Gymnasieval och kön

Gymnasieval och kön
Mia Heikkilä, filosofie doktor, lektor
2013-05-15
Brist på jämställdhet idag i skolan,
utifrån DEJA och forskningsstudier
• Både flickor och pojkar hindras från att lära maximalt genom
att föreställningar utifrån kön existerar och styr hur lärarna
och eleverna ser på flickor och pojkar i skolan
• En omedveten didaktisk reflektion hos lärare och skolledning
med få inslag av systematik gällande jämställdhet ger
generaliseringar, antaganden
• Läromedel ger inte en relevant bild av verkligheten utifrån
könsfördelningen av exempel och uppgifter i läromedel och
utifrån att kön är snedfördelat faktamässigt
• Grupperna flickor och pojkar visar upp olika somatiska besvär i
skolan
• Grupperna flickor och pojkar anmäler delvis olika typer av
kränkningar och ger en otrygg miljö för lärande – kränkningar
är ett symptom på en dysfunktionell skolorganisation!
Bristen på jämställdhet är en kvalitetsfråga för
skolan. Skolor som inte aktivt arbetar med
jämställdhetsfrågan systematiskt tappar i
elevers lärande
Jämställdhet som enbart värdegrundsfråga
Jämställdhet som en fråga om flickors och
pojkars lärande och en värdegrundsfråga
Samlad kunskap om jämställdhetsaspekter med
betydelse för skolan
• Läromedelsgranskningar (två stycken – historia och samhällskunskap, SOU
2010:10, SOU 2010:33)
• Forskningen om jämställdhet och skola (två rapporter, en bibliografi över
1505 publikationer, SOU 2010:35, SOU 2010:36)
• Könsskillnader i skolprestationer (två rapporter – en med biologiskt fokus
och en med fokus på sociokulturella frågor kring lärande SOU 2010:51,
SOU 2010:52)
• Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om pojkkrisen (SOU 2010:53)
• Barns perspektiv på jämställdhet i skolan (SOU 2010:66)
• Pojkars och flickors psykisk hälsa i skolan, och psykosociala hälsa i skolan
(SOU 2010:79, SOU 2010:80)
• Metoder som används i jämställdhetsarbete idag (SOU 2010:83)
• Hedersrelaterad problematik i skolan (SOU 2010:84)
• Läskvalitet och skolutveckling (SOU 2010:97)
Samtliga finns tillgängliga på regeringen.se (pdf) eller Fritzes förlag (tryckta)
Gymnasieval hösten 2012
Hur kan det bli så här?
• Sker på flera nivåer samtidigt!
Styrdokument Läraruppmärksamhet
Läromedel
Sociala aspekter
Ingen efterfrågan
I klassrummet, och i skolan
• Görandet av skillnader mellan flickor och
pojkar i skolan består av de små, till synes
obetydliga språkliga uttalanden och
kommunikativa handlingar som gör att flickor
och pojkar lär sig att de tillhör olika kategorier.
• Vi ”olikagör” alltså flickor och pojkar. Där
startar processen av brist på jämställdhet i
skolan, i stort och smått.
• Det är en mycket långsam process!, men den finns där
och återskapar mönster av flickors och pojkars olikhet.
• Det kan i sin tur leda till, och det gör det visar
forskning, att vi förväntar oss olika intressen och
beteenden av flickor och pojkar och har överseende
med olika saker gällande flickor och pojkar.
• Det här sammantaget gör något med flickors och
pojkars självbild och självförtroende gällande skola
och lärande.
Vad ska man göra åt detta?
Det är inte bara en nivå som ska
förändras!
• Skolchef, politiker – ramgivarna
• Rektor – operativa ramgivaren
• Läraren – genomföraren, normskapare,
upprätthållare
• Eleverna – normskapare, normuppfattare,
upprätthållare
Vem gör vad?
Framgångsrikt förändringsarbete
• Ett tydligt engagemang och stöd från högsta ledningen
• Att arbetet mäts, målsätts och följs upp
• Att jämställdhet och mångfald tas i beaktande i
samband med rekrytering och befordran
• Att det finns fungerade jämställdhets/mångfaldsnätverk för de som är ansvariga
• Att det finns ett organiserat jämställdhets- och
mångfaldsarbete
(Wahl et al 2011, Catalyst Benchmark Studies
Frågor? Kommentarer?
Mia Heikkilä, Fil Dr
[email protected]
0707-156126