1. No category

Bilaga § 135
~~.~.~:
s
,~
ro
d
w~~
~~ .-
~.~I~
~
°''
k ~
~~
f~~
.. =k
_
...
-
~`~ ~`
-~
~~
~
~~
:fir ~rs' ,~
..~
~.:
°~'~'
'~'
~$'~
E'er
~
~
r F%
r~
~
~~
"r
t}
te~`
l
.,:v..
,s
~
~t
o
~
~~
' yea ,.
ip'~- j'
~
~.
~,
?='~ ,
~ `~
<<
~
q
gy'r"~'
'^"`'
.s~
~
~,
,`
-
~,-- y~`
v~
>..,~
E
G
~,c,.,. ~y
~.
~
i
.
f~
`~
~ ~ls' ~ ,~
n~
~
~
~,f~~/
d
r
~>-- r
o~
~.,~,...,.'.
P
~
x .e,
,~:- ~
~ . .:+
~ ~ ,;,%.. G,.
~--~,.
-,
-'
r
F
ry~y
-
p'
F
- e
' ..
'!
~ _.
..i
-^
~
~
r
'd
am
,4
f
,/
-~
/
3'~
_.
!! i"
t
.t; ~'' I
.,. !"
i !.'t om
! .`•.
_
i
'! t
~e~c~~..
~~
.~
~ ~'~ ~,
~~r~~~;g~~~;
..~
S '~;4
~u 4`~~.
s r
i,
~
°
4 '"J ~
F - e',K~.. P
Gx 5 ~k'r~. c :hx `?:
E
~
_yam
,
~~
'.'.
r"u c~
,,~~
_
a
{
t~
,~,~m ~ ~ +S'
.a4 ~w " '" '~ 7
.
x
`
hq
P
~
~
i.
-9
3
Bilaga § 136
_, ,.
7
,:
t,
:~'.
•
+rs~x_racmr.rarseab,
till~Zegion Orebro lan
s.
• 7 _-~
`~ ~~c~~~ra
~~~r~ ~~~
Orebro 22 juni 2015
..
~~~~~~~ ~~~~'i~~
~~
•
•
~ ~
~ f~ ~ ~
=' ,~, ~'
0
• •
••
~
..
Region O~eb~o l~zn a~ ~zl~t~a ~ultu~ och nc~tu~u~~levelse~: Foy c~tt .sti~ule~~ tu~i.st- och be.so'~.sn~~zngen
och u~ny~~~ de resu~ser vi h~zr bo"~ ~egionen .s~~z~cz helt~zc~~znde ~~zl~et .row bero~ destincztioner ialla
regionens I~o~~une~.
Ett val utbrett kultur- och naturliv lockar bade lansinvanare och turister att upptacka var region.
Region Orebro lan ar ett lan med manga resurser, och det ar viktigt att vi hay en tydlig plan for
hur vi ska lyfta upp dem.
Vihar ett Wyss utvecklat cykelledsnat med overnattning och service som regionen tagit fram. Vi
har ocksa manga sma framgangsrika foretag Tangs med kilsbergskanten. Vihar Tiveden, konst pa
hog iKumla s high tech iKarlskoga med Alfred Nobels Bjorkborn. Guldvaskning iLjusnarsberg,
spannande gruvomraden iLindesberg, Open Art Orebro. IDegerfors har vi det historiskt
intressanta omradet kring Letalven. Vihar trastaden Nora med koppling tillMaria Lang. Vihar
Orsta Galleri, museum iKavesta folkhogskola, jarnvag iHallsberg, Riseberga och Trystorps
slott. Det gar att fortsatta Lange.
Region Orebro Tan ar rikt pa kultur- och naturupplevelser. For att stimulera turist- och
besoksnaringen och battre utnyttja de resurser vi har bor regionen skapa heltackande paket som
beror destinationer ialla regionens kommuner. Kommunerna far da mojlighet att to from de
platser eller attraktioner de sarskilt villlyfta isadana sammanhang. Darefter bor regionen
tillsammans med kommunerna skapa Regionen-runt-paket iolika kategorier och konstellationer
for att knyta samman hela regionens turist- och besoksnaring. For att ytterligare underlatta for
turister och besokare bor oven transport- och overnattningstips samlas och presenteras.
~,
~.
..,
~
-
_
att Region Orebro Tan skapar Regionen-runt-paket
for att gora des lattare att upptacka hela lanes.
For Kristdemokraternas
fullmaktigegrupp
t=
~~~.
^~
r'
~>
Bo Rudolfsson
tillsammans med lanets kommuner
-
~
j
~'r,,
~
~_
Urban Svensson
Bilaga § 137
= _~
-~~~~
S`~~t~~t?'tI.LXI3ti
Orebro den 23 juni 2015
_
- . -~
`i
~~k~~.y~
~~~:~~~,~~~r.~ ~ ~~
~
~~
~
~
~ ~
Region Orebro Ian
Regionfullmaktige
i ~x ,
r~~ ~~ r~
s
TII~
~
f
~
Sri
-=~
..
Alliansen i Region Orebro Ian ser ett stort behov av att utveckla samarbetet med det civila
samhallet inom halso- och sjukvarden. Familjer med svart sjuka barn behover stod och hjalp pa
olika satt for att komma igenom sjukdornsforloppet, sore i alla ayseenden drabbar hela familjen.
Ronald McDonald Barnfond startade 1990 och ar en fristaende ideell stiftelse som dries utan
vinstintresse. Fonden har 90-konto och star under kontroll av SFI (Svensk Insamlingskontroll).
Det argarantin foratt pengarna garti(I andamalet.
Donationer, gavor och ideellt arbetande volontarer finansierar byggnation, drift och inkop till
barnhus och vantrum.
Under septer~ber 2013 invigdes det senaste tillskottet av barnhus i Uppsala, i anslutning till
Skandionkliniken. Finansi~ringen av barnhuset sker i ett sa~arbete mellan Ronald I~cDonaldfonden och Barncancerfonden som tilisar~r~ans bidrar i insamlingen for de sjuka barnens baste.
Att tea ideella organisationer samarbetar ar ovanligt.
Utover defem hussom Jigger i anslutningtill universitetssjukhus, harfonden bidragittill att
frascha upp vantrum/ lekrum pa olika barnkliniker runt om i landet.
1 dagslaget ar det fem universitetssjukhus som her ett Ronald f~cDonald barnhus. Det ar bare ova
universitetssjukhus som inte ken erbjuda familjer med wart sjuka barn derma rr~ojlighet, USO ar
det ena. Ett Ronald McDonald hus skulls dessutom bli ett utmarkt komplement till de store,
frar~tida satsningar sores ska gores pa USO.
Darfor skulls ~Iliansen med gladje se att ett samarbete upprattades med Ronald McDonaldfonden kringattfatill stand etableringen avett Ronald McDonald hus i anslutningtill
Universitetssjukhuset.
i
f
i ~. ~
.._
„.,. .
•:.
-•:
~~
_
att gora en framstallan tillRonald McDonald Barnfond orn en framtida etablering av ett
Ronald McDonald barnhus i anslutning till USA.
att starts ett samarbete kring upprustning av vantrum/ lekrum i anslutning till de
kliniker/mottagningar sore besoks av barnpatienter i Region arebro Ian.
{;,.
a
~.~,~~
,:
-~ ~,y
~,
.~
-
:~
~ ~y
._,
~.~, r ~-
,_~
_
~E
q
~
4;~
Hanne Alvner
Moderaterna
Ola Kar(sson
Moderaterna
~y~..
... r
s/*
r
yw
'' ~,..•
Torbjorn Ahlin
~~nterpartiet
Ewa Sundkvist
Kristder~~kraterna
^:.
~
d
~
.
1
v
~
~'
- ~:
s
~
__-~
Anna Agerfalk
Folkpartiet ~iberalerna
-
~
.-,_
~.
Bilaga § 138
~.;
I.
/
I
',
..
tillRegion Orebro lan
Orebro 29 juni 2015
••
~~ ~ ~
~* ,~
•
~'
.~
•
~-
••
Info's en mobil~~l- och inv~~zd~a~h~zlsa, lilt den ~obil~z dist~z~tssl~ote~.s~e~ottagningen,
o~te~ mec~ .sto~cz a ylboenden fo'r ~egelbundna ~r~zffa~ wed asyl so'~c~nden.
.soon beso~er
Primarvarden ansvarar for att erbjuda alla asylsokande samt vissa nyanlanda invandrare
halsoundersokning ienlighet med Socialstyrelsens allmanna rad (SOSFS 2011:11 /SOSFS
2013:25).
Halsoundersoknin~en har isvfte att ~e en allman orienterin~ iSveri~es halso- och sjukvard,
upplysa om halsofragor och att upptacka p~rsoner som a~ ibehov av vard e11er
srnittskydds atgarder.
Detta sker framst genom ~syl- och invandrarhalsan som (inns iLindesberg, Orebro samt pa
mottagningar ivardcentralerna iHallsberg, Laxa och Askersund.
IHera av regionens kommuner (inns asylboenden som mottar stort antal av nyanlanda
asylsokande. Asyl- och invandrarhalsan har har en viktig uppgift, och gor ett bra jobb, men det
behovs mer. Manga av de nyanlanda har olika besvar och behover island enklare stod an yard
vid en vardcentral.
Det skapar frustration hos asylsokanden och ar en tids- och personalkravande process, och all
personal pa vardcentralerna har rote sarskild utbi~dning for kontakt med asylsokande. Darfor bor
regionen infora en mobil Asyl- och invandrarhalsa, likt den mobila
distriktsskoterskemottagningen,
som besoker otter med stora asylboenden for att regelbundet
traffa asylsokande. Da kan de asylsokande fa en trygghet iatt de far hjalp och stod regelbundet
anpassad sarskilt efter deras behov. Detta bor aven avlasta vardcentralerna, som far met tid till
inbokade patienter.
~~
_
~.
_
-
-
att Region Orebro lan infor en mobil rlsyl- och invandrarhalsa som regelbundet besoker
otter med stora asylboenden.
For Kristdemokraterr~as
,;
~~
z
A
Ewa Sundkvist
.>
,.°
fullr~ak~i~egrupp
t_~
-r,
~
~..=..
J
}=
-_
~
~-~..
- -~
6
¢
4l
--~-
m
~
Bo Ruc~olfsson
~~~., ~R~~y
''
Bilaga § 139
Namn:
Datum:
Lars TriIIkott
2015-07-01
Adress:
°°
~tationsvagen 3 ~
Postadress:
712 30
..
Region Orebro lan
Box 1613
7d 1 16 OI~E~1~0
allefors
Tel:
0591-511 56 mobil 070-252 06 56
-~-: ~} ~~~
`°=
~~~
~ ~
~. ~
E-post:
[email protected]
_ ~~
_.~- _
~~
..
~~~
~
~
~~r
,,
,. ~.
Medbo rgarfor slag (kortfattat namn):
Inrattande av direkt servicelinje for sjukresor och besok pa Lindesbergs lasarett fran
H~IIe fo rs/G ryth y~ta n
Mo~ivering (Lamna en mer utforlig beskrivning av ditt forslag och motivera varfor det bor genomforas):
Bakgrund:
Fran Haliefors/Grythyttan finns endast en "sa kallad direktforbindels~" med Lindesbergs lasarett. En
busstur som tar ca 4 timmar fur och recur. Restiden ger en medelha~tighet pa ca 35-40 km/tim, alltsa
ungefar mopedfart.
Den langsamma bussturen, tillsammans med lakarbesok och tiden for aterresan betyder att det tar nara
totalt 7 timmar for ett lasarettbesok. Vidare (inns ingen bussforbindel~e fiill lasarettet for eventuellt besok
hos inlagd patient eller om Wagon fatt behandlings~id omkring eller after lunch.
Detta har papekats vid etc antal tillfallen sedan 2010 utan atgard fran varken Lanstrafiken eller Orebro
landsting.
~,
Forbindelserna mellan Hallefors/Grythyttan och lasarettet i Lindesberg waste forbattras genom
exempelvis en speciell servicelinje sow gar tatare och battre restider tur och recur. Modernare hussar av
nagot mindre storlek kan wed fordel anvandas och bokning sker direkt mellan avtalat bussbolag och/eller
taxi och patienterna. Har far inte kostnaden vara halt avgorande utan servicen for de sjuka ar prioritet ett.
Systemet wed servicelinje anvandes wed fordel hos Varmlands Landsting mellan exempelvis Filipstad
och Karlstad lasarett
For att ytterligare minska restids- och resekostnader kan en annan a~gard vary att remisserna fran
Hallefors Vardcentra! skickas till Karlskoga lasarett istallet fir Lindesberg och att servicelinjen da i~nrattas
mellan Hallefors/Grythyttan och Karlskoga.
Personuppgifterna behandlas enligt PuL.
Jag godkanner att forslaget wed mina personuppgifter publiceras iprotokoll och foredragningslistor pa landstingets
hemsida.
Jag godkanner rote att fQrslaget wed mina personuppgifter publiceras iprotokoll och foredragningslistor pa
❑
landstingets hemsida.
Namnunderskr~ft(~e~~
~6
_:.
.,f'
~
,~„ .
w
Namnfortydligande:
~~
y
~~~"°:;
Bilaga § 140
Bilaga § 145:1
Bilaga 1.
Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg
1 § Namn och säte
Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg.
Förbundet har sitt säte i Umeå.
2 § Medlemmar
Medlemmar i kommunalförbundet är landsting och regioner i Sverige enligt nedan.
Stockholms Läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Region
Östergötland, Region Jönköping, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region
Gotland, Landstinget Blekinge, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i
Värmland, Region Örebro, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget
Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Region Jåmtland Härjedalen, Västerbottens läns
landsting, Norrbottens läns landsting, Region Skåne.
3 § Ändamål, uppgifter
Förbundets ändamål är att för medlemmarnas räkning tillhandahålla ambulansflyg.
Förbundets syfte är att effektivisera ambulansflyg för att öka patientnyttan och
patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser.
Det ankommer därvid på förbundet att bland annat:
-
upphandla och samordna flygambulanstjänst,
upphandla, äga och finansiera egna ambulansflygplan,
samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst genom
tillhandahållande av flygcentral,
samordna och effektivisera inköp och drift av medicinteknisk utrustning,
tillhandahålla sjukvårdspersonal, samt
i övrigt följ a därmed sammanhängande frågor för utveckling av den luftburna
ambulanssjukvården i Sverige samt följa utvecklingen avseende
ambulanshelikopterverksamheten i Sverige.
4 § Organisation
Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse, nedan
kallat fullmäktige respektive styrelsen.
5 § Förbundsfullmäktige
Fullmäktige ska bestå av medlemmar i enlighet med §2. Varje medlem väljer en ordinarie
ledamot och en ersättare som representant i fullmäktige.
Ordinarie fullmäktige sammankallas minst två gånger per år.
Fullmäktige ska besluta i följande ärenden:
-
må1 och riktlinjer för verksamheten,
förbundets årliga budget,
val av ledamöter och ersättare i styrelsen,
val av revisorer och revisorssuppleanter,
årsredovisning och ansvarsfrihet.
Ledamöter och ersättare väljs för en mandatperiod om fyra år räknat från och med den 1 april
efter ett valår. När val av ledamöter och ersättare sker första gången ska det avse tiden från
den 1 januari 2016 till den 1 april 2019.
Fullmäktige ska vid sitt första sammanträde under mandatperioden bland sina ledamöter utse
en ordförande och två vice ordförande för resten av mandatperioden.
Vid förfall av en ledamot i fullmäktige ska denne alltid ersättas av en förtroendevald från den
medlem som valt ledamoten.
Fullmäktige avgör om andra än ledamöter ska ha yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden
enligt kommunallagen kap 5 § 21.
6 § Beslut i Fullmäktige
Beslut i fullmäktige fattas med enkel majoritet.
Beslut om kommunalförbundets budget fattas med kvalificerad majoritet som är 2/3 av antalet
avgivna röster.
7 § Arvodesbestämmelser
Arvoden till och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i fullmäktige och
styrelsen samt till revisorerna och revisorssuppleanter ska bestämmas enligt de
ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i det landsting där kommunalförbundet har
sitt säte.
8 § Styrelse
Fullmäktige utser för samma mandattid som för fullmäktige en styrelse. Styrelsen ska bestå av
minst sju ledamöter och sju ersättare. Varje sjukvårdsregion ska vara representerad i styrelsen
med minst en ledamot och en ersättare. Lagen om proportionellt valsätt ska inte tillämpas vid
val till styrelsen.
Styrelsen är ställföreträdare för fullmäktigeide ärenden där fullmäktige inte ska besluta enligt
ovan.
Styrelsen utser firmatecknare och beslutsattestanter för kommunalförbundet. Styrelsen utser
en förbundschef som har att leda verksamheten inom kommunalförbundet enligt styrelsens
anvisningar.
Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande.
Närvaro- och yttranderätt för utomstående vid styrelsens sammanträden avgörs av styrelsen
enligt kommunallagen kap 6 § 19.
9 § Revisorer
Kommunalförbundet ska ha två revisorer och två revisorssuppleanter för granskning av
förbundets verksamhet. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och
ersättarna i fullmäktige.
Revisorerna ska avge revisionsberättelse till fullmäktige som beslutar om ansvarsfrihet för
styrelsen. Denna ska också lämnas till varje förbundsmedlems fullmäktige senast före april
månads utgång.
10 § Initiativrätt
Ärenden i fullmäktige får väckas av:
-
ledamot i fullmäktige,
styrelsen, samt
förbundsmedlem genom framställan av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen.
11 § Kungörelser och tillkännagivanden
Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på
kommunalförbundets officiella anslagstavla. Västerbottens läns landsting officiella
anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet.
Tid och plats för budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella
anslagstavlor samt på kommunalförbundets web-sida.
12 § Andelskapital
Varje medlem tillskjuter en (1) svensk krona per landstingsinvånare som andelskapital vid
kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i
kommunalförbundet.
13 § Andel i tillgångar och skulder
Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och
skulder i förhållande förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet.
Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att
betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller
skulder som föranleds av förbundets upplösning.
14 § Kostnadstäckning
Kommunalförbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter.
Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt
självkostnadsprincipen.
Om årets kostnader inte täcks enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas
mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året.
15 § Lån, borgen mm
Förbundet får uppta lån upp till ett belopp om sexhundramiljoner kronor (600 000 000
kronor).
Kommunalförbundet får inte uppta lån utöver 600 000 000 SEK, teckna borgen, garantier
eller andra ansvarsförbindelser utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars
fullmäktige.
Kommunalförbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag, förvärva fast egendom
eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige.
16 § Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet
Medlemmarna i kommunalförbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i
kommunalförbundet.
Förbundet ska löpande tillställa förbundsmedlemmarna rapport om verksamhetens ekonomi
och utveckling. Styrelsen ska, efter samråd med medlemmarna, fastställa en tidplan för
förbundets arbete med budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet, delårsrapporter och
bokslut.
Styrelsen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet
efterfrågar. Styrelsen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i
förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller
någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större
investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar.
Om förbundsmedlemmarna inte är överens om avtal av större dignitet eller större
investeringar ska beslut om dessa fattas med enkel majoritet i fullmäktige.
17 § Budget - årsredovisning
Fullmäktige ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för
såväl verksamheten och ekonomin under budgetåret som ekonomin under den kommande
treårsperioden.
Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget enligt plan för
budgetarbetet och senast en månad före fullmäktiges sammanträde. Budgeten ska fastställas
senast den 30 september före verksamhetsåret.
Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i
kommunallagen. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på kommunalförbundets
officiella anslagstavla och samtliga medlemmars officiella anslagstavlor.
Fullmäktige ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december.
Prisberäkningsmodell för debitering av medlemmarna för utförda tjänster fastställs årligen i
budgeten.
Fördelningsmodell av kommunalförbundets fasta kostnader (administration,
koordineringscentral, medicinsk teknik och egna sjuksköterskor mm) finns i bilaga 1. (tillägg)
Den kostnad som ska fördelas samt takbeloppet fastställs årligen i samband med
budgetbeslutet för kommunalförbundet.
Fastställd budget ska publiceras på kommunalförbundets web-sida.
18 § Förbundskansli
Förbundet ska ha ett kansli med uppgift att under förbundsstyrelsen sköta förbundets
administration och förbundets löpande verksamhet. Förbundskansliet har kontor i Umeå.
19 § Uppsägning och utträde
Kommunalförbundet är bildat på obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda ur
förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen
skedde.
Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande
medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den
ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder
som gäller det år då medlemmen utträder ur förbundet, om inte annat avtalas mellan
förbundsmedlemmarna.
De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med
anledning av utträdet.
20 § Likvidation och upplösning
Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 19 §
är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation.
Likvidationen verkställs av styrelsen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets
behållna tillgångar i anledning av likvidationen ska den i 11 § angivna fördelningsgrunden
mellan medlemmarna tillämpas.
När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för
likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt.
Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.
När styrelsen har fullhjort sitt uppdrag som likvidator ska styrelsen avge en slutredovisning
för sin förvaltning. Redovisning sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i
sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas
redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska fogas styrelsens
beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör
till förbundets arkiv.
När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga
förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst.
21 § Tvister
Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivillig
uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lag (1999 :116) om skiljeförfarande.
22 § Bildandet av förbundet
Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundet
ansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från den 1 j anuari 2016.
23 § Ändringar av förbundsordningen
Ändringar eller tillägg till förbundsordningen ska antas av fullmäktige och fastställas av
medlemmarnas landstingsfullmäktige.
2015-03-30
Bilaga § 145:2
Bilaga 2
Samverkansavtal mellan Kommunalförbundet Svenskt
Ambulansflyg och Västerbottens Läns Landsting
§ 1 Parter
Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan Kommunalförbundet Svensk AmbuIansflyg och Västerbottens Läns Landsting.
§ 2 Avtalets syfte
Avtalet ska tydliggöra ansvars- och rollfördelning mellan Kommunalförbundet och
Västerbottens Läns Landsting.
§ 3 Grundprinciper för ambulansflygverksamheten

Kommunalförbundet bedriver ambulansflygverksamheten med säte i Umeå.

Västerbottens Låns Landsting förbinder sig att stödja kommunalförbundet både
medicinskt och administrativt på sätt som regleras nedan.
§ 4 Parternas åtaganden
§ 4.1 Västerbottens Läns Landstings (VLL) uppgifter och ansvar
•
VLL är vårdgivare för verksamheten.
•
VLL ska förse kommunalförbundet med sjuksköterskor utifrån fastställd bemanning,
antingen från den egna organisationen eller från andra medlemmar.
•
VLL svarar, efter samråd med övriga medlemmar, för kravspecifikation för
medicinskteknisk utrustning i flygplanen.
•
VLL svarar för administrativt stöd till kommunalförbundet iden mån inte
kommunalförbundet har egna resurser. Det kan vara både direkta insatser som ekonomioch löneadministration eller konsultativa insatser i form av exempelvis juridisk rådgivning
eller upphandlingsstöd.
§ 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar
•
Kommunalförbundet ersätter VLL eller annan medlem för de personalkostnader som
uppkommer i samband med tjänstgöring åt kommunalförbundet. 2015-03-30
2015-03-30
•
Kommunalförbundet ersätter VLL för administrativa tjänster som de ställer till
kommunalförbundets förfogande.
•
Kommunalförbundet svarar för eventuell specialutbildningen som krävs för att
vårdpersonal ska kunna tjänstgöra inom ambulansflyget.
§ 5 Avtalstid och förändringar
Avtalet gäller tills vidare med en uppsägningstid av 12 månader.
Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av
avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet.
För Kommunalförbundet:
2015-
...................................
Förbundschef
För Västerbottens Läns Landsting:
2015-
....................................
Landstingsdirektör
Bilaga § 145:3
Bilaga 3.
Fördelning av andelskapital utifrån folkmängd i riket 2014-12-31
Landsting
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
KaImar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Summa:
Folkmängd
2 198 044
348 942
280 666
442 105
344 262
189 128
235 598
57 255
154 157
1 288 908
310 685
1 632 012
274 691
288 150
261 703
278 903
279 991
243 061
126 765
262 362
249 987
9 747 375
1) Källa: SCB Folkmängd 31.12 2014
Andelskapital, kronor
2 198 044
348 942
280 666
442 105
344 262
189 128
235 598
57 255
154 157
1 288 908
310 685
1 632 012
274 691
288 150
261 703
278 903
279 991
243 061
126 765
262 362
249 987
9 757 375
1),
Bilaga § 145:4
Bilaga 4. Prismodell och fördelning av fasta kostnader
Bilaga 5.
Bilaga § 145:5
Bilaga § 145:6
Bilaga 6.
Preliminär budget 2016.
20 % av del fasta kostnaderna för kommunförbundets egen regiverksamhet.
Bilaga § 146
-• • •
Adress: Nikolaigatan 3, 702 10 Orebro •Telefon: 019 -611 29 00
E-post: arkivicentrumCa~arkivicentrum.se
Hemsida: www.arkivicentrum.se
.~....
`
F
,'`-
p.:
=~
.~
i
_
Till
Regionstyrelsen Örebro län
Box 1613
701 16 Örebro
Ansökan om lån
Arkivcentrum Örebro län (org nr 875 000 -7158) ansöker härmed om 1 000 000 kr ilån från
Regionstyrelsen Örebro län.
Bakgrund
Arkivcentrum Örebro län bildades ijanuari 2007 och är en sammanslagning av det som
tidigare hette Folkrörelsernas arkiv iÖrebro län och Örebro läns företagsarkiv. Här finns
nästan 6 000 hyllmeter arkivhandlingar från ca 4 900 föreningar och ca 800 företag.
Arkivcentrum Orebro län är en kulturarvsinstitution och tillsin organisatoriska form en ideell
förening med närmare 600 organisationer /företag som medlemmar. Arkivet tar hand om
källorna tillcivilsamhällets historia, det som ligger utanför den offentliga sektorns
verksamhet. Spännvidden imaterialet är stor och innebär att det finns arkiv från bland annat
frikyrkoförsamlingar, politiska partier, idrottsföreningar och näringslivets olika branscher.
Arkivet förvarar exempelvis Sveriges Dövhistoriska Sällskaps arkiv och Alfred Nobels
företag Nitroglycerin AB:s arkiv.
Arkivcentrum har tre huvuduppgifter:
1. Att ta emot arkiv från civilsamhället och ordna och förteckna dessa
2. Att väcka och stödj a intresset för regionens historia
3. Att ge råd och service iarkivfrågor
Avledning tilllåneansökan
Arkivcentrum är istort behov av ytterligare arkivlokaler, depåerna är idag fyllda av
arkivhandlingar och vi har varit tvingade att be deponenter att avvakta med leveranser. En
sådan är tillexempel Örebro läns museum, vars arkiv ska deponeras hos Arkivcentrum.
Redan för tre år sedan påbörjades en diskussion med Arkiv Västmanland, som var isamma
prekära situation när det gäller arkivlokaler. Vi insåg att en samverkan skulle innebära
samordningsvinster, inte minst när det gäller ekonomiska. Sedan dess har vi blivit erbjudna en
arkivlokal iArboga, iFörsvarsmaktens före detta stora persedelförråd. Hyreskontraktet är på
15 år efter ett ömsesidigt önskemål. Vihar även bildat ett gemensamt bolag; ÖrebroVästmanlands Arkiv AB, vars huvudsakliga uppgift är att hyra lokalen av fastighetsbolaget
Sturestadens AB. Viräknar med att flytta in under hösten, lokalerna håller just nu på att
anpassas efter Riksarkivets krav på arkivlokaler. Verksamhetens namn kommer att vara
Arkivcentrum Arboga.
Det ska påpekas att Arkivcentrum för övrigt kommer att vara kvar isamma lokaler på
Nikolaigatan 3 iÖrebro och att detta är ytterligare en depå för verksamheten.
Vikommer nu att behöva inreda lokalen med arkivhyllor, en stor och kostsam utgift som vi
inte klarar utan ett lån. Enligt offert kommer kostnaden att bli över 1 miljon kronor och
Arkivcentrum hoppas att Region Örebro län kan hjälpa oss med detta. Då hyresåtagandet är
långsiktigt (15 år) önskar vi att lånetiden motsvarar detta och iövrigt att lånevillkoren för
ränta och amortering följer de av Region Örebro tillämpade.
A~kivCent~um Ö~eb~o län söker 1 miljon k~ono~ ilån.
Örebro 2015 -OS -07
,~
~~
/~
R'
f
Birgitta Almgren
ordförande
Bilaga § 147
Bilaga § 149
Periodrapport
Juli
2015
Ekonomi
l Resultat januari – juli 194 mnkr (213 mnkr)
l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %)
l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %)
l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr)
samhetsintäkter och -kostnader.
Verksamheterna totalt har ett underskott på -73
mnkr jämfört med -2 mnkr i fjol. Regiongemensamt
uppgår till ett överskott på 267 mnkr jämfört med
215 mnkr 2014.
Omvärldsanalys
Under juli återhämtade de västerländska börserna
sig efter den turbulens som rådde på marknaderna
under juni i samband med den grekiska skuldkrisen.
Den svenska börsen steg med 5 procent under
månaden, vilket betyder en uppgång sedan årsskiftet
med 15,6 procent.
På valutamarknaden försvagades den svenska
kronan mot samtliga större valutor under månaden.
På räntemarknaden fick vi se ytterligare en sänkning
av Riksbankens reporänta på 10 punkter till -0,35
procent. Svensk BNP växer i en takt som gör att
konjunkturen förstärks framöver. BNP förväntas
öka med 2,8 procent 2015 och 3,2 procent 2016.
Även exporten väntas få en god tillväxt de närmaste
åren. Samtidigt som sysselsättningen fortsätter att
öka så växer arbetskraften i nästan samma takt,
varvid arbetslösheten förutses förbli hög länge än.
Prognosen för 2015 är 7,7 procent, och under 2016
väntas arbetslösheten uppgå till 7,5 procentenheter.
Budgetförutsättningar
I verksamhetsplan och budget för 2015 budgeterades
ett resultat på 20 mnkr för Region Örebro län. I det
budgeterade resultatet ingår en reservering för framtida utmaningar på 150 mnkr. Vidare innehåller
budgeten nya satsningar på 59 mnkr. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2015 är 5,1 procent.
Vidare beslutades om att avsätta 230 mnkr för att
möta ökande pensionsåtaganden. Regionens skattesats för 2015 på 11,55 kronor inkluderar en skatteväxling med länets kommuner med 3 öre för bildande av
regionorganisationen, Region Örebro län.
Resultatanalys
Periodens resultat
Regionorganisationens resultat per juli är ett överskott på 194 mnkr, jämfört med 213 mnkr föregående år. Årets resultat innehåller engångsintäkter för
återbetalning av försäkringspremier från AFA med
50 mnkr. Justerat för detta är resultatet 144 mnkr,
vilket är 69 mnkr sämre än vid samma tidpunkt
2014. Förra månaden var skillnaden 59 mnkr.
Från januari har redovisningen för Örebro läns
landsting och Regionförbundet i Örebro län sammanförts. Det innebär att såväl intäkter som kostnader har ökat mellan åren. Från maj har Länstrafiken
Örebro ABs verksamhet förts över till regionorganisationen. Fram till dess har endast lönerna för
Länstrafikens personal funnits med i redovisningen.
Det innebär att det som tidigare funnits med i form
av driftbidrag till bolaget nu är ett flertal olika verk2
Helårsprognos
Helårsprognosen beräknas till 170 mnkr. I prognosen förutses budgeterat resultat att uppnås och
planeringsreserven för framtida utmaningar att inte
utnyttjas under året. Regiondirektören har sedan
april ett uppdrag från regionstyrelsen att vidta åtgärder motsvarande 40 mnkr under 2015. Samtliga
verksamheter har därmed fått i uppgift att genomföra förändringar som på kort sikt ger ekonomisk
effekt. Det handlar bland annat om ökad restriktivitet med till exempel striktare prövning i samband
med köp av konsulttjänster, konferenser och intern
representation samt fastighetsunderhåll.
Verksamhetens nettokostnad
Nettokostnaden uppgick för perioden till 4 659
mnkr (4 395 mnkr). Nettokostnadsökningstakten är
6,9 procent (3,3 procent) justerad med engångsposter, bland annat avseende återbetalning av premier
från AFA Försäkring 2015.
Det prognostiserade resultatet innebär en nettokostnadsökning på 5,7 procent. Prognosen innebär
att nettokostnaderna utgör 98 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter uppgår för perioden till
1 079 mnkr (890 mnkr). Det innebär en ökning
med 8,0 procent justerat för jämförelsestörande
poster. Årets intäkter innehåller en återbetalning av
premier från AFA Försäkring avseende 2004 med
50 mnkr. Detta är den sista återbetalningen som
kommer att ske från AFA.
Intäkterna för såld vård har ökat med 11,7 procent
till 223 mnkr och patientavgifterna för tandvård har
ökat med 6,3 procent till 92 mnkr. Patientavgifterna
för sjukvård redovisar en minskning med -8,3 procent till 58 mnkr. Verksamheterna har kompenserats
med 6 mnkr på helår på grund av intäktsbortfallet
efter beslutad avgiftsfrihet för patienter över 85 år.
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar,
uppgår till 5 738 mnkr (5 285 mnkr). Ökningen av
verksamhetskostnaderna mellan åren uppgår till
7,0 procent justerat för jämförelsestörande poster.
Lönekostnadsökningen uppgår till 5,8 procent
(4,1 procent) justerat för effekten av att tidigare
Regionförbundets anställda nu ingår. Kostnadsökningen finns framförallt i övertid- och jourkostnader
inom hälso- och sjukvården. Kostnaden för inhyrd
personal ökar med 35 mnkr eller 76,3 procent till
81 mnkr. Kostnaderna för läkemedel har sammantaget ökat med 14 mnkr eller 2,8 procent och uppgår till totalt 505 mnkr. Per juli har läkemedel inom
förmånen ökat i kostnad medan rekvisitionsläkemedel har minskat. Köpt somatisk vård har preliminärt
ökat med 26 mnkr eller 17,8 procent till 171 mnkr.
Kostnaden för köpt psykiatrisk vård har ökat med
9 mnkr eller 56,4 procent till 25 mnkr.
Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen
och generella statliga bidrag
Skatteintäkterna har ökat med 154 mnkr eller 4,4
procent per juli. Generella statsbidrag och utjämning har ökat med 45 mnkr eller 4,2 procent. I statsbidraget för läkemedelsförmånen har regionen fått
26 mnkr för läkemedel vid behandling av Hepatit C
som ett engångsbelopp i år, vilket avser 2014. Sammantaget är ökningen för skatter och statsbidrag 4,3
procent (5,8 procent).
SKL har gjort en ny beräkning av underlaget för
skatteintäkter i augusti. Den innebär en nedrevidering, så att helårsprognosen på skatteintäkter nu
är 23 mnkr lägre än budget. Helårsprognosen för
skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår därmed till 8 194 mnkr, vilket innebär en ökning mot
föregående år med 4,2 procent.
uppgick likviditeten till 777 mnkr, vilket innebär en
minskning med 58 mnkr sedan årsskiftet.
Av den budgeterade investeringen i pensionsmedelsförvaltningen på 230 mnkr har 201 mnkr
verkställts per juli. Den långfristiga fordringen på
dotterbolaget Region Örebro läns förvaltnings AB
har tillförts pensionsmedelsförvaltningen per 1 januari med 150 mnkr. Totalt uppgår bokfört värde till
2 054 mnkr inklusive återinvesterade avkastningar,
medan marknadsvärdet uppgår till 2 264 mnkr.
Pensionsportföljen
Placerat t.o.m. 2014 (bokf)
Placerat 2015
Återinvesterad utdelning
Totalt placerat (bokf)
mnkr
1 756
201
97
2 054
Marknadsvärde
Övervärde
Avkastning 2015
Kvar att placera 2015
2 264
210
5,7 %
29
Likviditet
Kassa
Fonder
In/utlåning koncernbolag
Avkastning fonder 2015
Total likviditet
mnkr
62
807
-92
0,2 %
777
Utveckling av nettokostnader
resp skatteintäkter och generella bidrag
Finansnetto
Finansnettot är 45 mnkr bättre än i fjol per juli och
uppgår till 60 mnkr. Den största bidragande orsaken
till ökningen avser juni månad, då fyra aktieindexobligationer såldes inom pensionsmedelsportföljen,
vilket gav en reavinst på 34 mnkr. Resterande
ökning avser utdelningar på placeringar inom överlikviditets- och pensionsmedelsportföljen, som har
ökat med 22 mnkr till 55 mnkr. Samtidigt har en
nedskrivning av finansiella omsättningstillgångar
som avser likvidportföljen gjorts med 14 mnkr i maj,
då marknadsvärdet understeg bokfört värde. Samma
typ av nedskrivning genomfördes 2014. Nedskrivningen återförs succesivt under året.
jämfört med föregående år justerat för
jämförelsestörande poster
Skatteintäkter
Verksamhetens nettokostnader
8%
6,9%
7%
5,8%
5,8%
6%
5%
4,3%
4%
4,2%
3,6%
3,3%
2,8%
2,3%
3%
2%
1%
0%
Utfall 2013
Utfall 2014
Utfall 2015
Utfall 2014 Prognos 2015
Jan–Juli
Finansiell ställning
Investeringar
Materiella investeringar har gjorts för 178 mnkr (153
mnkr), varav 99 mnkr avser byggnader och 79 mnkr
avser utrustningsinvesteringar. Årets totala investeringsbudget uppgår till 1 033 mnkr varav 515 mnkr
är överfört från 2014 års budget.
Helår
Lönekostnadsutveckling
(justerat för jämförelsestörande poster)
8%
7%
5,8%
6%
5,4%
5,1%
5%
4,4%
4,1%
Likviditet och övriga finansiella tillgångar
Likviditeten (definierad som likvida medel och
kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvaltningen) uppgår till 870 mnkr, varav 807 mnkr
avsåg kortfristiga placeringar. Om hänsyn tas till
nettoinlåningen från regionens närstående bolag
5,7%
4%
3%
2%
1%
0%
Utfall 2013
Utfall 2014
Jan–Juli
3
Utfall 2015
Utfall 2014 Prognos 2015
Helår
Resultaträkning (mnkr)
Redovisning
jan–juli
2015
Redovisning
jan–juli
2014
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
1 079
-5 577
-161
890
-5 131
-154
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
-4 659
-4 395
-8 071
-8 150
-7 665
3 673
1 120
112
-52
3 518
1 075
64
-49
6 289
1 905
127
-80
6 312
1 866
59
-67
6 012
1 848
126
-75
PERIODENS/ÅRETS RESULTAT
194
213
170
20
246
Jämförelsestörande poster
Verksamhetens intäkter
Återbetalning av premier
AFA Försäkring
-50
–
-50
–
–
PERIODENS/ÅRETS RESULTAT JUSTERAT
FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
144
213
120
20
246
2015 07 31
2014 07 31
2014 12 31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
3 130
3 569
3 132
3 097
3 259
3 465
SUMMA TILLGÅNGAR
6 699
6 229
6 724
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
- därav årets resultat
1 741
194
1 514
213
1 547
246
AVSÄTTNINGAR
Avsättning för pensioner
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
3 092
56
3 148
2 851
83
2 934
2 930
84
3 014
SKULDER
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
278
1 532
1 810
467
1 314
1 781
282
1 881
2 163
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
6 699
6 229
6 724
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Prognos
helår
{
Redovisning
2014
1 605
-9 003
-267
-7 783
-288
Balansräkning (mnkr)
4
Budget
2015
Driftredovisning (mnkr)
Resultat
2015 07 31
Resultat
2014 07 31
Prognos
helår
Resultat
2014
50,8
60,9
18,0
37,8
10,1
1,1
29,2
-1,0
10,0
-2,0
15,8
-2,1
35,3
30,1
15,6
18,4
-157,2
-108,7
-170,0
-143,5
-11,4
7,8
-6,0
3,7
REGIONAL UTVECKLING
7,9
7,1
0,0
1,4
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
SAMT TOLKFÖRMEDLING
1,1
0,7
0,0
0,2
SUMMA VERKSAMHETER
-73,5
-2,1
-142,4
-82,0
REGIONGEMENSAMT
267,1
215,3
312,4
327,5
TOTALT
193,6
213,2
170,0
245,5
REGIONSTYRELSENS OCH
REGIONFULLMÄKTIGES
EGEN VERKSAMHET
varav
- Hälsovalsenheten
- Tandvårdsenheten
REGIONSERVICE
HÄLSO- OCH
SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN
FOLKTANDVÅRDEN
Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år 2015. Landstingsgemensamt är budgeterat till 20,3 mnkr.
Investeringar (mnkr)
Byggnader
Inventarier
Finansiella
TOTALT
Redovisning
jan–juli
2015
Redovisning
jan–juli
2014
Prognos
2015
Budget
2015
Redovisning
2014
99
79
18
81
72
–
300
212
78
723
310
–
247
140
–
196
153
590
1 033
387
5
6
7
Postadress: Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro E-post: [email protected]
Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro Tel: 019-602 70 00 Fax: 019-602 70 08
www.regionorebrolan.se
Bilaga § 150
1 (2)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionservice, Catarina Schlyter
2015-08-25
15RS2781
Regionens revisorer
c/o Öhrlings PricewaterhouseCoopers-Komrev
Berit Lindholm
Box 89
701 ÖREBRO
Yttrande över revisionsrapporten " Uppföljning av
upphandlingsverksamheten "
Regionorganisationens revisorer har översänt revisionsrapporten ”Uppföljning av
upphandlingsverksamheten” till regionstyrelsen för yttrande.
Syftet med granskningen är att ge svar på om regionstyrelsen har säkerställt att åtgärder
vidtagits inom upphandlingsområdet för att förstärka den interna kontrollen. Vidare har den
genomförda upphandlingen av anropstyrd trafik granskats.
I revisionsuppföljningen konstaterar revisorerna att flera förbättringar har gjorts inom
upphandlingsområdet, bl.a.:





Övergripande policydokument har förtydligats avseende organisation och ansvar.
De upphandlande aktörerna samverkar i större utsträckning vilket gör att
möjligheterna till erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring har utökats. Inom
regionen sker alla upphandlingar inom Regionservice: Medicinsk teknik, Fastigheter
och Upphandlingsavdelningen.
Regionservice fastighets upphandlingar sköts numera av upphandlingsavdelningen
vilket bör leda till bättre kvalitet, eftersom upphandlingskompetensen lättare kan
upprätthållas hos de som arbetar dagligen med upphandlingar.
Tröskelvärden när det gäller ramavtal för entreprenörer har införts.
Spridning av regionens ramavtal sker numera via Tendsign och successivt utökas
databasens omfång allteftersom nya upphandlingar genomförs.
I granskningen av upphandlingsakten gällande samhälls-betald anropsstyrd trafik 2014-2019
konstateras att kraven på leverantörerna i huvudsak är ändamålsenliga.
Revisorerna redovisar i rapporten vissa förbättringsområden, framför allt att delegationsordningen kan förtydligas samt att rutinmässiga stickprovskontroller sker gällande avtalstrohet och lagenligheten i genomförda upphandlingsakter.
Regionstyrelsen delar inte uppfattningen att delegationsordningarna behöver förtydligas
rörande att fastighetschefen ej finns upptagen i vidaredelegationen från regiondirektören
samt att vidaredelegation skett till upphandlingschef trots att detta endast får ske till
förvaltningschef.
Eftersom upphandlingarna för Regionservice Fastigheter numera sköts av
upphandlingsavdelningen ses för närvarande inget större skäl till att fastighetschefen
behöver delegation för tilldelningsbesluten. I regionstyrelsens delegationsordning finns det
inte med någon begränsning som anger att vidaredelegation från regiondirektör endast får
POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro
TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST [email protected] INTERNET
www.regionorebrolan.se
ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2
2 (2)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionservice, Catarina Schlyter
2015-08-25
15RS2781
ske till förvaltningschef. Regiondirektörens vidaredelegation till upphandlingschefen är därför
enligt regionstyrelsens mening korrekt.
Vidare anser revisorerna att inköpsansvariga ännu inte utsetts inom regionens olika
verksamheter. Regionstyrelsen ser både positiva och negativa effekter av en sådan
organisering. Regionstyrelsens uppfattning är dock att de positiva effekterna som följer av en
de-central hantering överväger effekterna av en omorganisering till en mer central hantering.
Regionstyrelsens anser att flera av de föreslagna förbättringsområdena ska utgöra underlag
för ytterligare utveckling av den interna kontrollen och effektiviteten inom
upphandlingsverksamheten. Berörda verksamheter har i uppdrag att senast 30 september
formulera aktiviteter som ökar den interna kontrollen i verksamheten. Aktiviteterna ska
rapporteras till regionstyrelsen i december 2015.
För Region Örebro län
Marie-Louise Forsberg-Fransson
Regionstyrelsens ordförande
Rickard Simonsson
Regiondirektör
POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro
TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST [email protected] INTERNET
www.regionorebrolan.se
ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2
Bilaga § 151
1 (3)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regional utveckling, Katarina Bååth
2015-08-25
15RS2819
Regeringskansliet
Miljö- och energidepartementet
[email protected]
M2015/2144/Ee
Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den
kommunala energi- och klimatrådgivningen
Bakgrund
Energimyndigheten har gjort en översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen i
syfte att vidareutveckla den och öka dess samhällsekonomiska effektivitet. Region Örebro
läns energikontor verkar idag som samordnare och regional utvecklingsledare för energi- och
klimatrådgivarna i Örebroregionens tolv kommuner och Region Örebro län svarar därför nu
på remissen.
Sammanfattning

Region Örebro län ser positivt på att Energimyndigheten ger tydligare ramar för hur
rådgivningen ska genomföras samt att de regionala energikontoren får en stärkt roll
för att utveckla verksamheten.

Region Örebro län anser att förslaget på krav på samordning av de mindre
kommunerna så att de omfattar minst 18 000 invånare är negativt då det inte tar
hänsyn till olika förutsättningar för samverkan och att energi- och klimatrådgivningen
bör vara lokalt anpassad. Om detta förslag ändå genomförs bör det inte träda i kraft
förrän 1 januari 2017.

Region Örebro län tycker att förutsägbarheten för stödet inte blir tillräckligt när
Energimyndigheten ges rätt att föreskriva om stödets storlek och prioriteringar år från
år. Detta slår undan benen för den lokalt anpassade energi- och klimatrådgivningen
av hög kvalitet.

Det bör vara möjligt att även i fortsättningen inkludera transportrådgivning i energioch klimatrådgivningen.

En årlig kostnadsindexuppräkning av stödet bör införas.
Synpunkter
Region Örebro län anser att den kommunala energi- och klimatrådgivningen är mycket viktig
för att Sverige nationellt, regionalt och lokalt ska kunna nå sina energi- och klimatmål. Lokalt
anpassad och rätt utförd rådgivning till hushåll, företag och organisationer är ett effektivt
verktyg i energiomställningen.
POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro
TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST [email protected] INTERNET
www.regionorebrolan.se
ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2
2 (3)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regional utveckling, Katarina Bååth
2015-08-25
15RS2819
Det är viktigt att Energimyndigheten, som ansvarig myndighet för rådgivningen, ger ett
tydligare ramverk för hur rådgivningen ska utföras än tidigare samt kontinuerligt utvecklar
stödet till kommunerna vad gäller organisation, metoder, uppföljning. Region Örebro län ser
mycket positivt på att de regionala energikontoren föreslås få en starkare roll i samordningen
och utvecklingen av energi- och klimatrådgivningen.
Det är viktigt att alla medborgare och företag garanteras energi- och klimatrådgivning oavsett
kommuntillhörighet. Därför anser Region Örebro län att förslaget på att mindre kommuner
tvingas att samordna sin rådgivning så att den omfattar minst 18 000 invånare är negativt.
I Örebro län har de mindre kommunerna redan upparbetade samarbeten. Ett exempel är
Laxå kommun och Askersunds kommun som delar på en heltidsanställd energi- och klimatrådgivare. Dessa kommuner kommer dock inte tillsammans upp till en befolkningsmängd på
18 000 invånare. Förslaget medför en stor risk för att etablerad rådgivning slås sönder och
uteblir helt i mindre kommuner.
Samordning bör förordas och stödjas från Energimyndighetens sida men vara frivilligt och en
alternativ lösning måste finnas för de tio procent av kommunerna som Energimyndigheten
redan nu förutspår inte kommer att kunna söka stödet på grund av kravet.
Lydelsen ”Bidrag lämnas endast för sådan energi- och klimatrådgivning som en kommun
ensam eller i samarbete med andra kommuner ansvarar för” har ändrats till ”Bidrag lämnas
endast för en sådan energi- och klimatrådgivning som en kommun ensam eller i samarbete
med annan kommun ansvarar för”. Om detta innebär att det endast får vara två kommuner
som samarbetar för att komma upp till 18 000 invånare för att få stödet blir det ännu svårare
för mindre kommuner att erbjuda energi- och klimatrådgivning till företag, hushåll och
organisationer.
Om förslaget om minst 18 000 invånare för en energi- och klimatrådgivare ändå genomförs
så måste kommunerna ges god tid att samordna sig. Region Örebro län anser att en sådan
förändring inte kan träda i kraft förrän 1 januari 2017.
Anslaget till energi- och klimatrådgivningen har varit oförändrat under många år och inte
anpassats till kostnadsutvecklingen. Detta innebär att kommunerna har svårt att få
kostnadstäckning för en verksamhet som nu är permanterad. Vi föreslår därför att en årlig
kostnadsindexuppräkning införs.
Vidare är det ett problem att stödets storlek inte har tillkännagetts utan ska anges för något
år i taget genom föreskrifter av Energimyndigheten. Det kommer att göra det svårt för
kommunerna att planera sin verksamhet och tillsätta kompetent personal för rådgivningen
vilket kommer att ge lägre kvalitet. Förutsägbarheten är väldigt viktig.
POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro
TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST [email protected] INTERNET
www.regionorebrolan.se
ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2
3 (3)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regional utveckling, Katarina Bååth
2015-08-25
15RS2819
Det är också oroande att Energimyndigheten avser att styra resurstilldelningen utifrån hårt
prioriterade målgrupper och tilläggsutlysningar år från år. Detta kommer göra det ytterligare
svårare för kommunerna att bemanna med rätt kompetens men framförallt att planera den
lokalt anpassade rådgivningen.
Vad gäller transportrådgivningen som föreslås tas bort anser Region Örebro län att
förordningen bör utformas så att transportrådgivning kan ingå för de kommuner som utifrån
sina lokala anpassningar anser att denna typ av rådgivning gör nytta och har effekt.
För Region Örebro län
Marie-Louise Forsberg-Fransson
Ordförande i regionstyrelsen
Rickard Simonsson
Regiondirektör
POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro
TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST [email protected] INTERNET
www.regionorebrolan.se
ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2
Bilaga § 152
1 (1)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Gunnel Åkesson
2015-08-25
15RS3438
Till
Socialstyrelsen
4.1.1 – 13559/2015
Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna
råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende
Region Örebro län tillstyrker förslaget om förtydligade krav på de vårdenheter som erbjuder
läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Syftet är att öka tillgängligheten för
behandling för patientgruppen och att kraven på vård på lika villkor kan uppfyllas.
Läkemedelsassisterad behandling ska bara få ges vid en vårdenhet som kan se till att även
psykosocial eller psykologisk behandling eller rehabilitering samtidigt kan ges. Sådana
insatser ska utgöra basen i den läkemedelsassisterade behandlingen. Det förtjänar att
påpekas att medicineringen är ett andrahandsalternativ i de fall en nedtrappning av ett
opioidberoende misslyckats i öppen eller sluten vård.
Regionstyrelsen tillstyrker förslaget att den vårdenhet som ska erbjuda behandling anmäler
detta till IVO. Ansvaret för behandlingen kan vila på såväl specialister i psykiatri som
specialist i beroendemedicin. Det är bra att det tydliggörs att en noggrann läkarundersökning
genomförs som inkluderar somatisk status, beroendebedömning och bedömning av den
sociala situationen. För detta sistnämnda är det viktigt att läkaren får hjälp av annan
profession som till exempel kurator. Vi tillstyrker att det ska finnas en behandlingsplan med
mål och delmål samt att medicinska kontroller ska genomföras. Vi instämmer i förslaget att
även de personer som genom sjukvårdens behandlingar fått ett opioidberoende kan
inkluderas.
Regionstyrelsen vill framhålla att förslaget om sänkt tidsgräns från sex till tre månader för när
patienten själv kan börja ansvara för sin egenvård kan innebära en medicinsk risk. För
patienter med arbete, familj eller långa reseavstånd kan en förenklad hantering vara praktisk.
Idag lämnas hemdoser successivt till patienten beroende på följsamhet till
medicinutdelningen från mottagningen. Regionstyrelsen anser att förslaget borde ha
motiverats mer utförligt.
För Region Örebro län
Marie-Louise Forsberg Fransson
Regionstyrelsens ordförande
Rickard Simonsson
Regiondirektör
POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro
TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST [email protected] INTERNET
www.regionorebrolan.se
ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2
Bilaga § 153
1 (1)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Gunnel Åkesson
2015-08-25
15RS2765
Socialdepartementet
S2014/3698/FS
Yttrande över förslag i slutrapport om receptbelagda läkemedel
utanför förmånerna
Region Örebro län tillstyrker förslaget att möjligheten till utbyte av läkemedel utvidgas till att
omfatta även läkemedel utanför förmånen och smittskyddsläkemedel. Förutsättningarna för
utbyte bör likställas med utbyte inom läkemedelsförmånen så mycket som möjligt.
Utbyte bör vara frivilligt i de fall patienten själv betalar men inte frivilligt när läkemedlet
finansieras av det offentliga.
Det är angeläget att administrationen och regleringen av läkemedel utanför förmånen och
preparat som subventioneras av landstingen ändras till de strukturer som gäller för öppenvårdsläkemedel i allmänhet. Kodning på recept och registrering av arbetsplatskod bör ske för
såväl smittskyddsläkemedel som för landstingsubventionerade preparat.
De förslag som läggs om priswebb och prisinformation i förskrivarstöden kan möjligen leda
till förbättringar, men påverkar inte landstingens och regionernas möjlighet till
kostnadskontroll. Regionstyrelsen förutsätter att staten ansvarar för finansieringen av de
kostnader som införandet av åtgärder för prisinformation medför, eftersom situationen till stor
del är föranledd av apoteksmarknadens avreglering.
Eftersom uppdraget att se över läkemedel utanför förmånerna inte omfattat frågan om
prisreglering kommer läkemedel som inte ingår i förmånssystemet att även i fortsättningen
kosta olika mycket beroende på val av apotek. Regionstyrelsen anser att den varierande
prissättningen därför borde analyseras innan föreslagna förändringsförslag läggs fram för
beslut.
För Region Örebro län
Marie-Louise Forsberg Fransson
Regionstyrelsens ordförande
Rickard Simonsson
Regiondirektör
POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro
TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST [email protected] INTERNET
www.regionorebrolan.se
ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2
Bilaga § 154
1 (1)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Gunnel Åkesson
2015-08-25
15RS2541
Socialdepartementet
S2015/3231/FS
Yttrande över förslag om kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel
Region Örebro län tillstyrker förslaget att kostnaden för smittskyddsläkemedel ska ersättas
av det landsting inom vars område patienten är bosatt. För de patienter som tillhör personkretsen i 7 kapitlet 3 § 2-4 smittskyddslagen ska det landsting inom vars område den som
förskrivit läkemedlet har sin verksamhetsort ersätta kostnaderna.
Det är bra att det förtydligas vilka som utan att vara bosatta i Sverige är berättigade till
kostnadsfria smittskyddsläkemedel.
Vi stödjer även förslaget att apotekens fakturor för kostnadsfria läkemedel ska förmedlas av
eHälsomyndigheten. Vi anser att distributionen ska ske på samma sätt som för läkemedelsförmånen så att de ingår i det månatliga förmånsunderlaget och i de rådatafiler som
specificerar läkemedelsförmånen. Detta bör kunna ge förutsättningar för en bra uppföljning
av förskrivning och kostnader. Ett förtydligat ansvar för läkemedel förskrivna enligt smittskyddslagen bör genomföras samtidigt som de övriga förslag om likartad hantering för
läkemedelsförskrivning som utredningen om Läkemedel för särskilda behov (SOU 2014:20)
har lagt.
Regionstyrelsen föreslår därutöver att i de fall en person i befolkningsregistret är noterad
”utan känd hemvist” ska det landsting där personen senast var folkbokförd bära kostnadsansvaret för smittskyddsläkemedlen. När det gäller uppkomna vårdkostnader för denna
grupp tillämpar vård- och hemlandstingen denna princip.
För Region Örebro län
Marie-Louise Forsberg Fransson
Regionstyrelsens ordförande
Rickard Simonsson
Regiondirektör
POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro
TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST [email protected] INTERNET
www.regionorebrolan.se
ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2
Bilaga § 155
1 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
Socialdepartementet
103 33 Stockholm
[email protected]
[email protected]
Yttrande över betänkandet SOU 2015:21 Mer trygghet
och bättre försäkring
Inledning
Region Örebro län vill härmed lämna sina synpunkter över rubricerad utredning.
Arbetet med detta remissvar har samordnats mellan landsting och regioner inom
Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, som därmed avlämnar i huvudsak likalydande
svar.
Regionen instämmer i huvudsak i de förslag som utredningen lägger, förutom
förslag om att det i hälso- och sjukvårdslagen införs en skyldighet för landstingen
att samverka med arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra
aktörer. Regionen instämmer inte heller i förslag om krav för landstingen att
upprätta rehabiliteringsplaner för återgång i arbete. Som en konsekvens av detta
avstyrker vi även förslaget att Försäkringskassan inte längre ska ha ett
samordningsansvar för patientens rehabilitering.
Hälso- och sjukvårdens roll är främst att ha tidig kontakt med arbetsgivare vid
behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och att ha ett nära samarbete med
Försäkringskassan och andra berörda aktörer. Vid mer komplexa rehabiliteringsfall
ska hälso- och sjukvården upprätta rehabiliteringsplaner. Regionen välkomnar
särskilt ett långsiktigt statsbidrag för koordineringsfunktioner och att
ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen föreslås bli mer flexibla än idag.
Sammanfattning
Region Örebro län avstyrker förslaget att det införs en ny paragraf i hälso- och
sjukvårdslagen (HSL) där det föreskrivs en skyldighet för landstinget att samverka
med patientens arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det är
nödvändigt för att patienten så snart som möjligt ska kunna återgå i arbete eller för
att undvika sjukskrivning. Landstingets skyldighet att vid behov samarbeta med
andra aktörer regleras redan i HSL.
Vi anser att detta förslag tillsammans med förslaget om ändring av
Försäkringskassans samordningsansvar till samverkansansvar medför en
otydlighet kring hur ansvaret för samverkan och samordning ska se ut mellan
aktörerna. I dagsläget förordar vi därför istället en fortsatt och förstärkt stimulering
av pågående utvecklingsarbeten med att förbättra samverkan mellan hälso- och
sjukvården och övriga aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
Region Örebro län
Eklundavägen 2
Box 1613
Örebro
701 16 Örebro
E-POST [email protected]
TELEFON
019-602 70 00
TELEFAX
019-602 70 08
INTERNET www.regionorebrolan.se
ORG.NR
232100-0164
PLUSGIRO
122500-2
2 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
Mot bakgrund av detta anser regionen att Försäkringskassan även fortsättningsvis
ska ha kvar samordningsansvaret för patientens rehabilitering. Regionen tillstyrker
dock förslaget att Försäkringskassan ska få ett ansvar för att följa upp de åtgärder
för återgång i arbete som vidtagits.
Region Örebro län avstyrker även förslaget att det införs en ny paragraf i HSL som
ställer krav på landstinget att göra en rehabiliteringsplanering för återgång i arbete
när en patient är i behov av samordnade vård-, behandlings- och
rehabiliteringsinsatser inom hälso- och sjukvården för att så snart som möjligt
kunna återgå i arbete.
När en patient behöver samordnade insatser och/eller riskerar att hamna i
långtidssjukskrivning utformar landstinget/vårdgivaren tillsammans med patienten
idag en skriftlig rehabiliteringsplan med planerade insatser inom vården. Vid behov
kontaktas Försäkringskassan så att de kan kalla till ett avstämningsmöte där
berörda parter deltar. I detta fall kommer patientens rehabiliteringsplan inom vården
samordnas med Försäkringskassans plan för återgång i arbete och därmed även
innehålla arbetslivsinriktade åtgärder om detta är nödvändigt.
Vi tillstyrker i enlighet med detta resonemang att ett långsiktigt statsbidrag införs för
koordineringsfunktioner inom hälso- och sjukvården eftersom
koordineringsfunktioner och teamet kring patienten är spindeln i nätet, inte bara i
upprättandet av rehabiliteringsplaner inom vården utan i hela sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocessen, både internt och i samverkan med externa parter.
En springande punkt för att åstadkomma ökad arbetsåtergång är att ge utökat stöd
till arbetsgivarnas insatser för återgång i arbete och regionen tillstyrker därför detta
förslag, liksom förslaget att Arbetsförmedlingen får i uppdrag att utveckla insatserna
till personer med begränsad arbetsförmåga på grund av ohälsa och att säkerställa
att uppföljning sker av inskrivna vid Arbetsförmedlingen som inte har rätt till
ersättning från sjukförsäkringen. Förslaget att Arbetsförmedlingen bör ges
möjligheter att, om personen i fråga medger det, ha direktkontakt med hälso- och
sjukvården för att kunna stödja återgång i arbete bör dock analyseras vidare.
Vidare instämmer regionen i förslaget att ersättningarna i socialförsäkringarna ska
kunna baseras på tidigare faktiska inkomster. Den nuvarande regeln för beräkning
av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) bör dock finnas kvar och tillämpas även
efter etapp 1. SGI bör vara huvudregeln vid beräkningen av sjukpenning. Den
alternativa beräkningsmetoden bör användas för de grupper där nuvarande regler
fungerar mindre väl. Vi instämmer även i förslaget att arbetsgivaren månatligen, till
Skatteverket på elektronisk väg (e-inkomst), inrapporterar anställdas
ersättningsgrundande inkomst (EGI).
Regionen välkomnar förslaget att 80 procent av de försäkrade ska få en
ersättningsnivå motsvarande 80 procent av inkomsten.
Regionen vill också särskilt framhålla företagshälsovårdens viktiga roll både vad
gäller det förebyggande arbetet, som i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
3 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
Del 1 Ett rättvisande inkomstunderlag
Avsnitt 7.1 Införandet av ett rättvisande inkomstunderlag
Avsnitt 7.2 Gemensamt inkomstbegrepp (EGI)
Avsnitt 7.3 E-inkomst
Avsnitt 7.4 Ramtid för förmåner som beräknas på e-inkomst
Avsnitt 7.5 Förslag i socialförsäkringen – Etapp 1
Avsnitt 7.6 Förslag i arbetslöshetsförsäkringen- Etapp 1
Avsnitt 7.7 Förslag i arbetslöshetsförsäkringen- Etapp 2
Region Örebro län instämmer i förslaget att ersättningarna i socialförsäkringarna
ska kunna baseras på tidigare faktiska inkomster, det vill säga på de genomsnittliga
inkomsterna tolv månader före försäkringsfallet. Vi anser dock att den nuvarande
regeln för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska finnas kvar och
tillämpas även efter etapp 1. Den beräkningen baseras på den årliga inkomst som
en försäkrad kan antas komma att tillsvidare få. SGI bör tillämpas som huvudregel
för dem som har tillsvidareanställningar och som har regelbundna inkomster. Som
alternativ ska sjukpenningen kunna baseras på tidigare faktiska inkomster. Den
alternativa beräkning är bra för de grupper som i dag har svårt att påvisa framtida
inkomster, till exempel visstidsanställda, personer som har säsongsarbete eller som
kombinerar förvärvsarbete med företagande. Om SGI används som huvudregel
minskar eventuella negativa effekter på sjukskrivningarna som kan uppstå när en
person går ned från heltid till deltid och kort därefter blir sjukskriven. Om
ersättningen i detta fall i huvudsak baseras på en heltidslön uppstår en
överkompensation som kan riskera att minska motivationen att snabbt återgå i
arbete.
Region Örebro har inget att invända mot förslaget att arbetsgivaren månatligen, till
Skatteverket på elektronisk väg (e-inkomst), inrapporterar anställdas
ersättningsgrundande inkomst (EGI), det vill säga samma inkomst som
arbetsgivarna betalar sociala avgifter på. Enligt vår mening bör e-inkomst även
underlätta fastställandet av SGI. En väl utformad gemensam insamling av
inkomstunderlag kan vidare enligt utredningen användas i skatteförfarandet, i
socialförsäkringarna och en rad andra verksamheter. Regionen välkomnar minskad
uppgiftslämnarbörda för både försäkrade och arbetstagare.
Del 2 En långsiktigt hållbar sjukförsäkring
Avsnitt 10.1 Angelägna förbättringar inom sjukförsäkringen
Avsnitt 10.2 En långsiktigt hållbar sjukförsäkring
Avsnitt 10.1.1 Utvecklade mål för sjukfrånvaron
Avsnitt 10.2.1 Behov av fast spelregler
Region Örebro län instämmer i förslaget att målet för sjukfrånvaron även
fortsättningsvis ska vara att den är långsiktigt stabil och låg och i nivå med
jämförbara länder samt att en bred politisk överenskommelse ska lägga fast hur
målen ska utvecklas och preciseras. Den ska även klargöra vilka parter som har
ansvar för att målen nås.
Vi ställer oss dock tveksamma till att sjukpenningtalet tills vidare ska användas som
referensmått och att det inte bör överstiga 2013 års nivå, 8,4 dagar (det
4 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
genomsnittliga antalet dagar som en sjukförsäkrad haft sjukpenning under ett år).
Sjukfrånvaron avser den samlade frånvaron på grund av nedsättning av
arbetsförmågan som följd av sjukdom, och inkluderar även sjuk- och
aktivitetsersättningar (tidigare förtidspensioner). Sjukskrivningarna, sjuk- och
aktivitetsersättningarna, arbetsmarknaden
(arbetslöshetsersättningarna/aktivitetsstöd) och ekonomiskt bistånd är
kommunicerande kärl. Upp och nedgångar i sjukskrivningarna förstärks även av
regelförändringar i sjukförsäkringen och förändrat sjukskrivningsbeteende.
Region Örebro län anser i likhet med detta resonemang att utredningens förslag, att
i en bred politisk överenskommelse fastställa vilka förändringar i regelsystem och
andra åtgärder som ska vidtas när sjuktalet oförklarligt under en lämplig period
avviker från referensnivån, bör modifieras. Vi anser att oförklarliga ökningar av
sjukpenningtalet bör vara en signal om att titta närmare på orsakerna till detta.
Sjukfrånvaron börjar ofta med ett ökat inflöde i sjukförsäkringen och därefter börjar
sjukfallslängderna öka som i sin tur är en stor riskfaktor för ökade sjuk- och
aktivitetsersättningar. Det kan vara svårt att i förväg ha fastställt vilka förändringar i
regelsystemet som ökningen kräver. Däremot kan det vara bra att i
överenskommelsen ha idéer om hur framtagandet av förändringar i regelverket eller
andra åtgärder ska hanteras.
10.1.2 Förstärkt ansvar för sjukfrånvaron för hälso- och sjukvården
Region Örebro län instämmer i att staten även fortsättningsvis bör stödja
landstingen ekonomiskt för att utveckla sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocessen. Enligt utredningen bör resurserna förstärkas i
sjukskrivningsmiljardens rörliga del, (som relaterar till utvecklingen av antalet
utbetalda sjukpenningdagar i länet). Vi anser dock inte att förstärkningen bör avse
den rörliga delen eftersom den inte är direkt påverkningsbar för landstinget.
Utvecklingen av sjukskrivningarna styrs snarare av förändringar av sjuk- och
aktivitetsersättningarna, demografi och arbetsmarknad. Statsbidraget bör i stället
riktas mot olika åtgärder som landstingen direkt kan påverka, till exempel
inrättande/uppbyggnad av olika funktioner/strukturer för att få till en säker och
effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, samt för implementering av
nationellt framtagna lösningar, uppföljningssystem, beslutsstöd och riktlinjer.
10.1.3 Utvecklat försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Region Örebro län välkomnar förslaget att Socialstyrelsen får ett utökat uppdrag att
förvalta, utveckla och uppdatera det försäkringsmedicinska beslutsstödet samt följa
upp och utvärdera hur beslutsstödet används i sjukskrivningsprocessen. Det är
dock angeläget att de övergripande principerna för beslutsstödet ses över och följs
upp. Förslaget att Socialstyrelsen, Försäkringskassan och medicinska experter
årligen ska redovisa hur sjukskrivningar för olika diagnoser utvecklas hos de olika
landstingen tillstyrks också.
10.1.4 Förbättrad standardtrygghet
Region Örebro län har inget att invända mot förslaget att 80 procent av de
försäkrade som får ersättning i form av sjukpenning ska få sin standardtrygghet
tillgodosedd genom ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. Med
standardtrygghet avses en ersättningsnivå motsvarande 80 procent av inkomsten.
Taket i socialförsäkringen ska utformas så att denna andel hålls konstant över tid.
5 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
10.1.5 Förstärkt kompetensutveckling hos Försäkringskassan
Region Örebro län välkomnar förslaget att Försäkringskassan ska få i uppdrag att
utveckla sjukförsäkringshandläggarnas kompetens avseende utredningsmetodik
och försäkringsmedicin eftersom detta är av stor vikt för en patient- och rättssäker
och likformig handläggning av sjukförsäkringsärenden samt även för samverkan
med andra berörda aktörer, som bland annat hälso- och sjukvården.
10.1.6 Utvecklat bedömningsstöd för hälso- och sjukvårdens
arbete med tidiga insatser
Region Örebro län välkomnar förslag att ett bedömningsstöd för hälso- och
sjukvården ska införas som ska bidra till att tidigt identifiera insatser som kan
minska behovet av sjukskrivning och ge ökad återgång i arbete. Stödet ska också
bidra till att prognostisera risken för långtidssjukskrivning. Införandet av ett sådant
bedömningsstöd är dock avhängigt det arbete som påbörjats med att utveckla ett
bedömningsstöd för vården och andra aktörer. Det är än så länge för tidigt att
bedöma framgången i det bedömningsstöd som nu är under arbete.
10.1.7 Rättvisare utformning av karens
Region Örebro län har inget att invända mot förslag om att karensdagen i lagen
(1991:1047) om sjuklön ersätts av ett karensavdrag som beloppsmässigt i princip
ska motsvara karensdagen. Karensavdraget ska uppgå till 20 procent av en
genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Vi instämmer i att detta ger en mer
rättvis reglering av den enskildes självrisk i samband med sjukdom.
10.1.8 Mer flexibel sjukpenning
Region Örebro län tillstyrker förslag om att en försäkrad i vissa fall ska kunna få
sjukpenning med fler förmånsnivåer än 25, 50, 75 och 100 procent. Flexibel
sjukpenning ska endast utges så länge arbetsförmågan ska bedömas mot den
försäkrades vanliga arbete eller annat arbete hos arbetsgivaren. Förslaget innebär
att den sjukskrivne tillsammans med arbetsgivaren bättre kan pröva sig fram för att
kunna ta tillvara maximal arbetsförmåga och det blir därmed också lättare för
patienten att successivt återgå i arbete. Sjukskrivningsnivån bör dock inte vara
mindre än 25 %.
Del 3 Bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa
Avsnitt 13.1 Krav på samverkan införs i hälso- och sjukvårdslagen
Region Örebro län avstyrker förslaget att det ska införas en lagparagraf HSL om att
landstinget ska samverka med patients arbetsgivare, Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen när det är nödvändigt för att en patient så snart som möjlig ska
kunna återgå i arbete eller för att undvika sjukskrivning, om patienten medger det.
I HSL finns redan krav på att ett landsting alltid vid behov ska samarbeta med
andra aktörer.
Ett arbete pågår också redan med att hitta former för tidig samverkan mellan hälsooch sjukvården och övriga aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.
6 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
Det innebär bland annat att landstinget (vården) ska ta initiativ till kontakt med
andra aktörer när det finns ett behov av anpassningar av arbetsplatsen eller
arbetslivsinriktad rehabilitering och då patienten lämnat samtycke till att kontakt tas.
Ett sådant initiativ kan ta sig i uttryck i att vården signalerar till Försäkringskassan
att det behövs ett avstämningsmöte (som Försäkringskassan kallar till och håller i)
och där vården deltar som en part vid behov. I vissa fall kan det falla sig naturligt att
vården tar en direkt kontakt med patientens arbetsgivare för att klargöra patientens
medicinska tillstånd och arbetsförmåga utifrån befintliga arbetsuppgifter eller
möjliga anpassningar av arbetsuppgifterna på arbetsplatsen.
Mot bakgrund av den ansträngda arbetssituation som i dag råder för
vårdpersonalen, bland annat till följd av ökande vårdbehov, stora förändringar i
befolkningens sammansättning, läkarbrist, framför allt inom primärvården och
psykiatrin, och sjuksköterskebrist på sjukhusen, är Försäkringskassans
avstämningsmöten den enda framkomliga vägen för att få till samverkan med andra
aktörer. Regionen anser att Försäkringskassan även fortsättningsvis ska ha
ansvaret för att samordna patienters rehabilitering.
I dagsläget förordar vi en förstärkt stimulering av pågående utvecklingsarbeten med
att förbättra samverkan mellan hälso- och sjukvården och övriga aktörer, inklusive
socialtjänsten, i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.
Avsnitt 13.2 Krav på behandlings- och rehabiliteringsplanering införs i hälsooch sjukvårdslagen
Region Örebro län avstyrker förslaget att det införs en lagparagraf i HSL om att
landstinget ska göra en rehabiliteringsplanering för återgång i arbete när en patient
är i behov av samordnade behandlings- och rehabiliteringsinsatser inom hälso- och
sjukvården. Rehabiliteringsplaneringen ska omfatta planerade vårdinsatser och om
möjligt en tidsplan för dessa.
Redan idag gäller för en väl fungerande rehabilitering – och sjukskrivningsprocess
att en rehabiliteringsplan ska upprättas, som ska innehålla planerade insatser inom
vården och en tidsplan för dessa insatser. Vid behov kontaktas Försäkringskassan
så att de kan kalla till ett avstämningsmöte där förutom den sjukskrivne och
Försäkringskassan minst en annan part som kan påverka den sjukskrivnes situation
deltar, till exempel vården/arbetsgivare/arbetsförmedling. I detta fall kommer
patientens rehabiliteringsplan inom vården att samordnas med Försäkringskassas
plan för återgång i arbete och inkludera nödvändiga arbeteslivsinriktade insatser.
Grundläggande är att rehabiliteringsplanen upprättas tillsammans med patienten för
att även fånga patientens resurser och målsättning med rehabiliteringen.
Rehabiliteringsplanen bör även samordnas med andra planer som vården har att
upprätta för patienten.
Avsnitt 13.3 Ekonomiskt stöd för koordineringsfunktioner inom hälso- och
sjukvården
Region Örebro län välkomnar utredningens förslag om att ett långsiktigt statsbidrag
införs för koordineringsfunktioner inom hälso- och sjukvården.
7 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
Den exakta utformningen av koordineringsfunktionerna bör enligt utredningen vara
en fråga för landstingen, medan staten ska ange vilka villkor som ska vara uppfyllda
för att landsting ska få ta del av statsbidraget.
För att säkra samverkan med olika aktörer för personer i behov av samordnade
vård-, behandlings- och rehabiliteringsinsatser, eller som riskerar
långtidssjukskrivning, är tillsättandet av rehabiliteringskoordinatorer/funktioner på
sjukskrivningsintensiva enheter av stor betydelse. Detta arbete stöds av att
Försäkringskassan också utser kontaktpersoner gentemot vården. Arbeten pågår
nu på många håll för att utveckla samarbetet mellan
rehabiliteringskoordinatorer/funktioner och Försäkringskassans utsedda
kontaktpersoner, samt Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Det kommer att
medföra att Försäkringskassan får tidigare signaler om att kalla till
avstämningsmöten för personer som riskerar att bli långtidssjukskrivna eller har
problem att återgå i arbete efter avslutad behandling.
Avsnitt 13.4 En stärkt roll för Socialstyrelsen
13.4.1 Expertråd för återgång i arbete
Region Örebro län välkomnar förslaget att ett expertråd för återgång i arbete ska
inrättas vid Socialstyrelsen. Rådet ska samla och sprida kunskap om återgång i
arbete så att den blir lättillgänglig inom hälso- och sjukvården. Regionen anser dock
att frågan bör utredas ytterligare vad gäller ansvar, uppgifter, samverkan med mera.
13.4.2 Öppna jämförelser av sjukskrivningar
Region Örebro län välkomnar även förslag att Socialstyrelsen, i samverkan med
Försäkringskassan och landstingen, årligen ska jämföra och rapportera
sjukskrivningar och resultat av åtgärder för återgång i arbete för de olika
landstingen. Möjlighet att koppla till den nationella statistiktjänsten, som är ansluten
till den nya intygstjänsten, och andra utvecklingsarbeten bör beaktas och frågan bör
därför beredas mer ingående vad gäller innehåll, effekter med mera.
Avsnitt 13.5 Förtydligande av arbetsgivarens skyldigheter
Region Örebro län instämmer i förslaget att arbetsgivaren, efter samråd med den
försäkrade, även fortsättningsvis ska svara för att de åtgärder vidtas som behövs
för en effektiv rehabilitering. Vi anser dock inte att skyldigheten för den försäkrades
arbetsgivare att lämna upplysningar till Försäkringskassan ska tas bort. Detta följer
av att vi inte anser att Försäkringskassans samordningsansvar ska tas bort som
utredningen föreslagit.
De skäl som utredningen framför för att ta bort Försäkringskassans
samordningsansvar är att arbetsgivaren inte ska behöva invänta
Försäkringskassans samordning av insatser och att det blir enklare för
arbetsgivaren att fullgöra sina skyldigheter. I och med de förslag som nu läggs om
förbättrade möjligheter för landstingen att samverka med övriga parter kommer
direktkontakt lättare kunna tas mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren när
detta är lämpligt och möjligt. I de fall detta inte är en framkomlig väg måste
möjlighet finnas att signalera till Försäkringskassan att det behövs samordning av
insatser eller ett avstämningsmöte för att patienten ska kunna återgå i arbete.
Försäkringskassan bör således även fortsättningsvis ha kvar samordningsansvaret.
8 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
Avsnitt 13.6 Bättre stöd från Arbetsförmedlingen
Region Örebro län välkomnar förslag att Arbetsförmedlingen bör få i uppdrag att ta
fram förslag på utvecklade insatser till personer med begränsad arbetsförmåga på
grund av ohälsa och även säkerställa att uppföljning sker av dessa personer.
Region Örebro län är dock tveksamma till förslaget att Arbetsförmedlingen ska, om
patienten medger det, kunna ta en direkt kontakt och samverka med hälso- och
sjukvården och andra rehabiliteringsaktörer i syfte att främja återgång i arbete. Det
kan innebära att Arbetsförmedlingen behöver få medicinska bedömningar och
utredningar direkt från vården för att kunna fullfölja sitt ansvar. Detta förslag
behöver förtydligas och utredas ytterligare, inte minst ur patientens synvinkel.
Begäran om medicinska bedömningar måste också ske enligt fastställda rutiner och
i ordnade former.
Regionen instämmer annars i att Arbetsförmedlingens ansvar ska gälla oavsett
försörjningskälla så länge personen är inskriven vid Arbetsförmedlingen och har ett
behov av insatser för att kunna återgå i arbete.
Avsnitt 13.7 En förtydligad roll för Försäkringskassan
Region Örebro län avstyrker förslaget om att Försäkringskassans
samordningsansvar ska tas bort. Mot bakgrund av att arbetssituationen är pressad
för vårdpersonalen, är avstämningsmöten många gånger den enda framkomliga
vägen för att få till samverkan med andra aktörer. Regeringen bör i detta
sammanhang även beakta det utvecklings- och effektiviseringsarbete som nu pågår
inom Försäkringskassan och som kommer frigöra tid och resurser för
Försäkringskassans handläggare att fullgöra detta och andra uppdrag mer effektivt.
Vi tillstyrker därför förslaget att Försäkringskassan löpande ska följa upp
genomförda åtgärder för återgång i arbete och verka för att de aktörer som berörs
av rehabiliteringen av den försäkrade vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv
rehabilitering.
Den part som bär kostnaderna för sjukskrivningarna och sjuk-och
aktivitetsersättningarna bör ha ansvaret för såväl samordning som tillsyn.
Avsnitt 13.8 Investeringar i långsiktig kunskapsuppbyggnad
Region Örebro län har inget att invända mot förslaget att det upprättas en databas
över åtgärder som vidtas när det gäller sjukskrivna personer i syfte att främja en
återgång i arbete samt vid vilken tidpunkt i sjukfallet detta sker och vem som vidtar
åtgärderna. Vi instämmer i att finns ett stort behov av en långsiktig
kunskapsuppbyggnad när det gäller vilka åtgärder som effektivt hjälper människor
med nedsatt arbetsförmåga tillbaka till arbetslivet. Databasen är en förutsättning för
sådan kunskapsuppbyggnad.
Det är även bra att Försäkringskassan får i uppdrag att göra en årlig rapport där
vidtagna åtgärder och utvecklingen av de ohälsorelaterade
socialförsäkringsförmånerna sammanställs på ett systematiskt sätt.
Avsnitt 13.9 En nationell webb-portal för återgång i arbete
Region Örebro län välkomnar förslaget att det tas fram en nationell webb-portal för
återgång i arbete som innehåller information kring de olika insatser som finns för att
9 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
stödja återgång i arbete med mera. Vi anser att föreslagen webb-portal är ett bra
stöd för arbetsgivare och bör göra det lättare för arbetsgivare att ta sitt ansvar för
arbetsanpassning och rehabilitering.
Del 4 En mer rättssäker arbetsskadeförsäkring
Avsnitt 17.1 Utredning med uppdrag att ta fram ett bedömningsstöd i
arbetsskadeförsäkringen
Avsnitt 17.2 Inrättandet av ett arbetsmedicinskt råd
Avsnitt 17.3 Bättre kunskapsförsörjning i arbetsskadeförsäkringen
Avsnitt 17.4 Förstärkt forskning
Avsnitt 17.5 En mer sammanhållen arbetsskadestatistik
Region Örebro län instämmer i att det är angeläget att arbetsskadeförsäkringen
förbättras för att säkra rättssäkerhet, rättvisa och transparens. Vi ställer oss därför
bakom de förslag som läggs inom detta område, bland annat att det tillsätts en
utredning med uppdrag att ta fram en förteckning över sjukdomar som vid en given
exponering i arbetet ska anses utgöra en arbetsskada. Regionen stödjer även att
det inrättas ett arbetsmedicinskt råd med de uppgifter som föreslås, som att
utveckla och följa upp nämnda förteckning och verka för kunskapsutveckling på
dessa områden, samt analysera och förebygga osakliga skillnader i beviljandegrad
mellan kvinnor och män.
Det är även bra att förstärka forskningen för att förbättra kunskapsläget om kvinnors
arbetsmiljö och arbetsskador samt att ett nytt statistiksystem utvecklas i syfte att
belysa samhällets samlade kostnader för skador och dålig arbetsmiljö.
Del 5 En trygg och effektiv arbetslöshetsförsäkring
Avsnitt 20.1.1 Förvaltningslagen (FL) bör gälla för arbetslöshetskassornas
myndighetsutövande verksamhet
Avsnitt 20.2 Intern styrning och kontroll
Avsnitt 20.3 Informationssäkerhet
Avsnitt 20.4 Stärkt arbete för likformighet i rättstillämpningen inom
arbetslöshetsförsäkringen
Avsnitt 20.5 Karenstid
Avsnitt 20.6 Sökområde – 100-dagarsregeln
Avsnitt 20.7 Ny deltidsbegränsning
Region Örebro län instämmer i förslaget att förvaltningslagens bestämmelser kring
ärendehandläggning, serviceskyldighet och samverkan även ska göras tillämpliga
på arbetslöshetskassornas verksamhet som avser myndighetsutövning. Det är
viktigt att grundläggande rättssäkerhetsprinciper som förvaltningslagen ger den
enskilde hos förvaltningsmyndigheter även gäller hos arbetslöshetskassorna.
Vi instämmer även i förslag att arbetslöshetskassornas styrelse ska se till att
kassorna har tillräcklig intern kontroll och riskhanteringssystem.
Arbetslöshetskassorna sköter ett offentligt uppdrag och måste därför ha ett
ändamålsenligt administrations- och kontrollsystem. Förslag om
10 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
informationssäkerhet för arbetslöshetskassor tillstyrks också. Det är viktigt att
information inte läcker ut, förvanskas eller förstörs och att informationen är
tillgänglig när den behövs samt att det finns spårbarhet i informationshanteringen.
Både enskilda kassamedlemmar och andra samhällsintressenter måste kunna
känna förtroende för att arbetslöshetskassorna hanterar information på ett säkert
sätt.
Region Örebro instämmer i att en mer likformig tillämpning inom
arbetslöshetsförsäkringen skulle kunna stärkas genom att en myndighet beslutar
om allmänna råd eller lämnar besked i konkreta tolkningsfrågor på ansökan av
arbetslöshetskassor (tolkningsbesked). Vi anser därför att båda föreslagna
lösningar bör belysas ytterligare.
Region Örebro län anser att det finns en poäng i utredningens förslag om att
ersättningsperioden bör kompletteras med en begränsning i kalendertid. Enligt
utredningen bör begränsningen innebära att ersättning endast lämnas för dagar
som förbrukas inom fem år, räknat från och med den dag för vilken ersättningen
först lämnades. Det är viktigt att tydliggöra att arbetslöshetsförsäkringen är en
omställningsförsäkring och att tiden i arbetslöshet påverkar den sökandes möjlighet
att hitta ett nytta arbete. Sannolikheten att hitta ett nytt jobb minskar med tiden i
arbetslöshet och det är därför viktigt att arbetslösa hittar ett nytta arbete så snart
som möjligt.
Vi instämmer även i förslaget att en arbetslös under de första 100
ersättningsdagarna i en ersättningsperiod ska kunna begränsa sig till att söka
lämpligt arbete inom sitt yrke och i sitt geografiska närområde. Det underlättar
tillämpningen av bestämmelserna om lämpligt arbete. Omställningstiderna bör även
vara lika för personer som är arbetslösa på heltid och deltid.
Förslaget att dagens deltidsbegränsning ersätts med en begränsning som innebär
att till en person som utför eller deklarerar deltidsarbete lämnas ersättning under
sammanlagt 60 veckor för varje ersättningsperiod tillstryks också av regionen.
Del 6 Bättre försäkringsskydd för vissa grupper
Studerande:
Avsnitt 22.3.1 Sjukförsäkringen
Avsnitt 22.3.2 Återgång i studier
Region Örebro län instämmer i förslaget att en möjlighet ska införas att vid särskilda
skäl vara sjukskriven på deltid med sammanlagt heltidsersättning inom
studiemedelssystemet.
Vi instämmer även i att utbildningsanordnarnas ansvar när det gäller rehabilitering
av studerande tillbaka till studier efter sjukdom ska förtydligas. Det gäller insatser i
form av anpassad studiegång och andra åtgärder inom ramen för
utbildningsanordnarens ansvar som kan underlätta en återgång. Regionen
instämmer dock inte i att Försäkringskassans särskilda ansvar för rehabilitering av
studerande ska tas bort.
11 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
Det är viktigt att studenter ges ett bättre skydd vid sjukdom. De förslag som nu lagts
är därför bra men det kan behövas ytterligare skydd vid sjukdom för studerande.
Frågan om kvalificeringsregler i sjukförsäkringen liksom karenstid behöver beredas
vidare.
12 (12)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch
[email protected]
2015-08-25
15RS1713
Företagare och uppdragstagare:
Avsnitt 23.3.1 Förslag till förbättrade regler vid uppbyggnadsskede
Avsnitt 23.3.2 Införande av regler vid uppbyggnadsskede för företagare som
bedriver företag i aktiebolagsform
Region Örebro län har inget att invända mot förslaget att möjligheten att få sin
ersättning baserad på tidigare förvärvsinkomst eller en jämförelseinkomst förlängs
från 24 till 36 månader. Förlängningen är rimlig eftersom det kan ta flera år att
bygga upp lönsamheten i ett nystartat företag.
Ikraftträdande av förslagen
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, vilket regionen bedömer vara en
realistisk tidpunkt.
Övrigt
Arbetslivsintroduktion bör enligt utredningen tidigareläggas. För de försäkrade som
är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering ska Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen senast efter 15 månaders sjukskrivning initiera insatser.
Utredningen har föreslagit att när de förstärkta insatserna är genomförda kan den
bortre tidsgränsen ersättas av en regelbunden kontroll av Försäkringskassan med
högst ett halvårs mellanrum.
Noteras bör att en arbetsgrupp på Socialdepartementet nyligen presenterat en
promemoria (Ds 2015:17) i vilken det föreslås att den bortre tidsgränsen för
sjukpenning tas bort (dvs. maxgränsen på två och ett halvt år för sjukpenning).
Genom förslaget bortfaller behovet av det arbetsmarknadspolitiska programmet
arbetslivsintroduktion (ALI) som ges i 3 månader efter att maxtiden uppnåtts
(karens). Det bör enligt promemorian vara möjligt att i stället identifiera personer
som är aktuella för samverkansinsatser genom det samarbete som etablerats
mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Inriktningen bör vara att
samverkan kan ske långt före två och ett halvt års sjukskrivning. Regeringen bör
enligt promemorian följa upp att människor erbjuds rehabilitering och stöd för
omställning med mera. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Regionen anser att ett borttagande av den bortre tidsgränsen kan innebära att
sjuktalen ökar och rehabiliteringskedjan får sämre verkningskraft. Det är därför
viktigt att omfattande insatser görs för att utifrån socialförsäkringsutredningens
förslag följa upp berörda personers rehabilitering och att stöd för omställning ges
vid behov.
För Region Örebro län
Marie-Louise Forsberg Fransson
Regionstyrelsens ordförande
Rickard Simonsson
Regiondirektör