för investeringskrediter som avser finansiering av produktionsanläggningar eller maskiner. Garantin kan även användas i samband med leasing. Om investeringen inte är relaterad till specifika exportaffärer ska en väsentlig del av kredittagarens omsättning utgöras av export av svenska varor och tjänster. Garantin utfärdas till banker eller andra kreditgivare som lämnar krediter till små och medelstora företag med högst 250 anställda och högst 500 miljoner kronor i omsättning. Kredittiden får uppgå till maximalt sju år. Kreditgaranti finansierad med offentliga medel är en vanligt förekommande form av kompletterande stöd till företagsfinansiering i andra länder. Det finns relativt omfattande forskning kring offentliga kreditgarantiprogram. Bl.a. gav OECD ut en rapport 2013 " SME and Entrepreneurship Financing: The Role of Credit Guarantee Schemes and Mutual Guarantee Societies in supporting finance for small and medium-sized enterprises". I en 124 SOU 2015:64 Bilaga 2 stor internationell undersökning i mitten av 90-talet identifierades 85 länder som hade någon form av offentlig kreditgaranti varav drygt 70 hade någon typ av aktiv verksamhet. Forskningen visar att kreditgarantiprogrammen är väldigt olika i sin utformning och ofta anpassade till sin marknads speciella förutsättningar. De främsta erfarenheterna för att göra kreditgarantiprogrammen långsiktigt framgångsrika förefaller bl a vara: – Att det finns en möjlighet att ändra programmen efter hand som förutsättningarna förändras i marknaden. – Att det utvecklas ett bra samarbete mellan garantigivaren och kreditgivarna. – Att processen är effektiv och snabb. – Att villkor och rutiner är tydliga och enkla – Att kreditgivaren står åtminstone någon del av risken – Att de kreditgivare som omfattas av garantin har en tillräckligt stor del av marknaden för att skapa distributionskapacitet. Vid samtal med bankerna har framkommit att någon form av garanti som tilläggssäkerhet, i synnerhet i de fall där säkerheter inte finns att tillgå, med stor sannolikhet skulle öka bankernas benägenhet att bevilja lån till små företag. Ett garantisystem där staten står för viss del av risken skulle kunna övervägas enligt tre modeller för att tillgodose tre olika svagheter i nuvarande system redovisas i de följande tre avsnitten. 11. Kreditgaranti som säkerhetsförstärkning Säkerhetsförstärkning vid individuell prövning Vid lite större lån (2-20 mkr) där det finns en återbetalningsförmåga kan fortfarande finansiering ibland inte komma till stånd på grund av att låntagaren inte har möjlighet att ställa kompletterande säkerheter. I dessa fall skulle statens roll kunna vara att på helt eller delvis kommersiella villkor tillhandahålla sådan säkerhet i form av begränsade garantier. De 125 Bilaga 2 SOU 2015:64 avgörande faktorerna för att nå framgång med en sådan garantimodell är: – att den är väldigt enkel att hantera för både bankerna och staten, så att de administrativa kostnaderna blir väsentligt lägre än den nivå som finns idag för den statliga direktutlåningen. – Att den utformas så att den inte kan användas till att förbättra riskprofilen på bankens befintliga utlåning utan endast kan användas till att banken kan ta högre risk än vad som varit fallet utan garantin. – Att garantin kan lämnas på kommersiell grund dvs att garantin kalkylmässigt går ihop eller åtminstone innebär att företagaren står för merparten av kostnaden för garantin och att den inte innebär ett behov av kontinuerligt omfattande tillskott av kapital. Utformning av garantilösning En statlig kreditgaranti som säkerhetsförstärkning vid lån till främst små företag förefaller ha bra gensvar av flera stora aktörer på lånemarknaden som en produkt som skulle kunna underlätta utlåning. Synpunkter från bankerna är främst att produkten måste vara enkel att använda och administrera och ta hand om merparten av topprisken när kunden själv inte har möjlighet att ställa erforderliga säkerheter. Utifrån statens synpunkt bör kraven vara desamma med tillägg att det är viktigt att säkerställa att stödet verkligen går till att öka riskvilligheten hos bankerna och inte till att ytterligare sänka riskerna i bankernas låneportfölj. För de allra minsta krediterna (< 2 mkr) är som framgår ovan förmodligen lönsamhetsaspekterna mer avgörande varför en kreditgaranti sannolikt skulle ha begränsad positiv effekt. För större krediter (> 10-15 mkr) finns säkert fall där garantin kan göra skillnad, men här rör det sig i de flesta fall om företag som är mer etablerade och som redan har en substans i företaget. Risken är därför högre att garantin snarare blir till nytta för banken än för företaget och näringslivet. Ändå kan det vara motiverat att lämna 126 SOU 2015:64 Bilaga 2 öppet för garanti för lite större krediter för de undantagsfall där garantin kan ha en avgörande betydelse. Mot bakgrund av detta bör kreditgarantin utformas på följande sätt: – Banker och kreditinstitut bör kunna söka om att bli ”certifierade” att utnyttja lånegarantin så att inte vilken aktör som helst kan utnyttja den. Grundläggande krav på distributionskapacitet, kompetens, administrativa resurser mm bör vara uppfyllda. – Garantin bör avse lån mellan 2–20 mkr med trolig tonvikt på ca 3–10. Garantin ska i undantagsfall kunna användas upp till 20 mkr, förutsatt att villkoren för att utgöra en marknadskompletterande åtgärd är uppfyllda. – Garantin ska kunna omfatta upp till 30 procent av det totala lånet för att ge tillräcklig säkerhetsförstärkning. – Banken bör inte få full täckning av garantin när den utnyttjas för att undvika att den ”överutnyttjas”. En rimlig fördelning är att banken drabbas av 10–20 procent av förlusten. – Garantisystemet bör utformas så att "certifierade" aktörer utan prövning från statens sida ”anmäler” krediter som uppfyller villkoren för den kompletterande garantin. Statens prövning bör utformas som en möjlighet till ”revision och eftergranskning” både direkt vid eventuell utbetalning enligt garantin och som generell uppföljande granskning av hur garantivillkoren efterlevs. Brist på efterlevnad av garantisystemets ramar och villkor leder till utebliven utbetalning alternativt till återkrav av utbetalda belopp. Garantin ska vara förenad med en garantiavgift. Garantiavgiften tas ut av bankerna som en klumpsumma på totalt utnyttjad garanti. Det ska vara upp till bankerna i vilken utsträckning och på vilket sätt kostnaden överförs till kunden. 127 Bilaga 2 SOU 2015:64 Kostnad kreditgaranti Om man gör antagandet att kreditgarantin över tid kommer få lika stor omfattning som Almis och Norrlandsfondens sammanlagda utlåning skulle garantisystemet omfatta en utlåning på 6-7 miljarder kr. Ca 30 procent eller ca 2 miljarder kr av denna portfölj skulle vara garanterad. Med ett genomsnittligt PD på ca 3 procent (att jämföra med bankernas ”högriskutlåning" idag på max 2 procent) skulle det innebära en årlig bruttoförlust på i storleksordningen 60 mkr. Till detta ska läggas administrativa kostnader som inte bör överstiga 1 procent av garanterat belopp dvs 20 mkr om garantin utformas effektivt. Från den totala kostnaden på ca 80 mkr ska garantiavgiften och bankernas del av förlusten dras av. Full kostnadstäckning skulle kräva en garantiavgift på i storleksordningen 4 procent. En "subvention" av kostnaden för att öka finansieringsmöjligheterna för vissa typer av företag (företag med tilläxtmöjligheter) med ovan angivna antaganden skulle alltså innebära kostnader på upp till 80 mkr per år beroende på subventionens storlek. Organisation kreditgaranti Tanken kring utformningen av en statlig kreditgaranti är att den ska vara enkel och kostnadseffektiv att förvalta. Den viktigaste kompetensen hos den statliga förvaltaren med det föreslagna upplägget är att hos bankerna granska efterlevnaden av villkoren. Någon affärsmässig prövning är inte tänkt att ligga på den ansvariga myndigheten i det upplägg som föreslås. EU Stöd kreditgaranti Stöd till små och medelstora företag inom EU ges i olika former såsom tjänster, information, bidrag, lån samt, i mindre omfattning, garantier. Stödet fördelas direkt eller indirekt genom program. Det finns såvitt känt inte idag något fall där EU stöd utnyttjats för att helt eller delvis finansiera statliga kreditgarantiprogram. Till programperioden 2014-2020 har man dock inom de olika EUprogrammen ökat möjligheterna att använda olika finansiella 128 SOU 2015:64 Bilaga 2 instrument. Inom ramen för Horisont 2020, som är EU:s nya ramprogram för forskning och innovation finns ett antal finansiella instrument, alla med marknadsföringsnamnet InnovFin. Ett av instrumenten inom Horisont 2020 är InnovFin SME Guarantee, som erbjuder garantier och motgarantier för lånefinansiering för att på så sätt öka tillgången på finansiering för innovativa små- och medelstora företag samt små midcaps (upp till 499 anställda). SME Initiativet är ett gemensamt finansiellt instrument (så kallat Joint Instrument) mellan EU och EIB-gruppen, som syftar till att stimulera finansiering av små- och medelstora företag genom att erbjuda banker partiell risktäckning. Detta kan ske både i form av direkta garantier till bankerna eller motgarantier till garantiinstitutioner. Mot bakgrund av de nya reglerna är utredningens rekommendation att man närmare undersöker om och på vilket sätt det går att kombinera det föreslagna kreditgarantiprogrammet med motfinansiering från de här nämnda EU programmen. 12. Kreditgaranti låneportfölj Små lån till företag En del banker använder idag olika typer av automatiserad kreditprövning (scoring) för små företagskrediter. En liknande utveckling har länge funnits inom konsumentkrediter, inte minst vid blancokreditgivning. Det är möjligt att en utveckling liknande den som varit för konsumentkrediter skulle kunna ske även till små företag, där både banker och andra finansiella institut utvecklar en enklare och snabbare låneprodukt till små företag, men än så länge finns inga tydliga tecken på en sådan utveckling. En viktig skillnad jämfört med privatkrediter är att privatpersoner bibehåller betalningsansvaret för sina krediter för evigt och det finns en väl fungerande marknad för att ta hand om privatkrediter där bankerna till följd av utebliven betalning gjort förluster. 129 Bilaga 2 SOU 2015:64 Riskreducering i portföljer av små krediter Ett sätt att underlätta och öka finansieringsmöjligheterna för små nystartade företag är att staten i samarbete med en eller flera banker tar fram en låneprodukt där staten står för viss del av ”portföljrisken” och där banken därigenom kan justera sin scoringmodell till att acceptera en större risk än vad som annars varit möjligt. En sådan lösning skulle kunna kombineras med villkor så att endast de lån där det finns ett reellt behov av marknadskompletterande åtgärder omfattas. Utformningen av en sådan lösning behöver i så fall ske i nära samarbete med bankerna alternativt med en bank som efter ett upphandlingsförfarande får möjligheten att utveckla produkten tillsammans med staten. Utformning av portföljgaranti Att lämna garantier för en specifik låneportfölj bygger på tanken att en bank genom ett scoringsystem har väl definierade parametrar för att bevilja lån till en specifik grupp av företag. Genom att lämna garantier på portföljen skulle parametrarna kunna justeras så att risktagande i den specifika portföljen ökar. Det skulle därmed också vara enklare att utvärdera om garantin leder till högre risktagande än i ”jämförbara” andra portföljer och garantin kan riktas till de målgrupper som är mest angelägna att stödja så att exempelvis lånen riktas primärt till företag med tillväxtpotential. Även här är det av avgörande betydelse att garantin har en enkel konstruktion och är enkel att tillämpa och utnyttja. Slutsats Mot bakgrund av att bankernas modeller för utlåning till små företag och skälen till eventuella svårigheter att få lån är något oklara så är sannolikt den bästa lösningen för staten att inleda en dialog med bankerna om hur man kan finna former för att utveckla och förbättra tillgången på bankkrediter för de minsta företagen och baserat på dessa diskussioner överväga om det finns en möjlighet att erbjuda någon typ av kompletterande stöd. Om det visar sig att bankernas utlåning till de minsta företagen fortsätter 130 SOU 2015:64 Bilaga 2 att minska finns anledning att ytterligare utreda orsakerna till detta. Leder utredningen till slutsatsen att bankerna inte i tillräcklig omfattning kan tillgodose behovet av finansiering till små företag kan det finnas anledning att se över om Almi genom att förbättra sin distributionskapacitet både fysiskt och digitalt skulle kunna nå en större marknad och därmed förbättra tillgången på finansiering för små företag. Alternativt finns naturligtvis möjligheten att gamla eller nya aktörer finner effektivare och bättre modeller för lån till små företag på samma sätt som hittills främst skett inom privatmarknaden. 13. Kreditgaranti "högriskutlåning" Företagslån med högre risk till överkomliga priser En ytterligare möjlighet är att utveckla eller ge stöd till utveckling av en produkt som påminner om den sk "high yield" marknaden dvs där företag med högre risk fortfarande kan lånefinansiera sin verksamhet, men till betydligt högre priser än vad som gäller i dagens utlåning både från banker och statliga aktörer. En förutsättning för detta är att utveckla produkter där risken, men även avkastningen för den som finansierar verksamheten är högre. Om man tänker sig att kunna gå upp så högt som till ett PD på 10% så skulle en ränta på ca 13-15% fortfarande innebära ungefär samma finansiella utfall som Almis nuvarande utlåning. För många företagare kan det kanske ändå framstå som attraktivt jämfört med en finansiering via riskkapital som innebär att ge upp en del av sitt ägande i företaget. Huruvida en sådan produkt är en fråga för lånemarknadens eller om riskkapitalmarknaden bör finna mer strukturerade former för en kombination av lån och egenkapitalfinansiering är svårt att säga. En modell som skulle kunna användas mer strukturerat som redan förekommer i viss utsträckning bl a hos Norrlandsfonden är att använda sig av konvertibla lån med rätt till konvertering. I praktiken innebär det att ett lån som inte återbetalas i rätt tid inklusive ränta omvandlas till egenkapital där aktierna blir säkerhet för lånet. Fördelen med konstruktionen är att den blir ett 131 Bilaga 2 SOU 2015:64 incitament för företagaren att lyckas utveckla värde i sitt företag och därmed få en lånefinansiering medan den företagare som lyckas sämre tvingas avstå från en del av sitt ägande genom att lånet konverteras. Nackdelen är att långivare får ansvaret att ta hand om alla innehav av aktier i "dåliga investeringar" vilket kräver en organisation med både kompetens och tillräckliga resurser för att minimera riskkostnaden. Skulle det vara möjligt att utveckla eller ge stöd till utveckling av en produkt som påminner om den sk "high yield" marknaden dvs där företag med högre risk fortfarande kan lånefinansiera sin verksamhet, men till betydligt högre priser än vad som gäller i dagens utlåning både från banker och statliga aktörer? Mycket talar för att riskkapitalmarknaden har mer erfarenhet och kompetens att göra bedömningar när riskerna är högre. Samtidigt skulle det kanske vara kommersiellt möjligt att etablera en långivare som arbetar med andra förutsättningar än vad bankerna gör idag inom detta segment. Ett annat exempel på produktutveckling på marknaden för lån med högre risk är sk peer-to-peer lån till företag via nätet (exempelvis Toborrow). Slutsats Mot bakgrund av att det finns en del kommersiella initiativ och marknaden ännu inte helt funnit formerna för om och hur detta kommer att utvecklas är det svårt att ta ställning till hur staten skulle kunna vara en kompletterande part i dagsläget. Däremot är det viktigt av många skäl att följa hur marknaden utvecklas. I grunden måste det anses positivt om en ny marknad påminnande om high yield marknaden till stora företag kan utvecklas även till små företag. 132 Statens offentliga utredningar 2015 Kronologisk förteckning 1.Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. Fö. 2.Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR. + Bilagor. Fi. 3.Med fokus på kärnuppgifterna. En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. Ju. 4.Ett svenskt tonnageskattesystem. Fi. 22.Rektorn och styrkedjan. U. 23.Informations- och cybersäkerhet i Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. Ju Fö. 24.En kommunallag för framtiden. Del A + B . Fi. 25.En ny säkerhetsskyddslag. Ju. 26. Begravningsclearing. Ku. 5.En ny svensk tullagstiftning. Fi. 27.Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi. 6.Mer gemensamma tobaksregler. Ett genomförande av tobaksproduktdirektivet. S. 28.Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. N. 7.Krav på privata aktörer i välfärden. Fi. 8.En översyn av årsredovisningslagarna. Ju. 9.En modern reglering av järnvägstransporter. Ju. 29.En yrkesinriktning inom teknik programmet. U. 30.Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier. Fi. 31.Datalagring och integritet. Ju. 10.Gränser i havet. UD. 32.Nästa fas i e-hälsoarbetet. S. 11. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet. M. 33.Uppgiftslämnarservice för företagen. N. 12.Överprövning av upphandlingsmål m.m. Fi. 13. Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I. A. 14.Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården. S. 15.Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. N L. 34.Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen. Fi. 35.Service i glesbygd. N. 36.Systematiska jämförelser. För lärande i staten. S. 37.Översyn av lagen om skiljeförfarande. Ju. 38. Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del II. A. 39. Myndighetsdatalag. Ju. 16.Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. N. 40.Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Ju. 17.För kvalitet – Med gemensamt ansvar. S. 41.Ny patentlag. Ju. 18.Lösöreköp och registerpant. Ju. 43.Vägar till ett effektivare miljöarbete. M. 19.En ny ordning för redovisningstillsyn. Fi. 20.Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. S. 21.Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. S. 42.Koll på anläggningen. N. 44.Arbetslöhet och ekonomiskt bistånd. S 45.SÖK – statsbidrag för ökad kvalitet. U. 46.Skapa tilltro. Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen. S. 47.Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. Ju. 48.Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen. Fi. 49.Nya regler för revisorer och revision. Ju. 50.Hela lönen, hela tiden. Utmaningar för ett jämställt arbetsliv. A. 51.Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning. N. 52.Rapport från Bergwallkommissionen. Ju. 53.The Welfare State and Economic Performance. Fi. 54.Europeisk kvarstad på bankmedel. Ju. 55.Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. U. 56.Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet. Fi. 57.Tillsyn över polisen och Kriminalvården. Ju. 58.EU och kommunernas bostadspolitik. N. 59.En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning. N. 60.Delrapport från Sverigeförhandlingen. Ett författningsförslag om värdeåterföring. N. 61.Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning. Ju. 62.UCITS V. En uppdaterad fondlagstiftning. Fi. 63.Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor. Ju. 6 4.En fondstruktur för innovation och tillväxt. N. Statens offentliga utredningar 2015 Systematisk förteckning Arbetsmarknadsdepartementet Justitiedepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I. [13] Med fokus på kärnuppgifterna. En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. [3] Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del II. [38] Hela lönen, hela tiden. Utmaningar för ett jämställt arbetsliv. [50] En översyn av årsredovisningslagarna. [8] En modern reglering av järnvägstransporter. [9] Lösöreköp och registerpant. [18] Finansdepartementet Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR. + Bilagor [2] Informations- och cybersäkerhet i Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. [23] Ett svenskt tonnageskattesystem. [4] En ny säkerhetsskyddslag. [25] En ny svensk tullagstiftning. [5] Datalagring och integritet. [31] Krav på privata aktörer i välfärden. [7] Översyn av lagen om skiljeförfarande. [37] Överprövning av upphandlingsmål m.m. [12] Myndighetsdatalag. [39] En ny ordning för redovisningstillsyn. [19] En kommunallag för framtiden. Del A + B. [24] Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? [27] Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier. [30] Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen. [34] Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen. [48] The Welfare State and Economic Performance. [53] Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet. [56] UCITS V. En uppdaterad fondlagstiftning. [62] Försvarsdepartementet Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. [1] Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. [40] Ny patentlag. [41] Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. [47] Nya regler för revisorer och revision. [49] Rapport från Bergwallkommissionen. [52] Europeisk kvarstad på bankmedel. [54] Tillsyn över polisen och Kriminalvården. [57] Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning. [61] Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor. [63] Kulturdepartementet Begravningsclearing. [26] Miljö- och energidepartementet Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet. [11] Vägar till ett effektivare miljöarbete. [43] Näringsdepartementet Utbildningsdepartementet Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruksoch trädgårdsnäring. [15] Rektorn och styrkedjan. [22] Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. [16] SÖK – statsbidrag för ökad kvalitet. [45] Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. [28] Utrikesdepartementet Uppgiftslämnarservice för företagen. [33] Service i glesbygd. [35] Koll på anläggningen. [42] Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning. [51] EU och kommunernas bostadspolitik. [58] En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning. [59] Delrapport från Sverigeförhandlingen. Ett författningsförslag om värdeåterföring. [60] En fondstruktur för innovation och tillväxt. [64] Socialdepartementet Mer gemensamma tobaksregler. Ett genomförande av tobaksproduktdirektivet. [6] Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården. [14] För kvalitet – Med gemensamt ansvar. [17] Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. [20] Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. [21] Nästa fas i e-hälsoarbetet. [32] Systematiska jämförelser. För lärande i staten. [36] Arbetslöhet och ekonomiskt bistånd. [44] Skapa tilltro. Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen. [46] Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. [55] En yrkesinriktning inom teknik programmet. [29] Gränser i havet. [10] Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Kent Söderlund 023-777065 [email protected] 1(2) Datum Diarienummer 2015-09-01 RD 2015/108 Arbetsutskottet 150909 Remiss – Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslå Direktionen besluta Fastställa remissvar över Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring. Sammanfattning av ärendet Sverigeförhandlingen har som huvuduppdrag för perioden 2014-2017 att förhandla om en finansiering av höghastighetsjärnväg mellan StockholmGöteborg/Malmö samt om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna. Man ska även titta på en möjlig utbyggnad av järnvägen i norr. Syftet med förhandlingen är bland annat att möjliggöra ett snabbt genomförande av höghastighetsjärnvägar. Sverigeförhandlingen har även i uppdrag enligt rubricerade Delbetänkande att föreslå lagändringar om så kallad värdeåterföring. Uppdraget är att föreslå lagändringar som tydliggör hur fastighetsvärdeökning kan ligga till grund för kostnadsdelning i samband med exploateringsavtal. Offentliga investeringar i transportinfrastruktur bidrar ofta till att fastigheter ökar i värde. Det finns därför argument för att låta de fastighetsägare som gynnas av en offentlig investering, återföra delar av detta till samhället, s k värdeåterföring. Utredningen anser därför att det behövs ett nytt verktyg för värdeåterföring för statlig transportinfrastruktur, regionala kollektivtrafikanläggningar och kommunal transportinfrastruktur. Statlig och regional transportinfrastruktur omfattas nämligen inte av dagens regler för exploateringsavtal. Utredningen föreslår; ett nytt frivilligt avtalsbaserat verktyg – ”Värdestegringsersättning” - för värdeåterföring som ska avse statlig transportinfrastruktur, regionala Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | [email protected] | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se 2(2) kollektivtrafikanläggningar och den kommunala transportinfrastruktur, ska således kunna genomföras inom ramen för exploateringsavtal. Förslaget bör genomföras genom ändring i plan- och bygglagen. Beslutsunderlag Se bifogat förslag till remissvar. Kent Söderlund Bilagor Förslag till remissvar – Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Sida Remissförslag Handläggare Kent Söderlund 023-777065 [email protected] 1(3) Datum Diarienummer 2015-08-26 RD 2015/108 AU 150909 Remiss – Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Region Dalarna har för yttrande fått rubricerade betänkande. Uppdraget Sverigeförhandlingen har som huvuduppdrag för perioden 2014-2017 att förhandla om en finansiering av höghastighetsjärnväg mellan StockholmGöteborg/Malmö samt om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna. Man ska även titta på en möjlig utbyggnad av järnvägen i norr. Syftet med förhandlingen är bland annat att möjliggöra ett snabbt genomförande av höghastighetsjärnvägar. Sverigeförhandlingen har även i uppdrag enligt rubricerade Delbetänkande att föreslå lagändringar om så kallad värdeåterföring. Uppdraget är att föreslå lagändringar som tydliggör hur fastighetsvärdeökning kan ligga till grund för kostnadsdelning i samband med exploateringsavtal. Offentliga investeringar i transportinfrastruktur bidrar ofta till att fastigheter ökar i värde. Det finns därför argument för att låta de fastighetsägare som gynnas av en offentlig investering, återföra delar av detta till samhället, s k värdeåterföring. Utredningen anser därför att det behövs ett nytt verktyg för värdeåterföring för statlig transportinfrastruktur, regionala kollektivtrafikanläggningar och kommunal transportinfrastruktur. Statlig och regional transportinfrastruktur omfattas nämligen inte av dagens regler för exploateringsavtal. Förslag Det finns idag tre verktyg för att återföra värden som har uppstått på grund av investeringar i transportinfrastruktur; värdestegringsexpropriation, gatukostnadsersättning och exploateringsavtal. Det mest fungerande verktyget för kommunerna är exploateringsavtal där värdeåterföring fördelar kostnader mellan en kommun och en exploatör eller fastighetsägare i samband med att Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | [email protected] | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se 2(3) kommunala detaljplaner antas. Värdeåterföring genom exploateringsavtal kan ge incitament till aktörerna att finna nyttomaximerande och kostnadssänkande lösningar för infrastruktur och exploatering. Inom direktivens ramar ska medel från värdeåterföring användas för att finansiera den infrastruktur som ger fastighetsvärdeökningen, direkt via kommunala infrastrukturinvesteringar eller indirekt via kommunal medfinansiering av statlig transportinfrastruktur och regionala kollektivtrafikanläggningar. Värdeåterföring i nuläget beträffande transportinfrastruktur förekommer främst genom avtal, men omges av oklara, oförutsägbara och otillräckliga omständigheter. Med vetskapen om att värdeåterföring kan bidra till att skapa värden för såväl samhället i stort samt för den enskilde fastighetsägaren föreslår utredningen; ett nytt frivilligt avtalsbaserat verktyg – ”Värdestegringsersättning” - för värdeåterföring som ska avse statlig transportinfrastruktur, regionala kollektivtrafikanläggningar och kommunal transportinfrastruktur. Detta ska således kunna genomföras inom ramen för exploateringsavtal. Förslaget bör genomföras genom ändring i plan- och bygglagen. Det innebär att en kommun och en fastighetsägare, med hjälp av ett frivilligt och förhandlingsbaserat verktyg, vilket bedöms ha bättre förutsättningar än ett tvångsverktyg, ska kunna ingå avtal om återföring av värdeökning för fastigheter som uppstår genom en kommuns finansiering av transportinfrastruktur. Det är dock viktigt att kommunen i sina riktlinjer om exploateringsavtalen informerar om man avser att använda sig av avtal om värdeåterföring. Medel från värdeåterföring ska användas för att finansiera den transportinfrastruktur som ger värdeökningen, antingen genom kommunens egna investeringar i transportinfrastruktur eller genom kommunal medfinansiering av statens, en annan kommuns eller ett landstings investeringar i transportinfrastruktur. Vilka kommer att använda verktyget? Det antas att verktyget kommer att användas för de platser som får en stor värdeförändring av en transportinfrastrukturinvestering, t.ex fastigheter vid eller i närheten av en ny järnvägsstation eller en ny vägsträckning. Dessa exempel kan finnas i samtliga kommuner. Ett annat antagande är att de kommuner där fastighetspriserna redan idag innebär en lönsamhet i fastighetsutvecklingen, får en större värdepåverkan. Detta omfattar kommuner med en större stad, men också kommuner med betydande turistströmmar. Man har uppskattat att ca 58 kommuner är sådana. Utredningen nämner att områden med höga fastighets- och tillgänglighetsvärden på marginalen har god nytta av förbättrad tillgänglighet, vilket i absoluta tal kan vara betydande summor. Man nämner också att det finns en potential i områden med relativt dålig tillgänglighet där en transportinfrastrukturinvestering skulle kunna skapa mycket stora relativa fastighetsvärdeökningar. 3(3) Synpunkter Region Dalarna är positiv till förslaget om värdestegringsersättning genom att kommunerna får ett tydligare verktyg för att inom ramen för exploateringsavtal kunna använda värdeåterföring för att finansiera den infrastruktur som ger fastighetsvärdeökningen, direkt via kommunala infrastrukturinvesteringar eller indirekt via kommunal medfinansiering av statlig transportinfrastruktur och regionala kollektivtrafikanläggningar. Det kan komma att stimulera kommuner och övriga aktörer till att finna nyttomaximerande och kostnadssänkande lösningar för infrastruktur och exploatering. Det är dock svårt att bedöma hur vanligt det blir att värdestegringsersättning blir föremål för förhandling mellan kommun och fastighetsägare. Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Göran Ehn 77082 [email protected] 1(2) Datum Diarienummer 2015-08-31 RD 2014/196 AU/Direktion Ansökan till Socialfonden Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 1 under tiden 2016-01-01 – 2018-12-31. 2. Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 2 mål 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 2 under tiden 2016-01-01 – 2019-02-28. Sammanfattning av ärendet Beslut om att äga och driva projekten Plugga klart 1 och Plugga klart 2 Beslutsunderlag Hänvisar till tidigare beslut i direktionen 2014-12-17 Ärendet Utlysningen från ESF har gjort det möjligt att söka från två olika programområden, PO1 och PO2. De båda projekten kompletterar varandra och ska ses som ett huvudprojekt. Plugga klart 1 är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasieskolor och högstadieskolor (cirka 25) i Dalarna. Syftet är att förebygga skolavhopp för att på sikt minska arbetslöshet och utanförskap. Projektet ska stärka och komplettera den verksamhet som redan görs i skolorna genom att genomföra kompetensutveckling för skolpersonal avseende förhållningssätt och bemötande som även ska inkludera genusperspektivet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Insatserna bygger på erfarenheterna från Plug In och Unga till arbete (W18-24), vilka har identifierat personalens förhållningssätt och bemötande som viktiga framgångsfaktorer för att förebygga avhopp. Från ESF-rådet söker vi ett stöd om ca 6,5 miljoner kronor. 2(2) Plugga klart 2 är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasieskolorna och några högstadieskolor i Dalarna. Syftet är att minska och förebygga skolavhoppen i Dalarna. För att på sikt minska arbetslösheten och utanförskap. Projektet ska stärka och komplettera den verksamhet som redan görs i skolorna genom att utveckla verksamheter som är förebyggande för de elever, som riskerar att hoppa av skolan i förtid. Insatserna bygger på erfarenheterna från Plug In och Unga till arbete (W18-24), som bedrivits de senaste åren. Insatserna kan vara; tidig upptäckt med elevcoach/samordnare, studieverkstad, språkstöd samt överlämning från grundskola. Jämställdhetskunskap kommer att erbjudas de elever och skolpersonal som deltar för att bryta könssegregeringen och öka möjligheterna för eleverna i sina kommande val. Från ESF-rådet söker vi ett stöd om ca 22,4 miljoner kronor. Båda projekten medfinansieras av kommunerna, med arbetstid och/eller kontanta medel, med drygt lika mycket. Göran Ehn Beslutet ska skickas till Göran Ehn, Conny Danielsson, Karin Rosenberg Sid 1(21) Diarienummer 2015/00640 Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Plugga klart 1 Startdatum 2016-01-01 Slutdatum 2018-12-31 Kontaktperson för projektet Göran Ehn Telefonnummer 023-777082 E-post [email protected] Behörig företrädare Tiina Ohlsson Telefonnummer 023-777090 Kontaktperson ekonomi Johanna Falk-Gustavsson E-post [email protected] Telefonnummer 023-777005 Utdelningsadress Myntgatan 2 79151 Falun Besöksadress Myntgatan 2 79151 Falun Organisationsnamn Region Dalarna Organisationsnummer 222000-1446 Organisationsform Landstingskommunala verksamheter Antal anställda 51-100 Telefonnummer 023-777005 e-post [email protected] Webbplats www.regiondalarna.se Utdelningsadress Myntgatan 2 79146 Falun BankGiro Behörig företrädare för organisationen 5599-3331 Tiina Ohlsson Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet d.PRO v.1 ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Organisation CFAR-Nummer 41371386 Namn på arbetsställe/enhet Region Dalarna Utdelningsadress Myntgatan 2 79151 Falun Besöksadress Myntgatan 2 79151 Falun Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Kompetensutveckling för sysselsatta i Norra Mellansverige : 2015/00421 Programområde Programområde 1 - Kompetensförsörjning Specifikt mål 1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 2(21) Diarienummer 2015/00640 arbetsmarknadens behov. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Övre norrland Mellersta norrland Norra mellansverige Östra mellansverige Stockholm Småland och öarna Västsverige Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 600 Antal kvinnor 350 Antal män 250 Ålder på deltagare 15-24 25-54 55-64 Anställda Företagare Verksamma inom ideell sektor Unga (15-24 år) Nyanlända invandrare Långtidsarbetslösa Deltagare i projektet Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. INLEDNING Under 2014 genomförde Region Dalarna en förstudie tillsammans med kommunerna för att förberedas inför kommande utlysningar från Socialfonden. En av slutsatserna från förstudien var att prioritera projekt som motverkar skolavhopp, d.v.s. tidiga insatser. Direktionen för Region Dalarna tog ett beslut i december 2014 om att förbereda en ansökan till Socialfonden gällande ett regionalt projekt för att förhindra skolavhopp, med SKL:s projekt Plug In som förebild. Region Dalarna har dessutom, tillsammans med alla kommuner och Landstinget, tagit fram en strategi för att Dalarna ska bli Sveriges bästa ungdomsregion och där skolans betydelse är stor. Region Dalarna har ansvarat för det framgångsrika projektet Unga till arbete under tiden 2010-2014. Målgruppen har varit unga arbetslösa 16-24 år och projektet har nått cirka 2800 ungdomar genom åren. En del av deltagarna hade avbrutit sin skolgång och flera av dessa har som ett resultat av projektet återgått till studier. Nu har projektet fått nya medel från Socialfonden vilket betyder att kommunerna får förstärkt finansiering i ytterligare två och ett halvt år för sitt arbete. Där kommer finnas plats för de ungdomar som hoppat av skolan, från 16 år. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 3(21) Diarienummer 2015/00640 Tidigare genomförda projekt/utredningar (se problemanalys nedan) visar att det krävs ett brett spektrum av insatser/åtgärder för att effektivt motverka avhopp i skolan. Mot bakgrund av ovanstående analyser och beslut har Region Dalarna i samverkan med representanter för Dalarnas kommuner utarbetat en projektbeskrivning för ett utvecklingsarbete med syftena: • att motverka att elever kan komma i riskgruppen för att hoppa av skolan (med finansiering från PO1) • att identifiera elever som kommit i riskgruppen för att hoppa av samt göra insatser för denna riskgrupp (med finansiering från PO2). För att få med dessa projektaktiviteter/insatser i projektet krävs således finansiering från både PO1 och PO2. Denna ansökan ”Plugga klart 1” kompletterar ansökan ”Plugga klart 2” i PO2, vilken har inriktning mot att utveckla verksamheter för de elever som riskerar att göra skolavhopp. Innehållet i rubrikerna inom Bakgrund och Problemanalys är i stora delar lika. STATISTIK SOM GER EN BILD AV VILKA UTMANINGAR DALARNA HAR Övergångsfrekvensen från grundskola till gymnasium är i paritet med riket men en större andel i Norra Mellansverige väljer yrkesförberedande program. I Dalarna går 49,3 procent av ungdomarna över till studieförberedande gymnasieprogram från grundskolan och ca 40 procent av ungdomarna går vidare till yrkesförberedande program i samtliga tre län och en mindre grupp går till gymnasiets introduktionsprogram (IM). (Handlingsplan för Norra Mellansverige för Europeiska socialfonden, 2015). Dalarna har rikets lägsta andel högutbildade, 17 procent. Enligt Norra Mellansveriges handlingsplan för Socialfonden 2014 – 2020 (2015) är andelen bland kvinnor något högre 23 % och närmar sig rikets nivå på 29 %. Bland män är siffran lägre, endast 13 % av männen i Norra Mellansverige har en längre eftergymnasial utbildning jämfört med rikets nivå på 21 %. De elever som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutat gymnasium (avser statistik från 2011/2012) är lägre än riksgenomsnittet, särskilt lågt hos dem som gått studieförberedande program. Likaså är det en mindre andel elever än riskgenomsnittet som arbetar eller studerar två år efter avslutade gymnasiestudier. (SKL, 2013) Övergångsfrekvensen till högskola inom tre år från avslutad gymnasieutbildning är något lägre i Dalarnas län (38,1 procent) jämfört med riksgenomsnittet på 39,1 procent. Andelen elever som avbröt studierna under det första året på gymnasiet varierar mellan kommunerna. Dalarna ligger därmed både över och under rikssnittet på 4 % (Skolverket, 2014). Andelen elever som fullföljt inom 4 år varierar också. I den kommun med lägst andel har 67 % (Orsa) fullföljt gymnasiet inom 4 år, och de kommuner som har den största andelen ligger på 82 % (Gagnef, Leksand och Malung-Sälen). Rikssnittet är 77 % liksom hela Dalarnas. Dessa siffror är inklusive IM. Se Tabell i bilaga 1. Dalarna är ett av de av län som har högst andel obehöriga elever till gymnasiet med 15,7 % våren 2014 (Skolverket, 2014). Riksgenomsnittet var 13,1%. Se Tabell 2 i bilaga 2. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Dalarna ligger i botten när det gäller utrikesfödda elever som uppfyller målen i alla ämnen vid grundskolans slut. I Dalarna klarar 42 % av den gruppen elever målen i alla ämnen, i riket är siffran 52 %. (Skolverket, 2014). Bland de som är födda utanför Sverige och kom hit efter årskurs 1 är andelen som är behöriga till gymnasieskolan särskilt låg. Ungdomar med föräldrar med låg utbildningsbakgrund oavsett bakgrund har låg måluppfyllelse i Dalarna. (Handlingsplan för Norra Mellansverige för Europeiska socialfonden, 2015). Dalarna ligger också nästan i botten när det gäller behörighet till yrkesprogram, bland elever som är utrikesfödda. I Dalarna är 56 % behöriga medan siffran i riket är 63 % (Skolverket, 2014). Dalarna har en stor grupp elever bland de nyanlända, som inte är behöriga till nationella program, vilket innebär att dessa kommer att börja på något av IM:s program. Där är det låg genomströmning och värsta fall ingår dessa ungdomar i gruppen som står helt utanför skolan. För mer statistik avseende horisontella kriterier, se bilaga 11. HÄLSA OCH OHÄLSA Undersökningar, forskning och intervjuer visar att sambandet mellan hälsa och lärande har stor betydelse för de ungas psykiska hälsa. När unga tillfrågats varför de hoppat av är mobbning i topp på orsaker, tillsammans med att de upplevt ett dåligt bemötande i skolan och brist på pedagogiskt stöd (Temagruppen Unga i arbetslivet, 2013). I Gysams Samsynsutredning (2012) lyfter elever fram brister i gymnasieskolans sociala miljö och elevhälsan som viktiga utvecklingsområden. Även Region Dalarnas förstudie (2014) pekar på vikten av relationernas betydelse på skolan. Vidare konstaterar Sweco i sin rapport (2014) att ohälsan och utanförskapet i Norra Mellansveriges län är större än i riket som Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 4(21) Diarienummer 2015/00640 helhet. Det betyder bland annat att andelen hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd är högre. Förklaringen till detta kan vara sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och att det råder en hög arbetslöshet. Enligt Försäkringskassans statistik för 2014 så har kvinnor i Dalarna 13,7 sjukdagar medan männen har 7,3 vilket är sämre än riket. De höga ohälsotalen för kvinnor är troligtvis en följd av att arbetsmarknaden för kvinnor i högre utsträckning än i riket är begränsad till offentlig sektor och att regionen utmärks av en stark industritradition, med manligt präglade värderingssystem som leder till ojämlika strukturer och gör regionen mindre attraktiv för kvinnor. I Socialstyrelsens rapport Psykisk ohälsa bland unga Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (2013) konstateras att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 1990- och 2000- talet och tycks inte avta utan fortsätta öka. I åldersgruppen 18 till 24 år hade 7 procent av männen i befolkningen någon form av kontakt med psykiatrisk öppen- eller slutenvård, eller använde psykofarmaka. Motsvarande siffror för kvinnor var 10 procent. Skolverkets enkät från 2012 om elevers och lärares attityder till skolan, visar att 30 % av flickorna och 23 % av pojkarna på högstadiet alltid eller oftast kände sig stressade i skolan. Motsvarande siffror för gymnasiet var 48 % och 27 %. LUPPundersökningar som gjorts i Dalarnas kommuner visar att de flesta mår bra, men omkring hälften svarar att de har problem med stress eller sömnsvårigheter minst en gång i veckan. GODA RELATIONER ÄR EN FAKTOR SOM MINSKAR PSYKISK OHÄLSA I Skolverkets och Socialstyrelsens nyutgivna (2014) kunskapsstöd, Vägledning för elevhälsan, beskrivs att tillit och förtroende har betydelse för om personalen får kännedom om problematiska företeelser som pågår bland elever. Iwarsson (2014) lyfter i sin bok, Samtal i skolan, fram att forskning visar att det blir bättre resultat för elever med psykisk ohälsa om relationerna och bemötandet fungerar bra i skolan. GENERATIONSVÄXLING Arbetslösheten i Dalarna ligger något lägre än riket. Enligt Norra Mellansveriges handlingsplan för Socialfonden 2014 – 2020 (2015) är ungdomsarbetslösheten i Dalarna lägre än i riket i genomsnitt. Det kan förklaras med besöksnäringens betydelse i Dalarna, en näring som sysselsätter många unga. 9,6 procent av ungdomsbefolkningen i Dalarnas län (16-25 år) varken arbetade eller studerade år 2011 (Temagruppen unga, 2013). Samtidigt har Norra Mellansverige, liksom Dalarna, en utmaning i generationsväxlingen som är klart högre jämfört med riket. Enligt Swecos rapport (2014) är det förväntade tillträdet av ungdomar lägre än de förväntade pensionsavgångarna. Det är brist på arbetskraft inom en del högkvalificerade yrken och ett överskott på arbetskraft i vissa yrken med lägre kvalifikationskrav. SAMMANTAGET Dalarna är ett av de län i riket som har lägst andel högutbildade, och övergångsfrekvensen från grundskola till gymnasium är högre än i riket. Även om andelen elever som tar en gymnasieexamen ligger i paritet med riket (runt 77 %) så har ändå 23 % av eleverna i Dalarna inte tagit examen inom 4 år. Vi uppskattar att det är runt 500 elever/år i Dalarna som gör avhopp. Effekterna av Plugga klart 1 förväntas förebygga avhopp, men hur mycket är svårt att uppskatta. Det är även svårt att uppskatta hur lång tid som riskelever behöver extra stöd för att komma på banan igen. Därför uppskattar vi att projektet kan ta emot 300 elever/år, även om behovet troligen är större. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Undersökningar, forskning och intervjuer visar att sambandet mellan hälsa och lärande har stor betydelse för de ungas psykiska hälsa. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Dalastrategin beskriver de utmaningar regionen står inför fram till 2020 som berör bland annat kompetensförsörjning, tillgänglighet och struktur samt attraktionskraft. Visionerna beskriver bland annat ett Dalarna som landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet. Utmaningarna för Dalarna i utbildning och livslångt lärande handlar om att Dalarnas befolkning har en utbildningsnivå som inte matchar dagens efterfrågan på arbetsmarknaden. Där har grundskolan en viktig roll och i strategin beskrivs ”Högre upp i utbildningssystemet har gymnasieskolan en nyckelroll genom att skapa utbildningar som har stor relevans för länets arbetsmarknad och som kan göras tillgängliga för elever, anställda och arbetslösa i ett livslångt lärande” (Dalastrategin, sid 13) I Gysam ingår elva av Dalarnas 15 kommuner. Man samarbetar så att alla som ska söka till gymnasiet i samverkansområdet kan välja fritt bland gymnasieutbildningarna som finns i de elva kommunerna. En viktig del i Gysams arbete är kvalitetsarbetet. Fokus ligger på arbetssätt som kan användas generellt och göra skillnad i vardagen, både för lärare och elever. Arbetet skall vara ett stöd för de enskilda skolorna att nå en ökad måluppfyllelse och att genomströmningen av elever ska öka. I Region Dalarnas förstudie Den stödjande skolan (2014) har studie- och yrkesvägledare, kuratorer, rektorer, en gymnasiechef och en ungdomskonsulent intervjuats för att identifiera behov och utvecklingsmöjligheter. De intervjuade ser en poäng med ett regionalt projekt för att få fler att lyckas i skolan. Inte minst som ett informations-och kunskapsutbyte av det som görs i landet och vad man kan lära av det. De vill förbättra arbetet med elevernas självkänsla och självförtroende och skapa en ”vi-känsla” på Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 5(21) Diarienummer 2015/00640 skolan. Detta anses vara särskilt viktigt för elever med ”annorlunda begåvningar”. Flera anser att övergången mellan grundskola och gymnasium behöver bli mer trygg och att mottagandet ska vara väl förberett. Alla är överens om att utveckla bättre uppföljning av närvaro och resultat. I förstudien Den stödjande skolan (2014) har Region Dalarna sammanställt information från Dalarnas skolor (inom Gysam) kring antal avhopp och orsaker till avhopp från kalenderåret 2013. Orsakerna som angetts har varit många och formulerats olika, vilket gör att det inte går att dra några slutsatser. Den är ej könsuppdelad. Se Tabell 3 i bilaga 3. ESF i Norra Mellansverige har arbetat fram; Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014- 2020 (2015), inför den nya programperioden. Den grupp som står långt från arbetsmarknaden har en överrepresentation av unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är födda utrikes eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Genom att vara arbetslös i unga år kan det bli svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och det kan leda till ohälsa och utanförskap. Därför är utbildning och arbete är en nyckel för individens möjlighet till social och kulturell delaktighet. Detta har ett tydligt samband med hälsan och är viktigt för det gemensamma samhällsbyggandet. Rapporten Samordnande förstudie Östra Mellansverige (Öhman-Sandberg m.fl., 2014) tar sin utgångspunkt i insatser som är riktat mot tre olika målgrupper: främjande, förebyggande och åtgärdande arbete: • Främjande arbete riktar sig till alla ungdomar i skolan, även de som inte löper risk att hoppa av. • Förebyggande arbete riktar sig till ungdomar som bedöms löpa risk att hoppa av skolan. • Åtgärdande arbete riktar sig mot ungdomar som har hoppat av gymnasiet utan fullständiga betyg. VAD SÄGER FORSKNINGEN OM AVHOPP Avhoppsproblematiken är komplex och kan inte ges enkla förklaringar. Temagruppen unga i arbetslivet har i en rapport (2013) undersökt vilka orsaker som gymnasieungdomar anger till varför de hoppar av skolan. De främsta skälen till avhopp som ungdomarna anger är: socialt utanförskap (mobbning), brist på pedagogiskt stöd i skolan, vuxna som inte bryr sig och dåligt bemötande i skolan. De pekar på att en god relation mellan lärare och elev kan ses som en grund för att ett lärande ska bli möjligt. Det finns till och med forskning som visar att mellanmänskliga relationer mellan lärare och elever har en avgörande betydelse för att elever ska komma till skolan och för att de ska lära sig något när de är där. De som avbryter uppger som orsak till avhoppet att de inte har haft så stort intresse för det program de antagits vid, att de trivts dåligt, att de oftare blivit mobbade samt att de inte fått tillräckligt med stöd i sina studier (Skolinspektionen, 2009). Skolinspektionens granskning (2009) visar att skolorna i stor utsträckning saknar ett systematiskt kvalitetsarbete. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 PLUG IN Plug In ger exempel på beprövade metoder kopplat till internationell forskning som kan ge stöd till projektens ansökningar. Plug In bekräftar också framgångsfaktorerna som är avgörande för effektiva insatser: • bemötande och relationer • samverkan inom och utanför skolan • tidiga insatser • flexibla utbildningar • tydliga mål Projektet visar också att det har varit större genomslagskraft i de regioner där insatserna från början fått stöd av rektorerna i deltagande kommuner. Det är också viktigt att insatsen är kontinuerlig och att det genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt på hela skolan. Att använda sig av flera komponenter för att förebygga avhopp är mycket framgångsrikt. Det som varit gemensamt för de mest framgångsrika är att de alla framhållit bemötandet som den största framgångsfaktorn. Insatserna har också varit lokalt anpassade efter de förutsättningar som funnits på skolan. Arbetet med den psykiska och fysiska hälsan har varit en viktig och naturlig del i många av de stödjande metoderna för eleverna. Några av de metoder som Plug In använt är: - Elevcentrerat arbetssätt (Bemötande och anknytning generellt i metoder) - Elevcoach/case manager (Hjalmar Strömerskolan, Strömsund) - Överlämning grundskola och gymnasiet (Lycksele, Motala) - Språkstöd i språkintroduktionsprogrammen (Lycksele, Samspråka) - Samverkan mellan yrkesintroduktions och nationella program (Linköping) - Multikompetenta team (Första rummet Skellefteå) Det är främst tre områden (Se bild 1 i bilaga 4) som återkommande framhävs som viktiga framgångsfaktorer. • Anknytning - bemötande, relationer och ett gemensamt förhållningssätt framhålls som de absolut viktigaste framgångsfaktorerna i alla projekt, d.v.s. att eleven ska känna en god anknytning till skolan. Därför är det viktigt att personal får kompetensutveckling kring dessa frågor så att de kan arbeta mer elevcentrerat. En elevcoach har visat sig vara en framgångsfaktor. • Tidiga insatser - att tidigt upptäcka vilka elever som har frånvaro, hamnar efter i skolan eller uppvisar andra riskfaktorer. Det Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 6(21) Diarienummer 2015/00640 förutsätter en god överlämning från grundskolan, en god uppföljning av elever som byter eller avbryter sitt program och varför. En strategi behövs för att hantera elever i riskzonen. • Flexibel utbildning - elever önskar en utbildning anpassad efter deras egen nivå. Det förutsätter en flexibel och anpassningsbar läromiljö i skolan eller alternativ läroplats, med stöd i olika former t.ex. praktik, språkstöd, studie- och yrkesvägledning, studieverkstad. Här kan multikompetenta team arbeta kring eleven och resurser kan sättas in utifrån elevens behov. JÄMSTÄLLDHETS- TILLGÄNGLIGHETS- OCH ICKE-DISKRIMINERINGSANALYS Finns i bilaga 13. SAMMANTAGET Utifrån de erfarenheter, utmaningar och utvecklingsbehov som framgår av de studier och strategier om Dalarna som presenterats ovan, den sammanställda forskningen samt från de erfarenheter som gjorts inom ramen för Plug In kan vi konstatera att följande är viktigt för ett regionalt projekt som ska förhindra avhopp: • Att arbetet genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt och inkluderar hela organisationen. Arbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. Detta inkluderar även samverkan internt och externt. • Att ledningen är engagerad och modig • Att målen för arbetet är tydliga • Att eleven är i centrum och delaktig i sin egen utveckling • Att lösningarna är flexibla och att eleven följs upp regelbundet och får återkoppling • Att en mix av arbetssätt och metoder är mest framgångsrikt • Att utvecklingsarbetet följs upp systematiskt. Att skapa och ha goda relationer mellan skolpersonal och elever, med bemötande och respekt, är en avgörande faktor för lärandet och särskilt för de elever som har svårigheter och/eller ligger i riskzonen att hoppa av skolan. Detta är centralt i ett främjande och förebyggande arbete. Om fler lyckas med sin skolgång så görs både en vinst på det personliga planet och en betydande samhällsekonomisk vinst. Om 38 elever i Dalarna (10 %) av de som riskerar att hamna i utanförskap istället lyckas, så blir den samhällsekonomiska vinsten också 10 %, alltså 600 miljoner kronor per årskull. Se mer på Bild 2 i bilaga 5. Den visar en socioekonomisk kalkyl - vi har inte råd att låta bli… Nationalekonomen Ingvar Nilsson, med kollegor, har under många år arbetat fram en kalkylmodell om vad det kostar att inte motverka ett utanförskap. Det gäller att skapa en medvetenhet, hos personal och elever, om de skillnader som görs pga kön, etnicitet och funktionshinder, och vilka behov som skolorna har svårt att möta. Det finns skäl för skolan att fundera över hur man ska arbeta för att motverka de fakta som visar att män, elever med utländsk bakgrund, elever från studieovana hem och elever som gör icke-typiska studieval presterar sämre i skolan. I denna utlysning/ansökan ska insatserna fokusera på kompetensutveckling för skolpersonal i syfte att motverka skolavhopp. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Region Dalarna har erfarenheter av att framgångsrikt leda, driva och genomföra regionala socialfondsprojekt sedan 2010, med Unga till arbete - W18-24, Förstudien Tillväxt för alla samt implementeringsprojektet Implementering integration. Regionförbundet kommer att rekrytera kompetens från skolområdet till projektet. Det finns hög kompetens kring jämställdhet och tillgänglighet på Region Dalarna genom olika projekt. Kommunernas skolor har kunskap och erfarenhet av att arbeta med att motverka skolavhopp. Det finns kunskaper på Region Dalarna från nationella projektet PlugIn, genom att ha följt projektet, gjort flera studiebesök och deltagit i erfarenhetsträffar. Där kommer vi att följa det nya PlugIn 2 som är på gång. I förstudien Tillväxt för alla gjordes dessutom en delförstudie kring möjligheterna att göra ett PlugIn-projekt i Dalarna. Unga till arbete, som Region Dalarna drivit i över 5 år, har varit framgångsrikt, dvs 2800 deltagare har gått igenom programmet med gott resultat. Den främsta framgångsfaktorn har varit utvecklandet av ett lösningsfokuserat förhållningssätt, som genomsyrat alla kursledare samt projektledningen. Vägval Framtid, VBU i Smedjebacken/ Ludvika och Arenan Academy i Falun är två insatser i Dalarna, där största målgruppen varit elever som hoppat av sina gymnasiestudier. Arenan Academy framhåller i sin slutrapport att den bästa lösningen är om alla avhopp för unga under 20 år kan förhindras. Vägval Framtid framhåller vikten av ett förebyggande arbete och att personalens empati och kompetens betyder mycket för dessa elever. De menar också att det finns många gamla strukturer som försvårar hela processen att återgå eller stanna i utbildning. Tillvägagångssätt Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 7(21) Diarienummer 2015/00640 Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? INLEDNING Detta genomförande kompletterar genomförandet i ansökan ”Plugga klart 2”, vilken har inriktning mot förebyggande åtgärder som är riktade till elever som risekrar skolavhopp. Utifrån vad som presenterats i problemanalysen har vi identifierat ett antal utvecklingsområden som ska ingå inom ramarna för denna ansökan: • Utbilda skolpersonal, genom kollegialt lärande, kring förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering integreras. • Verksamhetsutveckling, avseende förhållningssätt och bemötande • Processtöd till rektorer inom utvecklingsområdet. Att utveckla ett gemensamt förhållningssätt är det som ger en varaktig effelt. Detta framgår bl.a av de Plug In-projekt som framhäver bemötandet som den största framgångsfaktorn. Mobbing är en stor del av grundorsakerna till avhopp (enligt Tema Ungas rapport från 2013:2). I projektet kommer det att läggas stor tonvikt på förhållningssätt och bemötande, (där tydliggörande av normer och värderingar ingår). Genom att personalen får verktyg för att leda grupper och grupprocesser så att alla inkluderas, ökar möjligheterna för att måendet kommer att bli bättre, samt mindre mobbning. Vilket i sin tur leder till färre avhopp. Det ska ges möjligheter för skolorna att genomföra utbildningsinsatserna utifrån lokala förutsättningar och behov. Ett gediget förankringsarbete på skolorna är en förutsättning för att ett Dalarnas ”Plug In”-projekt ska vara möjligt. Insatser till ungdomarna finns i den andra ansökan Plugga klart 2 (till PO2). ANALYS 6 MÅNADER Analysfasen bedrivs först som regiongemensamma aktiviteter för att sedan övergå till en egen analys för varje deltagande skola. Regiongemensamt analysarbete: Syfte/mål: Att beskriva och planera för det stöd som den regionala projektgruppen ska ge de deltagande skolorna. Att beskriva möjliga processer/rutiner/insatser för förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering integreras. Att upphandla utbildnings- och stödinsatser. Aktiviteter: Förankring och information (jan-mars); Konfigurera styrgrupp och ev. andra arbetsgrupper. Besöka resp. skola med berörd personal. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Tillsammans med skolorna: Göra en fördjupad problemanalys. Göra en detaljerad jämställdhetsanalys som ska ligga till grund för genomförandefasen. Detta ska även göras för ickediskriminering och tillgänglighetsområdet. Beskriva möjliga processer/rutiner/insatser för förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering integreras, som underlag för upphandling. Göra en planering av projektet och kartlägga resp. skolas deltagande och vilka personalgrupper som ska medverka. Fastställa plan för arbetet med de horisontella kriterierna. Fastställa budget. Arbeta igenom resultatmål och indikatorer. Fördjupad riskanalys. Upphandla externa tjänster avseende kompetensutveckling och stöd i utvecklingsarbetet. Konkretisera utvärderingsuppdraget och beställa till ESF centralt eller göra en egen upphandling. Informera Region Dalarnas direktion på ett av vårens möten om projektet (mars-juni). Skapa informationsmaterial för hemsidan Förfina och justera budgeten Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 8(21) Diarienummer 2015/00640 Analysarbete för deltagande skolor: Syfte/mål: Att ta fram en lokalt anpassad aktivitets- och utbildningsplan för genomförandet. Aktiviteter: Planering av genomförande (maj-juni). GENOMFÖRANDE Regiongemensamt genomförande: Syfte/mål: Att den regionala projektgruppen ger adekvat stöd till de deltagande skolorna. Att den regionala projektgruppen tillsammans med upphandlade stödresurser genomför kompetensutvecklingsinsatser för berörda skolor enligt deras genomförandeplaner. Aktiviteter: Projektgruppen ska stödja de deltagande skolorna i sitt utvecklingsarbete under hela projekttiden. Inledningsvis handlar det om att se till att arbetet startar ute på skolorna och att sprida erfarenheter mellan skolorna. Projektledningen följer kontinuerligt kunskapsutvecklingen nationellt för att kunna föra kunskapen vidare ut till skolorna. Uppföljning och utvärdering. Genomförande för deltagande skolor: Syfte/mål: Att genomföra kompetensutveckling enligt den lokala planen. Här kan det vara möjligt för skolan att de program, som har stora avhopp, får ett större processtöd. Se mer i Bilaga 14 som är ett exempel på hur insatsen kan se ut för skolpersonalen. Aktiviteter: Kompetensutveckling i större och mindre grupper. Stöd i arbetslagen. Processtöd för rektor. JÄMSTÄLLDHET Alla elever är potentiella avhoppare. En del avhopp sker för att eleven är på fel program och vi vet att genusmönster och den könssegregerade arbetsmarknaden bidrar till att eleven är begränsad i sina val av utbildning. Därför vill projektet: Genomföra utbildning för skolpersonal kring förhållningssätt som även ska inkludera genusperspektivet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Ge löpande stöd/kompetensutveckling inom jämställdhet och normkritik, för att diskutera hur personal kan gå vidare i arbetet med eleverna med fokus på jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Erfarenheterna från ”På lika villkor”, som bedrivits mest i Falu kommun, kommer att ligga till grund för detta. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 TILLGÄNGLIGHET OCH ICKE-DISKRIMINERING I denna ansökan har inte någon analys gjorts för dessa kriterier avseende skolpersonals deltagande i projektet. Därför är detta en viktig aktivitet i analys- och planeringsfasen, att göra för varje skola. Därefter kan aktiviteter i genomförandet specificeras. Kompetensutvecklingen innehåller inslag som behandlar problematiken. ÖVRIGA AKTIVITETER UNDER GENOMFÖRANDET Regional konferens i januari 2017, för att sprida information kring upplägg, innehåll, möjligheter och brister i projektet. Nätverksträffar – en per termin för ansvarig på skolan. Utvärderingsseminarier, 1 gång per läsår med skolans ansvariga. Styrgruppsmöten 3 per år. Handledning/planering för projektledningen, där ansvarig från Region Dalarna är med – 2 gånger per termin. Utbildning i de horisontella kriterierna för projektledningen och styrgruppen, senast 30 juni 2016. AVSLUTSFASEN Syfte: Att projektledningen knyter ihop projektet, sammanställer resultat/statistik och dokumenterar tillsammans med utvärderaren. Analysen delges ansvarig på Region Dalarna samt Region Dalarnas direktion. Att information finns tillgänglig på hemsidan och hos de skolor och kommuner som deltagit. Mål: Projekt- och utvärderingsrapport klara senast den 20 december 2018. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 9(21) Diarienummer 2015/00640 Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. MÅLGRUPP Målgruppen är skolans personal för insatser med kompetensutveckling inom förhållningssätt inkluderat jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering samt verksamhetsutveckling. Dessa insatser ska i sin tur komma eleverna tillgodo så att färre elever hoppar av skolan. Skolorna har möjlighet att välja de personalgrupper som ska delta, utifrån de som har högst behov, tex de program/klasser som har många elever som riskerar att hoppa av skolan. Det förekommer ingen målgruppskonkurrens med Plug Ins nya projekt. Vi har haft kontakt med Gunnar Andersson på SKL. Däremot kan det vara bra att kunna nyttja utbildningar, erfarenheter mm som kommer fram från det nya Plug In. Utvecklingsarbetet fokuserar på personalens och skolans förhållningssätt och bemötande, för att de ska kunna ge ett bra motiverande stöd till eleverna. Personal kommer att vara med i både analysfas och genomförandefas, se ovan. I utvecklingsarbetet och genomförandet ska synpunkter och utvärderingar från personalen kunna påverka upplägget. Eftersom vi vänder oss enbart till skolpersonal som är anställda i skolorna så finns det ingen risk att det kommer med någon annan som inte arbetar med ungdomarna i skolan. SAMVERKANSPARTNER Region Dalarna är projektägare och detta är förankrat i ledningen och i Region Dalarnas direktion. Förarbetet till projektet är förankrat i kommunerna genom den förstudie som gjordes under 2014, Tillväxt för alla. Under hösten 2014 involverades Gysam (gymnasiesamverkan) i förstudien och där finns ansvariga för gymnasierna. Dessutom togs under våren 2015 kontakt med gymnasieskolorna i norra resp. södra Dalarna samt tre högstadieskolor. Under augusti månad har brev skickats till ansvariga för skolan i respektive kommun, med en förfrågan om deltagande i projektet. Telefonsamtal är också genomfört med dessa personer för att ytterligare förklara intentionerna med projektet. I Dalarna finns kommunala gymnasieskolor med nationella program för alla kommuner. Skolorna kommer att erbjudas deltagande i projektet. Dessutom kommer max 15 högstadieskolor att delta i projektet.Tre av dessa skolor fanns med redan under Förstudien Den stödjande skolan (2014). Under analys- och planeringsfas kommer samtliga skolor att få besök av projektledningen för att varje skola ska kunna göra en bra kartläggning av sina behov gällande kompetensutveckling i förhållningssätt och bemötande, i syfte att få färre elever som hoppar av skolan. Upphandlad organisation kommer att aktivt delta i analys och planering i berörda arbetslag, med kompetens gällande förhållningssätt och bemötande, med ett genusperspektiv. INTRESSENTER Region Dalarnas direktion Gysam, gymnasiesamverkan för 11 kommuner Socialtjänsten, syv, elevhälsovård i resp kommun Arbetsförmedlingen, Göran Persson (marknadsområdeschef) Intressenterna kommer löpande att informeras om projektet och vid behov inbjudas till arbetsmöten. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Arbetsförmedlingens roll är att vara med i styrgruppen. De är intresserade av att vara med och följa ett regionalt projekt som bidrar till att fler elever pluggar klart, eftersom ungdomar utan fullföljt gymnasium utgör en större del av ungdomsarbetslösheten. STYRGRUPP Lennart Färje, chef för enheten (regional tillväxtansvarig) Repr. från Gysam (från beredningsgruppen) Arbetsförmedlingen, Göran Persson (marknadsområdeschef) Kommunrepresentant (kommunchef eller förvaltningschef) Beredningsorgan inför direktionen kommer att beröras av aktuellt projekt. Det är av största vikt att samordna projektets insatser med befintliga insatser så att det inte blir parallella spår. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Målgruppen elever är endast sekundär målgrupp och blir engagerad genom personalens förhållningssätt och bemötande. Den primära målgruppen skolpersonal kommer att vara med i både analysfas och genomförandefas, se nedan. I utvecklingsarbetet och genomförandet ska synpunkter och utvärderingar från personalen kunna påverka upplägget. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 10(21) Diarienummer 2015/00640 Såväl ledningen för Region Dalarna som ledningen för de deltagande skolorna kommer att engageras i projektet. Se genomförande ovan samt riskanalys. Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Att rektor inte engagerar sig i projektet Projektledningen motiverar rektorn att bli involverad även om hen inte är delprojektledare. Ordna träffar för rektorerna. I värsta fall får skolan avvakta deltagandet i projektet. Att det blir färre skolor som deltar än i ansökan Projektledningen genomför ett motivationsarbete (till direktion, styrgrupp och skolor). Om det blir färre skolor som deltar så får de som är anmälda mer resurser eller så kan fler högstadieskolor bjudas in. Att de anmälda skolorna inte kan vara med på gemensamma Projektledningen genomför ett motivationsarbete till skolorna. aktiviteter Att styrgruppen inte engagerar sig En viktig punkt på första mötet är att tydliggöra styrgruppens roll. Utbilda styrgruppen mera. Svårt att rekrytera kompetent personal till projektetledningen Diskutera med ledning och politiker på Region Dalarna innan rekrytering. Att skolorna inte har möjlighet att lägga ner tid för Att skolan är med i analys- och planeringen och att insatserna kompetensutveckling skräddarsys på varje skola så att de integreras i det övriga utvecklingsarbetet. Att skolor inte har råd med avgiften för kurserna Söka annan medfinansiering eller avbryta projektet. Bristande måluppfyllelse Vidta korrigerande åtgärder med resp. ansvarig skola samt se över uppföljningsrutinerna Att personalen inte engagerar sig i projektet Projektledningen stödjer rektorn i hens motivationsarbete. Bristande hantering av de horisontella perspektiven I uppföljningsarbetet säkra att hantering sker enligt plan och vidta adekvata åtgärder. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? RESULTATMÅL OCH INDIKATORER Aktiviteter i denna ansökan ska tillsammans med genomförandet i ansökan ”Plugga klart 2” bidra till följande mål och indikatorer. Exempel på mål och indikatorer som kan vara aktuella: ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Avhopp: Att deltagande skolor ska ha minskat sina avhopp med 40 % på 2 år. Indikator; avbrottsstatistik (könsuppdelad), andel elever som klarar gymnasiet på 3 år och på 4 år Studieresultat: Alla elever på deltagande skolor ska ha ökat sina studieresultat med X% inom X år. Indikator; betygsstatistik (könsuppdelad) Närvaro: Alla elever på deltagande skolor ska ha ökat sin skolnärvaro med X% inom X år. Indikator; närvarostatistik (könsuppdelad) Jämställdhet mm: X % av elever/lärare upplever att skolmiljön blivit mer jämställd, tillgänglig och icke-diskriminerande vid projektets slut för de elever som deltagit i insatserna. Indikator: hur man upplever bemötande från elever och skolpersonal, hur tillåtande det är på skolan, om man tillåts vara den man är. Tillsammans med skolorna kommer dessa mål att arbetas igenom och förfinas i analysfasen så att det blir SMARTA mål. PROJEKTMÅL Att 70 % av skolorna kommer att delta i projektet (av de som anmält intresse under ansökningsfasen). Att nå minst 600 skolpersonal med kompetensutvecklingsinsatser. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 11(21) Diarienummer 2015/00640 Att utvärderingsenkäter för kompetensutvecklingsinsatser visar att skolpersonalen har fått ökad kompetens avseende förhållningssätt och bemötande. Under analysfasen kommer fler mål att preciseras. RESULTAT OCH EFFEKTER UTIFRÅN EN PROGRAMTEORI Region Dalarna har valt att arbeta med programteori för att tydliggöra för de aktörer och personer som är involverade i projektet vad som ska åstadkommas och dels för att kunna presentera projektets förväntade resultat och effekter – på individnivå såväl som på organisations- och projektnivå. Programteorin ger också ett bra underlag för att ta fram uppföljningsbara mål. En programteori kan ses som en logisk karta över hur ett projekt är tänkt att fungera och vilka resultat och effekter som är intressanta att följa upp. I programteorin tydliggörs sambandet mellan vilka aktiviteter som är tänkta att leda till vilka resultat och effekter för olika målgrupper på kort och på lång sikt enligt en modell som presenteras som Bild 3 i bilaga 6. RESULTAT OCH EFFEKTER HOS DELTAGARNA I projekt är den primära målgruppen skolpersonal. Insatserna för målgruppen syftar till att ge eleverna styrka och motivation att plugga klart och fullfölja sina studier. I bifogade dokument, bilaga 7-10 presenteras programteorier som beskriver hur projekten förväntas påverka målgrupperna. Den första programteorin, som illustreras i Bild 4, bilaga 7, visar vilka resultat och effekter som uppnås hos målgruppen unga om man arbetar förebyggande och ger personal möjlighet att utveckla sina kompetenser. Programteorin anger alltså resultat och effekter för målgrupperna och vilka förändringar som behövs på organisationsnivå. Nedan finns också angivet några exempel på uppföljningsbara mål. Dessa är framtagna utifrån vad som står i programteorierna. Det finns också exempel på indikatorer. ÖVERGRIPANDE PROGRAMTEORI PÅ INDIVID- OCH ORGANISATIONSNIVÅ – Bild 4, bilaga 7 Att skolpersonal (och elever) har kunskap om jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering och dessutom kompetens att använda dessa kunskaper är avgörande för att kunna skapa lika förutsättningar för alla elever att lyckas i skolan. Det blir bättre förutsättningar att skolorna på ett medvetet sätt kan erbjuda rätt stöd utifrån en välgrundad analys som också utgår från ett intersektionellt perspektiv, d.v.s. att man tar hänsyn alla behov en individ har. Utvecklingsarbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa. KOMPETENSUTVECKLING FÖR PERSONAL – FÖRÄNDRING PÅ ORGANISATIONSNIVÅ Bild 10, bilaga 9 ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Verksamheten utvecklas genom att arbetssätt som främjar inkludering, jämställhet och icke-diskriminering förbättras. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från skolorna vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa. JÄMSTÄLLDHET, TILLGÄNGLIGHET OCH ICKE-DISKRIMINERING – Bild 9, bilaga 8 Kompetensutveckling av personal kring frågor om jämställdhet och icke-diskriminering leder till att skolpersonalen blir mer medveten om huruvida olika stöd ges till eleverna t.ex. på grund av kön eller etnicitet. På det sättet hamnar elevens behov i fokus och analyser och slutsatser utgår från flera kategorier (kön, etnicitet, funktionshinder etc.) och hur dessa samverkar. Detta skapar i sin tur ökade möjligheter för lika förutsättningar att lyckas i skolan vilket motverkar strukturell diskriminering. Mål och indikatorer - exempel • Den skolpersonal som deltagit i insatserna upplever att de fått ökad medvetenhet och kunskap om jämställdhetsfrågor och icke-diskriminering Indikator; exempel på vad en skolpersonal är medveten om efter insats som hen inte var medveten om innan, exempel på hur en skolpersonal har förändrat sitt beteende och sitt arbetssätt… Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. När det gäller metoder i projektet, se mer under föregående rubrik och om det gäller metod för uppföljning läs även där under föregående rubrik kring de olika programteorierna. Bild 11 i bilaga10, illustrerar hur man arbetar i projektet genom att pröva (för personalen) nya arbetssätt, hur dessa följs upp, utvärderas och dokumenteras. Ett lärande och erfarenhetsutbyte inom och mellan skolor/verksamheter som arbetar med samma målgrupp bidrar till förbättring och utveckling. På det sättet formas och formuleras evidensbaserade modeller och arbetssätt som kan implementeras och spridas. Verksamheten utvecklas och beprövade metoder för hur man motverkar avhopp Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 12(21) Diarienummer 2015/00640 finns och används. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa. Erfarenhet från tidigare programperioder och forskning visar att det inte räcker med att lyckas väl i en verksamhet genom projekt. I de bästa av världar förändras verksamheten även på lång sikt och efter projekttiden, men ofta återgår verksamheten till gamla rutiner så snart pengarna är slut. För att resultaten från ett projekt ska vara hållbara över tid behöver många aktörer på flera nivåer vara engagerade genom ett aktivt delegerat ägarskap, utveckling i riktning mot en delvis delad vision, kunskap om innehållsfrågan samt behovsstyrd efterfrågan (Öhman-Sandberg, 2014). Exempel på viktiga aktörer i detta projekt är anställda i skolan och samarbetspartners på kommunal nivå t.ex. socialförvaltning, lokal arbetsförmedling, kulturförvaltning, fritidsverksamhet och andra ideella verksamheter. Vidare är engagemanget från kommunledning och inte minst den regionala nivån av största vikt. Även den nationella nivån är viktigt t.ex. Skolverket och SKL genom Plug In 2.0 samt Pluginnovation. Effekter måste uppstå på alla dessa nivåer för att projektets resultat ska kunna bidra till långsiktiga effekter. På Bild 12 i bilaga 11, visas ett exempel på vilka insatser som krävs på olika nivåer för att kunna uppnå effekter på olika nivåer. Mottagare för resultatet är i första hand skolor, rektorer, Skolverket, ESF-rådet. Detta projekt syftar inte enbart till att förändra och förbättra den verksamhet som arbetar med målgruppen i skolan utan den syftar också till att skapa varaktiga strukturer som kan förmå att ge fortsatt stöd till dessa verksamheter. Syftet med satsningen är att verksamheterna ska lyckas i sin gärning inte bara med deltagarna i projektet utan också i framtiden då utvecklingsmedel från Europeiska socialfonden inte finns till hands. Att skapa sådana hållbara strukturer handlar bland annat om att Region Dalarna behöver bygga upp en struktur så att de kan utgöra ett väl fungerande stöd till kommuner och andra aktörer som arbetar med målgruppen. Det handlar om att uppmärksamma nationella riktlinjer och policys som påverkar verksamheterna negativt och positivt genom en systematisk kunskapsuppbyggnad och ett väl fungerade samarbete och dialog med Sveriges kommuner och landsting (Plug In 2.0 samt Pluginnovation), Skolverket, Skolinspektionen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet. Mål och indikatorer - exempel • Vid projektets slut finns det beprövade metoder gällande kompetensutveckling i förhållningssätt/bemötande för personal, med syftet att höja studiereusltat och motverka avhopp. Indikatorer: Metoder är dokumenterade, rutiner finns, skolpersonal beskriver upplevd förbättring, elever beskriver upplevd förbättring • Vid projektets slut har andra skolor visat intresse för att lära av de skolor som deltagit i projektet. Indikatorer: skolor som hört av sig, skolor som deltagit i spridningskonferenser eller andra sammanhang Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Att följa upp projektets resultat och effekter är avgörande för att kunna utveckla metoder som bygger på evidens. Det är inte rimligt att utveckla och implementera arbetssätt som inte tydligt visat sig ge förväntade effekter. Utifrån de programteorier som presenteras ovan kommer mål att tas fram på effektnivå och indikatorer att utvecklas så att måluppfyllelsen kan mätas. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 För att projektets utveckling ska kunna följas och det ska finnas underlag för styrgruppen och projektgruppen att göra förbättringar under projektets gång kommer även insatsernas resultat att följas upp. Det kan handla om hur skolpersonalen bedömer att de fått ny kunskap genom kompetensutvecklingen de deltagit i, om de fått nya insikter, förändrat sitt arbetssätt etc. När indikatorerna väl är framtagna återstår en bedömning av hur dessa data ska samlas in. Vi utgår från att det mesta samlas in och analyseras av oss som arbetar i projektet, t.ex. socialfondens indikatorer som ska rapporteras till SCB men en del data kan komma att samlas in av utvärderaren. Det är därför av yttersta vikt att utvärderaren arbetar nära projektet och under hela projekttiden. Ett nära samarbete med Pluginnovation är också en självklarhet. I de fall där Pluginnovation redan tagit fram relevanta indikatorer kommer vi att använda oss av dem. Projektet kommer att följa upp de indikatorer som Socialfonden kräver, genom bla rapportering till SCB, som projektet kommer att ha kompetens och resurser för att göra. All statistik kommer att delas upp efter kön. Dessutom är det av största vikt att ha ett intersektionellt perspektiv i uppföljningen av metoderna. Målen för jämställdhet kommer att följas upp på liknande sätt som övriga resultat- och projektmål. Åtgärder vidtas vid bristande uppföljning eller bristande måluppfyllelse. Uppföljningen har, som nämnts ovan, två syften. Det ena handlar om att få underlag för att bedöma insatsernas effekter och därmed om de skapar ett sådant värde att man kan implementera dem. Det andra syftet är att använda uppföljningsdata till att lära tillsammans. Detta lärande behöver ske hos alla aktörer, på alla nivåer men också mellan aktörer och mellan nivåer. Det kommer vara en utmaning att gå från en vanlig projektorganisation till en satsning som ställer helt nya krav på strukturpåverkan. Lärandet är avgörande för att detta ska lyckas. Arbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. Det Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 13(21) Diarienummer 2015/00640 gäller att skapa lärandeformer som inte enbart bidrar till individens kunskapsutveckling utan också till verksamhetens utveckling t.ex. genom kollegialt lärande. Det är inte enbart personal i skolorna som har behov av att lära. Även projektledare, styr- och ledningsgrupper behöver lära. Det kan handla om projektledarskap eller processledarskap eller om hur en styrgrupp/ledningsgrupp behöver arbeta för att kunna vara strategisk och skapa hållbara effekter. Verksamheter som inte deltar i projektet kommer att vilja lära. Både de som finns i regionen och utanför, nationellt såväl som internationellt. Projektet kommer att följa upp de indikatorer som Socialfonden kräver, genom bla rapportering till SCB, som projektet kommer att ha kompetens, erfarenheter och resurser för att göra. Dessutom kommer kvartals- och lägesrapporteringar att göras enligt mallar. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Syftet med utvärderingen är att bidra med kunskap både till intressenter som är direkt involverade i projektet och till andra intressenter som kan ha nytta av resultaten, inte minst ESF-rådet. Det innebär att utvärderingen behöver ha fokus både på resultat och på process. De övergripande frågeställningarna som utvärderingen ska besvara är alltså hur projektets arbetsprocesser fungerar, i vilken utsträckning som projektet uppnår sina mål och hur arbetet i projektet påverkar måluppfyllelsen. Inte minst är det viktigt att studera hur projektet bidrar till utlysningens mål. Utifrån programteori-modellen kommer projektledningen att utarbeta indikatorer på de resultat och effekter som angivits i de presenterade programteorierna i denna ansökan. Eftersom syftet med projektet handlar om utveckling måste man vara uppmärksam på att programteorin inte hindrar och stänger möjligheterna för projektet att arbeta kreativt och innovativt. Programteorin ska utgöra ett verktyg för att skapa struktur i projektets alla pågående processer. Precis som beskrivits ovan bidrar utvärderingens datainsamling både till att kontrollera om mål och resultat uppnåtts och till att utveckla projektet. Processerna i projektet är viktiga att följa för att skapa förutsättningar för utveckling och underlag för förbättringar under tiden som projektet pågår. Utvärderingen ska både planeras och genomföras i samverkan med de intressenter som på olika sätt är involverade i satsningen och som har nytta av utvärderingsresultaten. Eftersom satsningen är komplex och förväntas uppnå resultat och effekter på flera nivåer – individ-, organisations- och projektnivå – är det en mångfald av intressenter som på olika sätt ska involveras – målgruppen, utförarna, projektledare, styroch ledningsgrupper och inte minst aktörer som representerar viktiga samhällsfunktioner såsom skola, SYV, skolhälsovård, socialtjänst, arbetsförmedling, ESF-rådet, SKL, Skolverket etc. För att utvärderingen ska kunna bidra till utveckling i projektet – på alla nivåer – kommer resultaten från datainsamlingen fungera som underlag för reflektion vid analys- och utvärderingsseminarier. Det är ett forum där utvärderare och representanter från projektet (t.ex. styrgrupp, projektgrupp, projektledning) gemensamt tar fram ny kunskap. På det sättet kan utvärderingen utgöra ett stöd för vidareutveckling av projektet och ett organisatoriskt lärande om hur utvecklingsarbete kan organiseras mer hållbart. Vid dessa tillfällen blir datainsamlingen utgångspunkt för ett ömsesidigt lärande mellan verksamhetens intressenter och ska bidra till att deltagarna (intressenterna) får tillfälle att ”stanna upp” från vardagens sysslor och reflektera. Det blir som en slags ”störning” där deltagarnas invanda tanke- och handlingsmönster bryts, och nya, alternativa lösningar skapas vilka i sin tur ska kunna bidra till nödvändiga förändringar och utveckling av projektet. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Denna form av utvärdering – en så kallad teoribaserad lärande utvärdering – bygger alltså på att utifrån en genomtänkt programteori både störa och stödja den verksamhet som utvärderas. Se Bild 13 i bilaga 12. Det är viktigt att styrgruppen ställer krav på att utvärderingen håller hög kvalitet. En central utgångspunkt blir därför är att säkerställa validiteten (tillförlitligheten) i mätningarna. Ett sätt att öka validiteten är att använda sig av flera olika datainsamlingsmetoder, t.ex. enkäter och intervjuer. Oavsett vilka data som samlas in – för att studera måluppfyllelse eller hur arbetsprocesserna fungerar – ska kvalitén stå i fokus. Lika viktigt är det att utvärderingen säkerställer att de intressenter som på olika sätt kan ha nytta av utvärderingsresultaten får tillfälle att ta del av dem och att diskutera slutsatser. I ansökan finns exempel på målformuleringar samt exempel på indikatorer för dessa mål. För att utvärderingen ska kunna studera måluppfyllelse är det viktigt med en systematisk uppföljning. Detta kan genomföras i samverkan mellan utvärderaren och den/de i projektet som ansvarar för uppföljningen. En del data bygger på statistik, annan på enkäter och intervjuer eller fokusgrupper. För att fördjupa kunskapen om något område t.ex. en arbetsmetod kan fallstudier genomföras på en eller flera skolor. Utvärderingen utformas efter vilket syfte den ska ha och vilka frågor som ska besvaras. Tidplan och form: Analys- och utvärderingsseminarier, 1 gång per termin för projektledning och styrgrupp Analys- och utvärderingsseminarier, 1 gång per år med skolornas kontaktpersoner. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 14(21) Diarienummer 2015/00640 Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Gäller ej detta projekt Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Gäller ej detta projekt! Andra former för transnationellt samarbete Gäller ej detta projekt! Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Gäller ej detta projekt! Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. FYSISKA RESURSER Lokaler mm står skolan för, och detta tas ej upp i ansökan PERSONELLA RESURSER Region Dalarna: Projektledning finansieras helt av projektet och består av cirka 1,25 personal: 1 projektledare/utvecklingsledare (100 %) 1 ekonom/administratör (20 %) 1 kommunikatör (5 %) Resurser för kompetensutveckling kommer att upphandlas. Kommunerna: Kontaktperson/ansvarig på skolan deltar utan esf-finansiering. TIDRAPPORTERING Den kommer att ske på esf-mallarna av all personal som deltar i projektet. Mångårig erfarenhet från W18-24 gör att rutinerna kommer att implementeras på ett effektivt sätt direkt och följas upp av ekonomen. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 TID OCH AKTIVITETSPLAN Förankring och information på resp. skola jan-mars 2016 Styrgruppsmöte, feb 2016 (och i fortsättningen var 4:e månad) Politisk förankring i Region Dalarnas ledning inkl direktionen, feb 2016 Tillsammans med skolorna, cirka 30 besök Fördjupad prolemanalys, jan-mars. Beskriva möjliga processer/rutiner/insatser för förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering integreras, jan-mars. Detaljerad jämställdhetsanalys som kommer att fördjupas och ligga till grund för genomförandefasen. Detta ska även göras för icke-diskriminering och tillgänglighetsområdet. Mars-maj 2016. Planering och kartläggning av de områden som resp skola ska delta i, och vilka personalgrupper de ska arbeta med, mars-maj 2016. Arbeta igenom resultatmål och indikatorer, mars-maj. Fastställa budget, juni. Fastställa plan för arbetet med de horistontella kriterierna, juni Konkretisering av utvärderingsuppdraget, feb 2016 Upphandla externa tjänster avseende kompetensutveckling och stöd i utvecklingsarbetet, mars 2016. Beställning av extern utvärderare på ESF alternativt egen upphandling, mars 2016. Träff med utvärderaren, för planering och justering av bl.a. programteorierna, april 2016. Förfina, justera och fastställa totala budgeten, juni 2016. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 15(21) Diarienummer 2015/00640 Genomförande av kompetensutveckling/stöd i 10 skolor, aug 2016 – dec 2017. Genomförande av kompetensutveckling/stöd i 10 skolor, jan 2017 – juni 2018. Genomförande av kompetensutveckling/stöd i 5 skolor, aug 2017 – dec 2018. Handledning/planeringsstöd för projektledningen, 2 ggr/termin, med start feb 2016. Erfarenhetsträffar med Plug In (konferens/möten mm) jan 2016-okt 2018. Träffar/möten med rektorerna/skolcheferna, en gång per termin. Analys- och utvecklingsseminarier, en gång per termin. Konferens – spridning av resultat, okt 2018 Informera Region Dalarnas direktion, en gång om året. Skapa informationsmaterial för hemsidan, löpande. Stöd/handledning till skolor för utveckling av förhållningssättet inom projektet max 20 timmar per skola, sept 2016 – dec 2018. Detta sker med upphandlad aktör som kan gå in på timmar där det efterfrågas. Denna aktör kan också vara en resurs på nätverksträffar och konferenser. Avslutande fas: slut- och utvärderingsrapport, resultatanalys, insamling av tidrapporter mm, under jan-feb 2019. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Projektägaren och personalen har lång erfarenhet av esf-projekt och framför allt från Unga till arbete, W18-24, vilket betyder att ett projekt riktat till skolan underlättas av tidigare erfarenheter och kompetens. Minst en av tidigare personal kommer att finnas med i detta projekt (ekonomen). Projektledaren från Unga till arbete, som finns kvar på Region Dalarna, har lång erfarenhet av verksamhetsutveckling och kompetensutveckling i offentlig sektor samt offentliga upphandlingar. Hon kan komma att finnas med som ”projektcoach”. Projektledare/samordnare (som kommer att finnas i systerprojektet Plugga klart 2) har kompetens att driva och samordna och genomföra stora esf-projekt. Hög kompetens gällande projektledning, ekonomi, administration och att genomföra utbildningsdagar för deltagare. Projektledare kommer att rekryteras från skolan och ska ha hög kompetens av att leda utvecklingsarbete inom skolan och kompetens från skolans miljö, problem och möjligheter. Ekonomen har hög kompetens i ekonomi och mycket hög kompetens i ekonomi / administration av stora komplexa esf-projekt. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Kompetenser avseende utbildning i förhållningssätt/bemötande samt processtöd (inkl jämställdhet och normkritik) kommer att upphandlas. Utbildningarna ska ges till skolpersonal, projektledning och ev. styrgrupp. Kompetens avseende utvärdering kommer att upphandlas eller beställas genom ESF centralt. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Projektledning ska genomgå lämplig utbildning i början av projektet (minst 1 dag per område). De personer som ska ingå i projektledningen ska även ha en bra grund från början i områdena. Projektledningen kommer att inledningsvis att göra en 4R-analys på jämställdhetsintegreringen. Projektet kommer att nyttja processtödet på ESF. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Resurser kommer att finnas i projektledningen för kontinuerlig uppföljning, utvärdering och insamlande av statistik mm. I skolorna kommer lämplig uppföljning och utvärdering att ske. Dessutom behövs resurser för extern utvärderare, 200 000 kronor. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Region Dalarna kommer att anlita den utvärderare som har dessa kompetenser, och det kommer att vara ett skall-krav. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Gäller ej för detta projekt Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Typ av stöd Nej Finansiär Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Nej, Vi är en myndighet Summa Sid 16(21) Diarienummer 2015/00640 Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Finansiär Typ av stöd Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Beskriv Annat Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Regionförbundet lyder under LOU och ingår i Lokalt upphandlingscentrum i Ludvika, där vissa tjänster och varor redan är upphandlade (tex konferenshotell). Om det handlar om direktupphandling så är det vid köp under 500 00 kronor och förenklad upphandling över det beloppet. Om vi vet från början att beloppet på sikt kommer att vara runt 500 000 eller mer, så görs en förenklad upphandling från början. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Kommunerna finansierar med lönekostnaden, då de deltar i aktiviteter, cirka 50 timmar per anställd. (Alla andra kostnader som skolorna står för kommer inte att redovisas i projektet, vare sig som kostnad eller som medfinansiering). Skolan kommer att få betala delar av kompetensutvecklingen, med en avgift, 1000-1500 kr per deltagare. De skolor som anmält sig är medvetna om kostnaden. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Avesta kommun Kontaktperson för projektet Björn Hansson Telefon 0226-645669 Organisationsnamn Skolpersonal samtliga kommuner Kontaktperson för projektet - Telefon - Organisationsnamn Borlänge kommun Kontaktperson för projektet Mikael Fältsjö (Gymnasium), Stefan Forsmark (Grundskola) Telefon MF: 0243-74882, SF: 0243-66540 Organisationsnamn Falu kommun Kontaktperson för projektet Johan Svedmark (Gymnasium), Thomas Olsson (Grundskola) Telefon JS: 023-82496, TO: 023-82955 Organisationsnamn Gagnefs kommun Kontaktperson för projektet Håkan Elfving Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Organisations 2120002262 nummer CFAR23267388 Nummer Organisations nummer CFARNummer Organisations 2120002239 nummer CFAR19201037 Nummer Organisations 2120002221 nummer CFAR19478379 Nummer Organisations 2120002155 nummer Sid 17(21) Diarienummer 2015/00640 ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 CFARNummer 19198878 Telefon 0241-15304 Organisationsnamn Hedemora kommun Kontaktperson för projektet Bo Nordqvist (Gymnasium), Anette Rönnberg (Grundskola) Telefon BN: 0225-34347, 0225-34196 Organisationsnamn Leksands kommun Kontaktperson för projektet Maria Park Telefon 0247-80607 Organisationsnamn Ludvika kommun Kontaktperson för projektet Åke Sandberg Telefon 0240-86567 Organisationsnamn Malung-Sälens kommun Kontaktperson för projektet Torbjörn Martinsson Telefon 0280-18187 Organisationsnamn Mora kommun Kontaktperson för projektet Marie Ehlin Telefon 0250-26970 Organisationsnamn Orsa kommun Kontaktperson för projektet Henrik Göthberg Telefon 070-3786600 Organisationsnamn Rättviks kommun Kontaktperson för projektet Lars Kratz Telefon 0248-70205 Organisationsnamn Smedjebackens kommun Kontaktperson för projektet Maria Ronsten (Grundskola), Åke Sandberg (Gymnasium) Telefon MR: 0240-660210, ÅS: 0240-86567 Organisationsnamn Säters kommun Kontaktperson för projektet Ulf Månsson Telefon 0225-55201 Organisationsnamn Vansbro kommun Kontaktperson för projektet Erik Wallander Telefon 0281-75055 Organisationsnamn Älvdalens kommun Kontaktperson för projektet Stefan Carlberg Telefon 0251-31307 Organisations 2120002254 nummer CFAR19201979 Nummer Organisations 2120002163 nummer CFAR19198993 Nummer Organisations 2120002270 nummer CFAR27562230 Nummer Organisations 2120002148 nummer CFAR19198605 Nummer Organisations 2120002213 nummer CFAR19200187 Nummer Organisations 2120002189 nummer CFAR19199595 Nummer Organisations 2120002171 nummer CFAR19199264 Nummer Organisations 0240-660210 nummer CFAR19199926 Nummer Organisations 2120002247 nummer CFAR19201565 Nummer Organisations 2120002130 nummer CFAR19198431 Nummer Organisations 2120002197 nummer CFAR11433679 Nummer Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Organisationsnamn Avesta kommun Antal anställda 1855 Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Organisations 2120002262 nummer ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Sid 18(21) Diarienummer 2015/00640 Kontaktperson för projektet Björn Hansson Telefon 0226-645669 Organisationsnamn Borlänge kommun Antal anställda 4320 Kontaktperson för projektet Mikael Fältsjö (Gymnasium), Stefan Forsmark (Grundskola) Telefon MF: 0243-74882, SF: 0243-66540 Organisationsnamn Gagnefs kommun Antal anställda 814 Kontaktperson för projektet Håkan Elfving Telefon 0241-15304 Organisationsnamn Falun kommun Antal anställda 4254 Kontaktperson för projektet Johan Svedmark (Gymnasium), Thomas Olsson (Grundskola) Telefon JS: 023-82496, TO: 023-82955 Organisationsnamn Hedemora kommun Antal anställda 1277 Kontaktperson för projektet Bo Nordqvist (Gymnasium), Anette Rönnberg (Grundskola) Telefon BN: 0225-34347, AR: 0225-34196 Organisationsnamn Ludvika kommun Antal anställda 2312 Kontaktperson för projektet Sandberg Telefon 0240-86567 Organisationsnamn Leksands kommun Antal anställda 1258 Kontaktperson för projektet Maria Park Telefon 0247-80607 Organisationsnamn Malung-Sälens kommun Antal anställda 1051 Kontaktperson för projektet Torbjörn Martinsson Telefon 0280-18187 Organisationsnamn Mora kommun Antal anställda 1740 Kontaktperson för projektet Marie Ehlin Telefon 0250-26970 Organisationsnamn Orsa kommun Antal anställda 505 Kontaktperson för projektet Henrik Göthberg Telefon 070-3786600 Organisationsnamn Rättviks kommun Antal anställda 1065 Kontaktperson för projektet Lars Kratz Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Organisations 2120002239 nummer Organisations 2120002155 nummer Organisations 2120002221 nummer Organisations 2120002254 nummer Organisations 212000-2270 nummer Organisations 2120002163 nummer Organisations 2120002148 nummer Organisations 2120002213 nummer Organisations 2120002189 nummer Organisations 2120002171 nummer Sid 19(21) Diarienummer 2015/00640 Telefon 0248-70205 Organisationsnamn Säters kommun Antal anställda 943 Kontaktperson för projektet Ulf Månsson Telefon 0225-55201 Organisationsnamn Vansbro kommun Antal anställda 637 Kontaktperson för projektet Erik Wallander Telefon 0281-75055 Organisationsnamn Smedjebackens kommun Antal anställda 794 Kontaktperson för projektet Maria Ronsten (Grundskola), Åke Sandberg (Gymnasium) Telefon MR: 0240-660210, ÅS: 0240-86567 Organisationsnamn Älvdalens kommun Antal anställda 600 Kontaktperson för projektet Stefan Carlberg Telefon 0251-31307 Organisations 2120002247 nummer Organisations 0281-75055 nummer Organisations 2120002205 nummer Organisations 2120002197 nummer Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Sammanfattning av projektet på svenska Plugga klart 1 är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasieskolor och högstadieskolor (cirka 25) i Dalarna. Syftet är att förebygga skolavhopp för att på sikt minska arbetslöshet och utanförskap. Projektet ska stärka och komplettera den verksamhet som redan görs i skolorna genom att genomföra kompetensutveckling för skolpersonal avseende förhållningssätt och bemötande som även ska inkludera genusperspektivet, tillgänglighet och ickediskriminering. Insatserna bygger på erfarenheterna från Plug In och Unga till arbete (W18-24), vilka har identifierat personalens förhållningssätt och bemötande som viktiga framgångsfaktorer för att förebygga avhopp. Sammanfattning av projektet på engelska ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 "Plugga klart 1" (Finish your studies 1) is a regional project with high schools and junior high schools (about 25) in Dalarna. The aim is to prevent early school drop out in order to eventually reduce unemployment and exclusion. The project will strengthen and complement the work already being done in schools by implementing professional development for school staff regarding their approach and attitude which will also include the gender perspective, availability and non discrimination. The efforts build on the experience of "Plug In" and "Unga till arbete" (W18-24), projects which have identified the staff's approach and attitude as key success factors for preventing dropouts . Budgetöversikt Resurser i projektet Belopp Kostnader socialfonden 7 360 370 kr Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) 0 kr Summa kostnader 7 360 370 kr Avgår kontant medfinansiering 870 000 kr Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Sid 20(21) Diarienummer 2015/00640 ESF-stöd 6 490 370 kr Offentligt bidrag i annat än pengar 6 452 761 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare 0 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet 870 000 kr Offentliga kontanta medel från projektägaren 0 kr Privata bidrag i annat än pengar 0 kr Privata kontanta medel tillförda projektet 0 kr Privata kontanta medel från projektägaren 0 kr Summa offentlig och privat medfinansiering 7 322 761 kr Summa total finansiering 13 813 131 kr ESF-stöd 46,99 % Budgeterad medfinansiering från projektet 53,01 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 53,00 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) 577 847 kr Personal 459 867 kr Externa tjänster 40 000 kr Resor och logi 9 000 kr Ungas mobilitet 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Indirekta kostnader 68 980 kr Intäkter 0 kr Kostnader socialfonden (Genomförandefas) 6 782 523 kr Personal 2 225 672 kr Externa tjänster 4 118 000 kr Resor och logi 105 000 kr Ungas mobilitet 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Indirekta kostnader 333 851 kr Intäkter 0 kr Kostnader regionalfondskaraktär 0 kr Personal 0 kr Externa tjänster 0 kr Lokaler och administration 0 kr Resor och logi 0 kr Investeringar och utrustning 0 kr Indirekta kostnader 0 kr Intäkter 0 kr Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar 6 452 761 kr Personal 6 452 761 kr Externa tjänster 0 kr Resor och logi 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare 0 kr Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 21(21) Diarienummer 2015/00640 Deltagarersättning 0 kr Etableringsersättning 0 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet 870 000 kr Kontanta offentliga medel 870 000 kr Offentliga kontanta medel från projektägaren 0 kr Egeninsats 0 kr Privat medfinansiering 0 kr Personal 0 kr Externa tjänster 0 kr Resor och logi 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Privata kontanta medel tillförda projektet 0 kr Kontanta privata medel 0 kr Privata kontanta medel från projektägaren 0 kr Egeninsats 0 kr Egeninsats enligt gruppundantagsförordning 0 kr ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Privata bidrag i annat än pengar Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 1(20) Diarienummer 2015/00641 Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Plugga klart 2 Startdatum 2016-01-01 Slutdatum 2019-02-28 Kontaktperson för projektet Göran Ehn Telefonnummer 023-777082 E-post [email protected] Behörig företrädare Tiina Ohlsson Telefonnummer 023-777090 Kontaktperson ekonomi Johanna Falk-Gustavsson E-post [email protected] Telefonnummer 023-777005 Utdelningsadress Myntgatan 2 79151 Falun Besöksadress Myntgatan 2 79151 Falun Organisationsnamn Region Dalarna Organisationsnummer 222000-1446 Organisationsform Landstingskommunala verksamheter Antal anställda 51-100 Telefonnummer 023-777000 e-post [email protected] Webbplats www.regiondalarna.se Utdelningsadress Myntgatan 2 79151 Falun BankGiro Behörig företrädare för organisationen 5599-3331 Tiina Ohlsson Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet d.PRO v.1 ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Organisation CFAR-Nummer 41371386 Namn på arbetsställe/enhet Region Dalarna Utdelningsadress Myntgatan 2 79151 Falun Besöksadress Myntgatan 2 79151 Falun Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Motverka skolavhopp för unga i Norra Mellansverige : 2015/00422 Programområde Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Specifikt mål 2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 2(20) Diarienummer 2015/00641 Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Övre norrland Mellersta norrland Norra mellansverige Östra mellansverige Stockholm Småland och öarna Västsverige Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 800 Antal kvinnor 320 Antal män 480 Ålder på deltagare 15-24 25-54 55-64 Anställda Företagare Verksamma inom ideell sektor Unga (15-24 år) Nyanlända invandrare Långtidsarbetslösa Deltagare i projektet Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. INLEDNING Under 2014 gen omförde Region Dalarna en förstudie tillsammans med kommunerna för att förberedas inför kommande utlysningar från Socialfonden. En av slutsatserna från förstudien var att prioritera projekt som motverkar skolavhopp, d.v.s. tidiga insatser. Direktionen för Region Dalarna tog ett beslut i december 2014 om att förbereda en ansökan till Socialfonden gällande ett regionalt projekt för att förhindra skolavhopp, med SKL:s projekt Plug In som förebild. Region Dalarna har dessutom, tillsammans med alla kommuner och Landstinget, tagit fram en strategi för att Dalarna ska bli Sveriges bästa ungdomsregion och där skolans betydelse är stor. Region Dalarna har ansvarat för det framgångsrika projektet Unga till arbete under tiden 2010-2014. Målgruppen har varit unga arbetslösa 16-24 år och projektet har nått cirka 2800 ungdomar genom åren. En del av deltagarna hade avbrutit sin skolgång och flera av dessa har som ett resultat av projektet återgått till studier. Nu har projektet fått nya medel från Socialfonden vilket betyder att kommunerna får förstärkt finansiering i ytterligare två och ett halvt år för sitt arbete. Där kommer finnas plats för de ungdomar som hoppat av skolan, från 16 år. Tidigare genomförda projekt/utredningar (se problemanalys nedan) visar att det krävs ett brett spektrum av insatser/åtgärder för Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 3(20) Diarienummer 2015/00641 att effektivt motverka avhopp i skolan. Mot bakgrund av ovanstående analyser och beslut har Region Dalarna i samverkan med representanter för Dalarnas kommuner utarbetat en projektbeskrivning för ett utvecklingsarbete med syftena: • att motverka att elever kan komma i riskgruppen för att hoppa av skolan (med finansiering från PO1) • att identifiera elever som kommit i riskgruppen för att hoppa av samt göra insatser för denna riskgrupp (med finansiering från PO2). För att få med dessa projektaktiviteter/insatser i projektet krävs således finansiering från både PO1 och PO2. Denna ansökan ”Plugga klart 2” kompletterar ansökan ”Plugga klart 1” i PO1, vilken har inriktning mot förebyggande åtgärder/ kompetensutveckling för att motverka skolavhopp. Innehållet i rubrikerna inom Bakgrund och Problemanalys är i stora delar lika. STATISTIK SOM GER EN BILD AV VILKA UTMANINGAR DALARNA HAR Övergångsfrekvensen från grundskola till gymnasium är i paritet med riket men en större andel i Norra Mellansverige väljer yrkesförberedande program. I Dalarna går 49,3 procent av ungdomarna över till studieförberedande gymnasieprogram från grundskolan och ca 40 procent av ungdomarna går vidare till yrkesförberedande program i samtliga tre län och en mindre grupp går till gymnasiets introduktionsprogram (IM). (Handlingsplan för Norra Mellansverige för Europeiska socialfonden, 2015). Enligt statistik från rapporten Kompetensförsörjning i Dalarnas län (2012) som genomförts på uppdrag av Region Dalarna, har andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolan minskat under 2000-talet. Detta är samma trend som i resten av landet. I rapporten påpekar man att variationen mellan kommunerna är betydande. De elever som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutat gymnasium (avser statistik från 2011/2012) är lägre än riksgenomsnittet, särskilt lågt hos dem som gått studieförberedande program. Likaså är det en mindre andel elever än riskgenomsnittet som arbetar eller studerar två år efter avslutade gymnasiestudier. (SKL, 2013) Övergångsfrekvensen till högskola inom tre år från avslutad gymnasieutbildning är något lägre i Dalarnas län (38,1 procent) jämfört med riksgenomsnittet på 39,1 procent. Andelen elever som avbröt studierna under det första året på gymnasiet varierar mellan kommunerna. Dalarna ligger därmed både över och under rikssnittet på 4 % (Skolverket, 2014). Andelen elever som fullföljt inom 4 år varierar också. I den kommun med lägst andel har 67 % (Orsa) fullföljt gymnasiet inom 4 år, och de kommuner som har den största andelen ligger på 82 % (Gagnef, Leksand och Malung-Sälen). Rikssnittet är 77 % liksom hela Dalarnas. Dessa siffror är inklusive IM. Se Tabell i bilaga 1. Dalarna är ett av de av län som har högst andel obehöriga elever till gymnasiet med 15,7 % våren 2014 (Skolverket, 2014). Riksgenomsnittet var 13,1%. Se Tabell 2 i bilaga 2. Dalarna ligger i botten när det gäller utrikesfödda elever som uppfyller målen i alla ämnen vid grundskolans slut. I Dalarna klarar 42 % av den gruppen elever målen i alla ämnen, i riket är siffran 52 %. (Skolverket, 2014). Bland de som är födda utanför Sverige och kom hit efter årskurs 1 är andelen som är behöriga till gymnasieskolan särskilt låg. Ungdomar med föräldrar med låg utbildningsbakgrund oavsett bakgrund har låg måluppfyllelse i Dalarna.(Handlingsplan för Norra Mellansverige för Europeiska socialfonden, 2015). ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Dalarna ligger också nästan i botten när det gäller behörighet till yrkesprogram, bland elever som är utrikesfödda. I Dalarna är 56 % behöriga medan siffran i riket är 63 % (Skolverket, 2014). Dalarna har en stor grupp elever bland de nyanlända, som inte är behöriga till nationella program, vilket innebär att dessa kommer att börja på något av IM:s program. Där är det låg genomströmning och värsta fall ingår dessa ungdomar i gruppen som står helt utanför skolan. För mer statistik avseende horisontella kriterier, se bilaga 16. HÄLSA OCH OHÄLSA Undersökningar, forskning och intervjuer visar att sambandet mellan hälsa och lärande har stor betydelse för de ungas psykiska hälsa. När unga tillfrågats varför de hoppat av är mobbning i topp på orsaker, tillsammans med att de upplevt ett dåligt bemötande i skolan och brist på pedagogiskt stöd (Temagruppen Unga i arbetslivet, 2013). I Gysams Samsynsutredning (2012) lyfter elever fram brister i gymnasieskolans sociala miljö och elevhälsan som viktiga utvecklingsområden. Även Region Dalarnas förstudie (2014) pekar på vikten av relationernas betydelse på skolan. Vidare konstaterar Sweco i sin rapport (2014) att ohälsan och utanförskapet i Norra Mellansveriges län är större än i riket som helhet. Det betyder bland annat att andelen hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd är högre. Förklaringen till detta kan vara sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och att det råder en hög arbetslöshet. Enligt Försäkringskassans statistik för 2014 så har kvinnor i Dalarna 13,7 sjukdagar medan männen har 7,3 vilket är sämre än riket. De höga ohälsotalen för kvinnor är Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 4(20) Diarienummer 2015/00641 troligtvis en följd av att arbetsmarknaden för kvinnor i högre utsträckning än i riket är begränsad till offentlig sektor och att regionen utmärks av en stark industritradition, med manligt präglade värderingssystem som leder till ojämlika strukturer och gör regionen mindre attraktiv för kvinnor. I Socialstyrelsens rapport Psykisk ohälsa bland unga Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (2013) konstateras att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 1990- och 2000- talet och tycks inte avta utan fortsätta öka. I åldersgruppen 18 till 24 år hade 7 procent av männen i befolkningen någon form av kontakt med psykiatrisk öppen- eller slutenvård, eller använde psykofarmaka. Motsvarande siffror för kvinnor var 10 procent. Skolverkets enkät från 2012 om elevers och lärares attityder till skolan, visar att 30 % av flickorna och 23 % av pojkarna på högstadiet alltid eller oftast kände sig stressade i skolan. Motsvarande siffror för gymnasiet var 48 % och 27 %. LUPPundersökningar som gjorts i Dalarnas kommuner visar att de flesta mår bra, men omkring hälften svarar att de har problem med stress eller sömnsvårigheter minst en gång i veckan. GODA RELATIONER ÄR EN FAKTOR SOM MINSKAR PSYKISK OHÄLSA I Skolverkets och Socialstyrelsens nyutgivna (2014) kunskapsstöd, Vägledning för elevhälsan, beskrivs att tillit och förtroende har betydelse för om personalen får kännedom om problematiska företeelser som pågår bland elever. Iwarsson (2014) lyfter i sin bok, Samtal i skolan, fram att forskning visar att det blir bättre resultat för elever med psykisk ohälsa om relationerna och bemötandet fungerar bra i skolan. GENERATIONSVÄXLING Arbetslösheten i Dalarna ligger något lägre än riket. Enligt Norra Mellansveriges handlingsplan för Socialfonden 2014 – 2020 (2015) är ungdomsarbetslösheten i Dalarna lägre än i riket i genomsnitt. Det kan förklaras med besöksnäringens betydelse i Dalarna, en näring som sysselsätter många unga. 9,6 procent av ungdomsbefolkningen i Dalarnas län (16-25 år) varken arbetade eller studerade år 2011 (Temagruppen unga, 2013). Samtidigt har Norra Mellansverige, liksom Dalarna, en utmaning i generationsväxlingen som är klart högre jämfört med riket. Enligt Swecos rapport (2014) är det förväntade tillträdet av ungdomar lägre än de förväntade pensionsavgångarna. Det är brist på arbetskraft inom en del högkvalificerade yrken och ett överskott på arbetskraft i vissa yrken med lägre kvalifikationskrav. SAMMANTAGET Dalarna är ett av de län i riket som har lägst andel högutbildade, medan övergångsfrekvensen från grundskola till gymnasium är högre än i riket. Även om andelen elever som tar en gymnasieexamen ligger i paritet med riket (runt 77 %) så har ändå 23 % av eleverna i Dalarna inte tagit examen inom 4 år. Vi uppskattar att det är runt 500 elever/år i Dalarna som gör avhopp. Effekterna av Plugga klart 1 förväntas förebygga avhopp, men hur mycket är svårt att uppskatta. Det är även svårt att uppskatta hur lång tid som riskelever behöver extra stöd för att komma på banan igen. Därför uppskattar vi att projektet kan ta emot 300 elever/år, även om behovet troligen är större. Undersökningar, forskning och intervjuer visar att sambandet mellan hälsa och lärande har stor betydelse för de ungas psykiska hälsa. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Dalastrategin beskriver de utmaningar regionen står inför fram till 2020 som berör bland annat kompetensförsörjning, tillgänglighet och struktur samt attraktionskraft. Visionerna beskriver bland annat ett Dalarna som landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet. Utmaningarna för Dalarna i utbildning och livslångt lärande handlar om att Dalarnas befolkning har en utbildningsnivå som inte matchar dagens efterfrågan på arbetsmarknaden. Där har grundskolan en viktig roll och i strategin beskrivs ”Högre upp i utbildningssystemet har gymnasieskolan en nyckelroll genom att skapa utbildningar som har stor relevans för länets arbetsmarknad och som kan göras tillgängliga för elever, anställda och arbetslösa i ett livslångt lärande” (Dalastrategin, sid 13) I Gysam ingår elva av Dalarnas 15 kommuner. Man samarbetar så att alla som ska söka till gymnasiet i samverkansområdet kan välja fritt bland gymnasieutbildningarna som finns i de elva kommunerna. En viktig del i Gysams arbete är kvalitetsarbetet. Fokus ligger på arbetssätt som kan användas generellt och göra skillnad i vardagen, både för lärare och elever. Arbetet skall vara ett stöd för de enskilda skolorna att nå en ökad måluppfyllelse och att genomströmningen av elever ska öka. I Region Dalarnas förstudie Den stödjande skolan (2014) har studie- och yrkesvägledare, kuratorer, rektorer, en gymnasiechef och en ungdomskonsulent intervjuats för att identifiera behov och utvecklingsmöjligheter. De intervjuade ser en poäng med ett regionalt projekt för att få fler att lyckas i skolan. Inte minst som ett informations-och kunskapsutbyte av det som görs i landet och vad man kan lära av det. De som intervjuats är överens om vikten av flexibla lösningar. De vill förbättra arbetet med elevernas självkänsla och självförtroende och skapa en ”vi-känsla” på skolan. Detta anses vara särskilt viktigt för elever med ”annorlunda begåvningar”. Flera anser att övergången mellan grundskola och gymnasium behöver bli mer trygg och att Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 5(20) Diarienummer 2015/00641 mottagandet ska vara väl förberett, och att mer insatser läggs på elever som behöver extra pedagogiskt stöd. Alla är överens om att utveckla bättre uppföljning av närvaro och resultat. I förstudien Den stödjande skolan (2014) har Region Dalarna sammanställt information från Dalarnas skolor (inom Gysam) kring antal avhopp och orsaker till avhopp från kalenderåret 2013. Orsakerna som angetts har varit många och formulerats olika, vilket gör att det inte går att dra några slutsatser. Den är ej könsuppdelad. Se Tabell 3 i bilaga 3. ESF i Norra Mellansverige har arbetat fram; Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014- 2020 (2015), inför den nya programperioden. Den grupp som står långt från arbetsmarknaden har en överrepresentation av unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är födda utrikes eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Genom att vara arbetslös i unga år kan det bli svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och det kan leda till ohälsa och utanförskap. Därför är utbildning och arbete är en nyckel för individens möjlighet till social och kulturell delaktighet. Detta har ett tydligt samband med hälsan och är viktigt för det gemensamma samhällsbyggandet. Rapporten Samordnande förstudie Östra Mellansverige (Öhman-Sandberg m.fl., 2014) tar sin utgångspunkt i insatser som är riktat mot tre olika målgrupper: främjande, förebyggande och åtgärdande arbete: • Främjande arbete riktar sig till alla ungdomar i skolan, även de som inte löper risk att hoppa av. • Förebyggande arbete riktar sig till ungdomar som bedöms löpa risk att hoppa av skolan. • Åtgärdande arbete riktar sig mot ungdomar som har hoppat av gymnasiet utan fullständiga betyg. VAD SÄGER FORSKNINGEN OM AVHOPP Avhoppsproblematiken är komplex och kan inte ges enkla förklaringar. Temagruppen unga i arbetslivet har i en rapport (2013) undersökt vilka orsaker som gymnasieungdomar anger till varför de hoppar av skolan. De främsta skälen till avhopp som ungdomarna anger är: socialt utanförskap (mobbning), brist på pedagogiskt stöd i skolan, vuxna som inte bryr sig och dåligt bemötande i skolan. De som avbryter uppger som orsak till avhoppet att de inte har haft så stort intresse för det program de antagits vid, att de trivts dåligt, att de oftare blivit mobbade samt att de inte fått tillräckligt med stöd i sina studier (Skolinspektionen, 2009). Skolinspektionens granskning (2009) visar att skolorna i stor utsträckning saknar ett systematiskt kvalitetsarbete. PLUG IN Plug In ger exempel på beprövade metoder kopplat till internationell forskning som kan ge stöd till projektens ansökningar. Plug In bekräftar också framgångsfaktorerna som är avgörande för effektiva insatser: • bemötande och relationer • samverkan inom och utanför skolan • tidiga insatser • flexibla utbildningar • tydliga mål ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Projektet visar också att det har varit större genomslagskraft i de regioner där insatserna från början fått stöd av rektorerna i deltagande kommuner. Det är också viktigt att insatsen är kontinuerlig och att det genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt på hela skolan. Att använda sig av flera komponenter för att förebygga avhopp är mycket framgångsrikt. Det som varit gemensamt för de mest framgångsrika är att de alla framhållit bemötandet som den största framgångsfaktorn. Insatserna har också varit lokalt anpassade efter de förutsättningar som funnits på skolan. Arbetet med den psykiska och fysiska hälsan har varit en viktig och naturlig del i många av de stödjande metoderna för eleverna. Några av de metoder som Plug In använt är: - Elevcentrerat arbetssätt (Bemötande och anknytning generellt i metoder) - Elevcoach/case manager (Hjalmar Strömerskolan, Strömsund) - Överlämning grundskola och gymnasiet (Lycksele, Motala) - Språkstöd i språkintroduktionsprogrammen (Lycksele, Samspråka) - Samverkan mellan yrkesintroduktions och nationella program (Linköping) - Multikompetenta team (Första rummet Skellefteå) Det är främst tre områden (Se bild 1 i bilaga 4) som återkommande framhävs som viktiga framgångsfaktorer. • Anknytning - bemötande, relationer och ett gemensamt förhållningssätt framhålls som de absolut viktigaste framgångsfaktorerna i alla projekt, d.v.s. att eleven ska känna en god anknytning till skolan. Därför är det viktigt att personal får kompetensutveckling kring dessa frågor så att de kan arbeta mer elevcentrerat. En elevcoach har visat sig vara en framgångsfaktor. • Tidiga insatser - att tidigt upptäcka vilka elever som har frånvaro, hamnar efter i skolan eller uppvisar andra riskfaktorer. Det förutsätter en god överlämning från grundskolan, en god uppföljning av elever som byter eller avbryter sitt program och varför. En strategi behövs för att hantera elever i riskzonen. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 6(20) Diarienummer 2015/00641 • Flexibel utbildning - elever önskar en utbildning anpassad efter deras egen nivå. Det förutsätter en flexibel och anpassningsbar läromiljö i skolan eller alternativ läroplats, med stöd i olika former t.ex. praktik, språkstöd, studie- och yrkesvägledning, studieverkstad. Här kan multikompetenta team arbeta kring eleven och resurser kan sättas in utifrån elevens behov. JÄMSTÄLLDHETS-, TILLGÄNGLIGHETS- OCH ICKE-DISKRIMINERINGSANALYS Finns i bilaga 16. SAMMANTAGET Utifrån de erfarenheter, utmaningar och utvecklingsbehov som framgår av de studier och strategier om Dalarna som presenterats ovan, den sammanställda forskningen samt från de erfarenheter som gjorts inom ramen för Plug In kan vi konstatera att följande är viktigt för ett regionalt projekt som ska förhindra avhopp: • Att arbetet genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt och inkluderar hela organisationen. Arbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. Detta inkluderar även samverkan internt och externt. • Att ledningen är engagerad och modig • Att målen för arbetet är tydliga • Att eleven är i centrum och delaktig i sin egen utveckling • Att lösningarna är flexibla och att eleven följs upp regelbundet och får återkoppling • Att en mix av arbetssätt och metoder är mest framgångsrikt • Att utvecklingsarbetet följs upp systematiskt. Det som är viktigt är att alla, oavsett kön, etnicitet och funktionshinder, kan och får vara med i projektet i samma utsträckning och att de erbjuds samma aktiviteter och åtgärder. Erfarenheter från några andra esf-projekt visar att äldre flickor ofta coachas till studier och pojkar till arbete. Det gäller också att skapa en medvetenhet, hos personal och elever, om de skillnader som görs pga kön, etnicitet och funktionshinder och vilka behov som skolorna har svårt att möta. Det finns skäl för skolan att fundera över hur man ska arbeta för att motverka de fakta som visar att män, elever med utländsk bakgrund, elever från studieovana hem och elever som gör icke-typiska studieval presterar sämre i skolan. Om fler lyckas med sin skolgång så görs både en vinst på det personliga planet och en betydande samhällsekonomisk vinst. Om 38 elever i Dalarna (10 %) av de som riskerar att hamna i utanförskap istället lyckas, så blir den samhällsekonomiska vinsten också 10 %, alltså 600 miljoner kronor per årskull. Se mer på Bild 2 i bilaga 5. Den visar en socioekonomisk kalkyl - vi har inte råd att låta bli… Nationalekonomen Ingvar Nilsson, med kollegor, har under många år arbetat fram en kalkylmodell om vad det kostar att inte motverka ett utanförskap. I denna utlysning/ansökan ska insatserna fokusera på arbete som är förebyggande för de ungdomar som riskerar att hoppa av skolan. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Region Dalarna har erfarenheter av att framgångsrikt leda, driva och genomföra regionala socialfondsprojekt sedan 2010, med Unga till arbete - W18-24, Förstudien Tillväxt för alla samt implementeringsprojektet Implementering integration. Regionförbundet kommer att rekrytera kompetens från skolområdet till projektet. Det finns hög kompetens kring jämställdhet och tillgänglighet på Region Dalarna genom olika projekt. Kommunernas skolor har kunskap och erfarenhet av att arbeta med att motverka skolavhopp. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Det finns kunskaper på Region Dalarna från nationella projektet PlugIn, genom att ha följt projektet, gjort flera studiebesök och deltagit i erfarenhetsträffar. Där kommer vi att följa det nya PlugIn 2 som är på gång. I förstudien Tillväxt för alla gjordes dessutom en delförstudie kring möjligheterna att göra ett PlugIn-projekt i Dalarna. Vägval Framtid, VBU i Smedjebacken/ Ludvika och Arenan Academy i Falun är två insatser i Dalarna, där största målgruppen varit elever som hoppat av sina gymnasiestudier. Vägval Framtid vänder sig till ungdomar mellan 15 – 25 år och Arena Academy mot åldersgruppen 16 -25 år. Båda är ESF-projekt där målet varit att stötta individer för att kunna återgå till studier eller jobb. Arbetssätt som varit framgångsrika handlar om att utgå från varje individs förutsättningar, använda sig av multikompetent personal och samverka med stödjande samhällsaktörer. Arenan Academy framhåller i sin slutrapport att den bästa lösningen är om alla avhopp för unga under 20 år kan förhindras. Alla former av stöd som skolpeng, elevvård, fria skolluncher, fri läkarvård, fria läromedel, CSNs studiebidrag, fria bussresor m.m. är knutna till att vara inskriven på en gymnasieskola. ”Många, varken föräldrar eller ungdomar, förstår inte konsekvensen av att hoppa och det uppstår då ett glapp tills 20 års ålder då vuxenutbildningen är tillgänglig. Någon arbetsmarknad existerar knappt för en ungdom utan gymnasieutbildning” (Arena Academy projekt, dnr 2011- 3060028). Även Vägval Framtid framhåller vikten av ett förebyggande arbete och att personalens empati och kompetens betyder mycket för dessa elever. De menar också att det finns många gamla strukturer som försvårar hela processen att återgå eller stanna i utbildning. Gymnasieskolan i Borlänge har under en tid fokuserat på att få IM-elever behöriga till ett nationellt program, och man har lyckats med 1/3. Det som bör prioriteras nu är IMYRK (yrkesintroduktion), men det också är viktigt att utveckla nya metoder och Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 7(20) Diarienummer 2015/00641 arbetssätt på hela IM. Gymnasieskolan i Leksand jobbar med några olika fokusområden, varav ett är att få fler elever att lyckas med sin skolgång. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? INLEDNING Detta genomförande kompletterar genomförandet i ansökan ”Plugga klart 1”, vilken fokuserar på kompetensutveckling för att motverka skolavhopp. Det ska ges möjligheter för skolorna att välja vilka insatserna ska vara utifrån egna lokala förutsättningar och behov. Ett gediget förankringsarbete på skolorna är en förutsättning för att ett Dalarnas ”Plug In”-projekt ska vara möjligt. Utifrån vad som presenterats i problemanalysen har vi identifierat ett antal utvecklingsområden som ska ingå inom ramarna för denna ansökan: • Utbilda berörd skolpersonal i jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering • Utforma processer och rutiner för att identifiera elever i riskzonen • Utforma system för att registrera elever som gör avbrott och dess orsaker • Utveckla och införa tidiga insatser t.ex. studieverkstad, coach, utökat mentorskap, överlämning från grundskola till gymnasium, kompetensutveckling för berörda elever kring jämställdhet och icke-diskriminering samt språkstöd. Det är viktigt med insatser även på IM-programmet. • Erbjuda utbildning som är flexibel och kan anpassas efter elevernas behov Dessa insatser beskrivs närmare under punkten Genomförande. Kompetensutveckling gällande förhållningssätt till all personal finns i den andra ansökan Plugga klart 1 (till PO1). ANALYS 6 MÅNADER Analysfasen bedrivs först som regiongemensamma aktiviteter för att sedan övergå till en egen analys för varje deltagande skola. Regiongemensamt analysarbete: Syfte/mål: Att beskriva och planera för det stöd som den regionala projektgruppen ska ge de deltagande skolorna. Att beskriva möjliga processer/rutiner/insatser för att identifiera och motverka skolavhopp som underlag för en lokal analys per skola. Aktiviteter: Förankring och information jan-mars; Konfigurera styrgrupp och ev. andra arbetsgrupper Besöka resp. skola med berörd personal ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Tillsammans med skolorna: Syfte/mål: Göra en fördjupad problemanalys Göra en detaljerad jämställdhetsanalys som ska ligga till grund för genomförandefasen. Detta ska även göras för ickediskriminering och tillgänglighetsområdet Beskriva möjliga processer/rutiner/insatser ur ett generellt perspektiv Göra en planering av projektet och kartlägga de områden som resp. skola ska delta i och vilka målgrupper de ska arbeta med Fastställa plan för arbetet med de horisontella kriterierna Fastställa budget Arbeta igenom resultatmålen och indikatorerna Fördjupad riskanalys. Upphandla externa tjänster avseende kompetensutveckling (jämställdhet och normkritik) och stöd i utvecklingsarbetet. Konkretisera utvärderingsuppdraget och beställa till ESF centralt eller göra en egen upphandling. Mars-juni: Informera Region Dalarnas direktion på ett av vårens möten om projektet Skapa informationsmaterial för hemsidan Förfina och justera budgeten Analysarbete för deltagande skolor: Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 8(20) Diarienummer 2015/00641 Syfte/mål: Att få lokalt anpassade processer/rutiner/insatser som ska tillämpas i verksamheten. Att ta fram en lokalt anpassad aktivitetsplan för genomförandet. Aktiviteter: Val av processer/rutiner/insatser som ska tillämpas (mars-april för första gruppen skolor). Anpassning av processer/rutiner/insatser (maj-juni). Planering av genomförande (maj-juni). GENOMFÖRANDE Regiongemensamt genomförande: Syfte/mål: Att den regionala projektgruppen ger adekvat stöd till de deltagande skolorna. Att vidareutveckla processer/rutiner/insatser efter gjorda erfarenheter i de deltagande skolornas genomförande och sprida dessa erfarenheter till skolorna. Aktiviteter: Projektgruppen ska stödja de deltagande skolorna i sitt utvecklingsarbete under hela projekttiden. Inledningsvis handlar det om att se till att arbetet startar ute på skolorna, sammankoppla de skolor som bedriver utvecklingsarbete inom samma område och att sprida de erfarenheter som redan finns inom de utvecklingsområden som skolorna valt att arbeta med. Dessa kommer att organiseras och ledas av projektledningen på Region Dalarna där hjälp även tas av upphandlad organisation. Senare under projektet handlar det om att följa arbetet och göra eventuella förändringar om behovet uppstår. Projektledningen följer kontinuerligt kunskapsutvecklingen nationellt för att kunna föra kunskapen vidare ut till skolorna. Genomförande för deltagande skolor: Syfte/mål: Att deltagande skolor ska utveckla sin verksamhet, inom sitt valda område, så att skolan bättre kan möta eleverna och därmed få fler att lyckas med sin skolgång samt få färre avhopp. Att de deltagande skolorna arbetar efter en dokumenterad strategi och arbetssätt inom sitt valda utvecklingsområde. Att det per kommun under projekttiden utvecklas och genomförs minst en verksamhetsåtgärd som är riktat till de ungdomar som behöver stöd för att fullfölja sin skolgång. Att 90 % av berörd personal i projektet genomgår kompetensutveckling avseende jämställdhet och normkritik. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Aktiviteter: Enligt dokumenterade processer/rutiner/insatser från analysfasen. Arbetet i elevgruppen pågår parallellt med att arbetsmetoder och strategier utvärderas och revideras utifrån arbetet med eleverna. Rektor bör vara ledaren av utvecklingsarbetet på skolan tillsammans med de arbetslag som genomför utvecklingsarbetet eller att hen är delaktig i projektet och tydligt visar den prioritet det ska ha. JÄMSTÄLLDHET Alla elever är potentiella avhoppare. En del avhopp sker för att eleven är på fel program och vi vet att genusmönster och den könssegregerade arbetsmarknaden bidrar till att eleven är begränsad i sina val av utbildning. Därför vill projektet: Genomföra en utbildningsdag för de aktuella eleverna. Denna aktivitet ses som betydelsefull för att skapa möjligheter att bryta könssegregeringen och minska avhopp. Blir ungdomen mer medveten så kan hen göra andra val och få fler möjligheter till utbildning och arbete. I Unga till arbete har vi mycket god erfarenhet av att ge ungdomarna kompetensutveckling inom jämställhet, genus och diskriminering för att de ska få upp ögonen för hur attityder, fördomar, normer och förväntningar kan påverka deras beteende, valmöjligheter, val av arbete och hälsa. Det blir ett tillfälle att få ny kunskap, diskutera och pröva sina värderingar och attityder under ordnade förhållanden. Den personal som arbetar med verkstäderna (1-2 per skola) kommer att få ytterligare stöd/kompetensutveckling inom jämställdhet och normkritik (innan eleverna får sitt) för att diskutera hur de sedan kan gå vidare med arbetet med eleverna med fokus på jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Detta för att få in perspektivet i processer och rutiner. Erfarenheterna från ”På lika villkor”, som bedrivits mest i Falu kommun, kommer att ligga till grund för detta. MOBBING Mobbing är en stor del av grundorsakerna till avhopp (enligt Tema Ungas rapport från 2013:2). I båda ansökningarna (till PO1 och PO2) kommer det att läggas stor tonvikt på förhållningssätt och bemötande,(där tydliggörande av normer och värderingar ingår). Genom att personalen får verktyg för att leda grupper och grupprocesser så att alla inkluderas, ökar möjligheterna för att måendet kommer att bli bättre, samt mindre mobbning. Vilket i sin tur leder till färre avhopp. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 9(20) Diarienummer 2015/00641 TILLGÄNGLIGHET I denna ansökan har inte någon analys skett av hur tillgängligheten för elever med fysiska funktionshinder påverkar avhopp. I analys- och planeringsfasen får varje skola göra en sådan analys. När det gäller psykiska, psykosociala eller neuropsykiatriska funktionshinder så är det känt att dessa funktionshinder är bakgrund till många avhopp, utan att någon statistik finns som bekräftar detta. En problematik är att samhället inte har avsatt tillräckligt med resurser för att förebygga, diagnostisera och ge stödjande insatser för att överbrygga de svårigheter som elever med dessa funktionshinder har i skolan. En viktig uppgift för skolan är att identifiera dessa elever eftersom det inte alltid är uppenbart att en elev har något av dessa funktionshinder. Därefter måste dessa elever ges ett adekvat stöd i arbetet med att förebygga avhopp. Tillgänglighet kommer i projektet även att fokusera på personalens förhållningssätt, bemötande och inkluderande, dvs att ungdomen ska känna sig välkommen, känna sig delaktig i sin process, bli lyssnad på och tagen på allvar, och en kommunikation (muntlig och skriftlig) som ungdomen kan ta till sig. VERKSAMHETER/VERKSTÄDER TILL UNGDOMARNA I förstudien Den stödjande skolan identifierades ett antal områden som är i behov av utveckling, även i ett regionalt perspektiv. I samtal med skolorna inför denna ansökan har dessa områden bantats ner till fyra stycken, A1-4, som bedöms ha hög prioritet. Av dessa fyra kommer de deltagande skolorna att välja 1-2 områden där man vill fokusera skolans arbete och resurser. En utförligare beskrivning av vad de fyra områdena kan innehålla, se bilaga 17. ÖVRIGA AKTIVITETER UNDER GENOMFÖRANDET Regional konferens i okt 2018, spridning av resultat av projektet Nätverksträffar – en per termin för resp. verksamhetsområde (4 st) Utvärdering och uppföljning Styrgruppsmöten 3 per år Handledning/planering för projektledningen, där ansvarig från Region Dalarna är med – 2 gånger per termin. Utbildning i de horisontella kriterierna för projektledningen och styrgruppen, senast 30 juni 2016. AVSLUTSFASEN Syfte: Att projektledningen knyter ihop projektet, sammanställer resultat/statistik och dokumenterar tillsammans med utvärderaren. Analysen delges ansvarig på Region Dalarna samt Region Dalarnas direktion. Att information finns tillgänglig på hemsidan och hos de skolor och kommuner som deltagit. Mål: Projekt- och utvärderingsrapport klara senast den 20 februari 2019. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. MÅLGRUPP Målgruppen för verksamheterna är skolungdomar som riskerar att hoppa av studierna. Många skolor har märkt att bland de som hoppar av sina gymnasiestudier finns det många ungdomar som inte riktigt vetat hur de ska hantera en situation där de riskerar att få underkända betyg i ett eller flera ämnen. Orsakerna till risk för underkännande och ett ev. avhopp, kan vara många; psykisk ohälsa, sociala problem, bristande förmåga, antipluggattityd hos pojkar, yttre störande faktorer, arbetsbelastning av kortare eller längre karaktär etc.Elever som riskerar hoppa av studierna kan också vara de som har en funktionsnedsättning eller är utsatta för mobbing. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Det förekommer ingen målgruppskonkurrens med Plug Ins nya projekt. Vi har haft kontakt med Gunnar Andersson på SKL. Däremot kan det vara bra att kunna nyttja utbildningar, erfarenheter mm som kommer fram från det nya Plug In. Målgruppen för kompetensutveckling inom jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering samt verksamhetsutveckling är skolans personal som arbetar med de elever som riskerar att hoppa av. Utvecklingsarbetet fokuserar på personalens arbete, för att de ska kunna ge ett bättre stöd till eleverna. Skolan kommer att genomföra verksamhet som riktar sig mot elever som riskerar att hoppa av sina studier, dvs ett förebyggande arbete. Personal kommer att vara med i både analysfas och genomförandefas, se ovan. I utvecklingsarbetet och genomförandet ska synpunkter och utvärderingar från eleverna kunna påverka upplägget. SAMVERKANSPARTNER Region Dalarna är projektägare och detta är förankrat i ledningen och i Region Dalarnas direktion. Förarbetet till projektet är förankrat i kommunerna genom den förstudie som gjordes under 2014, Tillväxt för alla. Under hösten 2014 involverades Gysam (gymnasiesamverkan) i förstudien och där finns ansvariga för gymnasierna. Dessutom togs under våren 2015, kontakt med gymnasieskolorna i norra resp. södra Dalarna samt tre högstadieskolor. Under augusti månad har brev skickats till ansvariga för skolan i respektive kommun, med en förfrågan om deltagande i projektet. Telefonsamtal är också genomfört med dessa personer för att ytterligare förklara intentionerna med projektet. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 10(20) Diarienummer 2015/00641 I Dalarna finns kommunala gymnasieskolor med nationella program för alla kommuner. Skolorna kommer att erbjudas deltagande i projektet för att utveckla ett område där man lokalt ser att det finns ett behov. Dessutom kommer tre högstadieskolor att delta i projektet. Dessa skolor fanns med redan under Förstudien Den stödjande skolan (2014). Under analys- och planeringsfas kommer samtliga skolor att få besök av projektledningen för att varje skola ska kunna göra en bra kartläggning av sina behov och en kartläggning av sin verksamhet så att alla inblandade kan sätta igång sitt utvecklingsarbete när genomförandefasen inleds. Upphandlad organisation kommer att aktivt delta i analys och planering i berörda arbetslag, med kompetens gällande förhållningssätt och bemötande, med ett genusperspektiv. INTRESSENTER Region Dalarnas direktion Gysam, gymnasiesamverkan för 11 kommuner Socialtjänsten, syv, elevhälsovård i resp kommun Arbetsförmedlingen, Göran Persson (marknadsområdeschef) Intressenterna kommer löpande att informeras om projektet och vid behov inbjudas till arbetsmöten. Arbetsförmedlingens roll är att vara med i styrgruppen. De är intresserade av att vara med och följa ett regionalt projekt som bidrar till att fler elever pluggar klart, eftersom ungdomar utan fullföljt gymnasium utgör en större del av ungdomsarbetslösheten. STYRGRUPP Lennart Färje, chef för enheten (regional tillväxtansvarig) Repr. från Gysam (från beredningsgruppen) Arbetsförmedlingen, Göran Persson (marknadsområdeschef) Kommunrepresentant (kommunchef eller förvaltningschef) Beredningsorgan inför direktionen kommer att beröras av aktuellt projekt. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Att det blir färre skolor/deltagare som deltar än i ansökan Projektledningen genomför ett motivationsarbete (till direktion, styrgrupp och skolor). Om det blir färre skolor som deltar så får de som är anmälda mer resurser eller så kan fler högstadieskolor bjudas in. Svårt att rekrytera kompetent personal till projektledningen Diskutera med ledning och politiker på Region Dalarna innan rekrytering. Att de anmälda skolorna inte kan vara med på gemensamma Projektledningen genomför ett motivationsarbete till skolorna. aktiviteter Att styrgruppen inte engagerar sig En viktig punkt på första mötet är att tydliggöra styrgruppens roll. Utbilda styrgruppen mera. Att rektor inte engagerar sig i projektet Projektledningen motiverar rektorn att bli involverad även om hen inte är delprojektledare. Ordna träffar för rektorerna. I värsta fall får skolan avvakta deltagandet i projektet. Att personalen inte engagerar sig i projektet Projektledningen stödjer rektorn i hens motivationsarbete. Bristande måluppfyllelse Vidta korrigerande åtgärder med resp. ansvarig skola samt se över uppföljningsrutinerna Bristande hantering av de horisontella perspektiven I uppföljningsarbetet säkra att hantering sker enligt plan och vidta adekvata åtgärder Budget: att det är för få riskelever i förhållande till personal Skolan får fakturera lägre lönekostnad Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? RESULTATMÅL OCH INDIKATORER Aktiviteter i denna ansökan ska tillsammans med genomförandet i Plugga klart 1, bidra till mål och indikatorer. Exempel på dessa som kan vara aktuella: Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 11(20) Diarienummer 2015/00641 Avhopp: Att deltagande skolor ska ha minskat sina avhopp med 40 % på 2 år. Indikator; avbrottsstatistik (könsuppdelad), andel elever som klarar gymnasiet på 3 år och på 4 år Studieresultat: De elever som deltar i insatserna ska ha ökat sina studieresultat med X% inom X år. Indikator; betygsstatistik (könsuppdelad) Närvaro: De elever som deltar i insatserna ska ha ökat sin skolnärvaro med X % inom X år. Indikator; närvarostatistik (könsuppdelad) X % av elever/lärare upplever att skolmiljön blivit mer jämställd, tillgänglig och icke-diskriminerande vid projektets slut för de elever som deltagit i insatserna. Indikator: hur man upplever bemötande från elever och skolpersonal, hur tillåtande det är på skolan, om man tillåts vara den man är. Tillsammans med skolorna kommer dessa mål att arbetas igenom och förfinas i analysfasen så att det blir SMARTA mål. PROJEKTMÅL Att 70 % av skolorna kommer att delta i projektet (av de som anmält intresse under ansökningsfasen). Att nå minst 800 elever under 2,5 år. Fler mål kommer att preciseras under analysfasen. RESULTAT OCH EFFEKTER UTIFRÅN EN PROGRAMTEORI Region Dalarna har valt att arbeta med programteori för att tydliggöra för de aktörer och personer som är involverade i projektet vad som ska åstadkommas och dels för att kunna presentera projektets förväntade resultat och effekter – på individnivå såväl som på organisations- och projektnivå. Programteorin ger också ett bra underlag för att ta fram uppföljningsbara mål. En programteori kan ses som en logisk karta över hur ett projekt är tänkt att fungera och vilka resultat och effekter som är intressanta att följa upp. I programteorin tydliggörs sambandet mellan vilka aktiviteter som är tänkta att leda till vilka resultat och effekter för olika målgrupper på kort och på lång sikt enligt en modell som presenteras som Bild 3 i bilaga 6. RESULTAT OCH EFFEKTER HOS DELTAGARNA I Region Dalarnas projekt (PO2) är den primära målgruppen unga mellan 15 och 24 år som riskerar att hoppa av sina studier, dvs elever både på gymnasiet och i årskurs nio på högstadiet. Ytterligare en viktig målgrupp i projektet är anställda som arbetar med dessa unga som kan ges möjlighet att delta i olika kompetensutvecklingsinsatser och därmed öka förutsättningarna för unga att fullfölja och lyckas med sina studier. (De planerade insatserna inom ansökan till PO1 kommer att erbjudas de skolor som ingår i PO2 samt ytterligare ca 15 grundskolor i regionen.) I bifogade dokument, bilaga 7-13, presenteras programteorier som beskriver hur projekten förväntas påverka målgruppen unga. Den första programteorin, som illustreras i Bild 4, bilaga 7, visar vilka resultat och effekter som uppnås hos målgruppen unga om man arbetar förebyggande och ger personal möjlighet att utveckla sina kompetenser. Programteorin anger alltså resultat och effekter för den primära målgruppen och vilka förändringar som behövs på organisationsnivå. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Nedan finns också angivet några exempel på uppföljningsbara mål. Dessa är framtagna utifrån vad som står i programteorierna. Det finns också exempel på indikatorer. ÖVERGRIPANDE PROGRAMTEORI PÅ INDIVID- OCH ORGANISATIONSNIVÅ – Bild 4, bilaga 7 Att skolpersonal (och elever) har kunskap om jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering och dessutom kompetens att använda dessa kunskaper är avgörande för att kunna skapa lika förutsättningar för alla elever att lyckas i skolan. Det blir bättre förutsättningar att skolorna på ett medvetet sätt kan erbjuda rätt stöd utifrån en välgrundad analys som också utgår från ett intersektionellt perspektiv, d.v.s. att man tar hänsyn alla behov en individ har. Utvecklingsarbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. Detta inkluderar även samverkan internt och externt. Insatser så som studieverkstad, coach, systematisk överlämning och språkstöd utvecklar också verksamheten genom att öka skoltrötta elevers motivation, självtillit, skolresultat, språkförståelse. Det ökar förutsättningarna för att ge ett bättre stöd till unga med funktionsnedsättningar samt öka elevernas valkompetens, där motverkande av könsstereotypa val är en viktig del. Skolan behöver ha kunskap och beredskap för hur man fångar upp tecken på exempelvis psykisk ohälsa. Genom dessa förändringar kan fler elever nå skolans mål och fler elever kommer att trivas och vilja vara i skolan vilket på sikt leder till ett minskat antal skolavbrott. Detta i sin tur ger elever som löper risk att hoppa av sina studier bättre förutsättningar att istället klara sina studier. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 12(20) Diarienummer 2015/00641 hälsa. PROGRAMTEORI FÖR PLANERADE INSATSER I Bild 5 – Bild 8 bilaga 8-11, presenteras programteorier för var och en av de tänkta insatserna – studieverkstad, coach, överlämning och språkstöd. I Bild 9 presenteras vad kompetensutvecklingsinsatsen är tänkt att leda till. Syftet är att mer i detalj beskriva vilka resultat och effekter som förväntas av respektive insats. Som framgår av programteorierna har samtliga insatser fokus på att minska avhopp och ge bättre förutsättningar för unga att få och behålla ett arbete och bli självförsörjande. Allt detta beskrivs mer ingårende i bilaga 18 (av utrymmesskäl) KOMPETENSUTVECKLING FÖR PERSONAL – FÖRÄNDRING PÅ ORGANISATIONSNIVÅ I kombination med att det finns insatser på skolan som direkt förebygger avhopp (studieverkstad, coach, överlämning och språkstöd) utvecklas verksamheten genom att arbetssätt som främjar inkludering, jämställhet och icke-diskriminering förbättras. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa. JÄMSTÄLLDHET, TILLGÄNGLIGHET OCH ICKE-DISKRIMINERING – Bild 9, bilaga 12 Kompetensutveckling av personal, som arbetar med de grupper som riskerar att hoppa av, kring frågor och jämställdhet och icke-diskriminering tillsammans med förebyggande insatser som har ett tydligt och medvetet intersektionellt perspektiv leder till att skolpersonalen blir mer medvetna om huruvida olika stöd ges till eleverna t.ex. på grund av kön eller etnicitet. På det sättet hamnar elevens behov i fokus och analyser och slutsatser utgår från flera kategorier (kön, etnicitet, funktionshinder etc.) och hur dessa samverkar. Detta skapar i sin tur ökade möjligheter för lika förutsättningar att lyckas i skolan vilket motverkar strukturell diskriminering. Elevernas möjlighet att delta i kompetensutveckling kring jämställdhet och icke-diskriminering leder tillsammans med lärarnas kompetensutveckling inom samma område och de olika insatserna till en mer jämställd och icke-diskriminerande skola. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa. Mål och indikatorer - exempel • De elever som deltagit i insatserna upplever att de fått ökad medvetenhet och kunskap om jämställdhetsfrågor och ickediskriminering Indikator; exempel på vad en elev är medveten om efter insats som hen inte var medveten om innan • Den skolpersonal som deltagit i insatserna upplever att de fått ökad medvetenhet och kunskap om jämställdhetsfrågor och icke-diskriminering Indikator; exempel på vad en skolpersonal är medveten om efter insats som hen inte var medveten om innan, exempel på hur en skolpersonal har förändrat sitt beteende och sitt arbetssätt… ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. När det gäller metoder i projektet, se mer under föregående rubrik och om det gäller metod för uppföljning läs även där under föregående rubrik kring de olika programteorierna. Bild 11 i bilaga 13, illustrerar hur man arbetar i projektet genom att pröva (för personalen) nya arbetssätt, hur dessa följs upp, utvärderas och dokumenteras. Ett lärande och erfarenhetsutbyte inom och mellan skolor/verksamheter som arbetar med samma målgrupp bidrar till förbättring och utveckling. På det sättet formas och formuleras evidensbaserade modeller och arbetssätt som kan implementeras och spridas. Verksamheten utvecklas och beprövade metoder för hur man motverkar avhopp finns och används. På längre sikt innebär detta ett minskat antal avhopp från gymnasiet vilket i sin tur innebär att anställningsbarheten ökar hos de unga och regionens ungdomsarbetslöshet minskar. I slutändan leder detta till minskade kompetensförsörjningsproblem i regionen samt till vinster för individen t.ex. bättre hälsa. Erfarenhet från tidigare programperioder och forskning visar att det inte räcker med att lyckas väl i en verksamhet genom projekt. I de bästa av världar förändras verksamheten även på lång sikt och efter projekttiden, men ofta återgår verksamheten till gamla rutiner så snart pengarna är slut. För att resultaten från ett projekt ska vara hållbara över tid behöver många aktörer på flera nivåer vara engagerade genom ett aktivt delegerat ägarskap, utveckling i riktning mot en delvis delad vision, kunskap om innehållsfrågan samt behovsstyrd efterfrågan (Öhman-Sandberg, 2014). Exempel på viktiga aktörer i detta projekt är anställda i skolan och samarbetspartners på kommunal nivå t.ex. socialförvaltning, lokal arbetsförmedling, kulturförvaltning, fritidsverksamhet och andra ideella verksamheter. Vidare är engagemanget från kommunledning och inte minst den regionala nivån av största vikt. Även den nationella nivån är viktigt t.ex. Skolverket och SKL genom Plug In 2.0 samt Pluginnovation. Effekter måste uppstå på alla dessa nivåer för att projektets resultat ska kunna bidra till långsiktiga effekter. På Bild 12 i bilaga 14, visas ett exempel på vilka insatser som krävs på olika nivåer för att kunna uppnå effekter på olika nivåer. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 13(20) Diarienummer 2015/00641 Mottagare för resultatet är i första hand skolor, rektorer, Skolverket, ESF-rådet. Detta projekt syftar inte enbart till att förändra och förbättra den verksamhet som arbetar med målgruppen i skolan utan den syftar också till att skapa varaktiga strukturer som kan förmå att ge fortsatt stöd till dessa verksamheter. Syftet med satsningen är att verksamheterna ska lyckas i sin gärning inte bara med deltagarna i projektet utan också i framtiden då utvecklingsmedel från Europeiska socialfonden inte finns till hands. Att skapa sådana hållbara strukturer handlar bland annat om att Region Dalarna behöver bygga upp en struktur så att de kan utgöra ett väl fungerande stöd till kommuner och andra aktörer som arbetar med målgruppen. Det handlar om att uppmärksamma nationella riktlinjer och policys som påverkar verksamheterna negativt och positivt genom en systematisk kunskapsuppbyggnad och ett väl fungerade samarbete och dialog med Sveriges kommuner och landsting (Plug In 2.0 samt Pluginnovation), Skolverket, Skolinspektionen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet. Mål och indikatorer - exempel • Vid projektets slut finns det beprövade metoder som motverkar avhopp på de skolor som deltagit i projektet. Indikatorer: Metoder är dokumenterade, rutiner finns, skolpersonal beskriver upplevd förbättring, elever beskriver upplevd förbättring • Vid projektets slut har andra skolor visat intresse för att lära av de skolor som deltagit i projektet. Indikatorer: skolor som hört av sig, skolor som deltagit i spridningskonferenser eller andra sammanhang Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Att följa upp projektets resultat och effekter är avgörande för att kunna utveckla metoder som bygger på evidens. Det är inte rimligt att utveckla och implementera arbetssätt som inte tydligt visat sig ge förväntade effekter. Utifrån de programteorier som presenteras ovan kommer mål att tas fram på effektnivå och indikatorer att utvecklas så att måluppfyllelsen kan mätas. För att projektets utveckling ska kunna följas och det ska finnas underlag för styrgruppen och projektgruppen att göra förbättringar under projektets gång kommer även insatsernas resultat att följas upp. Dessa kommer inte att målsättas på samma sätt som effekterna men däremot kommer indikatorer att utarbetas som ger projektet signaler om hur verksamheterna fungerar. Det kan handla om hur deltagarna upplever att de bemöts, hur de själva upplever att de utvecklas, om de får den hjälp de behöver etc. Det kan också handla om frågor om skolpersonalen bedömer att de fått ny kunskap på kompetensutvecklingen de deltagit i, om de fått nya insikter, förändrat sitt arbetssätt etc. När indikatorerna väl är framtagna återstår en bedömning av hur dessa data ska samlas in. Vi utgår från att det mesta samlas in och analyseras av oss som arbetar i projektet, t.ex. socialfondens indikatorer som ska rapporteras till SCB men en del data kan komma att samlas in av utvärderaren. Det är därför av yttersta vikt att utvärderaren arbetar nära projektet och under hela projekttiden. Ett nära samarbete med Pluginnovation är också en självklarhet. I de fall där Pluginnovation redan tagit fram relevanta indikatorer kommer vi att använda oss av dem. Projektet kommer att följa upp de indikatorer som Socialfonden kräver, genom bla rapportering till SCB, som projektet kommer att ha kompetens och resurser för att göra. All statistik kommer att delas upp efter kön. Dessutom är det av största vikt att ha ett intersektionellt perspektiv i uppföljningen av metoderna. Viktiga frågor att besvara är hur insatserna har utformats och till vilken målgrupp som insatserna är tänkta. Finns generella likheter eller skillnader hos målgruppen. Finns det skillnader i insatser, omfattning och beror det i så fall på kön, etnicitet, funktionsnedsättning etc.? Dessa frågor ingår också i utvärderingen. Målen för jämställdhet kommer att följas upp på liknande sätt som övriga resultat- och projektmål. Åtgärder vidtas vid bristande uppföljning eller bristande måluppfyllelse. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Efter 10 veckor kommer varje deltagare att svara på en enkät med några frågor kring hur de upplever programmet. Uppföljningen har, som nämnts ovan, två syften. Det ena handlar om att få underlag för att bedöma insatsernas effekter och därmed om de skapar ett sådant värde att man kan implementera dem. Det andra syftet är att använda uppföljningsdata till att lära tillsammans. Detta lärande behöver ske hos alla aktörer, på alla nivåer men också mellan aktörer och mellan nivåer. Det kommer vara en utmaning att gå från en vanlig projektorganisation till en satsning som ställer helt nya krav på strukturpåverkan. Lärandet är avgörande för att detta ska lyckas. Lärandet är av olika slag och behöver ske på olika sätt med olika pedagogiska grepp. Personal som arbetar med projektet i skolorna kommer lära under tiden de genomför sitt projekt. Det kan handla om reflektion mellan kolleger, dokumentation, utvärdering och uppföljning. Även skolor som har valt att använda samma/liknande metoder t.ex. studieverkstad eller coach behöver lära av varandra för att kunna utveckla den egna verksamheten men också för att systematisera kunskapen så att den kan spridas till andra. Arbetet behöver vara kontinuerligt och systematiskt så att man kan utveckla strategier, rutiner och tydliga arbetsprocesser. Detta inkluderar även samverkan internt och externt. Det gäller att skapa lärandeformer som inte enbart bidrar till individens kunskapsutveckling utan också till verksamhetens utveckling t.ex. genom kollegialt lärande. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 14(20) Diarienummer 2015/00641 Det är inte enbart personal i skolorna som har behov av att lära. Även projektledare, styr- och ledningsgrupper behöver lära. Det kan handla om projektledarskap eller processledarskap eller om hur en styrgrupp/ledningsgrupp behöver arbeta för att kunna vara strategisk och skapa hållbara effekter. Verksamheter som inte deltar i projektet kommer att vilja lära. Både de som finns i regionen och utanför, nationellt såväl som internationellt. Projektet kommer att följa upp de indikatorer som Socialfonden kräver, genom bla rapportering till SCB, som projektet kommer att ha kompetens, erfarenheter och resurser för att göra. Dessutom kommer kvartals- och lägesrapporteringar att göras enligt mallar. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Syftet med utvärderingen är att bidra med kunskap både till intressenter som är direkt involverade i projektet och till andra intressenter som kan ha nytta av resultaten, inte minst ESF-rådet. Det innebär att utvärderingen behöver ha fokus både på resultat och på process. De övergripande frågeställningarna som utvärderingen ska besvara är alltså hur projektets arbetsprocesser fungerar, i vilken utsträckning som projektet uppnår sina mål och hur arbetet i projektet påverkar måluppfyllelsen. Inte minst är det viktigt att studera hur projektet bidrar till utlysningens mål. Utifrån programteori-modellen kommer Region Dalarna att utarbeta indikatorer på de resultat och effekter som angivits i de presenterade programteorierna i denna ansökan. Eftersom syftet med projektet handlar om utveckling måste man vara uppmärksam på att programteorin inte hindrar och stänger möjligheterna för projektet att arbeta kreativt och innovativt. Programteorin ska utgöra ett verktyg för att skapa struktur i projektets alla pågående processer. Precis som beskrivits ovan bidrar utvärderingens datainsamling både till att kontrollera om mål och resultat uppnåtts och till att utveckla projektet. Processerna i projektet är viktiga att följa för att skapa förutsättningar för utveckling och underlag för förbättringar under tiden som projektet pågår. Utvärderingen ska både planeras och genomföras i samverkan med de intressenter som på olika sätt är involverade i satsningen och som har nytta av utvärderingsresultaten. Eftersom satsningen är komplex och förväntas uppnå resultat och effekter på flera nivåer – individ-, organisations- och projektnivå – är det en mångfald av intressenter som på olika sätt ska involveras – målgruppen, utförarna, projektledare, styroch ledningsgrupper och inte minst aktörer som representerar viktiga samhällsfunktioner såsom skola, SYV, skolhälsovård, socialtjänst, arbetsförmedling, ESF-rådet, SKL, Skolverket etc. För att utvärderingen ska kunna bidra till utveckling i projektet – på alla nivåer – kommer resultaten från datainsamlingen fungera som underlag för reflektion vid analys- och utvärderingsseminarier. Det är ett forum där utvärderare och representanter från projektet (t.ex. styrgrupp, projektgrupp, projektledning) gemensamt tar fram ny kunskap. På det sättet kan utvärderingen utgöra ett stöd för vidareutveckling av projektet och ett organisatoriskt lärande om hur utvecklingsarbete kan organiseras mer hållbart. Vid dessa tillfällen blir datainsamlingen utgångspunkt för ett ömsesidigt lärande mellan verksamhetens intressenter och ska bidra till att deltagarna (intressenterna) får tillfälle att ”stanna upp” från vardagens sysslor och reflektera. Det blir som en slags ”störning” där deltagarnas invanda tanke- och handlingsmönster bryts, och nya, alternativa lösningar skapas vilka i sin tur ska kunna bidra till nödvändiga förändringar och utveckling av projektet. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Denna form av utvärdering – en så kallad teoribaserad lärande utvärdering – bygger alltså på att utifrån en genomtänkt programteori både störa och stödja den verksamhet som utvärderas. Se Bild 13 i bilaga 15. Det är viktigt att styrgruppen ställer krav på att utvärderingen håller hög kvalitet. En central utgångspunkt blir därför är att säkerställa validiteten (tillförlitligheten) i mätningarna. Ett sätt att öka validiteten är att använda sig av flera olika datainsamlingsmetoder, t.ex. enkäter och intervjuer. Oavsett vilka data som samlas in – för att studera måluppfyllelse eller hur arbetsprocesserna fungerar – ska kvalitén stå i fokus. Lika viktigt är det att utvärderingen säkerställer att de intressenter som på olika sätt kan ha nytta av utvärderingsresultaten får tillfälle att ta del av dem och att diskutera slutsatser. I ansökan finns exempel på målformuleringar samt exempel på indikatorer för dessa mål. För att utvärderingen ska kunna studera måluppfyllelse är det viktigt med en systematisk uppföljning. Detta kan genomföras i samverkan mellan utvärderaren och den/de i projektet som ansvarar för uppföljningen. En del data bygger på statistik, annan på enkäter och intervjuer eller fokusgrupper. För att fördjupa kunskapen om något område t.ex. en arbetsmetod kan fallstudier genomföras på en eller flera skolor. Utvärderingen utformas efter vilket syfte den ska ha och vilka frågor som ska besvaras. Tidplan och form: Analys- och utvärderingsseminarier, 1 gång per termin för projektledning och styrgrupp Analys- och utvärderingsseminarier, 1 gång per år med skolornas delprojektledare Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 15(20) Diarienummer 2015/00641 Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Gäller ej detta projekt! Andra former för transnationellt samarbete Gäller ej detta projekt! Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Gäller ej detta projekt! Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. FYSISKA RESURSER Lokaler mm står skolan för, och detta tas ej upp i ansökan PERSONELLA RESURSER Region Dalarna: Projektledning finansieras helt av projektet och består av cirka 2,5 personal: 1 projektledare (100 %) 1 bitr projektledare (80 %) 1 ekonom/administratör (30 %) 1 kommunikatör (5 %) 1 utbildare (40 %) Kommunerna: Delprojektledare, minst 1 tjänst per skola, totalt 17, där kommunerna finansierar 40 -50%. Alla andra kostnader för personal står kommunerna för. Kostnaderna för kompetensutveckling betalas av projektet. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 TIDRAPPORTERING Den kommer att ske på esf-mallarna av all personal som deltar i projektet samt deltagande elever. Mångårig erfarenhet från W18-24 gör att rutinerna kommer att implementeras på ett effektivt sätt direkt och följas upp av ekonomen. TID OCH AKTIVITETSPLAN Förankring och information på resp. skola, jan-mars 2016 Styrgruppsmöte, feb 2016 (och i fortsättningen var 4:e månad) Politisk förankring i Region Dalarnas ledning inkl direktionen, feb 2016 Planering med resp skola, jan-mars 2016, cirka 30 besök Fördjupad problemanalys inkl. jämställdhets, tillgänglighets- och icke-diskrimineringsanalys, jan-mars 2016 Fastställa plan för arbetet med de horisontella kriterierna, mars 2016 Fördjupad riskanalys, apr 2016 Kartläggning av de områden som resp skola ska delta i, mars-juni 2016 Konkretisering av utvärderingsuppdraget, feb 2016 Beställning av extern utvärderare på ESF alternativt egen upphandling, mars 2016 Träff med utvärderaren, för planering och justering av bl.a. programteorierna, april 2016 Genomförande av de fyra verksamheterna i 5 skolor, aug 2016 – dec 2018 Genomförande av de fyra verksamheterna i 5 skolor, jan 2017 – dec 2018 Genomförande av de fyra verksamheterna i 5 skolor, aug 2017 – dec 2018 (Utvecklingsarbete av verksamhetsområdena sker parallellt med verksamheterna) Handledning/planering för projektledningen, 2 ggr/termin, med start jan 2016 Erfarenhetsträffar med PlugIn (konferens/möten mm) jan 2016-okt 2018. Träffar/möten red rektorerna/skolcheferna, en gång per termin Nätverksträffar, en grupp per verksamhetsområde, 1 gång per termin, start juni 2016 Analys- och utvecklingsseminarier ”Konferens – spridning av resultat, okt 2018 Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 16(20) Diarienummer 2015/00641 Utbildning, 1/2 dag, i jämställdhet/icke diskriminering och normkritik för hälften av skolpersonalen, start i sept 2016 – mars 2018 Utbildning, 1 dag, i jämställdhet/icke diskriminering och normkritik för hälften av eleverna på gymnasieskolorna, start sept 2016 – dec 2018. Stöd/handledning till skolor för utveckling av verksamheterna och förhållningssättet inom projektet max 30 timmar per skola, sept 2016 – dec 2018. Detta sker med upphandlad aktör som kan gå in på timmar där det efterfrågas. Denna aktör kan också vara en resurs på nätverksträffar och konferenser. Avslutande fas: slut- och utvärderingsrapport, resultatanalys, insamling av tidrapporter mm, under jan-feb 2019. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Projektägaren och personalen har lång erfarenhet av esf-projekt och framför allt från Unga till arbete, W18-24, vilket betyder att ett projekt riktat till skolan underlättas av tidigare erfarenheter och kompetens. Minst två av tidigare personal kommer att finnas med i detta projekt (projektledare/samordnare samt ekonomen). Bitr. projektledare/samordnare har kompetens att driva och samordna och genomföra stora esf-projekt. Hög kompetens gällande projektledning, ekonomi, administration och att genomföra utbildningsdagar för deltagare. Projektledare kommer att rekryteras från skolan och ska ha hög kompetens av att leda utvecklingsarbete inom skolan och kompetens från skolans miljö, problem och möjligheter. Ekonomen har hög kompetens i ekonomi och mycket hög kompetens i ekonomi / administration av stora komplexa esf-projekt. Delprojektledarna på resp skola ska ha kompetens av att arbeta med projektets elevgrupper, kompetens inom sitt verksamhetsområde samt ha kompetens att vara den sammanhållande och drivande kraften på skolan. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Kompetenser avseende utbildning och stöd i jämställdhet och normkritik kommer att upphandlas. Utbildningarna ska ges till projektledning, styrgrupp, berörda deltagare och berörd skolpersonal. Kompetens avseende stöd i utvecklandet av metoder på skolan, kommer att upphandlas. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Projektledning ska genomgå lämplig utbildning i början av projektet (minst 1 dag per område). De personer som ska ingå i projektledningen ska även ha en bra grund från början i områdena. Projektledningen kommer att inledningsvis att göra en 4R-analys på jämställdhetsintegreringen. Projektet kommer att nyttja processtödet på ESF. Övergripande ansvariga på Region Dalarna (Karin Rosenberg och Göran Ehn) är kunniga inom jämställdhet och normkritik. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Resurser kommer att finnas i projektledningen för kontinuerlig uppföljning, utvärdering och insamlande av statistik mm. I skolorna kommer lämplig uppföljning och utvärdering att ske. Dessutom behövs resurser för extern utvärderare, 480 000 kronor. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Region Dalarna kommer att anlita den utvärderare som har dessa kompetenser, och det kommer att vara ett skall-krav. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Gäller ej för detta projekt Statsstöd ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Typ av stöd Nej Finansiär Nej, Vi är en myndighet Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Typ av stöd Nej Finansiär Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Summa Sid 17(20) Diarienummer 2015/00641 Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Beskriv Annat Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Regionförbundet lyder under LOU och ingår i Lokalt upphandlingscentrum i Ludvika, där vissa tjänster och varor redan är upphandlade (tex konferenshotell). Om det handlar om direktupphandling så är det vid köp under 500 00 kronor och förenklad upphandling över det beloppet. Om vi vet från början att beloppet på sikt kommer att vara runt 500 000 eller mer, så görs en förenklad upphandling från början. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Kommunerna finansierar cirka hälften av lönekostnaden, vilket är en förutsättning för att vara med i projektet. (Alla andra kostnader som skolorna står för kommer inte att redovisas i projektet, vare sig som kostnad eller som medfinansiering). De som anmält sig är medvetna om kostnaden. Ingen medfinansiering från deltagarna, eftersom de har CSN. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Samtliga skolor skolpersonal Kontaktperson för projektet - Telefon - Organisationsnamn Samtliga skolor SYV Kontaktperson för projektet - Telefon - Organisationsnamn Avesta kommun Kontaktperson för projektet Björn Hansson Telefon 0226-645669 Organisationsnamn Falu kommun Kontaktperson för projektet Johan Svedmark Telefon 023-82496 Organisationsnamn Borlänge kommun Kontaktperson för projektet Mikael Fältsjö (Gymnasium), Stefan Forsmark (Grundskola) Telefon MF: 0243-74882, SF: 0243-66540 Organisationsnamn Gagnefs kommun Kontaktperson för projektet Håkan Elfving Telefon 0241-15304 Organisationsnamn Hedemora kommun Kontaktperson för projektet Bo Nordqvist (Gymnasium), Anette Rönnberg (Grundskola) Telefon BN: 0225-34347, AR: 0225-34196 Organisationsnamn Ludvika kommun Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Organisations nummer CFARNummer Organisations nummer CFARNummer Organisations 2120002262 nummer CFAR23267388 Nummer Organisations 2120002221 nummer CFAR19478379 Nummer Organisations 2120002239 nummer CFAR46908018 Nummer Organisations 2120002155 nummer CFAR19198878 Nummer Organisations 2120002254 nummer CFAR19201979 Nummer Organisations 2120002270 nummer Sid 18(20) Diarienummer 2015/00641 Kontaktperson för projektet Åke Sandberg Telefon 0240-86567 Organisationsnamn Malung-Sälens kommun Kontaktperson för projektet Torbjörn Martinsson Telefon 0280-18187 Organisationsnamn Mora kommun Kontaktperson för projektet Marie Ehlin Telefon 0250-26970 Organisationsnamn Rättviks kommun Kontaktperson för projektet Lars Kratz Telefon 0248-70205 Organisationsnamn Orsa kommun Kontaktperson för projektet Henrik Göthberg Telefon 070-3786600 Organisationsnamn Smedjebackens kommun Kontaktperson för projektet Åke Sandberg Telefon 0240-86567 Organisationsnamn Säters kommun Kontaktperson för projektet Ulf Månsson Telefon 0240-86567 Organisationsnamn Vansbro kommun Kontaktperson för projektet Erik Wallander Telefon 0281-75055 Organisationsnamn Älvdalens kommun Kontaktperson för projektet Stefan Carlberg Telefon 0251-31307 CFARNummer 27562230 Organisations 2120002148 nummer CFAR19198605 Nummer Organisations 2120002213 nummer CFAR19200187 Nummer Organisations 2120002171 nummer CFAR19199264 Nummer Organisations 2120002189 nummer CFAR19199595 Nummer Organisations 2120002205 nummer CFAR19199926 Nummer Organisations 2120002247 nummer CFAR19201565 Nummer Organisations 2120002130 nummer CFAR19198431 Nummer Organisations 2120002197 nummer CFAR11433679 Nummer Kompetensutveckling ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Sammanfattning av projektet på svenska Plugga klart 2 är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasieskolorna och några högstadieskolor i Dalarna. Syftet är att minska och förebygga skolavhoppen i Dalarna. För att på sikt minska arbetslösheten och utanförskap. Projektet ska stärka och komplettera den verksamhet som redan görs i skolorna genom att utveckla verksamheter som är förebyggande för de elever, som riskerar att hoppa av skolan i förtid. Insatserna bygger på erfarenheterna från Plug In och Unga till arbete (W18-24), som bedrivits de senaste åren. Insatserna kan vara; tidig upptäckt med elevcoach/samordnare, studieverkstad, språkstöd samt överlämning från grundskola. Jämställdhetskunskap kommer att erbjudas de elever och skolpersonal som deltar för att bryta könssegregeringen och öka möjligheterna för eleverna i sina kommande val. Sammanfattning av projektet på engelska Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 19(20) Diarienummer 2015/00641 "Plugga klart 2" (Finish your studies 2) is a regional project with high schools and some junior high schools in Dalarna (15 total). The aim is to reduce and prevent school drop out in Dalarna in order to eventually reduce unemployment and exclusion. The project will strengthen and complement the work already being done in schools to develop activities that are preventative for those students who are at risk to drop out of school early. The efforts build on the experience of "Plug In" and "Unga till arbete" (W18-24), projects which have been conducted in recent years. The efforts within the project may be; early detection with student coach/coordinator, study workshops, language support and the transfer of students from primary school. Extended knowledge in Equality issues will be offered to the students and school staff involved in the project in order to break the gender segregation and increase opportunities for students in their upcoming life choices. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Budgetöversikt Resurser i projektet Belopp Kostnader socialfonden 22 387 642 kr Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) 0 kr Summa kostnader 22 387 642 kr Avgår kontant medfinansiering 0 kr ESF-stöd 22 387 642 kr Offentligt bidrag i annat än pengar 25 440 711 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare 0 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet 0 kr Offentliga kontanta medel från projektägaren 0 kr Privata bidrag i annat än pengar 0 kr Privata kontanta medel tillförda projektet 0 kr Privata kontanta medel från projektägaren 0 kr Summa offentlig och privat medfinansiering 25 440 711 kr Summa total finansiering 47 828 353 kr ESF-stöd 46,81 % Budgeterad medfinansiering från projektet 53,19 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 53,00 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) 2 114 101 kr Personal 1 715 218 kr Externa tjänster 120 000 kr Resor och logi 21 600 kr Ungas mobilitet 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Indirekta kostnader 257 283 kr Intäkter 0 kr Kostnader socialfonden (Genomförandefas) 20 273 541 kr Personal 16 293 514 kr Externa tjänster 1 346 000 kr Resor och logi 190 000 kr Ungas mobilitet 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Indirekta kostnader 2 444 027 kr Intäkter 0 kr Kostnader regionalfondskaraktär 0 kr Personal 0 kr Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 20(20) Diarienummer 2015/00641 Externa tjänster 0 kr Lokaler och administration 0 kr Resor och logi 0 kr Investeringar och utrustning 0 kr Indirekta kostnader 0 kr Intäkter 0 kr Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar 25 440 711 kr Personal 25 440 711 kr Externa tjänster 0 kr Resor och logi 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare 0 kr Deltagarersättning 0 kr Etableringsersättning 0 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet 0 kr Kontanta offentliga medel 0 kr Offentliga kontanta medel från projektägaren 0 kr Egeninsats 0 kr Privat medfinansiering 0 kr Personal 0 kr Externa tjänster 0 kr Resor och logi 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Privata kontanta medel tillförda projektet 0 kr Kontanta privata medel 0 kr Privata kontanta medel från projektägaren 0 kr Egeninsats 0 kr Egeninsats enligt gruppundantagsförordning 0 kr ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Privata bidrag i annat än pengar Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
© Copyright 2025