Fördelningsplan saneringsanslaget 1:4 för 2015

1(5)
S WE D I S H E NV I R O NM E N T A L P R OTE C T I O N A GE N C Y
Strauss, Carl Mikael
Tel: 010-698 1651
[email protected]
PM
2015-01-15
Ärendenr:
NV-05854-14
Fördelningsplan saneringsanslaget 1:4 för 2015
Bakgrund
Fördelningsplanen anger huvuddragen för hur anslaget 1:4 kommer att fördelas
under 2015. För åtgärder samlar vi beslutstillfället till tre gånger per år och vi
tillämpar prioriteringsgrunderna i den Nationella planen. Vi beslutar även för
medel som ligger längre fram än 2015 genom att använda vårt bemyndigande.
Vilka åtgärder vi beslutat om och vilket år de får medel utgör arbetsplanen, som
är en del av den Nationella planen. Vi beslutar på enhets- och sektionsnivå enligt
arbetsordningen samt delegationsordningen på G-avdelningen.
Saneringsanslaget 1:4 för 2015
Vi utgår i fördelningsplanen för 2015 från det belopp som framgår av beloppet i
Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2015.
Fördelningsplanen är en konkretisering av olika styrsignaler om hur anslaget ska
fördelas. En tydlig styrsignal är att så mycket som möjligt av anslaget ska
användas till konkreta åtgärder för att nå miljömålen.
Förutom åtgärder fördelar vi även medel till länsstyrelserna för tillsyn och
tillsynsprojekt samt inventering i storstadslänen som inventerar sista året 2015.
Genom att inventeringen är i det närmaste färdigställd har vi ett bra underlag för
en nationell prioritering. Tillsynsmedlen är avsedda att förstärka länens tillsyn på
förorenade områden, i syfte att öka den privatfinansierade delen av
efterbehandlingsarbetet. Fördelningen av medel mellan länen regleras med en
överenskommen fördelningsnyckel. Vi fördelar även medel för utredningar så att
länen ska kunna genomföra utredningar innan de ansöker om medel för åtgärder.
Vi har samverkat med länsstyrelserna om anslagsfördelningen under året. Ett
önskemål från länsstyrelserna är att öka tillsynsmedlen till 50 miljoner kr från
tidigare 33 miljoner kr. Vi enades om den inriktningen under förutsättning att det
finns utrymme i den del av anslaget som vi disponerar.
Av regleringsbrevet framgår att Naturvårdsverket under 2015 disponerar ca 368
miljoner kr samt hela anslagsbehållningen från 2014 som är ca 29 miljoner kr.
De outnyttjade bidragen är en följd av förseningar i arbetet med saneringen av
Oskarshamns hamnbassäng under 2014.
B E S ÖK : S T O C KH O L M
– V AL H A L L A V Ä GE N 1 9 5
– F OR S K AR E NS V Ä G 5 , HU S UB
P O S T : 1 0 6 4 8 S T OC K H O LM
TE L : 0 1 0 -6 9 8 1 0 0 0
F A X : 0 1 0 -6 9 8 1 0 9 9
E - P OS T : R E G IS T R AT O R @ N AT U R V AR DS VE R KE T . S E
I N TE R NE T : WW W . N A T UR V AR DS VE R KE T . S E
ÖS TE R S U ND
NAT URVÅRDSVERKET
2(5)
Av höstpropositionen från 2013 framgår att anslaget skulle bli 391 miljoner kr
för 2015. Samtidigt höjs SGU:s anslag till 50 miljoner kr för 2015 för att
genomföra åtgärder vid de förorenade områden där staten är ansvarig. Under
2014 fördelade regeringen 40 miljoner kr till SGU. För 2015 tilldelar regeringen
2 miljoner kr av anslaget till SSM, liksom tidigare år. Därutöver kan
Sjöfartsverkets använda 2 miljoner kr för arbete med vrak som utgör en
potentiell risk för miljön.
När vi nu får sänkta anslagsnivåer, samt att en ökad andel av anslaget fördelas
till SGU får det flera konsekvenser.
En första konsekvens är att vi inte har möjlighet att öka posten för förstärkt
tillsyn mer än vad vi gjort tidigare år, det vill säga att vi fördelar totalt 33
miljoner kr för detta.
Under 2014 beslutade vi om medel för annat efterbehandlingsarbete med en
tjänst per län. Detta avsåg arbetsuppgifter som handlade om att avsluta
inventeringsarbetet såsom kommunicering, kvalitetssäkring och uppdatering av
inventerade objekt. När nu länen inte får resurser för annat än till förstärkt tillsyn
så kommer det att resultera i svårigheter att kvalitetssäkra uppgifter i databasen
för förorenade områden. Det finns en risk att länsstyrelserna prioriterar olika när
vi inte särskilt fördelar medel till det arbetet. Vi bedömer dock att resurser för
tillsyn är avgörande för att åtgärda förorenade områden där det finns en ansvarig,
och därmed närma oss miljömålen. I våra beslut anger vi därför att
tillsynsmedlen enbart ska användas för tillsyn. Vi får därmed också acceptera att
länsstyrelserna har olika ambitionsnivå för kvalitetssäkring i databasen samt
annat arbete som avslutar inventeringsarbetet.
En annan konsekvens är att vi begränsar medlen för utredningar till 15 miljoner
kr. Det innebär at att vi prioriterar hårt bland länens ansökningar om utredningar.
På sikt är det svårt att försörja systemet med nya utredningar som leder till
åtgärder med den här nivån. Men eftersom vi redan bundit upp en stor del av
anslaget till åtgärder så kan vi inte öka andelen till utredningar.
De åtgärder vi beslutar om under 2015 kommer främst att handla om kostnader
som uppkommer under 2016 och framåt. Dessa beslut tar vi med stöd av
bemyndiganderamen. Bemyndiganderamen på 1,020 miljarder kr gör att vi kan
arbeta långsiktigt.
En särskild svårighet är att det under 2015 inte finns mycket utrymme, däremot
finns eventuellt mer tillgängliga medel 2016. Detta har inneburit att några
fleråriga projekt behöver gå på sparlåga under 2015 för att sedan göras klara för
att kunna starta upp igen 2016. Ytterligare en svårighet är att det är svårt att
förutse de politiska prioriteringarna och anslagen för kommande år. Denna
osäkerhet medför att vi inte driver efterbehandlingsprojekt på det mest
kostnadseffektiva sättet och det kräver också en hel del administration både oss
och för länsstyrelserna samt huvudmännen.
SGU:s andel av anslaget utgör en särskild osäkerhet. SGU har äskat 90 miljoner
kr för 2015 och 70 miljoner kronor för 2016 och 2017.
NAT URVÅRDSVERKET
3(5)
För 2015 och framåt förbereder vi något fler objekt för åtgärd än vad budgeten
tillåter med förväntade anslag. Av erfarenhet vet vi att det uppstår förseningar
och då kan dessa objekt vara startklara. Vi samverkar även med SGU så att de
har startklara objekt som snabbt kan starta med åtgärder. Dessa startklara objekt
med SGU eller kommun som huvudman omnämns som nyckelfärdiga och ingår
i en strategi för att fördela hela anslaget och minska oförbrukade bidrag.
Under året räknar vi med att arbeta aktivt med omfördelning av medel från
försenade projekt och vi räknar också med att fakturera länsstyrelsen eventuella
bidrag som är oförbrukade. Vi genomför en noggrann uppföljning av
oförbrukade bidrag i februari 2015, innan länen rekvirerar det årliga bidraget.
En osäkerhet framöver är behovet av att finansiera utredningar och åtgärder på
vrak som med sin miljöfarliga last utgör potentiella risker för miljön. I ett första
skede beskriver Sjöfartsverket behovet av att få till stånd en långsiktig nationell
plan för undersökning av vraken. Om detta arbete påbörjas 2015 kan de 31
prioriterade vraken antingen vara avskrivna eller införlivade i en nationell plan
för övervakning och sanering av miljöfarliga vrak år 2030. Övriga 285 vrak ska
också tas med i planen och utredaas där de antingen blir avskrivna eller
konstaterade som reella hot.
Undersökning av 10 vrak/år medför en kostnad på ca 10-15 miljoner kronor/år. i
våra vatten. Eventuella kostnader för åtgärder är svåra att uppskatta, men ca 30 –
50 miljoner kronor/vrak kan vara en indikativ kostnad.
4(5)
NAT URVÅRDSVERKET
Översiktlig fördelning av saneringsanslaget
Fördelningen och ungefärlig budget framgår av tabellen nedan:
Budgetpost
Åtgärder (beslutade på
bemyndigande)
Handräckning
Budget i tkr
275 813
10 000
Utredning
15 000
Tillsyn
33 000
Tillsynsprojekt
Inventering
4 429
14 600
Konsult
5 000
Databaser
6 277
NV tjänst teknikutveckling
1 000
Sjöfartsverket
2 000
Anslag
367 119
Anslagssparande
29484
Återstår att fördela till åtgärder
29484
Vi fördelar ca 30 miljoner kronor till nya åtgärder som är prioriterade enligt den
Nationella planen under året. Vi kommer att göra en första prioritering av vilka
åtgärder som kan bli aktuella för bidrag i januari 2015.
Åtgärderna utgör grunden i fördelningen. Några av projekten som pågår under
året är Oskarshamns hamnbassäng, Blaiken / Svärtträsk och Nässjö bangård.
Totalt kommer ca 30 åtgärdsprojekt att vara pågående under året.
Några särskilda satsningar inom EBH-arbetet 2015
Även under 2015 har vi fortsatt fokus på åtgärder och att utveckla
bidragsfördelningen. Budgeten är ansträngd och vi informerar länen om att detta
medför särskilda krav på planering, framförhållning samt behov att minska
projektrisker. Genom vårt kontaktskap har vi en god kontakt med varje län. Vi
arbetar även vidare med att minska de oförbrukade medlen hos länsstyrelserna
och det är också särskilt utpekat i regleringsbrevet.
Vi planerar ett särskilt projekt för att arbeta med innovationer och
teknikutveckling. Detta projekt syftar till att ta oss ett steg längre bland annat i
de delar som rör tillsynsvägledning och bidragsfördelning inom
NAT URVÅRDSVERKET
5(5)
efterbehandlingsområdet. SGI har uppdraget att arbeta med teknikutveckling och
kunskapsuppbyggnad inom efterbehandlingsområdet. Genom vår samverkan
med både SGI och SGU kommer vi att hitta formerna för att arbeta vidare med
teknikutveckling och innovation där våra uppdrag överlappar eller angränsar till
varandra.
Under de senaste åren är det mycket som har pekat på behovet av
teknikutveckling inom efterbehandlingsområdet och vi behöver hitta alternativ
till schakt och deponering när vi åtgärdar våra förorenade områden. I den
fördjupade utvärdering från 2012 och i etappmålsförslaget pekar vi på
teknikutveckling som ett särskilt viktigt område för att nå miljömålen.
Parallellt med att jobba fram nya tekniker och innovationer behöver vi jobba
inom tillsynsvägledning för att både ställa krav på, och öka acceptansen för
annan teknik än schakt och deponering. Vi tror också att bidragsfördelningen är
en viktig del för att visa vägen för ny teknik. I den nationella planen prioriterar
vi särskilt sådana åtgärder.
Vi utvärderar under året skäligheten i 10 kap miljöbalken som enligt rättspraxis
har inneburit att den som har förorenat före 1969 får ta en relativt liten del av
ansvaret. För att få ett mer väl underbyggt underlag genomför vi nu en
utvärdering.
Vi har även ett regeringsuppdrag om att utreda finansieringsformer för
efterbehandling av förorenade områden där den ansvarige saknar
betalningsförmåga.
Ytterligare en planerad utvärdering gäller vårt vägledningspaket. Vi avser att
titta på hur vägledningen används och vilket genomslag den har. Genom
utvärderingen har vi ett underlag för att utveckla vägledningen.
Båda utvärderingarna och satsningen på teknikutveckling är aktiviteter som tar
vid efter utvärderingen av det statliga efterbehandlingsarbetet som vi
genomförde under 2013.
Vi jobbar vidare med kvalitetssäkring av vårt eget arbete genom det
processorienterade arbetssättet och kommer under 2015 att använda
bidragsmodulen i Modena fullt ut i bidragshanteringen. Vi tillämpar även den
Nationella planen vid fördelning av medel till åtgärder.
I ett myndighetsnätverk som består av bland annat SGU, SGI och
Livsmedelsverket arbetar vi med PFAS, både när det gäller att kartlägga
situationen, bedöma riskerna och utreda möjliga åtgärder.
Tillsammans med SGI gör vi en översyn av beräkningsprogrammet för de
riktvärden som finns för förorenade områden. Översynen är ett led i att
ajourhålla riktvärdena utifrån att ny kunskap för bedömning av risker tillkommit.