Gröna Bladet nr 3 September 2015. Pdf öppnas i
Kompetensutveckling i Landsbygdsprogrammet s. 3 Utbetalningar av jordbruksstöd s. 5 Hur påverkas svenska jordbruket av ett förändrat klimat? s. 8-9 Ansökningar för företagsoch projektstöd s. 3 GrönaBladet F ÖR L A N D S B Y G D S F ÖR E TA G A R E I ÖR E B R O L ÄN #3 2015 En samlande kra! Gröna Bladet Välkomna till årets tredje nummer av Gröna Bladet! Som nytillträdd landshövding har jag mycket att lära. Men också mycket att njuta av i min nya miljö. För mig är det en njutning att se den bördiga Närkeslätten med tunga veteax som vajar sakta i vinden. Eller att se nöjda kor på sommarbete. Jag är uppvuxen på ett småskaligt jord- och skogsbruk i sydöstra Småland, just i de trakter som Vilhelm Mobergs utvandrarepos utspelar sig. Där är det som bekant stenrikt och åkrarna är små. I min födelsesocken utvandrade en tredjedel av befolkningen under sent 1800och tidigt 1900-tal. De kunde inte hitta försörjning, de fick inte mat på bordet. Villkoren för jordbruket har förändrats mycket sedan jag var barn. Ökad storskalighet, EU-medlemskap och så vidare. Men uppgiften är densamma. Att förse människor med goda produkter som ger näring och som ger liv. Vilken uppgift! Här kan vi tala om meningsfullhet. Och jag tillhör dem som är angelägna om att vi ska ha en stark självförsörjningsgrad i vårt land. Vi går nu mot en höst som kommer att bli mycket speciell. Alla jordbruksstöd är nya, alla stödsystem är nya och alla regelverk är nya. Och allt är mycket försenat. Det innebär särskilda utmaningar för såväl alla som behöver stödet, som för alla medarbetare på Länsstyrelsen som vill vara snabba och behjälpliga. Men vi är en bit på väg eftersom alla ansökningar är inlämnade. Vi kommer att göra vårt yttersta för att utbetala så mycket av stöden som möjligt så snabbt som möjligt. Men vi hoppas på förståelse för dessa förseningar som vi verkligen inte kunnat påverka. Min ambition för Länsstyrelsens arbete är att vi ska vara serviceinriktade och lätta att samarbeta med, samtidigt som vi ska kunna garantera rättsäkerhet. Jag vet att den ambitionen delas av mina duktiga medarbetare. Vi vill göra allt för att underlätta för er viktiga produktion. Med varmaste hälsning Maria Larsson Landshövding i Örebro län Maria Larsson Redaktion Ann-Sofie Hedberg 010-224 84 26 [email protected] Helena Högberg Åkerhielm 010-224 84 27 [email protected] Stefan Triumf 010-224 82 72 [email protected] Therese Erneskog 010-224 84 22 [email protected] Åsa Lindin 010-224 84 32 [email protected] Innehåll Ska du bygga djurstall – kom ihåg att förpröva i god tid! När du ska bygga nytt djurstall eller bygga om en befintlig byggnad måste du lämna in en förprövningsansökan till Länsstyrelsen. Vid en förprövning bedömer Länsstyrelsen om byggnationen uppfyller de djurskyddskrav som finns, till exempel utrymmesmått, ventilation och brandskydd. Om du ska bygga men inte har alla ritningar klara kan du ändå skicka in blanketten om förprövning och sedan komplettera din ansökan med ritningar med mera. På så vis kommer ditt ärende med i ansökningskön. Tänk på att vara ute i god tid innan du ska börja bygga! Anna Nordblad Företags- och projektstöd Kompetensutveckling 3 Permanent gräsmark 4 Utbetalningar jordbruksstöd Putsa trädan 5 Rapportera till CDB Djurskyddsbrister 6 Leader Stöd till smarta idéer Matverk 2016 7 Svenska jordbruket och klimatet 8 Utbildning Kurser 10 Marksstrukturens betydelse 11 Omslagsbild: Rådgivning inom Greppa Näringen hos lantbrukare Hans Palmqvist. Fotograf: Janne Andersson 2 Gröna Bladet ges ut av Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro Telefon: 010-224 80 00 E-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Anita Norén Unikt piloprojekt Betaltjänster 12 Anlägga våtmark Ansökningar för företags- och projektstöd Nu har flera av företags- och projektstöden öppnats för ansökningar. I skrivande stund är det fortfarande en del oklart kring detaljerna. För senast uppdaterad information är det bra att läsa på Länsstyrelsens och Jordbruksverkets webbplatser. N u är det möjligt att söka merparten av företagsoch projektstöden men hur ansökningen ska göras och när den kan beslutas beror på vilket stöd du söker. Viktigt kring investeringsstöd Du som söker stöd för investeringar i jordbruksverksamhet som syftar till att stärka jordbrukets eller trädgårdsnäringens konkurrenskraft kan nu lämna in en fullständig ansökan. Har du lämnat in en fullständig ansökan före den 22 oktober verkar det i dagsläget troligt att Länsstyrelsen kan fatta beslut om stöd tiden därefter. De ansökningar som inte är kompletta den 22 oktober kommer däremot inte att kunna beslutas förrän ett antal månader in på 2016. Det beror på ombyggnationer i datasystemet. Ändrade krav för nystartare För den nystartade unga lantbrukaren (under 40 år) som vill söka startstöd gäller det att ansökan måste komma in till Länsstyrelsen senast sex månader efter etableringen. Kraven har ändrats något jämfört med tidigare. Nu får den sökande inte ha bedrivit något jordbruk tidigare, inte ens i marginell omfattning. För att söka måste det också vara en viss omfattning på lantbruket och vissa krav på jordbruksutbildning. Andra verksamheter och miljöinvesteringar Den som vill göra investeringar i annan verksamhet än lantbruk eller olika former av investe- ringar som gynnar miljön och klimatet kan i skrivande stund endast lämna in en preliminär ansökan. Till miljöinvesteringar räknas bland anat rovdjursstängsel och våtmarker. Alla ansökningar görs via Jordbruksverkets webbplats men administreras sedan på Länsstyrelsen. Undantaget vissa miljöinvesteringar som under 2015 ska sökas hos Länsstyrelsen via pappersblankett. Senast uppdaterad information hittar du på Länsstyrelsens och Jordbruksverkets webbplatser. Det går också bra att ringa till Länsstyrelsen om du har frågor om stöden. Fredrik Karlsson Kompetensutveckling i Landsbygdsprogrammet I höst drar möjligheterna att arbeta med rådgivning och kurser inom det nya Landsbygdsprogrammet igång. Det blir några förändringar som kan vara bra att känna till. I skrivande stund är inte detaljerna i det nya programmet klara. Det kommer att bli tydligare under hösten när föreskriften beslutas. • djurens välfärd • korta livsmedelskedjor • miljö och klimat inom jordbruket • utveckling på landsbygden. Fokusområden Precis som i det förra programmet kommer det att erbjudas kompetensutveckling i form av individuell rådgivning, kurser och övriga utbildningar men också som demonstrationer och via olika informationsinsatser. Vem kan söka? Företag, organisationer och föreningar kan söka stöd för att genomföra aktiviteterna. Ansökningar kan bara ske i samband med upphandlingar eller utlysningar. Aktiviteterna kommer att ske inom områdena: • jordbrukets konkurrenskraft Du som är landsbygdsföretagare En skillnad från tidigare är att en landsbygdsföretagare inte själv kan söka stöd för kompe- tensutveckling. Det innebär att man tagit bort möjligheten att söka stöd för att exempelvis gå en seminkurs eller liknande. Men man kan delta i kurser och rådgivning som anordnas inom landsbygdsprogrammet. Till exempel fortsätter den individuella rådgivningen inom Greppa Näringen som tidigare. Kontakt: Ingrid Johnsson, tfn 010-224 84 28, [email protected] 3 Är din mark klassad som permanent gräsmark? - Det är tillåtet att byta gröda. Många tror, att om åkermarken har blivit klassad som permanent gräsmark så går det inte att ändra på. Så är det inte. S år du en annan gröda än vall på åkermark som är permanent gräsmark återgår marken till att vara vanlig åkermark igen I förgröningsstödet finns regler om att Sverige ska behålla en lika stor andel permanent gräsmark som finns 2015, dock minst vad som fanns 2012. Så länge Sveriges totala andel permanent gräsmark inte sjunker under en viss nivå händer det inget särskilt för dig som enskild lantbrukare om du bryter en serie med permanent gräsmark. Det är först om andelen sådan mark i Sverige sjunker med mer än 5 procent jämfört med referensarealen som du kan påverkas. Om du har brutit en serie med permanent gräsmark kan du i så fall behöva återställa åkermark till vall eller träda. Ann-Sofie Hedberg Foto: Anna Nordbladh Permanenta gräsmarker – definitionen ändras Vilka marker som ska klassas som permanenta gräsmarker har förtydligats av EU-kommissionen. Det kan påverka din ansökan om jordbruksstöd nästa år. Du kanske behöver tänka om i din planering redan nu. S om permanent gräsmark räknas: • betesmarker • slåtterängar • åkermark som har använts för vallodling eller träda mer än 5 år i rad. EU-kommissionen har gjort ett förtydligande som rör den sista punkten i punktlistan. Beslutet innebär att när man ska räkna ut om vallodlingen (eller vallodlingen varvat med träda) legat mer än 5 år i rad, så ska man inte räkna med de år då man fått miljöersättning för vallodling, certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion för marken. Ändringen av definitionen gäller från och med nästa års ansökan. 4 Det gör att utgångsläget blir ett annat när du ska planera växtodlingen inför nästa år. Ändringen innebär till exempel att: • Många lantbrukare kommer att få mer åkermark och mindre permanent gräsmark 2016 än vad de hade 2015. Arealen som måste vara ekologisk fokusareal blir då större då den beräknas utifrån arealen åkermark. • Den mark som klassas om från permanent gräsmark till åkermark kan användas för att uppfylla villkoret om ekologiska fokusarealer. Du kan alltså exempelvis lägga den marken i träda och räkna in den i din ekologiska fokusareal. • Lantbrukare som varit undantagna från vissa villkor i förgröningsstödet inte längre omfattas av undantaget. Du kanske kommer att behöva odla två eller tre grödor för att uppfylla kraven på förgröning. Det är ett omfattande arbete för myndigheterna att klassa om alla marker, men målsättningen är att du ska kunna se i SAMinternet vilken marklass dina marker har inför ansökan 2016. Har du koll på vilka marker du fått de aktuella miljöersättningarna för kan du själv räkna ut vilken markklass de får. Läs mer på: www.jordbruksverket.se Ann-Sofie Hedberg Utbetalningar av jordbruksstöd Det är oklart när utbetalningarna av jordbruksstöden kommer att ske. Vi kan dock med säkerhet förvarna om att det kommer ske senare än det gjort på många år. I dagsläget ser det ut så här: Mitten av oktober • Delutbetalning av miljöersättningar i åtaganden från 2014 eller tidigare Slutet av december • Slututbetalning av miljöersättningar i åtaganden från 2014 eller tidigare • Gårdsstöd • Förgröningsstöd • Stöd till unga jordbrukare • Nötkreatursstöd. • Delutbetalning av miljöersätt- ningarna för betesmarker och slåtterängar, vallodling, ekologisk produktion samt omställning till ekologisk produktion Det mesta pekar dock mot att det är många ärenden som vi inte har möjlighet att få ta med till denna utbetalning. Februari De stöd och de grupper av ärenden vi inte har möjlighet att få ut innan årsskiftet beräknas att börja betalas ut från och med februari. Orsaken till de försenade utbetalningarna är sena och komplexa regler som medfört att vi inte kommer ha de datasystem som krävs för att handlägga och fatta beslut på plats i tid. Eftersom vi ännu inte kan handlägga klart för beslut kan vi heller inte säga vilka som kommer få utbetalt före årsskiftet. Håll koll på vår webbplats - så fort vi vet något lägger vi upp informationen där. Magnus Ekelund Kom ihåg att putsa trädan Senast den 31 oktober måste din träda vara putsad. 2015 ska all åkermark, även trädan, slås av. Du behöver inte ta bort den avslagna växtligheten. Från och med 2016 behöver åkermark som används som träda inte slås av det första året den är träda. Kom ihåg att vid behov ska även diken och dränering på trädan skötas om. Ann-Sofie Hedberg Rapportera i tid till CDB Du kommer väl ihåg att rapportera dina nötkreatur till CDB? Händelser såsom födslar, inköp, försäljning och slakt ska rapporteras inom sju dagar. För att få det nya nötkreatursstödet måste djuren vara rapporterade i tid. Samtidigt skärps reglerna för kompensationsstöd och ersättning för ekologisk produktion. Allt detta gör det extra viktigt att rapportera djuren inom sju dagar. F rån och med 2015 har ett nötkreatursstöd införts. För att få stödet måste djurens alla inoch uthändelser vara registrerade i centrala nötkreatursregistret (CDB) inom sju dagar. Dina djur ska också vara märkta och journalförda. Du får inget nötkreatursstöd för de djur där in- och uthändelser under beräkningsperioden rapporterats för sent till CDB. Detta gäller även om du till exempel har köpt ett djur av någon annan som inte har märkt, journalfört eller rapporterat djuret på rätt sätt under beräkningsperioden. Beräkningsperioden är normalt 1 augusti till 31 juli förutom 2015 då den är från 1 januari till 31 juli. Kompensationsstöd och ekologisk produktion Från och med i år startar ett nytt Landsbygdsprogram med nya miljöersättningar. Nu skärps kraven för att du ska få kompensationsstöd eller ersättning för ekologisk produktion för dina djur. Alla djurets in- och uthändelser måste vara rapporterade inom sju dagar för att du ska få ersättning för djuret. Rapportera ut djur som inte finns kvar i besättningen Det vanligaste felet som upptäcks när Länsstyrelsen gör kontroller är att djur som lämnat besättningen inte har rapporterats ut från CDB. Ofta rör det sig om djur som gått till destruktion, till exempel gamla kor eller kalvar som dött. Hemslaktade djur glöms också ofta bort. De här felen leder i regel till tvärvillkorsavdrag. Ha som vana att se över ditt CDB-innehav ibland. Det är bra att skapa rutiner för att rapportera ut även de djur som inte säljs till slakt eller som livdjur. Tvärvillkor Precis som tidigare är märkning, journalföring och rapportering av nötkreatur till CDB ett tvärvillkor. Brister i märkning, rapportering och journalföring kan ge ett procentuellt avdrag på dina jordbruksstöd. Tvärvillkorsavdrag blir aktuellt först efter att Länsstyrelsen har varit ute på gården och konstaterat fel. Text och foto Ann-Sofie Hedberg Livsmedelsverket skickar underrättelser till Länsstyrelsen om djurskyddsbrister Antalet rapporter från Livsmedelsverkets personal på slakterierna om misstänkta djurskyddsbrister har ökat. Detta beror på nya rutiner, inte att djurhållningen på länets gårdar drastiskt har blivit sämre. U nder 2014 kom det en ny vägledning för Livsmedelsverkets personal på slakterierna. Vägledningen är ett förtydligande av en EUförordning som säger att myndighetens personal är skyldiga att underrätta Länsstyrelsen om de kan anta att djur inte sköts enligt djurskyddslagen. Brister som rapporteras till Länsstyrelsen är bland annat smutsiga djur, magra djur, djur med långa klövar och djur som har transporterats när de är högdräktiga*. Länsstyrelsen gör sedan en bedömning i varje enskilt fall. Ibland kontaktar vi djurhållaren via telefon och i andra fall anser vi att det kan finnas anledning att åka ut till gården och göra en inspektion. Inspektionen ska ske oanmäld. Alla djurhälsopersonal, såsom distriktveterinärer, privata veterinärer, godkända hovslagare och djursjukskötare, är enligt djurskyddslagen skyldiga att anmäla till Länsstyrelsen i de fall då de kan anta att djur inte sköts enligt lagen. Anmälningsplikten är till för att förbättra djurskyddet. Ann-Sofie Hedberg *Transport av dräktiga djur får inte ske inom följande tider före beräknad förlossning: Hästdjur 35 dygn, nötkreatur 28 dygn, får och getter 14 dygn. Foto: Carina Remröd Vad händer med Leader? Nu är det beslutat vilka leaderområden som får EU-medel i det nya Landsbygdsprogrammet. Två områden i Örebro län har prioriterats bort. Ett av dem är Leader Bergslagen som ändå siktar framåt och hoppas på andra möjligheter. I april fattade Jordbruksverket beslut om vilka leaderområden som får EU-medel under programperioden 2014-2020. Det var 53 områden som lämnade in utvecklingsstrategier men fem områden prioriterades bort. Två av områdena ligger delvis i vårt län. Det är Leader Bergslagen och Leader Värmlands bergsLAG. De kommuner som påverkas är Karlskoga, Lindesberg, Ljusnarsberg, Hällefors och Nora. Varför blev det så? För att de nya leaderområdena ska ha tillräckligt stora budgetar för en bra verksamhet, bestämdes att fem områden skulle prioriteras bort. Bedömningen av vilka som skulle prioriteras gjordes strikt utifrån varje områdes utvecklingsstrategi. I den bedömningen togs inte hänsyn 6 Foto: Yvonne Haglund till tidigare verksamhet eller resultat. och Örebro kommun samt en mindre del av Karlskoga. Vad händer nu? I Leader Bergslagen fortsätter verksamheten under hösten. – Vi försöker föra samtal med landsbygdsministern och Näringsdepartementet och hoppas att de förstår att landsbygdskommuner behöver få pengar för lokala projekt för att möta landsbygdens utmaningar, säger verksamhetsledare Barbro Fischerström. En nyhet är att leaderområdena kan ansöka och beviljas pengar ur flera EU-fonder, Leader Mellansjölandet kommer ha huvuddelen av medlen från Landsbygdsfonden och även från Regionalfonden och Socialfonden. Det öppnar möjligheter för en bredare inriktning på projekten. Leader Mellansjölandet i uppstart Glädjande nog har Leader Mellansjölandet beviljats pengar för den nya programperioden. Det geografiska området har ändrats något och omfattar nu Askersund, Degerfors, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg Leader blir Lokal ledd utveckling En annan förändring i nya programperioden är att Leader kommer kallas Lokal ledd utveckling genom leadermetoden. De geografiska områdena kommer fortsättningsvis kallas leaderområden. Anita Norén Foto: Helena Högberg Åkerhielm Stöd till smarta idéer Har du en smart lösning på något problem du stött på i vardagen som lantbrukare eller har du någon utmaning som du vill ha hjälp att lösa? Nu finns ett nytt innovationsstöd inom Landsbygdsprogrammet som kan hjälpa dig med det. D et nya innovationsstödet ger dig möjlighet att: • Utveckla din idé och hitta en lösning på en utmaning tillsammans med någon eller några andra i en innovationsgrupp • Få hjälp att hitta samarbetspartners var som helst i Sverige eller i något annat EU-land • Få betalt för eget arbete, material, tester, möten och resor. Små idéer kan göra skillnad Stödet gäller jordbruk, trädgård samt rennäring och regeringen har avsatt cirka 440 miljoner till så kallade innovationsgrupper. I en innovationsgrupp samarbetar företagare med till exempel rådgivare, forskare och företrädare från någon annan bransch för att lösa ett problem eller en utmaning. Lösningen eller idén kan vara en ny produkt, en ny metod, en ny form av service, en ny produktionsprocess, ett nytt sätt att nå marknaden eller ett nytt sätt att organisera saker. Idén blir en innovation om den slår igenom och visar sin användbarhet i praktiken. Det måste inte vara stora, avancerade innovationer. Även en liten nyhet kan göra stor skillnad. Innovationssupporten För att diskutera din idé kan du kontakta Innovationssupporten. Det är en grupp med experter inom olika områden. De kan bistå dig med forskningsresultat eller andra kunskaper och erfarenheter om din utmaning. Du kan även få tips på deltagare till din innovationsgrupp. Du hittar kontaktuppgifter till de personer som ingår i Innovationssupporten på Landsbygdsnätverkets webbplats, www. landsbygdsnatverket.se. Där kan du även hitta mer information om stödet. Ann-Sofie Hedberg Nu är det dags för Matverk 2016 I oktober genomförs tävlingen Matverk för andra gången i Närke. Tävlingsuppgiften är att skapa en förädlad produkt med lokal anknytning som är säljbar på marknaden. Första pris är 20 000 kronor att investera i vidareutveckling av produkten. V innarlaget bjuds även in att delta vid Gastronomiskt Forum i Nyköping i januari 2016. Där träffas representanter från hela Matsverige för att under två dagar föra viktiga matsamtal. Här finns många möjligheter att knyta nya kontakter. Dessutom bjuds det på galamiddag och möjligheten att på plats få uppleva den spännande prisceremonin när 2016 års riksvinnare tillkännages. Hur går det till? 1. Bilda lag Laget ska omfatta en råvaruproducent, en matlagare och/ eller en förädlare. En kommunikatör/formgivare kan ingå i laget. Råvaruproducentens råvara används för att tillsammans skapa en vinnande produkt. 2. Anmäl Nu gäller det att satsa på att bli en vinnare i landskapet och få chansen att delta i riksfinalen tillsammans med alla andra landskap. 3. Skapa Nu är det bara att sätta igång. En bra råvara, kunniga personer och ett tydligt mål skapar en produkt som slår alla med häpnad. Välkommen med din anmälan till: Adam Arnesson, 0706-235 900 eller adam.arnesson@telia. com. Sista anmälningsdag är onsdag 30 september. Inlämning av produkt och jurybedömning onsdag 21 oktober och prisutdelning onsdag 4 november på Örebro slott. Läs mer om Matverk på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen/orebro/matverk Välkomna med ert bidrag! Ann-Sofie Hedberg Foto: Mattias Ermanbrix “Jag hör ofta många säga att Närke inte har så mycket som utmärker sig i matväg. Jag hävdar självklart motsatsen. Okej, vi har kanske inte några kroppkakor som Öland, eller tryffel som Gotland. Men vi har en bredd som få landskap kan stoltsera med. En mängd högkvalitativa jordbruksråvaror från skog, slätt och sjö. Och varför inte se det som en möjlighet? Matverk står för plattformen som hjälper dig på vägen, och du står för idéerna . Låt oss skapa Närkes nya stolta matkultur!” Adam Arnesson, Ekologisk fårbonde och matentreprenör, Jannelunds Gård, Mullhyttan 7 Hur påverkas svenska jordbruket av ett förändrat klimat? Man skulle kunna tro att ett ”varmare” klimat enbart är gynnsamt för svensk livsmedelsproduktion men riktigt så enkelt är det inte. Vädret kan både bli mer svårförutsägbart och mer extremt. Jordbruket och länders självförsörjning blir en allt viktigare säkerhetsfråga i diskussionerna. VARFÖR KLIMAT ÄR KRISBEREDSKAPSFRÅGA I den senaste IPCC-rapporten (FN:s klimatpanel) pekas global livsmedelsbrist ut som en av de allvarligaste konsekvenserna av det förändrade klimatet. Om de stora livsmedelsproducerande områdena i Europa, USA och Kina drabbas av omfattade torka kan vi få skenande livsmedelspriser vilket i sin tur kan leda till en ökning av antalet konflikter i världen. Att Sverige ökar sin självförsörjningsgrad med avseende på livsmedel är därför en krisberedskapsfråga. 10% SMHI räknar med att årsmedeltemperaturen i Örebro län stigit med 2 grader och att nederbörden ökat med cirka 10 procent redan om 30-40 år. V i står idag inför omfattande klimatförändringar som en följd av människans utsläpp av växthusgaser. Eftersom värme hela tiden transporteras från ekvatorn till polerna så kommer klimatet i Skandinavien påverkas i högre grad av den globala uppvärmingen än jorden som helhet. SMHI räknar med att årsmedeltemperaturen i Örebro län stigit med 2 grader och att nederbörden ökat med cirka 10 procent redan om 3040 år. Parallellt med att arbeta för utsläppsminskningar måste vi börja anpassa samhället till det förändrade klimatet. Förbereda och anpassa Länsstyrelserna har i uppdrag av regeringen att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. Mycket har hitintills handlat om översvämningar i tätorter, eftersom kostnaderna där kan bli mycket höga om ingenting görs. Men på senare tid har global livsmedelsbrist seglat upp som en allt viktigare klimatanpassningsfråga. Att vi i Sverige har en hög självförsörjningsgrad börjar därför mer och mer lyftas fram som en krisberedskapsfråga. Så påverkas jordbruket De största utmaningarna för jordbruket är antagligen att klimatet blir mer instabilt och därmed mer svårförutsägbart. Vädret förväntas också bli mycket mer extremt. SMHIs klimatanalyser pekar på att både värmeböljor och skyfall kommer att bli vanligare. Det är väder som tidigare varit ovanliga och som vi därför är dåligt rustade för i Skandinavien. SMHIs klimatanalyser visar även att nederbörden kommer att öka, företrädesvis under vintrarna som också förväntas bli mildare. Mildare vintrar kan öka problemen med markpackning på lerhaltiga jordar, eftersom jorden inte fryser upp. Milda vintrar gynnar även många växtskadegörare och ogräs. Dessutom är risken stor att nya arter etablerar sig i Sverige. Hur anpassar vi oss? Vad kan man göra som lantbrukare för att förbereda sig för ett förändrat klimat och minimera de skador som blötare vintrar, värmeböljor och häftiga skyfall för med sig? Ett första steg är att se över dikessystemen så att vi klarar långa perioder av ihållande regn vintertid. Det är också viktigt att identifiera ”proppar” i markavvattningssystemen, som exempelvis för smala vägtrummor. Vidare kan vi lära av hur man hanterar skyfall i andra länder, där skyfall är mer vanliga i dag. En metod som man börjat använda sig av i USA är tvåstegsdiken (se faktaruta). De tar upp större mängder vatten än vanliga diken och minskar därmed risken att grödan dränks efter ett skyfall. En annan metod är att gräva våtmarker i lågpunkter, där stora mängder vatten kan ansamlas på kort tid. Vill man dessutom ha en beredskap för torka skulle en våtmark kunna utformas så att den även kan användas som bevattningsdamm. Vi behöver också förbereda oss på att hantera ett ökat tryck av olika skadegörare och växtsjukdomar. För att minska de problem som skadedjur och svampar orsakar kan det till exempel bli nödvändigt att förändra växtföljden och val av sorter. Mattias Sterner 8 Tvåstegsdike Tvåstegsdiket utgörs av en mittfåra som omges av terrasser på högre nivå. Vid normala flöden går vattnet nere i fåran och vid högre flöden stiger vattnet upp på terrasserna. Tvåstegsdiket är en stabilare konstruktion än det konventionella trapetsformade diket. Den vegetationsklädda terrassen skyddar slänten och det blir lägre vattenhastighet vid höga flöden. Lägre hastighet minskar risken för erosion i diket, vilket är positivt både ur stabilitets- och miljösynpunkt. Nyanlagt tvåstegsdike i Östergötland år 2014. Foto: Anuschka Heeb. Eftersom tvåstegsdiken rymmer en större vattenvolym än konventionella diken kan tvåstegsdiken dämpa effekterna av skyfall, både på den omgivande marken och nedströms diket. Samtidigt medför den lägre vattenhastigheten att sedimentationen ökar och läckaget av näringsämnen till sjöar och vattendrag kan minska. Nytt stöd för att minska de klimatpåverkande utsläppen Har du en idé på hur ditt företag eller din organisation kan minska er klimatpåverkan? Då kan ni söka medel från det nya klimatinvesteringsstödet. Åtgärderna ska genomföras under perioden 2015 - 2018. Å tgärder som kan få stöd är konkreta investeringar inom till exempel transport och energiområdet. Exempelvis går det att söka stöd för laddstationer för elfordon vid större arbetsplatser eller besöksmål. Andra satsningar kan handla om att ta tillvara mer restvärme eller ställa om till förnybara bränslen och klimateffektiva transporter. Det blir två utlysningar i år och fler under kommande år. Mer Foto: Anuschka Heeb information om stödet se, www.lansstyrelsen.se/orebro (Sök efter Klimatinvestering) Kontaktperson: Ylva Gjetrang, Länsstyrelsen Örebro län, tfn 010-224 84 64 Kartlägg energianvändningen – statligt stöd sänker kostnaden H ur ser energianvändningen ut i ditt företag? Vad kan göras för att sänka driftskostnaden? Du kan få ett bättre underlag genom att göra en energikartläggning. Nu finns nya möjligheter att söka bidrag för kartläggningen hos Energimyn- digheten. Stödet riktar sig till er som har lantbruk med minst 100 djurenheter eller ett företag med en energiförbrukning över 300 MWh per år. Du kan läsa mer om stödet och ansöka digitalt på www.energimyndigheten.se/energikartlaggning. Kontaktperson: Päivi Lehtikangas, Projektledare på Region Örebro län, tfn 019-602 63 23 9 KURSER FINANSIERADE GENOM LANDSBYGDSPROGRAMMET Energi- och klimatdagen 2015 Fredag 13 november City Konferenscenter, Klostergatan 23, Örebro Välkommen till den årliga Energi- och klimatdagen - en återkommande mötesplats för alla som arbetar med och är intresserade av energi-, klimat- och hållbarhetsfrågor i företag, organisationer och offentlig sektor. Dagen anordnas av Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län. På förmiddagen kommer vi erbjuda olika inriktningar: • finansiering av energi- och klimatprojekt • trähusbyggande och resurseffektivisering • kommunernas energitillsyn Du väljer själv det som är mest intressant för dig. Invigning av nya utsiktstornet i Skagershultsmossen Lördag 3 oktober 10.00 Skagershultsmossen, Bålby, Hasselfors (Lekebergs kommun) Sommaren 2015 stod ett nytt utsiktstorn färdigt vid Skagershultsmossen. Samtidigt förnyades informationen om området och nya informationsskyltar togs fram, både till tornet och utmed stigen fram till tornet. De beskriver platsens historia, de två torpen samt områdets natur och fågelliv. Nu vill vi inviga det nya tornet tillsammans med er. Samtidigt startar även Euro Bord Watch, så det kommer finnas möjlighet att prova på att skåda fågel från tornet. Arrangör: Länsstyrelsen i samarbete med Hopajola och NOF (Närkes ornitologiska förening). Nya aktiviteter kan ha tillkommit sedan Gröna Bladets pressläggning. Den senaste kursinformationen hittar du på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/orebro Historiska kartor Torsdag 29 oktober 18.00-21.00 Anmälan senast 23 oktober Torsdag 26 november 18.00-21.00 Anmälan senast 20 november, Lantmäteriet, Klostergatan 35, Örebro Under kursen får vi en genomgång av Lantmäteriets internetbaserade databas. Vi kommer att titta på äldre lantmäteriakter över just din gård. När du anmäler dig till kursen uppge vilken gård eller by som du vill titta på samt i vilken socken den ligger. Medverkande: Bo Bergström, Lantmäteriet och Torgny Frembäck, Länsstyrelsen Information: Torgny Frembäck 010-224 84 23 Kursen är kostnadsfri Anmälan via kalendern på Länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/Orebro (startsidan längst ned till höger) Efter lunchen lyssnar vi tillsammans på Tomas Kåberger, professor i energi och miljö/ fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola. Ett mer detaljerat program kommer till hösten. Hönsskötsel - Kurs om ekologisk eller småskalig äggproduktion Torsdag 8 oktober, 10.00-15.00 (fika från 09.30) Gårdsmejeri Ostbiten, Granhammar, Vintrosa Är du nyfiken på vad ekologisk äggproduktion innebär? Vill du ha höns i mindre skala som ett komplement i ditt företag? Kanske har du redan höns? Ta då tillfället i akt och kom och lyssna till landets främsta rådgivare inom ekologiska fjäderfä, Åsa Odelros! Åsa tar upp frågor som, hur man börjar med höns, regelverk, raser, äggproduktion, kläckning, byggnader, inredning, utfodring och skötsel av hönsen samt sjukdomar. Målgrupp för kursen är företagare på landsbygden. Medverkande: Åsa Odelros, fjäderfärådgivare och Ann-Sofie Hedberg, Länsstyrelsen. Information: Ann-Sofie Hedberg, 010-224 84 26 eller [email protected] Anmälan: Senast fredag 2 oktober via kalendern på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/orebro (startsidan längst ned till höger). Kostnad: Kursavgift 125 kronor inklusive moms. Förtäring kostar 290 kronor inklusive moms. Då ingår förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika. Kostnaderna faktureras i efterhand. 10 10 Tänk efter före och spara strukturen Det bästa sättet att återställa en skadad markstruktur är att se till att skadan inte sker. Växtodlingsrådgivare John Löfkvist lyfter vikten av att tänka efter före och att alltid ha markstrukturens betydelse med i odlingens beslutsprocess. M arken är grunden till odlingen och tillgången på vatten, syre och näring avgör en stor del av grödans möjligheter att utvecklas optimalt. Gör den inte det blir skörden lägre än vad den kunde bli och risken för växtnäringsförluster ökar. eftertanke på hur den vi sköter marken. – Vi lägger mycket pengar på att planera vilket växtskydd vi ska, men har man inte lyft på locket på dräneringsbrunnen har man missat en del av grunden. – Det är under extremåren som markskadorna mest tydligt drar ner skördenivån. Gårdar som har en bra struktur påverkas inte lika negativt när det blir extremår, säger John Löfkvist som har stor erfarenhet av markpackningsfrågor. Kör inte överallt De flesta känner till vad man behöver tänka på för att undvika markpackning. Det handlar om att inte belasta marken med mer än vad den tål under rådande förhållanden. När det väl blivit en skada finns det begränsade möjligheter att reparera den. Som ett skafferi I våras höll John kurs om markpackning på Kvinnerstaskolan. Grunden för att behålla en bra markstruktur ligger i ett bra markunderhåll. – Man kan betrakta marken som ett skafferi. En god markstruktur ger ett rymligt förråd som kan tömma överflödigt vatten så att det finns syre i profilen men också tillräckligt med hyllor där växtens vattenbehov kan lagras. – Underhåll backdiken och se till att täckdikningen fungerar. Plocka fram täckdikesögonen och se till att de fungerar som de ska. När markstrukturen förstörs är det första som händer att överskottsvatten får svårt att försvinna. En annan effekt är att rötterna inte når fram till växtnäringsämnen som finns i marken. – Då spelar det ingen roll vad man har i ”skafferiet”, dörren är stängd. I en markprofil med en bra lucker struktur finns det rötter överallt. I en packad jord samlas rötterna i de få gångar som finns och stora delar av marken är fri från rötter. Det ger dålig tillgång på växtnäring trots att rötterna kan nå djupt. Med tanke på att markvattenförhållanden är en av de viktigaste faktorerna för grödans utveckling bör vi kanske lägga mer Foto: Helena Högberg Åkerhielm Genom att tänka igenom logistiken för tunga lass på fältet är också mycket vunnet. Vid laster över tre ton per hjul kan det till exempel vara en god idé att samla hjulspåren. – Vi behöver ju inte packa hela ytan. Börja från samma håll varje gång så belastas inte nya delar av fältet hela tiden. Kör man kors och tvärs har man på några få år kört över hela ytan. Strukturellt problem Han betonar att det också är viktigt att tänka till inför olika moment i odlingen. – Fundera på varje åtgärd. Varför gör jag den och är det rätt åtgärd? Gör den mer skada än nytta om jag utför den nu? Då kanske det är bättre att avstå och välja något annat. Foto: John Löfkvist John berör också ett strukturellt problem som vi ser mer av i dag. Arealen på många gårdar blir allt större vilket gör att det är svårt att komma ut när förhållandena är optimala och det ger i sin tur ökad risk för skador på markstrukturen. – När strukturen försämras minskar också fönstret för optimal jordbearbetning vilket försvårar ytterligare. Många gånger behövs fler överfarter i dag för att få ett bra bruk, säger han. Helena Högberg Åkerhielm 11 Avsändare: Länsstyrelsen i Örebro län 701 86 Örebro GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL JORDBRUK Unikt pilotprojekt ska ge fler länsinvånare fiber I slutet av juni undertecknades en avsiktsförklaring av Telia, Länsstyrelsen samt kommunerna Nora och Hällefors. I den framgår att man tillsammans ska genomföra ett projekt där målsättningen är att hitta lösningar för att nå de mål som länet satt upp gällande fiber till landsbygden. E ftersom en snabb och säker infrastruktur anses avgörande för länets landsbygd är målet i den Regionala Digitala Agendan att minst 90 procent av medborgarna på länets landsbygd ska ha tillgång till bredband via fiber. När det finns intresse för bredband i ett område, där aktörer på marknaden inte vill bygga på kommersiell grund, kan man vända sig till bredbandsansvarig i respektive kommun eller på Länsstyrelsen för att få vägledning. Åsa Lindin Foto: Åsa Lindin Avsiktsförklaringen undertecknas på Örebro slott. Hjälp att förstå betaltjänster För att sprida kunskap om olika sätt att använda betaltjänster via dator och telefon ger Länsstyrelsen bidrag till IT-guide under sommaren och hösten 2015. IT-guide är en förening som anställer nyanlända ungdomar för att lära ut IT-kunskap till den som behöver. IT-guide har haft stort fokus på äldre besökare, men även andra personer får gärna ta del av deras kunskap. De har under sommaren funnits i Hallsberg, Örebro och Lindesberg. Till hösten kommer de att vara i Karlskoga, Örebro och Lindesberg men det kan också finnas fler kommuner som är intresserade. Den som vill ha hjälp får sitta ned tillsammans med en ungdom, som har fått utbildning i att lära ut olika program och funktioner till den som inte har någon datorvana. Man får hjälp med det man vill. Det kan vara att ladda ner mobilt BankID, få veta hur Swish fungerar eller komma igång med internetbanken. De lär förstås också ut andra program som inte har med betaltjänster att göra. Allt är kostnadsfritt. Ta chansen att gå och fråga om det är något du undrar över! Håll ögonen öppna efter ITguide-affischer på bibliotek och andra kommunala mötesplatser samt Idag-spalten i Nerikes Allehanda. Du kan även få mer information på www.it-guide.se eller på Facebook. Åsa Ödman ”Man kanske skulle ta och bygga sig en våtmark” Har du funderat på att anlägga en våtmark på din gård? Varför kan det vara en fördel med en våtmark och hur kan jag göra för att få stöd för att anlägga en våtmark? Ta del av Rickard Axdorffs erfarenheter och tips i filmen Att bygga en våtmark! Se filmen på vår webbplats: www.lansstyrelsen.se/orebro/vatmark 12 Rickard Axdorff guidar dig genom arbetet med att anlägga en våtmark.
© Copyright 2024