0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* +DQGOlJJDUH $QQ0DUL&DUOVVRQ 7HO 0RELO DQQPDULFDUOVVRQ#DIFRQVXOWFRP %,/$*$$ 'DWXP 9nUUHIHUHQV 6&$gVWUDQG6&$*UDSKLF6XQGVYDOO$% 0LOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJ 'HWDOMSODQI|UgVWUDQGVPDVVDIDEULN c),QGXVWU\$% $QQ0DUL&DUOVVRQ &DUROLQH*URWHOO c),QGXVWU\$%)U|VXQGDOHGHQJRRGV(%R[6(6WRFNKROP 7HOHIRQ)D[6lWHL6WRFNKROPZZZDIFRQVXOWFRP 2UJQU9$7QU6( 0.%3ODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* ,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ ,1/('1,1* %(+29$90.%2&+-b0)g5(/6($/7(51$7,9 205c'(6%(6.5,91,1* 1XOlJHVEHVNULYQLQJ bQGULQJDUJHQRPSODQHQ 2PJLYQLQJVULVNHUMlUQYlJHQ 9(5.6$0+(7(1 1XOlJHVEHVNULYQLQJ 3ODQHUDGHI|UlQGULQJDU 0,/-g.216(.9(16(5 $YJUlQVQLQJ¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬ )|UEUXNQLQJRFKKXVKnOOQLQJDYUHVXUVHU 7UDQVSRUWHU¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬ 0LOM|NRQVHNYHQVHUYDWWHQ 0LOM|NRQVHNYHQVHUOXIW .OLPDWI|UlQGULQJ .RQVHNYHQVHUOMXG .RQVHNYHQVHUDYIDOOVKDQWHULQJ .RQVHNYHQVHUNHPLNDOLHKDQWHULQJ 0LOM|ULVNHU¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬ 0DUNI|URUHQLQJDU 1DWXUYnUGRFKNXOWXUYlUGHQ 0LOM|NYDOLWHWVPnO %LODJRU %LODJD$ %LODJD$ %LODJD$ %LODJD$ %LODJD$ %LODJD$ 'HILQLWLRQHURFKI|UNRUWQLQJDU .DUWDPHGPDUNI|UODJGDOHGQLQJDUSnIDEULNVRPUnGHW .DUWOlJJQLQJDYIUDPWLGDI|UKnOODQGHQDYVHHQGHEXOOHU 7UDILNEXOOHUEHG|PQLQJ 0LOM|ULVNDQDO\VWLOODQV|NDQRPQ\WWWLOOVWnQGHQOLJWPLOM|EDONHQ .RPSOHWWHUDQGHEHVNULYQLQJDUDYI|URUHQDGHRPUnGHQ PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* ,QOHGQLQJ )|UHOLJJDQGHPLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJ0.%KDUXWDUEHWDWVDYc),QGXVWU\$%VRPHWWOHGL GHWDOMSODQSURFHVVHQDYVHHQGHVDPRUGQLQJRFKlQGULQJDYGHWDOMSODQHQI|U6&$gVWUDQGV LQGXVWULRPUnGH%RYHUNHWVULNWOLQMHUKDUEHDNWDWVYLGVDPPDQVWlOOQLQJDY0.%Q0.%QXSS UlWWDGHVLGHFHPEHURFKNRPSOHWWHUDGHVLMDQXDULPHGDYVHHQGHSnRPJLYQLQJVULVNHU GDJYDWWHQKDQWHULQJEXOOHUSnYHUNDQRFKPDUNI|URUHQLQJDU %DNJUXQGHQWLOOSnJnHQGHSODQSURFHVVlUDWW6&$gVWUDQGSODQHUDUI|UHQ|NDGSURGXNWLRQIUnQ WLOOVWnQGVJLYQDWLOOWRQDYEOHNWVXOIDWPDVVDRFK&703NHPLVNWHUPRPHNDQLVN PDVVD 'HQSURGXNWLRQV|NQLQJVRPSODQHUDVLQQHElUI|UlQGULQJDULQRPIDEULNVRPUnGHWGlUYLVVDlOGUH GHODUNRPPHUDWWWDVXUGULIWRFKHUVlWWDVPHGQ\DVDPWDWWYLVVDGHODUNRPPHUDWWNRPSOHWWHUDV HOOHUPRGLILHUDV)|UDWWNXQQDJHQRPI|UDGHVVDI|UlQGULQJDUEHK|YHUGHWDOMSODQHUI|ULQGXVWUL RPUnGHWlQGUDV)DEULNVRPUnGHWlULVLQKHOKHWGHWDOMSODQHODJWJHQRPHWWIOHUWDOSODQHULQRPRFK LDQVOXWQLQJWLOORPUnGHWRFKV\IWHWPHGQXDNWXHOOWSODQlUHQGHlUlYHQDWWVDPRUGQDGHROLND SODQHUQDWLOOHQJlOODQGHGHWDOMSODQ 3ODQHUDGSURGXNWLRQV|NQLQJLQQHElULQJDI|UlQGULQJDUDYVHHQGHSURGXNWHURFKELSURGXNWHURFK UnYDUDQNRPPHUOLNVRPLGDJDWWYDUDYHGRFKIOLV,KXYXGVDNNRPPHUlYHQVDPPDNHPLNDOLHU RFKWLOOVDWVlPQHQDWWDQYlQGDV)|UDWWHUKnOODHQVW|UUHIOH[LELOLWHWDYVHHQGHSURGXFHUDGH PDVVDNYDOLWHWHUVnWLOONRPPHUYLVVDNHPLNDOLHU'HQSURGXNWLRQV|NQLQJVRPSODQHUDVLQQHElU |NDWEHKRYDYUnYDURURFKUHVXUVHUVnVRPYHGYDWWHQNHPLNDOLHURFKHQHUJL )DEULNHQE\JJGHVLE|UMDQSnWDOHWRFKKDUOHJDWSnVDPPDSODWVGnSODWVHQlUJ\QQVDP IUnQHWWDQWDOV\QYLQNODUVnVRPWLOOJnQJDYUnYDUDWLOOJnQJWLOOKDPQVDPWYDWWHQI|UV|UMQLQJ 9HUNVDPKHWHQYLG6&$gVWUDQGVPDVVDIDEULNKDUYDULWI|UHPnOI|UORNDOLVHULQJVSU|YQLQJL VDPEDQGPHGPLOM|SU|YQLQJDU 'HQ|NDGHNDSDFLWHWHQJHUP|MOLJKHWDWWXWYHFNODRFKELEHKnOODYHUNVDPKHWHQSnEHILQWOLJSODWV YLONHWVWlUNHUIUDPWLGDSRVLWLRQHULQJSnHQKnUWNRQNXUUHQVXWVDWWPDUNQDG 6DPPDQIDWWQLQJVYLVLQQHElUSODQHUDGHI|UlQGULQJDU • 1lVWDQHQI|UGXEEOLQJDYPDVVDSURGXNWLRQHQ • /lJUHVSHFLILNHQHUJLDQYlQGQLQJEnGHYlUPHRFKHO • gNDGSURGXNWLRQRFKP|MOLJKHWWLOOH[WHUQOHYHUDQVDYJU|QHOELREUlQVOHEDVHUDG 9LGDUHVnLQQHElUGHQ|NDGHSURGXNWLRQHQHWW|NDWWUDQVSRUWEHKRYRFKEHG|PQLQJHQlUDWW WLOOIDUWVYlJDURFKDQVOXWQLQJVMlUQYlJDUKDUWLOOUlFNOLJNDSDFLWHWI|UDWWKDQWHUD|NDGHYRO\PHU9LG DQOlJJQLQJHQILQQVlYHQHQKDPQRFKI|UDWWNXQQDKDQWHUDIUlPVWGHW|NDGHEHKRYHWDY YHGUnYDUDRFKPLQLPHUDGHWVDPPDSHUODVWELOSODQHUDVI|UHQXW|NDGKDPQYHUNVDPKHWPHG \WWHUOLJDUHNDMOlJHQ 'HWNDQlYHQEOLDNWXHOOWDWWDQYlQGDKDYVYDWWHQI|UN\OQLQJVlQGDPnORFKGlUI|USODQHUDVI|U XWWDJDYKDYVYDWWHQ PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* %HKRYDY0.%RFKMlPI|UHOVHDOWHUQDWLY 3ODQlQGULQJHQlUHQI|UXWVlWWQLQJI|UGHQSURGXNWLRQV|NQLQJRFKGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDV RFKPLOM|HIIHNWHUQDDYSODQlQGULQJHQVDPPDQIDOOHUGlUPHGPHGHIIHNWHUQDDYGHQSODQHUDGH SURGXNWLRQV|NQLQJHQRFKGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDV 3ODQHUDGSURGXNWLRQV|NQLQJLQQHElUEHW\GDQGHPLOM|SnYHUNDQRFKlUWLOOVWnQGVSOLNWLJHQOLJW PLOM|EDONHQRFK6&$gVWUDQGKDUWLOOPDUNRFKPLOM|GRPVWROHQLRNWREHUOlPQDWLQHQ DQV|NDQPHGWHNQLVNWXQGHUODJRFKHQPLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJDYSODQHUDGI|UlQGULQJ, LQOlPQDGPLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJlUNRQVHNYHQVHUQDDYGHQSODQHUDGHSURGXNWLRQV|NQLQJHQ RFKGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVXWI|UOLJWUHGRYLVDGHRFKYlUGHUDGH )|UHOLJJDQGHPLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJEHVNULYHUGHPLOM|HIIHNWHUVRPNDQI|UXWVHVPHG DQOHGQLQJDYSODQlQGULQJHQRFKVRPXQGHUODJKDUGHQDYc),QGXVWU\IUDPWDJQD0.%QI|U XW|NDGPDVVDSURGXNWLRQDQYlQWV 1lUGHWJlOOHUGHQXW|NDGHKDPQYHUNVDPKHWHQRFKXWWDJDYKDYVYDWWHQI|UN\OQLQJVnEHU|UV GHVVDLQWHDYGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVDYVHHQGHGHWDOSODQHURFKHIIHNWHQDYGHVVDVNXOOH LQWHEHK|YDYlUGHUDVVRPHQGHODYQXI|UHOLJJDQGH0.% 'HQ|NDGHSURGXNWLRQHQJHQRPI|UVGHOYLVJHQRPDWWXWQ\WWMDNDSDFLWHWVRPILQQVHOOHUOlWWLOO JlQJOLJNDSDFLWHWV|NQLQJLIOHUDYLNWLJDSURFHVVDYGHOQLQJDURFKV\VWHPI|ULQIUDVWUXNWXU1X SODQHUDGHWLOONRPPDQGHLQYHVWHULQJDUXWJ|ULQWHJUHUDGHGHODUDYYHUNVDPKHWHQRFKGHWlU GlUPHGLQWHDNWXHOOWPHGQnJRQDOWHUQDWLYORNDOLVHULQJWLOOSURGXNWLRQV|NQLQJHQ,QRPIDEULNV RPUnGHWILQQVGRFNDOWHUQDWLYDORNDOLVHULQJDUI|UYLVVDQ\DSURFHVVGHODUWH[YHGKDQWHULQJRFK ILEHUOLQMH 6RPMlPI|UHOVHDOWHUQDWLYUHIHUHQVDOWHUQDWLYVNDGHI|UXWVlWWQLQJDUVRPJlOOHURPQXDYVHGGD SODQlQGULQJDULQWHNRPPHUWLOOVWnQGDQYlQGDVYLGEHG|PQLQJDYPLOM|HIIHNWHU'HWWDPRWVYDUDV DYQXWLOOVWnQGVJLYQDSURGXNWLRQHQDYPDVVDQROODOWHUQDWLYSnVDPPDVlWWVRPL0.%QI|U WLOOVWnQGVDQV|NDQ'HIUDPWLGDI|UXWVlWWQLQJDUQDHIWHUGHWDWWSODQlQGULQJDUQDlUJHQRPI|UGD EHQlPVSODQHUDGSURGXNWLRQI|UKnOODQGHQHOOHUYHUNVDPKHW 2PUnGHVEHVNULYQLQJ 1XOlJHVEHVNULYQLQJ )DEULNHQlUORNDOLVHUDGSnHQXGGHPHGYLOODRFKUDGKXVEHE\JJHOVHLQRUGYlVWVDPWK\UHVKXVSn DQGUDVLGDQ6N|QYLNHQ1lUPDVWHERVWDGVKXVILQQVRPNULQJPQRUGYlVWRPIDEULNVRPUnGHW ,QlURPUnGHWILQQV9LYVWDVNRODHQJUXQGVNRODPHGFDEDUQP 6&$gVWUDQGEHU|UVDY7LPUnNRPPXQV|YHUVLNWVSODQIUnQGlUGHWIUDPJnUDWWEHILQWOLJ LQGXVWULHOOYHUNVDPKHWVNDNXQQDXWYHFNODV 0DUNHQLQRPSODQRPUnGHWFDKDEHVWnULKXYXGVDNDYVHGDQWDOHWLROLNDHWDSSHU H[SORDWHUDWLQGXVWULRPUnGH3ODQRPUnGHWVOXWWDUIUnQQLYnQPHWHUQHGWLOOKDYVQLYn,%LODJD $ILQQVHQNDUWD|YHUIDEULNVRPUnGHWVRPlYHQYLVDUPDUNI|UODJGDOHGQLQJDU PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* )LJXU *UXQGNDUWDPHGLGDJJlOODQGHGHWDOMSODQHU 7UDQVSRUWHUWLOORFKIUnQIDEULNHQVNHUYLDODQGVYlJMlUQYlJRFKPHGIDUW\JgVWUDQGVPDVVDIDEULN KDUHQHJHQNDMI|UKDQWHULQJDYYHGUnYDUDEUlQVOHQNHPLNDOLHURFKELSURGXNWHU)lUGLJPDVVD WUDQVSRUWHUDVPHGODVWELOWLOO7XQDGDOVKDPQHQL6XQGVYDOOI|UYLGDUHWUDQVSRUW)UnQcGDOVEDQDQ JnUHWWLQGXVWULVSnUWLOOgVWUDQGVIDEULNVRPUnGHVRPP|MOLJJ|ULQWUDQVSRUWDYYHGUnYDUD %LRORJLVNWUHQDWSURFHVVYDWWHQ|YHUVNRWWVDPWN\ORFKGDJYDWWHQIUnQDQOlJJQLQJDUQDDYOHGVWLOO 6N|QYLNHQRFK$OQ|VXQGHWYLONDXWJ|UHQGHODY6XQGVYDOOVEXNWHQ8WORSSIUnQIDEULNVRPUnGHW WLOOUHFLSLHQWHQYLVDVL)LJXUQHGDQ )LJXU PNESODQDQV|NDQY 8WVOlSSVSXQNWHUWLOOUHFLSLHQWHQ 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* bQGULQJDUJHQRPSODQHQ 'HI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVNRPPHUDWWVNHSnIDEULNVRPUnGHWLQRPGHRPUnGHQVRPEHU|UV DYGHWDOMSODQHUQDRFKLQJDQ\D\WRUNRPPHUDWWWDVLDQVSUnN'HWDOMSODQHQI|URPUnGHWEHK|YHU lQGUDVGnGHWLJlOODQGHSODQHUILQQVVNLOOQDGHULGHWDOMHULQJVJUDGRFKWLOOnWQDQRFNK|MGHU EHK|YHUXW|NDVIUnQQLYnQPHWHUWLOOL|VWUDGHOHQRFKIUnQPHWHUWLOOLGHQ YlVWUDGHOHQPHGP|MOLJKHWDWWVNRUVWHQDURFKLQVWDOODWLRQHUNDQVWLFNDXSS\WWHUOLJDUHPHWHU )|UlQGULQJHQLQQHElULQWHQnJUDQ\DWLOOIDUWVYlJDUI|UODVWELOVWUDQVSRUWHUWLOORPUnGHWRFKLQJDQ\D VWLFNVSnULQSnRPUnGHWYLONHWLQQHElUDWWWUDQVSRUWYlJDUQDLQSnRPUnGHWEOLUGHVDPPDVRP LGDJ+DPQYHUNVDPKHWHQNRPPHUDWWXW|NDVPHQKDPQRPUnGHWEHU|UVHJHQWOLJHQLQWHDYQX DNWXHOOSODQlQGULQJ )LJXU *UXQGNDUWDPHGQ\VDPRUGQDGSODQJUlQVLQODJG 2PJLYQLQJVULVNHUMlUQYlJHQ 7UDQVSRUWRO\FNRUPHGJRGVWnJIUnQcGDOVEDQDQEHG|PVVRPRVDQQROLNDGnHQUHGXFHUDGKDVWLJ KHWVEHJUlQVQLQJJlOOHUSnEDQDQI|UELLQGXVWULRPUnGHW9LGHQHYRO\FNDSnMlUQYlJHQVnPHGJHU GHWLQWHUQDYlJQlWHWSnIDEULNVRPUnGHWJRGIUDPNRPOLJKHWI|UUlGGQLQJVLQVDWVHUQD -lUQYlJHQJnUVW|UUHGHOHQDYI|UELIDUWHQYLGIDEULNHQXQGHUPDUNQLYnQI|UIDEULNVRPUnGHWYLONHW LQQHElUDWWHQHYXUVSnUQLQJLQWHWRUGHSnYHUNDIDEULNVE\JJQDGHUQD (QXWE\JJGIDEULNLQQHElUDWWSURFHVVXWUXVWQLQJIO\WWDVOlQJUHERUWIUnQMlUQYlJHQYLONHWPLQVNDU ULVNHQI|UGULIWVW|UQLQJDULVDPEDQGPHGHQHYRO\FNDSnMlUQYlJHQ %RODJHWKDUXWDUEHWDWHQQ|GOlJHVSODQLQQHKnOODQGHULNWOLQMHUI|UDJHUDQGHRPDOOYDUOLJD PLOM|VW|UQLQJDULQWUlIIDU5XWLQHQRPIDWWDUKHODYHUNVDPKHWHQRFKVNDP|MOLJJ|UDHWWHIIHNWLYW UlGGQLQJVRFKVDQHULQJVDUEHWH PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* 9HUNVDPKHWHQ 1XOlJHVEHVNULYQLQJ 6&$gVWUDQGVDQOlJJQLQJDURPIDWWDUHQVXOIDWPDVVDIDEULNRFKHQ&703OLQMHNHPLVNWHUPR PHNDQLVNPDVVDPHGWLOOK|UDQGHKMlOSDYGHOQLQJDUI|USURGXNWLRQDYnQJDHOSURFHVVYDWWHQ PPVDPWHJHQKDPQDQOlJJQLQJI|UIDUW\JVWUDQVSRUWDYUnYDURURFKELSURGXNWHU9LGDQOlJJ QLQJDUQDILQQVlYHQROLNDUHQLQJVDQOlJJQLQJDUI|UDWWEHJUlQVDHPLVVLRQHUQDWLOOYDWWHQRFKOXIW 5nYDUDI|UVXOIDWPDVVDSURGXNWLRQHQEHVWnULGDJDYYHGUXQGYHGHOOHUVnJYHUNVIOLVRFKNRPPHU LQSnELOMlUQYlJHOOHUIDUW\JWLOODQOlJJQLQJHQ(QVWRUGHODYUnYDUDQKlUU|UIUnQVNRJVRPlJVDY 6&$NRQFHUQHQ5XQGYHGHQEDUNDVRFKKXJJVWLOOIOLVLUHQVHULHW'lUHIWHUWUDQVSRUWHUDVIOLVHQWLOO HWWPHOODQODJHUYDULIUnQDXWRPDWLVNPDWQLQJWLOOSURFHVVHQVNHU (IWHUVWDFNODJULQJWUDQVSRUWHUDVIOLVHQWLOOHQNRQWLQXHUOLJNRNDUH.RNQLQJHQGlUILEUHUQDIULJ|UV XUYHGHQVNHUXQGHUK|JWHPSHUDWXURFKK|JWWU\FNLHQDONDOLVNNRNYlWVND (IWHUNRNQLQJWYlWWDVPDVVDQLHQGLIIXV|URFKDYYDWWQDVLWYlWWSUHVVDU)|UHEOHNQLQJHQ GHOLJQLILHUDVPDVVDQ\WWHUOLJDUHPHGKMlOSDYV\UJDVRFKWYlWWDV\WWHUOLJDUHI|UDWWPLQVND|YHU ElULQJHQLQWLOOEOHNHULHW %OHNQLQJVNHUGlUHIWHURFKEHVWnUDYWYnV\UJDVRFKYlWHSHUR[LGVWHJVDPWHWWR]RQVWHJ0HOODQ YDUMHEOHNSURFHVVVWHJWYlWWDVPDVVDQI|UDWWEODVlNHUVWlOODRSWLPHUDGNHPLNDOLHI|UEUXNQLQJ PHQlYHQVlNHUVWlOODILEHUNYDOLWpQ 0DVVDQWRUNDVVHGDQSnWRUNPDVNLQRFKVNlUVWLOODUNDOWHUQDWLYWWRUNDVLIOLQJWRUNRFKSUHVVDVWLOO EDODU0DVVDQlUGlUHIWHUUHGRDWWWUDQVSRUWHUDVGLUHNWWLOONXQGHOOHUYLD7XQDGDOVKDPQHQ ,SURFHVVHQNRNQLQJHQDQYlQGVNHPLNDOLHURFKIUnQYHGHQIULJ|UVOLJQLQRFKDQGUDYHGlPQHQ VNWXQQOXWVRPnWHUYLQQVLVRGDSDQQDQ'HVVI|ULQQDQKDUWXQQOXWHQLQGXQVWDWVLLQGXQVWQLQJV DQOlJJQLQJHQWLOOEUlQQEDUWMRFNOXWVYDUWOXW6RGDSDQQDQXWJ|UHQGHODYVXOIDWPDVVDIDEULNHQV NHPLNDOLHnWHUYLQQLQJRFKWLOOYDUDWDUHQHUJLQLWMRFNOXWHQVDPWnWHUYLQQHUNHPLNDOLHUQDWLOO NRNQLQJVSURFHVVHQ 6RGDSDQQDQJHQHUHUDU|YHUKHWWDGnQJDVRPDQYlQGVWLOOHORFKYlUPHSURGXNWLRQ 'HRRUJDQLVNDNHPLNDOLHUQDLOXWHQELOGDUYLGI|UEUlQQLQJHQVPlOWDVRPULQQHUXWLERWWHQDY SDQQDQ6PlOWDQEODQGDVPHGVYDJOXWRFKELOGDUJU|QOXW'HQELOGDGHJU|QOXWHQUHDJHUDUPHG EUlQGNDONLNDXVWLFHULQJVDQOlJJQLQJHQRFKRPYDQGODVWLOOYLWOXWVRPnWHUDQYlQGVLNRNHULHW, GHQQDnWHUYLQQLQJVSURFHVVSURGXFHUDVlYHQPHVDNDOFLXPNDUERQDWVRPEUlQQVLPHVDXJQHQ PHVDRPEUlQQLQJHQYDUYLGEUlQGNDONNDOFLXPR[LGELOGDV.DONHQnWHUDQYlQGVLNDXVWLFHULQJHQ 9LGSURGXNWLRQHQDY&703XWJ|UVUnYDUDQDYVnJYHUNVIOLVRFKUXQGYHGDYEDUURFKO|YYHG)UnQ IOLVHQDYVNLOMVPHWDOOVNURWVDPWVSnQRFKVW|UUHVWLFNRUYDUHIWHUIOLVHQWYlWWDVLHQIOLVWYlWW(IWHU WYlWWHQEDVDVIOLVHQPHGUDIILQ|UnQJDWLOOYHUNDGLSURFHVVHQ%DVQLQJHQJ|UDWWnQJDWUlQJHU XQGDQOXIWXUIOLVELWHQYLONHWXQGHUOlWWDUHIWHUI|OMDQGHLPSUHJQHULQJ,PSUHJQHULQJHQVNHUXQGHU K|JWWU\FNRFKWHPSHUDWXULNRNDUHQLQQDQIOLVHQPDWDVLQLUDIILQ|UHQ,SURFHVVHQPDOVIOLVHQL UDIILQ|UHQPHOODQWYnPDOVNLYRUVnDWWFHOOXORVDILEUHUQDIULOlJJV 'lUHIWHUEOHNVPDVVDQLEOHNWRUQHW(IWHUEOHNWRUQHWDYYDWWQDVPDVVDQLHQDYYDWWQLQJVSUHVVRFK EOHNYlWVNHUHVWHUQDWYlWWDVERUWJHQRPVSlGQLQJPHGUHQWYDUPYDWWHQ%OHNQLQJVNHUPHG PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* YlWHSHUR[LGYDUHIWHUPDVVDQWRUNDVLIOLQJWRUNSUHVVDVWLOOEDORFKWUDQVSRUWHUDVSnELOWLOO 7XQDGDOVKDPQHQ 3ODQHUDGHI|UlQGULQJDU 3ULQFLSHQI|USURGXNWLRQVSURFHVVHQNRPPHUDWWYDUDGHQVDPPDPHQNDSDFLWHWHQNRPPHUDWW XW|NDVWLOOQLYnQWRQEOHNWVXOIDWPDVVDRFK&703DWWMlPI|UDPHGGDJHQVWLOOVWnQGV JLYQDWRQnU )|UIUDPWLGDSODQHUDGHYHUNVDPKHWNRPPHUQ\SURFHVVXWUXVWQLQJDWWSODFHUDVSnQXYDUDQGH IDEULNVRPUnGHRFKKXYXGVDNOLJHQLQlUKHWHQWLOOQXYDUDQGHDQOlJJQLQJDUI|UHWUlGHVYLVLOLQMH PHGWLGLJDUHSODQHU$QV|NDQRPXW|NDGSURGXNWLRQDYVHUIUlPVWVXOIDWPDVVD7HNQLNHQI|UGH ROLNDSURFHVVWHJHQNRPPHUDWWYDUDPRGHUQVDPWNlQGRFKEHSU|YDGI|U VXOIDWPDVVDWLOOYHUNQLQJ)|U&703SURGXNWLRQHQSODQHUDVLQJHQWLOONRPPDQGHXWUXVWQLQJ 9LGDUHNRPPHUDQOlJJQLQJHQXWIRUPDVVnDWWGHQXSSI\OOHUNUDYVRPILQQVHQOLJWGHW JHPHQVDPPDHXURSHLVNDLQGXVWULXWVOlSSVGLUHNWLYHW,('RFKYDGVRPGlUDYVHVYDUDElVWD WLOOJlQJOLJDWHNQLN%$7%HG|PGDXWVOlSSVQLYnHUEnGHWLOOYDWWHQRFKOXIWOLJJHULQRPDQJLYQD %$7LQWHUYDOOXQGHUQRUPDOGULIW )|USURMHNWHULQJI|UGHQSODQHUDGHYHUNVDPKHWHQSnJnUYDUI|UGHWDOMHUQDLQWHlUIDVWVWlOOGDRFK IOHUDDOWHUQDWLYILQQVLYLVVDIDOOHQOLJWYDGVRPlUQRUPDOWI|UVW|UUHLQGXVWULSURMHNW'HnWJlUGHU VRPSODQHUDVNDQVDPPDQIDWWDVVRPI|OMHU 9 8W|NDGNDSDFLWHWLYHGKDQWHULQJHQHOOHUQ\YHGKDQWHULQJ 9 1\HQHUJLHIIHNWLYILEHUOLQMHQ\WWNRNHULQ\WYlWWRFKQ\V\UJDVGHOLJQLILHULQJ 9 1\WWEOHNHULHOOHUNRPSOHWWHUDQGHNDSDFLWHWI|USURGXNWLRQDY7&) RFK(&) PDVVD 9 1\DQOlJJQLQJI|UNORUGLR[LGWLOOYHUNQLQJ 9 1\NRPSOHWWHUDQGHWRUNPDVNLQPHGWLOOK|UDQGHHPEDOOHULQJVOLQMHURFKXWE\JJGXWODVWQLQJ 9 1\HQHUJLHIIHNWLYLQGXQVWQLQJVDQOlJJQLQJ 9 .RPSOHWWHULQJRFKRPE\JJQDGDYNDXVWLFHULQJHQRFKPLQGUHnWJlUGHUI|UPHVDXJQHQ 9 8WE\JJQDGDYVRGDSDQQDQI|UPD[LPDONDSDFLWHW 9 .RPSOHWWHULQJDUDYDYORSSVYDWWHQUHQLQJHQ 9 8W|NDGWXUELQNDSDFLWHWI|UHIIHNWLYHOSURGXNWLRQ 9 0LQGUHPRGLILHULQJDURFKNRPSOHWWHULQJDULKMlOSDYGHOQLQJDUHWF 'HI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVIUDPJnUDY)LJXUQHGDQ'HQH[DNWDSODFHULQJHQRFK XWIRUPQLQJHQNDQNRPPDDWWlQGUDVXQGHUSURMHNWHWVJnQJ,ILJXUHQQHGDQIUDPJnUWYn DOWHUQDWLYDSODFHULQJDUDYILEHUOLQMHQNRNHULRFKEOHNHUL 7&)WRWDOO\FKORULQHIUHHPDVVDEOHNWXWDQNORUKDOWLJDNHPLNDOLHU (&)HOHPHQWDU\FKORULQHIUHHPDVVDEOHNWPHGNORUGLR[LGLQWHHOHPHQWlUWNORU 1 PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* )LJXU PNESODQDQV|NDQY 3ODQHUDGXWE\JJQDGSnLQGXVWULRPUnGHW 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* 0LOM|NRQVHNYHQVHU $YJUlQVQLQJ 'HPLOM|NRQVHNYHQVHUVRPYlUGHUDVlUGHI|UlQGULQJDUVRPGHQ|NDGHSURGXNWLRQHQLQQHElU RFKGH|NDGHXWVOlSSVRPGHUHVXOWHUDULGYVVNLOOQDGHQPHOODQQXWLOOVWnQGVJLYHQYHUNVDPKHW QROODOWHUQDWLYHWRFKSODQHUDGYHUNVDPKHW 9LGDUHDYVHVPLOM|NRQVHNYHQVHUVRPNDQXSSVWnLGHQ\WWUHPLOM|QGYVXWDQI|UE\JJQDGHUQD LQRPIDEULNHQVQlURPUnGH 'HNRQVHNYHQVHUVRPVNDYlUGHUDVL0.%QlUGHVRPKDUVW|UVWEHW\GHOVHYLONHWLGHWWDIDOOlU I|UKnOODQGHQDHIWHUGHWDWWSURMHNWHWKDUJHQRPI|UWVRFKYHUNVDPKHWHQVIXOODSURGXNWLRQ XWQ\WWMDVYLONHWVDPPDQIDOOHUPHGGHQPLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJVRPKDUOlPQDWVLQPHG WLOOVWnQGVDQV|NDQ 'HPLOM|DVSHNWHUVRPYlUGHUDVlU • )|UEUXNQLQJRFKKXVKnOOQLQJDYUHVXUVHU • 7UDQVSRUWHU • 8WVOlSSWLOOYDWWHQ • 8WVOlSSWLOOOXIW • /MXG • $YIDOOVKDQWHULQJ • .HPLNDOLHKDQWHULQJ • 0LOM|ULVNHU • .OLPDWI|UlQGULQJDU • 1DWXURFKNXOWXUYlUGHQ • 0LOM|PnO )|UEUXNQLQJRFKKXVKnOOQLQJDYUHVXUVHU 9HGUnYDUDQXWJ|UVDYUXQGYHGRFKIOLV5nYDUXEHKRYHW|NDULSULQFLSLSURSRUWLRQWLOOSODQHUDG SURGXNWLRQV|NQLQJRFKEHUlNQDVXSSJnWLOO 9 1ROODOWHUQDWLYWRWDOWFDP IXEnUYDUDYFDP IXEnUVRPIOLV 9 3ODQHUDGIUDPWLGWWRWDOWFDP IXEnUYDUDYFDP IXEnUVRPIOLV 6&$gVWUDQGKDUP|MOLJKHWWLOODWWSURGXFHUDFHUWLILHUDGPDVVDRFKDQGHOHQVW\UVDYNXQGHUV HIWHUIUnJDQ 'HI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVLQQHElUHWWQ\WWPRGHUQWNRQWLQXHUOLJWNRNHULYLONHWVlNHUVWlOOHUHWW K|JWPDVVDXWE\WH 9LGEnGHWLOOVWnQGVJLYHQRFKSODQHUDGIUDPWLGDSURGXNWLRQXWYLQQVELSURGXNWHUQDUnWHUSHQWLQRFK UnWDOOROMDYLONDKDUVLWWXUVSUXQJIUnQYHGUnYDUDQbYHQIMlUUYlUPHRFKVNJU|QHOSURGXFHUDVVRP ELSURGXNWHU 6&$gVWUDQGQ\WWMDUYHGUnYDUDQWLOOQlUPDUHJHQRPVLQSURGXNWLRQXWYLQQLQJDYEL SURGXNWHUVDPWHQHUJLSURGXNWLRQDYYHGUHVWHUnWHUYXQQHWILEHUPDWHULDORFKXWYXQQHQYHG VXEVWDQVLVYDUWOXWHQ PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* )|UYDWWHQI|UV|UMQLQJHQWLOO6&$gVWUDQGKDU0HOODQE\JGHQVYDWWHQGRPVWROLGRPGHQDSULO PnO'0OlPQDWWLOOVWnQGWLOOP VYDWWHQXWWDJIUnQ,QGDOVlOYHQ3nYHUNDQSn lOYHQDYGHWWDEHG|PVVRPI|UVXPEDU 'HWWRWDODYDWWHQEHKRYHWEHG|PVYLGWLOOVWnQGVJLYHQSURGXNWLRQDWWXSSJnWLOOLJHQRPVQLWW FDP V 'HWlULQWHEHVOXWDWKXUIUDPWLGDNRQFHSWI|UN\OQLQJDYYHUNVDPKHWHQNRPPHUDWWVHXWRFK O|VQLQJHQEHURULKXYXGVDNSnRPGHWEOLUDNWXHOOWDWWLQVWDOOHUDHQNRQGHQVWXUELQ)|USODQHUDGH I|UKnOODQGHQEHUlNQDVGHWWRWDODYDWWHQEHKRYHWH[NOXVLYN\OQLQJDYNRQGHQVWXUELQHQ|NDWLOOL JHQRPVQLWWFDP VYLONHWU\PVLQRPQXYDUDQGHYDWWHQGRP %HKRYHWDYSURFHVVRFKN\OYDWWHQI|USURFHVVHUQDEHG|PV|NDQnJRWPLQGUHlQYDGVRP PRWVYDUDVDYGHQSODQHUDGHSURGXNWLRQV|NQLQJHQSJDLQVWDOODWLRQDYQ\RFKPRGHUQ SURFHVVXWUXVWQLQJ 2PKDYVYDWWHQNRPPHUDWWDQYlQGDVI|UN\OQLQJYLGSODQHUDGIUDPWLGDSURGXNWLRQNRPPHU RNRQWDPLQHUDWN\OYDWWHQDWWOHGDVWLOOEDNDWLOOKDYHW )|UDWWEHJUlQVDYDWWHQDQYlQGQLQJHQILQQVRPIDWWDQGHV\VWHPI|UUHFLUNXODWLRQDYYDWWHQLQRP GHROLNDSURFHVVHUQD 'HNHPLNDOLHUVRPDQYlQGVI|UPDVVDSURGXNWLRQHQlULKXYXGVDNYlONlQGDRFKDOOPlQW I|UHNRPPDQGHLQRPEUDQVFKHQ6DPPDW\SHUDYNHPLNDOLHUNRPPHUDWWDQYlQGDVYLGSODQHUDG IUDPWLGDSURGXNWLRQVRPYLGWLOOVWnQGVJLYHQSURGXNWLRQXQGDQWDJHWYLGSURGXNWLRQDY(&)PDVVD )|USURGXNWLRQHQDY(&)PDVVDWLOONRPPHUQDWULXPNORUDWRFKPHWDQROI|USURGXNWLRQHQDY NORUGLR[LG.ORUGLR[LGVRPNRPPHUDWWDQYlQGDVVRPEOHNNHPLNDOLHNRPPHUDWWWLOOYHUNDVSnSODWVL HQQ\DQOlJJQLQJ 6&$gVWUDQGDUEHWDUDYPLOM|RFKNRVWQDGVVNlONRQWLQXHUOLJWI|UDWWPLQLPHUDDQYlQGQLQJHQDY NHPLNDOLHU'HWILQQVHWWRPIDWWDQGHV\VWHPI|UHIIHNWLYnWHUYLQQLQJDYNRNNHPLNDOLHU )|UEUXNDGHPlQJGHUNHPLNDOLHUEHG|PVNRPPDDWW|NDPLQGUHlQYDGVRPPRWVYDUDVDY SODQHUDGSURGXNWLRQV|NQLQJ 6&$gVWUDQGVEHKRYDYnQJHQHUJLWlFNVKXYXGVDNOLJHQDYVRGDRFKELREUlQVOHSDQQDQcQJHQHUJL VRPJHQHUHUDVXWQ\WWMDVlYHQI|ULQWHUQHOSURGXNWLRQ6&$gVWUDQGOHYHUHUDUlYHQIMlUUYlUPHWLOO NRPPXQHUQD7LPUnRFK6XQGVYDOO (QHUJLHIIHNWLYLVHULQJVDUEHWHWSnJnUNRQWLQXHUOLJWYLG6&$gVWUDQG9LGDQOlJJQLQJDUQDLgVWUDQGKDU HWWIOHUWDOPRGHUQLVHULQJDURFKWULPQLQJDUJHQRPI|UWVVnVRPQ\HQHUJLHIIHNWLYVRGDSDQQDVDPWQ\ ELREUlQVOHHOGDGPHVDXJQ 'HQSODQHUDGHSURGXNWLRQV|NQLQJHQDYVXOIDWPDVVDLQQHElUHQOlJUHVSHFLILNI|UEUXNQLQJDYEnGH nQJYlUPHRFKHORFKVXOIDWPDVVDWLOOYHUNQLQJHQNRPPHUDWWEOLPHUlQVMlOYI|UV|UMDQGHSnEnGH YlUPHRFKHO$QYlQGQLQJHQDYIRVVLODEUlQVOHQEHG|PVLQWHNRPPDDWW|NDXWDQELREUlQVOHDQGHOHQ XSSJnWLOOFDI|UEnGHQROODOWHUQDWLYRFKSODQHUDGIUDPWLGDSURGXNWLRQ%HKRYHWDYHOGQLQJVROMD EHG|PVNXQQDEHJUlQVDVYLGIUDPWLGDSODQHUDGHI|UKnOODQGHQQLYnQWRQnUMlPI|UWPHG EHG|PWWRQnUI|UWLOOVWnQGVJLYQD 'HQ|NDGHHQHUJLHIIHNWLYLVHULQJHQYLGSODQHUDGSURGXNWLRQEHUlNQDVPHGI|UDHWW|YHUVNRWWDYELR EUlQVOHLIRUPDYEODEDUNYLONHWNDQDQYlQGDVI|U|NDGLQWHUQHOSURGXNWLRQRFKHOOHUNDQDY\WWUDV PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* )|USODQHUDGHI|UKnOODQGHQEHG|PVSURGXNWLRQHQEOLPHUlQVMlOYI|UV|UMDQGHDYVHHQGHHONUDIW MlPI|UWPHGHWWEHG|PWPLQGUHEHKRYDYH[WHUQHONUDIWYLGWLOOVWnQGVJLYQDI|UKnOODQGHQ 7UDQVSRUWHU 9LGWLOOVWnQGVJLYHQSURGXNWLRQWUDQVSRUWHUDVYHGUnYDUDQLIRUPDYUXQGYHGPHGELOIDUW\JRFK MlUQYlJ.HPLNDOLHUELREUlQVOHRFKHOGQLQJVROMDNRPPHUPHGELOHOOHUIDUW\J%LSURGXNWHUQD UnWDOOROMDRFKUnWHUSHQWLQWUDQVSRUWHUDVIUnQ6&$gVWUDQGPHGELOHOOHUIDUW\J 6&$gVWUDQGKDUHQHJHQNDMI|UORVVQLQJRFKODVWQLQJDYYHGUnYDUDIOLVELREUlQVOHHOGQLQJVROMD NHPLNDOLHURFKELSURGXNWHU+DPQHQYLG6&$gVWUDQGLQJnULRPUnGHWVRP7UDILNYHUNHWKDUSHNDW XWVRPULNVLQWUHVVHI|UVM|IDUW 9LGWLOOVWnQGVJLYHQSURGXNWLRQWUDQVSRUWHUDVKXYXGGHOHQDYSURGXFHUDGPDVVDPHGODVWELOWLOO 7XQDGDOVKDPQHQL6XQGVYDOOFDNPV|GHUXWI|UYLGDUHWUDQVSRUW%LOWUDQVSRUWHUQDVNHUPHG PRGHUQDWUDQVSRUWIRUGRQPHGOnJDHPLVVLRQHU 9LGSODQHUDGSURGXNWLRQNRPPHUWUDQVSRUWDUEHWHWDWW|NDLSULQFLSLSURSRUWLRQPHG SURGXNWLRQV|NQLQJHQRFKI|UGHODVSnGHWUHWUDQVSRUWVODJHQ7UDQVSRUWHUDYLQN|SWEUlQVOH NRPPHUDWWPLQVNDPHGDQWUDQVSRUWHUDYEDUN|YHUVNRWWHWNRPPHUDWW|ND7UDQVSRUWHUDYROMDlU IRUWVlWWQLQJVYLVOnJYLGSODQHUDGHIUDWLGDSURGXNWLRQ )|UDWWPLQLPHUDODVWELOVWUDQVSRUWHUPHGUnYDUDSODQHUDVHWW\WWHUOLJDUHNDMOlJHEUHGYLGGHQ EHILQWOLJDNDMHQVRPVDNQDUNDSDFLWHWI|UXW|NDGHYHGOHYHUDQVHU0HGGHQQ\DKDPQHQVRP SODQHUDVHUKnOOVHQWRWDONDSDFLWHWPRWVYDUDQGHDQO|SnU'HQQ\DNDMHQI|UXWVHVLQWH XWIRUPDVI|UXWVNHSSQLQJDYSURGXFHUDGPDVVDXWDQPDVVDQWUDQVSRUWHUDVWLOOGHQQlUEHOlJQD 7XQDGDOVKDPQHQPHGEHILQWOLJRUJDQLVDWLRQRFKLQIUDVWUXNWXUYLONHWEODPHGI|UVDPODVWQLQJ PHGDQGUDYDURU 'HWQ\DNDMOlJHWNRPPHUQlUPDUHYHGKDQWHULQJHQYLONHWOHGHUWLOOIlUUHLQWHUQDWUDQVSRUWHULQRP LQGXVWULRPUnGHW 9LGE\JJQDWLRQDYGHWQ\DNDMOlJHWNRPPHUVN\GGVnWJlUGHUDWWWDVI|UDWWI|UKLQGUDSnYHUNDQDY YDWWHQNYDOLWHWHQ6DPPDVN\GGVnWJlUGHURFKUXWLQHUNRPPHUDWWILQQDVYLGGULIWHQYLGGHWQ\D NDMOlJHWVRPI|UGHWEHILQWOLJDI|UDWWI|UHE\JJDSnYHUNDQSnPDUNJUXQGYDWWHQRFKUHFLSLHQWHQ $OQ|VXQGHW 0LOM|NRQVHNYHQVHUYDWWHQ 8WVOlSSWLOOYDWWHQ ,QRPDQOlJJQLQJHQILQQVI|OMDQGHV\VWHPI|UXSSVDPOLQJDY|YHUVNRWWVYDWWHQ 9 )LEHUKDOWLJWDYORSSVDPODUXSSKXYXGGHOHQDYSURFHVVDYORSSHQIUnQYHGKDQWHULQJ ILEHUOLQMHEOHNHUL&703OLQMHRFKWRUNPDVNLQHU 9 )LEHUIULWWDYORSSLIRUPDYLQGXQVWQLQJVNRQGHQVDWRFKGHODUDYEOHNHULILOWUDWIUnQ VXOIDWPDVVDWLOOYHUNQLQJHQ 9 'DJRFKN\OYDWWHQLQRPIDEULNVRPUnGHW 9 .HPLNDOLHKDOWLJWDYORSSIUnQnWHUYLQQLQJHQ 9 9lVWUDDYORSSHW $PELWLRQVQLYnQPHGGHRPE\JJQDGHURFKQ\LQVWDOODWLRQHUVRPSODQHUDVI|USODQHUDGHI|U KnOODQGHQlUDWWNXQQDELEHKnOODQXYDUDQGHVSHFLILNDQLYnDYVHHQGH&2'RFKDWWVlQNDXWVOlSSHQ PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* DY6bRFKQlUVDOWHUVnDWWXWVOlSSHQOLJJHULQLYnPHGYDGVRPDQVHVYDUD%$7ElVWDWLOOJlQJOLJD WHNQLNHQOLJW,(' 7DEHOO %HG|PGDHPLVVLRQVQLYnHUWLOOUHFLSLHQWHQYLGQROODOWHUQDWLYRFKSODQHUDG SURGXNWLRQOnQJWLGVPHGHOYlUGHQXSSGHODWYLG(&)RFK7&)EOHNQLQJ )RVIRU 3 WG WG NJG NJG NJW 1ROODOWHUQDWLYSURJQRV 3ODQHUDGSURGXNWLRQ SURJQRV(&) 3ODQHUDGSURGXNWLRQ SURJQRV7&) &2'WRW 6b*)$ .YlYH 1 $2; .RPSOH[ ELOGDUH NJW &2'DYVHUNHPLVNWV\UHI|UEUXNDQGHlPQHQ 6XVSHQGHUDGHlPQHQ $2;lUHWWPnWWSnNORUHUDGHI|UHQLQJDUUlNQDWSHUWRQVXOIDWPDVVD 6RPHQGHODYGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVNRPPHUlYHQGDJYDWWHQV\VWHPHWDWWDQSDVVDV3n YHGODJHUYHGSODQNRPPHUVN\GGVnWJlUGHUDWWYLGWDVVnDWWSDUWLNODURFKHYHQWXHOODXWVOlSSDY SHWUROHXPSURGXNWHULQWHQnUUHFLSLHQWHQ'HWE|USRlQJWHUDVDWWLQJHQEHYDWWQLQJNRPPHUDWW VNHDYODJUDGYHG(QVHSDUDWDQPlODQRPLRUGQLQJVWlOODQGHDYYHGSODQSnODQGE\JJQDGV RPUnGHWlULQOlPQDGLHQOLJKHWPHGODQGE\JJQDGVGRPHQ 'DJYDWWHQIUnQIDEULNVRPUnGHWWDNRFKSODQHUNRPPHUDWWRPKlQGHUWDVSnVDPPDVlWWVRP LGDJGYVWLOOUHFLSLHQWYLDGDJYDWWHQEUXQQDURFKYLDKXYXGDYORSSVNDQDO7lWWLQJDUILQQVSODFHUDGH SnSODWVHUGlUGHWILQQVULVNI|UDWWSURFHVVIO|GHQVNXOOHNXQQDULQQDWLOOGDJYDWWHQEUXQQDU 'DJYDWWHQV|GHURFK|VWHURPIDEULNVRPUnGHWDYYDWQDURPUnGHQVRPSJDK|MGI|UKnOODQGHQ LQWHJnWWDWWDQVOXWDWLOOKXYXGDYORSSHW ,KXYXGDYORSSHWRFKYLGXWORSSHWLUHFLSLHQWILQQVIO\WOlQVVRPVN\GGI|UHYHQWXHOODROMHXWVOlSS 3nIDEULNVRPUnGHWILQQVWYnSODWVHUI|UXSSVDPODGVQ|RFKVPlOWYDWWQHWInULQILOWUHUDPDUNHQ 3URYWDJQLQJDURFKXQGHUV|NQLQJDYVHGLPHQWKDUJHQRPI|UWVLKDPQRPUnGHWEnGH GlUQXYDUDQGHNDMILQQVRFKLRPUnGHQGlUQ\DNDMSODQHUDV'HQNODVVQLQJVRPJMRUGHVPHG DYVHHQGHSnNYLFNVLOYHUYLVDGHDWWI|URUHQLQJVKDOWHUQDlUOlJUHLGHWRPUnGHGlUQ\NDMSODQHUDV MlPI|UWPHGRPUnGHWGlUEHILQWOLJNDMILQQV 9LGE\JJQDWLRQDYGHWQ\NDMNDQYLVVJUXPOLJKHWXSSVWnYLGSnOQLQJVDUEHWHQRFKVRP I|UHE\JJDQGHnWJlUGNRPPHUI|UVLNWLJKHWVnWJlUGHUVnVRPOlQVDURFKVLOWVNlUPDUDWWDQYlQGDV I|UDWWI|UHE\JJDJUXPOLQJLUHFLSLHQWHQ'HWQRWHUDGHVLQJHQEHW\GDQGHSnYHUNDQSnYDWWHQ NYDOLWHWHQLVDPEDQGPHGE\JJQDWLRQHQDYEHILQWOLJNDMYLONHWSHNDUSnDWWVLOWVNlUPHQKDUYDULW HQJRGEDUULlUPRWJUXPOLQJXQGHUGHQODQGXWE\JJQDGHQ %HG|PGDQXYDUDQGHPLOM|I|UKnOODQGHQL$OQ|VXQGHW 5HFLSLHQWHQWLOO6&$gVWUDQGlU$OQ|VXQGHWVRPXWJ|UHQGHODY6XQGVYDOOVEXNWHQVRPP\QQDUL %RWWHQKDYHW,QI|UDQV|NDQKDUHQUHFLSLHQWEHG|PQLQJVDPPDQVWlOOWVDYVHHQGHXWVOlSSWLOO YDWWHQYLGSODQHUDGIUDPWLGDSURGXNWLRQYLG6&$gVWUDQG PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* 1XYDUDQGHVWDWXVL$OQ|VXQGHWDYVHHQGHQlULQJVlPQHQIRVIRURFKNYlYHEHG|PVVRPJRG 9l[WSODQNWRQLVLQKHOKHWEHG|PVVRPJRGlYHQRPNORURI\OOKDOWHQYLVDUSnYDULHUDQGHVWDWXV 6LNWGMXSHWL$OQ|VXQGHWKDUlYHQEHG|PWVKDJRGVWDWXVHQOLJWUHFLSLHQWNRQWUROOHQ6\UHULNW WLOOVWnQGI|UHNRPPHULERWWHQYDWWHQ%RWWHQIDXQDEHG|PVWURWVGHWWDVRPRWLOOIUHGVVWlOODQGH VWDWXV)OHUDIDNWRUHUSnYHUNDUEHG|PQLQJHQDYERWWHQIDXQDEODGHQJHQHUHOODQHGJnQJHQDY YLWPlUODLKHOD%RWWQLVNDYLNHQXQGHUWDOHW,EHUlNQLQJHQDYERWWHQIDXQDLQGH[KDUYLWPlUOD K|JDSRlQJPHGDQGHQLQYDGHUDGHKDYVERUVWPDVNHQInUOnJDSRlQJYLONHWJHUJHQHUHOOWHQ OlJUHVWDWXVbYHQGHQOnJDRFKYDULHUDQGHVDOLQLWHWHQL6XQGVYDOOVEXNWHQSnYHUNDUERWWHQIDXQDQ RFKGlUPHGVWDWXVHQ)LVNXQGHUV|NQLQJDUL$OQ|VXQGHWYLVDGHLQJDI|UlQGULQJDUDYVHHQGH KlOVRWLOOVWnQGHWLMlPI|UHOVHPHGUHIHUHQVRPUnGHWL6XQGVYDOOVEXNWHQ 6OXWVDWVNRQVHNYHQVHUYDWWHQ 8WVOlSSDYRUJDQLVNWPDWHULDORFKNYlYHIUnQ6&$YLGSODQHUDGYHUNVDPKHWEHG|PVKDHQOLWHQ SnYHUNDQSn6XQGVYDOOVEXNWHQMlPI|UWPHGELGUDJHWIUnQ,QGDOVlOYHQ )RVIRUHPLVVLRQHQYLGSODQHUDGSURGXNWLRQlULQLYnPHGYDGVRPWLGLJDUHUHJLVWUHUDWVSHULRGYLV XQGHUWDOHW'HVW|UVWDIRVIRUNlOORUQDWLOO6XQGVYDOOVEXNWHQlUlYHQIRUWVlWWQLQJVYLV ,QGDOVlOYHQRFK/MXQJDQVDPWIRVIRUELGUDJHWIUnQ|SSQD%RWWHQKDYHWPHGGMXSVWU|PPDUQDWLOO EXNWHQ'HWWDJ|UDWWXWVOlSSHWIUnQ6&$gVWUDQGKDUHQEHJUlQVDGEHW\GHOVHI|U6XQGVYDOOVEXNWHQV PLOM|I|UKnOODQGHQ'HWWDJnULOLQMHPHGWLGLJDUHVDPPDQVWlOOQLQJDYPLOM|I|UKnOODQGHQDL 6XQGVYDOOVEXNWHQLE|UMDQDYWDOHWGlUGHWNRQVWDWHUDGHVDWWXWLIUnQUHFLSLHQWNRQWUROOGDWDYDU VYnUWDWWVSnUDQnJRQORNDONlOODL$OQ|VXQGHW 9LGHQWLGLJDUHNDUDNWHULVHULQJDYXWJnHQGHDYORSSVYDWWHQIUnQ6&$gVWUDQGEHG|PGHVDYORSSV YDWWQHWLQWHXWJ|UDQnJRQSnYHUNDQSnUHFLSLHQWHQ'HWWDlULOLQMHPHGDQGUDXQGHUV|NQLQJDU PRGHUQDVXOIDWPDVVDIDEULNHUPHGJRGWHNQLVNVWDQGDUGRFKELRORJLVNUHQLQJJHUQRUPDOWLQWH XSSKRYWLOOXWVOlSSPHGWR[LVNDHJHQVNDSHU )|USODQHUDGSURGXNWLRQSODQHUDVlYHQ(&)EOHNQLQJYLGSURGXNWLRQDYVXOIDWPDVVDMlPI|UWPHG GDJHQV7&)EOHNQLQJ0LOM|HIIHNWHUQDYLGPRGHUQ(&)EOHNQLQJEHG|PVYDUDOLNYlUGLJDGHYLG7&) EOHNQLQJRFKDQGUDIDNWRUHUlQEOHNWHNQLNHQEHG|PVYDUDGHWVRPSnYHUNDHYHQWXHOODHIIHNWHU (IIHNWHQSnUHFLSLHQWHQE|UEOLGHVDPPDYLGSODQHUDGSURGXNWLRQXQGHUI|UXWVlWWQLQJDWW|YULJD RPVWlQGLJKHWHUlUGHVDPPDVnVRPJRGUHQLQJDYXWJnHQGHDYORSSVYDWWHQPHGNORUDWUHGXNWLRQ JRGWYlWWDYPDVVDVSLOORFKNRQGHQVDWKDQWHULQJVDPWXWELOGDGSHUVRQDOYLONHWP|MOLJJ|UJRGD VN|WVHOUXWLQHU 0LOM|NRQVHNYHQVHUOXIW 8WVOlSSWLOOOXIW 8WVOlSSWLOOOXIWNRPPHUKXYXGVDNOLJHQIUnQ 9 6RGDSDQQDQVWRIWVYDYHOR[LGHUNYlYHR[LGHURFKUHGXFHUDGHVYDYHOI|UHQLQJDU 9 0HVDXJQHQVWRIWVYDYHOR[LGHUNYlYHR[LGHURFKUHGXFHUDGHVYDYHOI|UHQLQJDU 9 %LREUlQVOHSDQQDQVWRIWRFKNYlYHR[LGHU 9LGDUHILQQVHPLVVLRQHUDYVYDYHOI|UHQLQJDUYLDXWOXIWQLQJDUIUnQSURFHVVXWUXVWQLQJLVXOIDWPDVVD EUXNHWRFKXWVOlSSIUnQUHVHUYV\VWHPHWIDFNODQI|UVWDUNDOXNWJDVHU ,GHWIDOOHQJDVGHVWUXNWLRQVSDQQDLQVWDOOHUDVI|USODQHUDGYHUNVDPKHWVnWLOONRPPHUXWVOlSSDY NYlYHR[LGHURFKVYDYHOI|UHQLQJDUIUnQGHQQD 8WVOlSSWLOOOXIWNRPPHUDWW|NDLSURSRUWLRQPHGSURGXNWLRQV|NQLQJHQYLGSODQHUDGIUDPWLGD SURGXNWLRQ7DEHOO PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* 9LGSODQHUDGYHUNVDPKHWNRPPHUXSSVDPOLQJVV\VWHPHQI|UVWDUNDJDVHURFKVYDJDJDVHUDWW XSSJUDGHUDV(OILOWHUXWUXVWQLQJHQSnVRGDSDQQDQNRPPHUDWWNRPSOHWWHUDVI|UDWWNODUDGHQ K|JUHEHODVWQLQJHQYLGSODQHUDGSURGXNWLRQ2PHQHYHQWXHOOQ\VHSDUDWJDVGHVWUXNWLRQVSDQQD LQVWDOOHUDVNRPPHUGHQDWWXWUXVWDVPHGHQHIIHNWLYVNUXEEHU (QQ\LQGXQVWQLQJNRPPHUDWWLQQHElUDDWWOXWWRUUKDOWHQNRPPHU|ND\WWHUOLJDUHYLONHWLQQHElU HQEHJUlQVQLQJDYHPLVVLRQHQDYVYDYHOGLR[LG(QK|JUHOXWWRUUKDOWLQQHElUGRFNHQULVNI|U |NDGHHPLVVLRQHUDYNYlYHR[LGHU 8WVOlSSHQDYNORUIUnQNORUGLR[LGWLOOYHUNQLQJHQRFKNORUGLR[LGVWHJLEOHNHULHWYLGWLOOYHUNQLQJDY (&)PDVVDNRPPHUDWWEHJUlQVDVJHQRPVNUXEEQLQJHOOHUOLNYlUGLJW 7DEHOO %HG|PGDHPLVVLRQHUWLOOOXIWYLGQROODOWHUQDWLYRFKSODQHUDGSURGXNWLRQ)|U MlPI|UHOVHUHGRYLVDVGDWDDQYlQGDLVSULGQLQJVEHUlNQLQJJHQRPI|UG 1ROODOWHUQDWLY SURJQRV 3ODQHUDGSURGXNWLRQ SURJQRV 'DWD VSULGQLQJVEHUlNQLQJ 3URFHVVRFKHQHUJLVYDYHOVRP6QLYnWRQnU YDUDY62VRP6QLYnWRQnU VRP62QLYnWRQnU 3URFHVVRFKHQHUJL12[VRP12QLYnWRQnU 6WRIWQLYnWRQnU )RVVLO&2ROMDQLYnWRQnU 8WVOlSSDYIRVVLONROGLR[LGKlUU|UIUnQI|UEUlQQLQJDYHOGQLQJVROMD)RVVLOWNROGLR[LGKDUXQGHU WDOHWPLQVNDWGUDVWLVNWIUnQQLYnQWRQSHUnU'HQQDUHGXNWLRQEHURUSn DQYlQGQLQJDYELREUlQVOHLPHVDXJQHQVRPWRJVLGULIWnU9LGSODQHUDGSURGXNWLRQ EHG|PVXWVOlSSDYIRVVLOWNROGLR[LGEHJUlQVDVJHQRPHQEHJUlQVQLQJDYEHKRYHWDY HOGQLQJVROMD /XIWNYDOLWHW ,QI|UDQV|NDQPHGQ\WWYHUNVDPKHWVWLOOVWnQGJHQRPI|UGHVVSULGQLQJVEHUlNQLQJDUPHG DYVHHQGHSnXWVOlSSWLOOOXIWIUnQ6&$gVWUDQG5HVXOWDWHQYLVDGHSnJRGDPDUJLQDOHUWLOODWW PLOM|NYDOLWHWVQRUPHUQDVNXOOH|YHUVNULGDVI|UGHXWVOlSSVQLYnHUVRPYDUDQYlQGHVL EHUlNQLQJDUQD 0RWEDNJUXQGDYGHKDOWELGUDJVRPEHUlNQDGHVRFKPHGQXDNWXHOODEHG|PQLQJDU DYXWVOlSSWLOOOXIWIUnQSURFHVVRFKHQHUJLSURGXNWLRQlUVOXWVDWVHUQDVRPI|OMHU 9 0LOM|NYDOLWHWVQRUPHQI|UVYDYHOGLR[LGXQGHUVNUHGVPHGJRGPDUJLQDOHQOLJWVSULGQLQJV EHUlNQLQJDUnU %HG|PGHPLVVLRQVQLYnYLGQXSODQHUDGSURGXNWLRQWRQnUlUOlJUHMlPI|UWPHG GHQK|JUHQLYnQVRPDQYlQGHVLEHUlNQLQJDUQDWRQnU 0RWEDNJUXQGDYGHWWDEHG|PVPLOM|NYDOLWHWVQRUPHQI|UVYDYHOGLR[LGDWWXQGHUVNULGDV PHGJRGPDUJLQDOlYHQI|UQXSODQHUDGSURGXNWLRQ 9 %LGUDJHWIUnQ6&$gVWUDQGI|UVWRIWYDUHQOLJWEHUlNQLQJDUQDI|UVXPEDUW JP SHUFHQWLOMlPI|UWPHGXSSPlWWKDOWL7LPUnJP SHUFHQWLOnU PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* 9 RFKPLOM|NYDOLWHWVQRUPHQI|USDUWLNODUXQGHUVNUHGVPHGJRGPDUJLQDO %HG|PGHPLVVLRQVQLYnYLGQXSODQHUDGSURGXNWLRQWRQnUlUK|JUHMlPI|UW PHGYDGVRPDQYlQGHVLEHUlNQLQJDUQDWRQnU 7URWVGHQQD|NQLQJEHG|PVPLOM|NYDOLWHWVQRUPHQI|UVWRIWlYHQI|UQXSODQHUDG SURGXNWLRQNRPPDDWWXQGHUVNULGDVGnlYHQHQI\UDJnQJHUK|JUHHPLVVLRQVQLYnIUnQ 6&$gVWUDQGEHG|PVJHHWWPDUJLQHOOWELGUDJWLOOOXIWNYDOLWHWHQLFHQWUDOD7LPUn bYHQPLOM|NYDOLWHWVPnOHQEHG|PVDWWXQGHUVNULGDVGnELGUDJHWDYSDUWLNODUL7LPUnWLOO VW|UVWDGHOHQKlUU|UIUnQWUDILNHQ( %LGUDJHWIUnQ6&$gVWUDQGI|UNYlYHR[LGHUYDUHQOLJWEHUlNQLQJDUQDPDUJLQHOOW JP SHUFHQWLOMlPI|UWPHGXSSPlWWKDOWL7LPUnJP SHUFHQWLO RFKPLOM|NYDOLWHWVQRUPHQI|UNYlYHR[LGHUXQGHUVNUHGVPHGJRGPDUJLQDO %HG|PGHPLVVLRQVQLYnQI|UNYlYHR[LGYLGQXSODQHUDGSURGXNWLRQWRQnUlU K|JUHMlPI|UWPHGYDGVRPDQYlQGHVLEHUlNQLQJDUQDnUWRQSHUnU 7URWVGHQQD|NQLQJEHG|PVDWWEnGHPLOM|NYDOLWHWVQRUPHQRFKPLOM|NYDOLWHWVPnOHQI|U NYlYHR[LGHUNRPPHUDWWXQGHUVNULGDVI|UQXSODQHUDGSURGXNWLRQGnELGUDJHWIUnQ6&$ gVWUDQGEHG|PVEOLOLWHW %DVHUDWSnVSULGQLQJVEHUlNQLQJHQnURFKEHG|PGDXWVOlSSWLOOOXIWYLGQXSODQHUDGHIUDPWLGD I|UKnOODQGHRFKSURGXNWLRQVQLYnEHG|PVPLOM|NYDOLWHWVQRUPHUQDI|UVYDYHOGLR[LGSDUWLNODUVWRIW RFKNYlYHR[LGHUXQGHUVNULGDV 6&$gVWUDQGEHGULYHUNRQWLQXHUOLJNDUWOlJJQLQJRFKGRNXPHQWDWLRQNULQJXWVOlSSDYLOODOXNWDQGH JDVHURFKNODJRPnORPOXNW'HWKDUJHQRPI|UWVnWJlUGHUXQGHUVHQDUHnUI|UDWWEHJUlQVD XWVOlSSHQDYLOODOXNWDQGHJDVHU .OLPDWI|UlQGULQJ 5LVNHQI|UVNUHGDWWMRUGPDVVRUNRPPHULU|UHOVHlUEHURHQGHDYPDUNHQVW\SRFKVRPVW|UVW I|UOHUPDUNHUVRPDQJUlQVDUWLOOHOOHUVOXWWDUQHGPRWYDWWHQ/nJDYDWWHQVWnQGXQGHUOnQJWLGNDQ RFNVnRUVDNDDWWPDUNHQVKnOOIDVWLJKHWI|UVlPUDVYLONHWNDQOHGDWLOOVlWWQLQJDURFKDWWXWUXVWQLQJ U|URFKWDQNDUNDQVNDGDVRFKJHXWVOlSS 60+,KDUYLDGHQlUOLJJDQGHPlWVWDWLRQHUQD'UDJKlOODQRFK6SLNDUQDVDPPDQVWlOOWYDUDNWLJKHW I|UKXURIWDJUXQGYDWWHQVWnQGVQLYnHUQDXQGHUVNULGVLVDPPDQKlQJDQGHSHULRGHUSnPLQVW WLPPDU*HQHUHOOWlUGHWXQGHUYnUSHULRGHUQDVRPYDWWHQVWnQGHWXQGHUVNULGV'HWlUP\FNHW VlOODQFDDYWLGHQLYDUMHPnQDGVRPYDWWQHWXQGHUVWLJHUFPMlPI|UWPHG PHGHOYDWWHQQLYnQ9DUDNWLJKHWHQDWWYDWWQHWXQGHUVWLJHUFPPRWPHGHOYDWWHQQLYnQlUPHOODQ DYWLGHQLYDUMHPnQDG/DQGK|MQLQJHQlUFDFPnURFKGHQJOREDODPHGHO YDWWHQ\WDQEHG|PVVWLJDPHGFPIUDPWLOOFD (QNDUWHULQJDYUDVRFKVNUHGULVNHUSnLQGXVWULRPUnGHWXWI|UGHVDY7\UpQVRFKYLVDVL)LJXU GlURFNVnGHQ\WLOONRPQDVWUXNWXUHUQDlUPDUNHUDGHPHGVYDUW)|OMDQGHIlUJNRGHUJlOOHU P|UNU|G²VSlUUDWVNUHGRPUnGHOMXVU|G²ULVNRPUnGHJXORFKJU|Q²WRWDOVWDELOLWHWHQ WLOOIUHGVVWlOODQGHPHGROLNDNUDYSnJUXQOlJJQLQJ PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* )LJXU5DVRFKVNUHGULVNNDUWHULQJI|UgVWUDQGVLQGXVWULRPUnGHXWI|UGDY7\UpQV 6YDUWDIRUPHUDQJHUXQJHIlUOLJSRVLWLRQRFKPDUNDQYlQGQLQJI|UWLOONRPPDQGHVWUXNWXUHU LGHQQDDQV|NDQ 6RPVHVL)LJXUNRPPHUPHUSDUWHQDYGHQ\WLOONRPQDVWUXNWXUHUQDE\JJDVSnPDUNVRPlU JXONODVVDGYLONHWLQQHElUDWWVW|GNRQVWUXNWLRQHUWLOOIDVWJUXQGHQNUlYV(IWHUVRPQ\WLOONRPQD E\JJQDGHURFKU|UJDWRUNRPPHUDWWE\JJDVSnSnODUPRWIDVWJUXQGHQEHG|PVGHWWDJHHQVWDELO RFKVlNHUJUXQGOlJJQLQJlYHQPHGUlNQDWSnYHUNDQIUnQIUDPWLGDNOLPDWI|UlQGULQJDURFK PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* ODQGK|MQLQJDU6DPPDQWDJHWEHG|PVULVNHQXWLIUnQVWDWLVWLNHQIUnQ60+,RFKPDUN XQGHUV|NQLQJDUNULQJLQGXVWULRPUnGHWVEHVNDIIHQKHWVRPOnJDWWE\JJQDGHURFKU|UJDWRU NRPPHUDWWSnYHUNDVLVnGDQRPIDWWQLQJDWWVlWWQLQJDURFKVNUHGNDQJHVNDGRUVRPOHGHUWLOO XWVOlSSLVnGDQVNDODDWWGHVVDNDQSnYHUNDPDUNOXIWRFKYDWWHQ 6&$gVWUDQGKDUHQHUJLOHGQLQJVV\VWHPRFKEHGULYHUHWWNRQWLQXHUOLJWHQHUJLHIIHNWLYLVHULQJV DUEHWH'HI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVNRPPHUDWWLQQHElUDI|UElWWULQJDUDYVHHQGHNOLPDW I|UlQGULQJDUGnSODQHUDGHHQHUJLHIIHNWLYLVHULQJDUEHG|PVLQQHElUDDWWIRVVLOROMHDQYlQGQLQJHQ NDQEHJUlQVDVHOOHUWRPNRPPDDWWPLQVNDVDPWHQ|NDGSURGXNWLRQDYELREDVHUDGJU|QHORFK P|MOLJKHWWLOOI|UVlOMQLQJDY|YHUVNRWWRFKHOOHU|YHUVNRWWDYELREUlQVOHLIRUPDYEDUNVRPNDQ DY\WWUDV8WVOlSSHWDYIRVVLONROGLR[LGKDUXQGHUWDOHWPLQVNDWGUDVWLVNWRFKEHG|PVYDUD IRUWVDWWOnJ9LGDUHELGUDU6&$gVWUDQGPHGIMlUUYlUPHWLOOEnGH7LPUnRFK6XQGVYDOOVNRPPXQHU .RQVHNYHQVHUOMXG /MXGIUnQYHUNVDPKHWHQ (QNDUWOlJJQLQJDYQXYDUDQGHYHUNVDPKHWYLG6&$gVWUDQGKDUJHQRPI|UWVDYVHHQGH VSULGQLQJHQDYOMXGWLOOQlUOLJJDQGHERVWDGVEHE\JJHOVH/MXGQLYnHUIUnQQXYDUDQGHYHUNVDPKHW WDQJHUDUYLOONRUHWSnG%$QDWWHWLG0RPHQWDQDOMXG|YHUVNULGHULQWHYLOONRUHWSnG%$ %DVHUDWSnPRGHOOHQKDUOMXGQLYnHUEHUlNQDWVI|USODQHUDGIUDPWLGDYHUNVDPKHWYLG6&$gVWUDQG %LODJD$'HWNRQVWDWHUDGHVDWWYHGKDQWHULQJHQRFKGHWQ\DNRNHULHWEHUlNQDVYDUD GRPLQHUDQGHDYVHHQGHGHOELGUDJWLOOQlUOLJJDQGHEHE\JJHOVHRFKnWJlUGHUEHK|YVI|UDWWNODUD QXYDUDQGHYLOONRUVQLYnHU'HWNRPPHUDWWYDUDHQVWRUXWPDQLQJDWWILQQDUlWWnWJlUGHURFKQLYn SnnWJlUGHUI|UDWWYLGGHJHQRPJULSDQGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVNODUDQXYDUDQGHYLOONRUV QLYn 'HEHUlNQLQJDUVRPJMRUWVDYUHVXOWHUDQGHOMXGQLYnHUVNDVHVVRPLQGLNDWLRQHUGnGHEDVHUDVSn DQWDJDQGHQRPGHOELGUDJIUnQPRGHUQSURFHVVXWUXVWQLQJRFKSUHOLPLQlUSODFHULQJDYWLOO NRPPDQGHGHODU,GHEHUlNQLQJDUVRPJHQRPI|UWVKDUWUDQVSRUWHULQRPIDEULNVRPUnGHW LQNOXGHUDWVYLONHWlYHQLQNOXGHUDUGHQXW|NDGHKDPQYHUNVDPKHWHQ 'HNRQWUROOSXQNWHUI|UYLONDOMXGQLYnHUKDUEHUlNQDWVIUDPJnUDY)LJXURFKL7DEHOOUHVGRYLVDV EHUlNQDGHHNYLYDOHQWDOMXGQLYnHU 'HQPRPHQWDQDOMXGQLYnQKDUEHUlNQDWVI|UWUHDOWHUQDWLYDORNDOLVHULQJDURFKNRPELQDWLRQHUDY WLOONRPPDQGHXWUXVWQLQJ'HQPRPHQWDQDOMXGQLYnQEHUlNQDVYDUDQlVWLQWLOOGHQVDPPDI|UGH WUHDOWHUQDWLYHQ9LGDUHEHUlNQDVLQJDPRPHQWDQDOMXGQLYnHU|YHUYLOONRUHWG%$I|UIUDPWLGD SODQHUDGYHUNVDPKHW PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* )LJXU Tabell 3 .RQWUROOSXQNWHUI|ULQGXVWULEXOOHUIUnQ6&$gVWUDQG %HUlNQDGHHNYLYDOHQWDOMXGQLYnHULNRQWUROOSXQNWHUYLGSODQHUDG YHUNVDPKHWI|UWUHROLNDDOWHUQDWLYVHI|UNODULQJLO|SDQGHWH[W 6LWXDWLRQ (NYLYDOHQWOMXGQLYnLG%$LNRQWUROOSXQNW 3ODFHULQJVDOWHUQDWLYQ\YHGKDQWHULQJ 3ODFHULQJVDOWHUQDWLYQ\YHGKDQWHULQJ 3ODFHULQJVDOWHUQDWLYEHIYHGKDQWHULQJ 'HGlPSnWJlUGHUVRPSODQHUDVDWWJHQRPI|UDVEHG|PVXSSJnWLOOVWRUOHNVRUGQLQJHQ0NU PHQGHWEHG|PVLQWHWLOOUlFNOLJWRFKI|UDWWOnQJVLNWLJWLQQHKnOODG%$NUlYV\WWHUOLJDUH nWJlUGHU.RVWQDGHUQDI|U\WWHUOLJDUHnWJlUGHUKDUEHG|PWVXSSJnWLOOVWRUOHNVRUGQLQJHQ0NU 'HWILQQVRVlNHUKHWHULJMRUGDEHG|PQLQJDU %RODJHWVDPELWLRQlUDWWYLGWDnWJlUGHUI|UDWWVlNHUVWlOODDWWQXYDUDQGHEXOOHUQLYnHULQWH|YHUVNULGV PHQGHWlULGDJVOlJHWVYnUWDWWPHGQnJRQQlUPDUHSUHFLVLRQEHG|PDYLONDnWJlUGHUVRPEHK|YHU YLGWDV 8QGHUJHQRPI|UDQGHWDYSURMHNWHWNRPPHUULNWOLQMHUDYVHHQGHE\JJEXOOHUDWWI|OMDV /MXGIUnQWUDILN ,VDPEDQGPHG7LPUnNRPPXQRFK%DQYHUNHW7WUDILNYHUNHWWRJVHQ0.%IUDPI|UGHQQ\D WLPPHULQIDUWHQGlUOMXGQLYnHUIUnQWUDILNHQEHUlNQDGHVYLGWYnROLNDSURGXNWLRQVQLYnHUQXWLOO VWnQGVJLYQDWRQnUPDVVDRFKHWWIUDPWLGDVFHQDULRPHGHQSURGXNWLRQSn WRQnU1XSODQHUDGYHUNVDPKHWLQQHElUHQSURGXNWLRQSnWRQnURFKHQXSSGDWHUDG WUDILNEHG|PQLQJDUKDUWDJLWVIUDPEDVHUDWSnQXDNWXHOODI|UlQGULQJDURFKSURGXNWLRQV|NQLQJ 8WUHGQLQJHQILQQVELIRJDGVRP%LODJD$ 'HEHUlNQLQJVSXQNWHUI|UYLONDOMXGQLYnHUQDEHUlNQDWVIUDPJnUDY)LJXUYLONHQlUGHQVDPPD VRPDQYlQGHV%HUlNQLQJVSXQNWlULGDJLQO|VWDY6&$RFKlUGlUI|ULQWHDNWXHOOLGHQ XSSGDWHUDGHEHUlNQLQJHQ PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* )LJXU %HUlNQLQJVSXQNWHUIDVWLJKHWHUDYVHHQGHWUDILNEXOOHUILJXUIUnQ7UDILNYHUNHWVXQGHUODJ 6OXWVDWVHQLXWUHGQLQJHQ0.%QI|UGHQQ\DWLPPHULQIDUWHQYDUDWWWUDILNHQOlQJVPHGQ\D LQIDUWHQLQWHVNXOOHSnYHUNDGHQWRWDODEXOOHUVLWXDWLRQHQHIWHUVRPMlUQYlJVWUDILNHQlUGRPLQHUDQGH 'HQSODQHUDGHXW|NDGHSURGXNWLRQWLOOWRQnULQQHElUDWWFDWUDQVSRUWHUSHUG\JQ WLOONRPPHUOlQJVPHGGHQQ\DWLPPHULQIDUWHQVDPWQnJUDIOHUSHUVRQELODU%HUlNQLQJDUQDYLVDUDWW GHQQD|NQLQJLQWHPHGI|UQnJRQPlUNEDU|NQLQJDYGHQWRWDODEXOOHUVLWXDWLRQHQ %HUlNQLQJVPlVVLJWKDUMlUQYlJVWUDILNHQHQPD[LPDOOMXGQLYnSnG%$RFKG\JQVHNYLYDOHQW OMXGQLYnSnG%$)|USODQHUDGHI|UKnOODQGHQEHUlNQDVWLPPHULQIDUWHQKDHWWG\JQV HNYLYDOHQWOMXGELGUDJSnG%$RFKHQPD[LPDOOMXGQLYnSnG%$RFKLQQHKnOOHU GlUPHG7UDILNYHUNHWVULNWYlUGHI|UQ\YlJ5LNWYlUGHG%$PD[LPDOQLYnLQRPKXVQDWWHWLGInU |YHUVNULGDVK|JVWIHPJnQJHUSHUQDWWNORFKG%$PD[LPDOQLYnYLGHQXWHSODWVL DQVOXWQLQJWLOOHQERVWDGInU|YHUVNULGDVK|JVWIHPJnQJHUSHUWLPPH /MXGSnYHUNDQSnPlQQLVNRU %XOOHUSnYHUNDUPlQQLVNRUSnROLNDVlWWEHURHQGHSnW\SDYEXOOHUYLONHQVW\UNDRFKYLOND IUHNYHQVHUGHWKDUWLGSnG\JQHWVDPWKXUGHWYDULHUDU|YHUWLGHQ6DPKlOOVEXOOHUNDQLQQHElUD VW|UQLQJDYV|PQRFKYLODVWUHVVVYnULJKHWHUDWWK|UDYDGDQGUDVlJHUHOOHUDWWDQYlQGDWHOHIRQ UDGLR79I|UVlPUDGXSSPlUNVDPKHWNRQFHQWUDWLRQVVYnULJKHWHURFKI|UVlPUDGLQOlUQLQJVDPW K|UVHOVNDGD 'HQSODQHUDGHXW|NDGHYHUNVDPKHWHQNDQXQGHUHQSHULRGLQQHElUDDWWOMXGVSULGQLQJHQWLOO EHE\JJHOVHQ|NDUXQGHUXSSE\JJQDGVWLGHQ'HEXOOHUQLYnHUVRPEHUlNQDVRFKI|UHVODJLWVUnGD PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* XQGHUHQSU|YRWLGlUG%$HNYLYDOHQWOMXGQLYn 'HQQDOMXGQLYnDYVHUXWRPKXVQLYnRFKEHG|PVHMJHQLYnHUVRP|YHUVNULGHUH[HPSHOYLV IRONKlOVRP\QGLJKHWHQVUHNRPPHQGDWLRQHUK|JVWG%$LQRPKXVQLYn%HG|PQLQJHQlUDWW SnYHUNDQI|UQlUERHQGHVQDWWV|PQlUPDUJLQHOOPHOODQGDJHQVYLOONRUG%$RFKI|UHVODJHW YLOONRUXQGHUXSSE\JJQDGVIDVHQG%$'HWNDQLGHWWDVDPPDQKDQJQlPQDVDWWWUDILN QRUPDOWWLOOnWHUG\JQVHNYLYDOHQWDOMXGQLYnHUG%$YLGERVWlGHU 1HGDQUHGRYLVDVPlQQLVNRUVXSSIDWWQLQJRPKXUP\FNHWVW|UGDGHDQVHUVLJYDUDLUHODWLRQWLOO OMXGQLYnHU'HQYLVDUDQGHOHQP\FNHWVW|UGDRFKDQGHOHQVW|UGDI|UROLND/GHQQLYnHUGD\ HYHQLQJDQGQLJKW)|UHWWNRQVWDQWLQGXVWULEXOOHUlUHNYLYDOHQWOMXGQLYnQFDG%OlJUHGYV/$HT PRWVYDUDU/GHQG%$/$HTG%$PRWVYDUDU/GHQG%$RFK/$HTG%$ PRWVYDUDU/GHQG%$ 9LG/GHQ G%$DQVHUVLJVW|UGDRFKP\FNHWVW|UGD 9LG/GHQ G%$DQVHUVLJVW|UGDRFKP\FNHWVW|UGD 9LG/GHQ G%$DQVHUVLJVW|UGDRFKP\FNHWVW|UGD 5HIHUHQV5DSSRUWIUnQ1DWXUYnUGVYHUNHW .RQVHNYHQVHUDYIDOOVKDQWHULQJ 6&$gVWUDQGDUEHWDUDNWLYWPHGDWWPLQLPHUDPlQJGHQDYIDOORFKVWUlYDUHIWHUDWWQ\WWLJJ|UDVn VWRUDQGHOVRPP|MOLJWYDUI|UUXWLQHUILQQVI|UKDQWHULQJDYGHWDYIDOOVRPXSSNRPPHU'HQ SURGXNWLRQV|NQLQJVRPSODQHUDVEHG|PVLQWHPHGI|UDDWWQnJUDQ\DDYIDOOVVODJXSSVWnU 9LGIUDPWLGDSODQHUDGYHUNVDPKHWEHG|PVGHEUDQVFKVSHFLILNDDYIDOOVVODJHQ|NDLSURSRUWLRQWLOO SURGXNWLRQV|NQLQJHQ%HKDQGOLQJHQDYEUDQVFKVSHFLILNWLFNHIDUOLJWDYIDOOSODQHUDVDWWVNHSn VDPPDVlWWLIUDPWLGHQVRPYLGQXYDUDQGHI|UKnOODQGHQDQYlQGDVVRPI\OOQDGVPDVVRUHOOHUI|U DQQDQDQYlQGQLQJHOOHUGHSRQHULQJ 0lQJGHUQDIDUOLJWDYIDOONDQYDULHUDPHOODQnUHQRFKEHG|PVNRPPDDWW|NDQnJRWYLGSODQHUDG YHUNVDPKHWMlPI|UWPHGQXYDUDQGHYHUNVDPKHW)DUOLJWDYIDOOPHOODQODJUDVVlNHUWLQRPIDEULNV RPUnGHWRFKWDVRPKDQGDYJRGNlQGH[WHUQHQWUHSUHQ|U .RQVHNYHQVHUNHPLNDOLHKDQWHULQJ 'HNHPLNDOLHUVRPDQYlQGVLSURGXNWLRQHQYLG6&$gVWUDQGlUYlONlQGDRFKDOOPlQWI|UH NRPPDQGHLQRPEUDQVFKHQ9LG6&$gVWUDQGILQQVHQNHPLNDOLHJUXSSVRPDQVYDUDUI|U JUDQVNQLQJRFKJRGNlQQDQGHDYNHPLVNDSURGXNWHUXUPLOM|RFKKlOVRVN\GGVV\QSXQNW LQRP YHUNVDPKHWHQ3URGXNWYDOVUHJHOQWLOOlPSDVDYNHPLNDOLHJUXSSHQYLONHWLQQHElUDWWNHPLVND SURGXNWHUVRPNDQPHGI|UDULVNHUI|UPlQQLVNRUVKlOVDHOOHUPLOM|HUVlWWVPHGPLQGUHIDUOLJD GYVVXEVWLWXWLRQVSULQFLSHQWLOOlPSDV 9LGSODQHUDGSURGXNWLRQEHG|PVNHPLNDOLHI|UEUXNQLQJHQDWW|NDPLQGUHlQYDGVRPPRWVYDUDVDY SURGXNWLRQV|NQLQJHQ.HPLNDOLHUYLGSODQHUDGSURGXNWLRQNRPPHULKXYXGVDNDWWYDUDDYVDPPD W\SVRPYLGWLOOVWnQGVJLYHQSURGXNWLRQPHQI|UIUDPWLGHQWLOONRPPHUNHPLNDOLHUI|UWLOOYHUNQLQJDY NORUGLR[LG (QNHPLVN²ELRORJLVNNDUDNWHULVHULQJSnXWJnHQGHEHKDQGODWDYORSSVYDWWHQIUnQ6&$gVWUDQGKDU WLGLJDUHJHQRPI|UWV%DVHUDWSnUHVXOWDWHQEHG|PGHVDWWGHWI|UYlQWDGHVLQJDHIIHNWHUL UHFLSLHQWHQDYGHWELRORJLVNWEHKDQGODGHDYORSSVYDWWQHWIUnQ6&$gVWUDQG'HWWDlULOLQMHPHG PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* UHVXOWDWVRPIUDPNRPPLWJlOODQGHPLOM|HIIHNWHUDYVNRJVLQGXVWULHOODXWVOlSS0RGHUQDVXOIDW PDVVDIDEULNHUPHGJRGWHNQLVNVWDQGDUGRFKELRORJLVNUHQLQJJHUQRUPDOWLQWHXSSKRYWLOO XWVOlSSDYlPQHQPHGWR[LVNDHJHQVNDSHU (IIHNWHQDYXWJnHQGHEHKDQGODGHDYORSSVYDWWQHWYLGSODQHUDGSURGXNWLRQE|UEOLGHVDPPDXQGHU I|UXWVlWWQLQJDWW|YULJDRPVWlQGLJKHWHUlUGHVDPPDVnVRPJRGUHQLQJDYXWJnHQGHDYORSSVYDWWHQ PHGNORUDWUHGXNWLRQJRGWYlWWDYPDVVDVSLOORFKNRQGHQVDWKDQWHULQJVDPWXWELOGDGSHUVRQDO YLONHWP|MOLJJ|UJRGDVN|WVHOUXWLQHU 0LOM|ULVNHU (QPLOM|ULVNDQDO\VJHQRPI|UWVI|UYHUNVDPKHWHQYLG6&$gVWUDQG0LOM|ULVNDQDO\VHQNDUWOlJJHU SRWHQWLHOODRO\FNVKlQGHOVHUVRPNDQOHGDWLOOVNDGRUSnLKXYXGVDNPLOM|LHOOHURPNULQJ DQOlJJQLQJHQRFKlYHQVNDGDI|UWUHGMHPDQ,PLOM|ULVNDQDO\VHQEHDNWDVGHlQGULQJDUVRP SODQHUDV0LOM|ULVNDQDO\VHQILQQVELIRJDGL%LODJD$RFKQHGDQI|OMHUHQVDPPDQIDWWQLQJDYGH KXYXGVDNOLJDVOXWVDWVHUQD 3ODQHUDGYHUNVDPKHWHQYLG6&$gVWUDQGRPIDWWDVDYODJVWLIWQLQJHQHQOLJWµ6HYHVR,,µ²GLUHNWLYHW VnVRPLGDJ7LOOVDPPDQVPHGDQV|NDQWLOOPDUNRFKPLOM|GRPVWROHQKDUGlUI|UHQXSSGDWHUDG VlNHUKHWVUDSSRUWLQOlPQDWVRFKNRPPHUXWJ|UDHQGHODYWLOOVWnQGVSU|YQLQJHQI|UYHUNVDP KHWHQ 5LVNHULQRPWUDQVSRUWRPUnGHWlUIUlPVWWUDQVSRUWHUDYNHPLNDOLHUGlUYLVVDlUDYW\SHQIDUOLJW JRGV6W|UVWDGHOHQDYNHPLNDOLHWUDQVSRUWHUQDVNHUPHGODVWELO7UDQVSRUWDYROMDOXWRFK WHUSHQWLQNDQVNHPHGIDUW\JRFKGnWUDQVSRUWHUDVGHWWLOOODJHUFLVWHUQHULIDVWDU|UOHGQLQJDU, KXYXGVDNlUGHWVDPPDNHPLNDOLHUVRPNRPPHUDWWDQYlQGDVI|USODQHUDGSURGXNWLRQRFK I|UEUXNQLQJHQNRPPHUDWW|NDLSULQFLSLI|UKnOODQGHWLOOSURGXNWLRQV|NQLQJHQ1\WLOONRPQD NHPLNDOLHUI|USODQHUDGSURGXNWLRQV|NQLQJlUQDWULXPNORUDWRFKPHWDQROYLONDWUDQVSRUWHUDVPHG ODVWELO 5LVNHUDYVHHQGHWUDQVSRUWHUlU • 3nN|UQLQJDYFLVWHUQHUU|UEU\JJRULQRPDQOlJJQLQJHQ • )RUGRQVNROOLVLRQHU • /lFNDJHYLGORVVQLQJODVWQLQJ .HPLNDOLHWUDQVSRUWHUPHGODVWELOWLOORFKIUnQORVVQLQJVSODWVHUOHGVYLDSRUWYDNWHQNRUWDVWHYlJWLOO UHVSHNWLYHORVVQLQJVSODWV+DVWLJKHWHQLQRPRPUnGHWlUEHJUlQVDGWLOONPK,QWHUQD WUDQVSRUWHUPHGWUXFNDUlUULVNIDNWRUHUDYVHHQGHNROOLVLRQVRO\FNRUPHQGHVVDlUI|UODJGDWLOO UHQVHULRFKYHGSODQYLONHWlUOnQJWLIUnQORVVQLQJVSODWVHUQDI|UGHIDUOLJDVWHlPQHQD6W|UVW WUDILNIO|GHEHG|PVYDUDFDPHWHUQlUPDVWSRUWYDNWHQGlUYlJHQWUDILNHUDVDYEnGH NHPLNDOLHOHYHUDQVHURFKXWWUDQVSRUWHUDYPDVVD 9LGHQWUDILNRO\FNDPHGHQWDQNELOLQRPLQGXVWULRPUnGHWNRPPHUHQVW|UUHPlQJGNHPLNDOLHDWW NXQQDOlFNDXWlQYLGWUDQVSRUWDYPLQGUHI|USDFNQLQJDUHOOHUIDW7DQNELODUQDlUGRFNRIWD XSSGHODGHLVHNWLRQHUYLONHWLQQHElUDWWLQWHKHODLQQHKnOOHWWRUGHOlFNDXW(IWHUVRPGHIOHVWD GHODUQDDYLQGXVWULRPUnGHWLQNOXVLYHWUDQVSRUWYlJDUlUXWI|UGDDYKnUGJMRUG\WDEHG|PVHWW XWVOlSSDYNHPLNDOLHRUVDNDWDYORVVQLQJVHOOHUWUDQVSRUWRO\FNDLQWHPHGI|UDQnJUDVW|UUH NRQVHNYHQVHUI|UVSULGQLQJLPDUN%HKRYDYnWJlUGHUVDPWNRQVHNYHQVHUQDVVWRUOHNJlOODQGH XWVOlSSWLOOPDUNYDWWHQHOOHUOXIWlUEHURHQGHDYRPIDWWQLQJHQDYHWWHYHQWXHOOWOlFNDJHVDPWDY YLONDlPQHQVRPKDUOlFNWXW PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* 'HQSRWHQWLHOOWVHWWVW|UVWDNRQVHNYHQVHQI|UXWVOlSSWLOOYDWWHQEHG|PVYDUDRPQDWULXPNORUDW HOOHUNORUGLR[LGQnUUHFLSLHQWHQ'HWNRPPHUGRFNDWWILQQDVPnQJDVN\GGVnWJlUGHUNULQJ ORVVQLQJVRFKODJHUWDQNHQYDUI|UVDQQROLNKHWHQEHG|PVVRPOLWHQDWWGHWWDVNXOOHVNH $OOYDUOLJDVWHULVNHUQDJlOODQGHXWVOlSSWLOOOXIWEHG|PVYDUDKDQWHULQJHQDYVYDYHOGLR[LGRFK NORUGLR[LG'HVN\GGVRFKI|UVLNWLJKHWVnWJlUGHUVRPILQQVDYVHHQGHVYDYHOGLR[LGRFKGn NRQFHQWUDWLRQHQSnNORUGLR[LGYDWWHQlUOnJEHG|PVVDQQROLNKHWHQI|UXWVOlSSVRPP\FNHWOnJ 8WVOlSSWLOOPDUNNDQVNHLVDPEDQGPHGORVVQLQJODVWQLQJHOOHUYLGOlFNDJHLU|UEU\JJRU GLVWULEXWLRQVV\VWHP6WRUDGHODUDYIDEULNVRPUnGHWlUGRFNDVIDOWHUDWI|UDWWI|UKLQGUDDWWXWVOlSS QnUJUXQGYDWWHQ *HQHUHOOWEHG|PVPLOM|ULVNHUQDL6&$gVWUDQGVYHUNVDPKHWYDUDOnJDPnWWOLJDRFKLQJD RDFFHSWDEODPLOM|ULVNHUKDULGHQWLILHUDWVXWLIUnQGHQJURYDQDO\VVRPVDPPDQVWlOOWV0HUSDUWHQDY GHPnWWOLJDULVNHUQDVRPLGHQWLILHUDWVEHU|UWLOONRPPDQGHDQOlJJQLQJVGHODUVRPLGDJVOlJHWLQWHlU IlUGLJXWIRUPDGH'HVVDWLOONRPPDQGHULVNHUlUQRWHUDGHRFKNRPPHUDWWEHDNWDVLXWIRUPQLQJ E\JJDQGHRFKGULIWVlWWQLQJDYGHWLOONRPPDQGHVWUXNWXUHUQDRFKNHPLNDOLHKDQWHULQJHQ 1lUGHWJlOOHUVOlFNYDWWHQEHG|PVUHFLSLHQWHQVVWRUDXWVSlGQLQJVHIIHNWYDUDHQSRVLWLYIDNWRURP VWRUDPlQJGHUVOlFNYDWWHQQnUUHFLSLHQWHQRPVN\GGVIXQNWLRQHURFKHOOHUWHPSRUlUDLQYDOOQLQJDU LQWHO\FNDVPLQVNDPlQJGHQ5LVNHQEHG|PVGlUI|UVRPOnJDWWVOlFNYDWWQHWNRPPHUDWWJH OnQJYDULJSnYHUNDQSnUHFLSLHQWHQ 1lUGHWJlOOHUOHJLRQHOODlUPHGYHWHQKHWHQK|JVDPWNRQWUROOHURFKnWJlUGHUKDUJHQRPI|UWVI|U DWWPLQLPHUDWLOOYl[WHQDYOHJLRQHOODEDNWHULHU6DQQROLNKHWHQEHG|PVGlUI|UVRPP\FNHWOnJDWW OHJLRQHOODEDNWHULHUVNXOOHVSULGDVWLOOQlUOLJJDQGHERVWDGVRPUnGHQ 0DUNI|URUHQLQJDU 7LOOI|OMGDYWLGLJDUHYHUNVDPKHWNORUDONDOLIDEULNILQQVNlQGDRPUnGHQPHGI|URUHQDGPDUN6&$ gVWUDQGGHOWDUDNWLYWLOlQVVW\UHOVHQV0,)2DUEHWHLQRPGHQRUGLQDULHWLOOV\QHQDYYHUNVDPKHWHQ RFKDYVHUDWWIRUWVlWWDGHWWDDUEHWHLQRPUDPHQI|UWLOOV\QHQRFKJlOODQGHODJVWLIWQLQJ.)OHUD RPUnGHQKDUXQGHUV|NWVDYVHHQGHPDUNRFKJUXQGYDWWHQcWJlUGHURFKVDQHULQJDUKDUVNHWW LQRPLQGXVWULRPUnGHWLVDPUnGPHGWLOOV\QVP\QGLJKHWHQ (QVWDWXVUDSSRUWDYPDUNI|URUHQLQJDUKDUVDPPDQVWlOOWVHQOLJW,QGXVWULXWVOlSSVGLUHNWLYHW(Q EHVNULYQLQJDYI|URUHQLQJDULQRPIDEULNVRPUnGHWILQQVL%LODJD$ 6&$gVWUDQGVSODQHUDGHYHUNVDPKHWLQQHElUIRUWVDWWDUEHWHPHGSURYWDJQLQJRFKDQDO\VHUDY PDUNRFKJUXQGYDWWHQLQRPLQGXVWULRPUnGHWVSHFLHOOWLVDPEDQGPHGE\JJQDWLRQHUDYGHQ\D DQOlJJQLQJVGHODUQD9LGJUlYDUEHWHQVlNHUVWlOOVDWWI|URUHQLQJLQWHVSULGVRFKDWWXSSNRPQD PDVVRUKDQWHUDVSnHWWVlNHUWVlWW )DEULNVRPUnGHWInUDQYlQGDVI|ULQGXVWULlQGDPnORFKGHSODQI|UlQGULQJDUVDPRUGQLQJDY GHWDOMSODQHURFKlQGULQJDYQRFNK|MGHUVRPQXSODQHUDVSnYHUNDULQWHDUEHWHWPHGPDUN I|URUHQLQJDU ,QGXVWULRPUnGHWNRPPHUWLOOVW|UVWDGHOHQDWWYDUDKnUGJMRUGVSHFLHOOWGlUNHPLNDOLHUKDQWHUDV RFKODJUDVVDPWGlUWUDQVSRUWHUVNHU'HWWDI|UHE\JJHUDWWHYHQWXHOOWVSLOOWUlQJHUQHULPDUNRFK JUXQGYDWWHQ9LGDUHILQQVUXWLQHUI|UKDQWHULQJDYHYHQWXHOOWVSLOOWLOOPDUNRFKNRQVHNYHQVHUQD EHG|PVVRPVPnI|UGHSODQHUDGHI|UlQGULQJDUQDRFKGHQ|NDGHSURGXNWLRQHQ PNESODQDQV|NDQY 0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1* 3ODQHUDGHI|UlQGULQJDURFKSURGXNWLRQV|NQLQJYLG6&$gVWUDQGEHG|PVLQWHSnYHUNDULVNHQI|U PDUNI|URUHQLQJDU 1DWXUYnUGRFKNXOWXUYlUGHQ ,9lVWHUQRUUODQGVOlQILQQVHQQDWLRQDOSDUN6NXOHVNRJHQVRPLQWHlULQlUKHWHQDY6&$gVWUDQG FDNPQRUUXW ,9lVWHUQRUUODQGVOlQILQQVQDWXUUHVHUYDWYDUDYI\UDVW\FNHQILQQVLQRPHQNPVUDGLHIUnQ 6&$gVWUDQGGRFNLQWHLRPHGHOEDUQlUKHWWLOOLQGXVWULRPUnGHW!NP$YGHVVDI\UDQDWXU UHVHUYDWXWJ|UWUHlYHQ1DWXUDRPUnGHQ ,QRPHQNPVUDGLHIUnQ6&$gVWUDQGILQQVlYHQRPUnGHQVRPlUULNVLQWUHVVHQ6XQGVYDOOV EXNWHQKDUXWSHNDWVVRPULNVLQWUHVVHI|U\UNHVILVNHRFKVWRUDGHODUKDUlYHQXWSHNDWVVRP ULNVLQWUHVVHI|UVM|IDUWHQ3nDQGUDVLGDQ6N|QYLNRFKSnQRUUD$OQ|QILQQVULNVLQWUHVVHI|U NXOWXUPLOM|YnUG,QGDOVlOYHQVP\QQLQJKDUXWSHNDWVVRPULNVLQWUHVVHI|UQDWXUYnUGRFKIULOXIWVOLY 6&$gVWUDQGVYHUNVDPKHWXWJ|ULQWHLQWUnQJSnRYDQQlPQGDULNVLQWUHVVHQRFKXWSHNDGH QDWXUYnUGVRPUnGHQ3ODQHUDGHI|UlQGULQJDURFK|NDGSURGXNWLRQEHG|PVLQWHPHGI|UDVW|UQLQJDU DYEHW\GHOVHI|UQDWXUYnUGVRPUnGHQD 0LOM|NYDOLWHWVPnO )HPWRQPLOM|NYDOLWHWVPnODQWRJVDYULNVGDJHQnUVDPWNRPSOHWWHUDGHVnUPHGHWW VH[WRQGHPLOM|NYDOLWHWVPnO'HVH[WRQPLOM|NYDOLWHWVPnOHQEHVNULYHUGHHJHQVNDSHUYnUQDWXU RFKNXOWXUPLOM|VNDOOKDI|UDWWVDPKlOOVXWYHFNOLQJHQVNDOOYDUDHNRORJLVNWKnOOEDU)|UDWWQn PLOM|NYDOLWHWVPnOHQILQQVHWDSSPnORFKXWYHFNODGHSUHFLVHULQJDUDYPLOM|NYDOLWHWVPnOHQ9lVWHU QRUUODQGVOlQKDUDQWDJLWHJQDUHJLRQDODPLOM|PnOI|URFKlYHQ7LPUnNRPPXQKDU DQWDJLWHJQDPLOM|PnO 7LPUnNRPPXQKDUVRP|YHUJULSDQGHPnODWWVNDSDHQJRGOLYVPLOM|I|UQXYDUDQGHRFKIUDPWLGD LQYnQDUHLNRPPXQHQRFKKDUWDJLWIUDPHQPLOM|SODQI|USHULRGHQ$YGHQDWLRQHOOD PLOM|PnOHQKDUIRNXVODJWVSnWUHPLOM|PnOµ%HJUlQVDGNOLPDWSnYHUNDQµµ)ULVNOXIWµRFKµ*RG EHE\JJGPLOM|µ'HRPUnGHQVRPVSHFLHOOWIUDPKnOOVlUHQHUJLHIIHNWLYYHUNVDPKHWNOLPDWVPDUW YHUNVDPKHWVDPWDWWUDNWLYRFKWLOOJlQJOLJQDWXUPLOM| 3ODQHUDGI|UlQGULQJRFK|NDGSURGXNWLRQEHG|PVLQWHlQGUDP|MOLJKHWHUQDDWWXSSI\OODGH NRPPXQDODPnOHQRFKEHG|PVlYHQI|OMDKXYXGGHOHQDYGHXSSVDWWDQDWLRQHOODRFKUHJLRQDOD PLOM|PnOHQ PNESODQDQV|NDQY '(),1,7,21(5 Bilaga A0 %,/$*$% '(),1,7,21(5 $'W $2; %$7 %LREUlQVOH %LRORJLVN UHQLQJ %LRVODP 'HFLEHOG% &703 &2' 7RQOXIWWRUUPDVVDXWWU\FNWYLGWRUUKDOW $GVRUEHUEDUDRUJDQLVNDKDORJHQHUPnWWSnNORUHUDGHI|UHQLQJDU %HVWDYDLODEOHWHFKQLTXHElVWDWLOOJlQJOLJDWHNQLN )|UQ\EDUDEUlQVOHQVRPNRPPHUIUnQYl[WULNHWWH[YHGUnYDUDEDUNIOLVVDPW lYHQOXWDURFKVODP 5HQLQJDYDYORSSVYDWWHQPHGKMlOSDYPLNURRUJDQLVPHU,V\UHULNPLOM|EU\WVEOD O|VWDYHGlPQHQQHUWLOOKXYXGVDNOLJHQNROGLR[LG&2RFKYDWWHQ 8SSVWnUYLGELRORJLVNUHQLQJDYYDWWHQ 0nWWSnEXOOHUQLYnQ .HPLWHUPRPHNDQLVNPDVVD .HPLVNV\UHI|UEUXNQLQJDQJHUPlQJGHQNHPLVNWR[LGHUEDUWLKXYXGVDN RUJDQLVNWPDWHULDOLDYORSSVYDWWHQQRUPDOWHQOLJWDQDO\VYLDR[LGDWLRQPHG GLNURPDW 'LIIXVDXWVOlSS8WVOlSSDYIO\NWLJDlPQHQHOOHUVWRIWVRPVNHUGLUHNWHMYLDVNRUVWHQDUWLOO PLOM|QXQGHUQRUPDODGULIWVI|UKnOODQGHQ '73$ 'LHW\OHQWULDPLQSHQWDlWWLNV\UDNRPSOH[NHODWELOGDUHVRPDQYlQGVYLG SHUR[LGEOHNQLQJ (&) %OHNQLQJXWDQDQYlQGQLQJDYHOHPHQWlUWNORUPHQNORUGLR[LGDQYlQGV ('7$ (W\OHQGLDPLQWHWUDlWWLNV\UDNRPSOH[ELOGDUH (NRORJLVN VWDWXV %HG|PQLQJDYNYDOLWHWHQSnI|UHNRPVWHQDYYl[WRFKGMXUDUWHUL \WYDWWHQI|UHNRPVWHQVDPWRP\WYDWWHQI|UHNRPVWHQlUI\VLVNWI|UlQGUDG (OILOWHU (OHNWURILOWHU )RVIRU3 *U|QOXW 5HQLQJVDQOlJJQLQJI|UDYVNLOMQLQJDYVWRIWSDUWLNODULU|NJDVHU3DUWLNODUQDEOLU HOHNWULVNWODGGDGHRFKIDVWQDULILOWUHWRFKNDQI|UDVERUWGlULIUnQ (WWJUXQGlPQHVRPLQJnULYHGHQVDPWGRVHUDVWLOOGHQELRORJLVND UHQLQJVDQOlJJQLQJHQ)RVIRULQJnULJUXSSHQQlUVDOWHURFKNDQRUVDND |YHUJ|GQLQJ 9DWWHQO|VQLQJDYVPlOWDIUnQVRGDSDQQDQ '(),1,7,21(5 ,OODOXNWDQGH JDVHU 6WDUNDJDVHU 6YDJDJDVHU ,QWHJUHUDG SURGXNWLRQ .DSSDWDO ,FNHNRQGHQVHUEDUDLOODOXNWDQGHJDVHUIUnQVXOIDWPDVVDWLOOYHUNQLQJ 6YDYHOKDOWLJDJDVHUNRNQLQJLQGXQVWQLQJHOOHUVWULSSQLQJDYNRQGHQVDW .RQFHQWUHUDGHLFNHNRQGHQVHUEDUDLOODOXNWDQGHJDVHU 8WVSlGGDLFNHNRQGHQVHUEDUDLOODOXNWDQGHJDVHU7H[JDVHUIUnQWDQNDU WYlWWILOWHUIOLVILFNRUPHVDILOWHUHWF 0DVVDVRPSDSSHUNDUWRQJSURGXFHUDVSnVDPPDSODWV $QJHUOLJQLQKDOWHQLPDVVDQ .DXVWLFHULQJ 3URFHVVLNDONF\NHOQYLGYLONHQK\GUR[LGYLWOXWUHJHQHUHUDVJHQRP UHDNWLRQHQ&D2+&2ĺ &D&2V2+ .HPLVNVWDWXV %HVWlPVJHQRPDWWPlWDPlQJGHQDYI|URUHQDQGHlPQHQLHQ \WYDWWHQI|UHNRPVW .ORUDW %LOGDVGnVXOIDWPDVVDEOHNVPHGNORUGLR[LG.DQUHGXFHUDVHIIHNWLYWLELRORJLVN UHQLQJVDQOlJJQLQJ .RQGHQVDW 9lWVNDVRPDYVNLOMVXUHQJDVIDVYLGDYN\OQLQJ .YlYH1 .YlYHR[LGHU /LJQLQ 0HNDQLVN UHQLQJ 0HVDXJQ 0.1 0.1I|U \WYDWWHQ 0.1 I|UOXIW 12[ 1lUVDOWHU (WWJUXQGlPQHVRPILQQVLOXIWRFKVRPRFNVnLQJnULLQNRPPDQGHYHGUnYDUD VDPWGRVHUDVWLOOGHQELRORJLVNDUHQLQJVDQOlJJQLQJHQ.YlYHNDQELGUDWLOO |YHUJ|GQLQJVHIIHNWHU %HWHFNQDV12;*DVHUEHVWnHQGHDYNYlYHRFKV\UHVRPELOGDVYLGI|UEUlQQLQJ, IXNWLJOXIWRPYDQGODVNYlYHR[LGHUWLOOVDOSHWHUV\UDVRPIDOOHUVRPVXUWUHJQ 8WVOlSSDYNYlYHR[LGHUKDURFNVnHQJ|GVODQGHHIIHNW bPQHVRPKnOOHUVDPPDQILEUHUQDLYHGHQ )LEUHUEDUNSDUWLNODURRUJDQLVNWPDWHULDOHWFVNLOMVDYPHGPHNDQLVNDPHWRGHUVn VRPVHGLPHQWHULQJRFKIORWDWLRQ ,HQPHVDXJQRPEUlQQVPHVDQNDOFLXPNDUERQDWWLOONDON 0LOM|NYDOLWHWVQRUP .UDYSnYDWWQHWVNYDOLWHWDYVHHQGHROLNDNYDOLWHWVIDNWRUHURFKXWWU\FNVVRP PnWWSn\WYDWWHQVWDWXV *UlQVYlUGHVQRUPI|UlPQHQLXWRPKXVOXIW 'HQVDPPDQODJGDPlQJGHQNYlYHR[LG12RFKNYlYHGLR[LG12XWWU\FNW VRP12 8WJ|UVDYIUlPVWNYlYHRFKIRVIRU(QI|UVWRUWLOOI|UVHODYQlUVDOWHUWLOOYDWWHQNDQ RUVDND|YHUJ|GQLQJRFKV\UHEULVW %LODJD2'HILQLWLRQHUVO[ '(),1,7,21(5 2RUJDQLVND lPQHQ 2UJDQLVND lPQHQ 30 6NUXEEHU 6RGDSDQQD 62 6WRIW 6WULSSQLQJ 6XOIDWPDVVD 6YDYHO6 6DOWHUPLQHUDOHURFKPHWDOOHUVDPWGHIOHVWDlPQHQVRPLQWHLQQHKnOOHUNRO ,QQHKnOOHUNROLPRWVDWVWLOORRUJDQLVNDlPQHQ 3DUWLNODUPLQGUHlQnjPYLONHWPRWVYDUDULQDQGQLQJVEDUSDUWLNHOVWRUOHN $YOlJVQDUYLVVDlPQHQXUHQJDVVDPWLGLJWVRPGHQLI|UHNRPPDQGHIDOO nWHUYLQQHUYlUPHLIRUPDYYDUPYDWWHQ (QNHPLVNUHDNWRURFKnQJSDQQDGlUVYDUWOXWHQI|UEUlQQVYLGP\FNHWK|J WHPSHUDWXUcQJDJHQHUHUDVPHGDQGHWRRUJDQLVNDPDWHULDOHWLOXWHQELOGDUHQ VPlOWDLSDQQDQVERWWHQ6PlOWDQO|VHVLVYDJOXWRFKELOGDUJU|QOXWVRPVHGDQ RPELOGDVWLOOGHQDNWLYDNRNNHPLNDOLHQYLWOXW 6YDYHOGLR[LG 3DUWLNODUVRPELOGDVYLGI|UEUlQQLQJDYWH[EDUNHOOHUVYDUWOXW (QI\VLNDOLVNPHWRGI|UDWWVNLOMDOlWWIO\NWLJDI|UHQLQJDUIUnQDYORSSVYDWWHQ'HQ VNHULHQNRORQQ .HPLVNPDVVDGlUIOLVHQKDUNRNDWVLDONDOLVNNRNYlWVND 0HGYLVVDXQGDQWDJXWWU\FNVXWVOlSSVPlQJGHUWLOOOXIWDYVYDYHOI|UHQLQJDUVRP VYDYHO6I|UDWWI|UHQNODUHGRYLVQLQJDUQDRFKXQGYLNDPLVVXSSIDWWQLQJDU ([HPSHOSnVYDYHOI|UHQLQJDUVRPDYJnUWLOOOXIWlUVYDYHOGLR[LGVYDYHOYlWHVDPW ROLNDRUJDQLVNDVYDYHOI|UHQLQJDU'HVVDNDQELGUDWLOOI|UVXUQLQJVHIIHNWHU UHVSHNWLYHWLOOOXNWVW|UQLQJDU 6YDUWOXW $QYlQGNRNYlWVND 6\UJDV 9LGV\UJDVGHOLJQLILHULQJXWO|VHVOLJQLQPHGKMlOSDYV\UJDVRFKDONDOL GHOLJQLILHULQJ 6b 6XVSHQGHUDGHlPQHQNULQJVYlYDQGHSDUWLNODULYDWWHQEHVWlPGDSnnj SODVWYLUD 6b*)$ 6XVSHQGHUDGHlPQHQLYDWWHQEHVWlPGDPHG*)$ILOWHU 7&) %OHNQLQJXWDQNORUKDOWLJDNHPLNDOLHU 7MRFNOXW )lUGLJLQGXQVWDGVYDUWOXWVRPVNDI|UEUlQQDVLVRGDSDQQD 7RWDONYlYH 7RWDONYlYH7RW1XWWU\FNWVRP1LQQHIDWWDURUJDQLVNWNYlYHIULDPPRQLDN RFKDPPRQLXP1+1QLWULWHU121RFKQLWUDWHU121 7RWDOIRVIRU 7RWDOIRVIRU7RW3XWWU\FNWVRP3LQQHIDWWDUO|VWIRVIRUSOXVHYHQWXHOO RO|VOLJIRVIRUVRP|YHUI|UWVWLOODYORSSVYDWWQHWLIRUPDYXWIlOOQLQJDUHOOHU LQXWLPLNUREHU %LODJD2'HILQLWLRQHUVO[ '(),1,7,21(5 72& 756 76 766 9DWWHQ I|UHNRPVW 9LWOXW 7RWDOWRUJDQLVNWNRO 7RWDOPlQJGUHGXFHUDWVYDYHO6XPPDQDYI|OMDQGHUHGXFHUDGHLOODOXNWDQGH VYDYHOI|UHQLQJDUVRPXSSVWnUXQGHUPDVVDSURGXNWLRQHQVYDYHOYlWH PHW\OPHUNDSWDQGLPHW\OVXOILGRFKGLPHW\OGLVXOILGXWWU\FNWVRPVYDYHO 7RUUKDOWXWWU\FNWLYLNWSURFHQW 7RWDOWVXVSHQGHUDWPDWHULDOLDYORSSVYDWWHQ6XVSHQGHUDWPDWHULDOEHVWnU DYVPnILEHUIUDJPHQWI\OOPHGHOQROOILEHUHMVHGLPHQWHUDGELRPDVVDIORFNDU DYPLNURRUJDQLVPHURFKDQGUDVPnSDUWLNODU 9DWWHQGUDJVM|HOOHUNXVWYLN2PGHVVDXWJ|UVW|UUHRPUnGHQLQGHODV YDWWHQGUDJHQVM|QHOOHUNXVWRPUnGHWXSSLIOHUDYDWWHQI|UHNRPVWHU .RNYlWVNDI|UDWWWLOOYHUNDVXOIDWPDVVD %LODJD2'HILQLWLRQHUVO[ Bilaga A1 Bilaga A2 RAPPORT 592796-B Handläggare Mats Söderlind Tel +46 (0)10 505 87 33 +46 (0)70 184 57 93 Mobil Fax +46 10 505 87 40 [email protected] 1 (18) Datum 2014-10-15 Beställare SCA Forest Products AB 85188 SUNDSVALL Christer Fält Uppdragsnr 596036 SCA Östrand Kartläggning av framtida förhållanden, avseende buller ÅF-Infrastructure AB Ljud & Vibrationer Mats Söderlind ÅF-Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer Strandgatan 21, Box 836, 891 18 Örnsköldsvik. Telefon 010-505 00 00. www.afconsult.com Org nr 556185-2103. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 596036 Rapport B Framtida förhållanden RAPPORT 596036-B 2014-10-15 Innehållsförteckning 1 1.1 1.2 1.3 1.4 INLEDNING ...........................................................................................................................................4 Bakgrund ................................................................................................................................................4 Bedömningsgrund .............................................................................................................................4 Underlag.................................................................................................................................................4 Kontrollpunkter ...................................................................................................................................5 2 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.5.1 2.5.2 2.5.3 2.5.4 2.5.5 2.6 FÖRUTSÄTTNINGAR..........................................................................................................................6 Produktion nuvarande anläggning .............................................................................................6 Utökad produktion ............................................................................................................................6 Drift ..........................................................................................................................................................6 Transporter utökad produktion ....................................................................................................6 Tillkommande anläggningsdelar .................................................................................................7 Ny kaj .......................................................................................................................................................7 Nytt renseri ...........................................................................................................................................8 Ny torkmaskin (TM6) ........................................................................................................................8 Ny indunstning ....................................................................................................................................8 Övriga tillkommande anläggningsdelar ...................................................................................8 Ej använda anläggningsdelar ..................................................................................................... 10 3 3.1 3.2 3.3 3.3.1 3.3.2 3.3.3 3.3.4 3.3.5 3.3.6 3.3.7 BULLERUTREDNING ....................................................................................................................... 10 Mät- och beräkningsmetodik..................................................................................................... 10 Beräkningssituationer .................................................................................................................... 11 Beräkningsresultat och kommentarer .................................................................................... 12 Beräknad ekvivalent ljudnivå ...................................................................................................... 12 Beräknad momentan ljudnivå .................................................................................................... 12 Tillkommande anläggningsdelar .............................................................................................. 12 Interna transporter .......................................................................................................................... 13 Tågtransporter .................................................................................................................................. 14 Icke kontinuerliga bullerkällor ................................................................................................... 14 Impulsbuller och rena toner ....................................................................................................... 14 4 BULLERUTREDNING FÖR LAEQ = 53 DB(A) ............................................................................ 15 5 5.1 5.2 BULLERUTREDNING FÖR LAEQ = 50 DB(A) ............................................................................ 15 Dämpbehov, åtgärder och kostnader ..................................................................................... 15 Kommentarer .................................................................................................................................... 15 6 BULLERUTREDNING FÖR LAEQ = 47 DB(A) ............................................................................ 16 7 SLUTSATS ............................................................................................................................................ 16 8 DOMINANTA BULLERKÄLLOR I BILD ...................................................................................... 18 Bilagor 596036-B01 596036-B02 596036-B03 596036-B04 596036-B05 596036-B06 Färgkarta – Beräkningssituation 1 Färgkarta – Beräkningssituation 2 Färgkarta – Beräkningssituation 3 Delbidragslista för beräkningssituation 1 Delbidragslista för beräkningssituation 2 Delbidragslista för beräkningssituation 3 2 (18) RAPPORT 596036-B 2014-10-15 Sammanfattning SCA Östrand framtida förhållanden med avseende på buller varierar beroende vilket placeringsalternativ som väljs. Ur bullersynpunkt tillåter en placering av kokeriet, fiberlinjen och blekeriet nere vid vattnet (sydplacering) högre emissionsnivåer utan att ekvivalenta ljudnivån i bebyggelsen höjs. Placeras anläggningsdelarna närmare bebyggelsen (norrplacering) påverkas den ekvivalenta ljudnivån i kontrollpunkterna mer. Om anläggningsdelarnas ingångsdata/ljudeffekt baseras på nuvarande anläggningsdelar samt andra industrier med ungefär samma kapacitet beräknas den ekvivalenta ljudnivån överskrida 50 dB(A) i kontrollpunkt 8 för bägge placeringsalternativen. Sydplacering beräknas den ekvivalenta ljudnivån till 51 dB(A) och norrplacering till 53 dB(A). De två mest dominerande bullerkällor är de nuvarande vedgårdstruckarna samt lyftkranen för nya kajen. Om det inte ställs ljudkrav på nya kokeriet beräknas det att vara den tredje mest dominerande bullerkällan i kontrollpunkt 8, därför är det viktigt att ställa strikta ljudkrav som innebär att verksamheten ej ger ett dominant bidrag till den totala ljudnivån i bebyggelsen. För bolaget är det en stor utmaning att finna rätt nivå och bullerreducerande åtgärder vid dessa genomgripande förändringar. Om motsvarande teknik som idag skulle nyttjas så skulle bullernivåerna i närmast relevanta mätpunkt riskera uppgå till en nivå över 53 dB(A). Bolaget avser dock idag genom överblickbar utformning och upphandling styra bullerkraven så att en lägre nivå erhålls. Detta inbegriper kostnader som idag är svårbedömda, men som kan uppgå till nivån 26 Mkr. Kostnader för att långsiktigt innehålla högst 50 dB(A) i bebyggelsen har i dagsläget bedömts till ytterligare minst 38 mkr. För att innehålla 47 dB(A) är kostnaderna svårbedömda och val av teknik alltför osäker för att kunna göra en bedömning. Skall en ekvivalent ljudnivå på 47 dB(A) innehållas måste ett stort antal fler bullerkällor åtgärdas, exempel nedan: ljudkrav måste ställas på fiberlinjen, nuvarande blåstank isoleras, en väggfläkt skärmas av, montera en ljuddämpare på ett av utloppen på nuvarande blekeri och skärma av renseriets inmatning. När det gäller dämpåtgärder till olika anläggningsdelar så finns det idag en osäkerhet i och med att val av utrustning/ verksamhetsdelar ej ännu upphandlats och vilka nivåer som leverantörer kan lova innehålla ej ännu fastställts. Även utfallet av många dämpåtgärder är förenade med vissa osäkerheter vilket gör att viss felmarginal bör beaktas. Innan en detaljstudie/ referensmätningar av likvärdiga anläggningsdelar som avses upphandlas för den utökade produktionen genomförts, får dämpåtgärder, tekniska möjligheter och kostnadsuppskattningar ses som preliminära. 3 (18) RAPPORT 596036-B 1 Inledning 1.1 Bakgrund 2014-10-15 Inför kommande tillståndsansökan om utökad produktion har ÅF-Ljud och Vibrationer fått i uppdrag av SCA Östrand att genomföra en bullerutredning. Inledningsvis genomfördes en externbullerkartläggning av nuvarande verksamheten, där samtliga dominanta bullerkällors spridning till närliggande bostadsbebyggelse kartlades genom närfältsmätningar och beräkning. Konsekvenserna av den planerad utökade produktion redovisas genom beräkningar där de tillkommande delarna/ verksamheterna har lagts till. 1.2 Bedömningsgrund SCA Östrand har en gällande deldom från Östersunds Tingsrätt, 2011-02-16, mål nr M 1718-09 som anger följande begränsningsvärden gällande buller: ”10. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 60 dB(A) vardagar (kl. 07-18), 50 dB(A) nattetid (kl. 22-07), 55 dB(A) övrig tid. Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid (kl. 22-07) inte överstiga 65 dB(A). Om något av begränsningsvärdena överskrids, ska bolaget vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. Senast en vecka efter att det har konstaterats att nämnda begränsningsvärden har överskridits, ska bolaget underrätta tillsynsmyndigheten om detta och skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. Begränsningsvärdena ska kontrolleras med av tillsynsmyndigheten godkända mätmetoder. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra högre bullernivåer, dock minst en gång per år. Bolaget ska införa och upprätthålla ett kontinuerligt övervakningssystem för kontroll och åtgärdande av bullerstörningar” SCA Östrands hamn har ett eget tillstånd, mål nr M 2262-101 (datum 2003-06-11), som lyder följande: ”7. Hamnverksamheten får inte medföra att den totala bullernivån från bolagets verksamhet, vid Östrands massafabrik och vid kajen, överskrider för Östrands massafabrik fastställda bullervillkor. ” 1.3 Underlag Följande underlag har används för denna utredning: [ÅF] Rapport: 596036-A Kartläggning av nuvarande förhållanden, avseende buller [SCA] Ritningsunderlag: Helios 1 [SCA] Ritningsunderlag: Helios 2 4 (18) RAPPORT 596036-B 1.4 2014-10-15 5 (18) Kontrollpunkter I figur 1.1 och 1.2 redovisas SCA Östrands kontrollpunkter i bebyggelsen, i vilka mätningar och beräkningar av den externa bullerspridningen genomförts. Kontrollpunkt 13 har endast beräknats till i tidigare utredningar. Figur 1.1. Kontrollpunkter i bebyggelsen. 13 Figur 1.2. Kontrollpunkt 13 = Metspövägen. RAPPORT 596036-B 2014-10-15 2 Förutsättningar 2.1 Produktion nuvarande anläggning Produktionsnivån idag är totalt ca 511 000 ton per år, varav sulfatmassan står för ca 420 000 ton per år. Gällande deldom M 1718-09 från 2011-02-16 medges en maximal produktion av 660 000 ton av sulfatmassa och CTMP per år, varav högst 110 000 ton CTMP. 2.2 Utökad produktion SCA Östrand avser att öka produktionen till 1 100 000 ton av blekt sulfatmassa och CTMP (kemisk termomekanisk massa) per år, varav högst 120 000 ton per år av CTMP. I tillståndsansökan ingår även hamnverksamhet och vattenverksamhet i form av anläggande av hamn och uttag av havsvatten som kylvatten. Nedan följer en sammanfattning av planerade förändringar för ansökt produktion: x x x x x x x x x x x x x x Kapaciteten i vedhanteringen kommer att behöva utökas, liksom lagringskapaciteten för ved, vilket sker antingen genom komplettering/ombyggnad av befintlig vedhantering eller uppförande av en helt ny vedhantering En ny fiberlinje med nytt kokeri, ny tvätt och nytt syrgassteg. Ett kompletterande blekeri för den tillkommande produktionen alternativt ett nytt fullstort blekeri som ersätter befintligt blekeri. För blekningen av massa eftersträvas en flexibel lösning som innebär att både TCF- och ECF-blekning kan tillämpas. Ny anläggning för klordioxidtillverkning Ny kompletterande torkmaskin med emballeringslinjer och utbyggd utlastning. Ny energieffektiv indunstningsanläggning med integrerad stripper och metanolsystem Komplettering och ombyggnad av kausticeringsanläggningen, där mesaugnen bedöms klara den högre produktionen med mindre kompletteringar Utbyggnad av sodapannan för maximal kapacitet Uppgradering av system för uppsamling och destruktion av starka och svaga gaser Nya utvinningssystem för råtallolja och råterpentin Kompletteringen av avloppsvattenrening Utökad turbinkapacitet för effektiv elproduktion Nya rörbryggor och infrastrukturförändringar Nytt kajläge Ovan beskrivna förändringar kan komma att medföra att flertalet nya externbullerkällor tillkommer inom området. Vid projektering och upphandling av sådan utrustning skall externbullerfrågorna beaktas så att inte närliggande bebyggelse påverkas. 2.3 Drift Anläggningen kommer att ha kontinuerlig drift dygnet runt, med vissa avvikelser gällande transporter. 2.4 Transporter utökad produktion Rundveds- och flistransporter ökar från ca 120 till 280 st (140 flis och 140 rundved) och kommer att sker vardagar dygnet runt men mestadels anländer transporter innan ca kl. 23:00. Under lördag och söndag sker dessa transporter mellan kl. 06:00 till 15:00. 6 (18) RAPPORT 596036-B 2014-10-15 7 (18) Två tågsätt anländer per dygn mellan kl. 05:30 och 18:30, utom ibland när det kommer ett extra tågsätt en till två gånger per vecka, tisdagar – torsdagar, vid ca kl. 12. Under lördag kommer tågsätten ca kl. 05:30 till 11:50. Till hamnen anlöpte det 66 torrlastfartyg och 16 bulkfartyg år 2013, tillståndet tillåter totalt 170 st anlöp per år. Vid utökad produktion kommer detta att öka till max 360 st. Tankbåtar ökar från 30 till ca 55 st. Lossning/lastning av dessa sker med mobil kran, där rundved/flis lastas på lastbil, som sedan körs till rundved/flisupplag. Totalt medför det ca 80-100 interna transporter per fartyg. Fartygen anlöper varierande tider, och verksamheten kan pågå dygnet runt. 2.5 Tillkommande anläggningsdelar Tillkommande anläggningsdelar redovisas kortfattat nedan och vilka bullerantagande som gjorts för dessa vid beräkningarna. 2.5.1 Ny kaj Det nya planerade kajläget kommer ha möjlighet att ha plas för två samtidiga fartyg längs kajen men bedöms endast ligga an ett fartyg åt gången. Kajens placering kan ses i figur 2.1 nedan, figuren visar även var nya renseriet samt nya torkmaskinen är placerade. Ny kaj Nytt renseri Ny torkmaskin Figur 2.1. Placering av den nya kajen (röd), nya renseriet (blå) och nya torkmaskinen (grön). Kajen tänkte placering medför att fartygen samt lastkranarna kommer att placeras närmare bebyggelsen gentemot nuvarande hamn. Detta innebär att lastnings/lossningsmomentet kommer få ett ökat ljuddelbidrag i kontrollpunkterna vid nyttjande av samma maskiner. Dock kräver den nya kajen inga vedtransporter med lastbil vilket minskar bullernivån. RAPPORT 596036-B 2014-10-15 Bullerantagande: Beräknas med 1 st mobila lyftkranar längs nya kajen och en vid nuvarande hamn, ljudeffekt och frekvensspektrum baserat på nuvarande kran. Momentana ljudnivån beräknas för vedlastning/lossning. Detta anses som ett ”värsta falls scenario”. 2.5.2 Nytt renseri Ett nytt renseri (2-linjer) inkl. flishantering, flissållning och nytt lager för pressad bark planeras byggas för att ersätta det befintliga renseriet. Renseriet placering kommer troligen att vara placerad enligt figur 2.1, dock kommer en av linjerna kommer vara längre/kortare än den andra vilket tillåter lastning till inmatningen att ske från ett håll och därmed möjliggöra att en skärm byggs upp på motsvarande sida. Skärmens utformning kommer bli likt ett upp och nedvänt ”L” för att minimera inlastningens bullerspridning mot bebyggelsen. Bullerantagande: 2 st vedgårdstruckar arbetsområdet bedöms vara vid renseriet och upp till norra delen av nya kajen. Renseriets bullerkällor baseras på liknande renseri på annan ort. Inmatningen beräknas utan någon bullerskärm vid inmatningen och utan rundvedsupplag längs med kajen. Detta anses som ett ”värsta falls scenario”. 2.5.3 Ny torkmaskin (TM6) Det framtida förhållandet kommer innefatta en ny torkmaskin (TM6) som placeras parallellt med torkmaskin 5 (TM5), se figur 2.1. Bullerantagande: Nya torkmaskinens bullerkällor bedöms vara likvärdig med torkmaskin 5 bullerkällor. Anläggningsdelens ljudeffekt baseras på nuvarande torkmaskin (TM 5). 2.5.4 Ny indunstning Den nya indunstningen är tänkt att vara placerad söder om nuvarande renseri, se figur 2.2. Bullerantagande: Nya indunstningen baseras på en indunstning med ungefär samma kapacitet. 2.5.5 Övriga tillkommande anläggningsdelar Utöver ny kaj, renseri, torkmaskin och indunstning kommer även en ny fiberlinje, blekeri och ett nytt kokeri att tillkomma, men även några mindre anläggningsdelar som ej anses som dominanta ut bullersynpunkt. Fiberlinjens, blekeriets och kokeriets placering är i skrivande stund ej fastställt och kommer därför att utredas för de två alternativ som väljs mellan. Figur 2.2 visar alternativ 1. Figur 2.3 visar alternativ 2. Bullerantagande: Anläggningsdelarnas ljudeffekter/ingångsdata har baserats på nuvarande anläggningsdelar och industrier med ungefär samma kapacitet. 8 (18) RAPPORT 596036-B 2014-10-15 9 (18) Placeringsalternativ 1 (figur 2.2): Ny torkmaskin Ny indunstning Ny fiberlinje/blekeri Nytt kokeri Figur 2.2. Planerad placering (alternativ 1) av bl.a. fiberlinje (blå), kokeri (lila), indunstning (röd) och torkmaskin (grön). Underlag: Helios 1. Placeringsalternativ 2 (figur 2.3): Nytt kokeri Ny fiberlinje/blekeri Ny torkmaskin Ny indunstning Figur 2.3. Planerad placering (alternativ 2) av bl.a. fiberlinje (blå), kokeri (lila), indunstning (röd) och torkmaskin (grön). Underlag: Helios 2. RAPPORT 596036-B 2.6 2014-10-15 Ej använda anläggningsdelar Följande nuvarande anläggningsdelar kommer ej att nyttjas i framtida förhållanden: x x x x Gamla kokeriet – ersätts med nytt kokeri Gamla fiberlinjen – ersätts med ny fiberlinje Flingtork 2 (SF-tork) – kommer ej behöva nyttjas Gamla renseriet – ersätts med nytt renseri (beräkningssituation 3 beräknas med gamla renseriet) Samtliga bullerkällor tillhörande dessa anläggningsdelar har tagits bort från beräkningsmodellen och ersatts med de nya anläggningsdelarna. 3 Bullerutredning 3.1 Mät- och beräkningsmetodik x Närfältsmätningar har utförts på samtliga dominanta bullerkällor/aktiviteter inom industriområdet. För de uppmätta bullerkällorna fastställ en källstyrka, även kallad ljudeffekt, med utgångspunkt från uppmätt ljudtrycksnivå på ett visst avstånd, bullerkällans storlek och diriktivitet (riktning). x Digitalt topografiskt kartunderlag över anläggningsområdet och dess omgivning har använts som grunddata i beräkningsprogrammet SoundPLAN 7.1. Utgående från kartunderlaget har aktuella externbullerkällor och byggnader modellerats in i kartans koordinatsystem. Höjd på bullerkällor och byggnader fastställdes på plats med laserdistansmätare. x Bullerkällornas utstrålade ljudeffektnivå har lagts in som källdata. x Beräkningsprogrammet tar hänsyn till de ytor och byggnader som befinner sig i närheten av källorna samt utefter ljudets utbredning i omgivningen. Detta innebär att eventuella ljudreflektioner eller skärmningar som påverkar ljudutbredningen från respektive källa räknas in automatiskt. x Övriga ljuddämpande parametrar som ingår i beräkningen är dämpning på grund av avståndet, atmosfärsdämpning, markdämpning (hård eller mjuk mark), vegetationsdämpning samt skärmning på grund av olika byggnader i området. x Beräkningarna är baserade på en gemensam nordisk modell för externt industribuller, DAL32, (Kragh J, Andersen B, Jacobsen J: ”Environment noise from industrial plants. General prediction method.” Lydtekniskt laboratorium, report nr 32, Lyngby, Danmark 1982). x Beräkningar genomförs i oktavband och avser ett s.k. ”medvindsfall”, dvs. vindriktning o från källa till mottagare (± 45 ). 10 (18) RAPPORT 596036-B 2014-10-15 Figur 3.1. 3D-beräkningsmodell i SoundPLAN 7.1 (framtida förhållanden, placeringsalternativ 1). 3.2 Beräkningssituationer I listan nedan redovisas de situationer som är beräknade för SCA Östrands framtida förhållanden: 1. Placeringsalternativ 1, nytt renseri, inkl hamn/kaj - Tillkomna anläggningsdelar placeras enligt placeringsalternativ 1 - Nytt renseri, fiberlinje/blekeri, kokeri, indunstning och torkmaskin - Ny kajplats inkl 1 st mobilkranar (vedlossnings/lastning) och nuvarande hamn 2. Placeringsalternativ 2, nytt renseri, inkl hamn/kaj - Tillkomna anläggningsdelar placeras enligt placeringsalternativ 2 - Nytt renseri, fiberlinje/blekeri, kokeri, indunstning och torkmaskin - Ny kajplats inkl 1 st mobilkranar (vedlossnings/lastning) och nuvarande hamn 3. Placeringsalternativ 1, nuvarande renseri, inkl hamn/kaj - Tillkomna anläggningsdelar placeras enligt placeringsalternativ 1 - Nuvarande renseri, - Ny fiberlinje/blekeri, kokeri, indunstning och torkmaskin - Ny kajplats inkl 1 st mobilkranar (vedlossnings/lastning) och nuvarande hamn Samtliga anläggningsdelarnas ljudeffekter är baserade på nuvarande anläggningsdelar för SCA Östrand eller på anläggningsdelar från andra industrier. Huruvida dessa anläggningsdelar är upphandlade med avseende på buller eller har åtgärdats i efterhand är svårt att avgöra. Därför kan en anläggning helt utan ljudkrav variera gentemot de nyttjade nivåerna i beräkningarna. 11 (18) RAPPORT 596036-B 2014-10-15 12 (18) 3.3 Beräkningsresultat och kommentarer 3.3.1 Beräknad ekvivalent ljudnivå I Tabell 3.1 nedan redovisas beräkningsresultatet för samtliga beräkningssituationer. Tabell 3.1. Beräknad ekvivalent ljudnivå i samtliga kontrollpunkter. Ekvivalent ljudnivå i dB(A) i kontrollpunkt: Situation: 3 4 5 6 8 9 1. Placeringsalternativ 1, nytt renseri 43 48 43 50 51 45 2. Placeringsalternativ 2, nytt renseri 44 50 44 51 53 48 3. Placeringsalternativ 1, nuvarande renseri 43 48 43 49 51 44 10 45 47 43 12 47 46 47 13 37 38 38 Beräkningssituation 1, med kokeri, fiberlinje och blekeri placerat ner mot vattnet, beräknas överskrida 50 dB(A) med 1 dB(A) i kontrollpunkt 8. Kontrollpunkt beräknas tangera 50 dB(A). Beräkningssituation 2 där kokeriet, fiberlinjen och blekeriet är placerats närmare bebyggelsen beräknas den ekvivalenta ljudnivån överskrida 50 dB(A) i kontrollpunkt 6 och 8 med 1 respektive 3 dB(A). Kontrollpunkt 4 beräknas tangerar 50 dB(A).3 Beräkningssituation 3 har beräknats med det nuvarande renseriet istället för ett nytt renseri, men i övrigt likt beräkningssituation 1. Beräkningsmässigt är den ekvivalenta ljudnivån 51 dB(A) i kontrollpunkt 8, vilket är 1 dB(A) över nuvarande bullervillkor. 3.3.2 Beräknad momentan ljudnivå I Tabell 3.2 nedan redovisas beräkningsresultatet för samtliga beräkningssituationer. Tabell 3.2. Beräknad momentan ljudnivå i samtliga kontrollpunkter. Ekvivalent ljudnivå i dB(A) i kontrollpunkt: Situation: 3 4 5 6 8 9 1. Placeringsalternativ 1, nytt renseri 54 59 50 63 64 56 2. Placeringsalternativ 2, nytt renseri 54 59 50 63 64 56 3. Placeringsalternativ 1, nuvarande renseri 54 59 50 61 63 56 10 61 61 53 12 55 55 55 13 50 50 50 Den momentana ljudnivån beräknas innehålla 65 dB(A) i alla kontrollpunkter för samtliga beräkningssituationer. Kontrollpunkt 6 och 8 beräknas innehålla högst momentana ljudnivåer på 61-64 dB(A). 3.3.3 Tillkommande anläggningsdelar De framtida tillkommande anläggningsdelarnas delbidrag och antagen total ljudeffekt redovisas i Tabell 3.3 nedan. Tabell 3.3. Beräknat delbidrag från respektive ny anläggningsdel. Ekvivalent ljudnivå i dB(A) i kontrollpunkt: Anläggningsdel Tot. Lw - beräkningssituation (BS): 3 4 5 6 8 9 Torkmaskin 6 (TM6) 99 28 28 19 31 25 24 Indunstning 98 22 15 13 17 14 3 10 20 12 12 20 28 13 25 14 Fiberlinje/blekeri – BS 1&3 Fiberlinje/blekeri – BS 2 Kokeri – BS 1&3 Kokeri – BS 2 30 27 21 40 30 26 39 33 24 31 24 24 105 105 109 109 32 34 30 35 28 34 25 43 26 25 18 35 33 37 30 45 23 32 19 47 24 31 18 44 RAPPORT 596036-B 2014-10-15 13 (18) Nya torkmaskinanläggningen beräknas ha ett delbidrag i kontrollpunkterna på mellan 19-31 dB(A), högst delbidrag i kontrollpunkt 6. Indunstningen beräknas ha ett lågt delbidrag i samtliga kontrollpunkter förutom i kontrollpunkt 12 där delbidraget beräknas till 28 dB(A). Fiberlinjen och blekeriet, beräkningssituation 1 och 3, har ett delbidrag på mellan 23-33 dB(A) i kontrollpunkterna. För beräkningssituation 2 där fiberlinjen och blekeriet är placerat närmare bebyggelsen ökar dess delbidrag till mellan 25-37, högst delbidrag i kontrollpunkt 6. Kokeriet beräknas vara den framtida anläggningsdel som ger högst delbidrag till bebyggelsen. För beräkningssituation 2 varierar delbidraget mellan 24-47 dB(A) med högst delbidrag i kontrollpunkt 8. Beräkningssituation 1 och 3 sänks delbidraget till mellan 18-39 dB(A) med högst delbidrag i kontrollpunkt 12. Nytt renseri: Det nya renseriet beräknas vara en dominerande anläggningsdel för framtida förhållanden. I tabell 3.4 redovisas renseriets delbidrag i kontrollpunkterna med och utan vedgårdstruckarna (Mantsinen LH32) samt endast vedgårdstruckarna. Tabell 3.4. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer för nya renseriet. Ekvivalent ljudnivådelbidrag i dB(A) i kontrollpunkt: Anläggningsdel/Bullerkälla: 3 4 5 6 8 9 10 Nya renseriet, inkl 2 st Mantsinen LH32 36 42 33 45 46 38 42 Nya renseriet, exkl 2 st Mantsinen LH32 26 32 22 36 38 30 34 Enbart Mantsinen LH32 (2 st) 35 41 32 44 46 38 42 12 23 22 19 13 29 24 28 Renseriets ekvivalenta ljudnivå (och momentana) byggs upp av vedgårdstruckarna (Mantsinen LH32) som står för nästan hela renseriets totala delbidrag i kontrollpunkterna. I beräkningarna har dock antagits bullerreduceringsåtgärder på själva renseriet. Kajen: Nya kajen ligger närmare och fri sikt mot bebyggelsen vilket leder till att nya kajens delbidrag ökar. Tabell 3.5. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer för nya kajen. Ekvivalent ljudnivådelbidrag i dB(A) i kontrollpunkt: Bullerkälla: 3 4 5 6 8 9 10 400. Kran Mantsinen 90 (nuvarande hamn) 22 27 27 39 39 38 30 401. Kran Mantsinen 90 (nya kajen) 37 39 30 43 43 38 32 Gemensamt delbidrag: 37 39 32 44 44 42 34 12 36 21 37 13 32 28 33 Ekvivalenta ljudnivådelbidraget varierar mellan 32-44 dB(A) i kontrollpunkterna och är därmed en dominerande anläggningsdel gällande buller. 3.3.4 Interna transporter In- och uttransporterna med lastbil kommer att öka med strax över det dubbla gentemot nuvarande mängd, upp till cirka 280 st per dygn. Detta innebär att den ekvivalenta ljudnivån från lastbilstransporter kommer att öka med cirka 3 dB(A), däremot kommer det inte bli några rundvedtransporter mellan nuvarande hamn och upplag då nya kajen är planerad att ta emot all rundved och flis vilket sänker de interna transporternas ljudnivå. Transporter sker mesta dels på dag och kvällstid, med några få undantag mellan klockan 06-07 och klockan 22-23. Dock bedöms dessa transporter vara så pass få att den ekvivalenta ljudnivån ej kommer påverkas av transporterna för den tidsperioden. Under dag- och kvällstid har transporterna en ekvivalent ljudnivådelbidrag på cirka 36 dBA i kontrollpunkt 8. RAPPORT 596036-B 3.3.5 2014-10-15 Tågtransporter Den dygnsekvivalenta ljudnivån från tågens rörelser inom fabriksområdet har beräknats och följande nivåer erhålls till kontrollpunkt 8 beroende på när transporterna sker, se tabell 4.6. Tabell 3.6. Ekvivalenta nivåer tåg Tidpunkt: Antal tågsätt: Beräknad nivå till kontrollpunkt 8: Klockan 07:00-18:00 2 36 Klockan 07:00-18:00 4 38 Klockan 18:00-22:00 2 39 Klockan 22:00-07:00 2 37 Beroende på under vilken tid virkestransporterna sker kommer alltså den ekvivalenta ljudnivån från tågtrafiken inom anläggningen att variera från 36 till 39 dB(A). Den maximala ljudnivån från tågtrafiken inom området har beräknats till LAFmax = 64 dB(A) dvs. nuvarande begränsningsvärde överskrids inte. 3.3.6 Icke kontinuerliga bullerkällor Icke kontinuerliga bullerkällor som t ex ångutsläpp har ej beräknats eller utretts för framtida förhållanden. Denna typ av bullerkällor bör i största möjliga mån bullerdämpas för att minska risken för störningar vid närboende. 3.3.7 Impulsbuller och rena toner Verksamheten innehåller, vid normal drift, inga impulsljud eller rena toner. 14 (18) RAPPORT 596036-B 4 2014-10-15 15 (18) Bullerutredning för LAeq = 53 dB(A) SCA Östrands framtida förhållanden beräknas överskrida nuvarande bullervillkor på 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Om motsvarande teknik som idag skulle nyttjas så skulle bullernivåerna i närmast relevanta mätpunkt riskera uppgå till en nivå över 53 dB(A). Bolaget avser dock idag genom överblickbar utformning och upphandling styra bullerkraven så att en lägre nivå erhålls. Detta inbegriper kostnader som idag är svårbedömda, men som kan uppgå till nivån 30 Mkr 5 Bullerutredning för LAeq = 50 dB(A) SCA Östrands framtida förhållanden beräknas överskrida nuvarande bullervillkor på 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Detta avsnitt redovisar exempel på vilka bullerkällor som behöver åtgärdas för att innehålla gällande bullervillkor. 5.1 Dämpbehov, åtgärder och kostnader Dämpbehoven baseras på beräkningssituation 2 som beräknas ha högst ekvivalent ljudnivå i bebyggelsen. Se Tabell 4.1 nedan för dämpbehovet på rekommenderade bullerkällor. Tabell 4.1. Dämpbehov, typ av åtgärd och uppskattad kostnad. Bullerkälla: Dämpbehov: Åtgärd: Helt nya truckar alternativt Vedgårdstruckar, 2 st (Mantsinen LH32) 7 dB(A) dämpoptioner Ny lyftkran med en ljudeffekt på Mobil lyftkran, nya kajen (Mantsinen 90) 10 dB(A) maximalt 100 dB(A) Ljuddämpare och isolering av Kokeri (ny anläggningsdel) 10 dB(A) berörda bullerkällor * Merkostnad jämfört gentemot en standardutrustning. Kostnad: 32 Mkr 4 Mkr 2 Mkr Nedan i tabell 4.2 redovisas den ekvivalenta ljudnivån i kontrollpunkterna med dämpåtgärderna utförda. Tabell 4.2. Ekvivalent ljudnivå i kontrollpunkterna med dämpåtgärder. Kontrollpunkt: 3 4 5 6 Ekvivalent ljudnivå, efter: 42 47 43 48 Skillnad i dB(A) före/efter åtgärd: 2 3 1 3 Total kostnad: 5.2 8 49 4 9 45 2 10 43 4 12 46 0 13 37 1 38 Mkr Kommentarer För att beräkningsmässigt sänka ekvivalenta ljudnivån i kontrollpunkterna krävs det att de nuvarande vedgårdstruckarna dämpas alternativt byts ut mot nya tystare modeller. Den nya kajen behöver en ny lyftkran där ett ljudkrav skall ställas, lyftkranens ljudeffekt får ej överskrida 100 dB(A). Nya kokeriet (inkl. kokartoppen) är placerat nära bebyggelsen för beräkningssituation 2 vilket bidrar till det höga delbidraget. Kokartoppen bör dämpas med 10 dB(A) (till ljudeffekt 93 dB(A)) och kokerianläggningens totala ljudeffekt skall även den dämpas med 10 dB(A), vilket innebär en total ljudeffekt på maximalt 109 dB(A). RAPPORT 596036-B 2014-10-15 I samband med projektering och genomförande av dämpåtgärder finns det ett antal kostnader som i nuläget inte kan beräknas som exempelvis x x x x x x Kostnader för detaljprojektering och uppföljning av bullerdämpande åtgärder. Kostnader för att förbättra ventilation i bullrande lokaler som under sommartid har haft öppna portar men som i framtiden måste vara stängda året runt. Förstärkning av bärande konstruktioner på grund av ökad belastning av bullerdämpande åtgärder. Ökade underhållskostnader på utrustning för bullerdämpning. Mera omfattande kontrollverksamhet för att bibehålla låga externbullernivåer. Eventuellt produktionsbortfall vid omfattande åtgärder. När det gäller dämpåtgärder för att innehålla högst 50 dB(A) i bebyggelsen så finns det en osäkerhet i och med att val av utrustning/ verksamhetsdelar ej ännu upphandlats och vilka nivåer som leverantörer kan lova innehålla ej ännu fastställts. Även utfallet av många dämpåtgärder är förenade med vissa osäkerheter vilket gör att viss felmarginal bör beaktas. Innan en detaljstudie/ referensmätningar av likvärdiga anläggningsdelar som avses upphandlas för den utökade produktionen genomförts, får dämpåtgärder, tekniska möjligheter och kostnadsuppskattningar ses som preliminära. 6 Bullerutredning för LAeq = 47 dB(A) För att innehålla 47 dB(A) är kostnaderna svårbedömda och val av teknik alltför osäker för att kunna göra en bedömning. Skall en ekvivalent ljudnivå på 47 dB(A) innehållas måste ett stort antal fler bullerkällor åtgärdas, exempel nedan: Omfattande ljudkrav måste ställas på fiberlinjen, torkmaskin, blekeri, kokeri och renseri med långtgående isolering, avskärmning och installation av ljuddämpare samt avskärmningar i renseriet. Mer dämpning kommer att krävas av vedgårdstruckar och hamnkranar. 7 Slutsats SCA Östrand mål, med avseende på buller, är att framtida förhållanden inte ska öka den nuvarande ljudnivån i bebyggelsen. Om de nya framtida anläggningsdelarna baseras på nuvarande och liknande industriers anläggningsdelar beräknas den ekvivalenta ljudnivån överskrida gällande bullervillkor på 50 dB(A) i kontrollpunkt 8 och även i kontrollpunkt 6 för beräkningssituation 2. Placeras fiberlinjen, blekeriet och kokeriet enligt placeringsalternativ 2 beräknas den ekvivalenta ljudnivån till 53 dB(A), vilket är 3 dB(A) över gällande bullervillkor. För placeringsalternativ 1 (beräkningssituation 1) beräknas den ekvivalenta ljudnivån till 51 dB(A), 1 dB(A) över gällande bullervillkor. För bolaget är det en stor utmaning att finna rätt nivå och bullerreducerande åtgärder vid dessa genomgripande förändringar. Om motsvarande teknik som idag skulle nyttjas så skulle bullernivåerna i närmast relevanta mätpunkt riskera uppgå till en nivå över 53 dB(A). Bolaget avser dock idag genom överblickbar utformning och upphandling styra bullerkraven så att en lägre nivå erhålls. Detta inbegriper kostnader som idag är svårbedömda, men som kan uppgå till nivån 26 Mkr. 16 (18) RAPPORT 596036-B 2014-10-15 De två mest dominerande bullerkällor är de nuvarande vedgårdstruckarna samt lyftkranen för nya kajen. Om det inte ställs ljudkrav på nya kokeriet beräknas det att vara den tredje mest dominerande bullerkällan i kontrollpunkt 8, därför är det viktigt att ställa strikta ljudkrav som innebär att verksamheten ej ger ett dominant bidrag till den totala ljudnivån i bebyggelsen. Kostnader för att innehålla högst 50 dB(A) i bebyggelsen har beräknats till ytterligare minst 38 Mkr. När det gäller dämpåtgärder för att innehålla högst 50 dB(A) i bebyggelsen så finns det en osäkerhet i och med att val av utrustning/ verksamhetsdelar ej ännu upphandlats och vilka nivåer som leverantörer kan lova innehålla ej ännu fastställts. Även utfallet av många dämpåtgärder är förenade med vissa osäkerheter vilket gör att viss felmarginal bör beaktas. Innan en detaljstudie/ referensmätningar av likvärdiga anläggningsdelar som avses upphandlas för den utökade produktionen genomförts, får dämpåtgärder, tekniska möjligheter och kostnadsuppskattningar ses som preliminära. För att innehålla 47 dB(A) är kostnaderna svårbedömda och val av teknik alltför osäker för att kunna göra en bedömning i dagsläget. 17 (18) RAPPORT 596036-B 8 2014-10-15 18 (18) Dominanta bullerkällor i bild Mantsinen 90 (#400-#402) Mantsinen LH32 #248. Blåstanktopp / #249. Blåstank #253. Fläkt #243. Utlopp, Ozondestruktion ÅF Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer Strandgatan 21, Box 836 891 18 Örnsköldsvik. Telefon 010-505 00 00 www.soundandvibration.se #. Benämning 1. Rörutlopp 2. Rörutlopp x2 3. Rörutlopp x2 4. 691MU0303, Ljuddämpare 3 5. 691MU0302, Ljuddämpare 2 6. 691MU0301, Ljuddämpare 1 7. Utlopp 8. Rörutlopp x2 9. Ventilationsgaller SO 10. Ventilationsgaller NO 11. Ventilationsgaller NV 12. Ventilationsgaller SV 13. Ventilationsgaller 14. Facade 1 15. Facade 1 16. Ventilationsgaller 17. Rörledning + Rörstöd 18. Port 222 19. 654FN0062 Rökgasfläkt 20. Port 225 21. 654CU0030, kalkstenselevator + rasse 22. 654CU0030 kalkstenselevator 23. Port 223 24. El-filter, Värme bottenficka V 25. Elfilter, värme bottenficka 26. 654FN0231, FF1 27. 654FN0232, FF2 28. Skrubber 1 29. Skrubber 2 30. 654AI206, Opacitet 31. 650FN0223, FF4 Lokal 32. 653FN0223, Avsugnfläkt Mesasilo 33. 653FN0223, Utlopp 34. 653AT0236, Slamomrörare 35. 653AT0235, Slamomrörare 36. 654AT0040, Mesasilo 3 37. 653HS509, Ventil 38. Ventilationsgaller 39. Ventilationsgaller 40. Öppning, vatten 41. Port 221, lite öppen 42. Ventilationsgaller 43. 654MU0127, Drift 1 44. 654MU0164 Drift 2 45. Utlopp 46. Utlopp x2 47. Elevator kalkficka, grön 48. Elevator kalkficka, silver 49. Utlopp 50. 650FN0220, FF2 Lokal, Svaglutscister 51. 650FN0219, FF1 Lokal 52. Rörutlopp, krökt SCA Östrand Kartläggning av framtida förhållanden, avseende buller Delbidragslista för beräkningssituation 1 Bilaga: 596036-B04 Datum: 2014-10-10 Handläggare: MLH Beräknad ekvivalent ljudnivå i dB(A) i kontrollpunkt: 3 4 5 6 8 9 10 22 27 24 12 9 11 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 0 2 1 0 0 0 3 5 0 0 0 1 0 0 0 0 0 19 22 21 15 18 14 14 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0 0 2 11 0 1 9 15 12 17 14 14 12 0 8 5 10 3 10 8 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12 14 0 7 1 4 0 14 15 4 7 6 5 5 22 4 0 2 1 1 0 12 13 8 10 7 7 10 0 5 0 1 0 0 1 16 12 7 10 10 9 9 15 12 17 10 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 30 14 8 12 11 10 14 14 20 29 14 13 13 16 18 18 16 9 2 6 11 1 8 1 10 5 8 1 25 22 12 13 10 12 19 19 23 13 14 12 12 16 13 19 16 8 0 2 3 10 12 12 11 10 10 10 8 10 8 8 7 6 7 8 10 8 7 6 6 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 1 2 0 0 1 8 8 16 4 2 2 4 0 0 0 0 0 0 0 20 10 9 8 6 6 8 1 8 4 5 4 3 5 3 0 5 9 5 9 4 4 0 5 5 4 5 3 0 17 19 15 6 16 8 3 18 4 8 5 8 0 9 19 14 13 7 12 5 9 16 13 2 0 0 0 33 29 31 25 19 18 17 3 14 13 13 10 12 4 17 18 20 15 14 15 5 5 11 0 24 3 18 0 12 24 0 0 0 7 3 18 0 9 0 10 7 0 0 0 7 6 9 10 0 33 35 15 34 18 21 23 24 13 1 23 26 27 0 0 12 12 9 5 0 10 7 28 26 21 20 10 13 37 15 12 14 13 10 0 0 0 0 0 15 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 15 0 0 17 0 10 0 1 0 11 5 13 0 0 0 0 0 3 0 0 0 5 6 0 0 0 0 16 0 0 0 53. Ventilation 54. Rörutlopp 55. Elevator torrände, nedkast 56. Elevator torrände, mantelyta 57. 654FN0202, FF2 Torrände 58. 654FN0201, FF1 Torrände 59. 653AT0222, k.kärl 1A 60. 653AT0209, k.kärl 1 61. 653AT0210, k.kärl 2 62. 653AT0211, k.kärl 3 63. Rörutlopp x2, krökta 64. Ventilationsgaller 65. Rörutlopp, bark 66. Ventilationsgaller 67. Ventilationsgaller 68. Rörutlopp 69. Rörutlopp 70. Rörutlopp 71. Rörutlopp 72. Ventilation 73. 610FN0310, FF5 74. 610FN0308, FF4 75. 610FN0306, FF3 76. 610FN0306, FF3 utlopp 77. Ventilationsgaller 78. 610FN0310, FF5 Utlopp 79. 610FN0308, FF4 Utlopp 80. Flisledning 81. Ventilationsgaller 82. 613MU0401, galler 83. Ventil, maxljud 84. Ventilationsgaller 85. Ventilationsgaller 86. Rörutlopp x4 100. Ventilationsgaller 101. Ventilationsgaller 102. 231SE0404, Kompressor, öppen port 103. 231SE0404, Utlopp 104. 231SE0403, Utlopp 105. 231SE0402, Utlopp 106. 231SE0401, Utlopp 107. Fläkt 108. Portöppning 109. Dörr 112. 671FN0254, Fläkt Svaggas Skrubber 113. Fläkt ventilationsgaller 114. Flisledning, krök 115. Ventil 368-FV 116. Ventil 117. Ventilation 118. Ventilationsutlopp 119. Flisledning 120. FF6621223, Elmotor+drift 121. FF6621223, Utlopp 122. Utlopp 123. Utlopp 124. Ventilparti 125. Rörstöd 126. Ventil, rörstöd och ledning 127. Ventiler 128. Ventil + krök 10 17 19 11 15 12 6 0 0 7 0 3 0 10 17 0 0 0 25 24 9 4 0 5 14 21 21 8 0 8 0 12 12 12 0 0 6 14 9 18 16 4 1 0 3 0 2 18 6 0 5 14 0 5 12 5 1 6 12 0 0 11 12 19 20 4 19 9 7 2 10 5 4 14 21 22 0 0 0 31 30 15 10 5 19 17 21 23 14 0 11 0 19 19 17 2 12 8 8 3 16 11 1 0 0 6 4 8 22 8 3 14 21 5 14 16 9 6 6 4 4 3 15 11 10 14 12 15 7 4 0 7 2 1 0 18 23 0 0 0 28 27 10 0 0 15 5 19 21 7 0 10 0 16 16 15 1 6 4 8 5 14 12 0 0 0 8 0 0 21 7 0 2 11 0 17 8 1 6 5 6 6 0 9 3 8 10 6 12 8 5 0 8 2 2 17 25 18 0 0 0 31 28 13 8 3 18 19 20 22 15 0 13 0 18 18 17 2 0 6 20 0 11 13 0 0 0 0 0 0 23 12 1 11 13 0 10 6 0 0 5 7 0 0 0 3 3 3 2 7 7 4 0 7 1 1 16 23 15 0 0 0 28 25 0 0 0 11 4 11 17 0 0 10 0 15 15 0 0 0 0 12 5 9 6 7 0 0 0 0 0 18 6 0 0 5 0 0 4 0 0 0 0 0 0 9 9 1 3 0 1 6 4 0 7 1 3 11 23 14 0 0 0 28 26 9 3 0 15 3 15 20 4 0 11 0 16 16 16 0 0 5 1 0 7 9 9 0 0 0 0 1 22 10 0 0 7 0 3 6 0 0 5 4 0 0 2 1 2 8 0 11 5 4 0 6 1 0 5 8 20 0 0 0 26 25 6 0 0 11 0 13 18 4 0 9 0 14 14 9 2 2 0 10 0 10 11 0 0 0 2 0 0 21 8 0 4 10 0 9 10 3 0 0 0 0 0 5 18 23 26 23 23 23 24 18 31 18 21 0 8 23 0 0 0 24 18 18 16 7 18 26 23 22 0 12 28 0 36 35 14 0 0 0 7 0 10 6 2 0 0 5 2 6 19 4 0 10 17 0 19 0 0 2 4 2 0 0 0 6 1 1 0 11 0 0 0 2 0 0 0 12 10 0 0 0 8 6 0 0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 12 12 2 0 0 0 17 8 18 15 0 0 0 0 0 0 1 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 129. Ventil 130. Utlopp 131. Ventil 132. Ventilationsgaller, skärmad 133. Utlopp 134. Ventilation+fläkt 135. Ventilationsgaller 136. Ventilationsgaller, skärmad 137. Ventilationsgaller 138. Ventilationsgaller 139. Ventilationsgaller 140. Ventilationsgaller 141. Ventilationsgaller 142. Utlopp, Niro tork 143. Utlopp, Niro tork 144. 5222165, utlopp 145. 5222165, Elmotor 146. A-press 2, Fläkt 147. VPD 1, Fläkt 148. 52 20 210 Cisterner 149. A-press 2, Utlopp 150. VPD 1, Utlopp 151. 52 20 210, utlopp 152. Utlopp 153. Utlopp 154. Utlopp x2 155. Utlopp 156. Taklucka 157. Taklucka 158. Utlopp 168. 521FN0180, Torkfläkt 2 169. 521FN0216, Torrtransportfläkt 170. Avsugnfläkt P-press 1 171. 52 21 215, Fläkt 172. Utlopp 173. Utlopp 174. Utlopp 175. 556VE0214 176. 556VE0213 177. 556VE0212 178. 556VE0211 179. Utlopp 180. Utlopp 181. Utlopp 182. Utlopp 183. Utlopp x3 184. Utlopp 185. Utlopp 186. Utlopp 187. Utlopp 200. 471VE0210, Evakfläkt 201. 471FN0200 Avsugnfläkt 240. Fläkt MC-tank 241. Ventilationsgaller 242. Port 157 243. Utlopp, Ozondestruktion 244. Utlopp 245. Utlopp 246. Utlopp 247. Dörr 248. Blåstanktopp 19 4 0 9 10 0 0 22 0 16 18 0 3 15 30 21 4 7 18 14 14 24 11 11 18 6 23 10 9 13 21 6 10 19 26 13 15 0 1 2 7 3 11 3 15 11 12 10 1 0 14 28 0 0 0 23 11 9 18 7 22 24 14 16 13 18 21 11 12 5 20 21 0 10 21 36 25 12 16 6 0 22 27 14 22 34 18 31 18 17 20 23 13 17 21 30 19 19 5 8 2 8 10 16 8 8 16 15 10 10 6 23 35 2 1 10 28 24 21 30 22 38 15 8 10 7 19 10 0 14 3 18 19 0 11 17 34 23 6 5 9 4 14 19 7 17 29 14 27 12 11 17 22 10 15 23 24 11 16 0 2 0 4 3 10 3 9 11 9 3 2 0 12 32 0 0 7 26 19 15 28 14 28 22 18 8 8 14 24 8 16 2 19 21 0 6 19 34 23 14 17 2 0 22 27 14 17 31 15 29 13 12 17 23 10 14 21 28 20 24 6 8 2 8 11 17 8 10 17 14 10 10 10 23 34 1 0 9 32 25 21 33 17 39 19 5 0 7 7 12 0 10 0 17 19 0 3 17 33 22 12 0 1 0 16 27 13 16 33 3 20 2 1 16 19 7 14 21 19 6 15 7 14 5 10 13 26 14 8 21 16 10 9 5 19 32 3 1 11 34 30 28 34 26 41 22 17 4 6 14 20 6 14 0 19 19 0 4 17 32 21 10 0 13 0 20 27 13 16 31 13 27 11 10 18 21 8 12 20 26 16 18 0 0 0 3 3 8 4 10 9 7 3 3 4 19 33 0 0 0 23 16 17 23 4 27 7 3 0 3 9 0 0 8 0 17 19 0 6 18 32 23 0 4 0 0 14 22 9 7 17 3 26 5 4 9 19 7 2 8 24 10 17 0 0 0 0 3 11 1 3 11 6 1 1 1 8 31 0 0 0 28 19 15 30 10 31 20 12 0 8 14 0 0 9 1 20 22 12 18 15 26 18 11 4 5 0 10 13 0 2 9 0 11 0 0 0 13 3 10 17 29 11 13 0 0 0 0 2 4 0 3 6 6 0 0 0 0 15 0 0 0 10 0 0 4 0 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 4 0 0 3 19 7 0 0 0 0 7 13 0 5 14 0 18 0 0 0 1 0 0 0 17 5 13 1 4 0 4 8 13 5 5 13 10 5 5 5 3 18 0 0 0 18 1 3 0 0 0 249. Blåstank 250. Fläkt 251. Utlopp 252. Fläkt 253. Fläkt 300. Utlopp 301. Utlopp 302. FF15020219 Utlopp 303. FF15020219 Elmotor+Fläkt 304. Utlopp 305. Utlopp 306. Utlopp 307. Utlopp 308. Utlopp 309. Takutlopp 1 310. Takutlopp 2 311. Takutlopp 3 312. Kylmedelskylare, liten 313. Kylmedelskylare, stor 320. 655FN0217 Elmotor+drift 321. Ventilationsgaller 322. Port öppen 323. Port 230 324. Utlopp 325. Utlopp 326. Utlopp 327. 665FN0200 FF Processlokal 328. Utlopp 330. Kyltorn öppning kortsida 331. Kyltorn öppning långsida 332. Kyltorn öppning kortsida 333. Kyltorn öppning långsida 334. 211HE0223 Utlopp kyltorn 3 335. 211HE0222 Utlopp kyltorn 2 336. 211HE0221 Utlopp kyltorn 1 337. Ventilationsgaller 340. Ventilationshuv 341. Ventilationshuv 342. Fläkt 343. Bassäng 344. Port 139 345. Ventilationshuv 346. Dörr 138 347. Skruvtransportör elmotor+vxl 348. Skruvtransportör transportband+stup 380. Transportband från sållhus 383. Rörledning 384. 340CV0146, Skruv 385. 340CV0146, elmotor 386. Transportband, flisstack 387. 342CV0220, Elmotor 388. Elevator, stup 389. Elevator, elmotor 390. Elevator, elmotor 391. 342FN0160, Kylfläkt 392. 342SE0148/9, drift, elmotor x2 393. 342CV01118, mottagningsficka 394. 342CV0152, Elmotor+drift 395. Dörr 243 396. Ventilationsgaller 397. Transportband, sållhus-mottagningen 12 0 4 12 17 13 19 12 8 7 0 13 20 6 8 7 12 0 7 0 0 0 0 0 5 9 0 4 3 5 0 1 20 0 18 0 18 3 17 5 0 7 0 12 10 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 31 14 12 30 35 19 24 22 19 9 5 19 27 13 15 13 18 18 26 5 0 0 0 0 12 11 4 9 5 7 0 0 14 0 10 0 9 2 4 5 0 2 0 10 3 0 12 3 5 0 0 4 10 0 0 3 5 0 1 0 7 8 10 0 17 22 13 18 15 7 5 3 20 26 8 12 11 16 13 22 2 0 1 0 0 16 3 0 5 0 0 0 0 8 0 8 0 7 0 0 2 0 0 0 0 0 0 5 0 0 0 0 6 0 0 0 0 0 0 0 0 5 29 15 13 25 33 17 24 16 13 8 4 17 23 6 11 10 16 18 25 3 0 0 0 0 8 14 6 3 5 10 0 0 12 0 11 0 5 0 4 4 1 0 0 3 0 0 13 15 17 5 10 19 11 12 15 19 19 11 11 4 18 32 16 12 19 35 15 21 13 11 0 0 0 1 0 10 9 14 15 22 0 0 0 0 0 4 4 0 0 3 6 0 0 11 0 12 0 20 20 3 4 1 0 0 22 19 9 34 20 17 19 15 20 20 13 15 19 20 10 12 4 19 18 10 6 9 18 15 22 14 10 4 2 15 21 4 11 8 13 14 22 2 0 2 0 0 11 8 0 7 0 0 0 0 4 0 5 0 8 0 0 0 0 0 0 0 0 1 15 7 4 7 5 14 11 2 15 13 15 0 8 0 15 17 11 4 11 21 9 14 10 5 6 3 16 22 8 12 11 17 13 22 1 0 0 0 0 7 8 0 2 3 5 0 0 10 0 19 0 5 0 3 3 0 4 0 3 0 0 0 9 5 0 4 8 2 0 3 8 10 0 5 0 10 6 3 0 4 6 6 12 8 0 2 0 11 15 3 2 5 13 3 5 23 15 25 13 4 19 20 17 13 0 1 0 4 15 0 14 0 19 15 1 2 0 0 0 3 0 0 5 10 1 1 4 6 14 0 1 0 0 0 0 0 6 0 11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 1 4 0 0 0 0 0 6 6 0 2 6 0 0 3 6 0 7 0 19 13 10 9 0 0 0 8 5 0 0 6 0 0 0 5 6 0 0 0 0 0 0 0 5 400. Kran Mantsinen 90, hamnen 401. Kran Mantsinen 90 500. Renseriet intag 1 501. Renseriet intag 2 502. Mantsinen LH32, 2 st 503. FF Barktrummehus 1 504. FF Barktrummehus 2 Renseri Kokeri Kokartopp 1 Indunstning Fiberlinje 1 TM6 Transport, nuvarande kaj Transporter, ved flis Totalt ekvivalent ljudnivå: 22 36 5 16 35 22 21 19 30 5 22 32 28 5 14 43 27 41 18 24 41 24 28 26 24 16 15 28 28 12 24 48 27 32 8 18 32 14 14 16 18 7 13 27 19 8 16 43 39 43 21 32 44 27 30 28 30 18 17 33 31 16 34 50 38 44 22 33 46 34 30 28 18 8 14 23 25 18 36 51 38 35 12 24 38 22 23 26 18 12 3 26 24 14 21 45 30 35 20 31 42 24 28 25 21 1 12 30 20 11 23 45 37 20 0 0 19 13 15 19 38 30 28 30 20 21 2 47 32 28 4 13 28 20 20 13 23 14 14 24 24 19 20 37 ÅF Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer Strandgatan 21, Box 836 891 18 Örnsköldsvik. Telefon 010-505 00 00 www.soundandvibration.se SCA Östrand Kartläggning av framtida förhållanden, avseende buller Delbidragslista för beräkningssituation 2 Bilaga: 596036-B05 Datum: 2014-10-10 Handläggare: MLH 1. Rörutlopp Beräknad ekvivalent ljudnivå i dB(A) i kontrollpunkt: 3 4 5 6 8 9 10 22 27 24 12 9 11 10 12 24 13 10 2. Rörutlopp x2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3. Rörutlopp x2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4. 691MU0303, Ljuddämpare 3 0 2 2 2 0 0 1 0 0 5. 691MU0302, Ljuddämpare 2 0 0 0 3 5 0 0 7 0 6. 691MU0301, Ljuddämpare 1 0 1 0 0 0 0 0 3 0 7. Utlopp 19 22 21 15 18 14 14 18 15 8. Rörutlopp x2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9. Ventilationsgaller SO 0 0 0 0 0 0 0 9 0 10. Ventilationsgaller NO 7 0 0 2 11 0 1 0 0 11. Ventilationsgaller NV 9 15 12 17 14 14 12 10 0 12. Ventilationsgaller SV 0 8 5 10 3 10 8 7 0 13. Ventilationsgaller 0 0 0 0 0 0 0 0 0 14. Facade 1 0 2 0 0 0 0 0 0 0 15. Facade 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 16. Ventilationsgaller 12 14 0 7 1 4 0 7 0 17. Rörledning + Rörstöd 14 15 4 7 6 5 5 6 0 18. Port 222 22 4 0 2 1 1 0 9 0 19. 654FN0062 Rökgasfläkt 12 13 8 10 7 7 10 10 0 20. Port 225 0 5 0 1 0 0 1 0 0 21. 654CU0030, kalkstenselevator + rasse 16 12 7 10 10 9 9 33 8 22. 654CU0030 kalkstenselevator 15 12 17 10 9 9 9 35 15 23. Port 223 0 0 0 0 0 0 0 15 0 24. El-filter, Värme bottenficka V 30 14 8 12 11 10 14 34 0 25. Elfilter, värme bottenficka 14 20 29 14 13 13 16 18 17 26. 654FN0231, FF1 18 18 16 9 2 6 11 21 0 27. 654FN0232, FF2 1 8 1 10 5 8 1 23 10 28. Skrubber 1 25 22 12 13 10 12 19 24 0 29. Skrubber 2 19 23 13 14 12 12 16 13 1 30. 654AI206, Opacitet 13 19 16 8 0 2 3 1 0 31. 650FN0223, FF4 Lokal 10 12 12 11 10 10 10 23 17 32. 653FN0223, Avsugnfläkt Mesasilo 8 10 8 8 7 6 7 26 11 33. 653FN0223, Utlopp 8 10 8 7 6 6 6 27 13 34. 653AT0236, Slamomrörare 0 0 0 0 0 0 0 0 0 35. 653AT0235, Slamomrörare 0 0 0 0 0 0 0 0 0 36. 654AT0040, Mesasilo 3 0 0 0 0 0 0 0 12 0 37. 653HS509, Ventil 0 0 0 0 0 0 0 12 0 38. Ventilationsgaller 0 4 1 2 0 0 1 9 3 39. Ventilationsgaller 8 8 16 4 2 2 4 5 3 40. Öppning, vatten 0 0 0 0 0 0 0 0 0 41. Port 221, lite öppen 20 10 9 8 6 6 8 10 0 42. Ventilationsgaller 1 8 4 5 4 3 5 7 0 43. 654MU0127, Drift 1 3 0 5 9 5 7 4 28 7 44. 654MU0164 Drift 2 4 0 5 5 4 5 3 26 6 45. Utlopp 0 17 19 15 6 16 8 21 0 46. Utlopp x2 3 18 4 8 5 7 0 20 0 #. Benämning 47. Elevator kalkficka, grön 9 19 14 13 7 12 5 10 0 48. Elevator kalkficka, silver 9 16 13 2 0 0 0 13 0 49. Utlopp 33 29 31 25 19 18 17 37 23 50. 650FN0220, FF2 Lokal, Svaglutscister 3 14 13 13 10 12 4 15 0 51. 650FN0219, FF1 Lokal 17 18 20 15 14 15 5 12 0 52. Rörutlopp, krökt 5 11 0 24 3 18 0 14 0 53. Ventilation 10 11 15 8 0 9 2 5 0 54. Rörutlopp 17 12 11 3 3 9 1 18 8 55. Elevator torrände, nedkast 19 19 10 8 3 1 2 23 1 56. Elevator torrände, mantelyta 11 20 14 10 3 3 8 26 1 57. 654FN0202, FF2 Torrände 15 4 12 6 2 0 0 23 0 58. 654FN0201, FF1 Torrände 12 19 15 12 7 1 11 23 12 59. 653AT0222, k.kärl 1A 6 9 7 8 7 6 5 23 4 60. 653AT0209, k.kärl 1 0 7 4 5 4 4 4 24 9 61. 653AT0210, k.kärl 2 0 0 0 0 0 0 0 21 0 62. 653AT0211, k.kärl 3 7 10 7 8 7 7 6 31 2 63. Rörutlopp x2, krökta 0 5 2 2 1 1 1 18 0 64. Ventilationsgaller 3 4 1 2 1 3 0 21 0 65. Rörutlopp, bark 0 14 0 17 16 9 5 0 7 66. Ventilationsgaller 10 21 18 25 23 23 8 8 12 67. Ventilationsgaller 17 22 23 18 15 14 20 23 10 68. Rörutlopp 0 0 0 0 0 0 0 0 0 69. Rörutlopp 0 0 0 0 0 0 0 0 0 70. Rörutlopp 0 0 0 0 0 0 0 0 0 71. Rörutlopp 25 31 28 31 28 28 26 24 8 72. Ventilation 24 30 27 28 25 26 25 18 6 73. 610FN0310, FF5 9 15 10 13 0 9 6 18 0 74. 610FN0308, FF4 4 10 0 8 0 3 0 16 0 75. 610FN0306, FF3 0 5 0 3 0 0 0 7 1 76. 610FN0306, FF3 utlopp 5 19 15 18 11 15 11 18 7 77. Ventilationsgaller 14 17 5 19 4 3 0 26 0 78. 610FN0310, FF5 Utlopp 21 21 19 20 11 15 13 23 0 79. 610FN0308, FF4 Utlopp 21 23 21 22 17 20 18 22 0 80. Flisledning 8 13 7 15 0 4 4 0 0 81. Ventilationsgaller 0 0 0 0 0 0 0 12 0 82. 613MU0401, galler 8 11 10 13 10 11 9 28 9 83. Ventil, maxljud 0 0 0 0 0 0 0 0 0 84. Ventilationsgaller 12 19 16 18 15 16 14 36 12 85. Ventilationsgaller 12 19 16 18 15 16 14 35 12 86. Rörutlopp x4 12 17 15 17 0 16 9 14 2 100. Ventilationsgaller 0 2 1 2 0 0 0 0 0 101. Ventilationsgaller 0 12 6 0 0 0 2 0 0 102. 231SE0404, Kompressor, öppen port 6 8 4 6 0 5 0 0 0 103. 231SE0404, Utlopp 14 8 8 20 12 1 10 7 17 104. 231SE0403, Utlopp 9 3 5 0 5 0 0 0 8 105. 231SE0402, Utlopp 18 16 14 11 9 7 10 10 18 106. 231SE0401, Utlopp 16 11 12 13 6 9 11 6 15 107. Fläkt 4 0 0 0 7 9 0 2 0 108. Portöppning 1 0 0 0 0 0 0 0 0 109. Dörr 0 0 0 0 0 0 0 0 0 112. 671FN0254, Fläkt Svaggas Skrubber 3 6 8 0 0 0 2 5 0 113. Fläkt ventilationsgaller 0 4 0 0 0 0 0 2 0 114. Flisledning, krök 2 8 0 0 0 1 0 6 0 115. Ventil 368-FV 18 22 21 23 18 22 21 19 1 116. Ventil 6 8 7 12 6 10 8 4 0 117. Ventilation 0 3 0 1 0 0 0 0 0 118. Ventilationsutlopp 5 14 2 11 0 0 4 10 2 119. Flisledning 14 21 11 13 5 7 10 17 0 120. FF6621223, Elmotor+drift 0 5 0 0 0 0 0 0 0 121. FF6621223, Utlopp 5 14 17 10 0 2 7 19 0 122. Utlopp 12 16 8 6 4 6 10 0 0 123. Utlopp 5 9 1 0 0 0 3 0 0 124. Ventilparti 1 6 6 0 0 0 0 2 0 125. Rörstöd 6 6 5 5 0 5 0 4 0 126. Ventil, rörstöd och ledning 12 4 6 7 0 4 0 2 0 127. Ventiler 0 4 6 0 0 0 0 0 0 128. Ventil + krök 0 3 0 0 0 0 0 0 0 129. Ventil 19 24 15 22 19 22 7 20 0 130. Utlopp 4 14 8 18 5 17 3 12 0 131. Ventil 0 16 10 8 0 4 0 0 0 132. Ventilationsgaller, skärmad 9 13 7 8 7 6 3 8 0 133. Utlopp 10 18 19 14 7 14 9 14 0 134. Ventilation+fläkt 0 21 10 24 12 20 0 0 0 135. Ventilationsgaller 0 11 0 0 0 6 0 0 0 136. Ventilationsgaller, skärmad 22 12 14 16 10 14 8 9 0 137. Ventilationsgaller 0 5 3 2 0 0 0 1 0 138. Ventilationsgaller 16 20 18 19 17 19 17 20 2 139. Ventilationsgaller 18 21 19 21 19 19 19 22 4 140. Ventilationsgaller 0 0 0 0 0 0 0 12 0 141. Ventilationsgaller 3 10 11 6 3 4 6 18 0 142. Utlopp, Niro tork 15 21 17 19 17 17 18 15 3 143. Utlopp, Niro tork 30 36 34 34 33 32 32 26 19 144. 5222165, utlopp 21 25 23 23 22 21 23 18 7 145. 5222165, Elmotor 4 12 6 14 12 10 0 11 0 146. A-press 2, Fläkt 7 16 5 17 0 0 4 4 0 147. VPD 1, Fläkt 18 6 9 2 1 13 0 5 0 148. 52 20 210 Cisterner 14 0 4 0 0 0 0 0 0 149. A-press 2, Utlopp 14 22 14 22 16 20 14 10 7 150. VPD 1, Utlopp 24 27 19 27 27 27 22 13 13 151. 52 20 210, utlopp 11 14 7 14 13 13 9 0 0 152. Utlopp 11 22 17 17 16 16 7 2 5 153. Utlopp 18 34 29 31 33 31 17 9 14 154. Utlopp x2 6 18 14 15 3 13 3 0 0 155. Utlopp 23 31 27 29 20 27 26 11 18 156. Taklucka 10 18 12 13 2 11 5 0 0 157. Taklucka 9 17 11 12 1 10 4 0 0 158. Utlopp 13 20 17 17 16 16 9 0 0 168. 521FN0180, Torkfläkt 2 21 23 22 23 19 21 19 13 1 169. 521FN0216, Torrtransportfläkt 6 13 10 10 7 8 7 3 0 170. Avsugnfläkt P-press 1 10 17 15 14 14 12 2 10 0 171. 52 21 215, Fläkt 18 21 23 21 21 20 8 17 0 172. Utlopp 26 30 24 28 19 26 24 29 17 173. Utlopp 13 19 11 20 6 15 9 11 5 174. Utlopp 15 19 16 24 15 18 17 13 13 175. 556VE0214 0 5 0 6 7 0 0 0 1 176. 556VE0213 1 8 2 8 14 0 0 0 4 177. 556VE0212 2 2 0 2 5 0 0 0 0 178. 556VE0211 7 8 4 8 10 3 0 0 4 179. Utlopp 3 10 3 11 13 3 3 2 8 180. Utlopp 11 16 10 17 26 8 11 4 13 181. Utlopp 3 7 3 8 14 4 1 0 5 182. Utlopp 15 8 9 10 8 10 3 3 5 183. Utlopp x3 11 16 11 17 21 9 11 6 13 184. Utlopp 12 14 9 14 16 7 6 6 10 185. Utlopp 10 10 3 10 10 3 1 0 5 186. Utlopp 1 10 2 10 9 3 1 0 5 187. Utlopp 0 6 0 10 5 3 1 0 5 200. 471VE0210, Evakfläkt 14 23 12 23 19 19 8 0 3 201. 471FN0200 Avsugnfläkt 28 35 32 34 32 33 31 15 18 240. Fläkt MC-tank 0 2 0 1 2 0 0 0 0 241. Ventilationsgaller 0 1 0 0 0 0 0 0 0 242. Port 157 0 10 7 9 11 0 0 0 0 243. Utlopp, Ozondestruktion 23 28 26 32 34 23 28 10 15 244. Utlopp 8 23 17 24 28 12 16 0 2 245. Utlopp 9 21 15 21 28 17 15 0 4 246. Utlopp 15 29 24 31 31 19 26 4 0 247. Dörr 7 22 14 17 26 4 10 0 0 248. Blåstanktopp 22 38 28 39 41 27 31 10 0 249. Blåstank 12 31 8 29 32 18 17 6 0 250. Fläkt 0 14 10 15 16 10 11 3 0 251. Utlopp 4 12 0 11 11 6 4 0 0 252. Fläkt 12 30 17 25 18 9 11 4 0 253. Fläkt 17 35 22 33 35 18 21 6 0 300. Utlopp 13 19 13 17 15 15 8 6 0 301. Utlopp 19 24 18 24 21 22 14 12 0 302. FF15020219 Utlopp 12 22 14 16 13 14 10 8 0 303. FF15020219 Elmotor+Fläkt 8 19 7 13 11 10 5 0 0 304. Utlopp 7 9 5 8 0 4 6 2 0 305. Utlopp 0 5 3 4 0 2 3 0 0 306. Utlopp 13 19 20 17 0 15 16 11 0 307. Utlopp 20 27 26 23 1 21 22 15 0 308. Utlopp 5 12 8 6 0 4 8 3 0 309. Takutlopp 1 8 15 12 11 10 11 12 2 0 310. Takutlopp 2 7 13 11 10 9 8 11 5 0 311. Takutlopp 3 12 18 16 16 14 13 17 13 2 312. Kylmedelskylare, liten 0 18 13 18 15 14 13 3 1 313. Kylmedelskylare, stor 7 26 22 25 22 22 22 5 4 320. 655FN0217 Elmotor+drift 0 5 2 3 0 2 1 23 0 321. Ventilationsgaller 0 0 0 0 0 0 0 15 0 322. Port öppen 0 0 1 0 0 2 0 25 0 323. Port 230 0 0 0 0 0 0 0 13 0 324. Utlopp 0 0 0 0 0 0 0 4 0 325. Utlopp 5 12 16 8 4 11 7 19 6 326. Utlopp 9 11 3 14 4 8 8 20 6 327. 665FN0200 FF Processlokal 0 4 0 6 0 0 0 17 0 328. Utlopp 4 9 5 3 0 7 2 13 2 330. Kyltorn öppning kortsida 3 5 0 5 3 0 3 7 6 331. Kyltorn öppning långsida 5 7 0 10 6 0 5 1 0 332. Kyltorn öppning kortsida 0 0 0 0 0 0 0 0 0 333. Kyltorn öppning långsida 1 0 0 0 0 0 0 11 3 334. 211HE0223 Utlopp kyltorn 3 20 14 7 12 11 4 10 20 6 335. 211HE0222 Utlopp kyltorn 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 336. 211HE0221 Utlopp kyltorn 1 18 10 8 11 12 5 19 16 7 337. Ventilationsgaller 0 0 0 0 0 0 0 5 0 340. Ventilationshuv 18 9 7 5 20 8 5 19 19 341. Ventilationshuv 3 2 0 0 20 0 0 16 13 342. Fläkt 17 4 0 4 3 0 3 9 10 343. Bassäng 5 5 2 4 4 0 3 3 9 344. Port 139 0 0 0 0 1 0 0 7 0 345. Ventilationshuv 7 2 0 0 0 0 4 9 0 346. Dörr 138 0 0 0 0 0 0 0 4 0 347. Skruvtransportör elmotor+vxl 12 10 0 3 21 0 2 10 8 348. Skruvtransportör transportband+stup 10 3 0 0 19 0 0 7 5 380. Transportband från sållhus 0 0 0 0 2 1 0 0 0 383. Rörledning 7 0 11 9 15 0 8 5 0 384. 340CV0146, Skruv 0 6 0 4 5 0 0 14 6 385. 340CV0146, elmotor 0 0 0 4 0 0 0 10 0 386. Transportband, flisstack 0 0 0 5 18 7 0 16 0 387. 342CV0220, Elmotor 0 0 0 10 4 0 4 9 0 388. Elevator, stup 0 2 0 5 16 0 0 13 5 389. Elevator, elmotor 0 2 0 3 4 2 0 14 6 390. Elevator, elmotor 0 0 0 7 0 0 0 6 0 391. 342FN0160, Kylfläkt 4 8 6 11 1 7 8 0 0 392. 342SE0148/9, drift, elmotor x2 0 0 0 2 2 0 0 0 0 393. 342CV01118, mottagningsficka 0 0 0 2 6 0 0 0 0 394. 342CV0152, Elmotor+drift 0 0 0 0 0 0 0 0 0 395. Dörr 243 0 0 0 0 1 0 0 0 0 396. Ventilationsgaller 0 0 0 0 0 0 0 0 0 397. Transportband, sållhus-mottagningen 0 7 0 8 16 8 1 12 4 400. Kran Mantsinen 90, hamnen 18 25 18 33 29 38 30 37 32 401. Kran Mantsinen 90 36 41 32 43 45 35 35 19 28 500. Renseriet Timmerintag 1 5 18 8 21 22 12 20 0 4 501. Renseriet Timmerintag 2 16 24 18 32 33 24 31 0 13 502. Mantsinen LH32, 2 st 35 41 32 44 46 38 42 17 28 503. FF Barktrummehus 1 22 24 14 27 34 22 24 12 20 504. FF Barktrummehus 2 21 28 14 30 30 23 28 15 20 Renseri 18 25 16 28 27 26 25 20 13 Kokeri 35 41 33 43 45 43 39 33 24 Kokartopp 2 28 37 31 40 42 38 34 23 12 Fiberlinje 23 37 32 42 44 36 33 23 18 TM6 34 34 25 37 32 31 27 26 31 Indunstning 15 13 4 16 12 2 11 30 15 Transport flis 2 3 2 5 10 4 3 11 7 Transporter, ved flis 14 24 15 34 36 21 23 1 20 Totalt ekvivalent ljudnivå: 44 50 44 51 53 48 47 46 38 ÅF Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer Strandgatan 21, Box 836 891 18 Örnsköldsvik. Telefon 010-505 00 00 www.soundandvibration.se #. Benämning 1. Rörutlopp 2. Rörutlopp x2 3. Rörutlopp x2 4. 691MU0303, Ljuddämpare 3 5. 691MU0302, Ljuddämpare 2 6. 691MU0301, Ljuddämpare 1 7. Utlopp 8. Rörutlopp x2 9. Ventilationsgaller SO 10. Ventilationsgaller NO 11. Ventilationsgaller NV 12. Ventilationsgaller SV 13. Ventilationsgaller 14. Facade 1 15. Facade 1 16. Ventilationsgaller 17. Rörledning + Rörstöd 18. Port 222 19. 654FN0062 Rökgasfläkt 20. Port 225 21. 654CU0030, kalkstenselevator + rasse 22. 654CU0030 kalkstenselevator 23. Port 223 24. El-filter, Värme bottenficka V 25. Elfilter, värme bottenficka 26. 654FN0231, FF1 27. 654FN0232, FF2 28. Skrubber 1 29. Skrubber 2 30. 654AI206, Opacitet 31. 650FN0223, FF4 Lokal 32. 653FN0223, Avsugnfläkt Mesasilo 33. 653FN0223, Utlopp 34. 653AT0236, Slamomrörare 35. 653AT0235, Slamomrörare 36. 654AT0040, Mesasilo 3 37. 653HS509, Ventil 38. Ventilationsgaller 39. Ventilationsgaller 40. Öppning, vatten 41. Port 221, lite öppen 42. Ventilationsgaller 43. 654MU0127, Drift 1 44. 654MU0164 Drift 2 45. Utlopp 46. Utlopp x2 47. Elevator kalkficka, grön 48. Elevator kalkficka, silver 49. Utlopp 50. 650FN0220, FF2 Lokal, Svaglutscister 51. 650FN0219, FF1 Lokal 52. Rörutlopp, krökt SCA Östrand Kartläggning av framtida förhållanden, avseende buller Delbidragslista för beräkningssituation 3 Bilaga: 596036-B06 Datum: 2014-10-10 Handläggare: MLH Beräknad ekvivalent ljudnivå i dB(A) i kontrollpunkt: 3 4 5 6 8 9 10 22 27 24 12 9 11 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 0 2 3 0 0 0 3 5 0 0 0 1 0 0 0 0 0 19 22 21 15 18 14 14 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0 0 2 11 0 1 10 15 12 17 14 15 12 0 8 5 12 3 10 8 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12 14 0 7 1 4 0 14 15 4 7 6 5 5 22 4 0 2 1 1 0 12 13 8 10 7 7 10 0 5 0 1 0 0 1 16 12 7 10 10 9 9 15 12 17 10 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 30 14 8 12 11 11 14 14 20 29 14 13 13 16 18 18 16 9 2 6 11 2 8 1 10 5 8 1 25 22 13 13 10 12 20 19 23 13 15 12 12 16 13 19 16 8 0 2 3 10 12 12 11 10 10 10 8 10 8 8 7 6 7 8 10 8 7 6 6 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 1 2 0 0 1 8 8 16 4 2 2 5 0 0 0 0 0 0 0 20 10 9 8 6 6 8 1 8 4 5 4 3 6 3 0 5 9 5 7 5 4 0 5 5 4 5 3 0 17 19 15 6 17 8 3 18 4 8 5 8 0 9 19 14 13 7 12 5 9 16 13 2 0 0 6 33 29 31 25 19 18 17 3 14 13 13 10 12 4 17 18 20 15 14 15 5 5 11 0 24 3 18 0 12 24 0 0 0 7 3 18 0 9 0 10 7 0 0 0 7 6 9 10 0 33 35 15 34 18 21 23 24 13 1 23 26 27 0 0 12 12 9 5 0 10 7 28 26 21 20 10 13 37 15 12 14 13 10 0 0 0 0 0 15 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 15 0 0 17 0 10 0 1 0 11 5 13 0 0 0 0 0 3 0 0 0 5 6 0 0 0 0 16 0 0 0 53. Ventilation 54. Rörutlopp 55. Elevator torrände, nedkast 56. Elevator torrände, mantelyta 57. 654FN0202, FF2 Torrände 58. 654FN0201, FF1 Torrände 59. 653AT0222, k.kärl 1A 60. 653AT0209, k.kärl 1 61. 653AT0210, k.kärl 2 62. 653AT0211, k.kärl 3 63. Rörutlopp x2, krökta 64. Ventilationsgaller 65. Rörutlopp, bark 66. Ventilationsgaller 67. Ventilationsgaller 68. Rörutlopp 69. Rörutlopp 70. Rörutlopp 71. Rörutlopp 72. Ventilation 73. 610FN0310, FF5 74. 610FN0308, FF4 75. 610FN0306, FF3 76. 610FN0306, FF3 utlopp 77. Ventilationsgaller 78. 610FN0310, FF5 Utlopp 79. 610FN0308, FF4 Utlopp 80. Flisledning 81. Ventilationsgaller 82. 613MU0401, galler 83. Ventil, maxljud 84. Ventilationsgaller 85. Ventilationsgaller 86. Rörutlopp x4 100. Ventilationsgaller 101. Ventilationsgaller 102. 231SE0404, Kompressor, öppen port 103. 231SE0404, Utlopp 104. 231SE0403, Utlopp 105. 231SE0402, Utlopp 106. 231SE0401, Utlopp 107. Fläkt 108. Portöppning 109. Dörr 112. 671FN0254, Fläkt Svaggas Skrubber 113. Fläkt ventilationsgaller 114. Flisledning, krök 115. Ventil 368-FV 116. Ventil 117. Ventilation 118. Ventilationsutlopp 119. Flisledning 120. FF6621223, Elmotor+drift 121. FF6621223, Utlopp 122. Utlopp 123. Utlopp 124. Ventilparti 125. Rörstöd 126. Ventil, rörstöd och ledning 127. Ventiler 128. Ventil + krök 10 17 19 11 15 12 6 0 0 7 0 3 0 10 17 0 0 0 25 24 16 9 0 5 14 21 20 8 0 8 0 12 12 12 0 0 6 14 9 18 16 5 1 0 3 0 2 18 6 0 5 14 0 5 12 5 1 6 12 0 0 11 13 19 20 4 19 9 7 2 10 5 4 14 21 22 0 0 0 31 30 23 12 5 19 17 21 24 14 0 11 0 19 19 17 2 12 8 8 3 16 11 1 0 0 6 4 8 22 8 3 14 21 5 14 16 9 6 6 4 4 3 15 11 10 14 12 15 7 4 0 7 2 1 0 18 23 0 0 0 28 27 18 0 0 15 5 18 20 7 0 10 0 16 16 15 1 6 4 8 5 14 12 0 0 0 8 0 0 21 7 0 2 11 0 17 8 1 6 6 6 6 0 9 3 8 10 6 12 8 5 0 8 2 2 17 25 18 0 0 0 31 28 20 13 3 18 19 23 22 15 0 13 0 18 18 17 2 0 6 20 0 11 13 0 0 0 0 0 0 23 12 1 11 13 0 10 6 0 0 5 7 0 0 0 3 3 3 2 7 7 4 0 7 1 1 16 23 15 0 0 0 28 25 0 0 0 11 4 10 15 0 0 10 0 15 15 0 0 0 0 12 5 9 6 7 0 0 0 0 0 18 6 0 0 5 0 0 4 0 0 0 0 0 0 9 9 1 3 0 1 6 4 0 7 1 3 12 23 14 0 0 0 28 27 17 7 0 15 3 15 20 4 0 11 0 16 16 16 0 0 5 1 0 7 9 9 0 0 0 0 1 22 10 0 1 7 0 3 6 0 0 5 4 0 0 2 1 2 8 0 11 5 4 0 6 1 0 5 8 21 0 0 0 26 25 12 0 0 11 0 13 17 4 0 9 0 14 14 9 2 2 0 10 0 10 11 0 0 0 2 0 0 21 8 0 4 10 0 9 10 3 0 0 0 0 0 5 18 23 26 23 23 23 24 18 31 18 21 0 8 23 0 0 0 24 18 18 15 7 18 26 22 21 0 12 28 0 36 36 14 0 0 0 7 0 10 6 2 0 0 5 2 6 19 4 0 10 17 0 19 0 0 2 4 2 0 0 0 6 1 1 0 12 0 0 0 2 0 0 0 12 10 0 0 0 8 6 0 0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 12 12 2 0 0 0 17 8 18 15 0 0 0 0 0 0 1 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 129. Ventil 130. Utlopp 131. Ventil 132. Ventilationsgaller, skärmad 133. Utlopp 134. Ventilation+fläkt 135. Ventilationsgaller 136. Ventilationsgaller, skärmad 137. Ventilationsgaller 138. Ventilationsgaller 139. Ventilationsgaller 140. Ventilationsgaller 141. Ventilationsgaller 142. Utlopp, Niro tork 143. Utlopp, Niro tork 144. 5222165, utlopp 145. 5222165, Elmotor 146. A-press 2, Fläkt 147. VPD 1, Fläkt 148. 52 20 210 Cisterner 149. A-press 2, Utlopp 150. VPD 1, Utlopp 151. 52 20 210, utlopp 152. Utlopp 153. Utlopp 154. Utlopp x2 155. Utlopp 156. Taklucka 157. Taklucka 158. Utlopp 168. 521FN0180, Torkfläkt 2 169. 521FN0216, Torrtransportfläkt 170. Avsugnfläkt P-press 1 171. 52 21 215, Fläkt 172. Utlopp 173. Utlopp 174. Utlopp 175. 556VE0214 176. 556VE0213 177. 556VE0212 178. 556VE0211 179. Utlopp 180. Utlopp 181. Utlopp 182. Utlopp 183. Utlopp x3 184. Utlopp 185. Utlopp 186. Utlopp 187. Utlopp 200. 471VE0210, Evakfläkt 201. 471FN0200 Avsugnfläkt 240. Fläkt MC-tank 241. Ventilationsgaller 242. Port 157 243. Utlopp, Ozondestruktion 244. Utlopp 245. Utlopp 246. Utlopp 247. Dörr 248. Blåstanktopp 19 4 0 9 10 0 0 22 0 16 18 0 3 15 30 21 4 7 18 14 14 24 11 11 18 6 23 10 9 13 21 6 10 19 26 13 15 0 1 2 7 3 11 3 15 11 12 10 1 0 14 28 0 0 0 23 11 9 18 7 22 24 14 16 13 19 21 11 12 5 20 21 0 10 21 36 26 12 16 6 0 22 27 14 22 34 18 31 18 17 20 23 13 17 21 30 19 19 5 8 2 8 10 17 8 8 16 15 10 10 6 23 35 2 1 10 28 24 21 30 22 38 15 8 10 7 19 10 0 14 3 18 19 0 11 17 34 23 6 5 9 4 14 19 7 17 29 14 27 12 11 17 22 10 15 23 24 11 16 0 2 0 4 3 10 3 10 11 9 3 2 0 12 32 0 0 7 26 19 15 28 14 28 22 18 8 8 14 24 8 16 3 19 21 0 6 19 34 23 14 17 2 0 22 27 14 17 31 15 29 13 12 17 23 10 14 21 28 20 24 6 8 2 8 11 17 8 10 17 14 10 10 10 23 34 1 0 9 32 26 21 33 17 39 19 5 0 7 8 12 0 10 0 17 19 0 3 17 33 22 12 0 1 0 16 27 13 16 33 3 20 2 1 16 19 7 14 21 19 6 15 7 15 5 10 13 26 14 8 21 16 10 9 5 19 32 3 1 11 34 30 28 34 26 41 22 17 4 6 14 21 6 14 0 19 19 0 4 17 32 21 10 0 13 0 20 27 13 16 31 13 27 11 10 18 21 8 12 20 26 16 18 0 0 0 3 3 8 4 10 9 7 3 3 4 19 33 0 0 0 23 16 18 24 4 27 7 3 0 3 9 0 0 8 0 17 19 0 6 18 32 23 0 4 0 0 14 22 9 7 17 3 26 5 4 9 19 7 2 8 24 10 17 0 0 0 0 3 11 1 3 11 6 1 1 1 8 31 0 0 0 28 20 15 30 11 31 20 12 0 8 14 0 0 9 1 20 22 12 18 15 26 18 11 4 5 0 10 13 0 2 9 0 11 0 0 0 13 3 10 17 29 11 13 0 0 0 0 2 4 0 3 6 6 0 0 0 0 15 0 0 0 11 0 0 4 0 11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 4 0 0 3 19 7 0 0 0 0 7 13 0 6 14 0 18 0 0 0 1 0 0 0 17 5 13 1 4 0 4 8 13 5 5 13 10 5 5 5 3 18 0 0 0 18 1 3 0 0 0 249. Blåstank 250. Fläkt 251. Utlopp 252. Fläkt 253. Fläkt 300. Utlopp 301. Utlopp 302. FF15020219 Utlopp 303. FF15020219 Elmotor+Fläkt 304. Utlopp 305. Utlopp 306. Utlopp 307. Utlopp 308. Utlopp 309. Takutlopp 1 310. Takutlopp 2 311. Takutlopp 3 312. Kylmedelskylare, liten 313. Kylmedelskylare, stor 320. 655FN0217 Elmotor+drift 321. Ventilationsgaller 322. Port öppen 323. Port 230 324. Utlopp 325. Utlopp 326. Utlopp 327. 665FN0200 FF Processlokal 328. Utlopp 330. Kyltorn öppning kortsida 331. Kyltorn öppning långsida 332. Kyltorn öppning kortsida 333. Kyltorn öppning långsida 334. 211HE0223 Utlopp kyltorn 3 335. 211HE0222 Utlopp kyltorn 2 336. 211HE0221 Utlopp kyltorn 1 337. Ventilationsgaller 340. Ventilationshuv 341. Ventilationshuv 342. Fläkt 343. Bassäng 344. Port 139 345. Ventilationshuv 346. Dörr 138 347. Skruvtransportör elmotor+vxl 348. Skruvtransportör transportband+stup 349. Rörutlopp 350. Frånluftfläkt Öst 351. Frånluftfläkt Väst 352. Tak, renseriet 353. Skraptransportör 354 355. Volvo L90G 356. 350FN0172 Turbofläkt bark 357. Port 129 358. Port 359. Tilluftfläkt 360. Port 240 361. Ventilationsgaller 362. Ventilationsgaller 363. Port 126 364. Drivning, Transportör 12 0 5 12 17 13 19 12 8 7 0 13 20 6 8 7 12 0 7 0 0 0 0 0 5 9 0 4 3 5 0 1 20 0 18 0 18 3 17 6 0 7 0 12 10 7 1 0 14 0 6 7 16 11 9 0 8 2 18 16 2 31 14 12 30 35 19 24 22 19 9 5 19 27 13 15 13 18 18 27 5 0 0 0 0 12 11 4 9 5 7 0 0 14 0 10 0 9 2 4 5 0 2 0 10 3 8 0 0 17 0 0 0 19 0 0 0 9 0 19 18 5 13 10 0 17 22 13 18 15 7 5 4 20 26 8 12 11 16 13 22 2 0 1 0 0 16 3 0 5 0 0 0 0 8 0 8 0 7 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 10 5 7 0 5 0 0 0 1 4 7 16 0 29 15 13 25 33 17 24 16 13 8 4 17 23 6 11 10 16 18 25 3 0 0 0 0 8 14 6 3 5 10 0 0 12 0 11 0 5 0 4 4 0 1 0 3 0 9 0 0 17 0 5 2 21 0 0 0 8 2 20 19 6 32 16 12 19 35 15 22 14 11 0 0 0 1 0 10 10 14 15 22 0 0 0 0 0 4 4 0 0 3 6 0 0 11 0 13 0 20 20 3 4 1 0 0 22 19 5 0 0 16 7 0 8 18 0 0 0 0 0 16 17 6 18 10 6 9 18 15 22 14 10 5 2 15 21 4 11 8 13 14 22 2 0 2 0 0 11 8 0 7 0 0 0 0 4 0 5 0 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 2 9 0 0 0 0 8 5 0 17 11 4 11 21 9 14 10 5 6 3 16 22 8 12 11 17 13 22 1 0 0 0 0 7 8 0 2 3 5 0 0 10 0 19 0 5 0 3 3 0 4 0 3 0 6 0 0 15 1 10 0 18 6 4 0 0 0 16 17 3 6 3 0 4 6 6 12 8 0 2 0 11 15 4 2 5 13 3 5 23 15 25 13 4 19 20 17 13 0 1 0 4 15 0 14 0 19 15 2 2 0 0 0 3 0 4 9 0 9 1 6 2 12 10 3 0 9 2 11 13 0 0 11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 1 4 0 0 0 0 0 6 6 0 2 6 0 0 3 6 0 8 0 19 13 10 9 0 0 0 8 5 0 0 2 17 13 10 5 24 10 6 0 0 0 3 13 0 365. Intag, öst 366. Intag, väst 367. Timmerutmatning, öst 368. Timmerutmatning, väst 369. 321FN0210 FF1 370. 321FN0211 FF2 371. 322FN0208 FF3 372. 322FN0209 FF4 373. Utlopp FF1 374. Utlopp FF2 375. Utlopp FF3 376. Utlopp FF4 380. Transportband från sållhus 381. Timmerutmatning, plåtvägg 382. Timmerutmatning, plåtvägg 383. Rörledning 384. 340CV0146, Skruv 385. 340CV0146, elmotor 386. Transportband, flisstack 387. 342CV0220, Elmotor 388. Elevator, stup 389. Elevator, elmotor 390. Elevator, elmotor 391. 342FN0160, Kylfläkt 392. 342SE0148/9, drift, elmotor x2 393. 342CV01118, mottagningsficka 394. 342CV0152, Elmotor+drift 395. Dörr 243 396. Ventilationsgaller 397. Transportband, sållhus-mottagningen 400. Kran Mantsinen 90, hamnen 401. Kran Mantsinen 90 417. Timmertruckar 2st Mantsinen LH32 Kokeri Kokartopp 1 Indunstning Fiberlinje 1 TM6 Transport nuvarande kaj Transporter, ved flis Transport lastbil, ny kaj Total ekvivalent ljudnivå: 16 17 29 26 2 1 1 3 17 13 13 16 0 14 16 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 22 37 25 30 5 22 32 28 7 14 13 43 20 20 32 30 4 4 4 7 20 19 19 20 0 20 19 12 3 5 0 0 4 10 0 0 3 5 0 1 0 7 27 41 32 24 16 15 28 28 11 25 25 48 7 18 29 27 2 2 1 4 18 14 14 17 0 17 16 5 0 0 0 0 6 0 0 0 0 0 0 0 0 5 27 32 29 18 7 13 26 19 8 16 16 43 21 22 29 29 4 4 3 6 19 16 16 19 0 19 18 13 15 17 5 10 19 11 12 15 19 20 11 11 4 18 39 43 40 30 18 17 33 31 17 34 34 49 19 19 29 29 5 5 5 7 21 18 17 20 9 19 19 34 20 17 20 15 20 21 13 16 19 20 10 12 4 19 39 45 46 19 8 14 23 25 17 36 38 51 5 5 14 14 0 0 0 0 5 3 3 5 1 5 3 15 7 5 6 5 15 11 2 15 13 15 0 8 0 15 38 35 33 17 12 3 24 24 14 21 25 44 19 19 27 27 2 2 1 4 17 14 14 17 0 19 16 0 9 5 0 4 8 2 0 3 9 10 0 5 0 10 30 35 31 21 1 12 30 20 11 23 25 43 14 15 25 26 0 0 0 0 17 14 13 15 0 13 12 5 10 1 2 4 7 14 0 1 0 0 0 0 0 6 37 20 19 38 30 28 30 20 21 2 4 47 6 7 25 25 1 4 0 0 23 20 20 23 0 5 4 0 6 0 0 0 5 7 0 0 0 0 0 0 0 5 32 28 26 23 14 14 24 25 19 21 21 38 Bilaga A3 PM TRAFIKBULLERBEDÖMNING 20141024 1 (5) Handläggare Datum Uppdragsnr Mikael Hörnqvist Tel +46 (0)10 505 87 41 +46 (0)70 510 14 41 Mobil Fax +46 10 505 87 40 [email protected] 2014-10-24 Beställare SCA Forest Products AB 85188 SUNDSVALL Christer Fält 596036 SCA Östrand Trafikbullerbedömning, 2014 1 Inledning 1.1 Bakgrund och uppdrag Timrå Kommun och Banverket/trafikverket (i samarbete med SCA) har under 2009 tagit fram en MKB för timmerinfarten där det redovisas ljudnivåer för då SCA har en produktion på 660 kton och 800 kton. Nu planerar SCA att öka produktionen till 1100 kton/år och har därför önskat en uppdaterad trafikutredning/bedömning utifrån de nya trafikmängderna. 1.2 Bedömningsgrund Trafikverkets riktvärden och riktlinjer: ” Buller från trafik ska normalt inte överskrida vissa riktvärden vid nya eller ombyggda vägar och järnvägar eller i nya bostadsområden. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dB(A) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad. För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dB(A). Med beteckningen FBN avses en viktad ekvivalent ljudnivå där en kvällshändelse motsvarar tre daghändelser och en natthändelse motsvarar tio daghändelser. Man bör dock ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt när man tillämpar riktvärdena vid åtgärder på vägar och järnvägar. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärder på järnvägar eller andra spåranläggningar avser riktvärdet för buller utomhus 55 dB(A) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dB(A) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Riktlinjer och råd för användningen av riktvärdena Inriktningen är att i första hand eftersträva dessa riktvärden när vi bygger ny järnväg eller väg. Trafikverkets (tidigare Vägverkets) råd för hur vi tillämpar riktvärdena för vägtrafik innebär att: riktvärdet 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid får överskridas högst fem gånger per natt (kl 22–06) 70 dB(A) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad får överskridas högst fem gånger per timme. ÅF-Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer Strandgatan 21, Box 836, 891 18 Örnsköldsvik. Telefon 010-505 00 00. Fax 0660-787 75. www.afconsult.com Org nr 556185-2103. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 596036 PM Trafikbullerbedömning 596036-PM Trafikbullerbedömning 1.3 2014-10-24 2 (5) Underlag Följande underlag har nyttjats i trafikbullerutredningen: [Timrå kommun, Banverket och SCA] Miljökonsekvensbeskrivning – detaljplan för timmerinfart Östrand, utställningshandling (2009-04-25) [SCA] Transportuppgifter (Christer Fält. 2014-10-21) [Timrå Kommun] Trafikmängd Vivstavägen och Järnvägsgatan, utredning 2007 (2014-10-06) 2 Trafikbullerutredning 2.1 Beräkningspunkter Figur 2.1 visar placeringen av de fastigheter som ljudnivåerna beräknas för, notera att punkten endast är för att visa fastigheten ej beräkningspunktens exakta placering. Beräkningspunkt 3 i dag inlöst av SCA är därför ej aktuell i denna utredning. 14 10 13 9 7 8 11 12 15 16 4 5 6 1 2 3 Figur 2.1: Illustrationsplan och beräkningspunkt/fastighet (figur lånad från underlag/Trafikverket). 2.2 Beräkningssituation Vägtrafik- och järnvägstrafiksmängder har tagits från underlaget ”Detaljplan för Infart Östrand, D 169 (upprättad 2009-04-06)”: 596036-PM Trafikbullerbedömning 2014-10-24 Järnväg (prognos för år 2015): 10 snabbtåg / dygn 18 regionaltåg /dygn 4 nattåg / dygn 21 godståg / dygn Järnvägsgatan (underlag från år 2007): 1774 fordon / dygn, varav 19,8 % tung trafik, 50 km/h Anteckning: Lite ökad andel tung trafik pga utökad produktion Vistavägen (underlag från år 2007): 657 fordon / dygn, varav 6,1% tung trafik, 50 km/h SCA timmerinfart (underlag SCA trafikmängd för Helios): 293 tunga fordon / dygn, 50 km/h (280 tunga fordon / dygn angivet i MKB) 72 lätta fordon / dygn, 50 km/h (extra) 2,1 tåg / dygn 1,0 fartyg / dygn Underlag Timrå Kommun, Trafikverket (se tabell 2.1): - 660 kton: 170 tunga fordon / dygn + 50 lätta / dygn - 800 kton: 250 tunga fordon / dygn + 50 lätta / dygn 2.3 Beräkningsmetod 2.3.1 Beräkningsmodell Digital fastighetskarta och flygskannad höjddata 2m ekvidistans är inköpta från Metria (DinKarta) 4 April 2014 (SWEREF99 koordinatsystem). Markabsorptionen antas vara ”mjukt underlag”. Vägarnas dragning har baserats på den digitala fastighetskartan. Figur 2.2: 3D-rendering av beräkningsmodellen i SoundPLAN 7.1. 3 (5) 596036-PM Trafikbullerbedömning 2.3.2 2014-10-24 Beräkning av vägtrafik och järnväg Vägtrafik och järnvägstrafik: Har beräknats enligt ”Nordisk beräkningsmodel, reviderad 1996. Rapport 4653 Naturvårdsverket” med programvaran SoundPLAN 7.1. Timrå Kommun, Banverket (numera Trafikverket) och SCAs utredning av den nya timmerinfarten till Östrands fabriksområde redovisar beräknad (justerad efter uppmätta värden) ljudnivå vid totalt 16 st fastigheter. Utifrån dessa redovisade ljudnivåer har järnvägens delbidrag räknats fram, Järnvägsgatan, Vistavägen och timmerinfarten har beräknats med uppdaterad trafikmängd. 2.4 Beräkningsresultat De beräknade ljudnivåer redovisas bredvid varandra eftersom trafiksituationerna skiljer sig ej mycket. Störst skillnad är timmerinfarten som beräknas med fler transporter, medan allmänn vägtrafik och järnvägstrafik är densamma. Se bilaga 1 för en färgkarta med beräknad dygnsekvivalent ljudnivå för Vivstavägen, Järnvägsgatan och timmerinfarten. Tabell 2.1 redovisar beräknade ljudnivåer för väg- och järnvägstrafiken och den nya trafikmängden för timmerinfarten. Tabell 2.1: Beräknade ljudnivåer för timmerinfarten, vägtrafiken och järnvägstrafiken. Järnvägsgatan och Timmerinfart (1100 kton ) Järnvägen, 2015 vivstavägen, 2015 # Fastighet LAEQ LAFmax LAEQ LAFmax LAEQ LAFmax 1 9:50 39 54 49 67 55 74 2 19:8 47 64 60 83 57 83 3 3:3 4 9:46 43 58 53 78 51 79 5 9:47 44 62 56 80 55 80 6 9:48 44 61 57 80 55 80 7 9:102 45 59 49 63 55 74 8 9:19 46 60 52 68 58 76 9 9:20 43 56 47 62 55 74 10 9:17 41 57 44 63 56 74 11 9:18 45 60 54 69 58 77 12 9:13 41 54 54 72 60 79 13 9:12 40 53 47 65 57 78 14 9:11 38 51 43 62 55 75 15 9:6 42 55 57 75 61 81 16 9:67 42 54 59 79 62 83 Tabell 2.2 redovisar den totala ljudnivån vid fastigheterna från järnvägsgatan, Vivstavägen, järnvägen och exklusive/inklusive timmerinfarten. 4 (5) 596036-PM Trafikbullerbedömning 2014-10-24 Tabell 2.2 Total väg- och järnvägstrafik exkl och inkl timmerinfart. Total vägtrafik + järnvägstrafik, exkl timmerinfart # Fastighet LAEQ LAFmax 1 9:50 56 74 2 19:8 62 83 3 3:3 4 9:46 55 79 5 9:47 58 80 6 9:48 59 80 7 9:102 56 74 8 9:19 59 76 9 9:20 55 74 10 9:17 56 74 11 9:18 60 77 12 9:13 61 79 13 9:12 57 78 14 9:11 55 75 15 9:6 62 81 16 9:67 64 83 Total vägtrafik + järnvägstrafik, inkl timmerinfart LAEQ LAFmax 56 74 62 83 55 79 59 80 59 80 56 74 59 76 55 74 56 74 60 77 61 79 57 78 55 75 62 81 64 83 3 Slutsats Slutsatsen i utredningen/MKBn år 2009 (underlag) för den nya timmerinfarten var att trafiken längs med nya timmerinfarten inte skulle påverka den totala bullersituationen eftersom järnvägstrafiken är dominerande. Den planerade, utökade, produktionsmängden till 1100 kton/år innebär att ytterliggare cirka 40 transporter tillkommer längs med nya timmerinfarten samt några fler personbilar. Transportökningen innebär ingen ökning av den totala bullersituationen. Beräkningsmässigt har järnvägstrafiken en maximal ljudnivå på 74-83 dBA och dygnsekvivalent ljudnivå på 51-62 dBA vid fastigheterna. Timmerinfarten beräknas ha ett dygnsekvivalent ljudbidrag på 38-46 dBA och en maximal ljudnivå på 51-64 dBA och innehåller därmed trafikverkets riktvärden för ny väg. 5 (5) Bilaga A4 BILAGA B14:1 Handläggare Niclas Grahn Tel +46 10 505 04 23 Mobil +46 72 553 48 29 +46 10 505 00 10 Fax [email protected] 2014-10-15 Datum 2014-10-15 1 (51) Uppdragsnr 595492 SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand Miljöriskanalys till ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken ÅF-Infrastructure AB Risk Management Granskad Niclas Grahn Tomas Lackman ÅF-Infrastructure AB , Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 BILAGA B141 Miljöriskanalys BILAGA B14:1 2014-10-15 Innehållsförteckning 1 INLEDNING ...........................................................................................................................................6 2 DELTAGARE ...........................................................................................................................................6 3 3.1 3.2 3.2.1 SYFTE, UTFÖRANDE OCH AVGRÄNSNINGAR ........................................................................6 Metod ......................................................................................................................................................6 Riskvärdering ........................................................................................................................................7 Kemikalieolyckors miljökonsekvenser .......................................................................................9 4 LOKALISERING .................................................................................................................................. 10 5 5.1 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.1.4 5.1.5 5.1.6 5.1.7 5.1.8 5.1.9 5.1.10 5.1.11 5.1.12 5.1.13 5.1.14 5.1.15 5.1.16 5.2 5.2.1 5.3 5.3.1 5.3.2 5.4 5.4.1 5.4.2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN ......................................................................................... 12 Process, produktion och riskidentifiering.............................................................................. 13 Ved- och flishantering ................................................................................................................... 14 Kokeri/fiberlinje ................................................................................................................................ 14 Tvätt/blekeri ....................................................................................................................................... 14 Indunstning ........................................................................................................................................ 15 Hartskokeri ......................................................................................................................................... 16 Sodapanna och fastbränslepanna ............................................................................................ 16 Kausticering och mesaombränning ......................................................................................... 16 Turbin ................................................................................................................................................... 17 Torkning av sulfatmassa ............................................................................................................... 17 CTMP .................................................................................................................................................... 17 Kemikaliehantering ......................................................................................................................... 18 Gas- och kondensatbehandlingssystem, destruktionsugn ............................................ 20 Avloppssystem och biologisk vattenrening ......................................................................... 21 Spillutsystem ..................................................................................................................................... 22 Transporter ......................................................................................................................................... 22 Sättningar, ras och skred .............................................................................................................. 23 Hanterade kemikalier och farliga ämnen .............................................................................. 23 Förteckning över Bolagets lagrade kemikalier och skyddsåtgärder .......................... 24 Riskförändringar i ansökt verksamhet .................................................................................... 29 Kemikaliehantering ......................................................................................................................... 29 Transporter ......................................................................................................................................... 29 Organisatoriska skyddsåtgärder ............................................................................................... 29 Brandskydd samt beredskap vid olyckor och katastrofer .............................................. 30 Inträffade incidenter ....................................................................................................................... 31 6 6.1 6.1.1 6.1.2 6.1.3 6.1.4 6.1.5 6.1.6 6.1.7 6.1.8 6.1.9 6.1.10 BEDÖMDA MILJÖRISKER.............................................................................................................. 32 Utsläpp till vatten ............................................................................................................................ 33 Lutcisterner ........................................................................................................................................ 33 Tallolja .................................................................................................................................................. 34 Eldningsolja 5 .................................................................................................................................... 34 Kajplats ................................................................................................................................................ 34 Skumdämpare ................................................................................................................................... 34 Hydraulolja ......................................................................................................................................... 35 Klordioxidframställning ................................................................................................................. 35 Svaveldioxid ....................................................................................................................................... 36 Kemikaliestation ............................................................................................................................... 36 Fosfor- och kvävelösning ............................................................................................................. 36 bilaga b141 miljöriskanalys 2 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 6.1.11 6.1.12 6.1.13 6.1.14 6.1.15 6.2 6.2.1 6.2.2 6.2.3 6.2.4 6.2.5 6.2.6 6.3 6.4 6.5 Distributionsledningar ................................................................................................................... 36 Sättningar, ras och skred .............................................................................................................. 36 Externrening och avlopp .............................................................................................................. 39 Instrumentering samt styr- och reglersystem ..................................................................... 40 Släckvatten ......................................................................................................................................... 40 Utsläpp till luft .................................................................................................................................. 41 Svaveldioxid ....................................................................................................................................... 41 Klordioxid ............................................................................................................................................ 42 Klorgas ................................................................................................................................................. 43 Legionella............................................................................................................................................ 43 Starkgaser ........................................................................................................................................... 43 Brand och explosion....................................................................................................................... 43 Utsläpp till mark ............................................................................................................................... 44 Transportolyckor .............................................................................................................................. 45 Riskförändring vid ansökt verksamhet ................................................................................... 46 7 7.1 7.1.1 7.2 7.2.1 7.3 7.4 7.5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER .......................................................................... 46 Utsläpp till vatten ............................................................................................................................ 47 Släckvatten ......................................................................................................................................... 48 Utsläpp till luft .................................................................................................................................. 48 Brand och explosion....................................................................................................................... 48 Utsläpp till mark ............................................................................................................................... 49 Ras och skred .................................................................................................................................... 50 Rekommendationer ........................................................................................................................ 50 Bilagor Bilaga B14:1-1 Grovanalys Bilaga B14:1-2 Miljö- och hälsomässiga egenskaper hos Bolagets lagrade kemikalier bilaga b141 miljöriskanalys 3 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 Sammanfattning På uppdrag av SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand (nedan benämnd Bolaget) har ÅF genomfört en utredning av riskerna för miljöolyckor vid Bolagets anläggning i Timrå. Dokumentet har upprättats som en del av ansökan enligt miljöbalken för tillstånd för utökad verksamhet. Syftet med uppdraget har varit att upprätta en miljöriskanalys för att identifiera potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på miljö och hälsa i omgivningen kring anläggningen. Bolaget hanterar farliga ämnen, varvid verksamheten omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen avseende klordioxid och natriumklorat. Lägre gränsnivåer uppnås för eldningsolja 5, råterpentin och svaveldioxid. Ett flertal nya cisterner för ämnen som redan tidigare hanteras, planeras också att byggas. För att förhindra utsläpp planerar bolaget att bygga en vall mot Alnösundet för att kunna fånga upp eventuella stora utsläpp från såpa- och blandlutscisternerna. Av denna anledning planeras inte alla cisterner att invallas. Lösningen bedöms som rationell utifrån de förutsättningarna som råder på platsen, och eftersom en långsam infiltration från vallen till en recipient med stor utspädning bedöms ge begränsade miljöeffekterna. Den mest betydande aspekten för miljöolyckor kopplat till utsläpp av vatten bedöms vara Bolagets placering intill Alnösundet. Eftersom en stor del av Indalsälven passerar fabriksområdet genom Alnösundet har recipienten en hög utspädningseffekt vilket kraftigt reducerar konsekvenserna av eventuella utsläpp. Oljelänsar finns placerade dels i kanalen för det utgående renade processvattnet samt vid själva utloppet, vilket hindrar oljeutsläpp att nå recipient. De potentiellt sett största konsekvensen för utsläpp till vatten bedöms vara om natriumklorat eller klordioxidvatten når recipienten på grund av dess toxicitet för vattenlevande organismer. I och med de många skyddsåtgärder som kommer att omgärda lossnings- och lagertankarna för dessa ämnen bedöms sannolikheten som liten att utsläpp kan komma att nå recipienten. Andra miljöpåverkande kemikalier som lagras i mycket större volymer än natriumklorat är vitlut, natriumhydroxid, trycksatt tjocklut, grönlut, såpa och eldningsolja. Samtliga av dessa kemikalier (förutom den filtrerade grönluten och såpan) kommer dock vara invallade eller placerade inomhus. Vid den mycket osannolika händelsen att såpacisternen rämnar kan dock den tilltänkta jordvallen fungera som en invallning. Marken där den oinvallade filtrerade grönluten kommer att stå sluttar in mot fabriksområdet, vilket bedöms reducera konsekvenserna av ett eventuellt tankhaveri. Nedanför tanken, vid stranden mot recipienten, finns också kalkhögar som också borde begränsa att utsläppet når recipient. En annan risk förknippad med utsläpp till vatten bedöms vara om bioreningen slås ut eller tappar sin funktion under längre tid. Det bedöms dock som mycket osannolikt att det skulle uppkomma så stora utsläpp av dessa ämnen inom fabriken annat än att reningsverket kan utsättas för marginella störningar. Allvarligaste riskerna gällande utsläpp till luft bedöms vara hanteringen av svaveldioxid och klordioxid. Utsläpp till mark kan ske på grund av lossning- och lastningsolyckor eller genom att rörbryggor/distributionssystem läcker/brister. Vid läckage från rörbryggorna till mark, på grund av materialfel eller påkörning, finns risk för att kemikalier även kan spridas till dagvatten eller reningen beroende på var utsläppet sker och närheten till eventuella dag- eller avloppsbrunnar. För att förhindra att utsläpp till mark rinner ner och når grundvatten eller medför förorening av jord- och lerlager, är stora delar av fabriksområdet asfalterat inklusive svaveldioxidlagret och kemikaliestationen. bilaga b141 miljöriskanalys 4 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 Nya strukturer och cisterner kommer att behöva byggas. Eftersom industrimarken ej har bärighet måste pålning därför göras på stora ytor. Det är viktigt att säkerställa så att inga skred eller sättningar kan triggas och att hänsyn tas för exempelvis vattennivåhöjningar i Alnösundet. Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat delar av det område där den nya kajen och det nya renseriet (om detta blir aktuellt) planeras, bör extra försiktighet och rådgörande med geotekniker ske innan byggnationen påbörjas. Sammantaget bedöms risken utifrån statistiken från SMHI och markundersökningar kring industriområdets beskaffenhet som låg att byggnader och rörgator kommer att påverkas i sådan omfattning att sättningar och skred kan ge skador som leder till utsläpp i sådan skala att dessa kan påverka mark, luft och vatten. Risken för ras (att stenar, block m.m. rör sig fritt) bedöms som mycket låg eftersom inga sådana geologiska förutsättningar eller rester från tidigare ras (raviner) finns i närheten av industriområdet, enligt SGUs kartor och inventeringar. Generellt bedöms riskerna i de granskade delarna i Bolagets verksamhet vara låga eller måttliga och inga oacceptabla miljörisker har identifierats utifrån den grovanalys som sammanställts. En absolut merpart av de måttliga riskerna (de gulmarkerade i riskmatrisen) är sådant som berör tillkommande anläggningar i denna ansökan och som i dagsläget ännu inte är färdigutformade. Bolagets totala risknivå kan sammanfattningsvis konstateras medföra en något högre risknivå i verksamheten än tidigare. Dessa tillkommande risker är medvetandegjorda och kommer att accentueras i utformningen, byggandet och driftsättningen av de tillkommande strukturerna och kemikaliehanteringen vilket innebär att dessa kan reduceras jämfört med den generiska bedömningen som gjorts i detta tidiga skede. bilaga b141 miljöriskanalys 5 (51) BILAGA B14:1 1 2014-10-15 Inledning På uppdrag av SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand, nedan kallat Bolaget, har ÅF upprättat föreliggande miljöriskanalys avseende verksamheten i Timrå. Rapporten ingår som en del av ansökan enligt miljöbalken för nytt tillstånd om utökad massaproduktion, från nu tillståndsgivna 660 000 till nivån 1 100 000 ton massa per år, varav högst 120 000 ton CTMP. Ansökan om utökad produktion avser främst sulfatmassa och för CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande utrustning. 2 Deltagare Catarina Ljungberg, Miljöchef, SCA Östrand Susan Björkqvist, Skydd och säkerhetschef, SCA Östrand Daniel Solberg, Ansvarig torkning och CTMP-linjen, SCA Östrand Håkan Wänglund, Projektchef, SCA Östrand Tomas Lackman, Sektionschef, Risk Management, ÅF-Infrastructure AB Niclas Grahn, Riskkonsult, Risk Management, ÅF-Infrastructure AB 3 Syfte, utförande och avgränsningar Syftet med miljöriskanalysen har varit att upprätta en miljöriskanalys som del i miljökonsekvensbeskrivningen i tillståndsansökan enligt miljöbalken. Miljöriskanalysen kartlägger potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på i huvudsak miljö i eller omkring anläggningen och även skada för tredje man, samt tar hänsyn till de ändringar som den utökade produktionen väntas innebära. Kritiska anläggningsdelar, processer, transporter m.m. har i analysen identifierats. Med olyckor avses i denna rapport onormala händelser som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på miljön eller på människor utanför verksamheten. I detta sammanhang beaktas alltså ej primärt risk för olyckor som vållar skador på person eller egendom inom verksamheten, annat än om de också medför en yttre fara. Miljöriskanalysen avgränsas av Bolagets industriområde och omfattar inte personskador för personer inom fabriksområdet. Faktorer såsom lukt och buller har inte tagits med i riskbedömningen eftersom dessa faktorer hanteras i enskilda dokument i miljökonsekvensbeskrivningen. 3.1 Metod Arbetet har utförts genom att ÅF har studerat tidigare genomförda riskanalyser och andra relevanta dokument från Bolaget för att upprätta föreliggande grovrisk- och miljöriskanalys. En bedömning av sannolikheten för de identifierade skadehändelserna har sedan gjorts liksom en värdering av konsekvenserna. Vidare har ÅF genomfört en inspektion av bruket för att identifiera och granska anläggningen, inklusive dess miljörisker och skyddsbarriärer. bilaga b141 miljöriskanalys 6 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 Konsekvensvärderingarna har tagit hänsyn till befintliga skyddsåtgärder såsom invallningar eller andra förebyggande åtgärder. Omfattningen, allvarligheten och storleken på en miljöskada beror förutom på exempelvis utsläppets volym, plats och utbredning också på de åtgärder som sätts in vid inträffandet av en olycka. Vid riskvärdering bör också hänsyn tas till frekvens och omfattning av besiktningar för respektive utrustning samt att ledningssystem och det systematiska säkerhets- och arbetsmiljöarbetet fungerar, liksom säkerhetskulturen hos företaget. Denna miljöriskanalys har i huvudsak inriktats på de delar av anläggningen där stora volymer kemikalier och andra miljöriskabla material hanteras eller lagerhålls. Fokus har varit på de tillkommande kemikalier och de ändringar som kan medföra risker i och med den utökade produktionen. Generellt har miljörisken bedömts utifrån att det potentiellt miljöskadliga materialet på olika sätt frigörs och påverkar mark, vatten och luft inom och främst utanför anläggningen. Utförande av miljöriskgranskning av anläggningen gjordes 18-19 juli 2014. ÅF har genomfört uppdraget efter bästa förmåga men kan inte garantera att samtliga förekommande riskkällor har identifierats och kan inte heller ta ansvar för miljöolyckor vid anläggningen. 3.2 Riskvärdering Miljöriskerna i anläggningen har värderats utifrån sannolikhet och konsekvens: Risk = Sannolikhet × Konsekvens I riskmatrisen i Tabell 3-1 har sannolikhet och konsekvens delats in i fem delsteg, där 5 är maximum (högsta sannolikheten och värsta konsekvens/skada) och 1 är minimum (lägst sannolikhet och lindrigaste konsekvens/skada). Sannolikheten för att en skada skall inträffa anges i skadetillfällen per år. Här måste beaktas att skalan för sannolikhet är en exponentiell skala, där 5 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mer än en gång per år, medan sannolikheten 1 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mindre än en gång per tusen år. Uppskattning av sannolikheten för en olycka baseras på ingenjörsmässig erfarenhet av den aktuella verksamheten och dess olyckshändelser och tillbud. Med uttrycket haveri likställs i denna rapport skada, instrumentfel, fel i styrsystem eller mänsklig felhandling som inte upptäcks och åtgärdas, innan huvuddelen av innehållet i cisternen eller dylikt har strömmat ut. Konsekvenserna anges i en relativ skala för människors liv och hälsa, miljöpåverkan samt komplexiteten vid sanering av ett område. Termen för miljöpåverkan uttrycks som skadans utsträckning i tid och rum med de definitioner som ges i Tabell 3-2. I största möjliga utsträckning har uppskattningar av konsekvenser vid haverier av tankar, cisterner och processkärl tagit hänsyn till förekommande invallningar eller andra förebyggande åtgärder. Det har antagits att befintliga volymer i stort sett är fyllda vid olyckstillfället. De faktiska miljöeffekterna beror också i hög utsträckning på art, omfattning och tidsförlopp för motåtgärder. Det har inom ramen för detta uppdrag inte varit möjligt att utvärdera effekter av samtliga möjliga motåtgärder för alla enskilda händelser. Vid uppskattning av risker måste i praktiken också beaktas frekvens och omfattning av besiktningar för respektive utrustning. bilaga b141 miljöriskanalys 7 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 8 (51) Risker som återfinns inom det röda området skall åtgärdas så fort som möjligt. Risker inom det gula området kan behöva vidare analys och baserat på denna eventuella åtgärder utifrån en rimlighetsbedömning. Om åtgärden är ekonomiskt försvarbar och enkel bör den genomföras. Risker inom det gröna området anses som låga utan vidare åtgärder. Sannolikhet Tabell 3-1. Riskmatris mer än 1 ggr per år 5 1 ggr per 1 - 10 år 4 1 ggr per 10 - 100 år 3 1 per 100-1000 år 2 < 1 ggr per 1000 år 1 1 2 3 4 5 Konsekvens Tabell 3-2 Konsekvenskriterier tillhörande riskmatrisen 1 2 3 4 5 Människors liv och hälsa Övergåen de, lindriga behag Enstaka skadade, varaktiga obehag Enstaka svårt skadade, varaktiga obehag Enstaka döda eller fler svårt skadade Flera döda eller 10-tals svårt skadade Yttre miljö Inga egentliga skador. Liten utbrednin g. Ingen sanering Övergående kortvariga skador. Liten utbredning. Ingen eller enkel sanering. Långvariga skador. Liten till stor utbredning. Enkel sanering. Permanenta skador. Liten till stor utbredning. Oftast svår eller omöjlig sanering. Permanenta skador. Stor utbredning. Oftast svår eller omöjlig sanering. Egendom (Total skadekostnad) < 0,1 milj. SEK 0,1 – 1 milj. SEK 1-5 milj. SEK 5-20 milj. SEK > 20 milj. SEK bilaga b141 miljöriskanalys BILAGA B14:1 3.2.1 2014-10-15 Kemikalieolyckors miljökonsekvenser För de mest relevanta risker som hamnat inom det röda eller gula fältet i riskmatrisen ovan har den metod och det verktyg tillämpats som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (senare benämnd MSB) tagit fram för kemikalieolyckor . Indata i verktyget består av det utsläppta ämnets volym, miljöegenskap samt dess utbredning i mark, grundvatten och ytvatten samt den tid som miljöskadan uppskattas kvarstå. Utöver detta beaktas också det drabbade områdets ekologiska skyddsvärde och dess betydelse för den mänskliga livsmiljön. Dessa sex aspekter har alla lika stor betydelse och varje aspekt mäts på en sjugradig nivåskala. Utbredningsaspekten är speciell då utbredning i mark, grundvatten och ytvatten först bedöms på en tregradig skala som sedan räknas om till en summering som liksom de andra aspekterna är sjugradig. Viktigt att komma ihåg är dock att MSB:s verktyg inte beaktar sannolikhet eller frekvens för att skadehändelsen ska inträffa, utan bara ser på effekten/konsekvensen för identifierade skadehändelser. Tabell 3-3 visar hur MSB klassificerar olika miljöskadepoäng samt bedömning av miljöskadans omfattning. Tabell 3-3 Miljöskadepoäng i MSBs metod Miljöskadepoäng (summan av valda nivåer) Miljöskadans omfattning 6-13 Liten miljöskada 14-20 Måttlig miljöskada 21-27 Betydande miljöskada 28-34 Stor miljöskada 35-42 Mycket stor miljöskada Efter att analysen är genomfört föreslår MSB att skadehändelserna med korrelerande miljöskadepoäng skall hanteras av anläggningsägaren enligt Tabell 3-4 nedan. Här görs en värdering av vilka skadehändelser som behöver vidare åtgärder. Förutom själva miljöskadan tas här också hänsyn till osäkerheten. Skadehändelser som faller inom det gula fältet bedöms av MSB som ej nödvändiga att gå vidare med i riskhanteringsprocessen. Om skadehändelsen hamnar i det brandgula fältet ska vidare bearbetning i riskhanteringsprocessen bedömas från fall till fall. Skadehändelser i det röda området skall ses som nödvändiga att gå vidare med i riskhanteringsprocessen. MSB, Kemikalieolyckors miljökonsekvenser – Metod för grovanalys av miljöskador vid en potentiell kemikalieolycka”, publikationsnummer MSB 0201-10 1 bilaga b141 miljöriskanalys 9 (51) BILAGA B14:1 Tabell 3-4 2014-10-15 10 (51) Värderingsmatris av skadehändelser för vidare bearbetning Stor osäkerhet Måttlig osäkerhet Liten osäkerhet Liten miljöskada Måttlig miljöskada Betydande miljöskada Stor miljöskada Mycket stor miljöskada Metoden och dess beräkningsverktyg hanterar endast miljökonsekvenser för skadehändelser som leder till utsläpp till yttre miljö, och då specifikt till mark och vatten. Utsläpp till luft omfattas inte. 4 Lokalisering Bolagets produktionsanläggningar är belägna på en udde i nordvästra delen av Alnösundet i Timrå kommun, där i princip hela udden utgörs av Bolagets industriområde, se Figur 4-1. I söder begränsas området mot Skönviken och i norr mot Alnösundet. Avgränsningen av industriområdet mot Östrand följer i stort järnvägens dragning nära intill industriområdet (som närmast ca 10 meter). På platsen har Bolaget bedrivit massatillverkning sedan 1930-talet. På SCA Östrand arbetar ca 220 personer samtidigt, exklusive extern personal såsom chaufförer, entreprenörer och besökare som också kan finnas inom industriområdet. Närmaste bostadsområden finns nordväst/väster (Östrand) och söder (Skönvik) om Bolagets industriområde, med närmsta bostadshus inom ett avstånd av ca 300 meter. Inom ett avstånd av 800 meter finns även en grundskola, med ca 250 barn. Intill skolan finns också en simhall. Inom Bolagets närområde bedrivs inte någon annan miljöfarlig verksamhet. Det omgivande landskapet präglas av en kuperad terräng intill vatten vilket innebär att kallare luft vid stabil skiktning kan rinna och följa dalgångar och sund. Dominerande vindriktning är nordvästlig vilket sker ca 70 % av tiden. bilaga b141 miljöriskanalys BILAGA B14:1 2014-10-15 Figur 4-1. Placering av Bolagets industriområde samt dess omgivning. © Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001 Inom industriområdet består marken av fast jord och utfyllnader, och längre ned av lera. Tidigare bebyggelse inom området har byggts på den mark med bäst hållfasthet/bärighet. Detta innebär att den utökande bebyggelsen måste byggas på ett stort antal stödpålar för att förhindra sättningar och möjliggöra bäring, särskilt nära vattnet. En stor del av området är asfalterat vilket innebär en stor reducering av grundvattenbildningen. Området är relativt flackt med en viss sluttning ned mot Timråviken och Alnösundet. Transporter till och från fabriken sker via järnväg och landsväg samt med båt. Bolaget har en egen kaj inom området för lossning av ved, flis, eldningsolja, lut samt även viss utlastning i form av vissa egenproducerande kemikalier såsom terpentin och tidigare även tallolja. En tillståndsgiven utfyllning av området norr om den rådande kajen har skett de senaste åren för att möjliggöra för en ytterligare kajplats, där i första hand vedråvara kommer att hanteras. Inom fabriksområdet finns järnvägsspår anslutet till stamnätet (Ådalsbanan) som brukas främst vid intransport av vedråvara. Den lokala transportvägen till och från Bolaget är ansluten till E4:an, vilken är primär farligtgodsled. Uttransporterna av färdig massaprodukt sker via lastbil främst till Tunadalshamnen i Sundsvall. Biologiskt renat processvattenöverskott avleds till recipienten Alnösundet samt kyl- och dagvatten från anläggningarna avleds till Skönviken och Alnösundet. Dessa utgör en del av Sundsvallsbukten, vilken sedan förenar sig med Bottenhavet. Sundsvallsbukten är också recipient för flera industrier och kommunala reningsverk. Sundsvallsbukten har historiskt varit hårt belastad, dock har miljöförhållandena förbättrats i stor grad bilaga b141 miljöriskanalys 11 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 En principiell belägenhet av fabriksområdet kan ses i Figur 4-2. 1 km Figur 4-2. Översikt av Bolagets industriområde. © Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001 5 Beskrivning av verksamheten Nedan redogörs för Bolagets nuvarande och planerade verksamhet på Östrand. Ny processutrustning kommer huvudsakligen att placeras i närheten till nuvarande anläggningar och på nuvarande fabriksområde, företrädesvis i linje med bolagets tidigare planer. Vissa av åtgärderna omfattas av nu gällande tillstånd. Tekniken för de olika processtegen kommer att vara modern, samt känd och beprövad för sulfatmassatillverkning. Ansökan om utökad produktion avser främst sulfatmassa och för CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande utrustning. Risker som berör farliga ämnen och som medverkar till att Bolaget är en Sevesoanläggning presenteras mer noggrant i Bolagets säkerhetsrapport som bifogas ansökan. bilaga b141 miljöriskanalys 12 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 13 (51) Den preliminära placeringen av de planerade nya anläggningsdelarna i utbyggnaden inom industriområdet ses i Figur 5-1. 4 1 2 3 5 10 7 1: Renseri 2: Utlastning 3: Tork 4: Kajplats 5: Rening - Kloratsteg 9 8 6 6: Rening - Försedimentering 7: Klordioxidframställning 8: Kokeri 9: Blekeri 10: Kontrollrum Figur 5-1. Översiktsbild av planerad utökning inom Bolagets industriområde 5.1 Process, produktion och riskidentifiering Inom industriområdet producerar Bolaget blekt sulfatmassa och kemitermomekanisk massa (CTMP, chemical thermomechanical pulp). Förutom processavsnitt för denna produktion finns därutöver gemensamma funktioner i form av serviceavdelningar och kontor. Terpentin och tallolja bildas under massaframställningen och säljs för vidareförädling. Verksamhetens normala påverkan på omgivningen är huvudsakligen utsläpp av förbränningsgaser från fastbränslepanna, sodapanna och mesaugn till luft samt utsläpp av renat processavloppsvatten till Alnösundet. bilaga b141 miljöriskanalys BILAGA B14:1 2014-10-15 Nedan beskrivs de olika processavsnitten och vad som tillkommer i och med ansökan. Till varje processavsnitt har sedan risker identifierats. 5.1.1 Ved- och flishantering Anläggningen innefattar mottagningsstation för rundved och sågverksflis, vedgård, två barkningslinjer med flishugg, flis- och barkstackar samt tillhörande transportutrustningar. Råvaran intransporteras till anläggningen med bil, järnväg eller fartyg. Sågverksflis lagras i stack, medan rundved mellanlagras på vedgården eller transporteras direkt till renseriet där rundveden barkas och huggs till flis. Barken pressas och lagras separat. Därefter transporteras flisen till ett mellanlager varifrån automatisk matning till processen sker med bandtransportörer. Vedhanteringen är gemensam för sulfatmassa och CTMP-tillverkningen. Planerade åtgärder omfattar att utöka kapaciteten i vedhanteringen antingen genom komplettering/ombyggnad av befintlig vedhantering eller uppförande av ett nytt renseri. Även lagringskapaciteten för ved behöver utökas och nya flistransportörer kommer byggas. Risker inom detta processavsnitt har identifierats vara: x Spill av hydraul- och smörjolja till mark från bl.a. vedtruckar x Utsläpp av hydraulolja från barkpressen i renseriet till bioreningen x Bränder i vedtruckar, vedlager och barklager vilka orsakar, om de inträffar, utsläpp av brandgaser samt släckvatten till omgivningen x Brandspridning till andra delar av området via ex. flistransportörer med ökade utsläpp av brandgaser och släckvatten till omgivningen 5.1.2 Kokeri/fiberlinje Flisen inkommer via bandtransportörerna till en kontinuerlig kokare där flisen impregneras av vitlut i toppen av kokaren. Kokningen, där fibrerna frigörs ur veden, sker under hög temperatur och högt tryck. Okondenserade gaser avleds till behandlingssystemet för illaluktande gaser. Ett spillutssystem omhändertar bräddningar med tillhörande pumpgrop. Terpentin utvinns ur okondenserbara gaser från kokeriet. I anslutning till detta processavsnitt finns utmarkerad lossningsplats för natriumhypoklorit med hårdgjord yta och anvisningar. Planerade åtgärder är att bygga ett nytt modernt kokeri med ett mer omfattande system för spill av processvätskor än vad som motsvaras av nuvarande kokeri. Risker inom detta processavsnitt omfattar: x Lutspill orsakat av läckage från lutpumpar x Utsläpp av natriumhypoklorit x Utsläpp av terpentin och brand 5.1.3 Tvätt/blekeri Tvättningen efter att massan kokats sker i en diffusör och i tvättpressar avlägsnas vattnet. Tvättad massa överförs till lagringstorn. Syrgas används för att delignifiera massan före blekningen och ytterligare tvättning sker för att minska överbäringen in till blekeriet. Tvättad massa bleks sedan i två syrgas- och väteperoxidsteg samt ett ozonsteg. Mellan varje bleksteg tvättas massan för att bilaga b141 miljöriskanalys 14 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 optimera kemikalieförbrukningen och säkerställa fiberkvalitén. I det nuvarande processavsnittet lagras också skumdämpare, där lossning av kemikalien sker från tankbil mellan tvätteriet och blekeriet. Tanken är försedd med ett spillsystem och ett synglas med måttsticka. Tättningar finns för placering över brunnar vid händelse av utsläpp. Närmaste avloppsbrunn är belägen söder om lossninsplatsen. Komplexbildare lossas och lagras också vid blekeriet. Skyddsåtgärder omfattar nivågivare, ljuslarm vid högnivå, fjäderstängande ventiler samt ett internt spillutsystem. En lagertank för terpentin står också i detta processavsnitt. Tanken är invallad i ett Ex-klassat utrymme med dubblerad nivåmätning. Hydraulolja hanteras i slutna enskilda hydraulrum vilka är egna brandceller. Allt oljespill som eventuellt bildas samlas upp i de enskilda rummen. Hydraulsystemen ronderas och underhålls och är försedda med egen inbyggd logik såsom lågnivålarm och dylikt. Kring blekeriet finns även lutcisterner, men de som står inomhus bedöms inte kunna nå dagavlopp vid eventuella läckage. Ozongeneratorn i blekeriet som hanterar gasoformig ozon bedöms främst vara en arbetsmiljörisk. Planerade åtgärder är att bygga en ny tvätt och en ny syrgasdelignifiering. För blekning av massa kan det antingen bli ett kompletterande blekeri för den tillkommande produktionen, eller ett nytt fullstort blekeri som även ersätter befintligt blekeri. För blekningen av massa eftersträvas en 2 3 flexibel lösning som innebär att både TCF - och ECF -blekning kan tillämpas. Även avseende tvätt och blekeriavdelningen så kommer nytillkommande processenheter att vara moderna och med ett mer omfattande system för omhändertagande av spill av processvätskor än vad som motsvaras av nuvarande enheter. Risker inom dessa processavsnitt omfattar: x Större utsläpp av massa inomhus innebär att bräddning kan ske ut genom portar och dörrar och eventuellt vidare via avlopp x Utsläpp från utomhus placerade massatorn till närliggande brunnar x Utsläpp av syrgas ger förhöjd brandrisk. Mängden brännbart material och potentiella tändkällor är dock väldigt begränsad x Utsläpp av skumdämpare till avloppsbrunn x Utsläpp av komplexbildare till avloppsbrunn x Utsläpp av terpentin x Utsläpp av hydraulolja 5.1.4 Indunstning I kokningen frigörs lignin och andra vedämnen (tunnlut) som indunstats i indunstningsanläggningen till brännbar tjocklut (svartlut) som vidare återvinns i sodapannan. Planerade åtgärder inom detta processavsnitt omfattar ny energieffektiv indunstningsanläggning med integrerad stripper och med hög utgående luttorrhalt och tillhörande cisterner. Den nya indunstningen som planeras kommer att ersätta två äldre indunstningsanläggningar och den kommer att utformas med väl anpassade buffertvolymer för lutar för en effektiv återföring av spill inom sulfatmassatillverkningen. Risker kring indunstningen omfattar: x Utsläpp av tjocklut till brunnar och antingen recipient/biorening 2 TCF-massa = Totally Chlorine Free är massa blekt utan klorhaltiga kemikalier ECF-massa = Elementary Chlorine Free är massa blekt utan användning av klorgas men med användning av klordioxid. 3 bilaga b141 miljöriskanalys 15 (51) BILAGA B14:1 5.1.5 2014-10-15 Hartskokeri Biprodukten råtallolja framställs i ett hartskokeri ur den råsåpa som avskiljs från svartluten i indunstningen. Vid spjälkningen av såpan bildas vissa illaluktande svavelföreningar, främst svavelväte. Eventuellt spill av tallolja och svavelsyra avleds till pumpgrop och vidare till ett spillutsystem. Den ökade mängden terpentin som kommer att produceras som biprodukt till massatillverkningen kommer att hanteras med fler fartygsanlöp. Eventuellt kommer ytterligare en terpentintank att byggas. Planerade åtgärder är att bygga nytt hartskokeri och en ny såpacistern. Risker är: x Tallolja- och svavelsyraspill till avlopp om pumpgropen inte kan hålla undan x Utsläpp av såpa x Utsläpp av lut och terpentin 5.1.6 Sodapanna och fastbränslepanna Sodapannan utgör en del av sulfatmassafabrikens kemikalieåtervinning och tillvaratar energin i tjockluten från indunstningen samt återvinner kemikalierna till kokningsprocessen. Sodapannan genererar överhettad ånga som används till anläggningens el- och värmeproduktion. Sodapannan är försedd med oljebrännare, vilka används vid uppstart och nedeldning av pannan. Hela brännarplanet är utformat som ett spillkärl dit eventuella oljeläckage går. I oljepumprummet saknas avlopp. De oorganiska kemikalierna i luten bildar vid förbränning en smälta som rinner ut i botten av pannan. Smältan blandas med svaglut och bildar grönlut. Smältalösaren är invallad. Produktionsenheternas övriga ångbehov täcks av en fastbränslepanna. I maskinhuset till pelletskvarnarna finns oljeavskiljare på kylvattnet. Planerade åtgärder inom detta processavsnitt omfattar utbyggnad av sodapannan för maximal kapacitet samt ett nytt elfilter. Utbyggnaden av pannan omfattar att utöka bottenarean i pannan och att installera en ny parallell mottrycksturbin samt eventuellt också en kondensturbin. Risker kring soda- och pelletspannan är: x Läckage av smältan vid haveri x Smältaexplosion x Oljeläckage på systemen kring pannan x Oljeläckage i maskinhuset till pelletskvarnarna x Lutspill genom tömningar, dräneringar m.m. som når avlopp x Brand i pelletslager x Dammexplosion i samband med pelletshantering 5.1.7 Kausticering och mesaombränning Den bildade grönluten reagerar med bränd kalk i kausticeringsanläggningen och omvandlas till vitlut som återanvänds i kokeriet. I denna återvinningsprocess produceras även mesa (kalciumkarbonat), som bränns i mesaugnen (mesaombränningen) varvid bränd kalk (kalciumoxid) bildas. Kalken återanvänds i kausticeringen. Planerade åtgärder omfattar komplettering och ombyggnad av kausticeringen för ökad produktion av vitlut. Mesaugnen bedöms klara den högre produktionen med mindre bilaga b141 miljöriskanalys 16 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 kompletteringar. I anslutning till detta avsnitt kommer flera nya lut- och mesacisterner att byggas. Risker i detta processavsnitt inkluderar: x Utsläpp från lutcisterner 5.1.8 Turbin Planerade åtgärder är att utöka turbinkapaciteten för en mer effektiv elproduktion. Oljeavskiljare finns på kylvattenavloppet från turbin och kommer även att finnas på tillkommande ångturbiner. Risker kring turbinen är: x Utsläpp av olja till avlopp 5.1.9 Torkning av sulfatmassa För torkning av massa, sulfatmassa och CTMP, finns tre torkanläggningar. En torkmaskin, TM5, för arktorkad massa och två flingtorkar för flingtorkad massa, flingtork 1 och flingtork 2. Sulfatmassa torkas på TM5 och flingtork 2. CTMP torkas på flingtork 1. Planerade åtgärder innebär att en ny kompletterande torkmaskin, TM6, kommer att installeras parallellt med TM6 för torkning av sulfatmassa. Även balhantering och utlastningskapacitet kommer att utökas för att klara det framtida behovet. Risker har identifierats vara: x Brand i tork x Brand i utlastning 5.1.10 CTMP Vid produktionen av CTMP utgörs råvaran av sågverksflis och rundved av barr- och lövved vilken processas och huggs till flis i den gemensamma vedhanteringen. Flisen tvättas i en flistvätt och basas med raffinörånga tillverkad i processen. Basningen gör att ånga tränger undan luft ur flisbiten vilket underlättar efterföljande impregnering. Impregneringen sker under högt tryck och temperatur i kokaren innan flisen matas in i raffinören. I processen mals flisen i raffinören (mellan två malskivor) så att cellulosafibrerna friläggs. Därefter bleks massan i blektornet. Efter blektornet avvattnas massan i en avvattningspress och blekvätskeresterna tvättas bort genom spädning med rent varmvatten. Blekning sker med väteperoxid, varefter massan torkas i flingtork, pressas till bal och transporteras på bil till Tunadalshamnen. I CTMP-delen av anläggningen finns även lager- och lossningsplatser för komplexbildare och natriumsilikat. Bilar anmäler sig till vakten varefter frigivning sker innan lossning påbörjas genom att personal möter upp chaufförer. Hydrauloljesystem finns i denna del av anläggningen. Flertalet spilloljekar finns utställda på bottenplanet som via trattar samlar upp spillolja på högre våningsplan. I pumprummen på andra våningen finns brunnar som är anslutna till spilloljekaren på våningen under. I blekkemikalieberedningen finns en separering så att rena blekkemikalier går till dagavlopp och ut för att inte riskera att påverka bioreningen och därigenom få större miljöeffekter. bilaga b141 miljöriskanalys 17 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 Inga planerade åtgärder såsom ny utrustning finns för CTMP-produktionen. Risker inom detta processavsnitt omfattar: x Utsläpp av hydraulolja (läckage i värmeväxlare) x Brand i flingtork 5.1.11 Kemikaliehantering Svaveldioxid Svaveldioxid levereras med bil med släp eller trailer till Bolagets två trycksatta, invallade lagertankar. Leverantören fjärrövervakar nivåer i Bolagets lagertankar och informerar både Bolaget och Räddningstjänsten innan de anländer. Bolaget har fyra godkända chaufförer som levererar svaveldioxid. Nya chaufförer får utbildning av Bolaget och måste medverka vid tre lossningar innan dessa godkänns. Instruktioner är framtagna för att säkerställa att alla steg i lossningsproceduren genomförs och flertalet barriärer och förregleringar finns om den tänkta genomförandegången som beskrivs i instruktionen inte följs. Vid ankomst till vakten frigivs lastbilen genom att kontrollrummet ger klartecken. Lossningen och de två lagertankarna övervakas via fyra kameror från kontrollrummet där även nödstopp finns installerat, liksom på flera ställen vid lossningsplatsen. Själva anläggningen är utrustad med bland annat nivålarm och överfyllnadsskydd. Innan lossning påbörjas görs en check mot volym, vikt och ett val görs till vilken tank lossningen ska ske. Eftersom lossningsplatsen både kan ta emot lastbil med trailer och lastbil med släp måste ett val göras av chauffören och kontrollrumsoperatören för att säkerställa så att ingen felkoppling sker. Bolaget tillhandahåller egen lossningsslang där utbyte sker vart tredje år och provtryckning sker varje år för att säkerställa hållbarhet och undvika läckage. Från anläggningen ansluts förutom lossningsslangen även en luftslang till tillföringsventilen på lastbilen, varefter chauffören öppnar ventilen. En fläkt finns kopplad till en SO2-skrubber som automatiskt sätts på lossning. Lossnings- och lagerplatsen är försedd med sol-, väder- och påkörningsskydd och god ventilation råder på platsen. Under lastbilens lossningsposition finns en pumpgrop. Fångstgropen rymmer 800 liter och är tänkt att kunna samla upp den mängd som kan finnas i slangarna vid exempelvis slangbrott eller liknande. Eftersom gasen är tyngre än luft ansamlas den i lågpunkter. Om ett utsläpp inträffar har chaufför och räddningspersonal möjlighet att lägga på en presenning över utsläppet för att förhindra att den flytande svaveldioxiden förångas. Skyddsutrustning såsom gasmask har chaufförerna med sig. Fyra detektorer finns vid lossningsplatsen i fyra färger för att larma chaufför, operatör och närpasserande om graden av larm. Om utsläppet/läckaget är tillräckligt stort avbryts lossningen direkt och ett katastroflarm ljuder. Vid något lägre koncentrationer sker ett stopp utan katastroflarm. Vid ännu lägre koncentrationer sker ett stopp efter tre minuter och vid mycket små koncentrationer sker en varning. Samövningar har genomförts med Räddningstjänsten och insatskort har tagits fram i samråd om vad som skall göras vid en nödinsats, såsom exempelvis vilka ventiler som ska stängas vid ett utsläpp. Operatörerna har även möjlighet att under räddningsinsatsen lyssna och delta i kommunikation mellan räddningsledare och rökdykare via radio. Risker med svaveldioxid omfattar ämnets giftighet som gasmoln och som explosiv om ämnet kommer i kontakt med metaller då vätgas produceras. Utsläpp av svaveldioxid kan uppstå vid: x Slangbrott x Trasiga packningar x Påkörning/fysisk åverkan bilaga b141 miljöriskanalys 18 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 Klordioxid Bolaget planerar att framställa klordioxid för möjliggöra ECF-blekning av massan. ECF-blekning är en modern blekteknik som utvecklats sedan början av 1990-talet. Klordioxid framställs i en process där natriumklorat, metanol och svavelsyra reagerar i en lösning i en reaktor. Lösningen cirkuleras i reaktorsystemet och ånga med 4 bars tryck tillförs i en med reaktorn sammanbyggd återkokare för att tillföra energi som kan indunsta den vattenmängd som krävs. Eftersom klordioxid är korrosivt kommer reaktorn att utföras i titan, vilket minskar risken för kemisk påverkan och erosionsproblem. Återkokarens rörsystem kommer också det att utföras i titan av samma anledning. Klordioxidgas som bildas i reaktorn kyls indirekt i en gaskylare som blandas med kondenserad vattenånga till klordioxidvatten med en halt av ca 9-10 g ClO2 per liter lösning i ett absorptionstorn. Klordioxidvattnet pumpas sedan till två lagertankar. En rörbrygga från framställningsanläggningen förser sedan ECF-blekningen med klordioxidvattnet. I reaktorn bildas kontinuerligt saltkristaller som pumpas ut med hjälp av en filterpump. Saltet är i form av natriumseskvisulfat där saltkristallerna innehåller ca 18 % svavelsyra. Lösningen i reaktorn filtreras över ett trumfilter som tvättas innan lösningen leds till en upplösningstank. Efter upplösningstanken skickas saltlösningen direkt tillbaka till processen via fasta rörledningar. Vid planerade stopp i blekeriet kan återkokaren rengöras och för detta ändamål finns en dumptank dit reaktorlösning kan tömmas. Reaktorn fylls sedan med vatten. Ångor från lagertankarna för klordioxidvattnet, dumptanken och restgasen från adsorptionstornet ventileras över en restgasskrubber. Klordioxidmängder absorberas i vatten och återförs till absorptionstornet för klordioxidvattnet. Restgasskrubbern ventileras sedan över en kemisk skrubber för omhändertagande av eventuella sista rester av klordioxid. Anläggningen kommer att placeras nedanför kemikaliestationen. Natriumklorat och metanol kommer att levereras med lastbil och förvaras i lagertankar utomhus. Frigivning kommer att ske på samma sätt som vid andra kemikalieleveranser. Natriumkloraten levereras i kristallform till en lossningstank efter vilken en natriumkloratlösning skapas för lagring i två andra tankar. Lagertanken för metanol kommer att vara separerad från resten av anläggningen med ett skyddsavstånd av minst 12 m i och med metanolens brandfarliga egenskaper. Tanken kommer vara invallad, skyddsjordad och försedd med säkerhets- och vakuumventil. En handventil kommer att finnas i invallningen för att kunna släppa ut regnvatten. Lossningen sker med tankbilens egen pump. Från metanoltanken pumpas sedan vätskan med en magnetisk doserpump till reaktorn. Doserpumparna är tätningslösa magnetpumpar med explosionssäkra motorer. Metanolen kommer att spädas innan tillsättning i reaktorn till mellan 25-50%, men vilken metod detta kommer att ske med är ännu inte bestämt. Risker kring klordioxidtillverkningen är: x Upphettning av natriumklorat (starkt oxiderande) innebär en ökad explosions/brandrisk x Utsläpp av natriumklorat till vatten (giftigt för vattenlevande organismer) x Utsläpp av metanol till mark ger förhöjd brand- och explosionsrisk x Utsläpp av giftig klordioxid till luft (klordioxid förångas vid 11 C). Förhöjd brand- och explosionsrisk i och med ämnets oxiderande egenskaper x Felsatsning/lossning av natriumklorat till metanol (organisk vätska) bilaga b141 miljöriskanalys 19 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 Kemikaliestation Till Bolagets kemikaliestation levereras väteperoxid, svavelsyra, magnesiumsulfat, natriumhypoklorit och syrgas (separat placerad i en anläggning som ägs av leverantören). En rörgata förser sedan anläggningen med dessa ämnen. Lossningsplatserna för ovannämnda kemikalier är placerade på en betongplatta som lutar och samlar in eventuella utsläppta mängder. De fyra kemikalierna lossas vid två olika takförsedda lossningsplatser med separata positioner för varje ämne och är placerade söder och norr om kemikaliestationens huvudbyggnad. Vid den södra lossningsplatsen lossas magnesium och natriumhypoklorit. Vid den norra lossningsplatsen lossas väteperoxid och svavelsyra. Denna lossningsplats är försedd med fångstgrop dit eventuella spill rinner för att senare säkert kunna omhänderta utsläppet. Separeringen av syran och natriumhypokloriten är för att undvika sammanblandning då klorgas kan utvecklas. Vidare är dräneringsventiler för natriumhypokloriten låsta. Samtliga lagringstankar är invallade och försedda med nivågivare och förreglingar samt har tryckavlastningar. För väteperoxid finns också dubbla temperaturgivare för att indikera värmeutveckling som kan ske vid kontakt med organiskt material. Till fångstgropar och kanaler under lossningsplatserna finns mätinstrument som indikerar eventuella utsläpp. Regnvatten som samlas i invallningarna töms med länspump. För chaufförer finns krav på att dessa ska behärska svenska eller engelska för att säkerställa att kommunikationen i normal- och nödläge ska fungera. Innan chaufförerna får leverera kemikalier ges dem en utbildning av Bolaget. Det är åkeriernas ansvar att säga till om nya chaufförer kommer. För kemikalierna som levereras till kemstation krävs frigivning för att lossning ska kunna startas. Frigivning sker från kontrollrummet när bilen anmäler sig i vakten. Frigivningen innebär att luft på lossning sätts på och att ventil in till lagercisternen öppnas. Vid händelse av överfyllnad stängs ventilen. Inga incidenter med läckage i slangar har inträffat. Bolaget har egna slangar där egenkontroll utförs för väteperoxid och natriumhypoklorit. Svavelsyraslangen ägs av åkeriet som utför egenkontroll och provtryckning. Planerade åtgärder är att ett kontrollrum kan komma att placeras snett höger om kemikaliestationen. På det berörda området har tidigare klortillverkning skett, vilken lades ned 1982. Sanering kan komma att krävas vid byggnation. Marken är idag asfalterad och ett dagvattensystem finns med kontinuerlig mätning. Risker med kemikaliestations lagrade ämnen handlar om utsläpp av dessa vid lossningsplatser eller på andra platser i anläggningen/längs rörbryggan som kan innebära följande: x Ökad brandrisk (syrgas) x Klorgasbildning (om svavelsyra/vissa metaller kommer i kontakt med natriumhypoklorit) x Försurning av mark och vatten (svavelsyra) x Saltsyraångor om utsläpp av svavelsyra kommer i kontakt med saltvatten x Påverkan på vattenlevande organismer vid utsläpp (särskilt natriumhypoklorit) x Explosion och brand (om väteperoxid kommer i kontakt med organiskt material), t.ex. fellossning) 5.1.12 Gas- och kondensatbehandlingssystem, destruktionsugn De mest förorenade kondensaten från indunstningen och från terpentindekanteringen i kokeriet renas i en stripperkolonn. Det renade kondensatet kan återanvändas för tvätt i sulfatfabriken eller leds till avloppsvattenreningen. De avdrivna gaserna, s.k. strippergaser, destrueras i mesaugnen tillsammans med övriga s.k. starka gaser från kokeri och indunstning. Systemet för starka gaser är försett med olika säkerhetsanordningar såsom vattenlås, sprängbleck och flamskydd eftersom bilaga b141 miljöriskanalys 20 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 gaserna är explosiva. För att säkerställa hög tillgänglighet för destruktion av gaser finns en förbränningsfackla som reserv till mesaugnen. Förutom system för uppsamling och destruktion av s.k. starka gaser, så finns ett system för uppsamling och destruktion av s.k. svaga gaser, vilka tas till sodapannan för destruktion. Planerade åtgärder är att i anslutning till den nya indunstningen installera en ny integrerad stripper för omhändertagande av förorenade kondensat. I det nya strippersystemet planeras metanolavskiljning från de avgående strippergaserna. Resterande strippergaser och s.k. starka gaser från kokeri och indunstning kommer liksom idag destrueras i mesaugnen och även metanolen förbränns då i mesaugnen. Det kan bli aktuellt att installera en separat gasdestruktionspanna för destruktion av gaser och metanol. Pannan kommer då att utrustas med en skrubber för effektiv rening av rökgaserna. I detta fall finns både mesaugn och fackla som reservsystem. Systemet för uppsamling av svaga gaser kommer att kompletteras så att det samlar upp gaser från relevanta positioner i nya och ombyggda fabriksavdelningar. Metanolen kommer att lagras i ett separat Ex-klassat utrymme utrustat med gasvarningssystem och där tank och pump är invallade. Larm för läckage kommer att finnas. Spill i metanolrummet hamnar i byggnaden och avdunstar. Risker har identifierats vara: x Explosion och brand (metanol) x Förhöjda halter av stark-/svaggaser vid haveri av reningssystem x Brand i elfilter 5.1.13 Avloppssystem och biologisk vattenrening Avloppssystemet är utformat i betong och har filmats för att säkerställa dess status och skick. Bolaget har ett system för omhändertagande av dag- och kylvatten och ett för processvatten som genomgår sedimentering och biologisk rening. Utsläpp av renat processavloppsvatten sker via huvudavloppet, vilket rinner i en kanal som mynnar i strandkanten nära Skönvikens norra udde mot Alnösundet. Till utloppskanalen leds även dag- och kylvatten samt vatten från kemikalieåtervinningen och eventuellt bräddat vatten från processerna. Till Västra avloppet, som mynnar inne i Skönviken, leds huvudsakligen kylvatten, men även rena processflöden från mesaombränningen och matarvattenreningen leds till detta avlopp. Utöver dessa utsläppspunkter finns dagvatten och dräneringsvatten vilka mynnar till Skönviken och Alnösundet. I både huvudavloppet och det Västra avloppet är oljelänsar utplacerade. I händelse av att utsläpp hamnar i dag- och kylvattensystemet kan detta påverka recipienten om utsläppet är tillräckligt stort och inte späds ut tillräckligt. Om ett tillräckligt stort utsläpp av en för bioreningen toxisk kemikalie sker till avloppssystemet och vidare till den biologiska reningen kan mikroorganismerna skadas och reningen effektnedsättas eller helt slås ut vilket innebär ökade utsläpp till recipient. pH-mätning sker i punkter innan flödena når bioreningen för att möjliggöra att syra och lut kan tillsättas för att neutralisera så mycket som möjligt. Möjligheter att dosera närsalter till reningsanläggningen finns och två tankar innehållande fosfor- och kvävelösning är placerade intill reningsanläggningen. Själva lagertankarna står inomhus och lossningsplatsen för kväve- och fosforlösning ligger i direkt anslutning till den kanal där det renade processvattnet släpps ut till Alnösundet. Ett mindre uppsamlingskärl finns vid lossningsplatsen och en lossningsförregling finns tillsammans med en nivågivare. Åkeriet har bilaga b141 miljöriskanalys 21 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 egna lossningsslangar och ansvarar för att dessa kontrolleras och provtrycks med regelbundna intervall. Vid platser där stillastående vatten kan ansamlas finns risk för tillväxt och spridning av legionellabakterier. Legionella (eller legionärssjuka) är en typ av lunginflammation som i första hand kan drabba människor med nedsatt immunförsvar genom att den som en aerosol sprids med luften och kommer ned i lungorna. Friska individer insjuknar mycket sällan och sjukdomen är behandlingsbar med goda prognoser för tillfriskning. Planerade åtgärder är att avloppsvattenreningen kompletteras för att hantera den ökade produktionen och för att begränsa utsläpp till recipienten till godtagbara nivåer. Detta innebär att reningsanläggningen kommer att dimensioneras för att kunna begränsa utsläppen till recipient till nivåer i det lägre BAT-intervallet. Ett nytt biosteg samt en ny parallell eftersedimenteringsbassäng kommer att byggas. Eftersom klordioxidblekning införs byggs externreningen ut med ett nytt kloratsteg. SCA Östrand planerar att separera avloppsströmmar så att endast strömmar som innehåller klorat går till kloratreningen. Risker inom avloppssystem och vattenreningen handlar om: x Utsläpp via avloppssystemet kan orsaka utslagning/effektnedsättning av biorening (leder till ökade utsläpp till recipient) x Utsläpp till recipient via kyl- och dagvattenavlopp x Spridning av legionellabakterier via luft x Ökade fosfor-/kvävehalter i utgående vatten från kanalen vid slangbrott x Läckage eller rörbrott i avloppssystem o Sättning (om läckaget sker under lång tid) o Utsläpp till mark och ev. vatten 5.1.14 Spillutsystem System finns för omhändertagande och återföring av lutspill för att begränsa tillfälliga utsläpp av luthaltiga vätskor till avloppsvattenreningen. Utrusningen består generellt beskrivet av pumpgropar som via konduktivitetsmätande instrument återpumpar vätska om denna ger utslag på detektorer. Spillutssystem finns i kokeri, blekeri, sodahus, massatvättar, industning, CTMP och vitlutsberedningen. Kontroll av konduktivitetsmätare sker var 6:e månad inom de mest kritiska positionerna, medan kontrollen på fibersidan görs en gång per år. Marginalerna i spillutssystemet, i termer av buffertkapacitet om störningar sker, bedöms vara adekvata då systemet normalt inte bräddar. Planerade åtgärder med en ny och modern processutrustning innebär att system för hantering av spill och volymer för hantering av processpill kommer att utökas. Risker kring spillutsystemet omfattar: x Haveri av pump- eller konduktivitetsmätare x Utsläpp av skum eller såpa (svåra att pumpa) x Läckage i distributionssystemet x Utsläpp från spillutcistern 5.1.15 Transporter Transporter till och från fabriken sker med tåg och bil via järnväg och landsväg samt med båt via en egen kaj. Största delen av kemikalierna till Bolaget transporteras med lastbil där vissa av dessa bilaga b141 miljöriskanalys 22 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 transporter är av typen farligt gods. Inga kemikalier transporteras med järnväg. Bolagets interna fordon uppehåller sig kring vedhanteringen och renseriet. Hastighetsbegränsningen inom området är 30 km/h. Planerade åtgärder handlar om att öka antalet fartygsanlöp jämfört med tillståndsgivna förhållanden. För en effektiv hantering kan ytterligare kajläge komma att krävas så att fler fartyg kan angöra. Främst vedråvara kommer att hanteras inom det nya, utökade hamnområdet/kajläge. Det befintliga kajläget kommer att nyttjas både för vedråvara och för lossning och lastning av eldningsolja, lut och terpentin som kommer att ske genom pumpning i rörledningar mellan fartyg, kajen och industriområdets olika kemikaliecisterner. För redan tillstångsgivna kemikalier kommer antalet leveranser att öka i proportion till produktionsökningen. Natriumklorat och metanol är nytillkomna kemikalier vilka kommer att levereras med bil. Risker inom transporter är: x Påkörning av cisterner/rörbryggor inom anläggningen x Fordonskollisioner x Ökad lossnings-/lastningsfrekvens x Utsläpp vid fartygslossning x Utsläpp under transport 5.1.16 Sättningar, ras och skred Marken inom industriområdet utgörs både av fast jord samt av utfyllnader med relativ sämre bärförmåga och hållfasthet. Befintlig bebyggelse är byggd på den del av marken med bäst hållfasthet/bärighet. Planerade åtgärder inom detta område handlar om att den tillkommande bebyggelsen som omfattas av denna ansökan kommer att byggas på i huvudsak utfyllnader vilket innebär att marken utförligt kommer att behöva pålas för att öka bärighet och för att undvika exempelvis sättningar. Risker kring sättningar, ras och skred omfattar: x Skador i utrustning, tankar och rör vilket kan leda till utsläpp till vatten, mark och luft beroende på var en sättning/ras inträffar och dess fysiska åverkan 5.2 Hanterade kemikalier och farliga ämnen De kemikalier som används för massaproduktionen är välkända och allmänt förekommande inom branschen. Bolagets anläggning omfattas av Sevesolagstiftningen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa risken för och följderna av allvarliga kemikalieolyckor. För vilka mängder och kategorier av ämnen som berörs hänvisas till Bolagets säkerhetsrapport som lämnas in tillsammans med tillståndsansökan. En kortfattad sammanställning av miljö- och hälsomässiga egenskaper hos de ämnen som tas upp i denna miljörisk finns i Bilaga B14:1-2. bilaga b141 miljöriskanalys 23 (51) BILAGA B14:1 5.2.1 2014-10-15 Förteckning över Bolagets lagrade kemikalier och skyddsåtgärder I nedanstående Tabell 5-1 redogörs cisternvolymer och skyddsåtgärder för de huvudsakliga kemikalier och processämnen som bedöms kunna medverka i miljöolyckor. Placering av cisterner ses i Figur 5-2. Alla nya och befintliga cisterner kommer att vara försedda med överfyllnadsskydd, nivåmätare och överlöpshantering till slutna system med övervakning från kontrollrummet. Dimensionering av överlöpen kommer att ske efter de nya, högre flöden som produktionsökningen kommer att innebära. Nya tankar kommer att stå på betongfundament och vara rostfria. Alla cisterner omfattas av förebyggande underhåll och fortlöpande tillsyn. Alla nya cisterner kommer inte att invallas eftersom en begränsad area finns inom industriområdet, liksom att höga invallningsmurar istället kan skapa arbetsmiljörisker och åtkomstsvårigheter vid underhåll/inspektion, samt att flytrisker för cisterner införs. Bolagets lösning är istället att logera marken och längre ut mot Alnösundet bygga en lägre vall (katastrofdamm) för att dels ge insatser med sugbil större tidsfönster och för att möjliggöra en långsam infiltration i mindre flöden till recipient om utsläpp skulle ske. En preliminär placering av vallen (grönmarkerad) ses i Figur 5-2. Cisterner som skulle kunna omfattas av denna vall är i huvudsak såpa och blandlut, men om vallen görs än större skulle även andra tankar kunna omfattas. Större mängder terpentin kommer att hanteras med fler leveranser eller eventuellt ytterligare en tank, byggd enligt samma principer som den nuvarande. bilaga b141 miljöriskanalys 24 (51) BILAGA B14:1 Tabell 5-1 2014-10-15 25 (51) Cisternvolymer och skyddsåtgärder för Bolagets kemikalier 3 ID 1 2 Kemikalie Såpa Vitlut Cisternvolym (m ) 3 1 500-2 000 m 3 5 000-6 000 m 3 Svaglut 2 500 m 4 Blandlut 2x9 000 m 3 Egen process 5 Mellanlut & spillut 2x3 200 m 3 Egen process 6 Mellantjocklut 300 m 7 1 500 m 3 1 500 m 3 9 Tjocklut (73 % torrhalt) Tjocklut (80 % torrhalt, trycksatt) Rå grönlut 3 000-4 000 m 10 Filtrerad grönlut 3 000 m 3 11 Tallolja 1 800 m 3 12 Mesa 2x760 m 8 3 Leveransform Egen process Egen process Egen process Ny/befintlig Ny Ny Ombyggd av befintlig vitlutscistern Ny Befintlig (dagens två blandlutcisterner) Eventuellt tillkommande cistern Ny Egen process Ny Oinvallad. Inomhus. Egen process Ny Ombyggnad av befintlig cistern Oinvallad. Inomhus. Egen process 3 Egen process Egen process 3 3 13 Svavelsyra (96 %) 200 m 14 Eldningsolja 5 Ca 5000 m 3 3 Oinvallad. Oinvallad. Oinvallad. Inomhus/utomhus. Oinvallad. Oinvallad. Oinvallad. Utomhus. Egen process. Bil (lastning) Befintlig Inomhus. Egen process. En ny + en befintlig. Oinvallad. Bil Befintlig Båt Ny ÅF-Infrastructure AB , Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 BILAGA B141 Miljöriskanalys Skydd Oinvallad. Fullständigt invallad. Påkörningsskydd. Dubbla nivåmätningar med förregling. Invallning med nivåmätning och förregling. Mätning ledningsförmåga avlopp. FU-rutiner. Klorgasdetektor och larm. Kameraövervakning Invallad. Utomhus. BILAGA B14:1 2014-10-15 3 ID Kemikalie Cisternvolym (m ) 15 Eldningsolja 1 Ca 60 m 16 Metanol (100%-ig, klordioxidfarmställning) 60-100 m 17 Natriumhydroxid (50%) 6 500 m 18 Väteperoxid (49%) 120 m + 80 m 19 Komplexbildare (CTMP) 30 m 20 Komplexbildare (Blekeriet) 21 3 26 (51) Leveransform Bil 3 Ny/befintlig Ny eller flytt av befintlig Bil Ny Båt Ny Bil Befintlig 3 Bil Befintlig 70 m 3 Bil Befintlig Svaveldioxid 42 m 3 Bil Befintlig 22 Syrgas (leverantörsägd) 3x50 m Bil Befintlig 23 Skumdämpare 25 ton Bil Befintlig 24 Natriumhypoklorit (10-15 %) (kemstation) 50 m 3 Bil Befintlig bilaga b141 miljöriskanalys 3 3 3 3 Skydd Utomhus Invallning. Ex-klassad. Brandseparerad. Vakuum- och säkerhetsventil. Skyddsjordad. Invallning. Fjärravstängning av ventil Nivåindikering med larm, övervakning via styrsystemet. Överfyllndsskydd. Utomhus Invallat med nivåmätning och förregling. Nivågivare med lossningsförregling. Dubbla tempgivare en ytgivare för indikation av värmutveckling. Instruktioner. FU. Kameraövervakning Nivågivare. Instruktioner (lossning mm). Internt spillutssystem. Fjäderstängande ventiler. N-onlineanalys på reningen Nivågivare. Instruktioner (lossning mm). Ljuslarm högnivå vid lossningsplats. Internt spillutssystem. Fjäderstängande ventiler. N-onlineanalys på reningen Invallad. Gaslarm. Förreglingar. Påkörningsskydd. Instruktioner. FU-enl rutin. Beredskapsplan Operatörer kan använda AGA-divator och göra enklare insatser. Gemensam genomgång & övningar med Rtj. Påkörningsskydd. Nivåövervakning. Kameraövervakning Spillsystem. dP-cell TDC. Synglas med måttsticka. Instruktioner. Tätting. Invallning med nivåmätning och lossningsförregling. FU och fortlöpande tillsyn. Kameraövervakning BILAGA B14:1 ID 2014-10-15 3 26 27 28 Kemikalie Natriumhypoklorit (10-15 %) (Ortvikens pumpstation, gamla blekeriet) Fosforsyra Kvävelösning Natriumsilikat 29 Hydraul- och smörjoljesystem 30 Ammoniak (24,5%) 17 m 31 Klordioxid 32 Natriumklorat 2x1000 m Lossningstank 70 m3 Lagertank: 2x190 m3 25 Cisternvolym (m ) 10 m 3 3 7m 3 2x26 m 3 70 m 3 Ca 20 m fördelat på många kärl/distributionssystem 3 3 33 Terpentin (Vid eftersedimenteringen) 450 m 34 Terpentin (Vid fiberlinjen) 28 m 35 Metanol Ca 30 m bilaga b141 miljöriskanalys 3 3 3 27 (51) Leveransform Ny/befintlig Bil Befintlig Bil Bil Bil Befintlig Befintlig Befintlig Cipax Befintlig Bil Befintlig Egen process Ny Skydd Nivåmätning vid lossningsplats.Hårdgjord yta vid lossningsplats. Invallning. Chaufför+operatör under lossning Inomhus Inomhus Inomhus I blekeriet finns invallningar. I CTMP spilltråg. Pumpgropar och pumpstopp vid lågnivålarm. FUinspektion. Gaser återtas till bilen. Påkörningsskydd. Dubbelmantlad. Nivåmätning med lossningsförregling. Egen invallning. Överfyllnadsskydd.Utomhus Bil Ny Utomhus. Egen process Lastning: Båt Befintlig Egen process pumpas till lagercisternen Befintlig (Ev byggs ny) Uttag ur egen process Ny (eventuellt) Instruktioner. Ex-klassat område. Styrsystemsövervakning. Överfyllnadsskydd. Dubbla nivåmätningar med olika mätprinciper. Invallning med nivåmätning med förregling. Förebyggande underhåll och fortlöpande tillsyn.Kameraövervakning Invallad. Instruktioner. Ex- klassat område. Dubblerad nivåmätning. Larm. Förebyggande underhåll och fortlöpande tillsyn. Planeras preliminärt intill terpentincistern (ID 33). Invallning. Ex-klassad. Brandseparerad. Vakuum- och säkerhetsventil. Skyddsjordad. BILAGA B14:1 2014-10-15 28 (51) 34 25 21 20 23 28 19 11 9 12 3 5 30 6 7 8 10 18 26 27 Kemstation: 13,18,22,24 16 31 32 Klordioxidframställning 4 1 4 2 14 17 35 33 Figur 5-2. Placering av cisterner. Siffror anknyter till numreringen i Tabell 5-1. bilaga b141 miljöriskanalys BILAGA B14:1 5.3 2014-10-15 Riskförändringar i ansökt verksamhet Ansökan innebär en utökad produktion av massa från nu tillståndsgivna 660 000 till 1 100 000 ton massa per år, varav högst 120 000 ton CTMP (nuvarande 100 000 ton). Ansökan berör alltså främst en ökning av sulfatmassa och ingen tillkommande utrustning planeras för CTMPproduktionen. 5.3.1 Kemikaliehantering Avseende kemikaliehanteringen kommer samma kemikalier som idag att utnyttjas vid ansökt produktion. En av de mest farliga kemikalierna är flytande kondenserad svaveldioxid som används för att bereda vattenlösning av svaveldioxid samt sulfitlösning som används i olika positioner i processen. Lösningarna bereds i ett slutet system i direkt anslutning till lagertanken. För produktionen av ECF-massa tillkommer dock nya kemikalier. Klordioxid, som kommer att användas som blekkemikalie kommer att tillverkas på plats i en ny anläggning. För produktionen av klordioxid tillkommer natriumklorat och metanol. 5.3.2 Transporter Transportvolymerna till och från Bolaget kommer sammantaget att öka i proportion till den ökade produktionen då den befintliga samtidiga lagrade kemikalievolymen kommer att vara densamma, förutom för de nytillkomna kemikalierna. Även omfattningen av de interna transporterna bedöms öka vid ansökt produktion. 5.4 Organisatoriska skyddsåtgärder Exempel på organisatoriska åtgärder som beskriver ett företags förmåga att agera proaktivt kring miljöriskfrågor är till exempel att: x x x … säkerställa att skyddsåtgärder är funktionella … underhållet av skyddsbarriärer och utrustning inte är eftersatt … organisationen kontinuerligt arbetar med att öka riskmedvetenhet och kunskap hos personalen kring potentiella miljöolyckor Bolaget arbetar systematiskt med riskhanterings- och arbetsmiljöarbetet där bland annat rutiner finns för att regelbundet genomföra översyner av fabriksområdet och att utföra förebyggande underhåll på utrustning, rör och tankar. Rutiner finns också framtagna för mottagning, förvaring och intern distribution av kemikalier. Riskanalyser hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet och särskild hänsyn tas till kemikaliers specifika egenskaper och lägerplatsers karaktäristik för att utröna var eventuella läckage riskerar att hamna. Riskanalyser uppdateras och genomförs på kontinuerlig basis och besiktningar sker också regelbundet enligt bestämda intervall. Vissa riskfyllda arbetsmoment kräver arbetstillstånd, som exempelvis heta arbeten, där endast utsedd personal har rätt att utfärda arbetstillstånd. Om ändringar ska göras som påverkar personal eller processer måste förändringen riskbedömas innan ändringen kan införas. Detta kan exempelvis vara införandet av nya kemikalier eller ny utrustning. Samverkan, erfarenhetsåterföring och diskussion kring HSE-frågor sker också mellan koncernens olika bruk och enheter i det så kallade Miljönätverket. Bolaget är även medlemmar i Sodahusoch Fiberlinjekommittén för erfarenhetsutbyte från andra liknande företag. Även erfarenheter ÅF-Infrastructure AB , Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 BILAGA B141 Miljöriskanalys 29 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 från andra branscher tas med och implementeras i förbättringsarbetet och lärandet avseende hälsa, miljö och säkerhet. Vaktbolag ronderar anläggningen två gånger per natt och vid helger tre gånger per dygn. Bolaget har uppsikt över anläggningen övrig tid. Provtagning i utsläpps- och interna punkter görs dagligen, exempelvis på inkommande rening. Avvikelsehantering Bolaget använder Pappersindustrins Informationssystem om Arbetsmiljö (PIA-systemet) för att rapportera och delge olyckor och tillbud, som anpassats till bolagets organisation. Över 40 bolag är med i systemet som möjliggör för erfarenhetsåterföring och delgivning av information som kan medverka till att skapa bättre förutsättningar för att vardagligt arbete ska verka under bra förhållanden utifrån ett arbetsmiljö-, miljö- och säkerhetsperspektiv. I systemet anmäls olyckan eller tillbudet där en utredning med riskbedömning och analys om orsak och åtgärder samt en uppföljning. Ärendet skall anmälas inom 48 timmar. Vid större händelser ringer Bolagets miljöavdelning Länsstyrelsen för att i samråd komma överens om hur rapporteringen ska gå till. Utbildning Vidareutbildning och utbildning i säkerhets- och miljöarbetet är viktigt för att upprätthålla kompetens och riskmedvetenhet hos Bolagets personal. Exempelvis får nyanställda utbildning kring allmänna aspekter av arbetsmiljö, säkerhet, skydd och brand. Externa aktörer som skall utföra jobb hos Bolaget måste genomgå SSG Entre- utbildning innan arbetet påbörjas. 5.4.1 Brandskydd samt beredskap vid olyckor och katastrofer De olika processavsnitten är indelade i flertalet brandceller med brandgasevakuering. Sprinklersystem och branddetektorer finns på platser där Bolaget har identifierat och bedömt att behov finns. Sprinklers inom anläggningen går med larm till Räddningstjänsten. I positioner där stora volymer brännbart material hanteras, såsom torr massa, finns automatiska släcksystem tillsammans med gnistindentifieringssystem. Pumpning av brandvatten sker med två elektriska pumpar och med en dieselpump i reserv. Vid inträffande av brand, gasutsläpp eller andra typ av större olyckor fungerar vaktstugan vid entrén som larmcentral. Totalt finns sex skiftlag hos Bolaget. Under varje skift finns en insatsstyrka bestående av produktionsledaren (skiftchefen) tillsammans med en person från el- respektive mek-sidan. Insatsgruppen är alltså tillgänglig dygnet runt. Personal inom insatsgruppen bär en kommunikationsradio som larmas via portvakten och en personsökare som aktiveras av automatiska brand- och gaslarm. Personalen har utbildning inom heta arbeten, kemikalieutsläpp, brandbekämpning samt hjärt- och lung-räddning. Vid larm (olycksfall, brand, utsläpp osv.) är insatsstyrkan först på plats för att hantera det inträffade och genomföra skadebegränsande insatser. Insatsgruppen gör också en bedömning om behov finns för att tillkalla ytterligare hjälp från räddningstjänsten, där produktionsledaren avgör om nödorganisation krävs som involverar en ledningsgrupp. En nödlägesplan finns därför framtagen med rutiner och checklistor för hur man inom Bolaget ska agera om risk för allvarliga miljöstörningar föreligger. Denna omfattar vad ett antal befattningshavare skall göra för att möjliggöra ett så effektivt räddnings- och saneringsarbete som möjligt och att begränsa konsekvenserna av allvarliga kemikalieolyckor. bilaga b141 miljöriskanalys 30 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 Praktiska övningar genomförs med insatsstyrkan vid två tillfällen per år om totalt 16 timmar, där även räddningstjänsten medverkar vid vissa moment. Även övningar genomförs för att bedöma och utveckla nödlägesplanens effektivitet och en större övning hålls vart tredje år. 5.4.2 Inträffade incidenter Ett antal incidenter och olyckor har inträffat hos Bolaget. Varje incident har genomgått en olycksutredning varpå Bolaget har dragit lärdom av olyckan och infört de tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder som bedömts behövas för att minska sannolikheten för att något liknande ska hända igen. Dessa erfarenheter är viktiga att tänka på även i tillkommande bebyggelse eller ombyggnationer i och med denna ansökan. Två incidenter har inträffat kring svaveldioxidhanteringen. Under 2006 läckte en fläns på en av tankarna, vilket medförde att en ombyggnation skedde av ventiler och flänsar i anslutning till lagertankarna. 2008 inträffade ett mindre läckage i lossningsslangen. Läckaget triggade säkerhetssystemet som snabbt stoppade lossningen. Efter händelsen utvecklades rutiner och instruktioner kring kontroll av slangar och på åkeriets utrustning. Under 2009 utbröt en brand i Bolagets terpentincistern, som då var placerad i närheten av en 3 cistern med eldningsolja. Cisternen innehöll vid tillfället ca 150 m råterpentin. Branden inträffade nattetid och bekämpades med en styrka på ca trettio man som lyckades släckta branden inom några timmar och förhindra att oljecisternen utsattes för höga strålningsnivåer. Brandröken nådde inte närliggande samhälle och efter incidenten byggdes en helt ny terpentincistern som placerades i industriområdets södra del invid vattnet. Flertalet bränder har skett i flingtorken vid CTMP. Tändkällan har i många fall varit att metallföremål inkommit i raffinören och där bildat en gnista. Under 2011 - 2012 ökade antalet bränder markant. En fördjupad utredning av dessa genomfördes. Försök genomfördes av SP som visade att massa som ansamlats i vissa punkter i värmeväxlaren självantänder. Efter utredningen har larm och temperaturvakter installerats i värmeväxlaren som bland annat stänger ned fläktar vid detektion. Införandet av skyddsåtgärderna har inneburit en minskad brandfrekvens. Bränder har även skett i barklagret där självantändning sker om barken ligger för länge och i för stora högar. Rutiner med att säkerställa att detta inte sker har införts. bilaga b141 miljöriskanalys 31 (51) BILAGA B14:1 6 2014-10-15 32 (51) Bedömda miljörisker I detta avsnitt presenteras de miljörisker fördelat på utsläpp till luft, mark och vatten som identifierats och bedömts varit allvarligast ur ett miljöperspektiv. Miljörisker kopplade till transportolyckor tas också upp. I Tabell 6-1 ses de bedömda miljöriskerna utplacerade i Bolagets riskmatris, numreringen korresponderas med den i Bilaga B14:1-1. Ett urval av de risker som hamnat i de röda/gula fältet har sedan ytterligare analyserats avseende deras konsekvenser med hjälp av MSB:s verktyg. Dessa har lagts in i Tabell 6-2. Det är värt att notera att risk-ID 14b (oljespill från arbetsfordon, se Bilaga B14:1-1), som var den enda risken som hamnade i det röda fältet i Bolagets riskmatris, efter detaljerad analys i MSB:s verktyg bedöms som en liten miljöskada. Nedan kommenteras miljöriskerna samt ÅF:s överväganden klargörs. I avsnittet kommenteras även hur förändringar i den ansökta verksamheten påverkar risken för olyckor. Sannolikhet Tabell 6-1 Bedömda miljörisker mer än 1 ggr per år 5 23 14b 1 ggr per 1 - 10 år 4 30a 4,14a 1 ggr per 10 - 100 år 3 1a,2,13a,13b 1 per 100-1000 år 2 < 1 ggr per 1000 år 1 5b,11,12, 1b,29 18b,30b 6-10,15, 16,18a,19a,19b, 205a,26,27 22,25a,25b,28, 30c,31,32 1 30d 3,17, 24 2 3 1c 4 5 Konsekvens Tabell 6-2 Värderingsmatris av skadehändelser för vidare bearbetning Stor osäkerhet Måttlig osäkerhet Liten osäkerhet bilaga b141 miljöriskanalys 18b, 14b, 6 26,27 Liten miljöskada Måttlig miljöskada Betydande miljöskada Stor miljöskada Mycket stor miljöskada BILAGA B14:1 6.1 2014-10-15 Utsläpp till vatten Generellt kan sägas att Bolaget är den största antropogena utsläppskällan i närområdet, men eftersom en stor del av Indalsälven passerar fabriksområdet genom Alnösundet har recipienten en hög utspädningseffekt och gör att utsläpp inte märkvärt påverkar recipienten, vilket är positivt ur ett miljöperspektiv. Mängden massa som kan ledas vidare från brunnar till recipient eller rening bedöms som liten eftersom brunnar sannolikt snabbt sätts igen av den utsläppta massan och detta scenario har inte vidare bedömts. 6.1.1 Lutcisterner De utvändigt placerade cisternerna endera saknar invallning, är delvis invallade eller är invallade till sin fulla volym. Dock har alla berörda cisterner överfyllnadsskydd, nivåmätare och överlöpshantering till slutna system med övervakning från kontrollrummet. Nya cisterner kommer att vara rostfria, byggda på betongfundament och omfattas av förebyggande underhåll och fortlöpande tillsyn.. Istället för att invalla de nya cisternerna intill kokeri/blekeri, till sin fulla volym, tänker Bolaget anlägga en jordvall som kan fungera som en stor invallning/katastrofdamm söder om dessa cisterner (se Figur 5-2 för preliminär skiss av förslagen position). Jordvallen fångar upp eventuella större utsläpp samt släckvatten innan det skulle nå recipient, vilket skapar tidsrymd och möjligheter för exempelvis sugbilar att omhänderta utsläppen på ett säkert sätt. Från jordvallen kan också infiltration ske av utsläppen i mindre flöden till recipient, eftersom risken med utsläpp främst är om utsläppen kommer snabbt ner till recipient i stora flöden. Om dessa cisterner skulle invallas till hela volymen skulle detta kräva en stor area på det begränsade industriområdet och dessutom skulle de höga invallningsmurarna snarare leda till arbetsmiljörisker och svårighet för åtkomst vid underhåll/inspektion. Vid stora delade invallningar finns det även flytrisker för cisternerna. Om ett utsläpp sker till en invallning (eller att enorma mängder regnvatten har ansamlats) kan detta leda till att dåliga svetsar ger vika och gör så att cisterner lossar och pressas uppåt på grund av flytkraften. Det finns alltså då risk att de flytande cisternerna ger ytterligare utsläpp. De lutar med värst miljöpåverkan på vattenlevande organismer är tjocklut, vitlut och rå grönlut. Rågrönlutscisternern kommer att vara placerad inomhus och det bedöms som mycket osannolikt att ett utsläpp från denna kan nå recipienten. Om hela tanken havererar är det troligt att den innestängda volymen kommer att flöda ut genom byggnadens dörrar och ut på de smala vägar som går mellan byggnadskroppen (storgatan och skorstensgatan) och spridas längs med dessa och eventuellt nå brunnar och biorening/recipient. En viss del av utsläppet kan komma att röra sig i riktning mot recipienten som ligger ca 200 meter sydväst om byggnaden, men detta bedöms som mycket osannolikt. Den filtrerade grönluten, vilken kommer att vara placerad utomhus och oinvallad intill mesaugnen, är placerad där marken lutar något in från recipienten, vilket bör förhindra att stora delar av utsläppet når recipient. Risk kan dock finnas för att den filtrerade grönluten kommer i dagavlopp, men tättningar finns som kan sättas in vid behov. Vitlutscisternen kommer att vara placerad utomhus men fullständigt invallad i en egen invallning. Vid ett totalt tankhaveri ryms alltså innesluten volym i invallningen. Utöver detta kommer cisternen att utföras i rostfritt material på ett pålat betongfundament och genomgå besiktningar och inspektioner. Övriga skyddsfunktioner omfattar överfyllnadsskydd, nivåmätning och överlöpshantering med övervakning från kontrollrummet. Sammantaget bedöms därför risken som mycket låg att ett utsläpp från vitlutscisternen kan komma att påverka recipienten. ÅF-Infrastructure AB , Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 BILAGA B141 Miljöriskanalys 33 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 Tjocklut kommer att hanteras dels i en ej trycksatt tank (utomhus) och i en trycksatt tank inomhus för att kunna hålla den flytande. Eftersom tjocklut är mycket trögflytande då den ej är uppvärmd så bedöms risken som låg att utsläpp från den ej trycksatta cisternen kan nå och leda till miljöskador i recipient. I den trycksatta, mer aktiva cisternen bedöms risken som större att tjockluten kan läcka ut. Dock finns skyddsåtgärder som pumpgrop, överfyllnadsskydd och överlöpshantering. Inga avlopp kommer heller att finnas vilket gör risken att denna ska nå recipient eller rening mycket låg, utan risken är främst ett utsläpp till mark. 6.1.2 Tallolja Talloljecisternen står inomhus medan utlastning sker utomhus. Inomhus finns pumpgropar som kan omhänderta eventuella spill och risken att utsläpp inomhus ska nå exempelvis bioreningen bedöms som mycket liten. Ett utsläpp av tallolja vid lastningen skulle teoretiskt kunna nå dagvattenavlopp utomhus, dock måste utsläppet vara stort om det ska nå dagvattenbrunnen eftersom tallolja är tämligen trögflytande. En rutin att tätting placeras ut i förebyggande syfte på denna brunn skulle minska denna risk. 6.1.3 Eldningsolja 5 En ny cistern för eldningsolja 5 kommer troligen att byggas med invallning. Lossningen till tanken kommer att ske från fartyg. Det är dock osäkert hur stor cisternvolymen kommer att bli eftersom detta är beroende på hur ofta och hur mycket fartyget kan komma att lossa vid varje enskilt tillfälle. Mindre cisternvolym innebär ökade lossningsfrekvenser, vilket ökar risken för utsläpp i samband med detta. Dock innebär också högre lossningsfrekvens att utrustning, rutiner och samverkan mellan fartyg och personal oftare används/sker vilket minskar risken för att exempelvis utrustning, rutiner, länsar och andra skyddssystem inte fungerar då de väl ska användas. Om ett utsläpp ska nå vatten är det troligaste scenariot att ett läckage inträffar på lossningsarmen eller annan utrustning från fartyget vilket medför ett utsläpp direkt till recipient. Totalt sett bedöms denna risk som låg. 6.1.4 Kajplats Lossningsslangar för terpentin och natriumhydroxid är Bolagets egna där egenkontroll utförs. Lossningsflöden från fartygen varierar med fartygets kapacitet och typ av ämne. Terpentin lastas 3 3 med ca 100 m /h och natriumhydroxid lossas med ca 200-300 m /h. Skyddsåtgärder vid lastning/lossning vid kajen är att slangvakter alltid är närvarande och att nödstopp finns som stänger pump och ventil. Utifrån ovan beskrivna flöden och att ett fullständigt stopp inträffar 3 3 efter nån minut kan maximalt 3-4 m terpentin respektive 10-15 m lut rinna ut. Troligaste läckagerisk är vid flänsar vilket innebär betydligt mindre mängder. Uppsamlingskärl är därför placerade under inkopplingspunkter m.m. 6.1.5 Skumdämpare Skumdämpare bedöms utifrån säkerhetsdatabladen ej vara farliga för vattenlevande organismer, men om skumdämpare når recipient innebär detta en förhöjd COD-halt.. Vid platsbesöket bevittnades en lossning av skumdämpare från lastbil där ett spill rann ned till en närliggande avloppsbrunn som inte var försedd med tätting. Risken att stora mängder når brunnen bedöms som låg, men Bolaget bör införa rutiner att placera ut tättingar i förebyggande syfte för att undvika liknande onödiga utsläpp. bilaga b141 miljöriskanalys 34 (51) BILAGA B14:1 6.1.6 2014-10-15 Hydraulolja Hydraulolja finns i hydrauloljesystem i CTMP, blekeri, renseri samt kring sodapannan och turbinen för att nämna några positioner. I CTMP bedöms risken för läckage vara något större jämfört med blekeriet eftersom hydrauloljekylare ej är dubbelmantlade, inget utbytesprogram finns på värmeväxlare, att nivåer ej mäts samt att enskilda kärl kan stå oinvallade. I blekeriet är nya kylare rostfria och bedöms vara mindre sannolika att läcka och hydrauloljerummen är invallade och ronderas. Läckage kring sodapannan förhindras av att sodapannans oljebrännare står på ett stort spillkar och att oljepumprummet helt saknar avlopp. Kring turbinen och i maskinhuset till pelletskvarnarna finns oljeavskiljare på kylvattenavloppet för att förhindra vidare spridning. I maskinhuset till pelletskvarnarna kan läckage ske men spridningen förhindras av oljeavskiljare. Störst risk bedöms finnas för läckage i renseriet och detta kommenteras mer under externreningen nedan. Hydraulolja finns även i de vedtruckar som används på vedplan och där slangbrott kan inträffa. Truckarna frekventerar även truckverkstaden och drivmedelstationen där oljeavskiljare finns. Att det sker mindre oljeläckage från fordonen ute på vedplanen är relativt vanligt och är mycket svårt att helt skydda sig emot. Om ett läckage sker så används bark och spån som absorbent. Inga avlopp finns dock i närheten kring vedplan, vilket gör att risken för att detta ska nå bioreningen är nästan obefintlig. Dock är vedplanen nära placerad recipienten och större läckage skulle teoretiskt kunna gå ut i denna. Recipientens stora utspädning bedöms dock medverka till att konsekvenserna av ett sådant utsläpp skulle vara litet, vilket även en utförligare analys av scenariot i MSBs verktyg visar. 6.1.7 Klordioxidframställning Alla lagertankar kommer att vara placerade utomhus i invallningar och med överfyllnadsskydd och övervakning. Ur ett miljöperspektiv avseende utsläpp till vatten bedöms natriumkloraten och själva klordioxiden som allvarligast på grund av deras egenskap som miljöfarliga. Natriumklorat kommer att anlända till anläggning med lastbil och lossningen planeras att ske genom att varmvatten pumpas genom tankbilen och tar med sig kloraten i delvis upplöst form då kloraten ursprungligen är i kristallform. Förvaring kommer att ske i två andra tankar. På grund av att natriumklorat kommer att lossas i delvis upplöst form bedöms risken som liten att exempelvis ett slangbrott från lastbilen skulle kunna medföra någon risk för att utsläppet kommer att nå recipient. Vid regn kan eventuellt utsläppet sprida sig något längre. Ett större utsläpp av natriumklorat och klordioxidvatten bedöms snarare kunna ske från distributionsledningen mot det nya blekeriet om denna utsätts för exempelvis påkörning. Om utsläppet då når brunnar finns risk för att utsläppet når recipient. I dagsläget finns inga brunnar kring själva framställningsområdet så risken att eventuella utsläpp av att endera kemikalie når dit är obefintlig. Om dock nya brunnar kommer att anläggas måste en riskutredning genomföras så att risker med läckage till dessa hanteras. Metanolen bedöms kunna ge miljökonsekvenser om denna via brandspridning når andra delar av anläggningen och medverkar till att försvaga strukturer på ett sådant sätt att detta leder till utsläpp. Eftersom metanoltanken kommer att vara separerad och inneha flera skyddsbarriärer som minskar risken för en brand/explosion bedöms dessa dominoeffekter som osannolika. Eftersom hela klordioxidframställningen kommer att byggas helt nytt är det viktigt att pålning görs korrekt för att undvika risker med skred eller sättningar vilket kan leda till mekanisk åverkan på tankar, ledningar som leder till utsläpp/läckage. bilaga b141 miljöriskanalys 35 (51) BILAGA B14:1 6.1.8 2014-10-15 Svaveldioxid Bolagets hantering av svaveldioxid bedöms inte främst vara som miljörisk avseende utsläpp till vatten, utan som personrisk och utsläpp till luft. Svaveldioxid har dock mycket negativ påverkan på vattenmiljöer om utsläpp når dessa, men risken bedöms som mycket liten att svaveldioxid når vatten. Bland annat så ligger lagret i norra delen av området, långt ifrån recipient. Lossningsplatsen har en rad olika skyddsåtgärder såsom pumpgrop som samlar upp eventuella spill och inga avlopp eller brunnar finns i närheten dit SO2 kan hamna. 6.1.9 Kemikaliestation I kemikaliestationen lagras svavelsyra och natriumhypoklorit som kan orsaka skada om dessa når recipient. Baserat på den mängd skyddsåtgärder vid kemikaliestationen såsom invallningar, fångstgropar med nivåmätning och frigivning bedöms risken som låg att utsläpp av dessa kemikalier når recipient eller vattenrening under lagring/lossning. För att dessa kemikalier ska nå relevanta brunnar och avlopp bedöms snarare läckage från rörbryggor vara ett troligare scenario, men även denna risk bedömas som låg på grund av att ingen större andel fordon med erforderlig höjd för att skada rörbryggorna bedöms trafikera området i närheten. Under byggnationen kommer dock ett flertal sådana fordon att trafikera området vilket måste hanteras. 6.1.10 Fosfor- och kvävelösning Ett utsläpp av närsalter kan förutom en höjning av fosfor och kväve även innebära att Bolagets villkor överskrids. Risken med utsläpp av närsalter bedöms vara som störst vid lossningsplatsen för fosfor- och kvävelösning eftersom denna ligger nära utloppet från reningen. Ett eventuellt utsläpp riskerar hamna i en kanal direkt ut till recipient. Vid ombyggnationen bör därför lossningsplatsen flyttas. Själva lagertankarna är placerade inomhus och där bedöms risken för läckage och utsläpp vara betydligt lägre. 6.1.11 Distributionsledningar Via rörbryggor leds kemikalier från kemikaliestationen/klordixoidframställningen till olika förbrukarställen i anläggningen. Om utsläpp från rörbryggorna sker kan kemikalierna nå brunnar i närheten och leda endera till rening eller direkt till recipient. Bland de kemikalier som distribueras i rörbryggan kan nämnas att väteperoxiden snabbt sönderfaller till syrgas och vatten och bedöms inte kunna nå recipient i stora halter. Syra och lut ger ett förändrat pH och kan enbart nå recipienten och ge miljöpåverkan om utsläppet är tillräckligt stort. Sannolikheten för att utsläpp sker från rörbryggor bedöms som liten. 6.1.12 Sättningar, ras och skred Risken för skred (att jordmassor kommer i rörelse) är beroende av markens typ och som störst för lermarker som angränsar till eller sluttar ned mot vatten. Industriområdet sluttar lätt ned mot Alnösundet och marken består närmast ytan av fast jord och utfyllnader och längre ned av lera. Detta sammantaget gör att det finns viss risk för skred. Skred kan inträffa helt oförutsett och skapas främst av att små förändringar sker i den jämvikt som den naturliga erosionprocessen anpassar efter branter och slänter. Jämvikten upphör då markens stabilitet ändras vilket kan ha sin härkomst i landhöjningen, klimatet (nederbörd) och antropogena orsaker såsom utnyttjande av skog och mark som kan ändra förutsättningar för hur grundvatten ansamlas. Eftersom ökad nederbörd har en negativ inverkan på markens hållfasthet är det troligt att kommande bilaga b141 miljöriskanalys 36 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 klimatförändringar kommer att öka risken för skred. Genom att inom fabriksområdet inventera sprickor och sättningar i marken, lutande träd och stolpar, brott på exempelvis avloppsledningar i marken och tecken på erosion närmast vattnet, kan detta ge indikationer om skred är troligt att inträffa på platsen. Ett skred utanför det inhängade industriområdet inträffade en gång under 1980-talet. Närmsta spår av närliggande inträffade jordskred finns i Skönvik och Finsta, som ligger söder och sydost om industriområdet och Timråviken, där SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) har identifierat jordskred på sjöbotten. Låga vattenstånd under lång tid kan också orsaka att markens hållfastighet försämras vilket kan leda till sättningar och att utrustning, rör och tankar kan skadas och ge utsläpp. SMHI har via de närliggande mätstationerna Draghällan och Spikarna sammanställt varaktighet för hur ofta grundvattenståndsnivåerna underskrids i sammanhängande perioder på minst 12 timmar. Generellt är det under vårperioderna som vattenståndet underskrids. Det är mycket sällan, ca 0,01- 0,04 % av tiden i varje månad, som vattnet understiger 50 cm jämfört med medelvattennivån. Varaktigheten att vattnet understiger 10 cm mot medelvattennivån är mellan 0,46-0,13 % av tiden i varje månad. Landhöjningen är ca 0,7 cm/år och den globala medelvattenytan bedöms stiga med 18-59 cm fram till ca 2100. En kartering av ras- och skredrisker på industriområdet utfördes 1982 av Tyréns och visas i Figur 6-1, där också de nytillkomna strukturerna är markerade med svart. Följande färgkoder gäller på kartan: x x x x Mörkröd: Spärrat skredområde o Undergrundens bärighet måste kontrolleras innan något görs. Ljusröd: Riskområde. o Markanvändning, för varje enskilt fall, i samråd med geotekniker. Gul: Totalstabiliteten tillfredställande. o För sättningsfri grundläggning av byggnader krävs stödkonstruktion till berg eller morän. Grön: Totalstabiliteten tillfredställande. o För sättningsfri grundläggning av de flesta anläggningstyper räcker sulor eller plattor direkt på marken. Vid tiden för genomförandet av karteringen såg den nordöstra delen av industriområdet dock relativt annorlunda ut jämfört med dagens situation. Numer är denna del större och har expanderat genom att mark skapats med utfyllnader och det är på denna del av industriområdet som det nya renseriet och den nya kajen är tänkta att ligga. Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat detta område såsom det ser ut i dag, bör extra försiktighet och rådgörande med geotekniker ske innan byggnationen av den nya kajen och renseriet påbörjas. Detta för att säkerställa markens hållfasthet och minimera risken för skred och ras. bilaga b141 miljöriskanalys 37 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 Figur 6-1. Ras- och skredriskkartering för Östrands industriområde, utförd av Tyréns, 1982. Svarta former anger ungefärlig position och markanvändning för tillkommande strukturer i denna ansökan. Som ses i Figur 6-1 kommer merparten av de nytillkomna strukturerna byggas på mark som är gulklassad, vilket innebär att stödkonstruktioner till fastgrunden krävs. Eftersom nytillkomna byggnader och rörgator kommer att byggas på pålar mot fastgrunden bedöms detta ge en stabil bilaga b141 miljöriskanalys 38 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 och säker grundläggning även medräknat påverkan från framtida klimatförändringar och landhöjningar. Sammantaget bedöms risken utifrån statistiken från SMHI och markundersökningar kring industriområdets beskaffenhet som låg att byggnader och rörgator kommer att påverkas i sådan omfattning att sättningar och skred kan ge skador som leder till utsläpp i sådan skala att dessa kan påverka mark, luft och vatten. Risken för ras (att stenar, block m.m. rör sig fritt) bedöms som mycket låg eftersom inga sådana geologiska förutsättningar eller rester från tidigare ras (raviner) finns i närheten av industriområdet, enligt SGUs kartor och inventeringar. 6.1.13 Externrening och avlopp Om ett kontaminerat flöde blir för stort kan biostegen i reningensanläggningen slås ut. Exempel på kemikalier som kan ha påverkan på bioreningens effektivitet och funktion, det vill säga påverkar pH- och/eller syrehalten, är lut, väteperoxid, olja, tallolja, släckvatten och svavelsyra, men även komplexbildare, hydraulolja och skumdämpare kan skada mikroorganismerna. I anläggningen finns pH-mätning i punkter innan flödet når bioreningen. Risken att komplexbildare eller skumdämpare ska nå avloppsreningen i så pass stora mängder att bioreningen påverkas, bedöms som låg på grund av de många skyddsåtgärder som finns. Kring ved- och flishanteringen är vedtruckar en potentiell utsläppskälla av hydraulolja vid exempelvis slangbrott och andra former av läckage. Inga brunnar finns på vedplanen och endast ett fåtal vid flisstackarna. Vid truckverkstaden intill vedhanteringsområdet finns oljeavskiljare på avlopp. Vid eventuella utsläpp används flis och bark till invallningar för att minimera utsläppets utbredning. Inom detta område finns även renseriet där ett utsläpp av hydraulolja från barkpressen har bedömts vara den största risken för att slå ut bioreningen. Uppskattningsvis bedöms ca 50 liter komma ut. Om detta utsläpp inträffar finns en oljemätare innan försedimentering med larm till kontrollrummet. Vid eventuellt nytt renseri bör det säkerställas att risken för hydrauloljespill reduceras. Vid störningar i reningsanläggningens funktion finns möjlighet att tillföra slam till de olika stegen som gör att vid mindre störningar kan nya bakterier bildas. Döda bakterier går ut som suspenderade ämnen. Mängden av utsläppt kemikalie avgör hur detta kommer att påverka bioreningen och den tid det tar innan en återhämtning är fullständig. Detsamma gäller även för släckvatten där också släckvattnets sammansättning till stor del avgör konsekvensen. Innan bioreningen togs i drift gjordes tester där försöksanläggningen provocerades med såpa och svartlut för att se påverkan. En bedömning är att en utslagen biorening kan kräva en återhämtningsperiod på ca två till fyra veckor. En förmildrande omständighet om detta skulle inträffa är att utspädningen i recipienten är god. Oljelänsar är placerade dels i kanalen för det utgående renade processvattnet samt vid själva utloppet, vilket försvårar för oljeutsläpp att nå recipient. Det tillkommande kloratsteget i reningen, som krävs eftersom klordioxid tillkommer som ny kemikalie, kan också slås ut på grund av exempelvis stora temperaturhöjningar eller att pHstörande kemikalier når detta steg i stora volymer. Konsekvensen kan då bli att bioreningen slås ut vilket ger förhöjda utsläpp till vatten och risk för att villkor överskrids. En rekommendation är därför att larm och kontrollfunktioner installeras för att möjliggöra övervakning om vad som går in i kloratsteget. Utsläpp från själva avloppets ledningssystem kan inträffa om rör i marken springer läck eller på annat sätt går sönder. Bolaget har synat avloppets skick med kamera för att granska att inga diffusa utsläpp sker. En risk vid uppförandert av alla nya strukturer kan vara att tunga fordon såsom kranar placeras på mark som ännu inte har blivit pålad och fått förhöjd bärighet. Om bilaga b141 miljöriskanalys 39 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 statusen och placeringen av avloppsrör inte är känd kan under byggnation kran- och lyftfordon eller material placeras på sådana platser att avloppssystemet kan riskera att brista. Rutiner och provtagning kommer att ske innan utplacering av tunga fordon eller material och bolaget har stor erfarenhet av att stabilisera tunga kranbilar och kunskap om var ledningar går. Risken för detta scenario bedöms som låg. 6.1.14 Instrumentering samt styr- och reglersystem Ett styrsystem hanterar reglering, förregling och styrning av Bolagets olika processer. Olika system finns för att snabbt endera manuellt eller automatiskt stänga ned processer. Val av instrumentering till Bolagets processer anpassas efter varje givet processbehov. Vissa säkerhetskritiska ventiler har identifierats och dessa har ett felsäkert läge vid bortfall av elmatning eller luft. Inkoppling av analoga och digitala instrumentet görs enligt logik så att ett felsäkert läge uppnås i händelse av kabel- eller signalbrott. Det bedöms som osannolikt att fel i instrumenteringen på grund av bortfall eller brott av el eller signal kan medverka till stora utsläpp till mark, vatten och luft. Gällande marginalerna i lutsystemen bedöms dessa som goda vilket är bra ur ett miljöperspektiv där överbräddning av cisterner endast sker i sällan förekommande fall. 6.1.15 Släckvatten Släckvattnets miljöpåverkan beror helt på vilka kemikalier, material och släckämnen, samt dessas egenskaper i form av toxicitet, nedbrytbarhet och grad av bioackumulering, som medverkat i brandförloppet samt de förbränningsvillkor som då gällt. Vidare påverkar också hur mycket kemikalierna späds ut med släckvatten. Stor påverkan har också egenskaper hos den miljö som drabbas av släckvattnet. Förbränningsvillkor som omfattar hög temperatur och med god tillgång på syre, bidrar till att en fullständig förbränning av det brännbara materialet kan ske. Brandprodukterna blir oxiderade och medverkar inte till att förorena släckvattnet nämnvärt. De föroreningar som finns i släckvattnet kan relativt enkelt tvättas bort. Om förbränningsvillkoren istället kännetecknas av låga temperaturer och dålig syretillgång, samt att materialet ej är brännbart, bildas istället oförbrända och ej oxiderade partiklar. En minskning av temperaturen sker alltid då exempelvis vatten används för att släcka branden eller kyla omkringgärdade ytor. De oförbrända partiklarna sammanblandas med vattnet och ett förorenat samt svårrenat släckvatten blir resultatet. Användning av skumbaserade släckmedel sker då brand inträffat, eller om man vill förhindra antändning, i icke-vattenlösliga produkter såsom petroleumprodukter, tallolja och kolväteföreningar. Skummet har dispergerande egenskaper som gör att skummet vid skumbeläggning kan omgärda och släcka brandämnet på ett effektivt sätt. Denna egenskap bidrar också till att göra skummet farligt för utsläpp i recipient då det ingår som del i släckvatten och innehåller konserveringsmedel och tensider. Fördelen med skumbaserade släckmedel är att skummet inte transporteras på samma sätt som vatten utan stannar inom relativt avgränsade områden. Dock kan transport ske tillsammans med det utsläppta mediet som skall släckas eller skyddas mot antändning. Brand i en olje- eller terpentincistern kan även leda till behov av kylning av närliggande cistern vilket kan leda till att skum och olja/terpentin dras med till dagvattenbrunn och recipienten. Bränder kan uppkomma på många håll inom verksamheten, både inomhus och utomhus. Bränder utomhus i ved-, flis-, pellets- och barklager kan orsakas av självantändning eller av bilaga b141 miljöriskanalys 40 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 externa tändkällor och bedöms inte ge upphov till några större mängder miljöskadliga ämnen i släckvattnet även om släckvattenmängden under vissa förhållanden kan bli stor. Värsta scenariot bedöms vara en brand i en flishög men inga brunnar finns i närheten så risken för att släckvattnet ska nå bioreningen är mycket låg. Inga stackbränder har dock inträffat på anläggningen. Brand i barklager har däremot inträffat, där brandrisken ökar med förvaringstiden. Rutiner finns för att se till så att barkhögar inte ligger kvar för länge och inte blir för höga för att undvika att självantändning sker på grund av den värmeutveckling som alstras av mikroorganismer inne i den pressade barken. För att undvika att brand sker i flistransportörerna är dessa försedda med sprinklers. Om bränder inträffar i truckar eller traktorer kring vedplanen bedöms rökgaserna och släckvattnet bli mer kontaminerat. Vid inträffandet av släckvattenvolymer utomhus kan Bolaget omhänderta viss del av släckvattnet med hjälp av tättingar, pumpar, slamsug samt bygga temporära invallningar med flis. Bränder utomhus innebär en närhet till recipient, så risk finns alltid att släckvattnet kan komma att direkt rinna ut. Bränder i kemikalielagret och i klordioxidframställningen innebär att större mängder miljöskadliga ämnen kan kontaminera släckvattnet. Genom att anlägga en jordvall söder om kokeriet och klordioxidframställningen förhindrar detta i viss grad släckvatten från att nå snabbt nå recipient och jordvallen fungerar också som en invallning för många av de nytillkomna cisternerna. Om bränder uppkommer inomhus i produktions- eller utlastningslokalerna kommer även släckvattnet att hamna här, och kan teoretiskt nå reningsverket via endera avlopp till bioreningen eller via kyl- och dagvattenavlopp direkt till recipient. Om utsläppet når bioreningen kan den toxiska effekten i släckvattnet minskas men med risk för att bioreningen slås ut vilket kommer att ge flöden med stor COD/BOD-halt som når recipient. Exempel på var det kan brinna inomhus är i flingtorken, utlastningen och kring olika maskiner där varmgående lager kan medverka till antändning. Korrosiva förbränningsprodukter kan också bildas inomhus om PVC-kablar utsätts för brand, men samlad mängd kablage bedöms inte kunna ge någon tydlig miljöpåverkan. Om hydrauloljesystemen brister på grund av brandbelastning och ger utsläpp kan detta ytterligare stärka brandeffekten och samtidigt kontaminera släckvattnet. Liksom tidigare är recipientens stora utspädningseffekt en positiv faktor om stora mängder släckvatten når denna utan att Bolagets skyddsfunktioner lyckas minska mängden eller att temporärt invalla släckvattnet. Risken bedöms därför som låg att släckvattnet kommer att ge långvarig påverkan på recipienten. 6.2 Utsläpp till luft 6.2.1 Svaveldioxid Lagring och lossning av kondenserad SO2 sker vid lagerplatsen i industriområdets norra del vid det gamla blekeriet. Utsläpp i vätskefas kan teoretiskt ske i samband med lossning och vid kollision vid exempelvis en trafikolycka. Om utsläppet sker i vätskefas kommer detta snabbt att förångas till ett giftigt gasmoln som kan sprida sig utanför industriområdets gränser med risk för personskada som följd. Platsen ligger ca 250 meter från närmsta bostadsbebyggelse. Omfattningen av det giftiga gasmolnets utbredning och spridning är beroende av utetemperaturen, utsläppt volym samt vindriktning och vindhastighet. Särskilt betydande för SO 2 är utetemperaturen eftersom gasens kokpunkt är -10°C vid vilken ämnet kondenserar till flytande form och avdunstar lätt vid temperaturer över denna. Utsläppt gas, vid kontakt med först syre bilaga b141 miljöriskanalys 41 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 och sedan vatten, bildar svavelsyra vilket har en försurande effekt om ämnet kommer i kontakt med recipient. Denna risk ökar om utsläppet sker vid nederbörd eller vid dimma/fuktig väderlek. En betydande faktor för att minimera konsekvensen av ett utsläpp av svaveldioxid är att nödstopp aktiveras, vilket mycket beror av snabbheten och situationsmedvetenheten av den personal som lossar och övervakar samt på att den automatiska avstängningen fungerar. Bedömningen att ett stort utsläpp skall ske orsakat av ett tankhaveri eller liknande är mycket låg givet de många skyddsåtgärder som finns för att dels förhindra att ett utsläpp överhuvudtaget sker och dels för att mildra konsekvenserna och stoppa utsläppet om detta inträffar. Lossningsplatsen ligger relativt avsides från trafik och platsen spärras av då lossning sker. Risken för att exempelvis gafflar på förbipasserande fordon skall ta hål på lastbilens lagertank eller lagerplatsens tankar bedöms som mycket osannolik. Lagertanken innehåller tryckkondenserad gas och experiment av denna typ av lagertank har visat på mycket hög hållfasthet vid mekanisk/fysisk åverkan. Mindre utsläpp av SO2, exempelvis orsakat av skada på lossningsslang eller ventilläckage, ses som troligare. Då halten i gasmolnet blir lägre i relation till halten vid utsläpp av en stor volym SO2 bedöms risken för person- eller miljöpåverkan utanför anläggningen vara mycket ringa. 6.2.2 Klordioxid Klordioxid tillkommer som ny blekkemikalie för Bolaget. Ur ett branschperspektiv är ämnet mycket vanligt där det används för blekning av uppskattningsvis ca 95 % av alla massa i världen. Med denna stora användning och tillskansad erfarenhet som därmed finns hos tillverkare av produktionsanläggningar, är dessa medvetna om vilka risker som finns och att designa anläggningar med skyddsåtgärder och övervakningssystem för att hantera dessa. Eftersom den slutgiltiga utformningen av klordioxidframställningen vid genomförandet av denna miljöriskanalys inte varit färdig, har riskerna generellt bedömts och rekommendationer ges för att hantera tänkbara risker. Klordioxid är ett mycket reaktivt ämne vilket är anledningen till att Bolaget kommer att tillverka detta på plats då det inte bör transporteras. Till skillnad från ren klorgas är ämnet på grund av dess oxiderande egenskaper och att det sönderfaller spontant vid 120 mm Hg partialtryck (ca 15 vol%) även explosivt, vilket kräver att åtgärder för att undvika explosiva koncentrationer i både reaktor och lagertankar måste hanteras. Ämnet är även miljöfarligt för vattenlevande organismer. För att utsläpp ska kunna spridas till luft måste klordioxidlösningen förångas, vilket sker vid temperaturer över ca +11ºC. En uppskattning är att ca 20-30 % avgår momentant och avgasningen kommer sedan att avta i och med att koncentrationen klordioxid i lösningen minskar. Gasen som bildas (klordioxid sönderfaller till klorgas och syrgas) är gröngul, tyngre än luft och giftig och innebär en risk att människor och landlevande djur kan skadas eller dö beroende på koncentration och exponeringstid. Omfattningen av det giftiga gasmolnets utbredning och spridning är i sin tur beroende av temperatur på mark och i luft, topografi, utsläppt volym, koncentrationen i klordioxidvattnet samt vindriktning och vindhastighet. Eftersom koncentrationen på klordioxidvattnet kommer vara ca 9-10 g/l så krävs mycket stora utsläppta volymer för att i sin tur ge gasmoln som kan utgöra en fara för tredje man. Orsaker som kan leda till att ett utsläpp sker är bland annat fallande objekt, korrosion, mänsklig faktor (gränssnittet människa/anläggning), kollision, sättningar/skred, frysning och processläckage i utrustningen. Dessa riskkällor måste hanteras i utformningen och några övergripande rekommendationer ges sist i denna rapport. bilaga b141 miljöriskanalys 42 (51) BILAGA B14:1 6.2.3 2014-10-15 Klorgas Vid sammanblandning av svavelsyra och natriumhypoklorit bildas klorgas. Lossningsplatserna för dessa två ämnen är separerade vid kemikaliestationen och eftersom frigivning finns så är risken att lossa till fel tank mycket låg. Bedömningen är att risken totalt sett är mycket låg för att dessa ämnen ska kunna blandas och bilda klorgas för spridning utanför industriområdet. 6.2.4 Legionella För att minska risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier har Bolaget sedan 2009 inventerat var stillastående vatten kan ansamlas för att kunna identifiera potentiella platser där legionellabakterier kan utvecklas och spridas och där bygga bort stillastående vattenvolymer. Mätningar sker 3-4 ggr/år på flera positioner, såsom vid avluftningssteget i bioreningen, vid kondensatreningen och vid avvattningsfilter. Insatser har gjorts och en minskning har visats utifrån analyser på den återkommande provtagningen. Störst spridningsrisk bedöms allmänt inom skogsindustrin finnas vid kyltornen eftersom det där bildas aerosoler som skulle kunna sprida legionella. Dock har aldrig någon legionella uppmätts i kyltornen på grund av att temperaturen i inkommande vatten inte är gynnsam för bakterietillväxt. Vid avställningar finns en risk för tillväxt på grund av ökad mängd stillastående vatten. Baserat på de åtgärder, medvetenhet och kontroller som kontinuerligt görs för att minimera tillväxten av legionellabakterier, bedöms sannolikheten som mycket låg att legionella kan spridas som aerosol till närliggande bostadsområden och ge upphov till lunginflammation hos känsliga grupper. 6.2.5 Starkgaser Om mesugnen går ned används facklan för destruktion, vilket innebär ett utsläpp av svavelhaltiga rökgaser. Om även facklan inte fungerar släpps starkgaserna direkt ut till luft som en sista åtgärd. Vid ett oplanerat stopp på mesaugnen uppskattas det ta ca 90 sekunder innan facklan kan användas för destruktion och under denna tid sker ett utsläpp direkt till luft. Att facklan används bedöms inträffa årligen och är därmed den miljöpåverkan till luft utanför normal drift som mest frekvent inträffar, men eftersom konsekvensen i princip endast är en luktstörning för boende i närheten bedöms konsekvensen inte som allvarlig. 6.2.6 Brand och explosion Vid en brand kommer brandrök och giftiga ämnen till följd av icke-fullständig förbränning och avgivna ångor att spridas i närområdet av Bolagets anläggning. Det är troligt att en större brand kommer leda till att människor i närområdet kan behöva evakueras eller stanna inomhus med stängda dörrar och fönster. Meteorologiska faktorer såsom väderlek och vindhastighet samt riktning spelar alltid in vid brandförlopp. I och med Bolagets stora lager av ved- och flisråvara finns en stor mängd brännbart material inom industriområdet. Det är främst fråga om råvara i form av ved och flis, men även färdigprodukt samt bränslen och kemikalier. Färdigpackad massa bedöms dock som betydligt mer svårantändlig än ved och flis., liksom barken på grund av den är blöt. Under ideala förhållanden sker fullständig förbränning av ved och flis, vilket innebär att utsläppen endast består av koldioxid och vatten. Om brand uppstår i ved- och flislagret, på grund av självantändning eller via extern tändkälla, kan dock utsläpp av oförbrända och delvis oxiderande förbränningsprodukter förväntas. Detta innebär emissioner av stoft och sotpartiklar bilaga b141 miljöriskanalys 43 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 samt organiska föreningar såsom tjära. Bland de ämnena som tillmäts särskild betydelse hör polyaromatiska kolväten, PAH, då vissa av dem kan vara hälsofarliga. Den rena miljöpåverkan som en brand ger upphov till bedöms dock som begränsad. Sannolikheten för att mindre flisbränder skall uppkomma bedöms som förhållandevis stor, medan sannolikheten för att stora bränder skall utvecklas bedöms som låg. Störst brandrisk bedöms finnas i flingtorken, men ingen av de inträffade bränderna har spridit sig utanför denna vilket gör att risken bedöms som låg att brandrök når tredje man. Bränder där färdigprodukt ingår bedöms inte kunna orsaka några större miljöskador. I övrigt kan större bränder uppkomma vid hantering/förvaring av brandfarliga varor. Här är det främst fråga om mindre gasoltankar samt terpentin-, tallolja- och eldningsoljecisternen. I den riskanalys för syrgas som utförts av AGA Gas AB (2001-03-02) bedöms riskerna kopplade till miljöpåverkan som mycket låga. Effekter med miljöpåverkan kan ske om ett stort utsläpp av syrgas når en plats där organiskt material finns tillsammans med tändkällor, vilket kan leda till att branden inträffar vars värmestrålning påverkar i sådan utsträckning så att cisterner/rörledningar så att media läcker ut. Risken för denna typ av händelse bedöms som mycket låg. Sannolikheterna för haveri av terpentin- och eldningsoljecisternerna har bedömts som låga. Om utsläppet dessutom skall resultera i brand måste tändkällor finnas i närheten. Fordonstrafik förekommer nästan inte alls i närheten av terpentincisternen och den planerade oljecisternen och det bedöms som osannolikt att fordonen skall fungera som tändkällor. Platser där bensin och eldningsolja används och lagras samt där hydraulolja förvaras och används är också de riskkällor avseende brand, men bedöms vara mindre sådana eftersom dessa kräver högre antändningsenergi och finns i mindre mängder. En ytterligare brandfarlig vätska som hanteras är metanol, dels som restprodukt från processen och dels som komponent i tillverkningen av klordioxid. På grund av de många skyddsfunktionerna som finns och att området är Ex-klassat bedöms det som osannolikt att brand eller explosion med metanol kan komma att inträffa. Om väteperoxid strömmar ut innebär fara för brand eftersom väteperoxid snabbt sönderdelas till vatten och brandunderstödjande syrgas. Detta kan innebära att trafiken i anläggningen måste stoppas eftersom tändkällor såsom motorer kan ge medverka till brand och explosionsförlopp. Brand i klordioxidframställningen och svaveldioxidlagret ger allvarligaste effekter eftersom toxisk gas frigörs. På grund av flertalet skyddsfunktioner och släckanordningar kring svaveldioxidlagret och den tillkommande klordioxidframställningen, bedöms risken som låg att brand utbryter som kan ge upphov till att toxiska gasmoln drabbar tredje man. 6.3 Utsläpp till mark En merpart av industriområdet är asfalterat eller på annat sätt att betrakta som hårdgjord yta, och det gäller särskilt för kritiska delar såsom kemikaliestation och andra kemikalielager- och lossning-/lastningsplatser. Detta innebär generellt att utsläpp till mark sannolikt inte kommer att sprida sig långt ner i markskiktet. För utsläpp till mark inom området finns också rutiner för omhändertagande genom hämtning med slamsugningsbilar för vidare transport till destruktion. Detta minskar risken för att utsläppta ämnen diffunderar i mark och når recipient i höga koncentrationer. bilaga b141 miljöriskanalys 44 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 Markutsläpp av kemikalier kan ske vid händelse av påkörning av rörbryggor eller vid läckage från dessa. Ledningen från kajen där NaOH pumpas töms efter att lossning av NaOH har skett vilket minskar risken för ett utsläpp under annan tid än lossningen. Eldningsoljan som också pumpas från kajen töms ej ur utan stelnar i ledningen och värms upp när den ska pumpas. På grund av eldningsoljans tröghet bedöms ett utsläpp till mark vara relativt lätthanterligt och inte snabbt sippra ned till lägre nivåer i marker. Terpentin lastas till båt vid kajen och vätska finns endast i ledningen när lastning sker, vilket bedöms som oavas I distributionsledningar mellan kemstationen och anläggningen finns kontinuerliga flöden och därmed också en större risk oavsett tidpunkt att läckage/rörbrott kan leda till markutsläpp. Den stora rörbryggan mellan återvinning & fiberlinjen har också kontinuerliga flöden och kan riskutsättas för påkörning under byggnation av den nya torken. Rörbryggorna är högt placerade och i normalfallet trafikeras områdena kring rörbryggorna inte av fordon med bommar eller liknande som uppfällda vid färd kan skada rörbryggorna. Under byggnationen av tillkommande anläggningsdelar kommer dock områden där rörbryggor finns att trafikeras med fordon som teoretiskt kan skada eller riva ner rörbryggor. Risker med detta kan åtgärdas genom att körstråk klarläggs, att tunga lyft över rörbryggorna undviks om möjligt samt att alla inblandade får kunskap om dessa risker. Sammantaget bedöms dock sannolikheten och konsekvensen i termer av markutsläppets miljöpåverkan bedöms som låg. Utsläpp till mark kan även ske vid exempelvis slangbrott under lossning/lastning. Exempel på detta är tallolja och natriumklorat vilket kräver sanering av marken. Natriumklorat kommer att lossas i kristallform vilket underlättar sanering om utsläppet inte sammanfaller med regn. Utbildning sker av de interna chaufförerna av till exempel vedtruckar för att undvika kollision under lossning av exempelvis komplexbildare, vars lossningsplats ligger i närheten av gamla truckverkstaden, nuvarande transportavdelning. Normalt håller renserifordon endast till vid dessa platser där inga kemikalietransporter sker. Den rörbrygga som leder till kajplatsen och som leder terpentin, natriumhydroxid samt eldningsolja 5, är placerad söder om de områden där interna fordon åker och det bedöms som mycket osannolikt att denna skulle utsättas för påkörning så att den brister och ger ett utsläpp. 6.4 Transportolyckor Av de levererade kemikalierna som Bolaget använder är svaveldioxid ett av de mest giftiga ämnena. En olycka med svaveldioxid kan orsaka ett utsläpp av giftig gas, särskild under varmare perioder då svaveldioxiden avdunstar vid rumstemperatur. Sannolikheten för att en tankbil innehållande SO2 skall vara inblandad i en trafikolycka utanför industriområdet är beroende av standarden på transportvägen, trafikföringen, eventuella hastighetsbegränsningar, antal korsningar, siktförhållanden, arbetsmiljöförhållanden (trötthet, kunskap om anläggning eller transportväg) m.m. Standarden på transportleden till Bolagets anläggning är god samtidigt som trafikföringen är relativt normalintensiv. Sannolikheten för denna kategori av händelse är erfarenhetsmässigt mycket låg, vilket också framgår av Räddningsverkets statistik (Räddningsverkets handbok ”Farligt gods, riskbedömning vid transport”), sannolikhetsnivå 1 i riskmatrisen. Att dessutom bilens tank skall skadas så att ett utsläpp uppkommer reducerar sannolikheten ytterligare. Kemikalietransporter med lastbil till och från lossningsplatser leds via portvakten kortaste väg till respektive lossningsplats. Interna transporter med truckar är riskfaktorer avseende kollisionsolyckor, men dessa är förlagda till renseri och vedplan, vilket är långt ifrån bilaga b141 miljöriskanalys 45 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 lossningsplatserna för de farligaste ämnena. Störst trafikflöde bedöms vara ca 75 meter närmast portvakten, där vägen trafikeras av både kemikalieleveranser och uttransporter av massa. Vid en trafikolycka med en tankbil inom industriområdet kommer en större mängd kemikalie att kunna läcka ut än vid transport av mindre förpackningar eller fat. Tankbilarna är dock ofta uppdelade i sektioner vilket innebär att inte hela innehållet torde läcka ut. Eftersom de flesta delarna av industriområdet, inklusive transportvägar, är utförda av hårdgjord yta bedöms ett utsläpp av kemikalie orsakat av lossnings- eller transportolycka inte medföra några större konsekvenser för spridning i mark. Behov av åtgärder samt konsekvensernas storlek gällande utsläpp till mark, vatten eller luft är beroende av omfattningen av ett eventuellt läckage samt av vilka ämnen som har läckt ut. Inga kemikalietransporter sker med tåg varför heller inga urspårningar riskerar att leda till utsläpp av instängda volymer. Transportolyckor med godståg från Ådalsbanan bedöms som osannolika då en reducerad hastighetsbegränsning gäller på banan förbi industriområdet. 6.5 Riskförändring vid ansökt verksamhet En av de ur miljörisksynpunkt viktigaste förändringarna är att klordioxid kommer att tillkomma som en ny kemikalie tillsammans med metanol och natriumklorat. En annan förändring är att kemikalieförbrukningen och antalet kemikalietransporter kommer att öka, och därmed antalet lossningar, vilket en relativt vanlig orsak till utsläpp. Eftersom flertalet nya strukturer ska byggas tillkommer även risker i anknytning med byggnation. 7 Slutsatser och rekommendationer Bolaget hanterar farliga ämnen, varvid verksamheten omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen avseende klordioxid och natriumklorat. Lägre gränsnivåer uppnås för eldningsolja 5, råterpentin och svaveldioxid. Ett flertal nya cisterner för ämnen som redan tidigare hanteras, planeras också att byggas. Ett flertal nya cisterner för ämnen som redan tidigare hanteras kommer också att byggas. Alla nya cisterner kommer inte att invallas eftersom en begränsad area finns inom industriområdet, liksom att höga invallningsmurar istället kan skapa arbetsmiljörisker och åtkomstsvårigheter vid underhåll/inspektion, samt att flytrisker för cisterner införs. Bolagets idé är att bygga en vall mot Alnösundet för att kunna fånga upp eventuella stora utsläpp från såpa- och blandlutscisternerna, men om vallen görs än större skulle även andra tankar kunna omfattas. Lösningen bedöms som rationell utifrån de förutsättningarna som råder på platsen och eftersom en långsam infiltration kan ske från vallen till en recipient med stor utspädning bedöms miljöeffekterna av eventuella utsläpp till denna som små. Genom att kontinuerligt se över och uppdatera skadeförebyggande åtgärder, rutiner och riskanalyser i verksamheten, utför Bolaget ett säkerhetsarbete för att dels begränsa risken för att olyckor skall inträffa och dels för att reducera konsekvenserna av eventuella olyckor. Då tillbud och olyckor inträffat dras lärdomar från det inträffade som implementeras i det förebyggande säkerhetsarbetet. Ett sådant systematiskt säkerhetsarbete är viktigt för att skapa förutsättningar för att undvika både mindre och komplexa olyckor som har orsaker i brister i samverkan mellan teknik, personal och organisation. Bolaget har utarbetat en beredskapsplan innehållande riktlinjer för agerande om allvarliga miljöstörningar inträffar. Rutinen omfattar hela verksamheten och ska möjliggöra ett effektivt räddnings- och saneringsarbete. bilaga b141 miljöriskanalys 46 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 Gällande transportolyckor är det svårt att förhindra de risker som finns då tankbil är på väg till Bolagets anläggning eftersom mycket handlar om interaktion mellan olika trafikanter och om yttre omständigheter. En åtgärd kan vara att försäkra sig om de anlitade chaufförernas arbetsmiljö och körschema, så att inte stress, sömn- och tidsbrist inverkar negativt på förmågan att säkert transporterafarligt gods. Generellt bedöms riskerna i de granskade delarna i Bolagets verksamhet vara låga eller måttliga och inga oacceptabla miljörisker har identifierats utifrån den grovanalys som sammanställts. En absolut merpart av de måttliga riskerna (de gulmarkerade i riskmatrisen) är sådant som berör tillkommande anläggningar i denna ansökan och som i dagsläget ännu inte är utformade och där det är svårt att göra annat än generiska bedömningar. Det finns alltså stora möjligheter att i förebyggande syfte reducera dessa risker så långt som möjligt innan systemen och anläggningarna byggs och driftsätts. Bolagets totala risknivå kan sammanfattningsvis konstateras medföra en något högre risknivå i verksamheten än tidigare. De tillkommande risker är medvetandegjorda och kommer att accentueras i utformningen, byggandet och driftsättningen av de tillkommande strukturerna och kemikaliehanteringen vilket innebär att dessa kan reduceras jämfört med den generiska bedömningen som gjorts i detta tidiga skede. 7.1 Utsläpp till vatten Den mest betydande aspekten för miljöolyckor kopplat till utsläpp till vatten bedöms vara Bolagets placering intill Alnösundet. Eftersom en stor del av Indalsälven passerar fabriksområdet genom Alnösundet har recipienten en hög utspädningseffekt vilket kraftigt reducerar konsekvenserna av eventuella utsläpp och gör att de märkvärt inte påverkar recipienten, vilket är positivt ur ett miljöperspektiv. Oljelänsar finns även placerade dels i kanalen för det utgående renade processvattnet samt vid själva utloppet, vilket försvårar för oljeutsläpp att nå recipient. De potentiellt sett största konsekvensen för utsläpp till vatten bedöms vara om natriumklorat eller klordioxidvatten når recipienten på grund av dess toxicitet för vattenlevande organismer. Natriumkloraten lossas i kristallform till en lossningstank varefter en lösning sedan skapas för användning i reaktorn. Klordioxidvattnet kommer att lagras i två cisterner. I och med de många skyddsåtgärder som kommer att omgärda lossnings- och lagertankarna för både natriumklorat och klordioxidvatten bedöms sannolikheten som låg att utsläpp kan komma att nå recipienten. Natriumklorat lagras också i betydligt mindre volymer jämfört med vitlut, natriumhydroxid, trycksatt tjocklut, grönlut, såpa och eldningsolja, vilka alla bedöms påverka recipienten om dessa når denna. Samtliga av dessa kemikalier (förutom den filtrerade grönluten och såpan) kommer dock vara invallade eller placerade inomhus. Vid den mycket osannolika händelsen att såpacisternen rämnar kan dock den tilltänkta jordvallen fungera som en invallning. Marken där den oinvallade filtrerade grönluten kommer att stå sluttar in mot fabriksområdet, vilket bedöms reducera konsekvenserna av ett eventuellt tankhaveri. Nedanför tanken, vid stranden mot recipienten, finns också kalkhögar som också borde begränsa att utsläppet når recipient. En annan risk förknippade med utsläpp till vatten bedöms vara om reningsverket slås ut eller tappar sin funktion under längre tid. Betydande utsläpp till ingående rening av pH-störande ämnen såsom syror, lutar, svaveldioxid etc. kan dock detekteras. En oljemätare finns innan försedimentering med larm till kontrollrummet. Möjlighet finns att vid störningar i reningsanläggningens funktion påföra slam till de olika stegen som gör att vid mindre störningar kan nya bakterier bildas. Utsläpp som inte kan detekteras och som skulle kunna medföra bilaga b141 miljöriskanalys 47 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 störningar i reningsverket är i första hand vissa kemiska produkter som skumdämpare och komplexbildare. Det bedöms dock som mycket osannolikt att det skulle uppkomma så stora utsläpp av dessa ämnen inom fabriken annat än att reningsverket kan utsättas för marginella störningar, och om detta ändå skulle ske har recipienten som tidigare fastslagits en hög utspädning. 7.1.1 Släckvatten Scenarier med att släckvatten når recipient eller biorening bygger på många antaganden och uppskattningar och konsekvenserna är också avhängiga av släckvattnets osäkra sammansättning och miljöpåverkan. Försiktighetsprincipen lämpar sig därför bra för att användas kring resonemang av åtgärder rörande släckvatten. Försiktighetsprincipen innebär att ”alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön”. Det värsta brandscenariot bedöms vara en brand i en flishög. Inga stackbränder har dock inträffat på anläggningen och inga brunnar finns i närheten så risken för att släckvattnet ska nå bioreningen är mycket låg. Brand i barklager har däremot inträffat, där brandrisken ökar med förvaringstiden. Rutiner finns för att se till så att barkhögar inte ligger kvar för länge och inte blir för höga för att undvika att självantändning sker på grund av den värmeutveckling som alstras av mikroorganismer inne i den pressade barken, detta trots att barken ofta är blöt. Sannolikheten för att dessa typer av barkbränder ska ske bedöms som låg. Med beaktande av att Bolagets egen insatsgrupp har rutiner och åtgärdsplaner, såsom applicerandet av dagvattenbrunnstätningar, iläggning av läns, gruppövningar med Räddningstjänst samt användning av sugbil för släckvatten, är den generella bedömningen att hanteringsarbete kring släckvatten sker enligt försiktighetsprincipen och bedöms som god. 7.2 Utsläpp till luft Allvarligaste riskerna gällande utsläpp till luft bedöms vara hanteringen av svaveldioxid och klordioxid. Detta på grund av ämnenas toxiska egenskaper och relativa snabba förångning vid utsläpp som kan få konsekvenser för tredje man. Omfattningen av de giftiga gasmolnens utbredning och spridning är beroende av temperatur på mark och i luft, topografi, utsläppt volym, koncentrationen i klordioxidvattnet samt vindriktning och vindhastighet. Bolaget hanterar svaveldioxid sedan tidigare medan klordioxid är en tillkommande kemikalie tänkt att framställas på plats genom reaktion med metanol och natriumklorat i en svavelsur lösning som sedan löses i vatten till en koncentration på ca 9-10 g/l. På grund av den låga koncentrationen på klordioxidvattnet krävs mycket stora utsläppta volymer för att i sin tur ge gasmoln som kan utgöra en fara för tredje man. Sannolikheten för detta scenario bedöms som mycket låg. Eftersom utformningen av klordioxidframställningen vid utförandet av denna rapport ännu ej var helt klar ges några övergripande rekommendationer i slutet av detta avsnitt. Utsläpp med fara för tredje man av svaveldioxid bedöms också som mycket osannolika på grund av de rigorösa skyddsåtgärder och höga skyddsnivån som finns vid lagerplatsen. 7.2.1 Brand och explosion De potentiellt största brandriskerna är främst förknippade med terpentin-, metanol-, syrgas- och väteperoxidhanteringen på grund av dessa ämnens egenskaper som brandfarliga (terpentin, metanol) eller brandunderstödjande (syrgas, väteperoxid). Platser där bensin och eldningsolja bilaga b141 miljöriskanalys 48 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 används och lagras samt där hydraulolja förvaras och används är också de riskkällor avseende brand, men bedöms vara mindre sådana eftersom dessa kräver högre antändningsenergi och finns i mindre mängder. I den riskanalys för syrgas som utförts av AGA Gas AB (2001-03-02) bedöms riskerna kopplade till miljöpåverkan som mycket låga. Effekter med miljöpåverkan kan ske om ett stort utsläpp av syrgas når en plats där organiskt material finns tillsammans med tändkällor, vilket kan leda till att branden inträffar vars värmestrålning påverkar i sådan utsträckning så att cisterner/rörledningar så att media läcker ut. Risken för denna typ av händelse bedöms som mycket låg. För terpentin och de tillkommande kemikalierna klordioxid och metanol finns även explosionsrisker. En eventuell explosion bedöms dock inte främst vara en direkt risk för tredje person utan explosionen kan medverka som en dominoeffekt vilket kan leda till skador på utrustning som i sin tur ger ett utsläpp av andra kemikalier med större påverkan. Ett exempel är om brandspridning sker till klordioxidframställningen eller svaveldioxidlagret vilket kan ge allvarliga effekter eftersom toxisk gas kan frigöras. Eftersom klordioxid sönderfaller till klorgas och syrgas vid relativt låga ångtryck så kan puffar ske i både reaktorn och i lagertankarna, vilket är risker som måste hanteras i klordioxidframställningen. På grund av flertalet skyddsfunktioner och släckanordningar kring de brandfarliga varorna och att dessa är separerade från kritiska delar, svaveldioxidlagret och den tillkommande klordioxidframställningen, bedöms risken som låg att brand/explosion utbryter eller sprids som kan ge upphov till att toxiska gasmoln drabbar tredje man. Det troligaste brandscenariot bedöms dock inte vara att några av de brandfarliga vätskorna antänds utan att brand uppstår i flingtorken. Konsekvensen bedöms endast vara lokal och sannolikheten för att branden ska spridas utanför flingtorken bedöms som låg. Som tidigare nämnts så bedöms det värsta brandscenariot vara en flishögsbrand. Detta gäller främst att släckvatten kan nå recipient, snarare än att oförbrända föreningar ger farlig brandrök. Detsamma kan sägas om eventuella barkbränder. 7.3 Utsläpp till mark Utsläpp till mark kan ske på grund av lossning- och lastningsolyckor eller att rörbryggor/distributionssystem läcker/brister. Vid läckage från rörbryggorna till mark, på grund av materialfel eller påkörning, finns risk för att kemikalier även kan spridas till dagvatten eller reningen beroende på var utsläppet sker och närheten till eventuella dag- eller avloppsbrunnar. För att förhindra att utsläpp till mark rinner ner och når grundvatten eller medför förorening av jord- och lerlager, är stora delar av fabriksområdet asfalterat och vid svaveldioxidlagret och kemikaliestationen är marken utförd i betong. Vedplanen saknar hårdgjord yta. Att oljespill från arbetsmaskiner sker vid denna är också den miljörisk som bedömts med störst sannolikhet att inträffa. Orsaker kan vara att slangbrott sker liksom att packningar och smörjpunkter läcker. Konsekvenserna av dessa utsläpp har mer detaljerat bedömts med MSBs verktyg eftersom risken hamnar i det röda fältet i Bolagets riskmatris. Den vidare analysen med verktygen visade att miljöskadan var liten på grund av de små mängderna som kan tänkas nå mark och diffundera till recipient. Bolaget är väl medveten om denna risk och försöker hela tiden jobba att minska. bilaga b141 miljöriskanalys 49 (51) BILAGA B14:1 7.4 2014-10-15 Ras och skred Nya strukturer och cisterner kommer att behöva byggas. Eftersom industrimarken ej har bärighet måste pålning därför göras på stora ytor. Det är viktigt att säkerställa så att inga skred eller sättningar kan triggas och att fog tas för exempelvis vattennivåhöjningar i Alnösundet. Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat delar av det område där den nya kajen och det nya renseriet (om detta blir aktuellt) planeras, bör extra försiktighet och rådgörande med geotekniker ske innan byggnationen påbörjas. I byggskedet måste också risker med påkörning av rörbryggor hanteras då kranbilar kommer röra sig i närheten av existerande rörbryggor. Vissa rörbryggor kommer att behöva dras om då dessa i nuläget är placerade i positioner där byggnation kommer att ske. Transportvägar till kemstation och klordioxidframställningen går inte förbi rörbryggor vilket utesluter risken för påkörning. Då antalet transporter kommer att öka bedöms sannolikheten för en transport- och lossnings-/lastningsolycka öka proportionerligt med antalet transporter. Genom att hantera transportstråk tidigt i förprojektet likväl som att utbildning sker av chaufförerna vid färdigställning bedöms riskerna vara hanterbara. Sammantaget bedöms risken utifrån statistiken från SMHI och markundersökningar kring industriområdets beskaffenhet som låg att byggnader och rörgator kommer att påverkas i sådan omfattning att sättningar och skred kan ge skador som leder till utsläpp i sådan skala att dessa kan påverka mark, luft och vatten. Risken för ras (att stenar, block m.m. rör sig fritt) bedöms som mycket låg eftersom inga sådana geologiska förutsättningar eller rester från tidigare ras (raviner) finns i närheten av industriområdet, enligt SGUs kartor och inventeringar. 7.5 Rekommendationer För att ytterligare förbättra miljö- och säkerhetsarbetet rekommenderar ÅF Bolaget att se över möjligheterna till att: x Införa rutiner så att tättningar alltid appliceras på närliggande brunnar i förebyggande syfte vid lastning/lossning. Särskilt för den kommunal sanitetsbrunn i närheten av ammoniaktanken. x Planering och rutiner för transportvägar under byggskedet för att undvika påkörning av exempelvis rörbryggor. x Vid planering av nya rörbryggor bör påkörningsrisker beaktas för att placera dessa på lämpligaste plats. x Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat delar av industriområdet såsom det ser ut i dag, bör extra försiktighet och rådgörande med geotekniker ske innan byggnationen påbörjas av ny kaj och nytt renseri, om det blir aktuellt. Detta för att säkerställa markens hållfasthet och minimera risken för skred och ras. x Vid pålning av nya byggnader och rörbryggor bör höjd tas för eventuella vattenhöjningar på grund av klimatförändringen. x Säkerställ att inga lyft över ledningar, tankar och rörbryggor sker under och efter byggnation för berörda kemikalier. x Genomför en plan för omhändertagande av utsläppt tallolja. bilaga b141 miljöriskanalys 50 (51) BILAGA B14:1 2014-10-15 x Överväga en invallning av den filtrerade grönluten. x Lossningsplats bör flyttas vid ombyggnationen för fosfor- och kvävelösningen. x Vid eventuellt nytt renseri eller ombyggnad av befintligt renseri, bör det säkerställas att risken för hydrauloljespill reduceras. x Samorda och säkerställ att påkörningsrisken för ammoniaktanken minskar under byggnation. Liten åtgång, så påfyllnad bör ej göras under byggtiden. x Revidera riskanalys för legionella. x Innan införande av nya brunnar inom klordioxidframställningen bör en riskutredning utföras. x Införa larm och kontrollfunktioner för att möjliggöra medvetenhet om vad som går in i kloratsteget. x För den nytillkommande klordioxidframställningen bör följande beaktas: o Överfyllnadsskydd, invallning och förreglingar på tankar. Tryckavlastning och ventilering på lagertankar för ClO2 för att hantera explosionsrisken. o Övervakning av framställningen med nivåmätning, larm och nödstopp o Att temperaturen på natriumklorattanken inte kan bli för hög (av ex. hög solinstrålning) o Spillhantering till invallningar för att minimera förångning såsom skum eller oljepåföring eller tillsättning av neutraliserande ämnen såsom natriumbisulfid eller sågflis o Brandskydd och gaslarm o Kylning av reaktorn (för att undvika explosion) o Utformning av ventilationssystem o Reservkraft vid händelse av elbortfall o Påkörningsskydd och hastighetsbegränsningar kring anläggningen/tankarna o Fyllnadsgrader i lagertankar så att buffert finns o Att möjlighet finns för att stänga av kopplingen till ena tanken om båda lagertankarna ska fungera som kommunicerade kärl o Att inga avloppsledningar finns under den tilltänka placeringen o Att isproppar inte kan sätta igen ledningar o Att inga fallande objekt kan skada anläggningen under byggnation eller drift o Att lagertankar och distributionssystem kontrolleras avseende korrosion och att korrekta material väljs o Att gränssnittet mot operatörerna utformas med deras deltagande för att optimera kognitiv belastning, förståelse/informationsöverblick och funktion o Utbildning och testkörningar av/med operatörer i god tid innan driftstart o Samverkan med Räddningstjänst i framtagandet av nödplan och insats bilaga b141 miljöriskanalys 51 (51) BILAGA B14:1-1 2014-10-03 1 (20) Tänkbara miljöolyckor vid Bolaget Ref Plats/tank 1a 1b Skadehändelse Orsak Pysläcka, mindre läckage Medelstort läckage Trasig flänspackning -Slangbrott SO2-tankar, 2 st 1c 2 3 (42 m ) Blekeriet Skumdämpare, Våtfiber 25 ton Stort läckage Utsläpp till vatten Påkörning/ sabotage (truckgafflar) - Trasig flänspackning -Påkörning -Slangbrott Konsekvens Mycket giftigt att andas in Frätande, köldskador Utsläpp försurar mark och vatten. Skumdämpare till avlopp ger förhöjd COD till vatten Riskbedömning K S 1 3 3 3 5 1 1 3 Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder Riskanalys utförd -gaslarm -förreglingar -påkörningsskydd -instruktioner -FU-enl rutin -beredskapsplan -vägning av cisterner -förnyad risk- och spridningsberäkning Operatörer kan använda AGAdivator och göra enklare insatser "Gemensamma genomgång & övningar med Rtj Se Säkerhetsrapport. -Spillsystem -dP-cell TDC -Synglas med måttsticka -Instruktioner -Tätting Avloppsbrunn i närheten av lossningsplats. SCA har reviderat avloppskartan våren 2014. BILAGA B14:1-1 Ref 3 4 1 Plats/tank NaOH, 3 6500 m (50 % konc) Lutcisterner på 1 Fiber 3 2014-10-03 Skadehändelse Orsak Utsläpp till mark och vatten (Stort/mindre) -Bottenventil trasig -Påkörning -Rörbrott -Korrosion -Överfyllning -Distr.syst. Utsläpp till mark och vatten (Stort/mindre) Överbräddning till bioreningen -Bottenventil trasig -Rörbrott -Korrosion -Överfyllning -Distributionssystem - Kapaciteten i Spillutsystemet ej tillräckligt eller svårigheter att pumpa dit. Spillut: 1000 m , Lutbuffert: 5500 m 3 2 (20) Konsekvens Riskbedömning K S Kan ge frätskador pH-förhöjning i mark och vatten Kan ge frätskador, pH-förhöjning i Mark och vatten, COD-belastning eller störningar i den biologiska reningen. 3 2 1 4 Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder -Invallning -Fjärravstängning av ventil -Nivåindikering med larm, övervakning via styrsystemet -Överfyllnadsskydd -Nöddusch, ögondusch Ny cistern. Utomhus. -Nivåmätning (två olika mätprinciper) med larm på vissa. -Invallning och högnivåförregling på vissa cisterner. -Tättingar för dagvattenbrunnar inkl. FU på dessa. -Kameraövervakning av vissa pumpgropar -FU och FLT Placerade delvis inomhus. Vid stort utsläpp utanför invallning finns tillgång till traktor för att skapa vallar för att förhindra att utsläppet. Rekommendati on Spillvolymer ska studeras i förprojektet. BILAGA B14:1-1 Ref 5a Plats/tank 2014-10-03 Skadehändelse Orsak -Rörbrott, korrosion -Distributionssystem -Heta arbeten Råterpentincistern, 3 450 m E&Å Utsläpp till luft, mark och vatten Brand/explosion 5b 6 Rörbrott, korrosion, överfyllning, Heta arbeten Råterpentintank 3 28 m Fiber Oljecistern (EO5) 3 Ca 5 000 m Utsläpp till mark, vatten -Bottenventil trasig -Påkörning cistern -Rörbrott -Överfyllning -Distributionssyst 3 (20) Konsekvens Riskbedömning K S Luktstörning Utsläpp av VOC till luft, COD till vatten Giftigt för vattenlevande org. 3 2 Brand & explosion 2 2 Luktstörning Utsläpp av VOC till luft, COD till vatten Giftigt för vattenlevande org. 2 3 Brand & explosion 2 2 Mark- och vattenförorening 2 2 Nuvarande skyddsåtgärder -Instruktioner -EX klassat område -Rökförbud på området -Styrsystemsövervakning -Överfyllnadsskydd -Dubbla nivåmätningar med olika mätprinciper -Invallning med nivåmätning med förregling -FU och FLT -Kameraövervakning Invallad Instruktioner EX klassat område Dubblerad nivåmätning Larm FU och FLT -Invallad -Nivåmätning -Överfyllnadsskydd -Styrsystemsövervakning -Länsar -FU och FLT Kommentar/ Åtgärder Plan för omhändertagande av invallat terpentin finns med lastbil till destruktion. Leverans till båt 2 gg/år. Rörgata måste dras om vid ombyggnation. Se Säkerhetsrapport. Plan för omhändertagande av invallat terpentin finns med lastbil till destruktion. Ny cistern planeras. Se Säkerhetsrapport. Ny cistern. Utomhus. Ingår i Säkerhetsrapport. BILAGA B14:1-1 Ref 7 8 Plats/tank Talloljecistern 3 1800 m E&Å Hartskokeri H2SO4 Kemstationen 3 200 m Hartskokeri 2014-10-03 Skadehändelse Utsläpp till mark, vatten Ev utsläpp riskerar rinna till utvändigt avlopp dagvatten Utsläpp till mark och vatten Orsak -Bottenventil trasig -Påkörning rörbrygga -Rörbrott -Korrosion -Överfyllning -Läckage Distributionssys tem -Packning -Rörbrott -Ventil trasig -Påkörning -Distr.syst. -Läckage 4 (20) Konsekvens Riskbedömning K S 2 -Pumpgropar inne -Täcklock för dagvattenavlopp finns -Instruktioner -Kamera övervakning -Möjlighet att länsa in utsläppet (trögflytande) 2 -Påkörningsskydd -Dubbla nivåmätningar med förregling - invallning med nivåmätning och förregling -Mätning ledningsförmåga avlopp. -FU-rutiner - klorgasdetektor och larm -Kameraövervakning Enbart dagvattenbrunnar i närheten av kemstation som går direkt till recipient. Hartskokeri: Utsläpp till avlopp. Påverkan på biorening Kemstation: Risk för klorgasbildning i avloppet vid blandning med Natriumhypoklorit Försurar mark och vatten. Hartskokeri: Utsläpp till dagvattensystem till recipient. 2 Kommentar/ Åtgärder Inomhus. Lossning/lastning utomhus. Skiktning sker i cisternen där mer svavelsyra ansamlas i botten och innebär större korrosionsrisk. Rekommendation: Plan för omhändertagande av utsläppt tallolja med lastbil till destruktion. Svavelväte frigörs vid lastning Mark- och vattenförorening 2 Nuvarande skyddsåtgärder BILAGA B14:1-1 Ref 9 10 Plats/tank H2O2-tankar Kemstationen 3 120 m + 80 3 m Natriumhypoklorit (1015 %) 3 50 m kemstationen 2014-10-03 Skadehändelse Utsläpp till mark och vatten Utsläpp till mark och vatten 5 (20) Orsak Konsekvens -Ventil trasig -Rörbrott -Slangbrott -Temp.reaktion Kraftig reaktion med org material (explosion och brand) Kan ge frätskador Akuttoxiskt för växter och markorganismer -Packning -Rörbrott -Ventil trasig -Påkörning -Distr.syst. -Kan utveckla klorgas i kontakt med vissa metaller och syror -Frätskador Riskbedömning K S 2 2 Nuvarande skyddsåtgärder 2 -Invallat med nivåmätning och förregling. -Nivågivare med lossningsförregling -Dubbla tempgivare en ytgivare för indikation av värmutveckling -Instruktioner -FU -Kameraövervakning Enbart dagvattenbrunnar i närheten av kemstation som går direkt till recipient. 2 -Invallning med nivåmätning och lossningsförregling - Nöddusch/ögondusch -FU och FLT -Kameraövervakning Enbart dagvattenbrunnar i närheten av kemstation som går direkt till recipient. -Uppsamlingskärl -Nivågivare med lossningsförregling -Lossningsinstr -Lagertank inomhus med sarg Lossnings-platsen ligger nära utloppet från reningen. Rekommendation: Lossningsplats bör flyttas vid ombyggnationen. -Akuttox. växter och markorganismer Kan ge frätskador 11 Fosforsyra, vattenrening 3 7m Utsläpp till vatten Slangbrott vid lossning Ökade fosforhalter i utgående avlopp, eutrofiering. Risk för att villkor överskrids 2 Kommentar/ Åtgärder 3 BILAGA B14:1-1 Ref 12 13a 13 b Plats/tank Kvävelösning, vattenrening 3 2 * 26 m Komplexbildare, CTMP 3 30 m Komplexbildare 3 Blekeriet 70 m 2014-10-03 Skadehändelse Utsläpp till vatten Orsak Slangbrott vid lossning 6 (20) Konsekvens Ökade kvävehalter i utgående avlopp, eutrofiering Riskbedömning K S 2 3 -Uppsamlingskärl - Nivågivare med lossningsförregling -Lossningsinstr -Lagertank inom med sluten invallning 3 -Nivågivare -Instruktioner (lossning mm). Internt spillutssystem Fjäderstängande ventiler N-onlineanalys på reningen 3 -Nivågivare -Instruktioner (lossning mm). -Ljuslarm högnivå vid lossningsplats -Internt spillutssystem -Fjäderstängande ventiler -N-onlineanalys på reningen Risk för att villkor överskrids Utsläpp till mark och avloppsrening 1 -Lossning, slangbrott -Bräddning till rening -Felmanöver Utsläpp till mark vid lossning Utsläpp av kväve till recipient, eutrofiering, förhöjt pH (9-10) Risk för att villkor överskrids 1 Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder Tanken står inomhus. Lossningsplatsen ligger nära utloppet från reningen. Rekommendation: Lossningsplats bör flyttas vid ombyggnationen. Bedöms inte vara någon risk för ihopblandning med natriumsilikat i och med frigivning BILAGA B14:1-1 Ref 14a Plats/tank Hydrauloljesystem (hydraulolja & smörjolja) allmänt 2014-10-03 Skadehändelse Utsläpp till vatten, farligt avfall Orsak -Slangbrott -Trasiga packningar -Läckande ventiler -Oljeläckage på systemen kring sodapannan -Läckage vid turbinens kylvatten -Läckande barkpress -Läckage från pelletskvarnar 7 (20) Konsekvens -Hydraulolja till avlopp/biorening -Farligt avfall från oljeavskiljare/ pumpgropar/golv Riskbedömning K S 2 4 Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder -Pumpgrop (CTMP) -Spilltråg under tankar -Pumpstopp vid lågnivålarm -FU-insp. -Invallning (Blekeri) -Oljemätare innan försedimentering -Sodapannans brännare står på ett utformat spillkar -Oljeavskiljare finns på kylvattenavloppet från turbin och i maskinhuset till pelletskvarnarna Hydrauloljekylare är ej dubbelmantlade. Inget utbytesprogram på värmeväxlare och nivåer mäts ej (CTMP). Nya kylare är rostfria (Blekeriet) och bedöms vara mindre sannolika att läcka. Störst risk: spill i renseriet. Utsläpp mängd uppskattas till ca 50 liter. Rekommendation: Vid eventuellt nytt renseri bör det säkerställas att risken för hydrauloljespill reduceras. BILAGA B14:1-1 Ref Plats/tank 14 b Hydraulolja, arbetsmaskiner 15 Ammoniak 3 (24,5%), 17 m E&Å 2014-10-03 Skadehändelse Orsak 8 (20) Konsekvens -Läckage från vedtruckar m.m. Utsläpp till mark och dagvatten -Slangbrott vid lossning -Påkörning med gaffeltruck Riskbedömning K S 2 -Hälsofarlig gas -Höga kvävehalter -Mycket högt pH 2 4 2 Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder -Bark och spån används som absorbent (vedplan/flisstackar) -Tättingar för brunnslock -Oljeavskiljare i verkstäder och drivmedelstation. Inga brunnar vid vedplan. Få brunnar vid flisstackarna. -Gaser återtas till bilen -Påkörningsskydd -Dubbelmantlad -Nivåmätning med lossningsförregling Utomhus. Brunn till kommunala reningsverket i närheten. Rekommendation: Tättning på kommunal sanitetsbrunn innan lossning påbörjas. Rekommendation: Samorda och säkerställ att påkörningsrisken minskar under byggnation. Liten åtgång, så påfyllnad bör ej göras under byggtiden. BILAGA B14:1-1 Ref 16 17 Plats/tank 2014-10-03 Skadehändelse Orsak EO1 3 Ca 35 m E&Å Utsläpp till mark, vatten -Bottenventil trasig -Påkörning rörbrygga -Rörbrott -Korrosion -Överfyllning -Distr.syst Vitlut 3 5-6000 m Utsläpp till mark, vatten -Korrosion -Dålig svets -Sättning (dålig pålning) 9 (20) Konsekvens Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder Befintlig tank flyttas till närheten av nya EO5 cisternen. . Ca två lossningar per år á ca 4. Användningen går huvudsakligen till facklan. Brandrisk Mark- och vattenförorening Högt pH-störande 2 2 Skyddsåtgärder enligt standard. 3 1 -Invallning -Överfyllnadsskydd -Spillutshantering Ny cistern. Utomhus. BILAGA B14:1-1 Ref Plats/tank 18a Tjocklut 3 1500 m (73 % torrhalt) 18 b Tjocklut 3 1500 m (80 % torrhalt, trycksatt) 19a Rå grönlut 3 3-4000 m 19 b Filtrerad grönlut 3 3000 m 2014-10-03 Skadehändelse Orsak 10 (20) Konsekvens -Korrosion -Dålig svets -Sättning (dålig pålning) Utsläpp till mark, vatten 2 2 pH-störande COD-effekt -Korrosion -Dålig svets Utsläpp till mark, vatten Riskbedömning K S -Korrosion -Dålig svets -Korrosion -Dålig svets -Sättning (dålig pålning) 2 3 2 2 2 2 pH-störande Nuvarande skyddsåtgärder -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Pumpgrop -Inga avlopp -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Marken sluttar ej ned mot recipient Kommentar/ Åtgärder Ny cistern. Utomhus Ny cistern. Inomhus. Trycksättningen krävs för att hantera hög temperatur för att tjockluten ej ska stela. Ansluts till svaggassystemet. Ny cistern. Inomhus. Ombyggd av befintlig cistern. Utomhus. BILAGA B14:1-1 Ref Plats/tank 2014-10-03 11 (20) Riskbedömning K S Skadehändelse Orsak Konsekvens 20 Nya lutcisterner: Mellanlut 3 Ca 3200 m Mellantjocklut 3 300 m Blandlut 3 2x9000 m Slamtankar 3 3 350m +150m Svaglut 3 2500 m Spillut 3 3200 m Utsläpp till mark och vatten (Stort/mindre) -Bottenventil trasig -Rörbrott -Korrosion -Överfyllning -Distributionssystem Kan ge frätskador, pH-förhöjning i Mark och vatten, COD-belastning 2 2 -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Katastrofdamm (vissa) 21 Såpa 3 1500-2000 m Utsläpp till mark, vatten pH-störande 2 2 -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Katastrofdamm 22 Sodapanna Utsläpp till vatten Utsläpp till kemavlopp (recipient). 2 2 23 Gas- och kondensatbehandlingssystem, destruktionsugn Utsläpp till luft -Korrosion -Dålig svets -Sättning (dålig pålning) -Läckage av smältan -Haveri smältalösare Bortfall av el, elfel m.m. Förhöjda halter till luft 1 5 Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder Ny cistern. Utomhus. Smältalösaren är invallad -Mesaugn med skrubber -Fackla (svavelutsläpp) -Kontroll, FU och FLT av fackla och mesaugn för att säkerställa att dessa fungerar Luktstörning. Berör främst närområdet. BILAGA B14:1-1 Ref 24 Plats/tank Kylvatten 2014-10-03 Skadehändelse Utsläpp till luft Orsak Stillastående vattenvolymer i ledningar efter kyltorn och kondensatrening 12 (20) Konsekvens Risk för spridning av legionella Riskbedömning K S 2-4 1 Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder -Mätningar 3-4 ggr/år på reningsanläggning/ Slamhantering -Genomgång av systemen för att bygga bort stillastående vattenvolymer Sedan 2009 har Bolaget inventerat var stillastående vatten finns., Insatser har gjorts och minskning har setts utifrån provsvaren. Störst spridningsrisk: i ledningar efter kyltornen (dessa ligger före andra delar). Risk finns även vid avställningar/ driftstopp. Rekommendation: Revidera riskanalys för legionella BILAGA B14:1-1 Ref 25a Plats/tank 2014-10-03 Skadehändelse Metanol 3 ca 60-100 m (klordioxidfra mställning) Utsläpp till mark Brand/explosion 25 b ProcessMetanol 3 ca 30 m Orsak -Rämning -Korrosion -Brott på rörbrygga -Packningsläckage -Sättning i mark -Slangbrott 13 (20) Konsekvens Riskbedömning K S 2 Nuvarande skyddsåtgärder 2 -Invallad -Ex-klassad -Separerad -Vakuum- och säkerhetsventil -Skyddsjordad -Området är ej mycket trafikerat 2 -Invallad -Ex-klassad -Separerad -Vakuum- och säkerhetsventil -Skyddsjordad -Området vid sidan av Brand- och explosionsrisk 2 Kommentar/ Åtgärder Rekommendat ion: Säkerställ att inga lyft över ledningar, tankar och rörbryggor sker under och efter byggnation. Rekommendat ion: Säkerställ att inga lyft över ledningar, tankar och rörbryggor sker under och efter byggnation. BILAGA B14:1-1 Ref 26 Plats/tank Natriumklorat Lossningstank 3 70 m Lagertank 2 * 3 190 m (klordioxidfra mställning) 2014-10-03 Skadehändelse Utsläpp till mark och vatten Orsak -Rämning -Korrosion -Brott på rörbrygga -Packningsläckage -Sättning i mark -Slangbrott 14 (20) Konsekvens Giftigt för vattenlevande organismer. Förhöjd brandoch explosionsrisk vid upphettning Riskbedömning K S 3 2 Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder -Inga brunnar finns i dagsläget i närheten -Vid lossning är kloraten i delvis kristallform och enklare att sanera. Utomhus. Rekommendation: Säkerställ att inga lyft över ledningar, tankar och rörbryggor sker under och efter byggnation. Rekommendation: Innan införande av nya brunnar inom klordioxidframs tällningen bör en riskutredning utföras BILAGA B14:1-1 Ref 27 28 Plats/tank Klordioxidvatten/ klordioxid Lagertank 3 2*1000 m Saltkristallösning (natriumseskvisulfat) Upplösningstank på ca 3 3 m 2014-10-03 15 (20) Skadehändelse Orsak Konsekvens Utsläpp till mark, vatten, luft -Rämning -Korrosion -Brott på rörbrygga -Packningsläckage -Sättning i mark -Haveri av reaktor pga. ex. övertryck -Förhöjda temperaturer från ex. brand -Haveri av ventilation ger förhöjda ClO2koncentrationer Giftigt för vattenlevande organismer. Giftig gasförångning (vid 11 C) Förhöjd brand- och explosionsrisk i och med ämnets oxiderande egenskaper. En puff i reaktorn kan ske vid förhöjda temperaturer Utsläpp till mark och vatten -Sättning i mark -Slangbrott -Rörbrott pH-störning om utsläppet når vatten Riskbedömning K S 3 2 2 2 Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder -Egen invallning -Överfyllnadsskydd -M.m Rekommendation: Säkerställ att inga lyft över ledningar, tankar och rörbryggor sker under och efter byggnation. -Invallad -Inomhus Inomhus. Saltkristallerna innehåller ca 18 % svavelsyra. Efter upplösningstan ken skickas saltlösningen direkt tillbaka till processen via fasta rörledningar BILAGA B14:1-1 Ref 29 Plats/tank Kloratsteg (biorening) 2014-10-03 Skadehändelse Orsak Utsläpp till vatten Kemikalie/ temperatur/pH-höjning etc. slår ut kloratsteget och därigenom funktionen i bioreningen 16 (20) Konsekvens Förhöjda utsläpp till vatten på grund av utslagen biorening Riskbedömning K S 2-3 3 Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder Rekommendation: Införa larm och kontrollfunktionerer för att möjliggöra övervakning om vad som går in i kloratsteget BILAGA B14:1-1 Ref 30a Plats/tank 2014-10-03 Skadehändelse Orsak -Brand inne i flingtorken Flingtork 17 (20) Konsekvens Utsläpp av brandrök och släckvatten Riskbedömning K S 1 Nuvarande skyddsåtgärder 4 Brand. Utsläpp till mark, vatten, luft 30 b Vedplan/flisoch barklager -Brand i flis- & barklager, vedtruckar Brandspridning. Ex. via flistransportörer Brandrök och släckvatten till mark/recipient 2-3 2 -Inga brunnar i närheten -Sprinklade flistransportörer -Rutiner för att inte låta barkhögar ligga kvar länge och inte blir för höga för att undvika att värmeutveckling sker på grund av nedbrytning av mikroorganismer Kommentar/ Åtgärder Ingen av de inträffade bränderna har spritt sig utanför flingtorken. Brandspridning utanför flingtorken konsekvens 2. Värsta scenariot är brand i flishög. Framöver kommer barkplanen vara på nuvarande vedplan. Barken är blöt och risk för antändning låg. Ingen risk att släckvattnet når bioreningen. Nya flistransportörer kommer att byggas. BILAGA B14:1-1 Ref 30c Plats/tank 2014-10-03 Skadehändelse 31 Konsekvens -Brand, självantändning i pelletssilo Dammbildning vid pelletshantering , ex. tippning -Släckvatten till mark och vatten. Rökgaser till luft. -Dammexplosion Utlastningen -Brand i massabalar Utsläpp av brandrök och släckvatten Avloppssystem -Olämplig placering av kran/lyft/materi al -Läckage -Rörbrott Utsläpp av ej renat processvatten till mark och vatten. Risk för sättningar/ bärighet vid längre oupptäckta läckage Pelletspanna/ lager Brand. Utsläpp till mark, vatten, luft 30 d Orsak 18 (20) Utsläpp till mark, vatten Riskbedömning K S 2 2 2 Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder 2 -Explosionsavlastningar -CO2-släckning -Möjlighet att plocka ut den brinnande pelletsen och släcka utanför -Sprinklat -Rutiner för att låta pellets ligga för länga och därigenom öka brandrisk 1 -Sprinklat -Brandjalusier -Brandvatten i närheten Massabalar är tätt packade och svåra att antända. -Rutiner och stor erfarenhet för att stabilera tunga kranar Rutiner och provtagning kommer att ske innan utplacering av tunga fordon eller material. 2 BILAGA B14:1-1 Ref 32 Plats/tank Bebyggd mark inom industriområdet 2014-10-03 Skadehändelse Orsak Utsläpp till mark, vatten, luft Skred- och sättningar pga: -Landhöjning -Låga vattenstånd -Förhöjda vattenstånd -Kraftig snösmältning -Kraftiga regn som inte hinner avdunsta (sugs upp av marken) 19 (20) Konsekvens Beroende på plats och styrka kan utrustning, tankar och rör skadas och ge utsläpp Riskbedömning K S 2-3 2 Nuvarande skyddsåtgärder -Pålning av nya strukturer Kommentar/ Åtgärder Tecken på skred på sjöbotten mitt emot industriområdet . Skred- och raskartering har gjorts inom industriområdet . Ändrat framtida klimat ökar riskerna med skred. Sannolikhet BILAGA B14:1-1 2014-10-03 20 (20) mer än 1 ggr per år 5 23 14b 1 ggr per 1 - 10 år 4 30a 4,14a 1 ggr per 10 - 100 år 3 1a,2,13a,13b 1 per 100-1000 år 2 < 1 ggr per 1000 år 1 1 Miljö Inga egentliga skador. Liten utbredning. Ingen sanering 5b,11,12, 18b,30b 6-10,15, 16,18a,19a,19b, 20-22,25a,25b,28, 30c,31,32 1b,29 5a,26,27 30d 3,17, 24 2 3 Övergående kortvariga skador. Liten utbredning. Ingen eller enkel sanering. 1c 4 5 Permanenta skador. Liten Permanenta Långvariga till stor skador. Stor skador. Liten till utbredning. utbredning. stor utbredning. Oftast svår Oftast svår eller Enkel sanering. eller omöjlig omöjlig sanering. sanering. Konsekvens BILAGA B14:1-2 2014-10-03 1 (7) Miljö- och hälsomässiga egenskaper hos Bolagets lagrade kemikalier Kemikalie Metanol (Flytande) Terpentin (Flytande) Hälsoeffekter Hudkontakt: Avfettar huden och kan ge eksem. Vid långvarig kontakt tränger metanolen genom huden och kan ge samma besvär som vid förtäring. Inandning: Inandning kan ge huvudvärk, illamående, trötthet. Vid höga halter samma symtom som vid förtäring. Ögonkontakt: Stark sveda. Förtäring: Förtäring kan ge berusning och illamående och efter flera timmar huvudvärk, buksmärtor, kräkningar, synrubbningar, andnöd, medvetslöshet och chock. Risk för livshotande förgiftning och bestående synskada, blindhet. Inandning: Kan ge sveda i näsa och svalg samt hosta, huvudverk, yrsel, trötthet, illamående. Vid höga halter hjärtklappning samt risk för njurpåverkan (äggvita i urinen) och blåskatarr med sveda vid urinering samt medvetslöshet. Hudkontakt: Terpentin avfettar huden och kan ge irritation och hudsprickor. Tränger igenom huden och kan vid omfattande hudkontakt ge liknande besvär som vid inandning. Långvarig upprepad kontakt kan ge upphov till eksem. Även risk för allergi föreligger med allergiskt eksem. Ögonkontakt: Ger intensiv smärta. Förtäring: Kan ge brännande sveda i mun och svalg, magsmärtor, kräkningar och diarré samt skada nervsystemet. Lunginflammation kan tillkomma efter några timmar till ett dygn, om terpentin vid förtäring dragits ned i luftvägarna. Redan några milliliter terpentin i lungorna kan orsaka lunginflammation. ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301 Miljöeffekter Ej klassificerad som miljöfarlig. Låg giftighet för både land- och vattenlevande organismer. Biologiskt lättnedbrytbar. Ej bioackumulerbar. Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. Biologiskt lättnedbrytbar men kan innehålla oorganiska komponenter. Ej bioackumulerande. BILAGA B14:1-2 2014-10-03 2 (7) Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Gasol (Flytande) Ögonkontakt: Stänk av flytande gasol ger sveda. Inandning: Mycket höga halter kan verka bedövande och orsaka yrsel, illamående samt kvävning Hudkontakt: Flytande gasol ger kylskada Inandning: Inandning av mycket höga halter under längre tid kan orsaka lungirritation med brännande smärta, tryck över bröstet och hosta. Hudkontakt: Kan orsaka allvarlig köldskada med rodnad, smärta och blåsor Ögonkontakt: Kan orsaka köldskada med rodnad och smärta. Risk för bestående köldskada föreligger. Ej klassificerad som miljöfarlig. Biologiskt lättnedbrytbar. Uppgift om bioackumulerbarhet saknas. Inandning: Långvarig exponering leder till illamående. Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Kan vid läckage tränga ner och förorena grundvatten. Giftig för vattenlevande organismer. Kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. Syrgas (Flytande) (leverantörsägd) Eldningsolja 1 (Flytande) Förtäring: Kan orsaka kemisk lunginflammation Hudkontakt: Långvarig exponering kan ge sprickor, eksem. Viss risk för hudcancerpåverkan Inga kända miljöeffekter Ögonkontakt: Lätt ögonirritation Eldningsolja 5 (Flytande) Inandning: Farligt vid inandning Förtäring: Kan orsaka lungskador. Kan ge cancer. Risk för fosterskador. Hudkontakt: Risk för allvarliga hälsoskador genom hudkontakt. Upprepad kontakt ger torr hud och hudsprickor Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Innehåller potentiellt bioackumulerande ämnen. Kan vid läckage tränga ner och förorena grundvatten. Mycket giftig för vattenlevande organismer. Kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. Ögonkontakt: Lätt ögonirritation Hydraulolja (Flytande) Inandning: Irriterande. Kan orsaka dåsighet, huvudvärk, kväljningar. Förtäring: Kan orsaka yrsel, kräkningar och diarré. Hudkontakt: Irriterande. Avfettande vid längre exponering. Ögonkontakt: Irriterande. Svavelsyra (Flytande) Inandning: Sveda och andningsbesvär. Risk för lugnskador vid höga halter. Förtäring: Allvarliga frätskador. Hudkontakt: Sveda och frätsår. Ögonkontakt: Kan orsaka frätskador och blindhet. Ej klassad som giftig, miljöfarlig eller hälsofarlig. Utsläpp kan dock bilda en hinna på vattenytan. Hinnan kan fysiskt skada vattenlevande organismer och minska syreomsättningen. Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Förväntas ej bioackumulera. Större utsläpp kan ha skadlig eller störande inverkan på miljön. Utsläpp till vatten kan ge sänkt pH vilket kan skada vattenlevande organismer. BILAGA B14:1-2 2014-10-03 3 (7) Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Svaveldioxid (Flytande) Inandning: Akut giftigt vid inandning. Frätande på luftvägar. Då gasen är tyngre än luft trycks syre bort och risk för kvävning finns. Förtäring: Allvarliga frätskador. Hudkontakt: Allvarliga frätskador vid höga koncentrationer. Ögonkontakt: Allvarliga frätskador vid höga koncentrationer. Inandning: Skadligt vid inandning Förtäring: Skadligt vid förtäring Hudkontakt: Längre tids kontakt kan orsaka hudirritation Ögonkontakt: Irriterar ögon. Risk för allvarlig ögonskada. Inandning: Skadligt vid inandning Förtäring: Skadligt vid förtäring. Misstänks ge fosterskador. Hudkontakt: Längre tids kontakt kan orsaka hudirritation Ögonkontakt: Irriterar ögon. Risk för allvarlig ögonskada. Inandning: Risk för beståendeskador på lungor och andningsvägar Förtäring: Starkt frätande. Hudkontakt: Starkt frätande. Förfrysningsskador kan uppstå. Ögonkontakt: Allvarliga frätskador på hornhinna med stor risk för synskada. Förfrysningsskador kan uppstå. Kan orsaka pH-förändringar i vattensystem. Mycket giftig för vattenorganismer. Komplexbildare 1 Komplexbildare 2 Ammoniaklösning (24,5%) Potentiellt biologiskt nedbrytbar. Ämnet bedöms ej vara akut skadligt för vattenlevande organismer. I låga koncentrationer förväntas ingen påverkan på bioreningens nedbrytningsaktivitet. Ej biologiskt lättnedbrytbart. Förväntas ej bioackumuleras på grund av hög relativ vattenlöslighet. Ämnet klassificeras ej som skadligt för vattenlevande organismer. Lätt biologiskt nedbrytbar. Mycket giftig för vattenlevande organismer. Kan orsaka pH-ändringar i vattensystem. BILAGA B14:1-2 Kemikalie Natriumhydroxid (50 %-ig) (Flytande) Väteperoxid (49 %) (Flytande) Klordioxidlösning (<3 %) (Flytande) 2014-10-03 Hälsoeffekter Inandning: Irritation/skador på luftvägar, lungor Förtäring: Frätande Hudkontakt: Frätande Ögonkontakt: Starkt frätande Inandning: Inandning av ångor eller dimma kan ge kraftig sveda i svalg samt nysningar och hosta. Vid höga halter finns risk för luftrörskatarr och vätskeutgjutning i lungorna (lungödem). Hudkontakt: Vid hudkontakt vitnar huden omedelbart, därefter kan rodnad, blåsor och frätsår uppkomma. Ånga eller dimma verkar irriterande på huden. Ögonkontakt: Stänk i ögonen ger intensiv sveda, tårflöde och frätsår. Risk för bestående synskada, blindhet. Skadan kan visa sig först efter flera timmar till dagar. Ånga eller dimma verkar irriterande på ögonen. Förtäring: Förtäring ger sveda, magsmärtor och frätskador. Nedsvald väteperoxid sönderdelas snabbt till syrgas, som kan orsaka utvidgning av magsäcken med risk för inre blödning eller bristning. Inandning: Starkt irriterande. Starkt frätande. Andningsbesvär på grund av lungskada (vätskelunga) kan komma upp till två dygn efter inandning av gasen (fördröjd verkan). Hudkontakt: Starkt irriterande. Starkt frätande. Ögonkontakt: Starkt irriterande. Starkt frätande. 4 (7) Miljöeffekter Påverkan på pH-nivå i vattenmiljö. Ej nedbrytbar (oorganisk förening). I kontakt med aluminium bildas vätgas. Lättlösligt i vatten och tränger ner i marken. Bryts snabbt ner i mark och vatten. Vattentäkter kan temporärt bli obrukbara vid utsläpp. Miljöfarlig. Skadlig för växter och djur, särskilt vattenlevande organismer kan skadas allvarligt vid utsläpp. Klordioxidgas irriterar ögon, slemhinnor och hud i koncentrationer kring 45 ppm. Vid 500 ppm är gasen dödlig vid kort exponering. BILAGA B14:1-2 2014-10-03 5 (7) Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Natriumklorat (Fast) Inandning: Irriterar luftvägarna. Ögonkontakt: Irritation i ögonen. Förtäring: Kan ge illamående, kräkningar, magsmärtor, diarré, andnöd och medvetslöshet. Blodskador (methemoglobinemi, gulsot) njurskador och leverskador kan tillkomma eventuellt efter flera timmar utan besvär. Inandning: Irriterar andningsorganen. Inandning kan orsaka hosta, tryck över bröstet och irritation i andningsorganen. Gaser från råtalloljan t.ex. terpener, svavelväten kan verka irriterande på luftvägarna. Hudkontakt: Råtalloljan på huden kan verka irriterande och ge upphov till eksem. Ögonkontakt: Råtalloljan i ögonen är irriterande Förtäring: Kan ge brännande sveda i mun och svalg, magsmärtor, kräkningar och diarré samt i övrigt besvär som vid inandning. Lunginflammation kan tillkomma efter några timmar till ett dygn. Inandning: Frätande på luftvägarna. Hudkontakt: Orsakar allvarliga frätskador på hud. Ögonkontakt: Orsakar allvarliga frätskador på ögon. Förtäring: Förtäring kan ge upphov till frätskador på svalg och mag-tarmsystemet. Miljöfarligt och mycket giftigt för växter på land och i vatten, samt för mikroorganismer. Ej bioackumulerbar. Tallolja (Flytande) Grönlut (Flytande) Innehåller komponenter som kan vara skadliga för vattenlevande organismer. Lätt biologiskt nedbrytbar. Vissa komponenter i talloljan är bioackumulerande. Ej klassificerad som miljöfarlig. Kan höja pH-nivå i vattenmiljö vilket innebär fara för vattenlevande organismer. Hög rörlighet i mark. Då ämnet är oorganiskt är det inte biologiskt nedbrytbart såsom en källa till kol eller energi. Ej bioackumulerbar. Sänkning av pH kan innebära att brandfarlig och giftig vätesulfid bildas. Detta sker i kontakt med syror. I kontakt med vissa metaller bildas vätgas. BILAGA B14:1-2 2014-10-03 6 (7) Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Svartlut (inkl. tjocklut, mellantjocklut, mellanlut, blandlut, överlöp, spillut) (Flytande) Inandning:. Irriterar andningsorganen. Inandning kan orsaka hosta, tryck över bröstet och irritation i andningsorganen. Hudkontakt: Orsakar allvarliga bränn- och frätskador. Ögonkontakt: Orsakar allvarliga ögonskador Förtäring: Orsakar illamående och kräkningar. Kan ge upphov till frätskador på svalg och mag-tarmsystemet. Inandning: Irriterar andningsorganen. Inandning kan orsaka hosta, tryck över bröstet och irritation i andningsorganen. Hudkontakt: Kan orsaka bränn- och frätskador. Ögonkontakt: Orsakar allvarliga ögonskador Förtäring: Orsakar illamående och kräkningar. Kan ge upphov till frätskador på svalg och mag-tarmsystemet. Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer. I kontakt med syror bildas brandfarlig och giftig vätesulfid. Data saknas för bioackumuleringsförmåga. Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Vitlut (Flytande) Natriumhypoklorit (Flytande) Fosforsyra (Flytande) Inandning: Vid låga koncentrationer irriteras slemhinnor. Vid höga koncentrationer finns risk för andnöd Hudkontakt: Allvarliga frätskador Ögonkontakt: Allvarliga ögonskador Förtäring: Frätande. Irritation av slemhinnor Inandning: Risk för lungskador vid höga halter. Upprepad kontakt kan ge kronisk luftrörskatarr Hudkontakt: Kan ge frätskador och blåsbildning Ögonkontakt: Stor risk för allvarliga ögonskador Förtäring: Frätande Ej klassificerad som miljöfarlig. Tester har visat på akut toxicitet för vattenlevande organismer. Data saknas för bioackumulerbarhet. Då ämnet är oorganiskt är det inte biologiskt nedbrytbart såsom en källa till kol eller energi. Kan orsaka höjning av pH i vattendrag och därmed vara farligt för vattenlevande organismer. I kontakt med syror bildas brandfarlig och giftig vätesulfid. Mycket giftig för vattenlevande organismer med långtidseffekter. Ämnet bioackumuleras ej. Vattenlöslig och nedbrytbar. Låg bioackumuleringsförmåga. Kan vara skadlig för vattenlevande organismer genom sänkning av pH. BILAGA B14:1-2 2014-10-03 7 (7) Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Kvävelösning (Flytande) Inandning: Fördröjda allvarliga effekter kan förekomma efter exponering Hudkontakt: Inga kända allvarliga effekter Ögonkontakt: Inga kända allvarliga effekter Förtäring: Inga kända allvarliga effekter Inandning: Irriterande Hudkontakt: Kan ge frätskada Ögonkontakt: Frätande. Risk för allvarlig ögonskada Förtäring: Ger sveda, illamående och eventuella frätskador. Inandning: Irriterande. Utvecklar giftig gas i kontakt med syra. Hudkontakt: Irriterande. Ögonkontakt: Kan ge frätskador Förtäring: Farligt vid förtäring. Irriterande till frätande. Inandning: Irritation vid inandning av upphettad produkt Hudkontakt: Irriterande vid långvarig kontakt Ögonkontakt: Svag irritation Förtäring: Magbesvär Lätt biologiskt nedbrytbar. Ingen bioackumulering. Natriumsilikat (vattenglas) (Flytande) Natriumsulfitlösning (Flytande) Skumdämpare 1 (Flytande) Skumdämpare 2 (Flytande) Skumdämpare 3 (Flytande) Inandning: Uppgifter saknas Hudkontakt: Uppgifter saknas Ögonkontakt: Uppgifter saknas Förtäring: Uppgifter saknas Inandning: Uppgifter saknas Hudkontakt: Uppgifter saknas Ögonkontakt: Allvarlig irritation Förtäring: Uppgifter saknas pH-höjande. Vid utsläpp av större mängder kan vattenlevande organismer skadas. Inte bioackumulerande pga oorganiskt. Inga ekologiska uppgifter i SDB Biologisk nedbrytbar. Bedöms ej vara bioackumulerande. Vid undersökning av slam från massafabrik med en doseringsnivå av 10 000 mg/l framkom inga negativa effekter på syreförbrukningen i vattenmiljön. Biologisk nedbrytbar. Bedöms ej vara bioackumulerande. Förväntas ej vara skadligt för vattenlevande organismer. Lätt biologiskt nedbrytbar. Bedöms ej vara bioackumulerande. Förväntas ej vara skadligt för vattenlevande organismer. Bilaga A5 PM UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Komplettering MKB detaljplan Östrands Rolf Stenvi 2015-01-26 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV 2511831 Emma Edfors Kompletterande beskrivningar angående deponier, förorenade områden och sediment på Östrands fabriksområde Deponier • Klorfabriksdeponin sanerades och deponerades på plats vid nedläggningen 1983. Byggnadsdelar och maskingods som inte innehöll alltför mycket kvicksilver utgör huvuddelen av deponin. Hg-haltigt slam och visst maskingods med högre halter Hg lades upp inne i deponin i två olika utrymmen. Deponin innehåller uppskattningsvis 700900 kg Hg. Över deponin är det asfalterat och utgör idag en parkeringsplats. Provtagning sker enligt kontrollprogram varje månad vid flöde från den yttre och den inre slingan och analyseras avseende Hg. • Deponi med grafitstumpar (PCDD/F-haltigt) deponerades provisoriskt fram till 1976. Den provisoriska deponin där grafitstumparna låg är bortgrävd och körd till SAKAB 3 1998. Totalt skickades 300 m jordmassor. • Deponi D2 (slamdeponi): Hg-haltigt destillationsmaterial tillsammans med fällslammet från avloppsreningen för klorfabriken deponerades mellan 1975-1979 och från 1980 och framåt skickades detta avfall till SAKAB. Uppskattningsvis 42 130 kg slam ligger i deponin vilket motsvarar ca 7 kg Hg. Deponin är utformad som en ca 1½ meter djup grop vars botten hårdgjorts och bottnen och väggarna klätts med kraftig gummimatta. Deponin har förslutits med gummimatta på toppen och täckt med jord och delvis överasfalterats. Slammet ligger så att ingen spridning av föroreningarna sker idag. • Deponi, norra parkeringen: På upplaget som ursprungligen bestod av bark är det nu en asfalterad parkering inom fabriksområdet. Betecknas som nr 30 i den inventering som Timrå kommun utförde av gamla avfallsupplag 1993. • Deponi, Ö-80-parkeringen: Upplaget användes av bolaget för tippning av avfall från renovering av personalbostäder under perioden 1972-1980 samt för tippning av trädgårdsavfall (ris mm). Förorenade områden Markundersökningar På industriområdet har ett flertal markundersökningar genomförts och bl.a. 2009 inför byggnation av mesaugnen, 2012 inför byggnation av ny indunstningsanläggning och 2014 inför byggnation vid vedplan samt vid oljecistern för eldningsolja. Vidare har under hösten 2014 en omfattande miljöteknisk markundersökning genomförts som totalt omfattat: • jordprovtagning i 99 provpunkter • installation av grundvattenrör i 31 provpunkter • uttag av grundvattenprover från totalt 33 grundvattenrör (även två st. befintliga grundvattenrör, GVV1 & GVV2 har nyttjats för provtagning av grundvatten) • grävning av 3 st. provgropar samt uttag av jordprover från dessa • ytlig provtagning av jord med handhållen utrustning (Auger-provtagare) från 11 st. delytor De typer av ämnen som analyserats i jord och grundvatten är petroleumkolväten, metaller, PCB, klorerade pesticider, klorbensener, klorerade alifater, klorfenoler samt dioxiner. Beskrivning av delområden Östrands industriområde bedöms tillhöra kategorin MKM (mindre känslig markanvändning) enligt Naturvårdsverkets terminologi. Detta med hänsyn till att området är och i framtiden avses att vara ett fabriksområde. Området är indelat i elva delområden. Resultaten från fältundersökningen visar på en stor variation av markförhållanden inom undersökningsområdet. Marken inom delområde 1 är opåverkat av industriell verksamhet och består främst av silt med inslag av sulfidlera. I delområde 2 och 3 finns vissa tecken på ytlig utfyllnad av tegel, betong, trä m.m. som underlagras av naturliga jordarter i form av grus, sand och silt. Den största delen av området (framförallt i utkanterna av delområdet) består av naturliga jordarter som grus, sand och silt. I de centrala delarna av delområde 3 består marken av ytlig fyllning (grus och sand) som underlagras av finare material i form av sand och silt. Marken på delområde 4 utgörs till stor del av asfaltsbelagda parkeringsytor vilka underlagras av en fyllning bestående av sten, grus och sand. Under fyllningen återfinns naturliga jordarter som sand, silt och morän. Delområde 5 är till största delen asfaltsbelagd och utfyllt med grus, sand, bark, mesa, trärester, tegel mm. Fyllningen underlagras främst av varianter av sand och silt. I de centrala delarna av delområdet är inte marken belagd eller utfylld. Här återfinns naturliga jordarter som siltig sand direkt från markytan. Delområde 6 är helt utfyllt av diverse material. I samband med undersökningen har tegel, kisaska, mesa, grus, sand, grafit, trärester samt metall/skrot påträffats. Fyllningen underlagras främst av finsand, siltig sand, silt och lera. I den centrala delen av Östrands industriområde är delområde 7 beläget. Delområdet består till största delen av industribyggnader och hårdgjorda körytor i form av asfalt. Marken på området består främst av sten, grus och sand som underlagras av finare material i forma av en siltig morän och sulfidlera. I den norra delen av området mot järnvägsskärningen ligger berg på ca 0,5-1 m djup under markytan. Föroreningar i jord och grundvatten i delområde 7 (den centrala delen av fabriksområdet) bedöms inte påverkas i någon större omfattning av transport med grundvatten till recipient då området består av fabriksbyggnader med stora takytor samt hårdgjorda körytor i form av asfalt (ingen infiltration av marken på området bedöms som möjlig). All nederbörd i detta område bedöms omhändertas av det befintliga dagvattensystemet och inte infiltrera ner i marken på området. Området är även lokaliserat direkt söder om bergskärningen som järnvägen och vägen norr om industriområdet området löper längs samt att undersökningar spAnbud01s.dot 2013-06-14 2 (4) PM 2015-01-26 KOMPLETTERING MKB DETALJPLAN ÖSTRANDS FC h:\data\data\christer\miljötillstånd ö helios\plan\komplett planhandling f utskrift 150122\kompletteringskompletteringar 150128\pm mkb dp 150126.docx med borrbandvagn har visat att berg ligger ca 0,5-1,0 m under befintlig markyta i de norra delarna av delområdet. Givna förhållanden medför att grundvattnet uppströms delområde 7 troligen inte når delområdet i någon större omfattning p.g.a. rådande fysiska förutsättningar, vilket i kombination med minimal infiltration minimerar grundvattentransporten (och således även föroreningstransporten) i området. Delområde 8, 9 och 10 är främst utfyllt med sten, grus och sand ned till ca 1,5-2 m. Fyllningen underlagras av finare material som sand, silt, lera och morän. De största delarna av delområde 9 och 10 är belagda med asfalt och betong. Stora delar av delområde 11 består av Östrands vedplan som är belagd med asfalt. Området är till största del utfyllt med bark, trärester, tegel och mesa i de centrala delarna (vedplan) som underlagras av sand, silt och lera i olika varianter. Övriga delar av området är även det utfyllt men mer med sten, grus och sand. Även i dessa delar underlagras fyllningen av naturliga lager av sand, silt och lera. Delområdet bedöms inte heller som relevant avseende transport av föroreningar med grundvattnet till recipient då landbyggnaden i sig är konstruerad för att förhindra uttransport av föroreningar till recipient. Landbyggnaden består av en stenpir med tätskikt på insidan i form av duk samt att blandningen av grönlutslam och aska (som landbyggnationen består av) brinner ihop när de blandas med varandra. Lakningsförsök genomförda på blandningen av grönlutslam och aska har inte kunna påvisa några större utläckage av föroreningar. Den befintliga landbyggnationen medför att eventuella föroreningar som transporteras med grundvattnet från delområde 11 slutligen hamnar inom landbyggnaden. Bedömning föroreningssituation Resultatet från undersökningen visar att det finns föroreningar i jorden på industriområdet som överskrider riktvärdet för MKM. Det som utmärker sig från resultatet av undersökningen är framförallt höga halter av kvicksilver (SW1470, Sw1497 samt i SW14013). Höga halter har även noterats i provpunkterna SW14108 samt SW14109 (vilket troligen är ett sammanhängande område med Hg-förorening). Även förhöjda halter av klorerade lösningsmedel har påträffats (SW14PG1, SW1451 samt SW1471, halter dock under MKM). Spår av klorerade lösningsmedel har även påträffats i grundvattnet i det sedan tidigare installerade grundvattenröret i provpunkt GVV1. Avseende hexaklorbensen (HCB) så har något förhöjda halter påträffats (SW14PG1, SW14PG2 samt i SW147). Halterna underskrider dock MKM (Holländskt riktvärde som motsvarar MKM). spAnbud01s.dot 2013-06-14 3 (4) PM 2015-01-26 KOMPLETTERING MKB DETALJPLAN ÖSTRANDS FC h:\data\data\christer\miljötillstånd ö helios\plan\komplett planhandling f utskrift 150122\kompletteringskompletteringar 150128\pm mkb dp 150126.docx Inför kommande byggnationer En statusrapport är upprättad för området och likaså en rapport över senast genomförd markundersökning. Avseende de områden där föroreningar i halter överskridande riktvärdet för MKM påträffats kommer en förtätad provtagning genomföras om området inför schaktning för att avgränsa eventuella föroreningars utbredning i marken alternativt schaktas och skickas till lämplig mottagare om inte dialog med tillsynsmyndighet säger annat. Sediment Inom ramen för aktuell tillståndsansökan har provtagning av sediment genomförts och laboratoriet analyserar för närvarande dessa prover som är uttagna. Kompletterande undersökningar kommer att genomföras i de fall fasta installationer kommer att göras vid kaj, som kan påverka sediment som visar sig vara förorenade. Detta kommer att hanteras inom ramen för aktuellt tillståndsärende samt vid behov i ärende om vattenverksamhet i enlighet med 11 kapitlet miljöbalken. spAnbud01s.dot 2013-06-14 4 (4) PM 2015-01-26 KOMPLETTERING MKB DETALJPLAN ÖSTRANDS FC h:\data\data\christer\miljötillstånd ö helios\plan\komplett planhandling f utskrift 150122\kompletteringskompletteringar 150128\pm mkb dp 150126.docx
© Copyright 2024