1. No category

Socialförvaltningen
Mottagning och stöd
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
1(13)
Jenny Wiström
Utredning avseende utökning av social jour
Dnr SO 2014/0025
Sammanfattning
Denna utredning om en eventuell utökning av kommunens sociala jour
har genomförts på uppdrag av socialnämnden. Utredningen beskriver hur
den sociala jouren och beredskapen som socialförvaltningen har under
icke kontorstid är organiserad, vad lagstiftningen säger samt hur det ser
ut i andra kommuner. I utredningen ges också tre förslag på hur
förvaltningens jour och beredskap kan organiseras på andra sätt.
1. Det första alternativet, utökad jour, beskriver en utökning av tid i
en i övrigt oförändrad organisation för jour och beredskap.
Konsekvensen skulle bli en ökad tjänstgöringsgrad jämfört med
idag som ger medborgaren ökad tillgänglighet.
2. Det andra alternativet, kombinerad jour och beredskap, beskriver
en modell där en och samma arbetsgrupp ansvarar för alla
socialtjänstens akuta ärenden efter kontorstid. I detta alternativ
förslår vi att under delar av kväll och helg bemanna jouren med
endast en person. Arbetstiden består av både schemalagd arbetstid
och beredskapstid. Modellen ger medborgarna en ökad
tillgänglighet i akuta ärenden och är samtidigt kostnadseffektiv.
3. Det tredje alternativet, heltäckande jour, beskriver samma modell
där en och samma arbetsgrupp ansvarar för alla socialtjänstens
akuta ärenden efter kontorstid. Men i det tredje alternativet
omfattar bemanningen två personer i tjänst samtidigt.
Konsekvensen skulle bli en mycket större kostnad jämfört med
idag men också ge medborgaren väsentligt ökad tillgänglighet.
Till förslagen redovisas en kostnad per kommun som är beräknad på
kronor per invånare. De olika alternativen hamnar mellan dagens kostnad
med 10 kronor per invånare upp till 19 kronor per invånare. Kostnaderna
är beräknade utifrån att samverkanskommunerna som Lund har avtal med
idag vill fortsätta samt att det eventuellt tillkommer ytterligare en
kommun.
Utredarna förespråkar i skrivelsen alternativ 2, en organisation som
innebär att en och samma arbetsgrupp bemannar all icke kontorstid. Detta
i syfte att erhålla en så hög tillgänglighet, kompentensnivå och
rättsäkerhet som möjligt. Det innebär en kostnadsökning men erbjuder en
utökad service till medborgarna.
Ärendet togs upp i socialnämnden 10 december 2014. Beslut fattades att
återremittera ärendet till förvaltningen med uppdrag att undersöka de
Postadress
Besöksadress
Telefon växel
Internetadress
e-post
Box XXX
Postnr ORT
Gata nummer
046-35 50 00
www.lund.se
[email protected]
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
övriga berörda kommunernas inställning, att jämföra förslaget med vad
andra jourer och frivilla organisationer erbjuder, utreda vad sociala
jouren anser och visa statistik för beredskapens insatser.
Kävlinge, Lomma och Eslövs kommuner är mycket positivt inställda till
alternativ 2. Staffanstorps kommun önskar att nuvarande avtal ska
kvarstå. Höörs kommun önskar att få tillgång till Lunds kommuns jouroch beredskapsorganisation och förordar alternativ 2.
Beslutsunderlag
Socialnämndens beslut den 12 februari 2014, § 37,
Socialnämndens beslut 10 december 2014 § 189
Tjänsteskrivelse 30 januari 2015
Barnkonsekvensanalys
En eventuell ökning av socialtjänstens tillgänglighet bedöms gagna barn
och unga. Barns rättigheter att uppmärksammas och inte fara illa samt att
få den hjälp de har rätt till har större möjlighet att tillgodoses.
Ärendet
12 februari 2014 beslutade socialnämnden att ge förvaltningen i uppdrag
att utreda behovet av en utökad social jour. Bakgrunden var en skrivelse
inkommen från socialnämndens opposition där de, utifrån en jämförelse
med andra kommuner av samma storlek, ansåg att socialförvaltningens
tillgänglighet utanför kontorstid var sämre för medborgarna i Lund.
Utredaren ger i nedanstående skrivning en bild av hur social jour och
socialförvaltningens beredskap ser ut idag samt hur den alternativt skulle
kunna organiseras och vilka kostnader som är förknippade med detta.
I nedanstående beskrivning används begreppen jour, beredskap,
dygnstäckande verksamhet, framjour och bakjour. Begreppen står för:
 Jour syftar på tjänstgöring under tid som ligger utanför allmän
tjänstetid. Jour innebär att medarbetaren är i aktiv tjänst och utför
de arbetsuppgifter som inkommer under denna tid.
 Beredskap eller bakjour är den tid då personal inte befinner sig
på arbetet men ska finnas tillgänglig och är förberedd på att möta
en kommande situation och går då in i aktiv tjänst.
 Med dygnstäckande menas dygnets och veckans alla timmar när
den ordinarie socialtjänsten inte är tillgänglig.
 Framjour är den person som har aktiv tjänst eller aktiv
beredskap.
Bakgrund
Sedan många år erbjuder Lunds kommun jourtjänster till Eslöv,
Kävlinge, Lomma och Staffanstorps kommun. Den tjänst som dessa
2(13)
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
kommuner har avtalat om omfattar endast sociala jouren, inte beredskap.
Samverkanskommunerna betalar idag en viss procent av
personalkostnaderna, sammanlagt 50 procent, och Lunds kommun står
för resten av finansieringen.
I den utredning som föreligger har kostnaderna istället beräknats per
invånare där varje kommun betalar en summa proportionerlig med dess
invånare. Enligt statistik från SCB uppgår invånarantalet i Lund till
114 000, Eslöv 32 000, Kävlinge 30 000, Lomma 22 000 och
Staffanstorp 22 000, totalt 220 000 invånare. Även Höörs kommun har
uttryckt intresse av att ansluta sig till Lunds kommuns sociala jour och
Höörs kommun har ett invånarantal om 15 000 personer, vilket skulle ge
en total omfattning om 235 000 invånare.
Sociala jouren är i tjänst under sen eftermiddag och kväll under veckoslut
och röda dagar. Jouren har ett eget nummer och samtal inkommer direkt
från medborgare och andra myndigheter. Information om sociala jourens
öppettider och telefonnummer finns på hemsidor och i information på
kommunens växels telefonsvarare.
Under 2013 hanterade sociala jouren 868 ärenden varav 61 procent på
olika sätt berörde barn och unga. 55,1 procent av det totala antalet
ärenden hörde till Lunds kommun och fördelningen avseende
samverkskommunerna såg ut som följer: Eslöv 18,1 procent, Staffanstorp
7,1 procent Kävlinge 5,9 procent och Lomma 4,4 procent. Övriga
kommuner stod för 9,4 procent av ärendena. Av de övriga kommunerna
står Höör för drygt 2 procent av ärendena och i de flesta fall var det okänt
vilken kommun ärendet hörde hemma i.
Missbruk och psykiatri var huvudorsaken i knappt en tredjedel av
ärendena, våld i nära relation samt våld mot barn i nästan 12 procent av
ärendena. Den främsta åtgärden var stödjande och utredande samtal och i
84 procent av ärendena kunde detta hanteras per telefon. Statistiken
avseende innevarande år är av naturliga skäl inte sammanställd, men
nämnas bör att ärendemängden under första halvåret 2014 har ökat med
42 procent jämfört med motsvarande period förra året.
Socialtjänstens beredskap finns tillgänglig den tid som varken den
ordinarie verksamheten eller sociala jouren är i tjänst. Detta innebär 1708 under vardagar och efter jourens stängning tills de påbörjar sitt
arbetspass under helger. Beredskapen hanterar endast ärenden avseende
personer som bor eller vistas i Lunds kommun och de kan enbart nås av
polis, skola och sjukvård. Samtal från medborgare eller andra kan inte
förmedlas till beredskapen.
Statistiksystem avseende beredskapens ärenden saknas. Idag
dokumenterar de sina ärenden i en bok. Syftet med dokumentationen är
främst att berätta för beredskapskollegorna hur veckan sett ut. Ett försök
att skapa statistik genom utdrag av boken har gjorts. Det visar att
beredskapen under 2014 hanterade ca 110 ärenden varav 83 ärenden
avsåg personer bosatta i Lund och resterande var hemmahörande i andra
3(13)
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
kommuner, de flesta i samverkanskommunerna. Polisen står för större
delen av de aktualiserade ärendena. En genomgång av utbetald lön visar
att medarbetarna i beredskapen sammantaget arbetat 89 timmar aktiv
tjänst. Under året har villkoren i de allmänna bestämmelserna ändrats
varav det inte är möjligt att utläsa vad som är faktisk arbetstid och var
som är avrundad tid. Det saknas helt statistik från
samverkanskommunerna men de tjänstemän och politiker som har
beredskap upplever en ökning av antalet ärenden. I detta sammanhang
kan det inte nog understrykas att den beredskap som finns idag endast är
tillgänglig för polis, sjukvård och skola. Det finns ingen information på
Lunds kommuns hemsida, eller på andra ställen, som berättar att
socialtjänsten kan nås utanför kontorstid när jouren inte är i tjänst. Det
kan antas att den kontaktväg som finns idag, via polisen, gör att färre har
sökt socialtjänstens stöd och hjälp än om en social jour hade funnits.
Lagstiftning och riktlinjer
3 kap. 6 § socialtjänstlagen anger att det i en kommun ska finnas en
social jour eller beredskap som medger att de som vistas i kommunen, i
akuta situationer, får det stöd och den hjälp de behöver även om
hjälpbehovet skulle uppkomma utanför kontorstid och under helger. Det
måste således i varje kommun finnas en social jourverksamhet eller
därmed jämförlig verksamhet.
Socialstyrelsens riktlinjer för våld i nära relationer anger att relationsvåld
ofta uppkommer utanför kontorstid och att det därför är av vikt att det
finns en social jour som kan ta emot enskilda utanför kontorstid. En
indikator i Socialstyrelsens öppna jämförelser är ”professionell social
jourverksamhet”. Social jour utanför kontorstid anses vara en viktig del
av ett professionellt socialt arbete som kommunen bör tillhandahålla för
sina medborgare. Socialstyrelsen har de senaste åren aktivt förespråkat
att kommunerna i landet bör ha någon form av social jour och/eller social
beredskap som medborgarna kan nå utanför kontorstid.
Hur det ser ut i andra kommuner
I städer som exempelvis Umeå, Linköping, Örebro, Nyköping, Uppsala,
Stockholm, Malmö, Göteborg, Kristianstad och Helsingborg erbjuds
medborgaren en heltäckande social jour på kväller, nätter och helger. I
Skåne är alla kommuner, förutom Höör och Lund (inklusive
samverkanskommuner inom ramen för Lunds socialjour: Eslöv,
Kävlinge, Lomma och Staffanstorp) organiserade i någon form av
heltäckande social jour och/eller social beredskap. Jouren eller
beredskapen i dessa kommuner finns tillgänglig för medborgarna på all
icke-kontorstid och riktar sig främst till målgrupperna barn som far illa,
personer som upplever våld i nära relationer, akut ekonomiskt bistånd
samt missbrukare i akut behov av vård.
Jourorganisationerna i Skåne skiljer sig åt när det gäller bemanning och
servicenivå. Gemensamt för alla skånska socialjourer är att
4(13)
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
jouren/beredskapen är bemannad under all icke-kontorstid och att
informationen om hur medborgarna kan komma i kontakt med
socialjouren finns lättillgänglig på kommunernas hemsidor. De allra
flesta har organiserat verksamheten så att jourverksamheten finns
tillgänglig under en del av kvällen och övergår sedan till beredskap.
Vissa kommuner har samma telefonnummer under all verksam tid och
andra hänvisar under beredskapstid till kontakt via exempelvis polis eller
räddningstjänst. Gemensamt för de övriga skånska kommunerna är att
jour och beredskap hanteras inom en personalgrupp som har enbart det
uppdraget. Samtliga kommuner organiserar även jouren som en
samverkan mellan flera kommuner.
Vad andra jourer i samhället har att erbjuda
I samhället finns en rad olika aktörer som erbjuder stöd och rådgivning
under jourtid. Exempel är Tjejjouren, Kvinnofridslinjen, Jourhavande
präst, Jourhavande kompis, BRIS och Röda Korset. På kommunens
hemsida för social jour länkas man lätt vidare till flera av dessa via så
kallade genvägar. Flera aktörer har en tillgänglighet varje dag fram till ca
21-22-tiden på kvällen. Vissa har endast öppet ett par dagar per vecka
eller ett par timmar under dagen. De möjligheter till stöd och vägledning
som finns under större delen av kvällen och natten ges av Jourhavande
präst, Jourhavande medmänniska samt Kvinnofridslinjen. Det bör
understrykas att en frivillig organisations stöd till den enskilde inte är att
jämställa med den uppgift som socialnämnden har enligt
socialtjänstlagen. En jämförelse mellan de olika funktionerna låter sig
således inte göras.
Hur jouren och beredskapen organiseras idag
Den sociala jouren servar totalt ca 220 000 invånare (Lund +
samverkanskommunerna). Jouren tjänstgör helger och röda dagar enligt
följande:
Fre
Lör
Sön
16-21
17-01
17-22
Två personer arbetar samtidigt och jouren nås direkt av allmänhet och
andra myndigheter på telefon. Sociala jouren tar också emot uppdrag från
ordinarie socialtjänst och kan utföra så kallade tillsynsärenden, det vill
säga hålla kontakt med klienter per telefon eller göra hembesök under
helgen på uppdrag av ordinarie handläggare. Personalen har delegation
på enhetschefsnivå och tillgång till Procapita i Lunds kommun. De
saknar delegation och tillgång till journalföringssystem i
samverkanskommunerna.
Beredskapen finns tillgänglig på kvällar och nätter under vardagar samt
den tid som jouren inte är i tjänst på helgerna. Detta innebär att när
jouren avslutar sitt arbetspass kl 01.00 på lördagskvällen tar beredskapen
vid och finns tillgänglig för polis och sjukvård fram till kl 17.00 på
5(13)
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
söndagen. Beredskapstjänstgöringen är idag fördelad på 9-10 personer.
Var och en har beredskap under en veckas tid, ca var 10:e vecka och då
utgår beredskapsersättning. Medarbetarna har även ett generellt
lönepåslag utifrån att de fungerar som bakjour för varandra. Vid aktivt
arbete utgår övertidsersättning.
Jour och beredskap ha tidigare organiserats av olika enheter inom
socialtjänsten och har inte haft något direkt samröre med varandra. Sedan
omorganisationen i maj 2014 är både jour och beredskap sorterad under
mottagningsenheten och har samma arbetsledare. Beredskapen servar
endast Lund och nås via polis, sjukvård och skola.
Personal och kostnad idag
Personal: Jouren har sex personer anställda varav fem arbetar på 33
procent och en samordnare på 40 procent.



Budget jour: 1 700 tkr = 8 kronor per invånare baserat på 220 000
invånare.
Budget beredskap: 240 tkr. Utifrån förändringar i AB sedan den 1
oktober 2014 beräknas dessa kostnader öka.
Kostnad Lunds kommun: 1 120 tkr = 9,8 kronor per invånare,
baserat på 114 000 invånare.
Samverkanskommunerna debiteras utifrån en viss procentsats av
personalkostnaderna baserad på kommunstorleken. Övriga kostnader
såsom lokal, arbetsledning, bil, handledning och utbildning av personal
står Lunds kommun för. 2014 års avgift omräknat i kostnad per invånare
ser ut som följer:
Eslöv
7,75 kr per invånare
Kävlinge
7,60 kr per invånare
Lomma
7,45 kr per invånare
Staffanstorp 7,45 kr per invånare
Reflektion
Det finns en hög tillgänglighet och servicegrad när jouren är i aktiv
tjänst. Jouren hanterar ärenden som inkommer direkt från allmänheten
och långt ifrån alla är av akut karaktär som kräver myndighetsbeslut. En
stor del av de ärenden som jouren hanterar är redan aktuella hos
socialtjänsten och handlar om personer i behov av stöd eller vägledning.
Jouren är en väl sammansvetsad arbetsgrupp. Det finns ingen självklar
koppling till någon annan arbetsgrupp inom förvaltningen. Under
beredskapstid, den tid då jouren inte är i tjänst, är tillgängligheten
väsentligt sämre för allmänheten. Beredskapen är inte känd hos
allmänheten och finns inte tillgänglig annat än för myndighetsbeslut som
först sållas eller bedöms av en annan instans. Dessa bedömningsgrunder
står utanför socialtjänstens insyn och kontroll vilket i teorin kan innebära
att vi inte nås av de som är i behov av socialtjänstens insatser.
Det är av vikt att ha en jour som är integrerad med övrig socialtjänst och
att den främsta prioriteringen är akuta ärenden som inte kan avvaktas till
nästa vardag. Om en arbetsgrupp som hanterar socialtjänstens ärenden
6(13)
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
utanför kontorstid blir alltför bortkopplad från den ordinarie
verksamheten finns det en risk med att det utvecklas parallella
arbetsmetoder och att samsynen i bedömningarna går förlorad.
Vad anser personal som arbetar i Lunds kommuns
sociala jour idag?
Medarbetarna i jouren har lämnat sina synpunkter på utredningen. Av
dessa framgår att de anser att det är viktigt att klargöra vem eller vilka en
social jour är till för, är det medborgare i stort eller är det främst de som
redan är socialtjänstens brukare? Är det endast de ärenden som kräver
akuta myndighetsåtgärder eller är verksamheten också riktad till de i
behov av stödjande och utredande samtal? Den service som jouren idag
kan erbjuda, att ha möjlighet att ta uppdrag från den ordinarie
socialtjänsten och genomföra tillsynsuppdrag och ha löpande kontakt
med familjer över helgen är en del av deras uppdrag. Jourens
medarbetare ser en risk med att sänka servicenivån i enlighet med förslag
2 utifrån att stödet till de brukare som saknar nätverk och som har svårt
för att upprätthålla en stabilitet utan stödjande samtal faller bort och att
servicen som socialtjänstens förlängda arm därmed urholkas.
Utredaren förespråkar ändå alternativ två då det med detta alternativ
bedöms ge en tillräcklig beredskap och jour för akuta ärenden under icke
kontorstid och som fyller de krav som ställs på socialtjänsten.
Alternativ organisation
Nedan beskrivs tre alternativa förslag till organisation av jour och
beredskap. Gemensamt för alternativ 2 och 3 är att både jour och
beredskap utgör samma arbetsgrupp. Inspirationen har hämtats från hur
den här typen av verksamhet har hanterats i övriga skånska kommuner.
Alternativ 1: Jour och beredskap med utökad jourtid
Modellen innebär att jouren är organiserad på samma sätt som idag men
med ökad tillgänglighet genom en utökning av jourtiden vilket även
innebär en högre tjänstgöringsgrad för medarbetarna. Jourens öppettider
kan förskjutas till att omfatta en större del av dagen och kortare tid på
natten. Den beredskap som idag finns inom den egna kommunen skulle
kunna erbjudas till samverkanskommunerna. Beredskapen skulle då
behöva förstärkas till att omfatta två personer i beredskapstjänstgöring.
Detta för att kunna möta det ökade behov som en dubblering av antalet
medborgare skulle innebära. Alternativ 1 skulle innebära en ökad
tillgänglighet för medborgarna och andra aktörer under dagtid på helgen.
Resterande tid är servicen och tillgängligheten densamma som idag. En
utökning av jourens arbetstid kan se ut som följer:
Fre
Lör
Sön
16-24
12-24
12-22
7(13)
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
Personal och kostnad alternativ 1
Personal: Jouren har sex personer anställda varav fem arbetar på 42
procent och en samordnare på 50 procent. Två personer arbetar samtidigt
i framjouren. Det finns en vikariepool.
Beredskap: Fördelas på 14-15 personer som har beredskap var 7:e vecka,
två personer/vecka med beredskapsersättning.



Budget jour: 1 830 tkr = 9 kronor per invånare baserat på 220 000
invånare.
Budget beredskap: 500 000 kronor per år.
Kostnad Lunds kommun: 1 100 tkr = 9,6 kronor per invånare
baserat på 114 000 invånare.
Reflektion
Konsekvensen av en förändring i enlighet med alternativ 1 är utökad
tjänstgöringsgrad för de som arbetar i jouren. För de som är anställda
idag är det inte givet att en sådan förändring skulle vara möjlig då
personalen har anställningar på annat håll som kombineras med tjänsten i
jouren. En sådan utökning av jourens arbetstid kan även innebära
svårigheter i förhållande till gällande arbetstidslagstiftning.
Det samma gäller beredskapen, det är inte sannolikt att de som idag har
beredskap skulle önska eller kunna hantera ett uppdrag med en avsevärd
utökning av upptagningsområde. De anställda som idag har beredskap
arbetar på olika håll i förvaltningen och förväntas utföra sina ordinarie
arbeten även under beredskapsveckorna. En fördubbling av antalet
invånare som beredskapen servar skulle naturligtvis innebära en ökning
av mängden ärenden och förutsätter att det finns utrymme för ledig
tid/sömn i anslutning till ett arbetspass med potentiellt flera påringningar.
Det har också uppmärksammats att personal som går in i aktiv tjänst
under beredskapstid måste ha möjlighet till den dygnsvila som
arbetstidslagstiftningen anger. En förändring enligt ovanstående förslag
skulle också innebära att antalet personer som innehar
beredskapstjänstgöring behöver ökas avsevärt och intresset för
beredskapstjänstgöring är svalt.
En förändring av den här karaktären skulle dock innebära en ökning av
tillgängligheten för medborgarna under främst helger men även vardagar
beroende på vilken information som läggs ut. Jouren och beredskapen är
i den här organisationen alltjämt olika arbetsgrupper men med samma
arbetsledare vilket kan öka möjligheterna till en samsyn. Samtliga
personal har dock andra anställningar som sin huvudsakliga syssla vilket
innebär att utrymmet avseende denna arbetsuppgift kan bli
nedprioriterad. Beredskapen nås alltjämt av polis och sjukvård och de är
dessa aktörer som utgör filter kring vilka ärenden som når socialtjänsten.
8(13)
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
Alternativ 2: Kombinerad jour/beredskap
Jour och beredskap organiseras inom ramen av en och samma
personalgrupp som, utifrån en högre tjänstgöringsgrad, inte kombinerar
det med andra anställningar. Uppdraget omfattar att under icke kontorstid
ansvara för de deltagande kommunernas socialjour.
Kristianstad organiserar en social jour som omfattar flera av deras
kranskommuner. Vellinge kommun kommer 1 januari 2015 starta en
verksamhet för sina kranskommuner som bygger på samma modell. I
Kristianstads modell finns jouren tillgänglig för akuta åtgärder och
myndighetsbeslut dygnet runt under icke kontorstid och jourpersonalen
nås via räddningstjänsten som sedan kopplar vidare till jourens sökare.
Personalen kontaktar sedan räddningstjänsten för att få kontaktuppgifter
till den hjälpsökande. Räddningstjänsten ställer i sin kontakt med
uppringaren frågor utifrån en checklista i syfte att säkerställa att ärendet
tillhör socialtjänsten i någon av samverkanskommunerna. Det innebär
inte att räddningstjänsten gör någon bedömning av ärendets karaktär utan
syftar till att säkerställa att det inte finns behov av annan räddningsinsats.
Inom ramen för det avtal som Kristianstad upprättat med sina
samverkanskommuner ska kontakt med hjälpsökande vara etablerad
inom 30 minuter efter mottaget larmsamtal. Inställelsetid för bedömning
på plats ska vid behov ske inom två timmar.
I Kristianstads modell är uppdragets fokus handläggning av akuta
ärenden gällande barn och unga samt missbruksärenden enligt SoL, LVU
och LVM, handläggning av akuta ärenden avseende våld i nära relationer
och handläggning av akuta ärenden i övrigt som inte kan avvaktas till
påföljande dag eller över en helg. Vid behov görs även bedömningar på
plats i samtliga samverkanskommuner.
I Kristianstads modell har personalen i jouren ett rullande
fyraveckorsschema med två personer i jour och beredskap och två
personer i kontorsarbete. Personalen finns tillgänglig som jour under en
viss del av kvällen och den resterande tjänstgöringen utgörs av
beredskapstid. Under en arbetsvecka förekommer en blandning av
ordinarie arbetstid på kontoret, jourtid och beredskapstid. Viss
tjänstgöring sker på dagtid och då kan även andra arbetsuppgifter ingå i
tjänsten. Utöver jour och beredskapstid finns även schemalagd tid för
handledning och personalmöten.
För att öka servicen och tillgängligheten i Lund kan Kristianstads modell
tillämpas i modifierad form. Behovet av jour under en viss del av
vardagskvällen kan kombineras med jourtid under helgen och resterande
tid utgör beredskap. En medarbetare, framjouren, har den huvudsakliga
jouren och medarbetaren i bakjour arbetar jour en del av arbetspasset och
finns som backup under beredskapstid.
Jourgruppens socialsekreterare behöver ha tillgång till dokumentation i
enskilda ärenden hos samverkanskommunerna. Det finns även ett behov
av att erhålla nödvändig delegation från respektive kommun men
möjligheterna begränsas genom lagstiftningen.
9(13)
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
Personal och kostnad alternativ 2
Personal: fem tjänster omfattande 80 procent, 0,5 tjänst enhetschef plus
vikarier. Socionomer med specialkunskap kring jourarbete, vana vid
ensamarbete. Budgeten räknas på fem personer då antalet invånare i
området är fler än vad Kristianstads jour servar.


Budget jour och beredskap: 3 300 t kr = 15 kronor per invånare
baserat på 220 000 invånare eller 14 kronor per invånare baserat
på 235000 invånare om Höör går med.
Kostnad Lund: 1 710 tkr = 15 kronor per invånare baserat på 114
000 invånare.
Reflektion
Till skillnad från den jour vi har idag kan den här typen av socialjour
endast i undantagsfall utföra uppdrag på beställning av handläggarna, det
vill säga ta emot uppdrag från ordinarie socialtjänst och utföra så kallade
tillsynsärenden, hålla kontakt med brukare per telefon eller göra
hembesök under helgen. Det innebär i sig en försämring av servicen
inom den egna organisationen. En betydande del av jourens arbete idag
är just att utgöra den ordinarie verksamhetens förlängda arm. Alternativ 2
innebär, i jämförelse med Kristianstads modell, en tjänst mer vilket
skulle kunna innebära att mer arbetstid förläggs som jourtid för att
möjliggöra den typen av uppdrag. Möjlighet att vara socialtjänstens
förlängda arm minskas men tillgängligheten för akuta ärenden under icke
kontorstid ökar.
Den väsentliga skillnaden utgörs även av att endast en person arbetar i
framjour. Viss del av jourtiden är förlagd till kontoret och resterande del
beredskap i hemmet. Det finns alltid en person tillgänglig som backup i
bakjour och den personen kan gå in i aktivt arbete när ett ärende kräver
det. Modellen ger en ökad tillgänglighet på ett kostnadseffektivt sätt.
Jouren kan nås dygnets alla timmar utanför kontorstid. All verksamhet
sker inom samma arbetsgrupp och det kan skapas en expertis gällande
dessa frågor. En stor del av arbetet skulle dock ske som ensamarbete
vilket är en sårbarhetsfaktor. Det är av vikt att en tillräckligt stor del av
arbetet sker inom ramen för kontorstid och att jourgruppen ingår som en
naturlig del av en arbetsgrupp. Jouren skulle som arbetsgrupp kunna ingå
i mottagningsenhetens verksamhet under dagtid. För att undvika alltför
mycket ensamarbete och för att skapa tillhörighet till en arbetsgrupp bör
arbetsgruppen placeras i en lokal där det finns annan personal under
kvälls- och nattetid.
Frågan kring hur en jour enligt alternativ 2 ska kontaktas bör också ses
över. Det är oklart om den typ av kontaktväg som finns i Kristianstad, via
räddningstjänsten, är möjlig att genomföra i Lund. Det vore önskvärt om
allmänheten kan nå jouren direkt men det bedöms bli en orimlig
arbetssituation för en person i beredskapstjänstgöring. De ärenden som
ska och bör nå jouren är de där myndighetens agerande inte kan avvaktas.
10(13)
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
Det innebär inte enkom ärenden där myndighetsbeslut behöver fattas utan
främst de ärenden där det behövs akut vägledning eller konfliktlösning.
Alternativ 3: Heltäckande jour
Det här förslaget beskriver en social jour av den typ som finns i Malmö,
Helsinborg och andra större kommuner. Jouren är tillgänglig för direkt
kontakt via främst telefon efter kontorstid och en bit in på natten samtliga
dagar i veckan. Under nattetid har samma personal som arbetat under
kvällen beredskap i hemmet. I Malmö och Helsingborg omfattar jouren
tre personal i framjour vilket innebär att två personer kan åka på ärenden
och en stannar kvar i kontorstjänst. Det finns flera linjer in och en
beredskap att hantera flera ärenden samtidigt. Telefonen går antingen
direkt till jouren eller via växel under jourtid och resterande tid nås
beredskapen via polis. Information om att socialtjänsten kan nås via polis
ges medborgarna bland annat via hemsidan. Jouren i Helsingborg är
inhyst i polishuset och tar även emot besökande klienter under jourtid.
För Lunds del skulle det vara önskvärt att en sådan jour kan vara verksam
enligt följande tider:
Mån-tors
17-22
Fre
16-01
Lör
12-01
Sön
12-22
Personal och kostnad alternativ 3
Personal: sex heltidsanställda socialsekreterare, 0,5 arbetsledare, två
personer i framjour under jourtid, beredskap övrig tid.


Budget jour och beredskap: 4 200 tkr = 19 kronor per invånare
baserat på 220 000 invånare eller 17,9 kronor per invånare baserat
på 235 000 invånare om Höör går med.
Kostnad Lund: 2 170 tkr = 19 kr per invånare baserat på 114 000
invånare.
Reflektion
Den här typen av jour innebär en väsentlig ökning av den sociala
servicen både för kommunens medborgare samt de myndigheter som
behöver socialtjänstens assistans. En samlokalisering med någon annan
dygnsaktiv verksamhet skulle behövas för att leva upp till de krav på
säkerhet som ställs ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Personalkostnaden för den här graden av tillgänglighet är högre men
möjligheten till stöd och service utanför kontorstid är också större. Det
finns medborgare som har ett behov av kontakt med socialtjänsten
utanför kontorstid men det är få ärenden som rent myndighetsmässigt
inte kan avvaktas till nästföljande dag. Frågan gäller snarare vilken typ
av service en kommun vill ge sina invånare. Det finns en potentiell risk
med att en ökad tillgänglighet även skulle generera ett större behov, ett
behov som inte egentligen behöver tillgodoses och att jouren skulle serva
personer som faktiskt kan vänta tills den ordinarie socialtjänsten
11(13)
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
nästföljande vardag. Det finns individer som så gott som aldrig kontaktar
den ordinarie socialtjänsten men som flitigt kontaktar social jouren.
Dessa personer skulle få en utökad arena men bedöms inte tillhöra någon
av socialtjänstens prioriterade grupper.
Övriga berörda kommuners inställning
De kommuner som idag ingår i samverkan och där det föreligger avtal
om jourtjänster är Eslöv, Kävlinge, Lomma och Staffanstorp.
Samverkanskommunerna har historiskt sett inte uttryckt behov av en
utökning av jouren eller ett intresse av en högre servicegrad. Denna
inställning har i flera av kommunerna ändrats, till stor del beroende på att
de inte har en beredskap under vardagens kvällar och nätter som fungerar
tillfredsställande och antalet aktuella ärenden upplevs ha ökat. Eslövs
kommun har exempelvis beordrat socialsekreterare att ha beredskap med
jämna mellanrum, i övriga kommuner faller lotten på högre tjänstemän
och politiker. Höörs kommun har sedan länge uttryckt en önskan om att
ansluta sig till Lunds sociala jour men det har inte varit aktuellt för Lunds
kommun att utöka upptagningsområdet. Även Höör har en beredskap
som faller på högre tjänstemän och politiker och som omfattar all tid
utanför kontorstid.
Kävlinge och Lomma kommuner har föredragit ärenden för
nämndpolitikerna och förordar alternativ 2. Eslövs kommun har förberett
en skrivelse till arbetsutskottsmöte i februari och väntas fatta beslut i
enlighet med alternativ 2 på nämndsmöte i mars. Staffanstorps kommun
har yttrat sig över utredningen och önskar att nuvarande avtal ska
kvarstå. Socialnämnden i Höörs kommun ansöker att få tillgång till
Lunds kommuns jourorganisation och förordar alternativ 2 (politiskt
beslut).
Övervägande
Det är av vikt för Lunds kommun att erbjuda en god service till
medborgarna men det är också en lagbunden skyldighet. Akuta behov
avseende socialt stöd och myndighetsbeslut uppkommer under dygnets
alla timmar och socialtjänsten i Lund behöver vara rustade för det. Den
jour som socialförvaltningen har idag erbjuder en mycket god service
både till medborgare och till andra myndigheter men endast under en
begränsad del av helgen. Den beredskap som finns är tillgänglig för
myndighetsbeslut men nås endast via andra myndigheter i behov av
assistans, inte av kommunens medborgare.
Det finns ingenting som indikerar att akuta problem i högre utsträckning
sker under helgen. Det specifika med helger är att det är längre tills den
ordinarie socialtjänsten är verksam. Tillgängligheten till socialtjänsten
bör vara densamma under all tid utanför kontorstid för att hantera de
beslut och de åtgärder som faktiskt inte kan avvakta.
Det är också önskvärt att en och samma personalgrupp bemannar all jouroch beredskapstid, delvis för att hålla en hög kompetens samt att rutiner
och arbetsmetoder ska fungera så likt och rättssäkert som möjligt.
12(13)
Tjänsteskrivelse
2015-01-30
Utifrån ovanstående är den organisation som finns idag samt den som
beskrivs i förslag 1 inte att föredra då dessa inte innebär en förstärkning
av tillgängligheten under vardagskvällar och nätter. Kvarstår gör således
förslagen två och tre. Förslag tre innebär en mycket hög servicegrad
vilket också kostar mer avseende personalresurser. Den höga graden av
tillgänglighet riskerar att öka mängden ärenden som inte nödvändigtvis
behöver tas om hand direkt samt från de som i första hand bör vända sig
till andra aktörer. Det är en sympatisk tanke att socialtjänsten har den
typen av tillgänglighet och servicegrad men det är en tveksam
prioritering av förvaltningens resurser. Förslag två framstår således som
den mest lämpliga. Det finns en kontaktväg in till myndigheten och hjälp
och stöd kan nås av dem som behöver det. Bemanningen är lägre än i
förslag tre och således också beredskapen att hantera fler ärenden
samtidigt. Det innebär dock en möjlighet att nå socialtjänsten all icke
kontorstid och det finns beredskap att hantera de akuta ärendena. Det är
av vikt att arbetet förläggs till en lokal med andra med nattaktiv tjänst
samt att mängden ensamarbete minimeras. Kontaktvägen in behöver även
lösas genom en tredje part för att säkerställa att det är socialtjänstens
ärenden som når fram.
Socialförvaltningens förslag till beslut
att
föreslå socialnämnden att godkänna föreliggande rapport och
förslag till förändringar av utökad social jour och beredskap samt
att
kostnader för en utökad socialjour beaktas i EVP 2016-2018
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Annika Pettersson
socialdirektör
Marie Olsson
verksamhetschef
13(13)