Kallelse och handlingar socialnämnden 26 maj

1(2)
KALLELSE/
FÖREDRAGNINGSLISTA
Socialnämnden
Tid
Tisdagen den 26 maj 2015 kl. 09:00. Preliminär sluttid kl. 14:00.
Plats
Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3.
Partigruppmöten
Partigruppmöten hålls under dagen. S, V, C i sammanträdesrum plan 3.
M, FP, KD i grupprum plan 3.
Förhinder anmäls omgående till Socialförvaltningen, Martina Eriksson, telefon
0480-45 07 59 eller e-post [email protected].
Välkomna!
Enligt uppdrag
Martina Eriksson
Nämndsekreterare
Behandling av mötesärende
1. Fastställande av dagordning samt protokolljusterare
Förslag Erik Ciardi (C)
Beslutsärenden
2. Återkallelse av stämningsansökan om överflyttning av
vårdnaden till familjehemsföräldrar. Sekretess
3. Återkallelse av stämningsansökan om överflyttning av
vårdnaden till familjehemsföräldrar. Sekretess
4. Ansökan om entledigande av särskilt förordnad
vårdnadshavare samt att en ny särskilt förordnad
vårdnadshavare utses. Sekretess
5. Yttrande enligt 6 kap 8 a § Föräldrabalken till Kalmar
Tingsrätt, särskilt förordnad vårdnadshavare. Sekretess
6. Anmälan enligt 6 kap 9 § andra stycket Föräldrabalken till
Kalmar Tingsrätt. Sekretess
7. Ekonomisk rapport efter april 2015
2 (2)
Socialnämnden
KALLELSE/
FÖREDRAGNINGSLISTA
8. Uppföljning mål tertial 1 2015
9. Delegeringsbestämmelser angående beslut om ekonomiskt
stöd för personlig assistans
10. Information angående tillämpning av riktlinje om avgifter för
placerade barn
11. Riktlinjer placerade barn och unga
12. Delegeringsbestämmelser, förordnande av tjänsteman
gällande begäran om handräckning enligt 43 § punkt 2 LVU
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
Informationsärenden
Information från förvaltningschef och ordförande
Information hemlöshet
Projekt minskad arbetslöshet
Utbildning för socialnämnden – Insatser
funktionsnedsättning
Anmälan av delegationsärenden
Anmälan av kännedomsärenden
Inbjudningar och förrättningar
Övrigt
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Christina Lindgren
0480-450964
2015-05-12
SN 2015/0004.11.03
Socialnämnden
Återkallelse av stämningsansökan om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag.
Bakgrund
Med hänsyn till att detta ärende inte uppnått den konsensus gällande samarbete
och umgänge mellan familjehemmet och vårdnadshavarna som är en förutsättning för att en vårdnadsöverflytt blir till det aktuella barnets bästa föreslås att
Socialnämnden i Kalmar kommun återkallar stämningsansökan till Kalmar
Tingsrätt.
Johnny Lesseur
Verksamhetschef
Bilagor
Tidigare utredning och stämningsansökan
Socialförvaltningen Enhetschef Mott o Utredning ad
Tel 0480-45 00 00 vx │ [email protected]
Cecilia Frid
Socialchef
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Christina Lindgren
0480-450964
2015-05-12
SN 2015/0117.11.03
Socialnämnden
Återkallelse av stämningsansökan om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag.
Bakgrund
I det aktuella ärendet finns inga vårdnadshavare varvid stämningsansökan om
överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar felaktigt föreslagits. Socialnämnden i Kalmar kommun föreslås därför återkalla stämningsansökan till
Kalmar Tingsrätt.
Johnny Lesseur
Verksamhetschef
Bilagor
Tidigare utredning
Socialförvaltningen
Adress Box 834, 391 28 KALMAR
Tel 0480-45 00 00 vx │ [email protected]
Cecilia Frid
Socialchef
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Christina Lindgren
0480-450964
2015-05-12
SN 2015/0117.11.03
Socialnämnden
Ansökan om entledigande av särskilt förordnad
vårdnadshavare samt att en ny särskilt förordnad vårdnadshavare utses
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag.
Bakgrund
Socialnämnden har enligt 5 kap 2 § Socialtjänstförordningen skyldighet att göra
en framställan eller ansökan hos domstol om någon åtgärd behöver göras i
fråga om vårdnaden.
Johnny Lesseur
Verksamhetschef
Bilaga
Utredning daterad 2015-05-04
Socialförvaltningen
Adress Box 834, 391 28 KALMAR
Tel 0480-45 00 00 vx │ [email protected]
Cecilia Frid
Socialchef
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Birgitta Jansson
0480-450940
2015-05-08
SN 2015/0195.11.03
Socialnämnden
Yttrande enligt 6 kap 8 a § Föräldrabalken till
Kalmar tingsrätt
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag.
Bakgrund
Socialnämnden har enligt 5 kap 2 § socialtjänstförordningen skyldighet att göra
en framställning eller ansöka hos domstol om någon åtgärd behöver göras i
fråga om vårdnad.
När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd skall socialnämnden i
den kommun där barnet vistas, väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos domstolen, om inte särskilda skäl talar
emot det (10 § Lgeb). De grunder som främst kan komma i fråga för ett sådant
förordnande är att barnets föräldrar är döda (6 kap.9 § FB) eller varaktigt förhindrande att utöva vårdnaden om barnet (6 kap. 8a § FB). En prövning av vad
som är bäst för barnet ska alltid ske. Ny vårdnadshavare ska förordnas av
tingsrätten.
Birgitta Jansson
Enhetschef
Cecilia Frid
Socialchef
Bilaga
Utredning daterad 2015-05-08
Socialförvaltningen Familjerätt
Tel 0480-45 00 00 vx │ │[email protected]
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Johnny Lesseur
0480-450860
2015-05-11
SN 2015/0198.11.03
Socialnämnden
Anmälan enligt 6 kap 9 § andra stycket Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar i enlighet med Socialförvaltningens förslag.
Bakgrund
Socialnämnden har enligt 5 kap 2 § Socialtjänstförordningen skyldighet att göra
en framställning eller ansöka hos domstol om någon åtgärd behöver vidtas i
fråga om vårdnad.
Om ett barn står under vårdnad av endast en av föräldrarna och den föräldern
dör, ska domstolen med stöd av 6 kap 9 § 2 st Föräldrabalken – efter ansökan
av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden – anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt
förordnade vårdnadshavare.
I här aktuellt ärende bedöms inga hinder föreligga mot att vårdnaden överflyttas till den andra föräldern.
Johnny Lesseur
Verksamhetschef
Bilaga
Utredning, öppn dat 150511
Socialförvaltningen Vc
Adress Box 834, 39128 Kalmar │ Besök Nygatan 36
Tel 0480-45 00 00 vx │ [email protected]
Cecilia Frid
Socialchef
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Kristina Appert
0480-45 09 50
2015-05-15
SN 2014/0652.03.01
Socialnämnden
Ekonomisk rapport efter april 2015
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner den ekonomiska rapporten efter april 2015.
Bakgrund
Varje månad redovisas en ekonomisk rapport i socialnämnden. Efter april ska
rapporten även redovisas i Kommunstyrelsen.
Kristina Appert
Avdelningschef ekonomi
Bilagor
Ekonomisk rapport efter april 2015
Statistik efter april månad 2015
Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare
Tel 0480-45 00 00 vx │ [email protected]
Cecilia Frid
Socialchef
Handläggare
Datum
Kristina Appert
0480-450950
15
2015-05-18
Ekonomisk rapport efter april månad 2015
Socialnämndens utfallsprognos för 2015 pekar mot ett underskott gentemot
budget med 5 mkr vid årets slut. Det är framför allt kostnaderna för externplaceringar av barn/ungdomar samt familjehemsplaceringar som inte håller budget. Från och med mars månad har även försörjningsstödet ökat. Åtgärder vidtas, effektiviseringsarbetet är i full gång för att minska kostnaderna men ändå
uppfylla de lagkrav som finns inom de olika verksamheterna. Trots detta finns
stor risk att underskottet ökar ytterligare under året.
Effektiviseringsåtgärder
Inventering och översyn sker av följande verksamheter/områden:
















Reducering av tjänst för anhörigstöd
Reducering av resurser för budgetrådgivning
Förändringar inom sysselsättning SoL
Minskning av vissa föreningsbidrag
Förändringar inom avdelning för verksamhetsutveckling – bl a ej tillsättning av vakant tjänst, verksamhetsutveckling
Avdelningarna ekonomi, personal – avvakta utredning om Koncentrerad administration som presenteras i mitten av maj.
Minska sjukfrånvaron
Överflyttning av handläggning av faderskapsärenden (s-protokoll) till
Kontaktcenter
Uppföljning av beslut om servicebostad
Uppföljning av beslut om personlig assistans
Utredning om entreprenaddrift av kommunens egen personliga assistansverksamhet (presenteras i socialnämnden i juni)
Bemanningsprocessen
Sysselsättningsåtgärder för personer med långvarigt försörjningsstöd
Fortsatt genomgång av samtliga externplaceringar
Riktlinjer inom vuxna missbruksvården
Riktlinjer för placeringar barn/ungdomar
Avdelning för ekonomi │ Socialförvaltningen
Adress Box 128, 391 21 Kalmar │ Besök Nyggatan 36
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-450968│[email protected]
2 (3)
I juni månad kommer presentation att ske av de utredningar som blivit färdigställda. De ska även innehålla konsekvensanalyser av föreslagna effektiviseringar.
Effekter av nytt avtal jour/beredskap/ob
Fr.o.m. 1 oktober 2014 trädde nytt avtal för jour/beredskap/ob i kraft. Det
innebär en kostnadsökning med 4,7 mkr för socialförvaltningen vilket inte
kompenseras i lönerevisionspotten för 2015. Detta innebär att sparbetinget på
10 mkr för 2015 utökas ytterligare. Stor risk finns för underskott.
Funktionshinderomsorgen/socialpsykiatri
Kostnaderna inom funktionshinderomsorgen och socialpsykiatrin visar totalt
ett underskott på 0,7 mkr efter april månad. Personlig assistans, bostad med
särskild service- vuxna, bemanningsservice samt boendestöd visar underskott.
Inom bostad med särskild service-barn och korttidsvistelse ligger kostnaderna
dock något under riktpunkt. Med de åtgärder som vidtas väntas kostnaderna
totalt sett balansera budgeten vid årets slut.
Volymökningar inom funktionhinderomsorgen
Volymökningen följer i stort den planering som upprättats för 2015. Bostad
med särskild service, vuxna, har startat upp på Proviantgatan, bostad med särskild service, barn, har startat upp på Amorvägen. Boendestödet ökar mer än
planerat. Översyn har påbörjats för att kartlägga orsaken till detta. Antalet platser inom daglig verksamhet väntas öka mer än planerat efter sommaren.
Försörjningsstödet
Försörjningsstödet har ökat sedan mars månad. Ökningen är oroväckande då
det framför allt är familjer som blir allt fler. 56 % av hushållen är i behov avförsörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Därför är satsningar på arbetsmarknadsinsatser helt avgörande för utfallet. Underskottet beräknas till 1 mkr vid
årets slut men riskerar bli större om inte sysselsättningsåtgärder prioriteras för
den här gruppen.
Barn och ungdomsvården
Antalet externa institutionsplaceringar är 9 färre i april i år jämfört med samma
månad förra året. Det har inte skett några externa utredningsplaceringar hittills
i år. Flertalet av externplacerade har omplacerats till familjehem eller får fortsatt vård på hemmaplan vilket är målsättningen med institutionsplaceringarna.
Dock har kostnaderna för familjehem ökat och totalt beräknas underskottet för
barn/ungdomsplaceringar bli 2 mkr vid årets slut.
Det pågår en kontinuerlig översyn av möjligheterna att avsluta/förhindra placeringar. Förbättringsarbetet har mynnat ut i en handlingsplan och olika uppdrag har påbörjats. Riktlinjer för placerade barn och ungdomar fastställs under
maj månad.
Vuxna missbruksvården
Antalet externa institutionsplaceringar har minskat kraftigt och Smedbackens
HVB har ökat sin beläggning jämfört med förra året. Antalet LVM-mässiga
personer har dock ökat kraftigt vilket inneburit att antalet placeringar i familjehem och i stödboende inte minskat enligt planeringen. Placeringarna har förhindrat omedelbara omhändertaganden. Underskott för placeringar väntas bli 2
mkr vid året slut.
3 (3)
Riktlinjer är under framtagande och ska fastställas av socialnämnden i juni månad. Ambitionen har varit att få en samstämmighet med Nationella riktlinjer
för missbruks- och beroendevård. Dessa presenterades i april månad. Riktlinjerna kommer bl a vara vägledande för vilka insatser som ska tillhandahållas
inom vård på hemmaplan.
Ensamkommande barn
Under första kvartalet har ett HVB-hem, Amira, startat upp sin verksamhet.
Under året planeras start av ytterligare boenden. Ett boende planeras på Unionsgatan (gamla Palace) och ett på Proviantgatan.
Ekonomisk rapport efter
april månad 2015
Utfallsprognos
Beräknat underskott
Placeringar barn/ungdomar -2 mkr
Placeringar vuxna missbrukare -2 mkr
Försörjningsstöd – 1 mkr
Totalt -5 mkr
Risk för underskott
• IT-kostnader
• Nytt avtal för jour/beredskap/ob-ersättning
Antalet insatser inom funktionsnedsättningsomsorgen
Verksamhetsmått/Nyckeltal LSS
Antal personer per insats
Mars
2012
Mar
2013
Mars
2014
Dec
2014
Mar
2015
Förändr
jan-mar 2015
Plan
2015
Boendestöd SoL
156
173
196
209
213
+4
Personlig assistans SFB
115
115
115
119
122
+3
Personlig assistans LSS
35
43
36
40
35
-5
Ledsagarservice LSS
69
60
64
60
60
+-0
+-0
Kontaktperson LSS
173
181
183
181
185
+4
+-0
Avlösarservice LSS
6
4
2
3
4
+1
Korttidsvistelse LSS
75
77
74
60
63
+3
Korttidstillsyn LSS
28
27
29
27
25
-2
Bostad barn o ungdom LSS
12
8
2
3
4
+1
287
293
308
310
316
+6
17
20
29
33
33
+-0
292
293
300
319
323
+4
36
42
49
60
63
+3
Bostad vuxna LSS
Särskilt boende SoL
Daglig verksamhet LSS
Dagverksamhet SoL
+10
+5
+2
+14
+15
Utbetalt försörjningsstöd per månad
Tkr
6000
5000
4784
4507
4000
3758
3722
Fös exkl flykt 2013
3000
Fös exkl flykt 2014
Fös exkl flykt 2015
Budget
2000
1000
Flykting 2015
Flykting 2014
0
JAN
FEBR MARS APRIL
MAJ
JUNI
JULI
AUG
SEP
OKT
NOV
DEC
Hushåll med försörjningsstöd
Hushåll med försörjningsstöd
per familjetyp
2015
Familjetyp
Endast barn
Ensam kvinna med barn
Ensam kvinna utan barn
Ensam man med barn
Ensam man utan barn
Gift/sambo med barn
Gift/sambo utan barn
Summa
Jan
0
61
121
8
209
103
35
537
Feb
0
63
122
8
210
93
36
532
Mars
0
72
132
13
240
112
39
608
April
0
78
129
19
242
107
36
611
Maj
Juni
Juli
0
0
0
Hushåll med försörjningsstöd
per familjetyp
2014
Familjetyp
Endast barn
Ensam kvinna med barn
Ensam kvinna utan barn
Ensam man med barn
Ensam man utan barn
Gift/sambo med barn
Gift/sambo utan barn
Summa
Jan
0
96
106
12
187
108
43
552
Feb
1
88
110
11
181
98
34
523
Mars
1
95
109
13
188
113
39
558
April
1
89
103
9
201
103
39
545
Maj
1
88
106
12
189
102
36
534
Juni
1
78
106
11
205
103
40
544
Juli
1
79
113
11
211
96
43
554
Aug Sept
0
Okt
0
Nov
0
Dec
0
0
Aug Sept
Okt
Nov
Dec
0
0
1
0
1
72
61
70
63
69
95
104
114
105
131
11
9
9
10
10
183
180
199
192
231
88
90
105
92
105
40
34
34
31
37
489
478
532
493
584
Orsaker till försörjningsstöd (inkl flyktingar) april
månad
Ant sök +
medsök
Bev
belopp
Proc
Proc
Akut/tillfälligt behov, utan försörjningshinder
10
1,6%
248 567
5,0%
Arbetar deltid, ofrivilligt - otillräcklig inkomst
21
3,3%
134 094
2,7%
Arbetar deltid, ofrivilligt - väntar på inkomst
3
0,5%
18 047
0,4%
Arbetar heltid - Otillräcklig inkomst
11
1,7%
103 410
2,1%
Arbetar heltid - Väntar på inkomst
7
1,1%
38 614
0,8%
53
8,3%
449 867
9,0%
Arbetslös - Flykting i introduktion
5
0,8%
15 346
0,3%
Arbetslös - Flykting studerande
1
0,2%
4 893
0,1%
Arbetslös - Ingen ersättning
150
23,5%
1 347 514
27,0%
Arbetslös - Otillräcklig ersättning
186
29,1%
1 090 389
21,9%
Arbetslös - Väntar på ersättning
Arbetshinder, sociala skäl
17
2,7%
170 794
3,4%
Begravningshjälp
2
0,3%
17 954
0,4%
Föräldraledig - Otillräcklig föräldrapenning
8
1,3%
22 370
0,4%
Föräldraledig - Väntar på föräldrapenning
0
0,0%
0
0,0%
Internatboende
1
0,2%
35 026
0,7%
Pensionär
15
2,3%
76 632
1,5%
Sjukskr m läkarintyg - Ingen sjukpenning
55
8,6%
490 037
9,8%
Sjukskr m läkarintyg - Otillräcklig sjukpenning
13
2,0%
54 987
1,1%
Sjukskr m läkarintyg - Väntar på sjukpenning
8
1,3%
49 956
1,0%
Sjuk- el aktivitetsers - Otillräcklig ers
43
6,7%
309 861
6,2%
Sjuk- el aktivitetsers - Väntar på ers
22
3,4%
222 175
4,5%
Språkhinder
Summa
8
1,3%
89 383
1,8%
639
100,0%
4 989 916
100,0%
Antalet beslut om placeringar vuxna missbrukare
2015
Antal beslut
Smedbacken
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
13
13
12
12
Totalt antal unika
personer
Totalt antal
Ext inst. - HVB Stödb/famhem beslut
3
3
2
4
8
12
8
7
24
28
22
23
23
26
22
23
Lagrum antal beslut
SoL
LVM
23
27
22
23
1
1
0
0
Antalet beslut om placeringar vuxna missbrukare
2014
Antal beslut
Smedbacken
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
8
9
13
12
11
10
9
11
11
8
10
9
Ext inst. - HVB
Totalt antal
beslut
Stödb/famhem
12
10
13
12
12
10
11
8
7
5
4
5
Totalt antal unika
personer
9
8
8
9
10
7
7
7
5
7
5
5
29
27
34
33
33
27
27
26
23
20
19
19
Lagrum antal
beslut
SoL
LVM
27
24
31
29
29
27
27
22
20
17
16
18
2
3
3
4
4
4
4
4
3
3
3
1
Antalet externt institutionsplacerade barn/ungdomar
Placeringsenheten
2015
Antal unika personer
Avslut Nya plac UB
IB
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
30
31
27
28
0
4
0
3
1
0
1
1
Varav
SIS
31
27
28
26
Varav plac:
Varav utsluss
Utred Behandl eller eftervård
4
4
5
4
1
1
1
1
30
26
27
25
0
0
4
4
Lagrum
SoL
LVU
13
13
14
13
18
14
14
13
LSS/
Psykiatri
9
9
9
9
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Cecilia Frid
2015-05-18
SN 2015/0043.03.01
Socialnämnden
Uppföljning mål tertial 1 2015
Förslag till beslut
Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen.
Bakgrund
Socialnämndens mål för 2015 ska följas upp och redovisas för nämnden per
tertial enligt årscykeln. Redovisningen för tertial 1 finns bilagt dokumentet.
Efter första tertialet är det svårt att bedöma möjligheterna till måluppfyllelse.
Aktiviteter pågår kring i princip samtliga mål och där det är möjligt har vi bedömt måluppfyllelsen i den utsträckning det går.
Cecilia Frid
Förvaltningschef
Bilaga
Måluppföljning tertial 1
Socialförvaltningen förvaltningschef
Tel 0480-45 00 00 vx │ [email protected]
Organisationsenhet: Socialnämnd
Period: April
År: 2015
Uppföljningsrapport
verksamhetsplan
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
1
FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN
I kommunallagens bestämmelser står skrivet att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på lång och kort
sikt. Varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som vi själva beslutar om och som vi själva konsumerar,
samt att gjorda investeringar ska kunna återbetalas. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i Verksamhetsplan med budget
2015 och ekonomisk planering för 2016-2017, sid 6-7.
Kommentar
Socialnämnden bidrar till god ekonomisk hushållning genom att arbeta aktivt med såväl generella åtgärder som riktade insatser. När
det gäller försörjningsstöd utförs insatser till hela målgruppen samt till utvalda grupper med behov av extra stöd, med syfte att
minska antalet män och kvinnor med långvarigt försörjningsstöd. Medel från ESF har sökts för medverkan i två projekt. Samarbete
sker mellan olika enheter internt och med Arbetsförmedlingen externt. Nämnden arbetar också aktivt för att öka andelen kvinnor och
män inom daglig verksamhet och sysselsättning för en anställning på öppna arbetsmarknaden. När det gäller gruppbostad för vuxna
enligt LSS, arbetar socialnämnden enheter med att effektivisera resursutnyttjandet genom en mängd aktiviter som rör bemanning,
utförande och verksamhet i övrigt. Socialförvaltningen arbetar för att ta fram indikatorer som underlag till månatliga uppföljningar för
att bättre anpassa insatser efter behov och på så sätt utnyttja resurser på ett mer effektivt sätt. Hemlöshet är en
kommunövergripande angelägenhet. Ett samarbete mellan kommunen, fastighetsägare och andra parter är en förutsättning för att
begränsa och minska den akuta hemlösheten och de kostnader som följer av de insatser som hemlösheten kräver. Ett sådant
samarbete är initierat.
Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet
Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
X
Nämndsmål - Försörjningsstöd
Antalet män och kvinnor med långvarigt och mycket långvarigt försörjningsstöd minskar under 2015.
Kommentar
Majoriteten av socialnämndens alla planerade aktiviteter inom målområdet är påbörjade.
X
Nämndsmål - Gruppbostad vuxen LSS
För 2015 ligger socialförvaltningens kostnader för bostad med särskild service i form av gruppbostad för vuxna enligt LSS i nivå
med genomsnittskostnaderna i Kostnad per brukare för 2014.
Kommentar
Aktivt arbete pågår med att se över bemanning, uppföljning av ekonomi och beslut samt resursplanering.
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
2
FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR
Under de senaste åren har flera tydliga steg tagits när det gäller klimat och miljöarbetet. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och
vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och på lång sikt. Uttalanden: Kalmar kommun uttalar att vi
är positiva till att KSRR är minoritetsdelägare i eventuella nya biogasanläggningar. Kalmar kommun uttalar att vi är positiva till att
KSRR tar ledning och ansvar för att etablera ett Miljöteknikforum. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i Verksamhetsplan
med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016-2017, sid 8-9.
Kommentar
Socialnämnden bidrar till ett grönare Kalmar genom att tanka etanol i nämndens övervägande andel etanolbilar samt uppmuntra till
ökat cyklande. Enheter med dygnet-runt-verksamhet fokuserar på källsortering och energibesparande åtgärder som samordning
och planering av resor och transporter. Kommunens webutbildning inom miljö kommer att bidra till en ökad miljömedvetenhet hos
nämndens alla medarbetare.
Fullmäktigemål - Fossilbränslefri kommun
Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år 2030.
X
Nämndsmål - Yttre miljöarbete
Trend ej angiven
Alla enheter har utifrån sina miljöaspekter formulerat mål för det yttre miljöarbetet under 2015.
Kommentar
Socialnämndens verksamheter planerar för och genomför kommunens webutbildning inom miljöområdet samt arbetar med
enhetsspecifika miljöaspekter. Enheternas nuvarande aktiviteter leder i sig inte till uppfyllande av nämndsmålet som handlar om att
enheten ska formulera mål för det yttre miljöarbetet. Nya aktiviteter behöver formuleras för att bättre stämma överens med
nämndsmålet.
Fullmäktigemål - Cykeltrafiken
Cykeltrafiken ska årligen öka.
Fullmäktigemål - Kollektivtrafik
Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka.
Fullmäktigemål - Ekologisk eller närproducerad mat
Andelen ekologisk eller närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70 procent år 2020.
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
3
FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR
Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar,
inflyttare och satsningar på infrastruktur. Kalmar är idag ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål och vi fortsätter att utveckla
detta. Men attraktiviteten ska också finnas i vardagen. För det behöver vi bra och varierade bostäder och en väl utbyggd
infrastruktur i hela vår region. Vi ska fortsätta att erbjuda ett rikt kultur- och fritidsutbud och vi utvecklar att vi redan är ett spännande
besöksmål. vi berättar gärna om allt bra vi gör och allt det positiva om Kalmar. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i
Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016-2017, sid 11-15.
Kommentar
Ett kommunövergripande samarbete för att minska hemlösheten i Kalmar är initierat. Att möjliggöra bostäder för alla är ett
gemensamt ansvar för kommunen där socialnämnden utgör en begränsad men viktig del av de aktiva parterna i
bostadsplaneringen.
Fullmäktigemål - Bostadsplanering
Kalmar ska planera för minst 300 bostäder årligen, varav 100 villatomter.
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
4
FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN
I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att
kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Den
fattigdom som drabbar barn ska med alla tillgängliga medel speciellt bekämpas. Varje barn och elev i Kalmar kommun ska utvecklas
allsidigt, såväl socialt och emotionellt som kunskapsmässigt. Våra förskolor och skolor ska hålla en hög kvalitet. Fokusområdets
text i sin helhet finns att läsa i Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016-2017, sid 17-19.
Kommentar
Socialnämndens huvuduppdrag inryms inom fokusområdet Hög kvalitet i välfärden. Merparten av socialnämndens nämndsmål
svarar upp mot fokusområdets rubricering men ryms inte i fullmäktigmålen som är för detaljerade. Socialnämnden arbetar med
generella åtgärder och riktade insatser inom välfärdsområdet. Nämnden arbetar exempelvis för att kvinnor inom socialpsykiatrin ska
ha en högre grad av sysselsättning vid mätning i oktober 2015. Likaså ska de individuella placeringarna inom daglig verksamhet och
sysselsättning under 2015. Ett omfattande förebyggande arbete pågår inom socialnämnden i utvalda bostadsområden i Kalmar. En
mängd aktiviteter är planerade och ett stort antal genomförs kontinuerligt under året i de olika områdena, såsom caféverksamhet,
spontan fotboll, föreningsbildningar, cykelträning för utlandsfödda kvinnor mm. Insatserna sker i nära samarbete med föreningsliv,
frivilliga, kyrkan, privata aktörer, hyresgästförening mfl. Socialnämnden arbetar för att förbättra tidig upptäckt av alkohol- och
drogvanor samt våld i nära relationer i utredningsarbetet. Genom samarbete med andra huvudmän bidrar socialnämnden till att
förbättra samordningen av olika insatser.
Fullmäktigemål - Förebyggande insatser bland barn och ungdomar
Barn och ungas bruk av tobak, alkohol, dopingpreparat och narkotika ska minska. Bruket av droger ska aktivt bekämpas på alla
nivåer men speciellt fokus ska riktas på förebyggande insatser bland barn och ungdomar.
X
Nämndsmål - Särskilt förebyggande - Trygg ute
Socialförvaltningen arbetar med särskilt förebyggande arbete för områdena Norrliden, Berga och Oxhagen. Indikatorn Trygg ute sen
kväll i polisens trygghetsundersökning ska vara högst 2 i mätningen 2016.
Kommentar
Specifika och riktade insatser och aktiviteter pågår i alla respektive bostadsområden. Vissa enheter planerar för aktiviteter som kan
bidra till uppfyllande av målet medan andra enheters aktiviteter är svåra att se på vilket sätt de bidrar till måluppfyllandet.
X
Nämndsmål - Särskilt förbyggande - Oro för överfall och
misshandel
Socialförvaltningen arbetar med särskilt förebyggande arbete för områdena Norrliden, Berga och Oxhagen. Indikatorn Oro för
överfall och misshandel i polisens trygghetsundersökning ska vara högst 2 i mätningen 2016.
Kommentar
Specifika och riktade insatser och aktiviteter pågår i alla respektive bostadsområden. Vissa enheter planerar för aktiviteter som kan
bidra till uppfyllande av målet medan andra enheters aktiviteter är svåra att se på vilket sätt de bidrar till måluppfyllandet.
X
Nämndsmål - CAN undersökning alkohol
Andelen alkoholkonsumenter, i CAN undersökningen, i åk 2 på gymnasiet minskar från 85% till 77% för pojkar och från 84 % till
77% för flickor jämfört med 2013.
Kommentar
Aktiviteten Fullt ös är genomförd. Utbildning "Ansvarsfull alkoholservering" är planerad till den 8 och 9 juni. Övriga aktiviteter
påbörjas senare under året. Enkäter har gått ut till skolorna. Resultat färdigställställs under hösten.
X
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
5
Nämndsmål - CAN undersökning narkotika
Andelen ungdomar, i CAN undersökningen, i åk 2 på gymnasiet som någon gång använt narkotika minskar från 11 % till 8% för
pojkar och från 8% till 5% för flickor jämfört med 2013.
Kommentar
En aktivitet påbörjas till hösten. En aktivitet pågår löpande under året. Enkäter har gått ut till skolorna. Resultat färdigställställs under
hösten.
X
Nämndsmål - CAN undersökning rökning
Andelen dagliga rökare, i CAN undersökningen, i åk 9 minskar från 16 % till 11 % för flickor och från 9 % till 5 % för pojkar jämfört
med 2013.
Kommentar
Aktiviteten Tobaksfri Duo pågår. Samarbete med lokala idrotten för att minska rökning. Enkäter har gått ut till skolorna. Resultat
färdigställställs under hösten.
Fullmäktigemål - Bästa skolkommun
Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner.
Uppdrag - Förebyggande sociala insatser
Pågående
Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och Kalmarsunds
gymnasieförbund, forma en gemensam grupp som särskilt ska fokusera på förebyggande sociala insatser i utsatta bostadsområden.
Kommentar
Socialnämnden har upprättat en uppdragsbeskrivning där styrgrupp och arbetsgrupp utsetts. Arbetsgruppen påbörjar arbete i maj
enligt uppdragsbeskrivning.
Uppdrag - Drogpolitiskt program
Pågående
Socialnämnden får i uppdrag att ta fram ett nytt drogpolitiskt program med särskilt fokus på ungdomars användning av narkotika.
Kommentar
Styrgrupp och arbetsgrupp håller på att tillsättas.
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
6
FOKUSOMRÅDE - VERKSAMHET OCH MEDARBETARE
Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi ska attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och även
avveckla personal för ett hållbart arbetsliv. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att
klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och
organisationen. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering
2016-2017, sid 20-22.
Kommentar
Socialnämnden slutförde införandet av rätt till heltid under 2014. Arbete pågår för att kunna öka antalet praktikplatser inom
socialförvaltningen för de som har behov.
Fullmäktigemål - Rätt till heltid
Vid utgången av 2016 ska rätten till heltid (önskad sysselsättningsgrad) vara genomförd på nämnder och bolag. Arbetet ska ske
inom befintliga budgetramar.
Fullmäktigemål - Praktikplatser
Kalmar kommun ska till utrikes födda årligen erbjuda cirka 150 praktikplatser.
Fullmäktigemål - Jämställdhetssäkrad verksamhet
Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad.
X
Nämndsmål - Fastställd jämställdhetsplan
I november 2015 finns en fastställd jämställdhetsplan för socialnämndens område.
Kommentar
Arbetet med att ta fram en jämställdhetsplan är i startgroparna.
Fullmäktigemål - Sjukfrånvaron
Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag.
X
Nämndsmål - Minskning av ackumulerad sjukfrånvaro
Den ackumulerade sjukfrånvaron i % av arbetad tid ska minska under 2015 jämfört med 2014.
Kommentar
Information om arbetet ska ges till enhetscheferna i verksamhetsområde funktionsnedsättning och verksamhetsområde arbete och
sysselsättning. Förbättringsteam bestående av enhetschefer skapas. Aktiviteter inriktade mot korttidsfrånvaro och friskfaktorer.
Sjukfrånvaro ökar inom nämndens område liksom det gör nationellt.
Uppdrag - Välfärdsbokslutet
Pågående
I årsrapporten ska respektive nämnd redovisa hur man använder välfärdsbokslutet i verksamheten. Samverkan och samarbete kring
åtgärder måste fördjupas. Både internt inom Kalmar kommun och externt.
Kommentar
Diskussioner pågår med Kansli och omvärldsenheten om hur samordning och arbete med välfärdsbokslutet ska organiseras.
Uppdrag - Service och bemötande
Pågående
Alla nämnder får i uppdrag att genomföra aktiviteter för att ytterligare förbättra service- och bemötandefrågor.
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
7
Kommentar
Socialförvaltningen har flyttat till nya lokaler för att öka tillgängligheten och servicen för besökare till förvaltningen. Aktiviteter pågår
för att arrangörer av tillfälliga arrangemang med alkoholtillstånd ska uppleva ett bra och professionellt bemötande. E-tjänster för
försörjningsstöd ska införas och arbete pågår för att möjliggöra detta. Arbete pågår för att öka antalet rapporterade avvikelser som
ett led i förvaltningens kontinuerliga utvecklings- och kvalitets arbete. Genom att ta till vara på synpunkter och klagomål som
inkommer till socialförvaltningen arbetar förvaltningen aktivt med service- och bemötandefrågor. Arbete pågår för att möjliggöra en
ökad delaktighet för brukarna i sina insatser, genom aktiviteter som är kopplade till den enskildes genomförandeplan. Alla enheter
inom socialförvaltningen som arbetar med personer med funktionsnedsättning ska under 2015 formulera hur anhöriga ska bemötas.
Alla barn och unga som är placerade eller bor i LSS bostad ska ha en planering för hur vårdnadshavare ska göras delaktiga under
placeringstiden.
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
8
EGNA VERKSAMHETSSPECIFIKA MÅL OCH AKTIVITETER
Här kan förvaltningar och bolag lägga in egna mål och aktiviteter som man vill följa upp, utan koppling till kommunfullmäktiges
fokusområden och mål.
Socialnämndens egna mål
Under denna rubrik lägger socialnämnden in sina nämndsmål som inte är kopplade till fullmäktigemålen.
X
Nämndsmål - Barnavårdsutredningar - alkohol- och
drogvanor
I alla barnavårdsutredningar ska det särskilt framgå att frågor om barnets egna alkohol- och drogvanor har utretts.
Kommentar
Merparten av enheternas aktiviteter är formulerade på ett sätt som inte säkerställer att målet kan uppnås. Att överväga om frågan
om alkohol- och drogvanor ska ställas är inte en tillräcklig aktivitet utifrån målformuleringen.
X
Nämndsmål - Månadsuppföljningar utifrån fastställda
indikatorer
Samtliga enheter arbetar vid slutet av 2015 kontinuerligt med månadsuppföljningar utifrån fastställda indikatorer. Indikatorerna ska
där det är möjligt vara könsuppdelade.
Kommentar
Aktiviteter pågår som syftar till att målet kan uppnås.
X
Nämndsmål - Introduktion enligt kommungemensam
riktlinje
Samtliga nyanställda medarbetare under 2015 har fått introduktion enligt den kommungemensamma riktlinjen.
Kommentar
Aktiviteter bedöms kunna bidra till att målet uppfylls.
X
Nämndsmål - Sysselsättning kvinnor - socialpsykiatrin
Andel kvinnor som har insats inom socialpsykiatrin och som har sysselsättning är högre i oktober 2015 jämfört med den
kartläggning som genomfördes 2013.
Kommentar
Riktade insatser mot målgruppen samt enheternas aktiviteter bedöms kunna bidra till att målet uppfylls.
X
Nämndsmål - Sysselsättning - Daglig verksamhet
Andelen brukare, kvinnor och män, inom daglig verksamhet och sysselsättning som under 2015 får en anställning på öppna
arbetsmarknaden är högre än 2014.
Kommentar
Ytterligare aktiviteter bedöms kunna behövas på enhetsnivå för att målet ska nås.
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
9
X
Nämndsmål - Sysselsättning - individuell placering
Andelen brukare, män och kvinnor, inom daglig verksamhet och sysselsättning som under 2015 får en individuell placering är högre
än 2014.
Kommentar
Aktiviteter pågår som bedöms kunna bidra till att målet uppfylls.
X
Nämndsmål - Bistånd öppenvård missbruk
Andelen biståndsbedömda insatser inom öppenvård missbruk och beroende uppgår till 50 % av utförda insatser 31 december 2015.
Kommentar
De aktiviteter som myndighetsutövningen utför bedöms kunna bidra med en ökning av antalet biståndsbedömda beslut. Planerad
aktivitet inom insats Missbruk och beroende bedöms inte kunna bidra till måluppfyllelse. Aktivitet behöver omformuleras.
X
Nämndsmål - Införande av metod - missbruk
Under 2015 införs en metod för uppföljning inom missbruksvården.
Kommentar
Planerade aktiviteter tillsammans med insats från förvaltningens metodstödjare bedöms kunna bidra till att målet uppfylls.
X
Nämndsmål - Verksamhetsbeskrivning - bemötande
anhöriga
Alla enheter som arbetar med personer med funktionsnedsättning har i sin verksamhetsbeskrivning formulerat hur anhöriga ska
bemötas och introduceras.
Kommentar
Aktiviteter pågår som bedöms kunna bidra till att målet uppfylls.
X
Nämndsmål - Barnavårdsutredningar - våld i nära
relationer
I alla barnavårdsutredningar ska det särskilt framgå att det har utretts om barnet har utsatts för, eller bevittnat, våld i nära relationer.
Kommentar
Merparten av enheternas aktiviteter är formulerade på ett sätt som inte säkerställer att målet kan uppnås. Att överväga om frågan
om våld ska ställas är inte en tillräcklig aktivitet utifrån målformuleringen.
X
Nämndsmål - Planering vårdnadshavare
Alla barn och unga som är placerade enligt SoL/LVU eller har beslut om bostad för barn och ungdom enligt LSS har en planering för
hur vi arbetar med vårdnadshavare under placeringstiden.
Kommentar
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
10
Aktiviteter pågår som syftar till att uppnå målet.
X
Nämndsmål - Hemlöshet situation 2
Alla kvinnor och män som har en placering via socialtjänsten och befinner sig i situation 2 (Socialstyrelsens definition vid hemlöshet)
har ett boende ordnat före utskrivning.
Kommentar
Vissa av enheternas aktiviteter kommer troligen inte bidra till att målet uppfylls då dessa inte syftar till att enskilda har ett ordnat
boende före utskrivning. Brist på bostäder alternativt att enskilda nekas bostad av socialförvaltningens hyresvärdar är en del av
problematiken. Fortsatta aktiviteter bör inriktas på det övergripande samarbetet kring bostadsförsörjning och möjligheterna för
enskilda att få förstahandskontrakt.
X
Nämndsmål - Inför placering - Samordnad individuell
plan (SIP)
Inför placering SoL/LVU eller beslut om bostad för barn och ungdom enligt LSS, ska alla barn och unga som har eller har behov av
kontakt med BUP eller barnhabiliteteringen ha en samordnad individuell plan, SIP.
Kommentar
Aktiviteter pågår som syftar till att uppnå målet.
X
Nämndsmål - E-tjänst för försörjningsstöd
Senast december 2015 är e-tjänst för försörjningsstöd infört.
Kommentar
Aktiviteter pågår som bidrar till att målet kan uppfyllas.
X
Nämndsmål - SMADIT
Minst 15% av förare, kvinnor och män, boende i Kalmar kommun misstänkta för rattfylleri och/eller drograttfylleri har påbörjat
behandling genom SMADIT.
Kommentar
Månatliga uppföljningar under första kvartalet visar att antalet personer som påbörjat behandling genom SMADIT är för få för att
målet ska kunna uppnås om trenden håller i sig.
X
Nämndsmål - Placerade barn- Samordnad individuell
plan (SIP)
Alla placerade barn och unga enligt SoL/LVU eller barn och unga med beslut om bostad för barn och ungdom enligt LSS som har
eller har behov av kontakt med BUP eller Barnhabiliteringen, ska ha en samordnad individuell plan, SIP senast 2015-09-30.
Kommentar
Aktiviteter pågår som syftar till att uppnå målet.
X
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
11
Nämndsmål - Hemlöshet situation 1
Kvinnor och män som har kontakt med socialtjänsten finns inom situation 1 (Socialstyrelsens definition vid hemlöshet) maximalt en
månad.
Kommentar
Regelbundna månatliga mätningar visar på att antalet återrapporterade akut hemlösa under första kvartal har minskat något.
Aktiviteterna som är planerade bedöms kunna bidra till att målet delvis uppnås.
X
Nämndsmål - Kunskap om uppsökande och
förebyggande arbete
Samtliga medarbetare inom förvaltningen har kunskap om sin/förvaltningens roll i det uppsökande och förebyggande arbetet.
Kommentar
Aktivitet éj påbörjad.
X
Nämndsmål - Avvikelser
Antalet rapporterade avvikelser ökar vid samtliga enheter under 2015.
Kommentar
Aktiviteterna för att uppnå målet handlar om informationsöverföring till medarbetarna så att antalet avvikelser ökar. Fler aktiviteter
behövs för att möjiggöra att målet nås.
X
Nämndsmål - Genomförandeplan
Alla brukare, såväl män som kvinnor, flickor som pojkar, har en genomförandeplan som används i det dagliga arbetet där brukaren
varit delaktig och där planen följts upp minst en gång per år.
Kommentar
Intern- och egenkontrollsrutinen för akt och journalgranskning blir en viktig del i bedömningen om målet kring genomförandeplaner
uppfylls. En stor intern satsning på utbildning av all personal kring genomförandeplanering genomförs och bedöms kunna bidra till
att uppfylla målet. Riktade aktiviteter genomförs för att möjliggöra en ökad delaktighet från brukaren.
X
Nämndsmål - Alkoholtillstånd - bemötande
Samtliga arrangörer för tillfälliga arrangemang till allmänheten som är föremål för alkoholtillstånd upplever ett bra och professionellt
bemötande.
Kommentar
Aktivitet ej påbörjad. Aktiviteterna påbörjas under tertial två när ansökningar om alkoholtillstånd för tillfälliga arrangemang börjar
komma in.
Aktivitet
Ansvarig
Status
Aktivitet - Möte med sökande
Cecilia Frid
Ej påbörjad
User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19
Färdigställandegrad
Kommentar
12
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Kristina Appert
0480-45 09 50
2015-05-13
SN 2015/0013.11.01
Socialnämnden
Delegeringsbestämmelser Socialnämnden tillägg
Förslag till beslut
Tillägg sker i delegeringsbestämmelserna enligt förslag i bilaga.
Bakgrund
Socialnämnden beslutade 2013-05-21 om en reglering av timersättning för utförande av personlig assistans enligt LSS till privata assistansanordnare. För att underlätta handläggningen av den ekonomiska ersättningen till de privata assistansanordnarna sker tillägg i delegeringsbestämmelserna. Tilläggen finns i bilaga och är
markerade med rött.
Kristina Appert
Avdelningschef ekonomi
Bilaga
Förändring i delegation för p-ass
Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare
Tel 0480-45 00 00 vx │ [email protected]
Cecilia Frid
Socialchef
Bilaga - Utdrag ur socialnämndens delegeringsbestämmelser
11. Insatser för funktionshindrade enligt LSS och SoL
Tilläggen i delegeringen är markerade med rött.
1
2
3
4
5
Ärendegrupp
Lagar mm
Lägsta beslutsnivå
Bistånd i form av avlösarservice
för barn och ungdom 0-20 år SoL
(avser fysiskt funktionshindrade)
4 kap 1 § SoL
6
Beslut om bistånd till psykiskt
funktionshindrade i form av
a. särskilt boende
b. sysselsättning (ex Gumsen,
individuell placering)
Beslut om sökande tillhör lagens
personkrets
Beslut om bistånd i form av
boendestöd (enl. kommunens
riktlinjer)
Beslut om biträde av personlig
assistent eller ekonomiskt stöd till
skäliga kostnader för sådan
assistans, till den del som inte
täcks av beslut enligt 51 kap SFB
a. upp till 40 tim./v
b. över 40 tim./v
c. assistansbeslut i kombination
med korttidsvistelse
a. 6
b. 6
4 kap 1 § SoL
1 § LSS
6
4 kap 1 § SoL
6
9 § 2 LSS
a. 6
b. 2
c. 2
Kommentar
6
Beslut om ekonomiskt stöd till
skäliga kostnader för personlig
assistans enl 9 § 2 LSS
a. för merkostnad vid ordinarie
personlig assistents sjukfrånvaro
b. upp till av kommunen fastställt
timbelopp
c. begäran om komplettering vid
ofullständig ansökan om och/eller
redovisning av faktiska kostnader
upp till Försäkringskassans
schablonersättning
Godkännande av redovisade
faktiska kostnader av ekonomiskt
stöd till skäliga kostnader för
personlig assistans enligt LSS, upp
till Försäkringskassans
schablonersättning
Beslut om avvisande av ansökan
om ekonomiskt stöd till faktiska
kostnader för personlig assistans
enligt LSS upp till
Försäkringskassans
schablonersättning, vid ej
inkommen redovisning efter
begäran om komplettering eller vid
ofullständig redovisning
Beslut om avslag på ansökan om
ekonomiskt stöd till faktiska
kostnader för personlig assistans
enligt LSS upp till
Försäkringskassans
schablonersättning, vid fullständig
men ej godkänd redovisning
Beslut att utbetala
assistansersättning till annan
person än den som är berättigad
till insatsen
Ekonomiassistent
9 § 2 LSS
4
Avser Avdelningschef ekonomi
9 § 2 LSS
4
Avser Avdelningschef ekonomi
9 § 2 LSS
3a
11 § LSS
5
Avser de fall då brukaren är egen
arbetsgivare.
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Kristina Appert
0480-450950
2015-05-13
SN 2014/0652.03.01
Socialnämnden
Information angående tillämpning av riktlinje
om avgifter för placerade barn
Förslag till beslut
Socialnämnden ger uppdrag åt socialförvaltningen att göra översyn av riktlinjen
om avgifter och ersättningar.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har fastställt riktlinje (KS 2013/0614) om avgifter och
ersättningar inom Socialförvaltningen. Riktlinjen omfattar bl. a. att föräldrar är
skyldiga att bidra till kommunens kostnader för det barn som är placerat eller
får omvårdnad i ett annat hem än det egna. Beloppet ska beräknas enligt Försäkringskassans regler för betalningsskyldighet för underhållsstöd. Utifrån riktlinjen har Socialförvaltningen fastställt en rutin som beskriver hur avgiften ska
handläggas och administreras.
Riktlinjen har ännu inte börjat tillämpas p.g.a. att den kräver stora administrativa resurser. Arbetsuppgiften inryms inte inom nuvarande bemanning. Med
anledning av den övergripande översyn som nu sker av kommunens administration i ”Stabil ekonomi” är förslaget att avvakta tills den utredningen är klar.
Förslaget är också att det sker en översyn av avgifts- och ersättningsriktlinjen.
Kristina Appert
Avdelningschef ekonomi
Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare
Tel 0480-45 00 00 vx │[email protected]
Cecilia Frid
Socialchef
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Johnny Lesseur
0480-450860
2015-05-09
SN 2015/0194.11.03
Socialnämnden
Riktlinjer placerade barn och unga
Förslag till beslut
Socialnämnden fastställer upprättat förslag till riktlinjer för placerade barn och
unga.
Bakgrund
Socialnämnden har hittills saknat skriftliga riktlinjer för arbetet med placerade
barn och unga.
Det framtagna förslaget till riktlinjer avses utgöra ett övergripande styrdokument för socialtjänstens arbete med vård i familjehem, jourhem eller hem för
vård eller boende. Riktlinjerna ska bidra till en rättssäker handläggning för barn
och unga som placeras utanför hemmet. Riktlinjerna ska även bidra till att vården av barn och unga är trygg, säker, effektiv och kunskapsbaserad. Riktlinjerna ska ge personal som arbetar med placerade barn och unga stöd och vägledning i arbetet.
Förslaget till riktlinjer har utarbetats av en arbetsgrupp, under ledning av verksamhetsutvecklare Britt Kronberg och i övrigt bestående av enhetschefer inom
Socialförvaltningens verksamhetsområde för mottagning och utredning.
Johnny Lesseur
Verksamhetschef
Cecilia Frid
Socialchef
Bilaga
Placerade barn och unga – riktlinjer, 150504; dnr SN 2015/0194.11.03
Socialförvaltningen Vc
Adress Box 834, 39128 Kalmar │ Besök Nygatan 36
Tel 0480-45 00 00 vx │ [email protected]
SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK
Fastställt av
Dokumentansvarig
Datum
Dnr SN 2015/0194.11.03
Britt Kronberg
2015-05-04
Placerade barn och unga – riktlinjer
1 (19)
2 (19)
Innehållsförteckning
Placerade barn och unga – Riktlinjer ......................................................................... 4
Syfte ........................................................................................................................... 4
Målgrupp ................................................................................................................... 4
Avgränsningar .......................................................................................................... 4
Mål ............................................................................................................................. 4
Grundläggande regler och principer ................................................................. 5
Barnets bästa ........................................................................................................ 5
Lagstiftning .......................................................................................................... 5
God vård .............................................................................................................. 6
Evidensbaserad praktik ........................................................................................... 6
Jämlikhet ................................................................................................................... 6
Samverkan................................................................................................................. 6
Samordning av insatser inom socialförvaltningen .......................................... 7
Samverkan kring hälsa inkl. tandvård ............................................................... 7
Samverkan kring utbildning ............................................................................... 7
Vårdens genomförande........................................................................................... 8
Vårdplan ............................................................................................................... 8
Genomförandeplan ............................................................................................. 8
Utrustning ............................................................................................................ 8
Val av placering ........................................................................................................ 9
Familjehem inklusive privatplacering ............................................................... 9
Placering av ensamkommande flyktingbarn.................................................... 9
Jourhem ................................................................................................................ 9
Konsulentstödda familjehem...........................................................................10
Hem för vård eller boende (HVB) .................................................................10
Familjehemsutredning ...........................................................................................10
Barnet eller den unge.............................................................................................11
Barnets rätt till delaktighet ...............................................................................11
Följa vården ............................................................................................................12
Socialsekreterarens kontakt med barnet ........................................................12
Samtal med barn och unga...............................................................................12
Samtal med vårdnadshavare/god man ...........................................................12
Samtal med familjehemsföräldrarna eller personal på HVB .......................12
Hälsa och hälsokontroller ................................................................................13
Utveckling och socialt beteende......................................................................13
Följa barnets skolgång ......................................................................................13
3 (19)
Uppföljningsintervjuer – Att lära av fosterbarn ...........................................13
Insatser enligt LSS .............................................................................................13
Övervägande ......................................................................................................14
Omprövning ......................................................................................................14
Misstanke om att barnet far illa i familjehemmet .........................................14
Vårdnadshavare eller förälder..........................................................................14
Ansökan om god man eller förvaltare (för myndiga personer) ..................14
God man – ensamkommande barn ................................................................15
Särskilt förordnad vårdnadshavare – ensamkommande barn.....................15
Råd, stöd och annan hjälp till föräldrarna .....................................................15
Umgänge.............................................................................................................16
Umgängesbegränsning ......................................................................................16
Planering inför vårdens upphörande ..............................................................16
Socialnämndens ansvar efter avslutad vård .......................................................16
Uppföljning oberoende av samtycke ..................................................................17
Föräldrars ersättningsskyldighet ..........................................................................17
Avtal.........................................................................................................................17
Familjehem .........................................................................................................17
HVB ....................................................................................................................17
Stöd till familjehemmet (gäller även jourhem) ..................................................17
Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar ...............................................18
Anmälan till överförmyndaren.............................................................................18
Ersättningar/Omkostnader och arvode .............................................................19
4 (19)
Placerade barn och unga – Riktlinjer
Syfte
Riktlinjerna är ett övergripande styrdokument för socialtjänstens arbete med
vård i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Riktlinjerna ska
bidra till en rättssäker handläggning för barn och unga som placeras utanför
hemmet. Riktlinjerna ska även bidra till att vården av barn och unga är trygg,
säker, effektiv och kunskapsbaserad. Riktlinjerna ska ge personal som arbetar
med placerade barn och unga stöd och vägledning i arbetet.
Målgrupp
Riktlinjerna riktar sig till handläggare och personal som arbetar med placeringar
av barn och unga, men även övriga berörda inom socialtjänsten.
Avgränsningar
Riktlinjerna omfattar socialtjänstens arbete med barn och unga 0-201 år, som
behöver vård utanför det egna hemmet med stöd av beslut om vård enligt SoL
eller LVU. Riktlinjerna behandlar barn och unga som placeras i familjehem
eller HVB. Riktlinjerna omfattar inte barn som får insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar, som behöver bo
utanför föräldrahemmet enligt 9 § första stycket p 8 LSS.
Riktlinjerna avser inte att beskriva utredning i barnavårdsärende utan förutsätter att det redan har gjorts en utredning av barnets behov av skydd eller stöd
enligt 11 kap 1 och 2 §§ SoL. Riktlinjerna omfattar placering av ensamkommande barn vid beslut om anvisning från migrationsverket.
Mål
Socialnämnden har, ett särskilt ansvar att verka för att barn och unga växer upp
under trygga och goda förhållanden. (5 kap 1 § SoL)
Barnets bästa ska alltid beaktas och det ska framgå av dokumentationen hur
barnets röst har kommit till uttryck.
Familjehemmet eller den institution som tar emot ett barn ska ha god kunskap
och goda förutsättningar att utöva vård av barn och unga.
All vård utanför hemmet ska följa BBIC:s struktur för genomförande och uppföljning av vården.
Barn och unga ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap
genom en evidensbaserad praktik
Barn som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser och
möjligheter som andra barn.
Målet med placeringen av barn och unga är generellt sett att barn ska återförenas med sina föräldrar. Barnets eller den unges behov av kontakt med sina
Vård enligt LVU ska upphöra senast när den unge fyller 21 år. Placeringar kan pågå tom
sommaren då ungdomen slutfört gymnasiestudier.
1
5 (19)
föräldrar före, under och efter en placering är av särskild vikt för att barnet
eller den unge ska utvecklas gynnsamt. Under en pågående placering ska arbetet med att stödja en positiv förändring i hemmiljön, syftande till att göra placeringstiden så kort som möjligt, prioriteras.
Grundläggande regler och principer
Ledstjärnan för det sociala arbetet är portalparagrafen i socialtjänstlagen, 1 kap
1§, vilken slår fast att socialtjänsten ska vila på demokratins och solidaritetens
grund och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i
levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.
Vägledande principer för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten är
bland annat helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering kontinuitet, flexibilitet och närhet2. Principerna om kontinuitet, flexibilitet och
närhet ska vara vägledande för socialtjänstens handläggning av alla ärenden
som rör placerade barn.
Detta innebär att
 socialtjänsten strävar efter att placerade barn ska möta samma socialsekreterare under en längre period, för att en förtroendefull relation ska kunna
skapas.
 varje insats ska vara individuellt anpassad
 placeringar bör ske så nära hemmiljön som möjligt
Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i förhållande till gällande lagstiftning. Beslut ska fattas utifrån den enskildes individuella behov.
Barnets bästa
Den överordnade principen i socialtjänstlagen är barnets bästa enl. 1 kap 2 §.
Detta innebär att andra principer kan få stå tillbaka om det krävs för barnets
bästa. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller
andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för
barnet vara avgörande. Motsvarande bestämmelse finns i 1 § 5 st. LVU, Vid beslut
enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Detta innebär att socialtjänstens alla verksamheter ska ha ett barnperspektiv. Barnperspektivet bygger på artikel 3 i FN:s barnkonvektion. När barn är inblandade ska barnets
bästa alltid beaktas särskilt, även när det gäller bistånd till någon annan än barnet självt, exempelvis till en förälder. Om det uppstår en intressekonflikt mellan barnets och de vuxnas intresse väger barnets intresse tyngst.
Inför alla beslut inom socialtjänsten ska det göras en bedömning av vad som är
bäst för just det barnet.
Lagstiftning
Riktlinjen baseras på gällande lagstiftning, FN:s barnkonvention samt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom området.
Socialtjänstens arbete med barn- och ungdomsvård regleras främst genom socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av
unga (1990:52), LVU, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
2
Förarbeten till 1980 års socialtjänstlag
6 (19)
(1993:387), LSS och socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. Dessutom gäller
grundläggande kommunal lagstiftning ex. förvaltningslag (1986:223), FvL, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL och kommunallagen
(1991:900), KL)
Handläggare ska hålla sig uppdaterade om lagar och föreskrifter inom sitt verksamhetsområde.
God vård
Socialnämnden ska enligt 6 kap 1 § SoL sörja för att barn och unga som behöver vårdas eller bo utanför det egna hemmet tas emot i ett familjehem eller
hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att den som har tagits
emot i ett annat hem än det egna får god vård. Enligt 6 kap 1 § föräldrabalken,
FB, har alla barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran.
Evidensbaserad praktik
Ett evidensbaserat arbetssätt har som målsättning att:
 Så långt det är möjligt ha en vetenskaplig och professionellt förankrad
uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för klientens behov och
problem.
 Beakta klientens egen uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser
för hans eller hennes behov eller problem.
 Så långt möjligt välja och föreslå insatser som beaktar kunskaper från
forskningen, från egna och kollegers erfarenheter och från klienten.
 Så långt möjligt ta ansvar för och följa upp insatsernas effekter på
klientens livssituation.3
Jämlikhet
Som ett led i kvalitetsarbetet ska socialförvaltningen aktivt arbeta för ett medvetet förhållningssätt kring jämlikhet för att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande för alla. Diskriminering är förbjuden i verksamhet
inom socialtjänsten enl. Diskrimineringslagen (2008:567). Lagen ska motverka
diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Vården ska dock vara individanpassad vilket innebär att vården ges med respekt
och lyhördhet för klientens specifika behov. Det innebär t.ex. att å ena sidan
uppmärksamma att flickor och pojkar som grupper kan ha olika behov av insatser, men å andra sidan se individens behov oavsett kön.
Samverkan
Enligt Socialtjänstlagen, SoL, 5 kap § 1 a har socialnämnden en skyldighet och
ett ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far
illa eller riskerar att fara illa.
Socialnämnden ska samverka med andra samhällsorgan för att barn och unga i
familjehem eller hem för vård eller boende ska få lämplig utbildning och sina
behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosedda.(SOSFS 2012:11)
3
Oscarsson Lars, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, SKL 2009
7 (19)
Samordning av insatser inom socialförvaltningen
En samordning av insatser behövs då hela eller delar av familjen har, eller är i
behov av insatser från flera enheter inom socialförvaltningen. Erbjudna insatser ska samordnas till en vårdkedja och komplettera varandra, för att på bästa
möjliga sätt ge hela familjen det stöd och den hjälp de behöver. Barnets behov
ska vara i centrum.
Se rutin Samordning internt – myndighetshandläggning i Verksamhetshandboken.
Samordnad individuell plan (SIP)
Samordnad individuell plan (SIP)ska användas om barnet eller den unge har
behov av insatser från hälso- och sjukvården samt socialtjänst. Se Verksamhetshandboken.
Samverkan kring hälsa inkl. tandvård
Överenskommelse finns om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i Kalmar län. Riktlinjerna syftar till att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för målgruppen barn 0 tom 17 år, som är i behov av
samtidiga insatser från barnpsykiatrin inom landstinget och från socialtjänsterna i kommunerna. 4 Se Verksamhetshandboken.
Samverkansöverenskommelse mellan länets kommuner och landstinget i Kalmar län, angående hälsoundersökning inkl. tandvård av barn som placeras enl.
SoL och LVU, håller på att utarbetas. Den kommer att implementeras under
hösten 2015 och finns framöver i Verksamhetshandboken.
Asylsökande barn och unga samt barn och unga som vistas i landet utan tillstånd har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som övriga barn.
Samverkan kring utbildning
Det finns en Överenskommelse mellan Barn- och ungdomsförvaltningen
och Socialförvaltningen avseende omhändertagna barn gällande Kalmar kommun. Överenskommelsen avser kontakter mellan Socialförvaltningen och
Barn- och ungdomsförvaltningen, i samband med placering respektive avslut
av placering av grundskolepliktig elev eller barn i barnomsorg/förskoleverksamhet, i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Se Verksamhetshandboken.
Socialstyrelsen har tillsammans med Skolverket utarbetat en vägledning om
placerade barns och ungas utbildning och hälsa. 5
Av vägledningen framkommer bl.a. ”Rektor vid den skola som eleven går på
ansvarar för beslut om elevens rätt till särskilt stöd. Det är hemkommunen,
dvs. i normalfallet den kommun där eleven är folkbokförd, som ansvarar för
att eleverna fullgör sin skolplikt. Barn som placeras i familjehem i en annan
kommun folkbokförs oftast i den nya kommunen. I sådana fall övergår skolpliktsansvaret och kostnadsansvaret för elevens skolgång till den nya kommu4
5
Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar.(2013)
Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar.(2013)
8 (19)
nen. Placerade barn har samma rätt till särskilt stöd från skolan, som alla andra
barn och det är folkbokföringskommunen som ansvarar för detta.
Socialtjänsten har ansvaret för de eventuella stödinsatser enligt SoL som kan
bli aktuella utifrån barnets vårdbehov. Socialtjänsten ansvar är avgränsat till de
extra insatser som barnet kan behöva av sociala eller psykologiska skäl. Socialtjänsten ansvarar inte för sådant som åvilar andra huvudmän. Åtgärder som
omfattas av skollagen kan alltså inte ses som en socialtjänstinsats.”
Är barnet placerad på HVB i en annan kommun har barnet däremot normalt
sett kvar sin folkbokföring i hemkommunen vilket betyder att hemkommunen
ansvarar för eventuella stödinsatser i skolan i den nya kommunen.
Vårdens genomförande
Vårdplan
Vårdplanen ska upprättas innan socialnämnden fattar beslut om vård, senast
samma dag placeringen genomförs. Vid ett omedelbart omhändertagande enligt LVU behöver inte vårdplan upprättas genast, men ska kunna presenteras i
samband med att ansökan om vård görs. Det övergripande syftet med vårdplanen är att tydliggöra mål och medel med vården utifrån det enskilda barnets
behov. Vårdplanen beskriver vad som behöver göras. Det är viktigt att vårdplanen är tydligt och konkret utformad så att barn, vårdnadshavare och familjehem resp. personal på HVB kan förstå innebörden av förslaget. Om orsaken
till placeringen av barnet är brister i föräldraförmågan ska det i vårdplanen tydligt formuleras vilka förändringar som krävs av vårdnadshavarna för att barnet
ska kunna återvända hem. Vårdplanen upprättas av ansvarig handläggare.
Vårdplanens innehåll regleras i 5 kap. 1 a § SoF. BBIC:s formulär och stöddokument ska användas.
Genomförandeplan
Vårdplanen ska kompletteras med en genomförandeplan som beskriver hur
vården ska genomföras i praktiken. Genomförandeplanen ska vara färdig inom
2 veckor efter att placeringen genomförts. Genomförandeplanen ska följas upp
vid ett första tillfälle senast 4 veckor efter att placeringen verkställts. Förändringar kan behöva göras eller oklarheter vid upprättandet av planen kan behöva
rättas till. Vad en genomförandeplan ska innehålla regleras i 5 kap. 1 a § andra
stycket SoF. Se vidare rutin i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under 18 år samt Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år. BBIC:s formulär och stöddokument ska användas.
Utrustning
Socialnämnden ansvarar för att de som placeras i familjehem eller HVB är utrustade med kläder som behövs för den närmaste årstiden. Barnet kan även ha
behov av fritidsutrustning och liknande. Vad som ska köpas styrs av barnets
behov, vad barnet redan har och hur länge placeringen förväntas pågå.
I samband med placeringen kan barnet behöva utrustning i form av kläder eller
annat t.ex. utrustning till fritidsaktiviteter eller leksaker. En av BBIC:s grundprinciper är att alla barn ska ha likvärdiga möjligheter. Familjehemsplacerade
9 (19)
barn kan behöva förstärkningar på olika områden för att de ska uppnå likvärdiga möjligheter.
Val av placering
Familjehem inklusive privatplacering
Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn
och unga för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs
yrkesmässigt, d.v.s. inte i förvärvssyfte. Många gånger kan släktingar eller andra
närstående bli familjehem för barnet och ska alltid komma i fråga i första hand.
Om det inte finns släktingar eller andra närstående eller om dessa inte är lämpliga, kan eller vill ta hand om barnet kan barnet flytta till ett familjehem som
socialtjänsten rekryterar.
Privatplacering är en överenskommelse mellan vårdnadshavaren och det aktuella hemmet. Enligt 6 kap. 6 § SoL får emellertid ett barn inte utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt
hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Även om själva placeringen inte initierats av socialnämnden ska nämnden göra en utredning och därefter ta ställning till om det
finns förutsättningar för att lämna medgivandet till det hem som vårdnadshavaren/vårdnadshavarna har placerat barnet i. Det är nämnden i vårdnadshavarens hemkommun som prövar frågan. Om det i samband md medgivandeutredningen kommer fram uppgifter, som visar att barnet kan ha ett vårdbehov,
ska en utredning om barnets behov inledas enligt 11 kap 1 § SoL.
Barn som placeras privat bedöms inte ha något vårdbehov, varför ersättning
inte utgår från socialnämnden. Vården av barnet ska dock övervägas enligt 6
kap 8 § SoL var sjätte månad. Se rutin Ansökan om medgivande för privatplacering – barn i Verksamhetshandboken. Barnet omfattas också av bestämmelsen om flyttningsförbud, enligt 24 § LVU, som beslutas av den socialnämnd som lämnat medgivandet.
Vid privatplacering upprättas det en personakt för barnet. En sådan akt är undantagen från gallringsreglerna enligt 12 kap 2 § första stycket punkt 3 SoL.
Placering av ensamkommande flyktingbarn
Ensamkommande flyktingbarn ska utredas på samma sätt som barn som bor
och lever i Sverige. Av rättssäkerhetsskäl bör dock nämnden inte godkänna
privata placeringar av ensamkommande flyktingbarn.6 Anledningen är bl.a. att
barnen vid privatplacering går miste om nämndens skyldighet att noga följa
vården, vilket riskerar att barnets individuella behov inte uppmärksammas i
tillräcklig grad. Dessutom kan nämnden inte vara säker på att placeringen är
förälderns eget beslut.
Jourhem
Jourhem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn
och unga för tillfällig vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Ett barn får inte vårdas i jourhem längre tid än 2 månader efter avslu6
Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen (2013)
10 (19)
tad utredning, dvs. max sex månader. Ett jourhem ska vara lika väl utrett som
ett familjehem.
Socialnämnden har kontrakterat ett antal familjehem som jourhem. Dessa familjer arvoderas på så sätt att en av föräldrarna är hemma på heltid och familjen är beredd att ta emot barn på kort varsel. Tillfälliga placeringar av barn ska
därmed i första hand placeras (om nätverket inte är en möjlighet) i ett kontrakterat jourhem, därefter i ett annat familjehem, som har möjlighet att ta emot en
tillfällig placering. De kontrakterade jourhemmen har ett tidsbestämt avtal.
Med familjehem som tar emot tillfälliga placeringar, upprättas avtal för varje
aktuell placering.
Se vidare rutiner Jourhemsplacering kontorstid och Jourhemsplacering
beredskap i Verksamhetshandboken.
Konsulentstödda familjehem
Huvudregeln är att inte placera barn i konsulentstödda familjehem. Undantaget
är exempelvis om det inte finns något ledigt familjehem eller om det inte finns
något som matchar barnet/den unges behov.
Socialnämnden har samma ansvar för det placerade barnet även om hemmet
har rekryterats av och får stöd från en enskild verksamhet. Den enda
skillnaden jämfört med en ”vanlig” familjehemsplacering är att råd, stöd
och annan hjälp enligt 6 kap. 7 § SoL även ges till familjehemmet av den
konsulentstödda verksamheten.
Hem för vård eller boende (HVB)
HVB är ett boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse tillsammans
med insatser i form av vård eller boende. Vid val av HVB-placering ska om
möjligt i första hand kommunens interna HVB väljas med tanke på närhetsprincipen.
Kalmar kommun har avtal med SKI, Kommentus Inköpscentral. SKI genomför upphandling av HVB-hem. För placering på externa HVB se vidare under
rubriken Avtal – HVB.
För HVB, som tar emot barn och ungdomar som kommer ensamma till
Sverige, gäller samma bestämmelser som för andra HVB som tar emot
barn och ungdomar.
Familjehemsutredning
Socialstyrelsen har tagit fram förskrifter och allmänna råd om vad en utredning
om familjehem/jourhem ska innehålla och hur den ska bedrivas.( SOSFS
2012:11) Alla familjehem ska vara utredda och bedömda som lämpliga innan
barnet flyttar in. I samband med att familjehemmet rekryteras eller i början av
placeringen ska familjehemmet gå utbildningen ”Ett hem att växa i”.
I Kalmar kommun används nya Kälvestensintervjun som utredningsmetod.
Vid vissa fall i pågående placeringar och kompletterande utredningar används
Intervju om Anknytningsstil, IAS.
11 (19)
Se rutin Utredning av familjehem, släktinghem, jourfamiljehem i Verksamhetshandboken.
Barnet eller den unge
Grundläggande för barnets förmåga att bemästra sin situation är dess känsla av
sammanhang (KASAM) En känsla av sammanhang bygger på begriplighet¸
hanterbarhet och meningsfullhet. Betydelsen av begriplighet och sammanhang
gäller inte bara i barnets vardag. Det ställer också krav på kontakten med socialtjänsten. Genom att bli respektfullt bemött, på sina villkor, och få begriplig
information ska barnet kunna förstå vad som händer och varför. 7
Begriplighet - kan handla om att känna till sina rättigheter, veta varför man bor
i ett familjehem, förstå varför mamma och pappa gör som de gör, förstå sina
egna känslor. Känna till och veta vad som står i vård- och genomförandeplanen, hur det t.ex. är tänkt när det gäller umgänget med föräldrarna.
Hanterbarhet - förutsätter ofta begriplighet och handlar om att genom egna
eller andras resurser kunna möta de krav som olika situationer ställer. Kraven
kan handla om skolan, fritidsaktiviteter, familjehemmet och dess regler, föräldrars frånvaro eller närvaro.
Meningsfullhet - är en upplevelse av mening i livet. Meningsskapande är bl.a.
behovet av att vara delaktig och engagerad i sin vård. Delaktigheten är ett sätt
att involvera barnet eller den unges kunskap och anpassa vården till hans eller
hennes situation.
Barnets rätt till delaktighet
I barnkonventionen slås fast, som en av grundprinciperna att barn har rätt till
inflytande. En viktig förutsättning för barns delaktighet och för att de ska
kunna komma tills tals är att de får relevant information i förhållande till sin
ålder och mognad. Det innebär att det måste finnas kunskap och utarbetade
arbetssätt för hur barnets åsikter på bästa sätt kan inhämtas utifrån barnets
ålder och mognad. Barnets möjligheter att höras och få uttrycka sina åsikter ska
inte begränsas till tal utan ska kunna inhämtas genom olika uttrycksmedel. I
varje enskilt ärende måste barnets förmåga bedömas.
Barnet har rätt att få information om orsakerna till placeringen. Det är viktigt
att socialsekreteraren försäkrar sig om att det är begripligt för barnet varför det
placeras och under vårdtiden återkomma till frågan. Barnet har rätt att få veta
vem på socialtjänsten som är handläggare för honom eller henne och få namn,
e-post och telefonnummer till den personen. Informationsmaterial från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska delas ut till placerade barn.8
Barn ska informeras om sina rättigheter i förhållande till familjehemmet eller
hemmet för vård eller boende. Barnet bör informeras om rättigheter gällande
att vara delaktig i planeringen av vården, ta del av journalanteckningar, prata
enskilt med sin handläggare samt att framföra klagomål och synpunkter.
Samtal med barn i socialtjänsten, Socialstyrelsen 2004
Du har rätt!-För barn i familjehem, Vet du vilka rättigheter du har? För ungdomar i familjehem. Du har rätt!- För barn i HVB. Vet du vilka rättigheter du har? För ungdomar i HVB,
finns på flera språk. Inspektionen för vård och omsorg.
7
8
12 (19)
Se vidare SOSFS 2012:11.
Följa vården
Socialsekreterarens kontakt med barnet
Barn som har separerats från sina föräldrar och som bor i ett annat hem befinner sig i en mer utsatt livssituation än andra barn och unga. En av de viktigaste
uppgifterna för socialtjänsten är att noga följa och stödja de barn som omhändertagits. Bestämmelserna gällande socialnämndens ansvar finns i 6 kap 7 b §
SoL samt i 13 a § LVU. Syftet med uppföljningen är att se till att barnet har det
bra och att vården är rättssäker och trygg och utgår från barnets behov. En
särskilt utsedd socialsekreterare ska ansvara för kontakterna med barnet. Socialsekreteraren ska besöka barnet regelbundet i den omfattning som är lämplig
utifrån barnets behov och önskemål, oavsett om barnet är placerat i familjehem, internt eller externt HVB. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör socialsekreterare besöka barnet minst fyra gånger per år. Om barnet nyligen placerats
är det viktigt med en tätare kontakt. Små barn behöver besökas oftare eftersom
de har ett kortare tidsperspektiv och för att de inte själva kan ta kontakt såsom
äldre barn kan. HVB-handläggaren ska besöka barn respektive unga var 6-8
vecka för att regelbundet följa upp och utvärdera vården samt hålla vård- och
genomförandeplan aktuell. Gällande barn/unga som på olika sätt kan komma
ifråga för både HVB och familjehem ska en barnhandläggare och en HVBhandläggare samarbeta. Vid alla uppföljningar är det viktigt att ha egna samtal
med barn respektive den unga om det inte uppenbart strider mot barnet/den
unges bästa.
Samtal med barn och unga
Barnet ska ges möjlighet att ha enskilda samtal med den socialsekreterare som
ansvarar för placeringen. Barnet har rätt att välja hur kontakten ska se ut.
Stöddokument i BBIC Samtal med placerade barn och unga används, finns i
tre ålderskategorier.
Se rutin i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under
18 år samt Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år.
Samtal med vårdnadshavare/god man
Oavsett om barnet är frivilligt placerad eller med stöd av LVU ska vården följas genom samtal med föräldrar/vårdnadshavare/god man. Även om kontakten mellan föräldrarna och familjehem resp. HVB inte är god är det viktigt att
lyssna till hur föräldrarna upplever att barnet har det i sin placering.
BBIC:s Samrådsdokument för vårdnadshavare/förälder – inför uppföljningsmötet ska användas.
Samtal med familjehemsföräldrarna eller personal på HVB
Samtal med familjehemsföräldrar eller personal på HVB syftar till att få deras
uppfattning om barnet, hur barnet mår och utvecklas.
BBIC:s Samrådsdokument för familjehemsföräldrar, vårdpersonal eller
kontaktperson/familj– inför uppföljningsmötet ska användas.
13 (19)
Hälsa och hälsokontroller
Uppgifter om hur barnet mår fysiskt och psykiskt ska kontinuerligt hämtas in
från barnet självt och från familjehemsföräldrar respektive personal vid HVB.
Vidare ska uppgifter från hälsokontroller samt uppgifter från tandhälsovården
hämtas in. Om ett barn har kontinuerlig kontakt med ex BUP eller habiliteringen ska ev. en samordnad individuell plan upprättas (SIP). Se rutin Samordnad Individuell Plan (SIP) i Verksamhetshandboken. Se även dessa riktlinjer under rubriken Samverkan kring hälsa.
Utveckling och socialt beteende
Uppföljningen ska ge svar på om barnet eller den unge har det bra och utvecklas åldersadekvat och efter sina förutsättningar. Om barnet inte utvecklas som
det ska är det viktigt att ta kontakt med hälso- och sjukvården i ett tidigt skede.
Följa barnets skolgång
Socialnämnden ska verka för att placerade barn och unga får lämplig utbildning, enligt 6 kap 7 § SoL. Barn som gått ut grundskolan ska vid behov ges
möjlighet till kompletterande undervisning, lämplig yrkesutbildning eller till att
skapa förutsättningar för den unge att få arbete eller fortsatt utbildning.
Uppföljningen ska omfatta barnets eller den unges skolgång, oavsett stadie eller
skolform. Arbetsfördelningen när det gäller att upprätthålla kontakten med
skolan följer som regel genomförandeplanen. Se vidare i riktlinjerna under
rubriken Samverkan kring utbildning.
Uppföljningsintervjuer – Att lära av fosterbarn
Uppföljningsintervjun genomförs två år efter vårdens upphörande. Intervjun
är inspirerad av en modell som utvecklats i Karlstad kommun och bygger på
barns och ungas syn på tiden i familjehem/HVB och hur de ser på socialtjänstens arbete. Syftet är att inhämta information om resultatet av de insatser som
genomförts och ge handläggare kunskap som kan bidra till metodutveckling
gällande placerade barn och unga. Intervjun initieras för den familjehems- eller
HVB-placerade och dennes vårdnadshavare genom information och samtycke
redan vid placeringens inledning.
Insatser enligt LSS
En del placerade barn och unga kan ha rätt till insatser enligt 1 § LSS.
Det handlar om de barn som bedöms ha utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd eller andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. De insatser som då kan komma i fråga är exempelvis rådgivning och annat personligt stöd, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, korttidsvistelse utanför familjehemmet eller korttidstillsyn för skolungdom (9 § LSS). Det är vårdnadshavarna eller barnet självt om det fyllt 15 år
som är behöriga att begära insatser enligt LSS.
När barn är omhändertagna med stöd enligt LVU har socialnämnden rätt att
begära om stödinsatser enligt LSS.
14 (19)
Övervägande
När ett barn vårdas utanför hemmet enligt 4 kap 1 § SoL eller enligt 2 § LVU
är socialnämnden skyldig att var sjätte månad överväga om vården fortfarande
behövs. Se rutiner i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under 18 år, Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år
samt Årsplanering för uppföljning av placerade barn och unga.
Av övervägandet ska framgå om vården avser att vara långvarig eller hur planeringen ser ut för barnet på kort och lång sikt. Inför treårsregeln om vårdnadsöverflytt behöver diskussioner föras om vården kan upphöra eller om vårdnadshavare inom överskådlig tid kan ta hand om barnet eller den unge.
Omprövning
Vid vård enligt 3 § LVU ska socialnämnden inom sex månader från verkställigheten pröva om vård med stöd av LVU ska upphöra. Därefter prövas frågan
fortlöpande inom sex månader från senaste prövning. Se rutiner i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under 18 år, Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år samt
Årsplanering för uppföljning av placerade barn och unga.
Misstanke om att barnet far illa i familjehemmet
Socialnämnden har ett omfattande ansvar för att placerade barn och unga har
en trygg och säker vård. Ansvaret är reglerat i 3 kap 3 a § SoL.
Se rutin Om barn far illa i familjehem i Verksamhetshandboken.
Vårdnadshavare eller förälder
Placering av barnet ska utgå från en samverkan runt barnet mellan barn, föräldrar och familjehem alternativt HVB. Socialsekreteraren för det placerade barnet
har det övergripande ansvaret för att få till stånd denna samverkan, om det är
en samverkan som gynnar barnet. Det är viktigt att vårdnadshavarna får information om att vårdnadsöverflyttning alltid ska övervägas efter tre år i familjehem. Se vidare i riktlinjerna under rubriken Vårdnadsöverflyttning.
Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barns
personliga förhållanden. Ibland har en förälder inte juridiskt vårdnaden om
barnet varför denne då inte är vårdnadshavare. Föräldern kan dock ha umgängesrätt enligt dom från tingsrätt eller ha en god kontakt med barnet och
vara viktig för barnet utan att i lagens mening ha den juridiska bestämmanderätten. Föräldrar som inte är vårdnadshavare har ingen formell rätt att påverka
innehållet i vården.
Ansökan om god man eller förvaltare (för myndiga personer)
Socialnämnden ska, enligt 5 kap 3 § SoF och 15 § 6 LSS, anmäla till överförmyndaren om den finner att god man eller förvaltare (för myndiga personer)
bör förordnas för någon som inte själv kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Behovet av god man eller förvaltare (för myndiga personer) kan bero på sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning,
funktionsnedsättning eller liknande.
Det är viktigt att genomförandeplanen i god tid kompletteras med uppgifter
om hur barnet eller ungdomen ska förberedas för tiden efter placeringen i fa-
15 (19)
miljehem eller HVB Observera särskilt de eventuella behov av godmanskap/förvaltarskap som kan väntas föreligga, efter att den unge har fyllt 18 år.
Planering av en sådan åtgärd behöver ske i dialog med Överförmyndaren, i
mycket god tid innan den unges artonårsdag (minst sex månader).
Se rutin Aktualisera behov av god man/förvaltare i Verksamhetshandboken.
God man – ensamkommande barn
Den gode mannen är i förälderns ställe och i juridisk bemärkelse vårdnadshavare för barnet under asyltiden. Den gode mannen har rätt och skyldighet att
bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som
ekonomiska och rättsliga. Den gode mannen behöver som regel vara
med vid olika utredningssamtal och möten. Socialtjänsten bör ha perspektivet
att kring de frågor där verksamheten annars skulle samarbetat med barnets
föräldrar, ska man när det gäller ett ensamkommande barn samarbeta med den
gode mannen. Behovet av samarbete är därmed omfattande – särskilt initialt då
alla inblandade ska komma överens mer konkret om hur kontakterna ska se ut
och skötas samt vem som ska ansvara för vilka insatser. Uppdraget för den
gode mannen upphör automatiskt när barnet fyller 18 år. Uppdraget upphör
dessutom när barnets föräldrar kommit till Sverige och kan utöva vårdnaden
och förmyndarskapet samt om barnet varaktigt lämnar landet. Då barnet får
uppehållstillstånd avslutas godmanskapet och istället ska en särskilt förordnad
vårdnadshavare utses.
Särskilt förordnad vårdnadshavare – ensamkommande barn
För ensamkommande barn med uppehållstillstånd ska i stället en särskilt vårdnadshavare förordnas. Socialnämnden är skyldig att göra en framställning eller
ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. Uppdraget skiljer sig inte nämnvärt från uppdraget som god man. Förordnandet upphör när
barnet fyller 18 år.
Råd, stöd och annan hjälp till föräldrarna
När barn och unga är placerade i familjehem eller HVB har socialnämnden en
skyldighet att erbjuda vårdnadshavare och föräldrar råd, stöd eller annan hjälp,
enligt 6 kap 7 § 4 p SoL. Det underlättar för placerade barn och unga om deras
föräldrar får hjälp, eftersom placerade barn och unga ofta oroar sig för sina
föräldrar, särskilt om föräldrarna lever destruktivt. Det är viktigt att socialtjänsten kan erbjuda vårdnadshavare/föräldrar hjälp och stöd för de brister i omsorgen som kan ha föranlett placeringen för att barnet eller den unge om möjligt ska kunna flytta hem.
Det är barnets socialsekreterare som ansvarar för att initiera att vårdnadshavare
och föräldrar får det stöd som det finns behov av.
Stödet kan även handla om krisbearbetning i samband med omhändertagandet,
stöd i att upprätthålla kontakten med barnet eller föräldrautbildning.
Se även under rubriken Samordning av insatser inom socialförvaltningen.
16 (19)
Umgänge
Barnets socialsekreterare har ansvar för att ett väl fungerande umgänge mellan
barnet och föräldrarna upprätthålls. Umgänge med släkt och nätverk måste
planeras utifrån en sammanvägd bedömning av vad som är barnets bästa. I
denna bedömning ingår barnets egna synpunkter som en viktig del. En fungerande kontakt med föräldrarna är en förutsättning för att barnet ska kunna
återvända hem under rimliga former. För långtidsplacerade barn kan det vara
av stor vikt att hålla kontakten med syskon och andra nära släktingar eftersom
åtskilliga riskerar att möta vuxenlivet utan kontakt med någon anhörig.
Överenskommelsen om umgänget ska dokumenteras och följs upp i genomförandeplanen.
Ensamkommande barn ska uppmuntras och stödjas i sin kontakt med anhöriga. Efter att ett ensamkommande barn har fått uppehållstillstånd blir socialnämnden ansvarig för efterforskningen av familjemedlemmar till barnet, förutsatt att barnet är placerat inom socialtjänsten.
Umgängesbegränsning
Om socialtjänsten och vårdnadshavarna har olika meningar om umgänget är
det vid vård enligt SoL vårdnadshavarna som har bestämmanderätten. Vid vård
enligt LVU kan socialnämnden besluta att med stöd av 14 § LVU reglera umgänget om så behövs med hänsyn till ändamålet med vården. Detta beslut kan
överklagas. Var tredje månad övervägs om ett sådant beslut fortfarande behövs. Möjligheten att begränsa umgänget vid LVU-vård gäller i förhållande
både till förälder och till vårdnadshavare. Även umgänge med andra personer
än föräldrar/vårdnadshavare kan begränsas, men då i enlighet med stöd av
socialtjänstens allmänna befogenheter enligt 11 § 4 st. LVU. Ett sådant beslut
kan inte överklagas.
Planering inför vårdens upphörande
Genomförandeplanen bör i god tid innan vården upphör kompletteras med
uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen i familjehem eller HVB har avslutats. Till grund för beslut om vården
ska upphöra ska ligga en bedömning av om målen i vårdplanen uppnåtts för
barnet och de brister i föräldraförmågan som låg till grund för placeringen har
genomgått en varaktig förändring till det bättre.
Socialnämndens ansvar efter avslutad vård
Socialnämnden har en skyldighet enligt 5 kap 1 § SoL att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför
det egna hemmet upphört. Tänkbara insatser kan vara att tillgodose barns behov av fortsatt kontakt med personer i familjehemmet, som de har fått anknytning till. Ungdomar som har varit placerade i familjehem och på HVB kan ofta
inte räkna med samma stöd från sina föräldrar, som andra ungdomar. De är en
utsatt och sårbar grupp och behöver i många fall hjälp med stödboende och
särskilt stöd för att t.ex. klara av gymnasiet eller för att hitta bostad och arbete.
När det gäller barn och unga som flyttar hem till sina vårdnadshavare behöver
socialnämnden ta ställning till vilka stödinsatser föräldrarna kan vara i behov
av.
17 (19)
Uppföljning oberoende av samtycke
Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en
placering i ett familjehem eller i ett HVB har upphört oberoende av samtycke
från vårdnadshavaren eller barnet (under 18 år). Uppföljningen får göras om
barnet bedöms vara i särskilt behov av fortsatt stöd eller skydd. Uppföljningen
ska göras på ett respektfullt sätt. Uppföljningen får pågå i högst två månader
från det att placeringen har upphört. Barn som fyllt 15 år och vårdnadshavare
ska underrättas om beslutet att inleda resp. avsluta uppföljningen.
Föräldrars ersättningsskyldighet
Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader
för deras placerade barn, bestämmelsen gäller även vid LVU-vård.
Se vidare i rutin Avgifter och ersättningar inom Socialförvaltningen Riktlinjer i Verksamhetshandboken.
Avtal
Familjehem
Socialnämnden är skyldig att ingå avtal med familjehem enligt 6 kap 6 b § SoL.
I avtalet ska framgå de villkor som ska gälla för uppdraget kring barnet. Avtalsvillkoren ska noga gås igenom innan avtalet skrivs under. Detta innebär även
en skyldighet för nämnden att ingå avtal med så kallade konsulentstödda familjehem. Köp av tjänster som handledning och annat stöd till familjehemmet ska
regleras i ett separat avtal mellan nämnden och konsulentorganisationen. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för de insatser som familjehemmet utför.
HVB
Kalmar kommun har avtal med SKI, Kommentus Inköpscentral. SKI genomför upphandling av HVB-hem och är ett ombud för deltagande kommuner.
Vid behov av att placera i externt HVB-hem söker handläggaren i SKI:s avtalsdatabas vilken det finns tillgång till genom en excel fil som kontinuerligt uppdateras av Kommentus och skickas ut till de deltagande kommunerna. Kalmar
kommun är förbunden att använda databasen under avtalstiden.
Ibland finns det trots upphandlingar behov hos barn och ungdomar som medför att handläggare behöver leta insatser utanför ramavtalet. Vid dessa tillfällen
görs något som kallas direktupphandling och ska motiveras väl. Se rutin för
Direktupphandling i Verksamhetshandboken I övrigt gäller bestämmelser i
lagen om offentlig upphandling. Se under Inköp och upphandling – process
i Verksamhetshandboken. Se vidare rutin Avtal rörande HVB-placeringar i
Verksamhetshandboken.
Stöd till familjehemmet (gäller även jourhem)
Barn och unga som placeras i ett familjehem behöver ett gott omhändertagande. Familjehemmet åtar sig att införliva barnet i sina egna hem, hantera de
svårigheter som kan uppstå med barnet och medverka till kontakten med de
biologiska föräldrarna och barnets övriga nätverk. Uppdraget beskrivs i avtal
mellan familjehem och Kalmar kommun. I samband med att familjehemmet
rekryteras eller i början av placeringen ska familjehemmet gå utbildningen ”Ett
hem att växa i”. Om ett familjehem redan tagit emot ett barn ska familjehemmet ges möjlighet att genomföra utbildningen.
18 (19)
Familjehemmen ska erbjudas stöd och hjälp för att hantera sitt uppdrag. Stöd
kan ges i samband med barnets umgänge med biologiska föräldrar, vid anknytningsfasen. Familjehemmen erbjuds även årliga utvecklingssamtal samt stöd i
form av samtalscirkel Circle of security, (COS). Trygghetscirkeln COS är en
modell som lär familjehem att förstå ett barns uppförande, behov och känslor.
Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar
När barnet varit placerat i samma familjehem i tre år ska socialnämnden särskilt
överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Det främsta syftet med bestämmelsen om överflyttning av
vårdnaden till familjehemsföräldrar är att förhindra att barn som har rotat sig i
ett familjehem blir uppryckta från en miljö där de har funnit sig tillrätta och
känner en större trygghet och känslomässig förankring än i sitt föräldrahem.
Stort avseende måste alltid fästas vid barnets egen inställning. Det bör vara
klarlagt att barnet har en sådan anknytning till familjehemmet att det uppfattar
detta hem som sitt eget.
Om vården ständigt överklagas av en vårdnadshavare utan att nya förhållanden
för barnet föreligger, bör en överflyttning av vårdnaden till familjehemmet
föreslås. Vårdnadshavarens rättssäkerhet ska inte åsidosättas och en bedömning måste ske i varje enskilt fall, men vuxnas rättigheter får inte överskugga
barnets rätt till en trygg uppväxt.
Anmälan till överförmyndaren
Skälen till att nämnden placerar underåriga i familjehem eller HVB enligt SoL
eller LVU är i många fall att det finns allvarliga brister i hemförhållandena och i
föräldrarnas omsorgsförmåga. Socialnämnden bör i samband med en placering
regelmässigt göra en anmälan till överförmyndaren, som har att ta ställning till
eventuella åtgärder. Det placerade barnet har eller kan komma att få egna tillgångar. Det kan röra sig om förväntad eller beviljad barnpension inklusive retroaktiva utbetalningar eller kapital från en försäkring efter en avliden förälder.
Det kan även vara fråga om förväntat eller utbetalt skadestånd eller ett arv.
Socialnämnden kan ha sådan kännedom om föräldrarnas levnadsförhållanden
så att den vet att föräldrarna själva förbrukar barnets tillgångar eller att det
finns skäl att misstänka att så kommer att ske. För att säkerställa att barnets
tillgångar kommer att förvaltas på ett betryggande sätt och till barnets nytta har
socialnämnden en skyldighet att anmäla till överförmyndaren att det föreligger
förhållanden, som talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt underåriga barns egendom på ett betryggande sätt.
Nämndens skyldighet gäller så snart nämnden bedömer att det föreligger sådana förhållanden. Det behöver, t.ex. inte ha inträffat att föräldrar har använt
barnets tillgångar till egen eller familjens konsumtion. Det räcker att det finns
skäl att misstänka att föräldrar inte kommer att förvalta barnets tillgångar på ett
betryggande sätt. 9
9
SKL Cirkulär 2011:35
19 (19)
Se rutin Anmälan till överförmyndare om placerat barn i Verksamhetshandboken.
Ersättningar/Omkostnader och arvode
Socialnämnden ersätter familjehemmen, jourhemmen och hemmen där barnet
bor kvar i familjen efter vårdnadsöverflytt med ett arvode. Barnens kostnader
täcks av omkostnadsersättning. Socialnämnden använder sig av Sveriges
Kommuners och Landstings (SKL) rekommendationer när det gäller arvode
och omkostnadsersättningar. SKL justerar nivåerna årligen i relation till löneutvecklingen. De aktuella rekommendationerna om nivåer på arvode och omkostnader publiceras i ett cirkulär som finns på SKL:s hemsida.
Arvode är en skattepliktig inkomst som beskattas som inkomst av tjänst. Ersättningar kan inte utbetalas till ett familjehemsföretag. Däremot kan ersättning
utbetalas till en konsulentorganisation, i samband med anlitande av konsulentstödd familjehemsvård. Då betalar socialnämnden hela placeringskostnaden via
faktura till konsulentorganisationen, som i sin tur svarar för att familjehemmet
får arvode och omkostnadsersättning. Kommunen drar av preliminärskatt och
betalar arbetsgivaravgiften. Arvodet fastställs av socialnämnden i förhållande
till hur omfattande arbetsinsatser som uppdraget kräver av familjehemmet.
Arvoden är delade i åldersgrupper 0-12 år och 13-19 år.
Vårdbehovet kan också kräva att en eller båda föräldrarna behöver ta tjänstledigt för att stanna hemma från arbetet, kortare eller längre tider. Socialnämnden kompenserar då för inkomstbortfallet som betalas utöver arvodet.
Omkostnadsersättning ska täcka barnens kostnader, familjehemmen har inte
ekonomiskt ansvar för det placerade barnet. Omkostnadsersättningen ska
täcka kostnader för boende, barnets del i de gemensamma hushållskostnaderna, barnets kläder, mat, fritid etc.10
Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar, Svenska Kommunförbundet 2003. Cirkulär 08:81, SKL.
10
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Johnny Lesseur
0480-450860
2015-05-09
SN 2015/0013.11.01
Socialnämnden
Delegeringsbestämmelser socialnämnden förordnande av tjänsteman gällande begäran
om handräckning enligt 43 § punkt 2 LVU
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar att enhetscheferna Birgitta Jansson, Julia Lundin,
Carina Björkman, Elisabet Oskarsson, Minna Ljungberg, Linda Ulestedt,
Thereze Lundborg, Christina Lindgren, Marie Jogestål, Elin Almheden, Lisa
Rosén samt verksamhetschef Johnny Lesseur förordnas rätten att begära
handräckning från polismyndigheten för att genomföra beslut om vård eller
omhändertagande enligt 43 § punkt 2 LVU.
Bakgrund
Se bilaga.
Johnny Lesseur
Verksamhetschef
Cecilia Frid
Socialchef
Bilaga
Förordnande av tjänsteman gällande begäran om handräckning enligt 43 §
punkt 2 LVU, 150507
Socialförvaltningen Vc
Adress Box 834, 39128 Kalmar │ Besök Nygatan 36
Tel 0480-45 00 00 vx │ [email protected]
Handläggare
Datum
Britt Kronberg
2015-05-12
Förordnande av tjänsteman gällande begäran om
handräckning enligt 43 § punkt 2 LVU
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar att enhetscheferna Birgitta Jansson, Julia Lundin,
Carina Björkman, Elisabet Oskarsson, Minna Ljungberg, Linda Ulestedt,
Thereze Lundborg, Christina Lindgren, Marie Jogestål, Elin Almheden, Lisa
Rosén samt verksamhetschef Johnny Lesseur förordnas rätten att begära
handräckning från polismyndigheten för att genomföra beslut om vård eller
omhändertagande enligt 43 § punkt 2 LVU.
Bakgrund
Det uppstår ibland vissa situationer inom individ- och familjeomsorgen, då det
inte går att vänta med att fatta beslut till socialnämnden sammanträder. Beslut
måste omgående fattas i ett akut läge.
Enligt 43 § punkt 2 LVU kan socialnämnden, eller namngivna ledamöter och
namngivna tjänstemän som nämnden förordnat, begära handräckning från
polismyndigheten för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande
enligt LVU. Vid sammanträdet i april 2015 förordnades namngivna ledamöter
rätten att begära polishandräckning. Det finns nu behov att komplettera delegeringsbestämmelserna med beslut om att förordna rätten att begära polishandräckning till namngivna tjänstemän.
Johnny Lesseur
Verksamhetschef
Avdelning verksamhetsutveckling │ Socialförvaltningen
Adress Box 834, 391 28 Kalmar │ Besök Nygatan 36
Tel 0480-45 00 00 vx │