SBU:s årsredovisning 2014
k u n s k a p s c e ntrum förhäls o-ochsju kvården•v årtuppdrag årsredovisning ärattoberoen deutvärderame todersomanvänd s i v å r d e n. u t i f r å n a ktuellochvälgjord forskningtarviredap åvilkenmedicinskeffek tolikametoderhar,even tuellariskerochvadsomg ermestnyttaförpengarna. 2014 sbu • statens beredning för medicinsk utvärdering Diarienummer: EKO2015/2 Innehållsförteckning Generaldirektörens förord 3 1. Satsningar och resultat under 2014 – en överblick 5 2. SBU stödjer och förbättrar vården 7 3. Resultatredovisning 11 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 11 37 39 49 51 54 55 4. 5. Projektverksamhet Myndighetsövergripande verksamhet Kommunikation och spridning Internationellt arbete Samverkan med andra myndigheter i Sverige och med regionerna Personal och kompetensutveckling på SBU 2015–2018 Verksamhetens totala kostnader och intäkter Ekonomisk redovisning 57 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 57 58 59 60 61 62 Sammanställning av väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisningsprinciper Noter Beslut 69 Bilaga 1 Ledamöter i de vetenskapliga råden den 31 december 2014 71 Bilaga 2 Ledamöter i nämnden den 31 december 2014 73 2 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Generaldirektörens förord SBU har under det gångna året utvecklat samarbetet med brukare och patienter samt gjort rapporterna mer begripliga och lättillgängliga för användarna. Det är exempel på två resultat för myndigheten, som bidrar till att kunskap resulterar i förbättringar. SBU utvärderar nya och befintliga metoder inom sjukvården. Utvärderingarna ska stödja hälso- och sjukvården i arbetet med att utveckla en mer kunskapsbaserad, säker och effektiv hälso- och sjukvård. De ska även stödja andra myndigheter, som utfärdar rekommendationer med de systematiska kunskapssammanställningarna som utgångspunkt. Fokus för myndigheten 2014 har varit att ta fram systematiska kunskapsöversikter av hög kvalitet. Mest nedladdade har rapporterna ”Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser” och ”Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom” varit. Myndighetens arbete har uppmärksammats med drygt 800 inslag och artiklar i TV, radio och press. Under 2014 har SBU intensifierat arbetet med att identifiera områden, som behöver belysas med ytterligare forskning. Detta är till exempel ett stöd för forskningsfinansiärerna. SBU har även medverkat i att utvärdera forskningsansökningar, så att forskningsprojekten bättre ska kunna förbättra evidens för hälso- och sjukvårdsinsatser. SBU:s arbete bedrivs i allt högre grad i samråd med brukare och patienter. Bland annat har brukare prioriterat angelägna områden bland identifierade vetenskapliga forskningsluckor. Under det gångna året har SBU arbetat över ett vidare område än hälso- och sjukvården. Stöd i form av kunskapssammanställningar har till exempel tagits fram om arbetsmiljöns påverkan på hälsan och inom socialtjänsten. SBU är en myndighet som stödjer en evidensbaserad verksamhet. Stödet kan vara till användning för den professionella utövaren, patienten, brukaren, beslutsfattaren i form av sjukhusdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör, andra myndigheter eller annan person och organisation som kan utveckla hälso- och sjukvården med stöd av rapporterna. Under det gångna året har SBU därför fortsatt att utveckla arbetet med att göra rapporterna tillgängliga och anpassade efter användarnas behov. Det är när rapporterna används som ett reellt värde skapas. Under 2014 har SBU förstärkt den systematiska uppföljningen och utvärderingen av myndighetens processer för att ta fram rapporter och sprida dessa. Varje rapport följs upp från en rad perspektiv. Metoder för att gradera evidens och belysa frågor från ett etiskt och hälsoekonomiskt perspektiv har utvecklats liksom metoder för att söka och sortera information. SBU:s arbete vilar på den samlade kompetens och djupgående erfarenhet som finns inom myndigheten och hos de drygt 200 experter som deltagit i myndighetens arbete 2014. Likaså har myndighetens vetenskapliga råd och nämnd deltagit i arbetet. Resultatet är dock i slutänden beroende av alla de som använder SBU:s rapporter som underlag för utveckling och förbättring. Ett stort tack för dessa insatser! Olivia Wigzell Generaldirektör SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 3 4 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 1. Satsningar och resultat under 2014 – en överblick SBU har under året avslutat 15 utvärderingar varav 7 rapporter om etablerade metoder, 13 kommentarer av utländska kunskapsöversikter samt besvarat 66 frågor som vården ställt till upplysningstjänsten. Ämnesområden för rapporterna är valda utifrån syftet att stödja vården. För flera av dessa rapporter ser vi indikationer att de påverkar vården både direkt via praxisförändringar och indirekt genom att andra myndigheter, landsting och professionella organisationer använder underlagen för riktlinjer, vägledning och beslut. Exempel på effekter anges i Kapitel 2. De tre rapporter som fick mest uppmärksamhet ligger alla inom ämnesområden som SBU traditionellt inte ägnat sig åt. Det var rapporterna ”Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom”, ”Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser” samt ”Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem”. Aktiva kommunikationsinsatser samt ett systematiskt arbete med sökmotoroptimering och användning av sociala medier har resulterat i att för tredje året i rad ökar antalet webbesökare och sidvisningar med mer än 20 procent. Över 1 280 vetenskapliga kunskapsluckor har nu identifierats. SBU har samarbetat med Vetenskapsrådet kring Rambidrag för klinisk behandlingsforskning. Samverkan med regionala systerorganisationer, så kallade HTA-enheter, har intensifierats genom gemensamma möten (HTA-nätverket), metodseminarier och besök i landstingen. Vidare har de regionalt framtagna rapporterna lagts upp på SBU:s webbplats för att sprida information och undvika dubbelarbete. De regionala HTA-enheterna medverkar också i framtagandet av SBU Alert-rapporter och SBU-kommentarer och är behjälpliga i arbetet med att identifiera experter till SBU:s projekt. När nya effektiva och kostnadseffektiva metoder ska introduceras i sjukvården är det angeläget att identifiera äldre metoder som är ineffektiva eller till och med skadliga. Sådana metoder kan komma i fråga för så kallad utmönstring, alltså inte längre erbjudas. Risken för att annan angelägen, etablerad vård trängs undan är annars betydande. De tre första prioriteringsstöden publicerades 2014. I prioriteringsstöden läggs särskild vikt vid hälsoekonomiska och etiska aspekter. SBU leder fortsatt arbetet med att jämföra riktlinjer för hälsoekonomiska analyser inom Europa. Arbetet drivs inom ramen för EUnetHTA (European network for Health Technology Assessment). För att utveckla SBU:s organisation har flera satsningar gjorts. SBU har analyserat projektprocessen inom området etablerade metoder och utvecklat samt implementerat ett effektivare arbetssätt. SBU:s informationsspecialister har inlett ett arbete med att utvärdera en elektronisk sorteringsfunktion för att snabbt identifiera relevanta artikelsammanfattningar från de medicinska databaserna (text mining). SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 5 En utredning om hur SBU ska få tillgång till vetenskapliga artiklar på ett snabbt, effektivt och kostnadsmedvetet sätt har bland annat resulterat i en omfördelning av upphandlade tidskriftsdatabaser. Tillsammans med användning av en elektronisk tjänst, länkserver, för att identifiera och ladda hem vetenskapliga artiklar från databaserna har SBU minskat beställning av artiklar med cirka 25 procent. Genom att utnyttja databaser, e-publikationer och IT-verktyg har SBU alltmer gått över till en papperslös hantering av vetenskapliga artiklar och manusarbete. SBU avser att fortsätta utveckla detta arbete och även möjliggöra distansarbete och e-möten för att minska onödigt resande. SBU har under året haft ett genusperspektiv i sin verksamhet. I rapporterna analyseras och tolkas forskningsresultat i ett perspektiv som beaktar kvinnors och mäns olika villkor. I SBU:s vägledning för utvärdering av etiska aspekter ingår frågor om genusperspektiv 1. Vägledningen färdigställdes under våren 2014 och är tänkt att vara ett stöd i arbetet med att identifiera etiska aspekter att lyfta i SBU:s rapporter. Frågorna om jämlikhet och rättvisa handlar om huruvida det finns risk att tillgången till åtgärderna som utvärderas strider mot gällande diskrimineringslagstiftning, eller mot människovärdesprincipen i den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. I människovärdesprincipen specificeras att faktorer såsom en persons kön inte får styra tillgången till vård och behandling. Problem med ohälsa och sjukdom, som är mer förekommande hos kvinnor har också studerats under året. Exempel på detta är rapporten om rehabilitering efter höftfraktur och rapportarbetet om patientupplevelser vid självskadebeteende. I rapporterna om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom har SBU särskilt studerat skillnader och likheter mellan könen. Både när det gäller depression/utmattning och ryggproblem kunde SBU konstatera att kvinnor och män med likartade arbetsvillkor i lika hög grad utvecklar besvär. Om kvinnor och män har samma exponering för en viss arbetsrelaterad faktor i sin arbetsmiljö blir de alltså ”lika sjuka”. Denna viktiga slutsats diskuteras ingående i rapporterna. Ett genusperspektiv beaktas även i de sociala och etiska analyserna i rapporterna. 1 SBU. Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården. I: Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. 2 uppl. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. 6 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 2. SBU stödjer och förbättrar vården SBU:s påverkan på vården kan ske direkt genom att praxis förändras mot mer evidensbaserad diagnostik och behandling eller indirekt genom att andra myndigheter och organisationer använder SBU:s resultat så att det påverkar vården. I vissa fall kan resultaten relativt snabbt påverka praxis, men i de flesta fall tar det några år innan resultaten kan mätas. Effekterna i form av bättre hälsa för patienterna eller effektivare resursutnyttjande kan då bli stora. De rapporter som publicerats under 2014 kommer sannolikt att ha långsiktiga effekter, men i denna årsredovisning anges främst de indirekta effekterna, det vill säga hur underlagen kommer att användas av andra myndigheter och av landstingen. I vissa fall stämmer resultaten från SBU:s genomgångar med vad som redan är vedertagen praxis, i andra fall kan det förändra praxis. Nedan följer en översiktlig redovisning av vad som hänt eller kommer att hända med de rapporter som publicerats under 2014. Därefter följer några exempel på tidigare rapporter där det nu är möjligt att se förändringar i praxis. SBU:s rapporter används av andra myndigheter och organisationer Försäkringskassan kommer att använda rapporterna ”Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom”, respektive ”Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem”, som underlag i sitt arbete. Förhoppningsvis leder dessa rapporter till förbättrad arbetsmiljö. Socialstyrelsen och Skolverket kommer uppdatera vägledningsdokumenten som ligger till grund för barnhälsovård och elevhälsa, i enlighet med resultaten i rapporten ”Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser”. Rapporten ”Screening för livmoderhalscancer med HPV-test” är ett underlag som har lämnats till Socialstyrelsen som en del av förslaget till rekommendation om förändrad screening som Socialstyrelsen remitterar i januari 2015. Rapporten ”Aromatashämmande läkemedel vid behandling av postmenopausala kvinnor med tidig ER-positiv bröstcancer” ingår i underlaget för uppdatering av Socialstyrelsens riktlinje för behandling av bröstcancer. Rapporten ”Läkemedelsavgivande stentar i hjärtats kransartärer” som är en uppdatering av en Alert-rapport från 2004 ingår i underlaget för uppdatering av Socialstyrelsens riktlinje för hjärtsjukvård. Rapporten ”Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor” ingår i underlaget för uppdatering av Socialstyrelsens riktlinje för schizofreni – psykosociala insatser. Bättre behandling för att förebygga stroke Rapporten ”Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare” pekar på möjligheten att minska underbehandling av en viktig patientgrupp; äldre med förmaksflimmer och betydande risk att drabbas av stroke. Tillsammans med förra årets SBU-rapport ”Förmaksflimmer – förekomst och risk för stroke” som visar på en hög grad av underdiagnostisering och underbehandling samt Tandvårds- och läkemedelsverkets utvärdering av screening för förmaksflimmer med ”tum-EKG” har denna rapport potentialen SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 7 att väsentligt öka antalet äldre som får behandling och därmed förebygga uppkomst av stroke. Detta är viktigt både ur folkhälsosynpunkt och hälsoekonomiskt mycket lönsamt ur ett samhällsperspektiv. Bilddiagnostik vid prostatacancer SBU har 2014 publicerat två rapporter om användning av avancerade diagnostiska metoder vid misstanke om eller vid manifest prostatacancer. Området är under snabb utveckling och det finns ett stort behov av bättre diagnostiska metoder. SBU-rapporterna belyser den bristande kunskapen om metodernas tillförlitlighet och uppmanar till återhållsamhet samt efterlyser bättre studier. Dessa tidiga rapporter kan sannolikt minska användning och införande av metoder, där nyttan för patienter inte gått att visa. Fortsatt stark efterfrågan på SBU:s upplysningstjänst och SBU Kommenterar Upplysningstjänsten efterfrågas av hälso- och sjukvården och används som underlag för beslut om till exempel nya metoder som ska introduceras i vården. Webbtrafiken till Upplysningstjänstens sidor har fortsatt att öka under 2014. Under 2014 genomfördes en enkätundersökning med fokus på 2013 års frågeställare. Dessa är genomgående nöjda och det framkommer att en majoritet av svaren använts som enda eller del av beslutsunderlag. De flesta besluten rörde förändring av rutiner. Andra svar användes som underlag för motioner till fullmäktige eller som underlag till vårdprogram. Produktionen av kommentarer av utländska kunskapsöversikter ökar kontinuerligt bland annat genom samarbete med landstingens HTA-enheter och samarbete med Karolinska Institutet. Personer som disputerat vid Karolinska Institutet erbjuds möjligheten att göra en ”SBU Kommenterar” som 2 till 3 månaders arbetspraktik. Det är ett system som alla vinner på. Kunskap om systematisk evidensbaserad kunskapsgenerering sprids i vetenskapssamhället och SBU får ökad produktion med marginellt ökade kostnader. Även här har webbtrafiken ökat markant och flera rapporter har väckt stor uppmärksamhet. Kommentaren ”Bestämning av kalprotektin i feces kan skilja mellan inflammatorisk tarmsjukdom och icke-inflammatoriska tarmbesvär” visade på en betydande besparingsmöjlighet i vården då ett enkelt prov kan ersätta koloskopi. Rapporten fick stor uppmärksamhet i fackpress och i kvällspressen. Kommentaren ”Orala antibiotika kan förenkla behandling för många cancerpatienter med neutropen feber” visade på en möjlighet att spara framför allt slutenvårdsresurser genom en förenklad behandling. Med tanke på brist på vårdplatser i akutsjukvården kan detta tillvägagångssätt vara mycket användbart. Vetenskapliga kunskapsluckor påverkar forskningen Under 2014 har 399 vetenskapliga kunskapsluckor lagts in i SBU:s databas som vid 2014 års slut innehåller 1 285 kunskapsluckor. En styrgrupp för kunskapsluckor och forskning har inrättats med representanter från Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, Formas, Stiftelsen för strategisk forskning, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Samarbete har skett med Vetenskapsrådet om den nya utlysningen Rambidrag för klinisk behandlingsforskning. SBU läste samtliga ansökningar (cirka 230 stycken) och bedömde beskrivningen av studiedesign och metodik för att tydliggöra styrkor och svagheter i projekten 8 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 och dess möjligheter att kunna svara på frågeställningen. SBU deltog även vid beredningsgruppens möten. Under 2014 har SBU lett ett projekt om prioritering av kunskapsluckor inom behandlingsmetoder vid adhd. Metoden för prioritering har tagits fram av den statliga organisationen James Lind Alliance i England där man arbetat med prioritering av kunskapsluckor de senaste tio åren som underlag för forskningsfinansiering. I projektet deltog brukarrepresentanter samt personal från sjukvård, skola och kriminalvård för att komma överens om en gemensam lista över de tio viktigaste kunskapsluckorna. Tidigare SBU-rapporter har påverkat vården I slutet av 2013 publicerades rapporten ”Tidig upptäckt av symtomgivande cancer”. Informationsinsatser har skett gentemot regionala cancercentrum och patientföreningar. Ett tydligt resultat var att fotografier av misstänkta hudförändringar som bifogas remisser till specialistmottagningar förkortar tiden till omhändertagande och diagnosbesked med några veckor. Det är en enkel och snabb åtgärd till gagn för patienterna som snabbt kan implementeras i vården. En sådan ”bildremiss” är införd i Region Gävleborg och i Norrbottens läns landsting samt är under införande i Västra Götalandsregionen. Alert-rapporten ”Internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom” var en uppdatering av en tidigare rapport (2007) inom ett mycket dynamiskt område. Uppdateringen ger förnyat stöd till den kraftiga ökning av internetbaserad behandling inom lättare psykisk ohälsa som pågår men betonar att det endast bör övervägas som en del av ett bredare utbud av psykologiska metoder vid dessa tillstånd. Denna typ av fortlöpande uppdateringar inom dynamiska terapiområden är mycket viktiga för att främja ändamålsenlig resursanvändning och stävja över- och felanvändning. Sveriges Kommuner och Landsting utvecklar för närvarande en nationell plattform för tekniken. Rapporten om diagnostik och behandling av adhd från 2013 har rönt stor uppmärksamhet och utgjort grunden för myndighetsgemensamma implementeringsprojekt. Framför allt är diagnostik av stor vikt eftersom landstingen för närvarande bygger upp sin kapacitet för att diagnostisera adhd. Bristen på evidens i rapporten för användning av snabba och enkla diagnosverktyg har sannolikt främjat användning av mer evidensbaserade diagnosmetoder, vilket förhindrar såväl över- som underbehandling. Effekten av rapporten ”Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp” från 2010 har följts upp i en vetenskaplig publikation2. Användningen av antibiotika vid tandimplantat minskade mellan 2008 (före) och 2012 (efter SBU-rapporten) från 88 procent till 74 procent. Dessutom minskade användning av bredspektrumantibiotika från 46 procent till 21 procent medan användning av det smalare V-pencillinet ökade från 42 procent till 66 procent. Användning av enkeldos ökade från 49 procent till 63 procent. Mätningen visar alltså på en tydlig minskning av antibiotikaanvändning ur alla uppmätta aspekter i linje med rapportens slutsatser. 2 Khalil D, Hultin M, Andersson Fred L, Parkbring Olsson N, Lund B. Antibiotic prescription patterns among Swedish dentists working with dental implant surgery: adherence to recommendations. Clin Oral Implants Res. 2014 Apr 15. doi: 10.1111/clr.12402. [Epub ahead of print]. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 9 År 2004 publicerade SBU en rapport som visade att det saknas evidens för positiv ljusbehandling mot depression. En enkätsammanställning visar att endast 7 av 21 landsting erbjuder denna behandling idag3. När praxis förändras är det oftast flera samverkande faktorer som bidragit till praxisförändringar, men om förändringen sker i relativ snabb omfattning och i nära anslutning till att SBU-rapporter publicerats är det mer sannolikt att SBU-rapporten bidragit till förändringen. I en genomgång av 26 stycken SBU-rapporter publicerade mellan 2006 och 2010 bedömdes 14 (54 %) ha haft stort inflytande och 7 (27 %) medelhögt inflytande på vården medan 5 (19 %) bedömdes ha haft litet eller begränsat inflytande. När det gäller operationer för sömnapné och operationer för återkommande sura uppstötningar och halsbränna där SBU:s rapporter visat att det finns alternativa behandlingsmetoder ses en tydligt minskad frekvens av operation efter att rapporterna publicerats. 3 http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2014/12/Tva-av-tre-landsting-slutar-ge-ljusbehandling-motdepression/). 10 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 3. Resultatredovisning 3.1 Projektverksamhet SBU ska, enligt instruktionen, vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder i hälso- och sjukvården ur medicinskt, ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv. SBU ska vidare sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt och sprida resultaten. SBU:s verksamhet är indelad i olika program: SBU Utvärderar etablerade metoder – systematiska litteraturöversikter över stora områden, flera metoder täcks av samma rapport. SBU Utvärderar nya och enskilda metoder – systematiska litteraturöversikter av en ny eller kommande metod. SBU Kommenterar – sammanfattning och kommentarer till internationella studier och översikter utifrån ett svenskt perspektiv. Upplysningstjänst för vården – specifika medicinska frågor där svar ges till frågeställaren. Frågor av bredare intresse publiceras på SBU:s webbplats. Vetenskapliga kunskapsluckor – databas över medicinska metoder med oklar medicinsk effekt. SBU:s prioriteringsstöd för hälso- och sjukvården – vägledning för att utmönstra metoder som har ogynnsam effekt, saknar effekt eller inte är evidensbaserade. SBU:s vita rapporter – övergripande kartläggningar av områden. I denna årsredovisning redovisas SBU-rapporter från alla ovanstående (se t ex Tabell 3.1.1, 3.1.2 och 3.1.3). Som ett led i strävan att integrera redovisningen av prestationer inom projekt- och informationsverksamheten redovisas särskilda spridningsaktiviteter, samverkan samt tid och kostnad i anslutning till de mest omfattande rapporternas huvudresultat i årsredovisningen för 2014. En mer detaljerad beskrivning av informationsverksamheten, internationellt samarbete och samverkan finns att läsa under respektive avsnitt (3.3, 3.4 och 3.5). Psykiatri, arbetsmiljö och äldre viktiga teman under 2014 Under 2014 har SBU publicerat 7 rapporter om etablerade metoder, 8 rapporter om nya och enskilda metoder (Alert-rapporter) och 13 SBU Kommenterar. Upplysningstjänsten har besvarat 66 frågor varav 41 också publicerats på webbplatsen, www.sbu.se. I databasen över vetenskapliga kunskapsluckor har 399 medicinska metoder registrerats (Tabell 3.1.1). Den 16 januari avrapporterades uppdraget om sambandet mellan arbete och depression respektive utmattningssyndrom till Socialdepartementet. Också rapporten om dyslexi har avrapporterats till Socialdepartementet den 27 augusti. Under 2014 har SBU fortsatt publicera rapporter som rör de mest sjuka äldre: ”Svårläkta sår hos äldre”, Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare” och ”Kosttillägg för undernärda äldre. Läs mer på sidan 13–14. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 11 Antal produkter Tabell 3.1.1 Antal publicerade SBU-rapporter, svar och kunskapsluckor. SBU Utvärderar etablerade metoder SBU Utvärderar Alert SBU Kommenterar SBU Upplysningstjänsten Vetenskapliga kunskapsluckor* 2014 7 8 13 66 399 2013 7 6 11 33 279 2012 5 2 10 49 430 2011 4 9 4 36 160 *Jämförelsesiffror justerade för år 2011–2014. SBU Utvärderar etablerade metoder Avslutade projekt 2014 Projektnamn Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser Ordförande Stefan Samuelsson Projektledare Karin Stenström Huvudresultat Om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på ett strukturerat sätt, förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad (fonologisk medvetenhet). Det går inte att uttala sig om nyttan av andra former av läs- och skrivträning eller av alternativa verktyg (hjälpmedel för att stödja, kompensera och utveckla läsförmåga som till exempel appar i mobiltelefonen). Metoderna är otillräckligt utvärderade. SBU har även granskat 52 svenska tester för att upptäcka och utreda dyslexi. Inget av testerna är vetenskapligt utvärderat. Det vill säga att det saknas studier som undersöker om de är tillförlitliga och mäter det som avses. Särskilda spridningsaktiviteter Stora kommunikationsinsatser gjordes av rapporten i form av inläsning av rapportens slutsatser och sammanfattning av Samuel Fröler, film, podcast samt faktablad om den evidensbaserade metoden till lärare. Översikten har presenterats på konferenser och temadagar. Samverkan Under projektet har SBU samarbetat med Socialstyrelsen och Skolverket. Samverkan har även skett med Specialpedagogiska skolmyndigheten om inventeringen av de svenska testerna. De två brukarorganisationerna, Dyslexiförbundet FMLS och Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) samt intresseföreningen Svenska Dyslexiförbundet har varit aktiva och samarbetat med SBU vid uppstart av projektet, vid halvtid och innan rapporten publicerades. Påverkan på vården Socialstyrelsen och Skolverket kommer att uppdatera vägledningsdokumenten som ligger till grund för barnhälsovård och elevhälsa. Tid och kostnad Projektet startade i februari 2012 och publicerades i augusti 2014. Kostnaden uppgick till 6 930 tkr inklusive indirekta kostnader. 12 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Projektnamn Screening för livmoderhalscancer med HPV-test Projektledare Jan Adolfsson Huvudresultat I rapporten utvärderas det vetenskapliga underlaget för att ersätta cytologi med prov för humant papillomvirus (HPV) som primärt test i screeningprogrammet. Den strategi som visats mest effektiv är att börja med HPV-test och fortsätta med cytologi om HPV-testet är positivt. Båda undersökningarna kan utföras på samma cellprov. Jämfört med enbart cytologi har HPV-test enligt ovan högre känslighet (sensitivitet) när det gäller att påvisa förstadier till livmoderhalscancer och lägre träffsäkerhet (specificitet) när det gäller att påvisa förstadier till livmoderhalscancer. Påverkan på vården Rapporten är ett underlag till Socialstyrelsen, som remitterar ett förslag till rekommendationer i januari 2015. Tid och kostnad Projektet startade i mars 2014 och lämnades till Socialstyrelsen i augusti 2014. Kostnaden uppgick till 1 715 tkr inklusive indirekta kostnader. Regeringsuppdrag: De mest sjuka äldre Socialstyrelsen och SBU har fått i uppdrag av regeringen att särskilt uppmärksamma kunskapsläget rörande de mest sjuka äldre. Syftet är att stödja hälso- och sjukvården och äldreomsorgen genom att systematiskt identifiera kunskapsluckor, stimulera till ny kunskap och aktivt föra ut kunskap om ett värdigt omhändertagande och en god vård och omsorg av de mest sjuka äldre. Projektnamn Nytta och risk med läkemedel hos äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare Ordförande Johan Fastbom Projektledare Sigurd Vitols Huvudresultat Det finns inga vetenskapligt underbyggda skäl att enbart på grund av hög ålder avstå från att behandla patienter med blodförtunnande läkemedel (perorala antikoagulantia eller trombocythämmare). Balansen mellan nytta och risk är överlag minst lika bra hos äldre personer som hos yngre. Detta gäller för de flesta av de studerade indikationerna såsom förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt. Studier på det här området omfattar sällan uttalat sjuka äldre personer med många samtidiga läkemedelsbehandlingar. Den ansvarige läkaren måste därför alltid bedöma den enskilda individens risk för blödning och ta hänsyn till annan läkemedelsbehandling som kan störa och påverka risker, i synnerhet vid behandling med warfarin eller nya blodförtunnande medel. Tid och kostnad Projektet startade i januari 2012 och publicerades i november 2014. Kostnaden uppgick till 4 994 tkr inklusive indirekta kostnader. Projektnamn Svårläkta sår hos äldre Ordförande Rut Öien Projektledare Jenny Odeberg Huvudresultat Det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är mycket begränsat. För majoriteten av åtgärderna behövs det mer forskning av god vetenskaplig kvalitet. Gruppen äldre/sköra äldre har ofta flera sjukdomar SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 13 och läkemedel samtidigt, något som kan inverka på sårläkningen. Det saknas data om hur svensk praxis ser ut idag och i vilken utsträckning som olika åtgärder för att förebygga och behandla svårläkta sår används. Kvalitetsregister med representativa data för vissa patientgrupper finns, men nationellt heltäckande data saknas i nuläget. För följande metoder finns det ett begränsat vetenskapligt underlag för effekt. Operation av åderbråck kan minska återfall av venösa bensår hos äldre. Förband som innehåller kalciumalginat kan leda till kortare läkningstid av trycksår hos äldre medan läkningseffekten av övriga förband inte kan uppskattas då studier saknas. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för patienter med svårläkta sår. Åderbråckskirurgi som behandling av venösa bensår kan vara kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten av övriga insatser är svår att bedöma. Tid och kostnad Projektet startade i mars 2012, och publicerades i augusti 2014. Kostnaden uppgick till 4 775 tkr inklusive indirekta kostnader. Projektnamn Kosttillägg för undernärda äldre Ordförande Gunnar Akner Projektledare Sten Anttila Huvudresultat Det saknas tillförlitliga vetenskapliga resultat om nyttan och riskerna med kosttillägg. Detsamma gäller energi och protein för äldre personer som är undernärda eller som tillhör en riskgrupp. Det finns dock undantag. I ett fåtal studier har man redovisat en liten ökning av handgreppsstyrka respektive kroppsvikt. Dessa resultat behöver dock bekräftas i nya studier med bättre vetenskaplig metodik. Möjliga ogynnsamma effekter på hälsan behöver kartläggas systematiskt i nya studier. I några studier har man noterat illamående och diarré hos ett fåtal patienter. Det finns exempel från olika håll i landet som tyder på att praxis varierar i hur kosttillägg används respektive subventioneras. Någon aktuell och tillförlitlig kartläggning av detta finns emellertid inte. Tid och kostnad Projektet startade i mars 2012 och publicerades i november 2014. Kostnaden uppgick till 3 995 tkr inklusive indirekta kostnader. Regeringsuppdrag: Arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom SBU har fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. I uppdraget ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer. Projektnamn Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom Ordförande Töres Theorell Projektledare Charlotte Hall Huvudresultat Det finns samband mellan arbetsmiljö och depressionssymtom respektive 14 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 symtom på utmattningssyndrom. Den forskning som studerar samband mellan arbetsmiljö och dessa tillstånd är främst inriktad på betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet. Det finns vetenskapligt underlag för att följande gäller på gruppnivå. Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymtom. Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete utvecklar mer depressionssymtom än andra, men det går inte att avgöra om det finns något motsvarande samband för symtom på utmattningssyndrom. Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Detta gäller även för dem som upplever osäkerhet i anställningen, till exempel en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner. I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär. Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom. Kunskapssammanställningen visar att vi idag vet mycket om samband mellan arbetsmiljö och symtom på depression respektive utmattningssyndrom. Framtidens forskning bör framför allt inriktas mot interventionsstudier, det vill säga studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser. Forskare som har undersökt arbetets betydelse för depressionssymtom har ofta analyserat sitt material separat för kvinnor och män, men detta har sällan gjorts i motsvarande forskning om symtom på utmattningssyndrom. En förklaring kan vara att man i forskningen om utmattningssyndrom i högre utsträckning än i depressionsforskningen har studerat arbetsmiljöer där ett av könen dominerar, såsom omvårdande yrken. Särskilda spridningsaktiviteter SBU har tagit fram en film som sammanfattar rapporten på två minuter. I slutet av året, hade filmen setts av mer än 1 400 personer. Kunskapssammanställningen har bland annat presenterats vid ett seminarium på Läkaresällskapet samt en seminarieserie för försäkringsmedicinska frågor som videofilmades och sändes ut nationellt via webben. Rapporten uppmärksammandes i massmedia. Flera längre artiklar var införda i fackpressen. Samverkan SBU har haft regelbunden kontakt med Försäkringskassan för att informera om uppdraget. Påverkan på vården Försäkringskassan kommer att använda rapporterna ”Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom”, respektive ”Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem”, som underlag i sitt arbete. Tid och kostnad Projektet påbörjades sommaren 2011, första mötet hölls i augusti, och rapporten publicerades i februari 2014. Kostnaden uppgick till 6 783 tkr inklusive indirekta kostnader. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 15 Projektnamn Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem Ordförande Karin Harms-Ringdahl Projektledare Charlotte Hall Huvudresultat Resultaten visar att det finns samband mellan arbetsmiljö och ryggproblem. Följande grupper utvecklar mer ryggbesvär än andra. personer som arbetar med manuell hantering (t ex lyft), eller med böjd eller vriden rygg personer som arbetar på knä eller på huk, eller har ett fysiskt ansträngande arbete personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete personer som upplever att arbetet är pressande eller att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, eller som upplever liten möjlighet till utveckling i arbetet personer som arbetar utanför sedvanlig arbetstid (t ex skiftarbete). Personer som upplever goda möjligheter att påverka det egna arbetet, de som upplever att de får stöd i sitt arbete och de som har hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre ryggbesvär än andra. Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad ryggbesvär. När det gäller andra ryggproblem utvecklar personer som arbetar med framåtböjd rygg eller utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete mer ischiassymtom än andra. De som upplever hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre sådana symtom. Personer som arbetar med manuell hantering utvecklar mer diskförändringar än andra. Framtidens forskning bör bland annat inriktas mot interventionsstudier, det vill säga studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser. Samverkan SBU har haft regelbunden kontakt med Försäkringskassan för att informera om uppdraget. Påverkan på vården Försäkringskassan kommer att använda rapporterna ”Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom och utmattningssyndrom”, respektive ”Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem”, som underlag i sitt arbete. Tid och kostnad Projektet påbörjades oktober 2011 och publicerades oktober 2014. Kostnaden uppgick till 6 438 tkr inklusive indirekta kostnader. Pågående projekt 2014 Projektnamn Prevention av missbruk hos barn, ungdomar och vuxna Ordförande Kent Nilsson Projektledare Agneta Pettersson Planerad publicering 2015 Huvudfrågor Syftet är att utvärdera metoder för att förebygga missbruk av tobak, alkohol, narkotika, dopingmedel, läkemedel och spel. Tänkbara insatser omfattar begränsning i tillgänglighet, information och olika former av program. Insatserna ska ges till individer upp till 25 år. 16 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Projektnamn Prevention av självskadebeteende hos barn och ungdomar Projektledare Agneta Pettersson Planerad publicering 2015 Huvudfrågor Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen har kommit överens om att utveckla och samordna insatser och kunskap kring unga med självskadebeteende genom det så kallade Nationella Självskadeprojektet. SBU ska göra en systematisk litteraturöversikt om skolbaserade program som kan förebygga självskadebeteende. Eftersom det sannolikt saknas välgjorda studier som utvärderar preventionsprogram för självskadebeteende kommer översikten även att granska program som syftar till att förebygga självmordsbeteende. Översikten kommer att granska det vetenskapliga underlaget för skolbaserade program. Projektnamn Institutionsvård av antisociala ungdomar Ordförande Utses senare Projektledare Sten Anttila Planerad publicering 2015 Huvudfrågor Syftet är att utvärdera metoder för att minska antisocialt beteende hos ungdomar placerade på institution. Aktuella metoder är Adolescent community approach, Aggression replacement training, Dialectical behavior therapy, Parent management training, Functional family therapy, Structured sensory therapy for traumatized adjudicated adolescents in residential treatment och Token economy. Projektnamn Prevention av långvarig smärta Ordförande Pernilla Åsenlöf Projektledare Susanna Axelsson Planerad publicering 2016 Huvudfrågor Syftet är att utvärdera metoder för att förebygga långvariga smärttillstånd i nacke, axlar och rygg genom insatser som kan förmedlas av en fysioterapeut i ett akut eller subakut skede. Tänkbara insatser omfattar fysisk träning, beteendepåverkande åtgärder, akupunktur och olika typer av manipulationer. Behandlingsresultatet följs upp minst tre månader efter avslutad behandling. Projektnamn Instrument för suicidriskbedömning Ordförande Bo Runeson Projektledare Jenny Odeberg Planerad publicering 2015 Huvudfrågor Syftet är att utvärdera metoder för att bedöma risken för suicid bland personer som söker psykiatrisk vård. Insatserna omfattar olika typer av bedömningsverktyg. Suicidnära patienter identifieras på alla vårdnivåer. Med suicidnära SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 17 patienter menar man personer som nyligen (<1 år) gjort suicidförsök, har allvarliga suicidtankar eller som på annat sätt bedöms vara i farozonen för suicid. Den diagnostiska bedömningen baseras vanligen på ett eller flera samtal med patienterna, men för att försöka förbättra den kliniska intervjun har man utvecklat olika bedömningsinstrument. Projektet syftar till att utvärdera tillförlitligheten hos dessa instrument. Projektnamn Operativa behandlingsmetoder för osteoporosfrakturer i armen Ordförande Utses senare Projektledare Karin Stenström Planerad publicering Vintern 2016 Huvudfrågor Handleds- och överarmsfrakturer är vanliga osteoporosfrakturer. För fraktur i armen finns både operativ och icke-operativ behandling. Det finns ett stort antal operativa behandlingsmetoder såsom, plattor, extern fixation, stift, protes och spik. Implementering av dessa olika behandlingar har skett utan att först undersöka evidensläget. Praxis och kvalitet varierar. Det finns en betydande skillnad mellan svensk och internationell behandlingsrekommendationer. Projektnamn Kirurgisk behandling av sten och inflammation i gallblåsan Ordförande Utses senare Projektledare Jan Adolfsson Planerad publicering 2016 Huvudfrågor Projektets frågeställningar gäller om man ska välja kirurgisk behandling eller inte, dels när det gäller patienter med okomplicerad gallkolik med påvisad gallsten, dels när patienten har fått en första episod av inflammation i gallblåsan. Också den bästa tidpunkten för kirurgisk behandling för akut inflammation av gallblåsan ska utvärderas, tidig (inom 7 dagar) eller sen operation. Vidare ska projektet jämföra det vetenskapliga underlaget för utfall vid öppen respektive laparoskopisk (titthåls-) kirurgi för akut inflammation av gallblåsan samt utvärdera nyttan av att rutinmässigt göra kontrastundersökning av gallvägarna under operationen. Projektnamn Behandling av IBS Ordförande Utses senare Projektledare Anna Westlind Johnsson Planerad publicering Hösten 2016 Huvudfrågor Irritable bowel syndrome (IBS) är en vanligt förekommande funktionell tarmsjukdom, särskilt bland kvinnor. Mellan 10 och 15 procent i befolkningen har IBS. För att diagnosen IBS ska övervägas krävs en kombination av buksmärta/ bukobehag och en avföringsrubbning som inte är av tillfällig karaktär. Syftet med projektet är att ta fram ett kunskapsunderlag för behandling av IBS 18 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 genom att utvärdera nya och traditionella, farmakologiska och eventuellt ickefarmakologiska behandlingar av IBS. Regeringsuppdrag: De mest sjuka äldre Socialstyrelsen och SBU har fått i uppdrag av regeringen att särskilt uppmärksamma kunskapsläget rörande de mest sjuka äldre. Följande tre projekt inom ramen för uppdraget kommer att publiceras i början av år 2015. Projektnamn Behandling av depression hos äldre Ordförande Gerhard Andersson Projektledare Ulf Jonsson Planerad publicering Januari 2015 Huvudfrågor En mycket vanlig insats för äldre med depression är antidepressiva läkemedel av typen SSRI. Effekten av dessa läkemedel är dock tveksam på kort sikt. Översikten visar samtidigt att SSRI kan förhindra återinsjuknande hos några. Rapporten ger ett visst stöd för att problemlösningsterapi kan minska symtom på lindrig depression hos äldre. Denna terapi är inriktad på att hantera problem i vardagen. Fysisk aktivitet kan ha många positiva effekter men idag finns inte tillräcklig kunskap om hur det påverkar depression hos äldre. Trots att många äldre behandlas för depression finns det få hälsoekonomiska studier. Behandlingskostnaden per individ är låg och därför är det sannolikt att effektiv behandling också är kostnadseffektiv. Projektnamn Rehabilitering av äldre personer med höftfrakturer – interdisciplinära team Ordförande Karl-Göran Thorngren Projektledare Sten Anttila Planerad publicering Januari 2015 Huvudfrågor Äldre personer som har fått en höftfraktur har bäst chanser att återgå till ett aktivt liv om vården är organiserad i team som arbetar över yrkesgränserna. Äldre personer som får en höftfraktur får snabbare tillbaka rörlighet och förmåga att klara vardagssysslor om vården jobbar i interdisciplinära team. Rapporten bygger på forskning från flera länder. I studierna har man jämfört interdisciplinära team med konventionell vård. Interdisciplinära team har regelbundna möten som inkluderar en grundlig geriatrisk bedömning, vårdplanering, behandling och uppföljning. Projektnamn Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke Ordförande Lotta Widén Holmqvist Projektledare Jenny Odeberg SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 19 Planerad publicering Januari 2015 Huvudfrågor Äldre personer som har fått en stroke har bäst chanser att återgå till ett aktivt liv om vården är organiserad i team som arbetar över yrkesgränserna. Det strukturerade teamarbete som SBU lyfter fram leder till att fler personer överlever och att färre behöver hjälp med vardagliga behov efter stroke. Samarbete över yrkesgränserna är avgörande. SBU:s har granskat en arbetsmetod som innebär att teamet runt patienten samordnar utskrivningen från sjukhuset och att samma team ansvarar för rehabiliteringen i hemmet. Metoden är sannolikt även kostnadseffektiv eftersom patienten behöver färre dagar på sjukhus utan att behovet av till exempel hemtjänst eller hjälp från anhöriga ökar. Mycket få sjukhus i Sverige använder detta arbetssätt. Regeringsuppdrag: Arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom SBU har fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. I uppdraget ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer. Under innevarande år har SBU startat två nya projekt inom ramen för uppdraget. Projektnamn Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom Ordförande Töres Theorell Projektledare Charlotte Hall Planerad publicering Hösten 2015 Huvudfrågor Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan faktorer i arbetsmiljö och symtom på hjärt-kärlsjukdom. Projektet kommer att undersöka om det finns någon aspekt av arbetsmiljön som har särskild betydelse för sådan sjukdom hos kvinnor, respektive hos män. Projektnamn Arbetsmiljöns betydelse för artros Ordförande Eva Vingård Projektledare Marie Österberg Planerad publicering Hösten 2016 Huvudfrågor Artros är en mycket vanlig ledsjukdom. Cirka 25 procent av befolkningen över 45 år har sjukdomen. Artros påverkar oftast fingrarna, knä-höftled samt rygg men även andra leder kan drabbas. Personer med artros får ofta ledsmärta samt nedsatt rörlighet vilket i sin tur leder ökad risk för sjukskrivning och sjukersättning. Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan faktorer i arbetsmiljö och artros. Projektet kommer att undersöka om det finns någon aspekt av arbetsmiljön som har särskild betydelse för artros hos kvinnor, respektive hos män. 20 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 SBU Utvärderar nya metoder (Alert) Avslutade projekt 2014 Projektnamn Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer Projektledare Monica Hultcrantz Huvudresultat I rapporten granskas tillförlitligheten hos avancerade bildundersökningar vid misstänkt prostatacancer. Utvärderingen visar att det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma den diagnostiska tillförlitligheten hos dessa metoder. Vissa tekniker används idag vid utredning av misstänkt prostatacancer i Sverige, trots att kunskapen om deras kliniska värde är bristfällig. Istället bör nytta, risker och kostnader utvärderas inom ramen för kliniska studier. Tid Projektet startade i juni 2012 och avslutades i februari 2014. Projektnamn Aromatashämmande läkemedel vid behandling av postmenopausala kvinnor med tidig ER-positiv bröstcancer Marianne Heibert Arnlind Projektledare Huvudresultat Aromatashämmande läkemedel (AI) förlänger den sjukdomsfria överlevnaden vid mono- och sekvensterapi jämfört med Tamoxifen (TAM). Även förlängd behandling med AI efter 5 års behandling med TAM förlänger den sjukdomsfria överlevnaden jämfört med placebo. Behandling med AI ökar frakturrisken jämfört med TAM men minskar risken för livmoderscancer och blodproppar jämfört med TAM. Inga väsentliga skillnader har kunnat påvisas i hälsorelaterad livskvalitet mellan AI och TAM. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) har minskat betydligt efter patentutgång och behandlingen med AI är med stor sannolikhet kostnadseffektiv. Tid Projektet startade i augusti 2011 och avslutades i februari 2014. Projektnamn Laserbehandling vid nacksmärta Projektledare Mikael Nilsson Huvudresultat Lågeffektlaser (Low Level Laser Therapy, LLLT) används ibland som behandlingsmetod vid nackbesvär. Vid långvarig nacksmärta kan lågeffektlaser ge smärtlindring i 2–6 månader efter avslutad behandling. En behandlingsomgång om tio behandlingar med lågeffektlaser kostar mellan 2 200 och 4 600 kronor, beroende på om behandlingen utförs av sjukgymnast eller läkare. Det saknas dock studier för att avgöra om metoden är kostnadseffektiv jämfört med annan behandling. Fler välgjorda studier behövs för att säkert avgöra effekten av behandling med lågeffektlaser jämfört med placebo och andra metoder, framför allt när det gäller akuta smärttillstånd, funktion och arbetsförmåga samt effekt på lång sikt. Projektet var ett samarbete med CAMTÖ, Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro läns landsting. Tid Projektet startade i februari 2013 och avslutades i maj 2014. Projektnamn Bilddiagnostik vid stadieindelning av prostatacancer Projektledare Monica Hultcrantz Huvudresultat Stadieindelningen beskriver tumörens utbredning och är en av de viktigaste SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 21 faktorerna i valet av behandling. Utvärderingen visar att det saknas vetenskapligt underlag om nyttan av de diagnostiska metoderna. Det finns inte stöd för att lägga resurser på rutinmässig användning av metoderna utan att samtidigt följa upp dem vetenskapligt. Systematiskt dokumenterad erfarenhet av att använda metoderna kliniskt bidrar till att kontinuerligt utveckla dem. Tid Projektet startade i september 2012 och avslutades i september 2014. Projektnamn Arginin för att förebygga karies Projektledare Pernilla Östlund Huvudresultat Det går inte att svara på frågan om arginin har en kariesförebyggande effekt. Det beror på att de studier som finns inom området har problem med jäv och överförbarhet. Studierna är även behäftade med forskningsetiska problem. Fluortandkräm med arginin kostar ungefär 40 procent mer än fluortandkräm utan arginin och det är upp till de enskilda individerna att bedöma vad man är villig att betala. Rapporten är ett samarbetsprojekt med HTA-O, HTA-enhet på Malmö högskola som utvärderar metoder inom området odontologi. Tid Projektet startade i april 2014 och avslutades i december 2014. Projektnamn Läkemedelsavgivande stentar i hjärtats kransartärer Projektledare Sofia Tranæus Huvudresultat Läkemedelsavgivande stentar förebygger att en tidigare förträngning återkommer utan att öka risken för komplikationer vid såväl stabil som instabil kranskärlssjukdom. Detta gäller i jämförelse med stent bestående av metallnät (utan läkemedel). Det kan finnas skillnader i såväl effekt som risker mellan olika läkemedelsavgivande stentar. Everolimusavgivande stentar ger upphov till färre stenttromboser än sirolimusavgivande stentar, samt färre hjärtinfarkter och stenttromboser än paclitaxelavgivande stentar. I jämförande studier mellan everolimusavgivande stentar och biolimusavgivande stentar eller andra generationen zotarolimusavgivande stentar, verkar emellertid stentarna inte skilja sig åt vare sig när det gäller säkerhet eller effekt. Rapporten utgör underlag till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tid Projektet startade i januari 2012 och avslutades i december 2014. Projektnamn En systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom barn- och ungdomstandvården – vad vet vi egentligen? (vit rapport) Projektledare Frida Mowafi Huvudresultat Det föreligger en allvarlig brist på vetenskapligt underlag för diagnostik och behandling inom de flesta områden i barntandvården. Detta betyder dock inte att det inte finns någon grund för att välja en viss metod framför en annan i klinisk praxis. Till exempel bör metoder som potentiellt kan utsätta patienter för stora risker undvikas. Metoder som innebär särskilt höga kostnader bör också undvikas tills deras kostnadseffektivitet har testats ordentligt. Vidare är diagnos och behandling med relevanta etablerade teoretiska antaganden att föredra, jämfört med metoder som saknar sådan teoretisk grund. I brist på vetenskaplig evidens för alternativa metoder bör man också hålla sig till etablerade behandlingar. Tid Projektet startade i september 2013 och avslutades i december 2014. 22 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Projektnamn Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor (vit rapport) Projektledare Mikael Nilsson Huvudresultat Rapporten visar att beteendepåverkande interventioner för att samtidigt främja både fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor har effekt på viktnedgång och förbättrad livskvalitet hos patienter med schizofreni. Däremot har beteendepåverkande interventioner för att enbart främja fysisk aktivitet försumbar effekt på viktminskning och livskvalitet. De saknas studier som enbart har undersökt interventioner för att främja hälsosam kost. Det saknas uppföljningar längre än 12 månader. Rökningsavvänjningsläkemedlen bupropion och vareniklin har effekt att främja rökfrihet. Nyttan av bupropion för att reducera rökning är oklar. Studier av nikotinplåster på personer med schizofreni är för få för att kunna dra några slutsatser. Det saknas studier med uppföljning längre än sex månader. Studier av alkoholläkemedel (naltrexon, akamprosat, disulfiram och nalmefen) på personer med schizofreni är för få för att kunna dra några slutsatser om dess effekter. Rapporten är framtagen i samarbete med Socialstyrelsen och utgör underlag för tillägg till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tid Projektet startade i april 2014 och avslutades i december 2014. Pågående projekt 2014 Projektnamn Systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom käkkirurgi (vit rapport) Projektledare Marie Österberg Planerad publicering Våren 2015 Huvudfrågor Från tidigare SBU-rapporter samt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer är det känt att det finns ett stort antal vetenskapliga kunskapsluckor inom tandvården. För att effektivt inventera kunskapsläget inom käkkirurgi samt identifiera eventuella kunskapsluckor görs en systematisk kartläggning av publicerade systematiska översikter. Projektet avser att presentera nuvarande kunskapsläge för olika kliniska områden inom käkkirurgi. Projektnamn Jämförelse mellan olika TNF-hämmare vid godkända indikationer avseende effekt, biverkningar och livskvalitet (vit rapport) Projektledare Sigurd Vitols Planerad publicering Våren 2015 Huvudfrågor Projektet ska undersöka om det finns skillnader i klinisk effekt och biverkningar för de olika i Sverige godkända TNF-antagonisterna samt om det finns jämförelser med biosimilarer. Litteratursökning har resulterat i närmare 3 000 systematiska översikter. En preliminär bedömning är att vetenskaplig evidens saknas för att det finns några avgörande skillnader mellan preparaten. Det är ett samarbetsprojekt med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 23 Projektnamn Analys av foster-DNA i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 Projektledare Marianne Heibert Arnlind Planerad publicering Våren 2015 Huvudfrågor Projektet ska undersöka vilken diagnostisk träffsäkerhet metoden NIPT har för trisomierna 13, 18 och 21, samt vilka risker som finns för den gravida kvinnan. Projektnamn Långtidsbehandling med antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom Projektledare Mikael Nilsson Planerad publicering Våren 2015 Huvudfrågor Användningen av andra generationens antipsykotiska läkemedel vid behandling av skov av mani, blandepisoder och svårare depressioner hos personer med bipolär sjukdom är relativt nytt. Dessa läkemedel används alltmer under en längre tid och i syfte att förebygga återfall, som monoterapi eller i kombination med litium eller annan stämningsstabiliserare. Utvärderingen syftar till att besvara hur långtidsbehandling (minst 6 månader) med antipsykotiska läkemedel påverkar patienter med bipolär sjukdom. Projektnamn Djup transkraniell magnetstimulering vid depression Projektledare Agneta Pettersson Planerad publicering Våren 2015 Huvudfrågor Transkraniell magnetstimulering (TMS) är en teknik som används för att ge korta magnetiska pulser till hjärnan med hjälp av en elektromagnetisk spole. TMS har en svag effekt mot depression. Metoden har nu vidareutvecklats så att nervceller djupare ner i hjärnan kan aktiveras, djup magnetstimulering (dTMS). Metoden kräver ingen narkos och ska, till skillnad från elektrokonvulsiv behandling (ECT), inte ge upphov till kramper. Metoden skulle kunna vara ett alternativ eller komplement till ECT. Huvudfrågan är om dTMS ökar andelen patienter som tillfrisknar eller som förbättras i hög grad jämfört med någon kontrollbehandling. Projektnamn Bilddiagnostik vid undersökning på avlidna – ”virtuell obduktion” Projektledare Monica Hultcrantz Planerad publicering Våren 2015 Huvudfrågor Bilddiagnostiska undersökningsmetoder på avlidna har sedan länge använts inom rättsmedicinsk verksamhet. Dessa metoder kan även användas vid klinisk obduktion för att vinna kunskap om dödsorsak och sjukliga förändringar. Utvärderingen syftar till att granska den diagnostiska tillförlitligheten av metoderna för olika relevanta fynd hos avlidna. 24 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Projektnamn Patientupplevelser vid självskadebeteende Projektledare Sophie Werkö Planerad publicering Våren 2015 Huvudfrågor Under de senaste åren har antalet unga människor (15–25 år) som behandlats i heldygnsvård som följd av självskada ökat markant. Syftet med projektet är att sammanställa det vetenskapliga underlaget för att svara på frågan om hur patienten upplever kontakten med vård eller skola vid självskadebeteende. Projektnamn Mikroarrayteknik och helgenomsekvensering inom fosterdiagnostik Projektledare Christel Hellberg Planerad publicering Hösten 2015 Huvudfrågor Mikroarrayer har under en tid använts för diagnostik av barn med framför allt mindre missbildningar och utvecklingsförsening. Metoden har sedermera visat sig hitta flera och speciellt mindre kromosomförändringar jämfört med konventionell kromosomanalys. Ett steg i den fortsatta utvecklingen är att metoden även används vid fosterdiagnostik. I Sverige erbjuds mikroarrayanalys om man finner någon avvikelse på fostret under en ultraljudsundersökning. Helgenomsekvensering används i dagsläget inte för fosterdiagnostik i Sverige, men kommer med stor sannolikhet att ersätta mikroarraytekniken på sikt. Utvärderingen syftar till att belysa diagnostisk träffsäkerhet för metoderna, hur mycket ny information metoderna tillför, hur de blivande föräldrarna upplever informationen samt etiska aspekter. I detta projekt har SBU ett samarbete med FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) för att informera om projektet. Projektnamn Systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom läkemedel vid luftvägsinfektioner hos barn (vit rapport) Projektledare Frida Mowafi Planerad publicering Hösten 2015 Huvudfrågor I samarbete med Läkemedelsverket har en inventering av kunskapsläget inom läkemedel vid luftvägsinfektioner hos barn påbörjats. Projektnamn Skakvåld Projektledare Marianne Heibert Arnlind Planerad publicering Hösten 2016 Huvudfrågor Projektet ska undersöka med vilken säkerhet vi kan säga att förändringar i hjärnan (SDH, ödem och retinala blödningar) är orsakade av skakvåld. SBU Prioriteringsstöd Syftet med prioriteringsstöden är att ge hälso- och sjukvården vägledning när det gäller möjligheterna att utmönstra metoder som har ogynnsam effekt, saknar effekt eller inte är evidensbaserade. I prioriteringsstöden läggs särskild vikt vid hälsoekonomiska och etiska aspekter. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 25 Avslutade projekt 2014 Projektnamn Artroskopisk kirurgi saknar effekt vid artros i knä och leder till höga kostnader Projektgrupp Pernilla Östlund, Frida Mowafi, Emelie Heintz Huvudresultat Artroskopisk borttagning av lösa och förändrade delar av menisk- och ledbrosk har inte visat sig ha effekt vid artros i knät. Metoden innebär en ökad risk för infektion i leden, blodutgjutning i ledhålan, djupvenstrombos eller ansamling av vätska. Dessutom innebär den en relativt hög kostnad för hälso- och sjukvården. Tid Projektet startade i februari 2014 och avslutades i oktober 2014. Projektnamn Kortikosteroidinjektioner vid tennisarmbåge (lateral epikondyalgia) är skadliga på lång sikt Projektgrupp Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Emelie Heintz Huvudresultat Kortikosteroidinjektioner vid behandling av tennisarmbåge har en gynnsam effekt på kort sikt (0–12 veckor) men är skadliga på längre sikt (mer än 12 veckor). Därför är det varken från patientens eller från samhällets perspektiv etiskt försvarbart att lägga resurser på behandlingen. Om behandling ändå erbjuds är det viktigt att patienten informeras om de skadliga effekterna på längre sikt. Tid Projektet startade i februari 2014 och avslutades i oktober 2014. Projektnamn Regelbundet byte av perifer venkateter har inte visat sig bättre än byte vid klinisk indikation Projektledare Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Emelie Heintz Huvudresultat Byte av perifer venkateter med regelbundna tidsintervall (mellan 72 och 96 timmar) har inte visat sig bättre än byte vid klinisk indikation. Genom att endast byta kateter vid klinisk indikation reduceras smärta genom att bytena blir färre. Kostnaden blir dessutom lägre. Tid Projektet startade i mars 2014 och avslutades i november 2014. Pågående projekt 2014 Projektnamn Antihistaminer och/eller avsvällande läkemedel vid sekretorisk mellanöroninflammation (sekretorisk mediaotit) hos barn Projektledare Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Christel Hellberg, Anders Norlund Huvudfråga Projektet ska undersöka samhällsvinsten med utmönstring av behandling med antihistaminer och/eller avsvällande läkemedel vid sekretorisk mellanöroninflammation (sekretorisk mediaotit) hos barn. Våren 2015 Planerad publicering Projektnamn Funktionella cystor på äggstockar – behandling med p-piller Projektledare Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Christel Hellberg, Anders Norlund Huvudfråga Projektet ska undersöka samhällsvinsten med utmönstring av behandling med p-piller av funktionella cystor på äggstockar. Planerad publicering Våren 2015 26 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Rapporter från SBU Kommenterar SBU Kommenterar är rapporter som ger en sammanfattning och kommentarer till relevanta internationella översikter utifrån ett svenskt perspektiv. Under året producerades 13 rapporter. Avslutade rapporter 2014 Progesteronbehandling för att förhindra för tidig förlossning Sakkunnig: Elisabeth Persson Granskare: Andreas Herbst, Bo Jacobsson Projektledare: Pernilla Östlund, Elisabeth Persson Behandling med progesteron, även kallat gulkroppshormon, minskar risken att föda för tidigt hos kvinnor som tidigare fött för tidigt. Det är osäkert om behandlingen även minskar risken att föda för tidigt bland andra grupper av kvinnor, till exempel bland kvinnor med för kort livmoderhals. Man kan heller inte avgöra om behandling med progesteron minskar risken för dödlighet hos barnet. Det visar en internationell rapport som SBU har kommenterat. Behandling med progesteron används ibland i Sverige för att förhindra för tidig födsel. För tidig förlossning, det vill säga födsel före graviditetsvecka 37, är den vanligaste orsaken till död och funktionshinder hos det nyfödda barnet och senare i barnaåren. Antalet för tidigt födda barn varierar över världen mellan 5 procent i Europa och 18 procent i vissa afrikanska länder. I Sverige har förekomsten av förtidsbörd varierat mellan 5 och 6 procent under senare år. Rapporten har tagits fram i samverkan med Metodrådet i Stockholms läns landsting – Gotland. Kontinuitet inom institutionsvård för barn och unga – betydelsen av hur personalens arbetstid är organiserad Sakkunniga: Marie Sallnäs, Gunvor Andersson Granskare: Stefan Wiklund Projektledare: Pernilla Östlund Barn och unga i Sverige, som har behov av vård och omsorg utanför det egna hemmet på grund av hemförhållanden eller eget beteende, kan via socialtjänsten placeras i institutionsvård. Dessa barn och ungdomar har ett särskilt behov av kontinuitet i sin vardag. Studien visar att barn och ungdomar inom institutionsvård föredrog medlevarskap, det vill säga att personalen mer eller mindre kontinuerligt bor tillsammans med de placerade barnen eller ungdomarna. Det går inte att avgöra hur den psykosociala utvecklingen påverkas av åtgärder för att öka kontinuiteten. Orsaken är att effektstudierna inom detta område är av låg kvalitet och olika avseende både var studierna har utförts och vilka personer som har studerats. Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Statens institutionsstyrelse. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 27 Förebyggande av postpartumdepression – psykosocial och psykologisk profylax mot depression efter förlossningen Sakkunnig: Ann Josefsson Granskare: Karin Monsen Börjesson, Birgitta Wickberg Projektledare: Rebecca Silverstein, Pernilla Östlund Översikten visar att psykosociala och psykologiska interventioner i sen graviditet eller inom sex veckor efter förlossningen kan minska risker för postpartumdepression jämfört med sedvanlig hälsovård. Individuellt anpassade behandlingar (psykosociala eller psykologiska) som inleds kort efter förlossningen är mest effektiva. Gruppterapi (psykosociala eller psykologiska) före och efter förlossningen hade ingen förebyggande effekt. Kylbehandling av nyfödda med syrebrist (Hypotermisk behandling vid förlossningsasfysi) Sakkunnig: Mats Blennow Granskare: Lena Hellström-Westas Projektledare: Naama Modén, Mikael Nilsson Kylbehandling är gynnsam för nyfödda barn som drabbas av måttlig till svår grad av HIE (hypoxisk ischemisk encefalopati). Behandling minskar risken för det kombinerade primära utfallet död och svåra funktionshinder vid 18 månaders ålder. Behandlingen minskar också signifikant risken för de enskilda utfallen död, svår neurologisk utvecklingsförsening, cerebral pares, neuromotorisk och allmän utvecklingsförsening. Sannolikt skulle fler barn överleva och färre skulle drabbas av funktionshinder om alla svenska sjukhus där barn föds hade rutiner för att bedöma behov av och kunna initiera kylbehandling samt beredskap för transport till kylbehandlingscenter. I Sverige drabbas årligen 300–500 barn av förlossningsasfyxi, vilket är en kombination av syrebrist och nedsatt blodförsörjning till bland annat hjärnan hos nyfödda. Kylbehandling av asfyktiska nyfödda barn är en behandlingsmetod som har visat sig kunna minska dödligheten och begränsa hjärnskadorna. Motiverande samtal för personer med missbruksproblem Sakkunnig: Måns Rosén Granskare: Karin Wikblad, Sven Andreasson Projektledare: Måns Rosén Motiverande samtal är en kort intervention med högst fyra sessioner där man inte kan förvänta sig stora effekter på beroende eller missbruk. Resultaten vid uppföljning upp till ett år visar dock statistiskt signifikanta skillnader på konsumtionen av alkohol och narkotika jämfört med att inte göra något. Däremot såg man inga signifikanta skillnader mellan MI och annan behandling. Sannolikt har motiverande samtal olika effekt på olika patientgrupper beroende på såväl deras missbruksproblematik som på vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga. SBU har i en rapport från 2001 konstaterat att motiverande samtal har effekt på personer med riskfylld alkoholkonsumtion. 28 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Humant papillomvirus-test eller upprepad cellprovtagning vid låggradiga cellförändringar på livmoderhalsen Sakkunnig: Joakim Dillner Granskare: Björn Strander Projektledare: Naama Modén, Mikael Nilsson HPV-test (HC2) är mer känsligt och lika träffsäkert som upprepat cellprov vid utredning av kvinnor med den lägsta graden av cellförändringar (ASCUS). För kvinnor med näst lägsta graden (LSIL) är HPV-testet känsligare än upprepat cellprov, men förmågan att utesluta kvinnor utan höggradiga cellförändringar är påtagligt lägre. Cochrane-översikten som SBU kommenterat stärker de tidigare svenska ställningstagandena att triage med HPV-test är en möjlig handläggning av kvinnor med ASCUS och LSIL. Uppföljning av låggradiga cellförändringar som påvisas vid gynekologisk cellprovtagning är ett stort kliniskt problem. I Sverige ställs årligen mer än 30 000 diagnoser med låggradig cellförändring på gynekologiska cellprov. Främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Sakkunnig: Carl-Erik Flodmark Granskare: Charli Eriksson Projektledare: Miriam Entesarian, Mikael Nilsson Många barn rör på sig för lite idag och tillbringar istället mycket tid stillasittande framför tv och dator. Ett sätt att försöka förändra detta är genom interventioner som till exempel information om fördelar med motion och hälsosam kost och fler idrottstimmar. Två internationella rapporter har redovisat resultat från studier som utvärderat interventioner för främjande av fysisk aktivitet hos barn. Resultatet av sådana program i skola eller generellt hade enligt dessa liten effekt på barns totala aktivitetsnivåer. I SBU:s rapport ”Metoder för att främja fysisk aktivitet” från 2007 framgick att utveckling av skolämnet idrott och hälsa leder till ökad fysisk aktivitet under idrottslektioner samt att olika skolbaserade interventioner har en positiv effekt på barns och ungdomars fysiska aktivitet under skoldagen och i vissa fall även på fritiden. Åtgärder för att förhindra fall och frakturer hos äldre Sakkunnig: Lillemor Lundin-Olsson Granskare: Peter Nordström Projektledare: Jenny Odeberg Fallolyckor är den i särklass vanligaste olyckstypen bland befolkningen. Sjuttio procent av alla som behöver läggas in på sjukhus till följd av olyckshändelser har skadats i fallolyckor. Det finns flera olika typer av insatser som effektivt minskar risken för fall hos äldre. Fysisk träning, enskilt eller i grupp, med fokus på förbättrad balans är idag den enda åtgärden som har vetenskapligt stöd för både minskad fall- och frakturrisk. Multifaktoriella åtgärder minskar risken för fallhändelser. Det var endast i ett fåtal studier forskarna undersökte om interventionen minskade antalet fallrelaterade frakturer hos äldre. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 29 Bestämning av kalprotektin i feces kan skilja mellan inflammatorisk tarmsjukdom och ickeinflammatoriska tarmbesvär Sakkunnig: Sven Almer Granskare: Olof Grip, Ulrika Lorentzon Fagerberg Projektledare: Anh Thu Nguyen Hoang, Mikael Nilsson Bestämning av ett visst protein, kalprotektin, i avföring kan användas som ett hjälpmedel när man fastställer om en person har en inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, eller tarmbesvär, IBS, som inte beror på inflammation. Det innebär att patienter kan undvika en ofta obehaglig tarmundersökning och dessutom minska kostnaderna för vården. En förhoppning är också att vården kan ställa diagnos snabbare. Testet fungerar även för att underlätta diagnostiken hos barn. Orala antibiotika kan förenkla behandling för många cancerpatienter med neutropen feber Sakkunnig: Per Ljungman Granskare: Honar Cherif, Mats Kalin Projektledare: Anh Thu Nguyen Hoang, Mikael Nilsson Patienter med neutropen feber behandlas normalt med antibiotika intravenöst inlagda på sjukhus. Peroral antibiotika, till exempel tabletter, kapslar eller lösningar, kan ges till cancerpatienter med neutropen feber som har låg risk för komplikationer. Sådan behandling skulle kunna innebära färre dagar på sjukhus för cancerpatienterna och dessutom besparingar för sjukvården. En ökad peroral användning skulle också kunna leda till sänkt risk för utveckling av antibiotikaresistens eftersom sjukvården då kan minska bruket av vissa bredspektrum-antibiotika. Neutropen feber, det vill säga brist på vita blodkroppar och samtidig feber, kan bero på en infektion och denna feber kan då vara ett livshotande tillstånd. Cancerpatienter, speciellt efter behandling med cellhämmande läkemedel, får ofta brist på vita blodkroppar. Traditionellt behandlas dessa patienter med bredspektrum-antibiotika intravenöst på sjukhus vid tecken på feber. Mindre salt – effekter på blodtrycket Sakkunnig: Karin Manhem Granskare: Jan Östergren Projektledare: Karin Stenström, Marie Österberg Högt blodtryck är en av vår tids största folksjukdomar och i genomsnitt var fjärde människa i världen drabbas. Högt blodtryck kan i längden leda till kranskärlssjukdom, slaganfall och övrig hjärt- och kärlsjukdom. En orsak till högt blodtryck är en bristande jämvikt av vatten och natrium (som finns i vanligt bordssalt). En systematisk översikt från Cochrane från 2013 har utvärderat om ett minskat saltintag, minst 4 veckor, leder till en sänkning av blodtrycket. Översikten drar slutsatsen att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att minskat saltintag leder till sänkt blodtryck. Detta resultat var oberoende av kön och etisk grupptillhörighet. 30 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Sammantaget talar detta för att en sänkning av saltintaget leder till positiva hälsoeffekter för hela populationen. Meditationsprogram mot stress vid ohälsa Sakkunnig: Richard Bränström Granskare: Thomas Parling Projektledare: Marie Österberg Meditation omfattar en rad olika tekniker för medvetandeträning utformade för att utveckla medvetandets möjlighet att påverka kroppsliga funktioner och symtom. Det finns flera olika former av meditationstekniker. Mindfulness och mantra är två av de mest kända. I en systematisk översikt från Agency for Healthcare Research and Quality, AHRQ (USA) utvärderas effekten av olika meditationsprogram hos personer med någon form av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Översikten visade att mindfulness-meditation gav en liten förbättring på ångest, depression och smärta jämfört med en kontrollgrupp där behandling som tagit lika lång tid men inte var en känd terapi. Några belägg för att meditation med mindfulness är bättre än strukturerade behandlingsformer, till exempel kognitiv beteendeterapi, fann man dock inte. Motiverande samtal för att förändra mat- eller motionsvanor Sakkunniga: Patrik Wennberg, Karin Wikblad Granskare: Mai-Lis Hellénius Projektledare: Thomas Davidson Dåliga kostvanor och brist på fysisk aktivitet ökar risken för ohälsa och sjukdomar. Motiverande samtal (MI) har lyfts fram som en metod att åstadkomma förändringar av kostvanor eller fysisk aktivitet. Men det saknas evidens för att kunna fastslå att MI leder till en förändring av kostvanor eller fysisk aktivitet. Sannolikt har MI olika effekt på olika patientgrupper beroende på tillstånd, tillgängliga alternativ samt patienternas motivation för beteendeförändring. Pågående projekt 2014–2015 Fosterövervakning med kardiotokografi (CTG) vid förlossning Sakkunniga: Andreas Herbst, Ellen Blix Granskare: Elisabeth Persson Projektledare: Mao Mao Söderberg, Pernilla Östlund Två Cochrane-rapporter sammanfattas och kommenteras. Intagnings-CTG för lågriskförlossning Tolkningen av CTG-signaler skiljer sig mellan Sverige och de inkluderade studierna. Sammantaget är kejsarsnittsfrekvens högre bland dem som undersökts med CTG än bland de som undersökts med auskultation. CTG-registrering vid ankomsten till förlossningen kan även förknippas med fler skalpblodprovstagningar och fler fall av kontinuerliga CTGövervakningar jämfört med intermittent auskultation. CTG-registrering hade däremot ingen påverkan på andelen instrumentförlossningar. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 31 Kontinuerligt CTG under aktivt förlossningsarbete Kontinuerlig CTG-övervakning under förlossning sker i Sverige alltid i kombination med blodprov. Detta har inte undersökts i de inkluderade studierna. Resultaten i Cochranerapporten visar att andelen barn drabbade av nyföddhetskramp minskar. Det saknas vetenskapligt stöd för effekten av både CTG-registrering och CTG-övervakning på dödlighet i samband med förlossningen samt barnens långsiktiga hälsotillstånd. Överförbarheten av resultaten till Sverige i båda Cochrane-rapporterna kan ifrågasättas. Rapporten beräknas vara klar mars/april 2015. Hostmaskin (mekanisk in- och exsufflation) vid neuromuskulära sjukdomar Projektgrupp: Ann-Britt Zakrisson, Ylva Nilsagård, Lars Berggren, Margareta Kånåhols, Mia Svantesson-Sandberg Granskare: Susanne Littorin, Jens Werner, Bengt Midgren, Karl Franklin Projektledare: Pernilla Östlund, Ann-Britt Zakrisson Rapporten tas fram i samverkan med CAMTÖ, HTA-enheten i region Örebro län. Det går inte att bedöma effekten av hostmaskiner hos patienter med neuromuskulära sjukdomar. Det krävs välgjorda randomiserade studier med patientnära effektmått för att avgöra frågan om nyttan med hostmaskiner. Det krävs också studier utförda med kvalitativ analysmetodik för att kunna göra en etisk bedömning av nyttan, speciellt med tanke på svårigheterna att göra randomiserade, kontrollerade prövningar på denna patientgrupp. Rapporten beräknas vara klar februari 2015. Psykologisk behandling vid kronisk och återkommande smärta hos barn och ungdomar Sakkunnig: Steve Linton Granskare: Ej fastställt Projektledare: Mikael Nilsson Kronisk smärta drabbar många barn. Olika psykologiska metoder används idag för behandling. Cochrande Collaboration har utvärderat vilken effekt psykologiska metoder har för att lindra kronisk smärta, huvudsakligen har kognitiv beteendeterapi och beteendeterapi studerats. Rapporten beräknas vara klar våren 2015. 32 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Rehabilitering med motion vid kronisk hjärtsvikt Sakkunnig: Agneta Ståhle Granskare: Ulf Dahlström Projektledare: Miriam Entesarian Matsson, Mikael Nilsson I Sverige är cirka 200 000 personer drabbade av hjärtsvikt. Vanliga symptom är trötthet och andfåddhet. Vid hjärtsvikt klarar hjärtat inte av att pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. I SBU:s rapport ”Fysisk träning vid hjärtsvikt” från år 2002 framgick att den fysiska prestationsförmågan ökade när fysisk träning användes som komplement till annan behandling vid rehabilitering av svårt sjuka patienter med kronisk hjärtsvikt. Förbättrad livskvalitet sågs i sex av nio studier. I en systematisk översikt från Cochrane Collaboration från 2014 visade sig rehabilitering baserad på fysisk träning ge en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet samt minska antalet sjukhusinläggningar. Fördelarna med den fysiska träningen var oberoende av deltagarnas ålder, kön, graden av vänsterkammardysfunktion och typ av träningsprogram. Det fanns inget som talade för att deltagandet i rehabilitering baserad på fysisk träning ökade eller minskade risken att dö på kort sikt. Rapporten beräknas vara klar mars 2015. D-vitamin och kalcium har liten effekt för att förebygga frakturer hos äldre Sakkunnig: Mattias Lorentzon Granskare: Håkan Melhus Projektledare: Anh Thu Nguyen Hoang, Mikael Nilsson Personer som haft frakturer eller har hög risk att få frakturer ska behandlas med benspecifika läkemedel som bisfosfonater eller denosumab. Kalcium och D-vitamin kan övervägas som tilläggsbehandling enligt Socialstyrelsens rekommendationer. En systematisk översikt från Cochrane Collaboration publicerad år 2014 har sammanställt det vetenskapliga underlaget om betydelsen av vitamin D och vitamin D-analoger för att förebygga frakturer hos kvinnor efter klimakteriet och äldre män. Översikten visar att kombinationsbehandling med D-vitamin och kalcium ger något lägre (16 %) risk för höftfraktur och för icke-kotfraktur (14 %), men inte signifikant minskad dödlighet och utgöra ett komplement till annan läkemedelsbehandling för äldre som har haft eller som har hög risk för frakturer, enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Rapporten beräknas vara klar mars 2015. Endovaskulär behandling av bukaortaaneurysm Sakkunnig: Anders Wanhainen Granskare: Fredrik Lundgren, David Bergqvist Projektledare: Anna Mattsson, Mikael Nilsson Bukaortaaneurysm behandlas ofta i förebyggande syfte för att eliminera risken för bristning. Behandlingen är huvudsakligen kirurgisk och de två metoder som används är öppen operation eller endovaskulär operation (endovascular aortic repair, EVAR). I en systematisk kunskapsöversikt från Cochrane Collaboration från 2013 dras slutsatsen att på kort sikt är EVAR förenat med högre överlevnad jämfört med öppen kirurgi, men långsiktigt är metoderna SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 33 jämförbara vad gäller överlevnad och allvarliga komplikationer. Vidare är EVAR förenat med fler förnyade behandlingar, högre kostnader och bedöms inte vara kostnadseffektivt på lång sikt jämfört med öppen operation. Rapporten beräknas vara klar januari 2015. Egenskaper hos effektiva datorbaserade kliniska beslutsstödsystem Sakkunnig: Dick Stockelberg Granskare: Lars-Olof Hensjö Projektledare: Rebecca Silverstein, Pernilla Östlund Under de senaste fem decennierna har det utvecklats datorbaserade kliniska beslutsstödssystem med syfte att förbättra det kliniska beslutsfattandet och gynna konsekvent användning av den bästa medicinska kunskapen. För att datorbaserade kliniska beslutsstödssystem ska göra nytta ska de leverera behandlingsråd eller varningar. Systemen bör också kräva att vårdpersonal som vill göra avvikelser från råd och varningar motiverar sina beslut. Ett alltför stort flöde av påminnelser och varningar kan dock ha negativ effekt, och det är därför viktigt att endast de viktigaste behandlingsråden genererar sådana meddelanden. Rapporten beräknas vara klar februari 2015. Upplysningstjänst för vården Upplysningstjänsten arbetar i direkt dialog med vården genom att besvara avgränsade medicinska frågor. Det ger en unik möjlighet att direkt och snabbt stödja beslutsfattare som behöver underlag inför sina beslut. Svaren utgör ett underlag för frågeställarens egen värdering och beslut. Upplysningstjänsten följer i stort SBU:s arbetsmetodik. Skillnaden är att vi har direkta samtal med frågeställaren för att frågan ska bli tydlig och svara mot frågeställarens behov. Omfattningen på svaren är anpassade efter frågeställarens och målgruppens behov. Urval och granskning av litteratur är begränsad jämfört med SBU:s sedvanliga metod och arbetet utförs till stor del av kanslipersonal. Metodiken möjliggör en betydligt snabbare process än för en systematisk litteraturöversikt. Målet är att ge ett svar inom ett par månader. Svaren är dock inte systematiska litteraturöversikter. Upplysningstjänsten har totalt sedan 2008 fått in 273 frågor, varav 66 under 2014. Fyrtio procent av frågorna ställdes av, eller på uppdrag av, beslutsfattare på olika nivåer (t ex handläggare på andra myndigheter, verksamhetschefer, områdesansvariga, strateger m m). Övriga frågor ställdes av enskilda professionella i vården och enstaka frågor kom från statliga utredare och andra myndigheter. Sedan 2008 har 150 svar publicerats på SBU:s webbplats varav 41 under 2014 vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. En analys av webbtrafiken från 2014 visade att antalet besök på Upplysningstjänstens sidor ökat med 22 procent från föregående år till 66 000 besök. SBU arbetar nu rutinmässigt med sökmotoroptimering av Upplysningstjänstens svar för att öka spridningen. Vi har också twittrat ut ett antal svar. Exempel på frågor som kom under 2014 är ”Konduktiv pedagogik för barn med cerebral pares”, ”Ebolabehandling med kolloidalt silver” och ”Grön rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa”. 34 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Kostnader för projektverksamheten SBU:s totala kostnader för projektverksamheten under åren 2011–2014 redovisas i Tabell 3.1.2. I beloppen ingår dels direkta kostnader som sättning, tryckning, arvoden, resor, litteratursökningar och fördelade lönekostnader, dels schablonmässigt fördelade kostnader (indirekta kostnader). Kostnaderna för de olika projekten skiljer sig åt beroende på omfattning, gruppstorlek, m m. De indirekta kostnaderna har fördelats på respektive projekt med 59 procent. De gemensamma kostnaderna specificeras i Avsnitt 3.7 ”Verksamhetens totala kostnader och intäkter”. Tabell 3.1.2 SBU:s kostnader för projektverksamheten inklusive indirekta kostnader, tkr. Projekt 2014 2013 2012 2011 Avslutade projekt under året Dyslexi Äldre – Läkemedelsindikatorer Äldre – Undernutritionstillstånd Äldre – Svårläkta svår Arbetsmiljö – Rygg Arbetsmiljö – Förstämning Screening livmoderhalscancer 1 484 1 821 1 702 1 484 1 837 667 1 715 3 447 2 101 1 863 1 666 1 826 2 972 – 1 999 1 072 430 1 605 2 024 2 243 – – – – – 751 901 – Pågående projekt Äldre – Depression Arbetsmiljö – Hjärt-kärlsjukdom Arbetsmiljö – Artros Arbetsmiljö – Generellt Prevention missbruk barn Prevention självskadebeteende Prevention långvarig smärta Suicidriskbedömning Osteoporosfraktur arm Kirurgi gallblåsan Behandling IBS Rehabilitering höftfrakturer Rehabilitering stroke Antisociala ungdomar 2 155 2 482 165 533 3 918 802 2 093 1 311 280 801 447 2 167 2 002 243 1 530 – – 337 1 290 – – – – – – – – – – – – 336 – – – – – – – – – – – – – 696 – – – – – – – – – – HTA-samverkan SBU Alert SBU Alert – Självskadebeteende SBU Alert – Bipolär sjukdom Upplysningstjänst i vården SBU Kommenterar – utländska rapporter Kunskapsluckor 1 547 9 751 766 662 4 473 4 554 5 512 1 543 10 973 – – 3 810 4 212 4 967 – 7 856 – – 3 650 2 474 5 113 – 9 291 – – 2 742 1 628 4 964 1 475 58 849 15 551 58 088 28 491 57 293 32 299 53 272 Avslutade projekt Summa SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 35 I Tabell 3.1.3 ingår dels direkta kostnader som sättning, tryckning, arvoden, resor, litteratursökningar och fördelade lönekostnader, dels schablonmässigt fördelade kostnader (indirekta kostnader). Tabell 3.1.3 Projekt SBU:s totala kostnader för avslutade projekt 2008–2014, tkr. Total kostnad Pågått Avslutade 2014 Dyslexi 6 930 2011–2014 Äldre – Läkemedelsindikatorer 4 994 2012–2014 Äldre – Undernutritionstillstånd 3 995 2012–2014 Äldre – Svårläkta svår 4 755 2012–2014 Arbetsmiljö – Rygg 6 438 2011–2014 Arbetsmiljö – Förstämning 6 783 2011–2014 Screening livmoderhalscancer 1 715 2014–2014 Avslutade 2013 Tidig upptäckt av symtomgivande cancer 5 336 2012–2013 Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar 4 387 2011–2013 Urininkontinens hos äldre 6 352 2011–2013 Adhd diagnostik / Autismspektrumtillstånd 11 534 2009–2013 Mat vid fetma 6 877 2011–2013 Äldre – Akutvård 6 568 2011–2013 Avslutade 2012 Arbetets betydelse för sjukdomar i rörelseapparaten 9 975 2007–2012 Skattning av njurfunktion 15 703 2009–2012 Diagnostik vid affektiv sjukdom 7 642 2009–2012 Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens 1 546 2010–2012 Schizofreni 6 987 2009–2012 Patientens delaktighet 2 990 2010–2012 Organisation inom psykiatrin 1 638 2010–2012 Övergripande psykiatriprojekt 2 301 2009–2012 Avslutade 2011 Sexuella övergrepp mot barn 2 659 2010–2011 Blödande magsår 7 025 2007–2011 Godartad prostataförstoring med avflödeshinder 10 841 2006–2011 Samband volym–kvalitet (SoS) 604 2008–2011 Treatment of Hemophilia and Willebrand Disease 3 956 2009–2011 Avslutade 2010 Rehabilitering vid långvariga smärttillstånd (SoS) 2 200 2008–2010 Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp 6 189 2006–2010 Behandling av sömnbesvär hos vuxna 4 585 2007–2010 Triage och flödesprocesser på akutmottagningen 4 842 2008–2010 Metoder för diag o beh av sjukdomar i tandpulpan (SoS) 6 360 2008–2010 Behandling av tandförluster av olika omfattning (SoS) 6 272 2008–2010 Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 3 817 2008–2010 Mat vid diabetes (SoS) 3 277 2008–2010 Avslutade 2009 Vacciner till barn – skyddseffekter och biverkningar 8 310 2003–2009 Äldres läkemedelsanvändning – hur kan det förebyggas? 5 139 2004–2009 Diabetes (SoS, tre projekt*) 4 273 2007–2009 Avslutade 2008 Öppenvinkelglaukom (grön starr) 4 417 2004–2008 * Patientutbildning vid diabetes, Egna mätningar av blodglukos vid diabetes utan insulinbehandling, Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes). 36 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 3.2 Myndighetsövergripande verksamhet Vetenskapliga kunskapsluckor – otillräckligt utvärderade behandlingsmetoder SBU har fått i uppdrag av regeringen att identifiera metoder i hälso- och sjukvården vars effekter det saknas tillräcklig kunskap om. Att identifiera och aktivt föra ut kunskap om otillräckligt utvärderade medicinska metoder inom hälso- och sjukvården syftar bland annat till att informera om angelägna frågor som kan besvaras i kliniska studier. Informationen om vetenskapliga kunskapsluckor kan också utgöra underlag för prioriteringar i hälso- och sjukvården. En vetenskaplig kunskapslucka finns när: systematiska litteraturöversikter visar på osäker medicinsk effekt av en metod det saknas systematiska litteraturöversikter. 399 nya kunskapsluckor Under 2014 har 399 vetenskapliga kunskapsluckor registrerats i databasen. Kunskapsluckorna har bland annat hämtats från nyligen publicerade SBU-rapporter, till exempel internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom, behandlingstid vid borreliainfektion, mat vid fetma, skattning av njurfunktion, diagnos och behandling av autism och adhd samt tester och insatser vid dyslexi. Samarbete med Vetenskapsrådet Under året har SBU samarbetat med Vetenskapsrådet i utlysningen av Rambidrag för klinisk behandlingsforskning. SBU:s roll var att bedöma ansökningarnas beskrivning av studiedesign och forskningsmetodik, det vill säga randomiseringsprocess, blindning, hantering av bortfall och eventuellt confounders (se avsnitt under rubriken Vetenskapliga kunskapsluckor påverkar forskningen, sidan 8). Systematisk kartläggning av vetenskapliga kunskapsluckor Det är känt att det inom vuxentandvården finns ett stort antal kunskapsluckor. För att få en uppfattning om läget för barn- och ungdomstandvården gjordes en kartläggning av viktiga kliniska områden med hjälp av experter inom området. Samverkansprojekt om kunskapsluckor inom barnsjukvården SBU och Läkemedelsverket planerar ett samverkansprojekt för att systematiskt kartlägga vetenskapliga kunskapsluckor för utvalda områden som rör barn och läkemedelsbehandling. Den kunskap kartläggningarna ger, kan vara av värde för barnsjukvården, men kommer också kunna vägleda SBU och Läkemedelsverket i prioriteringen, inom vilka områden och i vilka former kunskapssammanställningar bäst kan göras vad gäller läkemedelsbehandling till barn. Särskild satsning på odontologi I mars 2011 ordnade SBU i samarbete med Vetenskapsrådet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Sveriges Tandläkarförbund en nationell workshop om de omfattande vetenskapliga kunskapsluckorna inom området odontologi. I samband med mötet tillsattes en styrgrupp för att strukturera det fortsatta arbetet. Arbetet har under 2012 och 2013 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 37 bland annat lett till en nationell forskarskola för klinisk odontologisk forskning (finansierad av Vetenskapsrådet) en nationell uppföljning av tusentals patienter efter implantatbehandling, samt etablering av kombinationstjänster för forskning och klinisk verksamhet. År 2014 anordnades två workshops, ”Vart ska odontologin ta vägen?” med fokus på den odontologiska forskningens framtid (huvudarrangör Vetenskapsrådet, medarrangör SBU), samt ”Munhälsa och livskvalitet hos sköra äldre” med inriktning forskning och organisation (samarrangemang mellan SBU, Socialdepartementet och Socialstyrelsen). Målet med båda var att samordna samverkansinitiativ inom området. Hälsoekonomisk verksamhet och metodutveckling Bland de publicerade SBU-rapporterna år 2014 finns hälsoekonomiska avsnitt i 13 rapporter. I tre fall har de hälsoekonomiska avsnitten även publicerats i vetenskapliga tidskrifter som en del av den systematiska översikten eller som en fristående publikation. Under 2014 har det hälsoekonomiska avsnittet i ”Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok” utvecklats. På internationell nivå leder SBU ett internationellt samarbetsprojekt i vilket principer och metoder för hälsoekonomiska analyser i olika länder i Europa kartläggs och analyseras. Syftet är att öka överförbarheten av hälsoekonomiska utvärderingar inom Europa. Projektet bedrivs inom det europeiska nätverket EUnetHTA. SBU har under året hållit möten och föreläsningar om hälsoekonomi, bland annat på Karolinska Institutets masterutbildning i hälsoekonomi. SBU är också värd för nätverket för hälsoekonomi (NHE) som anordnar seminarier om aktuella ämnen inom hälsoekonomi. Under 2014 genomfördes åtta seminarier inom nätverket. Hälsoekonomerna på SBU samverkar även med SBU:s systermyndigheter på olika sätt. Under 2014 har gruppen exempelvis samverkat med Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden (TLV) kring olika metodfrågor inom hälsoekonomi, samt bidragit med hälsoekonomisk kompetens i Sveriges Kommuner och Landstings projekt med Nya Läkemedelsterapier (NLT) och Ordnat Införande i Samverkan (OtIS). 38 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 3.3 Kommunikation och spridning Under 2014 har SBU:s nya kommunikationsstrategi utformats. Det är en vägledning för vad SBU ska satsa på, hur vi ska presentera vår verksamhet, både internt och externt, samt hur vi ska agera gentemot vår omvärld. Målsättning är att all vår kommunikation är tydlig, lätt att nå och trovärdig. All vår kommunikation tar sin utgångspunkt i att SBU har gedigen, oberoende och angelägen kunskap för hälso- och sjukvården. Några kanaler för att nå ut har varit massmedia, digitala medier, nätverk, aktiv kunskapsspridning, både nationellt och internationellt. Särskilt fokus har vi lagt på sociala medier för att öka möjligheterna att skapa dialog, att hitta och nå ambassadörer för SBU och evidensbaserad medicin samt att göra SBU mer välkänt. En ny kanal för SBU är film där vi presenterar slutsatserna av en rapport på ett par minuter. Filmerna har fått god spridning och används av både experter och SBU:s medarbetare vid externa presentationer. Syftet har varit att förmedla slutsatser och andra fakta från våra rapporter samt att öka trafiken till SBU:s webbplats. Webbplatsen har drygt 780 000 besökare årligen För tredje året i rad ökar besöken till www.sbu.se. Webbplatsen tog emot drygt 780 000 besök under 2014, en ökning med cirka 28 procent. Antalet sidvisningar ökade med 22 procent (2 169 024 sidvisningar). År 2012 2013 2014 Besök 526 933 616 415 787 800 Sidvisningar 1 522 113 1 779 117 2 169 024 SBU planerar att bygga en ny webbplats under 2015. Därför genomfördes under året en förstudie för att definiera huvudsyftet med SBU:s webbplats och för att prioritera innehållet för målgrupperna. Detta användas som grund till webbupphandlingen. Hela förstudien www.sbu.se/forstudie2014. SBU i media SBU förekom i media i drygt 800 artiklar och radio- och TV-inslag under 2014. Det är en minskning sedan 2013 då vår rapport om mat vid fetma gav stort gensvar. Under 2014 var det rapporten om arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom och rapporten om dyslexi som väckte mest uppmärksamhet. Som nummer tre på topplistan finns rapporten om arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. Alla tre granskar ämnesområden som SBU traditionellt inte har ägnat sig åt. Dyslexirapporten som kompletterades med film och ljudbok ledde till att SBU blev mera känt också inom skolvärlden. Se Figur 3.3.1. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 39 Figur 3.3.1 Publicitet under året 2014. Rapporter månad för månad 180 160 160 149 140 120 111 100 91 80 66 63 60 43 42 40 24 20 30 19 10 0 Dominerande ämnen i media per månad: Januari: Vårdteam för äldre Februari: Arbetsmiljö-depression Mars: Sömnbesvär, förmaksflimmer April: Kunskapsluckor inom tandvård Maj: Motiverande samtal, laser vid nacksmärta Juni: Motiverande samtal, ny generaldirektör för SBU Juli: Förebyggande av förmaksflimmer Augusti: Dyslexi, svårläkta sår September: Blodprov istället för fostervattenprov (kommande rapport) Oktober: Arbetsmiljö-ryggproblem, operation av artros i knäet, skakvåld (kommande rapport) November: Nyttan av kosttillägg, blodförtunnande läkemedel för äldre, skakvåld (kommande rapport) December: Nyttan av kosttillägg, skakvåld (kommande rapport) Översikterna inom arbetsmiljö- och pedagogikområdet fick god spridning i till exempel fackliga tidningar och i media riktade till lärare. Inte minst har SBU nämnts i dagstidningar över hela landet. Se Figur 3.3.2. 40 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Jämförelse tidigare år – SBU i redaktionella inslag: 2012 848 Figur 3.3.2 2013 1 044 2014 808 Mediatyper. 10% 10% 56% 24% Lokalmedier Fackpress Riksmedier Myndighet SBU:s resultat syns mer i Wikipedia SBU har under året fortsatt ett aktivt arbete med Wikipedia som kanal för att sprida kännedom om SBU och våra resultat till en bredare målgrupp. Vi har kompletterat, uppdaterat och skrivit om sju Wikipedia-texter (Wikis) på webben med utgångspunkt från aktuella SBU-rapporter. Syftet är att generera trafik till SBU:s webbplats genom att lägga in SBU-resultat och fakta från rapporterna på Wikipedia samt att rätta Wikipedia och uppdatera med korrekt information från rapporterna. Bland ”källor” i Wikin finns en länk till SBU-rapporten och en extern länk till SBU. De uppslagsord som vi inriktat oss på i år är: ryggsmärta, neutropen feber, motiverande samtal, inflammatorisk tarmsjukdom, bensår, fallskada och postpartumdepression. Sociala medier SBU startade på Twitter i augusti 2013 och antalet följare ökar. I december 2014 var antalet följare drygt 500, till exempel andra myndigheter, vårdpersonal, handläggare på landsting, journalister och organisationer. Här lägger vi ut information om till exempel nya rapporter och konferenser eller bidrar med tips på översikter och länkar till våra filmer i relevanta debatter. Ett tydligt exempel var översikten om dyslexi där SBU samverkade med Skolverket för att nå målgrupper i skolan. Trots att SBU inte har en aktiv Facebook-sida ser vi att SBU:s resultat diskuteras och rekommenderas i ökande grad på Facebook. Ett exempel är arbetsmiljörapporterna. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 41 Figur 3.3.3 Följare på SBU:s Twitterkonto från augusti 2013–december 2014 (tillväxt av följare sedan starten i juni 2013). Digitalt nyhetsbrev I SBU:s nyhetsbrev informerar vi löpande om viktiga nyheter, till exempel aktuella utvärderingar. Våra prenumeranter är forskare, sjukvårdspersonal, patientföreningar, studenter, press och politiker. Cirka 6 000 personer prenumererar. Öppningsfrekvensen ligger i snitt på 38 procent, vilket är en bra siffra för nyhetsbrev. Nyhetsbrevets design och tekniska bakgrund har uppdaterats under året för att fungera i olika skärmstorlekar, såsom dator, mobil och läsplatta. SBU har nu större möjligheter till uppföljning och bättre underhåll av prenumerantregistret. Produktion och distribution Totalt distribuerades drygt 5 000 SBU-rapporter i tryckt form under 2014. SBU har även haft stor efterfrågan på de tryckta sammanfattningarna. Totalt har cirka 41 000 exemplar av åtta aktuella sammanfattningar spridits genom riktade utskick och i samband med utställningar, mässor och regionala möten. Utskicken har gått till utvalda målgrupper, som exempelvis vårdgivare inom respektive område, hälso- och sjukvårdsnämnder, landstingsdirektörer, läkemedelskommittéer och berörda myndigheter. Målsättningen är att successivt övergå till digitala utskick vilket också gjordes under 2014 i mindre omfattning. Distribuerade rapporter 2013 9 361 ex Distribuerade rapporter 2012 23 000 ex Distribuerade rapporter 2011 48 552 ex Distribuerade sammanfattningar 2013 70 998 ex Distribuerade sammanfattningar 2012 21 000 ex Distribuerade sammanfattningar 2011 77 578 ex 42 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Omfattande kommunikationsinsatser gjordes för projektet ”Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser”. Förutom den stora spridningen av sammanfattningen på 14 000 exemplar, gjordes extra insatser i form av en ljudbok inläst av Samuel Fröler. Samverkan med patient- och brukarorganisationer Samarbetet med brukarorganisationer ingår som en naturlig del i projektverksamheten och i kommunikationen av SBU:s rapporter. Samverkan med brukarorganisationer ingår både i arbetsdokument och i projektprocessen. Under året har SBU samverkat och haft dialog med patient- och brukarorganisationer på flera sätt. Vi har till exempel föreläst för Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond på temat ”Så utvärderar SBU vårdens metoder”. SBU har haft löpande kontakt med brukarorganisationer i följande projekt: Mikroarrayteknik och helgenomsekvensering inom fosterdiagnostik: Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB. Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser: Dyslexiförbundet FMLS, Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) samt intresseföreningen Svenska Dyslexiföreningen. Operativa behandlingsmetoder för osteoporosfrakturer i armen: Riksföreningen Osteoporotiker, ROP. Instrument för suicidriskbedömning: Hjärnkoll och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH. Analys av foster-DNA i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 21, 18 och 13: Svenska Downföreningen. Två nya former för samverkan har utvecklats under 2014. Ett nytt initiativ skedde i projektet ”Behandlingsmetoder vid adhd – de tio viktigaste kunskapsluckorna”. Då involverades personer med adhd och/eller närstående och personer som arbetar inom skola, vård och kriminalvård. Se avsnitt under rubriken ”Vetenskapliga kunskapsluckor påverkar forskningen”, sidan 8. Det andra nya projektet skedde i samarbete med Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT. Här undersöktes värdet av att minska antalet biopsitagningar vid SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 43 diagnostisering av prostatacancer. Syftet med studien var att ta reda på hur patienter värdesätter att slippa det obehag, den smärta och de komplikationer som en biopsitagning kan medföra. Patienter som genomgått en biopsi fick frågan hur mycket de skulle vara villiga att betala för att kunna diagnosticeras med en alternativ metod istället för att behöva genomgå ytterligare en biopsitagning. I genomsnitt skattade patienterna värdet av att slippa ytterligare en biopsitagning till cirka 3 500 kronor. Internationellt deltar och driver SBU arbetet med brukarsamverkan inom medicinsk utvärdering, Health Technology Assessment. (se sidan 49). Konferenser, utställningar och mässor Sammanlagt medverkade SBU vid 15 konferenser och mässor under 2014. Vi nådde drygt 4 900 besökare. Vi medverkade även med två seminarier på Medicinska riksstämman. Exempel på konferenser som SBU medverkat på förutom Medicinska riksstämman är Läkemedelsriksdagen, Vuxna och psykisk hälsa, SFAM, Den sjunde nordiska kongressen om dyslexipedagogik, Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa, Dyslexidagarna, Jämlik vård på lika villkor, Mellansvenskt läkemedelsforum, Svenska psykiatrikongressen, SHEA-konferens, Europeisk trycksårskonferens, Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi, Arbetsoch miljömedicinskt vårmöte samt Röntgenveckan. Antal besökare vid konferenser, utställningar och mässor tidigare år. 2011 7 111 besökare 2012 12 579 besökare 2013 6 700 besökare Antalet personliga möten vid konferenser har minskat sedan 2012. En av anledningarna är att Medicinska riksstämman flyttade från Stockholmsmässan till Stockholm Waterfront. Flytten ledde till betydligt lägre besökarantal, men desto högre kvalitet i programmet. Andra anledningar är att SBU inte medverkade som utställare på HTAi 2013 i Sydkorea, samt deltog 2012 på en stor konferens om patientsäkerhet med totalt 2 000 besökare. Sammantaget har detta lett till färre personliga möten vid konferenser jämfört med tidigare år. SBU:s intranät effektiviserar internkommunikationen SBU:s intranät är ett stöd i det dagliga arbetet på myndigheten, som varje medarbetare kan anpassa efter egna behov. Den senaste enkäten visar att 80 procent använder intranätet varje dag och att 100 procent upplever att informationen är uppdaterad. Vetenskap & Praxis sprids i vården Tidningen Vetenskap & Praxis når stora grupper av vårdpersonal och beslutsfattare. Den förklarar, populariserar och levandegör SBU:s slutsatser, berättar om pågående projekt och marknadsför publicerade SBU-rapporter, SBU-kommentarer och svar från SBU:s upplysningstjänst. Vetenskap & Praxis utkommer fyra gånger per år, varav en utgåva är på engelska. Tidningen samdistribuerades under 2014 med tidskrifterna i Tabell 3.3.1. Dessutom sändes tidningen till 11 500 direktprenumeranter. Den sammanlagda upplagan uppgick vid slutet av år 2014 till 44 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 144 700 exemplar, men totalt kan ett genomsnittligt nummer av tidningen nå upp till 290 000 läsare eftersom tidningen ofta läses av flera personer på en arbetsplats. Vid sidan av att lyfta fram SBU:s egna resultat har tidningen under året publicerat unika artiklar om hur vården kan avstå från överflödiga eller överdrivna insatser och hur insatserna för de sköraste och sjukaste äldre kan förbättras på basis av evidens. Tidningen har också spritt kunskap om att biverkningar sällan fångas upp i systematiska översikter och berättat varför många biomedicinska studier drar felaktiga slutsatser. Andra artiklar beskriver hur man kan utvärdera hela åtgärdspaket och vilka etiska frågor som måste analyseras innan metoder för diagnos och behandling används i rutinsjukvård. Tidigare läsarundersökningar har visat mycket goda läsarsiffror för SBU:s tidning – över 90 procent av alla svarande i samtliga målgrupper har angett att tidningen är bra eller mycket bra. Utöver ordinarie svenska nummer producerades ett engelskt specialnummer i samband med det årliga internationella mötet för organisationer som arbetar med medicinsk utvärdering (HTAi). Tabell 3.3.1 Distribution av SBU:s resultat via Vetenskap & Praxis via olika facktidskrifter 2014. Läkartidningen Fysioterapi Tandläkartidningen Arbetsterapeuten Dagens Samhälle Omvårdnadsmagasinet Summa via facktidskrifter 44 500 12 500 9 200 10 400 28 600 28 000 133 200 Kunskapsstöd för professioner på barn- och äldreområdena Med stöd av experter från SBU:s projektgrupper producerade SBU under 2014 två evidensbaserade och anpassade kunskapsstöd för professionerna: En specialversion av SBU-rapporten om urininkontinens togs fram för omvårdnads- och äldreomsorgspersonal, med information om vilka behandlingar som är effektiva. Skriften distribuerades i 250 000 exemplar som bilaga till tidningen Kommunalarbetaren och nådde sjukvårdsbiträden, skötare, undersköterskor, vårdare, hemvårdare, vårdbiträden, personliga assistenter samt arbetsledare inom äldreomsorg. En anpassad version av SBU-rapporten om dyslexi togs fram och spreds i 70 600 exemplar till lärarstuderande, grundskollärare och skolledare, som en specialbilaga i Lärarnas tidning. Kunskapsstöd för allmänläkare i samverkan med SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) Utbildningsmaterial för allmänläkare produceras för utvalda SBU-rapporter i samarbete med SFAM. På rekommendation från SFAM:s utbildningsutskott produceras dels en SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 45 sammanfattning som är anpassad till primärvården, dels en serie patientfall på webben. Materialet tas fram tillsammans med allmänläkare som nominerats av SFAM. SBU har under 2014 samverkat med SFAM för att ta fram studiebrev för allmänläkare om SBU:s rapporter om svårläkta sår respektive mat vid fetma. Kunskapsstöd för allmänheten: Bättre behandling/Testing treatments På regeringens uppdrag har SBU under året påbörjat översättning och anpassning till svenska av patientsajten Testing Treatments interactive, TTi (arbetsnamn på svenska ”Bättre behandling”) för att skapa en svensk version av den flerspråkiga sajten http://www.testingtreatments.org. Bättre behandling förklarar tankarna bakom evidensbaserad vård på ett populärvetenskapligt sätt för att ge personer som förväntas delta aktivt i beslut om sin hälsa, såsom personer med kroniska sjukdomar, nödvändiga grundkunskaper om utvärdering och evidens. Tjänsten ska förklara vilka grundläggande frågor som måste kunna besvaras, och vilken typ av vetenskapliga belägg som krävs, för att man med forskningens hjälp ska kunna avgöra vilken behandling som är bäst underbyggd. Ytterligare ett syfte med uppdraget är att öka patienters och närståendes intresse för klinisk forskning och metoder att identifiera områden som det saknas kunskap och som behöver belysas med fler välgjorda studier. Webbplatsen ska kortfattat beskriva hur läsaren själv kan bidra till att förbättra aktuell forskning och framtida behandlingar, i samråd med vårdpersonal. Detta ger målgruppen möjlighet att föra en bättre dialog med vårdens professioner för att få bästa möjliga behandling/hjälpmedel. Detta syfte har även koppling till SBU:s arbete med vetenskapliga kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården som behöver fyllas. Kunskapsguiden Webbportalen Kunskapsguiden drivs av Socialstyrelsen i samarbete med andra myndigheter inom hälso- och sjukvården. Kunskapsguiden samlar information, dokument och utbildningsmaterial inom psykiatri och äldrevård, exempelvis nationella riktlinjer, rekommendationer, vårdprogram och systematiska litteraturöversikter. SBU har under 2014 deltagit i ett redaktionsråd för portalen, deltagit i arbetet med vidareutveckling och marknadsföring samt bidragit med material. SBU främjar märkning av kunskapsdokument Under 2014 har SBU inlett ett arbete med att kontinuerligt innehållsmärka (metadatamärka) sina publikationer (html och pdf), med hänsyn till gällande standarder och kontrollerade vokabulärer. Rapporter märktes även retrospektivt. Dessutom utformades instruktioner och rutiner för hur fortsatt märkning ska ske. Detta för att så många SBU-publikationer som möjligt ska förses med nödvändiga metadata. Ett formulär som stödjer och standardiserar märkningen publicerades på intranätet för att underlätta märkningen och därmed öka hittbarheten beträffande SBU:s material. I december 2014 arrangerade SBU ett seminarium för de myndigheter som producerar kunskapsdokument samt representanter för regioner och landsting för att främja bredare införande av metadatamärkning. 46 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Fortsatt arbete med att bidra till internationella databaser Under året har SBU fortsatt att bidra till flertalet internationella databaser. Databaserna skiljer sig åt vad gäller täckningsgrad och innehåller material från olika källor. Mot dessa databaser kan SBU stämma av mot existerande och pågående arbeten, vid både projektprioritering samt vid projektavgränsningar, vilket minskar risken för dubbelarbete. Vidare kan databaserna utgöra ett verktyg för att identifiera vilka befintliga översikter som SBU kan kommentera, istället för att lägga ner arbete på att göra en ny systematisk litteraturöversikt. De internationella databaser som SBU bidrar till är bland annat EUnetHTA-nätverkets (European Network for Health Technology Assessment) databas för pågående och publicerade projekt, POP-databasen, samt den så kallade EVIDENT-databasen som fokuserar på nya medicinska metoder och på fortsatt forskning samt kunskapsluckor. Det globala nätverket EuroScan har också en databas över pågående och publicerade rapporter för nya medicinska metoder som sträcker sig utanför Europa. SBU har även ingått ett avtal med PubMed, som är amerikanska National Library of Medicines webbversion av databasen Medline, som är den i särklass största bibliografiska databasen inom biomedicin, odontologi och vårdvetenskap. Samarbetet, som är i ett inledande skede, är tänkt att utmynna i en ännu större spridning av SBU:s rapporter internationellt, då fler får tillgång till våra engelska sammanfattningar. Utveckling av ”Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok” Andra upplagan av ”Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok” publicerades 2014. Boken beskriver hur systematisk granskning av metoder i hälso- och sjukvården går till. Den är i första hand en vägledning för hur SBU ska bedriva granskningsarbetet på ett systematiskt, enhetligt och öppet sätt. Eftersom intresset för utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården har ökat kraftigt såväl nationellt som regionalt och lokalt, har den laddats ner 3 900 gånger under 2014 från SBU:s webbplats och används också i undervisningssammanhang. Arbetet har drivits internt, med externa experter och i diskussioner med SBU:s råd och SBU:s nämnd. En översättning av boken från svenska till engelska har också gjorts under året för att på så sätt förbättra kunskapsöverföring till andra länder. Kostnader för informationsverksamheten SBU:s totala kostnader för informationsspridning under åren 2011–2014 redovisas i Tabell 3.3.2. I beloppen ingår samtliga kostnader, dels direkta aktivitetskostnader, dels schablonmässigt fördelade gemensamma kostnader (indirekta kostnader). De indirekta kostnaderna har fördelats på respektive aktivitet med 59 procent för 2014. De gemensamma kostnaderna specificeras i Avsnitt 3.7 Verksamhetens totala kostnader och intäkter. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 47 Tabell 3.3.2 Totala kostnader för kommunikation och spridning vid SBU, tkr. IT-media Reklam, utskick, nytryck m m Rapporthantering, försäljning Patientversioner och särtryck Utställningar och mässor Mottagarorganisationer Vetenskap & Praxis Massmedia, bevakning m m Uppföljningar Regional verksamhet Hälsobiblioteket Taggningsprojektet Kommunikationsstrategi Kunskapsstöd för vården Kunskapsstöd för lekmän och allmänhet Summa 48 2014 4 304 1 443 2 296 2 966 1 028 113 3 406 1 339 234 34 0 0 585 581 1 259 19 588 2013 2 349 367 2 123 1 243 528 210 2 426 1 358 44 187 2 658 1 581 0 0 0 15 074 2012 4 498 2 053 1 264 905 1 101 766 2 828 1 381 56 1 406 2 687 0 0 0 0 18 945 2011 3 870 3 230 1 532 1 875 1 243 995 3 195 1 028 111 250 0 0 0 0 0 17 329 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 3.4 Internationellt arbete Som världens äldsta HTA-organisation, har SBU sedan starten 1987 arbetat aktivt för att utveckla det internationella samarbetet. Vi har därför kontinuerligt drivit internationella utvärderingsprojekt, deltagit vid viktiga möten och konferenser samt varit med och utvecklat metoder inom HTA internationellt. Globalt sett växer intresset för utvärdering av medicinska metoder och samordning för att undvika dubbelarbete blir allt viktigare. Under 2014 har SBU deltagit på 23 internationella möten utomlands, framför allt inom Europa. Vi har också mottagit studiebesök från olika utländska organisationer. HTAN och EUnetHTA Inom ramen för EU-kommissionens nätverk, Health Technology Assessment Network (HTAN), fortsätter satsningen på det europeiska nätverket EUnetHTA (European network for Health Technology Assessment), som utgör den vetenskapliga och metodologiska delen inom HTAN. SBU är medlem i detta nätverk och har deltagit på årets möten. Inför varje möte samordnar SBU Sveriges deltagande med andra myndigheter (Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket) och Socialdepartementet. Det övergripande målet för nätverket EUnetHTA, är att samordna medlemsländernas medicinska utvärderingsarbete. Det nuvarande samarbetet, Joint Action 2 (2013–2015), finansieras delvis av EU-kommissionen. I Joint Action 2 deltar SBU aktivt i tre arbetsgrupper. EuroScan International Network SBU är medlem i det globala nätverket EuroScan International Network som är ett nätverk för information om nya och lovande medicinska metoder. Nätverket samlar in och utbyter information om innovativa metoder inom vården. Syftet är att stödja beslutsfattande, införande och tillämpning av effektiva, användbara och säkra medicinska metoder. SBU får genom sitt aktiva medlemskap i EuroScan, tillgång till den gemensamma databasen. Fokus under detta år har främst varit att uppdatera den befintliga manual för utvärdering av nya metoder, som EuroScan har tagit fram. INAHTA och HTAi INAHTA (International Network of Agencies for Health Technology Assessment) är en global organisation för medicinsk utvärdering som bildades 1993 och som idag har 55 medlemmar från 32 länder från både Nord- och Sydamerika, Europa, Afrika, Asien, Australien och Nya Zeeland. Nätverket verkar bland annat för internationell spridning och optimal användning av det arbete som utförs i de olika medlemsorganisationerna. Fram till april 2014 skötte SBU den ekonomiska redovisningen för sekretariatet, som numera ligger hos Institute of Health Economics (IHE) i Kanada. För närvarande är SBU vice ordförande i INAHTA:s styrelse. SBU är medlem i den internationella vetenskapliga föreningen HTAi (Health Technology Assessment international) som har drygt 1 000 medlemmar från hela världen. Under 2014 har SBU deltagit i arbetsgrupper inom HTAi. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 49 Cochrane Collaboration Cochrane Collaboration är ett globalt oberoende nätverk av hälso- och sjukvårdspersonal, forskare, patientföreträdare samt andra intressenter. Nätverket sammanställer medicinsk forskning och publicerar systematiska översikter. Under 2014 deltog SBU vid Cochranes årliga konferens, Cochrane Colloquium i Hyderabad, Indien. GRADE Working Groups Den internationella arbetsgruppen GRADE som startade år 2000, har utvecklat det system för evidensgradering som i stort sett alla HTA-organisationer tillämpar. SBU har representanter i arbetsgruppen och har deltagit på deras möten under året. Öppna jämförelser inom EU Sverige leder EU:s expertgrupp om öppna jämförelser inom EU. Arbetet syftar till en mer effektiv och jämlik hälso- och sjukvård genom en transparent och korrekt redovisning av EUmedlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem i form av öppna jämförelser. Expertgruppen ger metod- och kunskapsstöd men har även för avsikt att publicera rapporter. Socialdepartementet, SBU och Socialstyrelsen samverkar i arbetet. Tabell 3.4.1 Totala kostnader för internationell samverkan vid SBU. EUnetHTA-projektet EuSANH INAHTA Övrigt internationellt samarbete Summa 50 2014 1 197 0 380 1 787 3 364 2013 813 0 1 766 888 3 467 2012 498 115 0 1 588 2 201 2011 504 720 1 700 937 3 861 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 3.5 Samverkan med andra myndigheter i Sverige och med regionerna SBU, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Myndigheten för vårdanalys, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket samverkar på flera olika sätt kring kunskapsstyrning. Myndigheterna diskuterar regelbundet gemensamma frågor inom ramen för Myndigheternas Samordningsgrupp (MSG) som har månatliga möten. Samordningen vad gäller urval och beredning av projektförslag har utvecklats och en ny insamling av förslag från drygt 100 olika intressegrupper har genomförts. Den för alla myndigheter gemensamma och offentliga databasen för pågående projekt på SBU:s web uppdateras kontinuerligt. Gemensamma utbildningsinsatser och metodutveckling, särskilt rörande evidensvärdering, genomförs. Kommunikationen samordnas så att myndigheterna uppfattas som en samordnad aktör. SBU samverkar också inom ramen för den Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK) med sjukvårdshuvudmännen, professionella organisationer och övriga myndigheter. Syftet är att förbättra kunskapsunderlagens användbarhet och implementering. Inom ramen för denna samverkan har SBU gått igenom önskemål från landstingen. Representanter från SBU deltar i fortlöpande diskussioner om jävsfrågor i den myndighetsöverskridande jävsgruppen. SBU har tillsammans med andra myndigheter deltagit i Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S). En omorganisering av arbetet i denna grupp har genomförts under året. Den är nu organiserad i enlighet med NSK, med en huvudmannagrupp och en myndighetsgrupp. I myndighetsgruppen är SBU representerat tillsammans med representanter från Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). Samarbete om rapporter med andra myndigheter SBU har också enligt uppdrag tagit fram underlag och systematiska översikter till TLV:s arbete med genomgångar av läkemedelssortimentet. Under 2013 överlämnade SBU underlag till TLV angående immunologiska reaktioner vid användning av proteinbaserade läkemedel – somatotropin och erytropoetin. Ett arbete med att ta fram ett underlag åt TLV för värdering av TNF-antagonisterna avseende effekt, säkerhet, långtidsbiverkningar, livskvalitet och immunologiska reaktioner har startat under 2014. Under året har SBU levererat synpunkter på TLV:s hälsoekonomiska kunskapsunderlag inom ramen för klinikläkemedelsprojektet och medicinteknikprojektet samt på TLV:s slutrapport för medicinteknikprojektet. SBU har deltagit i Socialstyrelsens arbete med en rapport om cancersjukvården (Cancersjukvård – Jämförelser mellan landsting, Socialstyrelsen 2014). SBU har också granskat och kommenterat en översikt om behandling av osteoporos åt Socialstyrelsen som underlag för uppdatering av de nationella riktlinjerna. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 51 SBU har tagit fram det vetenskapliga underlaget för bedömning av metoder för det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer enligt Socialstyrelsens modell. SBU har utvärderat HPV-testets effektivitet jämfört med den etablerade cellprovtagningen samt gjort en bedömning av de etiska frågeställningarna vid ett eventuellt byte av test. SBU startade sitt arbete i mars 2014 och lämnade sin rapport till Socialstyrelsen den 29 augusti 2014. Underlaget ligger till grund för den remiss som i januari 2015 utgått från Socialstyrelsen, angående ett förändrat screeningprogram för livmoderhalscancer. SBU har medverkat i SKILLS-projektet som under ledning av Socialstyrelsen har producerat en webbutbildning – specialistövergripande klinisk farmakologi för ST-läkare. Webbutbildningen kan nås via Kunskapsguiden (kunskapsguiden.se). Under 2014 gjordes en myndighetsgemensam satsning kring adhd för att ta fram ett nytt samlat kunskapsstöd om behandling, läkemedel, läkemedelssubventioner, informations- och utbildningsmaterial. SBU-rapporten om adhd har legat till grund för två rapporter från Socialstyrelsen. SBU har också deltagit i Socialstyrelsens arbete med framtagandet av en modell för att bedöma, införa och följa upp nationella screeningprogram. Under 2014 startade SBU och Statens institutionsstyrelse (SiS) ett samarbete där SBU under 2015 ska ta fram kunskapsunderlag åt SiS för arbetet med barn och ungdomar på institution. Under 2014 levererades en kommentar av en norsk översikt om kontinuitet i institutionsvård. SBU har under året biträtt Vårdanalys i utvärderingen av TLV:s klinikläkemedelsprojekt. I samarbete med Läkemedelsverket genomförs en systematisk kartläggning och granskning av översikter inom läkemedel vid luftvägsinfektioner hos barn. Att SBU gör systematiska översikter åt såväl Socialstyrelsen och Läkemedelsverket som TLV och SiS kan ses som ett led i regeringens strävan att renodla myndigheternas uppdrag. SBU har samarbetat med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Vetenskapsrådet kring kunskapsluckor samt biträtt Vetenskapsrådet vid värdering av ansökningar till ”Rambidrag för klinisk behandlingsforskning” beträffande studiedesign och metodik. I framtagandet av rapporten ”Analys av foster-DNA i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21” har SBU samverkat med Statens medicinsk-etiska råd (SMER) avseende den etiska värderingen och rapporten utgör också underlag för ett nationellt vårdprogram. Under 2014 anordnades två workshops ”Vart ska odontologin ta vägen?” med fokus på den odontologiska forskningens framtid (huvudarrangör Vetenskapsrådet, medarrangör SBU), samt ”Munhälsa och livskvalitet hos sköra äldre” med inriktning forskning och organisation (samarrangemang mellan SBU, Socialdepartementet och Socialstyrelsen). Uppdrag angående kunskapsstyrning – HTA-samverkan SBU fortsätter att leda och samordna HTA-nätverket där regionala HTA-enheter inbjuds och aktivt deltar. Mötena består av informationsutbyte, diskussion om gemensamma problem och möjligheter samt seminarier om olika metodologiska frågor. Under 2014 har HTA-nätverket, 52 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 som idag representerar 13 landsting och regioner, haft tre möten. Under 2014 har alla regionala HTA-rapporter lagts in i SBU:s publikationsdatabas och finns därmed tillgängligt på webbplatsen. På detta sätt undviks dubbelarbete och kunskapsunderlagen får en större spridning. Gemensam produktion Tillsammans med regionala HTA-enheter har två gemensamt producerade rapporter publicerats, två projekt är pågående och två är i planeringsfas. SBU Alert: Laserbehandling vid nacksmärta (CAMTÖ4), publicerad 2014-05-20 SBU Kommenterar: Progesteronbehandling för att förhindra för tidig förlossning (Metodrådet SLL5), publicerad 2014-02-25 SBU Alert: Arginin för att förebygga karies (HTA-O6), slutfas SBU Kommenterar: Hostmaskin (mekanisk in- och exsufflation) vid neuromuskulära sjukdomar (CAMTÖ), pågående SBU Kommenterar: Hemodialys vid allvarlig njursjukdom (Metodrådet SLL), planerad SBU Kommenterar: Preoperativ tvätt (landstinget Dalarna), planerad Utbildning sker fortlöpande inom ramen för HTA-nätverket. Andra utbildningsinsatser sker inom ramen för den gemensamma rapportproduktionen. Under året har SBU besökt Rådet för kunskapsstyrning i landstinget Sörmland, haft en utbildningsdag på CAMTÖ samt en tvådagars metodkurs i landstinget Dalarna. 4 Regional HTA-enhet i region Örebro län. Regional HTA-enhet i Stockholms läns landsting – region Gotland. 6 HTA-enhet inom området odontologi på Malmö högskola. 5 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 53 3.6 Personal och kompetensutveckling på SBU 2015–2018 Allmänt SBU hade vid årsskiftet 2014/2015 totalt 60 anställda. Bland projektledare och hälsoekonomer har 80 procent doktorerat. Av samtliga anställda är 80 procent kvinnor. Medelåldern på SBU är 45 år. Kompetensförsörjningen ser god ut de närmaste åren. SBU har fortsatt låg personalrörlighet och under 2014 slutade fem personer, varav tre hade visstidsanställningar som löpte ut under året. Fram till 2018 beräknas två personer gå i pension. Nuläge Under 2014 har SBU satsat särskilt på kompetensutveckling av personalen. Samtliga projektledare har erbjudits en kurs i projektledning. Genom särskilda satsningar på personaldagar med mera har SBU:s metod varit i fokus och diskuterats och utvecklats i olika grupper. Projektadministratörerna har också fått kompetensutveckling, för att utveckla arbete och resultat samt möjliggöra en flexiblare användning av deras kompetens på SBU. I chefsgruppen har en särskild satsning på kompetensutveckling skett, tre chefer deltar i en ettårig chefsutbildning. SBU har fortsatt att ta emot personer som behöver arbetsträning och har under 2014 tagit emot tre personer. Som en möjlighet att visa vad SBU gör och samtidigt underlätta vid framtida rekrytering tar SBU emot praktikanter och forskarpraktikanter från högskolor och universitet. Under 2014 har SBU haft omkring 10 praktikanter. Under 2014 genomfördes en psykosocial enkät som besvarades av 60 procent av medarbetarna. Den visade att det fortfarande finns en liten andel som känner sig stressade och som inte kan släppa arbetet när de kommer hem. För att ge dessa personer stöd har en kurs i ACT genomförts. Acceptance and Commitment Therapy. SBU satsar på att öka sitt lärande och har genom det arbetat aktivt med att analysera och utvärdera varje projekt vid projektets avslut. I analysen ingår både diskussion och enkät till samtliga medverkande i projektet. Ett resultat av detta är till exempel att särskilt fokus har lagts på att upphandla ett bra projektverktyg. Vikten av att tidigt i projektet kommunicera och gå igenom vår metod har betonats. Under 2014 har SBU särskilt fokuserat på förändringsarbete, som syftat till att förbereda för ett arbete med systematiska översikter inom socialtjänstområdet. Under två personaldagar och ett seminarium med nämnden har förändring och behov av nya metoder och arbetssätt diskuterats. Denna utvecklingssatsning fortsätter även under 2015. SBU har etablerade interna strukturer för att arbeta med metodutveckling och lärande. Dessa omfattar allt från lärande seminarier, utvecklingsprojekt, testverksamheter till enkel peerreview. 54 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 3.7 Verksamhetens totala kostnader och intäkter Tabell 3.7.1 Finansiering av verksamheten, anslag och externa medel under 2014, tkr. Ingående Balans Anslag (se not 8) Externa medel Upplysningstjänsten SBU Kommenterar Testing treatment Rehab höft Rehab stroke Äldre och sköra Cancer Regional HTA Samordning psykiatri Långvarig smärta Statens institutionsstyrelse Övriga bidrag EUnetHTA INAHTA*** Summa externa medel Summa Tillkommit 2014 Förbrukat 2014 Utgående Balans 1 705 ** 63 091 64 461* 335 0 0 0 0 0 0 0 0 100 0 0 0 93 46 3 000 3 000 540 1 700 1 700 1 100 918 1 000 2 000 1 650 850 227 113 0 3 000 3 000 540 1 700 1 700 1 100 918 1 000 2 100 1 650 152 227 73 46 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 698 0 133 0 1 078 2 783 17 798 80 889 17 206 81 667 831 1 166 * Intäkter enligt resultaträkningen 63 611 + 850 (minskning semesterlöneskuld från 1997–2008 under 2014). ** Av utgående balans 131231 om 3 453 har 1 748 återbetalats 2014. *** Av utgående balans 131231 om 885 har 839 tkr överförts till INAHTA:s kansli i Kanada under 2014. Beloppet påverkar vissa summeringar i tabellen. Tabell 3.7.2 redovisar en samlad bild av kostnaderna för de senaste fyra åren. I de redovisade beloppen ingår indirekta kostnader som för år 2014 utgör ett påslag med 59 procent. Tabell 3.7.2 Totala kostnader uppdelat på verksamhetens olika områden, tkr. Projektverksamhet Informationsspridning Internationell samverkan INAHTA 2014 58 849 19 588 2 984 380 2013 58 088 15 074 1 701 1 766 2012 57 293 18 945 2 201 0 2011 53 272 17 329 2 161 1 700 Summa 81 801 76 629 78 439 74 462 I Tabell 3.7.3 redovisas dels de direkta kostnaderna för respektive verksamhetsgren, dels de gemensamma kostnaderna (indirekta kostnader). De gemensamma kostnaderna har i tabellerna i tidigare avsnitt fördelats på verksamhetsgrenarna som ett schablonmässigt påslag SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 55 som för 2014 uppgår till 59 procent. De direkta kostnaderna utgör 63 procent av de totala kostnaderna. Tabell 3.7.3 Direkta kostnader för respektive område samt gemensamma omfördelade kostnader (indirekta kostnader), tkr. 2014 2013 2012 2011 Direkta kostnader Projektverksamhet Informationsspridning Internationell samverkan INAHTA 36 902 12 283 1 871 238 39 474 10 244 1 156 1 200 36 815 12 173 1 415 0 38 224 12 467 1 555 1 700 Summa verksamhetens kostnader 51 294 52 074 50 403 53 946 Gemensamma kostnader Lokaler Styrelse och råd Kansli och gemensamt 5 883 639 23 985 5 665 657 18 233 5 439 603 21 994 5 177 821 14 518 Summa gemensamma kostnader Summa totala kostnader 30 507 81 801 24 555 76 629 28 036 78 439 20 516 74 462 Tabell 3.7.4 Finansiering uppdelat på verksamhetens olika områden, tkr. Totalt 2014 Projekt Informationsspridning Internationell samverkan Inahta Summa totala kostnader 58 849 19 588 3 318 46 81 801 Totalt 2013 Projekt Informationsspridning Internationell samverkan Inahta Summa totala kostnader 58 088 15 074 1 701 1 766 76 629 Totalt 2012 Projekt Informationsspridning Internationell samverkan Summa totala kostnader 56 57 293 18 945 2 201 78 439 Anslag, ränta samt avgifter 41 762 19 588 3 245 0 64 595 Extern finansiering 17 087 – 73 46 17 206 Anslag, ränta samt avgifter 42 907 15 074 1 589 760 60 330 Extern finansiering 15 181 – 112 1 006 16 299 Anslag, ränta samt avgifter 41 546 18 945 1 766 62 257 Extern finansiering 15 747 – 435 16 182 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 4. Ekonomisk redovisning Samtliga belopp redovisas i enheten tusentals kronor, om inte annat anges. 4.1 Sammanställning av väsentliga uppgifter 2014 2013 2012 2011 2010 Låneram Beviljad låneram Utnyttjad låneram 3 000 434 5 000 828 3 200 1 290 3 000 1 760 3 200 2 194 Räntekonto RGK Beviljad kontokredit 2 200 2 200 2 200 2 200 2 200 – 86 – – 103 – – 183 – – 243 – – 70 – 898 1 416 539 365 291 Anslagskredit Beviljad anslagskredit 09 01 02 ap.1 Utnyttjad anslagskredit Beviljad anslagskredit 09 01 02 ap.2 Utnyttjad anslagskredit Beviljad anslagskredit 13 03 01 ap.5 Utnyttjad anslagskredit 1 586 – 0 – 0 – 1 560 – 0 – 0 – 1 550 – 0 – 0 – 1 535 – 0 – 0 – 1 527 – 150 – – – Anslagssparande Utgående överföringsbelopp (not 8) 335 3 453 237 269 141 58 st 54 st 1 494 56 st 52 st 1 464 52 st 49 st 1 590 50 st 47 st 1 572 48 st 44 st 1 603 Maximalt utnyttjad kontokredit Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsint. enligt 4§ Avgiftsförordningen Personal Medelantalet anställda Årsarbetskrafter Driftskostnad per årsarbetskraft SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 57 4.2 Resultaträkning Verksamhetsintäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Årets kapitalförändring 58 Not 1 2 3 2 4–6 2014 63 611 898 17 206 86 81 801 2013 58 811 1 416 16 299 103 76 629 2014 53 783 6 303 21 308 13 394 81 801 2013 51 487 6 132 18 534 13 463 76 629 0 0 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 4.3 Balansräkning Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier installationer m m Summa materiella anläggningstillgångar Not 2014-12-31 2013-12-31 0 434 434 133 695 828 160 1 685 1 1 846 378 1 208 3 1 589 6 1 767 1 018 2 785 1 747 0 1 747 7 275 –2 193 8 975 8 975 12 509 12 509 14 315 14 480 2014-12-31 2013-12-31 415 2 279 4 956 1 414 9 064 828 1 778 4 299 1 167 8 072 4 419 832 5 251 5 329 1 079 6 408 14 315 14 480 4 5 Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto Riksgäldskontoret Summa kassa och bank Summa tillgångar Kapital och skulder Skulder Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa skulder Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa periodavgränsningsposter Summa skulder och kapital SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Not 8 9 10 59 4.4 Anslagsredovisning Ramanslag Nomenklatur 9 1:2 (001-2) Nomenklatur 13 3:1 (003) 9 1:2 ap 1 Ingående överföringsbelopp 3 308 Årets tilldelning enligt regleringsbrev 52 850 9 1:2 ap 2 144 13 3:1 ap 5 Summa 0 3 452 60 Indragning Totalt disponibelt belopp Utgift Utgående överföringsbelopp 1 748 54 410 54 075 335 5 241 0 53 85 5 385 5 000 63 091 0 1 748 5 000 64 975 5 000 64 460 Not 8 0 0 335 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 4.5 Redovisningsprinciper SBU:s årsredovisning är upprättad i enlighet med Förordning om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag (2000:605), FÅB. SBU:s redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i Förordning om myndigheters bokföring (2000:606). Fakturor som understiger 20 000 kronor exklusive mervärdesskatt har inte bokförts som periodavgränsningsposter per 2014-12-31. Omsättningstillgångar och skulder Kundfordringar och övriga fordringar upptas till det belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga omsättningstillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärdet om inte annat anges i not. Eventuella fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. SBU har ett lager av färdigproducerade rapporter. De resurser som använts för att ta fram rapporterna kostnadsförs löpande. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på över 20 000 kronor och en beräknad livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgång. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Tillämpade avskrivningstider är: tre år för datorer (bärbara kostnadsförs vid anskaffningstillfället) fem år för förbättringsutgifter på annans fastighet och kontorsmaskiner fem år för maskiner, installationer mm sju år för övriga inventarier Kostnadsmässig anslagsavräkning Den 1 januari 2009 trädde förändringar i anslagsförordningen (1996:1189) i kraft som innebär en övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning av förvaltningsutgifter. Myndigheternas semesterlöneskuld per den 31 december 2008 undantogs från reformen. Den ska även i fortsättningen avräknas utgiftsmässigt tills den är helt reglerad. SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 61 4.6 Noter Resultaträkning Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar med stöd av 4§ Avgiftsförordningen. 2014 2013 Rapportförsäljning Konsultuppdrag 364 391 270 1 031 Övriga intäkter 143 115 Summa intäkter 898 1 416 2014 2013 Finansiella intäkter Räntekontot hos Riksgäldskontoret 86 103 Summa finansiella intäkter 86 103 Finansiella kostnader Lån hos Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader 4 9 13 0 Summa finansiella kostnader 13 13 Lönekostnader (exklusive avgifter och premier) Övriga personalkostnader 2014 34 052 19 731 2013 33 219 18 268 Summa 53 783 51 487 2014-12-31 750 0 750 2013-12-31 750 0 750 –617 –133 –750 –466 –151 –617 0 133 Not 2 Not 3 Finansiella intäkter och kostnader. Kostnader för personal. Balansräkning Not 4 Förbättringsutgift på annans fastighet. Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utgående balans anskaffningsvärde Ingående balans ackumulerad avskrivning Årets avskrivningar Utgående balans ackumulerad avskrivning Bokfört värde 62 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Not 5 Inventarier och övriga anläggningstillgångar. Ingående balans anskaffningsvärde Årets avyttring Årets anskaffningar Utgående balans anskaffningsvärde Ingående balans ackumulerad avskrivning Årets avyttring Årets avskrivningar Utgående balans ackumulerad avskrivning Bokfört värde Not 6 2014-12-31 7 097 0 0 7 097 2013-12-31 7 101 -4 0 7 097 –6 402 0 –261 –6 663 –6 095 4 –311 –6 402 434 695 2014-12-31 1 455 312 2013-12-31 1 354 393 1 767 1 747 Periodavgränsningsposter. Förutbetald hyra Övriga förutbetalda kostnader Utgående balans SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 63 Not 7 Avräkning med statsverket. 2014-12-31 2013-12-31 0 5 000 0 5 000 –5 000 0 –5 000 0 –3 453 59 461 –56 342 -334 –237 53 839 –57 055 –3 453 1 260 -851 409 1 288 –28 1 260 0 –4 800 5 000 200 0 –5 000 5 000 0 275 - 2 193 Låneram 2014 3 000 2013 5 000 Ingående skuld Lån upptagna under året Årets amorteringar 828 0 –412 1 290 0 –462 416 828 2014-12-31 1 198 216 2013-12-31 1 055 122 1 414 1 167 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar m m som betalats till icke räntebärande flöde Fordringar/skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagmedel som tillförts räntekontot Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Summa avräkning med statsverket Not 8 Skuld till Riksgäldskontoret. Utgående balans Not 9 Övriga skulder. Personalens källskatt Övriga skulder Utgående balans 64 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Not 10 Periodavgränsningsposter. Upplupna semesterlöner Upplupna övriga löner Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader 2014-12-31 3 695 524 200 4 419 Oförbrukade bidrag inomstatliga (förbrukas inom 3 månader 2014) Bidrag från icke statliga organisationer Summa oförbrukade bidrag Utgående balans 2013-12-31 3 453 1 032 844 5 329 698 134 832 100 979 1 079 5 251 6 408 Not 11 Anställdas frånvaro på grund av sjukdom under 2014. Grupp Total sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda arbetstiden 2014 1,8% 2013 2,4% Kvinnor Män 2,1% 0,4% 3,0% 0,3% Anställda under 30 år Anställda 30–49 år Anställda över 49 år 2,4% 2,5% 0,6% 2,4% 2,8% 1,7% 35,0% 23,5% Andelen av total sjukfrånvaro som har varat sammanhängande i en period om 60 kalenderdagar eller mer SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 65 Not 12 Kön- och åldersfördelning av anställda per 31 december 2014. Grupp Kvinnor Män Anställda under 30 år (1) Anställda 30–49 år (34) Anställda över 49 år (21) 2014 78% 22% 2013 75% 25% 2% 58% 40% 3% 60% 37% Not 13 Ersättning till ledande befattningshavare. SBU:s direktör Olivia Wigzell Måns Rosén Bruttolön, kr 184 000 1 080 319 Nämnd Nina Rehnqvist Ahlberg, ordförande* Anders Sylvan Heidi Stensmyren Kerstin Nilsson Ingrid Burman Ulrika Johansson Björn Klinge Sven Ohlman Jonas Rastad Sineva Ribeiro Håkan Sörman Mats Ulfendahl Marie Wedin Bruttolön, kr 65 000 10 000 10 000 20 000 20 000 10 000 20 000 20 000 10 000 20 000 20 000 20 000 10 000 * Arvodet för 2014 betalades 2015. 66 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Not 14 Styrelseuppdrag för nämndens ledamöter. Nina Rehnqvist Ahlberg Insynsrådet Skolinspektionen Karolinska sjukhuset Center for Health Equity Studies, CHESS Ardanza II AB Kjell Asplund Umeå universitet Stockholms sjukhem Statens medicinsk-etiska råd, SMER Centrala etikprövningsnämnden Ingrid Burman Handikappförbunden Sundbybergs stadshus AB Arbetsgivarföreningen KFO Systembolagets Alkoholforskningsråd HSO Service AB Nämnden mot diskriminering Jonas Rastad Medicon Valley Anniance Medicon Village AB Max IV Laboratory Sineva Ribeiro Statens medicinsk-etiska råd, SMER Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Måns Rosén Ageing Research Centre, KI Centrum för barns- och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet Heidi Stensmyren Blomsterfondens styrelse Läkarförbundets centralstyrelse SPUR-stiftelsens styrelse Stockholms läkarföreningars styrelse Åsa Himmelsköld Programstyrelsen Vinnvård Provinsialläkarstiftelsen Anders Sylvan Centrum för medicinsk teknik och fysik, CMTF, Umeå Universitet Jan-Erik Johansson Universitetssjukhuset Örebro Håkan Sörman Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA SOS Alarm AB KPA AB Dagens Samhälle AB Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien Studieförbundet Näringsliv och Samhälle Styrelsen för Institutet för Kvalitetsutveckling, SIQ Forum för Välfärd Ulrika Johansson Björn Klinge Odontologiska fakultetsstyrelsen, Malmö Högskola Kerstin Nilsson Svenska Läkaresällskapet Nyckelfonden – Stiftelsen för Medicinsk Forskning, Universitetssjukhuset Örebro Prioriteringscentrum Sven Ohlman Institutet för miljömedicin, IMM Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Marie Wedin Socialstyrelsens insynsråd SACO:s styrelse Läkarförbundets centralstyrelse Olivia Wigzell Gothia Fortbildning AB Mats Ulfendahl SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 67 68 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 5. Beslut Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Beslut om årsredovisningen för SBU 2014 har fattats den 20 februari 2015 av SBU:s generaldirektör Olivia Wigzell. ……………………………………………. Olivia Wigzell Generaldirektör Stockholm den 20 februari 2015 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 69 70 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Bilaga 1 Ledamöter i de vetenskapliga råden den 31 december 2014 SBU:s vetenskapliga råd Ordförande Kjell Asplund, professor Stockholm Ledamöter Kristina Bengtsson Boström, docent Billingens vårdcentral, Skövde Christina Bergh, professor SU/Sahlgrenska, Göteborg Sten Landahl, professor Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Margareta Möller, professor Universitetssjukhuset, Örebro Anna Ehrenberg, professor vårdvetenskap Högskolan Dalarna Joakim Ramsberg, hälsoekonom Myndigheten för vårdanalys, Stockholm Nils Feltelius, docent Läkemedelsverket, Uppsala Bo Runeson, professor Karolinska Institutet Mats G Hansson, professor Uppsala Science Park SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 71 Alertrådet Ordförande Jan-Erik Johansson Professor, Urologi, Universitetssjukhuset i Örebro Ledamöter Christel Bahtsevani Dr med vet, Omvårdnad, Malmö högskola Ylva Nilsagård Med dr, Sjukgymnastik, CAMTÖ, Örebro läns landsting Lars Borgquist Professor, Allmänmedicin och hälsoekonomi, Linköpings universitet Viveca Odlind Professor, Gynekologi, Läkemedelsverket, Stockholm Per Carlsson Professor, Hälsoekonomi, Linköpings universitet Björn-Erik Erlandsson Professor, Medicinsk teknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Jenny Rehnman Fil dr, Socialstyrelsen, Stockholm Lars Sandman Professor, Etik, Högskolan i Borås Svante Twetman Professor, Pedodonti och kariologi, Köpenhamns universitet och Hallands sjukhus Halmstad Lennart Iselius Docent, Landstinget Västmanland Eva Lindström Docent, Psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala 72 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 Bilaga 2 Ledamöter i nämnden den 31 december 2014 Ordförande Nina Rehnqvist Adjungerad professor, Karolinska Institutet Ledamöter Ingrid Burman Brukarrepresentant, ordförande, Handikappförbunden Åsa Himmelsköld Sektionschef, Sveriges Kommuner och Landsting Ulrika Johansson (t o m augusti 2014) Sektionschef, avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting Björn Klinge Professor, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola, och Karolinska Institutet Kerstin Nilsson Universitetslektor, ordförande, Svenska läkaresällskapet Heidi Stensmyren Ordförande Sveriges läkarförbund Anders Sylvan Landstingsdirektör, Västerbottens Läns Landsting Håkan Sörman Verkställande direktör, Sveriges Kommuner och Landsting Mats Ulfendahl Professor, Huvudsekreterare för ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet Marie Wedin (t o m juni 2014) Ordförande, Sveriges läkarförbund Olivia Wigzell Generaldirektör SBU Adjungerade Sven Ohlman Medicine Doktor, Socialstyrelsen Jonas Rastad (t o m oktober 2014) Regiondirektör, Region Skåne Sineva Ribeiro Förbundsordförande, Vårdförbundet Kjell Asplund (ordförande Rådet) Professor Jan-Erik Johansson (ordförande Alertrådet) Professor, Urologi, Universitetssjukhuset i Örebro Måns Rosén (t o m oktober 2014) Direktör SBU, professor, Karolinska Institutet SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014 73
© Copyright 2024