Idag ska vi tälta på skolgården”
”Idag ska vi tälta på skolgården” Ramfaktorers inverkan på friluftsundervisningen “Today we are going to camping on the schoolyard” - Frame factors impact on outdoor education Adam Modén Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrottsvetenskap / Lärarprogrammet Examensarbete 15hp Handledare: Konstantin Kougioumtzis Examinator: Stefan Wagnsson Datum: 2015-06-16 Förord Jag har under hela min skoltid upplevt friluftslivsundervisningen som mycket positiv och mitt intresse för friluftsliv grundar sig i det. Skolan låg i nära anslutning till skogen och var lättillgänglig för utevistelse. Under min utbildning på lärarprogrammet har mitt intresse ökat ytterligare då en stor del av utbildningen riktat sig till friluftsliv och utevistelse. Vi har dels besökt Kebnekaise och Idrefjäll men också varit ute i skogen i skolans närmiljö och bedrivit undervisning för varandra. Genom mina upplevelser kring friluftsliv har mina funderingar riktat sig mot hur idrottslärare jobbar kring det. Abstract The purpose of my study was to examine how teachers in physical education experience different frame factors impact on their outdoor education and their choice of didactic approach. My study is based on Lundgren´s frame factor theory and Peitersen´s didactic learning model. I have used a qualitative research method to answer my questions. I have been using semi-structured interviews to interview six PE teachers who all teach at high school level. Based on my results we see that the teachers experience teaching hours and class sizes as the frame factors that mainly affect the outdoor education. Teachers often choose to split up the outdoor activities into sequences in order to achieve better learning. Based on my results the report concludes that the teachers experience outdoor education as a major part of physical education. They consider the organizational framework to be strenuous and to be something that requires careful didactic planning. Keywords: Physical education, PE teachers, Outdoor education, frame factor theory, method Sammanfattning Syftet med min studie har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever olika ramfaktorers inverkan på sin friluftsundervisning samt deras val av didaktiskt tillvägagångssätt. Min studie lutar sig mot Lundgrens (1989) ramfaktorsteori samt Peitersens (2001) didaktiska inlärningsmodell. För att besvara mina frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod används. Jag har med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuat sex idrottslärare som alla jobbar på högstadiet. Utifrån mina resultat ser man att idrottslärarna upplever undervisningstiden och klasstorlekarna som de ramfaktorer som påverkar friluftsundervisningen i störst grad. Lärarna väljer ofta en deluppbyggnadsundervisning när de ska lära ut friluftsliv i skolan. Utifrån mina resultat är uppsatsens slutsats att idrottslärarna upplever friluftsundervisningen som en stor del av ämnet. De anser att de organisatoriska ramarna är påfrestande och kräver en noga didaktisk planering. Nyckelord: Fysisk aktivitet, idrottslärare, Friluftsundervisning, Ramfaktorsteorin, Undervisningsmetoder Innehållsförteckning Förord ........................................................................................................................................... Abstract ........................................................................................................................................ Sammanfattning ........................................................................................................................... 1. Inledning............................................................................................................................. 1 2. Litteraturgenomgång .......................................................................................................... 2 2.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 2 2.2 Teoretiska utgångspunkter ............................................................................................... 3 2.2.1 Ramfaktorer ............................................................................................................... 3 2.2.2 Det didaktiska tillvägagångssättet ............................................................................. 3 2.3 Tidigare forskning ............................................................................................................ 4 2.4 Sammanfattning ............................................................................................................... 7 3. Syfte och frågeställningar................................................................................................... 8 3.1 4. Frågeställningar ........................................................................................................... 8 Metod ................................................................................................................................. 9 4.1 Design .......................................................................................................................... 9 4.2 Urval ............................................................................................................................ 9 4.3 Instrument .................................................................................................................. 10 4.4 Datainsamling ............................................................................................................ 10 4.5 Databearbetning ......................................................................................................... 11 4.6 Tillförlitlighet ............................................................................................................ 11 4.7 Etiska överväganden .................................................................................................. 12 5. Resultat ................................................................................................................................. 13 5.1 Beskrivning .................................................................................................................... 13 Lovisa ............................................................................................................................... 13 Erik ................................................................................................................................... 14 Hanna ............................................................................................................................... 15 Josef .................................................................................................................................. 16 Kristina ............................................................................................................................. 17 Anders .............................................................................................................................. 18 5.2 Resultatanalys ................................................................................................................. 20 5.2.1Konstitutionella ramar .............................................................................................. 20 5.3.1 Organisatoriska ramar (klasstorlek) ........................................................................ 21 5.3.2Organisatoriska ramar (Undervisningstiden) ........................................................... 22 5.4.1 Fysiska ramar (närmiljö) ......................................................................................... 23 5.4.2 Fysiska ramar (material) .......................................................................................... 23 5.5 Didaktiskt tillvägagångssätt........................................................................................ 24 6. Diskussion ............................................................................................................................ 25 6.1 Metoddiskussion............................................................................................................. 25 6.2 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 26 6.2.1 Ramfaktorers inverkan ............................................................................................ 26 6.2.2 Didaktiskt tillvägagångssättet .................................................................................. 27 6.3 Fortsatt forskning............................................................................................................ 28 6.4 Slutsatser......................................................................................................................... 28 Litteraturlista ............................................................................................................................ 30 Bilaga 1 ........................................................................................................................................ Bilaga 2 ........................................................................................................................................ 1. Inledning Sveriges landareal består till hälften av skog och möjligheten att besöka friluftsmiljön är stor (Skogsstyrelsen, 2014). Jämför man arealen med antalet invånare i Sverige så är vi ett av de skogsrikaste länderna i världen. Tack vare att vi i Sverige har allemansrätten kan alla röra sig fritt i skogen och genom vissa regler finns goda möjligheter till utevistelse (Naturvårdsverket, 2015). Genom att alla har tillgång till naturen så hjälper allemansrätten även till att bevara skogen och upprätthålla den fina miljön. Skolinspektionen (2010) gjorde en flygande undersökning, på grundskolorna i landet, kring idrottslärarnas variation i undervisningen. Resultaten visade att det var bollspel som var den klart dominerande aktiviteten. Aktiviteter såsom dans, hantera nödsituationer och friluftsliv fick inte alls lika stor del av undervisningen trots att läroplanen lägger stor tyngd på de delarna. Tack vare tidigare forskning så kom skolverket fram med en ny läroplan 2011: Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2011). Där lyftes friluftslivet fram tydligare och uppmuntrar idrottslärarna till att förmedla glädjen med naturen. ”Genom att eleverna får uppleva positiva aktiviteter av rörelse och friluftsliv under uppväxten avspeglar det sig på individens inställning till fysisk aktivitet även i vuxen ålder.”(Skolverket 2011, s.51) Friluftsliv är nu utskrivet som ett av tre arbetsområden i idrott och hälsa: Friluftsliv och utevistelse. Erik Backman (2009) gjorde en studie kring friluftsundervisning i skolan. Studiens resultat visade att lärare i idrott och hälsa upplevde undervisningstid, material, närmiljön, ekonomi och risker som de främsta orsakerna till att friluftsundervisningen inte genomfördes så ofta. Utifrån Skolinspektionen och Backmans studier har inspiration hämtats för att undersöka hur lärare i idrott och hälsa undervisar i friluftsliv. Överrensstämmer tidiga studiers resultat med lärare arbetande i Värmlands län och hur upplever de undervisningen i friluftsliv. 1 2. Litteraturgenomgång Under litteraturgenomgången kommer friluftslivets historia, studiens teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning presenteras. 2.1 Bakgrund Friluftsliv växte fram redan på 1700-talet då kända vetenskapsmän såsom Rousseau och von Linné pratade om friluftslivets betydelse för kroppens behov av avkoppling (Backman, 2005). Skogen och naturen ansågs tidigare som skräckinjagande och skrämmande till att nu anses som något värdefullt och lyxigt för människorna. Badhus, parker och vandringsleder var några av de anläggningar som startade. Det var endast de rika och priviligerade som hade tillgång till dessa naturupplevelser. Det kom att kallas den första gröna vågen. Utvecklingen fortsatte sedan i den andra gröna vågen och friluftslivets betydelse nådde den breda massan (Backman, 2005). Utevistelsens betydelse förmedlades främst genom konstnärer, författare och upptäcktsresande. När folket flyttade allt närmare städerna utvecklades flera föreningar som erbjöd friluftsaktiviteter såsom skridskor, skidåkning, cykling m.m. Det ledde i sin tur till att allt fler idrottsföreningar startades och friluftsaktiviteter hade nått ut till gemene man. I Sverige beskriver Sandell & Sörlin (2008) att friluftslivet tog sin början i slutet av 1800talet. Precis som i övriga världen var de främst de priviligerade som hade möjligheten till alpinism och det hälsosamma friluftslivet. Friluftslivets betydelse för rekreation spred sig och parker i storstäderna prioriterades som en möjlighet för folket att slappna av från stressen som uppstår i de stora städerna. Även i Sverige uppmärksammades friluftslivets betydelse så mycket att ett flertal föreningar startades upp. I slutet av 1890- talet och början av 1900-talet startades bl. a: Svenska Turistföreningen, Friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen, Scoutförbundet m.m. Svenska turistföreningen (STF) har betytt väldigt mycket för det svenska friluftslivet. STF hade som mål att förmedla det svenska landskapet till den breda massan och visa upp det (Sandell & Sörlin, 2008). Med ledorden Känn ditt land jobbar STF för att locka människorna ut ur husen för att använda naturen och uppleva nya frilufts-, fritids- och rekreationsupplevelser. 2 2.2 Teoretiska utgångspunkter I nedanstående kapitel presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Mer specifikt kommer Lundgrens ramfaktorer och Peitersens didaktiska modell tas upp. 2.2.1 Ramfaktorer Enligt Dahllöf (1967) finns ramfaktorerna alltid runt omkring oss och idrottslärare påverkas av olika ramfaktorer. Idrottslärare är begränsade av ramfaktorer i sin undervisning. Lärarens planering samt genomförandet av undervisningen i skolan påverkas av ramfaktorer. Ramfaktorerna har betydelse för elevernas möjligheter att prestera goda resultat beskriver Dahllöf. Han menade att ramfaktorerna är ramar som läraren inte har någon kontroll eller kan råda över. Enligt Lundgrens (1989) ramfaktorsteori indelas ramfaktorerna i tre specifika ramar. Den första är konstitutionella ramar och syftar på de lagar och den läroplan som läraren måste följa och anpassa sig efter. Det kan exempelvis vara skollagen och skolans styrdokument. Den andra är de organisatoriska ramarna som vänder sig till skolans organisation. Det kan vara klassernas storlek eller undervisningstiden i idrott och hälsa. Den tredje och sista är de fysiska ramarna och innefattar skolans närmiljö, materiell, utrustning samt läromedel. Forskningen i denna studie utgår ifrån Lundgrens ramfaktorsteori och intervjua lärare kring hur de påverkas i sin friluftsundervisning av de konstitutionella -, organisatoriska - och fysiska ramarna. 2.2.2 Det didaktiska tillvägagångssättet Det didaktiska tillvägagångssättet väljer Peitersen (2001) att dela upp i metodiska möjligheter som läraren har kring sin undervisning. Han delar in dem i sociala former som diskuterar grupp- och partnerorganisation, handlingsformer som bl.a. handlar om samtal/vägledning samt bedömning och inlärningsformer som jag beskriver närmare nedan. Min studie är tidsbegränsad och för att få en djupare insyn i det didaktiska tillvägagångssättet har denna studie endast utgått ifrån en av Peitersens former. Studiens intervjuguide fokuserar endast på inlärningsformerna. Peitersen (2001) förtydligar sin syn på inlärningsformer genom att dela in det i undergrupper såsom induktiv/deduktiv, analytisk/syntetisk, formell/funktionell och deluppbyggt/helhetsuppbyggt. Peitersen beskriver hur läraren kan välja att organisera klassen vid en introduktion till ett nytt ämne i idrotten. 3 Med induktiv och deduktiv metod menar Peitersen (2001) att läraren väljer berätta och förklara regler och tillvägagångssätt för eleverna (induktiv) eller låter eleverna själva söka lösningar (deduktiv). Analytisk och syntetiskt beskriver Peitersen (2001) som likheter med deluppbyggnad/helhetsuppbyggnad. Han menar att man kan undervisa eleverna genom att dela upp moment i delar för att sedan sätta ihop det i ett sammanhang. Denna deluppbyggnad kan jämföras med ett syntetiskt tankesätt. Tvärtom blir det då att eleverna får analysera målet med undervisningen och själva dela in det i mindre delar. Vilket liknar ett helhetstänkande kring undervisningen då eleverna vet produkten men tränar på beståndsdelarna. Formell samt funktionell undervisning beskriver Peitersen (2001) som att man anpassar miljön efter undervisningens syfte (funktionell). Formell undervisning menar Peitersen utgår från att man tränar på exempelvis tältsättning inomhus innan man går ut i naturen och examinerar det. 2.3 Tidigare forskning Backman (2004) gjorde en studie om hur elever i åk 9 uppfattar friluftsliv samt deras val av friluftsaktiviteter på fritiden. Det visade sig att elevernas erfarenheter kring friluftsliv avspeglade sig på hur mycket utrustning som behövdes. Vandring i skogen var den aktivitet som eleverna provat på mest på sin fritid. Eleverna fick också svara på vilka aktiviteter som förekom vanligast i skolans undervisning. Resultatet blev orientering, slalom och längdskidor. Det som Backman uppmärksammar kring resultatet är att de aktiviteter som förekommer i skolan alla förknippas med sport och ligger någonstans mellan friluftsliv och sport. 2010 gjorde Skolinspektionen (2010) en flygande undersökning på 300 skolor i Sverige. Deras syfte var att kontrollera hur idrottslärare planerar och genomför sin undervisning i idrott och hälsa. Resultatet visar att bollspel är starkt dominerande medan exempelvis friluftsliv förekom väldigt sällan trots läroplanens tydlighet kring friluftsliv i skolan. Utifrån skolverkets undersökning visar det sig att idrottslärarna måste förändra sin undervisning för att spegla kursplanen i idrott och hälsa. Backman (2004b) skrev en artikel kring hur idrottslärare jobbar med friluftsliv samt hur friluftsdagar på skolorna fördelades. Resultaten var varierande och antalet friluftsdagar skiljdes åt väldigt mycket. Vissa skolor hade inga alls medan några hade uppemot 10 friluftsdagar. Backmans artikel visar att ca en tredjedel av alla friluftsdagar ägnas åt 4 friluftsliv. Det är motsatt effekt mot vad skolverkets syfte med friluftsdagar är. Skolverket vill se att den primära aktiviteten på friluftsdagar skall vara friluftsliv och inte idrottsaktiviteter. Backman (2004b) tolkning av resultatet säger att idrottslärarnas kunskap kring friluftsliv saknas och även hos skolledningen. Skolornas organisation och struktur ser han också som begränsade för lärarna vid friluftsundervisning vilket medför att friluftsdagarna måste tas tillvara på mera än vad resultaten visar. I artikeln Vad har idrottslärarna för bild av ”riktigt” friluftsliv intervjuar Backman idrottslärare och deras syn på sin friluftsundersökning (Backman, 2009). Idrottslärarna hade bra koll på att friluftsliv är en stor del av ämnet i kursplanen. Och deras attityder till friluftsliv var goda men lärarna kände sig begränsade utifrån olika ramfaktorer, vilket ledde till att friluftsundervisningen blev lidande. De ramfaktorer som idrottslärarna beskrev tydligast var: Tid, utrustning, ekonomi, skolans närmiljö och risker. Idrottslärarna i Backmans (2009) studie beskriver tiden som det största hindret i sin undervisning. Friluftsliv är inte genomförbart på så kort tid menar de flesta av intervjupersonerna. Schemaläggningen var ett problem som påverkade friluftsundervisningen negativt och något som idrottslärarna ville förbättra. Friluftsutrustningen på skolorna varierade kraftigt då några skolor hade ett stort utbud av matlagningstillbehör och tält medan andra hade små uppsättningar vilket gjorde det svårt för idrottslärarna att bedöma varje enskild individs prestation. Idrottslärarnas bild av ”riktigt” friluftsliv sker i naturmiljö där det är lugnt och fridfullt. I och med den synen så krävs det extra resurser som skolskjuts för eleverna vilket innebär en extra kostnad som skolorna inte alltid kan handskas med. Det hör ihop med skolans närmiljö. De lärare som jobbar på en skola i stadsmiljö upplevde att det inte gick att bedriva friluftsliv på skolgården då det var andra elever i farten och trafik i närheten. Idrottslärarna upplevde också att riskerna ökade med friluftsliv vilket gjorde att vissa aktiviteter inte praktiserades då risken för olyckor var för stor. Några lärare tyckte inte riskerna begränsade undervisningen utan såg det som en utmaning. Backman (2010) har även gjort en undersökning kring den svenska lärarutbildningen för att se hur de undervisar blivande lärare i friluftsliv. Backman intervjuade också idrottslärare kring deras uppfattningar om friluftsliv utifrån lärarutbildningen. Blivande lärare får goda möjligheter att åka på friluftsaktiviteter under utbildningen för att själva få uppleva naturen. Friluftsliv upplevs som exklusivt av lärarstudenterna. Backman menar att detta istället leder till motsatt effekt och idrottslärarna upplever friluftslivet som ogenomförbart på grund av 5 skolans organisatoriska ramar. Istället eftersträvar idrottslärare ordinär friluftsundervisning som sker i skolans närmiljö och som inte kräver ett stort materiellt utbud, fysiska ramar. Skolinspektionen (2012) gjorde en undersökning på 36 mellanstadieskolor och undersökte då undervisningstiden samt innehållet av lektionerna i idrott och hälsa. Resultatet visade samma sak som 2010 års flygande undersökning att rörelse är det vanligaste förekommande aktiviteten på lektionerna. Friluftsliv och utevistelse uppnådde ca 7 % av undervisningstiden trots att skolverket valt att lyfta fram friluftsliv i den nya läroplanen (LGR11). Skolverkets resultat visar också att eleverna inte får den undervisningstid, till exempelvis orientering, för att klara kunskapskraven. Skolinspektionens resultat visar att skolledningen på skolorna fortfarande ser ämnet idrott och hälsa som ett praktiskt ämne och inte ett bildningsämne så undervisningstiden begränsar idrottslärarna. Lärarna upplever att de organisatoriska ramarna begränsar friluftsundervisningen och väljer istället aktiviteter kopplade till rörelse. Sandahl (2005) visar i sin studie hur idrottslärare påverkas mer av undervisningstiden jämfört med övriga ramfaktorer. Utvecklingen som skett i den svenska skolan, där lektionstillfällena i idrott och hälsa har minskat från tre tillfällen till dagens två, har gjort att idrottslärarna känner sig begränsade. Det visar sig alltså att idrottslärarna känner att de organisatoriska ramarna försvårar och lärarna upplever undervisningen som stressande. Studien visar också att den läroplanen inte påverkar lärarna negativt i undervisningen utan fungerar tillfredställande. Det betyder att lärarna inte uppfattar de konstitutionella ramarna som begränsande. Mike Elrick (2007) startade för 10 år sen upp ett sommarläger för elever runt om i Kanada. Lägret var beläget i naturen och elevernas undervisning skedde mestadels utomhus. Mike´s vision var att locka elever från hela landet för att träffas, kommunicera och utvecklas som individer tillsammans. Mike vill att eleverna ska få möjligheter att uppleva naturen och komma bort från städernas stress. Idag är sommarskolan populär och studenterna upplever naturen på ett sätt de tidigare aldrig gjort. Eleverna finner harmoni när de vistas i naturen och upplever själva att de utvecklats som individer men även som grupp. Kavanagh (2013) har undersökt friluftsliv i Norge och tagit friluftslivet till sig och vill förmedla dess budskap i Kanada. Hon beskriver hur människor upplever naturen som en motståndare och uppfostrade med tanken: ”man vs. Nature”. Kavanagh vill förmedla hennes syn av friluftsliv som något vackert och positivt till eleverna, de ska känna sig ”hemma” i naturen och själva vilja upptäcka vad naturen erbjuder. Hon beskriver hur de kanadensiska skolorna kan utveckla sina skolgårdar och placera skolorna i närheten av naturen. För att 6 uppmärksamma studenterna på deras tillvaro beskriver hon hur eleverna skulle behöva få gå ut i regnet för att uppleva blöta strumpor och regn i ansiktet för att bli vana och inse att det inte är så farligt. 2.4 Sammanfattning Tidigare forskning visar att undervisning i friluftsliv är något som idrottslärare har svårt att genomföra. Lärarna har ofta höga ambitioner och vill undervisa kontinuerligt i friluftsliv men upplever då undervisningstiden som en begränsning. Lärarna är medvetna om vad som står i läroplanerna angående friluftsliv men upplever att de organisatoriska och fysiska ramarna är begränsade. I Kanada är det istället de konstitutionella ramarna som begränsar friluftsundervisningen. Där jobbas det istället för att förmedla kunskaper om friluftsliv och öppna ögonen för naturens inverkan på människor. I Sverige ser vi naturen som något självklart medan de i andra länder ser det tvärtom och upplever inte alls någon dragningskraft till naturen. Jag upplever idag att det saknas forskning som vänder sig specifikt mot friluftsundervisning i Värmlands län. Då lärare kan ha tillgång till naturen precis bredvid skolan eller behöva anpassa sin friluftsundervisning utifrån stadsmiljö. 7 3. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa uppfattar friluftsundervisningen i skolan. Mer specifikt lyder studiens frågeställningar enligt det som följer: 3.1 Frågeställningar - Hur upplever lärare i idrott och hälsa olika ramars inverkan på undervisningen i friluftsliv? - Hur beskriver lärare i idrott och hälsa aspekter av det didaktiska tillvägagångssättet vid undervisning i friluftsliv? 8 4. Metod Jag kommer i nedanstående kapitel beskriva mitt val av metod, urval, datainsamling, etiska förhållningssätt och studiens tillförlitlighet. 4.1 Design Patel och Davidsson (2011) beskriver hur man kan använda sig av enkäter eller intervjuer när man ska samla information till sin undersökning. Den kvalitativa, intervjuer, använder man sig av då man vill undersöka personliga värderingar och arbetssätt. Kvantitativa metoder, enkäter, används vanligast när man vill mäta siffror eller jämföra information. Trost (2005) menar att om man att vill hitta mönster och identifiera idrottslärarnas friluftsundervisning så är den kvalitativa forskningsmetoden att föredra. Eftersom mitt syfte är att se hur idrottslärare upplever och påverkas av ramfaktorer och deras val av metodik i sin egen friluftsundervisning så valde jag den kvalitativa metoden. Efter mitt val att använda mig av en kvalitativ metod så beskriver Denscombe (2010) tre alternativ till intervjuguide. Den första är strukturerad intervju, där följer man intervjuguiden hela tiden och intervjupersonen skall svara på frågorna i rätt ordning. Den andra formen är semistrukturerad intervju, där forskaren kan ställa följdfrågor utifrån specifika teman. Intervjupersonen får möjlighet att utveckla sitt svar och resonemang vilket ledet till att man upptäcker svaren snarare än bekräftar dem. Den tredje formen av intervjuer heter ostrukturerade intervjuer och betyder att forskaren kan introducera sitt tema och låta intervjupersonen besvara frågorna fritt. Utifrån mina frågeställningar, då jag vill undersöka hur lärarna påverkas av ramfaktorer samt val av metod, så valde jag semistrukturerade intervjuer i min intervjuguide (se Bilaga 1). Eftersom jag då får möjlighet att låta respondenterna få utveckla sina svar och jag kan ställa följdfrågor utifrån temat för att få en djupare förståelse. 4.2 Urval Hassmén & Hassmén (2008) beskriver hur kvalitativa studier ofta är tidskrävande och man vill få så mycket information som möjligt. Då är det viktigt att man söker respondenter i rätt miljö utifrån studiens syfte. Efter man gjort det är det dags att söka respondenter som kan ge relevanta och fördjupande svar på frågorna. Hassmén & Hassmén (2008) beskriver att urvalsprocessen kan ske på olika sätt. Då min studie är tidsbegränsad så valde jag att använda ett snöbollsurval. Snöbollsurval innebär att 9 min första respondent rekommenderar andra intervjupersoner som skulle kunna vara aktuella för studien som sedan rekommenderar mig att ta kontakt med nästa, ett så kallat snöbollsurval Studiens första intervjuperson är en bekant till mig som arbetar på en högstadieskola så hen intervjuade jag först efter det så blev jag rekommenderad nya lärare. Resultatet blev att jag intervjuade sex stycken idrottslärare fördelat på tre kvinnor och tre män. Idrottslärarna jobbar alla på högstadieskolor i Värmland. Variationen av idrottslärarnas erfarenheter varierar liksom åldrarna. Mina intervjupersoners namn är fingerade. Tabell 1. Intervjupersonernas bakgrund. Respondenten Ålder Arbetserfarenhet Skolmiljö Lovisa 28 3 år Naturmiljö Erik 41 7 år Stadsmiljö Hanna 31 5 år Stadsmiljö Josef 38 6 år Naturmiljö Kristina 44 9 år. Naturmiljö Anders 42 10 år Naturmiljö 4.3 Instrument Min intervjuguide konstruerades med semistrukturerade frågor. Frågorna delades in i temaområden utifrån mitt syfte och frågeställningar. Denscombe (2009) föreslår att man ska konstruera intervjuguiden utifrån tidigare fastställda teorier. Resultaten blev fyra stycken teman som alla inleds med en öppen fråga som respondenten fick svara på. Det möjliggjorde att jag sedan kunde ställa följdfrågor kring respondentens svar. Varje tema representerade mina teoretiska utgångspunkter. Tema ett, två och tre behandlade Lundgrens (1989) kontitionella, organisatoriska och fysiska ramar. Sista temat i intervjuguiden riktade sig mot Peitersens (2001) metodiska organisationsgrupper. Hur väljer lärarna att organisera eleverna när det är friluftsundervisning. 4.4 Datainsamling Inför mina intervjuer genomförde jag en pilotintervju med en lärarstudent för att dels se hur han uppfattade min intervjuguide men också så att jag själv fick träna på intervjuteknik samt ställa relevanta följdfrågor. Utifrån pilotintervjun gjordes några få ändringar innan det var dags för idrottslärarna. 10 Kontakten med den första respondenten utifrån mitt snöbollsurval togs via telefon. De andra respondenterna tog jag kontakt med via mejl. I mejlet bifogades ett informationsbrev som informerade idrottslärarna om studiens syfte samt att svaren endast används i forskningssyfte. Intervjuerna utfördes på varje enskild lärares skola och i ett arbetsrum så vi inte blev störda under tidens gång. Idrottslärarna fick intervjuguiden framför sig så de själva kunde läsa frågorna så eventuella misstolkningar skulle minimeras. Intervjuerna inleddes med att jag informerade igen om intervjuns syfte samt att jag spelade in intervjun med mobiltelefonen. Det accepterade samtliga lärare och intervjuerna varade mellan 15-30 minuter. Jag antecknade stödord under intervjun för att underlätta analysen av intervjuerna. 4.5 Databearbetning Efter varje intervju transkriberade jag ljudupptagningen och sammanlagt blev det 15 sidor. Intervjuerna skrevs ut och sorterades utifrån varje tema i intervjuguiden. Det gjorde jag för att underlätta arbetet med att analysera samtliga svar som sedan redovisades i resultatet. Jag har följt Trost och hans tre steg. Trost (2010) beskriver hur databearbetningen sker i tre steg. Först intervjuas respondenterna sedan transkriberas och analyseras intervjuerna för att slutligen tolkas och redovisas. 4.6 Tillförlitlighet En studies tillförlitlighet handlar om trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet. Bryman (2011) menar att man i sin studie noga beskriver intervjupersonerna och följer de forskningsetiska regler som finns kring rapporter. För att upprätthålla en hög trovärdighet i min studie har jag presenterat urvalet av respondenterna och beskrivit lärarnas erfarenhet och skola vilket gör det lättare för läsaren att förstå citaten. Jag har utifrån de regler som finns varit noga med att följa dem och uppmärksammat respondenterna vilket gjorde att de kände sig trygga. Pålitligheten i en studie menar Bryman uppfylls genom en noga genomarbetad intervjuguide samt val av undersökningsgrupp. Pålitligheten i denna studie styrks genom att jag beskrivit tillvägagångssättet för att nå mina intervjupersoner samt att jag beskrivit processen i detta kapitel. Jag spelade in mina intervjuer med mobiltelefon vilket också ökar studiens pålitlighet. Överförbarhet nämner Bryman genom att beskriva hur kvalitativa forskare försöker få fram djupa och tydliga beskrivningar utifrån respondenterna. Överförbarheten i min studie tillgodoses då jag noga beskrivit mina intervjupersoner samt fokuserat på aktiva idrottslärare som kan ge relevant information till min studie. 11 4.7 Etiska överväganden Vetenskapsrådet (2002) har tagit fram fyra stycken forskningsetiska principer som bör känneteckna all forskning. De fyra principerna är informationskravet som innebär att intervjupersonerna informeras om undersökningen, samtyckeskravet innebär att respondenten kan avbryta sin medverkan, konfidentialitetskravet betyder att all personlig information undanhålls för allmänheten samt nyttjandekravet som innebär att informationen används endast i forskningssyfte. Informationskravet tillmötesgick jag genom att jag i mitt informationsbrev till respondenterna beskrev studiens syfte samt presenterade mina frågeställningar. Vid eventuella frågor så kunde lärarna höra av sig till mig. Samtyckeskravet uppfylldes genom att jag beskrev för idrottslärarna att det var frivilligt att ställa upp. Läraren kunde när som helst under intervjun pausa eller avbryta sitt deltagande. Konfidentialitetskravet uppfyllde jag då jag informerade respondenterna att deras deltagande i min studie var anonym och att deras personuppgifter inte skulle tillkännages. Endast deras år som lärare samt skolans närmiljö avslöjas. Jag valde fiktiva namn på samtliga idrottslärare samt att jag även raderade ljudupptagningarna på min mobiltelefon efter transkriberingen. Nyttjandekravet uppfyllde jag då jag informerade respondenterna att deras svar publiceras endast i denna studies forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002). 12 5. Resultat I detta kapitel kommer jag att dels beskriva och dels analysera respondenternas utsagor. 5.1 Beskrivning Jag kommer att redovisa mina intervjupersoners svar en efter en och beskriva deras utsagor angående konstitutionella, organisatoriska, fysiska ramar samt hur lärarna organiserar sin friluftsundervisning. Lovisa Lovisa upplever att friluftsliv nu på allvar är utskrivet i läroplanen vilket gör att man inte längre kan ta lätt på friluftslivsundervisningen. Hon riktar fokus mot ett av de nya momenten som hon upplever som utmanande men väldigt viktigt. Jag tänker på att eleverna ska planera och genomföra friluftsaktiviteter. Lovisa upplever alltså att friluftslivet tagit ett kliv framåt och blivit tydligare. Men hon saknar fortfarande en tydligare inriktning mot matlagning ute i naturen. Det borde vara ett kunskapskrav att man kan laga mat ute, med hjälp av t.ex. stormkök, vilket jag tycker är en av de grundläggande sakerna som alla bör kunna när det gäller friluftsliv. Av egen erfarenhet vet jag andra skolor som inte ens låter eleverna använda stormkök. Lovisa anser att de organisatoriska ramarna begränsar henne i undervisningen. Hon upplever att klasstorlekarna och tiden inte alltid är gynnsamma för friluftsundervisning. I vissa fall kan grupperna vara för stora t.ex. när man ska gå igenom praktiska saker för första gången, exempelvis stormkök. Då skulle jag vilja ha halva klassen istället för 25 elever.” ”... tiden känns ofta för kort men eftersom skolans profil så får jag extra tid för friluftsliv, men endast med en tredjedel av eleverna åt gången. De fysiska ramarna upplever Lovisa som bra. Skolan är belägen nära skog och vatten så möjligheterna till friluftsundervisning är goda. Det är bra och från att eleverna lämnar salen till att vi kan samlas ute i skogen tar det 5 minuter så då får vi 50 minuter undervisning i skogen. 13 Lovisa har även tillgång till det material hon upplever som nödvändigt och upplever inte att hon behöver kompletterar med något. Vi har stormkök, några tält, matlagningsredskap och vandringsutrustning så jag tycker vi klarar oss bra. Hon låter sina elever planera sin friluftsundervisning själva. Hon går igenom grunderna med eleverna och diskuterar olika tillvägagångssätt. Lovisa diskuterar även med eleverna betydelsen av friluftsliv samt dess innebörd innan hon går ut i skogen och praktiserar det. Eleverna får efter jag informerat om ett ämne inom friluftsliv själva planera friluftsaktiviteten och i grupp får de sedan genomföra sin planering på sina klasskamrater. Lovisa är noga med att säkerheten är viktig och eleverna ska vara väl förberedda innan de går ut och tränar. Hon upplever att skolans profil är positiv för friluftsundervisningen och det kontinuerliga arbetet med friluftsliv gör att eleverna kommer ihåg säkerhetsrutinerna som Lovisa och hennes kollegor har. Erik När det handlar om de kontitionella ramarna och friluftsliv upplever Erik att det är ett av tre arbetsområden inom ämnet idrott och hälsa. Friluftslivet har fått en tydligare roll i läroplanen och friluftsundervisning kan variera mellan skolors olika förutsättningar. … vissa skolor kommer få enklare att följa LGR11 beroende på vilka förutsättningar skolan har. Erik skulle vilja ha tydligare direktiv från skolverket vad eleverna skall kunna när de går ut högstadiet. I vilken omfattning de olika momenten ska beröras känner Erik är svårt att veta. Det står ofta att det ska vara friluftsaktiviteter men inte i vilken omfattning eller hur mycket man ska behandla det. Utifrån de organisatoriska ramarna känner Erik att han inte kan ge förmedla den känslan för naturen som han skulle vilja. Klasstorleken är alldeles för stor med 25-29 elever i varje klass och undervisningstiden är två 50 minuters lektioner. Jag tycker att dagens klasser är alldeles för stora för att bedriva ett lärorikt friluftsliv, där eleven verkligen får njuta av den sköna natur som finns i 14 landet. Jag skulle vilja ha mindre grupper och längre tid för att eleverna ska uppleva naturen som LGR11 skriver att eleverna ska få. De fysiska ramarna på Eriks centrala skola gör inte möjligheterna till friluftsundervisning lättare. Erik det är svårt att förmedla den rätta känslan utan att vara ute i skogen. Det tar mellan 15-20 minuter för eleverna att förflytta sig till skogen så det är tyvärr inget alternativ för Erik då lektionen varar i 50 minuter. Erik tycker det är synd om eleverna som inte får den rätta känslan för friluftslivet. Materialet finns på skolan så det upplevs inte som några problem. Jag tycker min skola ligger alldeles för centralt för att få den ”riktiga” naturupplevelsen som man som idrottslärare strävar mot. Material har vi på skolan för att bedriva bra undervisning, det är bara naturupplevelsen som saknas, tyvärr. Erik väljer att organisera friluftsundervisningen i tre-fyra veckors perioder. Det är både praktiska och teoretiska pass som förekommer under alla årstider. Han väljer att dela in eleverna i grupper och försöker att gå igenom momenten teoretiskt inomhus innan det är dags att gå ut och göra det praktiskt för att vara så effektiv som möjligt utomhus. Jag försöker dela in klassen i grupper för att få ett effektivare arbete. Där de ska göra olika saker på olika stationer. För att jag sedan ska kunna gå runt och kolla på eleverna, hur dom sköter sig. Hanna Hanna upplever att friluftsliv framgår tydligt i LGR 11. Hon upplever att friluftsliv har blivit tydligare i den nya läroplanen och undervisningen kring friluftsliv skall vara en tredjedel av ämnet idrott och hälsa. Hanna saknar att det inte framgår tydligt vad eleverna ska lära sig utan det är ganska ”öppet” kring friluftsliv. Jag tycker friluftsliv framgår tydligt i LGR 11, men det är ingen tydlighet i vad friluftsliv är och vad det är man ska lära ut till eleverna, vilka metoder man ska använda, vilka begrepp m.m. De organisatoriska ramarna tycker inte Hanna är någon begränsning för henne. Hon har klasser som är mellan 22-28 elever. Undervisningstiden varierar mellan 60 – 100 minuter så 15 det finns goda möjligheter till friluftsundervisning. Hanna har nära kontakt med sina kollegor så möjligheter till förlängd undervisningstid går att förhandla fram om det behövs. Vi har olika längd på lektionerna, mellan 50-100 minuter som räcker gott och väl eller så delar jag upp det på flera lektioner alternativt en hel dag. Skolan som Hanna jobbar på ligger väldigt centralt så närheten till skogen saknar hon. Hon ser möjligheterna att bedriva friluftsliv på skolgården ändå som gynnsamma och något positivt. Hanna kan bedriva undervisning som matlagning och resa upp tält på skolgården och i årskurs 9 åker eleverna iväg så de får praktisera sina kunskaper i riktig naturmiljö. När vi inte är på skolgården eller gräsområdena vid skolan så brukar vi anordna en dag när vi åker iväg. Vi har ett fantastiskt skogsområde ca 20 minuter med buss från skolan så dit brukar vi åka med våra äldsta elever under en heldag och det är väldigt uppskattat, både hos eleverna men även mig själv. Hanna planerar och organiserar sin friluftsundervisning med sina kollegor så att varje årskurs gör likadant. Hon är medveten och berättar att idrottslärarna ser olika på friluftsliv men att grunden måste vara lika så eleverna får en likvärdig undervisning. Jag planerar med mina kollegor och bollar idéer med dom, de har lite mer erfarenhet än mig så jag utvecklas hela tiden och utmanar mig och mina elever. För några av de andra lärarna blir det samma saker för varje år. Hanna berättar att de har friluftsdagar men det blir inget underlag för bedömning utan det används mer som ”kick off” och liknande. Josef Han är nöjd med LGR 11 och är positiv att friluftsliv blivit en stor del av ämnet jämfört med den tidigare läroplanen LPO 94. Josef ser friluftslivet som en av tre delar som idrott och hälsa ska innefatta och har anpassat sig efter det. När det gäller innehållet om friluftsliv så är Josef också positiv. Jag tycker det är bra som det är. Det finns inget speciellt som jag skulle vilja ta bort eller lägga till. Tycker det som definierar friluftsliv finns med i LGR 11. 16 Josef upplever de organisatoriska ramarna som något begränsande. Klasstorleken är ca 25 elever och undervisningstiden är två lektioner på 60 minuter. Han tycker att det är svårt att hinna se alla eleverna. Vi hinner ju med friluftsundervisningen men det optimala hade varit att ha lite längre lektioner och lite mindre klasser. Fast med tanke på att vi har friluftsliv över en längre tid så faller ju inte undervisningen men den hade kunnat vara mer effektiv. Skolan där Josef jobbar ligger på är belägen nära naturen och han är nöjd med skogen så nära till hands. Det finns även tillgång till en sjö så friluftsaktiviteter vid vatten är heller inte några problem. Skolan har material så de klarar att bedriva en bra undervisning, men han nämner att utrustningen börjar bli lite gammal och sliten. Skolan är ju på en mindre ort med närhet till både skog och vatten. Så på så sätt lämpar sig miljön väldigt bra för friluftsliv. … vi har material som krävs för att bedriva friluftsliv. Allt kanske inte är så nytt och fräscht som man önskat men de fyller sin funktion. Eleverna organiserar Josef i smågrupper när han jobbar med friluftsliv för att vara så effektiv som möjligt och eleverna får alla vara delaktiga. Det gäller både när det är teoretiskt och praktiskt. Jag brukar organisera eleverna i mindre grupper eller ifall de vill så får de arbeta själva. Det brukar vara allt från teori till praktik. Josef och hans kollegor jobbar kontinuerligt med friluftsliv i block på cirka två-tre veckor under alla årstider. Friluftsdagar har de två stycken där eleverna själva får välja aktivitet. Vi har ju lektioner över hela läsåret som syftar mot friluftsliv i skolan. T.ex. att göra ett vindskydd, sätta upp tält, göra upp eld m.m. Så det är mer ett kontinuerligt arbete. Kristina Uppfattar friluftslivet som en nödvändighet i undervisningen nu när det står utskrivet så tydligt i LGR11. Kristina är väldigt tydlig kring hur hon uppfattar friluftslivsundervisningen utifrån läroplanerna och beskriver det nedan: 17 Jag tänker utevistelse, orientering, allemansrätten, badvett, friluftsdagar och en undervisningsform som kräver mycket planering. Kristina skulle vilja att nedanstående kunskapskrav skulle utvecklas och förtydligas då hon upplever det som svårt att genomföra och väldigt tidskrävande. … hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. Kristina anser sig ha för stora klasser, de varierar mellan 24-28, för att bedriva en likvärdig undervisning för varje enskildelev. Hon vill ge alla eleverna så goda möjligheter som det bara går men känner att hon inte räcker till. Undervisningstiden anser hon också vara för kort då hon har lektioner på 50 minuter två gånger i veckan. Om det fanns möjlighet till att dela klassen i mindre grupper när det vankas friluftslivsundervisning så anser jag att alla skulle tjäna på det. Skolans närområde är tillfredställande för Kristina och eleverna har 5 minuter till naturen så hon är väldigt nöjd med förutsättningarna. Kristina upplever inte att de fysiska ramarna hindrar hennes friluftsundervisning. Uppfattar den som bra och tillfredsställande… Skolan har den utrustning som behövs för att kunna bedriva undervisningen på ett bra sätt. Kristina planerar och organiserar sin friluftsundervisning efter LGR11 och väljer då att dela in sina elever i grupper för att vara så effektiv som möjligt i undervisningen. Ofta väljer Kristina att ha ett teoretiskt pass inomhus innan hon tar med eleverna ut i naturen, detta gör hon för att eleverna ska vara förberedda och veta vad som ska göras när de väl är ute. Delar in eleverna i grupper och ger dom en uppgift de ska utföra, sedan ska de berätta inför de andra grupperna om hur och varför dom gjort som dom gjort. Anders Anders upplever friluftslivet som spännande och utmanande. När det nu står utskrivet så klart och tydligt i läroplanen så ska det ju även bedömas och vara en del i betygsättningen. Anders 18 tycker att läroplanen beskriver friluftsdelen på ett rimligt sätt utifrån den miljö skolan lever i idag. Spännande och en ganska rejäl utmaning skulle jag vilja påstå. Det står nu klart och tydligt och det ska ju även vara med när vi pratar bedömning också. Nu står det verkligen med. Nu kan du inte smita undan utan det står ju där som ett krav. Anders anser att de organisatoriska ramarna på skolan är bra och rimliga för att bedriva friluftsundervisning. Han medger att han måste vara väl förberedd och effektiv under lektionstiden för att hinna med sin planering men att det går om man vill. Klart det är tufft och det kräver att man tänker igenom lite grann vad man gör. Det får ju inte ta för mycket tid för att förflytta sig, då är det ju ganska svårt att hinna med. Så det gäller att vara väl förberedd. Möjligheterna till friluftsliv är bra på Anders skola. Han har tillgång till en bra skog på skolan samt en ordentlig ”orienteringsskog” några minuter från skolan. Anders är relativt nöjd med materialet för friluftsundervisning på skolan men skulle önska sig flera stormkök så eleverna individuellt kunde träna på matlagning. …vi har en helt okej skolskog och nära till ett strövområde med riktigt riktigt bra karta efter alla orienteringsnormer som finns plus, inte lektionsmässigt men på friluftsdagar, kunna ta sig till sjönära platser så är det ju klart det är bra! …Så om vi delar isär det så är det matlagningsbiten som vi skulle behöva investera i. Metodiskt väljer Anders att jobba både teoretiskt och praktiskt med eleverna. Eftersom han måste ta vara på tiden väljer han att informera eleverna på lektionen före vilka förväntningar han har på eleverna samt vilka uppgifter som ska genomföras. Han delar sen in eleverna i grupper på ca fyra-sex elever i varje grupp. Anders jobbar med friluftsliv i block på några veckor åt gången under samtliga årstider. Vilka delar kan jag få med på min 50 minuters idrott. Jag försöker vara metodisk och bygga upp lektion för lektion. Att jag har 2-3 lektioner som faktiskt går i varandra. 19 5.2 Resultatanalys Jag kommer i nedanstående avsnitt analysera mina resultat utifrån konstitutionella -, organisatoriska -, fysiska ramar samt det didaktiska tillvägagångssättet. 5.2.1 Konstitutionella ramar Vid analys av intervjupersonernas svar framkommer det tydligt att alla är medvetna om att friluftsliv tar en stor plats i LGR11 men det saknas en tydlighet. Tabell 1 innehåller en sammanfattning kring intervjupersonernas uppfattning om de konstitutionella ramarna. Tabell 1. Friluftslivets omfattning och tydlighet i LGR11. Namn Lovisa Hanna Omfattning Stor plats. Eleverna ska planera och genomföra aktiviteter. Vissa skolor kommer få lättare att följa LGR11 Framgår tydligt. Josef En av tre delar i ämnet. Kristina Utevistelse, allemansrätten, orientering m.m. Anders Spännande och en rejäl utmaning. Erik Tydlighet Saknar tydliga mål, Ex. matlagning på stormkök. Svårt att veta omfattningen kring friluftsliv. Vad menas med friluftsliv? Metoder, begrepp m.m. Det som definierar friluftsliv står med. Skulle vilja få det tydligare hur eleverna ska planera och genomföra. Fullt rimlig utifrån skolans förutsättningar idag. Enligt tabell 1 kan man se att samtliga lärare uppfattar friluftsliv som en stor del av ämnet och upplever att friluftslivet lyfts fram i den nya läroplanen. Det framgår också att fyra av lärarna upplever att läroplanen inte är tillfredställande när det gäller friluftsliv utan saknar en tydligare beskrivning om vad eleverna ska lära sig. Endast Josef och Anders upplever friluftslivet i läroplanen som tillfredställande och rimligt utformad. 20 5.3.1 Organisatoriska ramar (klasstorlek) De organisatoriska ramarna upplever idrottslärarna som det svåraste kring friluftsundervisningen. I tabell 2 sammanställer jag respondenternas svar angående klasstorleken. Tabell 2. Klasstorlek. Namn Lovisa Klasstorlek 25 elever/ klass Kommentar Skulle vilja ha halvklass vid vissa moment. Färre elever för att kunna bedriva lärorik undervisning. Erik 25-29 elever. Hanna 22-28 elever Upplever inga problem med klasstorleken. Josef 25 elever Det funkar bra men hade inte klagat om det var mindre elever. Kristina 24-25 elever Mindre klasser hade alla tjänat på. Anders 25-28 elever Det fungerar bra om man är förberedd. Tittar man på de organisatoriska ramarna (tabell 2) vad gäller klasstorleken så skiljer sig inte förutsättningarna mellan lärarna särskilt mycket. Däremot skiljer uppfattningarna om förutsättningarna mellan lärarna. Lovisa, Erik och Kristina skulle vilja ha färre elever under friluftsundervisningen. Josef är inte helt nöjd men säger att det fungerar bra medan Hanna och Anders är nöjda kring klasstorlekarna. 21 5.3.2 Organisatoriska ramar (Undervisningstiden) De organisatoriska ramarna innefattar även undervisningstid som jag sammanfattar nedan i tabell 3. Tabell 3. Undervisningstiden. Namn Undervisningstid Kommentar Lovisa 2*50 minuter Erik 2*50 minuter Jag skulle vilja ha mer tid… är glad över skolans friluftsprofil . Mer tid så möjligheten för eleverna att uppleva naturen på riktigt. Hanna Varierar mellan 50-100 minuter två gånger i veckan. Räcker gott och väl för att bedriva friluftsliv. Josef 2*60 minuter Optimalt hade varit mer tid men detta format funkar. Kristina 2*50 minuter Mer tid vore optimalt. Anders 2*50 minuter Det gäller att planera noga och vara effektiv. Enligt tabell 3 stämmer lärarnas uppfattning om undervisningstiden överrens med klasstorleken. Lovisa, Erik och Kristina upplever tiden som stressande och efterlyser mer tid för att kunna förmedla den ”rätta” känslan för friluftsliv, som Erik nämner. Hanna, Josef och Anders är mera positiva till undervisningstiden och planerar sin undervisning väl vilket leder till att de inte upplever undervisningstiden som begränsande. 22 5.4.1 Fysiska ramar (närmiljö) Vid närmare analys så påverkas idrottslärarna av de fysiska ramarna vilket jag sammanfattar i tabellen nedan. Nedan kan vi se respondenternas svar kring lärarnas respektive skolmiljö. Tabell 4. Skolans närmiljö. Namn Lovisa Närmiljö Skolan ligger nära naturen, så det är väldigt bra. Erik För centralt, får inte den ”riktiga” naturupplevelsen. Hanna Den mesta av undervisningen sker på skolgården. Josef Närområdet lämpar sig väldigt bra för friluftsundervisning. Kristina Bra och tillfredställande. Anders Både en bra skolskog och orienteringsskog så det är väldigt bra. Enligt tabell 4 och de fysiska ramarna bedriver Erik och Hanna sin friluftsundervisning oftast på skolgården då deras skolor ligger väldigt centralt och långt från skogen. De andra lärarna är väldigt nöjda med närmiljön. 5.4.2 Fysiska ramar (material) En sammanställning av respondenternas svar om skolornas utrustning visas i tabellen nedan och är en del av de fysiska ramarna. Tabell 5. Material till friluftsundervisning. Namn Lovisa Material Vi klarar oss bra med det som finns. Erik Material finns för friluftsundervisning. Hanna Material som tält och utrustning för matlagning finns. Josef Vi har det som krävs. Det är inte så nytt men fyller sin funktion. Kristina Har den utrustning som krävs. Anders Har det mesta men skulle behöva investera i matlagningsutrustning. 23 Samtliga lärare utom Anders är nöjda med sitt material för att bedriva friluftsundervisning. Anders vill komplettera sitt material med matlagningsutrustning. 5.5 Didaktiskt tillvägagångssätt I nedanstående tabell sammanfattar jag idrottslärarnas val av didaktiskt tillvägagångssätt i friluftsundervisningen samt hur de planerar sin undervisning. Tabell 6. Didaktiskt tillvägagångssätt Namn Organisera eleverna Friluftsdagar/ Kommentarer Kontinuerlig Lovisa Erik Hanna Josef Grupper, hon informerar sen får eleverna jobba tillsammans Teori och praktik. Informerar i helklass sen grupparbete. Organiserar med sina kollegor så årskurserna gör likadant. Eleverna jobbar i grupp eller enskilt. Kristina Grupparbete. Teori inomhus sedan praktik utomhus. Anders Information i helklass sedan delar upp i grupper. Kontinuerligt arbete, friluftsdagar bedöms inte. Skolans profil är friluftsliv så extra tid finns att tillgå. Jobbar i block på 3-4 veckor under alla årstider. Kontinuerligt arbete. Friluftsdagar bedöms inte utan ses mer som ”kick off” Kontinuerligt i block på 2-3 veckor under alla årstider. Friluftsdagar då får eleverna välja själva vad de ska göra. Kontinuerligt Grupperna får träna på olika moment på olika stationer. Utmanar mig själv och utvecklas hela tiden i friluftsliv. Kontinuerligt under hela året. Eleverna får arbeta i grupper sedan berätta för de andra vad de gjort. Arbetsprocess och resultat Försöker vara så effektiv som möjligt. Lektionerna skall gå i varandra. Enligt tabell 6 ser man att samtliga idrottslärare jobbar med grupparbete i friluftsundervisningen. Lovisa, Erik, Anders och Kristina informerar eleverna inomhus i helklass innan de går ut och praktiserar friluftsliv. Erik och Kristina låter eleverna arbeta med olika moment som de sedan berättar om till övriga klassen efteråt. 24 6. Diskussion Jag kommer i nedanstående kapitel diskutera mina resultat och utifrån tidigare forskning analysera min studie. Nedanstående diskuterar jag mitt val av metod, mina resultat samt förslag på framtida undersökningar. 6.1 Metoddiskussion Mitt val att använda en kvalitativ forskningsmetod för att besvara studiens syfte och frågeställningar anser jag fungerat bra. Jag valde att semistrukturera mina frågor vilket gjorde att jag kunde ställa följdfrågor till respondenterna och de fick utveckla sina svar om jag inte förstod. Med hjälp av intervjuguiden fick jag en tydlig bild kring hur idrottslärarna påverkades av ramfaktorer i sitt arbete samt hur medvetna de var kring sin friluftsundervisning. Hade jag istället valt en kvantitativ forskningsmetod tror jag att det hade varit svårt att få en klar bild kring hur idrottslärarna upplever skolans ramfaktorer samt hur deras val av undervisningsformer uttrycker sig i friluftsundervisningen. Jag valde mina respondenter utifrån ett snöbollsurval. Resultatet utmynnade i sex idrottslärare på högstadiet som alla jobbade aktivt med idrott och hälsa. Åldrarna varierar något mellan intervjupersonerna samt att fördelningen av skolornas närmiljö varierade. Det upplever jag som en styrka i min studie och medförde intressanta insikter kring hur vissa av idrottslärarna måste anpassa sin undervisning i friluftsliv till skolmiljö. Bryman (2011) nämner i sin studie trovärdighet, pålitlighet samt överförbarhet när man pratar om tillförlitlighet. Trovärdighet samt pålitlighet i studien har tillgodogjorts genom pilotintervjuer och justeringar av intervjuguide samt att jag transkriberade intervjuerna efteråt. För att öka resultatens pålitlighet kunde flera pilotstudier gjorts för att få en tryggare intervjuteknik. Men då denna studie gjordes under en bestämd tidsperiod räckte inte tiden till. Det kan ha påverkat resultaten något så jag blev tryggare och tryggare i min intervjuar roll. Att jag transkriberade intervjuerna direkt efter medförde att jag hade intervjun i minnet och kunde reflektera kring min känsla under intervjun och få en förståelse för följdfrågor och deras relevans. Jag läste även relevant litteratur kring den kvalitativa forskningsmetoden vilket gjorde att jag kände mig förberedd. Överförbarheten i studien kan inte anses generaliserbar då mina resurser och tidsbegränsning påverkat mitt val av antal respondenter. De hade varit intressant att intervjua idrottslärare från alla delar av vårt avlånga land för att undersöka om ramfaktorer även speglar skolans geografiska läge. 25 6.2 Resultatdiskussion 6.2.1 Ramfaktorers inverkan Tidigare studier av skolinspektionen (2010) visade att friluftsliv inte alls prioriterades i undervisningen utan det var framförallt bollspel som förekom. Genom införandet av nya läroplanen (LGR11) visar det sig i min studie att idrottslärarna har uppmärksammat friluftslivets omfattning och är medvetna om friluftslivets betydelse i undervisningen. Kan det vara så att flera lärare i landet utvecklat sin friluftsundervisning efter LGR 11? Mina respondenter anser att de konstitutionella ramarna inte påverkar deras undervisning nämnvärt utan anser det positivt att friluftsliv blivit mer konkret framskrivet. Tre av mina intervjupersoner efterlyser en tydligare definition av friluftsliv. Min tolkning av resultatet utifrån mina respondenter är att de är medvetna om friluftslivsundervisning vilket jag anser kommer leda till en utveckling av ämnet och lärarna kommer utveckla sina egna tankar utifrån LGR11. Det vore intressant i framtiden att undersöka om det gäller flera idrottslärare i landet och inte endast de jag intervjuat. Min studie visar precis som Sandahl (2005) att de organisatoriska ramarna är det som begränsar idrottslärarna mest. En majoritet av idrottslärarna upplever att undervisningstiden samt klassammansättningen inte är tillfredställande för att bedriva friluftsundervisning. Skolverkets studie (2012) visade hur idrottslärare ofta upplever undervisningstiden som det som försvårar undervisningen mest. Respondenternas svar överrensstämmer även med Backmans (2009) resultat som visar att tiden inte räcker till. Idrottslärarnas intentioner är att förmedla ”riktigt” friluftsliv, men idag upplever hälften av respondenterna att de inte har tid att ge eleverna det. Min tolkning av resultaten och tidigare forskning är att lärarna måste beskriva dessa organisatoriska ramar för rektorn och vara tydlig med att det begränsar friluftslivets utformning. Lärarna måste själva ansvara för det då jag tror att rektorer inte har någon kunskap om svårigheterna för idrottslärarna. Det skulle vara en intressant studie att läsa om rektorernas tankar om friluftsliv i skolan. I Backmans (2009) studie Vad har idrottslärarna för bild av ”riktigt” friluftsliv beskrivs dels tiden men också materialet samt skolans närmiljö som ramfaktorer som inverkar på idrottslärarnas friluftsundervisning. Min studie visar att de fysiska ramarna och framförallt materialet inte alls tycks påverka undervisningen De fysiska ramarna som Lundgren (1989) beskriver just närmiljön samt material visar sig i min studie inte alls påverka idrottslärarna. Skolans närmiljö påverkar endast en lärare medans de andra är tillfredställda så min studie 26 överrensstämmer inte med Backmans studie. Det är glädjande att se att de fysiska ramarna upplevs positiva och inte begränsar idrottslärarna i sin friluftsundervisning. Kan det vara så att efter införandet av LGR11 har idrottslärarna fått införskaffa nytt material? Endast en av mina respondenter uttrycker att materialet är gammalt men funktionsdugligt. 6.2.2 Didaktiskt tillvägagångssättet Enligt mina resultat i studien visar det sig att lärarna i idrott och hälsa jobbar kontinuerligt med friluftsliv i skolan och tre av lärarna strävar mot att arbeta i alla årstider. Respondenterna beskriver det som en utmaning men också ett måste för att eleverna ska få uppleva friluftsliv under olika förhållanden. Respondenterna har även friluftsdagar under året men upplever inte att det ligger till grund för bedömning då lärarna ofta åker runt på flera stationer under de dagarna. Detta strider emot tidigare forskning (Backman, 2004b). Backmans resultat visar att friluftsdagar används som friluftsundervisning medans det kontinuerliga arbetet sker i mindre grad. Min reflektion av studien är att efter införandet av LGR11 har friluftslivet fått en tydligare roll som idrottslärarna måste anpassa sig efter. Det är med glädje jag ser att de också verkar ha gjort det. Kan det vara så att idrottslärare generellt har utvecklat sin undervisning i friluftsliv? Det kontinuerliga arbetet med friluftsliv utmanar också eleverna att möta alla typer av väder. Eleverna måste förbereda sig för att vara ute i naturen i olika väderförhållanden och anpassa sin klädsel och utrustning utifrån det. Jag tror mina respondenter ser det som en självklarhet att genomföra friluftsundervisningen ute trots väder. Det är det som Kavanagh (2013) vill förmedla till de kanadensiska skolorna. Vi behöver inte vara rädda för att bli smutsiga och blöta. Är man väl förberedd så kan man genomföra alla former av friluftsundervisning. Jag tror utifrån mina resultat att det är viktigt att förbereda eleverna inför aktiviteter utomhus på att vädret kan variera och eventuellt vilken utrustning som krävs. Min studie visar att grupparbete är den vanligaste undervisningsformen bland mina respondenter. Eftersom lärarna måste vara så effektiva som möjligt samt hinna vägleda alla grupperna väljer de flesta av mina respondenter att dela upp friluftslivet i stationer som de sedan sätter ihop i ett sammanhang. Några av mina respondenter väljer att teoretiskt beskriva friluftsliv för eleverna innan de går ut i naturen. Utifrån Peitersens (2001) inlärningsformer så väljer mina respondenter en deluppbyggnadsundervisning när de undervisar i friluftsliv. Min studies svar kan också kopplas till Peitersen och hans induktiva syn på inlärning, vilket medför att eleverna inte får möjligheten att själva upptäcka de tillvägagångssätt som fungerar. 27 Mina reflektioner kring dessa resultat är att idrottslärarna måste vara effektiva och väldigt förberedda inför friluftsundervisningen då tiden och antalet elever sätter stor press. Jag upplever att eleverna inte får möjlighet till den deduktiva undervisningen på grund av de organisatoriska ramarna. Då det framkom att gruppundervisning är den vanligaste undervisningsmetoden bland mina respondenter så kan man fråga sig om eleverna får möjligheten att uppleva naturen som Elrick (2007) uppmanar sina studenter till? Får eleverna möjligheter och tiden att sätta sig ner och ta till sig naturens fridfullhet eller är undervisningstiden en ramfaktor som även påverkar detta? Elrick utvecklar eleverna i grupp och vill att eleverna ska utvecklas tillsammans men också som enskilda individer. Jag tror att mina respondenter har som avsikt att förmedla friluftsliv som lugnt och fridfullt men det kräver en noggrann och effektiv planering som kan stressa läraren. Utifrån mina resultat så anser jag att friluftsundervisningen går i riktning mot Elricks ambitioner. Då mina respondenter låter eleverna arbeta i smågrupper finns möjligheterna för eleverna att samarbeta men också att jobba på egen hand. Kan det vara så att friluftslivet går i denna riktning även generellt eller är det endast bland mina respondenter? 6.3 Fortsatt forskning I framtiden skulle det vara intressant att undersöka hur friluftsundervisningen generellt ser ut på högstadieskolor runt om i Sverige. Likt den flygande undersökning som skolinspektionen gjorde 2010 skulle det nu vara intressant att se om någon utveckling skett efter införandet av LGR11. 6.4 Slutsatser Jag har i min studie kommit fram till att sex stycken lärare i Värmlands län upplever friluftsundervisningen som betydelsefull i ämnet idrott och hälsa. Lärarna är medvetna att friluftsliv fått en stor betydelse i skolans läroplan men fyra av mina respondenter skulle vilja att skolverket gjorde en tydligare definition kring vad som ska ingå i begreppet friluftsliv. Hälften av lärarna anser att klasstorleken och undervisningstiden att bedriva friluftsliv inte är tillfredsställande utan skulle vilja ha mindre elever för att förmedla känslan av friluftslivet. Hälften av lärarna beskrev istället hur viktigt det var att vara väl förberedd och se möjligheterna för att bedriva en bra undervisning under lektionstiden. Majoriteten av lärarna var nöjda med de skolans närmiljö och material vilket inte stämmer överrens med tidigare forskning som visar att material ofta saknas vid friluftsundervisning. 28 Vid undervisning i friluftsliv väljer samtliga sex lärare att dela in i eleverna i grupper för att träna på olika moment som de sedan får sätta ihop i ett sammanhang. Lärarna väljer en delhetsuppbyggd undervisning för att vara så effektiva som möjligt. Undervisningen kan ske på skolgården eller ute i naturen beroende på hur skolans närmiljö ser ut. 29 Litteraturlista Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber ekonomi. Backman, E. (2004). Utövar ungdomar friluftsliv?, i Svensk idrottsforskning 4. Sid. 1-7 Backman, E. (2009). Vad har idrottslärare för bild av ”riktigt” friluftsliv? URL: http://gih.divaportal.org/smash/get/diva2:402494/FULLTEXT01.pdf hämtad 2015-0502 Backman E. (2004b). Skola-Idrott-Hälsa. Rapport Nr. 3. Är det inne att vara ute? –en studie av friluftsaktiviteter bland ungdomar. URL: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:577/FULLTEXT01.pdf hämtad 2015-0506 Backman, E. (2010). Friluftsliv in Swedish Physical Education – a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives. (Stockholm: Department of Education in Arts and Professions, Stockholm University) Länk: http://www.avhandlingar.se/avhandling/2db96e46c8/ Hämtad: 2015-05-04 Dahlöf , U.(1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet - En tillbakablick, i Pedagogisk Forskning i Sverige, 1999. årg. 4 nr. 1. Sid. 5 Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. Studentlitteratur Ab. Lund. Elrick, M. (2007). Dwelling Where I Teach: Connections with Friluftsliv Toronto: Natural Heritage Books. Hassmén, N., Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1.uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker. Kavanagh, C. (2013). Friluftsliv: A Breath of Fresh Air. Pathways: the Ontario journal of outdoor education. Lundgren. P.U. (1989). Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori (3.uppl.). Stockholm: Liber Förlag Naturvårdsverket, (2015). Vår natur: Friluftsliv & Jakt. Hämtat 2015-04-14 från: http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/ Patel, R., Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB Peitersen. B (1989). Metoder i ett pedagogiskt och didaktiskt universum. Sandell K & Sörling S. 2000. Friluftshistoria- från >>härdande friluftsliv << till ekoturism och miljöpedagogik. Malmö. 30 Skogsstyrelsen, (2015). Upptäck skogen. Hämtat 2015-04-13 från: http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Fakta-om-skogen/ Skolinspektionen, (2010). Mycket idrott och lite hälsa – skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa. http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-granskning/Flygande-tillsyn/Idrott-och-halsa/ Hämtad: 2015-05-08 Skolverket. Kursplan - Idrott och Hälsa. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/idrott-och-halsa Hämtad: 2015-04-20 Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur Ab. Lund Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. 31 Bilaga 1 Intervjuguide Tema 1: Kontitionella ramar 1. Vad tänker du på när du hör LGR11 och friluftsliv? 2. Är det något du skulle vilja lägga till eller ta bort angående friluftsliv i LGR 11? Tema 2: Organisatoriska ramar 3. Vad tycker du om undervisningstiden och klasstorleken på skolan utifrån att bedriva undervisning i friluftsliv? Tema 3: Fysiska ramar 4. Hur uppfattar du skolans närmiljö angående friluftsundervisning? 5. Finns materiell på skolan för att bedriva undervisning? Saknas något? Tema 4: Didaktik kring friluftsliv Metodik: 1. Hur planerar du din friluftslivsundervisning? 2. Hur organiserar du eleverna när du jobbar med friluftsliv? 3. Friluftsdagar eller kontinuerligt arbete med friluftsliv? Bilaga 2 Hur uppfattar lärare friluftsundervisning Hej! Jag studerar till idrottslärare vid Karlstads Universitet och håller just nu på med mitt examensarbete. Jag har valt att undersöka hur idrottslärare uppfattar undervisning av friluftsliv i skolan samt hur det didaktiska tillvägagångssättet beskrivs. Denna undersökning är frivillig och man är anonym i sina svar. Du får närsomhelst avbryta intervjun om Du vill. Svaren kommer enbart användas i forskningssyfte. Tack för din medverkan! Adam Modén
© Copyright 2024