1. No category

Anders Ödmans bibliografi
Jes Wienberg, 28 aug 2015 (Ajourfört manus till ”Mellan slott och slagg. Vänbok till Anders
Ödman.” (Red.) Ingrid Gustin, Martin Hansson, Mats Roslund & Jes Wienberg. Lund Studies
in Historical Archaeology. Lund. )
Abstract
Bibliography of Anders Ödman
1975
Lyckå. Folder, Blekinge läns museum, Karlskrona 1975. 2 s.
1976
En 1400-talsborg i Lyckå. Seminarieuppsats i medeltidsarkeologi, särskilt nordeuropeisk,
Lunds universitet. 44 s.
Lyckå. Slotten och vallgraven. Blekingeboken 1976, årg. 54, 40-49.
1977
En nyfunnen Sparreborg. Ale. Historisk tidskrift för Skåneland 1977: 1, 1-8.
1978
Palats och murar av tegel i Stockholms undre värld. Tegel, Organ för Sveriges
Tegelindustriförening 1978: 4, 3-13.
Medverkan i Historiska nyheter 9, 1978.
1979
Arkeologins isolering och andra stötestenar. META, Medeltidsarkeologisk tidskrift 1979: 2,
21-23.
Vad man fann på Gudhems kyrkogård. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 19791980, 300-306.
1980
Helgeandsholmenpublikationen. (tillsammans med Marietta Douglas). META,
medeltidsarkeologisk tidskrift 1980: 4, 4-5.
Helgeandsholmens medeltida utveckling. Sankt Eriks årsbok 1980, 9-26.
Två öar i stället för en. Historiska nyheter 10, 1980, 3.
Medeltidsstrand återfunnen. Historiska nyheter 10, 1980, 4.
Konsten att gräva under vintern. Historiska nyheter 10, 1980, 4.
Ny grävningsplats Riksgatan. Historiska nyheter 10, 1980, 12.
1981
Riksgropen i Stockholm. Göingebladet 1981: 2, årg. 13, 12-13.
1 Vad är det här då? META, Medeltidsarkeologisk tidskrift 1981: 3-4, 68.
1982
En pantograf för fältdokumentation. Fornvännen 76, 1981: 4, 1982, 227-229.
Krogar, badhus och gillen. Historiska nyheter 20, 1982, 20.
1983
Ett stadssamhälles uppkomst och fall. Blekingeboken 1983, årg. 61, 137-158.
Stockholmstraktens och Helgeandsholmens naturmiljö. I: Dahlbäck, G. Red.)
Helgeandsholmen. 1000 år i Stockholms ström. Monografier utgivna av Stockholms stad/
Stockholmsmonografier 48. Stockholm 1983. S. 26-41.
De första öarna och de första människorna. Helgeandsholmen, 42-55.
Hypocauster. Helgeandsholmen, 106.
Bad, badstugor och badare. Helgeandsholmen, 107-111.
Spettvändare. Helgeandsholmen, 246-253.
”Spännklubbor” och ”eldgrytor” – vad är det? Helgeandsholmen, 274-275.
Keramik, kinesiskt porslin, kakel och kritpipor. Helgeandsholmen, 391-409.
Riksbyggnaderna som väckte debatt. Helgeandsholmen, 437-440.
På jakt efter det förflutna (tillsammans med Göran Dahlbäck). Helgeandsholmen, 441-443.
Kommentar till Helgeandsholmskritik. META, Medeltidsarkeologisk tidskrift 1983: 3-4, 3-6.
Lyckå. RAÄ & SHM rapport, Medeltidsstaden 47. Stockholm 1983. 39 s.
Marinarkeologisk doktorsavhandling (Recension av Carl-Olof Cederlund, ”The Old Wrecks
of the Baltic Sea”). META, medeltidsarkeologisk tidskrift 1983: 3-4, 39-40.
Medeltidsstaden Lyckå. (tillsammans med Leifh Stenholm). Riksantikvarieämbetet, UV-Syds
skriftserie 4, 1983. 32 s.
1984
Medeltid i Örebro. Populär Arkeologi 1984: 4, årg. 2, 38.
Replik (på Sven Rosborns recension av ”Helgeandsholmenundersökningen publicerad”;
tillsammans med Göran Dahlbäck). Fornvännen 79, 1984, 115-117.
Slottsmuseum. Arkeologi på kungliga slottet. Stockholms gamla slott Tre Kronor.
(tillsammans med Lis Granlund & Ragnar Jonsson) Utställningskatalog. Stockholm 1984. 13
s.
2 1985
Fängslande men okritiskt om Stockholm. Populär Arkeologi 1985: 1, årg. 3, 33-34.
En medeltidsborg i Snapphaneland. Populär Arkeologi 1985: 4, årg. 3, 26-30.
Helgeandsholmen under 1000 år – en kort berättelse om en lång historia. Tika Information
1985: 6, 14-17.
Kalmar stads historia, Del III (Recension). META, Medeltidsarkeologisk tidskrift 1985: 1, 3233.
Rapport från en förundersökning. Ale. Historisk tidskrift för Skåneland 1985: 4, 32.
Uppslagsord: Badstuga, Glimmingehus, Gästning, Helgeandsholmen, Kärnan, Pålspärr,
Skjutsväsen, Tre Kronor och Värdshus. Medeltidens ABC. (Red.) Nils Folin & Göran Tegnér.
Historia i fickformat. Stockholm 1985. S. 32, 141-142, 154-155, 164, 228, 302, 343, 401-402,
443.
1986
Vittsjöborg – En gammal borg med en åldrig förebild. Västra Göinge Hembygdsförenings
skriftserie XXXIV, 1986, 27-36.
Vittsjöborg. Något om resultaten från sommarens utgrävning. Wittsjö Hembygdsförenings
årsskrift 1985, årg. 10, 1986, 19-24.
1987
Ettusenfyrahundranitton pinnar och pålar från Stockholms Ström. Dendrokronologisk
bearbetning av Helgeandsholmens trämaterial. (tillsammans med Thomas Bartholin). RAÄSHM Rapport 1987: 4. Stockholm 1987. 109 s.
Sommarens utgrävningar i Vittsjö. Wittsjö Hembygdsförenings årsbok 1986, årg. 11, 1987,
65-69.
Stockholms tre borgar. Från vikingatida spärrfäste till medeltida kastellborg. Monografier
utgivna av Stockholms stad/ Stockholmsmonografier 80. Stockholm 1987. 225 s.
Vad vet vi om medeltiden? Vmb, Vandringar med böcker 1986: 6. Lund 1987. 6 s.
1988
Hög – arkeologisk samhällsmodel i full skala. Forntida Teknik 1988: 1, tema Forntida hus –
rekonstruktioner från stenålder till vikingatid, 1988, 6-10.
Vikingabyn i Hög. Fynd. Tidskrift för Göteborgs arkeologiska museum och
Fornminnesföreningen i Göteborg 1988: 2, 40-43.
1989
En vikingaby tar form. Populär Arkeologi 1989: 1, årg. 7, s. 16.
Välmatad borgbok. Populär Arkeologi 1989: 1, årg. 7, 37.
3 Tre borgar i norra Skåne. I: Melander, J. (red.) Den medeltida borgen. Aspekter på aktuell
borgforskning. Gävle 1989. S. 13-20.
Vikingatida vardagsliv. I: Rosborn, S. (red.) Vikingarna. Malmö 1989. S. 60-68. (Även på
italienska 1990)
1991
Introduktion inför en exkursion. Levandegörande arkeologi – hur och varför. Metodkonferens
1989. RAÄ & SHM Rapport 1990: 3. Stockholm 1991, 6-9.
1992
Helgeandsholmen. Nationalencyklopedin 8, Höganäs 1992. S. 498-499.
Hus och hem. I: Roesdahl, E. (red.) Viking og Hvidekrist. Norden og Europa 800-1200.
København 1992. S. 136-143. (Även svensk Från vikingar till korsfarare, tysk Wikingar,
Waräger, Normannen, engelsk From Viking to Crusader och fransk Les Vikings utgåva 1992)
Iron and castles in Scania. I: Espelund, A. (red.) Bloomery ironmaking during 2000 years.
Seminar in Budalen, Sør-Trøndelag, Norway, August 26th-30th 1991, ”In Honorem Ole
Evenstad”, II. Iron in the West Nordic Region during the Middle Ages. Trondheim 1992. S.
45-53.
Järnskatt och borglän, I. Presentation av ett påbörjat projekt rörande Nordskånes medeltid.
Ale. Historisk tidskrift för Skåneland 1992: 4, 1-14.
Medeltida järnproduktion i Vittsjötrakten. Wittsjö Hembygdsföreningen årsskrift 1991, årg.
15, 1992, 104-107
1993
Den mesolitiska jägarens och min morfars Landskrona. Landskronaboken 1993, Se vår
historia, 38-45.
Järnskatt och borglän, II. Presentation av ett påbörjat projekt rörande Nordskånes medeltid.
Ale. Historisk tidskrift för Skåneland 1993: 1, 20-31.
Medeltid i norra Skåne. Senaste nytt om projektet. Wittsjö Hembygdsförenings årsskrift 1992,
årg. 16, 1993, 23-25.
1994
Forest castles in northern Scania. Chateau Gaillard XVI, 1994, 321-328.
Årets arkeologi. Vittsjö Hembygdsförenings årsbok 1993, årg. 17, 1994, 38-39.
1995
Lunds universitets historiska museum. Historia och framtiden. I: Andersson, E. et al. (red.)
Arkeologi och förmedling. Rapport från arkeologidagarna 18-19 januari 1994. University of
Lund, Institute of Archaeology, Report Series 54. Lund 1995. S. 41-49.
Norra Skåne – Danmarks bergslag. I: Eriksson, M. et al. (red.) Sunnerbokrönika 1. Från äldsta
4 tider till omkring 1600. Ljungby 1995. S. 159-160.
Skånes borgar. I: Mogren, M. & Wienberg, J. (red.) Lindholmen. Medeltida riksborg i Skåne.
Lund Studies in Medieval Archaeology 17. Stockholm 1995. S. 31-44.
Skånskt järn från malm till marknad. I: Olsson, S-O. (red.) Medeltida danskt järn.
Framställning av och handel med järn i Skåneland och Småland under medeltiden. Forskning
i Halmstad 1. Halmstad 1995. S. 146-155.
1996
Arkeologi i Tycho Brahe-lämningarna. I: Erlandson, J. (red.) Tycho Brahe. Stjärnornas herre.
Landskrona 1996. S. 170-179.
Borgen i skogen. I: Birkebæk, F. et al. (red.) Absalon – fædrelandets fader. Roskilde 1996. S.
140-154.
Feudal Iron Production and Castle-Building in the Marginal Zone of Medieval Denmark. I:
Josephson, M. & Mogren, M. (red.) Castella Maris Baltici II. Sörmlandska handlingar 49.
Lund Studies in Medieval Archaeology 18. Nyköping 1996. S. 125-133.
Glimmingehus and Its Predecessor. I: Josephson, M. & Mogren, M. (red.) Castella Maris
Baltici II. Sörmlandska handlingar 49. Lund Studies in Medieval Archaeology 18. Nyköping
1996. S. 135-140.
Norra Skånes medeltid. Ett medeltidsarkeologiskt totalprojekt. Bulletin för arkeologisk
forskning i Sydsverige 1996: 2-3, 21-24.
1997
Glimmingehus. Svenska kulturminnen 7. Stockholm 1997. 40 s. (Även på engelska 2000 och
tyska 2001)
Glimmingehus – lustslott, magasin, forskningsobjekt och turistfälla. Borgbrevet 1997: 1, 2832.
Härlövsborg. Föreningen Gamla Christianstad, Årsskrift 1997, 25-37.
Hörneborg och Kongens Örken. Vår Hembygd. Kyrkhult hembygdsförening, Årsskrift 1997,
årg. 33, 32-40.
1998
Fornborgar i Skåne. I: Alebo, H. (red.) Stenshuvud - ett förhistoriskt livsrum. Malmö 1998. S.
4-10.
Härlövsborg – Projektet skånska borgar. Borgbrevet 1998: 1, 13-23.
Lillöhus, Norra Åsums socken, Gärds härad, Skåne; Losborg, Loshults socken, Gärds härad,
Skåne. Borgbrevet 1998: 1, 25.
Northern Skåne – a resource area for Medieval Denmark. I: Andersson, H. et al. (red.)
Outland Use in Preindustrial Europe. Lund Studies in Medieval Archaeology 20. Lund 1998.
5 S. 204-218.
Öresundsområdet som medeltida krigsskådeplats. I: Engström, J. & Frantzen, O. L. (red.)
Øresunds strategiske rolle i et historisk perspektiv. Föredrag hållna vid symposium på
Revingehed i Skåne och på Kastellet i København 3-7 juni 1996. Stockholm 1998. S. 21-33.
1999
De arkeologiska undersökningarna. I: Nilsson, S. Å. & Landen, A. (red.) Glimmingehus 500
år. Skånsk Senmedeltid och Renässans 17. Lund 1999. S. 114-125.
Ska det skånska kulturarvet forslas till Stockholm? Sydsvenska Dagbladet Snällposten 23
oktober 1999.
Små stycken ur Lilla Harries historia. Släktbron, Kävlingebygdens Släkt- och
Folklivsforskare, 1999, årg. 15, 18-27.
2000
Redaktör (tillsammans med Lars Hansen) av Arkeologin & Fågelperspektivet. The Explorer’s
Exhibitions Guide. Lunds Universitets Historiska Museum & IK Foundation & Company,
Lund/ Whitby 2000. 6 s. (Broschyr till utställning)
Redaktör av Järn. Wittsjöskogkonferensen 1999. University of Lund, Institute of
Archaeology, Report Series 75. Norra Skånes medeltid 1. Lund 2000. 153 s.
Förord. I: Ödman, A. (red.) Järn. Wittsjöskogkonferensen 1999. University of Lund, Institute
of Archaeology, Report Series 75. Norra Skånes medeltid 1. Lund 2000. S. 5.
Kolonisation och järnskatt i norra Skåne med Vittsjö socken som exempel. I: Ödman, A.
(red.) Järn. Wittsjöskogkonferensen 1999. University of Lund, Institute of Archaeology,
Report Series 75. Norra Skånes medeltid 1. Lund 2000. S. 7-28.
The Scanian Castles map. Chateau Gaillard XIX, 2000, 215-216.
2001
Järn, Tjära och möjligen ryssolja – medeltida danskt utmarksbruk i norra Skåne. I: Andrén, A.
et al. (red.) Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. Lund
Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm 2001. S. 161-168.
Norra Åsum, Härlöv och Lillö. Gård, borg och slott. Föreningen Gamla Christianstads
årsskrift 2001, 58-79.
Uppslagsord: Badstuga, Glimmingehus, Gästning, Helgeandsholmen, Kärnan, Pålspärr,
Skjutsväsen, Tre Kronor och Värdshus. I: Orrling, C. (red.) Medeltidens ABC. Stockholm
2001. S. 31, 142-143, 156, 165, 229, 305, 346, 401, 441-442. (Ny reviderad utgåva med egen
paginering)
Vittsjö. En socken i dansk järnbruksbygd. University of Lund, Institute of Archaeology,
Report Series 76. Norra Skånes medeltid 2. Lund 2001. 181 s.
2002
6 Borgar i Skåne. Illustrerad historia. Lund 2002. 176 s.
Borgeby – Mer än 1000 år, 1, Borgebys historia. (Manuskript 2002; 57 s.)
2003
Tankar kring två ringhandtag från Uppåkra. I: Hårdh, B. (red.) Fler fynd i centrum.
Materialstudier i och kring Uppåkra. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8°, 45.
Uppåkrastudier 9. Stockholm 2003. S. 89-96.
Tidiga skånske borgar: Grevlundaborgen - en privatborg från 1100-talet, Vitaby socken i
Skåne. Borgbrevet 2003: 2, 26-27.
Värt att Vårda! Historiska Museum 1735-2002. Lund 2002. (57 s; stencilerat rapport)
2004
A Short Story about the Grevlunda Motte by Vitaby in Scania. Lund Archaeological Review
2004, 93-99.
A short story about the Grevlunda motte in Scania, Sweden – former Denmark: from Bronze
Age grave to viking castle. Château Gaillard 21, 2004, 243-248.
Gamla Hovdala och Gårdstalien. (tillsammans med Chatarina Ödman). Lilla Harrie 2004. 12
s.
2005
Skeingeborg – borgen som Saxo glömde. University of Lund, Institute of Archaeology, Report
Series 90. Norra Skånes medeltid 4. Lund 2005. 179 s.
Skånskt järn från malm till marknad. I: Pettersson Jensen, I-M. & Magnusson, G. (red.) Slagg
i medeltida städer. Metallhantering i medeltida borgar. Symposier på Jernkontoret 25 oktober
1994 och 24 oktober 1997. Jernkontorets Berghistoriska Utskott H68. Stockholm 2005. S. 4047.
2006
Recension av Jan Kock & Else Roesdahl (red.): Boringholm - en østjysk træborg fra 1300årene (2005). KUML, Årbog for Jysk Arkæologisk Selskab 2006, 319-321.
2007
Jerusalem i Vitaby. Grevlundaborgen och dess syskonborgar i Skåneland. Ystadiana 2007,
156-171.
Recension av Jørgen Skaarup: Øhavets middelalderlige borge og voldsteder (2005). KUML,
Årbog for Jysk Arkæologisk Selskab 2007, 331-336.
2009
Från obygd till bygd – medeltida kolonisation, produktion och administration i norra Skåne. I:
Mogren, M. et al. (red.) Triangulering. Historisk arkeologi vidgar fälten. Lund Studies in
Historical Archaeology 11. Lund 2009. S. 312-327.
Introduktion till skånsk järnforskning och en tur i den nordskånska skogsbygden. I:
7 Helgesson, B. (red.) Järnets roll. Skånelands och södra Smålands järnframställning under
förhistorisk och historisk tid. Kristianstad 2009. S. 19-32.
Lilla Harrie Mölla. Släktbron, Kävlingebygdens Släkt- och Folklivsforskare, 2009, årg. 25,
17-23.
2011
Att koka soppa på en spik – Den tidigmedeltida stentransporten till Domkyrkobygget. 8 s.
(Pdf från Föreningen industrihistoria i Skåne, seminariet ”Landskapet som industriminne”, 12
nov 2011; www.industrihistoriaiskane.se/arkiv/2011/bil/111112-odman.pdf)
Händelser längs en väg. Finjasjöbygden med den medeltida Hovdalaborgen i centrum – från
folkvandringstid till stormaktstid. (tillsammans med Chatarina Ödman). Lunds universitet,
Institutionen för arkeologi och antikens historia, Report series 99. Norra Skånes medeltid 5.
Lund 2011. 307 s.
2012
Berghistoriska utskottets höstmöte gav inblick i Skånes industrihistoria. Bergsmannen med
Jernkontorets annaler 2012: 5, årg. 196, 47-48.
2013
Från byggnadsträl till järnskattebonde – arbetskraftsrekrytering och produktionslokalisering i
det medeltida Skåne. I: Pettersson Jensen, I-M. et al. (red.) Berättelser från markerna. En
antologi om järn, skog och kulturarv. En vänbok till Gert Magnusson. Skrifter från
Bergslagens medeltidsmuseum 1. Norberg 2013. S.145-156.
Olav den Hellige: Nordens första helgon – Norges evige konge. 6 s. (Pdf från Svenska kyrkan,
Höör församling: http://www.svenskakyrkanhoor.se/index.php?page=158)
Olofskulten i Hallaröd. 4 s. (Pdf från Svenska kyrkan, Höör församling:
http://www.svenskakyrkanhoor.se/index.php?page=158; även i Pilgrimens pärm.
Pilgrimsvägen Skåne Blekinge, 2013, s. 27-30: www2.sensus.se/Global/SkåneBlekinge/pilgrimsparmen_sensus_skane-blekinge.pdf)
2014
Borgeby från Arilds tid till Spegels dagar. Släktbron. Kävlingebygdens Släkt- och
Folklivsforskare, 2014, årg. 30, 20-30.
Redaktör av Skånskt järn från Arilds tid till Frans Suells dagar – tre traditioner av
järnforskning. University of Lund, Institute of archaeology and ancient history, Report Series
100. Norra Skånes medeltid 6. Lund 2014. 93 s.
Förord. I: Ödman, A. (red.) Skånskt järn från Arilds tid till Frans Suells dagar – tre
traditioner av järnforskning. University of Lund, Institute of archaeology and ancient history,
Report Series 100. Norra Skånes medeltid 6. Lund 2014. S. 4.
Sentida unika i skånsk järnbrukshistoria. I: Ödman, A. (red.) Skånskt järn från Arilds tid till
Frans Suells dagar – tre traditioner av järnforskning. University f Lund, Institute of
archaeology and ancient history, Report Series 100. Norra Skånes medeltid 6. Lund 2014. S.
79-91.
8 2015
En borgexkursion med lite bredare diskussion. Elbogen, Malmö kulturhistoriska förenings
årsskrift, 2014, årg. 82, 85-98.
The Trelleborg Constructors. I: Larsson, L. et al. (eds.) Small Things – Wide Horizons,
Studies in Honour of Birgitta Hårdh. Oxford 2015. S. 267- 272.
Preface (together with Anders Reisnert). I: Gutehall, A. & Ödman, C. (eds.) Castella Maris
Baltici, XI. Archaeologia Medii Aevi Finlandiae XX. Malmöfynd 22. Turku/ Malmö. S. 7.
Forty Years of Castle Spotting – some reflections on the Scanian castle landscape. I: Gutehall,
A. & Ödman, C. (eds.) Castella Maris Baltici, XI. Archaeologia Medii Aevi Finlandiae XX.
Malmöfynd 22. Turku/ Malmö. S. 11-13.
Castles, Churches and a lot of Bus Riding – the excursions in Scania during the XI Castella
Maris Baltici meeting 2012 in Malmö/ Osby. I: Gutehall, A. & Ödman, C. (eds.) Castella
Maris Baltici, XI. Archaeologia Medii Aevi Finlandiae XX. Malmöfynd 22. Turku/ Malmö.
S. 15-38.
Ulf jarl, Knut den Store och Kävlinge bro. Ale, Historisk tidskrift för Skåne, Halland och
Blekinge 2015: 3, 10-23.
Övrigt redaktionellt
Redaktör för LAR, Lund Archaeological Review 1999-2011
9