1. No category

jämlik strokevård
Sammanhållen vård, stöd, information och rehabilitering
Nyhetsbrev
Nr 1, Januari 2015
Lärandeseminarium 1
Skaraborg
Startskott för Skaraborg
Alla invånare i Västra Götaland ska
ha tillgång till bästa möjliga strokevård
i en sammanhållen vårdkedja oavsett,
ålder, kön, utbildning, etnicitet, religion,
sexuell läggning, funktionsnedsättning,
social ställning och bostadsort.
— Målet med projektet är en jämlik strokevård
och det når vi genom en rad förbättringar inom
flera områden såsom utskrivning och att de
personer med stroke möts med kompetens och
delaktighet som bygger på samarbete mellan
vårdgivare, säger Agneta Patriksson.
Så lyder visionen i projekt Jämlik Strokevård som
drog igång den 27/28 november 2014 i Skaraborg.
— Det finns många utmaningar och en rad
förbättringsområden i dagens strokevård, säger
Agneta Patriksson, projektledare för Jämlik
Strokevård. Personer med stroke har försämrad
förmåga att söka och få rätt vård och rehabilitering.
De är en utsatt grupp som behöver vård och stöd
av personer med särskild strokekompetens.
Varje samverkansområde medverkar med
Samverkan mellan vårdgivare
Projektet leds av Kunskapscentrum för Jämlik vård,
Regionala strokerådet och lokala strokerådet i
Skaraborg. De ska tillsammans driva ett fortsatt
införande av Nationella riktlinjer för strokevårdens
hela vårdkedja. I utvecklingsarbetet ges möjlighet för
kommun, sjukvård och primärvård att tillsammans
delta i ett Styrkebaserat Genombrottsprogram.
Metoden bygger på tydliga patientfokuserade
mål, enkla mått och mätmetoder samt att testa
många små förändringar i liten skala.
team från respektive sjukhus-strokeenhet,
primärvård och kommun. Skaraborg är först
ut men sedan ska projektet genomföras
i resten av Västra Götalandsregionen, i
samverkansområdena Fyrbodal, Södra Älvsborg,
SIMBA (Samverkan i mellersta Bohuslän och
Ale) och Samverkan i Göteborgsområdet.
Det styrkebaserade genombrottsprogrammet
består av fyra lärandeseminarier, som
vardera omfattar två dagar med internat
och mellanliggande teamarbete, samt
en spridningskonferens (en dag). Efter
genomförda lärandeseminarier kommer
ytterligare utbildningsinsatser inom strokevård
erbjudas. Projektet pågår till 2016.
Boka in
Lärandeseminarium 2
21-22 januari 2015
Spridningskonferens
26 mars 2015
Projektledare Agneta Patriksson och utvecklingsledare
Mikael Bengtsson håller i Genombrottsprogrammet för
Jämlik Strokevård.
REGIONALA PROGRAMLEDARE:
Agneta Patriksson, 0705-082520,[email protected]
Mikael Bengtsson, 0702-431509, [email protected]
Kunskapcentrum för Jämlik vård
S amverkan
ger bättre vård
Ungefär 30 000 per år får en
stroke i Sverige och samhällets
börda för stroke kommer att öka.
— Idag är 80 % äldre än 65 år
men det går ned i åldrarna, säger
docent Lars Rosengren, Neurologen
Sahlgrenska universitetssjukhuset samt
ordförande för regionala strokerådet.
Detta kostar samhället mer än 18 miljarder
per år och av det är det kommunerna som får
ta 80 % av kostnaden. Ett förbättringsarbete
ger kommunerna lägre kostnader.
— Därför är det här utvecklingsarbetet
så oerhört viktigt när det gäller den
fortsatta strokevårdkedjan. Vad händer
med strokepatienten när den lämnar
slutenvården? säger Lars Rosengren.
På plats i Lundsbrunn visade han att
samverkan mellan kommuner och landsting
leder till bättre resultat för personer som
insjuknat i stroke. I cirka hälften av kommunerna
Bertholds, lokal programledare, vad
” Eric
tycker du är behållningen av att träffas på
det här sättet, under de här två dagarna?
”
— Det är att få tid att förbättringsarbeta
tillsammans: alla yrkeskategorier i
strokevårdkedjan, från alla femton kommuner
i Skaraborg med representanter från
sjukhus, primärvård och kommun. Och att
reflektera över bästa möjliga sätt att ge
vård, rehabilitering och stöd till patienter
med stroke och deras närstående.
Vi blev snabbt varse om hur ekonomistyrda
NYHETSBREV - JÄMLIK STROKEVÅRD
har både landstinget och kommunen
uppgett att de har samverkansplaner
eller rutiner för samverkan när det gäller
rehabilitering. I dessa kommuner visar flera
resultatindikatorer, till exempel allmänt
hälsotillstånd, nedstämdhet och tillgodosett
behov av rehabilitering efter sjukhusvistelsen,
bättre resultat än i övriga kommuner.
gränsdragningar mellan olika vårdnivåer
får vårdkedjan att tappa sammanhållning
och effektivitet. Det ledde till förslaget
att redan under sjukhusvistelsen
utse en kontaktperson (förslagsvis
distriktssköterskan/kommunsköterskan)
med samordningsansvar som kan hjälpa
patienten att t.ex. välja optimal instans
för fortsatt träning, körkortsbedömning,
hjälpmedelsanskaffning och så vidare.
Vi hoppas nu att med stöd av
Vårdsamverkans styrgrupp kunna
implementera detta och andra förslag
som diskuterades under de två dagarna
som t.ex. rehabiliteringsplan för patienten,
utbildningsdagar för personalen,
hemrehabilitering och uppföljningsmått
för primärvård och kommun.
Samarbete blev nyckelordet. Det får inte
bli ”TV-spelkänslan” som en av deltagarna
beskrev, att vi hoppar från ö till ö och där
den föregående ön försvinner. I praktiken
betyder detta att vi tappar fart, effektivitet
och fokus i rehabiliteringskedjan.
2
metod och teamarbeten
Deltagarna på Lärandeseminariumet delades upp i team med representanter från sjukhus,
primärvård och kommun, med spridning av alla yrkeskategorier som arbetar med strokevård. De
fick sedan arbeta enligt Styrkebaserad Genombrottsmetod genom att titta på förbättringsområdena
samarbete, vårdplanering, utskrivning, stöd och information och rehabilitering i följande steg:
1.
2.
3.
4.
5.
1 Framgångsfaktorer – Nuläge
Teamen började med att var och en fick
berätta om ett tillfälle eller en händelse där
man upplevde att vård/stöd/information/
rehabilitering fungerade på allra bästa sätt.
Vad var det som gjorde att det fungerade?
Vilka komponenter fanns med?
Att lyssna på varandras berättelser
skapade samtal där man blev väldigt
engagerade av varandras berättelser. Man
delade erfarenheter och ställde fördjupande
följdfrågor. Sedan skrevs de styrkor och
framgångsfaktorer som framkommit av
berättelserna upp på postit-lappar.
2 Önskvärda lägen - Framtid
Exempel på önskvärt läge. Ett annat exempel är
att patienten och de anhöriga aldrig ska känna att
det finns gränser mellan de olika vårdgivarna.
NYHETSBREV - JÄMLIK STROKEVÅRD
I nästa fas fick teamen arbeta med
önskvärt läge i framtiden kring Utskrivning,
Vårdplanering, Vård, Rehabilitering, Stöd och
Information. Genom dialog kom de fram till
gemensamma nämnare som de skrev ned.
Frågan var: Om du utifrån din funktion,
uppgift, profession eller roll fick bestämma
hur din verksamhet, där du är, skulle fungera
på bästa sätt för att ge en optimal vård/stöd/
information/rehabilitering. Hur skulle det fungera?
I en av grupperna föreställde de sig ett
kalas. Om alla i gruppen skulle bjudas in,
hur skulle det se ut? En bidrar med saft och
bullar, en annan med ballonger osv. Denna
metafor hjälpte till att fylla i hur man vill att
det ska se ut i framtiden, och man kunde
hjälpa varandra att fylla i hela vårdkedjan.
3
3 Målformulering
Teamen fick i uppgift att utgå från de
önskvärda lägen som framkommit och
ta fram ett mål som är fast uttryckt i tid,
innehålla arbetssätt, rutiner och görande.
Målformuleringen skulle beskriva ett
övergripande mål och förbättringsarbete
för den sammanhållna vården/vårdkedja
för det team man arbetar med.
Till exempel, vad behöver jag som
undersköterska i kommunen göra för att nå
målet? Detta moment tyckte de flesta var svårt.
4 Design
Hur ska vi forma vår verksamhet för att
nå den framtida bild vi har skapat utifrån
målbeskrivningen? Teamen utgick från sin
verksamhet och hjälptes åt att formulera och
mappa upp de behov och insatser de såg som
nödvändiga för en sammanhållen vård. Man
diskuterade kring vilka man behöver samarbeta
med, vad man som individ kan göra redan
imorgon för att förbättra och hur man kan
mäta för att veta att det leder till en förbättring.
Exempel: Vilka behov hos patient och
närstående ska tillgodoses? Vilka kompetenser
behövs för att svara upp mot de behoven?
”
Peder Wallin, utvecklingsledare
” på
Kunskapcentrum för Jämlik vård,
du är en av handledarna under
dagen, hur tycker du det har gått? ”
— Det är ganska svårt vara visionär och
se det önskvärda läget och nya arbetssätt
och lösningar. Det är lätt att fokusera på
problem som har med resurser, pengar
och tid att göra, där istället man bör
fokusera på hur patienten upplever sin
situation. En vanlig mening som hörs är
”Vi har väl inga mandat att göra något.”
NYHETSBREV - JÄMLIK STROKEVÅRD
Kerstin Bjälkefur, från Lidköpings
” kommun,
vad tycker du om den
här formen på lärandeseminarium
som ni har gjort här idag?
”
— Väldigt positivt! Vi har annars lätt att
prata om problem och hinder men det här
arbetssättet öppnar upp för att se nya saker.
Sen är det väldigt bra förberett - innan tänkte
jag ”hur ska det här gå?”. Alla har ju sin syn
på sin vårdnivå, men här ska vi titta på de
olika vårdnivåerna tillsammans. Det är väldigt
bra att sitta ihop i den här konstellationen
med personal representerade från alla
professioner och få kunskap om varandra.
4
5 Förankring och hemuppgift:
Patientmedverkan –
upplevelser och erfarenheter
Mikael och Agnetas ständiga fråga under
dagarna var: Hur vet vi egentligen hur
patienten upplever sin vård? Jo, genom
att fråga patienten! Deltagarna fick i
uppgift att diskutera på sin arbetsplats:
• Hur man kan fånga in erfarenheter
från patienter och deras närstående?
• Hur kan man fånga in
medarbetarnas erfarenheter?
Gunnel Sjöman från Strokeföreningen deltog på
LS1 i egenskap av anhörig och berättade om sina
upplevelser och erfarenheter av strokevården.
Inför Lärandeseminarium 2
1. Förankra på din arbetsplats och kommunicera målbeskrivning
och erfarenheter från Lärandeseminarium 1.
2. Fånga upp idéer och genomför tester.
3. Fånga in patienters och närståendes erfarenheter och upplevelser.
Mer information och arbetsmaterial finns på: www.vgregion.se/jamlikstrokevard
Gänget från Karlsborgs
kommun är möra efter två
fullspäckade dagar. De
tycker projektet har en
bra tanke på hur det ska
fungera i praktiken med
de olika vårdgivarna.
- Men vi är lite oroliga
för hur vi ska få tid till
att göra uppgifterna
till nästa gång, säger
Lina Andersson, (th).
Vi ses 21-22 januari 2015!
NYHETSBREV - JÄMLIK STROKEVÅRD
5